Sök i Ratio Lex

Angående ny organisation av försvarets fabriksstyrelse m. m

1965-04-02 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:119, Angående ny organisation av försvarets fabriksstyrelse m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t* proposition nr 119 åt 1965

1

..nu.-A,,.;;. Nr 119 . ,,

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ny organisation

av försvarets fabriksstyrelse m. m.; given Stockholms

slott den 2 april 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag till ny organisation av försvarets fabriksstyrelse.

Förslaget innebär att verksamheten, som nu bedrivs på fyra byråer

och ett antal sektioner, organiseras inom ett huvtldkontor ined sju

avdelningar. Därjämte föreslås att ett särskilt tvätteriemas centralkontor

inrättas.

1 — Ii i haag till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 119

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

K ungt. Maj.ts proposition nr i tit ar 19 ti o

Utdrag av protokollet öoer försoarsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 april

1965.

Närva rande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,

Skoglund, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ny organisation

ao försvarets fabriksstyrelse samt anför.

I skrivelse den 6 november 1964 har försvarets fabriksstyrelse på grundval

av en utredning om strukturrationalisering vid försvarets fabriksverk

framlagt förslag till ny organisation för fabriksstyrelsen m. m.

Efter remiss har yttranden över fabriksstyrelsens organisationsförslag avgetts

av överbefälhavaren — efter hörande av försvarets förvaltningsdirektion,

försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen och

flygförvaltningen — statskontoret samt riksrevisionsverket.

Försvarets fabriksstyrelse har sedermera i skrivelse den 24 februari 1965

redovisat resultatet av en inom fabriksstyrelsen i nära samarbete med

Svenska Landstingsförbundet utförd utredning om t vätter i verksamhetens

företagsform och härvid i vissa avseenden ändrat sitt tidigare organisationsförslag.

Nuvarande organisation in. in.

Försvarets fabriksverk inrättades enligt beslut vid 1943 års riksdag (prop.

180, SäU 2, rskr 319) för att omhänderha driften av statens fabriker för nytillverkning

av krigsmateriel och ammunition m. m. samt centrala beklädnadsverkstäder.

Till fabriksverket anslöts efter beslut vid 1944 års riksdag

(prop. 112, SU 145, rskr 327) driften vid centrala anstalter för tvätt och

textilreparationer m. m. Efter beslut vid 1963 års riksdag (prop. 1962: 121,

SU 1963: 36, rskr 87; prop. 1963: 114, SU 135, rskr 319) svarar fabriksverket

för ledningen av vissa verkstäder för sammansättning av ammunition och

har verket vissa uppgifter beträffande underhåll av krigsmaktens telemateriel.

Slutligen har Kungl. Maj :t den 30 juni 1960 uppdragit åt fabriksverket

att försöksvis svara för försäljning av viss överskottsmateriel.

Fabriksverket omfattar f. n. förutom det centrala ledningsorganet —

försvarets fabriksstyrelse — fem fabriker för tillverkning av vapen, ammu
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

3

nition och krut, en central beklädnadsverkstad, tolv tvätterier och fem

mindre verkstäder för sammansättning av ammunition. Riksdagen har vidare

beslutat att eu fabrik för ammunitionssammansättning skall uppföras

i Vingåker, varvid driften vid fyra av de mindre verkstäderna skall övertas

av denna. Fabriksverkets uppgifter beträffande teleundcrhåll ankommer

f. n. på en verkstad i Göteborg. Fabriksstyrelsen förvaltar vidare statens

aktier i det halvstatliga AB Teleunderhåll. Enligt beslut av 1903 års riksdag

(prop. 114, SU 135, rskr 319) skall vidare centrala flygverkstaden i

Arboga föras över till fabriksverket från tidpunkt som Kungl. Maj:t äger

bestämma. Försäljningen av överskottsmateriel slutligen omhänderhas av

en enhet direkt under styrelsen.

Fabriksstyrelsen organiserades ursprungligen under verkschefen, en generaldirektör,

på två byråer — fabriksbyrån och administrativa byrån

(prop. 1943: 180, SäU 2, rskr 319). En från början provisoriskt organiserad

anläggningsbyrå infogades i styrelsen efter beslut av 1960 års riksdag

(prop. 110, SU 266, rskr 266). Slutligen utökades styrelsen med ytterligare

en byrå — tvätteribyrån — efter beslut av 1963 års riksdag (prop. 110, SU

114, rskr 266). Samtidigt bemyndigades Kungl. Maj :t att — även om organisationen

tidigare underställts riksdagens prövning — besluta om sådana

ändringar i styrelsens interna organisation, som kan genomföras utan att

behov uppkommer av tjänster vilkas inrättande ankommer på riksdagen.

Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 1 bil. 2, SU 14, rskr 14) utövas den

högsta ledningen av fabriksverket av en kollegial lekmannastyrelse i vilken

generaldirektören ingår. Instruktion för fabriksverket har fastställts den 3

juni 1960 (nr 415, ändrad 1962: 320, 1963: 293).

De olika byråernas indelning och arbetsuppgifter är i korthet följande.

Fabriksbyrån är uppdelad på en teknisk sektion för produktionsutveckling

och produktionskontroll m. m., en utrednings- och personalsektion för

rekryterings-, löne- och utbildningsfrågor in. in., en försäljningssektion för

försäljning av inom fabriksverket tillverkade militära och civila produkter

samt inköp, en produktionssektion för produktionssamordning, produktionsutveckling,

nya tillverkningsobjekt, maskinprojektering in. m. samt

en sektion för försäljning av överskottsmateriel.

Tvätteribyrån handhar den ekonomiska och administrativa ledningen av

tvätterirörelsen och är uppdelad på fyra sektioner; förvaltningssektion,

maskin- och projekteringssektion, produktionssektion och laboratoriesektion.

Anläggningsbyrån är uppdelad på en utrednings- och programsektion för

utredningar, programarbete, kostnadssammandrag in. in., eu fastighetssektion

för fastighetsförvaltning, byggnation, byggnadskontroll in. in. samt eu

projekteringssektion för byggnadsprojektering, byggnadsstandardisering,

byggnadsritning in. in.

Administrativa byrån är uppdelad på eu avlalssektion med bl. a. oinbudsmannagöromål,

eu kanslisektion för personalärenden, allmänt administrativa

ärenden, sekretesskontroll in. in., en ekonomisektion för finansierings1*

—Hiltang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 119

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

och anslagsfrågor, bokföring och kassarörelse m. m., en beredskapssektion

för krigsproduktionsplanering, drifttekniska beredskapsfrågor, industriskydd

m. m. samt driftvärn sdetalj.

Den lokala organisationen omfattar som förut nämnts fabriker, sammansättningsverkstäder

för ammunition, tvätterier och t. v. en verkstad för

teleunderhåll. Fabrikerna och deras huvudtillverkningar i dag framgår av

följande översikt.

Äkers krutbruk, Åkers Styckebruk.

Handvapen- och artillerikrut, drivladdningar till raketer, aptering av karduser

och raketer, gasskyddsmateriel, pyroteknisk materiel, smörjmedel,

utveckling av raket- och krutmotorer till robotar.

Ammunitionsfabriken Zakrisdal, Karlstad.

Ammunition för pansarbekämpningsvapen, tändrör, laddningshylsor till

artilleriammunition, flygburna bomber, initieringsmedel (tändhattar, sprängkapslar

m. in.), civiltillverkning (kylkompressorer, kylsystem och legoarbeten).

Ammunitionsfabriken Karlsborg, Karlsborg.

Handvapen- och automatvapenammunition, tändhattar, sprängkapslar,

komponenter till ammunition till pansarbekämpningsvapen, civiltillverkning

(legoarbeten).

Carl Gustafs stads gevärsfaktori, Eskilstuna.

Handvapen, automatvapen, pansarbekämpningsvapen, komponenter till

raketammunition, civiltillverkning (legoarbeten).

Centrala torpedverkstaden, Motala.

Torpeder, komponenter till pansarbekämpningsvapen och till flygburna

bomber, civiltillverkning (legoarbeten).

Centrala beklädnadsverkstaden, Karlskrona.

Klädespersedlar för militärt och civilt bruk, främst uniformer, kappor,

pälsar och skinnkläder.

Sammansättningsverkstäderna finns i Gällö, Korsnäs, Tenhult, Räppe och

Kortfors. Verksamheten omfattar sammansättning av ammunitionseffekter

med utgångspunkt i komponenter, som tillverkas vid andra industrier.

Verksamheten är — utom för verkstaden i Gällö — av övergångskaraktär

i avvaktan på att sammansättningsfabriken i Vingåker färdigställs.

Tvätterier finns i Karlskrona, Landskrona, Visby, Stockholm, Långsele,

Boden, Umeå, Karlstad, Ockelbo, ödeshög, Lund och Alingsås.

Tvätterierna ombesörjer tvätt, både vattentvätt och kemisk tvätt, dels för

militära förband, dels för statliga mentalsjukhus och dels för vissa landstingssjukhus.

Tvätterierna svarar för erforderlig reparation av tvättgodset.

Vid tvätterierna i Karlskrona, Långsele, Visby och Stockholm förekommer

även skoreparationer för försvarets räkning.

Teleunderhållsverkstaden är belägen i Göteborg. Som förut nämnts avses

även teleunderhållsverksamheten vid centrala flygverkstaden i Arboga föras

över till fabriksverket.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

5

Fabriksstyrelsens förslag den 6 november 1964 och däröver avgivna yttranden

StrukturrationaUseringsutredningen

Beläggningen av svenska militära beställningar vid försvarets fabriksstyrelse

underställda fabriker under senare delen av 1950-talet och början av

1960-talet utvisade en stark nedgång, som allvarligt försämrade fabriksverkets

lönsamhet och som syntes försvåra verkets möjligheter att i framtiden

fullgöra sina åligganden. I detta läge tillsattes inom styrelsen i mars

1962 en särskild arbetsgrupp med uppgift att undersöka, om fabriksverkets

organisation var ändamålsenlig eller om en strukturrationalisering kunde

och borde genomföras. Uppdraget utvidgades sedermera till att omfatta

även övriga åtgärder, som utredningen kunde finna lämpliga för att åstadkomma

förbättrad driftsekonomi.

Arbetsgruppen avgav den 15 juni 1964 betänkandet »Strukturrationalisering

vid försvarets fabriksverk» (stencil).

Som underlag för sina överväganden har arbetsgruppen gjort en bedömning

av sannolik orderbeläggning från det svenska försvaret och fabriksverkets

uppgifter i fred och krig m. m.

Arbetsgruppen anser att fabriksverkets rörelse kan hänföras till fem olika

produktionsgrupper eller rörelsegrenar.

Grupp 1.

Grupp 2.

Grupp 3.

Grupp 4.

Grupp 5.

Vapen- och ammunitionsgruppen

Åkers krutbruk

Vingåkersfabriken

Sammansättningsverkstäderna för ammunition

Ammunitionsfabriken Zakrisdal

Ammunitionsfabriken Karlsborg

Carl Gustafs stads gevärsfaktori

Centrala torpedverkstaden

Beklädnadsverkstaden

Tvätterierna

Teleunderhåll

Försäljning av överskottsmateriel

Arbetsgruppen framhåller att mellan dessa fem grupper föreligger väsentliga

skillnader i fråga om målsättning, tekniska förutsättningar, marknadssituation

otc.

Frågan om eu för fabriksverket i dess helhet ändamålsenlig struktur kan

alltså först begränsas att gälla huruvida var och en av dessa grupper är

lämpligt uppbyggd för sitt ändamål.

Vapen- och ammunitionsgruppen rymmer fem sins emellan särpräglade

fabriker med var och eu sin speciella produktionsinriktning.

Vid sina överväganden har utredningen funnit, att det inte är lämpligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 119 år 1965

med en strukturförändring som innebär att en fabrik läggs ned och dess

uppgifter förs över till annan eller andra enheter inom gruppen. Arbetet

måste i stället koncentreras på att rationalisera verksamheten inom vapenoch

ammunitionsgruppens olika enheter.

I detta syfte föreslås bl. a. att en ny kemisk-teknisk (sprängteknisk) produktionsgrupp

organiseras, bestående av Åkers krutbruk, den beslutade ammunitionssammansättningsfabriken

i Vingåker och verkstäderna för sammansättning

av ammunition. Denna produktionsgrupp, Åkersgruppen, skall

tekniskt och administrativt ledas från Åkers krutbruk. Härigenom kan

bl. a. de administrativa kostnaderna väntas nedgå.

Till Vingåker bör förläggas — förutom ammunitionssammansättningsfabriken

— viss annan verksamhet, som redan nu förbereds inom Åkersgruppens

produktområde. Det gäller anläggningar för störtning av ammunition,

en pyroteknisk fabrik, anläggningar för provning av raketkrutmotorer

och en raketkrutfabrik.

Den produktion av kemisk-teknisk art, som nu bedrivs vid Åkers krutbruk,

skall i möjligaste mån bibehållas där, medan de utbyggnader, som är

aktuella eller kan väntas, framför allt de av speciellt sprängfarlig art, koncentreras

till Vingåkersområdet.

På sikt föreslås också viss överflyttning av speciellt sprängfarlig verksamhet

från ammunitionsfabrikerna till Vingåkersfabriken i Åkersgruppen.

Beträffande Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna framhåller arbetsgruppen,

att den nuvarande fabriken till stora delar är omodern och

olämplig för rationell fabriksdrift. Bl. a. mot denna bakgrund har man undersökt

olika alternativ för att åstadkomma ett gevärsfaktori, som kan drivas

rationellt. En gemensam utgångspunkt har varit den prognos som föreligger

beträffande beläggningen. Enligt denna erfordras ca 185 direkt i produktionen

sysselsatta arbetare. Genom att till fabriken även koncentrera

reparations- och översynsarbeten i högre utsträckning än nu, skulle nämnda

siffra stiga till ca 215 arbetare. Arbetsgruppen, som övervägt om gevärsfaktoriets

tillverkning bör rationaliseras på nuvarande plats eller delas upp

på andra fabriker, föreslår, att en ny fabrik uppförs i Eskilstunas närhet.

Gevärsfaktoriet bör vidareutvecklas som moderfabrik för vapentillverkning

inom det finkalibriga och rekylfria området. Häri innefattas verksamheter

såsom utveckling, konstruktion, experiment, produktion samt reparation

och översyn. Den nya fabriken bör anpassas för en personalstyrka på

350—400 man och ha utbyggnadsmöjligheter för att ta upp tillverkning av

andra objekt av sysselsättningsutjämnande karaktär.

I övrigt föreslår arbetsgruppen beträffande vapen- och ammunitionsgruppen

bl. a. att tillverkningen av tändhattar koncentreras till ammunitionsfabriken

Zakrisdal samt att en ny fabriksbyggnad för laddning av lös ammunition

och spårljusammunition uppförs vid ammunitionsfabriken Karlsborg.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

Arbetsgruppen framhåller att tillverkning och försäljning på export är

av största intresse för vapen- och ammunitionsgruppens fortsatta verksamhet.

Det ger en naturlig »förlängning» av produktionsserierna, vilket medför

ett ekonomiskt kapacitetsutnyttjande och därmed lägre kostnader, även

för övrig produktion. Det ger kontakter med nya krävande marknader och

sporrar till ständig vidareutveckling. Arbetsgruppen föreslår att exportansträngningarna

skall fortsätta och räknar med att föreslagna rationaliseringar

och förstärkning av den centrala försäljningsverksamheten skall

främja utbyggandet av exportmarknaden.

Arbetsgruppen understryker, att civiltillverkningen är av stort värde för

produktionsgruppens fortsatta verksamhet. Om den kan byggas ut är det

ett bevis på att gruppen håller en hög och konkurrenskraftig nivå. Samtidigt

bidrar denna utbyggnad till jämnare och högre sysselsättning, bättre

produktionsberedskap och att kapaciteten nyttjas mer ekonomiskt. Utredningen

räknar med att föreslagna rationaliseringar och utökad försäljningsverksamhet

skall gynnsamt påverka möjligheterna att få erforderliga civila

order.

Arbetsgruppen redogör för försök som nu pågår att för beklädnadsverkstaden

bygga upp en ny bastillverkning, vilken bygger på beställningar från

kunder, som kräver kontinuerlig tillverkning och service och inte bara lägger

ut punktorder. Arbetsgruppen anser att fabriksverket inte kan underlåta

att fullfölja det inledda försöket att få en lönsam tillverkning vid beklädnadsverkstaden.

Arbetsgruppen föreslår att beklädnadsverkstadens särställning som en

fristående rörelsegren inom fabriksverket markeras och att därvid klart fastslås

att fabriken endast kan fortleva som en ekonomiskt självbärande enhet.

Beklädnadsverkstaden bör eftersträva en produktionsinriktning, vilken till

ca 80 % av kapaciteten baseras på uniformstillverkning åt civila statliga

myndigheter, tillverkning av yllepersedlar åt mentalsjukhusen och bomullspersedlar

åt kropps- och mentalsjukhusen samt till ca 20 % av kapaciteten

på tillverkning åt svenska militära kunder. Personalstyrkan bör successivt

minskas så att antalet i den direkta produktionen sysselsatta kommer att

uppgå till ca 200. Försälj ningsverksamheten föreslås skola decentraliseras

till centrala beklädnadsverkstaden och aktiveras i den omfattning som den

nya produktionsinriktningen kräver.

Slutligen föreslås att fabrikens ekonomiska utveckling noggrant följs och

att frågan om ett nedläggande av fabriken eller dess skiljande från fabriksverket

upptas till prövning, om verksamheten inte visar sig lönsam. Slutgiltig

ställning i denna fråga bör tas senast den 1 juli 1967.

I fråga om tvätteriernn påpekar arbetsgruppen att fabriksverket har lyckats

genomföra ett från många synpunkter värdefullt och av många uppskattat

arbete för utvecklingen av en modern tvättindustri i vårt land. Men

utvecklingen pekar på ständigt ökade tvättgodsmängder, och inte minst inom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1965

landstingssektorn kan man vänta kraftigt utökade behov av tvättkapacitet.

Det gäller därför att anpassa verksamheten till den framtida situationen.

Ett fundamentalt krav är härvid, att samarbetet med landstingen kan stärkas

och helst även utvidgas. En viktig förutsättning härför är emellertid att varuskatteproblemet

får en acceptabel lösning.

Arbetsgruppen föreslår därför att en särskild utredning tillsätts för att

pröva olika vägar för att ge landstingen bättre insyn i och ökat medinflytande

över tvätteriverksamheten.

Teleunderhållsverksamheten inom fabriksverket är under uppbyggnad

i enlighet med riksdagens beslut, konstaterar arbetsgruppen.

Försäljningen av överskottsmateriel bör enligt arbetsgruppen även fortsättningsvis

vara förlagd till Stockholm, där den ojämförligt största kundkretsen

finns. Arbetsgruppen föreslår, att verksamheten bryts ut ur nuvarande

fabriksbyrån och organiseras som en särskild enhet på lokalförvaltningsbasis.

Fabriksstyrelsens organisation

Fabriksstyrelsen framhåller, att trots nedgången i de svenska militära

beställningarna styrelsens verksamhet i vissa avseenden väsentligt utökats,

förändrats och i avsevärd grad komplicerats. Därjämte har helt nya verksamhetsgrenar

såsom teleunderhåll, ammunitionssammansättning och försäljning

av överskottsmateriel tillkommit. Förändringarna påverkar alla

funktioner i den centrala organisationen, men de har på ett alldeles speciellt

sätt vidgat och ökat verksamheten inom försäljnings-, ekonomi- samt utvecklingsfunktionerna.

Fabriksstyrelsen betonar att flyttningen till Eskilstuna — tidsplanerad

till augusti 1965 — ger ett speciellt eftertryck åt kravet på en organisationsanpassning.

Flyttningen gör det dessutom angeläget, att den föreslagna

organisationen snarast möjligt kan börja tillämpas och vara helt genomförd

vid flyttningen.

Styrelsen föreslår, att försvarets fabriksstyrelse skall utgöras av försvarets

fabriksverks styrelse (verksstyrelsen) jämte huvudkontor.

Verksstyrelsen bör utgöras av en generaldirektör och chef för försvarets

fabriksverk, en överdirektör, tillika generaldirektörens ställföreträdare, samt

ytterligare fyra ledamöter utsedda av Kungl. Maj :t.

Huvudkontoret bör organiseras på åtta avdelningar, nämligen försäljningsavdelning,

ekonomiavdelning, teknisk avdelning, produktionsavdelning,

tvätteriavdelning, anläggningsavdelning, personalavdelning och organisationsavdelning.

Som stabsorgan direkt underställda verkschefen bör vidare finnas en ombudsman

och en konsidt.

Styrelsen framhåller att huvudkontoret liksom verksstyrelsen utgör en

integrerande del av försvarets fabriksstyrelse. På överdirektören bör an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 ur 1965

komma den direkta ledningen av framför allt den tekniska verksamheten

inom huvudkontoret.

Beträffande arbetsfördelningen mellan de föreslagna avdelningarna anför

styrelsen bl. a. följande.

Försäljningsavdelningen. Försäljningsverksamheten har under senare år

kraftigt utvidgats bl. a. på grund av den ökade exportvolymen. Ytterligare

intensifiering av försälj ningsverksamheten kommer emellertid att krävas

vid bearbetningen av såväl svenska som utländska marknader omfattande

både civila och militära produkter.

Arbetsuppgifterna bör vara försäljningsverksamhet, försäljningsprognoser,

försäljningsbudgetar, inarknadsbevakning och marknadsundersökningar, inköp

för huvudkontoret samt centrala ram- och rabattavtal.

Ekonomiavdelningen. Ekonomifunktionens växande betydelse i ett industriföretag

är uppenbar. Därtill bidrar inte minst skärpt konkurrens och

minskande vinstmarginaler. Som en följd härav ställs allt större krav på

den funktion, som skall lämna företagsledningen erforderligt underlag för

bedömande av lönsamhet och de ekonomiska följderna av ett beslut. Fabriksstyrelsen

finner det erforderligt att den centrala ekonomifunktionen

erhåller större resurser och en organisatorisk ställning, som svarar mot de

ökade arbetsuppgifterna.

Arbetsuppgifterna förutsätts omfatta finansierings- och anslagsfrågor,

budgetar och budgetkontroll, intern revision, ekonomiska utredningar, statistik

och rapporter samt bokföring och kassarörelse.

Tekniska avdelningen. Under år 1958 sysselsattes 8 personer med utvecklingsarbeten

inom försvarets fabriksstyrelse. Denna verksamhet, som

är förlagd till fabriksbyråns tekniska sektion, kräver i dag mer än 70 anställda.

Verksamheten omfattar framför allt produktutveckling, både en

mer långsiktig sådan och en konkret projektbunden utveckling. För framtiden

kommer ansvaret för den tekniska utvecklingsverksamheten att i ökad

utsträckning åvila huvudkontoret. Styrelsen anser, att utvecklingsverksamhetens

utomordentliga betydelse för hela fabriksverket gör det naturligt

och önskvärt att utvecklingsfunktionen organiseras som en särskild avdelning,

försedd med tillräckliga resurser.

I avdelningens arbetsuppgifter bör ingå långsiktsplanering av produktutveckling,

samordning och ledning av utvecklingsarbetet inom fabriksverket,

egen produktutveckling, kvalitetsberedning, samordning av vissa kvalitetsfrågor

samt patent- och licensfrågor.

Produktionsavdelningen. Produktionsavdelningen föreslås uppbyggd på

grundval av den nuvarande produktionssektionen inom fabriksbyrån. Den

kommer dock att i ökad utsträckning ta upp centralplaneringsfrågor. Dessa

bar fått allt större betydelse bl. a. till följd av ökad komplicitet i fråga om

produktionsmetoder, större krav på utrustning och ökat behov av samverkan

fabrikerna emellan vid framtagning av verkets produkter. Till produk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1965

tionsavdelningen avses även hänföras frågor rörande krigsproduktionsplanering,

som hittills handlagts av en särskild beredskapssektion.

Arbetsuppgifterna skall omfatta centralplanering (innefattande produktionsplanering,

beläggningsplanering, beläggningsbevakning och investeringsplanering),

maskinteknisk projektering, produktionsutveckling (innefattande

produktionsmetoder samt maskiner och utrustning), produktionsanpassning,

rationalisering samt driftvärn och verkskydd.

Tvätteriavdelningen och anläggningsavdelningen. Dessa enheter avses uppbyggda

på basis av tvätteribyrån resp. anläggningsbyrån och med bibehållande

i huvudsak av byråernas nuvarande organisation och verksamhet.

Personalavdelningen. Personaladministrativt arbete förekommer i dagens

läge uppdelat på samtliga fyra byråer inom styrelsen. Detta arbete omfattar

såväl försvarets fabriksstvrelses egna personalfrågor som dylika frågor

avseende viss personal vid fabriksstyrelsen underställda fabriker, tvätterier

och övriga enheter. Härvidlag engageras för närvarande administrativa byråns

kanslisektion ävensom dess avtalssektion, fabriksbyråns utredningsocli

personalsektion samt styrelsens tvätteribyrå, främst i egenskap av driftledande

organ. En samordning av dessa olika organs personaladministrativa

arbetsuppgifter till en funktionell avdelning är påkallad för att ernå

en enhetlig ledning och bedömning av försvarets fabriksverks personalfrågor.

I avdelningens arbetsuppgifter bör ingå personalplanering, anställningsoch

löneärenden samt övriga personalärenden rörande tjänstemän och kollektivavtalsanställda,

personalregister, utbildning, personaltidning, företagsnämnder,

registrerings- och arkivärenden, biblioteksärenden, utlänningsoch

sekretesskontroll, övervakningstjänst samt kontorsservice och vakthållning.

Organisationsavdelningen. Den föreslagna organisationsavdelningen skall

svara för den fortlöpande anpassningen av organisationen till de av företagsledning

och fabriksledning angivna målen, följa utvecklingen inom den administrativa

tekniken, ge uppslag till system- och rutinförbättringar och i

viss utsträckning själv genomföra sådana vid huvudkontor och fabriker.

Den direkt under verkschefen stående ombudsmannen bör handlägga remisser

och framställningar till myndigheter samt svara för vissa frågor av

rättslig natur.

Konsulten bör stå till verkschefens direkta förfogande för de särskilda

utredningar verkschefen tilldelar honom.

Styrelsen föreslår i anslutning till den föreslagna nya organisationen, att

en tjänst som överdirektör i lönegraden Bp 5 uppförs på personalförteckningen

i utbyte mot befattningen som överingenjör i Bp 4 samt att en tjänst

som byråchef i Bo 3 förs på övergångsstat. En tjänst för överingenjör i Bo 3

förutsätts skola utnyttjas för en chef för anläggningsavdelningen. Övriga

avdelningschefer bör vara extra ordinarie tjänstemän med placering i lönegrad

enligt Kungl. Maj :ts bestämmande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

11

Yttranden

Samtliga remissinstanser biträder det framlagda förslaget eller har intet

att erinra mot genomförandet utom statskontoret, som intar en kritisk hållning.

Vissa detaljerinringar förekommer dock.

överbefälhavaren påpekar bl. a. att försvarets intendenturverk bör vara

representerat i de samarbetsorgan som kan komma att tillskapas på tvätteriområdet.

Försvarets förvaltningsdirektion framhåller att direktionen vid

olika tillfällen haft anledning diskutera frågan om fabriksverket bör arbeta

i bolagsform eller såsom statligt affärsverk. Den organisationsform som

fabriksstyrelsen nu föreslagit kan tillämpas oberoende av om verket arbetar

i bolagsform eller såsom affärsverk. Vid behandlingen av ärendet har

ledamoten direktör L. Wirström anfört, att inköpsfunktionen bör åvila en

fristående inköpsavdelning direkt under verkschefen eller hänföras till

ekonomiavdelningen. I övrigt bör huvudkontoret vara ett renodlat stabsorgan

för verkschefen. Dessa uppfattningar biträds av ordföranden von

Sydow. Flggförvaltningen ifrågasätter om inte resultatet av den pågående

utredningen rörande tygförvaltningens organisation i central instans kan

påverka frågan om huvudkontorets sammansättning. Riksrevisionsverket

finner fördelningen av vissa administrativa ärenden mellan den föreslagne

ombudsmannen och personalavdelningen mindre rationell.

Statskontoret ifrågasätter om inte den nu gjorda undersökningen bör

kompletteras med en extern förutsättningslös utredning i syfte att bedöma

vilka investeringar, som kan anses nödvändiga i fabriksverkets vapen- och

ammunitionsfabriker under de närmaste åren. Bl. a. bör därvid klarläggas

omfattningen av den produktion som med nödvändighet måste ske i statlig

regi och den lämpligaste volymen av verkets civila produktion.

Det vid centrala beklädnadsverkstaden föreslagna försöket med omläggning

av driften avstyrks av statskontoret, som anser att det är angeläget att

beslut om nedläggande fattas snarast för att undvika vidare förluster. Ämbetsverket

anser vidare angeläget att i tvätteriutredningen kommer att inrymmas

även konkreta förslag om totalt överförande till landstingen av tvätteriverksamheten.

Vidare ifrågasätts om inte försäljningen av överskottsmateriel

kan administreras av försvarets egna förvaltningar eller exempelvis

postverket.

Statskontoret skisserar ett alternativ till den föreslagna organisationen

med ett antal produktgrupper, som även var och en för sig skulle handha

försäljningsfunktionen. Därigenom skulle bl. a. ledningsorganet kunna göras

mindre. Om ytterligare prövning av organisationsalternativ inte skulle

hinnas med före flyttningen till Kskilstuna, bör man enligt statskontoret i

huvudsak godta den föreslagna organisationen av ledningsorganet såsom ett

rent provisorium. Ombudsmannen hör emellertid enligt statskontoret ingå

i försäljningsavdelningen och konsulter bör som experter få utnyttjas på

alla nivåer i företaget.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 119 år 1965

Fabriksstyrelsens förelag om tvätteriverkeamhetent företagsform

För utredning av tvätteriverksamhetens företagsform tillsattes i januari

1964 en arbetsgrupp inom fabriksstyrelsen. Efter kontakt med Svenska

Landstingsförbundets styrelse utsåg denna följande representanter att delta

i utredningen, nämligen landstingsmannen Axel Mannerskantz, landstingsmannen

Torsten Andrée, landstingsmannen Erik A. Lindh samt civilekonomen

Rune Lind.

Arbetsgruppen bar haft att med utgångspunkt i de finansiella, organisatoriska,

juridiska och praktiska aspekterna framlägga förslag till företagsform

som bl. a. skulle lämna landstingen bättre insyn och medinflytande.

I juni 1964 framlade allmänna skatteberedningen förslag om bl. a. införande

av mervärdesskatt. Förslaget innebar bl. a. att vid av staten eller kommun

-— var för sig eller i samgående — bedriven verksamhet denna icke

skulle anses såsom yrkesmässig och på grund därav ej heller föranleda

skattskyldighet såvida verksamheten bedrevs uteslutande för tillgodoseende

av egna behov och icke i bolagsform eller liknande.

Till följd av skatteberedningens förslag måste enligt styrelsen ställning

tas till frågan huruvida den nuvarande tvätteribyrån — såvida ny företagsform

för tvätterierna inte skulle låta sig genomföras — skulle ingå som en

tvätteriavdelning i huvudkontoret eller bilda en mer fristående tvätteriernas

driftledning.

Den tillsatta arbetsgruppen avgav den 24 februari 1965 betänkandet »Försvarets

fabriksverk. Tvätteriernas företagsform» (stencil), vilket av fabriksstyrelsen

åberopas såsom egen utredning.

Fabriksstyrelsen bedömer, att den bästa företagsformen otvivelaktigt

skulle vara aktiebolag eller eventuellt ekonomisk förening, såväl av företagsekonomiska

skäl som på grund av de möjligheter dessa företagsformer

erbjuder i fråga om insyn och medinflytande för landstingen. Då det synes

troligt att verksamheten, om den bedrivs såsom aktiebolag eller ekonomisk

förening, kommer att belastas med allmän omsättningsskatt, anser styrelsen,

att de i och för sig starka skäl som talar för övergång till aktiebolag

eller ekonomisk förening i så hög grad motvägs av detta förhållande, att

styrelsen beslutat frångå sin tidigare avsikt att framlägga förslag om verksamhetens

bedrivande i dessa företagsformer. Den allmänna omsättningsskatten

kan nämligen beräknas uppgå till omkring 8 å 10 öre per kg vattentvätt.

Av övriga undersökta företagsformer har fabriksstyrelsen inte funnit

någon, där själva företagsformen i så väsentlig grad vidgar möjligheterna

att bereda landstingen bättre insyn och ökat medinflytande att denna företagsform

bör väljas.

Styrelsen föreslår därför att tvätteriverksamheten även i fortsättningen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 119 år 1965

bedrivs inom försvarets fabriksverk, men på sådant sätt att landstingens

önskemål i största möjliga utsträckning blir tillgodosedda. I detta syfte

föreslås att — efter i varje särskilt fall med vederbörande landsting träffat

avtal — ett tvätteriråd tillsätts för varje tvätteri. För samordning av

tvätterirådens verksamhet inrättas ett centralt tvätteriråd, dit frågor av gemensamt

intresse kan hänskjutas.

Tvätteriråden skall bestå av representanter för såväl tvätteriernas kunder

som fabriksverket samt utgöra organ för ömsesidig information och samråd.

Råden, som avses skola sammanträda med viss regelbundenhet, skall

inte äga fatta bindande beslut utan endast avge rekommendationer. Till

ledamöterna skall fabriksstyrelsen äga rätt att av driftmedel utbetala skäliga

arvoden.

Fabriksstyrelsen erinrar om att ett särskilt tvätteriråd föreslagits vid det

planerade mälardalstvätteriet i Eskilstuna i avsikt att bereda landstingen

i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län den insyn och det medinflytande

dessa landsting önskar.

För att bättre kunna särskilja tvätteriverksamhetens centrala kostnader

föreslår styrelsen — med ändring härutinnan i tidigare framlagt organisationsförslag

— att nuvarande tvätteribyrån bryts ut ur fabriksstyrelsen och

bildar ett i fabriksverket ingående tvätteriernas centralkontor. Kostnadsredovisningen

bör ändras så att klara gränslinjer erhålls mellan dels det

föreslagna centralkontoret och fabriksstyrelsen, dels centralkontoret och

tvätterierna. Tvätteriernas centralkontor bör tillsammans med tvätterierna

bilda en produktgrupp försvarets fabriksverk, centraltvätterierna.

För att erhålla en mera direkt redovisning av kostnaderna för varje kundkategori

förutsätts en viss omläggning av tvätteriernas driftbokföring.

Frågan om ett överförande av tvätteriverksamheten till landstingen har

även varit föremål för överläggningar mellan representanterna för Svenska

Landstingsförbundet och företrädare för försvarets fabriksstyrelse. Parterna

har emellertid funnit att en utredning i denna fråga inte fallit inom arbetsgruppens

kompetensområde. De av styrelsen för Svenska Landstingsförbundet

utsedda representanterna i arbetsgruppen har med denna utgångspunkt

förklarat sig inte ha något att erinra mot de av fabriksstyrelsen framlagda

förslagen.

Departementschefen

Jag har i det föregående redogjort för den utredning om strukturrationalisering

vid försvarets fabriksverk som försvarets fabriksstyrelse verkställt

i syfte att effektivisera rörelsen och göra den mera lönsam. I anslutning

till utredningens resultat har fabriksstyrelsen lagt fram förslag om

en ändrad och förstärkt organisation av ledningsorganet, försvarets fabriks
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

styrelse. Styrelsen har senare också kommit in med förslag om lämplig företagsform

för fabriksverkets tvätterier med hänsyn till den samverkan som

äger rum mellan fabriksstyrelsen och landstingen på tvättområdet.

Fabriksstyrelsen skall enligt sin instruktion under Kungl. Maj :t leda

och ha uppsikten över verksamheten vid underställda fabriker och tvätterier.

Det åligger därvid bl. a. styrelsen att med beaktande av krigsberedskapens

krav sörja för att fabriksverkets leveranser fullgörs i vederbörlig

ordning. Men försvarets fabriksverk är också ett affärsdrivande verk. Fabriksstyrelsen

har därmed i sin företagsledande funktion likartade problem

som styrelserna för statens övriga affärsdrivande verk. Vikten av att

den företagsledande funktionen kan arbeta effektivt har under senare år

alltmer accentuerats. Detta har framförallt blivit påtagligt för fabriksverket,

som har att arbeta i hård konkurrens med annan företagsamhet. Fabriksverket

är i det närmaste uteslutande hänvisat till att täcka sina kostnader

med priser vid vilkas bestämmande marknadens reaktion fäller utslaget.

Detta är uppenbart i fråga om exportförsäljningen och när det gäller

civila produkter. Men även i fråga om försäljningen till försvarets förvaltningsmyndigheter

är priskonkurrensen påtaglig.

Vid bedömande av fabriksverkets organisation och framtida inriktningmåste

man enligt min mening i första hand se till att verket kan arbeta företagsekonomiskt

rationellt och kan göra sig gällande på marknaden. För

staten som företagsägare är det angeläget att tillavarata alla möjligheter

till rationaliseringar som sänker kostnaderna och stärker verkets konkurrenskraft.

Dessutom är — vilket jag framhållit i ett tidigare sammanhang

(prop. 1965:26) — för staten som stor beställare av försvarsmateriel fabriksverkets

konkurrenskraft när det gäller företagets produkter betydelsefull

som prisreglerande faktor på marknaden. Det torde också förhålla

sig så, att enbart existensen av ett rationellt drivet statligt företag på detta

område har en direkt och indirekt prisreglerande effekt genom att det påverkar

den enskilda industrin att i möjligaste mån pressa sina priser och

kostnader. Då vidare fabriksverkets uppgifter och investeringsbehov årligen

måste granskas av statsmakterna med beaktande av konstaterad och

beräknad lönsamhet, finner jag det inte motiverat att låta verkställa en sådan

extern utredning om bl. a. omfattningen av den produktion som med

nödvändighet måste ske i statlig regi, som statskontoret ifrågasatt i sitt

remissyttrande. Däremot bör fabriksstyrelsen på sätt som nu skett och som

är vanligt inom annan företagsamhet fortlöpande pröva möjligheterna att

vidta rationaliseringar eller andra åtgärder för att öka lönsamheten.

Statskontoret berör också lämpligheten av en annan organisation av fabriksverket

som bl. a. innebär att försäljningsfunktionen för de produkter,

som ingår i vapen- och ammunitionsgruppen, förläggs på skilda produktgrupper.

Med hänsyn till att vapen- och ammunitionstillverkningen i

hög grad är integrerad torde det inte vara ändamålsenligt att dela upp den

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 119 år 1965

på skilda produktgrupper. Vapenexportens känsliga natur gör att jag heller

inte är beredd att medverka till att denna försäljning delegeras från fabriksstyrelsen.

Däremot kan enligt min mening när det gäller andra varor och

tjänster, som fabriksverket tillhandahåller, en organisation i produktgrupper

vara ändamålsenlig, något som också fabriksstyrelsen förutsatt.

Jag kan inte heller dela statskontorets uppfattning att beslut om att nedlägga

centrala beklädnadsverkstaden skall fattas snarast. Då verksledningen

ansett det lämpligt att försöka göra verksamheten lönande genom ändrad

produktionsinriktning bör man enligt min mening rimligen avvakta resultaten

av dessa försök. Jag kommer att noggrant följa verksamheten och

vara beredd att ta ställning i frågan när större klarhet vunnits om försökens

resultat, vilket enligt fabriksstyrelsen bör kunna ske inom två år. I

fråga om den av fabriksverket bedrivna försäljningen av överskottsmateriel,

som nu är provisoriskt inordnad i fabriksstyrelsen, har denna visat sig

falla väl ut och den bör därför nu fast knytas till verket. Jag vill erinra om

att verksamheten centraliserats till fabriksstyrelsen från krigsmaktens centrala

förvaltningsmyndigheter i syfte att göra försäljningen mer lönsam.

Statskontoret har i anslutning till uttalande av riksdagens revisorer ansett

angeläget att utredningen om tvätteriernas företagsform även skulle

inrymma konkreta förslag om att föra över tvätteriverksamheten i dess

helhet till landstingen. Såsom framgått av den föregående redogörelsen har

den utredning fabriksstyrelsen företagit i nära kontakt med landstingen

resulterat i ett förslag att tvätteriverksamheten även i fortsättningen skall

bedrivas inom försvarets fabriksverk. För att tillgodose landstingens önskemål

om bättre insyn och ökat medinflytande föreslås att lokala tvätteriråd

inrättas vid varje tvätteri. Därtill föreslås att ett centralt tvätteriråd skall

tillkomma för samordning av de lokala tvätterirådens verksamhet och för

behandling av frågor av gemensamt intresse e. d. Jag har tidigare denna dag,

i samband med att jag framlagt förslag angående uppförande av ett nytt

tvätteri i Eskilstuna, redovisat att avtal om inrättande av tvätteriråd redan

träffats mellan fabriksstyrelsen och landstingen i Södermanlands, Västmanlands

och Uppsala län för att bereda landstingen den insyn och det

medinflytande i tvätteriverksamheten som de önskar. Mot den bakgrunden

och med hänsyn till att representanter för Svenska Landstingsförbundet

förklarat sig inte ha något att erinra mot den föreslagna organisationen för

samarbetet mellan landstingen och staten i denna verksamhet, kan konstateras

alt frågan om landstingens insyn och medinflytande nu fått en tillfredsställande

lösning.

.lag vill även i detta sammanhang erinra om Kungl. Maj :ts förslag till

riksdagen om ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän

varuskatt (prop. 1965:87), vilket bl. a. innebär att de prestationer

fabriksverket utför åt landstingen på tvätteriområdet blir skattefria.

Jag övergår nu till frågan om fabriksstyrelsens organisation. Enligt fa
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1965

briksstyrelsens förslag till ny huvudorganisation skall denna utgöras av

verksstyrelsen — försvarets fabriksverks styrelse — jämte huvudkontor.

Verksstyrelsen föreslås bestå av en generaldirektör och chef för försvarets

fabriksverk, en överdirektör, tillika generaldirektörens ställföreträdare,

samt ytterligare fyra ledamöter.

Den centrala administrationen föreslås organiseras på ett huvudkontor

med sju avdelningar. Därutöver bör ett särskilt tvätteriernas centralkontor

inrättas, vilket tillsammans med tvätterierna bildar en särskild produktgrupp

benämnd försvarets fabriksverk, centraltvätterierna.

De i huvudkontoret ingående avdelningarna föreslås bli försälj ningsavdelning,

ekonomiavdelning, teknisk avdelning, produktionsavdelning, anläggningsavdelning,

personalavdelning och organisationsavdelning. Härjämte

skall enligt förslaget finnas en ombudsman och en konsult, såsom

stabsorgan direkt underställda verkschefen.

Styrelsen föreslår vissa tjänsteförändringar i anslutning till den nya organisationen,

nämligen att en tjänst som överdirektör i lönegraden Bp 5 inrättas

i utbyte mot en tjänst som överingenjör i Bp 4 samt att en tjänst som

byråchef i lönegraden Bo 3 förs på övergångsstat.

Fabriksstyrelsen anser det angeläget att den föreslagna organisationen

kan börja tillämpas snarast möjligt och vara helt genomförd vid flyttningen

till Eskilstuna i augusti 1965.

I yttrandena över förslaget har behovet av en omorganisation av fabriksstyrelsen

inte ifrågasatts. Vad gäller den föreslagna organisationen har remissinstanserna,

utom statskontoret, i stort sett biträtt förslaget eller inte

haft något att erinra. Statskontoret, som är kritiskt inställt till utgångspunkterna

för förslaget, anser att man i huvudsak kan godta den föreslagna organisationen

som ett rent provisorium, om ytterligare prövning av organisationsalternativ

inte skulle hinnas med före flyttningen till Eskilstuna.

Fabriksstyrelsens nuvarande organisation torde inte vara lämplig för en

rationell ledning av företaget trots att ansträngningar gjorts för en successiv

anpassning efter utvecklingen. Jag delar fabriksstyrelsens uppfattning

att det är lämpligt att en omorganisation företas nu, med tanke på fabriksstyrelsens

förestående flyttning till Eskilstuna. Den utformning av organisationen

i stort som styrelsen föreslår ger mig inte anledning till några erinringar.

Fabriksstyrelsen bör alltså utgöras av en generaldirektör, en överdirektör

och ytterligare fyra av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter. Inom

fabriksstyrelsen bör finnas ett huvudkontor med sju avdelningar enligt

fabriksstyrelsens förslag och ett särskilt tvätteriernas centralkontor. I likhet

med statskontoret och i viss mån riksrevisionsverket anser jag att den

föreslagna ombudsmannen bör ingå i en av huvudkontorets avdelningar.

Likaså bör, som statskontoret anför, konsulter kunna utnyttjas på alla

nivåer i företaget. Då inga särskilda tjänster begärs för de av fabriksstyrelsen

föreslagna nya befattningshavarna anser jag emellertid att styrelsen i

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

nyss angivet hänseende bör få frihet att pröva sig fram. I övrigt förutsätter

jag att fabriksstyrelsen uppmärksammar och anmäler till Kungl. Maj :t de

jämkningar av organisationen som kan visa sig behövliga. Jag vill i förevarande

sammanhang erinra om riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t

att besluta om sådana ändringar i fabriksstyrelsens interna organisation,

som kan genomföras utan att behov uppkommer av tjänster, vilkas inrättande

ankommer på riksdagen (prop. 1963: 110, SU 114, rskr 266).

Jag föreslår att en tjänst som överdirektör i Bp 5 tillkommer i utbyte

mot en tjänst som överingenjör i Bp 4 samt att en tjänst som byråchef i

Bo 3 förs på övergångsstat.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisation

av försvarets fabriksstyrelse,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för försvarets fabriksstyrelse som föranleds

av vad jag föreslagit.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Berndt Bodin

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66, såvitt propositione a1 i texten
  2. SU 1965:163 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående ny organisation av försvarets fabriksstyrelse m. in., dels riksdagens år 1964 församlade reviso s. 1 i texten
  3. SU 1965:86 Memorial angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden. s. 8 i texten