Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1965/66 m. m

1965-04-01 · 268 sidor, varav 255 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 255 av 268 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:125, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1965/66 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

1

Nr 125

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1965/66

m. m.; given Stockholms slott den 23 april 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Herres och Konungs frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen

en redogörelse för den ekonomiska politiken. Det i statsverkspropositionen

framlagda riksstatsförslaget för bndgetåret 1965/66 kompletteras

med hänsyn till senare inträffade förändringar i vad avser såväl budgetens

inkomstsida som dess utgiftssida. I samband härmed lämnas en

förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Beräkningen

för innevarande budgetår ger i stort sett samma resultat som angavs i

statsverkspropositionen, nämligen ett underskott på i runt tal 500 milj. kr.

För nästa budgetår förutses nu ett lägre underskott än som beräknades i

statsverkspropositionen, ca 700 milj. kr. jämfört med ca 950 milj. kr.

I anslutning till beräkningen av den långsiktiga budgetutvecklingen och

perspektiven för den svenska ekonomins utveckling under återstoden av

1960-talet berörs även den ekonomiska politikens mer långsiktiga avvägningsproblem.

Såsom särskilda bihang lämnas bl. a. en reviderad nationalbudget för år

1965, en långtidsbudget för budgetåren 1965/66—1969/70 och en promemoria

om den ekonomiska långsiktsutvecklingen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1!)G5. 1 samt. Nr 126

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 23 april 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl Maj :ts prövning frågan om

komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret

1965/66 och vissa därmed sammanhängande spörsm

å 1.

Härvid har jag att anmäla riksrevisionsverkets särskilda skrivelser dels

den 1 april 1965 med redogörelse för approximativ beräkning rörande utfallet

av statsregleringen för budgetåret 1964/65, dels den 1 april 1965 med

förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1965/66. Dessa skrivelser

torde såsom bihang A och B få fogas till statsrådsprotokollet i detta

ärende. Inom finansdepartementet har sammanställts dels en reviderad

nationalbudget för år 1965, dels en redovisning av förändringarna av statsutgifterna

i förhållande till statsverkspropositionen och en förnyad beräkning

av driftbudgeten för budgetåret 1965/66, dels en långtidsbudget för

budgetåren 1965/66—1969/70, dels ock en promemoria angående den ekonomiska

långsiktsutvecklingen, vilka torde såsom bihang C, D, E resp. F

få fogas till statsrådsprotokollet.

Reviderad finansplan

Det samhällsekonomiska läget

Den internationella konjunkturutvecklingen. Tendenserna i den industriella

aktiviteten utomlands har inte nämnvärt förändrats sedan slutet

av år 1964. I Västtyskland och inom EFTA-området präglas situationen

sålunda fortfarande av en markerad högkonjunktur. Den fortsatta expansionen

åtföljs där av närmast påskyndade pris- och kostnadsstegringar.

Vid bevarad inre jämvikt har takten i Förenta staternas ekonomiska till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

växt ökat sedan årsskiftet. Inom EEC-området med undantag för Västtyskland

har en återhållande ekonomisk politik hidragit till att dämpa

övertrycket men även expansionstakten. Konjunkturavmattningen i Frankrike

har förstärkts medan däremot nedgångstendenserna i den italienska

ekonomin nu synes ha övervunnits utan att dock ännu ha följts av någon

egentlig expansion.

Råvaruländernas ekonomiska läge har försämrats inte oväsentligt under

det senaste halvåret. Exportinkomsterna stagnerade under senare hälften

av 1964 när industriländernas råvaruimport mattades medan varuströmmen

i motsatt riktning ökade kraftigt. Det negativa omslaget i råvaruländernas

bytesbalans har förstärkts av en ur deras synvinkel ofördelaktig

prisutveckling i varuutbytet. Denna utveckling har inte kompenserats av

något ökat kapitalflöde från industriländerna.

Den totala produktionen väntas både i Västeuropa och i Förenta staterna

i år överstiga fjolårsnivån med ca 4 % jämfört med en tillväxt inom dessa

områden av 5 1/2 % resp. inemot 5 % från 1963 till 1964. De allmänna

tendenser som denna prognos bygger på innebär att utvecklingen sedd ur

den svenska exportens synvinkel skulle bli gynnsam under innevarande

år, om än inte lika gynnsam som tidigare. Någon säkrare bedömning av

den internationella konjunkturen i ett något längre perspektiv kan ännu

inte göras. Även om alltjämt de expansiva krafterna i de för oss viktigare

avnämarländerna i allmänhet är starka, kan man inte bortse från möjligheten

av en viss avmattning under loppet av 1966. Investeringskon junkturen

i de större industriländerna har nu varat så länge att vissa mättnadssymptom

kan tänkas uppträda. Lagerutvecklingen väntas redan från

mitten av innevarande år verka återhållande på totalefterfrågan i Västeuropa

och USA och det är inte uteslutet att dessa tendenser förstärks under

1966. Försämringen av råvaruländernas importmöjligheter kan så småningom

leda till en minskning av deras efterfrågan på industrivaror.

Riskerna för en sådan dämpning av den ekonomiska aktiviteten att den

svenska ekonomins utvecklingsmöjligheter påverkas mera allvarligt skall

å andra sidan inte överdrivas. Från de länder som under det senaste året

uppvisat den svagaste utvecklingen, Frankrike och Italien, kan några ytterligare

deflationistiska impulser inte väntas; snarare kommer tendenserna

att vara expansiva. Effekten på likviditeten i de europeiska industriländerna

av begränsningen av den amerikanska kapitalexporten kan, om

den skulle bli alltför stark, neutraliseras, över huvud taget gäller att effektiva

ekonomisk-politiska medel står till buds för att motverka en balansrubbande

efterfrågeminskning i flertalet länder. Som jag påpekade i statsverkpropositionens

finansplan har det emellertid ägt rum en förskjutning

i inriktningen av ländernas ekonomiska politik såtillvida att de slabiliseringspolitiska

spörsmålen nu i högre grad än tidigare ställs i förgrunden.

Detta är i och för sig naturligt med hänsyn till erfarenheterna från efter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

krigstidens utveckling; medan inålen för den ekonomiska tillväxten och

sysselsättningen i allmänhet kunnat infrias har man inte lyckats stabilisera

prisnivån. En fråga är nu om den prisstabiliseringspolitik, som f. n. eftersträvas

främst inom EEC-området, kommer att kunna ge resultat på prissidan

utan att samtidigt allvarligt dämpa den ekonomiska tillväxttakten.

En närbesläktad fråga är om prioriteringen av de olika målen är sådan att

denna politik snabbt kan anpassas till att motverka eventuella tendenser

till konjunktur avmattning.

Till belysning av den förstnämnda frågan kan nämnas att konsumentpriserna

steg i Frankrike under 1964 endast hälften så mycket som året

innan medan i Italien avsaktningen var betydligt mindre framträdande. I

båda länderna avstannade emellertid den industriella tillväxten praktiskt

taget helt under loppet av 1964 och i samband härmed har framför allt

i Italien följt en under sysselsättning av arbetskraften. I Benelux-länderna

däremot åstadkom den mindre långtgående åtstramningen en viss lindring

av övertryckstendenserna utan att i högre grad hämma den ekonomiska

aktiviteten.

Angående anpassningsbarheten må erinras om de svårigheter, av både

politisk och ekonomisk natur, som mött de italienska strävandena att starta

en ny expansion. I Frankrike har vissa stimulansinriktade åtgärder vidtagits,

främst en sänkning av diskontot, men det är ännu för tidigt att bedöma

hur långt en omläggning av politiken kommer att drivas och vilka effekter

som kan vara att påräkna. Att döma av uttalanden från EEC:s ministerråd

nyligen kommer den hittillsvarande stabiliseringspolitiken att i

sina huvuddrag tillämpas också i fortsättningen.

En central fråga är om en återhållande politik i EEG-länderna fortsättningsvis

kommer att sammanfalla med deflationistiska impulser från Storbritanniens

ekonomi. De brittiska åtstramningsåtgärder som genomfördes

mot slutet av fjolåret medförde inte någon dämpning av expansionen. Således

var det i ett läge med stark efterfrågetillväxt och överhettning på arbetsmarknaden

som budgeten för 1965/66 lades fram i april i år. Dess mest

uppmärksammade inslag utgör en indragning av hushållens köpkraft med

ca 1 % av den disponibla inkomsten genom skärpning av såväl den direkta

som den indirekta beskattningen. Den efterfrågedämpande effekten härav

begränsas emellertid i viss utsträckning genom en ökning av de statliga utgifterna

för konsumtion och investeringar.

Den finanspolitiska åtstramningen i Storbritannien avser att förhindra

att ett övertryck i ekonomin försvårar det nödvändiga återställandet av jämvikt

i betalningsbalansen. Samtidigt har olika åtgärder vidtagits för att stärka

den brittiska ekonomins konkurrensförmåga. Som mål för den inledda

politiken, som även innefattar en inte oväsentlig skärpning av valutaregleringen

för att begränsa utflödet av långfristigt kapital, har man uppställt

jämvikt i betalningarna under 1966; hälften av vägen häremot, dvs. en re
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1905

o

duktion av underskottet till 350—400 milj. pund, avser man att försöka tillryggalägga

i år. Sedan slutet av förra året har också en förbättring av handelsbalansen

kunnat noteras, varigenom underskottet för första kvartalet

i år nedbringats med 120 milj. pund (beräknat på årsbasis) från sista kvartalet

i fjol. Härmed möjliggjordes en reduktion till 10 % av den i höstas

införda importavgiften. Denna åtgärd kan hälsas med tillfredsställelse, inte

minst därför att klimatet för fortsatt samarbete inom EFTA härigenom förbättrades.

I det brittiska budgetanförandet uttalades ånyo att avgiften skall

avvecklas allt eftersom utvecklingen mot betalningsjämvikt möjliggör detta.

Man får räkna med att den process, som krävs för att den brittiska betalningskrisen

skall kunna betraktas som lielt övervunnen, blir relativt tidskrävande.

En av förutsättningarna för att denna utveckling skall kunna äga

rum utan allvarligare interna eller externa störningar är att övriga industriländer

under tiden är beredda ställa krediter till Storbritanniens förfogande.

F. n. pågår förberedelserna för en konsolidering genom internationella valutafonden

av den utnyttjade delen av de kortfristiga kreditmöjligheter på

sammanlagt 3 miljarder dollar, som skapades under trycket av den akuta

pundkrisen i november 1964.

I Förenta staterna ställer de allmänna konjunkturperspektiven inte den

ekonomiska politiken inför några mera betydande interna problem. Däremot

bar betalningsbalansen påkallat ökad uppmärksamhet. Underskottet steg

kraftigt under fjärde kvartalet i fjol, så att år 1964 trots en relativt gynnsam

utveckling tidigare under året slutade med ett underskott på 3 miljarder

dollar. En stark ansvällning av nettoutflödet av privat kapital uppvägde

därvid ökningen av handelsbalansens överskott samt besparingarna på offentliga

utlandsutgifter. Växande benägenhet hos flera kontinentaleuropeiska

centralbanker, särskilt Frankrikes, att konvertera de stigande dollarreserverna

till guld skärpte ytterligare behovet av amerikanska motåtgärder.

Guldbehållningen krympte nämligen med 825 milj. dollar under första kvartalet

i år, varav gott och väl hälften gick till Frankrike. Underskotten i den

amerikanska betalningsbalansen har därmed blivit inte bara ett ekonomiskt

utan. också ett utrikespolitiskt problem.

Situationen föranledde i februari nya åtgärder, bl. a. förlängning av ränteutjämningsskatten

för eu period av ca två år samt utvidgning av dess ti 11- lämpningsområde till i princip alla kategorier av lån löpande på mer än ett

år. Bankerna uppmanades vidare att 1965 begränsa ökningen i krediterna

til] utländska kunder till högst 5 % av nivån vid årsskiftet medan de stora

industriföretagen anmodades att individuellt förbättra sin betalningsbalans

med 15 å 20 %. Skattemässiga förmåner infördes dessutom för utländska

placeringar i Förenta staterna. Åtgärderna har fått en betydande effekt; betalningsbalansen

synes ha närmat sig jämvikt redan första kvartalet. Resultatet

har bl. a. blivit höjda dollarkurser på de europeiska valutamarknaderna

och en uppgång i räntan på s. k. eurodollarlån. Tendenserna till ränte
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

stegring har förgrenat sig till andra sektorer av penningmarknaderna i Europa.

En harmonisk ekonomisk utveckling i världen förutsätter uppenbarligen

att betalningsbalanssituationen förbättras väsentligt i de båda stora underskottsländerna,

Storbritannien och USA. De vidtagna åtgärderna bör bidra

till att öka förtroendet för det nuvarande betalningssystemet och kan därför

hälsas med tillfredsställelse. Detta gäller även med hänsyn till att åtgärderna

bör underlätta den interna stabiliseringspolitiken för de västeuropeiska

länder, som i detta avseende besvärats av det kontinuerliga kapitalinflödet.

Ett väsentligt villkor för att utvecklingen skall få denna innebörd är emellertid

att de större länder, som under senare år haft stora betalningsöverskott,

inte i sin ekonomiska politik motverkar en reduktion av dessa överskott

eller av sina valutareserver. Det är svårt att bedöma om detta villkor

skall komma att uppfyllas. I Frankrike och Italien har myndigheterna sålunda

gett uttryck för oro för handelsbalansens utveckling, trots att prognoserna

pekar på betydande totala betalningsöverskott för 1965. I Västtyskland

synes knappast något större betalningsunderskott vara att emotse.

Svårigheterna att åstadkomma en jämnare fördelning av valutatillgångarna

mellan industriländerna sinsemellan och — som jag berörde inledningsvis

— mellan industriländerna och de råvaruproducerande staterna

kan komma att påverka den ekonomiska utvecklingen på litet längre sikt.

Förutom fördelningen av de existerande guld- och valutatillgångarna gällei

frågan på sikt också utvecklingen av den totala internationella likviditeten.

Det amerikanska dollarutflödet har inneburit ett viktigt komplement till

guldtillförseln för att lösa världens likviditetsför sörj ning. Bortfallet av detta

utflöde, som ju är andra sidan av den eftersträvade jämvikten i de amerikanska

betalningarna, har skapat farhågor för en så småningom inträdande

likviditetsbrist. Mot denna bakgrund har det befunnits angeläget att — förutom

den ökning av internationella valutafondens resurser, varom för Sveriges

del förslag framlagts för riksdagen i prop. 1965: 122 — undersöka

möjligheterna att i nya former skapa valutareservtillgångar i sådan omfattning

att en balanserad ekonomisk utveckling i världen inte hämmas. Dessa

möjligheter utreds f. n. inom ramen för samarbetet mellan de tio länder,

som ingått det generella lånearrangemanget. Som jag anfört i annat sammanhang

finns det innan denna utredning avslutats inte anledning till några

detaljerade ställningstaganden från svensk sida. Så mycket kan dock redan

nu sägas att det är angeläget att de reformer som kan komma i fråga bör

syfta till att förstärka det nu gällande systemet och inte till att ersätta det

med ett helt nytt system. Guldväxlingsstandarden, som bygger på full utbytbarhet

mellan guld och dollar, har under efterkrigstiden befrämjat en

stark industriell expansion och en växande varuhandel och har visat en betydande

förmåga till anpassning efter nya krav. Den erbjuder därför en beprövad

grundval att bygga vidare på.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Den inhemska konjunkturutvecklingen. Kunskapen om utvecklingen av

den svenska ekonomin under 1964 är nu fullständigare än vid statsverkspropositionens

framläggande. Bilden av ett ovanligt gynnsamt år har därmed

blivit ännu tydligare. Det förefaller som om den totala produktionen

i fjol skulle ha stigit med inte mindre än drygt 6 1/2 %, vilket skulle innebära

rekord för efterkrigstiden. Eftersom sysselsättningen endast torde ha

ökat med någon procent blev produktivitetsökningen mycket stor. Till stor

del förklaras detta av tillfälliga och opåräknade faktorer som t. ex. väderleksförhållanden

och skördeutfall. Dessutom fanns vid årets ingång outnyttjade

kapacitetsreserver inom vissa betydelsefulla exportinriktade näringsgrenar.

Även sedan sådana faktorer beaktats, kvarstår en mycket betydande

produktivitetsstegring och fjolåret har därmed ytterligare markerat

den trend mot en snabbare takt i produktivitetsökningen som redan förut

gjort sig gällande under 1960-talet.

De reviderade beräkningarna har understrukit exportens roll som expan*

ionsfaktor i svensk ekonomi. Varuexportens volymökning uppgick sålunda

under fjolåret till 11 1/2 % och medförde därmed en ytterligare förbättring

av bytesbalansen, eftersom importstegringen trots den snabba produktionsoch

efterfrågeuppgången inom landet stannade vid 10 %. Bytesbalansen redovisar

visserligen formellt ett obetydligt underskott också under 1964 (ca

160 milj. kr.) men dess faktiska saldo kan antas vara positivt med något

eller några hundratal milj. kr., eftersom bytesbalansens inkomstsida synes

vara systematiskt underskattad i den officiella statistiken. Även efter en

sådan korrigering förklarar bytesbalansens överskott inte hela den uppgång

i valutareserven, drygt eu miljard kr. (inkl. tillgodohavanden i valutafonden),

som inträffade under fjolåret. Skillnaden torde i väsentlig grad sammanhänga

med det åtstramade kreditmarknadsläget i Sverige, som medfört

en viss förskjutning till finansiering i utlandet av såväl export- som importkrediter.

1 statsverkspropositionens finansplan diskuterades byggnadsinvesteringarnas

— framför allt bostads- och kommuninvesteringarnas — växande betydelse

i expansionsförloppet under den nu pågående högkonjunkturen. Även

på detta område innebär de nya beräkningarna en ytterligare uppjustering.

Bostadsbyggandet synes numer under fjolåret ha ökat med inte mindre än

10 1/2 % i volym och de kommunala investeringarna med 11 1/2 %.

Det ansträngda läget på arbetsmarknaden medförde en accelererad löneglidning

under andra halvåret. Hushållens inkomstökning blev högre än

beräknat och resulterade i en volymmässig konsumtionsökning på 5 %, dvs.

av samma storleksordning som år 1963.

Inom två områden låg tillväxten i efterfrågan avgjort under genomsnittet,

nämligen för staten och för näringslivets fasta investeringar. Den statliga

konsumtionen steg under 1964 i volym med 4 % och de statliga investeringarna

med 2 %. För näringslivet totalt ökade investeringarna i byggna
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

der och maskiner med endast 2 1/2 %; för industrin synes den väntade nedgången

till följd bl. a. av leveransförseningar mot slutet av året ha blivit

något större än tidigare beräknat eller 3 1/2 %.

Den största förändringen i efterfrågan inom den svenska ekonomin under

15)64 betingades av omkastningen i lagerinvesteringarna. Omsvängningen

från en nedgång i lagerinvesteringarna 1963 till en uppgång 1964 innebar

en ökning i den interna efterfrågan av storleksordningen 2 % av nationalprodukten.

Elasticiteten i utbudet var emellertid så stor att denna omsvängning

kunde absorberas utan att medföra någon minskning i tillväxttakten

för den privata konsumtionen eller de snabbt expanderande bostads- och

kommunalinvesteringarna.

Medan hushållen i genomsnitt under 1964 vidmakthöll takten i sin realinkomststegring

från närmast föregående år, accelererade tillväxten i den

totala nationalinkomsten. Hushållens andel av nationalinkomsten sjönk

därmed något under 1964. Denna förskjutning kan dock inte betraktas som

anmärkningsvärd mot bakgrunden av den exceptionellt snabba produktionsökningen

framför allt inom exportindustrin. 1964 representerar troligen eu

tillfällig avvikelse från den trendmässiga utvecklingen under 1960-talet som

inneburit att företagens andel av nationalinkomsten sjunkit, det offentligas

stigit något, hushållens varit i stort sett oförändrad och AP-fondens

andel varit starkt stigande.

Det är uppenbart och har varit en av utgångspunkterna för den ekonomiska

politiken att den svenska ekonomin inte under 1965 kan prestera

samma rekordhöga produktionsökning som under 1964. Utöver de skäl härför

som nämnts i det föregående tillkommer det förhållandet att nettotillskottet

av arbetskraft måste beräknas bli lägre i år än under fjolåret, även

om de arbetsmarknadspolitiska ansträngningarna att öka tillgången kommer

att ytterligare intensifieras. De fortsatt gynnsamma väderleksförhållandena

under törsta kvartalet i år och den snabbare produktivitetsstegringen

under 1964, som nu kunnat avläsas, gör det dock rimligt att, såsom

skett i den reviderade nationalbudgeten (bihang C), räkna med att det kan

bli möjligt att uppnå en produktionsökning av 4 1/2 % 1965. Detta innebär

en uppjustering med en halv procentenhet jämfört med bedömningen vid

årsskiftet.

De internationella avsättningsförhållandena liksom kapacitets- och arbelskraftsläget

inom den svenska exportproduktionen är inte lika gynnsamma

för eu exportökning som under fjolåret. Tillgängliga länderprognoser

ger vid handen att den totala produktionen i Västeuropa sammantaget kan

väntas ligga inemot 4 % över fjolårsnivån, vilket innebär en nedgång jämiört

med ökningen från 1963 till 1964. Tillväxttakten under året skulle dock

enligt dessa kalkyler inte nämnvärt avvika från vad som gällde under fjolåret.

I Förenta staterna, vars bruttonationalprodukt i år väntas överstiga

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kiingl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

fjolärsnivån med drygt 4 %, är man däremot inställd på någon avsaktning

under årets senare hälft. Det finns som jag nämnt inslag i den internationella

utvecklingen som kan ge anledning till en viss osäkerhet om styrkan

hos de expansiva krafterna i framtiden, övervägande skäl talar dock för en

viss fortsatt efterfrågeökning på exportmarknaderna åtminstone under

1965. Den nu reviderade prognosen för exportens ökning under 1965 —

6 1/2 % — innebär en viss uppjustering av uppskattningen från årsskiftet.

Den betyder dock en rätt väsentlig avsaktning i ökningstakten jämfört med

fjolåret som är särskilt markant för råvarornas del (skogsprodukter och

järnmalm) och för exporten till Storbritannien.

I statsverkspropositionen framhöll jag att det fanns tecken som tydde på

att industrins investeringar skulle hörja stiga under 1965. Denna utveckling

framstår efter de senaste tre årens stagnation som mycket angelägen om vi

skall lyckas uppnå de väsentliga målen för vår ekonomiska politik. Statsmakterna

har också inriktat sig på att stimulera en sådan utveckling och

på att skapa de finansiella och reala möjligheterna för dess förverkligande.

Material som redovisas i den reviderade nationalbudgeten gör att man

nu med större säkerhet kan räkna med att den förutsedda uppgången i industrins

byggnads- och anläggningsinvesteringar inträffar. För maskininvesteringarnas

del torde ökningen 1965 relativt sett bli större än väntat, delvis

beroende på att en del investeringar inte hann genomföras under fjolåret

i planerad omfattning. Sammanlagt skulle industrins investeringar 1965

öka med 9 %. En fortsatt uppgång synes dessutom sannolik också under

1966. Den strama kreditpolitiken torde inte ha skapat sådana finansieringssvårigheter

att expansionen förhindras. Detta är en följd bl. a. av att emissionspolitiken

i början av innevarande år upplagts i syfte att skapa utrymme

för ökade industriinvesteringar. Nyemitterade industriella obligationslån

uppgår sålunda i år till väsentligt högre belopp än under samma tid i fjol

och detsamma gäller nyemissioner av aktier. Summan av obligations- och

aktieemissioner (verkställda eller beslutade) under årets första kvartal utgör

ca 400 milj. kr. mot ca 250 milj. kr. samma kvartal i fjol. Det förefaller

inte osannolikt, att aktieemissionernas omfattning totalt för år 1965 kommer

att fördubblas jämfört med fjolåret.

För handelns investeringar förutses en i förhållande till industrin avvikande

utveckling. Efter de senaste årens mycket snabba utbyggnad synes

nämligen ökningen bli relativt begränsad under 1965.

Investeringarna i lager väntas fortsätta alt sliga 1965 men den fortsatta

uppgången torde bli väsentligt lägre än föregående år och har uppskattats

till ca 200 milj. kr. Inberäknat lagerinvesteringar antas näringslivets totala

realkapitalbildning stiga med drygt 8 % från 1964 till 1965 mot 9 % mellan

1963 och 1964.

I den reviderade nationalbudgeten beräknas de kommunala investeringarna

komma att öka med ca 11 % under 1965. Den fortgående expansionen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

av den kommunala verksamheten skulle därmed under den senaste fyraårsperioden

ha höjt nivån för dessa investeringar med inte mindre än 60 %.

De åtgärder för att lätta trycket på byggarbetsmarknaden, vilka jag senare

kommer att beröra, torde komma att begränsa årets ökning. Det är dock

f. n. för tidigt att bedöma storleken av den effekt, som dessa åtgärder kan få.

Igångsättningen av bostadsbyggen har under det första kvartalet i år varit

högre än i fjol. Igångsättningsprogrammet för 1965 om 88 000 lägenheter

torde om ingenting nu helt oförutsett inträffar kunna förverkligas. Ett sådant

uttalande betyder inte att finansieringsproblem i åtskilliga fall inte

kan komma att uppstå, men det betyder att den kreditpolitiska åtstramningen

inte kommer att ske i sådana former att igångsättningsprogrammets

förverkligande förhindras av kreditsvårigheter.

Den höga efterfrågan på arbetskraft ledde under fjolåret till en större löneglidning

än som tidigare beräknades och lönesummans ökning uppgick

till 8 1/2 % eller samma ökning som under 1963. Även för innevarande år

kan förutses en ökning av samma omfattning. Med hänsyn till höjda ATPavgifter

och förlängda semestrar kan arbetskraftskostnaden per arbetstimme

inom industrin beräknas ha ökat med 8 3/4 % år 1964. För innevarande

år skulle ökningen bli nära 10 %. Hushållens disponibla inkomster skulle

bl. a. av denna anledning komma att bli något större än vad som förutsågs

vid årsskiftet eller öka med nominellt ca 7 1/2 % och realt med 2 1/2 %.

Inkomst- och prisutvecklingen gör en privat konsumtionsökning i reala termer

av ca 3 % sannolik.

Den reviderade prognosen för importens utveckling tyder på en ökning

med 7 1/2 %. För såväl råvaror som konsumtionsvaror förutses en påtagligt

lägre ökning än föregående år, medan importen av kapitalvaror väntas

stiga kraftigare än i fjol. Fastän importvolymens ökning procentuellt väntas

bli om än obetydligt högre än varuexportens, synes handelsbalansens

underskott till följd av en mindre förbättring i bytesförhållandet gentemot

utlandet bli i det närmaste oförändrat. I statsverkspropositionens finansplan

uttalades att den uppbyggnad av valutareserven som skett under 1964

kunde förväntas upphöra som ett resultat av minskat valutainflöde via kortsiktiga

kapitalrörelser och andra kredittransaktioner, särskilt för fartygsleveranserna.

Valutareserven har dock fortsatt att öka t. o. in. februari i år.

Den nyligen skärpta kreditpolitiken i Sverige med en diskontohöjning från

5 till 5 1/2 % innebär vidare att benägenheten att utnyttja utländska kommersiella

krediter kan tillta. Riksbanken har emellertid uttalat sin beslutsamhet

att motverka en ökad upplåning utomlands från affärsbankernas

sida. Under sådana omständigheter finns alltjämt anledning att räkna med

möjligheten av någon minskning av valutareserven.

Prisstegringen för 1965 — bortsett från effekten av skattesystemets omläggning

— uppskattas till ca 3 1/2 % och härigenom ansluter sig utvecklingen

till den prisstegringstakt, som förelegat under de senaste tre åren.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Under perioden 1959—1961 var prisstegringen, bortselt från effekten av

ändringar i den indirekta beskattningen, inte oväsentligt lägre eller drygt

11/2% per år. Omkring två tredjedelar av denna skillnad i prisutvecklingen

förklaras av sådana faktorer som större importprishöjningar och större

uppgång för bostadsposten, taxor och jordbrukspriser under de senaste åren.

Den resterande skillnaden, vilken gäller andra från internationell konkurrens

skyddade näringsgrenar än bostadsförvaltning, offentliga tjänster och

jordbruk, betingas av att dessa näringar höjt sina priser med ca 4 % per år

under perioden 1962—1964 mot mindre än 3 % per år 1959—1961. I stor

utsträckning gäller det här låglöneområden där lönekostnadernas procentuella

uppgång legat över den genomsnittliga stegringen av lönekostnaderna

per arbetstimme, som sedan 1960 torde ha uppgått till åtminstone 8 %

per år. Mot bakgrund av höjningen i den allmänna lönenivån och angelägenheten

av löneförbättringar inom låglöneområdena är prisutvecklingen

visserligen inte anmärkningsvärd, men ger inte desto mindre anledning att

intensifiera strävandena att nå en bestående prisstabilitet. En av förutsättningarna

för att man vid full sysselsättning skall lyckas i dessa strävanden

är en snabbare höjning av produktiviteten inom låglöneyrkena (inkl. jordbruket)

och en markerad uppbromsning av kostnadsstegringen inom byggnadsproduktionen.

Sammanfattningsvis synes 1965 bli ett gott år för det svenska folkhushållet.

Mot bakgrunden av det höga kapacitetsutnyttjande som uppnåddes under

fjolåret med dess exceptionellt snabba produktionsuppgång framstår en

produktionsökning innevarande år av 4 1/2 % som påfallande hög. Den synes

dessutom kunna förverkligas utan någon nämnvärd försvagning av utrikesbalansen.

Trots att produktionsökningen blir något lägre än i fjol, har politiken inriktats

på att ytterligare höja investeringskvoten med tyngdpunkten förlagd

till kommunerna och industrin. Bostadsbyggandet fortsätter att öka, även

om ökningen får ske i en mer begränsad takt än under de närmast föregående

åren.

Denna utveckling innebär samtidigt en mycket stark press på produktionsresurserna.

Läget på arbetsmarknaden har under 1964 och hittills under

1965 varit mera ansträngt än under 1963. Bristen på arbetare — både

yrkesarbetare och andra — inom industrin har varit avsevärt större än

1963. Av allt att döma har utvecklingen under 1964 medfört att de arbetskraftsresurser

som i praktiken står till buds blivit nära nog uttömda. Efterfrågan

på byggnadsarbetare har av arbetslöshetsstatistiken att döma ytterligare

intensifierats under våren 1965. Den registrerade arbetslösheten inom

byggfacken, som tidigare varit något högre än under föregående år, sjönk i

april till 900 man under fjolår snivån. Det ansträngda arbetsmarknadsläget

återspeglas också i tillgängliga uppgifter angående löneglidningen. För industriarbetare

har denna för tiden november 1963 —november 1964 beräknats

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

till nära 5 % mot 4 % året innan och för byggnadsarbetare till 7 % mot 6 %

för motsvarande perioder.

Den ekonomiska politiken. Budgetutfallet under 1964/65 synes resultera

i ett underskott i totalbudgeten som är obetydligt lägre än vad som beräknades

vid årsskiftet eller 490 mot 550 milj. kr. Denna kalkyl är emellertid alltjämt

osäker, eftersom redan procentuellt sett små förskjutningar av inkomsterna

och utgifterna som vardera uppgår till omkring 25 miljarder kr.,

medför relativt stora förändringar av saldot dem emellan. Även för nästkommande

budgetår är förändringen begränsad i förhållande till den beräkning

som framlades i årets statsverksproposition. Det bestående höga

efterfrågetrycket på arbetsmarknaden har lett till en något större ökning av

lönesumman än vad som tidigare föreföll sannolikt. Också ökningen i bolagens

inkomster torde bli högre. Totalt innebär dessa uppjusteringar av skatteunderlaget

en höjning av statsinkomsterna under budgetåret med ytterligare

500 milj. kr. Samtidigt tillkommer emellertid nya utgifter. De nu förutsebara

resultaten av pågående löneförhandlingar torde öka underskottet

med ca 175 milj. kr. Andra i riksstatsförslaget inte upptagna utgifter uppgår

till ca 200 milj. kr. Därav avser 80 milj. kr. ett extra indextillägg till

folkpensionärerna. Upplåningsbehovet kan mot bakgrund av nu kända förhållanden

uppskattas till ca 700 milj. kr., vilket i förhållande till uppskattningen

i årets statsverksproposition innebär en minskning med ca 250 milj.

kr.

Som i tidigare sammanhang framhållits är det inte enbart förändringar i

lånebehovet som uttrycker budgetens effekt på konjunkturförloppet. Detta

följer av att det statliga lånebehovets omfattning bl. a. betingas av fluktuationer

i den statliga utlåningen, särskilt vad gäller bostadskrediterna. Utfallet

av dessa under ett visst år registrerar med betydande eftersläpning tidigare

inträffade förändringar i bostadsbyggandets omfattning. Den ökade

utlåningen under budgetåret 1965/66 och den därav följande uppgången i

lånebehovet ger därför inget rättvisande uttryck för de aktuella kraven på

de reala resurserna. Betraktar man i stället överskottet av statens inkomster

över andra utgifter än utlåning, dvs. statens finansiella sparande, framgår

det att i detta hänseende en successiv åtstramning av budgetpolitiken ägt

rum. Sålunda torde det finansiella sparandet för budgetåret 1964/65 ha ökat

med ca 150 milj. kr. För det kommande budgetåret beräknas en ökning med

drygt 50 milj. kr.

En markerad åtstramning har dessutom skett via penningpolitiken. Diskontot

höjdes under 1964 i två etapper med vardera en halv procent i januari

och november. Den s. k. straffräntan på affärsbankernas upplåning

i riksbanken återinfördes i februari 1964 och har därefter fått vidgad tilllämpning.

Ökningen av kreditgivningen på den reguljära kreditmarknaden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

som 1963 uppgick till en och en halv miljard kr., stannade vid tre kvarts

miljard kr. 1964. Den strama penningpolitiken har framför allt begränsat

kreditgivningen till näringslivet, vilken från 1963 till 1964 synes ha nedgått

med en kvarts miljard kr. Kommunerna och bostadsbyggandet erhöll samtidigt

en växande andel av den totala kreditgivningen. Utlåningen till bostadssektorn

beräknas sålunda ha ökat med drygt en halv miljard kr. och

utlåningen till kommunerna med ca 350 milj. kr. Även om den restriktiva

kreditpolitik som förts i viss utsträckning kan ha varit besvärande för näringslivet,

håller jag det dock för mindre sannolikt att det väsentligen varit

kreditsvårigheter som förorsakat den under 1964 inträffade nedgången i industrins

investeringar. Under eu period då handeln kunnat finansiera en

snabb ökning av sina byggnadsinvesteringar vore det nämligen förvånande

om industrins kreditbehov skulle ha blivit eftersatt. År 1964 har otvivelaktigt

medfört en avsevärd förstärkning av företagssparandet inom industrin,

vilket därigenom under året torde ha blivit större än investeringskostnaderna

inberäknat sådana för lageruppbyggnad.

Hitintills under 1965 har penningpolitiken behållit sin restriktiva prägel.

Pdksgäldskontorets transaktioner har kännetecknats av en omfattande likviaitetsindragande

upplåning på marknaden utanför affärsbankerna. I syfte

att förena önskemålen om en knapp penningtillgång och en fungerande

kapitalmarknad har riksbanken i april genomfört ytterligare en diskontohöjning

om en halv procentenhet.

Trots den begränsning av efterfrågetrycket, som den samlade effekten

av finans- och penningpolitiken åstadkommit, visar det aktuella arbetsmarknadsläget

att vidtagna generella åtgärder inte är tillräckliga för att

upprätthålla balans på arbetsmarknaden. Inte minst osäkerheten i bedömningen

av den internationella ekonomiska utvecklingen under nästkommande

år understryker vikten av att förebygga kostnadsuppdrivande balansrubbningar.

Kostnadsutvecklingen inom den svenska ekonomin under

1966 bestäms nämligen i betydande grad av det övertryck som f. n. råder.

Den ekonomiska politiken för 1965 har utformats mot den bakgrunden.

Genom uppbromsningen av den privata konsumtionens stegringstakt skapas

utrymme för en fortsatt höjning av investeringskvoten. Neddämpningen av

de senaste två årens exceptionella expansion av byggnadsverksamheten sker

för att omfördelningen av de reala resurserna inte skall äga rum i eu sådan

takt, att ogynnsamma effekter på kostnadsutvecklingen uppkommer.

Ett framgångsrikt fullföljande av en sådan politik förutsätter att de generella

medlen kompletteras med en serie åtgärder av mera selektiv natur

för att motverka de tendenser till balansrubbningar som eljest skulle inträda

under sommarhalvårets säsongbestämda extra anspänning.

Avsikten är att i detta syfte effektivisera den sedan åtskilliga år gällande

säsongmässiga utjämningen av den statliga byggnads- och anläggnings
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

verksamheten. Riktpunkten är att under sommarhalvåret 1965 genomföra

en tioprocentig reduktion av statens efterfrågan på byggarbetskraft i förhållande

till läget i april.

Begränsningen kommer främst att ske genom naturlig avgång av personal

samt genom att igångsättningen av nya projekt senareläggs och utvidgning

av pågående arbeten tills vidare undviks. Investeringsbegränsningen

skall inte föranleda permitteringar eller avskedanden av personal hos myndigheterna.

Uppskov skall vidare lämnas för leveranser av hos industriföretag

gjorda statliga beställningar, då ett sådant uppskov för det levererande

företaget kan medföra att arbetet utförs på en från sysselsättningssynpunkt

lämpligare tidpunkt. Detta skall dock kunna ske utan allvarliga men

för verksamheten hos den beställande myndigheten. Även vid nya beställningar

skall sysselsättningssituationen på motsvarande sätt beaktas. Genom

dessa åtgärder skapas förutom en omedelbar lättnad i trycket på arbetsmarknaden

förutsättningar för ökad sysselsättning under vinterhalvåret.

Avsikten är att söka uppnå en likartad begränsning inom den kommunala

sektorn.

Beträffande byggnads- och anläggningsverksamheten i allmänhet kan

arbetsmarknadsmyndigheterna i storstadsregionerna enligt särskilda regler,

i större utsträckning än enligt den generella byggnadsregleringen, prioritera

angelägna byggnadsföretag. Denna möjlighet kommer att utsträckas

till alla områden där brist på byggarbetskraft är för handen. Genom denna

tillståndsprövning kommer en hårdare begränsning att ske av oprioriterade

byggnadsobjekt.

De nu redovisade åtgärderna innebär inte någon principiell nyhet. Under

senare år har dylika selektiva, snabbt verkande åtgärder vid flera tillfällen

behövt tillgripas. Sådana ingrepp måste ses som ett naturligt inslag

i den ekonomiska politiken, betingat av dennas höga ambitionsgrad som

medför tendenser till återkommande övertryck i ekonomin.

Jämsides med de direkt efterfrågedämpande åtgärderna fullföljes de

arbetsmarknadspolitiska ansträngningarna i syfte att både öka det samlade

utbudet av arbetskraft och rationellt tillvarata tillgängliga resurser.

För att tillföra arbetsmarknaden ytterligare resurser görs som vanligt under

sommarhalvåret en radikal nedskärning av beredskapsarbetena med

i runt tal 8 000 man. Kvar i beredskapsarbete blir huvudsakligen sådan

arbetskraft, som kräver skyddad sysselsättning. Dessutom kommer många

tiotusental studerande att genom arbetsförmedlingens försorg erhålla sommararbete,

vilket måste betecknas som ett inte oväsentligt tillskott till arbetsmarknaden.

I det rådande läget blir åtgärder för att underlätta den

geografiska och yrkesmässiga rörligheten hos arbetskraften särskilt viktiga.

Utbildning och omskolning sker i kraftigt ökad takt; under mars månad

omfattade yrkesutbildningen av arbetslösa 2 600 fler människor än

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

förra året. Arbetsmarknadsstyrelsens informationsmaterial om lediga

platser har vidare utbyggts under våren. Samtidigt har ett intensifierat samarbete

etablerats mellan arbetsförmedling, kommuner, företag och fackliga

organisationer i frågor rörande arbetskraftens anpassning vid byte av arbetsmiljö.

Under sommarhalvåret kommer ytterligare åtgärder att prövas

i detta syfte.

Långtidsperspektiv

Återblick på 1960—1965. Det preliminära bokslut som nu kan göras för

första hälften av 1960-talet visar att vårt lands ekonomi under denna tid

utvecklats på ett i avgörande avseenden mycket tillfredsställande sätt. Den

totala produktionen har som närmare framgår av bihang F under perioden

1960—1965 ökat med i genomsnitt närmare 5 % per år i volym räknat.

Under 1950-talet steg produktionen trendmässigt med ca 3 1/2 % per år.

För ännu tidigare perioder beräknas produktionsökningen ha varit ca 3 %

per år. En mycket betydande höjning av takten i det ekonomiska framåtskridandet

har således kunnat uppnås. Även internationellt sett har den

svenska framstegstakten hittills under 1960-talet varit hög.

En rad produktionsområden uppvisar en snabbare ökning än tidigare.

Speciellt kraftig har emellertid accelerationen varit för industrins och

byggnadsverksamhetens del. Produktionsuppgången inom båda dessa områden

har hittills under 1960-talet varit 6 1/2 % per år, vilket kan jämföras

med 4 % per år under 1950-talet.

Tillgängliga statistiska serier ger en tydlig bild av att Sveriges ekonomiska

utveckling gick in i en starkt expansiv fas omkring 1960. De totala

bruttoinvesteringarna har som framgår av följande tablå uppvisat en

årlig volymökning med 5,6 % under första hälften av 1960-talet jämfört med

4,8 % under 1950-talet. Inom den ram som det gynnsamma produktionsresultatet

skapat har emellertid även konsumtionsstandardens ökning kunnat

påskyndas. Den privata konsumtionens tillväxttakt har höjts med omkring

en tredjedel från 3,0 % per år på 1950-talet till 4,3 % per år 1960—

Procentuell volymökning per år

1950-talets

trend

1900—1965

Faktisk

Enligt senaste

långtidsut- redning

Bruttonationalprodukt................

3,4

4,9

4,0

Totala bruttoinvesteringar............

4,8

5,6

4,2

Privat konsumtion ..................

3,0

4,3

3,9

Offentlig konsumtion ................

3,9

5,8

4,2

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

1965. Ännu något mera har utvecklingen accelererat i fråga om statens och

kommunernas utbud av de tjänster och den offentliga service, som brukar

sammanfattas under rubriken offentlig konsumtion. För dessa står en

årlig volymökning 1960—1965 på 5,8 % mot 3,9 % under 1950-talet.

I och med att uppgifter av mer eller mindre definitiv karaktär nu föreligger

för utvecklingen 1960—1965, dvs. hela den period som den senaste

långtidsutredningen omfattar, har det för första gången funnits möjligheter

att göra en egentlig avstämning av utredningens bedömningar.

Enligt långtidsutredningen skulle nationalproduktens ökningstakt kunna

höjas till i genomsnitt 4,0 % per år under perioden 1960—1965. Trots att

denna bedömning vid tidpunkten för dess framläggande rätt allmänt ansågs

som relativt optimistisk har den alltså kommit att väsentligt överträffas.

Den större ökningen i nationalprodukten har framför allt möjliggjort

en snabbare uppgång än beräknat av investeringar och offentlig

konsumtion men också i fråga om privat konsumtion. För den offentliga

konsumtionen har den årliga tillväxten som tablån visar blivit 5,8 % mot

beräknade 4,2 %. För de totala bruttoinvesteringarnas del är motsvarande

tal 5,6 och 4,2 %. Den privata konsumtionen har ökat med i genomsnitt

4,3 % per år 1960—1965, vilket ligger något över långtidsutredningens bedömning.

Det kan i sammanhanget påpekas att långtidsutredningen ansåg det önskvärt

att den offentliga konsumtionen och de i anslutning därtill uppkommande

investeringarna hade kunnat ökas snabbare än vad dess prognos angav,

främst inom undervisningen, sjukvården och åldringsvården. Expansionsmöjligheterna

ansågs emellertid begränsade av flaskhalsar i projekteringen

av byggnader och av otillräcklig tillgång på utbildad personal. Utredningen

räknade emellertid alltför försiktigt. Det har visat sig möjligt att

öka insatserna på dessa ur allmän välfärdssynpunkt centrala områden i en

omfattning som långtidsutredningen ansåg önskvärd men ej trodde vara

realiserbar.

Långtidsutredningens underskattning av den totala framstegstakten i den

svenska ekonomin hänför sig i första hand till en alltför försiktig bedömning

av den möjliga produktivitetsutvecklingen. Även arbetskraftsresurserna

torde emellertid av nu tillgängliga preliminära uppgifter att döma ha

ökat snabbare än beräknat. En betydande del av detta oväntade arbetskraftstillskott

torde ha tillförts den offentliga sektorn genom att rekryteringen till

de statliga och kommunala sysselsättningsområdena skett i något större omfattning

än vad långtidsutredningen förutsåg.

Tillväxtbetingelserna inom den svenska ekonomin har i en rad avseenden

utvecklats gynnsamt under första hälften av 1960-talet. Man kan först peka

på den förhållandevis snabba ökningen i arbetskraftstillgången. Totala antalet

sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden har 1960—1965 årligen

ökat med uppskattningsvis 30 å 40 000 personer eller med ca 1 %, vilket är

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kiingl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

ungefär dubbelt så mycket per år räknat som på 1950-talet. Samtidigt torde

arbetstidsförkortningen ha gått något långsammare. Som ett resultat synes

den totala arbetsinsatsen mätt som antalet arbetade timmar ha vuxit drygt

en halv procentenhet snabbare per år 1960—1965 än på 1950-talet. Av det

föregående har framgått att produktionens tillväxttakt höjdes med omkring

1 1/2 procentenhet mellan 1950-talet och 1960—1965. Ungefär hälften av

denna höjning förklaras således av sysselsättningsutvecklingen. Den andra

hälften kan tillskrivas en snabbare ökning av produktiviteten inom det

svenska näringslivet.

Denna snabbare produktivitetstillväxt har varit ett centralt mål för statsmakternas

politik. Den starka satsningen på den aktiva arbetsmarknadspolitiken

har tagit sikte på att främja arbetskraftens rörlighet, omskolning

och vidareutbildning. Därigenom har sannolikt ett inte oväsentligt tillskott

till arbetskraftsresurserna erhållits. Den målmedvetna utbyggnaden av utbildning

och forskning har utan tvekan varit en betydelsefull drivkraft för

framstegen. Betydande samhällsekonomiska vinster har gjorts vid arbetskraftens

flyttning från områden med lägre till områden med högre produktivitet.

Vidare har förstärkningen av finanspolitiken och tillkomsten av fondbildningen

inom ATP skapat förutsättningar för en fortsatt väsentlig höjning

av samhällets totala investerings- och sparkvot.

Ett karaktäristiskt drag i den ekonomiska utvecklingen under 1950-talet

och även tidigare årtionden var att de fasta investeringarnas andel av bruttonationalprodukten

(investeringskvoten) regelbundet ökade. Utvecklingen

hittills under 1960-talet har anslutit sig till det tidigare mönstret, även om

andelsökningen tenderat att bli något mindre. Investeringskvoten har mellan

1960 och 1965 ökat med 1,5 procentenheter från 31,2 till 32,7 %. Motsvarande

ökning per femårsperiod under 1950-talet uppgick till omkring 2 procentenheter.

Andelen för den totala kapitalbildningen har till följd av utvecklingen

för lagerinvesteringar och bytesbalansens saldo ökat något

mindre än investeringskvoten.

Andra sidan av denna utveckling har varit att konsumtionens andel av

bruttonationalprodukten (konsumtionskvoten) minskat. Andelsökningen för

offentlig konsumtion mellan 1960 och 1965 med 1,7 procentenheter till

14,4 % har sålunda varit något mindre än den samtidiga nedgången för

den privata konsumtionen med 2,4 procentenheter till 52,4 %.

Investeringsutvecklingen under första hälften av 1960-talet har kännetecknats

av de stora skillnader i ökningstakt som existerat mellan olika sektorer.

Statens investeringar har inte stigit med mer än 2 å 3 % per år, vartill

den stagnerande investeringsvolymen inom affärsverken främst bidragit.

Ökningen 1960—1965 bär i stället till stor del burits upp av den kraftiga

expansionen för de kommunala investeringarna och för bostadsbyggandet.

Sålunda uppvisade kommunernas investeringar (exkl. bostäder) under pe
2

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

rioden en årlig uppgång med 10 ä 11 %, medan bostadsbyggandet ökade

med 6 1/2 % och de privata investeringarna (exkl. bostäder) med ca 5 %.

Inom den privata sektorn har 1960—1965 framför allt investeringarna

inom handeln och angränsande områden expanderat kraftigt, medan industriinvesteringarnas

uppgång hållit sig omkring genomsnittet för sektorn.

Industrin genomförde ett mycket omfattande investeringsprogram från 1957

till 1961, vilket resulterade i att investeringsvolymen ökade med 56 %. Därefter

låg dess investeringar kvar på ungefär den uppnådda nivån under de

tre följande åren. År 1965 väntas en ny nivåhöjning, som enligt den reviderade

nationalbudgetens prognos kommer att uppgå till omkring 10 %.

Den förhållandevis snabba tillväxten av offentlig konsumtion, offentliga

investeringar och bostadsbyggande under 1960-talets första hälft bär inneburit

att en ökad andel av samhällsekonomins resurser avdelats för dessa

ändamål. En så kraftig expansion har inte kunnat försiggå utan särskilda

åtgärder på finansieringssidan. Särskilt bostadsbyggandet finansieras normalt

i hög grad över kreditmarknaden. Vid sidan av sina övriga funktioner

har emellertid staten åtagit sig ett speciellt ansvar för bostadsfinansieringen.

Staten utövar vidare ett starkt inflytande över kommunernas finanser och

har genom sina beslut påverkat fondbildningstakten inom allmänna pensionsfonden.

Om man från denna utgångspunkt jämför det sammanlagda finansiella

nettosparandet inom stat, kommuner och AP-fond med den totala

upplåningen för bostadsfinansiering finner man att under perioden 1960—

1965 den sistnämnda genomgående varit större. Skillnaden — som skulle

kunna uppfattas som ett nettoupplåningsbehov för en sammanslagen bostads-

och offentlig sektor — har emellertid under perioden i dess helhet

varit i stort sett oförändrad.

ökningen av upplåningen för bostäder har således motsvarats av en lika

stor tillväxt av sparande inom den offentliga sektorn inkl. AP-fonden. Förstärkningen

av statens budget fr. o. m. 1960 samt uppbyggnaden av AP-fonden

har gjort det möjligt att tillgodose ett i snabb takt stegrat upplåningsbehov

för bostäder utan att nettobelastningen på kreditmarknaden i övrigt

ökat.

Expansionspolitikens avvägningsproblem. För den andra hälften av 1960- talet finns det anledning att räkna med att utvecklingsbetingelserna kan

komma att gestalta sig annorlunda och i vissa avseenden mindre gynnsamt

än under 1960-talets första hälft. Man kan därför knappast räkna med samma

snabba stegring i nationalprodukten under den kommande femårsperioden

som under åren 1960—1965. Det kan här framhållas att såväl årets

långtidsbudget som den pågående långtidsutredningen utgår från ett antagande

om en årlig stegring i nationalprodukten om 4 % —- alltså en ökning

som är 0,9 procentenheter lägre än den som genomsnittligt gällt för de senaste

fem åren.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

19

Den försiktiga framtidsbedömningen betingas i hög grad av den förändring

i arbetskraftsförhållandena som kan förutses. Gjorda prognoser visar

nämligen att tillgången på arbetskraft räknat i antal yrkesverksamma personer

kommer att bli ungefär oförändrad fram till slutet av 1970-talet, medan

den under första hälften av 1960-talet ökade med ca 1 % per år. Tas

även hänsyn till kraven på fortsatt arbetstidsförkortning har man för tiden

framöver att räkna med en .minskning av anbetskraftsutbudet, mätt i arbetstimmar.

Samtidigt kommer den totala befolkningen, dvs. antalet konsumenter,

att stiga i ungefär samma takt som tidigare eller med drygt en halv procent

per år.

Beaktas denna ändrade arbetskraftssituation, framstår antagandet om

4 % årlig ökning i nationalprodukten inte som återhållsamt. Tvärtom innebär

det att produktionen per arbetstimme måste stiga väsentligt snabbare

än hittills. Skall en sådan stegring kunna realiseras krävs målmedvetna,

kraftfulla insatser för att ytterligare driva fram rationaliseringar av produktionsmetoder

och av näringarnas struktur, att skapa och introducera ny och

bättre teknik, att vidareutveckla arbetsmarknadspolitiken, att genom lokaliseringspolitiska

åtgärder tillvarata lokalt bundna arbetskraftsresurser.

Vilka utvecklingstendenser som kommer att göra sig gällande i fråga

om produktionsresultatets användning, osv. är f. n. svårare att uttala sig

om. Den pågående långtidsutredningen arbetar med dessa problem och eu

säkrare bedömning torde bli möjlig när utredningens rapport föreligger mot

slutet av året. Vad man redan nu kunnat finna ger dock anledning att förmoda

vissa sådana förskjutningar i utvecklingsbilden som ger ökad aktualitet

åt de samhällsekonomiska avvägningsproblemen. Som framgått av det föregående

har investeringsutvecklingen under första delen av 1960-talet kännetecknats

av en stark expansion av kommun- och bostadsinvesteringar.

Den snabba utvecklingen på dessa områden har varit möjlig dels genom en

betydande ökning av det totala investeringsutrymmet, dels på grund av att

investeringsanspråken från statens, men också i viss mån från industrins

sida, varit begränsade. Under den närmaste framtiden synes situationen

komma att förändras. Medan en hög investeringsefterfrågan kvarstår från

bostads- och kommunsidan kan en omsvängning mot ett ökande efterfrågetryck

från stat och industri förväntas. Långtidsbudgetens material, som jag

senare återkommer till, pekar mot en sådan förändring för statens del. Och

vad industrin beträffar finns anledning tro att den uppgång i investeringarna,

som gjorda enkäter pekar på, skall bestå åtminstone några år framöver.

Dessa tendenser skärper problemen rörande den inbördes avvägningen

mellan olika investeringsområden, men de aktualiserar i kanske än högre

grad frågan hur stor del av den löpande produktionen som idag och under

den närmaste framtiden kan och bör avsättas för investeringar. En ökad

investeringsandel bör höja produktionens tillväxttakt och därmed på längre

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kiingl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

sikt motverka den dämpning av ökningstakten för produktion och konsumtion

per invånare, som eljest kan beräknas inträda som en konsekvens

av befolkningsutvecklingen. Då emellertid en ökning av investeringarna

måste ske på den löpande konsumtionens bekostnad, skulle å andra sidan

en höjd investeringskvot i nuläget innebära att en ytterligare begränsning

läggs på utrymmet för konsumtionsökningar utöver den som betingas av

att det totala antalet konsumenter stiger snabbare än antalet sysselsatta.

Någon skarp gräns kan emellertid icke dras mellan investeringar och konsumtion.

Utgifter för vad som brukar betecknas som »konsumtion» kan

också ofta betraktas som en produktiv investering. Detta gäller sålunda hushållens

utgifter för konsumtion, i den män de leder till förbättrad hälsa eller

i övrigt höjer individens förutsättningar för en insats i produktionen. I fråga

om betydande delar av den offentliga konsumtionen är denna egenskap att

på en gång representera konsumtion och produktiv investering särskilt påtaglig.

Utgifterna för utbildning måste i hög grad anses vara att bygga för

framtida välstånd för samhället i dess helhet. Detsamma gäller i stor utsträckning

sjuk- och hälsovården. I den offentliga konsumtionen inräknas vidare

konventionellt de statliga insatserna för forskning och tekniskt utvecklingsarbete,

vilka har en klar karaktär av produktiva investeringar. Dit hör

även de växande utgifterna för att genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder

öka arbetskraftens rörlighet liksom för att befrämja den lokala utvecklingen

av näringslivet.

Statens och kommunernas insatser av dessa slag måste tillmätas ett betydande

inflytande på produktionens tillväxt vid sidan av investeringarna i

realkapital. Detta förhållande kan inte undgå att påverka planeringen för

den framtida användningen av våra resurser.

Ä andra sidan föreligger särskilda skäl att uppmärksamma frågan om

avvägningen mellan investeringar i realkapital och andra användningar av

vära resurser. För det första tar investeringarna i realkapital, inkl. utgifterna

för kapitalutrustningens underhåll och reparation, i anspråk en mycket

stor del av våra resurser, f. n. omkring en tredjedel av bruttonationalprodukten.

För det andra kan, även om sådana faktorer som utbildning och

ny teknik ger ett stort bidrag till produktionens tillväxt, en sådan tillväxt

ofta endast förverkligas om erforderlig kapitalutrustning står till förfogande.

För det tredje är utvecklingen av investeringarna i realkapital intimt

förknippad med förändringarna av det finansiella sparandet.

Den nationella investeringskvoten, beräknad som realkapitalinvesteringarnas

andel av nationalprodukten, har under de senaste årtiondena väsentligt

ökat. Även om den därigenom nu nått en relativt hög nivå, finns det

emellertid skäl som talar för att inrikta den ekonomiska politiken på alt

ytterligare söka höja investeringskvoten. Både den privata och den offentliga

konsumtionens utveckling har nämligen en sådan inriktning, som kräver

stora investeringar, främst i form av byggnader och anläggningar. Inom

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 19t>5

(len offentliga konsumtionen ställer i synnerhet expansionen på utbildningens

samt sjuk- och hälsovårdens områden stora krav på byggnader. De

större tätorternas tillväxt kräver även andra omfattande kommunala investeringar.

Det finns ingen tvekan om att ett tillfredsställande av dessa investeringsbehov

inom rimlig tid kommer att kräva en ökning av investeringsutrymmet.

Också den tidigare berörda sannolika minskningen av det framtida arbetskrattsutbudet

utgör — om man på längre sikt vill bibehålla en fortlöpande

standardhöjning — ett motiv för att påskynda investeringarnas tillväxt. 1

detta sammanhang tilldrar sig industrins investeringar speciellt intresse.

Som framgått av det föregående har investeringsverksamheten inom denna

del av näringslivet efter en stark uppgång omkring 1960 under flera år

legat på en ungefär oförändrad nivå. En omsvängning mot en uppgång i investeringarna

synes inträffa under 1965. Otvivelaktigt är det av strategisk

betydelse för den framtida produktionsutvecklingen att utrymme bereds

lör en stegring av industrins investeringar och att strävandena inriktas på

att även för den senare hälften av 1960-talet göra en fortsatt uppgång mot

en högre industriell investeringsnivå möjlig. Nödvändigheten att hävda vår

internationella konkurrenskraft och bibehålla en betalningssituation gentemot

utlandet, som medger rörelsefrihet i vår inhemska ekonomiska politik,

utgör andra starka skäl för en sådan inriktning av investeringspolitiken.

Därutöver kan erinras om den investeringskrävande rationaliseringsverksamhet

och strukturomvandling som sker inom handel, jordbruk m. fl. näringar.

Inom den offentliga sektorn föreligger mycket angelägna behov vars tillgodoseende

nödvändiggör en fortsatt tillväxt av de offentliga konsumtionsutgifterna.

Som jag i fortsättningen kommer att närmare redovisa, krävs

för att fullfölja de program som på skilda arbetsområden redan antagits av

statsmakterna, väsentligt ökade tillskott av arbetskraft och inkomster till

den offentliga sektorn. Behov av ökade resurser gör sig särskilt starkt gällande

på sådana områden -— t. ex. utbildning, forskning och sjukvård —

vilka innehåller element som i likhet med investeringar i realkapital verkar

produktionshöjande. På andra områden (t. ex. åldringsvården) måste på

grund av befolkningsutvecklingen stora insatser göras för att inte en försämring

av standarden skall ske för berörda grupper.

De redovisade argumenten talar- för en höjning av investeringarnas ocJi

den offentliga konsumtionens andel av nationalprodukten. Under de år då

dessa andelar höjs, skulle den privata konsumtionens tillväxt i motsvarande

män 1''å hållas tillbaka. Av flera skäl kan emellertid en sådan utveckling

inte drivas alltför långt. Den del av ett ökat konsumtionsutrymme varöver

hushållen disponerar, torde nämligen inte kunna dämpas mer än till eu viss

gräns. Jag vill sålunda erinra om de utfästelser som gjorts i fråga om höjda

folkpensioner, förlängd studietid, studiebidrag etc. Särskilt med hänsyn till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

att de grupper som tillförsäkrats sådana förmåner framöver väsentligt ökar

sin andel av den totala befolkningen, utgör dessa utfästelser en betydande

inteckning i det framtida konsumtionsutrymmet.

Med hänsyn härtill och till att den totala produktionsökningen torde stanna

vid ca 4 % per år, koinmer möjligheterna att öka andelen för investeringar

och offentlig konsumtion att vara begränsade.

Uppenbart är att synnerligen angelägna behov gör sig gällande såväl på

investeringsområdet som inöin offentlig konsumtion och att starka motiv i

båda fallen kan anföras för att dit överföra en ökad del av samhällets resurser.

I avvaktan på den ytterligare och mer ingående belysning av dessa

avvägningsproblem som kan framkomma genom långtidsutredningen är jag

f. n. inte beredd att ta en mer bestämd ställning i dessa frågor. Jag finner

dock skäl tala för att avvägningen ges en sådan utformning att de två ifrågavarande

sektorerna garanteras en bibehållen och helst ökad andel av samhällets

resurser.

Budgetutvecklingen på längre sikt. Som ett led i den statliga planeringsverksamheten

utarbetas numera årligen inom finansdepartementet en långtidsbudget.

Uppgifterna i denna grundar sig på bedömningar som har gjorts

av berörda verk och myndigheter. Den nu utförda långtidsbudgeten, som är

intagen i bihang E, avser att ge upplysning om den utgiftsutveckling och de

resursanspråk som följer av statens verksamhet och den statsunderstödda

kommunala verksamheten under den fyraårsperiod som inleds med budgetåret

1966/67. Jag vill framhålla att långtidsbudgeten inte har till syfte att

söka förutsäga de utgiftsbehov som kan uppträda till följd av framtida beslut

om nya aktiviteter eller reformer. Långtidsbudgeten har i stället utformats

som en summering av de ekonomiska konsekvenserna av tidigare fattade

beslut, av fastställda utgiftsplaner eller av statsmakterna gjorda uttalanden

rörande ambitionsnivån för statlig och kommunal service inom olika

områden. Prognoselementet i långtidsbudgeten hänför sig sålunda i huvudsak

till beräkningen av den efterfrågan på offentliga tjänster, som stat och

kommun enligt dessa beslut och uttalanden skall försöka tillgodose.

Långtidsbudgetens värde såsom instrument i en långsiktig planering avbudgetpolitiken

ligger främst däri, att den — med reservation för de osäkerhetsmoment

som alltid föreligger vid en framtidsbedömning — ger besked

om det resursutrymme som krävs för att statens och vissa delar av kommunernas

verksamhet under de kommande åren skall kunna fullföljas vid den

i dag etablerade ambitionsnivån. Varje höjning av denna ambitionsnivå ställer

krav på ett vidare resursutrymme än vad som beräknats i långtidsbudgeten,

såvida inte ambitionsnivån samtidigt sänks inom något annat område

av statsverksamheten.

Trots att beräkningarna utgår från en i princip oförändrad standard och

målsättning för verksamheten inom den statliga och statsunderstödda sek
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

torn och följaktligen är en minimikalkyl, förutses statsutgifterna komma att

öka snabbt under återstoden av 1960-talet. Särskilt markant gäller detta investeringsutgifterna,

som enligt de gjorda beräkningarna skulle stiga med i

genomsnitt drygt 5 % per år. Motsvarande ökning under 1960-talets första

år uppgick endast till 2,6 %. En av anledningarna till denna omsvängning

i investeringsbehovet är utvecklingen inom de statliga affärsverken, i första

hand statens järnvägar och vattenfallsverket. Efter att dessas investeringar

sammantagna under flera år har legat på en i stort sett oförändrad nivå,

förutses nu ett kraftigt utbyggnadsbehov. Men även inom andra områden

— främst rätts- och polisväsendet, sjukvården samt utbildningssektorn —

visar beräkningarna på en mycket snabb investeringsexpansion. Förklaringen

härtill är att de utbyggnadsplaner som statsmakterna uppdragit nödvändiggör

tillhandahållandet av nya lokaler och anskaffning av inventarier för

sitt realiserande.

Enligt långtidsbudgetens beräkningar kommer statens utgifter för konsumtionsändamål

inom den statliga och statsunderstödda sektorn att vid

oförändrade priser och löner stiga med i genomsnitt 3,4 % per år. Detta beror

bl. a. på ett ökat antal sysselsatta inom denna sektor. Ett realistiskt antagande

om löneutvecklingen för de statsanställda ger mot bakgrunden av

här angivna beskrivning som resultat att den statliga konsumtionen ökar

relativt starkare än nationalprodukten. Jämfört med den hittillsvarande utvecklingen

under 1960-talet, då volymökningen uppgick till ca 5,5 %, innebär

en volymökning med 3,4 % en uppbromsning i stegringstakten. Denna

uppbromsning i stegringstakten är delvis en följd av den restriktivitet

som präglat bedömningarna i långtidsbudgeten och som skett mot bakgrund

av den ändrade arbetskraftssituation som jag tidigare redogjort för.

Antalet sysselsatta i statlig tjänst beräknas således öka i avsevärt långsammare

takt än tidigare. Medan ökningen av antalet anställda inom statlig och

statsunderstödd verksamhet under fyraårsperioden 1960—1964 uppgick till

drygt 3 % per år har för återstoden av 1960-talet antalet anställda antagits

öka med endast omkring 1,5 % per år. Detta betyder att statens personalanspråk

under perioden skulle uppgå till omkring 15 000 nya tjänster. Detta

kan ses i belysning av att myndigheterna enligt lämnade uppgifter anser sig

behöva ett tillskott som är dubbelt så stort.

Bakom det totala tillskott av tjänster, som anges i långtidsbudgeten, ligger

relativt detaljerade avvägningar mellan olika delsektorer och verksamhetsområden.

Det är inte möjligt att nu ta ställning till dessa bedömningar.

Klart är dock att vi nu står inför en situation där en väsentligt större

återhållsamhet i fråga om inrättandet av nya tjänster är oundviklig. En

snabbare ökningstakt än den som angivits i långtidsbudgeten torde i varje

fall inte vara realistisk. Den närmare fördelningen av tillskottet av tjänster

mellan olika statliga och statsunderstödda verksamhetsområden blir det anledning

att återkomma till i arbetet med budgeten för 1966/67.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Enligt långtidsbudgetens beräkningar skulle den del av de statliga konsumtionsutgifterna

som inte avser löner, dvs. omkostnader och driftutgifter,

volymmässigt stiga med ca 9,5 % om året. Denna ökningstakt är densamma

som uppnåddes i genomsnitt per år under första delen av 1960-talet.

En annan utveckling skulle måhända kunna väntas med hänsyn till att konsumtionsvolymen,

mätt i antalet sysselsatta, expanderade avsevärt snabbare

under denna tid än vad som motsvarar den framtida expansionstakten. Den

förhållandevis snabba ökningen av omkostnaderna torde i huvudsak bero avtvå

faktorer. För det första medför den redan anskaffade materielen, vari

maskinell utrustning ingår som en snabbt växande del, ökade utgifter för

underhåll och förnyelse. För det andra har i långtidsbudgeten antagits ske

en fortsatt och intensifierad rationalisering av den offentliga verksamheten,

vilken i stor utsträckning innebär att arbetskraft ersätts med teknisk och

maskinell utrustning.

Enligt långtidsbudgeten beräknas utgifterna för inkomstöverföringar och

finansiella transaktioner öka med i genomsnitt drygt 5 % per år under

prognosperioden. Av vikt är härvid att uppmärksamma att i dessa planer

inte inryms någon egentlig reformaktivitet på transfereringsområdet. Under

de fyra budgetåren 1966/67—1969/70 beräknas sålunda de direkta inkomstöverföringarna

till hushållen (folkpensioner, barnbidrag, studiebidrag

m. m.) öka med totalt 1,1 miljarder kr. eller med ca 15 %. Denna i och

för sig betydande ökning är i allt väsentligt ett resultat av tillväxten i antalet

bidragsberättigade, dvs. ålderspensionärer, barn och studerande, samt av

den fortgående standardförbättringen av folkpensionerna. Utgiftskalkylens

innebörd kan belysas av en jämförelse med utvecklingen under fyraårsperioden

1962/63—1965/66. Under denna tid ökade inkomstöverföringarna

till hushållen (i löpande priser) med 3,1 miljarder kr. eller med ca 80 %.

Den i dag bedrivna statliga och kommunala verksamheten är resultatet

av under många decennier fattade beslut om offentlig service och offentliga

åtaganden gentemot medborgarna. En fastlåsning av verksamheten till nuvarande

volym kan inte ske utan att det medför att dessa åtaganden i väsentliga

avseenden ej kan infrias. Detta följer av att efterfrågan på offentliga

tjänster och insatser befinner sig i snabb tillväxt. Denna efterfrågeökning

avser både tjänsternas omfattning och deras kvalitet. Exempel på vidsträckta

avsnitt i den offentliga verksamheten, där efterfrågetillväxten sker

särskilt snabbt, är utbildning, sjukvård, kommunikationer och bostäder. På

flera av dessa områden är insatserna dessutom redan nu otillräckliga i förhållande

till efterfrågan. Det expansiva inslaget i efterfrågeutvecklingen förstärks

av kraven på kvalitetsförbättringar. Här är utbildningssektorn det

mest framträdande exemplet.

Den restriktiva bedömning av de framtida utgiftsplanerna, som gjorts i

långtidsbudgeten, har resulterat i att volymökningen för den offentliga

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

konsumtion, som härleds ur statsbudgeten, beräknas bli i genomsnitt 3,4 %

per år under perioden 1966/67—1969/70 vid oförändrade löner och priser.

Bakom detta genomsnittstal döljer sig dock en betydande ojämnhet i utgifternas

utveckling i så måtto, att de under det första året, 1966/67, beräknas

stiga med 6 % medan den genomsnittliga ökningen för de tre återstående

budgetåren begränsas till ca 2,5 % per år.

Det förhållandet att en så stor del av utgiftsökningen koncentreras till

budgetåret 1966/67 kan möjligen bero på en benägenhet att överskatta de

på kort sikt realiserbara utgiftsökningarna. Särskilt det av arbetsmarknadsskäl

begränsade utrymmet för personalökningar kan här medverka till att

de faktiska utgifterna blir lägre än vad som beräknats. Av den totala personalökningen

under prognosperioden faller således enligt beräkningarna

nära 5 000 personer eller inemot en tredjedel på det första budgetåret. Detta

kan å andra sidan innebära att utgiftsbehoven på längre sikt underskattats.

Jag har tidigare framhållit, att den förhållandevis låga expansionstakten

för statens investeringar hittills under 1960-talet varit en av de faktorer, som

möjliggjort den kraftiga uppgången av bostadsbyggandet och kommunernas

investeringar. Under de närmaste åren företer de statliga investeringarna en

ny expansionsfas, varvid de — främst till följd av ökade investeringsbehov

hos de affärsdrivande verken — skulle komma att öka med 5 % per år under

perioden 1966/67—1969/70. Denna uppgång koncentreras till de första åren

av prognosperioden. Investeringarna beräknas således öka med inemot 9 %

under budgetåret 1966/67 och drygt 6 % 1967/68 medan den genomsnittliga

ökningen för de två återstående åren utgör drygt 2,5 %. Detta är företrädesvis

en följd av att de ökade investeringsbehoven inom affärsverken framkommer

under de två första åren. Dessutom får redan fattade utgiftsbeslut

på andra investeringsområden full kostnadseffekt först efter en tid.

I den skattepolitiska diskussionen framförs ofta önskemålet om en sänkning

av den direkta beskattningen med särskild inriktning på en lindring

av progressionen i beskattningen av fysiska personer. I allmänhet utgår

man därvid från att utrymme för sådana skattesänkningar skall skapas genom

motsvarande höjningar av den indirekta beskattningen. Men det synes

också vara en ganska utbredd uppfattning, att den framtida produktionsökningen

via totalt växande resurser skall möjliggöra en sänkning av det

totala skattetrycket utan att därför en reduktion blir nödvändig av den statliga

verksamhetens omfattning, eller kvaliteten på de tjänster som erbjuds

medborgarna. För en bedömning av giltigheten hos detta resonemang likaväl

som möjligheterna att inskränka framtida skattebeslut till en omfördelning

från direkt till indirekt beskattning ger långtidsbudgetens beräkningar viss

vägledning.

Långtidsbudgetens beräkningar av den rent volymmässiga utveckling
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

en av offentlig konsumtion och investering — dvs. utan hänsyn tagen till

lönekostnadernas ökning — anger, att de tillsammans skulle komma att

växa med i genomsnitt ca 4 % per år under perioden 1966/67—1969/70.

ökningen av konsumtionsutgifterna blir avsevärt större under det första

budgetåret än vad som motsvarar genomsnittet för perioden. En så kraftig

uppgång av den offentliga konsumtionens volym torde vid den antagna produktionsökningen

ej kunna tillgodoses utan att resursanspråken från andra

sektorer — i första hand den privata konsumtionen — hålls tillbaka.

Behovet av en stram finanspolitik accentueras inför de utvecklingsperspektiv

för de statliga investeringarna, som framkommit i långtidsbudgeten.

Med hänsyn till den starka konkurrens, som kommer att råda

om kapitaltillgången från många angelägna projekt också inom övriga

sektorer i samhällsekonomin torde det ankomma på finanspolitiken att

skapa det nödvändiga utrymmet för den statliga investeringsökningen. Tillläggas

bör att kraven på ökade investeringar, såväl enskilda som offentliga,

synes ha sådan styrka att en ytterligare stegring av investeringskvoten ter

sig synnerligen välmotiverad. Den ekonomiska politiken kan därför av flera

skäl än de förut anförda ställas inför uppgiften att skapa utrymme för

investeringarnas tillväxt.

Det statsfinansiella läget under de närmaste åren, sådant det i dag ter

sig, är dock icke sådant att statsbudgeten utan motverkande åtgärder kan

förväntas få någon efterfrågedämpande effekt. I långtidsbudgeten har utförts

två beräkningar av den totala inkomst- och utgiftsutvecklingen. Enligt

den ena beräkningen växer skatteunderlaget i samma takt som nationalprodukten,

dvs. med 4 % per år. Enligt den andra växer skatteunderlaget i ungefär

samma takt som under de närmaste föregående åren, dvs. med 7 å

8 % per år.

För båda alternativen gäller att statsinkomsternas ökning budgetåret

1966/67 bromsas upp på ett markerat sätt. Detta är en följd av att den

betydande sänkning av den statliga inkomstskatten som beslutats av årets

riksdag och som inträder vid årsskiftet 1965/66. Eftersom skatteunderlaget

under de föregående åren stigit i betydligt snabbare takt än 4 % leder dessutom

antagandet enligt det första alternativet till en kraftig omsvängning i

inkomstutvecklingen.

En mera realistisk bedömning av statsinkomsterna under budgetåret

1966/67 erhålls, om man antar att skatteunderlaget växer i ungefär samma

takt som hittills. Enligt en sådan beräkning skulle statsinkomsterna öka

med drygt 1,5 miljarder kr. mellan budgetåren 1965/66 och 1966/67. Eftersom

inkomsterna under såväl innevarande som nästa budgetår stiger med 3

miljarder kr. innebär även detta en lägre ökningstakt. Det höjda inkomstantagandet

föranleder en justering även av utgiftsberäkningarna för höjda

löner och andra omkostnader i statsverksamheten, vilka i förhållande

till utgiftsberäkningen enligt det första alternativet innebär en kost
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 dr 1965

nadsökning på sammanlagt ca 300 milj. kr. De samlade utgifterna skulle

därmed öka med ca 2,9 miljarder kr. och totalbudgeten uppvisa ett underskott

på ca 2 miljarder kr. I förhållande till det för budgetåret 1965/66

beräknade totalbudgetunderskottet på 700 milj. kr. innebär detta en kraftig

ökning av statens lånebehov under budgetåret 1966/67. Beräkningar enligt

samma teknik för de följande budgetåren visar, att en fortsatt ökning

av lånebehovet skulle inträffa under budgetåret 1967/68, varefter det skulle

kvarstå på en nivå av omkring 3 miljarder kr. Med tidsperspektivets längd

förlorar dock beräkningar av detta slag snabbt i realism.

Vid bedömningen av denna stegring i det statliga lånebehovet får beaktas

att tillförlitligheten i beräkningarna inte är större än säkerheten i

de antaganden på vilka dessa har grundats. En betydande osäkerhet måste

alltid vidlåda kalkyler av detta slag och det finns vida marginaler för avvikelser.

Detta gör att någon bestämd slutsats inte kan dras om den absoluta

storleken av förändringen i det statliga lånebehovet. Tendensen mot en

försvagning av det statsfinansiella läget är dock otvetydig.

Det torde i dag vara för tidigt att uttala sig om arten av de skattepolitiska

åtgärder som den framtida utvecklingen kan föranleda. De i långtidsbudgeten

framlagda utgifts- och inkomstperspektiven för 1960-talets

senare del är dock avgjort icke sådana, att de påvisar något utrymme för

allmänna skattesänkningar eller anger, att skattepolitiken i framtiden enbart

skulle kunna inriktas på en omfördelning av skattebelastningen från direkt

till indirekt beskattning. Jag vill därvid ånyo erinra om att bedömningen

av utgiftsbehoven varit mycket restriktiv och att den i princip endast

godtagit sådana utgiftsökningar, som är en följd av redan gjorda åtaganden

och om vilkas höga angelägenhetsgrad allmän enighet torde råda.

Mot den bakgrunden synes det ofrånkomligt, att i varje fall krav på

en ytterligare höjning av ambitionsnivån och genomförandet av nya reformer

inte kan ställas utan att samtidigt motsvarande finansieringsresurser

anvisas. Redan de i långtidsbudgeten beräknade utgiftsökningarna visar

på behovet av ytterligare inkomstförstärkningar under de närmaste åren

om de utan samhällsekonomiska störningar skall kunna realiseras i det

ansträngda resursläge, som är att förvänta.

Av särskild vikt är därvid att uppmärksamma att i dessa utgiftsplaner

inte inryms någon egentlig reformaktivitet på transfereringsområdet. Transfereringsutgifternas

ökning — som ändå måste karaktäriseras såsom betydande

— är i allt väsentligt ett resultat av tillväxten i antalet bidragsberättigade

dvs. ålderspensionärer, barn och studerande samt av den

fortgående standardförbättringen av folkpensionerna. Tilläggas bör att

behovet av framtida förbättringar i flera olika hänseenden av sjukförsäkringen

redan gjort sig gällande och att införandet av en allmän tandvårdsförsäkring

aktualiserats. Med hänsyn till den skattepolitiska problematik,

som jag tidigare berört, torde det vara realistiskt att räkna med att dessa

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

reformer endast kan realiseras via avgiftsfinansiering i en eller annan

form. Under den period som omfattas av långtidsbudgeten kan det också

bli aktuellt att genomföra ytterligare förbättringar av barnbidragen eller

andra former av stöd till barnfamiljerna, för vilket ändamål några medel

inte beräknats i långtidskalkylen. På inkomstöverföringarnas område kan

långtidsbudgetens beräkningar således redan nu sägas klart representera

en minimikalkyl för utgiftsutvecklingen.

Avslutning

Den svenska ekonomin har under de senare åren präglats inte bara av en

ovanligt snabb tillväxt av de totala resurserna utan också av en omfördelning

av deras utnyttjande för att bättre tillgodose behoven av bostäder,

undervisning och sjukvård, ökningen av bostadsbyggandet och kommunernas

investeringar har sålunda varit snabbare än någon gång tidigare.

Därutöver har strävanden till en rättvisare inkomstfördelning fullföljts i

en stigande takt och inkomstöverföringarna via statens budget har kunnat

öka väsentligt snabbare under 1960-talet än under föregående decennium.

Förutsättningarna för denna politik har varit ovanligt gynnsamma. Produktivitetsstegringen

har sålunda varit snabbare än vad vi tidigare varit

vana vid. Genom en tillfällig uppbromsning av statens och industrins investeringsefterfrågan

har realekonomiskt utrymme uppstått för bostadsbyggandets

och kommunernas investeringsexpansion. Det offentligas finansiella

resurser har väsentligt stigit genom den allmänna varuskattens

införande och höjning samt genom fondbildningen inom ATP.

Det ligger i en reforminställd och aktiv demokratis natur att det offentligas

tjänster och insatser utnyttjas så långt de ekonomiska möjligheterna

tillåter. Den verkställda omfördelningen av de reala resurserna har skett i

sådan takt att påfrestningar på den samhällsekonomiska balansen inte kunnat

helt undvikas och tendenser till internt framkallade kostnadsstegringar

har uppträtt. Reformpolitiken över statsbudgeten — såväl vad avser statens

eget ianspråktagande av reala resurser för sin egen verksamhet som än mer

de stora sociala omfördelningsreformerna — har medfört en viss försvagning

av budgetpolitiken.

Flera faktorer pekar på att balansproblemen framöver kommer att bli

mer svårlösta än under de närmast gångna åren. I budgeten för 1965/66

har konsekvenserna härav dragits. Den är målmedvetet inriktad på att

öka utrymmet för investeringar inom den svenska ekonomin. Ett avgörande

motiv för den skärpning av konsumtionsbeskattningen som inträder

vid halvårsskiftet, har varit nödvändigheten att vid sidan av en fortsatt

kommunal investeringsexpansion bereda utrymme för den investeringsuppgång

som efter en stagnationsperiod av tre år nu synes vara på

väg inom industrin. För att i detta läge åstadkomma en bättre balans

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

på byggarbetsmarknaden och minska riskerna för en allmän uppdrivning

av den svenska kostnadsnivån måste expansionen av bostadsbyggandet reduceras

under innevarande år. Det numera av riksdagen godkända programmet

innebär i alla fall en fortsatt uppgång i bostadbyggandet med ett

par procent och bostadsbyggandet skulle därmed i år komma att nå en

nivå som ligger inte mindre än 45 % högre än för fem år sedan. I syfte

att koncentrera byggresurserna på bostadsproduktion, angelägna offentliga

investeringar och industrins utbyggnad kommer särskilda åtgärder att

vidtagas för att hålla tillbaka mindre angelägna byggobjekt.

Redan gjorda åtaganden inför framtiden på alla de vitala områdena inom

den offentliga sektorn är så omfattande att de närmaste åren kommer

att kräva betydande ansträngningar för att förverkliga dem. Vi går

in i en period där nya engagemang svårligen kan genomföras inom ramen

för förutsedda statsinkomster. Tvärtom kan redan pågående reformverksamhet

komma att ställa krav på extra inkomstökningar eller på indragningar

inom andra områden. Den brist på arbetskraft som kan förutses

under resten av 1960-talet till följd av befolkningsutvecklingen gör det

speciellt angeläget att planera den statliga verksamheten med utgångspunkt

från knappheten i personalresurser, liksom att intensifiera ansträngningarna

att öka arbetskraftsutbudet. Med en realistisk bedömning av våra

möjligheter och med en klok hushållning av de stora tillgångar som vårt

land förfogar över, är dock förutsättningarna goda för en fortsatt gynnsam

utveckling.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

Budgetläget

De förnyade budgetkalkylerna för innevarande och nästa budgetår har

gett till resultat ungefär samma utvecklingsbild som den som tecknades

i årets statsverksproposition. Totalbudgetens saldo beräknas fortfarande

förskjutas i negativ riktning under innevarande budgetår och för nästa

budgetår förutses en ytterligare förskjutning i samma riktning, om än i nugot

mindre omfattning än tidigare beräknat. Underskottet på totalbudgeten

1965/66 skulle komma att bli ca 700 milj. kr. eller drygt 200 milj. kr. större

än det förutsedda underskottet för innevarande budgetår. Att utvecklingstendensen

nu något ändrats betingas väsentligen av att statsinkomsterna

nästa budgetår kan beräknas stiga med ca 500 milj. kr. mer än vad som

tidigare fanns anledning anta. Denna ytterligare uppgånig i statsinkomsterna

förklaras i huvudsak av att aktiebolagens inkomster antas stiga snabbare

än tidigare beräknats, vilket i kalkylerna tagit sig uttryck i större fyllnadsinbetalningar

av preliminär skatt under både innevarande och nästa budgetår.

För innevarande budgetår motvägs den ytterligare ökningen i statsinkomsterna

av utgiftsökningar av ungefär samma storleksordning medan

för nästa budgetår de totala statsutgifterna beräknas stiga endast ca 250

milj. kr. mer än vad som redovisades i statsverkspropositionen. Vid bedömningen

av utgiftsutvecklingen budgetåret 1965/66 bör emellertid observeras

att hänsyn inte kunnat tas till löneutvecklingen för de statsanställda år 1966

eller till eventuella tillkommande utgifter på tilläggsstat. Å andra sidan har

för år 1966 det schablonmässiga antagandet om en ökning i lönesumman

med 4 % bibehållits.

TotaLbudgeten 1963/64—1965/66. Milj. kr.

1963/64

1964/65

1965/66

Förändring

Utfall

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

Utfall

Ny ber.

prop.

beräk-

prop.

be-

1963/64—

1964/65—

1965

ning

1965

räk-

ny ber.

ny ber.

ning

1964/65

1965/66

Driftbudgetens inkomster ..

Driftbudgetens utgifter (inkl.

20 927

23 901

24 073

26 877

27 359

+ 3 146

+ 3 286

reservationsmedelsföränd- ringar) ................

19 922

23 339

23 524

26 360

26 684

+ 3 602

+ 3 160

överskott/underskott (—) på

driftbudgeten............

Medelsbehov på kapitalbud-

1 006

562

549

517

675

- 457

+ 126

geten ..................

Ökad/minskad (—) disposi-

1 081

915

840

1451

1 356

- 241

+ 516

- 175

tion av rörliga krediter....

11

200

200

25

25

+ 189

Totalbudgetens saldo

- 86

- 553

- 491

- 959

- 706

- 405

- 215

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Inkomstutvecklingen. Till grund för beräkningen av statsinkomsterna ligger

antaganden om inkomstutvecklingen under beräkningsperioden för löntagare,

övriga fysiska personer och svenska bolag m. fl. Några större förändringar

i antagandena om utvecklingen av dessa komponenter i skatteunderlaget

jämfört med antagandena i statsverkspropositionen har inte

gjorts. Detta innebär att den totala lönesumman beräknas stiga med 9 %

såväl år 1964 som år 1965. Bedömningen för år 1965 har gjorts med hänsynstagande

dels till de avtalsmässiga lönehöjningarna dels till att lönenivån

vid årets början till följd av löneglidning under år 1964 översteg genomsnittet

för år 1964. Vidare bedöms en fortsatt löneglidning sannolik samtidigt

som antalet anställda kan antas komma att öka. För år 1966 har det schablonmässiga

antagandet om en ökning av lönesumman med 4 % bibehållits.

Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att ökningen av skatteunderlaget

år 1966 påverkar endast två av budgetårets sex uppbördsterminer

och att därför en större ökning av lönesumman än enligt schablonen skulle

få endast begränsad effekt på statsinkomsterna under budgetåret 1965/66.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst

förutsätter inkomstberäkningen ökningar med 4,5 å 5 % under hela den

aktuella perioden. Aktiebolagens taxerade inkomster, som från 1963 till

1964 års taxering steg med 13,5 %, antogs i statsverkspropositionens inkomstberäkning

komma att stiga med 5 % från 1964 till 1965 års taxering

och med ytterligare 5 % till 1966 års taxering. På grundval av en enkät till

ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca 3/4 av samtliga bolags

taxerade inkomster, har riksrevisionsverket nu i stället antagit att aktiebolagens

inkomster stiger med drygt 10 % från 1964 till 1965 års taxering.

Inkomster på driftbudgeten 1963/64—1965/66. Milj. kr.

1963/64

Utfall

1964/65

1965/66

Förändring

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

Utfall

Ny

ber.

prop.

beräk-

prop.

be-

1963/64-

1964/65-

1965

ning

1965

räk-

ny

ber.

ny

ber.

ning

1964/65

1965/66

Skatt å inkomst och förmö-

genhet m. m.............

8 545

10 300

10 500

10 800

11 200

+

1 955

+

700

övrig skatt å inkomst, för-

mögenhet och rörelse ....

407

443

434

413

418

+

27

—

16

Automobilskattemedel......

1 820

1 970

1 978

2 215

2 225

+

158

+

247

Tullar och acciser ........

8 377

8 856

8 905

10 904

11 077

+

528

+

2 172

Uppbörd i statens verksam-

het ....................

309

534

512

738

782

+

203

+

270

Diverse inkomster ........

408

499

507

421

431

+

99

76

Statens affärsverksfonder ..

340

537

453

579

420

+

113

—

33

Övriga kapitalfonder ......

721

762

784

807

806

+

63

+

22

Summa

20 927

23 901

24 073

26 877

27 359

+

3146

+

3 286

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

De redovisade antagandena om skatteunderlagets tillväxt har betydelse

främst för utvecklingen av den behållna statsinkomsten på inkomstskattetiteln.

Jämfört med statsverkspropositionens beräkning förutses en ökning

med 200 milj. kr. resp. 400 milj. kr. under 1964/65 och 1965/66, varav 100

milj. kr. resp. 300 milj. kr. hänför sig till förutsedda ökningar av fyllnadsinbetalningarna

av preliminär skatt. Dessa ökningar betingas främst av den

antagna större uppgången i aktiebolagens taxerade inkomster. Vidare har

den preliminära skatteuppbörden uppräknats på grund av uppbördens storlek

i november 1964 samt januari och mars 1965. Större avvikelser i övrigt

från statsverkspropositionens inkomstberäkning förutses bl. a. för tullmedel

som antas öka med ytterligare 30 milj. kr. resp. 80 milj. kr. under

1964/65 och 1965/66. Inleveranserna av överskottsmedel från televerket

beräknas minska med 85 milj. kr. resp. 150 milj. kr. jämfört med tidigare

beräkningar beroende på verkets ansträngda likviditetsläge. För 1965/66

har den allmänna varuskatten uppräknats med 50 milj. kr. på grundval av

riksdagens beslut att höja uttagsprocenten med 0,1 procentenhet mer än vad

som förutsattes i statsverkspropositionen. Tobaksskatten har uppräknats

med 25 milj. kr. och kommunernas bidrag till kostnaderna för polis- och

domstolsväsendet med 40 milj. kr. beroende på en förskjutning av inkomsterna

från 1964/65 till 1965/66.

Sammanfattningsvis innebär den förnyade inkomstberäkningen att statsinkomsterna

kommer att öka med ca 3 150 milj. kr. eller 15 % under innevarande

budgetår och med ytterligare ca 3 300 milj. kr. eller 14 % under

nästa budgetår.

Utgiftsutvecklingen. Statens totala utgifter, här definierade som driftbudgetens

utgifter exkl. avskrivningar samt investeringsanslag på kapitalbudgeten

i förekommande fall med hänsyn tagen till förändringar av reservationsmedelsbehållningar

och rörliga krediter, uppgår enligt nu föreliggande

beräkningar till 25,8 miljarder kr. 1964/65 och 29,3 miljarder kr. 1965/

66. Beräkningen innebär att utgifterna under innevarande budgetår stiger

med 3,7 miljarder kr. eller ca 17 % och under nästa budgetår med 3,5 miljarder

kr. eller drygt 13 %.

Den förnyade beräkningen av statsutgifterna under innevarande budgetår

skiljer sig endast obetydligt från beräkningen i statsverkspropositionen.

Förändringarna uppgår till mindre än 100 milj. kr. Detta resultat uppkommer

genom att tillkommande utgifter på tilläggsstat och merutgifter på

förslagsanslag motverkas av en mindre medelsförbrukning på driftbudgetens

reservationsanslag och investeringsanslagen än tidigare beräknat. För

1965/66 har t. o. in. den 31 mars i särskilda propositioner begärts ca 95

milj. kr. utöver statsverkspropositionen vartill kommer drygt 28 milj. kr. i

avskrivningsmedel. Härutöver beräknas tillkomma ca 175 milj. kr. i kostnader

för ändrade lönegradsplaceringar m. in. samt 80 milj. kr. för ytterligare

ett indextillägg till folkpensionerna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

De totala utgifterna på driftbudgeten inkl. avskrivningar beräknas för

196^/65 till drygt 23,5 miljarder kr. vilket är inemot 200 milj. kr. mer än

vad som beräknades i statsverkspropositionen. På tilläggsstat II har, utöver

prop. 1965: 2, intill den 1 april begärts sammanlagt ca 265 milj. kr. Härtill

kommer senare denna dag förslag om anslag med ytterligare 247 milj. kr.

som enligt vad som förutsatts i statsverkspropositionen skall anvisas på tillläggsstat

till innevarande budgetår för nedskrivning av SJ:s kapital. Bland

större anslag på tilläggsstat noteras 85 milj. kr. till reglering av prisstegringar

inom försvaret, 25 milj. kr. ytterligare kostnader för övergång till högertrafik,

60 milj. kr. till allmänna beredskapsarbeten och 10 milj. kr. till ytterligare

bidrag till förbättring av åldringsbostäder. Till avskrivning av nya

kapitalinvesteringar har begärts ytterligare 70 milj. kr., varav 40 milj. kr.

för avskrivning av tillskott till Uddevallavarvet och 12 milj. kr. till förvärv

av kvarteret Vinstocken i Stockholm.

Statsutgifterna 1963/64—1965/66. Milj. kr.

1963/64

Utfall

1964/65

1965/66

Förändring

Stv.-

Ny be-

Stv.-

Ny be-

Utfall

Ny ber.

prop.

räkning

prop.

räkning

1963/64—

1964/65 -

1965

1965

ny ber.

ny ber.

1964/65

1965/66

1. Driftbudgeten exkl. av-

skrivningar........

19 150

22 294

22 444

25 552

+ 2 994

+ 3108

A. Driftbudgeten totalt

19 922

23 339

23 524

26 360

26 684

+ 3 602

+ 3 160

B. Avskrivningsmcdel .

— 472

—1 045

—1 080

—1 104

—1 132

— 608

— 52

2. Medclsförbrukning på

kapitalbudgeten ....

2 5S7

3 20S

3 150

3 731

3 685

+ 563

+ 535

A. Avskrivningsmedel

från riksstaten ....

B. Avskrivningsmedel

471

797

832

1 103

1 131

+ 361

+ 299

inom fonderna m. m.

C. Kapitalåterbetal- ning1 ............

930

105

1 133

303

1 100

378

1 032

145

1 054

144

+ 170

+ 273

— 46

— 234

D. Återstående medels-

behov ............

1 081

915

840

1 451

— 241

+ 516

1 Oi)U

3. JRörliga krediter ....

11

200

200

25

25

+ 189

— 175

Totala statsutgifter (1 +

2 + 3)................

22 048

25 702

25 794

29 012

29 262

+ 3 746

+ 3 468

NettoutgifterI 2 3 (1A+2D

+ 3) ..............

21 014

24 454

24 564

27 836

-t-3 550

+ 3 501

1 Inkl. avskrivning av oreglerade kapltalmedelsförluster.

2 Motsvarar det utgiftsbelopp som skall ställas mot driftbudgetens inkomster.

I sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår har riksrevi
sionsverket,

på grundval av uppgifter som de medelsförvaltaude myndigheterna

lämnat, beräknat merutgifter på förslagsanslag till drygt 90 milj. kr.

utöver besparingar. För flertalet avlöningsanslag förutses betydande mer
3

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

utgifter, vilka emellertid i princip uppvägs av motsvarande besparingar på

de anslag under fjärde och tolfte huvudtitlarna som anvisats till täckning

av beräknade merkostnader för löner och pensioner. Folkpensionsanslaget

beräknas komma att belastas med merutgifter uppgående till 225 milj. kr.,

vilka delvis förklaras av att ytterligare indextillägg utlösts men som också

betingas av den förutsatta omfördelningen av folkpensioneringskostnaderna

mellan stat och kommun. Denna omläggning av finansieringssystemet

innebär bokföringsmässigt en merbelastning på folkpensionsanslaget 1964/

65 men medför inte någon kassamässig utgiftsökning eftersom motsvarande

belopp utan reform skulle ha utbetalats som förskott i avvaktan på inbetalning

av de kommunbidrag som avser år 1965 och som skulle inbetalats

i mars 1966. I övrigt förutses merutgifter på anslagen till sjukförsäkringen

med 26 milj. kr. och till barnbidrag med 12 milj. kr. Å andra sidan väntas

besparingar uppkomma på anslagen till bostadsrabatter med drygt 40 milj.

kr., till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med ca 14 milj. kr.

och till personalpensioner med 20 milj. kr.

Reservationsmedelsbehållningarna antogs i statsverkspropositionen komma

att öka med 300 milj. kr. under 1964/65 bortsett från avskrivningsinedel.

Riksrevisionsverkets utfallsberäkning tyder nu på att reservationsmedelsbehållningarna

skulle komma att öka med 540 milj. kr., varav 40

milj. kr. hänför sig till avskrivningsmedel. En av finansdepartementet företagen

enkät visar en motsvarande uppgång i reservationsmedelsbehållningarna.

Ungefär hälften av uppgången hänför sig till vägunderhållsanslaget

och uppkommer genom övergången till kalenderårsberäkning av detta

anslag. En betydande uppgång redovisas också för sysselsättningsanslagen

under elfte huvudtiteln.

Medelsförbrukningen på kapitalbudgetens anslag beräknas för 1964/65

till 3 150 milj. kr. eller ca 60 milj. kr. mindre än vad som antogs i statsverkspropositionen.

På tilläggsstat II har efter det prop. 1965: 2 avläts till

riksdagen begärts ytterligare ca 130 milj. kr., varav 70 milj. kr. för förvärv

av fastigheter i Stockholm och 40 milj. kr. i tillskott till Uddevallavarvet.

Minskningen i anslagsbehållningarna, som i statsverkspropositionen beräknades

komma att uppgå till 200 milj. kr., antas nu komma att begränsas

till ca 50 milj. kr. De medel som i form av avskrivningar och kapitalåterbetalningar

står till förfogande för finansieringen av utgifterna på kapitalbudgeten

beräknas komma att stiga med drygt 15 milj. kr. Det återstående

medelsbehovet på kapitalbudgeten kommer därigenom att sjunka med 75

milj. kr. från i statsverkspropositionen beräknade 915 milj. kr. till 840 milj.

kr. Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen komma

att öka med 200 milj. kr., framför allt genom att televerkets rätt till

disposition av kredit föreslogs ökad. En förnyad enkät angående myndigheternas

bedömning av sin disposition av rörliga krediter under återstoden av

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

budgetåret har inte gett anledning att ändra det i statsverkspropositionen

gjorda antagandet.

De totala utgifterna på driftbudgeten 1965/66 uppskattas nu till ca 26 680

milj. kr. eller ca 320 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen. Uppgången

i de beräknade utgifterna betingas bl. a. av att ytterligare anslag begärts i

särskilda propositioner under vårriksdagen. Av ökningen hänför sig ca 175

milj. kr. till merkostnader för ändrade lönegradsplaceringar och drygt 28

milj. kr. till ökat behov av avskrivningsmedel. I särskilda propositioner har

begärts drygt 40 milj. kr., varav 7 milj. kr. hänför sig till socialdepartementet

och ca 14 milj. kr till ecklesiastikdepartementet. Härutöver tillkommer

80 milj. kr. på grund av att ytterligare ett indextillägg kommer att utlösas

i juni 1965. För en fullständig redovisning av föreslagna eller beslutade

förändringar torde få hänvisas till bihang D.

Reservationsmedelsbehållningarna antogs i statsverkspropositionen totalt

sett komma att förbli oförändrade under det framförliggande budgetåret.

Finansdepartementets enkät över myndigheternas bedömningar av reservationsmedelsutvecklingen

visar att myndigheterna räknar med en minskning

av reservationsmedelsbehållningarna med inemot 300 milj. kr. För

egen del finner jag det inte realistiskt att räkna med att en så stor medelsförbrukning

på reservationsanslagen skall kunna uppkomma att den av

myndigheterna förutsedda minskningen av reservationsmedelsbehållningarna

kommer till stånd. Jag finner f. n. inte anledning frångå det i statsverkspropositionen

gjorda antagandet om totalt sett oförändrade reservationsmedelsbehållningar

under nästa budgetår.

Medelsförbrukningen på kapitalbudgetens anslag, som i statsverkspropositionen

beräknades till 3 731 milj. kr., beräknas nu till 3 685 milj. kr. Ä

ena sidan har i särskilda propositioner begärts ytterligare 54 milj. kr., varav

drygt 40 milj. kr. hänför sig till byggnadsarbeten vid högre undervisningsanstalter

inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. Å andra

sidan synes nu anledning föreligga att anta en mindre minskning av anslagsbehållningarna

än vad som tidigare antagits. Anslagsbehållningarna på

kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropositionen komma att minska

med 200 milj. kr. Detta antagande baserades på bl. a. den förutsedda medelsförbrukningen

på lånefonden för bostadsbyggande. Enligt en av finansdepartementet

utförd enkät räknar myndigheterna med att anslagsbehållningarna

under 1965/66 kommer att minska med drygt 250 milj. kr., varav huvudparten

hänför sig till lånefonden för bostadsbyggande och andra lånefonder.

Då några reala hinder för en utgiftscxpansion på detta område in le

föreligger och en ökad takt i utbetalningarna av bostadslånemedel under

nästa budgetår inte förefaller osannolik finner jag det motiverat att anta atl

anslagsbehållningarna kommer att minska med ca 100 milj. kr. De medel

som i form av avskrivningsmedel, kapitalåterbetalningar in. in. står till förfogande

för finansieringen av kapitalbudgetens utgifter beräknas komma

3f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totalbudgeten 1960/61—1965/66 Milj. kr.

w

05

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

Riks-

stat

Stv.-

prop.

1965

Ny

beräk-

ning

Stv .- prop.

1965

Ny

beräk-

ning

Driftbudgeten

Inkomster ................................

16 641

18 007

19 869

20 927

22 961

23 901

24 073

26 877

27 359

Avsättning (—)/Återföring (+) av kommunal- skattemedel ............................

(- 350)

(- 450)

(- 525)

(+ 50)

(+ 100)

(- 125)

(- 175)

(- 200)

(- 400)

Utgifter ..................................

14 829

15 993

18 717

19 922

122 717

8 23 339

8 23 524

26 360

26 684

Driftbudgetens saldo

+ 1 812

+ 2 014

+ 1 152

4- 1 006

+ 244

+ 562

+ 549

+ 517

+ 675

Kapitalbudgeten

2 329

Avskrivningsmedel och övriga likvida medel ..

1 134

1274

1 941

1 506

2 045

2 293

2 310

2 280

Investeringsanslag..........................

2 526

2 693

2 754

2 587

23 170

4 3 208

•3 150

7 3 731

»3 685

Återstående medelsbehov

1 392

1 419

813

1 081

1 125

915

840

1 451

1 356

Rörliga krediter

25

Ökad/Minskad (—) disposition ..............

39

68

12

11

—

200

200

25

Totalbudgetens saldo

+ 381

+ 527

+ 327

— 86

- 881

- 553

- 491

- 959

- 706

Anm. Då avsättning till (—) och återföring från ( + ) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig

utgift resp. inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.

1 Därav reservationsmedelsökning 200 milj. kr.

* Därav minskning av anslagsbehållningarna 300 milj. kr.

s Därav reservationsmedelsökning 300 milj. kr.

4 Därav minskning av anslagsbehållningarna 200 milj. kr.

5 Därav tilläggsstater 987 milj. kr., merutgifter på förslagsanslag 92 milj. kr. och reservationsmedelsökning 540 milj. kr.

4 Därav tilläggsstater 233 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna 47 milj. kr.

7 Därav minskning av anslagsbehållningarna 200 milj. kr.

8 Därav minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 är W65

37

att öka med 49 milj. kr. i förhållande till statsverkspropositionens beräkning.

Det återstående medelsbehovet på kapitalbudgeten kommer därigenom

att uppgå till 1 356 milj. kr. mot 1 451 milj. kr. enligt tidigare beräkning.

Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen komma

att öka med 25 milj. kr. Någon anledning att nu frångå denna bedömning

föreligger inte.

Sammanfattning. Den inkomst- och utgiftsutveckling som beskrivits i det

föregående har sammanfattats i en särskild tabell Totalbudgeten 1960/61—- 1965/66. En omsvängning i budgetutvecklingen från totalöverskott under

1960-talets tre första budgetår till ungefärlig balans inträffade budgetåret

1963/64. En ytterligare förskjutning i negativ riktning förutses för såväl

innevarande som nästa budgetår.

En betydande grad av osäkerhet vidlåder fortfarande budgetberäkningarna

för återstående del av innevarande budgetår. Särskilt gäller detta omfattningen

av fyllnadsinbetalningarna av preliminärskatt samt utbetalningarna

från lånefonden för bostadsbyggande. Kalkylerna för nästa budgetår

är av naturliga skäl långt osäkrare beträffande såväl inkomst- som utgiftssidan.

Sålunda saknas ännu underlag för en bedömning av skatteunderlagets

utveckling år 1966. Utgiftsutvecklingen är med säkerhet underskattad

såtillvida att någon generell lönehöjning för de statsanställda år 1966 inte

medräknats och hänsyn inte heller har kunnat tas till erfarenhetsmässigt

tillkommande utgifter på tillägigsstat.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1965/66

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag

inte begärts definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar

som betingas av de definitiva anslagsförslagen samt förslagen om ytterligare

investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslaget till utbyggande av

karolinska sjukhuset definitivt begärts med samma belopp som preliminärt

beräknats i statsverkspropositionen. Ifrågavarande avskrivningsanslag upptas

alltså med oförändrat belopp.

Till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har i prop.

1965: 33 definitivt begärts 31 milj. kr. jämfört med preliminärt beräknade

35 milj. kr. Avskrivningsanslaget torde därför böra uppföras med 15,5 milj.

kr. I prop. 1965: 75 har till vissa hyggnadsarbeten vid Folke-Bernadottehemmet

i Uppsala föreslagits ett anslag av 1,3 milj. kr. Avskrivningsanslagel

till detta ändamål bör uppföras med 650 000 kr.

Till uppförande av förvaltningsbyggnad i kvarteret Locn i Stockholm har

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 19(15

1 prop. 1965: 64 begärts 8,5 milj. kr. Jag beräknar avskrivningsmedlen till

2 125 000 kr.

I statsverkspropositionen beräknades till byggnadsarbeten vid universitet

och vissa högskolor samt till nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska

centralinstitutet 100 milj. kr. resp. 1 milj. kr. Anslag för ifrågavarande

ändamål har i prop. 1965: 104 under rubriken Byggnadsarbeten vid universiteten

och vissa högskolor föreslagits definitivt med 144 324 000 kr. Avskrivningsanslaget

bör uppföras med 72 162 000 kr. Vidare har i samma proposition

föreslagits anslag till uppförande av vissa studentbostadshus med

3 milj. kr. Denna investering bör avskrivas med 1,5 milj. kr.

Till förrådsbyggnad vid Svenska institutet för konserveringsforskning har

i prop. 1965:47 begärts 150 000 kr. Avskrivningsanslaget bör upptas med

75 000 kr.

Under fonden för låneunderstöd har anslaget till lån för ombyggnad av

ortopediska kliniken vid Norrbackainstitutet i prop. 1965: 75 definitivt begärts

med samma belopp som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen.

Avskrivningsanslaget upptas alltså med oförändrat belopp. Vidare har i

samma proposition begärts anslag till lån till vissa byggnadsarbeten m. m.

vid Norrbackainstitutet med 2 250 000 kr. och till lån till vissa byggnadsarbeten

vid Bräcke Östergård i Göteborg m. in. med 2,1 milj. kr. Dessa båda

anslag bör skrivas av helt.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinves
-

teringar framgår av följande översikt.

Förändring, kr

Statens allmänna fastighetsfond

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. in.

(prop. 1965: 33) .................................... — 2 000 000

Vissa byggnadsarbeten vid Folke-Bernadottehemmet i Uppsala

(prop. 1965:75) ................................ + 650 000

Uppförande av förvaltningsbyggnad i kvarteret Loen i Stockholm

(prop. 1965: 64)................................ + 2 125 000

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor (prop.

1965:104) ......................................... + 21 662 000

Uppförande av vissa studentbostadshus (prop. 1965: 104) .. + 1 500 000

Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för konserveringsforskning

(prop. 1965: 47) ............................ + 75 000

Fonden för låneunderstöd

Län till vissa byggnadsarbeten in. in. vid Norrbackainstitutet

(prop. 1965:75) .................................... + 2 250 000

Lån till vissa byggnadsarbeten vid Bräcke Östergård i Göteborg

m. m. (prop. 1965: 75) .......................... + 2 100 000

+ 28 362 000

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Det torde få ankomma på riksdagen att vidta de justeringar av de under

förevarande huvudtitel begärda anslagen som med anledning av riksdagens

beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1965/66 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjuk
-

hus m. m............................... 15 500 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... 3 750 000

Vissa byggnadsarbeten vid Folke-Bernadottehemmet

i Uppsala........................ 650 000

Kommunikationsdepartementet:

Uppförande av förvaltningsbyggnad i kvarteret

Loen i Stockholm ........................ 2 125 000

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor

..................................72 162 000

Uppförande av vissa studentbostadshus....... 1 500 000

Handelsdepartementet:

Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för kon
serveringsforskning

...................... 75 000

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Norr
backainstitutet

........................... 2 250 000

Lån för ombyggnad av ortopediska kliniken vid

Norrbackainstitutet ...................... 300 000

Lån till vissa byggnadsarbeten vid Bråcke öster
gård

i Göteborg in. m....................... 2 100 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1964/65

I årets statsverksproposition (bil. 19 s. 9) anmälde jag frågan om nedskrivning

av SJ:s bokförda statskapital med 247 milj. kr. Avskrivningsmedlen

borde anvisas på tilläggsstat till innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1964/65

till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster anvisa

ett anslag av 247 000 000 kr.

Kapitalbudgeten för budgetåret 1965/66

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1965/66 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga anslagsförsiagen

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag som begärts i särskilda propositioner.

En omräkning av hittills föreslagna resp. i förekommande fall av riksdagen

anvisade investeringsanslag ger, såsom framgår av följande framställning,

ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på

ca 3 585 milj. kr. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i de följande

sammanställningarna beaktats de förslag eller anvisningar under huvudtiteln

för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför sig till i

statsverkspropositionen upptagna anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag

under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under riksdagen

framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de i investeringsstatema

uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna och övriga

kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade och föreslagna investeringarna ger

följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...........

B. Televerkets fond...........

C. Statens järnvägars fond.....

D. Statens vattenfallsverks fond

E. Domänverkets fond.........

II. Luftfartsfonden ...............

III. Statens allmänna fastighetsfond.

13 000 000

529 000 000

310 000 000

310 000 000

3 315 000

1 165 315 000

7 900 000

321 138 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

41

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ............

B. Försvarets fabriksfond................

V. Statens utlåningsfonder..................

VI. Fonden för låneunderstöd................

VIII. Fonden för förlag till statsverket........

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för
rådsfond.

...........................

B. Statens datamaskinfond ............

C. Jordfonden ........................

D. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

........................

319 628 000

14 500 000 334 128 000

1 231 656 000

389 756 000

,i, 56 600 000

51 500 000

10 000 000

10 000 000

7 400 000

78 900 000

Summa kr. 3 585 393 000

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond.................... 8 601 000

B. Televerkets fond.................... 396 200 000

C. Statens järnvägars fond.............. 283 600 000

D. Statens vattenfallsverks fond ........ 255 800 000

E. Domänverkets fond.................. 1 000 944 202 000

II. Luftfartsfonden ..............

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ..

B. Försvarets fabriksfond .... V. VI.

247 563 000

4 351 000

7 251 000

173 797 000

251 914 000

V. Statens utlåningsfonder..................

VI. Fonden för låneunderstöd................

VIII. Fonden för förlag till statsverket........

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för
rådsfond.

........................... 42 400 000

D. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

........................ 7 400 000

Summa kr.

504 238 000

223 680 000

30 000 000

49 800 000

2 184 882 000

Med anledning av dessa uppgifter kan investeringsbcmyndigandena preliminärt

beräknas till de belopp som framgår av följande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1965/66

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond..........

B. Televerkets fond ..........

C. Statens järnvägars fond____

D. Statens vattenfallsverks fond

E. Domänverkets fond........

4 399 000

132 800 000

26 400 000

54 200 000

3 314 000 221 113 000

II. Luftfartsfonden ........................

III. Statens allmänna fastighetsfond..........

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ............

B. Försvarets fabriksfond................

V. Statens utlåningsfonder..................

VI. Fonden för låneunderstöd ..............

VIII. Fonden för förlag till statsverket........

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för
rådsfond.

...........................

B. Statens datamaskinfond ............

C. Jordfonden........................

649 000

147 341 000

72 065 000

10 149 000 82 214 000

727 418 000

166 076 000

26 600 000

9 100 000

10 000 000

10 000 000 29 100 000

Säger 1 400 511 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster.......... 1 000 000

övrig kapitalåterbetalning................ 143 360 000 144 360 000

Summa kr. 1 256 151 000

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplan för

budgetåret 1965/66 jämte därtill fogade stater i enlighet

med här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda

budgetår på kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen

svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel .......................... kr. 1 256 151 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

43

Förnyad beräkning av statsinkomsterna

Riksrevisionsverkets såsom bihang B redovisade förnyade inkomstberäkning

har avsett större samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Beräkningarna bygger på uppgifter som infordrats från vederbörande myndigheter

och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

Inledningsvis framhåller riksrevisionsverket att dess bedömning i december

av den ekonomiska utvecklingen alltjämt synes kunna i huvudsak

läggas till grund för beräkningen av statsverkets inkomster. Beträffande

lönesummans utveckling räknade riksrevisionsverket i december

med en ökning med omkring 9 % från år 1963 till år 1964. Något material

som gett anledning till ändring av detta antagande har inte framkommit. Vid

bedömningen i december av lönesummans utveckling under 1965 tog riksrevisionsverket

hänsyn till dels de avtalsmässiga lönehöjningarna och

dels till att lönenivån vid ingången av år 1965 till följd av löneglidning översteg

den för år 1964 genomsnittliga samt antog en viss fortsatt löneglidning

och ökning av antalet anställda under år 1965. Beträffande fysiska personers

inkomster av andra förvärvskällor än inkomst av tjänst har decemberberäkningens

antaganden bibehållits. För den totala lönesumman

räknade riksrevisionsverket med något mindre ökning under år 1965 än under

år 1964. Verket beräknar nu ökningen av lönesumman under år 1965 till

9 %.

Bolagens taxerade inkomster ökade med ca 14 % mellan 1963 och 1964

års taxeringar. I decemberberäkningen antogs en ökning från 1964 till 1965

års taxeringar med 5 %. Med ledning av en under mars 1965 företagen

enkät antar riksrevisionsverket nu att bolagens taxerade inkomster kommer

att stiga med drygt 10 % från 1964 till 1965 års taxeringar.

Utvecklingen av inkomstskattetiteln enligt riksrevisionsverkets

nya beräkning har sammanfattats i särskild tabell, i vilken också

redovisas verkets decemberberäkning. Det framgår av tabellen, att förändringarna

jämfört med decemberberäkningen väsentligen hänför sig

till titelns inkomstsida. Vad avser innevarande budgetår hänför sig avvikelsen

framför allt till att fyllnadsbetalningarna våren 1965 uppräknats

med 100 milj. kr. som en följd av det höjda inkomstantagandet för bolagen

och att under uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt och B-skatt

uppräknats med ca 90 milj. kr. För budgetåret 1965/66 har i jämförelse

med decemberberäkningen räknats med en nedgång av under uppbördsterminerna

erlagd preliminär A-skatt, vilket främst är att hänföra till

skattebortfall till följd av den beslutade omläggningen av den direkta beskattningen.

Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt under våren 1966 har i jämförelse

med decemberberäkningen uppräknats med 300 milj. kr. Den förut

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Inkomstskattetitelns utveckling 1963/64—1965/66

Milj. kr.

1964/65

1965/66

Förändring

1963/64

RRV:s

Ny

RRV:s

Ny

Utfall

Ny ber.

decem-

ber.

decem-

ber.

1963/64—

1964/65—

ber-

ber-

ny ber.

ny ber.

ber.

ber.

1964/65

1965/66

Inkomstskattetiteln..........

8 545

10 250

10 480

11130

11210

+ 1935

+ 730

Inkomster..................

19 433

22 330

22 600

24 270

24 470

+ 3 167

därav

preliminärskatt ..........

17 445

20 060

20 250

21 900

21 980

+ 2 805

+ 1 730

kvarstående skatt ........

899

1 180

1 160

1 250

1 250

+ 261

+ 90

övriga inkomster..........

1 089

1 090

1 190

1 120

1 240

+ 101

+ 50

Utgifter....................

10 888

12 080

12 120

13 140

13 260

+ 1 232

därav

kommunalskattemedel ....

7 582

8 640

8 640

9 730

9 800

+ 1 058

+ 1 160

överskjutande skatt ......

1 484

1 460

1 460

1 300

1 300

- 24

- 160

övriga utgifter............

1 822

1 980

2 020

2 110

2160

+ 198

+ 140

redovisade beräkningen av bolagens taxerade inkomster väntas öka utrymmet

för bolagens fyllnadsbetalningar. Vidare beräknas fyllnadsbetalningarna

öka bl. a. genom påverkan av de genom 1965 års fastighetstaxering

höjda taxeringsvärdena.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna

på inkomstskattetiteln till ca 10 500 milj. kr. för 1964/65 och

ca 11 200 milj. kr. för 1965/66, vilket är 400 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

I fråga om transaktionerna över fonden för reglering av utbetalningarna

av kommunalskattemedel räknar ämbetsverket med en nettoavsättning

med 175 milj. kr. för 1964/65 mot 125 milj. kr. i decemberberäkningen

och för 1965/66 med en nettoavsättning med 400 milj. kr. mot 200 milj. kr.

i decemberberäkningen.

De förnyade beräkningarna beträffande övriga inkomsttitlar

har föranlett riksrevisionsverket att förorda vissa förändringar, vilka sammanfattats

i särskild tablå.

Inkomsttiteln Tullmedel är i statsverkspropositionen uppförd med 1 020

milj. kr. Generaltullstyrelsen har på grundval av importprognosen i den

preliminära nationalbudgeten för år 1965 uppskattat bruttouppbörden av

tullmedel till 1 150 milj. kr. Vid beräkningen har styrelsen beaktat den tullsänkning

för varor av EFTA-ursprung som genomförts den 31 december

1964 samt utgått från att den planerade tullsänkningen vid slutet av 1965

kommer att genomföras. Med avdrag för vissa restitutioner beräknar styrelsen

nettouppbörden av tullmedel till 1 060 milj. kr. Riksrevisionsverket

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965 45

förordar att titeln uppföres med 1 100 milj. kr., vilket är 80 milj. kr. mer

än i statsverkspropositionen.

Enligt stats-

Enligt RRV:s Ökning(-t-)

verksproposi-

ändringsför-

Minsk-

tion en

slag

ning (—)

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Skatt på inkomst och förmögenhet in. in.. .

10 800

11 200

+ 400

Lotterivinstskatt ....................

t 105

no

+ 5

Fordonsskatt ........................

‘ 590

600

-1- 10

Tullmedel............................

1 020

1 100

+ 80

Allmän varuskatt......................

5 350

5 400

+ 50

Särskilda varuskatter..................

^345

350

+ 5

Tobaksskatt..........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandels-

1.175

1 200

+ 25

bolag................................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhan-

20

22

+ 2

delsbolag ............................

49

50

+ 1

Energiskatt ..........................

735

745

+ io

Personalsjukpenningar m. m.............

Bidrag till kostnader för polis- och domstols-

40

44

+ 4

väsendet m. m.........................

320

360

+ 40

Totalisatormedel......................

75

85

+ io

Postverket ..........................

26

5

- 21

Televerket............................

170

20

- 150

Statens järnvägar......................

58

60

+ 2

Statens vattenfallsverk ................

290

300

+ io

Inkomsttiteln Allmän varuskatt föreslås uppräknad med 50 milj. kr. i förhållande

till statsverkspropositionen. Härvid har bl. a. hänsyn tagits till riksdagens

beslut om höjning av procentsatsen till jämnt 10 vid öppen debitering.

Inkomsttiteln Bidrag till kostnader för polis- och domstolsväsendet m. m.

föreslås uppförd med 360 milj. kr., vilket är en ökning med 40 milj. kr. jämfört

med statsverkspropositionen. Detta är huvudsakligen beroende på en

förskjutning av inkomsterna från budgetåret 1964/65 till 1965/66.

Inkomsttiteln Televerket är i statsverkspropositionen uppförd med 170

milj. kr. Beträffande leveranserna av överskottsmedel har telestyrelsen

bl. a. anfört följande.

Det bokföringsmässiga överskottet för budgetåret 1965/66 har nu beräknats

till 189 mkr. Efter avdrag av det överskott av rundradioverksamheten,

som skall balanseras till följande budgetår, beräknas såsom inlevereringsbart

överskott återstå ca 133 mkr.

Enligt nu föreliggande likviditetsprognoser torde under budgetåret

1965/66 ca 20 mkr kunna inlevereras. Härvid har förutsatts att televerkets

rörliga kredit utnyttjas i så hög grad som det är möjligt, dvs. med innehållande

endast av en rimlig reserv för förutsebara variationer i utbetalningarna.

4 llihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr lss

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Sedan riksdagen bifallit en i statsverkspropositionen föreslagen höjning

av telestyrelsens rörliga kredit med 145 milj. kr. beräknar riksrevisionsverket

det inlevererade överskottet från telestyrelsen till 50 milj. kr. under

innevarande budgetår och föreslår att titeln Televerket i riksstaten för

budgetåret 1965/66 uppförs med 20 milj. kr., vilket är 150 milj. kr. mindre

än i statsverkspropositionen.

Innebörden av riksrevisionsverkets nu gjorda beräkningar beträffande

statsinkomsterna under budgetåren 1964/65 och 1965/66 jämfört med utfallet

1963/64 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Utfall

Beräknat utfall

Förändring från

föregående budgetår

1963/64

1964/65

1965/66

1964/65

1965/66

Totala inkomster..............

20 927

24 023

27 359

+ 3 096

+3 336

Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse ................

8 545

10 500

11 200

+ 1

955

+ 700

Övriga skatter ..............

10 604

11 317

13 720

+

713

+ 2 403

Uppbörd i statens verksamhet . .

309

512

782

+

203

+ 270

Diverse inkomster............

408

507

431

+

99

— 76

Statens affärsverksfonder......

340

403

420

+

63

+ 17

Övriga kapitalfonder..........

721

784

805

+

63

+ 21

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till förändringar i den

beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som redovisades

i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar

jag i det följande kommer att ange.

Sedan riksrevisionsverket avgav sin inkomstberäkning har preliminär

uppgörelse träffats om ändring av vissa avlönings- och pensionsförmåner.

Detta påverkar affärsverkens rörelseresultat för budgetåret 1965/66. Hänsyn

härtill har i stället tagits på så vis att dessa kostnader inkluderats i

den särskilda post för merkostnader för löne- och pensionsförmåner som

beräknats på budgetens utgiftssida.

I prop. 1965: 34 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1965/66 beräknas inkomsterna till ca 45 milj. kr. eller 1 milj. kr.

lägre än vad som beräknats i riksstatsförslaget.

Inkomsterna från televerket har av riksrevisionsverket beräknats till

50 milj. kr. för budgetåret 1964/65. Beräkningen bygger på förutsättningen

att verket inte helt skulle utnyttja sin rörliga kredit. Då jag i enlighet

med den bedömning som gjordes i statsverkspropositionen finner det angeläget

att verket inlevererar så stor del som möjligt av balanserat överskott

från tidigare och innevarande budgetår, anser jag att verket bör utnyttja

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Mcij:ts proposition nr 125 år 1965

krediten maximalt, varvid ytterligare 50 milj. kr. bör kunna inlevereras. Jag

har i min redovisning i det föregående av budgetläget förutsatt att så sker.

Riksrevisionsverket har vidare föreslagit att inkomsttiteln för budgetåret

1965/66 skall uppföras med 20 milj. kr., vilket endast är en mindre del av

det lör budgetåret beräknade verkliga rörelseöverskottet. Jag godtar ämbetsverkets

förslag men förutsätter därvid att frågan om televerkets rörelsemedel

skall ägnas noggrant övervägande framdeles.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen bör i enlighet med gällande

grunder för budgetåret 1965/66 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunal skattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på fonden. Å

andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare avsatta belopp.

I enligbet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar och

återföringar nu beräknas resultera i eu nettoavsättning av 400 milj. kr.

De förändringar av inkomsterna och utgifterna på driftbudgeten för nästa

budgetår som i enlighet med vad i det föregående anförts föreligger i förhållande

till beräkningarna i statsverkspropositionen framgår av bihang D.

De kostnadsbelopp det här gäller är emellertid inte så stora alt de sedda

mot den osäkerhet i övrigt som vid denna tidpunkt måste prägla inkomstberäkningen

bör föranleda justeringar i riksstaten för de enskilda verken.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs första hälft vill jag erinra, att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som

gällt för innevarande budgetårs senare hälft, dvs. till 100. Vad åter angår

nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som

skall ingå i den preliminära skatten uttages med 100 % av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1965 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende på motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1964.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer föredraganden,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1965/66 med

100 % avgrundbeloppet;

b) upptaga inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1965/66 enligt den vid detta protokoll såsom bilaga 1 fogade

specifikationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göran Sellvall

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

49

Bilaga 1

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1965/66

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt på inkomst och förmögenhet

m. m., bevillning

................. 11200 000 000

b) Kupongskatt, bevillning

c) Utskiftningsskatt och

ersättningsskatt, bevillning

.................

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning

..............

e) Bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och

rättigheter, bevillning ..

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning............

g) Lotterivinstskatt, bevillning

.................

h) Stämpelskatt och

stämpelavgift, bevillning

................

9 000 000

1 000 000

10 200 000

3 000 000

155 000 000

110 000 000

130 000 000 11 618 200 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning

b) Trafikomläggningsskatt,

bevillning............

c) Bensin- och brännolje
skatt,

bevillning.......

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning ..

b) Allmän varuskatt, bevillning

..............

c) Särskilda varuskatter,

bevillning............

d) Omsättningsskatt å motorfordon,

bevillning ...

e) Regleringsavgift och ac
cis

å fettvaror m. in.,

bevillning............

600 000 000

100 000 000

1 525 000 000 2 225 000 000 1

1 100 000 000

5 400 000 000

350 000 000

350 000 000

5 000 000

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 är 1965

f) Tobaksskatt, bevillning

g) Rusdrycksförsäljnings
medel

av partihandelsbolag,

bevillning......

h) Rusdrycksförsäljnings
medel

av detalj handelsbolag,

bevillning......

i) Skatt å sprit, bevillning

j) Skatt å vin, bevillning ..

k) Skatt å malt- och läskedrycker,

bevillning ....

l) Energiskatt, bevillning .

1 200 000 000

22 000 000

50 000 000

1 500 000 000

145 000 000

210 000 000

745 000 000 11 077 000 000 24 920 200 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter ................ 40 000 000

2. Vattendomstolsavgifter............... 1 000 000

3. Inkomster vid fångvården............. 5 120 000

4. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

................................. 8 500 000

5. Bidrag till riksförsäkringsverket och för
säkringsrådet.

....................... 4 000 000

6. Personalsjukpenningar m. m........... 44 000 000

7. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare................... 230 000

8. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen

.............................. 15 000

9. Inkomster vid statens institut för folkhälsan

................................. 650 000

10. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium.

.......................... 7 000 000

11. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

............................ 1 200 000

12. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

............................ 1 600 000

13. Inkomster vid statens mentalsjukhus ... 50 000 000

14. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus...... 350 000

15. Inkomster vid karolinska sjukhuset..... 56 000 000

16. Inkomster vid serafimerlasarettet....... 13 000 000

17. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,

att tillföras automobilskattemedlen . 1 500 000

18. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,

att tillföras automobilskattemedlen ... 6 000 000

19. Avgifter för registrering av motorfordon 14 000 000

20. Försäljning av sjökort m. m............ 1 000 000

21. Fjt- och båkmedel................... 22 000 000

22. Lotspenningar....................... 15 000 000

23. Skeppsmätningsavgifter............... 650 000

24. Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut.............. 9 800 000

25. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet........................ 120 OOO

26. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen 1 000 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

51

27. Inkomster vid statens geotekniska institut 1 700 000

28. Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret

............................ 2 000 000

29. Inkomst av myntning och justering..... 22 000 000

30. Kontrollstämpelmedel................. 2 200 000

31. Bidrag till bankinspektionen........... 2 065 000

32. Bidrag för revision av sparbankerna .... 600 000

33. Bidrag till försäkringsinspektionen...... 1 532 000

34. Avgifter för granskning av biograffilm.. 250 000

35. Inkomster vid tandläkarhögskolorna .... 725 000

36. Inkomster vid lantbruksnämnderna..... 1 600 000

37. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 500 000

38. Inkomster vid statens centrala frökon
trollanstalt.

......................... 4 500 000

39. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 000 000

40. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt....................... 300 000

41. Inkomster vid statens maskinprovningar 350 000

42. Avgifter vid köttbesiktning............ 4 900 000

43. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt........................ 2 500 000

44. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 1 000 000

45. Inkomster vid lantmäteriväsendet...... 25 000 000

46. Inkomster vid rikets allmänna kartverk . 4 500 000

47. Avgifter för statskontroll å krigsmateriel
tillverkningen.

....................... 75 000

48. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

............................. 800 000

49. Inkomster vid statens provningsanstalt.. 4 900 000

50. Inkomster vid statens skeppsprovnings
anstalt.

............................. 1 900 000

51. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

........................ 500 000

52. Inkomster vid patent- och registrerings
väsendet.

........................... 20 500 000

53. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

register............................. 585 000

54. Inkomster av statens gruvegendom..... 4 800 000

55. Bidrag till kostnader för polis- och domstolsväsendet

m. m.................... 360 000 000

56. Exekutionsavgifter.................. 5 000 000 III.

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.......................... 46 000 000

2. Totalisatormedel..................... 85 000 000

3. Tipsmedel........................... 135 000 000

4. Lotterimedel......................... 135 000 000

5. Övriga diverse inkomster.............. 30 000 000

782 017 000

431 000 000

26133 217000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning................. 5 000 000

2. Televerket........................... 20 000 000

3. Statens järnvägar.................... 60 000 000

4. Statens vattenfallsverk................ 300 000 000

5. Domänverket........................ 35 000 000

II. Riksbanksfonden..................

III. Statens allmänna fastighets fond:

1. Slottsbyggnadernas delfond

2. Kriminalvårdsstyrelsens »

3. Beskickningsfastigheternas »

4. Medicinalstyrelsens »

5. Karolinska sjukhusets »

6. Sjöfartsstyrelsens »

7. Byggnadsstyrelsens »

8. Generaltullstyrelsens »

9. Uppsala universitets »

10. Lunds universitets »

/V. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.............. 45 004 000

2. Försvarets fabriksfond................ 5 100 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 35 000

2. Värnpliktslånefonden................. 1 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby........................... 2 000

4. Statens bosättningslånefond........... 3 000 000

5. Vattenkraftslånefonden............... 280 000

6. Luftfartslånefonden................... 800 000

7. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

............................... 1 400 000

8. Tullverkets båtlånefond............... 1 000

9. Statens lånefond för universitetsstudier . 600 000

10. Allmänna studielånefonden............ 800 000

11. Lånefonden för inventarier i studentbostäder

............................... 460 000

12. Lånefonden för studentkårlokaler .... 1 000

13. Jordbrukets lagerhusfond.............. 400 000

14. Jordbrukets maskinlånefond........... 1 200 000

15. Statens sekundärlånefond för jordbrukare 56 000

16. Fonden för supplementär jordbrukskredit 15 000

17. Kraftledningslånefonden.............. 200 000

18. Elektrifieringslånefonden.............. 1 000

19. Egnahemslånet onden................. 3 200 000

20. Arrendelånefonden................... 1 000

21. Arbetarsmåbrukslånefonden.......... 1 000

1 000

4 020 000

1 995 000

13 360 000

1 755 000

215 000

21 258 000

280 000

1 915 000

1 875 000

420 000 000

100 000 000

46 674 000

50 104 000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

53

22. Kronotorparnas inventarielånefond.....

23. Statens avdikningslånefond............

24. Täckdikningslånefonden...............

25. Bevattningslånefonden................

26. Fiskerilånefonden.....................

27. Statens fiskredskapslånefond...........

28. Lånefonden till främjande av beredning

och avsättning av fisk m. m.........

29. Skogsväglånefonden..................

30. Statens skogslånefond.................

31. Lånefonden för insamling av skogsfrö ...

32. Statens hantverks- och industrilånefond .

33. Statens sekundärlånefond för rederinäringen

..............................

34. Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer ....

35. Lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen...........

36. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden................

37. Lånefonden för bostadsbyggande.......

38. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin....................

39. Lånefonden för allmänna samlingslokaler

1 000

2 000 000

1 000

1 000

700 000

1 000

100 000

35 000

1 000

30 000

7 000 000

95 000

2 700 000

5 000

150 000

370 000 000

600 000

1 500 000

397 374 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond............

2. Lantbruksstyrelsens » ............

3. Bostadsstyrelsens » ............

4. Riksbankens » ............

5. Riksgäldskontorets » ............

VII. Fonden för statens aktier.................

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden..............

2. Civila tjänstepensionsfonden...........

3. Militära tjänstepensionsfonden.........

4. Allmänna familjepensionsfonden........

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ...

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet ...

2. Övriga diverse kapitalfonder...........

7 000 000

1 000

300 000

1 600 000

1 500 000 10 401 000

85 000 000

59 000 000

1 760 000

205 000

5 275 000

11 500 000

34 000 77 774 000

17 010 000

21 000 000 38 010 000

1225337000

Summa kr. 27358554000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1965/66

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investerings
inom

fonden........ 8 600 000 anslag...........

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.

........... 4 399 000

13 000 000

B. Televerkets fond

Summa investerings
7

500 000 anslag...........

388 000 000

700 000

132 800 000

529 000 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investerings
från

riksstaten...... 3 600 000 anslag...........

inom fonden........ 274 000 000

Övriga kapitalmedel ... 6 000 000

Investeringsbemyndigande.

........... 26 400 000

310 000 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel Summa investerings
från

riksstaten...... 33 800 000 anslag...........

inom fonden........ 220 000 000

Övriga kapitalmedel ... 2 000 000

Investeringsbemyndigande.

........... 54 200 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Bilaga 2

13 000 000

13 000 000

529 000 000

529 000 000

310 000 000

310 000 000

310 000 000

310 000 000

310 000 000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

E. Domänverkets fond

55

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.

........... 3 314 000

3 315 000

Summa investeringsanslag.

............. 3 315 000

3 315 000

Avskrivningsmedel

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

II. Luftfartsfonden

Summa investerings
-

7 250 000 anslag.............. 7 900 000

1 000

649 000 _

7 900 000 7 900 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

137 695 000

Summa investerings- anslag..............

321 138 000

inom fonden........

36 101 000

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyn- digande............

1 000

147 341 000

321138 000

321 138 000

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

228 882 000

Summa investerings- anslag..............

319 628 000

inom fonden........

18 680 000

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyn- digande............

1 000

72 065 000

319 628 000

319 628 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel

inom fonden........

4 350 000

Summa investerings- anslag..............

14 500 000

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyn- digande............

1 000

10 149 000

14 500 000

14 500 000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

V. Statens utlåningsfonder

Investeringsbemyn-

Utrikesförvaltningens lånefond

digande............ 200 000 Investeringsanslag..... 200 000

* - V, •

Statens bosättningslånefond

1 nvesteringsbemy n- digande..........

15 000 000 Investeringsanslag..... 15 000 000

Luftfartslånefonden

Investeringsbemyn- digande..........

1000 Investeringsanslag..... 1 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyn- digande..........

3 000 000 Investeringsanslag..... 3 000 000

Allmänna studielånefonden

Investeringsbemyn- digande .........

38 000 000 Investeringsanslag. . .. 38 000 000

Studiemedelsfonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten ...

300 000 000 Investeringsanslag.. .. 300 000 000

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyn- digande..........

2 352 000 Investeringsanslag .... 2 352 000

Lånefonden för studentkårlokaler

Avskrivningsmedel

från riksstaten . ...

Investeringsanslag..... 2 000 000

1 200 000

I nvesteringsbemyn- digande..........

800 000

2 000 000

2 000 000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965 57

Fiskerilåuefonden

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag.....

3 100 000

från riksstaten......

738 000

I nvesteringsbemyn- digande............

2 362 000

3 100 000

3 100 000

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Investeringsbemyn
digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyn
digande.

........... 18 000 000 Investeringsanslag..... 18 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 850 000 000

från riksstaten...... 202 300 000

Investeringsbemyndigande.

........... 647 700 000

850 000 000 850 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyn
digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Investeringsbemyn
digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Summa invesleringsbemyndiganden

för statens

utlåningsfonder .. 727 418 000 VI.

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investerings
från

riksstaten...... 207 450 000 anslag.............. 389 756 000

Övriga kapitalmedel ... 16 230 000

Investeringsbemyndigande.

........... 166 076 000

389 756 000

389 756 000

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel ... 30 000 000 Summa investerings
Investeringsbemyn-

anslag...........

digande............ 26 600 000

56 600 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Summa investerings
500

000 anslag...........

41 800 000

100 000

9 100 000

51 500 000

B. Statens datamaskinfond

Investeringsbemyndigande.

.......

10 000 000 Investeringsanslag

C. Jordfonden

Investeringsbemyn
-

digande............ 10 000 000 Investeringsanslag • • •

D. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avskrivningsmedel

från riksstaten..... 7 400 000 Investeringsanslag....

Säger beträffande samtliga

investeringsstater för:

Avskrivningsmedel Summa investerings
från

riksstaten...... 1 131 065 000 anslag...........

inom fonden........ 998 781 000

Övriga kapitalmedel... 55 036 000

Investeringsbemyndigande.

........... 1 400 511 000

56 600 000

56 600 000

51 500 000

51 500 000

10 000 000

10 000 000

7 400 000

3 585393 000

3 585 393 000

3 585 393 000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965 59

Innehåll

Reviderad finansplan .......................................... 2

Det samhällsekonomiska läget ................................ 2

Den internationella konjunkturutvecklingen .................. 2

Den inhemska konjunkturutvecklingen ...................... 7

Den ekonomiska politiken .................................. 12

Långtidsperspektiv ........................................... 15

Återblick på 1960—1965 .................................... 15

Expansionspolitikens avvägningsproblem ...................... 18

Budgetutvecklingen på längre sikt............................ 22

Avslutning................................................... 28

Budgetläget .................................................... 30

Inkomstutvecklingen .......................................... 31

Utgiftsutvecklingen............................................ 32

Sammanfattning.............................................. 37

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1965/66 .... 37

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret

1964/65 ....................................................... 40

Kapitalbudgeten för budgetåret 1965/66 .......................... 40

Förnyad beräkning av statsinkomsterna .......................... 43

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna .... 46

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budåret

1965/66 .............................................. 49

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1965/66 .... 54

Bihang A: Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet 1964/65

Bihang B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1965

Bihang D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

för budgetåret 1965/66 in. in.

Bihang E: Långtidsbudget för perioden 1965/66—1969/70

Bihang F: PM angående den ekonomiska långsiktsutveckliiigen

MAACUS BOKTR STMIM 1965 6S0302

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANGA

RIKSREVISIONSVERKETS

BERÄKNING AV

BUDGETUTFALLET 1964/65

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1964/65

1

>’•'' t- •

Bihang A

Till KONUNGEN I

I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande instruktionen

får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning

rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1964/65. Ämbetsverket har

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. AV 125. Bihang A

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

även utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma budgetår.

Vid beräkningen av driftbudgetutfallet har hänsyn tagits till de anslag,

som före den 1 april 1965 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till

riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tilläggsstat till

riksstaten för nu löpande budgetår. Beloppet av sålunda redan anvisade

eller äskade tilläggsstatsanslag å driftbudgeten uppgår till 740,05 miljoner

kronor (jfr riksdagens skrivelse den 17 december 1964, nr 395, samt propositionerna

nr 2, 83 och 105 till 1965 års riksdag). Till detta belopp har

lagts 247 miljoner kronor, som enligt vad som förutsatts i statsverkspropositionen

beräknats skola anvisas på tilläggsstat till innevarande budgetår

för nedskrivning av statens järnvägars kapital. Sammanlagda beloppet av

tilläggsstatsanslag å driftbudgeten har därför upptagits till (740,05 -j247,

00 =) 987,05 miljoner kronor.

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet

med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser förändringen

i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig

i huvudsak på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna

av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter

för budgetårets åtta första månader samt på approximativa uppgifter

avseende budgetårets fyra sista månader från bl. a. samtliga huvudförvaltningar.

Av närslutna sammanställningen över beräkningen av utfallet av driftbudgetens

inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas

överstiga de i riksstaten uppförda med 1 062,16 miljoner kronor.

För de inkomsttitlar, som ingår i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna

budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas en nettomerinkomst å 993,42 miljoner kronor, medan

inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes

komma att överstiga de ursprungligen beräknade med netto 68,74

miljoner kronor. Inkomsterna på titeln för skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. beräknas, på sätt närmare framgår av ämbetsverkets skrivelse

denna dag angående förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1965/66,

komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med 800 miljoner

kronor, medan riksstatens övriga inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa

en nettomerinkomst på 262,16 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om

man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas

komma att utvisa en nettomerutgift å 91,97 miljoner kronor. De belopp,

som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas

i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angives

i efterföljande sammanställning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

3

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna .

II. Justitiedepartementet........

III. Utrikesdepartementet........

IV. Försvarsdepartementet.......

V. Socialdepartementet.........

VI. Kommunikationsdepartementet

VII. Finansdepartementet.........

VIII. Ecklesiastikdepartementet

IX. Jordbruksdepartementet......

X. Handelsdepartementet.......

XI. Inrikesdepartementet........

XII. Civildepartementet..........

XIII. Oförutsedda utgifter.........

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

Merutgifter Besparingar

Milj. kr.

Milj. kr.

—

0,08

14,69

—

0,23

—

—

6,82

260,44

—

—

0,06

24,58

202,72

—

—

9,01

3,52

—

—

94,15

—

299,58

4,10

—

—

0,31

Säger 510,28 410,01

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden........................... 1,70 _

II. Riksgäldsfonden........................... — 10,00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus
ter.

.................................... _ _

Säger 1,70_10,00

Summa 511,98 420,01

Nettomerutgift 91,97

1 det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräknas

komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.

Anslag Merutgifter

Milj. kr.

II. E 3 Fångvårdsanstalterna: Avlöningar . .. 8,94

IV. B 1 Armén: Avlöningar till aktiv personal

m. fl...................... 24,49

IV. C 1 Marinen: Avlöningar till aktiv personal

m. fl..................... 12,29

IV. D 1 Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal

m. fl............. 11,87

IV. G 2 Täckning av beräknade merkostnader

för löner........................ —

V. B 7 Bidrag till folkpensioner m. m....... 225,00

V. B 9 Bidrag till sjukförsäkringen......... 26,00

V. D 1 Allmänna barnbidrag.............. 12,46

V. D 3 Bostadsrabatter................... —

V. G 1 Statens mentalsjukhus: Avlöningar .. 28,40

V. G 20 Bidrag till driften av särskolor för psykiskt

efterblivna................ —

V. I 3 Bidrag till ortopediska hjälpmedel

m. m........................... 6,00

It Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Biliang A

Besparingar

Milj. kr.

70,00

41,75

5,38

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mnj.ts proposition nr 125 år 1965

Anslag Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

VI.

I 6

Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser............

8,39

—

VII.

D 4

Skatteersättning till kommunerna i an-

ledning av 1957 års ortsavdragsre-

form, m. m......................

5,15

—

VIII.

B 67

Bidrag till studiecirkelverksamhet ..

—

9,76

VIII.

D 14

Bidrag till driften av grundskolor m. m.

120,00

—

VIII.

D 32

Statliga allmänna gymnasier m. m.:

Avlöningar.....................

44,05

—

VIII.

D 35

Bidrag till driften av högre kommu-

nala skolor......................

14,50

—

VIII.

D 38

Bidrag till vissa privatskolor........

7,10

—

VIII.

D 57

Bidrag till driften av centrala yrkes-

skolor..........................

8,87

—

VIII.

D 65

Bidrag till driften av folkhögskolor ..

-—

7,74

VIII.

F 4

Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar

5,78

—

VIII.

F 15

Folkskoleseminarierna: Avlöningar ..

5,39

—

VIII.

G 6

Kostnader för avskrivning av vissa

studielån med statlig kreditgaranti

—

5,45

VIII.

H 2

Ersättning till statens allmänna fastig-

hetsfond: Byggnadsstyrelsens del-

fond...........................

5,41

—

IX.

D 3

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område.........................

—

13,78

XI.

C 12

Omskolning in. m..................

—

6,42

XI.

C 13

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

—

11,00

XI.

E 16

Gottgörelse till polisdistrikten......

—

9,10

XI.

E 24

Lokala exekutionsorganisationen: Av-

löningar ......................

—

8,24

XII.

C 1

Personalpensionsförmåner m. m.....

—

20,00

XII. E 2 Arbetsgivaravgift till den allmänna

tilläggspensioneringen ...... 32,34

XII. E 3 Arbetsgivaravgift till den allmänna

sjukförsäkringen m. m........... 5,82

XII. E 9 Täckning av beräknade merkostnader

för löner och pensioner m. m....... — 299,77

XII. E 10 Täckning av beräknade kostnader för

ändrad lönegradsplacering m. m. .. — 18,00

Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsattes på grund

av uppkommande merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget

hörande inkomsttitlarna efter avdrag av merutgifter å anslag under

specialbudgeten komma att över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond

tillföras 12,61 miljoner kronor. Det enligt riksstaten

och tilläggsstaten beräknade underskottet å automobilskattemedlens

specialbudget, 273,54 miljoner kronor, förväntas sålunda vid realiserandet

av budgeten komma att minska till 260,93 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å drift
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

budgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma sätt

som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning

av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

Minskning (—)

resp.

Ökning (+)

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet............................... + 50

VI. Kommunikationsdepartementet....................... + 260

VII. Finansdepartementet................................. + 30

XI. Inrikesdepartementet................................ +170

Övriga huvudtitlar ................................ — 10

Utgifter för statens kapitalfonder:

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................ + 40

+ 540

I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan inkomster och

utgifter (överskott) på 244,19 miljoner kronor sedan hänsyn tagits till en

beräknad ökning av reservationsmedelsbehållningarna på 200 miljoner kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle nämnda överskott komma att

uppgå till (244,19 + 993,42 + 340 — 91,97 — 987,05 =) 498,59 miljoner

kronor eller i runt tal 500 miljoner kronor. Av detta belopp beräknas 175

miljoner kronor skola avsättas till budgetutjämningsfonden såsom kommunalskattemedel.

Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbudgeten

kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt

riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat

har utgifterna upptagits till sammanlagt (22 916,36 + 987,05 =)

23 903,41 miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket

komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av 23 524 miljoner

kronor. Då inkomsterna beräknas till 24 023 miljoner kronor, kan

alltså det kassamässiga överskottet å driftbudgeten beräknas till avrundat

500 miljoner kronor.

Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapitalbudgeten

för budgetåret 1964/65 har utförts på liknande sätt som

motsvarande beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn

jämväl tagits till de anslag, som före den 1 april 1965 anvisats eller enligt

före angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att

anvisas å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda

beloppet av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

uppgår till 233,19 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 17

december 1964, nr 395, samt propositionerna nr 2, 83 och 105 till 1965 års

riksdag).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas komma

att belastas med utgifter å sammanlagt 3 150 miljoner kronor, vilket

överstiger det för budgetåret 1964/65 anvisade beloppet med 47 miljoner

kronor. För finansieringen av dessa bruttoinvesteringar beräknas komma

att disponeras avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av

1 080 miljoner kronor och av de olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta

avskrivningsmedel till ett belopp av 1 100 miljoner kronor samt å

fonderna tillgängliga medel i övrigt av 130 miljoner kronor. Det nettotillskott

av kapitalmedel, som beräknas bli erforderligt för täckning av utgifterna

å kapitalbudgeten, uppgår således till 840 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,

Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Jarder varit föredragande.

Stockholm den 1 april 1965.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

INGRID JARDER

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

7

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under

budgetåret 1964/65

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

A. Egentliga statsinkomster

Tusental kronor

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a)

Skatt å inkomst och för-

mögenhet m. m., bevillning

9 700 000

10 500 000

—

800 000

b)

Kupongskatt, bevillning ..

8 000

9 500

—

1 500

c)

Utskiftningsskatt och er-

sättningsskatt, bevillning .

1 000

1 000

—

—

d)

Skogsvårdsavgifter, bevill-

ning...................

10 200

10 200

—

—

e)

Bevillningsavgifter för sär-

skilda förmåner och rättig-

heter, bevillning.........

3 000

3 700

—

700

f)

Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning...............

140 000

140 000

—

—

g)

Lotterivinstskatt, bevill-

ning..........«........

92 000

no 000

—

18 000

b)

Omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. m., bevill-

ning...................

160 000

160 000

—

—

2. Automobilskattemedel:

a)

Fordonsskatt, bevillning ..

550 000

560 000

—

—

b)

Trafikomläggningsskatt,

bevillning ..............

95 000

93 000

—

—

c)

Bensin- och brännolje-

skatt, bevillning.........

1 265 000

1 325 000

—

—

3. Tullar och acciser:

a)

Tullmedel, bevillning.....

950 000

1 030 000

—

80 000

b)

Allmän varuskatt, bevill-

ning...................

3 400 000

3 500 000

—

100 000

c)

Särskilda varuskatter, be-

villning................

430 000

430 000

—

—

d)

Omsättningsskatt å motor-

fordon, bevillning........

300 000

310 000

—

10 000

e)

Regleringsavgift och accis

å fettvaror m. m., bevill-

ning...................

5 000

1 000

4 000

—

f)

Tobaksskatt, bevillning .. .

1 040 000

1 050 000

—

10 000

K)

Rusdry cksförsälj ningsm e-

del av partihandelsbolag,

bevillning...............

20 000

22 600

—

2 600

b)

Rusdry cksförsäljningsmc-

del av detaljhandelsbolag,

bevillning...............

45 000

49 000

—

4 000

i)

Skatt å sprit, bevillning . ..

1 475 000

1 475 000

—

—

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kangl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

t**-*''-

i) Skatt å vin, bevillning ....

140 000

137 000

3 000

—

k> Skatt å malt- och läske-

drycker, bevillning.......

210 000

190 000

20 000

—

1) Energiskatt, bevillning ...

700 000

710 000

—

10 000

Säger för skatter

20 739 200

21 817 000

27 000

1 036 800

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1.

Vattendomstolsavgifter ....

500

2 200

—

1 700

2.

Inkomster vid fångvården ..

5 200

5 200

—

—

3.

Inkomster vid flygtekniska

försöksanstalten...........

9 550

10 600

—

1 050

4.

Bidrag till riksförsäkringsver-

ket och försäkringsrådet ....

3 900

4 400

—

500

5.

Personalsjukpenningar m. m.

28 000

39 000

—

11 000

6.

Inkomster vid statens vård-

anstalter för alkoholmissbru-

kare ....................

350

300

50

—

7.

Inkomster vid centrala sjuk-

vårdsberedningen..........

20

15

5

—

8.

Inkomster vid statens insti-

tut för folkhälsan..........

000

600

—

—

9.

Inkomster vid statens häkte-

riologiska laboratorium.....

6 000

10 400

—

4 400

10.

Inkomster vid statens rätts-

kemiska laboratorium......

1 000

950

50

—

11.

Inkomster vid statens far-

macevtiska laboratorium ...

1 600

1 600

—

—

12.

Inkomster vid statens men-

talsjukhus................

50 000

50 000

—

—

13.

Inkomster vid Vilhelmsro

sjukhus..................

350

300

50

—

14.

Inkomster vid karolinska

sjukhuset.................

51 000

55 000

—

4 000

15.

Inkomster vid serafimerlasa-

rettet ....................

11 000

12 500

—

1 500

16.

Inkomster vid väg- och vat-

tenbyggnadsverket, att tillfö-

ras aulomobilskattemedlen . ..

1 400

1 500

—

—

17.

Förrättnlngsavgifter vid sta-

tens bilinspektion, att tillföras

automob ilskattemedlen......

5 500

5 800

—

—

18.

Avgifter för registrering av

motorfordon..............

13 000

13 500

—

500

19.

Försäljning av sjökort m. m.

750

1 000

—

250

20.

Fyr- och båkmedel........

23 000

21 200

1 800

—

21.

Lotspenningar............

15 600

15 400

200

—

22.

Skeppsmätningsavgifter ....

500

675

—

175

23.Inkomster vid Sveriges me-

teorologiska och hydrologiska

institut..................

9 000

9 000

—

—

24. Bidrag till statens bränsle-

kontrollerande verksamhet .

120

120

—

—

25.

Inkomster vid länsarkitekts-

organisationen............

900

1 000

—

100

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

9

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

26. Inkomster vid statens geo-

tekniska institut...........

1 400

1 300

100

_

27. Inkomster av datamaskin-

drift vid statskontoret.....

4 500

2 600

1 900

—

28. Inkomst av myntning och

justering.................

22 000

20 000

2 000

—

29. Kontrollstämpelmedel......

2 000

2 300

—

300

30. Bidrag till bankinspektionen

1 865

2 030

—

—

31. Bidrag för revision av spar-

bankerna.................

550

539

11

—

32. Bidrag till försäkringsinspek-

tionen...................

1 670

1 840

—

—

33. Avgifter för granskning av

biograffilm...............

260

260

—

—

34. Inkomster vid tandläkarhög-

skolorna..................

450

725

—

275

35. Inkomster vid lantbruks-

nämnderna...............

1 400

1 500

--

100

36. Inkomster vid statens jord-

bruksnämnd..............

500

460

40

—

37. Inkomster vid statens cen-

trala frökontrollanstalt.....

3 500

3 500

—

—

38. Avgifter för växtskyddsin-

spektion m. m.............

1 000

800

200

—

39. Inkomster vid statens Iant-

brukskemiska kontrollanstalt

275

250

25

—

40. Inkomster vid statens ma-

skinprovningar............

350

300

50

—

41. Avgifter vid köttbesiktning .

4 500

4 600

—

100

42. Inkomster vid statens veteri-

närmedicinska anstalt......

1 700

2 100

—

400

43. Inkomster vid veterinärhög-

skolan...................

925

925

—

—

44. Inkomster vid lantmäterivä-

sendet...................

21 200

26 000

—

4 800

45. Inkomster vid rikets allmän-

na kartverk...............

3 800

4 000

—

200

46. Avgifter för statskontroll å

krigsmaterieltillverkningen .

70

70

—

—

47. Inkomster vid Sveriges geo-

logiska undersökning.......

600

1 100

—

500

48. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt..............

3 800

4 500

—

700

49. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt..........

2 000

2 000

—

—

50. Inkomster vid statens insti-

tut för konsumentfrågor ....

375

450

—

75

51. Patent- och varumärkes-

samt registreringsavgifter .. .

18 500

19 500

—

1 000

52. Avgifter för registrering i

förenings- m. fl. register .,. .

505

650

—

145

53. Inkomster av statens gruv-

egendom.................

4 500

4 500

—

—

54. Bidrag till kostnader för po-

lisväsendet m. m.........

154 000

140 000

14 000

—

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

55. Exekutionsavgifter ........

800

1 000

—

200

Säger lör uppbörd i statens verksam-

het

497 835

512 059

20 481

33 970

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............

44 000

42 000

2 000

—

2. Totalisatormedel.........

77 000

80 000

—

3 000

3. Tipsmedel...............

105 000

130 000

—

25 000

4. Lotterimedel.............

130 000

1 30000

—

—

5. Övriga diverse inkomster ..

no 000

125 000

—

15 000

Säger för diverse inkomster

466 000

507 000

2 000

43 000

Säger för egentliga statsinkomster

21 703 035

22 836 059

49 481

1 113 770

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder.

1. Postverket, bevillning ....

45 000

21 000

24 000

—

2. Televerket ..............

140 000

50 000

90 000

—

3. Statens järnvägar........

1 000

1000

—

—

4. Statens vattenfallsverk ...

285 000

300 000

—

15 000

5. Domänverket ...........

30 000

31 000

—

1 000

Säger för statens affärsverksfonder

501 000

403 000

114 000

16 000

II. Riksbanksfonden...........

100 000

100 000

—

—

III. Statens allmänna fastighets-

fond.......................

42 807

42 807

—

—

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond ..

40 523

40 523

—

—

2. Försvarets fabriksfond ....

3 850

4 520

—

670

Säger för försvarets fonder

44 373

45 043

—

670

V. Statens utlåningsfonder......

356 569

362 300

—

5 731

VI. Fonden för låneunderstöd ....

9 602

10 900

—

1 298

VII. Fonden för statens aktier ....

85 000

106 000

—

21 000

VIII. Statens pensionsfonder......

77 165

78 000

—

835

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning

till utlandet.............

20 000

20 100

—

100

2. Övriga diverse kapitalfon-

der.....................

21 000

18 500

2 500

—

Säger för diverse kapitalfonder

41 000

38 600

2 500

100

Säger för inkomster av statens kapi-

talfonder.........................

1 257 516

1 186 650

116 500

45 634

Tillsammans

22 960 551

24 022 709

165 981

1159 404

MARCUS BOKTR. STHIM 1965 6 5 0 2 9 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANGB

RIKSREVISIONSVERKETS

INKOMSTBERÄKNING

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1

Bihang B

Till KONUNGEN

Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket att före den

ä april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets

inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande statsregle
]

Bihang till riksdagens protokoll 19C>5. 1 samt. Nr 12S. Bihang B

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

ring. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande

myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret

1965/66 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga

inkomsttitlar.

Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I beräkningen i december 1964 anförde riksrevisionsverket att, även om eu

viss osäkerhet beträffande exportutvecklingen i fråga om Storbritannien

och följderna härav för den inhemska ekonomin kan råda, av dåvarande tendenser

att döma en allmän fortsatt ökning av efterfrågan kunde väntas såväl

inom landet som på exportindustriernas marknader under 1965. Mot bakgrunden

härav räknade riksrevisionsverket med eu fortsatt ökning av nationalprodukten

under 1965 vid full sysselsättning och ökande utrikeshandel.

Till dessa allmänna utgångspunkter, som alltjämt synes kunna läggas till

grund för beräkningen av statsverkets inkomster, knöt riksrevisionsverket

antaganden om inkomstutvecklingen under beräkningsperioden för löntagare,

övriga fysiska personer och svenska bolag in. fl.

Beträffande lönesummans utveckling från 1963 till 1964 fann riksrevisionsverket

i decemberberäkningen en ökning med omkring 9 % sannolik.

Det ytterligare material som framkommit sedan dess ger icke anledning

till ändring av detta antagande. Vid bedömningen av lönesummans utveckling

under 1965 anförde riksrevisionsverket i december, att man i första

hand hade att ta hänsyn dels till de avtalsmässiga lönehöjningarna och dels

till att lönenivån vid ingången av året till följd av löneglidning under 1964

översteg den för 1964 genomsnittliga. Vid den samhällsekonomiska utveckling

som förutsatts föreföll fortsatt löneglidning sannolik, varjämte någon

ökning av antalet anställda kunde väntas. För den totala lönesumman räknade

riksrevisionsverket med något mindre ökning under 1965 än under

1964. Riksrevisionsverket beräknar nu ökningen av lönesumman under 1965

till 9 %. Det schablonmässiga antagandet om en 4-procentig ökning av lönesumman

under 1966 har bibehållits.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än inkomst

av tjänst har icke framkommit några uppgifter som skulle motivera

en ändring av antagandena i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket räknar

sålunda fortfarande med att förändringen av de sammanlagda inkomsterna

under ifrågavarande förvärvskällor kommer att vara av samma storlek

vid 1965 och 1966 års taxeringar som vid 1964 års taxering.

De taxerade bolagsinkomsterna ökade med 13,5 % mellan 1963 och 1964

års taxeringar. Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en

enkät till ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca tre fjärdedelar

av samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad inhämtat

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

liih. Ii: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

uppgifter om dessa bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid

årets taxering. Med ledning av denna enkät har riksrevisionsverket antagit,

att bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster kommer att stiga

med drygt 10 % från 1064 til] 1965 års taxering i stället för 5 % enligt riksrevisionsverkets

decemberberäkning.

De antaganden som riksrevisionsverket lagt till grund för den nu företagna

beräkningen av statsinkomsterna är, som framgår av det anförda, i

stort sett desamma som vid decemberberäkningen. Förutom de hittills

nämnda antagandena har vid beräkningarna i likhet med tidigare även förutsatts

att utvecklingen icke kommer att störas av mera omfattande arbetskonflikter.

I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de

förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbäres i samband

med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes

de behållna inkomsterna på titeln med 10 800 milj. kr., vilket var

300 milj. kr. mindre än enligt riksrevisionsverkets förslag. Ändringar av

reglerna för inkomstbeskattningen beräknades därvid medföra ett skattebortfall

med 400 milj. kr., medan bortfallet av avdragsrätten för vissa maskininvesteringar

beräknades medföra en inkomstökning med 100 milj. kr.

Riksrevisionsverket har vid sin beräkning beaktat riksdagens beslut den

31 mars 1965 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition den 4 januari 1965

(nr 14) beträffande omläggning av den direkta beskattningen. Riksdagens

beslut innebär följande:

1. Nya skalor för den statliga inkomstskatten.

2. Ändringar av kommunalskatteavdraget, innebärande i huvudsak att

avdrag för kommunalskatt skall medges vid taxeringen till statlig inkomstskatt

med minst en fjärdedel av beskattningsårets s. k. sammanräknade

nettoinkomst. Detta minimiavdrag får dock ej överstiga 4 500 kr. för makar

och ofullständiga familjer samt 2 250 kr. för övriga skattskyldiga. Överstiger

den under närmast föregående år påförda kommunalskatten minimibeloppet,

skall avdrag medges med det faktiskt påförda beloppet.

3. Höjning av förvärvsavdraget från f. n. 300 kr. + 20 % av inkomsten,

dock högst 2 000 kr,., till 300 kr. -|- 25 % av inkomsten, dock högst 3 000

kr. Förvärvsavdraget i samband med inkomst av jordbruksfastighet har

höjts från 300 kr. till 1 000 kr. Avdragsrätten för icke hemmavarande barn

under 16 år som f. n. får ske med tillhopa högst 1 000 kr. har ändrats till alt

avse högst 1 000 kr. för varje barn.

4. Folkpensionsavgiften, som f. n. utgår med 4 % ä till statlig inkomstskatt

taxerad inkomst (om denna understiger 2 400 kr. uttages inte avgift)

dock med högst 600 kr., lika för två makar som ogift, skall i stället utgå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

med 4 % å den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten, dock

med högst 1 200 kr.

5. Nya sjömansskattetabeller innebärande bl. a. justering med hänsyn

till de nya skalorna för den statliga inkomstskatten och att de nya tabellerna

beräknas på grundval av en kommunal utdebitering av 16 kr. mot f. n. 15 kr.

6. Höjning av skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten från nuvarande

80 000 kr. till 100 000 kr.

Reformerna träder i kraft den 1 januari 1966 (avser inkomståret 1966)

och tillämpas första gången vid 1967 års taxering utom beträffande förmögenhetsskatten

där de nya reglerna tillämpas redan vid 1966 års taxering.

Reformerna påverkar budgetåret 1965/66 huvudsakligen endast beträffande

inkomsterna av preliminärskatt under uppbördsterminerna mars och maj

1966.

Riksrevisionsverket har även beaktat det i Kungl. Maj :ts proposition den

26 februari 1965 (nr 84) framlagda förslaget att samtaxerade makar, som båda

haft arbetsinkomst, skall kunna få skatten för arbetsinkomsten beräknad

såsom om de blivit särtaxerade för denna inkomst. Den särskilda skatteberäkningen

avser statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift.

I proposition den 5 februari 1965 (nr 80) har Kungl. Maj :t i samband med

1965 års fastighetstaxering föreslagit att repartitionstalel vid fastighetsbeskattningen

och det procenttal som ligger till grund för inkomstbeskattningen

i fråga om en- och tvåfamilj sfastigheter skall sänkas från 2,5 till 2. De

nya bestämmelserna föreslås skola tillämpas första gången vid 1966 års

taxering. Skattepliktsgränsen för byggnad på annans mark föreslås höjd

från 3 000 kr. till 5 000 kr. att tillämpas redan vid 1965 års taxering. De

ökade taxeringsvärdena torde trots sänkningen av repartitionstalet medföra

ökade skatteinkomster för staten och framförallt för kommunerna. Dessa

inkomster påverkar preliminärskatteinflödet endast i den mån den skattskyldige

— för undvikande av kvarstående skatt —- ökar sina inbetalningar av

preliminär skatt.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln som nu utförts har

riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt med beräkningen av

titeln för nästkommande budgetår bedöma utfallet för innevarande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverkets

beräkningar i december 1964 medtagits som jämförelse

(milj. kr.):

1964/65

december-

ny beräk-

1965/66

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Prel. A-skatt under terminerna . .

15 250

15 300

16 700

16 400

Prel. B-skatt under terminerna ..

3 810

3 850

4 300

4 380

Fyllnadsbetalningar av preliminär

skatt......................

1 000

1 100

900

1 200

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverlcets inkomstberäkning 5

Kvarstående skatt ........

Socialförsäkringsavgifter från di- rektdebiterade arbetsgivare m. m.

Tillkommande skatt, sjömansskatt,

restantier m. m..........

1964/65

december-

beräkning

1 180

690

400

ny beräk- ning

1 160

740

450

1965/66

december-

beräkning

1 250

720

400

ny beräk- ning

1 250

790

450

Summa inkomster

22 330

22 600

24 270

24 470

Utgifter

Kommunalskattemedel .......

8 640

8 640

9 730

9 800

Överskjutande skatt...........

1 460

1 460

1 300

1 300

Övriga restitutioner............

50

50

50

50

Utbetalningar till allmänna försäk- ringskassorna m. m...........

1 670

1 710

1 770

1 820

Utbetalningar till allmänna pen- sionsfonden .............

220

220

250

250

Omföringar .............

40

40

40

40

Summa utgifter 12 080 12 120 13 140 13 260

Inkomster utöver utgifter ...... 10 250 10 480 11 130 11 210

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning

hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och deceinberberäkningen

hänför sig för innevarande budgetår främst till att fyllnadsbetalningarna

våren 1965 uppräknats med 100 milj. kr. som eu följd av

det höjda inkomstantagandet för bolagen och att under uppbördsterminerna

er lagd preliminär A-skatt och B-skatt uppräknats med 90 milj. kr. på

grund av de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i

november 1964 och januari 1965 samt tillgängliga sammanfattande uppgifter

om uppbörden i mars 1965.

För budgetåret 1965/66 har i jämförelse med decemberberäkningen anlagils

en nedgång av under uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skall,

vilket främst är att hänföra till skattebortfall till följd av den beslutade omläggningen

av den direkta beskattningen. Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt

under våren 1966 har i jämförelse med decemberberäkningen uppräknats

med 300 milj. kr. Den förut redovisade beräkningen av bolagens

taxerade inkomster väntas öka utrymmet för bolagens fyllnadsbetalningar.

\ idare beräknas fyllnadsbetalningarna öka bl. a. genom påverkan av de genom

1965 års fastighetstaxering höjda taxeringsvärdena.

för övriga poster räknas endast med obetydliga förändringar jämfört med

decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på i

skrivelse från riksförsäkringsverket den 12 mars 1965 erhållna uppgifter.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör

verkställas under budgetåren 1964/65 och 1965/66 framgår av följande sammanställning

i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid

riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):

1964/65 1965/66

december- ny beräk- december- ny beräk
beräkning

ning beräkning ning

Avsättning .................... 1 350 1 400 1 400 1 600

Återföring...................... 1 225 1 225 1 200 1 200

Nettoavsättning ................ 125 175 200 400

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna

på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för budgetåret 1964/65

till 10 500 milj. kr. och föreslår att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66

uppföres med 11 200 milj. kr., vilket är 400 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 155 milj. kr. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln arvsskatt

och gåvoskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 155 milj. kr.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med

105 milj. kr. I skrivelse den 11 mars 1965 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna

på titeln till likaledes 105 milj. kr. Riksrevisionsverket, som beräknar

inkomsterna på titeln till 110 milj. kr. för innevarande budgetår, förordar

att titeln lotterivinstskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres

med 110 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 130 milj. kr. I sin före nämn da skrivelse har

kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till likaledes 130 milj. kr.

Riksrevisionsverket förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riksstaden

för budgetåret 1965/66 uppföres med oförändrat 130 milj. kr.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 590

milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsterminen

i februari—mars 1965 till 531 milj. kr., vilket är 42 milj. kr.

mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna om

anstånd i vissa fall med att erlägga automobilskatt i kungörelsen den 15

augusti 1962 (nr 499) kan ett belopp av ca 44 milj. kr. hänförligt till budgetåret

1964/65 beräknas inflyta först under budgetåret 1965/66. Å andra sidan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser ca 35 milj.

kr. avseende debiteringen i februari—mars 1964 först under innevarande

budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat

inkomsterna på titeln till 560 milj. kr. för budgetåret 1964/65, vilket

är 10 milj. kr. mer än i decemberberäkningen. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet

och länsstyrelserna uppgick vid utgången av år 1964 antalet

registrerade personbilar till ca 1 677 000, vilket var ca 120 000 fler än vid

utgången av år 1963. Beträffande beräkningen för nästkommande budgetår

finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av fordonsbeståndet

av i stort sett samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket

föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 600

mili. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Trafikomläggningsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 100 milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade trafikomläggningsskatten vid den

ordinarie uppbörden i februari—mars 1965 till 95 milj. kr. Riksrevisionsverket,

som för innevarande budgetår beräknar titeln till 93 milj. kr., förordar

att titeln trafikomläggningsskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66

uppföres med oförändrat 100 milj. kr.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket

i december 1964 till 1 400 milj. kr. I statsverkspropositionen är denna titel

uppförd med 1 525 milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av bensinskatten

med 5 öre per liter fr. o. m. den 1 juli 1965. Riksdagen har sedermera

bifallit Kungl. Maj :ts i proposition den 4 januari 1965 (nr 14) framlagda

lörslag till höjning av bensinskatten. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter

förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret

1965/66 uppföres med samma belopp som i statsverkspropositionen eller

1 525 milj. kr.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 1 020

milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 mars 1965 har generaltullstyrelsen

uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 150 milj. kr.

tör budgetåret 1965/66. Styrelsens uppskattning har företagits på basis av

importprognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1965 och under

törutsättning av att ekonomiska eller politiska förhållanden utomlands icke

skall medföra några väsentliga ändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln

samt att importen liksom hittills skall vara fri från direkta restriktioner.

Generaltullstyrelsen har vid beräkningen beaktat dels den tullreducering

om It) procent för varor av EFTA-ursprung, som genomfördes

den 31 december 1964, dels den ytterligare tullsänkning om likaledes It)

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1!)65

procent, som är avsedd alt genomföras den 31 december 1965. För restitutioner

beräknar styrelsen ett belopp av 90 milj. kr., varigenom nettouppbörden

av tullmedel under budgetåret 1965/66 skulle utgöra 1 060 milj. kr.

Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår

till 1 030 milj. kr., förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66

uppföres med 1 100 milj. kr., vilket är 80 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna inkomsttitel beräknades av riksrevisionsverket i

december 1964 till 3 900 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den

med 5 350 milj. kr. med hänsyn till en förutsatt höjning av denna skatt fr.

o. m. den 1 juli 1965 från 6 % till 9 %. Härvid föreslogs införande av en reduceringsregel

vid beskattningen av företagens maskininvesteringar. Riksdagen

har den 31 mars 1965 beslutat i anledning av Kungl. Maj :ts proposition

den 4 januari 1965 (nr 14). Riksdagens beslut innebär ytterligare höjning

av procentsatsen från 9 % till 9,1 % vilket motsvarar jämnt 10 % vid öppen

debitering. Höjningen beräknas medföra eu inkomstökning av 60 milj. kr.

För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande

titel till 3 500 milj. kr. eller samma belopp som räknades med i

decemberberäkningen. Med hänvisning till de allmänna förutsättningar angående

den fortsatta ekonomiska utvecklingen, som riksrevisionsverket lagt

till grund för sin beräkning, förordar ämbetsverket att inkomsterna på titeln

allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 5 400

milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel beräknades av riksrevisionsverket

i december 1964 till 445 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes

den med 345 milj,, kr. med hänsyn till en förutsatt förändring av vissa varuskatter,

innebärande bl. a. slopande av skatten på grammofonvaror, socker,

sirap, spelkort och vissa varor från det kemisk-tekniska området. Riksdagen

har den 31 mars 1965 med vissa justeringar godkänt i proposition den 4

januari 1965 (nr 14) framlagda förslag. Förändringarna skall tillämpas

fr. o. in. den 1 juli 1965. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen bar i sina

förnyade beräkningar med beaktande av den föreslagna skatteändringen

uppskattat inkomsterna till 350 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att

titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres

med 350 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen

upptagen med 350 milj. kr. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket

nu inkomsterna på titeln till 310 milj. kr., eller samma belopp

som i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket förordar på grundval av

beräkningar från vissa myndigheter att titeln omsättningsskatt å motor
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9

fordon i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 350 milj. kr. eller

med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december 1964

till 1 050 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 1 175 milj.

kr. med hänsyn till en förutsatt höjning av skatten på cigarretter med

2 öre fr. o. m. den 1 juli 1965. Riksdagen har den 31 mars 1965 godkänt i

proposition den 4 januari 1965 (nr 14) framlagda förslag till nämnda

skattehöjning. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen med beaktande

av den föreslagna skattehöjningen uppskattat inkomsterna på titeln

till 1 195 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt i riksstaten

för budgetåret 1965/66 uppföres med 1 200 milj. kr., vilket är 25

milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Skatt å sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 500

milj. kr. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning förordar

riksrevisionsverket att titeln skatt å sprit i riksstaten för budgetåret 1965/66

uppföres med oförändrat 1 500 milj. kr.

Skatt å vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 145 milj.

kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade

beräkning, att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med

oförändrat 145 milj. kr.

Skatt å malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 210 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i

anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln skatt å

malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med

oförändrat 210 milj. kr.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 735 milj.

kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 738 milj. kr.

Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade

beräkning, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres

med 745 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedlen beräknades av riksrevisionsverket i december till 80

milj. kr. men sänktes i statsverkspropositionen till 75 milj. kr. med hänsyn

till det beslut Kung]. Maj:t fattat den 18 december 1964 i fråga om fördelningen

av vinstavdraget mellan staten och anordnarna. Riksrevisionsverket,

som för innevarande budgetår beräknar tolalisatormedlcn till 80 milj.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

kr. förordar i anslutning till lantbruksstyrelsens beräkning att titeln tolalisatormedel

i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 85 milj. kr.,

vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med

185 milj. kr. Riksrevisionsverket, som nu beräknar utfallet på titeln för

innevarande budgetår till 130 milj. kr., föreslår att titeln tipsmedel i riksstaten

för budgetåret 1965/66 uppföres med oförändrat 135 milj. kr.

Lotterimedlen upptogs i statsverkspropositionen med 135 milj. kr. 1 sin

förnyade beräkning har Svenska penninglotteriet aktiebolag beräknat inkomsterna

till 130 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln lotterimedel

i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med samma belopp som

i statsverkspropositionen eller 135 milj. kr.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 26 milj.

kr. I förnyad beräkning den 19 mars 1965 har poststyrelsen angivit överskottet

under nästkommande budgetår till 5 milj. kr. Poststyrelsen anför

i sin skrivelse bl. a. följande.

»För budgetåret 1964/65 beräknas överskottet nu till 18 milj. kr. mot

28 i höstberäkningen. Rortsett från några mindre betydelsefulla ändringar,

delvis sammanhängande med övergången till ny kontoplan, beror minskningen

på att postbanken inte kommer att leverera den vinst på 10 milj. kr.,

med vilken man räknade i höstas. Såsom angavs i styrelsens skrivelse den

19 november 1964 hade nedskrivningsbehovet för postbankens del efter den

då nyligen genomförda diskontohöjningen inte slutgiltigt bedömts. Behovet

av nedskrivningar av obligationsinnehavet har visat sig vara större än det

tidigare preliminärt beräknade. Av den anledningen har poststyrelsen beslutat

att disponera 1964 års överskott i postsparbanks- och postgirorörelsen

i sin helhet för nedskrivning av värdepappersinnehavet.

För budgetåret 1965/66 räknar styrelsen nu med ett överskott på 5 milj.

kr., som i sin helhet hänför sig till postverket utom postbanken. Med tanke

på att det fortfarande föreligger nedskrivningsbehov i fråga om postbankens

innehav av obligationer och statsskuldförbindelser även sedan hela bruttoöverskottet

för 1964 disponerats för nedskrivningar, är det nämligen i dagens

läge svårt att överblicka frågan om leverans av vinstmedel från postbanken

att gottskrivas postverkets bokslut för budgetåret 1965/66.»

Riksrevisionsverket föreslår, i anslutning till postverkets ovannämnda

beräkning att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres

med 5 milj. kr., vilket är 21 milj. kr, mindre än i statsverkspropositionen.

Televerket. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med

170 milj. kr. I förnyad beräkning den 24 mars 1965 har televerket anfört

följande:

»Utvecklingen under den första hälften av innevarande budgetår visar -—

jämfört med beräkningen i november 1964 — att driftkostnaderna inklusive

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

avsättningarna till värdeminskningskonto tenderar att för budgetåret bli

något större än förutsett. Inkomsterna visar en något mindre ökning än

som prognoserats. Det sistnämnda torde sammanhänga med en viss icke

förväntad reaktion mot den höjning av samtalsmarkeringsavgiften från 7

till 8 öre som företogs den 1.7.1964. Vid nu gjorda beräkningar har dock

förutsatts att samtalsfrekvensen snabbt återgår till den normala utvecklingen.

Vid de nya beräkningar, som nu gjorts i avsikt att korrigera det för budgetåret

1965/66 tidigare angivna överskottet har hänsyn tagits till den väntade

ökningen av varuskatten, varjämte en ökning av avsättningarna till

värdeminskningskonto med ca 20 mkr blivit följden av en betydande ökning

av index för framräkning av anläggningarnas återanskaffningsvärden.

Hänsyn har icke tagits till löne- och prisstegringar, som kan komma att

inträffa under år 1966.

Det bokföringsmässiga överskottet för budgetåret 1965/66 har nu beräknats

till 189 mkr. Efter avdrag av det överskott av rundradioverksamheten,

som skall balanseras till följande budgetår, beräknas såsom inlevereringsbarl

överskott återstå ca 133 mkr.

Enligt nu föreliggande likviditetsprognoser torde under budgetåret 1965/

66 ca 20 mkr kunna inlevereras. Härvid har förutsatts att televerkets rörliga

kredit utnyttjas i så hög grad som det är möjligt, dvs. med innehållande

endast av en rimlig reserv för förutsebara variationer i utbetalningarna. Telestyrelsen

undersöker emellertid möjligheterna att nedbringa sitt behov av

rörelsemedel. Om verkningarna av de åtgärder, som kan bli följden av pågående

utredningar, ger resultat redan under budgetåret 1965/66, bör inleveranserna

av överskottsmedel kunna ökas i motsvarande grad.»

Sedan riksdagen numera bifallit en i statsverkspropositionen föreslagen

höjning av telestyrelsens rörliga kredit med 145 milj. kr. beräknar riksrevisionsverket

det inlevererade överskottet från telestyrelsen till 50 milj. kr.

under innevarande budgetår och föreslår att titeln televerket i riksstaten

för budgetåret 1965/66 uppföres med 20 milj. kr., vilket är 150 milj. kr.

mindre än i statsverkspropositionen..

Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

58 milj. kr., vilket innebar en ökning med 16 milj. kr. av det av riksrevisionsverket

i december 1964 i anslutning till järnvägsstyrelsens beräkning

förordade beloppet. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket

den 13 mars 1965 beräknat överskottet till 58 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1965/66

uppföres med 60 milj. kr., vilket är 2 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 290 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 mars

1965 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att den anser, att inkomsterna under

nästkommande budgetår fortfarande bör upptagas till 290 milj. kr.

Riksrevisionsverket som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

från statens vattenfallsverk till 300 milj. kr. förordar, att titeln statens valtenfallsverk

i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 300 milj. kr.,

vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 35

milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 27 februari 1965 har domänstyrelsen

meddelat, att sådana förändringar i beräkningsgrunderna icke

inträffat, vilka fordrar en revidering av överskottsberäkningen, varför styrelsen

vidhåller tidigare lämnad uppgift på 35 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln domänverket i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres

med oförändrat 35 milj. kr.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 100

milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 18 februari 1965 har fullmäktige

i riksbanken meddelat, att de icke funnit anledning föreslå ändring

av detta belopp. Enligt till fullmäktiges skrivelse bifogat protokollsutdrag

hade herr Wedén ansett att fullmäktige bort beräkna intäkten under riksbanksfonden

för nästa budgetår till 150 milj. kr. Riksrevisionsverket föreslår

i anslutning till fullmäktiges förslag, att titeln riksbanksfonden i riksstaten

för budgetåret 1965/66 uppföres med 100 milj. kr.

Förutom de i det föregående särskilt nämnda inkomsttitlarna bär vissa

andra inkomsttitlar nu behandlats inom riksrevisionsverket. Ämbetsverket

bar härvid funnit anledning förorda ändringar för titlarna rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, riisdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag,

personalsjukpenningar in. in. samt bidrag till kostnader för

polis- och domstolsväsendet. Ökningen av sistnämnda titel med 40 milj.

kr. är huvudsakligen beroende på en förskjutning av inkomsterna från budgetåret

1964/65 till 1965/66.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att

följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1965/66 upptages med

nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Enligt statsverks- Enligt riksrevisions- Ökning ( + )

propositionen verkets ändrings- Minskning ( — )

förslag

Kronor Kronor Kronor

Skatt å inkomst och för
-

mögenhet m. m......... 10 800 000 000 11 200 000 000 + 400 000 000

Lotterivinstskatt ........ 105 000 000 110 000 000 + 5 000 000

Fordonsskatt ............ 590 000 000 600 000 000 + 10 000 000

Tullmedel .............. 1 020 000 000 1 100 000 000 + 80 000 000

Allmän varuskatt ........ 5 350 000 000 5 400 000 000 + 50 000 000

Särskilda varuskatter .... 345 000 000 350 000 000 + 5 000 000

Tobaksskatt ............ 1 175 000 000 1 200 000 000 + 25 000 000

Rusdrycksförsälj ningsmedel

av partihandelsbolag .... 20 000 000 22 000 000 + 2 000 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

liih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Enligt statsverks-

Enligt riksrevisions

;- Ökning (-f)

propositionen

verkets ändrings- förslag

Minskning (—)

Kronor

Kronor

Kronor

Rusdrycksförsäljningsmedel

av detalj handelsbolag . .

49 000 000

50 000 000

+

1 000 000

Energiskatt..............

735 000 000

745 000 000

+

10 000 000

Personalsjukpenningar in. m.

40 000 000

44 000 000

+

4 000 000

Bidrag till kostnader för po- lis- och domstolsväsendet

in. ni.................

320 000 000

360 000 000

+

40 000 000

Totalisatormedel ........

75 000 000

85 000 000

+

10 000 000

Postverket..............

26 000 000

5 000 000

—

21 000 000

Televerket ..............

170 000 000

20 000 000

—

150 000 000

Statens järnvägar ........

58 000 000

60 000 000

+

2 000 000

Statens vattenfallsverk ....

290 000 000

300 0004000

+

10 000 000

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till riksstatsförslaget enligt

statsverkspropositionen blir sålunda 483 milj. kr.

1 samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler

över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i

bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1964. Riksrevisionsverket

har därvid tagit hänsyn till de statsfinansiella verkningarna av

de ändringar i fråga om den direkta och indirekta beskattningen, som beslutats

av årets riksdag. Vid sina beräkningar har ämbetsverket utgått från en

fortsatt årlig ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär

samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett

stabil prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter, vilka utgör de intäkter som slutligt redovisas

på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in., kan under antagande

av en årlig ökningstakt om 4 procent i skatteunderlaget vid 1968

1970 års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

8700 9930 11 170 10200 10 780 11 350 11 950

+ 1 230 + 1 240 — 970 + 580 + 570 + 600

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln kan under de ovan angivna

antagandena beräknas minska med 800 milj. kr. under budgetåret

1966/67, beräknas uppgå till samma belopp under budgetåret 1967/68 som

under budgetåret 1966/67, beräknas öka med 900 milj. kr. under budgetåret

1968/69 och med ytterligare 800 milj. kr. under budgetåret 1969/70.

För övriga inkomsttitlar har nu räknats med en ökning med 1 100 milj.

kr. under budgetåret 1966/67, med 700 milj. kr. under budgetåret 1967/68

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

och med 800 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1968/69—1969/70.

Den kraftiga ökningen under budgetåret 1966/67 sammanhänger främst

med att de av årets riksdag beslutade höjningarna av den allmänna varuskatten,

tobaksskatten och bensinskatten av uppbördstekniska skäl får full

effekt på statsinkomsterna först under detta budgetår. Den lägre ökningstakten

under budgetåret 1967/68 i förhållande till budgetåren 1968/69—

1969/70 förklaras av att trafikomläggningsskatten bortfaller under detta

budgetår.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,

Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Andrén varit föredragande.

Stockholm den 1 april 1965.

STIG ANDRÉN

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650295

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANGC

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1965

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

1

Bihang C

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1965

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1965 som härmed framläggs är utarbetad

inom finansdepartementets ekonomiska avdelning och konjunkturinstitutet.

Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement

och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts.

Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning

och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln, VII, Investeringarna och IX, Kreditmarknaden

har i sin helhet sammanställts inom konjunkturinstitutet liksom även

avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel IV och om de disponibla

inkomsterna samt den privata konsumtionen i kapitel VI.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1965 — med undantag

för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas

— vilar på finansdepartementets ekonomiska avdelning där arbetet med nationalbudgeten

letts av tf. avdelningschefen Lars Lindberger. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Bihang C

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

I. Sammanfattande översikt

Enligt de senaste — dock ej definitiva — beräkningarna ökade nationalprodukten

mätt i fasta priser från 1963 till 1964 med så mycket som

6 1/2 procent, vilket skulle innebära rekord för efterkrigstiden. I förhållande

till den beräkning som framlades i den preliminära nationaibudgeten bär

uppjusteringar skett främst av den privata konsumtionen, lagerinvesteringarna

och utrikessaldot. Intrycket av påskyndad efterfrågetillväxt jämfört

med närmast föregående år har förstärkts och den snabbare tillväxten

kan -—- åtminstone så vitt den interna efterfrågan beträffar — alltjämt i

främsta rummet sättas i samband med det inträffade omslaget i lagennvesteringarna.

Omkastningen från nedgång i lagerinvesteringarna 1962—

1963 till en uppgång i dessa 1963—1964 har inneburit ett tillskott till den

interna efterfrågan som numera beräknas ha varit obetydligt lägre än

hela ökningen i dennas tillväxt.

I övrigt har exportens roll som expansionsfaktor inom svensk ekonomi

ytterligare markerats. Inklusive tjänstenetto beräknas exportens volym ha

stigit med 11 procent (för enbart varuexporten med 11 1/2 procent). Vid

sidan av lagerinvesteringar och utrikeshandel framstår bostadsbyggandet

och de kommunala investeringarna som de mest expansiva komponenterna

1 nationalprodukten. Bostadsbyggandet beräknas nu inklusive underhåll ha

ökat It) 1/2 procent i volym från 1963 till 1964, de kommunala investeringarna

med 111/2 procent. Även den privata konsumtionens tillväxt har

varit förhållandevis hög eller 5 procent.

Tillväxttal avgjort under genomsnittet noteras däremot för statlig verksamhet

samt för näringslivets investeringar i fasta anläggningar, dvs. byggnader

och maskiner. Den statliga verksamhetens volym har stigit med 3

procent, varav för statlig konsumtion 4 procent och för statliga investeringar

2 procent. Näringslivets investeringar synes i medeltal ha stigit 2 1/2 pro

cent, men häribiand beräknas industriinvesteringarna ha sjunkit 3 1/2 procent.

Sammanfattningsvis har elasticiteten i det totala utbudet från den svenska

ekonomin trots allt varit tillräckligt betydande för att omkastningen i

lagerinvesteringarna — från lagerminskning 1963 till lageruppbyggnad 1964

— kunnat äga rum utan att detta behövt medföra någon neddragning av

tillväxttakten för den privata konsumtionen eller för de snabbt expanderande

bostads- och kommunalinvesteringarna. I fråga om statlig verksamhet

och näringslivets investeringar i fasta anläggningar synes tillväxten däremot

i någon mån ha avtagit.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Till bokslutet för 1964 hör vidare att bytesbalansen enligt officiella beräkningar

visade ett visserligen obetydligt — och jämfört med 1963 minskat

— underskott om 128 miljoner kronor. Enligt expertbedömningar synes

emellertid bytesbalansens inkomstsida vara underskattad, varför bytesbalansens

faktiska saldo kan tänkas ha inneburit ett överskott på ett eller

annat hundratal miljoner kronor.

För hushållen har 1964 enligt de reviderade beräkningarna inneburit att

de disponibla realinkomsternas tillväxttakt kunnat bibehållas vid ca 5 procent.

Härvid är att märka att sysselsättningen synes ha ökat något snabbare

än under närmast föregående år och att inkomstutvecklingen för företagare

inom jordbruket varit gynnsammare. Vidare har löneglidningen

under 1964 ökat i betydelse. För vissa grupper av löntagare torde inkomstutvecklingen

under sådana förhållanden realt sett ha varit mindre förmånlig

1964 än 1963.1

Medan hushållen i genomsnitt synes ha kunnat vidmakthålla sin realinkomstutveckling

har nationalinkomstens tillväxt realt sett accelererat. Inkomstfördelningen

i samhällsekonomin har 1963—1964 i viss grad förskjutits

till företagens förmån. I syfte att belysa denna förskjutning återges

nedan hur nationalproduktens tillväxt -— uttryckt i procentenheter av

dess totalvolym respektive utgångsår — delats upp i disponibla andelar;

för hushållen, för det offentliga, för AP-fonden och för företagen i övrigt.

Som disponibelt för företagen har härvid upptagits företagens sparande

plus deras avskrivningar och underhåll (här beräknat såsom restpost). De

inom parentes angivna talen visar vilka värden som skulle ha erhållits

vid en proportionell fördelning av bruttonationalinkomstens ökning.

1962—1963 1963—1964

(procentenheter)

Bruttonationalproduktens tillväxt (med korrektion för terms

of trade effekter).................................... 4,6

Därav disponibelt:

för hushållen........................................ (2,8) 2,9

för det offentliga.................................... 0,9

för AP-fonden ...................................... 0,6

för företagen........................................ (0,7) 0,2

6.4

(3,8) 2,9

1.4

0,6

(1,0) 1,5

Den ökade produktionstillväxten 1963—1964 har alltså kommit i första

liand företagen och i andra hand det offentliga till godo, medan hushållens

disponibla inkomster realt ökat i samma takt som 1962—1963. Företagens

»bruttovinstförbättring» framstår nu som ännu något mera markant än i

motsvarande kalkyl enligt den preliminära nationalbudgeten. Beaktas bör

1 Det må påpekas att realinkomsterna vid dessa kalkyler har erhållits genom deflatering

med en s. k. implicitprisindex, som framkommit vid konsumtionsvolymbcriikningarna

i nationalräkenskaperna. En defiatering med konsumentprisindex ger inemot en halv procent

lägre realinkomstökning 1963—1964. Skillnaden hänför sig framför allt till livsmedelsområdet;

jordbruksnämndens konsumtionsvoiymberäkning för livsmedel ger nämligen

implicita prismedeltal för 1963—1964, som är ca 1 procent lägre än den genomsnittliga

prishöjningen för livsmedel i konsumentprisindex.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

dock att företagens disponibla bruttoinkomster i denna kalkyl utgör en

förhållandevis osäker restpost.

Den snabba produktionsökningen 1963—1964 var betingad av en kombination

av gynnsamma förutsättningar på utbuds- och efterfrågesidan.

Från utbudssynpunkt kan man peka på en sådan omständighet som att

det ännu under en väsentlig del av året 1963 fanns outnyttjade kapacitetsreserver

inom vissa betydelsefulla exportinriktade näringsgrenar. \idare

må erinras om att 1963—1964 innebar en övergång från ett år med trån

produktionssynpunkt ogynnsam till ett år med från samma synpunkt ovanligt

gynnsam väderlek.1 Det har under sådana omständigheter föiefallit

osannolikt att produktionsökningen 1964—1965 skulle kunna bli lika stor

som 1963—1964, i all synnerhet som det kan synas tveksamt om nettotillskottet

av arbetskraft skall kunna bli fullt så stort 1965 som 1964. En i och

för sig osäker överslagskalkyl tyder på att en ökning av den samlade produktionen

med 5 procent skulle kunna presteras 1965 under förutsättning

att tillskottet av arbetskraft blir lika stort som 1964. Det kan med den

utgångspunkten förefalla rimligt att räkna med en produktionsökning om

4 1/2 procent som uppnåelig under 1965 vid ett något lägre arbetskraftstillskott

än under 1964. Jämfört med den kalkyl som framlades i den preliminära

nationalbudgeten innebär detta en uppjustering med en halv procent.

Uppjusteringen får ses mot bakgrunden av den nya högre beräkningen

av 1964 års produktionsresultat samt av de gynnsamma väderleksförhållandena

under första kvartalet 1965.

Den betydande produktionsökningen i Sverige 1964 får emellertid också

ses som en konjunkturföreteelse; gynnsamma internationella avsättningsförhållanden

har bidragit till dess uppkomst. Den ekonomiska tillväxten i

Västeuropa har under 1964 nästan genomgående varit påfallande hög med

ett genomsnittsvärde om drygt 5 procent och med särskilt kraftiga expantionstal

för de nordiska grannländerna (5 1/2—7 procent), för Västtyskland

(6 1/2 procent) och för Nederländerna (7 1/2 procent). Även för Storbritannien

registreras en förhållandevis hög ökning av nationalprodukten

(5,6 procent). Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna och läget

i råvaruländerna bidrog också till att världsekonomin under 1964 fick en

påtagligt expansiv prägel.

För 1965 finns det internationellt sett anledning att räkna med en något

lägre expansionstakt. En sammanställning av tillgängliga länderprognoser

har givit vid handen att bruttonationalprodukten i Västeuropa väntas

stiga med i genomsnitt 3 1/2 5 4 procent. Nedgången i tillväxttakten

jämfört med 1963—1964 skulle i och för sig inte behöva innebära att expansionen

under loppet av 1965 skulle bli mindre framträdande än under i

i Även av kalendariska skäl synes 1964 ha haft bättre förutsättningar att bli ett gynnsamt

produktionsår, eftersom det hade någon arbetsdag mera än 1963; härigenom motverkades

delvis effekten av den semesterförlängning som skedde 1964.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

5

fjolåret. De senaste uppskattningarna av lagerinvesteringarnas utveckling

skulle dock kunna tyda på någon avsaktning i tillväxttakten under årets

senare del. Enligt dessa prognoser skulle den måttliga ökning av lagerinvesteringarna,

som skedde från 19(53 till 1964, avlösas av någon minskning i

dessa investeringar 1964—1965 och nedgången skulle härvid bli mest påtaglig

under andra halvåret. I Förenta staterna där man för 1965 räknar

med en ökning av totalproduktionen med drygt 4 procent är man klart inställd

på någon avsaktning av tillväxttakten under årets senare hälft.

Ovissheten i de internationella konjunkturutsikterna gäller av naturliga

skäl i högre grad 1966 än andra halvåret 1965. Det är tänkbart att den

internationella ekonomiska utvecklingen under 1966 kan komma att bli

påtagligt mindre expansiv än under de närmast föregående åren — exempelvis

till följd av ett, kanske först under 1966 inträffande, omslag i lagerkonjunkturen

och under inverkan av en åtstramning i den amerikanska

kapitalexporten. Hur en sådan förändring i fråga om de internationella

kapitalrörelserna skulle komma att inverka på den realekonomiska utvecklingen

blir emellertid i hög grad beroende av den ekonomiska politik som

kommer alt föras i olika länder. Tills vidare mildras effekten av de amerikanska

åtgärderna i väsentlig mån därigenom att de i första hand träffar

länder vilkas internationella likviditetsläge är betryggande. Del finns i dagens

läge knappast någonting som mera bestämt tyder på ett omslag i del

internationella ekonomiska klimatet. Man torde dock ej helt kunna bortse

från möjligheten av att det förhållandevis stabila kostnadsläget i Förenta

staterna under 1966 skulle kunna komma att utöva ett i någon mån ökat inflytande

på den internationella kostnadsutvecklingen. De anpassningsproblem

som en mer eller mindre utpräglad internationell kostnadsstabilisering

skulle kunna tänkas föranleda kommer att beröras i det följande.

Den reviderade exportkalkylen för 1965 utgår från de prognoser som

funnits tillgängliga angående den ekonomiska utvecklingen i avnämarländerna

och bygger i övrigt på resultaten av särskilda enkäter som företagits

hos våra mera betydande exportnäringar. Varuexporten väntas enligt denna

reviderade prognos stiga med 7 procent från 1964 till 1965. Inklusive

tjänstenetto beräknas uppgången dock stanna vid 6 1/2 procent. Jämfört

med den preliminära kalkylen innebär detta eu uppjustering med en halv

respektive en procent, vilket är väsentligt lägre än de uppjusteringar som

förekommit vid motsvarande tillfällen de närmast föregående åren. Exportvolymens

ökning synes alltså bli påtagligt lägre än 1963—1964, då den

uppgick till 111/2 procent. Del är framför allt den förväntade utvecklingen

av exportens råvarudel som orsakar den väsentligt lägre ökningstakten.

För verkstadsprodukter, järn och stål samt gruppen övriga varor förutses

däremot en betydande tillväxt, dock inte i samma höga takt som 1964.

Fartygsexporten väntas ånyo stiga under 1965. Förutom av kapacitetsskäl

synes exportens tillväxt även i någon mån komma att begränsas med hän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

syn till efterfrågan bl. a. till följd av de i Storbritannien vidtagna åtgärderna.

Detta utesluter inte att takten i exportleveranserna för närvarande i

väsentlig utsträckning kan påverkas av tillgången på arbetskraft inom exportföretagen.

För det privata näringslivets investeringar i fasta anläggningar förutses

nu en volymökning med 7 procent räknat från 1964 till 1965. Industriinvesteringarnas

volym kan på grundval av den senaste enkäten beräknas ha

sjunkit 3 ä 4 procent från 1963 till 1964.1 För 1965 förefaller en uppgång

med 9 procent sannolik. Särskilt för maskininvesteringarnas del innebär

detta en större ökning än som förutsattes i den preliminära prognosen.

Absolut sett förväntas nu ungefärligen samma investeringsvolym för industrin

som emotsågs i den preliminära nationalbudgeten, där man visserligen

räknade med en något lägre procentuell tillväxt men från ett — som

man då trodde — högre utgångsläge. Trots det ansträngda läget på kreditmarknaden

förefaller det övervägande sannolikt att den beräknade ökningen

av industrins investeringsvolym kommer att kunna förverkligas.

Fn överslagskalkyl ger vid handen att industriföretagens sparande under

1964 varit större än deras investeringskostnader (inklusive sådana för lageruppbyggnad).

Under 1965 har ett flertal industriföretag stärkt sin finansieringsbas

genom avsevärda nyemissioner. — Bland de industrier som planerar

förhållandevis stora investeringsökningar ingår järn- och stålverk,

elektroteknisk industri, pappersbruk och pappfabriker samt kemisk industri.

I fråga om byggnadsinvesteringar för handel m. m. väntas ökningen avta

väsentligt eller från 12 å 13 procent i volym 1963—1964 till 3 å 4 procent

1964—1965. Vid skärpta byggrestriktioner är det rent av tänkbart att en

viss minskning av byggnadsvolymen kan ifrågakomma.

Lagerinvesteringarna beräknas 1963—1964 enligt reviderade kalkyler ha

stigit med 800 miljoner kronor. Till 1965 väntas fortsatt uppgång, nu beräknad

till 200 miljoner kronor.2 Tillväxten av lagerinvesteringarna synes

främst gälla industrins lager av färdigvaror samt varor i arbete och torde

till betydande del falla på verkstadsindustrin. Inberäknat lagerinvesteringar

väntas näringslivets totala realkapitalbildning komma att stiga med drygt

8 procent från 1964 till 1965 mot 9 procent från 1963 till 1964.

I fråga om de kommunala investeringarna (exkl. bostäder) har ej funnits

anledning att nu frångå den preliminära prognosen som utvisade en fortsatt

kraftig volymökning om ca 11 procent. Under förutsättning av skärp
1

Detta gäller för industriinvesteringar inklusive underhåll. För enbart ny- och reinvesteringar

torde nedgången ha varit 7 å 8 procent.

2 Lagerinvesteringarnas tillväxt förutses härigenom bli lägre än enligt den preliminära

nationalbudgeten, men lagerökningen 1965 väntas likväl bli större. — Utfallet av lagerinvesteringarna

1963—1964 enligt de reviderade beräkningarna, som visar på en uppgång

med drygt 800 miljoner kronor, innebär en synnerligen god överensstämmelse med lagerprognosen

i den preliminära nationalbudgeten för 1964; enligt denna väntades lagerinvesteringarna

stiga med 900 miljoner kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196ö

ta byggreslriktioner skulle denna siffra dock kunna visa sig alltför hög.

1 procent räknat planeras den kraftigaste investeringsexpansionen. inom

hälso- och sjukvård (ca 25 procents volymökning), medan motsvarande

tillväxttal inom skol- och gatuväsen håller sig omkring 10 procent. — Inberäknat

bostäder kan den sannolika ökningen av de kommunala investeringarna

anges till 9 procent.

För statliga investeringar kalkyleras liksom i den preliminära prognosen

med en uppgång om 3 1/2 procent eller i något snabbare takt än till 1964.

Även här kan byggrestriktioner tänkas inverka på det faktiska utfallet.

För bostadsbyggandet beräknas det uppgjorda programmet för igångsättning

vid oförändrade byggnadstider innebära en investeringsökning med

2 procent. Stegringstakten synes således bli väsentligt lägre 1963—1964, i

all synnerhet om de angivna förutsättningarna hålls orubbade,.

Investeringsvolymen totalt — lagren ej inräknade — väntas stiga med

6 procent från 1964 till 1965 eller i snabbare takt än som beräknas vara

uppnåelig för den totala produktionen. Ökningen fördelar sig jämnt mellan

byggnadsinvesteringar och maskiner. Inklusive lager blir den totala investeringsökningen

inemot 6 1/2 procent.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion indikerar de reviderade

kalkylerna följande utveckling:

Från 1964 till 1965 förutses den genomsnittliga lönenivån stiga med 7

procent varav knappt 4 1/2 procentenheter till följd av avtalsmässig lönehöjning.

Den totala lönesumman beräknas stiga med 8 1/2 procent. Nettoeffekten

av sysselsättningsförändringar har därvid, liksom i de preliminära

kalkylerna, upptagits till 11/2 procent eller 1/2 procentenhet lägre än

1963—1964. Faktorinkomsternas uppgång beräknas till följd av något

mindre inkomstökning för andra än löntagare bli lägre än lönesummans,

nämligen 8 procent. Sedan inverkan beaktats av hushållens ökade nettoinbetalning

till det offentliga,1 kvarstår en beräknad ökning av deras disponibla

inkomster med 7,6 procent.

De disponibla inkomsternas realvärde reduceras med förutsedda prisstegringar,

vilka med hänsyn till förutsatt lönehöjning och beslutad skärpning

av den indirekta beskattningen samt andra, kända faktorer i huvudsak

kostnadsmässigt beräknas till 5,0 procent. Detta tal avser förändringen

av prisnivåns genomsnittsläge från året 1964 till året 1965.1 2 Rcalinkomstökningen

kan därmed i summa uppskattas till 2,5 procent. Med

tanke på den förhållandevis tvära och, såvitt nu kan bedömas, övergående

uppbromsning av realinkomstutvecklingen som beräknas inträffa andra

1 Härmed avses summan av direkta skatter, avgifter m. m. som erlagts av hushållen

minus summan av inkomstöverföringar till hushållen.

2 Under loppet av 1965 eller riktigare från december 1964 till december 1965 väntas en

höjning av konsumentpriserna med 6,0 procent. Enbart den direkta effekten av skatteåtgärderna

per 1 juli uppskattas nu till 2,6 procent eller, 1 genomsnitt för hela året 1965,

1,3 procent.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 dr 1965

halvåret kan konsumtionsvolymen 1965 förutses komma att stiga procentuellt

något mera än realinkomsterna eller med ca 3 procent. — I förhållande

till de preliminära kalkylerna har prognosvärdena för såväl nominell

och real inkomsthöjning som ökning av konsumtionsvolymen justerats

upp med en halv procent.

I fråga om den offentliga konsumtionens utveckling 1965 finns det knappast

anledning att nu frångå den uppskattning som framlades i den preliminära

nationalbudgeten. Enligt denna väntades den offentliga konsumtionens

volym med hänsyn till den knappa tillgången på personal inom

hl. a. vårdområdena kunna öka med högst 7 procent, låt vara att en uppgång

med 8 procent närmast syntes motsvara myndigheternas intentioner.

Jämfört med utvecklingen 1963—1964, då den offentliga konsumtionens

volym ökade 4 å 5 procent, synes dess tillväxt 1964—1965 dock bli påtagligt

snabbare- — Väsentligen som en följd av att staten 1965 övertar ansvaret

för polisväsendet m. m. beräknas enbart den statliga konsumtionens

volym stiga med 12 procent mot tidigare uppgivna 13 procent enligt

den preliminära nationalbudgeten.

Med ledning av tidigare kända samband mellan utvecklingen av skilda

komponenter i nationalprodukten och den totala införseln beräknas importnolgmen

stiga med 7 1/2 procent. Fastän importvolymens ökning procentuellt

väntas bli om än obetydligt högre än varuexportens, synes handelsbalansens

underskott till följd av en mindre förbättring i bytesförhållandet

gentemot utlandet bli i det närmaste oförändrat. För exportpriserna

kalkyleras med en genomsnittlig uppgång med 2 procent mot för import
-

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans för 1965

Miljoner kronor i 1964 års priser

Förändring

1964

Förändring 1964-—1965

1963—1964

miljoner

kronor

Miljoner

Procent

Procent

kronor

Tillgäng

Bruttonationalprodukt................

6,5

97 100

+ 4 300

+ 4,5

Import ............................

10,0

19 900

+ 1 500

+ 7,5

Summa tillgång

7,0

117 000

+ 5 800

+ 5,0

Efterfrågan

Privat bruttoinvestering (ej bostäder)

2,5

12 900

+ 900

+ 7,0

Statlig bruttoinvestering » »

2,0

6 600

+ 200

+ 3,5

Kommunal bruttoinvestering» »

11,5

5 200

+ 600

+ 11,0

Bostäder, bruttoinvestering ..........

10,5

6 600

+ 150

+ 2,0

Lagerökning''........................

—

+ 700

+ 200

—

Privat konsumtion ..................

5,0

51 600

+ 1 500

+ 3,0

Offentlig konsumtion ................

4,5

13 600

+ 950

+ 7,0

Export (inkl. tjänstenetto)............

11,0

19 800

+ 1 300

+ 6,5

Summa efterfrågan

7,0

117 000

+ 5 800

+ 5,0

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

priserna 1 1/2 procent. Till följd av försämrat tjänstenetto väntas bytesbalansens

underskott stiga med knappt 100 miljoner kronor.

En hopsummering av de olika delposterna ger försörjningsbalansen det

utseende som framgår av tabell 1.

Den tillväxt i produktionsvolymen från efterfrågesidan med inemot 4 1/2

procent som försörjningsbalansen utvisar synes i och för sig vara tämligen

väl anpassad till de faktiska möjligheterna till produktionsökning under

1965. Ett försök till halvårsfördelning av komponenterna i bruttonationalprodukten

har emellertid givit resultat som antyder att expansionstakten

skulle bli märkbart lägre under andra halvåret 1965 än under det första.

Även om resultaten måste betraktas som förhållandevis osäkra, kan det synas

suggestivt att efterfrågan skulle öka med över 5 procent mellan första

halvåren 1964 och 1965 mot 3 1/2 procent mellan andra halvåren.

Frågan kan ställas om inte dessa kalkyler kan anses tyda på att det övertryck,

som alltjämt i huvudsak råder på arbetsmarknaden, kan komma att

i någon mån lättas under andra halvåret. Det synes emellertid välbetänkt

att inte dra alltför vittgående slutsatser av de anförda halvårskalkylerna.

Skulle efterfrågetrycket tendera att sjunka, förefaller det nämligen inte

osannolikt att leveransterminer och byggnadstider förkortas, vilket gör att

den realiserade efterfrågan kan komma att stiga mera än beräknat mellan

halvåren 1965. Det är tänkbart att lagerutvecklingen inom handeln i viss

mån kan verka utjämnande på efterfrågans expansionstakt under året. Efterfrågan

på arbetskraft, som under vintern varit högt uppdriven, torde

under alla omständigheter komma att stiga säsongmässigt under våren och

sommaren; denna uppgång kan dessutom i någon mån komma att intensifieras

som följd av att en del inköp torde komma att påskyndas före omshöjningen

1 juli.

Utsträcks perspektiven till att även omfatta första halvåret 1966, finns

det skäl att räkna med en hög efterfrågan, såvitt denna blir beroende av

inhemska bestämningsfaktorer och eljest överhuvudtaget kan bedömas. Den

senaste enkätundersökningen tyder på att industriinvesteringarna kommer

att fortsätta att stiga under första halvåret 1966. Sänkningen av de direkta

statliga skatterna från och med nyåret kommer att verka stimulerande på

den privata konsumtionen. Exporten och sannolikt även lagerinvesteringarna

blir i hög grad beroende av den ekonomiska utvecklingen utomlands.

Skulle den internationella konjunkturen försvagas under 1966 — vilket det

dock inte finns några bestämda skäl att förutsätta — förefaller det snarast

som om konjunkturens inhemska bestämningsfaktorer i huvudsak skulle gå

i motsatt riktning.

Av flera skäl kan vi inte redan nu göra oss eu detaljerad bild av balansproblematiken

inför 1966. Vissa föreställningar härom kan man dock med

tämligen stor säkerhet bilda sig på grundval av erfarenheter från de senaste

årens ekonomiska utveckling. Denna har för Sveriges del kännetecknats av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

en kostnadsutveckling som varit förenlig med utrikes balans men inte med

prisstabilitet inom landet. Med avseende på fördelningen av samhällsekonomins

resurser måste de senaste årens utveckling i och för sig anses ha bidragit

till ett gynnsamt utgångsläge för fortsatt ekonomisk tillväxt.

Den totala realkapitalbildningen inom det privata näringslivet har såsom

tidigare framhållits inberäknat lagerinvesteringar expanderat i förhållandevis

snabb takt under de senaste två åren (med procentuella volymökningar

om 9 procent 1963—1964 och 8 procent 1964—1965). Efter flera års stillastående

synes industriinvesteringarna i år komma att visa en beaktansvärd

volymökning. För de närmaste åren är det tänkbart att en något lägre procentuell

tillväxt av näringslivets totala investeringar inklusive lager skulle

ligga i linje med den utveckling som kan komma att bedömas som erforderlig

på längre sikt. En fortsatt tillväxt av industrins investeringsvolym

torde kunna rymmas inom en sådan ram.

I fråga om offentlig konsumtion och investeringar samt bostadsbyggande

får den ökning av verksamheten som beräknas ske 1965 i och för sig betraktas

som betydande; i genomsnitt utgör den volymmässigt ca 6 procent,

men ökningen är ojämnt fördelad. Även för den händelse att expansionstakten

inte skulle kunna ökas totalt sett inom detta område, torde det kunna

förutsättas att bostadsinvesteringarnas tillväxt sedermera kommer att kunna

höjas i förhållande till den offentliga konsumtionens och de kommunala

investeringarnas. Det torde kunna antagas att trycket att öka expansionstakten

inom dessa verksamhetsområden kommer att bli starkt, eftersom

efterfrågan inte för närvarande kan tillfredsställas och bristen på balans

— vid den prissättning eller brist på prissättning som tillämpas — tenderar

att skärpas vid en snabb utveckling av hushållens realinkomster.

Vad slutligen beträffar den privata konsumtionen måste den ökning med

3 procent som beräknas till 1965 betraktas som låg i förhållande till trenden

under 1960-talet och mycket talar för att man även vid en restriktiv politik

får lov att räkna med en starkare expansionstakt under de närmaste

åren.

Den faktiska och emotsedda prisstegringen under innevarande och närmast

föregående år är med hänsyn till lönekostnadsstegringen knappast att

beteckna som uppseendeväckande. En sänkning av prisstegringstakten skulle

vid nuvarande kostnadsutveckling sannolikt förutsätta endera en snabbare

produktivitetsutveckling inom de från internationell konkurrens skyddade

näringsgrenarna eller en gynnsammare utveckling av importpriserna.

Utrikesbalansen har alltnog kunnat vidmakthållas under en följd av år med

mycket betydande lönekostnadsstegringar inom landet. Självfallet kan inte

utan vidare tas för givet att de speciella förutsättningar härför som förelegat

internationellt sett under alla omständigheter kommer att bli bestående.

Inom flertalet av Västeuropas industriländer har lönekostnaderna

per arbetstimme under den hittills förflutna delen av 1960-talet stigit i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

ungefär samma takt som i Sverige, i vissa länder något snabbare, i andra

länder i något lägre takt. I Förenta staterna har uppgången däremot varit

väsentligt mera moderat.

Med hänsyn till Förenta staternas stabila och jämfört med Västeuropa

successivt förbättrade kostnadsläge framstår nuvarande svaghet i den amerikanska

betalningsbalansen som något av en paradox. En bidragande förklaring

till att den relativa försvagningen i Västeuropas kostnadsläge hittills

inte givit för detta område negativa utslag i betalningsläget kan möjligen

tänkas vara att Västeuropa för närvarande genomgår ett ekonomiskt

utvecklingsskede, där exceptionellt stora rationaliseringsvinster och kapacitetsutbyggnader

kunnat göras inom just de produktionsgrenar, där kon

kurrensen från Förenta staterna överhuvudtaget är kännbar eller beroendet

av import därifrån varit mest framträdande. Utvecklingen har samtidigt

inneburit en stimulans till betydande amerikanska kapitalinvesteringar i

Västeuropa och den amerikanska kapitalexporten dit har också varit avsevärd.

Det är vanskligt att bedöma hur länge detta speciella utvecklingsskede

kan tänkas hestå och såsom hittills göra det möjligt för Västeuropa att

med bibehållen balans utåt ha väsentligt högre pris- och lönekostnadsstegringar

än Förenta staterna. En påtaglig förstärkning av den amerikanska

betalningsbalansen är i vart fall tänkbar inom överskådlig framtid, i all

synnerhet som den kan komma att påskyndas genom de restriktiva åtgärder

mot kapitalexporten som vidtagits från de amerikanska myndigheternas

sida. En bibehållen kostnadsstabilitet i Förenta staterna kan i ett sådant

läge i högre grad än för närvarande komma att inverka på den europeiska

kostnadsutvecklingen. Några bestämda tecken på en allmän och snar västeuropeisk

kostnadsstabilisering föreligger knappast för närvarande, men

det torde inte heller vara befogat att helt bortse från möjligheten härav. För

den svenska ekonomin skulle en sådan kostnadsstabilisering innebära vissa

anpassningsproblem, som samtidigt också skulle bli kännbara för ett flertal

västeuropeiska länder.

Beträffande lönekostnadsstegringen i Sverige under de senaste åren torde

emellertid gälla inte endast att den varit förenlig med utrikesbalans —- av allt att döma har den delvis varit bestämd av den internationella utvecklingen.

Denna påverkan bär i främsta rummet gjort sig gällande via prissättningen

på den svenska exporten och vidare genom exportnäringarnas

starka inflytande på den svenska arbetsmarknaden; den har dock inte ens

vid nuvarande fasta växelkurser kunnat vara så dominerande att inte rent

interna förhållanden och däribland även den ekonomiska politiken i viss

utsträckning kunnat inverka på lönekostnadernas utveckling. Principiellt

torde det i själva verket vara möjligt att ange vissa samband mellan å ena

sidan inriktning och ambitionsgrad hos den ekonomiska politiken och å andra

sidan stegringstakten för lönekostnaderna.

Ju hårdare begränsning av den inhemska efterfrågan som åstadkommes

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

genom den ekonomiska politiken desto gynnsammare torde tillgången på

arbetskraft inom exportnäringarna komma att utvecklas, desto lägre kan

löneglidning och lönekostnadsstegring förväntas bli inom exportföretagen

och inom näringslivet i övrigt. En fördelaktigare kostnadsutveckling och eu

hårdare begränsning av den inhemska efterfrågan kommer emellertid inte

blott att inverka i någon mån återhållande på prisutvecklingen inom landet

utan kommer vid gynnsamma avsättningsförhållanden dessutom och framförallt

att verka i riktning mot större överskott i bytesbalansen och en högre

valutareserv. Behovet av en stärkt bytesbalans och ökade valutareserver

får rimligen anses beroende av hur man kan bedöma den svenska samhällsekonomins

möjligheter att i framtiden anpassa sig till den internationella

kostnadsutvecklingen. Ju bättre dessa behov kan anses tillgodosedda, med

desto större kraft tenderar andra mål för den ekonomiska politiken att göra

sig gällande.

Den ekonomiska politiken kan nämligen inte förutsättas vara uteslutande

inriktad på att — i utrikesbalansens och kostnadsstabilitetens intresse —

tillgodose kravet på erforderlig begränsning av efterfrågan totalt sett; det

ställs för närvarande också krav på att den skall bereda utrymme för en

utvidgning av bostadsbyggandet och den offentliga verksamheten, vilket

förutsätts ske genom en begränsning av vissa delar av den totala efterfrågevolymen

— i första hand den privata konsumtionen. Ett energiskt fullföljande

av en sådan omfördelningspolitik lär, även om totalefterfrågan hålls

opåverkad, inte kunna undgå att verka uppdrivande på kostnadsläget inom

landet.

De delar av den totala produktionen som man strävar efter att utvidga,

dvs. bostadsbyggandet och den offentliga verksamheten, är nämligen förhållandevis

föga importkrävande men fordrar betydande insatser av arbetskraft.

En omställning måste därför i princip förutsätta att tillgången på

arbetskraft inom dessa sektorer förstärks, medan däremot en försvagning

av tillgången eller åtminstone av nytillskottet får ske inte blott inom konsumtionsinriktade

hemmanäringar utan även inom exportnäringarna som

från realekonomisk synpunkt bedriver en importintjänande verksamhet. En

sådan omdisponering av arbetskraftstillgångarna torde verka uppdrivande

på lönekostnadsstegringstakten inom både mottagande och avstående näringsgrenar.

För att de mottagande näringsgrenarna verkligen skall kunna

dra till sig arbetskraft i erforderlig utsträckning måste lönenivån och löneutvecklingen

vara tillräckligt attraktiv — löneutvecklingen inom byggnadsindustrin

torde åtminstone delvis kunna uppfattas som ett exempel på eu

dylik anpassning. Exportnäringarnas avsättningsförhållanden försämras inte

genom den förutsatta omskiftningen av den inhemska efterfrågan. Innan

de ger upp kampen om arbetskraft, som de förfogat över eller eljest räknat

med att kunna nyrekrytera, kommer sannolikt en ytterligare uppressning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

av lönenivån ha ägt rum; först därefter torde en anpassning ske till en lägre

produktion och ett högre kostnadsläge än som eljest varit möjligt.

Hur långt en sådan omställning bör drivas är i första hand ett rent internt

avvägningsspörsmål, vilket doek inte utesluter att frågan även har aspekter

som rör den yttre balansen. En forcering kommer att dra med sig ett

högre kostnadsläge och en smalare bas för utrikeshandeln än som eljest

varit möjliga att upprätthålla. Härigenom kan det i viss mån bli svårare att

i ett utsatt läge uppehålla det handelsutbyte med utlandet som torde vara

oundgängligt för att full sysselsättning skall kunna vidmakthållas.

Möjligheterna att föra en allmänt återhållande respektive en resursomfördelande

ekonomisk politik kan i väsentlig mån komma att bli beroende

av finanspolitikens utformning. Dess inriktning under de senaste åren får

därmed intresse även ur ett vidare framtidsperspektiv.

I det följande förutsätts — med åtskillig förenkling — att budgetutvecklingens

återverkningar på samhällsekonomin i det mest väsentliga kan mätas

genom två olika serier, varav den ena avser utvecklingen av statens volymmässiga

ianspråktagande av reala resurser för konsumtion och investeringsändamål.

Den andra avser utvecklingen av statens finansiella sparande,

dvs. skillnaden mellan å ena sidan statens inkomster och å andra sidan

statens utgifter bortsett från upplåning resp. utlåning. Utvecklingen av statens

ianspråktagande av reala resurser kan antagas ge ett mått på budgetutvecklingens

verkan inom den statliga sektorn, medan förändringen i det

finansiella sparandet kan antagas ge eu viss föreställning om budgetutvecklingens

inverkan på den ekonomiska verksamheten utanför den statliga

sektorn.1 I det följande bortses således från den sannolikt i någon mån ex
1

I och för sig kan det med rätta invändas att utvecklingen av statens inkomster och i

viss mån även av dess utgifter och i all synnerhet av ett saldo sådant som det finansiella

sparandet automatiskt påverkas av det ekonomiska skeendet utanför den statliga sektorn.

Så skulle exempelvis statens finansiella sparande 1964 ha blivit ett annat och lägre än

som faktiskt blev fallet, om inte beskattningsunderlaget hade ökat över förväntan. Motsvarande

kan även sägas beträffande innebörden av statens finansiella sparande under de

närmast föregående åren, som kännetecknades av en ungefär lika stark tillväxt av inkomstunderlaget.

Vid en analys av budgetpolitikens förändringar mellan dessa år skulle

man därför kunna bortse från dylika automatiska effekter. — Det kan förtjäna omtalas

att statens finansiella sparande under denna tid påverkats av ett annat slags automatik

med annorlunda effekter. Det gäller här sådana förskjutningar i budgetutfallet som sammanhänger

med eftersläpningseffektcr med avseende på överskjutande och kvarståendeskatter

och kommunalskattemedel. Nedan visas vilket utfall av statens finansiella sparande

som skulle ha erhållits, ifall inbetalningen av skattemedel varje år överensstämt

med de slutliga skatterna liksom om de till kommunerna förskottsvis utbetalda medlen

överensstämt med vad som enligt slutavräkningarna för respektive år visat sig ha tillfallit

kommunerna.

Finansiellt Korrigering för Korrigering för Hypotetiskt

sparande överskjutande slutavräkningar- finansiellt

och kvar- na till kommu- sparande

stående skatter nerna

1960 ............ — 124 + 302 - 375 — 197

1961 ............ + 1 805 + 178 - 736 + 1 247

1962 ............ + 1 592 - 434 - 398 + 760

1963 ............ I 720 + 129 - 120 + 729

1964 ............ + 795 + 512 - 300 + 1 007

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

pansiva verkan av budgetens inkomstomfördelande element, dvs. de skattefinansierade

inkomstöverföringarna. Vidare har de reala effekterna av den

statliga utlåningen tills vidare lämnats å sido.

Procentuell förändring av den Förändring av statens finansi
statliga

verksamhetens volym ella sparande i miljoner kronor

1960— 1961........ + 1 + 1 920

1961— 1962........ + 6,5 - 210

1962— 1963........ + 4 - 870

1963— 1964........ + 3 + 75

1964— 1965........ + 4 + 320

Expansionen av statens reala verksamhet blev som ett led i sysselsättningspolitiken

förhållandevis omfattande 1961—1962 men har därefter varit

jämförelsevis dämpad med tillväxttal som varit påtagligt lägre än nationalproduktens.

Till 1965 väntas något snabbare tillväxt av den statliga

verksamheten och detta oavsett polisväsendets förstatligande. Inverkan på

den ekonomiska verksamheten utanför den statliga sektorn gick starkast

i expansiv riktning 1962—1963; utvecklingen 1963—1964 innebar inte någon

ytterligare förskjutning i expansiv riktning och för 1964—1965 väntas en

klart kontraktiv effekt.

Det direkta inflytelseområdet för statliga beslut går emellertid i åtskilliga

avseenden vida utöver den statliga sektorn. Vid sidan av sina övriga

funktioner har staten åtagit sig ett speciellt ansvar för bostadsfinansieringen.

Staten utövar vidare ett starkt inflytande över kommunernas finanser

och har genom sina beslut påverkat fondbildningstakten inom allmänna

pensionsfonden. Från denna utgångspunkt har en sammanställning

skett av utvecklingen inom en sammanslagen sektor för statlig och kommunal

verksamhet samt bostadsbyggande. Som en motsvarighet till statens finansiella

sparande (med omvänt förtecken) har för sektorgruppen i dess

helhet framräknats ett nettofinansieringsbehov lika med det totala upplåningsbehovet

för bostadsfinansiering minus finansiellt sparande inom

stat, kommuner och AP-fond.

Procentuell förändring av verk- Förändring av nettofinansisamhetens

volym inom den eringsbehovet i miljoner kronor

sammanslagna sektorn

1960— 1961........ + 4 — 900

1961— 1962........ + 6,5 + 200

1962— 1963........ + 7 + 1200

1963— 1964........ + 6,5 + 50

1964— 1965........ + 6 (- 400)

Den reala aktiviteten inom den sammanslagna sektorn har sedan 1961

genomgående haft en förhållandevis stark tillväxt, som regel procentuellt

snabbare än för nationalprodukten. Nettofinansieringsbehovets starka tillväxt

1962—1963 torde i hög grad ha förstärkt den expansiva effekten av

den reala aktivitetsuppgången. Från 1963 till 1964 synes däremot inte någon

ytterligare expansiv påverkan ha skett av de ekonomiska transaktionerna

utanför sektorn. För 1965 emotses i detta hänseende en viss kontraktiv

effekt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

15

II. Det internationella läget

Den industriella aktiviteten utomlands löpte under första kvartalet vidare

i de hanor som kännetecknade större delen av fjolåret och som närmare beskrivits

i den preliminära nationalbudgeten. Vad Västeuropa beträffar visar

den ekonomiska barometern fortfarande på ansträngd högkonjunktur i de

nordiska grannstaterna, Schweiz, Storbritannien, Västtyskland och Österlike.

I de tre sistnämnda länderna påskyndades utvecklingen ånyo under

vinterhalvåret efter att ha saktat av under tredje kvartalet i fjol. Den fortsatta

expansionen har i den här berörda ländergruppen åtföljts av tilltagande

tryck mot resurserna och förstärkta tendenser till pris- och kostnadsstegringar.

I allmänhet kan dessa tendenser väntas bestå under återstoden

av 1965, möjligen med undantag för Danmark med hänsyn till den nu aktuella

åtstramningen av finanspolitiken. Under intryck av återhållande ekonomisk

politik har tillväxttakten dämpats i Nederländerna och i synnerhet i

Belgien, varvid överhettningen på arbetsmarknaden mildrats. Den belgiska

ekonomin har kommit att visa betydande svaghetstecken, vilket föranledde

EEC:s finansministrar att vid sitt möte i mars rekommendera en lindring

av kreditrestriktionerna för att stimulera investeringsverksamheten.

Konjunkturförsämringen i Frankrike har ytterligare brett ut sig och

befästs medan den italienska ekonomin hösten 1964 upphörde att ytterligare

mattas. Mera övertygande tecken på återhämtning kunde dock inte

spåras under de första månaderna av detta år.

1 Nordamerika har den ekonomiska aktiviteten intensifierats kraftigt sedan

årsskiftet 1965, vilket delvis sammanhänger med extraordinär lagerupphyggnad

i Förenta staterna. Under andra halvåret väntas tillväxten försvagas

något under intryck av viss rekylverkan från lagersidan. Expansionen

har i kraft av betydande reserver av outnyttjade resurser försiggått utan

rubbning av prisstabiliteten. Även om viss oro hyses för verkningarna av

töreslående avtalsuppgörelse inom stålindustrin synes utsikterna för fortsatt

inre finansiell jämvikt vara gynnsamma. Den japanska kreditåtstramningen

från i fjol i avsikt att komma till rätta med betalningsbalansunderskottet

var framgångsrik, men ledde också till att tillväxten försvagades under

senare delen av året. Restriktionerna började mjukas upp kring årsskiftet,

och produktionsstegringen under innevarande år torde därför knappast

understiga fjolårets.

Eu sammanfattning av produktions- och efterfrågeutvecklingen i Västeuropa

och Förenta staterna 1962—1964 samt reviderade prognoser för

1965 ges i tabell 1. Avvikelserna i förhållande till de bedömningar som re
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Tabell IL 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1963—1965

Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Siffrorna för 1963 avser

utfall, för 1964 preliminära utfall och för 1965 reviderade prognoser

Brut-

Im-

Ex-

Konsumtion

Fasta bruttoinvesteringar

Förändr.

i lager- invest.

(miljar- der US

dollar)

tona-

tional-

pro-

dukt

port

port

privat

offent-

lig

to-

talt

bygg-

nader

maskiner

Förenta

sta terna

1963........

3,4

4,0

6,7

3,6

3,5

4,4

3,3

6,5

-1,1

1964........

4,8

8,4

13,4

5,3

0,9

7,2

4,0

13,5

-1,7

1965........

4-4,5

7-9

6-8

4,5

0,5

4-4,5

2,0

Västtyskland

-0,08

1963........

3,2

8,3

9,6

2,8

8,0

2,3

2,7

2,3

1964........

6,5

11,2

10,1

5,3

0

11

10

9

+

1965........

5

7

5,5

5

3

6,5

5,5-6

7-7,5

4-

Neder-

länderna

1963........

3,6

9,6

6,4

7

3,1

3,9

-0,13

1964........

7,5

14

11

6

0

15

1965........

4

6

7,5

5

1,5

5

Frankrike

1963........

4,3

11,9

7,5

6,2

2,1

5,9

6,5

4,8

-0,34

1964........

5

10

7,5

4,5

1,8

8

1965........

2-3

5

7,5

3,5

3

5

EEC

1963........

4,0

11,5

7,7

5,5

5,7

4,1

4,5

3,2

-0,6

1964........

5,5

8,5

9,7

4.5

1,5

7

+

1965........

3.5

6

7

4

3

3,5

Storbritan- nien

1963........

3,8

3,7

4,3

4,0

3,7

1,7

-0,5

3,6

0,09

1964........

5,6

9,0

1,5

3,5

2,5

15

17,5

11,5

1,2

1965........

4

0,5

2-3

3,5

2,5

8

-0,7

Norge

-0,05

1963........

5,0

9,8

11,5

4,0

8,3

7,0

4,9

3,8

1964........

6,2

8,3

10,5

3,5

5,8

3,5

4,7

3,1

1965........

5-5,5

9-10

7

3-4

6-7

10-11

6

16

0

Sverige1

-0,13

1963........

5,1

5,6

6,9

5,2

5,6

7,3

10,1

2,3

1964........

7,2

9,2

10,0

5,2

4,0

7,2

8,4

4,9

0,20

1965........

5

7,5

6,5

3

7

6

6

6

+0,04

Västeuropa

1963........

4,0

9,1

7,0

5,0

5,2

3,7

3,4

3,4

-0,8

1964........

5,5

8,7

7,7

4,2

1,9

8,5

+

1965........

3,5-4

5

6-6,5

4

2,5-3

6

1 Uppgifterna för åren 1963 och 1964 beräknade enligt OECD:s definitioner.

Källor: OECD, EEC, nationell statistik, konjunkturinstitutets uppskattningar och nationella

prognoser.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 17

dovisades i den preliminära nationalbudget™ är förhållandevis små. Sålunda

förutses liksom tidigare att bruttonationalprodukten skall stiga med

1 runt tal 4 procent 1964—1965 i såväl Västeuropa som Förenta staterna.

Nedgången i tillväxttakten jämfört med 1963—1964 innebär dock inte att

expansionen under loppet av 1965 skulle bli nämnvärt mindre framträdande

an under fjolåret. Bland de europeiska länderna emotser Norge, Västtyskland

och Österrike en snabbare produktionsstegring än genomsnittet

medan övriga EEC-länders ekonomier torde tillväxa något långsammare.

Vad beträffar utvecklingen under speciellt senare delen av 1965 synes

över\ägande skäl tala för att den i allmänhet blir någon nyans svagare än

under första halvåret.

Rävaruländernas möjligheter att öka sin valutaintjäning genom utvidgad

export till industriländerna ter sig under dessa omständigheter inte särskilt

gynnsamma. Industriländernas råvaruimport stagnerade, säsongrensat sett,

under andra halvåret i fjol samtidigt som deras avsättning till de råvaruproducerande

länderna ökade kraftigt. De sistnämndas importkapacitet

har ytterligare tunnats ut genom en försämring i bytesförhållandet; stegi

ingen i råvarupriserna upphörde hösten 1964, varefter en viss nedgång

inträffat. Råvaruländerna har sålunda vidkänls ett negativt omslag i utvecklingen

av betalningsbalansen. Därtill har utvecklingsbiståndet från

industriländerna upphört att växa. Dessa allmänna faktorer talar för att,

vid de aktuella tendenserna, exportökningen till råvaruländerna sannolikt

saktar av i inte oväsentlig grad om inte förr sedan de föregående årens

reservuppbyggnad bringats ned.

Den ekonomiska politiken i Förenta staterna fortsätter att vara inriktad

på expansion. Även om kreditmarknadsläget blivit något mindre rymligt

etter diskontohöjningen mot slutet av året — bankernas för utlåning disponibla

reserver har minskat, räntorna på långa lån har stigit en aning och

tillväxten i penningmängden har bromsat upp — kan man knappast tala

om någon åtstramning. Under åtminstone den närmaste tiden kan väsentligt

minskad ökning i långivningen till utlandet antas öka amerikanska bankers

utlåningsberedskap inom landet. Från administrationens sida ställer

man sig avvisande till en kreditåtstramning till stöd för betalningsbalansprogrammet

under hänvisning till avsaknaden av inflationstryck och till

det bristfälliga resursutnyttjandet i den amerikanska ekonomin. Vid eu

bibehållen stegringstakt på 4 procent under loppet av 1964 har t. o. m.

lägre ökningstal än året innan registrerats för industriarbetarnas timförtjänster

och för konsumentpriserna. (Tabell 2.) Åsikterna på centralbankshåll

synes vara att en skärpning av kreditpolitiken bör hållas i beredskap.

Företagen åtnjöt eu mycket god vinstkonjunktur i fjol och väntas göra

så också i år; dessutom stärks finansieringsförmågan förutom genom skattestimulanserna

från 1962 och 1964 av ytterligare sådana 1965 (sänkning

av bolagsskatten från 50 lill 48 procent samt liberalisering av avskriv
2

Bihang till riksdagens protokoll l!)li.r>. I samt. ,Vr 125. Bihanq (''.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

Tabell II: 2. Konsumentpriser och timförtjänster i industrin 1963—1965

Förändring under senaste tolvmånaders- respektive fyrakvartalsperiod (timförtjänsterna)

jämfört med motsvarande förändring ett år tidigare. Procent

Konsumentpriserna

Timförtjänsterna

Kod1

1963-1964

1964-1965

1962-1963

1963-1964

Belgien..............

F,4

3,0

4,1

8,2

11,6

Danmark............

J,3

1,7

5,4

8,1

9,3

Finland..............

F,3

10,2

5,7

7,4

12,4

Frankrike2 ..........

F,4

5,0

2,3

7,9

6,7

Italien2..............

J,4

6,5

5,5

13,7

15,3

Nederländerna2 ......

J,4

4,6

3,6

4,7

18,0

Norge ..............

F,4

3,5

5,0

5,2

6,5

Schweiz2 ............

F,4

3,2

2,6

6,3

5,5

Storbritannien2 ......

F,4

1,2

4,5

3,2

4,4

Sverige ..............

F,4

3,0

3,7

7,7

7,2

Västtyskland ........

F,4

1,4

2,3

7,5

9,6

Österrike ............

F,4

3,3

2,3

10,0

6,5

Förenta staterna......

F,4

1,4

1,1

3,5

2,7

Kanada..............

F,4

1,8

2,0

3,5

3,4

1 Bokstaven F anger t. cx. att prisförändringen avser februari, siffran 4 att löneförändringen

avser fjärde kvartalet.

2 Timlönetariffer.

Källor: OECD och nationell statistik.

ningsreglerna, värd ca 0,6 miljard dollar). Det är därför sannolikt att näringslivet

även vid en måttlig kreditåtstramning skall kunna genomföra

planerna på en investeringsökning med 12 procent 1964—1965.

Näringslivets höga investeringsvilja utgör en positiv faktor vid bedömningen

av konjunkturutsikterna för andra halvåret 1965. Visserligen torde

ökningen bli mindre framträdande än under årets första del, vartill kommer

att negativa impulser torde komma att utgå från lagersidan, antingen

det blir stålstrejk eller inte. Vidare synes aktiviteten inom bostadsbyggandet

bli lägre än vad som räknades med i slutet av 1964. Utom stålframslällningen

uppnådde även bilproduktionen första kvartalet 1965 en nivå som

knappast kan hållas året ut. Dessa sektorer svarar emellertid inte för mer

än ca 5 procent vardera av industriproduktionen. Tillfälliga svängningar

utan direkt sammanhang med den allmänna konjunkturen brukar därför

inte mera påtagligt påverka aktiviteten i industrin totalt.

De offentliga utgifterna kommer däremot från halvårsskiftet in i en mer

expansiv fas och ytterligare finanspolitisk stimulans tillförs då hushållen.

Presidentens budgetförslag inbegriper en sänkning av punktskatter med 1,75

miljard dollar, medan kongressen snarast förefaller inställd på en kraftigare

lättnad. Med tanke också på lindringen av de direkta skatterna från början

av 1965, den stigande sysselsättningen och de utvidgade socialförmånerna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för dr 1965

bör hushållens etterfrågan förbli en väsentlig konjunkturstödjande faktor

under andra halvåret, vilket också skulle rimma med den köpbenägenb(''l

som redovisats i den senaste attitydundersökningen.

Övervägande skäl talar således för att den amerikanska expansionen

skall löpa vidare under andra halvåret 1965, även om det är tveksamt om

tillväxten blir kraftig nog att driva arbetslöshetsprocenten ytterligare nedåt.

Denna har sedan mitten av 1964 hållit sig omkring 5 procent mot att under

1963 ha varierat mellan 5 1/2 och 6 procent. Därtill har den effektiva veckoarbetstiden

ökat. Utsikterna för den amerikanska ekonomin 1966 vid oförändrad

politik ter sig mera problematiska. Medan hushållen 1964 och 1965

tillförts stimulans via skattesänkningar och inkomstöverföringar träder en

höjning av socialförsäkringsavgifterna om 2,4 miljarder dollar på årsnivä

i kraft den 1 januari 1966. En fortsatt och kanske mer markant dämpning

av investeringsökningen i näringslivet är också en eventualitet som får tas

med i beräkningen. Även bostadsbyggandets fortsatta utveckling är en

oviss taktor; den hittillsvarande tendensen har varit nedåtriktad. Häremot

lår sättas administrationens upprepade deklarationer att aktiviteten vid behov

skall stödjas med ytterligare skattesänkningar, och de goda politiska

konjunkturerna för dylika.

! brännpunkten för den ekonomiska politiken står betalningsbalansunderskottet,

vilket förvärrades markant under fjolårets sista kvartal. Del

steg då till en årsnivå på 6 miljarder dollar så att slutresultatet för 1964

trots en hygglig utveckling tidigare under året blev ett underskott på ca

3 miljarder dollar. Anledningen var en stark ansvällning av nettoutflödet

av privat kapital — varav blott en del hänförde sig till tillfälliga faktorer

— vilken uppvägde ökningen av handelsbalansens överskott samt besparingarna

på offentliga utlandsprogram. För att komma tillrätta med situationen

lade presidenten mot mitten av februari fram ett program, vilket

bl. a. innebär att därefter såväl bank- som kapitalmarknadslån för perioder

överstigande ett år omfattas av ränteutjämningsskatten. Banklån till u1

änderna har undantagits; vidare har Japan fått ett särskilt arrangemang.

Programmet omfattade även uppmaning till bankerna att begränsa ökningen

i utestående utländska krediter till 5 procent under 1965, uppmaning till de

stora företagen att på alla möjliga sätt — inte enbart bantning av de direkta

investeringarna — förbättra sin kapitalbalans med utlandet samt skaltcmässiga

incitament till utländska placeringar i Förenta staterna.

Den skyndsamhet varmed de amerikanska myndigheterna handlade får

ses i samband med den växande obenägenheten hos flera kontinentaleuropeiska

centralbanker, i synnerhet Frankrikes, att avstå från konvertering

av dollar fordringar. Mot att ha varit i stort sett stabil under 1964 reducerades

därvid den amerikanska guldbehållningen med 825 miljoner dollar

under första kvartalet 1965, varav drygt hälften torde ha gått till Frankrike.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Genom att kravet på guldtäckning upphävts för bankernas insättningar i centralbankerna

har den »fria» delen av guldreserven ökat till 6 miljarder

dollar.

Uppmaningarna fick synbarligen en betydande omedelbar effekt. Amerikanska

banker hade före programmets annonserande starkt utvidgat sin

utländska rörelse, och företagen hade täckt in sig genom att föra över

betydande belopp till sina förgreningar utomlands. Därför skulle en

lugnare utveckling av det amerikanska kapitalutflödet antagligen varit

att vänta oavsett det nya programmet. Effekten har emellertid förstärkts

av att amerikanska företag och banker i viss utsträckning hemfört kortfristiga

tillgodohavanden i Västeuropa. Amerikanska filialföretag har

vidare i ökad utsträckning finansierat sig där. Dollarkursen på europeiska

valutamarknader har därvid stigit liksom räntan på s. k. eurodollar-lån.

Dessa tendenser till räntestegring har tenderat sprida sig även till andra

sektorer av penningmarknaderna. I Västeuropa hade redan dessförinnan

pendeln ytterligare svängt mot ett stramare kreditläge.

Sålunda genomförde Västtyskland i januari 1965 en diskontohöjning,

vilken i hägnet av motsvarande höjningar i Storbritannien och Förenta

staterna bedömdes kunna ske utan avsevärt förfång för den internationella

likviditetsbalansen. Centralbanken har vidare kungjort att den inte ämnar

motverka effekten på likviditeten av underskott i betalningarna. Ett

underskott kan dock inte betraktas som säkerställt, låt vara att tendensen

i handelsbalansen går mot fortsatt försvagning under intryck av den höga

importbenägenheten. Vad kapitalrörelserna angår må nämnas att lagförslagen

om kupongskatt på utlänningars kapitalinkomster av tyska papper

och upphävande av skatten på utländska emissioner nu gått igenom. Det

är osäkert i vad mån en skärpning av kreditmarknadsläget i Västtyskland

skulle inverka på näringslivets möjligheter att öka investeringarna med

planerade 14 procent 1964—1965. De i företagen behållna vinsterna steg

med 19 procent i fjol. Under andra halvåret 1964 reducerades ökningstakten

till 7 procenl, och tendensen till beroende av kreditfinansiering

ökade. I nuvarande situation kan såväl finansieringsutrymmet som det

reala resursutrymmet inverka på möjligheterna att förverkliga investeringsplanerna.

Via den statliga budgeten kan en mild expansiv effekt på ekonomin

emotses. Statsutgifternas ökning avses hållas inom förhållandevis

snäva gränser, men då samtidigt hushållen erhåller eu skattesänkning motsvarande

0,8 procent av de disponibla inkomsterna samt härutöver höjda

pensioner innebär budgetförslaget en uppgång i det kassamässiga underskottet

motsvarande ca 1/4 procent av bruttonationalprodukten. Ett utvidgat

upplåningsbehov förutses även för delstaternas del.

Pris- och kostnadsutvecklingen betraktas med växande bekymmer av

de västtyska myndigheterna. Hittills har dock uppgången i konsumentpriserna

(tabell 2) och producentpriserna på industriprodukter legat i un
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

derkant av motsvarande utveckling i jämförbara europeiska länder. I februari

1965 översteg de sistnämnda priserna fjolårsnivån med 2,4 procent;

takten var dock accelererande och har sedan juli 1964 uppgått till 4 procent

per år. Under återstoden av 1965 väntas trycket mot produktionsresurserna

tillta, vilket trots lindring genom omfattande import väntas medföra

oförminskade tendenser till pris- och kostnadsstegringar.

De avtalsmässiga lönehöjningarna beräknas till uppemot 8 procent från

första kvartalet 1964 till första kvartalet 1965. Även om avtalsuppgörelserna

under återstoden av året blir jämförelsevis färre kan det knappast

undgås att timförtjänstökningen i industrin blir minst lika hög som 1964,

dvs. ca 9 1/2 procent. Arbetsmarknadsläget torde nämligen innebära förstärkta

incitament till löneglidning; i januari 1965 var relationen mellan

arbetslösa och lediga platser 1: 5 mot 1:4 ett år tidigare. Det kan inte

uteslutas att lönekostnadsstegringarna 1965 får större genomslag på prisnivån

än fjolårets, då utrymmet för balanserande produktivitetsökningar

ter sig betydligt mer inskränkt. I det sammanhanget kan det vara värt att

observera att den tyska regeringen tagit avstånd från direkta ingrepp i

pris- och inkomstbildningen. Återstår den centrala frågan om hänsyn till

prisstabiliteten skall medföra att den ekonomiska politiken inriktas på en

påtaglig dämpning av efterfrågan till förfång för den ekonomiska aktiviteten.

I sitt uttalande över sakkunnigrådets bedömning av konjunkturen

och synpunkter på den ekonomiska politiken framhåller förbundsregeringen

att den avser undvika alla åtgärder som kan hämma importen

respektive gynna exporten.

I Storbritannien står, liksom i Förenta staterna, del externa likviditetsproblemet

i förgrunden för den ekonomiska politiken. Trots förbättringen

i handelsbalansen under årets första månader och oaktat att första

halvåret normalt är en gynnsam period för pundet — yttre sterlingområdets

länder har då säsongmässiga överskott — har förtroendet till den

brittiska valutan inte återställts under hittillsvarande period av det andrum

de internationella krediterna skänkt.1 Sålunda sjönk pundkursen i

slutet av mars till den lägsta nivån sedan novemberkrisen, och centralbanken

fann sig föranlåten att återuppta stödet av terminskursen. Den nya

försvagningen synes till en del ha berott på externa faktorer; bl. a. antas

den höga efterfrågan på dollar som utlösts av de amerikanska åtgärderna

ha finansierats genom avveckling av pundtillgodohavanden. Dock torde den

främsta anledningen ha varit osäkerhet om den brittiska ekonomiska

politiken skall inriktas på att återupprätta balans i betalningarna inom

rimlig tid och vid nuvarande växelkurs.

Konjunkturen kännetecknades i början av 1965 av att den inhemska ef
1

1 maj väntas konsolidering av den skuld som representeras av dragning på centralbankskrediten

från november (i februari förlängd till maj) på 3 miljarder dollar genom ytterligare

ett lån hos valutafonden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

terfrågan i stort sett växte i takt med produktionskapaciteten, särskilt i

den »strategiskt» viktiga verkstadsindustrin, så att något betydande reellt

utrymme för en förbättring i bytesbalansen knappast yppades. Det återstår

att se om den nyligen framlagda brittiska budgeten för 1965/66 skall

befrämja sådant utrymme. Höjningar av indirekta skatter och avgifter

beräknas inbringa ett belopp motsvarande 1 procent av hushållens disponibla

inkomst. Till följd av eu samtidig kraftig uppgång i statens totala

utgifter (inkl. utlåning) emotses emellertid det kassamässiga underskottet

stiga från föregående budgetår med motsvarigheten till drygt

1 procent av bruttonationalprodukten. Investeringarna i statliga företag

avses öka med ca en tredjedel. Efter korrigering för sänkt kommunalt

upplåningstak och under antagande om liknande avvikelser mellan budget

och utfall som i fjol skulle fås ett i stort sett oförändrat kassamässigt

underskott. 1 budgetanförandet tillkännagavs även skärpningar i valutaregleringen

och vissa skatteförändringar, vilka väntas reducera det brittiska

kapitalutflödet med 100 miljoner pund under budgetåret.

Ett problem för den ekonomiska politiken blir att se till att en eventuell

dämpning av hemmaefterfrågan, vilken i ett inledande skede kan beröra

hushållen, fylls ut med exportökning och/eller importminskning och inte

med produktionsnedgång. Uppgiften kompliceras av den internationella

opinionens känslighet mot alla direkta brittiska åtgärder i den riktningen.

Verkstadsindustrins exportorderböcker är dock väl fyllda, och avtagande

anspråk från hemmamarknaden skulle därför ha goda chanser att

positivt påverka balansen. Ett uppmuntrande inslag i den brittiska konjunkturbilden

utgör den exportvärdestegring med 5 procent som ägde

rum från tredje kvartalet 1964 till första kvartalet i år. Det är dock föga

troligt att övertrycket i ekonomin lättar väsentligt till löljd av åtgärderna

— den eftersträvade omfördelningen till exportproduktion och importsubstitution

torde komma att ställa lika stora krav på produktionsresurserna.

Arbetsmarknadsläget är ytterligt anspänt i de centrala delarna av

England, vilket bl. a. yttrar sig i desorganisationstendenser som avtalsstridiga

strejker och sannolikt också hög löneglidning. Särskilt utpräglad

är bristsituationen för byggnadsindustrin och verkstadsindustrin. Som

framgår av tabell 2 uppgick ökningen i tarifflönerna under loppet av

1964 till 4,4 procent. Löneökningar utöver avtalen medförde dock att timförtjänstens

stegring 1963—1964 nådde upp till 8 procent, och föga talar

för att utvecklingen 1964—1965 blir mindre expansiv. Något dämpande inflytande

av den direkta inkomstpolitiken förutses på officiellt håll inte

hinna göra sig gällande i år. Under sådana förhållanden kan regeringens

ekonomiska program komma att motverkas såväl av svårigheter att bibehålla

konkurrenskraften som av en köpkrafts- och konsumtionsökning som

blir högre än önskat. Frågan är om någon påtaglig stabilisering av den

brittiska ekonomin kan ernås utan en dämpning av byggnadsverksamheten.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Totalt steg denna med inte mindre än 11 procent 1963—1964 vid eu uppgång

i bostadsbyggandet med 14 procent. Med oförändrad aktivitet i det

offentliga bostadsbyggandet och en ökning i det privata så långt kapaciteten

räcker beräknas bostadsbyggandet totalt stiga med 3 1/2 procent under

loppet av 1965. Det offentliga bostadsbyggnadsprogrammet för 1965/66

har ännu inte tillkännagetts, men det kan inte uteslutas att det innebär

eu ökning. Dessutom må noteras att den faktiska byggnationen under

1964/65 låg betydligt över programmet. En lokal lättnad av övertrycket

inom byggnadssektorn bör dock inträda till följd av förbudet mot kontorsbyggande

i London.

Den skärpning av kreditpolitiken som inleddes under de senaste månaderna

av 1964 hade ännu i början av 1965 inte märkbart påverkat industrins

investeringsvilja. En enkät utförd omkring årsskiftet gav sålunda

vid handen att planerna på en stegring med 10 procent 1964—1965 kvarstod

oförändrade sedan föregående höst. National Institute beräknar att investeringarna

skall expandera realt i en årstakt av inte fullt 10 procent under

första halvåret 1965, mot 18 procent under fjolåret, för att därefter stabilisera

sig. Centralbankens uppmaning till kreditinstituten att iaktta återhållsamhet

vid beviljandet av personliga lån och prioritera exportkrediter

och krediter till verkstadsindustrin synes ha haft en viss effekt. Från

november 1964 till februari 1965 steg londonbankernas utlåning med 80

miljoner pund mot 252 miljoner pund ett år tidigare; för personliga lån

m. in. redovisades en viss minskning.

I Frankrike hade den ekonomiska politiken fram till våren 1965 behållit

den inriktning på restriktivitet som inleddes i september 1963 och sedan

skärpts i olika omgångar. Stabiliseringspolitiken har medverkat till att

pris- och lönestegringstakten sjunkit (tabell 2) — delvis genom direkta

ingrepp. Men liksom tidigare i Italien har utvecklingen av den realekonomiska

aktiviteten blivit lidande då såväl företagens som hushållens efterfrågan

hållits tillbaka. Tecknen på konjunkturförsvagning är mångfaldiga.

Efter att ha stagnerat under de tio första månaderna av 1964 föll

industriproduktionen sålunda med ca 2 procent till januari 1965. Avmattningen

var till en början koncentrerad till textilindustrin, en rad andra

konsumtionsindustrier samt bilindustrin men har sedermera spritt sig

även till den tunga verkstadsindustrin och till basindustrierna, exklusive

olje- och gasindustrin. Förutom de senare har framför allt byggnadsproduktionen,

den offentliga anläggningsverksamheten samt, sedan slutet av

fjolåret, exporten verkat stödjande på aktiviteten. Arbetstiden har förkortats

och relationen mellan arbetssökande och lediga platser starkt försämrats;

den var 7:1 i februari. Stabiliseringspolitiken medförde mot slutet

av 1964 och de två första månaderna i år eu viss förbättring av bytesbalansen.

vilken dock till stor del återspeglade en importnedgång.

Enligt det franska konjunkturinstitutets januarienkät har procentande
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

len företag som avgett negativa omdömen

om produktionsplaner,

order-

stock m. m. tilltagit.

Mars

1964

Jan.

1965

-f.

Allmänna produktionsutsikter ......................

...... 18

25

44

9

Egna produktionsplaner............................

33

23

19

Allmänna prisnivån............................

51

4

36

Egna priser .....................................

13

8

11

Orderstock........................

21

54

12

Exportorder ..............................

21

46

18

Produktionsutveckling under senaste 3 å 4 månader. .

...... 10

20

23

20

Några tecken på en nära förestående förstärkning av den ekonomiska

aktiviteten kan inte skönjas, meddelade institutet i mars, men även utan

stimulerande åtgärder bedömdes det finnas utsikter till en återhämtning

från hösten. Det enskilda näringslivets investeringar såväl som hushållens

konsumtion utgör dock svaga element i konjunkturbilden. Företagens

investeringsplaner för 1965 innebär sålunda en volymnedgång med 5 å 6

procent från fjolårsnivån. Tillväxttakten i hushållens inkomster har

saktat av, så att någon påtaglig intensifiering av deras efterfrågan ter sig

mindre sannolik. I nuvarande situation, karakteriserad av rymligt kapacitetsläge

i industrin, framstår en återhämtning i konsumtionen som en

av förutsättningarna för reexpansion.

Svaghetstecknen har föranlett en viss uppmjukning av den restriktiva

ekonomiska politiken. I mars lade regeringen fram skatteförslag som på

någon sikt kan stimulera investeringsviljan i näringslivet. Finansiering

på aktiemarknaden skall sålunda underlättas genom lindrad utdelningsbeskattning.

Vidare skall skattebelastningen vid fusion av företag mildras.

Den allmänna budgetpolitiken har emellertid förblivit stram. I april lättades

kreditpolitiken något genom en sänkning av diskontot från 4 till 3 1/2

procent. De vidtagna åtgärderna torde knappast kunna initiera en återhämtning,

men bör underlätta den sedan de efterfrågemässiga förutsättningarna

inträtt.

Konjunkturnedgången i Italien förefaller ha nätt sin botten hösten 1964

och därefter har, att döma av industriproduktionens utveckling (diagram

1) tecken på ökande aktivitet framträtt. Den säsongrensade produktionsindexen

överskred således under november 1964—januari 1965 nivån för

föregående halvår med ca 2 å 3 procent. Uppgången var i betydande utsträckning

lokaliserad till stålindustrin och kan ha resulterat i lagerökning.

Någon återhämtning på bred basis förefaller emellertid inte ha kommit i

gång under de första månaderna av 1965. Sedan betalningsbalansen drastiskt

förbättrats under sommarhalvåret har den ekonomiska politiken stegvis

undergått en försiktig orientering mot reexpansion. I september mjukades

kreditåtstramningen upp och utvidgade investeringar i de statliga industrierna

beslutades,. Planer på ökning i offentliga eller statsunderstödda in
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196.i

Diagram 11:1. Industripi oduktionen i olika länder och länderområden 1962_1965

Index: 3 kv. 1962 = 100. Säsongrensade kvartals- resp. månadssiffror

Föranta Staterna

Italien

120 - EFTA

Japan

Sverige

I-i---i_L_i 1 _;_j_J

''962 1963 1964 1965 1962 1 963 1964-1965

\nm. Tunna kurvlinjer avser månadsdata.

Källor: OECD och nationell statistik.

vesteringar i skolor, bostäder m. in. tillkännagavs i januari 19-65 samtidigt

som det beslöts att delvis överföra företagens socialförsäkringsavgifter till

statsbudgeten (linansierade genom en höjning av omsättningsskatten). Ytleiligare

eu rad åtgärder för att stimulera ekonomin tillkännagavs inemot

mitten av mars och förblir i kraft under förutsättning att parlamentet godkänner

dem inom 60 dagar. Ett kreditkonsortium skall upprättas med fullmakt

att ge ut statsgaranterade obligationer för 400 miljoner dollar (motsvarande

3 1/2 å 4 procent av de årliga fasta bruttoinvesteringarna) för att

underlätta kommunernas finansiering av bostadsbyggande och andra investeringen-

av social karaktär. Konsortiet äger ta upp lån i utlandet upp till

det angivna beloppet. Programmet omfattade också andra åtgärder för att

underlätta finansieringen av offentliga investeringar och den mindre och

medelstora industrins anskaffning av maskiner och inventarier, stöd till

jordbruket, utvidgade arbetslöshetsbidrag, sänkt omsättningsskatt vid förvärv

av hus eller lägenheter m. m. Vid beaktande av den låga kreditefterlrågan

är det tveksamt om utvidgade lånemöjligheter för maskinanskaffning

kan väntas få någon mer betydande effekt.

Stimulansen har uppenbarligen en mycket stark tonvikt på byggnads- och

anläggningssidan. Byggnadsverksamheten drabbades hårt av avmatlningen;

sålunda föll igångsättningen med 40 procent 1963—1964 och arbetslösheten

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

i denna sektor hade vid årsskiftet stigit till ca 150 000. På grund av kraftig

stegring i kostnaderna hade genomförandet av det ottentliga byggnadsprogrammet

hindrats och syftet med tilläggsanslaget på 80 å 90 miljoner

dollar i januari var att lösa finansieringsfrågan. Det är dock tveksamt om

den förstärkta stimulansen till byggnadsområdet kommer att hinna påverka

aktiviteten i nämnvärd utsträckning förrän under den senare delen

av 1965.

Under första kvartalet uppskattades kapacitetsutnyttjandet i industrin

ligga 7__10 procent under det normala medan undersysselsättningen av

arbetskraften beräknades till 7—8 procent. Det bedöms inte som övervägande

sannolikt att den privata konsumtionen spontant skall ingå i en

mera expansiv fas inom den omedelbart Iramförliggande perioden. Å andra

sidan förefaller en konsumtionsstegring vara en nödvändig förutsättning

för att en återhämtning av det enskilda näringslivets investeringar skall

komma till stånd. Budgeten för 1965 innehåller emellertid inte några åtgärder

för att tillföra hushållen köpkraft, och utgiftssidan karakteriseras

av återhållsamhet i linje med EEC-kommissionens rekommendationer. Vid

mötet i slutet av mars 1965 beslöt emellertid EEC:s finansministrar att

för året frita Italien från beaktande av den anbefallda generella 5-procentgränsen

för statsutgifternas årliga ökning. Samtidigt rekommenderas att

endast sådan stimulans som på kort varsel kan avvecklas, i händelse av

kostnadsbekyminer, bör tillföras den italienska ekonomin.

Nägra betalningsbalansmässiga hinder mot en stimulans av konsumtionen

föreligger knappast särskilt som kapacitetsläget medger betydande

ökning utan att inkräkta på exportmöjligheterna. Den moderata omsvängning

till underskott i betalningarna som ägde rum i januari hänförde sig

sannolikt väsentligen till säsongmässiga faktorer. Emellertid har de snabba

omkastningarna i betalningsbalansen under de senaste åren tagits som en

varning mot att mer radikalt orientera den ekonomiska politiken mot expansion.

Nödvändigheten av att undvika ett förnyat tryck mot pris- och

kostnadsnivån har också inspirerat till varlighet i reexpansionspolitiken.

Endast ett fåtal avtal utlöper emellertid före slutet av 1965, och utsikterna

för en tendens till stabilisering i löneutvecklingen skulle därmed vara gynnsamma.

Med tanke på de betydande produktivitetsvinster som finns att

realisera är det sålunda högst sannolikt att verksamma åtgärder för att

stimulera den inhemska efterfrågan på industrins produkter skulle vara

förenliga med stabilisering eller rent av verka sänkande på framställningskostnaderna

per enhet.

Sammanfattningsvis torde utsikterna till en tortsatt om än något dämpad

akitivitetsökning i industriländerna under resten av året få bedömas med

viss tillförsikt. Den förestående utvecklingen inrymmer visserligen flera

osäkerhetsmoment. I den mån bakomvarande risker respektive möjligheter

materialiseras torde de emellertid knappast hinna påtagligt inverka på den

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Diagram 11:2. OECD:s handel 1962—1964

Index: 3 kv. 1962 = 100. Säsongrensade kvartalssiflror

Europeiska OECD» export

Nordamerika

Övriga icke OECD-länder

Icke OECD-länder

1 Afrika, Latinamerika, Oceanien och Asien, exkl. Japan och Kina.

Källa: OECD.

ekonomiska aktiviteten förrän ett stycke in på nästa år. Flertalet nu skönjbara

osäkerhetsmoment är av negativ karaktär. Vid nuvarande politik föreialler

exempelvis såväl Förenta staterna, Storbritannien, Frankrike och Italien

tendera mot en totalt ej oväsentlig förbättring i bytesbalansen varav en

del torde »absorberas» av försämring för Västtyskland. I ogynnsamma fall

skulle i övrigt, förutom råvaruländerna, mindre industriländer med jämförelsevis

låg yttre likviditet kunna komma att beröras av häremot svarande

tendenser till försämring.

Fn reservation får vidare göras för eventualiteten att de nya amerikanska

åtgärderna för att stävja kapitalutflödet, vilka åtminstone momentant varit

mjrcket framgångsrika, leder till en över en längre period stramare penningmarknad

i Västeuropa. Effekten skulle bl. a. kunna bli växande svårigheter

alt finansiera den internationella handeln liksom att pris och kvalitet

tilltar i betydelse som konkurrensfaktorer i förhållande till leverantörskrediter.

För råvaruländernas del synes volym- och pristendenserna

i exporten innebära att fortsatta importökningar inom ramen för utvecklingsprogrammen

förutsätter tärande på valutareserverna. Risk föreligger

för att reservavtappningen framemot 1966 framskridit så långt att inskränkningar

i efterfrågan på industrivaror mer allmänt framtvingas.

Den förnyade oron på valutabörserna mot slutet av mars, orsakad av

rykten om förestående depreciering av pundet, illustrerade att risken för

störningar i betalningssystemet också får beaktas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1!)65

Betalningsbalansutvecklingen kan antas komma att fortsättningsvis utöva

ett vägande inflytande på utformningen av den ekonomiska politiken

i Storbritannien. Det återstår alt se om målet — återvinnande av balans

nästa år -— skall kunna nås med hjälp av de hittills vidtagna åtgärderna.

Negativ inverkan på den internationella ekonomiska aktiviteten skulle också

kunna framträda därest den köpkraftindragning från de amerikanska

hushållen från början av 1966, som impliceras av höjda socialförsäkringsavgifter,

i ett tveksamt konjunkturläge inte motverkas genom stimulansåtgärder.

Den ofta uttryckta avsikten att vid behov stödja ekonomin medelst

skattesänkningar oavsett budgetläget gör dock ovannämnda risk

mindre framträdande. Ett frågetecken för kommande år kan även sättas

för investeringskonjunkturen i näringslivet — denna uppnår då i Förenta

staterna, Storbritannien och Västtyskland en respektabel ålder, och en tendens

till andhämtningspaus skulle knappast te sig onaturlig. Bostadsbyggandets

utveckling i Förenta staterna framstår också som en oviss faktor.

Från mitten av 1965 torde lagerinvesteringarna mer allmänt komma att verka

dämpande på expansionstakten. Det är ovisst om någon förändring i

detta hänseende är att emotse nästa år eller om dämpningseffekten tvärtom

kommer att förstärkas.

Recxpansionsutrymmet i Italien och Frankrike, såväl med hänsyn till

fysiska resurser som till extern likviditet, borde i och för sig fa hänföras

till den positiva sidan på balansräkningen över osäkerhetsmoment. I Italien

har som nämnts politiken i viss mån redan lagts om till stimulans, och

nästa år kan möjligtvis en kraftig återhämtning äga rum. Därest den officiellt

väntade reaktiveringen i höst av den franska ekonomin uteblir är det

inte uteslutet att politiken ges en mera definitivt expansiv orientering, vilket

likaledes skulle kunna medföra en kraftig aktivitetsökning under följande

år. Osannolikt är därför inte att fortsatt relativt goda konjunkturer

kan bäras upp under 1966 genom expansion företrädesvis i EEC, de mindre

EFTA-länderna och Nordamerika.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

29

III. Utrikeshandeln

1. Exporten

Värdet av den totala exporten för 1964 ökade med närmare 2 1/2 miljarder

kronor jämfört med året innan, vilket är 1 miljard högre uppgång än

mellan 1962 och 1963. Oväntat kraftiga exportleveranser under december i

fjol var en av orsakerna till underskattningen i närmast föregående nationalbudget

på ungefär 200 miljoner kronor. Exportutvecklingen har alltsedan

första kvartalet 1963 varit starkt expansiv tack vare en fördelaktig konjunktur

såväl i Västeuropa som i Förenta staterna. Dessutom gynnades expor!

en av svenska stapelvaror i fjol genom lageruppbyggnad i avsättningsländerna.

Volymmässigt blev uppgången mellan 1963 och 1964 för totalexporten

nästan 11 1/2 procent — frånräknas fartygen översteg volymökningen 12

procent. Enhetspriserna steg i genomsnitt med 3 procent, sålunda betydligt

mer än mellan 1962 och 1963. Prisökningen avser framför allt trävaror och

massa liksom också livsmedel och metaller (utom järn och stål).

Den exportprognos som för ett år sedan gjordes i den reviderade nationalbudgeten

innebar sålunda en underskattning med drygt 3 procent i volym.

De överträffade förväntningarna gäller i första hand malm- och trävaruexporten,

men även för järn och stål och verkstad. Prognosen för de senare

byggde på en enkät som gjordes under februari månad i fjol då en

viss osäkerhet rådde om den kommande konjunkturutvecklingen i avnämarländerna

för våra verkstadsprodukter — speciellt gällde detta investeringskonjunkturen.

För malmexportens del kan nämnas att en icke obetydlig

andel av den värdemässiga uppgången mellan 1963 och 1964 berodde på en

synnerligen kraftig höjning av enhetspriserna för blymalm. För trävarorna

slutligen har fjolårets rekordartade skeppningar delvis sammanfallit med en

markerad lageruppgång med vissa spekulativa inslag.

I tabell 1 redovisas prognosen för exporten 1965. De justeringar som gjorts

av prognosen i den preliminära nationalbudgeten motiveras bl. a. av nytt

enkätmaterial för järn- och metallverk, verkstad och varv samt aktuellare

prognoser för bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och statistisk

information t. o. in. februari i år. Resultatet innebär att den totala

exportvolymen uppjusterats med en halv procentenhet. Revideringarna berör

framför allt fartygs- och järn- och stålexporten. För gruppen övriga

varor samt livsmedel har däremot en viss nedjustering skett.

Trots att prognosen för totala exporten exklusive fartyg nu pekar på eu

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

högre volymökning än den tidigare antagna är avsaktningen vid årsvisa

jämförelser betydande, 6 1/2 procent 1964—1965 mot 12 procent 1963—1964.

Detta beror framför allt på den förväntade utvecklingen av råvaruexporlen.

Totalt steg exporten av malm och skogsprodukter med 13 1/2 procent i volym

mellan 1963 och 1964, medan prognosen för 1964—1965 innebär en volymökning

med endast 3 procent. En annan orsak till avsaktningen är de i

Storbritannien vidtagna åtgärderna vilka, av exportenkäterna för verkstadsprodukter

samt järn och stål att döma, kan få icke obetydliga konsekvenser.

Att importavgiften haft en viss verkan tyder januari—februarisiffrorna

pa. Utförselvärdet till Storbritannien för såväl papper som gruppen övriga

varor låg sålunda betydligt lägre än motsvarande period 1964.

Genom att farlygsexporten väntas öka kraftigt mellan 1964 och 1965 mildras

effekten av stapelvarornas svaga utveckling något, och volymuppgången

för den totala exporten blir enligt prognosen drygt 7 procent 1964—1965

jämfört med knappt 11 1/2 procent 1963—1964.

Tabell III: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1963—1965

Exportvärde, miljoner

Procentuella förändringar från föregående

kronoi

år

Volym

Pris

1963

1964

1965

1963

1964

1965

1963

1964

1965

Trävaror................

1 166

1 434

1 425

6,9

16,4

-3,5

L1

5,7

3

Massa..................

1 953

2 281

2 480

13,8

8,7

5

2,0

7,5

4

Papper ................

1 695

1 918

2 055

12,2

12,1

6

0,3

0,9

1

Malm ..................

1 003

1 220

1 265

4,5

19,7

2,5

-8,4

1,3

1,5

Metaller................

1506

1 816

2 080

13,3

14,4

12

-3,4

5,3

2

därav järn och stål ....

1229

1 510

1 730

14,1

20,7

13,5

-4,3

1,7

i

Yerkstadsprodukter, exkl.

fartyg................

5 038

5 890

6 620

1,9

13,1

8

3,8

3,4

4

Livsmedel ..............

618

619

600

3,4

-8,5

-1,5

3,8

9,4

—1,5

Övriga varor............

2 278

2 637

2 920

9,6

12,2

9,5

1,9

3,2

i

Totala exporten, exkl.

15 257

17 814

19 450

7,2

12,1

6,5

1,2

4.1

2,5

fartyg................

Fartyg..................

1 310

1 191

1 345

25,6

0,7

20,5

-0,7

-9,7

-6

Totalt

16 568

19 006

20 800

8,4

11,4

7

1,1

3,0

2

Anm. 1963 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1965

avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal miljoner och

de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Exportutvecklingen för otika varugrupper

Trävaror

Exportutvecklingen för sågade och hyvlade barrträvaror överträffade under

fjolåret alla förväntningar. Totalt skeppades mer än 1 200 tusen stds,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

fn årsökning med över 160 tusen stds. Vår största marknad. Storbritannien,

svarade för en tredjedel av uppgången, och den fallande trenden för den

svenska andelen av Storbritanniens import bröts trots att även Kanadas andel

ökade kraftigt. Däremot minskade såväl den ryska som den finska andelen

av den brittiska trävaruimporten. Även exporten till Danmark ökade kraftigt

och detsamma kan sägas beträffande Nederländerna medan utvecklingen

av exporten till övriga EEC-länder var relativt svag; för Belgien noterades

t. o. m. eu exportminskning. Däremot har Spanien efter frilistningen ryckt

upp som ett mycket viktigt exportland för våra trävaror.

Trävaruförsäljningarna för leverans under innevarande år har med hänsyn

till de stora exportkvantiteterna i fjol varit mycket livliga. Man har dock

kunnat märka en minskning i försäljningstakten som är kraftigare än den

normala — säsongmässiga — nedgången. Totalt uppgick försäljningarna till

350 tusen stds vid månadsskiftet mars—april vilket endast är 25 tusen stds

mer än samma tid i fjol. Nederländerna och Danmark är de mest expansiva

marknaderna, medan försäljningarna på Storbritannien och Västtyskland har

gått trögt. Lagren torde ha ökat i alla stora avnämarländer i fjol; mest

markerat troligen i Storbritannien där trävarulagren från årsskiftet 1963—

1964 till senaste årsskifte steg med närmare 90 tusen stds.

De tvära kastningarna i trävaruexporten mellan olika år torde ha nära

samband med lagerutvecklingen i avnämarländerna. Den kommande lagerutvecklingen

är svårbedömd, så mycket mer som lagerstatistiken i många

länder är bristfällig eller svåråtkomlig. En neddragning av köparlagren

1965 i bl. a. Storbritannien framstår dock som trolig. Därav följer att man

med stor sannolikhet kan räkna med eu nedgång i trävaruexporten dit och

möjligen även till Västtyskland medan å andra sidan exporten till Danmark

och Nederländerna tämligen säkert kommer att öka. Totalt synes en export

av sågade och hyvlade barrträvaror på 1 150 tusen stds kunna bli

möjlig. Tillsammans med gjorda prognoser för övriga obearbetade trävaror

innebär detta en volymmässig nedgång för totala trävaruexporten med

knappt 3 1/2 procent. Genomsnittspriserna för 1965 års export kan väntas

överstiga 1964 års med ca 3 procent, om den i början av innevarande år

uppnådda prisnivån förblir fast.

Massa

Massaexportens ökningstakt var under loppet av fjolåret avsevärt lägre

än under 1962 och 1963. Volymuppgången mellan helåren 1963 och 1964

blev likväl relativt kraftig tack vare den starka uppgången under loppet av

1963. Det totala exportvärdet utgjorde 2 280 miljoner, helt i enlighet med

den prognos som gjordes för ett år sedan. Det goda skeppningsresultatet

för fjolåret sammanhänger, liksom för trävaror, med en relativt moderat

men utbredd lageruppbyggnad på köparsidan.

Fjolåret innebar för massaindustrin en ytterligare förbättring av kapa
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

citetsutnyttjandet. Såväl för blekt sulfat liksom för dissolving''- och slipmassa

torde fullt kapacitetsutnyttjande ha uppnåtts. Jämfört med de första

åren under 1960-talet har takten i kapacitetstillväxten minskat kraftigt.

Förhållandet är det motsatta i Finland, där kapaciteten torde komma att

öka med 2 å 300 tusen ton under innevarande år.

Läget på massamarknaden har varit dämpat under senvintern med moderat

orderingång och senareläggning av skeppningar, säkerligen sammanhängande

med ett omslag i lagercykeln. Det är dock knappast troligt att den

negativa effekten på efterfrågan från lagerutvecklingen blir så långvarig och

kraftig att massaexporten icke skulle fortsätta att stiga 1965.

Den prognos som ges i tabell 1 är densamma som gavs såväl i Konjunkturläget,

oktober 1964, som i den preliminära nationalbudgeten. Den torde

närmast vara relativt optimistisk bl. a. med hänsyn till de osäkra utsikterna

i Frankrike och på de översjöiska marknaderna. Det är inte uteslutet att

man där får räkna med en ren efterfrågeminskning. Fördelningen av

skeppningarna under året blir med all sannolikhet rätt ojämn. Prognosen

förutsätter en volymmässig nedgång under innevarande halvår och en relativt

kraftig uppgång under andra halvåret. (Se diagram 1.)

Papper

Prognosen för den totala pappersexporten 1964 i den reviderade nationalbudgeten

för ett år sedan infriades helt, värdemässigt sett. Enhetspriserna

steg dock endast med knappt 1 procent mot förutsedda drygt 2. Prisstegringen

på cellulosa fick sålunda ringa registrerbar effekt på papperspriserna.

I volym räknat steg pappersexporten med drygt 12 procent, samma

ökning som noterades mellan 1962 och 1963. Leveransökningen var

dock i fjol mera jämnt fördelad på de olika papperskvaliteterna. Alltjämt

utvisade pappen den starkaste stegringen (20 procent) men även på tidnings-

och kraftpappersområdet kunde betydande ökningar noteras. Efterfrågan

på kraftliner och halvkemiskt papper för wellpapptillverkning var

mycket livlig och utförseln av dessa två pappersslag expanderade snabbt.

Länderfördelningen utvisar en ökad koncentration på Västeuropa. Storbritannien

och Västtyskland svarade var för sig för gott och väl en fjärdedel

av exportvärdeökningen. Till de olika råvaruländerna däremot har exporten

antingen sjunkit eller ökat mycket långsamt. Både till Latinamerika

och de utomeuropeiska sterlingländerna sjönk pappersexporten och utsikterna

för innevarande år ter sig inte ljusare på dessa marknader. Deras

tullpolitik och i flera fall restriktiva importkontroller torde komma att innebära

en ytterligare förskjutning av exporten mot Västeuropa.

Till Storbritannien ökade det totala exportvärdet med 17 1/2 procent.

Till en viss del var denna synnerligen kraftiga uppgång betingad av en

lageruppbyggnad under första hälften av fjolåret. Det är inte minst inom

papperssektorn som den nu ikraftvarande importavgiften torde få effekt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

120

160

140

160

140

120

180

160

140

120

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

■fram 111:1. Volymutvecklingen för exporten, totalt och fördelad på varugrupper 1960—1966

x: 1959 = 100. Säsongrensade kvartalssiffror

Total export

Total export, exkl. fartyg

Malmer och skrot

/ \ ''

Metaller

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

1965 1966

Trävaror

Massa

180

160

140

120 -

per, papp och träfiberplatto

|

/

/N4''

1

i

Livsmedel

Övriga varor

120

L

1960 1961 1962 1963 1964 1965

m. De streckade linjerna avser prognoser.

llor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Dihang till riksdagens protokoll 11)65. 1 samt. Nr 125. Bihang C

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Pappersmassan är som råvara undantagen från avgiften och detta innebär

för de brittiska pappersbruken en avsevärd höjning av manufaktureringsskyddet

vid konvertering av massa till papper och papp. Åtminstone vissa

svenska pappersbruk bör ofrånkomligen erfara stora svårigheter att bibehålla

sin export till Storbritannien. Det gäller i första hand bruk som tillverkar

specialpappersslag, medan å andra sidan tillverkare av tidningspapper och

kraftliner ej torde beröras i någon högre grad. Dessutom tyder offentliggjorda

enkätuppgifter på att den engelska pappersindustrin redan i slutet

av förra året nådde upp till ett högt kapacitetsutnyttjande, och det förefaller

inte troligt att industrin på kort sikt skall kunna öka kapaciteten i någon

större grad. Det är därför rimligt räkna med åtminstone någon liten fortsatt

exportökning på Storbritannien. Bl. a. den svaga utvecklingen på denna

marknad motiverar emellertid en totalprognos för pappersexporten på endast

drygt 6 procent i volym 1964—1965. I totalprognosen har räknats med

en enprocentig stegring av enhetspriserna jämfört med fjolåret, vilket implicerar

att överenskommelsen i mars om höjda papperspriser kommer

att helt slå igenom i enhetspriserna och att pappersexportörerna till Storbritannien

ej själva kommer att bära hela importavgiften.

Pappersprognosen framkommer som resultat av ett sjuttiotal delprognoser

av vilka ungefär 2/3 görs med hjälp av bruttonationalproduktens utveckling

i olika länder. Den kraftigaste expansionen kommer alltjämt alt

gälla papp. Totalt beräknas pappexporten öka med 18—19 procent i volym

medan exporten av kraftpapper torde komma att öka med 5 procent och

av papper exklusive tidningspapper med bortåt 6 procent. För tidningspapperet

beräknas en svag nedgång komma att ske. Det synes inte vara rimligt att

räkna med någon ytterligare uppgång för exporten till Västtyskland, och

för övriga huvudmarknader kommer sannolikt lageruppbyggnaden under

fjolåret och den sedan flera år kännbara konkurrensen med de kanadensiska

producenterna att verka hämmande på avsättningsmöjligheterna.

Efter flera år av stagnation ökade exporten av träfiberplattor med 4 1/2

procent i volym mellan 1963 och 1964. De enda expansiva marknaderna synes

vara Holland, Belgien och Danmark. Prognosen för innevarande år

förutskickar dock en mycket svag ytterligare uppgång. En högre export till

de tre nyss nämnda länderna torde komma att i det närmaste motverkas

av exportminskningar på ett flertal andra marknader.

Utvecklingen har för pappersexportens del varit synnerligen jämn säsongrensat

sett (se diagram 1). Första halvåret 1964 kännetecknades emellertid

av cn mycket kraftig stegring medan exporten sjönk mellan första och

andra halvåret. För 1965 beräknas exportökningen komma att ske relativt

jämnt.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 35

Malm

1964 års malmexport underskattades i tidigare prognoser. Volymökningen

blev så hög som nära 20 procent. Enhetspriserna steg också något varigenom

exportvärdet kom att ligga mer än en femtedel högre än under

1963. En dryg fjärdedel av den totala värdeökningen föll på övriga malmer,

huvudsakligen bly- och zinkmalmer. Medan värdet av de sistnämnda

steg med tre tjärdedelar var kvantiteten i stort sett oförändrad.

.Järnmalmsleveranserna till våra tre stora avnämarländer korresponderade

väl mot den där rådande gynnsamma järn- och stålkonjunkturen.

Exempelvis kan nämnas att produktionen av götstål steg med 15 procent i

Storbritannien och Belgien-Luxemburg och med 18 procent i Västtyskland

medan motsvarande ökningstal för vår järnmalmsexport var 27, 15 och 25

procent respektive. En viss lageruppbyggnad har skett, främst i Storbritannien.

För närvarande fortskrider avhämtningarna från samtliga länder med

god fart. Stålkonjunkturen är fortfarande mycket gynnsam, framför allt

i Storbritannien och Västtyskland och en ren efterfrågeanalys tyder på

att exporten under innevarande år skulle kunna öka med uppåt en miljon

ton. Av olika skäl, bl. a. risk för stålstrejk i Storbritannien, torde dock

en leveransökning på en miljon ton utgöra ett maximum. En sådan ökning

förutsätter också en oförändrat stark stålkonjunktur under hela 1965 så

att en stor del av optionskvantiteten kommer att utnyttjas. I prognosen

för 1965 har det räknats med en kvanlitetsökning på ungefär 750 tusen

ton. Detta betyder — vid oförändrad volym för övrig malm — för totala

malmexporten en volymmässig uppgång på drygt 2 procent. Säsongrensat

sett torde volymökningen mellan sista halvåret 1964 och innevarande halvår

förbytas i en svag nedgång mellan halvåren 1965.

Metaller

Järn- och stålexportens synnerligen kraftiga ökning mellan andra halvåret

1963 och första halvåret 1964 medförde att exporten såväl volymsom

värdemässigt ökade mer än 20 procent jämfört med fjolåret trots att

leveranserna mellan halvåren 1964, säsongrensat sett, var oförändrade.

1964 års februarienkät för järn- och stålverk innebar en underskattning

med ungefär 100 miljoner kronor, medan augustienkäten väl överensstämde

med det faktiska utfallet.

Prognosen för järn- och stålexporten under innevarande år (se tabell

1) bygger på eu enkät i februari. Enkäten indikerar en ökning av

exportvärdet mellan 1964 och 1965 med drygt 14 procent. Flertalet järnoch

stålverk har väsentligt uppreviderat sina exportprognoser från augusti.

Järn- och stålverkens förväntningar om exportökningar sträcker sig även

in i nästa år. Enkäten anger en leveransökning med 3 procent i värde

mellan första halvåret i år och första halvåret 1966. Att döma av tidigare

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

enkäter har företagen en tendens att underskatta förändringarna i sina

exportleveranser för prognosperioder som ligger mer än ett år framåt i

tiden. Skulle den gynnsamma stålkonjunkturen fortsätta in på nästa år

tyder tidigare enkäter på att uppgifterna för första halvåret 1966 finge

upprevideras.

Tabell III: 2. Jäm- och stålexporten fördelad på länder 1963—1965

Värde,

Procentuella förändringar

miljoner

kronor

l:a halvåret

2:a halvåret

1964

1964— l:a

1964— 2:a

1963-1964

1964-1965

halvåret

halvåret

1965

1965

(prognos)

(prognos)

(prognos)

Västeuropa ..........

1 081

30

13

17

10

därav: Norge........

112

70

6

15

-4

Danmark......

124

73

17

30

6

Finland ......

73

6

7

6

7

Storbritannien

199

78

-7

-7

-8

Västtyskland

261

30

21

26

16

Övriga Väst-

europa........

312

-2

23

22

24

Nordamerika ........

181

26

12

12

13

Östeuropa och Kina ..

107

0

1

-3

6

Japan ..............

14

53

43

37

49

Latinamerika ........

43

4

25

47

8

Övriga råvaruländer

84

-10

47

42

51

Totalt

1510

23

14

17

13

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Som framgår av tabell 2 berör leveransökningarna under innevarande

år alla viktigare marknader med undantag av Storbritannien. Exporten dit

förutses nu sjunka med 7 procent. I augustienkäten angavs exporten till

Storbritannien öka med drygt 10 procent mellan första halvåret 1964 och

första halvåret i år. Enligt februarienkäten skulle i stället exportvärdet

sjunka med drygt 4 procent mellan dessa halvår. Delvis kan nedjusteringen

vara en följd av tidigareläggning av leveranser till Storbritannien. Det

är dock troligt att en del av nedjusteringen är en följd av importavgiften.

Den nu förutsedda nedgången i exporten på Storbritannien är dock ej särskilt

märklig med tanke på den kraftiga leveransökningen 1963—1964

(närmare 80 procent i värde). Exporten till Västtyskland, det största västeuropeiska

avnämarlandet, beräknas fortsätta att expandera om än med

något lägre ökningstakt. Likaså förutses en stark ökning av exporten till

Danmark, och en tämligen gynnsam utveckling på de utomeuropeiska

marknaderna.

Optimismen inom de svenska järn- och stålverken om utsikterna för

innevarande år synes inte helt stämma överens med förekommande internationella

bedömningar. Det grundläggande problemet på den interna
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

tionella stålmarknaden, dvs. ojämvikten mellan stålefterfrågan och produktionskapacitet,

kvarstår. Konkurrensen om marknadsandelarna kommer

med säkerhet även i fortsättningen att bli mycket hård. Man får förutsätta

att stålverkens bedömningar av sina exportmöjligheter är gjorda

med hänsyn till dessa förhållanden.

Som påpekats tidigare (Konjunkturläget, oktober 1964) föreligger stora

olikheter i fördelningen mellan halvåren mellan enkäten och tullstatistiken.

Enkätens siffror för andra halvåret brukar ligga lägre än tullstatistikens.

Andra halvåret i fjol låg däremot enkätens siffror högre än den registrerade

exporten. Tydligen har den starka exportökningen under fjärde kvartalet,

i synnerhet november—december, inte till tullo kunnat registreras av tullen.

Den eftersläpning, som då inträffade, kan beräknas i viss mån ha inhämtats

under januari.

Några större prisförändringar förväntas ej under det närmaste året. Enhetspriserna

förutses öka genomsnittligt med närmare 1 procent mellan

helåren 1964 och 1965.

Inom gruppen övriga metaller sjönk leveranskvantiteterna av koppar

och bly under 1964 medan enhetsprisindex steg med över en femtedel.

Prisutvecklingen på metallråvarumarknaderna är nu betydligt lugnare.

Koppar- och aluminiumpriserna torde förbli relativt fasta och detta implicerar

en prisökning mellan helåren 1964 och 1965 på ungefär 8 1/2 procent.

Det förefaller inte troligt att räkna med någon ytterligare volymminskning;

värdemässigt skulle ökningen därmed komma att bli ungefär

50 miljoner kronor.

Verkstadsprodukter

I motsats till utvecklingen mellan 1962 och 1963 översteg i fjol den

volymmässiga ökningen för verkstadsprodukter den totala exportökningen.

Exportökningar noterades för praktiskt taget alla olika typer av verkstadsprodukter.

För elektriska maskiner och apparater jämte materiel totalt

noterades en värdeökning på närmare en tredjedel, medan de icke elektriska

maskinerna ökade med 12 1/2 procent. Utförseln av bilar steg med

närmare 18 procent.

Februarienkäten synes peka på i stort sett samma exportökning mellan

1964 och 1965 som antogs i den preliminära nationalbudgeten för 1965.

Enkäten anger en exportvärdestegring på närmare 11 procent 1964—1965.

Denna uppgift har uppjusterats till 12 1/2 procent, bl. a. beroende på en

trolig tendens till någon underskattning i företagens beräknade exportleveranser.

I likhet med järn- och stålenkäten uppvisar även verkstadsenkäten i

februari en påtaglig skillnad mot enkäten i augusti vad gäller bedömningen

av exportleveranserna till Storbritannien. Här angav augustienkäten eu

ökning med 22 procent mellan första halvåren 1964 och 1965 medan

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Tabell III: 3. Verksladsexportens länderfördelning 1963—1965

Värde,

Procentuella förändringar

miljoner

kronor.

1964

1963-1964

1964-1965

(prognos)

l:a halvåret

1964— l:a

halvåret

1965

(prognos)

2:a halvåret

1964— 2:a

halvåret

1965

(prognos)

Västeuropa ..........

3 756

17

13

12

13

därav: Norge........

565

10

7

13

3

Danmark......

556

30

22

46

2

Finland ......

480

27

5

4

6

Storbritannien

352

42

19

12

25

Västtyskland

Övriga Väst-

382

5

7

10

32

europa........

1 421

11

13

3

25

Nordamerika ........

567

13

23

20

27

Östeuropa och Kina . .

203

-13

37

56

22

Japan ..............

132

171

-44

-52

— 38

Latinamerika ........

386

3

31

52

15

Övriga råvaruländer

846

26

-1

-1

— 1

Totalt

5 890

17

12

13

12

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

samma företag i februari räknar med en ökning på endast ca 13 procent.

Skillnaden behöver ej enbart hänföra sig till den brittiska importavgiften.

Troligen ligger flera faktorer bakom. Den starka ökningen på Storbritannien

1964 kan mycket väl tänkas ha kommit till stånd genom ett tidigareläggande

av leveranser eller bero på mer tillfälliga faktorer, såsom speciellt

stora engångsleveranser etc. Som framgår av tabell 3 tar sig den

lägre ökningstakten i verkstadsexporten uttryck främst genom en sänkning

av den förväntade exportökningen till Västeuropa. Däremot synes

företagen räkna med en större ökning till Nordamerika än föregående år

liksom även till Östeuropa och Latinamerika.

För första halvåret 1966 räknar enkäten med fortsatta exportökningar

dock i något lägre takt än 1965 (se diagram 1). Sålunda anges en värdeökning

mellan första halvåret 1965 och första halvåret 1966 på drygt 9

procent. Erfarenheterna av prognosperioder mer än ett år framåt i tiden

är ännu relativt begränsade. Det förefaller dock som om verkstadsenkäten

i förhållande till järn- och stålenkäten härvid har ett bättre underlag för

bedömning av utvecklingen även för en så pass långt framskjuten prognosperiod

som första halvåret 1966. Detta kan sammanhänga med att verkstäderna

har en betydligt större del av sin förväntade export ordertäckt.

Det senaste enkätresultatet visar på en tendens till större prishöjningar

1965 än 1964. Den av enkäten indikerade prishöjningen på 1 1/2 procent

1964—1965 har beräknats motsvara en indexmässig prishöjning på ca

4 procent.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 39

Fartyg

Det totala leveransvärdet för fartyg minskade med 9 procent mellan

1963 och 1964. Exporten av nybyggda fartyg sjönk ännu kraftigare, medan

däremot de begagnade fartygens andel av totala leveransvärdet steg från

12 1/2 procent 1963 till närmare 17 procent i fjol. Det lägre totala exportvärdet

för 1964 berodde, så vitt man kan bedöma, på en fortsatt prissänkning

för fartygsnybyggen.

Prisutvecklingen kommer sannolikt även under 1965 att vara nedåtriktad.

Nedgången har bedömts till 6 procent. Föreliggande prognos för leveransvärdet

av fartygsnybyggen bygger på den varvsenkät som utförts i

februari. Enkäten anger en relativt kraftig ökning i leveransvärdet av nybyggda

fartyg mellan 1964 och 1965. Däremot förefaller det som utförseln

av begagnade fartyg kommer att minska något jämfört med det höga värde

som uppnåddes i fjol. Antagandet bygger huvudsakligen på ett studium

av den svenska handelsflottans sammansättning jämfört med sammansättningen

i utförseln av begagnade fartyg. Genom de senaste årens kraftiga

utförsel av äldre fartyg — vilka av olika skäl anses vara mindre lönsamma

i svensk sjöfart —■ har en stor del av detta tonnage redan ställts under

främmande flagg.

Totalt beräknas fartygsexporten till ungefär 1 350 miljoner kronor, en

värdemässig förändring med 13 procent. Uppskattningen förutsätter dock

att beräknade leveransdata i stort sett skall kunna hållas och att några

förflyttningar över årsskiftet 1965—1966 således inte skall inträffa.

Livsmedel

Under fjolårets sista kvartal ökade livsmedelsexporten mycket kraftigt

och totalsiffran för året kom att överstiga 1963 års värde. Volymmässigt

sjönk dock exporten ungefär i linje med vad som förutsades i den revidera

nationalbudgeten, medan prisstegringarna däremot blev större än vad

man räknade med då. Jordbruksnämndens kalkyler tyder på en volymmässig

minskning i exporten innevarande år. Enhetspriserna rör sig ganska

oregelbundet och det är svårt att säga hur pass stor nedgången i priserna

kommer att bli. Här är räknat med ca 11/2 procent.

Övriga varor

Övrigvaruexporten har fortsatt att expandera påfallande jämnt. Det länderfördelade

utfallet av 1964 års export visar återigen att sambandet är

starkt mellan respektive länders bruttonationalproduktutveckling och vår

export av övrigvaror. En avsaktning i ökningstakten förutses nu för innevarande

år. Prognosen framkommer som ett resultat av de senaste tillgängliga

prognoserna för bruttonationalprodukten för ett flertal olika länder.

Dessa pekar i allmänhet på en avsaktad ökningstakt. Prisutvecklingen

har antagits bli något lugnare eftersom en stor del av övrigvarorna går på

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

export till Storbritannien och man för dessa torde få räkna med en viss

negativ priseffekt. Det kan noteras att januari—februariexporten till Storbritannien

av bearbetade övrigvaror sjönk med ungefär 8 procent jämfört

med motsvarande månader 1964. Det är visserligen i allmänhet meningslöst

att säga något om årsexporten endast med ledning av de båda första månaderna

men just för övrigvarorna förefaller exporten vara relativt jämnt fördelad

över året. Man torde alltså med viss sannolikhet kunna räkna med eu

minskad export till Storbritannien för den del av övrigvarorna som är importavgiftsbelagd.

2. Importen

Importen ökade 1963—1964 med 10 procent i volym och 3 procent i pris.

Kraftiga stegringar noterades främst för importen av industri- och byggnadsråvaror

samt konsumtionsvaror. Importökningen var påfallande stor

under första hälften av fjolåret; enligt den säsongrensade serien för totala

importvolymen steg denna med 7 procent från andra halvåret 1963 till första

halvåret 1964 varefter den förblev i stort sett oförändrad mellan första

och andra halvåren.

För 1964—1965 har man sannolikt att räkna med en tydligt lägre ökning

iv importen jämfört med 1963—1964; detta främst som följd av en förutsedd

långsammare lageruppbyggnadstakt i år än i fjol men även av en väsentligt

reducerad stegringstakt för den privata konsumtionen. Nedan angivna

importprognoser bygger på regressionssamband mellan importen och

olika sektorer av den inhemska efterfrågan. Dels har därvid utnyttjats tre

varianter av samband mellan totalimporten (exkl. fartyg, flygplan och vapen)

och de delar av den inhemska efterfrågan som bedömningsvis ansetts

ha betydelse för importutvecklingen. Dels har även utnyttjats beräknade

samband mellan importen av olika varugrupper med likartad användning

och den eller de efterfrågekomponenter som bedömts ha störst betydelse

för respektive varugruppers importutveckling.

De nu aktuella prognoserna för den inhemska efterfrågan, insatta i de

tre s. k. totalmodellerna för importen, ger en importvolymökning (inkl.

fartyg, flygplan och vapen) på mellan 7 1/2 och 8 procent 1964—1965. Den

importprognos som erhålls från delprognoserna för importens olika användningsgrupper,

visar på en importökning på drygt 7 procent i volym. Att de

olika prognoserna skiljer sig relativt litet från varandra innebär givetvis

inte att de skulle vara särskilt trovärdiga. Importutvecklingen är mycket

vansklig att förutspå — speciellt vad gäller utvecklingen för olika delgrupper.

Som en kompromiss mellan de olika prognoserna har accepterats eu

importvolymökning på 7 1/2 procent 1964—1965. För såväl råvaror som

konsumtionsvaror förutses en tydligt lägre ökning än föregående år medan

importen av kapitalvaror förutses stiga kraftigare än i fjol.

Fn separat bedömning av prisutvecklingen för olika användningsgrup
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

per tyder på att enhetsprisökningen för totala importen kommer att bli

lägre mellan 1964 och 1965 än mellan 1963 och 1964. Den uppskattas till

1 1/2 procent. Totala importvärdet förutses sålunda stiga med 9 procent

1964—1965.

3. Bytes- och betalningsbalansen

Bytesbalansen för 1964 (se tabell 4) visade ett underskott på ca 130 miljoner

kronor, vilket är ett bättre utfall än vad som preliminärt uppskattades

i föregående nationalbudget. Anledningarna härtill är en gynnsammare

utveckling av handelsbalansen och sjöfartsnettot. Enligt nu aktuella

prognoser för exporten, importen, sjöfartsnettot samt övriga tjänsterna

skulle bytesbalansen 1965 komma att visa ett underskott på ca 200 miljoner

kronor. Detta innebär en försämring gentemot 1964 med knappt 100 miljoner

kronor.

Tabell III: 4. Betalningsbalansen 1963—1965

Miljoner kronor. Löpande priser

1963

1964

1965

(prognos)

Export, fob..................................

Import, eif ..................................

16 568

— 17 552

19 006

—19 943

20 798

— 21 758

Handelsbalans

— 984

— 938

— 960

Sjöfartsnetto ................................

Nettoinsegling..............................

Utländska fartygs utgifter i Sverige..........

Övriga tjänster ..............................

1465

1 290

175

— 640

1 540

1365

175

— 730

1 600

1 420

180

— 850

Bytesbalans

— 159

— 128

— 210

Kapitaltransaktioner..........................

Restpost ....................................

— 218

230

134

832

(-7)

Valutareservens förändring1

— 147

838

1 Inkluderar ej en ökning av nettotillgodohavandet gentemot valutafonden om 181 miljoner

kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken och konjunkturinstitutet.

Sjöfartsnettot beräknas volymmässigt ha ökat med ca 8 procent mellan

1963 och 1964. Bakom ökningen ligger en liten ökning av handelsflottans

tonnage jämte en minskad uppläggning av fartyg under 1964. Därtill torde

volymuppgången delvis vara följden av en inte obetydlig produktivitetsstegring

genom utbyte av äldre tonnage mot nyare. Fraktsatserna beräknas

genomsnittligt ha minskat ca 3 procent. För 1965 förutses sjöfartsnettot

bli något större än 1964. Tillgängliga prognoser visar att rederiernas import

av nybyggda fartyg liksom deras leveranser från svenska varv kommer

att öka 1964—1965. Dessutom väntas exporten av second hand fartyg

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

avta i förhållande till 1964. ökningen av handelsflottans tonnage bör därför

bli något större än 1964. Detta kan förutsättas ge utslag i en viss fortsatt

volymökning för sjöfartsnettot 1965.

Den preliminära nationalbudgeten räknade med att valutareserven skulle

upphöra att öka 1965 och eventuellt i stället visa en viss nedgång. Främsta

skälet härtill skulle vara en omkastning i relationen mellan fartygslever

anser och far tygsbetalningar. För 1964 översteg fartygsbetalningarna leveransvärdet

av nybyggda fartyg med 120 miljoner kronor medan för 1965 leveransvärdet

beräknas överstiga betalningarna med 660 miljoner kronor.

Denna bedömning kan fortfarande äga sin riktighet men svårigheterna att

bedöma restpostens utveckling jämte utfallet av kapitaltransaktionerna är

så stora att ett preciserat uttalande är meningslöst. Det i tabellen inom parantes

insatta värdet för kapitaltransaktioner 1965 avser endast nu kända

statliga kapitaltransaktioner. T. o. m. februari i år har valutareserven dock

fortsatt att öka. Den nyligen skärpta kreditpolitiken i Sverige med en diskontohöjning

från 5 till 5 1/2 procent innebär att benägenheten att utnyttja

utländska kommersiella krediter kan tillta. Samtidigt riktar sig den skärpta

kreditåtstramningen inte minst mot dessa tendenser och riksbanken har

förklarat sin beslutsamhet att motverka en ökad upplåning utomlands från

affärsbankernas sida. Under sådana omständigheter finns alltjämt anledning

att räkna med möjligheten av en minskning av valutareserven.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

43

IV. Produktionen

1. Industrin

Produktionen inom järnmalmsgruvorna steg successivt under fjolåret och

var enligt statistiska centralbyråns månadsindex under sista kvartalet 20

procent större än under sista kvartalet 1963. ökningen 1963—1964 kom

all uppgå till nästan 14 procent enligt samma källa. Denna kraftiga produktionsökning

täckte dock inte helt den starkt stigande efterfrågan på malm

framkallad av en snabb tillväxt av stålproduktionen i de flesta länderna i

Västeuropa. En betydande del av malmtillförseln till hemma- och exportmarknaden

hänförde sig till registrerad lageravveckling vid gruvorna. En

avstämning av produktionen och leveranserna av järnmalm 1964 ger dock

till resultat en ännu kraftigare minskning av malmlagren. Då data över såväl

de inhemska leveransernas som exportens storlek är tämligen tillförlitliga

finns det anledning misstänka att produktionen 1964 i själva verket varit

större än vad som antyds av centralbyråns månadsindex eller alternativt

all lagernedgången 1964 är ofullständigt redovisad.

Utsikterna för innevarande år pekar mot en fortsatt ökad j ärnmalmsbrytning.

Exportutvecklingen är svårbedömbar till följd av de relativt stora optionskvantiteter

som föreligger för andra halvåret. Det är mycket svårt att i

dagens läge få en uppfattning om i vilken grad dessa kan komma att utnyttjas.

Några lagerförändringar av betydelse torde inte vara att vänta under

1965 — i varje fall torde några ytterligare nedskärningar inte komma att bli

aktuella. De inhemska leveranserna — som utgör endast knappt 15 procent

av de totala leveranserna —- kommer att öka men i lägre takt än mellan

1963 och 1964. Vid den exportökning som redovisas i kapitel III skulle produktionen

av järnmalm under dessa förutsättningar komma att öka med ca

9 procent 1964—1965. Tack vare en beräknad utvidgning av kapaciteten torde

det utbudsmässigt inte komma att föreligga några svårigheter att tillgodose

en efterfrågeökning av denna storleksordning.

Såväl orderingången som orderstockarna inom järn- och stålverken var

stigande under 1964 och orderstockarna har sedan mitten av 1964 i allmänhet

av företagen betraktats som lagom stora eller till och med förhållandevis

stora i förhållande till produktionsinvån. Enligt den senaste konjunkturbarometern

har orderingången fortsatt att stiga under första kvartalet i

år och företagen förväntar sig även under andra kvartalet någon fortsatt

ökning av orderingången från hemmamarknaden.

Produktionen inom såväl hela gruppen järn- och metallverk som enbart

järn- och stålverk ökade med 15 procent från 1963 till 1964 enligt beräk
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

ningar som grundar sig på kvantitativ kvartalsstatistik. Detta innebär samma

ökning som man räknade med i den preliminära nationalbudgeten, men

är något mera än vad som framgår av den försörjningsbalans för handelsfärdigt

järn och stål som presenteras i tabell 1. Avvikelsen beror på att man

i försörjningsbalansen inte kunnat ta tillräcklig hänsyn till kvalitetsskillnader

i produkterna de olika åren och utvecklingen 1963—1964 innebar en betydligt

starkare produktionsökning för specialstål än för ordinära produkter.

För 1965 har produktionen liksom till den preliminära nationalbudgeten

bedömts med hjälp av försörjningsbalansen för handelsfärdigt järn och

stål. Under mellantiden har en del justeringar av beräkningsmetoderna

gjorts, vilka tillsammans med revideringar på en mängd av posterna för

1964 lett till mycket stora ändringar på saldoposten, framför allt för 1964.

Då saldoposten emellertid satts till samma belopp 1965 som 1964 för all

den inte skall inverka på utvecklingen mellan dessa båda år, spelar ovannämnda

revideringar av beräkningsmetoderna mycket liten roll för produktionsprognosen.

Tabell IV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål 1962—1965

Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

1962

1963

1964

(prel.)

1965

(prognos)

Produktion ......................

2 450

2 619

2 955

3 199

Import ..........................

752

755

937

1 050

Summa tillgång

3 203

3 375

3 892

4 249

Export..........................

775

877

1 082

1 231

Lagerförändring ..................

- 41

+ 10

+ 123

+ no

Varuinsats ......................

2 509

2 593

2 801

3 023

övrig industri ..................

2 221

2 278

2 471

2 672

byggnadsverksamhet............

288

315

330

351

Saldopost........................

— 40

— 105

— 114

— 114

Summa användning

3 203

3 375

3 892

4 249

Källa: Konjunkturinstitutet.

Ovannämnda försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål indikerar

en produktionsökning 1964^—1965 på omkring 8 procent (6 procent i den

preliminära nationalbudgeten). Den inhemska efterfrågan på järn och stål

som kan härledas ur nu föreliggande prognoser över investeringsverksamhet

och produktion inom andra branscher, främst verkstadsindustri, beräknas

bli drygt 8 procent större 1965 än 1964. Vidare räknar man nu — såsom

framgår av avsnittet om utrikeshandeln — med en ökning av exporten av

handelsfärdigt järn och stål på närmare 14 procent. Lagerökningen bedöms

nu liksom i den preliminära nationalbudgeten bli något lägre under 1965

än under 1964 men beräknas nu för båda åren ligga på en något högre nivå.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

För 1964 har man. nu erhållit statistisk information om lagren hos järngrossister

och järnverk, vilka tillsammans visar en ökning med närmare 50 miljoner

kronor. Fortfarande saknar man emellertid uppgifter om lagren av

järn och stål i verkstadsindustrin; de har därför här uppskattats med hjälp

av sambandsstudier över råvarulager och produktion inom verkstadsindustri.

Den totala efterfrågeökningen för järn och stål 1964—1965 kan på detta

sätt beräknas bli omkring 10 procent, vilket innebär en uppjustering med

några procentenheter jämfört med vad man räknade med i den preliminära

nationalbudgeten.

Orderläget inom verkstadsindustrin exklusive varv var mycket gott under

1964. Enligt centralbyråns orderstatistik var orderingången under 1964

drygt 13 procent större än under 1963 (i arbetstimmar räknat), varvid den

procentuella ökningen var betydligt större för exportorderna, nämligen 19

procent, än för hemmamarknadsorderna, som ökade med 11 procent. Orderstockarna

var vid utgången av år 1964 totalt sett 12 procent större än ett

år tidigare, men därvid noteras den största ökningen för hemmamarknadsorderna.

Förbättringen i orderläget har gällt alla de tre delbranscherna inom

verkstadsindustrin men har varit mest markerad inom elektriska verkstäder,

särskilt under senare delen av året. Enligt den senaste konjunkturbarometern

redovisar företagen inom samtliga delbranscher ökningar av orderingången

från såväl hemma- som exportmarknaden från fjärde kvartalet i

fjol till första kvartalet i år i ungefär samma takt som under 1964. Även för

andra kvartalet förväntar företagen inom mekaniska verkstäder och manu
-

Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter (exkl. fartyg) 1962_1965

Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

1962

1963

1964

1965

(prel.)

(prognos)

Produktion ......................

12 092

12 501

13 408

14 509

Import..........................

4 511

4 809

5 415

5 959

Summa tillgång

16 603

17 310

18 823

20 468

Privat konsumtion................

3188

3 532

3 874

4 065

nyinköp av bilar ..............

1 129

1 352

1 525

1 624

övrigt ........................

2 059

2 180

2 349

2 441

Offentlig konsumtion..............

17

19

20

21

Investeringar i maskiner in. m.....

5 879

6 116

6 190

6 707

privata........................

3 727

3 905

3 942

4 291

offentliga......................

2 152

2 212

2 248

2 416

Lagerförändringar ................

+ 381

+ 149

+ 309

+ 480

Export..........................

4 281

4 441

5 129

5 687

Varuinsats ......................

2 857

3 053

3 301

3 508

övrig industri..................

1 377

1 474

1 625

1 728

byggnadsverksamhet............

1 481

1 579

1 676

1 780

Summa användning

16 603

17 310

18 823

20 468

Källa: Konjunkturinstitutet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

faktursektorn fortsatt stigande ordertillströmning från såväl hemma- som

exportmarknaden.

Den försörjningsbalans för verkstadsprodukter som nu gjorts inom konjunkturinstitutet

och som presenteras i tabell 2 ger till resultat en något

nedjusterad produktionsökning 1963—1964 jämfört med den beräkning som

som gjordes till den preliminära nationalbudgeten, nämligen drygt 7 mot tidigare

knappt 8 procent. Nedjusteringen beror framför allt på att maskininvesteringarna

nu beräknas ha varit av betydligt mindre omfattning 1964

än vad man tidigare räknade med.

Även produktionsutvecklingen 1964—1965 har bedömts med hjälp av

ovannämnda försörjningsbalans, vilken indikerar en produktionsökning på

drygt 8 procent dvs. ungefär samma ökning som i den preliminära nationalbudgeten.

ökningen i inköpen av varaktiga konsumtionsvaror beräknas nu

bli något mindre, exportökningen ungefärligen lika stor, medan ökningarna

i varuinsats till övrig industri och byggnadsverksamhet samt investeringar

i såväl maskiner som lager beräknas bli något större än i den preliminära

nationalbudgeten.

Orderingången inom varvsindustrin var enligt centralbyråns orderstatistik

under 1964 avsevärt lägre än under 1963, vilket dock får ses mot bakgrunden

av att ordertillströmningen var ganska god under 1963. Minskningen

hänför sig till övervägande delen till exportorderna. Den sjunkande orderingången

har lett till att totala orderstockarna vid slutet av 1964 var ca

15 procent lägre än ett år tidigare men fortfarande 10 procent högre än vid

slutet av 1962 (i arbetstimmar räknat). Det är enbart exportorderstockarna

som minskat under 1964 — med 23 procent -—- vilket innebär att de nu är

ungefär lika stora som vid slutet av 1962. Stockarna av hemmamarknadsorder

har däremot stigit såväl under 1964 som under 1963. Det var framför

allt under andra och tredje kvartalet i fjol som orderingången var låg; under

fjärde kvartalet var den tämligen god och enligt den senaste konjunkturbarometern

uppger företagen ungefär oförändrad orderingång under

första kvartalet i år jämfört med fjärde kvartalet i fjol från såväl hemmasom

exportmarknaden. Även för andra kvartalet i år förväntar företagen en

minst lika stor orderingång från båda marknaderna. Orderstockarna bedöms

fortfarande av företagen som för små i förhållande till produktionsnivån;

dock inte i lika stor omfattning som vid de tre närmast föregående

enkättillfällena.

Produktionsutvecklingen inom varvsindustrin såväl 1963—1964 som 1964

—1965 har bedömts med hjälp av en inom konjunkturinstitutet gjord försörjningsbalans

för varven. Denna tyder på att produktionsökningen 1963

1964 varit av ungefärligen samma — relativt betydande — storlek som ett

år tidigare och att man nu även för 1965 kan räkna med en fortsatt produktionsökning

i samma eller kanske till och med något ökad takt. Detta inne
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

bär något större produktionsökning 1964—1965 än vad man räknade med

i den preliminära mationalbudgeten.

Inom massaindustrin var produktionen för avsalu under fjolåret inemot

15 procent större än under 1963 såväl kvantitets- som volymmässigt. Det

betyder att avsaluproduktionen på de senaste två åren, dvs. sedan massakrisen

1961—1962, ökat med 30 procent. Av de olika kvaliteterna har den

blekta sulfiten ökat snabbast 1963—1964 (22 procent) medan ökningstakten

för oblekt sulfit samt blekt och oblekt sulfat varit 12 ä 14 procent. Framställningen

av dissolvingmassa har också expanderat relativt snabbt: ökningen

var här ca 8 procent. Att ökningen under fjolåret var större inom

sulfitsektorn sammanhänger med tidigare års svaga utveckling — det tillverkades

lika mycket sulfitmassa 1960 som 1963 — och därmed under fjolåret

ett i relation till sulfatsektorn större mått av outnyttjad kapacitet, ökningen

av sulfatproduktionen var från 1960 till 1963 nästan 25 procent

och kapacitetsutnyttjandet under fjolåret var så gott som fullt. Dissolvingtillverkningen

var trots den 8-procentiga fjolårsökningen lägre än 1960.

Den stora produktionsökningen är ett resultat av den köprush som pågick

under loppet av 1963 och långt in på 1964 och som framkallades av köparnas

behov att höja sina lager till normal nivå och i vissa fall — mot slutet

av fjolåret — till övernormal nivå. En dämpad försäljningstakt vidtog därefter

som snart avspeglade sig i en relativt snabb men ännu så länge inte

särskilt alarmerande lagerökning hos säljarna. Tillväxttakten i produktionen

kom därför att bli avtagande under loppet av fjolåret: medan ökningen

mellan helåren 1963 och 1964 alltså var 15 procent var årsökningstakten

under fjolåret 9 procent (räknat på halvårsbasis) och under andra

halvåret endast 2 procent.

Utsikterna för 1965 pekar mot ett bibehållande av den nuvarande moderata

ökningstakten. Huruvida och i så fall när försäljningarna åter kan

skjuta fart beror på vilken lagerpolitik köparna kommer att tillämpa. Det

troliga är att de nuvarande relativt höga lagren kommer att skäras ned under

första halvåret i år —• eller i varje fall att de icke kommer att ytterligare

uppbyggas —- och att man under andra halvåret bör kunna räkna med en

försäljning i takt med den löpande konsumtionen. Om detta blir fallet torde

man inte behöva räkna med någon ökning av säljarlagren i år. Detta skulle

betyda att produktionsökningen 1964—1965 skulle komma att bli omkring

3 procent.

Produktionen av papper och papp ökade 1963—1964 kvantitetsmässigt

med ungefär 9 procent, dvs. nästan lika mycket som 1962—1963 då ökningen

var 11 procent. Motsvarande ökningstal var enligt statistiska centralbyråns

produktionsindex (produktionen av olika pappersslag vägd med

1947 års prisvikter) 12 1/2 respektive 10 procent. Som framgår av följande

tablå var produktionsökningen jämfört med 1963 under fjolåret jämnare

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

fördelad mellan de olika pappersslagen (procentuell produktionsökning

jämfört med föregående år, i ton)

1963 1964

Tidningspapper ...................... 1 8

Omslagspapper ...................... It 8

Papp och kartong .................... 30 8

övrigt papper (inkl. finpapper) ........ 12 12

Ökningen låg således över genomsnittet endast för gruppen övrigt papper

som till största delen (ca 80 procent) avsätts på hemmamarknaden (av totala

pappersproduktionen går endast ca 35 procent till hemmamarknaden).

Den högre ökningen för tidningspapper motsvaras helt av en ökad avsättning

på hemmamarknaden vilket till största delen torde vara en följd av

upphörande lageravveckling i förbrukningssektorerna. Något nytt stort kapacitetstillskott

inom pappsektorn i likhet med 1963 tillkom inte under fjolåret

vilket förklarar den stora skillnaden i ökningstakt inom denna sektor.

Den fortgående starka utvecklingen på emballageområdet gör att variationerna

i tillväxttakten för omslagspapper (kraftpapper, sulfitpapper, smörpapper)

i högre grad än för andra pappersslag uppkommer genom förändringar

i produktionskapaciteten.

Den efterfrågeprognos som gjorts för i år — en något lägre exportökning

än de två senaste åren (jfr kapitel III) och en med hjälp av bruttonationalproduktutvecklingen

skattad »normal» utveckling för hemmamarknaden —

skulle behöva motsvaras av en produktionsökning 1964—1965 på ca 6 procent

i ton räknat. Så länge lageruppgifter saknas är det emellertid mycket

svårt att förutsäga de kortsiktiga (årliga) variationerna i efterfrågan, dvs.

avvikelserna från den oftast starka trend som under en något längre period

kan erhållas för olika pappersslag. Detta gäller inte minst hemmamarknaden.

För att erhålla en volymökning för pappersproduktionen erfordras

säkrare delprognoser för olika pappersslag än vad som med nu tillgänglig

information står att få. Därför får den 6-procentiga tonökningen också gälla

som volymökning även om de inledningsvis nämnda ökningstalen för 1964

— 9 resp. 12 1/2 procent — visar att betydande skillnader ibland kan

uppstå.

Den försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror som upprättades

inom konjunkturinstitutet hösten 1964 har nu följts upp med hjälp av senare

inkommen statistik och utgör även denma gång underlaget för bedömningen

av produktionsutvecklingen inom sågverken. Produktionsökningen

1963—1964 blir — liksom fallet varit tidigare år — större enligt balansen

(16 procent) än enligt den statistik över sågverksproduktionen som månatligen

insamlas och bearbetas av statistiska centralbyrån och som ingår i produktionsindex

för totala träindustrin (10,5 procent). Att skillnaden blir så

markant torde ha flera orsaker. Dels lider balansen av svagheter till följd

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Tabell TV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1962_1965

1000 stds

1962

1963

1964

1965

(prel.)

(prognos)

Produktion .................

1 778

1 891

2 196

2 178

Import ..................

28

31

29

30

Summa tillgång

1806

1922

2 225

2 208

Export.................

994

1 050

1 212

1 159

Yaruinsats ................

757

817

904

966

gruv- och metallindustri ........

88

92

102

in

övrig träindustri................

274

294

328

353

övrig industri.................

120

133

153

160

byggnadsverksamhet............

275

298

321

342

Lagerförändring .............

- 13

- 13

+ 41

+ 15

Saldopost.............

+ 68

+ 68

+ 68

+ 68

Summa användning

1806

1922

2 225

2 208

Källa: Konjunkturinstitutet.

av osäkerhet i produktions- och lageruppgifter (lager vid fabrikerna), dels

erhålls (se tabell 3) för det senaste året med faktisk produktionsstatistik,

nämligen 1962, en saldopost vars storlek sannolikt inte helt förklaras

med dessa svagheter utan till större delen får ses som ett resultat av lagerfluktuationer

inom de trävarukonsumerande industrierna. Då dessa inte är

kända och man tvingas sätta in samma saldopost under åren 1963—1965

blir produktionsskattningen mindre exakt. Då emellertid även det sätt på

vilket ökningen beräknas av statistiska centralbyrån sannolikt är långt ifrån

tillfredsställande kan man inte utesluta möjligheten av en så stark produktionsuppgång

som den ur balansen erhållna, dvs. 16 procent. Trots en

mycket stor export — i stds räknat 15,5 procent mer än 1963 — och en

snabb stegring i hemmamarknadsefterfrågan räckte produktionen även till

för en viss lagerpåfyllnad. Denna uppgift förefaller en smula egendomlig

med tanke på det sug från efterfrågesidan som rådde under hela fjolåret

och som dessutom blev avgjort starkare än vad företagen i allmänhet hade

väntat sig. Uppgiften är i skrivande stund visserligen mycket preliminär

men definitiva data kommer knappast att avvika så mycket att en lagerminskning

erhålls. Främst till följd av att exporten har beräknats bli något

lägre i år än i fjol kan man räkna med att 1965 års produktionsvolym

kommer att bli av ungefär samma storleksordning som fjolårets.

Den övriga träindustrin beräknas ha ökat med drygt 11 procent 1963_

1964 vilket innebär en acceleration i ökningstakten under fjärde kvartalet

1964. För innevarande år har tillväxttakten beräknats bli något lägre bl. a.

med hänsyn till den kanske något avtagande ökningstakten för byggnadsverksamheten

och därmed sannolikt för byggnadssnickerierna samt vissa

exportsvårigheter för trähusfabrikerna. Huruvida den konsumtionsinrikta
4

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Bihang C

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1!)65

de trävarufabrikationen kan komma att få känning av den lägre konsumtionsökningstakten

i år är dock mer osäkert; en eventuell effekt torde här i

så fall i första hand leda till en påfyllnad av de nu förhållandevis små färdigvarulagren.

Totala träindustrins produktion skulle med här givna antaganden

komma att öka med bortåt 6 procent, dvs. en ungefärlig halvering

av ökningstakten 1963—1964.

Produktionen inom livsmedelsindustrin ökade från 1963 till 1964 enligt

centralbyråns produktionsindex med ungefär 3 procent. Den inhemska efterfrågeökningen

på livsmedel för såväl konsumtion som lageruppbyggnad val

samtidigt relativt stor och bidrog även till en importökning på närmare 15

procent, medan exporten däremot minskade. Bedömningen av produktionsutvecklingen

1964—1965 bär skett med hjälp av en inom konjunkturinstitet

upprättad försörjningsbalans för livsmedel. Det statistiska material som

ligger till grund för denna balans är visserligen mycket bristfälligt, men

balansen torde dock kunna ge vissa hållpunkter för en produktionsprognos.

Den nu sammanställda balansen tyder på en produktionsökning 1964—1965

på omkring 1 procent (3 procent i den preliminära nationalbudgeten).

Denna minskning i ökningstakten jämfört med ett år tidigare erhålls

framför allt som ett resultat av en antagen svagare konsumtionsökning för

livsmedelsprodukter. På grund av den lägre ökningstakt som prognoserats

för den totala privata konsumtionen 1964—1965 än ett år tidigare har nämligen

även livsmedelskonsumtionens ökningstakt beräknats minska.

Produktionen inom textil- och sömnadsindustrin steg enligt centralbyråns

produktionsindex knappt 2 procent från 1963 till 1964. Denna beräkning

är helt baserad på kvantitativ kvartalsstatistik för de båda åren. Enligt

erfarenheterna från perioden 1953—1961 har emellertid dessa preliminära

beräkningar inneburit en underskattning av produktionsutvecklingen med

minst 1 procentenhet varje år jämfört med den definitiva årsstatistiken.

Man torde därför kunna räkna med att produktionen inom textil- och sömnadsindustrin

legat ca 3 procent högre 1964 än 1963, vilket torde innebära

en något lägre ökning än ett år tidigare. Prognosen över konsumtionsutvecklingen

1964—1965 samt den information om branschen som föreligger

genom konjunkturbarometrarna tyder inte på någon förändring i utvecklingen,

varför det för 1965 torde vara rimligt att liksom i den preliminära

nationalbudgeten räkna med en produktionsökning på omkring 2 procent.

På grundval av kvantitativ kvartalsstatistik kan produktionen inom läderoch

skoindustrin beräknas ha varit ungefär 1 procent högre 1964 än 1963

(centralbyråns produktionsindex anger en minskning med 2 procent vid

samma tidsjämförelse). ökningen bärs upp av skoproduktionen, som beräknas

ha stigit med ett par procent, medan läderproduktionen gått något tillbaka.

Konsumtionen av skor beräknas ha stigit med ca 7 procent i antal

par räknat; denna ökning har emellertid till stor del täckts av importerade

skor — importen steg bortemot 30 procent i antal par räknat, medan ex
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för ur 1.905

Tabell TV: 4. Industriproduktionens utveckling 1963—1965

Procentuella förändringar

1963—1964

(prel.)

1964—1965

(prognos)

Totala industrin..............................

9

6

Järnmalmsgruvor ............................

14

9

Järn- och metallverk..........................

15

8

Verkstadsindustri (exkl. varv)..................

7

8

Träindustri ..................................

13

6

Massaindustri ................................

15

3

Pappers- och pappindustri ....................

13

6

Livsmedelsindustri............................

3

1

Textil- och sömnadsindustri....................

3

2

Läder- och skoindustri........................

1

0

Övriga branscher (exkl. varv)..................

11

6

Källa: Konjunkturinstitutet.

porlen varit av ungefär samma omfattning 1964 som 1963. För 1965 har

produktionen för branschen som helhet antagits bli av ungefär samma storlek

som 1964.

De hittills berörda branscherna svarar för drygt 80 procent av den totala

industriproduktionen. För återstående branscher, som ingår i tabell 4 under

benämnningen övriga branscher, är det statistiska materialet mycket bräckligt,

och här skall endast nämnas något om de tre förädlingsvärdemässigt

tyngst vägande branscherna inom gruppen.

Den kemisk-tekniska industrin fortsatte att expandera under 1964. Beräkningar

som gjorts inom konjunkturinstitutet tyder på en produktionsökning

1963—1964 av storleksordningen 15 procent, ökningen synes ha

varit särskilt kraftig för petroleumraffinaderier, färg- och fernissfabriker

samt plastbearbetande industri. För 1965 torde man kunna räkna med fortsatt

produktionsökning, dock i mera dämpad takt. Inom jord- och stenindustrin

synes produktionen också ha stigit mycket kraftigt under 1964 till

inte ringa del beroende på nytillkommen kapacitet. För 1965 torde man

kunna räkna med fortsatt produktionsökning i visserligen hög men dock

lägre takt än ett år tidigare. Inom den grafiska industrin synes produktionen

1963—1964 ha stigit i avsevärt lugnare takt än inom de båda ovannämnda

branscherna. Produktionsökningen 1965 har för denna bransch

antagits bli något litet lägre än 1963—1964 framför allt på grund av den

prognoserade lägre takten i ökningen av den totala privata konsumtionen.

Totalt för gruppen övriga branscher har produktionsökningen 1963—

1964 uppskattats till omkring 11 procent och de bedömningar om utvecklingen

1964—1965 som gjorts tyder på en produktionsökning av storleksordningen

6 procent, dvs. samma tal som man räknade med i den preliminära

nationalbudgeten.

Ovanstående genomgång av de olika industribranschernas utveckling un
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

der U>64 och utsikter inför 1965 ger till resultat, att den totala industriproduktionen

kan beräknas ha ökat med ca 9 procent 1963—1964 och att eu

ökning på omkring 6 procent kan förutses för 1965 (tabell 4). Detta är

samma procenttal som man kom tram till i den preliminära nationalbudget

en.

2. Skogsbruket

Förbrukningsökningen av rundvirke 1963—1964 kan med ledning av ovan

relaterade produktionsutfall beräknas ha varit ca 10 procent. 1964—1965

skulle däremot ökningen bli obetydlig. Denna förbrukningsutveckling är

densamma som den som angavs i föregående nationalbudget. Nu tillgängliga

uppgifter om rundvirkeslagren ger emellertid till resultat en annan fördelning

av avverkningarna mellan åren 1964 och 1965 än den som erhölls då.

Massavedslagren anges nämligen preliminärt ha minskat med drygt 3 miljoner

kbm (ca 14 procent); en minskning hade visserligen väntats men inte

av denna storleksordning eftersom lagren minskade med ca 3 miljoner

kbm 1963 och bl. a. i de tre senaste konjunkturbarometrarna 1964 angivits

som lagom stora. Sågtimmerlagren ökade obetydligt mer än beräknat —

fortfarande enligt preliminära data. För innevarande år synes man med

hänsyn till den nu låga massalagernivån kunna räkna med någon ökning

Tabell TV: 5. Förbrukning och uttag av rundvirke 1962—1965

1 000 kbm, fast mått utan bark

1962

1963

1964

(prel.)

1965

(prognos)

Såytimmer av barrträ

Förbrukat vid sågverken (inkl. svinn)

16 005

203

15 915

143

18 477

223

18 319

175

127

90

46

50

2 939

3 332

3 629

3 700

2 850

2 939

3 332

3 629

Uttaget från skogen

16170

16 361

18 951

18 515

Massa- och boardved (barr- och lövträ)

Förbrukat vid fabrikerna (inkl. svinn)

21 688

653

24 368

1011

27 110

1 308

27 739

1 500

894

456

259

170

24 596

21 581

18 624

19 500

21 677

24 596

21 581

18 624

Uttaget från skogen

24 366

21908

25 202

29 945

Övrigt virke

5 680

5 485

5 210

4 950

174

150

164

150

45

40

44

40

Uttaget från skogen

5 809

5 595

5 330

5 060

Källa: Konjunkturinstitutet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Tabell IV: 6. Försörjningsbalans för rundvirke 1962—1965

1 000 ltbm, fast mått utan bark

1962

1963

1964

1965

(prel.)

(prognos)

Produktion ......................

46 345

43 864

49 483

53 520

sågtimmer......................

16 170

16 361

18 951

18 515

massa- och boardved............

24 366

21 908

25 202

29 945

övrigt rundvirke................

5 809

5 595

5 330

5 060

in port ..........................

1 066

586

349

260

Summa tillgång

47 411

44 450

49 832

53 780

Export ..........................

1 030

1 304

1 695

1 825

Lagerförändring ..................

+ 3 008

-2 622

-2 660

+ 947

Förbrukning......................

43 373

45 769

50 797

51 008

sågtimmer......................

16 005

15 915

18 477

18 319

massa- och boardved............

21 688

24 368

27 110

27 739

övrigt rundvirke................

5 680

5 485

5 210

4 950

Summa användning

47 411

44 450

49 832

53 780

Källa: Konjunkturinstitutet.

av lagren; detsamma gäller sågverkens råvarulager för vilka den avstannande

tillväxttakten i sågverksproduktionen kan komma att medföra en

ökningstendens,. Den ungefär 20-procentiga avverkningsökning 1963—1965

som tidigare angivits -— i Konjunkturläget, oktober 1964, och i den preliminära

nationalbudgeten — skulle därmed få en jämnare fördelning: ökningen

1963—1964 skulle uppgå till knappt 13 procent och ökningen

1964—1965 till ca 8 procent mot tidigare angivna 16 respektive 3 procent.

3. Övriga näringsgrenar

Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas nu av jordbruksnämnden

komma att minska med ca 2 1/2 procent från 1964 till 1965

under förutsättning av normal skörd. Vegetabilieproduktionen väntas minska

med ca 3 1/2 procent och animalieproduktionen med ca 1 procent. Den

mest betydande minskningen väntas för mjölkproduktionen nämligen ca

4 1/2 procent.

Elkraftproduktionen beräknas av centrala driftledningen — under förutsättning

av normala produktionsbetingelser — komma att öka 1965 med

drygt 7 procent.

Inom byggnads- och anläggningsverksamheten väntas — som belyses i

kapitel VII — den totala produktionen öka med 6 procent 1965.

4. Den totala produktionen

Eu sammanvägning av de uppskattningar som gjorts för produktionsutvecklingen

inom olika näringsgrenar tyder på att den totala varn- och kraft
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

produktionen skulle ha ökat med ca 8 1/2 procent 1963—1964. Som påpekades

i den preliminära nationalbudgeten är den höga produktionsökningen

till en del hänförlig till de gynnsamma väderleksförhållandena 1964 i jämförelse

med 1963 samt till det goda skördeutfallet. För 1965 väntas varuoch

kraftproduktionen komma att öka med ca 6 procent.

EU sammandrag av beräkningarna av den totala produktionen 1965 tår

följande utseende.

Förändring 1964—1965

milj. kr.

1964 års

priser

procent

— 100

250

2 300

200

550

3 250

1 650

4 000

— 2,5

8

6

7

6

6

i

ca 5

Enligt den approximativa beräkningsmetod som här tillämpas skulle

tjänstesektorerna 1963—1964 ha ökat sin produktion med ca 4 procent. (I

den preliminära nationalbudgeten angavs +2 1/2 procent.) Om detta antagande

bibehålls även för 1965 kommer man fram till en ökning av bruttonationalprodukten

räknat från produktionssidan på ca 5 procent. Med tanke

på beräkningsmetodikens osäkerhet får detta sägas stämma väl överens

med prognosen på ca 4 1/2 procents ökning, räknat från användningssidan.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bih. C.; Reviderad nationalbudget för år 1965

55

V. Arbetsmarknaden

!• Läget på arbetsmarknaden i början av 1965

1 den preliminära nationalbudgeten för 1965 anfördes att utvecklingen

på arbetsmarknaden under 1964 präglades av stora anspråk på arbetskraftsresurserna

och att dessa anspråk ej helt kunnat tillgodoses. Det material

som därefter framkommit ger inte anledning att i någon väsentlig grad

ändra denna bedömning. Vissa skäl kan anföras för uppfattningen att

trycket på arbetsmarknaden upphörde att öka mot slutet av året. Se t. ex.

tablån nedan om arbetskraftsbrist inom industrin.

Efterfrågan på arbetskraft i början av 1965

De statistiska serier som kan användas för belysning av arbetskraftsefterfrågan

visar för januari—februari 1965 fortsatt hög efterfrågan. Totala

antalet platser som under januari och februari varit lediga hos arbetsförmedlingen

var ca 2 procent större än under motsvarande period 1964 och

därmed ca 10 procent större än 1963. Antalet tillsatta platser på 100 lediga

var 60,7 för januari och för februari 57,2 vilket är ca 3 procentenheter

lägre än motsvarande tal 1964. (Sjunkande »tillsättningsprocent» innebär

att gapet mellan antalet tillsatta och antalet lediga platser ökar, vilket i sin

tur är ett tecken på ett ökande efterfrågetryck.)

Vid varje månads mitt mäts också antalet på räkningsdagen lediga platser.

Antalet lediga platser vid månadens mitt visar nedanstående ökningstal

för de första månaderna 1965 i förhållande till 1964.

Värmland, Dalarna Södra och mell. Hela landet

och Norrland Sverige

januari .................. + 1 113 + 4 052 + 5165

februari.................. + 1 374 + 4 636 + 6 010

mars.................... + 1 623 + 4 357 + 5 980

förändringen i antalet lediga platser vid månadens mitt kan också fördelas

på näringsgrenar:

Förändring från motsvarande månad 1964

januari februari mars

Industri och hantverk ................ + 2 900 + 3 100 + 3 900

varav: metall- och verkstadsindustri .... + 2 100 + 2 100 + 2 950

Av ökningen t rån 1964 faller således en tredjedel eller mer på metall- och

verkstadsindustrin.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Arbetslöshet m. m.

Detaljerade uppgifter om antalet registrerade arbetslösa, antalet sysselsatta

i beredskapsarbeten samt antalet deltagare i omskolningskurser in. m.

inom olika landsdelar och näringsgrenar återfinns i tabellerna 1 och 2.

Tabell V: 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1963—1965, hela landet

År, kvartal,

månad

Antal registrerade

arbetslösa

Antal sysselsatta i bered- skapsarbeten1

Antal i omskolningskurser

m. m.

genomsnitt

per månad

förändring

frånföreg. år

genomsnitt

per månad

förändring

frånföreg. år

genomsnitt

per månad

förändring

från föreg. år

1963 I ......

43 270

9 510

11 370

6 500

14 050

3 290

II ____

21 370

- 1 180

10 130

5 690

12 680

2 860

III ....

14 660

- 420

3 810

1 600

10 080

1 880

IV ____

19 810

- 1 770

8110

2 830

13 030

1 340

1964 I ......

27 740

-15 530

12 510

1 140

14 700

640

II ....

21 030

- 340

6 790

— 3 340

14 140

1 460

III ....

15 530

870

2 650

— 1 170

11 no

1 030

IV ____

20 330

520

5 950

— 2 160

14 880

1 850

1965 I......

29170

1 440

9 770

— 2 740

16 890

2190

Månadstal:

1964 jan.....

29 750

-26 870

10 970

2 550

13 300

630

febr. ..

27 600

-13 090

13 120

1270

15 080

850

mars ..

25 860

- 6 630

13 440

— 400

15 720

440

1965 jan.....

33 090

3 330

8 320

— 2 650

15 630

2 330

febr. ..

27 460

- 150

10 510

— 2 610

17 050

1 970

mars ..

26 980

1140

10 480

— 2 960

17 980

2 270

1 Omfattar även anvisade specialarbetare men ej beredskapsarbeten för handikappade.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Som påpekades i den preliminära nationalbudgeten gav de stora kontrasterna

i väderlekshänseende rekordstora skillnader i den registrerade arbetslösheten

mellan de första månaderna 1963 och 1964. Vintern 1965 torde från

sysselsättningssynpunkt ha varit något sämre än 1964. Emellertid låg antalet

registrerade arbetslösa i januari 1965 endast ca 3 000 över januari 1964,

i februari 1965 något under februari 1964 och i mars 1965 ca 1 000 över mars

1964. Under de första månaderna 1965 har antalet personer i beredskapsarbeten

dessutom varit ett par tusen lägre än 1964. Karaktäristiskt för arbetslöshetens

utveckling har varit att i hela landet industriarbetslösheten

legat under 1964 års nivå medan byggnads- och skogsarbetslösheten legat

något över 1964 års nivå.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Tabell V: 2. Den registrerade arbetslösheten 1964 och 1965 regionalt och branschvis

Arbetslöshetsförsäkrade

Samtliga

Industri-

Byggnads-

Skogs-

Övriga

arbets-

varav:

arbetare

arbetare

arbetare

lösa

kvinnor

I. Förändring från ett är tidigare

1. Hela landet

jan.

1965

904

2 480

144

671

3 326

- 48

febr.

1965

-342

603

332

463

-148

-492

mars

1965

-457

1 162

285

884

1 136

-211

1 kv.

1965

35

1 415

254

673

1 438

-250

2. Södra o. mellersta Sverige

jan.

1965

1 198

1 821

14

266

2 989

- 75

febr.

1965

40

618

-1

-35

-147

-525

mars

1965

-381

799

6

305

95

-369

1 kv.

1965

286

1 079

6

179

979

-323

3. Värmland, Dalarna

och

Norrland

jan.

1965

-294

659

130

405

337

27

febr.

1965

-382

-15

333

498

- 1

33

mars

1965

- 80

363

279

582

1 041

158

1 kv.

1965

-252

336

247

495

459

73

II. Antal registrerade arbetslösa

1. Hela landet

jan.

1965

7 622

12 635

1 471

6 583

33 086

5 481

febr.

1965

6 292

10 578

1 143

6 052

27 462

4 740

mars

1965

5 635

10 841

1 232

6 071

26 978

4 272

2. Södra o. mellersta Sverige

jan.

1965

5 417

6 928

50

3 615

18611

3186

febr.

1965

4 324

6119

38

3 313

15 630

2 615

mars

1965

3 731

6185

38

3 249

14 803

2 304

3. Värmland, Dalarna och

Norrland

jan.

1965

2 205

5 707

1 421

2 968

14 475

2 295

febr.

1965

1 968

4 459

1 105

2 739

11 832

2 125

mars

1965

1 903

4 656

1 194

2 822

12175

1 968

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Nedanstående tablå visar andelen industriföretag som uppgivit brist på

yrkesarbetare respektive andra arbetare i konjunkturbarometrarna:

1963

1964

1965

Yrkesarbetare

mars............................

54

62

jun; ............................

60

september ......................

62

december........................

61

Andra arbetare

mars............................

25

36

juni ............................

34

september ......................

37

december........................

34

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Bristandelarna håller sig sålunda på den höga nivå som nåddes tredje

kvartalet 1964 men har inte ökat ytterligare.

Ytterligare synpunkter på sysselsättningsutvecklingen inom vissa näringsgrenar

under 1964 och januari—februari 1965 lämnas nedan i redogörelsen

för den förväntade utvecklingen under 1965.

2. Arbetsmarknadsutsikterna för 1965

Den bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden under 1965 som nu

kan göras skiljer sig inte väsentligt från den som gjordes i den preliminära

nationalbudgeten. Nedan lämnas några kompletterande synpunkter på utvecklingen

inom de sektorer där ytterligare material för belysning av arbetsmarknaden

inkommit sedan december. I avsnitt 3 lämnas en sammanfattning

av de tendenser som förväntas komma att råda under 1965.

Jordbruk

Statistiska centralbyråns juniräkning av sysselsättningen inom jordbruket

visar att nedgången i totala antalet sysselsatta varit väsentligt kraftigare

mellan juni 1963 och juni 1964 än under tidigare år.

Procentuell förändring från föregående år av:

totala antalet arbetsvolymen

sysselsatta (antal arbetstimmar)

1962 .............................. —6,9 —7,0

1963 .............................. —4,4 —4,4

1964 .............................. —8,7 —8,3

Intet tyder på att rationaliseringstakten skulle förändras avsevärt i endera

riktningen under 1965. Trendframskrivningar enligt olika alternativ

antyder en fortsatt minskning av totala antalet sysselsatta med mellan 5

och 10 procent mellan 1964 och 1965 samt en ungefär parallell minskning av

arbetsvolymen.

Skogsbruk

Sysselsättningsutvecklingen inom skogsbruket 1963—1964 enligt statistiska

centralbyråns undersökningar visar följande procentuella förändringar:
-

antalet sysselsatta arbetare inonVstorskogsbruket........ —7

antalet dagsverken inom bondeskogsbruket ............ +6

För storskogsbruket kan jämförelsen utsträckas till att avse februari

1964—februari 1965 då antalet sysselsatta synes ha minskat med ca 8

procent.

Utvecklingen av skogsavverkningen har som framgått av kapitel IV beräknats

bli något jämnare än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

Avverkningsökningen 1963—1964 beräknas nu till 13 procent och

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Hih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

1964— 1965 till 8 procent. I motsats till under 1964 avser avverkningsökningen

helt massaved. Den allmänna bedömningen av sysselsättningsutvecklingen

måste fortfarande bli att det finns anledning att räka med en viss

minskning av antalet i genomsnitt under året sysselsatta inom storskogsbruket.

Denna minskning hänger bl. a. samman med en fortlöpande övergång

till årsanställning av arbetare.

Byggnadsverksamhet

Tillgängliga beräkningar tyder på att sysselsättningen inom byggnadsoch

anläggningsverksamheten ökat med 3 å 4 procent mellan 1963 och 1964.

Detta beror dels på en kraftig ökning av byggnadsarbetarkåren, dels på en

minskning av arbetslösheten i början av 1964.

Arbetslösheten inom byggnadsverksamheten har under de första månaderna

1965 legat lågt, men dock något högre än 1964. Länsarbetsnämndernas

marsrapporter, som kan sägas vara tämligen entydiga när det gäller byggnadssysselsättningen,

tyder på god sysselsättning under andra och tredje

kvartalen 1965 men vissa risker för försämrad sysselsättning under vintern

1965— 1966. Bedömningen synes grunda sig på en föreställning om att de

fastställda låneramarna för bostadsbyggandet skulle vara otillräckliga för

att upprätthålla full vintersysselsättning 1965—1966. Konjunktur barometern

— som omfattar andra och tredje kvartalen — kan sägas visa liknande

tendenser.

Produktionsprognosen för byggnads- och anläggningsverksamheten 1965

lyder på -f- 6 procent vilket är en procentenhet mindre än den som synes ha

realiserats 1964. Det kan möjligen antagas att produktionsprognosen är

något i underkant. Det förefaller övervägande sannolikt att sysselsättningsökningen

måste bli bealctansvärd för att produktionsprognosen skall kunna

uppfyllas, uppskattningsvis 2 å 3 procent. Allt annat oförändrat kan man

också räkna med att de väsentligaste sysselsättningsökningarna kommer

att ske första halvåret medan behoven av ytterligare ökningar kominer

att dämpas mot slutet av året.

Industri

Antalet anställda arbetare inom industrin synes enligt statistiska centralbyråns

korttidsstatistik ha ökat med ca 1 procent 1963—1964. Det kan i delta

sammanhang nämnas att övertidens andel av totala antalet arbetstimmar

anges ha ökat något, dock inte så mycket som under enbart första halvåret.

Man kan gissa att antalet övertidstimmar har ökat med ett par procent.

Prognosen för industrisysselsättningen 1965 (som då närmast avser sysselsättningsvolymen)

görs som vanligt på basis av produktionsprognoserna

i kapitel IV. Man kommer då fram till att industrin totalt skulle behöva

öka sin sysselsättning med mellan 1/2 och 1 procent för alt produktions
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

prognoserna skall kunna uppfyllas. Den förväntade sysselsättningsökningen

ligger nästan helt på metallsektorn vilken domineras av verkstadsindustrin.

En sådan utveckling bestyrks också av länsarbetsnämndernas rapporter

samt av konjunkturbarometern.

3. Sammanfattande bedömning av den förväntade utvecklingen 1965

I avsnitt 2 gjordes vissa uppskattningar av de sysselsättningsökningar

som måste äga rum för att produktionsprognoserna för byggnadsverksamheten

och industrin skall kunna förverkligas. Vidare påpekades att totalt sett

betydande sysselsättningsminskningar kan väntas inom jord- och skogsbruk.

Något underlag för mer preciserade bedömningar eller uppskattningar

för andra sektorer saknas i stort sett. De bedömningar som kan göras avser

också i viss mån olika storheter för olika sektorer (timmar, antal anställda,

antal sysselsatta). Frånvaron av användbara utbudskalkyler medför att

någon totaluppskattning av sysselsättningsvolymens utveckling under 1965

svårligen kan göras. Några karaktäristiska drag kan dock utskiljas.

(1) Semestern kommer att förlängas 1965 (liksom 1964) med 3 dagar lör

stora grupper arbetstagare. Enbart för att kompensera detta måste sysselsättningen

totalt sett ökas med en knapp procentenhet mellan 1964 och

1965. Utvecklingen av antalet möjliga arbetsdagar var gynnsam 1964. Även

för 1965 är denna utveckling fördelaktig och kan beräknas reducera semeslereffekten

med något sådant som en tredjedel.

(2) Utbudsökningen kommer fortfarande till stor del att bestå av gilta

kvinnor. Övriga arbetskraftsresurser som kan tas i anspråk finns i stort sett

endast bland dem som lämnar jordbruket och skogsbruket.

(3) Den största arbetskraftsefterfrågan kommer från (metall-) industri

och byggnadsverksamhet.

(4) De regionala olikheterna på arbetsmarknaden — med arbetslöshet i

norra Sverige men utpräglad arbetskraftsbrist i stora delar av landet -—

kommer att bestå. Det föreligger en viss risk för att de kommer att accentueras

under 1965 på grund av en svagare utveckling av sysselsättningen

mellan 1964 och 1965 i skogsbruket och skogsindustrierna. Ett eventuellt

försämrat sysselsättningsläge skulle främst gälla de två nordligaste länen.

Den viktigaste slutsatsen som kan dras angående arbetsmarknaden 1965

skulle närmast bli att rörligheten på arbetsmarknaden blir av avgörande

betydelse för att behovet av ökad sysselsättning inom de expanderande näringsgrenarna

skall kunna tillfredsställas liksom för att — å andra sidan —

sysselsättningsläget inte skall försämras i norra Sverige. Den rörlighetsbefrämjande

delen av arbetsmarknadspolitiken får ännu större betydelse än

under föregående år. Trots allt torde det vara realistiskt att räkna med att

ojämnheterna på arbetsmarknaden inte kan utjämnas i avgörande grad redan

under 1965.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil i. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

61

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Den totala lönesumman, dvs. summan av alla anställdas kontantlöner

före skatteavdrag, beräknas enligt statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet

ha ökat med knappt 8 1/2 procent mellan 1963 och 1964.1 Liksom

vid beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten uppskattas

de avtalsmässiga lönehöjningarna och nettoeffekten av sysselsättningsförändringar

ha bidragit till lönesummeökningen med 3 3/4 respektive 2 procentenheter;

löneglidningen däremot uppskattas nu ha bidragit med drygt

2 1/2 procentenheter eller bortemot en halv procentenhet mer än enligt beräkningarna

till den preliminära nationalbudgeten. I nettoeffekten av sysselsättningsförändringar

ingår dels en ökning av antalet anställda, dels

en till följd av viss övergång från lägre till högre betalda anställningar ökad

lönesumma2 samt den likaledes lönesummehöjande effekten av jämnare

sysselsättningsförhållanden speciellt inom byggnadsverksamheten. Utöver

kontantlönehöjningar tillkommer för företagen arbetskraftskostnadsökningar

av generell natur dels till följd av ATP-avgiftens ökning med 0,7

procentenheter, räknat på total lönesumma, dels till följd av att stora arbetstagargrupper

fått 3 dagar förlängd semester; dessutom har under 1964

införts avgångsbidrag och permitteringslön. För industriföretagen beräknas

semesterförlängning och avgångsbidrag ha medfört en ökning av lönekostnaderna

per arbetstimme för arbetarna med drygt 1 procentenhet. Industriarbetarnas

avtalsmässiga löneökning från 1963 till 1964 blev 2 procent,

löneglidningen uppskattningsvis 4 3/4 procent, vilket alltså skulle ge en

arbetskraftskostnadsökning per arbetstimme avseende industriarbetarna

med ca 8 3/4 procent mellan 1963 och 1964 mot ca 8 1/2 procent 1962—

1963.

Beräkningarna av den totala lönesummans förändring mellan 1964 och

1965 resulterar i en ökning med 8 1/2 procent. De avtalsmässiga lönehöjningarna

uppskattas bidra till ökningen med knappt 4 1/2 procentenheter

och nettoeffekten av sysselsättningsförändringar med 1 1/2 procentenhet.

Den totala löneglidningen har förutsatts medföra samma ökning av löne
1

Detta innebär i stort sett oförändrad procentuell tillväxt jämfört med 1962—1963. Analogivis

torde man härav kunna sluta sig till att den procentuella uppgången även för taxerad

inkomst av tjänst torde kunna bli oförändrad dvs. ca 9 procent.

1 Även i den beräknade löneglidningen torde i viss utsträckning ingå effekter av övergång

från lägre till högre betalda arbeten.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

summan mellan 1964 och 1965 som 1963—1964, dvs. drygt 2 1/2 procent.

Även mellan 1964 och 1965 tillkommer för företagen arbetskraftskostnadsökningar

av generell natur: ATP-avgiften ökar med 0,4 procentenheter,

semestern förlängs även under 1965 för stora grupper arbetstagare

med 3 dagar. Nu nämnda förändringar beräknas för industriföretagen medföra

en kostnadsökning om 1 3/4 procent per arbetstimme för arbetarna.

Om härtill läggs avtalsmässig lönehöjning beräknad till drygt 3 1/2 procent

och löneglidning av samma storleksordning som mellan 1963 och 1964

blir ökningen av arbetskraftskostnaderna mellan 1964 och 1965 nära 10

procent per arbetstimme beträffande industriarbetarna.

Övriga inkomster

Jordbrukarnas inkomster från jordbruk beräknas ha ökat med ca 16

procent 1963—1964 som följd av det gynnsamma skördeutfallet 1964. Med

utgångspunkt från antagande om normalskörd under 1965 och förutsedd

kostnadsutveckling beräknar jordbruksnämnden en obetydlig ytterligare

ökning i jordbruksinkomsterna 1964—1965. Utvecklingen av jordbrukarnas

inkomster från skogsbruk 1963—1964 innebär, trots en kraftig nedjustering

i förhållande till beräkningen till den preliminära nationalbudgeten,

en ökning på 21 procent. Den på försörjningsbalans för skogsbruket

baserade prognosen om skogsavverkning och tillgängliga bedömningar om

den sannolika prisutvecklingen 1965 pekar på en hög ökning av skogsinkomster

även 1964—1965.

Jordbrukarnas sammanlagda inkomster från jordbruk och skogsbruk

beräknas stiga med ca 6 procent 1964—1965, vilket innebär en nedjustering

med ett par procentenheter jämfört med prognosen i den preliminära nationalbudgeten.

Beträffande utvecklingen 1963—1964 för kapitalinkomsterna har ingen

revidering av beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten på ca 15

procents uppgång företagits. Däremot har prognosen för utvecklingen mellan

1964 och 1965 kraftigt uppjusterats. Räntehöjningen i april har antagits

medverka till en ökning i kapitalinkomsterna på inemot 13 procent.

De egentliga inkomstöverföringarna från stat och kommun till hushållen,

som utgör ca fyra femtedelar av posten inkomstöverföringar till hushåll,

avser huvudsakligen folkpensioner, barnbidrag och studiebidrag. Dessa

transfereringsinkomster beräknas ha ökat med drygt 12 procent 1963—

1964 eller något mindre än vad som angavs tidigare. Som nämnts i den

preliminära nationalbudgeten förutses en kraftigt stegrad ökningstakt i

de egentliga inkomstöverföringarna 1964—1965, en ökning med drygt 20

procent. Orsakerna härtill är bl. a. höjda barnbidrag fr. o. in. juli 1965,

indextillägg till folkpensionerna betingade av prisutvecklingen under 1965

samt en stegrad ökningstakt även för vissa kommunala transfereringar.

Vidare bör tilläggas att de i fjol höjda barnbidragen och de studiesociala

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Diagram VI:1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1961—1965

Miljarder kronor. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssilfror

Disponibel inkomst

Konsumtion

Icke varaktiga varor

Tjänster

Varaktiga varor

Anm. De streckade linjerna avser prognoser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

reformerna får full effekt mellan helåren 1964 och 1965 räknat. Till en

femtedel utgörs posten inkomstöverföringar till hushåll av utbetalningar

från socialförsäkringen. Dessa beräknas ha ökat med 8 procent 1963—1964

och förutses öka något mindre 1964—1965.

Inkomstöverföringar till hushållen totalt skulle enligt ovan ha ökat med

ca 11,5 procent 1963—1964 och öka med ca 17,5 procent 1964—1965.

Beträffande posten direkta skatter och avgifter m. m. har föreliggande

beräkningar totalt sett ej föranlett någon större revidering i förhållande till

den preliminära nationalbudgeten. Direkta skatter och avgifter ökade med

drygt 13 procent eller drygt 2 miljarder kronor mellan 1963 och 1964. ökningen

mellan 1964 och 1965 beräknas bli drygt 14,5 procent. Skillnaden i

ökningstakt får ej sin förklaring i inkomstutvecklingen utan huvudsakligen

i nettoeffekten av kvarskatteinbetalningarna, som kan beräknas bli

avsevärt större 1965 än 1964, och överskjutande skatt, som beräknas bli

mindre 1965 än 1964. Nettoeffekten av dessa innebar för 1964 en neddragning

av skatterna med drygt 450 miljoner kronor eller närmare 3 procent

medan den däremot för 1965 innebär en neddragning med knappt 100

miljoner kronor eller knappt en halv procent. Hushållens nettoinbetalningar

till det offentliga väntas dock öka mindre 1965 än 1964 genom trans1''ereringsinkomsternas

kraftiga stegring 1965.

En uppjustering i förhållande till den preliminära nationalbudgeten

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

har företagits beträffande utbetalningar av utfallna privata försäkringar

mellan 1963 och 1964. ökningen har nu beräknats till drygt 15 procent

1963— 1964 och förutses öka med 12 procent 1964—1965. Inbetalda privata

försäkringspremier har beräknats öka 7—8 procent såväl 1963—1964 som

1964— 1965.

Disponibla inkomster

Beräkningarna ovan innebär att hushållens disponibla inkomster ökade

med 7,8 procent mellan 1963 och 1964. Prognosen för de disponibla inkomsterna

1965 innebär en nominell ökning med 7,6 procent, en uppjustering

av den tidigare prognosen med drygt en halv procentenhet. Den reala

inkomstökning som prisprognosen för 1965 implicerar skulle därmed uppgå

till 2,5 procent 1964—1965. Räknat i löpande priser blir ökningen i

disponibla inkomster jämnt fördelad mellan halvåren. Höjningen av den

indirekta beskattningen från halvårsskiftet får emellertid till följd att den

reala inkomstökningen mellan andra halvåren 1964 och 1965 beräknas bli

endast 1,5 procent mot 3,5 procent mellan första halvåren.

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1963—1965

Miljoner kronor i löpande priser

1963

1964

prel.

1965

Procentuell ökning

prognos

1963-

1964

1964-

1965

1. Faktorinkomst....................

61 084

66 343

71 783

8,6

8,2

Egentliga löner1 ..................

49 013

53 090

57 591

8,3

8,5

Enskilda företagares inkomster ----

6 309

6 929

7 292

9,8

5,2

jordbrukare ....................

2 452

2 890

3 072

17,9

6,3

övriga företagare................

3 857

4 039

4 220

4,7

4,5

Kapitalinkomster (netto) ..........

610

700

790

14,8

12,9

Ofördelad restpost ................

5 152

5 624

6 110

9,2

8,6

2. Inkomstöverföringar till hushåll2 ....

7 351

8 188

9 636

11,4

17,7

3. Direkta skatter, avgifter m.m.“ ....

4. Hushållens nettoinbetalning till det

15 981

18 111

20 787

13,3

14,8

offentliga (3) - (2) ................

8 630

9 924

11 114

15,0

12,0

5. Utfallna privata försäkringar ......

1 342

1 550

1 736

15,5

12,0

6. Inbetalda privata försäkringspremier

1391

1 494

1 613

7,4

8,0

7. Disponibla inkomster (1 — 4 + 5 —6)..

52 405

56 476

60 755

7,8

7,6

8. Konsumtion......................

46 742

50 522

54 630

8,1

8,1

9. Sparande (utöver försäkringssparande)

5 663

5 954

6125

5,1

2,9

xHäri ingår ej arbetsgivaravgifter; dessa uppgick 1963 till 2 851 miljoner kronor och 1964

till 3 539 miljoner kronor och beräknas uppgå till 4 059 miljoner kronor 1965.

2 Inkomstöverföringar från stat och kommun samt socialförsäkringsutfall.

“Häri ingår också av hushållen direkt inbetalda socialförsäkringspremier.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

65

2. Konsumentpriserna

Prisutvecklingen intill 196k

Från december 1963 till december 1964 steg konsumentpriserna enligt

langtidsindex med 3,8 procent. Mellan genomsnittslägena för 1963 och 1964

kan prisnivåns uppgång enligt konsumentprisindex beräknas till 3,3 procent.

Enligt den s. k. implicitprisindex som framkommer vid konsumtionsvolymberäkningarna

inom nationalräkenskaperna har emellertid prisuppgängen

varit väsentligt lägre eller 2,8 procent. Med avseende på prishöjningarnas

fördelning mellan olika delar av konsumtionen kan nu mera definitiva

siffror redovisas än de som framlades i den preliminära nationalbudgeten.

Genomsnittliga förändringar december 1963—december 1964 för olika grupper av nyttigheter

I den preliminära nationalbudgeten för 1965 anfördes vissa resultat av

eu prisanalytisk studie avseende perioden 1960—1964. För vart och ett av

åren hade indexhöjningarna uppdelats på ett antal komponenter som —

förulom ändringar i den indirekta beskattningen — bl. a. utvisade jordbi

uksprisernas, bostadspostens och den internationella prisfaktorns kalkylmässiga

andelar av den inträffade prisrörelsen. Uppdelningen har sedermera

drivits något längre med särskilt beaktande av taxorna för offentliga

nyttigheter samt trendavvikelser i priserna på vissa färskvaror. Den restfaktor

som härefter kvarstår representerar prishöjningar som kan hänföras till

lrän internationell konkurrens skyddade näringsgrenar exklusive bostadsförvaltning,

offentliga nyttigheter och jordbruk. Såsom framgår av tabell 2

har prisuppgången inom dessa områden under de senaste åren varit tämligen

jämn; i genomsnitt torde dessa näringar sedan 1961 ha höjt priset på

sina tjänster med 4 å 5 procent per år, samtidigt som lönekostnaderna per

arbetstimme stigit med 8 procent eller mera. I stor utsträckning gäller delta

löi övrigt låglöneområden, där lönekostnadernas procentuella uppgång legal

över genomsnittet.

Det hai knappast kunnat antöras några tecken på att konsumentprisernas

utveckling under den period som tabellen avser nämnvärt skulle ha påverkats

av eu prisuppdrivande överskottsefterfrågan på den inhemska vai

umarknaden — låt vara att ett undantag kan behöva göras för byggnadsmarknaden.

Totalt sett har prisuppgången — exklusive förändringar i den

5 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. i\''r 125. Bihang C

Bostad ..................

Tjänster (utom bostad)

Livsmedel................

Inventarier och husgeråd. .

Kläder och skor ..........

Diverse varor ............

Alkohol och tobak........

Bränslen................

6.5 %

5.6 %

4,1 %

2.6 %

2,4 %

2.4 %

1,0 %

1.5 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

65 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Tabell VI: 2. Konsumentprisförändringar 1959—1964 uppdelade på komponenter samt

prisprognos för 1965

(dec.-—dec.)

1959-

1960

1960-

1961

1961-

1962

1962-

1963

1963-

1964

1964

1965

3,9

2,2

5,0

3,4

3,8

6.0

2,9

-

1,8

0,6

0,2

2,6

-0,3

0,5

-0,2

0,7

0,8

0,5

0,2

—

0,9

0,7

0,3

0,3

0,5

0,3

—

0,3

0,6

0,7

0,1

0,1

0,3

0,1

0,3

0,1

-0,2

0,3

-

-0,1

-

0,1

0,7

1,0

2,2

1,1

1,6

1,7

Konsumentprisnivåns procentuella

uppgång totalt................

därav hänföres till:

ändring av indirekta skatter1 .

ändring av internationellt bestämda

priser* ...... tv................

ändring av jordbrukspriser ......

ändring av bostadsprissättning....

ändring av diverse taxor ........

trendavvikelse i priserna på vissa

färskvaror1 2 3 ....................

restfaktor .

1 Härunder beaktas ej effekten av skatteförändringar avseende tidigare produktionsled (exempelvis

oms å byggnadsråvaror). . .... „

2 Beträffande beräkningen av den internationella prisfaktorn hanvisas till s. 94 95 i de

preliminära nationalbudgeten för 1965. .... . .

3 De färskvaror som avses är inhemska grönsaker, bär och äpplen samt fisk.

indirekta beskattningen — under de senaste två åren utgjort drygt 3 procent

per år mot drygt 1 1/2 procent per år under tiden 1959—1961. Av denna

förändring uppåt med ca 11/2 procentenhet per år kan emellertid

såsom tabellen visar — omkring två tredjedelar förklaras av sådana faktorer

som större importprishöjningar och större höjningar av bostadsposten,

av taxor och av jordbrukspriser.

Prisutsikter för 1965

Från december till mars steg konsumentprisindex med 0,8 procent. Inemot

hälften av denna prisuppgång berodde på en höjning av bostadsposten i

mars. Jordbrukspriserna har från december till mars hållit sig oförändrade,

vilket under inverkan av fallande världsmarknadspriser varit möjligt trots

inkomstregelns utlösning i början av februari. Av skäl som närmare berörs

i det följande finns det alltjämt anledning att räkna med en viss höjning

av jordbrukspriserna senare under året.

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1965 — eller närmare bestämt för

hela perioden december 1964—december 1965 — har liksom i den prelinära

prognosen följande faktorer beaktats:

1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från inteinationell

konkurrens skyddade näringsområdena.

2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler

eller beslut (avser främst bostäder och jordbruksprodukter).

3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.

4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

67

5. Beslutade ändringar i den indirekta beskattningen.

(1) . Med utgångspunkt från det reviderade avsnittet om lönerna kan arbetsgivarnas

kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda översiagsvis

beräknas stiga med 9 procent. Under förutsättning att lönekostnadsförändringarna

under 1965 får samma genomslagsförmåga som antagits

vid motsvarande beräkningar de närmast föregående åren kan återverkan

härav enligt punkt 1 normalt anslås till 1,9 procent. Det prisbildningsomräde

som härvid inbegrips under denna punkt motsvaras i tabellen av restfaktorn

jämte posten diverse taxor. Eftersom 1965 till skillnad från 1964

inte synes komma att kännetecknas av någon omfattande taxehöjning inom

de statliga affärsverken, har det emellertid funnits skäl att justera ned

den sammanlagda priseffekten under punkt 1 till 1,8 procent.

(2) . I fråga om bostadsposten har en förnyad kalkyl givit anledning att

förvänta en uppgång med 7 procent under loppet av 1965. Inverkan på totalindex

av bostadspostens uppgång blir följaktligen +0,7 procent.

I fråga om jordbrukspriserna kan den kalkylmässiga effekten av inkomstregelns

utlösning i februari nu anges till 2,8 procent på partiprisnivån

för jordbruksprodukter, motsvarande ca 1 procent på hela livsmedelspostcn

i konsumentprisindex och 0,3 procent på totalindex. Sistnämnda tal — dvs.

+0,3 procent — har införts i prisprognosen som ett mått på den sannolika

inverkan på konsumentprisnivån under loppet av 1965 av höjda jordbrukspriser.

1 ett »normalfall» skulle härutöver en förväntad uppgång i kostnadsprisindex

verka ytterligare höjande på jordbruksprisnivån i kraft av den s. k.

3-procentsregelns bestämmelser härom. När det gäller 1965 får emellertid

denna effekt kvittas bort i prognosen. Ett bibehållande av de förhållandevis

höga världsmarknadspriser som rådde i slutet av 1964 skulle nämligen vid

oförändrad kostnadsprisindex ha motiverat en utlösning av 3-procentsregeln

i sänkande riktning. Sedan årsskiftet har visserligen världsmarknadspriserna

sjunkit med återhållande inverkan på de svenska jordbrukspriserna.

Detta påverkar dock inte prognosen för prisernas läge i slutet av året,

eftersom 3-procentsregeln i princip garderar mot »onormala» rörelser i

världsmarknadspriserna. En utlösning av denna regel i höjande riktning kan

nu emotses i mitten av maj. — Det nya, provisoriska avtalet för jordbrnksåret

1965/66 torde inte före utgången av 1965 medföra sådana förändringar

i prissättningssystemet att prisprognosen skulle väsentligt påverkas härav.

(3) . Med avseende på den internationella prisutvecklingens direkta återverkningar

på konsumentpriserna i Sverige under 1965 synes man alltjämt

kunna räkna med fortsatta prisstegringsimpulser i något lägre omfattning

än under 1964. Det är främst läget på råvarumarknaderna som ger stöd för

antagandet om en viss dämpning. Den förutsatta inverkan av den internationella

prisfaktorn under loppet av 1965 har liksom i den preliminära

prognosen upptagits till +0,5 procent.

5f liihang till riksdagens protokoll 1065. 1 samt. Nr 125. Bihang C

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

(4) . Tillfällighetsbetonade prisförändringar lavseende exempelvis grönsaker,

frukt, färsk fisk) är svåra att förutse. Effekten på konsumentprisnivån

av sådana prisrörelser under 1965 har som en minnespost upptagits till

+0,1 procent.

(5) . Till följd av de höjningar i den indirekta beskattningen som beslutats

har konsumentprisnivån per 1 juli 1965 beräknats stiga med ytterligare 2,6

procent. I denna reviderade kalkyl har beaktats att varuskatten blivit uppjusterad

till 10 procent på priset före skatt.

Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls

som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1965 kan förväntas

stiga 6,0 procent. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1964

och 1965 kan den troliga förändringen anges till 5,0 procent.

3. Den privata konsumtionen

Mellan åren 1963 och 1964 ökade den privata konsumtionen 8,1 procent

i värde och 5,1 procent i volym. Denna ökningstakt är ungefär densamma

som mellan närmast föregående år. Det kan observeras, att ökningstakten

mellan andra halvåret 1963 och 1964 var drygt en halv procent högre än

mellan motsvarande första halvår.

Konsumtionen av varaktiga varor ökade kraftigast av de olika delgrupperna,

9,3 procent i fast pris. De icke varaktiga varornas konsumtionsvolym

ökade med 4,6 procent, medan ökningen av konsumtionen av tjänster inskränkte

sig till 3,2 procent i fast pris mellan åren 1963 och 1964.

Konsumtionen 1965 har prognosticerats på basis av det erfarenhetsmässiga

sambandet mellan å ena sidan den halvårsvisa konsumtionen i löpande

pris och å andra sidan disponibla inkomsten samt förändringen i disponibla

inkomsten. En direkt tillämpning av denna prognosmetodik ger till

resultat, att konsumtionsvolymen beräknas öka med ungefär 3,5 och 1,5

procent första respektive andra halvåret 1965 vid en jämförelse med motsvarande

halvår föregående år. På grund av höjningen av omsättningsskatten

den 1 juli 1965 måste man emellertid räkna med en viss överflyttning

av konsumtionen från andra till första halvåret. Införandet av omsättningsskatten

1960 har beräknats medföra, att ungefär 300 miljoner kronor av

konsumtionen tidigarelades till 1959. Mot denna bakgrund kan det förefalla

relativt rimligt att flytta över 200 miljoner kronor av konsumtionen från

andra till första halvåret 1965. Ökningen av konsumtionsvolymen blir då

för första halvåret 1965 drygt 4,5 procent, medan ökningen andra halvåret

1965 inskränker sig till knappt 1 procent i jämförelse med motsvarande

halvår föregående år.

Beräkningen av omsättningsskattehöjningens inverkan på konsumtionen

är naturligtvis mycket osäker. Man kan mycket väl tänka sig, att omsättningsskattehöj

ningens effekt förstärks av inflationsrädsla hos konsumen
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

terna. Det är dessutom osäkert, om en tillfällig konsumtionsstimulerande

eltekt under första halvåret 1965 motsvaras av en lika stor konsumtionstiämmande

eltekt under andra halvåret. Man får sannolikt också förutsätta,

att konsumenterna betraktar den kraftiga uppbromsningen av realinkomstökningen

andra halvåret 1965 som mycket tillfällig. Första halvåret

1966 kan konsumenterna räkna med både en ny avtalsmässig lönehöjning

och en skattesänkning. Att man inom en relativt nära framtid förväntar

en klar lörbättring av ekonomin, kan medföra en viss konsumtionsstimulerande

effekt under andra halvåret 1965. Med hänsyn till denna effekt,

och då man dessutom bör räkna med att den konsumtionshämmande effekten

av omsättningsskattehöjningen andra halvåret 1965 inte blir fullt lika

stor som den konsumtionsstimulerande effekten under första halvåret 1965,

har konsumtionsprognosen för andra halvåret 1965 höjts från knappt 1

procents till 11/2 procents ökning i jämförelse med andra halvåret 1964.

Prognosen för första halvåret står kvar vid drygt 4,5 procents ökning, ökningen

av konsumtionsvolymen mellan helåren 1964 och 1965 blir ca :i

procent.

Det kan uppmärksammas, att höjningen av omsättningsskatten medför,

all konsumtionsökningen hlir mycket ojämnt fördelad över året för vissa

konsumtionsvaror, huvudsakligen varaktiga konsumtionsvaror, överflyttas

exempelvis för konsumtionen av nya bilar ungefär 60 miljoner kronor, vilket

kan anses rimligt, från andra till första halvåret 1965, resulterar detta i att

konsumtionsvolymen för nya bilar beräknas öka med ungefär 20 procent

lörsta halvåret 1965, medan man får räkna med en viss konsumtionsminskning

andra halvåret 1965 jämfört med motsvarande halvår 1964.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

VII. Investeringarna

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäderna

Bostadsinvesteringarna exkl. underhåll ökade enligt fortfarande preliminära

beräkningar med 12 1/2 procent mellan 1963 och 1964, vilket innebär

nära 2 1/2 procents revidering uppåt jämfört med vad som angavs i den preliminära

nationalbudgeten. Underskattningen kan helt hänföras till småhusinvesteringarna,

som genom en kraftig uppjustering nu beräknas ha haft

samma ökningstakt, 13 procent, som investeringarna i flerfamiljshus mellan

1963 och 1964.

Igångsättningen nådde under fjolåret en ny topp på ungefär 96 000 lägenheter,

i stället för tidigare antagna 94 000 lägenheter, varvid småhusbyggau- 1

Tabell V II: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1960—1965

Flerfamiljshus

Småhus

Totalt

Påbörjade

Inflytt-

ningsfär-

diga

Pågående

vid perio- dens slut

Påbörjade

hela

riket

Inflytt- ningsfär- diga hela

riket

Påbörjade

Inflytt-

ningsfär-

diga

1960........

52 500

50 950

65 500

19 700

17 350

72 200

68 300

1961........

55 400

53 350

67 550

21 000

20 450

76 400

73 800

1962........

67 950

53 550

81 950

24 650

21 550

92 600

75100

1963........

61 550

58 200

85 300

25 500

23 200

87 050

81 400

1964........

67 950

60 400

92 850

»28 000

26 750

95 950

87 150

1965........

(61 000)

—

—

(26 000)

—

(87 000)

—

1963 1 kv...

6 350

12 450

75 850

1 850

6 050

8 200

18 500

2 kv...

13 500

12 550

76 800

9 900

5 600

23 400

18 150

3 kv...

17 900

13 950

80 750

8 050

3 800

25 950

17 750

4 kv...

23 800

19 250

85 300

5 700

7 750

29 500

27 000

1964 1 kv...

8 400

13 350

80 350

*3 550

6 500

11 950

19 850

2 kv...

21 400

15 500

86 250

*9 150

6 400

30 550

21 900

3 kv...

23 200

13 300

96 150

*8 000

5150

31 200

18 450

4 kv...

14 950

18 250

92 850

*7 300

8 700

22 250

26 950

1965 1 kv...

(10 000)

—

—

(2 600)

—

(12 600)

—

2 kv...

(19 500)

—

—

(9 350)

—

(28 850)

—

3 kv...

(20 500)

—

—

(8 150)

—

(28 650)

—

4 kv...

(11 000)

—

—

(5 900)

—

(16 900)

—

1 Uppskattade värden från uppgifter om färdigställda lägenheter och om igångsättningen

för ett urval av kommuner.

Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognosticerade.

Källor: Bostadsstyrelsen och konjunkturinstitutet*

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bilr. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

det s\arade för de tillkommande 2 000 lägenheterna bl. a. genom en osedvanhgt

hög igångsättning under årets sista kvartal (se tabell 1). Uppgifter om

iärdigställda småhuslägenheter under 1964 föreligger nu och medger preliminära

beräkningar av byggnadstiderna för småhus påbörjade under 1963.

Delvis visade de framkomna uppgifterna på längre byggnadstider än vad

som tidigare antagits, varför småhusbyggandets intensitet under 1963 torde

varit något lägre än enligt tidigare beräkningar, samtidigt som de längre

byggnadstiderna innebär en överskjutning av investeringsaktivitet till 1964.

För småhus igångsatta under 1964 har något kortare byggnadstider antagits

jämfört med 1963. Som följd både av den högre igångsättningen 1964

och de längre byggnadstiderna 1963 beräknas småhusinvesteringarna ha

ökat med 13 procent mellan 1963 och 1964 istället för de 6 procent som angavs

i den preliminära nationalbudgeten.

Färdigställandet av lägenheter i flerfamiljshus fram till årsskiftet 1964—

1965 möjliggör nu preliminära beräkningar av byggnadstiderna för lägenheter

påbörjade under de tre första kvartalen och delvis även fjärde kvartalet

1963. Med ledning av bl. a. dessa uppgifter har byggnadstiderna för påbörjandet

kring årsskiftet 1963—1964 fixerats och därefter antagits oförändrade

för påbörjade lägenheter under 1964. De erhållna byggnadstiderna

ar i stort sett identiska med de som antogs i den preliminära nationalbudgeten

med undantag för att en strukturell ändring vidtagits såtillvida att den

del av byggandet som har mycket korta byggnadstider nu givits en viss förlängning.

Utnyttjandet av hittills framkomna byggnadstider för påbörjandet

under 1963 samt den nämnda ändringen för husbyggen med mycket

korta byggnadstider har medfört en nedjustering av investeringsökningen

mellan 1963 och 1964 för flerfamiljshus med en halv procent till 13 procent.

Liksom i den preliminära nationalbudgeten har igångsättningen för 1965

i enlighet med det föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet satts till 88 000

lägenheter, varav 1 000 lägenheter i flerfamiljshus förutsätts ha kommit

igång med grundarbeten före årsskiftet 1964—1965. Igångsättningen har

fördelats med 61 000 lägenheter på flerfamiljshus och 26 000 på småhus.1

Vad gäller fördelningen över året utmärktes igångsättningen av flerfamiljshus

under 1964 av att tyngdpunkten försköts från normalt slutet av året

till årets båda mittersta kvartal i överensstämmelse med arbetsmarknadsstyrelsens

och bostadsstyrelsens strävan att få till stånd eu gynnsam effekt

på vintersysselsättningen. Eu liknande tidigareläggning av igångsättningen

har antagits även för 1965.

För både flerfamiljshus och småhus har byggnadstiderna för 1965 års

igångsättning salls oförändrade jämfört med 1964. De antagna byggnadstiderna

avviker obetydligt från de i beräkningen till den preliminära nationalbudgeten

använda värdena. Golvytorna för såväl flerfamiljshus som småhus

har antagits öka trendmässigt.

1 Jämför dock not 1 s. 73,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Med ovan angivna förutsättningar beräknas investeringarna i flerfamiljshus

öka med drygt 3 procent och småhusinvesteringarna med en halv procent

mellan 1964 och 1965. För totala bostadsinvesteringarna exkl. underhäll

betyder detta en ökning med 2 procent 1965, en uppjustering med en

procentenhet jämfört med den preliminära nationalbudgeten.

Diagram VII:1. Investeringar i bostäder, exkl. underhåll och inom egentlig industri 1955—1965

Index: 1955 = 100. 1959 års priser

Investeringar i bostäder

— Investeringar, bostäder totait

----Inflyttningsfärdiga lägenheter

Investeringar, flerfamiljshus

Investeringar, småhus

L

__L

Investeringar inom egentlig industri

Totalt, inkl. underhåll

J

Byggnader och anläggningar,

exkl. underhåll j

Maskiner m. m., exkl. underhåll

Underhåll, totalt

—

1955 -56 -57 -58 - 59 -60 -61 -62 ~63 -64 1965

Anm. De streckade linjerna avser prognoser.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet

1955 “56 “57 -58 -59 -60 -61 62 63 -64 1965

Den minskade expansionstakt för bostadsbyggandet (se diagram 1), som

det föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet innebär, syftar till att lätta trycket

på den ansträngda byggnadsindustrin samt skapa utrymme för industrins

nybyggnadsbehov. En lättnad på byggnadsmarknaden bör rimligen

resultera i kortare byggnadstider, i vilket fall ovanstående prognos för 1965

skulle ligga för lågt, även med bibehållande av bostadsbyggnadsprogrammet.

Å andra sidan kan den föreslagna förskjutningen av bostadsbyggandet mot

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

de s. k. storstadsregionerna kring Stockholm, Göteborg ocli Malmö innebära

en minskad andel igångsatta småhus, eftersom det normalt byggs förhållandevis

färre småhus i storstadsregionerna än i det övriga landet. Vissa tecken

tyder även på att nedskärningen av bostadsbyggandet utanför storstadsregionerna

där kan komma att drabba främst småhusen.

Inklusive underhåll beräknas bostadsinvesteringarna ha ökat med 10 1/2

procent mellan 1963 och 1964, och med en antagen ökning av bostadsunderhållet

på 2 procent beräknas motsvarande ökning 1965 till drygt 2 procent.1

Antalet färdigställa lägenheter var 1964 87 000 och beräknas 1965 uppgå

till 90 000 å 95 000.

Industrin

Nu föreliggande preliminära utfallssiffror för industrins investeringar

1964 anger totalt sett en nedgång med närmare 3 1/2 procent mellan 1963

och 1964. Jämfört med den preliminära nationalbudgeten är detta en nedjustering

av 1964 med 2 procentenheter. Erfarenhetsmässigt ger den enkät

i februari, på vilken de nya uppgifterna baseras, en underskattning av föregående

års industriinvesteringar varför enkätvärdena måst skönsmässigt

uPPj usteras. bör totala byggnadsinvesteringarna visar beräkningarna på

obetydligt starkare nedgång, 6 1/2 procent, jämfört med vad som angavs i

den preliminära nationalbudgeten. Den tidigare beräknade ökningen mellan

1963 och 1964 för totala maskininvesteringarna har förbytts i en nedgång

på nära 2 procent, hänförlig till nyinvesteringarna i maskiner, för vilka nu

rapporteras lägre belopp än i novemberenkäten 1964, särskilt för fjärde

kvartalet. Bakom neddragningen ligger möjligen oberäknat långa leveranstider

från verkstadsindustrins sida.

Enkäten i februari ger även uppgifter om industriföretagens nyinvesteringsplaner

för det löpande året (se tabell 2). Uttryckta som procentuella

förändringstal återges dessa i tabellerna 3 och 4 för den s. k. egentliga industrin,

dvs. exkluderande el-, gas- och vattenverk. I tabell 3 återfinns,

förutom planuppgifterna för 1965, planer och utfall för åren 1958—1964 i

både löpande och fasta priser. Som synes av tabellen skulle ett direkt accepterande

av februarienkätens planuppgifter ge en underskattning av utfallet,

om de närmast föregående årens mönster upprepas även i år. Den faktiska

storleken av de närmast gångna årens underskattningar är givetvis ett svagt

underlag vid eu bedömning av enkätsiffrornas realism för år 1965. Den ökade

investeringsvilja, som kommit till synes i enkätsvaren, försvårar bedömningen,

eftersom närmast föregående treårsperiod i stort sett och för hela

industrin tillsammantagen utmärkts av planer på stagnation eller investe
*

Sedan dessa beräkningar av bostadsinvesteringarna utfördes har igångsättningen bedömts

komma att fördelas mellan småhus och flerfamiljshus på ett annat sätt än som

ovan angivits. Antal igångsatta lägenheter väntas sålunda bli 65 0(10 i flerfamiljshus och

22 000 i småhus. Allt annat oförändrat kommer detta att medföra att bostadsinvesteringarna

1065 blir något lägre än som här beräknats.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Tabell VOs 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin 1964 och 1965

enligt investeringsenkät i februari 1965

Investeringar exklusive reparationer och underhåll. Miljoner kronor

Gruvindustri......................

Metall- och verkstadsindustri......

därav: järn och stålverk..........

järn-, stål- och annan metallmanufaktur

............

mekaniska verkstäder m. m.

skeppsvarv ................

elektroteknisk industri ....

Jord- och stenindustri ............

Träindustri ...............•......

Massa-, pappers- och grafisk industri

därav: träsliperier och cellulosafabr.

pappersbruk och pappfabr...

Livsmedelsindustri................

Dryckesvara- och tobaksindustri ..

Textil- och sömnadsindustri ......

Läder-, hår- och gummivaruindustri

Kemisk och kemisk-teknisk industri

Summa

El-, gas- och vattenverk......

Summa

Byggnader och anlägg-

Maskiner m.

ningar

Verkställda

Planerade

Verkställda

1964

1965

1964

157

109

131

571

667

1 020

86

118

288

45

74

113

310

295

387

26

23

32

67

112

126

93

100

142

168

135

134

170

170

522

66

50

224

28

48

129

108

107

137

24

29

18

28

53

94

10

17

44

88

171

229

1417

1558

2 471

1 321

1 404

279

2 738

2 962

2 750

Planerade

1965

114

1 179

344

155

438

33

142

192

147

523

219

186

126

41

93

73

355

2 843

322

3165

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäten innefattar även uppgifter

om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan.

Källa: Statistiska centralbyrån.

ringsnedgång, räknat i fasta priser, och därför kan ha varit förknippad med

ett specifikt mönster vad gäller planer och utfall. I brist på annan metodik

har dock februarienkätens planer justerats med utgångspunkt från de tre

senaste årens förhållanden mellan planer och utfall så som dessa kommer

till uttryck i de fastprisomräknade förändringstalen i tabell 3. Därvid har

liten vikt fästs vid utvecklingen mellan 1962 och 1963, eftersom investeringsfondernas

frisläppande torde ha medverkat till de relativt stora uppjusteringarna

av planerna för 1963.

För byggnader och anläggningar har en uppjustering på 2 procent antagits,

vilket ger samma volymmässiga ökning för nyinvesteringarna 1965 (9

procent) som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Även planuppgifternas

halvårsfördelning har justerats, eftersom februarienkäten regelmässigt

synes överskatta första halvårets och underskatta andra halvårets investeringar.

I tabell 4 återges de procentuella förändringstalen halvårsvis.

Med ledning av differenserna mellan planer och preliminärt utfall för 1964

har de till fasta priser omräknade enkätuppgifterna nedjusterats med 6 pro
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 75

Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

1957—1963

Investeringar exklusive reparationer och underhåll. Procentuell förändring

1957-

1958-

1959-

1960-

1961-

1962-

1963-

1964-

1958

1959

1960-

1961

1962

1963

1964

1965

Byggnader och anläggningar

Löpande priser

Planerat i mars1 samma år ..

20

18

31

25

-2

-2

-10

10

Faktiskt inträffad förändring..

17

9

26

25

1

5

(-5)

Differens..................

-3

-9

-5

0

3

7

(5)

Fasta priser

Planerat i mars1 samma år

20

19

22

21

-5

-5

-12

7

Faktiskt inträffad förändring..

17

9

18

21

-3

2

(-9)

Differens..................

-3

-10

-4

0

2

7

(3)

Maskiner m. m.

Löpande priser

Planerat i mars1 samma år ..

25

9

25

24

8

-9

-9

15

Faktiskt inträffad förändring..

24

5

22

24

10

2

(-3)

Differens..................

-1

-4

-3

0

2

11

(6)

Fasta priser

Planerat i mars1 samma år ..

25

9

17

20

4

-10

-10

12

Faktiskt inträffad förändring..

23

5

13

19

4

-1

(-7)

Differens..................

-2

-4

-4

-1

0

9

(3)

1 Februari fr. o. m. planerna för år 1963.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäterna innefattar även uppgifter

om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan. Tabellen

justerad för statistisk missvisning kring årsskiftet 1959—1960 (jämför 1962 års nationalbudgeter).

Uppgifterna inom parentes avser preliminärt utfall.

Källa: Statistiska centralbyrån.

centenheter för första halvåret och uppjusterats med 10 procentenheter för

andra halvåret.

För maskininvesteringarna indikerar februarienkäten en tydlig och jämfört

med novemberenkäten något kraftigare omsvängning till ökad investeringsvilja

hos industriföretagen, ökningstakt enligt enkätuppgifterna på

12 procent i fasta priser (15 procent i löpande priser) mellan 1964 och 1965

(se tabell 3) bör dock ses mot bakgrunden av att februarienkäten angav

drygt 100 miljoner kronor lägre maskininvesteringar under andra halvåret

1964 jämfört med novemberenkätens uppgifter, vari fjärde kvartalet ingick

som prognos. Motsvarande justeringar av de två föregående februarienkäternas

uppgifter om det närmast gångna årets investeringar har gått i motsatt

riktning. Möjligen kan därför, såsom tidigare framhållits, företagen mot slutet

av fjolåret haft svårigheter att fullt ut realisera sina planer vad gäller

maskininvesteringar, innebärande att en överflyttning av investeringsprojekt

till 1965 skett. Jämförelsen i fasta priser mellan senare års planer och

utfall i tabell 3 pekar på att ingen eller endast svag uppjustering av planerna

bör företagas. Den kraftiga uppjusteringen för 1963 bör av samma skäl

som på byggnadssidan tillmätas endast ringa vikt vid bedömningen av pla
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

nerna för 1965. Med hänsyn till nuvarande tendenser till förlängda leveranstider

inom verkstadsindustrin kan det vara rimligt att inte justera enkätuppgiften

för 1965 utan acceptera dess volymökning på 12 procent. Detta

innebär en upprevidering med drygt 5 procent jämfört med prognosen i den

preliminära nationalbudgeten. ökningen har fördelats jämnt på 1965 års

bägge halvår med ledning av en justering av planuppgifterna i tabell 4 enligt

samma metod som för byggnadsinvesteringarna.

I likhet med i fjol har i årets februarienkät infordrats uppgifter även om

investeringsplanerna för första halvåret nästkommande år från ett litet urval

företag. Föreliggande uppgifter för första halvåret 1966 är svårtolkade

med hänsyn till att företagen synes systematiskt och kraftigt underskatta

sina investeringsutgifter för en så långt framskjuten prognosperiod. Planuppgifterna

för första halvåret 1966 ligger dock klart över de för ett år sedan

angivna motsvarande planerna för första halvåret 1965. Detta synes tala

för en fortsatt uppgång i industriinvesteringarna även nästa år.

Planer på investeringsökningar 1965 återfinns såsom framgår av tabell 2

inom flertalet industribranscher. Förhållandevis kraftiga ökningstal registreras

för järn- och stålverken samt den kemiska industrin liksom även för

Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

1962—1965

Investeringar exklusive reparationer och underhåll. Procentuell förändring

Första halvåren

Andra halvåren

1962-

1963-

1964-

1962-

1963-

1964-

1963

1964

1965

1963

1964

1965

Byggnader och anläggningar

Löpande priser

Planerat i februari samma år

24

1

11

-22

-18

9

Faktisk inträffad förändring . .

15

(-6)

— 2

(—51

- 9

(-7)

20

(13)

Fasta priser

Planerat i februari samma år

21

-3

7

-23

-19

7

Praktisk inträffad förändring . .

12

(-9,

- 5

(-9)

- 9

(-6)

18

(10)

Maskiner m. m.

Löpande priser

Planerat i februari samma år

8

4

27

-22

-18

6

Faktisk inträffad förändring . .

- 3

(-1)

6

(-4)

-11

(-5)

28

(14)

Fasta priser

Planerat i februari samma år

5

1

21

-23

-19

5

Faktisk inträffad förändring ..

— 6

(-4)

3

(-9)

-ii

(-5)

20

(10)

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäterna innefattar även uppgifter

om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan. Uppgifterna

inom parentes avser preliminärt utfall.

Källa: Statistiska centralbyrån.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

pappersbruken och pappfabrikerna. Den för några år sedan i investeringshänseende

tungt vägande massaindustrin uppvisar däremot fortsatt svag investeringsaktivitet

och för gruvindustrin registreras vikande investeringsbehov.

I enkäterna redovisas inga planer för industrins underhållsinvesteringar.

Antages emellertid en normal ökning av byggnadsunderhållet på ca 2 procent,

kan ökningen för de totala byggnadsinvesteringarna 1964—1965 anges

till 8 1/2 procent. Med stöd av den samvariation som förefaller råda mellan

industriproduktionens ökningstakt och maskinunderhållets utveckling, har

en mot produktionsprognosen för industrin enligt kapitel IV svarande mask

inunderhållspr ognos på mellan 4 och 5 procents ökning 1964—1965 fastställts.

För de totala maskininvesteringarna ger detta en ökning på 9 1/2

procent, en upprevidering av prognosen i den preliminära nationalbudgeten

med 3 1/2 procent. Totalt innebär prognosen för industriinvesteringarna en

ökning 1964—1965 på 9 procent mot 6 1/2 procent i den preliminära nationalbudgeten.

I diagram 1 visas utvecklingen för industriinvesteringarna 1955—1964

samt prognosen för 1965. För nyinvesteringarna i byggnader innebär prognosen

endast obetydligt högre nivå 1965 än de tidigare topparna 1961 och

1963, medan den angivna nivån för maskininvesteringarna 1965 ligger klart

högre än tidigare år.

Övriga privata investeringar

Byggnadsinvesteringarna inom handel in. in. — inklusive fristående kontorsbyggnader

m. m. — har expanderat kraftigt under en följd av år och beräknas

1964 ha ökat med 12 1/2 procent. Ungefär en fjärdedel av investeringarna

inom sektorn handel m. m. utgörs av butikslokaler i bostadshus,

som genom beräkningsmetodiken direkt sammanhänger med investeringsutvecklingen

för flerfamiljshus. Som en följd av den ovan redovisade bostadsprognosen

med dess upprevidering jämfört med den preliminära nationalbudgeten

av investeringarna i flerfamiljshus 1965 förutses nu även för

investeringarna i butikslokaler i bostadshus en måttlig stegring. För fristående

lokaler, dvs. för övriga investeringar inom handel m. m., har en kraftig

minskning i igångsättningen 1965 antagits, främst grundad på länsarbetsnämndernas

i mars avgivna prognoser över påbörjandet. Nyinvesteringarna

inom handel in. m. beräknas nu öka med 3 1/2 procent mellan 1964

och 1965. Trots antagandet om en kraftigt minskad igångsättning 1965 har

därmed prognosen justerats upp med en halv procent jämfört med den preliminära

nationalbudgeten, vilket förklaras dels av nämnda upprevidering

av investeringarna i butikslokaler i bostadshus, dels av att något kortare

byggnadstider för 1965 nu antagits jämfört med tidigare.

Investeringarna i handelsflottan varierar kraftigt på grund av tillfälliga

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1!)65

fluktuationer i fartygsleveranserna. För 1965 väntas de svenska varvens leveranser

i större utsträckning än 1964 gå till utlandet, vilket emellertid delvis

väntas uppvägas av en ökad fartygsimport. I prognosen för 1965 har räknats

med en svag minskning av handelsflottans investeringar på 2 1/2 procent.

För den enskilda kraftindustrin räknas med ökningar 1964—1965 av både

byggnads- och maskininvesteringarna. Nyanskaffningen av motorfordon (i

posten övrig privat samfärdsel) väntas 1965 öka med 6 procent.

De offentliga investeringarna

Den totala investeringsvolymen inom den statliga sektorn ökade med 2

procent mellan 1963 och 1964 enligt nu aktuella beräkningar. Detta innebär

en något lägre ökningstakt än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

överskattningen gäller endast maskininvesteringarna som nu beräknas

ha ökat med ca 1,5 procent mot tidigare uppskattade ca 5 procent.

Investeringarna i byggnader och anläggningar visar nu, liksom i de preliminära

beräkningarna, en ökning på ca 3 procent.

Uppgifterna om de statliga affärsverken baseras på en investeringsenkät

som insamlats av statistiska centralbyrån under februari månad. Denna pekar

på att de totala investeringarna — volymmässigt sett •— minskat med ca

6 procent mellan 1963 och 1964 jämfört med en beräknad ökning på drygt

en procent i den preliminära nationalbudgeten. Det är huvudsakligen inom

två affärsverk som denna nedjustering skett. Dels har SJ uppskjutit vissa

byggnadsinvesteringar från andra halvåret 1964 till första halvåret 1965.

Dels har en mycket kraftig prisstegring inom metallproduktområdet bidragit

till att televerkets investeringar volymmässigt ökat mindre än man tidigare

antagit. Genom att detta verk svarar för drygt 40 procent av affärsverkens

investeringar får en ändring av detta slag stor effekt.

Under 1965 torde man kunna räkna med en volymmässig ökning på ca 2

procent och denna faller helt på byggnads- och anläggningsinvesteringarna.

På maskinsidan antas i stället en liten sänkning mellan 1964 och 1965.

Investeringarna i statliga vägar beräknas ha ökat med ca 7,5 procent 1963

—1964 vilket innebär en uppjustering av de preliminära beräkningarna då

man antog en ökning på ca 4 procent. Denna uppjustering kan nästan uteslutande

hänföras till att beredskapsarbeten i vägar under andra halvåret

1964 utförts i väsentligt större utsträckning än vad man tidigare förutsatt.

Den omständigheten att beredskapsarbeten ingår som en väsentlig del av

väginvesteringarna gör givetvis att prognosen för 1965 blir mycket osäker.

I föreliggande beräkningar har antagits en volymmässig minskning på ca

5 procent.

De statliga myndigheternas (exkl. försvarets) byggnadsinvesteringar ökade

med ca 23 procent 1963—1964. Prognosen för 1965 pekar på fortsatt ex
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

pansion, dock med en lägre ökningstakt, ca 14 procent. Denna prognos fåi

emellertid betraktas med stor försiktighet då den endast bygger på vissa

myndigheters beräkningar av medelsförbrukningen.

Försvarets maskininvesteringar, som svarar för ungefär 90 procent av de

militära investeringarna, beräknas ha ökat med ca 1 procent 1963—1964.

Detta innebär en lägre ökning än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten,

vilket kan förklaras med en ytterligare försening av vissa materialinköp.

Härigenom kommer även prognosen för 1965 att justeras upp

något, nämligen från 7 till 8,5 procent.

I den preliminära nationalbudgeten angavs att de statliga aktiebolagens

investeringar ej nämnvärt förändrats mellan 1963 och 1964. I nu föreliggande

beräkningar, som bygger på en investeringsenkät i februari, anges en

ökning på 9 procent. Planerna för 1965 indikerar en ökning av maskininvesteringarna

medan byggnadsinvesteringarna väntas gå ned. Totalt antas en

oförändrad volym.

För hela den statliga sektorn innebär prognosen för 1965 en ökning av

byggnadsinvesteringarna med ca 3 procent vilket är en liten nedjustering

från de preliminära beräkningarna, medan maskininvesteringarna väntas

öka med ca 3,5 procent. Totalt ger detta en ökning med ca 3,5 procent 1964

—1965.

Uppgifterna °m de kommunala investeringarna bygger på en investeringsenkät

som insamlats av statistiska centralbyrån under februari—mars 1965.

Denna innehåller dels det preliminära utfallet för tredje och fjärde kvartalen

1964 dels investeringsplanerna för 1965 — allt gällande de borgerliga

primärkommunerna och landstingen. Eftersom uppgifterna avseende 1964

lämnats innan kommunernas bokslut förelegat i slutgiltigt skick får dessa

siffror betraktas som tämligen osäkra. Man kan emellertid konstatera att

marsenkätens värden under senare år underskattat det slutgiltiga utfallet

och för den skull har 1964 års enkätnivå uppkorrigerats med drygt

200 miljoner kronor i löpande priser. Drygt hälften av denna korrigering

faller på nyinvesteringar i byggnader och anläggningar. Jämfört med beräkningarna

i den preliminära nationalbudgeten har 1964 års nivå uppjusterats

med ca 40 miljoner kronor.

Totalt sett tycks de kommunala investeringarna (inkl. underhåll, exkl.

bostäder) ha ökat med ca 11,5 procent i volym mellan 1963 och 1964. För

byggnads- och anläggningsinvesteringarna redovisas en stegring med ca 11

procent och för investeringarna i maskiner in. m. med ca 11,5 procent.

En uppdelning på förvaltningsgrenar visar att de kraftigaste investeringsökningarna

har skett inom hälso- och sjukvård, socialvård samt i byggandet

av gator och vägar.

Enkätnivån för 1965 har även den justerats upp på grundval av konstaterade

underskattningar i marsenkäterna. Här är korrigeringen ca 390 miljö
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

ner kronor i löpande priser. En jämförelse med nivån i den preliminära nationalbudgeten

visar att denna höjts med ca 90 miljoner kronor.

Om man antar att aktiebolagens och stiftelsernas investeringar närmast

skulle bli oförändrade 1964—1965 pekar prognosen för kommuninvesteringarna

totalt (inkl. underhåll, exkl. bostäder) på en fortsatt kraftig tillväxt

under 1965. Byggnads- och anläggningsinvesteringarna väntas — volymmässigt

sett — öka med ca 12,5 procent och investeringarna i maskiner

m. m. med ca 1 procent. Totalt ger detta en ökning med ca 11 procent mellan

1964 och 1965. Dessa ökningstal överensstämmer i stort med dem som

presenterades i den preliminära nationalbudgeten.

Under innevarande år kan den kraftigaste expansionen vara att vänta

inom hälso- och sjukvård — ca 25 procents volymmässig ökning — medan

investeringarna inom socialvård, skolväsen och gatuväsen kan komma att

öka med ca 10 procent. Dock måste här poängteras att dessa uppgifter är

synnerligen osäkra.

Huruvida kommunerna till fullo skall lyckas realisera sina planer för

1965 är svårt att bedöma. Enkätens prognosvärden för 1965 har mekaniskt

justerats på basis av differenserna mellan prognoser och utfall lör de närmast

gångna åren. Bl. a. saknas underlag att bedöma om kommunerna i

marsenkäten överskattat eller underskattat upplåningsmöjligheterna på kreditmarknaden

1965.

För de totala offentliga investeringarna (inkl. underhåll, exkl. bostäder1

erhålles med ovan angivna beräkningsmetoder och antaganden en volymmässig

ökning med ca 6,5 procent 1964—1965. Därvid beräknas byggnadsoch

anläggningsinvesteringarna öka med ca 8,5 procent och maskininvesteringarna

med ca 3 procent.

2. Sammanfattning av investeringsprognosen 1965

Investeringsutvecklingen 1961—1964 samt prognosen för 1965 återges i

sammandrag i tabellerna 5 och 6. Nu tillgängligt statistiskt material indikerar

en något mindre investeringsökning totalt 1963—1964 än enligt den preliminära

nationalbudgeten. Investeringsberäkningarna anger nu en uppgång

med 5,5 procent. Detta innebär alltså att stegringstakten för totalinvesteringarna

varit påfallande jämn de tre senaste åren. Prognosen för 1965 visar på

en svag accelerering till 6 procent. Ökningen i tillväxttakt hänför sig till

maskininvesteringarna, vilka genom bl. a. den förutsedda vändningen i industriinvesteringarna

prognoseras stiga med 6 procent 1964—1965 mot 4 procent

1963—1964. På byggnadssidan däremot skulle den starka tillväxten de

båda senaste åren något modereras. En avsaktning från 7 procent 1964 till

6 procent 1965 förutses i föreliggande prognos.

Denna dämpning i byggnadsinvesteringarnas ökningstakt skulle komma

till stånd genom en uppbromsning av expansionen inom områdena handel

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 81

Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1964 samt prognos för 1964_1965

för olika näringsgrenar, inklusive underhåll

Bostäder.

fiske..........

Egentlig industri

Handel m. in.1 ....

Samfärdsel.........

därav: offentlig ...

privat.....

Förvaltning, hälsosjukvård,

skolor och so

ciala ändamål ...

ten och avlopp m. m.

Militära investeringar ..

Summa

Maskiner och apparater

fiske...............

Egentlig industri.....

Kraft-, gas- o. belysn.-\

Samfärdsel...........

därav: offentlig.....

handelsflottan

övrig privat

Förvaltning, hälso- och

sjukvård, skolor och so

ciala ändamål .......

ten och avlopp m. m. ..

Militära investeringar .

Summa

Summa exkl. handelsflottan

Totalt

Bostäder............

fiske..........

Egentlig industri

Handel m. m.1 ......

Samfärdsel..........

Förvaltning, hälso- och

sjukvård, skolor och sociala

ändamål ....

Väg- och gatuarbeten, vatten

och avlopp m. m.

Militära investeringar ....

Summa

Summa exkl. handelsflottan

Procentuell förändring i

1959 års priser

1964 i

miljoner

kronor,

löpande

priser

Förändring 1964—

1965 i 1964 års priser

1961—

1962

1962—

1963

1963—

1964

miljoner

kronor

procent

6,5

h

7,0

10,5

6 623

138

2,0

. - 3,5

- 3,5

2,0

591

8

1,5

3,0

2.5

- 6,5

1 956

164

8,5

k — 9,0

- 1,0

- 3,0

997

13

1,5

15,5

14,0

12,5

1 296

43

3,5

0,5

0,5

0,5

1 186

71

6,0

0

0

2,5

1 159

69

6,0

9,5

h

14,0

- 45,5

27

2

7,5

13,0

17,5

10,5

2 279

374

16,5

5,0

14,0

11,5

3 005

174

6,0

20,5

- 9,5

0

300

70

23,5

i 4,5

7,5

7,0

18 233

1055

6.0

1,0

4,5

1.5

887

35

4,0

2,0

2,5

- 2,0

4 852

462

9,5

- 16,0

- 10,5

4,0

416

3

0,5

8;0

1,5

12.5

4 200

83

2,0

6,5

- 2,0

7,0

861

- 71

- 8,0

16,0

- 18,5

31,0

703

- 18

- 2,5

6,0

10,5

9,0

2 636

172

6,5

2,5

21,5

7,5

598

14

2,5

0,5

29,5

4.0

140

7

5,0

22,0

- 0,5

1,0

1 965

169

8,5

6,0

2,0

4,0

13 058

773

6,0

5,5

4,0

2,5

12 355

791

6,5

l>,5

7,0

10,5

6 623

138

2,0

- 1,0

1,0

1,5

1 478

43

3.0

0,5

3,5

- 3,5

6 808

626

9,0

- 11,5

- 4,0

— 1,0

1 413

16

1,0

15,5

14,0

12,5

1 296

43

3.5

6,0

1,5

10,0

5 387

154

3,0

11,0

18,5

10,0

2 877

388

13,5

4,5

14,5

1 1,0

3 144

181

6,0

21,5

1,5

1,0

2 265

239

10,5

5.0

5,0

5,5

31 291

l 828

6.0

4,5

6,0

5,0

30 588

1 846

6,0

Häri innefattas bl, a. även flertalet fristående kontorsbyggnader.

ktittor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Diagram VII: 2. Byggnadsinvesteringarnas utveckling 1955—1965, totalt och för sektorer

Index: 1955 = 100. Logaritmisk skala. 1959 års priser. Inkl. underhåll

Industri

200 -

Totalt

Statliga

200 -

Kraftverk

Handel m. m.

Kommunala

200 -

200 -

Övriga

Bostäder

Anm. Diagrammet är ritat i logaritmisk skala. Värdena för 1965 är prognoser. I varje del

diagram är totalen inlagd (den tunna streckade kurvan). Från de statliga och kommunala

byggnadsinvesteringarna har exkluderats statliga och kommunala investeringar i bostäder,

kraft-, gas- och belysningsverk samt industri.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

83

och bostäder varemot den utomordentligt kraftiga tillväxten för kommuninvesteringarna

alltsedan 1961 skulle förbli obruten (se diagram 2).1 För de

statliga byggnadsinvesteringarna förutses en ökning av ungefär samma omfattning

som 1964 dvs. en fortsatt lägre stegringstakt än för de totala

byggnadsinvesteringarna. För investeringarna i kraft-, gas- och belysningsverk

förutses den långvariga nedgången brytas 1965 och möjligen kan en liten

ökning i stället vara att påräkna. För industrin slutligen förutses ett tydligt

omslag med en investeringsuppgång överstigande den för de totala byggnadsinvesteringarna.

Efterfrågetillskotten till byggnadssektorn från de olika investeringsområdena

belyses i följande tablå, där de prognoserade investeringsvolymförändringarna

1964—1965 i miljoner kronor satts i procent av de totala byggnadsinvesteringarna

1964. På samma sätt har de faktiska investeringsvolymförändringarna

1961—1962, 1962—1963 och 1963—1964 satts i procent av de

totala investeringarna 1961, 1962 och 1963 respektive. De olika investeringsområdena

i tablån är avgränsade på samma sätt som i diagram 2 (se anm. )

och investeringarna är liksom i diagrammet räknade inklusive reparationer

och underhåll.

Bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar

1962

1963

1964

1965

Procentuell

fördelning

av investe- ringarna

1964

Statliga..........................

0,1

0,7

0,8

0,7

15

Kommunala......................

2,3

3,1

2,5

3,1

22

därav: gator, vägar, vatten, avlopp

0,7

0,7

0,8

0,9

7

Bostäder........................

2,2

2,5

3,7

0,8

36

Industri ........................

-0,4

0,3

— 0,8

0,9

11

Kraft-, gas- och belysningsverk ....

— 0,7

— 0,1

— 0,2

0,1

5

Handel..........................

0,9

0,9

0,8

0,2

7

Övrigt ..........................

— 0,1

— 0,1

0,0

0,0

4

Totalt

4,3

7,3

6,8

5,8

100

Bostadsbyggandets efterfrågetillskott beräknas 1965 motsvara mindre än

1 procent av 1964 års totala byggvolym medan efterfrågetillskottet 1964 motsvarade

drygt 3 1/2 procent av 1963 års byggvolym. Industrins investeringar

i byggnader och anläggningar väger relativt lätt i totala byggnadsverksamheten;

nedgången 1964 respektive den beräknade uppgången 1965 motsvarar

mindre än 1 procent av totala byggvolymen. Uppbromsningen av handelns

investeringar mellan 1964 och 1965 motsvarar i runt tal ett efterfråge
1

Diagrammet är ritat i logaritmisk skala vilket innebär att lutningen på kurvorna ständigt

är proportionell mot den procentuella förändringstakten. I ett diagram av konventionellt

slag skulle exempelvis en oförändrad procentuell ökningstakt från år till år hos en statistisk

serie visa sig som en kurva med successivt stigande lutning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1964 samt prognos för 1964—1965

för privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll

Procentuell förändring i

1959 års priser

1964 i

miljoner

kronor,

löpande

priser

Förändring 1964—

1965 i 1964 års priser

1961—

1962

1962—

1963

1963—

1964

miljoner

kronor

procent

Byggnader och anläggningar

Privata inkl. bostäder....

1,5

6,5

5,5

9 025

372

4,0

Privata exkl. bostäder ..

— 1,0

5,0

— 0,5

3 960

266

6,5

Statliga inkl. bostäder....

— 1,0

2,5

2,5

3198

93

3,0

Statliga exkl. bostäder ..

— 1,0

2,5

3,0

3 183

93

3,0

Kommunala inkl. bostäder

14,0

12,0

11,5

6 010

590

10,0

Kommunala exkl. bostäder

13,0

14,5

11,0

4 467

558

12,5

Summa inkl. bostäder

4,5

7,5

7,0

18 233

1055

6,0

Summa exkl. bostäder

3,5

7,5

5,0

11 610

917

8,0

Maskiner och apparater

Privata ................

2,5

2,5

4,0

8 913

641

7,0

Statliga ................

16,5

— 1,0

1,5

3 370

123

3,5

Kommunala ............

-1,5

19,5

11,5

775

9

1,0

Summa

6,0

2,0

4,0

13 058

773

6,0

Totalt

Privata inkl. bostäder.. ..

2,0

4,5

5,0

17 938

1 013

5,5

Privata exkl. bostäder. . ..

1,5

3,5

2,5

12 873

907

7,0

Statliga inkl. bostäder ..

7,5

0,5

2,0

6 568

216

3,5

Statliga exkl. bostäder ..

7,5

0,5

2,0

6 553

216

3,5

Kommunala inkl. bostäder

12,0

12,5

11,5

6 785

599

9,0

Kommunala exkl. bostäder

11,0

15,0

11,5

5 242

567

11,0

Summa inkl. bostäder

5,0

5,0

5,5

31291

1828

6,0

Summa exkl. bostäder

4,5

4,5

4,5

24 668

1 690

7,0

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

bortfall på en halv procent på hela byggvolymen räknat. Den fortsatta efterfrågeökningen

från kommunernas sida 1965 väger tungt och svarar för mer

än hälften av hela efterfrågetillskottet till byggnadssektorn innevarande år.

Att kommuninvesteringarna skulle fortsätta att expandera kraftigt trots en

avsevärd dämpning i bostadsinvesteringarna, kan synas anmärkningsvärt

med tanke på att en icke obetydlig del av kommuninvesteringarna avser investeringsprojekt

som är mycket nära förknippade med bostadsbyggandet.

De investeringar som i första hand har samband härmed är investeringarna

i vägar och gator samt vatten och avlopp; dessa motsvarar sammantagna ca

en tredjedel av de totala kommuninvesteringarna.1 Ej ens för denna del av

den kommunala investeringsefterfrågan förutses, såsom framgår av tablån,

emellertid någon dämpning 1965. Det bör här påpekas att prognosen för

1 Exklusive kommunernas investeringar i, förutom bostäder, kraft-, gas- och belysningsverk

samt industri.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 85

kommuninvesteringarnas procentuella fördelning på användningsområden

bygger på novemberenkätens uppgifter. Marsenkäten angående kommunernas

investeringsplaner ger ej någon fördelning av planerna på olika användningsområden.

Föreliggande kommuninvesteringsprognos kan dock mycket

väl vara konsistent med prognosen för bostadsinvesteringarna. Förskjutningen

av bostadsbyggandet 1965 mot storstadsregionerna, där investeringarna

i gator in. m. kan förmodas vara relativt sett stora per bostadslägenhet

räknat, talar i och för sig härför. Till den del de kommunala anläggningar

som skall betjäna bostadsområdena måste utföras efter färdigställandet av

bostäderna blir investeringsbehoven stora även 1965 med hänsyn till den

fortsatt kraftiga ökningen även innevarande år i färdigställandet av bostäder.

ris.''.-'' ni t ed i - r: i« /og v:-riögo !*•»■{ ad ,.d)l.T rtiwa it. ut

''■■i i1'' c.! i-fnojg •(•;•{>«ii »g c>t-ii«ni.;iö/t;jl»;-ri v»fl;> tioti .rumcn

•in ■ ‘ • :''in- l.''i> ;!> !>.t ''•<;(> ; fria) !i''/• > a | us-je . (‘iM-aJ1. U iloO

it Ha /..{iilnoa''>(> i x.bpp. in;''/ .V''!/ ■tj-dfig

; .a i /i.ifaiii! ,.r » ,;m!/oi :''■!/•»/sti tijgitb.l" ‘tl: ■iiiavnW t >) uinpju

'' a-u, :* ■. Vt--"..;/ni i.iiijc; ctnoU''!.''* ■ Kgiitate n^b it ni .spiutl

f .,!■ , p !«? »in -i: in: i afl! ii In/ ;nr. ,<!<"(cd /•: tv 9 ■

ot''i/1 oi ''!•'' c ;(»''••.!/ al. in f. *id ^fbniij.dlnl . !-V''f it km

'''' ■■■ i;iiffiiji-i d;-: ,.i ,1 a-,•''! oiod 6

6 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Hiliang C

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

En inte oväsentlig del av bruttonationalproduktens resurser tas i anspråk

av den offentliga sektorn — staten och kommunerna — för investeringsoch

konsumtionsändamål. I detta avsnitt av nationalbudgeten görs en uppskattning

av statens efterfrågan på varor och prestationer för dessa ändamål

under 1965. En redogörelse ges emellertid också för statens totala finanser.

Den efter realekonomiska grunder gjorda gruppering av statens

inkomster och utgifter, som presenteras, avser därvid de inkomst- och utgiftsposter,

som upptas i den egentliga statsbudgeten. Härav följer, att de

uppgifter rörande de statliga investeringarna, som lämnas i detta sammanhang,

inte omfattar den statliga sektorns totala investeringsaktivitet. En

stor del av statens investeringsutgifter ingår nämligen ej i statsbudgeten

som budgetposter.1 För en fullständig bild av de statliga — liksom de kommunala

—- investeringarna hänvisas till kapitel VII.

Som offentlig konsumtion betraktas i det följande sådana utgifter för löner

(inkl. pensioner) och för inköp av varor och tjänster från andra sektorer,

som ej ingår i den offentliga sektorns investeringsutgifter. Som offentlig

konsumtion betraktas dock inte utgifter för sådana varor och tjänster,

som utgör mellanled i framställning av varor och prestationer, som av det

offentliga försäljs på marknaden.

Eu avsevärd del av statens utgifter består av transfereringar (inkoinstöverföringar)

till andra sektorer. Dessa utgifter medför i och för sig ej

något ianspråktagande av reala resurser. De ingår emellertid i de mottagande

ekonomiska subjektens inkomster och representerar där i betydande

utsträckning en efterfrågan på varor och prestationer för konsumtion och

investering. Dessa frågor behandlas närmare främst i kapitel VI.

Den offentliga sektorn bedriver viss utlåningsverksamhet, vilken domineras

av statens utlåning till bostadsbyggandet. De realekonomiska implikationerna

härav torde närmast ligga i låneramarnas betydelse för igångsättningen

av bostadsbyggnadsprojekt. Detta spörsmål berörs närmare i avsnittet

om investeringarna.

I det följande behandlas enbart statens finanser. Några nämnvärda justeringar

av de bedömningar av kommunernas ekonomiska aktiviteter

1965, som redovisades i den preliminära nationalbudgeten, synes inte vara

1 I de i detta kapitel redovisade statliga bruttoinvesteringarna ingår sålunda inte de statliga

bolagens investeringar, affärsverkens underhåll eller den del av affärsverkens investeringar,

som finansieras med egna avskrivningsmedel.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för ur 1965 87

påkallade utilrån de nya data, som därefter tillkommit som resultat av den

enkät rörande kommunernas planerade utgifter för löner och investeringsändamål,

vilken företagits i mars,

2. Staten

Statsinkomsterna beräknas nu ha ökat med drygt 10 procent från 1963 till

1964. För 1965 förutses en uppgång i ökningstakten till drygt 17 procent.

Denna uppgång föranleds till en del av den beslutade skärpningen av den

Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1963—1965

Miljoner kronor i löpande priser

Kalenderår

Budgetår

1963

1964

1965

1963 /64

1964/65

1965/66

utfall

prel.

utfall

prognos

utfall

enl.

kompl.

prop.

enl.

kompl.

prop.

1. Inkomster ..............

19 886

21934

25 760

20927

24 070

27 360

därav: direkta skatter____

8 556

9 549

11 510

8 952

10 930

11 620

indirekta skatter..

9 841

10 777

12 250

10 508

11 220

13 660

2. Bruttoinvesteringar......

3 869

4 208

4 640

4 140

4 600

4 840

3. Konsumtion............

5106

5 570

6 650

5 326

6 050

7 100

4. Transfereringar ........

5. Budgeteffekt av B-liste-

10 191

11 361

13 270

10 727

12 550

14 320

uppgörelse..............

—

—

85

—

—

175

6. Summa (2 + 3 + 4 + S)..

19166

21139

24 645

20193

23 200

26435

7. Finansiellt sparande (1—6)

8. Utlåning och rörliga

+ 720

+ 795

+ 1 115

+ 734

+ 870

+ 925

krediter................

794

982

1 425

820

1 360

1 635

9. Totala utgifter (S + S) ..

19 960

22121

26 070

21013

24 560

28 070

10. Totatsaldo (1—9)........

11. Nettoförändringar i trans- aktionerna vid sidan av

— 74

— 187

- 310

— 86

- 490

-710

riksstaten (utgiftsökning-)

12. Av riksgäldskontoret redo-

— 127

— 73

+ 7

visade budgetutfall......

— 201

— 260

— 79

Anm. 1. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 10 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets

data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger

dock, varför exakt överensstämmelse ej nås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen,

redovisad i post 12. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 10

— här i form av en residualberäkning — justerats för nettoförändringama i transaktionerna vid

sidan av riksstaten. Dessa transaktioner innefattar bl. a. av staten verkställda men vid periodskiftena

ännu icke bokförda utbetalningar.

Anm. 2. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1965/66 till kalenderårssiffror

för 1965 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder

uppskattningen av de enskilda utgiftsposternas storlek.

Anm. 3. B-listeuppgörelsen 1965 med statstjänstemannens organisationer beräknas medföra eu

utgiftsökning för den statliga sektorn med ca 175 mkr under budgetåret 1965/66. Effekterna på

statsbudgeten härav utgörs dels och framför allt av ökade löneutgifter, dels av minskade nettoinkomster

från de statliga affärsverken. I tabellen (post 5) har dock hela beloppet betraktats som

en budgetutgift.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

indirekta beskattningen från och med budgetåret 1965/66, låt vara att denna

skärpning av uppbördstekniska skäl inte får full effekt på statsinkomsterna

under första hälften av budgetåret. Även inkomsterna av direkta

skatter väntas emellertid öka betydligt kraftigare från 1964 till 1965 än

från 1963 till 1964. Detta har sin grund bl. a. i att inbetalningarna av kvarskatl

samt fyllnadsbetalningarna av preliminär skatt väntas bli betydligt

större 1965 än 1964 samtidigt som utbetalningarna av överskjutande skatt

förutses bli lägre 1965 än 1964. Därtill kommer, att lönesumman under

1965 väntas uppvisa samma procentuella ökning som under 1964. De ändrade

reglerna för inkomstbeskattningen kommer att påverka statsinkomsterna

först under 1966.

Den statliga utgiftsutvecklingen under 1965 synes komma att främst

karaktäriseras av mycket kraftiga ökningar av konsumtion och transfereringar.

Enligt preliminära utfallsberäkningar ökade den statliga konsumtionen

under 1964 med ca 4 procent i volym mot ca 6 procent enligt tidigare

uppskattning. För 1965 förutses en volymökning med ca 12 procent. Denna

beräknade uppgång i ökningstakten föranleds väsentligen av att staten 1965

övertar alla kostnader för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet.

De statliga transfereringsutgifterna beräknas ha ökat med drygt 11 procent

under 1964. Till följd bl. a. av ytterligare höjningar av folkpensioner

och barnbidrag kan inkomstöverföringarna under 1965 förutses visa en

uppgång med nära 17 procent. Vid halvårsfördelningen av utgifterna under

budgetåret 1965/66 har hänsyn därvid tagits till att den ökning av statens

transfereringsutgifter, som föranleds av ett ändrat system för kommunal

skatteutjämning, kommer att äga rum först under 1966.

Statens utlåning, inkluderande förändringar i myndigheternas disposition

av rörliga krediter, synes enligt nu föreliggande uppgifter komma att

expandera betydligt kraftigare under 1965 än under 1964. Det kan dock,

bl. a. i beaktande av tidigare erfarenheter, förefalla osäkert, huruvida denna

beräknade ökning i utlåningen kommer att till fullo realiseras.

Statens beräknade ianspråktagande av reala resurser under 1965 representeras

av dess efterfrågan på varor och tjänster för investerings- och

konsumtionsändamål. De samhällsekonomiska effekterna av denna efterfrågan

diskuteras i andra sammanhang. Här skall blott några kommentarer

göras i anslutning till beräkningarna i tabell 1 av statens samlade ekonomiska

aktivitet. Det kan därvid noteras, att den kraftiga statliga utgiftsexpansionen

under 1965 enligt dessa kalkyler väntas åtföljas av en i det närmaste

lika stor ökning av statsinkomsterna, varför totalbudgetens saldo

inte skulle undergå någon mera betydande försämring från 1964 till 1965.

Den finansiella stabilisering av statsbudgeten, mätt genom budgetutfallets

och statsskuldens förändring under löpande tolvmånadersperioder, vid ett

underskott på ett par hundra miljoner kronor, som ägde rum under senare

delen av 1964, synes därför i stort sett kunna komma att bestå under 1965.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Da. sålunda statens upplåningsbehov kan väntas förändras endast obetydligt

lrän 1964 till 1965 skulle statsbudgetens likviditetseffekter via förändringar

i affärsbankernas innehav av statliga skuldförbindelser kunna beräknas bli

mycket måttliga under 1965. En nyanserad bedömning av dessa likviditelseltekter

kan dock ej göras utan beaktande av statsskuldspolitiken.

Det finansiella utfallet av statsbudgeten kan också mätas genom det finansiella

sparandet, definierat som skillnaden mellan statens inkomster

och utgifter innan hänsyn tagits till statens transaktioner på kreditmarknaden

i form av utlåning och upplåning. Under 1964 synes utvecklingen

av statsbudgeten ha resulterat i ett positivt finansiellt sparande om ca 800

miljoner kronor, innebärande en obetydlig uppgång från 1963. För 1965

förutses en ytterligare och kraftigare uppgång i det finansiella sparandet.

Då sålunda staten kan beräknas uppbära ökade inkomster utöver vad

som krävs för att täcka de ökade utgifterna, bortsett från utlåningen,

skulle den slutsatsen kunna ligga nära till hands, att statsbudgeten under

1965 skulle kunna väntas få en viss kontraktiv effekt på samhällsekonomin.

En dylik bedömning av verkningarna av förändringar i statens finansiella

sparande bör dock betraktas som tentativ då den måste göras utan

att vissa från teoretisk synpunkt väsentliga omständigheter kan beaktas

eller ges en principiellt godtagbar precisering. Vid en noggrannare analys

är det givetvis i och för sig mindre tillfredsställande att — såsom av praktiska

skäl i viss utsträckning måste ske — tillmäta alla inkomst- och utgiftsposter

samma realekonomiska betydelse oavsett vilka marknader och

subjekt som berörs av statens ekonomiska aktiviteter. Framför allt gäller,

att konstaterade eller förväntade förändringar i statens finansiella sparande

inte kan läggas till grund för bedömningar av den inverkan på samhällsekonomin,

som kan följa av att den statliga verksamheten oavsett

törändringar i detta sparande utvidgas och därvid tar ytterligare produktionsfaktorer

i anspråk. En grundligare analys av verkningarna av förändringar

i det finansiella sparandet borde också beakta den omständigheten,

alt utvecklingen av statens inkomster och i viss mån även av dess utgifter

automatiskt påverkas av det ekonomiska skeendet utanför den statliga sektorn.

En oväntad förstärkning av beskattningsunderlaget kan sålunda tänkas

medföra en inkomstökning, som inte varit planerad eller i varje fall

inte tillkommit som följd av medvetna åtgärder från statens sida. Denna

automatiska effekt på statsbudgeten av den ekonomiska expansionen utanför

den statliga sektorn skulle man dock i stort sett kunna bortse från vid

en jämförelse mellan två perioder, under vilka den allmänna tillväxten i

beskattningsunderlaget varit någorlunda likartad.

Söker man göra en uppskattning av verkningarna av det finansiella sparandets

utveckling 1962—1965 under något hänsyntagande till de ovan

angivna omständigheterna torde det därvid inledningsvis kunna konstate
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

ras, att förändringarna i beskattningsunderlagets tillväxt under denna period

varit relativt måttliga. Omslaget i det statliga finansiella sparandet

från en nedgång med 870 miljoner kronor 1962—1963 till någon ökning

1963—1964 och en förväntad ytterligare uppgång 1964—1965 bör därför

inte uppfattas som enbart en automatisk effekt av den expansion, som ägt

rum i samhällsekonomin, utan får anses tyda på att budgetutvecklingen

från 1963 väsentligen av andra skäl blivit avgjort mindre expansiv. Hänsyn

måste dock tas till den omständigheten, att den statliga verksamheten

expanderat 1963—1964 och väntas expandera ytterligare 1964—1965. Särskilt

har de statliga transfereringarna ökat. Även om det kan göras gällande,

alt de direkt konjunktuninriktade verkningarna av ökade transfereringsutgifter,

som täcks av ökade skatter och avgifter, vore relativt begränsade,

återstår givetvis det förhållandet, att statens efterfrågan på varor och

tjänster ökat 1963—1964 och väntas öka än mera 1964—1965. Med beaktande

av dessa synpunkter synes man dock med visst fog kunna göra gällande,

att den beräknade förändringen i det finansiella sparandet ger en viss föreställning

om budgetutvecklingens inverkan på de ekonomiska transaktionerna

vid sidan av den statliga sektorn. Vid en bedömning av inverkan på

samhällsekonomin totalt måste man givetvis också beakta effekterna av

förändringar i den statliga verksamhetens volym.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

91

IX. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1963—1964

År 1964 var verkningarna av den restriktiva kreditpolitik som förts sedan

början av 1963 allmänt kännbara, ökningen i kreditgivningen på den reguljära

kreditmarknaden som uppgick till en och en halv miljard kronor under

1963 stannade vid ca tre kvarts miljard kronor 19641 vilket är ca en halv

miljard kronor mer än som redovisades i den preliminära nationalbudgeten.

Statistiska uppgifter för kreditgivningen utanför den reguljära kreditmarknaden

saknas i stort sett; denna kreditgivning torde dock ha fått större

betydelse allt eftersom den reguljära kreditgivningen stramats åt. ökningen

i statens upplåning upphörde praktiskt taget. Även tillväxten av kreditgivningen

till bostadssektorn dämpades; denna sektor uppvisade ändock en

kraftig expansion; kreditgivningen ökade med ca 600 miljoner kronor.

Kommunernas upplåning som tidigare hade legat oförändrad på en hög

nivå ökade avsevärt, nämligen med 350 miljoner kronor, ett högre belopp än

det som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Av nu föreliggande

uppgifter för 1964 framgår att dämpningen av kreditgivningen till näringslivet

har varit något mindre markerad än vad som hade beräknats tidigare.

Den strama kreditpolitiken synes dock framför allt ha fått effekt på denna

sektor, vars upplåning minskade med 250 miljoner kronor.

Statens upplåning på kreditmarknaden var som nämnts av samma storleksordning

som under det föregående året. (Jämför tabell 1.) Statsskuldpolitiken

utgjorde ett viktigt penningpolitiskt instrument. Under 1964 åstadkoms

en omfattande förskjutning av upplåningen mot den långa marknaden.

Gentemot riksbanken översteg skuldåterbetalningarna nyupplåningen,

medan gentemot »allmänheten» förhållandet var det omvända. Den omfattande

statsupplåningen på marknaden utanför affärsbankerna hade en åtstramande

verkan på bankernas likviditet.

Kommuner nas upplåning har under senare år legat på en mycket hög

nivå. År 1964 inträffade återigen en kraftig ökning nämligen med 350 miljoner

kronor. Huvuddelen av kommunernas upplåning företas vanligen

på den långa marknaden och under 1964 har inte minst obligationsemissionerna

spelat en betydande roll. Trots denna ökade upplåning, vid i stort

sett oförändrat finansiellt sparande, torde kommunerna inte ha kunnat

1 Med kreditgivning respektive utlåning avses här och i det följande konsekvent nettotillväxt

av utestående lån; med ökningen i kreditgivningen avses följaktligen inte tillväxten av utestående

lån utan ökningen av denna tillväxt.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Mnj:ts proposition nr 125 år 1965

åstadkomma någon större förbättring av sin reala likviditet, som oavbrutet

sjunkit sedan 1960.

Även i fråga om boslndskreditgivningen kom obligationsmarknaden att

spela en växande roll under 1964, vartill affärsbankernas jämförelsevis

stora köp av hypoteksobligationer bidrog. En viss ökning förekom även

ifråga om reverslånegivningen från kapitalmarknadsinstituten, och avlyften

hos affärsbankerna av utestående bostadsbyggnadskrediter blev osedvanligt

stora. Nya sådana krediter gavs emellertid i ännu större omfattning, och

de utestående beloppen ökade.

Näringslivets finansiella sparande kan residualberäknas från föränd
-

Tabell IX :I. Kredit mai knadeii 1963 och 1964

Nettobelopp, miljoner kronor

Långivare

Låntagare

Staten

Kom-

muner

Bostä-

der

Närings-

liv

Summa

1963

Riksbanken ........................

350

0

100

50

500

Affärsbanker........................

— 700

50

900

2 050

2 300

Övriga kreditinstitut ................

600

850

2 750

1 150

5 350

därav: AP-fonden ..................

270

300

740

460

1 770

Allmänheten ......................

- 50

50

50

300

350

Summa

200

950

3 800

3 550

8 500

1964

Riksbanken ........................

— 250

0

100

50

—100

Affärsbanker........................

0

100

1 250

1 550

2 900

Övriga kreditinstitut ................

250

1 150

3 000

1 300

5 700

därav: AP-fonden....................

290

470

1 050

550

2 350

Allmänheten........................

250

50

50

400

750

Summa

250

1300

4 400

3 300

9 250

Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin som ligger

utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp

av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbyggnadskrediter

och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och

avser alla andra lån och obligationsköp än de nyssnämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationerna, allmänna

pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas

pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet

omfattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse statspapper,

som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsektorer.

Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas således

i denna post.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden:

kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna

ingår således inte.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

iingarna av det linansiella sparandet för staten, kommunerna, bostadssektorn,

hushållen och bytesbalansen. För 1964 visar residualen en ringa

förbättring jämfört med 1963. Investeringarna i byggnader, anläggningar

och maskiner har emellertid stigit med ca en kvarts miljard kronor jämfört

med 1963, lagerinvesteringarna har ökat med ca eu miljard kronor. Den

beräknade förbättringen av det finansiella sparandet implicerar att vinsterna

torde ha förbättrats med mer än en och en kvarts miljard kronor.

Den reala likviditeten1 — kvoten mellan kassa- och banktillgodohavanden

a ena sidan och produktionen till löpande priser å den andra — kan

beräknas ha minskat för näringslivet i dess helhet. För enbart industrin

kan emellertid utvecklingen ha varit något gynnsammare. De likvida tillgångarnas

absoluta belopp torde totalt för näringslivet ha hållits oförändrat;

vid någon förbättring av det finansiella sparandet har en måttlig nedgång

av upplåningen på den organiserade kreditmarknaden ägt rum.

Den restriktiva kreditpolitiken har, med det hänsynstagande som har

gjorts till de kraftigt expanderande bostads- och kommunsektorerna, haft

sin största effekt på kreditgivningen till näringslivet. Nedgången i kreditgivningen

belöpte sig till en kvarts miljard kronor. Den utgjordes huvudsakligen

av en minskning i affärsbankernas kreditgivning till denna sektor.

Obligationsmarknaden har inte varit lika hårt åtstramad; obligationsemissioner

av ungefär samma omfång som under 1963 har släppts igenom.

Den kommersiella kreditgivningen till industrin som ingår i den positiva

restposten i betalningsbalansen torde ha utgjort ett finansieringstillskott.

2. Kreditmarknadskalkylen för 1965

Revideringarna av prognoserna för de olika realsektorernas inkomster och

utgifter är 1965 föranleder även vissa ändringar i den kreditmarknadskalkyl,

som presenterades i den preliminära nationalbudgeten. På utbudssidan

bibehålls den schablonmässigt bestämda siffran för riksbankens kreditgivring

och den tidigare beräknade siffran för »Övriga institut» oförändrade.

Man torde dock kunna räkna med ett större kreditutbud från

allmänhetens sida av storleksordningen tre kvarts miljard kronor. Reviderade

uppgifter lyder på ett förbättrat finansiellt sparande för hushållen,

och de omfattande besluten om aktieemissioner under årets första kvartal

innebär förbättrade möjligheter för direkta placeringar i företagen från allmänhetens

sida. Affärsbankernas kreditutbud utgör en restpost; den i tabellen

angivna siffran erfordras för att kalkylen skall stämma. Revideringarna,

framför allt av cfterfrågesidan i kalkylen, medför att utbudssiffran

lör affärsbankerna i denna kalkyl blir högre än i den preliminära nationalbudgeten.

1 För eu utförligare redovisning av beräkningsförfarandct hänvisas till Koniunkturiäaet

Oktober 1964, s. 50.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Tabell IX: 2. Kreditmarknadskalkyl för 1965

Nettobelopp, miljoner kronor

Efterfrågan

Staten......

Kommuner

Bostäder .

Näringslivet

Utbud

....... 250

....... 1 500

....... 4 750

....... 3 500

Summa 10 000

Riksbanken ...........

Affärsbankerna (restpost)

Övriga kreditinstitut ...

Allmänheten...........

....... 500

....... 2 750

....... >6 000

....... 750

Summa 10 000

1 Av detta utbud beräknas omkring hälften komma från AP-fonderna.

Enligt budgetprognosen tenderar den statliga upplåningen att uppgå till

ca cn kvarts miljard kronor.

En avsevärd upprevidering av kalkylen för kommunernas kreditefterfrägan

synes vara påkallad. För det första har den definitiva efterfrågesiflran

för 1964 överstigit den preliminära uppskattningen med 150 miljoner

kronor. Med utgångspunkt från denna upplåning, en kalkylerad försämring

av det finansiella sparandet med ca 100 miljoner kronor samt

den alltjämt låga reala likviditeten för kommunerna kan upplåningsbehovet

uppskattas till en och eu halv miljard kronor, vilket är en kvarts miljard

kronor mer än motsvarande uppgift i den preliminära nationalbudgeten.

Det bör påpekas att siffran i tabellen enbart ger en grov uppskattning av

det kommunernas kreditbehov som behövs för att deras omfattande investeringsplaner

skall kunna genomföras. Det är inte givet att en så omfattande

del av kreditmarknadsmedel ställs till kommunernas förfogande,

framförallt med hänsyn till bostads- och industriinvesteringarnas omfång.

Bostadssektorns kreditbehov beräknas med ledning av investeringsprognosen

för denna sektor. En ökning av upplåningen i takt med ökningen av

investeringarna ger, med hänsyn tagen till statens direkta långivning till

bostadssektorn en total upplåning på kreditmarknaden av storleksordningen

fyra och trekvarts miljarder kronor. Detta belopp ligger 350 miljoner

kronor över 1964 års nivå, och 250 miljoner kronor över uppgiften

i den preliminära nationalbudgeten. Med utgångspunkt från prognoserna

för staten, kommunerna, bostadssektorn, hushållen och bytesbalansen kan

näringslivets finansiella sparande residualberäknas. Enligt denna kalkyl

kan en viss försämring förutses. Prognosen för näringslivets investeringar

i byggnader, anläggningar och maskiner lyder på en ökning på en och en

kvarts miljard kronor jämfört med det föregående året. Lagerinvesteringarna

beräknas överstiga 1964 års nivå med en kvarts miljard kronor. En

lotal investeringsökning på ca en och en halv miljard kronor och ett försämrat

finansiellt sparande implicerar en bruttovinstförbättring på ca en

och en kvarts miljard kronor, dvs. en troligen något mindre vinstförbättring

än 1964 års. Dels torde ökningen av vinstmarginalerna komma att dämpas

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 11)65

något dels blir utrymmet för produktionsstegringar begränsat eftersom

kapacitetstaket nås i flera betydande industribranscher. Eftersom investeringarna

växer snabbare än vinsterna skulle upplåningsbehovet 1965 öka

jämfört med 1964, särskilt om man räknar med att någon förbättring av

den sedan några ar låga reala likviditeten kommer att ske. En annan orsak

som kan bidra till att näringslivets upplåningsbehov på den inhemska marknaden

blir större än under 1964 är ett eventuellt bortfall av utländsk kommersiell

kreditgivning till svenska företag. En del av marknadsbehovet kan förutses

bli täckt på aktiemarknaden; omfattande aktieemissioner har ägt rum

under årets första kvartal.

Den kalkyl som presenteras i detta avsnitt bör betraktas som ett räkneexempel

snarare än en prognos. Kalkylen ger en total kreditgivning — på

den reguljära marknaden — som ligger ca tre kvarts miljard kronor över

1964 ars nivå. Utbudssiffran för affärsbankerna i kalkylen är lägre än siffran

lör 1964. Även om en närmare precisering är omöjlig så kan denna

sittra ge uttryck för ett bibehållande av kreditpolitikens restriktiva inriktning.

En fortsatt restriktiv penningpolitik underlättas av att betalningsbalansens

utveckling har en åtstramande effekt. 1964 års omfattande valutatillströmning

kommer troligtvis att upphöra under 1965, Ett visst valutautflöde torde

komma att äga rum. Den väntade förändringen är en följd av en förutsedd

försämring av bytesbalansen och en minskning av den utländska

kommersiella kreditgivning som ingår i betalningsbalansens restpost.

Affärsbankerna befinner sig för närvarande liksom under hela året 1964

i ett ytterst ansträngt läge. Likviditeten ligger alltjämt på en mycket låg

nivå, inte heller har nettoställningen gentemot riksbanken undergått någon

påtaglig förbättring, något som skulle ha minskat risken för straffräntebetalningar.

Affärsbankernas ansträngda likviditetsläge kommer, vid given

penningpolitik med all sannolikhet att bestå under hela återstående delen

av året. Efter de betydande avlyft av byggnadskreditiv som åstadkoms genom

att affärsbankerna förvärvat hypoteksobligationer under föregående

är har också återigen avlyftssvårigheter uppstått.

De obligationsemissioner som skett under första kvartalet i år bär avsett

staten och näringslivet. Obligationsemissioner för bostadssektorn och kommunerna

under återstående delen av året underlättas av den diskontohöjning

soin företogs av riksbanken i april. Liksom diskontohöjningen i november

1964 innebär den i första band en anpassning av räntan till marknadsläget.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Innehåll

I. Sammanfattande översikt .................................. 2

II. Det internationella läget.................................... 15

III. Utrikeshandeln............................................ ^9

1. Exporten ..............................................

2. Importen .............................................. 40

3. Bytes- och betalningsbalansen............................ -11

IV. Produktionen ............................................. "*3

1. Industrin .............................................. 43

2. Skogsbruket............................................ 52

3. Övriga näringsgrenar................................... 53

4. Den totala produktionen ................................ 53

V. Arbetsmarknaden ......................................... 55

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1965 .............. 55

2. Arbetsmarknadsutsikterna för 1965 ................. 58

3. Sammanfattande bedömning av den förväntade utvecklingen

1965 ................................................... 60

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi ...................... 61

1. De disponibla inkomsterna .............................. 61

2. Konsumentpriserna..................................... 55

3. Den privata konsumtionen ..... 68

VII. Investeringarna ........................................... 76

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden.............. 70

2. Sammanfattning av investeringsprognosen 1965 ............ 80

VID. Den offentliga verksamheten............................... 86

1. Allmänt ............................................... 66

2. Staten................................................. 67

IX. Kreditmarknaden ....................... 91

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1964 .................. 91

2. Kreditmarknadskalkylen för 1965 ........................ 93

s. 97 Kontrollera mot PDF

Rih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

97

Tabellförteckning

I. 1. Reviderad försörjningsbalans för 1965 .....................; 8

II. 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområ
den

1963—1965 .................................L 16

2. Konsumentpriser och timförtjänster i industrin 1962—1965 18

III. 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1963—1965 ...... 30

2. Järn- och stålexporten fördelad på länder 1963—1965 ...... 36

3. Verkstadsexportens länderfördelning 1963—1965 . .......... 38

4. Betalningsbalansen 1963—1965 ........................... 41

IV. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål 1962—

1965 .................................................. 44

2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter 1962—1965 .... 45

3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1962—

1965 .................................................. 49

4. Industriproduktionens utveckling 1963—1965 .............. 51

5. Förbrukning och uttag av rundvirke 1962—1965 ............ 52

6. Försörjningsbalans för rundvirke 1962—1965 .............. 53

V. 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1963—1965, hela landet .. 56

2. Den registrerade arbetslösheten 1964 och 1965 regionalt och

branschvis............................................. 57

VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1963—

1965 .................................................. 64

2. Konsumentprisförändringar 1959—1964 uppdelade på komponenter

samt prisprognos för 1965 ........................ 66

VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflvttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen

1960—1965 ................................. 70

2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin

1964 och 1965 enligt investeringsenkät i februari 1965 ........ 74

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar 1957—1965 .......................... 75

4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar 1962—1965 .......................... 76

5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1964 samt prognos

för 1964—1965 för olika näringsgrenar.................... 81

6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1964 samt prognos

för 1964—1965 för privat, statlig och kommunal sektor .... 84

VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1963—1965 ................ 87

IX. 1. Kreditmarknaden 1963 och 1964 ......................... 92

2. Ivreditmarknadskalkyl för 1965 .......................... 94

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Diagramförteckning

II. 1. Industriproduktionen i olika länder och länderområden 1962

—1965 ................................................ 25

2. OECD:s handel 1962—1964 .............................. 27

III. 1. Volymutvecklingen för exporten, totalt och fördelad på varugrupper

1960—1966 .................................... 33

VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1961

—1965 ................................................ 63

VII. 1. Investeringar i bostäder, exkl. underhåll och inom egentlig

industri 1955—1965 ..................................... 72

2. Byggnadsinvesteringarnas utveckling 1955—1965, totalt och

för sektorer ........................................... 82

MARCUS BOKTR. STHIM 1965 650218

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANGD

UTGIFTSFÖRÄNDRINGAR

I FÖRHÅLLANDE TILL

STATSVERKSPROPOSITIONEN

FÖR

BUDGETÅRET 1965/66

M.M.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1905

Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

1

Bihang D

UTGIFTSFÖRÄNDRINGAR

I FÖRHÅLLANDE TILL

STATSVERKSPROPOSITIONEN

FÖR

BUDGETÅRET 1965/66 M. M.

1 liihang till riksdagens protokoll 1965. I samt. JVr 126. Bihang I)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Driftbudgeten för

Inkomster

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. ki\

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter........................

24 332,2

+ 588,0

24 920,2

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

738,0

+ 44,0

782,0

III. Diverse inkomster ..............

421,0

+ io,o

431,0

Säger

25 491,2

+ 642,0

26 133,2

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ........

579,0

— 159,0

420,0

II. Riksbanksfonden................

100,0

—

100,0

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

46,7

—

46,7

IV. Försvarets fonder ..............

51,1

— 1,0

50,1

V. Statens utlåningsfonder..........

397,3

—

397,3

VI. Fonden för låneunderstöd........

10,4

—

10,4

VII. Fonden för statens aktier........

85,0

—

85,0

VIII. Statens pensionsfonder ..........

77,8

—

77,8

IX. Diverse kapitalfonder............

38,0

—

38,0

Säger

1 385,3

— 160,0

1 225,3

Summa inkomster på driftbudgeten

26 876,6

+ 482,0

27 358,6

Summa

26 876,6

+ 482,0

27 358,6

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Utgifts förändringar i förhållande till statsverkspropositionen

3

hudgetåret 1965/66

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ..

5,9

_

5,9

II. Justitiedepartementet ..........

335,6

+ 1,3

336,9

III. Utrikesdepartementet............

254,9

+ 3,5

258,4

IV. Försvarsdepartementet..........

4 152,2

+ 2,2

4 154,4

V. Socialdepartementet ............

8 078,5

+ 87,2

8 165,7

VI. Kommunikationsdepartementet ..

2 250,1

+ 0,8

2 250,9

VII. Finansdepartementet............

1 234,9

— 1,7

1 233,2

VIII. Ecklesiastikdepartementet........

3 787,7

+ 13,9

3 801,6

IX. J ordbruksdepartementet ........

679,4

+ 3,2

682,6

X. Handelsdepartementet ..........

282,6

+ 1,3

283,9

XI. Inrikesdepartementet............

2 244,3

+ 5,9

2 250,2

XII. Civildepartementet..............

1 008,6

+ 178,4

1 187,0

XIII. Oförutsedda utgifter............

1,0

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m. ..

39,7

—

39,7

Säger

24 355,5

+ 296,0

24 651,5

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden ................

10,5

__

10,5

II. Riksgäldsfonden................

890,0

—

890,0

III. Avskrivning av nya kapitalinveste-

ringar ......................

1 102,7

+ 28,4

1 131,1

IV. Avskrivning av oreglerade kapital-

medelsförluster ..............

1,0

—

1,0

Säger

2 004,2

+ 28,4

2 032,6

Summa utgifter på driftbudgeten

26 359,7

+ 324,4

26 684,1

Beräknat överskott på statsregleringen:

Överskott av inkomster................

516,8

+ 157,6

674,5

Därav:

Avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel ..........

200,0

+ 200,0

400,0

Beräknat överskott på statsregleringen..

316,8

— 42,4

274,5

Summa

26 876,6

+ 482,0

27 358,6

tf Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 126. Bihang I)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kimgl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen för budgetåret 1965/66

Tusental kronor

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter:

II. Justitiedepartementet

Statsrådsberedningen:

99

Avlöningar, förslagsanslag...........

1 099

65

1 198

+

Justitiedepartementet:

1 073

Avlöningar, förslagsanslag...........

3 720

»

4 793

+

Omkostnader, förslagsanslag.........

355

»

410

+

55

Kommittéer m. m., reservationsanslag ...

4 200

*

4 300

+

100

Extra utgifter, reservationsanslag.......

220

305

_L

85

Högsta domstolen:

135

Avlöningar, förslagsanslag...........

5 246

»

5 111

—

Omkostnader, förslagsanslag.........

384

»

444

+

60

Summa

15 224

16 561

+

1 337

III. Utrikesdepartementet

Styrelsen för internationell utveckling:1

2 553

Avlöningar, förslagsanslag...........

2 867

63

5 420

l

Omkostnader, förslagsanslag.........

590

»

1 550

960

Summa

3 457

6 970

4"

3 513

IV. Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet:

3 020

250

Avlöningar, förslagsanslag...........

2 770

65

+

Omkostnader, förslagsanslag.........

500

»

550

+

50

Kommittéer m. m., reservationsanslag ...

1 600

1 300

—

300

Försvarsstaben:

870

Avlöningar, förslagsanslag...........

11 300

66

10 430

—

Särskilda avlöningar, förslagsanslag ...

2 000

*

2 700

700

Omkostnader, förslagsanslag.........

1 650

1 710

60

Särskilda omkostnader, förslagsanslag.

1 350

»

1 460

no

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Kasernbyggnaders delfond, förslags-

139 276

18 466

anslag............................

157 742

34

—

Befästningars delfond, förslagsanslag . .

48 949

»

69 529

4-

20 580

Försvarets forskningsanstalts delfond,

förslagsanslag......................

3 362

»

3 438

76

Summa

231 223

233 413

+

2 190

1 Motsvarande anslag i statsverkspropositionen: Nämnden för internationellt bistånd

(NIB).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 5

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

ökning ( + )

Minskning (—)

proposi-

tionen

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

V. Socialdepartementet

Socialdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag...........

2 950

65

3 410

+

460

Omkostnader, förslagsanslag.........

200

280

+

80

Kommittéer m. m., reservationsanslag ...

3 500

»

3 900

+

400

Folkpensioner, förslagsanslag..........

4 475 000

45

4 560 000

+

85 000*

Karolinska sjukhuset:

Utrustning, reservationsanslag........

3 000

59

3 317

+

317

Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:

Avlöningar, förslagsanslag...........

230

56

287

+

57

Omkostnader, förslagsanslag.........

289

284

5

Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:

Avlöningar, förslagsanslag...........

267

*

321

54

Omkostnader, förslagsanslag.........

147

»

155

+

8

Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:

Avlöningar, förslagsanslag...........

836

»

962

+

126

Omkostnader, förslagsanslag.........

226

»

235

+

9

Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:

Avlöningar, förslagsanslag...........

437

*

497

+

60

Omkostnader, förslagsanslag.........

351

442

■ +

91

Statens sjuksköterskeskola i Norrköping:

Avlöningar, förslagsanslag...........

380

»

488

108

Omkostnader, förslagsanslag.........

322

*

309

13

Bidrag till vissa sjuksköterskeskolor, för-

slagsanslag........................

1 061

»

1 244

183

Utbildning av viss sjukvårdspersonal, för-

slagsanslag........................

426

»

670

244

Summa

4 489 622

4 576 801

+

87 179

VI. Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag...........

2 899

65

3 239

+

340

Omkostnader, förslagsanslag.........

179

»

189

+

10

Kommittéer m. in., reservationsanslag ...

2 100

»

2 500

+

400

Extra utgifter, reservationsanslag......

485

»

560

75

Summa

5 663

6 488

825

VII. Finansdepartementet

Finansdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag...........

6 700

65

8 360

1 660

Omkostnader, förslagsanslag.........

1 950

»

2 251

+

301

Statistiska centralbyrån:

Avlöningar, förslagsanslag...........

11 770

82

13 730

4*

1 960

Omkostnader, förslagsanslag.........

6 336

»

7 270

T

934

Särskilda undersökningar, reservations-

anslag............................

1 600

*

1 900

+

300

'' Därav 80 milj. kr. till följd av att ytterligare ett indextillägg kommer att utlösas i juni 1965.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Anslagsrubrik * VIII.

Datamaskincentralen:

Anskaffning av datamaskiner, reservationsanslag

........................

Statskontoret:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Bidrag till skattetyngda kommuner,

m. m., förslagsanslag...............

Skatteersättning till kommunerna i anledning

av 1957 års ortsavdragsreform,

in. m., förslagsanslag...............

Skatteersättning till kommunerna i anledning

av 1961 års ortsavdragsreform,

förslagsanslag......................

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna,

m. m., förslagsanslag.............

VIII. Ecklesiastikdepartementet

Ecklesiastikdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag.......

Omkostnader, förslagsanslag.....

Kommittéer m. m., reservationsanslag ...

Extra utgifter, reservationsanslag .. .

Naturhistoriska riksmuseet:

Avlöningar, förslagsanslag.......

Omkostnader, förslagsanslag.....

Materiel m. m., reservationsanslag

Grundskolor m. m.:

slag

förslagsanslag.....................

Bidrag till pedagogisk utrustning m.m.

förslagsanslag.....................

Statens blindskolor m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag..........

Omkostnader, förslagsanslag........

Statens dövskolor m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag..........

Omkostnader, förslagsanslag........

Engångsanskaffning av utrustning

m. m., reservationsanslag...........

Resor för blind- och dövskoleelever jämt

ledsagare, förslagsanslag............

slagsanslag ....

Vissa kostnader

för utbildnings
-

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

8 000

82

— 8 000

8 600

42

11 500

+ 2 900

1 397

1»

1 625

+ 228

100 000

43

50 000

—- 50 000

400 000

*

166 000

— 234 000

345 000

»

162 000

— 183 000

—

»

465 000

+ 465 000

891 353

889 636

— 1 717

3 967

65

4 569

+ 602

433

»

675

+ 242

3 600

»

5 000

+ 1 400

350

»

390

+ 40

1 781

81

2 492

+ 711

261

*

311

+ 50

275

»

355

80

8 483

50

11 510

+ 3 027

1 600

49

1 400

— 200

70 000

77 000

+ 7 000

17 600

»

9 700

— 7 900

4 200

70

4 335

+ 135

1 100

»

1 360

+ 260

7 200

*

7 570

+ 370

2 100

»

2 075

25

400

»

460

60

330

*

500

+ 170

1

40

1

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 7

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

forskningsorganisationen på databe-

handlingsområdet, förslagsanslag.....

Kostnader för datamaskintid, förslags- anslag ............................

Tandem van de Graaff-accelerator vid

Uppsala universitet, reservationsanslag.

Statens medicinska forskningsråd:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag .

Medicinsk forskning, reservationsanslag

Humanistisk forskning, reservationsanslag

Statens råd för samhällsforskning:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag .

Samhällsforskning, reservationsanslag .

Öl 911

40

»

»

*

»

»

»

•

270

10 000

3 800

1 599

15 800

3 520

110

3 060

4 071

Statens naturvetenskapliga forsknings- råd:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag .

Naturvetenskaplig forskning, reserva- tionsanslag ........................

Atomforskning, reservationsanslag......

Lärarhögskolan i Stockholm:

Avlöningar, förslagsanslag...........

15 620

*

»

»

79

380

17 790

9 652

15 410

210

Omkostnader, förslagsanslag.........

1 075

*

1 125

50

Materiel, böcker m. m., reservations- anslag ............................

220

230

10

Lärarhögskolan i Malmö:

Avlöningar, förslagsanslag...........

14 950

»

16 350

1 400

Omkostnader, förslagsanslag.........

1 160

*

1 140

20

Materiel, böcker m. in., reservations- anslag ............................

340

»

360

20

Lärarhögskolan i Göteborg:

Avlöningar, förslagsanslag...........

13 050

»

14 240

1 190

Omkostnader, förslagsanslag.........

775

»

815

-j-

40

Materiel, böcker m. m., reservations- anslag ............................

570

»

585

15

Lärarhögskolan i Uppsala:

Avlöningar, förslagsanslag...........

4 715

»

4 730

-4-

15

Omkostnader, förslagsanslag.........

228

»

230

2

Folkskolcseminariema:

Avlöningar, förslagsanslag...........

30 930

»

32 460

+

1 530

Omkostnader, förslagsanslag.........

2 865

»

2 915

+

50

Materiel, böcker m. m., reservations- anslag ............................

650

»

695

45

Utrustning, reservationsanslag........

1 000

1 050

-f

50

Förskoleseminarierna:

Avlöningar, förslagsanslag...........

3 905

*

3 985

80

Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reser- vationsanslag ......................

7 390

*

7 485

+

95

Gymnastiska centralinstitutet:

Avlöningar, förslagsanslag...........

1 523

»

1 500

23

Slöjdlärarscminariet:

Avlöningar, förslagsanslag...........

509

510

+

1

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Anslagsrubrik

Ersättning till deltagare i utbildning av

lärare vid yrkesundervisningen, förslagsanslag

........................

Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag .

Bidrag till anordnande av skolmåltider,

förslagsanslag......................

Summa

IX. Jordbruksdepartementet

Jordbruksdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Kommittéer m. m., reservationsanslag ...

Extra utgifter, reservationsanslag.......

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område, förslagsanslag..............

Särskilt stöd åt det mindre jordbruket,

förslagsanslag .....................

Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig

växtförädling, förslagsanslag.........

Statens veterinärmedicinska anstalt:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Veterinärhögskolan:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Materiel, reservationsanslag..........

Nyanskaffning och underhåll av utrustning,

reservationsanslag.............

Försöksverksamhet, reservationsanslag

Lantbruksdriften vid veterinärhögskolans

försöksgård, förslagsanslag . .

Veterinärinrättningen i Skara:

Avlöningar, förslagsanslag.......

Omkostnader, förslagsanslag.....

Summa

X. Handelsdepartementet

Handelsdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag........

Omkostnader, förslagsanslag......

Kommittéer m. m., reservationsanslag

Korrosionsinstitutet:

Driftbidrag, förslagsanslag........

Summa

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

7 530

79

7 985

455

320

»

322

+

2

16 000

49

15 000

—

1 000

310 916

324 806

13 890

2 183

65

2 600

+

417

161

»

171

+

10

1 500

»

1 550

+

50

350

»

365

+

15

155 000

95

160 000

+

5 000

95 000

>

92 000

—

3 000

430

55

590

+

160

4 636

38

4 880

+

244

1 215

»

1 290

+

75

6 539

»

6 730

191

1 349

»

1 459

+

no

600

»

525

—

75

425

*

390

—

35

—

*

100

+

100

—

*

1

+

1

245

»

261

+

16

102

•

1

—

101

269 735

272 913

3 178

2 471

65

3 102

631

163

»

202

+

39

700

I

850

-f

150

_

57

500

+

500

3 334

4 654

1 320

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 9

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

XI. Inrikesdepartementet

Inrikesdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag...........

2 485

65

3 350

+ 865

Omkostnader, förslagsanslag.........

280

481

+ 201

Kommittéer m. m., reservationsanslag ...

2 500

»

2 900

+ 400

Bostadsstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag...........

5 030

78

4 810

— 220

Statens hyresråd:

Avlöningar, förslagsanslag...........

910

»

840

70

Polisverket:

Inköp av motorfordon m. m., reserva- tionsanslag ........................

10 000

rskr 11

10 100

+ 100

Anskaffning av civilförsvarsmateriel, re- servationsanslag ....................

41 410

22

46 000

+ 4 590

Summa

62 615

68 481

+ 5 866

XII. Civildepartementet

Civildepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

2 352

86

77

1 310

146

— 1 042

+ 60

Kommittéer m. m., reservationsanslag ...

500

i

800

+ 300

Statens lönenämnd:

Avlöningar, förslagsanslag ..........

370

»

186

— 184

Omkostnader, förslagsanslag.........

8

»

4

— 4

Statens avtalsverk:

Avlöningar, förslagsanslag...........

—

»

3 907

+ 3 907

Omkostnader, förslagsanslag.........

—

»

820

+ 820

Statens avtalsnämnd:

Avlöningar, förslagsanslag...........

643

»

— 643

Omkostnader, förslagsanslag.........

74

»

—

74

Viss utbildningsverksamhet, reservations- anslag ............................

1 000

»

1 300

300

Säger

5 033

8 473

+ 3 440

Beräknade merkostnader för löner och

pensioner m. m....................

—

—

175 000

+ 175 000

Summa

5 033

183 473

+ 178 440

Summa förändringar av

egentliga statsutgifter

B, Utgifter för statens kapitalfonder

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

1 102 703

125

1 131 065

+ 296 021

28 362

Summa förändringar av utgifter

för statens kapitalfonder

Sumina förändringar på driftbudgeten

j 28 362

+ 324 383

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna {astighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens men-

35 000

33

31 000

— 4 000

Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn med komplice- rad utvecklingshämning............

Vissa byggnadsarbeten vid Folke-Ber- nadottehemmet i Uppsala...........

Summa

35 000

*

75

150

1 300

32 450

+ 150

+ 1 300

— 2 550

Kommunikationsdepartementet:

Uppförande av förvaltningsbyggnad i

kvarteret Loen i Stockholm.........

—

64

8 500

-f 8 500

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnadsarbeten vid universitet och

100 000

104''

Nybyggnad av simhallsanläggning vid

1 000

144 324

+ 43 324

Uppförande av vissa studentbostads-

*

3 000

+ 3 000

Summa

101 000

147 324

+ 46 324

Handelsdepartementet:

Förrådsbyggnad vid Svenska institutet

47

150

+ 150

Summa utgiftsförändringar under

statens allmänna fastighetsfond

+ 52 424

Försvarets fonder

Byggnader och utrustning för försvå-

17 000

26

14 500

— 2 500

Summa utgiftsförändringar under

försvarets fonder

— 2 500

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

Lån till vissa byggnadsarbeten m. in.

75

2 250

+ 2 250

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Utgiftsföriindringar i förhållande till statsverkspropositionen 11

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—)

proposi-

tionen

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

Lån till vissa byggnadsarbeten vid

Bräcke östergård i Göteborg m. m. . .

75

2 100

+ 2 100

Summa

—

4 350

+ 4 350

Summa utgiftsförändringar under

fonden för låneunderstöd

Summa utgiftsförändringar på

kapitalbudgeten

+ 4 350

+ 54 274

MARCUS I0K7R. STHLM 1965 650303

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANGE

LÅNGTIDSBUDGET

FÖR PERIODEN 1965/66-1969/70

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Bih. E: Långtidsbudget

1

Bihang E

LÅNGTIDSBUDGET

FÖR PERIODEN 1965/66—1969/70

1. Inledning

1.1. Långtidsbudgeten som planeringsinstrument

Långtidsplanering — syfte och metod. I takt med den statliga sektorns

tillväxt och ökade betydelse inom samhällsekonomin har behovet av en statlig

långtidsplanering vuxit. Detta behov har tillgodosetts på flera olika sätt.

Genom tillkomsten av det ekonomiska planeringsrådet för några år sedan

erhölls ett forum för diskussion och behandling av långsiktsproblem inom

samhällsekonomin. Under planeringsrådets medverkan utarbetas en ny långtidsutredning,

avseende utvecklingen av hela samhällsekonomin perioden

1965—1970. För behandlingen av planeringsfrågor inom vissa delsektorer

har särskilda organ tillkommit, bl. a. forskningsberedningen, utbildningsrådet

och lokaliseringsberedningen. Parallellt härmed har myndigheterna

fått ökade resurser för planeringsverksamhet inom sina fackområden. Genom

riksdagsbeslut år 1964 tillskapas på länsplanet planeringråd för den

regionala planeringsverksamheten.

Ett annat planeringsinstrument som kommit till användning sedan några

år tillbaka är den statliga långtidsbudgeten. I denna redovisas en bedömning

av den statliga utgifts- och inkomstutvecklingen på längre sikt. I detta inledande

avsnitt skall syftet med långtidsbudgeten behandlas. Vidare skall i

korthet redogöras för uppläggningen av långtidsbudgetarbetet och vissa problem

i samband härmed.

En långtidsbedömning kan utföras på olika sätt och med olika ambitionsgrader.

Med en prognos brukar man vanligen avse en bedömning som vill

förutsäga framtida händelser, dvs. hur utvecklingen inom ett visst område

faktiskt kommer att gestalta sig. Vidare talar man om långtidsprogram,

varmed avses en redogörelse för en från vissa synpunkter eftertraktansvärd

utveckling. Till grund för ett långtidsprogram torde som regel böra förutsättas

politiska beslut eller en klart utformad politisk målsättning. En långtidsplan

slutligen förutsätter därutöver att de medel redovisas som erfordras för

att programmet skall kunna realiseras.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19C>5. 1 samt. Nr 125. Biliang E

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Av de här i korthet beskrivna olika typerna av långsiktsbedömningar —

varvid bör inskjutas att terminologin inte är enhetlig — är den statliga långtidsbudgeten

närmast att hänföra till den sistnämnda kategorin, dvs. långtidsplanen.

Den är dock ingen fullständig plan ettersom den endast redovisar

konsekvenserna av redan tidigare fattade beslut för de närmaste

åren. I långtidsbudgeten ligger således inga försök att förutsäga vilka nya

politiska beslut som kan komma att fattas under den behandlade perioden.

Syftet med långtidsbudgeten är i stället att ange omfattningen av de resurser

som erfordras för att gällande målsättningar skall kunna uppfyllas samt

att mot bakgrunden av den allmänna resurstillgången diskutera de faktiska

möjligheterna att realisera dessa målsättningar. Bedömningarna av utvecklingen

skall sålunda innebära en oförändrad standard eller ambitionsnivå.

Detta är givetvis inte liktydigt med oförändrade resurser. Stiger

efterfrågan måste insatserna öka för att kravet på oförändrad standard eller

ambitionsnivå skall kunna uppfyllas. Vidare gäller att för områden där

långtidsprogram fastställts kan den givna ambitionsnivån i sig innefatta en

stigande standard. Planen har i sådana fall anpassats till programmet.

Av det anförda följer att långtidsbudgeten inte återger effekterna av nya

politiska reformer. Det ligger i sakens natur att det i det enskilda fallet kan

vara svårt att avgöra vad som är oförändrad standard. I princip utgår långtidsbudgeten

från rådande ambitionsnivå för den offentliga verksamhetens

framtida omfattning och kvaliteten på de tjänster som erbjudes medborgaren.

Långtidsbudgeten är ett planeringsinstrument i den meningen att den syftar

till att skapa en bättre grundval för statsmakternas handlande under det

kommande året. Det kan förutsättas att nya beslut med verkningar fram i tiden

kommer att fattas på en rad områden och att dessa beslut påverkar de

redovisade långtidsbedömningarna. Långtidsbudgeten är därför ingen

slutlig plan. Den måste årligen revideras och ingår härigenom automatiskt i

en rullande planering för den statliga sektorns utveckling.

Långtidsbudgetens roll i samhällsekonomin. Den statliga sektorn kan inte

betraktas eller behandlas som en isolerad del av samhällsekonomin. När en

plan görs upp för tillväxten av den statliga sektorn måste sambandet med

övriga samhällsekonomiska sektorer beaktas. Detta samband är dubbelsidigt;

dels betingas den statliga sektorns tillväxt av den allmänna framstegstakten

och resurstillgången, dels påverkar den statliga budgetplaneringen

utvecklingen inom övriga delar av ekonomin.

Långtidsbudgeten belyser resurstillgång och resursanspråk på längre sikt

vid givna konjunktur mässiga förutsättningar. Normalt betyder dessa förutsättningar

samhällsekonomisk balans med fullt resursutnyttjande, dvs. vad

som vanligen brukar benämnas högkonjunktur utan överhettningstendenser.

Utgångspunkten för analysen av den statliga budgetens samhällsekono
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bih. E: Långtidsbudget

miska effekt på längre sikt är det antagande som görs om bruttonationalproduktens

framtida utveckling. Genom tillväxten av de totala resurserna

skapas även utrymme för den statliga sektorns expansion. Det är emellertid

inte statens totala utgifter som ur här förevarande synpunkter är av störst

intresse. Statsutgifterna består i princip av två skilda slag, nämligen dels

konsumtions- och investeringsutgifter, som direkt tar produktiva resurser i

anspråk, dels inkomstöverföringar och finansiella transaktioner. Expansionen

av statens utgifter för konsumtions- och investeringsändamål måste ses

i samband med utvecklingen av de övriga sektorerna i samhällsekonomin

vid en given tillväxt av de totala resurserna. I princip gäller att om de statliga

konsumtions- och investeringsutgifterna stiger snabbare än bruttonationalprodukten,

minskar utrymmet i motsvarande mån för övriga sektorers

tillväxt. Stiger de åter långsammare, tillåts övriga sektorer expandera snabbare.

Utvecklingen av de statliga inkomstöverföringarna påverkar i sin tur

tillväxten av övriga sektorer så, att de sinsemellan kan utvecklas olika

snabbt.

Den statliga sektorns utveckling är beroende, men inte under alla förutsättningar

bestämd, av det utrymme som uppstår genom den allmänna produktionstillväxten

i samhället. Statens ianspråktagande av resurser betingas

av skattepolitikens utformning. Naturligtvis kan detta bara ske inom vissa

gränser; den fysiska tillgången på arbetskraft är sålunda en faktor som avgör

takten för utbyggnaden av den statliga verksamheten. Långtidsplanerna

måste därför ständigt avstämmas mot de reala resurstillgångarna. Utifrån

eu sammanställning av de framtida statliga utgiftsanspråken blir frågan,

dels om hänsynen till övriga sektorer medger att utgiftsplanerna förverkligas,

dels vilka skattepolitiska konsekvenser som skulle uppstå vid planernas

realiserande. I det följande kommer denna dubbla frågeställning att närmare

belysas.

Vissa metodproblem. Inledningsvis har understrukits att långtidsbudgeten

inte är en prognos över det framtida utfallet av statens utgifter och inkomster

utan syftar till att klargöra de ekonomiska följderna på längre sikt

av redan fattade beslut. Utgiftsberäkningarna skall därför inte inkludera

höjd standard inom den statliga sektorn, förbättrade bidragsregler etc. Till

grund för bedömningarna i långtidsbudgeten ligger däremot en prognos rörande

efterfrågeutvecklingen inom olika verksamhetsområden. Vissa svårigheter

kan dock uppkomma när det gäller att avgöra om en efterfrågeökning

är en löljd av en strävan att höja standarden inom olika områden eller om

oförändrad standard kan anses ligga till grund för utvecklingen.

Efterfrågan på varor och tjänster från den statliga sektorn påverkas av

en rad faktorer såsom befolkningsutveckling, inkomstutveckling, pris- och

avgiftsförhållanden etc. I vissa fall kan en säker behovsprognos göras, i

andra fall är utvecklingen mycket svår att förutse. När utgiftsutvecklingen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

bestäms av befolkningsförändringar är det möjligt att göra relativt tillförlitliga

prognoser. Så är t. ex. fallet med flertalet av de statliga inkomstöverföringarna

till enskilda personer. Även på skolväsendets område, där

efterfrågan på resurser i form av lärare, lokaler in. m. betingas av statsmakternas

beslut om exempelvis grundskolans successiva genomförande

och den antagna gymnasiefrekvensen, kan man mot bakgrunden av utvecklingen

av berörda åldersgrupper bilda sig en god uppfattning om efterfrågeutvecklingen.

Inom andra områden tillkommer svårbedömbara faktorer,

som inte alltid är möjliga att ange med någon större precision. I det följande

redovisas några exempel på grundläggande faktorer som styr utvecklingen

inom olika områden.

Bilismens expansion påverkar direkt vägnätets utbyggnad. Indirekt avspeglas

denna expansion i de trafiktekniska kraven på ombyggnad av städerna

och i takten av utbyggnaden av sjukvårdsresurserna, den polisiära

verksamheten in. m. En ökad urbanisering ställer krav på bostäder samt

kommunikationer och andra samhälleliga serviceåtgärder. En stigande förvärvsintensitet

hos de gifta kvinnorna kräver bl. a. att samhället ställer

fler platser på barndaghem till förfogande.

När det gäller möjligheterna att åstadkomma en mot efterfrågan svarande

produktion har produktivitetsutvecklingen en avgörande betydelse. Investeringar,

förbättrad organisation och utbildning möjliggör för industrin och

servicenäringarna att öka produktionen av varor och tjänster i snabbare

takt än vad som motsvaras av ökningen i antalet sysselsatta. I princip gäller

detsamma inom den offentliga sektorn, ehuru dess produktivitetsutveckling

i allmänhet inte kan registreras. I några fall kan dock vissa produktivitelsmått

erhållas. Detta gäller i hög grad de affärsdrivande verken, där den faktiska

utvecklingen under den senaste femårsperioden inneburit att en stigande

produktion kunnat erhållas samtidigt som personalen reducerats.

Även inom den offentliga sektorn i övrigt kan produktivitetsvinster uppnås.

Två faktorer torde framför allt spela en stor roll för produktiviteten

inom den statliga sektorn, nämligen åtgärder på det organisatoriska planet

och mekanisering av arbetet. Inom bl. a. polisväsendet och statistikproduktionen

har en långtgående centralisering genomförts varigenom en rationell

organisation erhållits. Genom åtgärder i decentraliserande riktning och delegering

av beslutsfattandet kan man uppnå att ärenden avgörs snabbare

och tar mindre personal i anspråk. Samma resultat kan uppnås genom mekanisering

av manuella rutiner, t. ex. genom införandet av automatisk databehandling.

Vid diskussionen av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande

budgetåren är det naturligt att jämförelser görs med utvecklingen

under tidigare år. Sådana jämförelser är nödvändiga bl. a. för att konstatera

i vilken mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bih. E: Långtidsbudget

vecklingen på skilda delområden gör sig gällande. Historiska data kan vidare

ge upplysningar om t. ex. sambandet mellan olika statliga utgiftstyper

och utvecklingen av kostnader per prestation inom vissa verksamhetsgrenar.

Därmed kan de tjäna som hjälpmedel för framtidsbedömningen.

Som jämförelseperiod kommer i det följande att användas budgetåren

1959/60—1963/64. Ur skilda synpunkter hade det varit önskvärt att föra

fram utgiftsserierna t. o. in. budgetåret 1965/66 för att anknyta dem direkt

till beräkningarna för prognosperioden. Ett sådant förfarande möter emellertid

betydande svårigheter redan för löpande budgetår på grund av den

olika karaktären i tillgängliga data för 1964/65 jämfört med tidigare budgetår.

För perioden t. o. in. 1963/64 har använts faktiska utgifter enligt

riksrevisionsverkets budgetredovisningar. Motsvarande uppgifter för 1964/

65 föreligger ännu inte. Möjligheterna att förutsäga utfallet för de enskilda

anslagen i riksstaten är begränsade särskilt vad gäller konsumtionsutgifter.

Statens löneanslag beräknas på grundval av gällande organisationsplaner för

myndigheterna. Genom uppkomsten av icke förutsedda vakanser och tjänstledigheter

skiljer sig de faktiska löneutgifterna från de anvisade anslagen.

Jämförelser med den historiska utvecklingen blir därför inte rättvisande.

Vad här sagts gäller i princip även för budgetåret 1965/66.

Statsutgifterna har som framgår av avsnitt 4 fördelats på realekonomiska

kategorier, nämligen konsumtion, investering och inkomstöverföringar. Detta

redovisningssätt har valts för att möjliggöra en analys av den samhällsekonomiska

innebörden av den statliga utgiftsutvecklingen. Vissa gränsdragningsproblem

uppstår vid klassificeringen av de olika utgifterna i dessa

kategorier. Särskilt gäller delta när enskilda anslag skall uppdelas på

konsumtions- och investeringsutgifter. För den historiska perioden har riksrevisionsverkets

realekonomiska gruppering, som också ligger till grund för

nationalräkenskaperna, begagnats. För de framförliggande budgetåren har

anslagen antagits komma att ha samma realekonomiska struktur som i

liksstatsförslaget för 1965/66. Användandet av en sådan schabloniserad beräkningsmetod

kan medföra att den inbördes storleken av konsumtions- ocli

investeringsutgifter i de följande beräkningarna inte blir helt rättvisande.

Beräkningarna för perioden 1965/66—1969/70 har gjorts under antagande

om oförändrade priser och löner, dvs. utgiftsserierna återspeglar en

volymmässig utveckling. Jämförbarheten med den historiska perioden kräver

följaktligen att också dess utgiftsserier i möjligaste mån återspeglar volymutvecklingen.

Omräkningen av utgiftsserierna i fasta priser har gjorts

med användande av ett antal olika index, som i huvudsak torde vara väl

lämpade för detta ändamål. Detta gäller bl. a. så betydande utgiftsgrupper

som de statliga löneutgifterna och huvuddelen av investeringsulgifterna.

För omkostnaderna i den statliga konsumtionen saknas emellertid

en index som direkt återger prisutvecklingen för häri ingående varor. I

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

stället har använts konsumentprisindex rensat från bl. a. livsmedel. Vissa

andra utgiftstyper, t. ex. direkta inkomstöverföringar och studielån, har

omräknats med konsumentprisindex som ett uttryck för det reala värde

dessa förmåner representerat för mottagaren.

1.2. Långtidsbudgetens utformning

Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av uppgifter som inhämtats Irån

myndigheterna. I direktiv som utfärdades inför utarbetandet av årets långtidsbudget

angavs de ekonomiska in. fl. förutsättningar som skulle tillämpas.

Beräkningarna har gjorts i fasta priser och löner enligt den nivå som

gällde i januari 1965. Full sysselsättning antas komma att bestå och bruttonationalprodukten

antas årligen öka med 4 %.

Myndigheterna uppmanades att i sina redovisningar av den förutsedda

anslagsutvecklingen ange de grundläggande faktorer som styr efterfrågeoch

behovsutvecklingen. Vidare borde utgiftsplanerna kritiskt granskas med

avseende på såväl deras angelägenhetsgrad som möjligheterna att genomföra

dem med beaktande av tillgängliga reala resurser i form av rekryteringsmöjligheter,

lokalsituation, in. m. I kommentarer skulle särskilt anges

om man förutsatt att förändringar skulle ske i gällande regler för förmåner

och bidrag, personell och materiell standard, etc. Slutligen skulle myndigheterna

redovisa huruvida de framförda förslagen kunde beräknas medföra

alt de köproblem, som kunde finnas inom myndighetens område, skulle

kvarstå, förvärras eller upphöra under prognosperioden.

I syfte att erhålla jämförbarhet med det material som insamlats för den

pågående långtidsutredningen har prognosperioden förlängts från tidigare

ire till fyra år och omfattar nu budgetåren 1966/67—1969/70. Långtidsutredningen

täcker kalenderåren 1966—1970..

Myndigheternas uppgifter till långtidsbudgeten omfattar en bedömning

av de förutsedda anslagsförändringarna från budgetåret 1965/66 under de

fyra budgetåren 1966/67—1969/70. För vissa mindre anslag eller anslagsgrupper

har dock bedömningen gjorts inom vederbörande departement.

Myndigheterna har vidare lämnat uppgifter om beräknade förändringar

av antalet tjänster eller motsvarande under prognosperioden. Det insamlade

materialet omfattar statstjänstemän, kollektivavtalsanställda exkl. städningspersonal

samt lärare inom det kommunala skolväsendet. Den valda

metodiken för redovisningen av personalen innebär att de redovisade beräkningarna

för prognosperioden underskattar efterfrågan på arbetskraft i två

hänseenden. Dels tillkommer den efterfrågan som följer av att ett betydande

antal befattningar f. n. är vakanta, dels föreligger behov av personal för

vikariatstjänstgöring.

Under budgetåren 1963/64—1968/69 påverkas den statliga sektorns omfattning

av ett antal huvudmannaskapsreforiner. Den 1 juli 1963 övergick

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bih. E: Långtidsbudget

huvudmannaskapet för provinsialläkarväsendet till landstingen. Den 1 januari

1965 övergick huvudmannaskapet för rådhusrätterna samt för polis-,

åklagar- och exekutionsväsendet från kommunerna till staten. Från och med

budgetåret 1966/67 kommunaliseras de statliga gymnasierna. Den 1 januari

1967 beräknas staten överta de kommunala uppbördsverken. Vid samma tidpunkt

skall mentalsjukvården övertas av landstingen. Serafimerlasarettet

övertas den 1 juli 1968 av Stockholms stad. För att kunna göra en rättvisande

jämförelse mellan budgetåren har beräkningen av personalförändringarna

skett med utgångspunkt från nu gällande organisation. I anslagsberäkningarna

återspeglas däremot förändringarna i huvudmannaskap.

Långtidsbudgetens målsättning är, som redovisats i avsnitt 1.1., att sammanfatta

konsekvenserna för de närmaste åren av tidigare fattade beslut.

Vid den bearbetning som skett inom finansdepartementet av de från myndigheterna

insamlade uppgifterna har således i princip krav på standardförbättringar,

som inte följer av redan tidigare fattade beslut, inte medtagits

i beräkningarna. Däremot har i princip krav på ökade resurser som

följer av antagna förändringar i efterfrågan på myndigheternas tjänster

iillgodosetts.

Vad här anförts gäller i första hand utgifter för konsumtion och investering.

För Iransfereringsutgifter av olika slag, t. ex. barnbidrag och folkpensioner,

har andra bedömningar gjorts. Utgiftsvolymens förändringar har

grundats på befolkningsutvecklingen, studerandeantalet etc. Bidragsreglerna

har således antagits vara oförändrade för hela prognosperioden utom för

folkpensionerna, där principbeslut om framtida standardhöjningar redan

föreligger.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

2. Samhällsekonomisk bakgrund

Produktionsutvecklingen. Första hälften av 1960-talet har kännetecknats

av en mycket snabb ekonomisk tillväxt. Enligt nu föreliggande beräkningar

har den totala produktionen (bruttonationalprodukten) i vårt land ökat

med drygt 5 % per år 1960—1964. Om den för 1965 förväntade produktionsökningen

på ca 4,5 % kan realiseras, betyder det att den genomsnittliga

expansionstakten för femårsperioden 1960—1965 uppgått till inemot 5 %

per år. Det innebär en betydande höjning av takten i det ekonomiska framåtskridandet

jämfört med 1950-talet, då bruttonationalprodukten ökade med

3,4 % per år.

Den mycket kraftiga produktionsökningen 1960—1965 får ses mot bakgrunden

av att tillväxtbetingelserna inom den svenska ekonomin utvecklades

på ett mycket gynnsamt sätt under denna tid. Man kan först peka på den

förhållandevis snabba ökningen av tillgången på arbetskraft. Som närmare

framgår av följande avsnitt synes den totala arbetsinsatsen, mätt som antalet

arbetade timmar ha vuxit drygt en halv procentenhet snabbare per år

1960—1965 än under 1950-talet. Ungefär hälften av höjningen av produktionens

tillväxttakt mellan dessa perioder med omkring 1 1/2 procentenhet

förklaras av sysselsättningsutvecklingen. Den andra hälften kan tillskrivas

cn snabbare ökning av produktiviteten inom det svenska näringslivet. Produktiviteten

— mätt som produktion per arbetstimme — synes ha stigit

med närmare 4 1/2 % per år 1960—1965 jämfört med endast drygt 3 1/2 %

per år under 1950-talet. Denna gynnsamma produktivitetsutveckling kan

tillskrivas en rad faktorer. Av särskild betydelse har sannolikt varit att

investeringarna vuxit snabbt och därigenom åstadkommit en mycket betydande

ökning av kapitalutrustningen i form av maskiner, anläggningar in. in.

De totala investeringarnas andel av produktionen steg från 31,2 % 1960 till

32,7 % 1965.

Perspektivet för den ekonomiska utvecklingen under återstoden av 1960- talet gestaltar sig i vissa avseenden mindre gynnsamt än vad som varit fallet

hittills under 1960-talet. Det gäller som framgår av de närmast följande

två avsnitten både arbetskraftstillgången och investeringsutvecklingen. Mot

denna bakgrund har såsom nämnts vid uppgörandet av långtidsbudgeten antagits,

att den årliga ökningen av den totala produktionen kommer att uppgå

till 4 % under andra hälften av 1960-talet.

Arbetskraftens utveckling. Totala antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden

beräknas under perioden 1960—1965 årligen ha ökat med

omkring 35 000 personer eller ca 1 %, vilket är ungefär dubbelt så mycket

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bih. E: Långtidsbudget

per år räknat som på 1950-talet. Samtidigt torde arbetstidsförkortningen ha

gått något långsammare. Som ett resultat synes den totala arbetsinsatsen —

mätt som antalet arbetstimmar — ha uppvisat en årlig ökningstakt som var

drygt en halv procentenhet snabbare under perioden 1960—1965 än under

1950-talet.

Genom den iortsatta friställningen av arbetskraft inom några områden,

främst jord- och skogsbruket, torde övriga sektorer 1960—1965 ha fått ett

lillskott i storleksordningen 75 000 personer. Den disponibla arbetskraftstillgängen

inom de expanderande sektorerna kan således beräknas ha ökat

med ca 250 000 personer under hela perioden 1960—1965. Några tillförlit!iga

uppgifter om vilka sektorer som mottagit denna arbetskraft föreligger

inte. Preliminära bedömningar tyder emellertid på att industrin 1960—1965

ökat sin sysselsättning med 5 å 7 % och byggnadsverksamheten med ca

10 %. Vidare torde offentliga tjänster, framför allt sjuk- och socialvård

samt utbildning, ha ökat i en takt som inte understigit den som uppnåtts

under 1950-talet. Dessa sektorer skulle därmed svara för huvudparten av

sysselsättningsökningen.

Andra hältten av 1960-talet kommer av gjorda prognoser att döma att

karaktäriseras av en helt annan arbetskraftssituation. Befolkningen i

åldrarna 16—66 år ökar visserligen med ca 100 000 personer 1965—1970.

Grundskolans genomförande och den snabba ökningen av antalet elever i de

gymnasiala skolformerna samt i högre utbildning förändrar emellertid situationen

på ett avgörande sätt. Trots en förväntad fortsatt stegring av de gifta

kvinnornas förvärvsfrekvens och en antagen nettoimmigration om 10 000

personer per år beräknas det totala antalet årsarbetare bli i huvudsak oförändrat

under perioden 1965—1970. Tas dessutom hänsyn till kraven på fortsatt

arbetstidsförkortning har man för andra hälften av 1960-talet att räkna

med eu minskning av det totala arbetskraftsutbudet, mätt i arbetstimmar.

Jord- och skogsbruket kan väntas minska sin arbetsstyrka även framöver.

Det tillskott som därigenom ställs till andra näringsgrenars förfogande

under andra hälften av 1960-talet kan beräknas till 75 000 personer. Eftersom

landets totala arbetsstyrka inte ökar blir detta hela tillskottet. Den här

beskrivna arbetskraftssituationen kommer naturligtvis att kraftigt påverka

den ekonomiska utvecklingen under den kommande femårsperioden.

Investeringsbehov och investeringsutrymme. Trots den höga nivå som investeringarna

i vårt land nått finns det skäl som talar för att den ekonomiska

politiken bör inriktas på att ytterligare höja investeringskvoten. Ett skäl

återfinns i de föreliggande prognoserna för tillgången på arbetskraft. Samtidigt

som denna kommer att bli oförändrad, växer den totala befolkningen i

samma takt som tidigare eller med omkring en halv procent per år. Arbetsinsatsen

per invånare kommer således att sjunka under tiden fram till 1970.

Det vore därför motiverat att genom ytterligare kapitalinsatser söka undgå

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

eu minskning av produktionsökningen per invånare. Ytterligare en anled

ning att vänta växande investeringsbehov utgör den fortgående strukturom

vandlingen i näringslivet, som torde förutsätta betydande investeringar.

Vidare utvecklas både den privata och den offentliga konsumtionen i er.

sådan riktning, att den framkallar krav på stora investeringsinsatser. Särskilt

gäller detta efterfrågeutvecklingen i fråga om bostäder och bilism. På

båda dessa områden torde idag gälla, att kapitalutrustningens kapacitet måste

öka för att det skall bli möjligt att på en gång inhämta eftersläpningar och

tillfredsställa efterfrågans framtida tillväxt. Inom statlig och kommunal

verksamhet leder expansionen inom utbildning, sjuk- och hälsovård till avsevärda

utbyggnadsbehov.

Av dessa skäl ter det sig sannolikt, att en fortsatt hög investeringstakt är

nödvändig såväl för den allmänna produktionsökningen som för att tillgodose

en efterfrågetillväxt på vissa områden. Huruvida en sådan investeringstakt

kan uppnås, att det exceptionellt snabba ekonomiska framåtskridandet

under 1960-talets första hälft bibehålies, kan idag inte med säkerhet

avgöras, lika litet som den exakta omfattningen av de nödvändiga investeringarna.

Vissa omständigheter tyder dock på att det i framtiden kan bli svårt att

nå eu sådan dämpning av konsumtionens tillväxt att investeringskvoten fortsätter

att stiga i mer avsevärd omfattning. Såvida det inte kan ske genom

en begränsning av den offentliga konsumtionens ökade anspråk på de totala

resurserna — förutsättningarna härför framgår i viss utsträckning av

den följande långtidsbudgeten — måste omfördelningen till investeringarnas

förmån ske via en motsvarande minskning av den privata konsumtionens

tillväxtmöjligheter. Av flera skäl kan detta emellertid bli svårt att förverkliga.

En väsentlig omständighet är den ökning av pensionärernas inkomster,

som kommer att inträffa genom den fortgående förbättringen av

ålderspensionerna. Samtidigt kommer pensionärernas antal att växa kraftigt;

omkring hälften av befolkningsökningen under de närmaste femton

åren sker inom denna åldersgrupp. Pensionärernas konsumtion kommer därför

antagligen att öka i snabb takt. Den förhållandevis låga beskattningen

av pensionsinkomster kan medverka till en sådan utveckling. Inte heller

torde det vara möjligt att hålla konsumtionsökningen för övriga grupper

inom mycket snäva gränser.

Mot bakgrund av utsikterna för sysselsättning och investeringsutrymme

under resten av 1960-talet vore det i och för sig motiverat att anta en väsentligt

lägre ökningstakt i bruttonationalprodukten än den som uppnåtts under

1960-talets första hälft. Under förutsättning att resurserna fullt utnyttjas

och att alla möjligheter till produktivitetsvinster tillvaratas borde det dock

vara möjligt att uppnå en ökningstakt av 4 % per år. Detta antagande är en

grundläggande förutsättning för långtidsbudgeten. Samtidigt utgör den

trängsel bland olika investeringsanspråk, som med säkerhet kan förväntas,

en väsentlig faktor vid bedömningen av den statliga investeringsutvecklingen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. E: Långtidsbudget

11

3. Personalbehov

Den under avsnittet 2.2. beskrivna situationen på arbetsmarknaden under

återstoden av 1960-talet måste utgöra bakgrunden vid en bedömning av den

framtida statliga personalutvecklingen. Under åren 1956—1963 ökade antalet

anställda inom den statliga förvaltningen och affärsverken enligt statistiska

centralbyråns personalredovisning med sammanlagt ca 24 000. Denna

förändring sammansätts av en minskning av antalet arbetare i statens tjänst

med drygt 10 000 och en ökning av tjänstemännen inom civilförvaltningen

med ca 27 000. Dessutom ökade antalet tjänstemän inom försvaret med ca

2 000 och vid affärsverken .med ca 5 000. Den genomsnittliga årliga ökningen

för ovan berörd personal utgjorde ca 3 000. ökningen inom det kommunala

skolväsendet och polisväsendet uppgick under samma period till ca

1 400 per år. Den sammanlagda ökningen uppgick således till genomsnittligt

ca 4 400 per år. Vid bedömningen av dessa siffror bör beaktas att den statliga

personalstatistiken, särskilt inom utbildningssektorn, är förenad med

vissa osäkerhetsmarginaler.

I det följande kommer de anspråk som myndigheterna ställer på personal

under återstoden av 1960-talet att närmare kommenteras. För budgetåret

1966/67 redovisar myndigheterna önskemål om en personalökning med ca

9 500 anställda. Genomsnittligt för de fyra åren under prognosperioden beräknas

ökningen till ca 7 600 tjänster per år, dvs. sammanlagt drygt 30 000

befattningar. Till dessa tal måste också läggas den betydande otillfredsställda

efterfrågan på personal som f. n. existerar i form av icke besatta

tjänster.

Förvaltningen och skolväsendet. Personalutvecklingen mellan budgetåren

1962/63 och 1965/66 samt myndigheternas önskemål för utvecklingen från

1965/66 till 1969/70 när det gäller de statliga myndigheterna exkl. affärsverken,

samt skolväsendet framgår av tabell 1. Av tabellen framgår även den

bedömning som gjorts i långtidsbudgeten av personalutvecklingen för berörda

områden.

Som framgår av tabell 1 uppgår myndigheternas anspråk på nya tjänster

under perioden till drygt 30 000. Ett tillgodoseende av dessa anspråk skulle

innebära en ökning av den berörda personalen med totalt drygt 12 %. Utbildningssektorn

— grundskolan och de gymnasiala skolformerna, universiteten

och högskolorna samt forskningen — utgör det dominerande inslaget i

den förutsedda personalökningen. Detta område svarar för i runt tal

hälften av personalanspråken under perioden 1966/67—1969/70. Sammanlagt

förutser myndigheterna en ökning med 15 000 befattningshavare eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 1. Antalet tjänster inom statlig och statsunderstödd verksamhet 1962/63—1969/70

Ändamål

Genom-

snittlig

Föränd-

ring

Totala

antalet

Förändring

1965/66—1966/67

Genomsnittlig årlig för- ändring 1965/66—1969/70

Total förändring

1965/66—1969/70

årlig för- ändring

1962/63—

1965/66

1964/65

1965/66

tjänster

1965/66

Enligt myn- digheternas

bedömning

Enligt

långtids-

budgeten

Enligt myn- digheternas

bedömning

Enligt

långtids-

budgeten

Enligt myn- digheternas

bedömning

Enligt

långtids

budgeten

Allmän förvaltning....

+ 830

+ 880

26 900

+ 1 500

+ 620

+ 850

+ 330

+ 3 390

+ 1 340

Rätts- och polisväsende

+ 340

+ 700

23 440

+ 1 560

+ 490

+ 1 no

+ 250

+ 4 440

+ 1 020

Totalförsvar..........

+ 600

+ 280

59 700

+ 700

+ 260

+ 650

+ 260

+ 2 600

+ 1 020

Sjukvård och socialvård

+ 610

+ 580

20 040

+ 650

+ 330

+ 510

+ 280

+ 2 030

+ 1 140

Vägar och kommunika- tioner ............

+ 170

+ 120

16 000

+ 200

+ 80

+ 140

+ 60

+ 560

+ 240

Utbildning o. forskning

+ 2 240

+ 3 050

89 880

+ 4 600

+ 2 840

+ 3 730

+ 2 390

+ 14 900

+ 9 540

övrigt ..............

+ 250

+ 270

10 240

+ 730

+ 170

+ 500

+ 170

+ 2 020

+ 660

Summa

+ 5 040

+ 5 880

246 200

+ 9 940

+ 4 790

+ 7490

+ 3 740

+ 29 950

+ 14 960

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bih. E: Långtidsbudget

med omkring 17 %. Hälften av denna ökning, drygt 7 500 personer, faller på

don högre utbildningen. Detta motsvarar en ökning med drygt 65 %. För

skolväsendets del förutses en ökning med drygt 5 000 personer eller med ca

6 %. Denna tillväxttakt är väsentligen en följd av de senaste årens reformaktivitet

inom utbildningssektorn. För forskningsråden föreslås en tredubbling

av antalet anställda dvs. från 1 200 anställda 1965/66 till inemot 3 500

anställda 1969/70.

lvå andra starkt expanderande sektorer är rätts- och polisväsen samt allmän

förvaltning som beräknas öka sin sysselsättning med 19 resp. 13 %.

Inom polisväsendet förutses en ökning av antalet befattningshavare med

inemot 3 000. Detta är ett uttryck dels för behovet av att möta en ökad

tratikintensitet dels för önskemål om annan förbättrad polisiär service i

olika delar av landet. För kriminalvårdens del förutses en ökning med drygt

1 100 befattningshavare under perioden, vilket bl. a. sammanhänger med att

ett antal nya anstalter beräknas bli färdigställda. Inom sektorn allmän förvaltning

faller i runt tal hälften av den sammanlagda ökningen med ca 3 400

befattningshavare på länsstyrelserna och exekutionsväsendet.

Uttryckt i procent har totalförsvaret samt vägar och kommunikationer låga

ökningstal, drygt 4 resp. 3,5 %. För totalförsvarets del motsvarar detta i

absoluta tal 2 600 befattningshavare. Härtill kommer önskemål om att fylla

\akanserna,

i betydande omfattning teknisk personal.

Under rubriken »övrigt» ingår allmän försäkring, arbetsmarknads- och

lokaliseringspolitik, kultur och stöd åt näringslivet. I de angivna ökningstalen

ingår bl. a. en fortsatt förstärkning av arbetsmarknadsorganen, en betydande

ökning av personalen vid vissa myndigheter på jordbrukets område

samt en utbyggnad av Sveriges geologiska undersökning och konsumentinstitutet.

Inför den arbetsmarknadssituation som nu förutses måste frågan om begränsningar

av personalökningar genom rationalisering och mekanisering

tillmätas växande betydelse. Flera exempel på olika produktivitetsbefrämjande

åtgärder som vidtagits eller planerats under senare år kan anföras.

Förstatligandet av polis- och exekutionsväsendet och därmed sammanhängande

omorganisation har inneburit en klar om än svårmätbar effektivisering

av verksamheten. De stora polisdistrikten med koncentration av personalen

till centralorter och tillgång till en omfattande fordonspark och andra tekniska

hjälpmedel har möjliggjort en väsentligt ökad polisaktivitet. På samma

sätt har omorganisationen av exekutionsväsendet möjliggjort en begränsning

av personalinsatsen trots att arbetsvolymen samtidigt stegrats med

15 ä 20 %. Av närbesläktad karaktär är den rationalisering som uppnåtts

genom centraliseringen till statistiska centralbyrån av viss statistikproduktion

som tidigare handhafts av andra myndigheter. Genom sådana åtgärder

har antalet i statistikproduktion sysselsatta kunnat begränsas. Ett tredje

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

slag av rationalisering som hittills befunnit sig i ett försöksskede utgör den

automatiska databehandlingen, ADB. Försök pågår f. n. med bokföring genom

ADB. Registerföringen på en rad olika områden, t. ex. bil-, körkortsoch

passregister, torde kunna förbättras genom ADB samtidigt som en inte

obetydlig mängd personal friställs för andra uppgifter. Närmast i tur står

den automatiska databehandlingen inom folkbokföringen och skatteuppbörden.

F. n. håller datakontor på att byggas upp inom länsstyrelserna. När reformen

är helt genomförd kommer datakontoren att sysselsätta inemot 600

personer. Samtidigt friställs emellertid drygt 200 befattningshavare vid

länsstyrelserna och ca 700 vid de lokala skattemyndigheterna. Den personalbesparing

som uppkommer genom denna reform kan alltså uppskattas till

ca 300 befattningshavare.

I framtiden kommer omfattande rationaliseringsåtgärder av nyss antytt

slag att bli än mer betydelsefulla. I allmänhet är utrednings- och planeringsinsatserna

så omfattande och tidskrävande att man inte kan beakta resultaten

av pågående utrednings- och försöksverksamhet vid bedömningen av

personalbehoven under den här aktuella perioden. För att möjliggöra att arbetskraft

ersätts med teknisk och maskinell utrustning har förutsatts, all

myndigheternas önskemål i dessa hänseenden beaktas.

Såsom framgår av tabell 1. har de gjorda bedömningarna i långtidsbudgelen

— för vilka en närmare redogörelse lämnas i avsnitt 5 — resulterat i att

antalet tjänster skulle öka med ca 15 000 fram till 1970. En personalökning

av denna storlek motsvarar ca 3 700 befattningar per år vilket bör jämföras

med ett genomsnitt av drygt 5 000 under närmast föregående treårsperiod.

Affärsverken. Med hänsyn till att de statliga affärsverkens driftutgifter

inte ingår i den sedvanliga budgetbehandlingen har verkens egna bedömningar

infogats i långtidsbudgeten. Den bedömning av personalutvecklingen

under budgetåren 1966/67—1969/70 som affärsverken gjort framgår av tabell

2. Av tabellen kan utläsas en markant omsvängning mellan tidigare år

och prognosperioden. Under åren 1962/63—1965/66 minskade antalet anställda

i affärsverken med i runt tal 800 per år. För prognosperioden förutses

däremot en ökning med genomsnittligt närmare 100 anställda per år.

Till stor del kan denna trendförändring förklaras av en lägre takt i personalminskningen

för statens järnvägar och vattenfallsverket. SJ har under

den närmast föregående treårsperioden minskat sin personal med genomsnittligt

drygt 2 000 personer per år. För prognosperioden förutses minskningen

ligga vid omkring hälften eller ca 1 000 personer per år. Den snabba

rationalisering som under en följd av år präglat SJ:s verksamhet fortsätter

men ger inte längre lika markanta resultat i sjunkande personalsiffror. Ett

liknande förhållande gäller för vattenfallsverket. Domänverkets personalminskningar

återspeglar rationaliseringen inom skogsbruket i allmänhet.

Televerket har en snabbt stigande trafikvolym. Genom stora investeringar i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bih. E: Långtidsbudget

feknisk utrustning, framför allt genom automatiseringen av telefontrafiken,

har personalökningen hittills kunnat begränsas. Inom postverket har en

ökande volym på den postala verksamheten lett till och förutses leda till

krattigt ökade personalbehov. Om postverkets personalanspråk skulle tillgodoses

kommer verket vid slutet av perioden att vara det största affärsverket

med i runt tal 50 000 anställda. I den arbetsmarknadssituation som

förutses torde det emellertid vara svårt för postverket att kunna tillfreds•

tälla sina anspråk på personaltillskott. Omfattningen av den postala servicen

kan i så fall få tas under omprövning.

Tabell 2. Antalet anställda vid affärsverken 1962/63—1969/70

Genom- snittlig

årlig för- ändring

1962/63

1965/66

Föränd-

ring

1964/65

1965/66

Personal

1965/66

Enligt myndighetens

bedömning

Samman- lagd för- ändring

1965/66

1969/70

Föränd-

ring

1965/66

1966/67

Genom-

snittlig

årlig

förändr.

1965/66—

1969/70

Postverket........

+ 2 020

+ 2 080

44 450

+ 1350

+ 1 240

+ 4 960

Televerket........

+ 150

- 670

35 910

— 290

+ 140

+ 560

Statens järnvägar. .

— 2 060

— 1 890

53 440

— 1140

— 1 060

— 4 240

Luftfartsverket ....

+ 30

-1- 20

890

-i- 20

+ 20

+ 80

Domänverket......

— 450

— 500

9 810

— 385

— 385

+ 1 540

Vattenfallsverket . .

— 660

+ 20

8 150

— 180

— 90

— 360

Fabriksverket ....

+ 180

+ 30

4 575

+ 150

+ 220

+ 880

Summa

— 790

— 910

157 225

— 475

+ 85

+ 3 420

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

4. Statsutgifternas utveckling

4.1. Inledning

Analysen av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande

budgetåren syftar till att belysa den samhällsekonomiska innebörden av

den förutsedda utgiftsexpansionen. Vid diskussionen i avsnitt 5. av utvecklingstendenserna

inom olika statliga aktivitetsgrenar kommer därför utgifterna

inom varje aktivitet att fördelas på realekonomiska kategorier. Som

bakgrund till denna framställning ges i detta avsnitt en totalbild av den

statliga utgiftsutvecklingen.

Vid en realekonomisk analys av den statliga utgiftsutvecklingen är det

nödvändigt att i första hand skilja mellan sådana utgifter som representerar

en direkt efterfrågan på varor och tjänster och sådana utgifter som

indirekt påverkar det samhällsekonomiska förloppet genom sin effekt på

andra sektorers disponibla inkomster. Den första gruppen består av utgifter

för inköp av varor och tjänster för konsumtion och investering. Den

andra gruppen består av transfereringsutgifter av olika slag, som tillsammans

med skattepolitiken utgör statens inkomstomfördelande verksamhet.

Till konsumtionsutgifter hänförs de löpande kostnaderna för tillhandahållandet

av tjänster inom sjukvård, utbildning, rätts- och polisväsende

osv. samt en betydande del av försvarskostnaderna. Ungefär två tredjedelar

av de statliga konsumtionsutgifterna består av löner och olika kostnader

för pensionering av de anställda. Den återstående tredjedelen utgörs

av omkostnader i den löpande verksamheten.

Som investering räknas huvuddelen av utgifterna på kapitalbudgeten,

främst byggnads- och anläggningsverksamhet, samt vissa utgifter på driftbudgeten,

främst vägbyggande och försvarets materielinköp.

Bland de utgifter som är av inkomstomfördelande natur utgör de direkta

inkomstöverföringarna den beloppsmässigt viktigaste gruppen. Hit hör

statsutgifter som medför en ökning av den enskilde medborgarens köpkraft

utan villkor med avseende på konsumtionsval. De viktigaste exemplen är

folkpensioner, barnbidrag och studiebidrag. Ett annat slag av statliga transfereringsutgifter

utgör indirekta inkomstöverföringar eller subventioner.

Till denna grupp hör för det första bidrag som utgår för viss konsumtion.

Det viktigaste exemplet är bostadssubventioner i form av bostadsrabatter

och räntebidrag. För det andra ingår transfereringar av typen jordbruksstöd,

bidrag till byggande av enskilda vägar och lokaliseringsbidrag.

Till en särskild grupp har sammanförts vissa utgifter som inte kan hän
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bih. E: Långtidsbudget

föras till någon av nämnda realekonomiska kategorier och som kan sammanfattas

under rubriken finansiella transaktioner m. m. Till denna grupp

har förts ränteutgifter för statsskulden, skatteersättningar och skatteutjämningsbidrag

till kommunerna, diverse långivning, aktieköp samt internationellt

utvecklingsbistånd.

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 3. har statens egna konsumtions- och investeringsutgifter sammanförts

med statsbidragen till kommuner för motsvarande ändamål. Denna

redovisningsmetod har valts för att underlätta rättvisande jämförelser

mellan olika år. Utvecklingen av de olika utgifterna skulle annars påverkas

av de förändringar i fråga om huvudmannaskap som inträffar under de aktuella

budgetåren. Den samhällsekonomiska effekten av utgifter inom ett

visst verksamhetsområde är i princip densamma, vare sig staten själv svarar

för verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.

Av utgifterna på drift- och kapitalbudgeten hänför sig närmare 60 % till

konsumtions- och investeringsändamål. Dessa beräknas under perioden öka

med drygt 4 % per år eller i samma takt som under perioden 1959/60—- 1963/64.

Tabell 3. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

Milj. kr.

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1959/60—

1963/64

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1965/66—

1969/70

1966/

67

1967/

68

1968/

69

1969/

70

Totalt............

+ 4,1

16 425

+ 1168

+ 724

+ 431

+ 553

+ 4,1

Konsumtionsutgifter

+ 5,5

9 689

+ 584

+ 268

+ 239

+ 309

+ 3,4

statliga ........

+ 6,4

7 070

kommunbidrag ..

+ 3,1

2 619

Investeringsutgifter

+ 2,6

6 586

+ 584

+ 456

+ 192

+ 244

+ 5,2

statliga ........

+ 1,6

5 802

kommunbidrag ..

+ 11,4

784

Utgifterna för konsumtion beräknas öka med i genomsnitt 3,4 % per år

under senare delen av 1960-talet mot 5,5 % per år under förra delen. Mer än

en tredjedel av konsumtionsökningen beräknas inträda under 1966/67. Denna

kraftiga ökning faller huvudsakligen på tre områden, nämligen totalförsvar,

hälso- och sjukvård samt skolväsendet, ökningen för totalförsvarets del sammanhänger

till betydande del med att hänsyn tagits till kostnadsstegringar

från maj 1964 t. o. m. januari 1965, varmed försvarsramen enligt regleringen

med försvarsprisindex skall höjas 1966/67. ökningen i övrigt under

2 Dihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Bihang E

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

1966/67 och under resten av perioden får ses som en konsekvens främst av

den ökade efterfrågan på offentliga tjänster som befolkningsutveckling, eu

stigande levnadsstandard och ökade krav på utbildning medför. Huvuddelen

av konsumtionsutgifternas ökning hänför sig sålunda till den fortsatta utbyggnaden

av utbildningsväsendet på alla nivåer samt expansionen av den

allmänna förvaltningen.

En markant omsvängning inträffar i stegringstakten för de statliga investeringsutgifterna

som väntas stiga med 5 % per år mot 1,6 % under den

tidigare perioden. Denna omsvängning sammanhänger främst med en kraftig

investeringsuppgång för de statliga affärsverken, främst SJ och televerket.

En snabb investeringsökning förutses också för vägväsendet liksom

för universiteten och högskolorna. Bidragen till kommunala investeringsutgifter,

som ökade i mycket snabb takt 1959/60—1968/64, förutses expandera

i långsammare takt under 1966/67—1969/70.

4.3. Inkomstöverföringar

Utgifterna för transfereringar av olika slag samt finansiella transaktioner,

vilka redovisas i tabell 4., omfattar drygt 40 % av de samlade utgifterna

på drift- och kapitalbudgeten. Denna grupp av utgifter beräknas under

perioden öka med 5 % per år.

ökningstakten för inkomstöverföringar till hushållen beräknas uppgå till

3,8 % per år. Här bör dock observeras att, enligt de förutsättningar som

uppställts för långtidsbudgeten, reformkostnader endast undantagsvis inkluderats

i kalkylen. Den förutsatta standardhöjningen t. o. in. 1968 av

folkpensionerna liksom ökningen av antalet folkpensionärer medför en årlig

utgiftsökning på i runt tal 250 milj. kr. Förskjutningen mot högre åldersgrupper

påverkar också bidragen till sjukförsäkring i höjande riktning.

Antalet barn för vilka barnbidrag utgår beräknas öka med omkring 20 000

per år under perioden.

Utgiftsgruppen subventioner uppvisar en ökning med i genomsnitt 7,6 %

per år. Den största ökningen faller på 1966/67 och hänför sig främst till eu

uppräkning av utgifterna för räntebidrag, som i huvudsak betingas a\ diskontohöjningarna

1964 och 1965.

Gruppen diverse utgifter beräknas öka med i genomsnitt 6,5 % per år

under perioden. Den starka utgiftsökningen 1966/67 bestäms framför allt

av helårseffekten av reformeringen av den kommunala skatteutjämningen

samt ökad bostadslångivning.

En utgångspunkt för beräkningen av utgiftsutvecklingen i fråga om inkomstöverföringar

och subventioner har varit att reformkostnader endast

undantagsvis inkluderats i kalkylen. För att ytterligare belysa det brott i

utvecklingen under 1960-talet som denna beräkningsmetodik innebär, redovisas

i tabell 5. transfereringsutgifterna fr. o. m. 1961/62 t. o. m. 1969/70.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bih. E: Långtidsbudget

Tabell 4. Utvecklingen av utgifterna för inkomstöverföringar in. in.

Milj. kr.

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1959/60—

1963/64

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1965/66—

1969/70

1966/

67

1967/

68

1968/

69

1969/

70

Totalt............

+ 2,9

12 687

+ 1110

+ 609

+ 603

+ 455

+ 5,0

Inkomstöverföringar

till hushåll......

+ 6,6

7135

+ 371

+ 302

+ 308

+ 156

+ 3,8

Subventioner......

+ 5,0

1 034

+ 259

+ 54

+ 15

+ 24

+ 7,6

Diverse utgifter____

-2,5

4 518

+ 480

+ 253

+ 280

+ 275

+ 6,5

T. o. m. 1965/66 är beloppen angivna i löpande priser och därefter i det

prisläge som rådde i början av 1965.

Av tabellen framgår att utgifterna för inkomstöverföringar till hushållen

under fyraårsperioden 1961/62—1965/66 ökat med drygt 3,1 miljarder kr.

eller med ca 80 %. Under den likaledes fyraåriga perioden 1965/66—

1969/70 ökar inkomstöverföringarna med 1,1 miljarder kr. eller med ca

15 %.

Tabell 5. Direkta inkomstöverföringar till hushåll samt subventioner

1959/60—1969/70.

Milj. kr.

Direkta inkomst- överföringar till

hushåll

Subventioner

1961/62 ................

3 932

716

1962/63 ................

4 574

757

1963/64 ................

4 835

765

1964/65 ................

5 738

899

1965/66 ................

7 135

1021

1966/67 ................

7 425

1 231

1967/68 ................

7 727

1250

1968/69 ................

8 035

1330

1969/70 ................

8192

1378

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

5. Utgiftsutvecklingen inom olika områden

5.1. Indelningsgrunder

För att ge en överskådlig bild av statsutgifternas framtida utveckling

och av de resursanspråk som härigenom ställs, har riksstatens indelning

i huvudtitlar och anslag frångåtts. I stället har valts en metod, som

innebär att utgifterna redovisas i anslagsgrupper, ordnade efter ändamål.

Syftet med denna redovisningsmetod är att erhålla en uppdelning av statens

verksamhetsgrenar som bättre ansluter sig till det ekonomisk-politiska

språkbruket. De använda anslagsgrupperna är följande:

Allmän förvaltning

Rätts- och polisväsende

Totalförsvar

Allmän försäkring

Sjukvård och socialvård samt stöd till barnfamiljer

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

Kommunikationer, energiförsörjning och vägar

Kultur

Högre utbildning och forskning

Annan utbildning

Stöd åt näringslivet

Övriga utgifter

Till grund för anslagsgrupperingen ligger i huvudsak den indelning av

utgifterna som används bl. a. av riksrevisionsverket.

5.2. Allmän förvaltning

Till gruppen allmän förvaltning har hänförts kostnaderna för statsdepartementen,

centrala förvaltningsmyndigheter med. därtill hörande lokalförvaltningar,

länsstyrelserna och exekutionsväsendet samt diverse kostnader

som inte är direkt hänförliga till annan ändamålsgrupp. Vidare har hit förts

kostnaderna för riksdagen och dess verk.

Konsumtionsutgifterna utgörs av avlöningar, omkostnader och sociala

kostnader för i gruppen ingående myndigheter samt därutöver av vissa sociala

kostnader för den civila statsförvaltningen i dess helhet. I denna kategori

ingår även en del andra utgifter som t. ex. ersättning till postverket för

befordran av tjänsteförsändelser. Investeringsutgifterna avser kostnader för

lokalanskaffning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bih. E: Långtidsbudget 21

Allmän förvaltning

Milj. kr.

Genomsnitt-

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1965/66—

1969/70

tuell förändr.

1959/60—

1963/64

1966/

67

1967/

68

1968/

69

1969/

70

Totala utgifter ....

+ 9,2

1696

+ 116

+ 98

+ 86

+ 112

+ 5,6

därav

konsumtion ____

+ 8,8

1564

+ 99

+ 76

+ 56

+ 58

+ 4,3

investering......

70

- 2

- 1

+ 9

+ 26

Under perioden 1959/60—1963/64 ökade konsumtionsutgifterna inom detta

område genomsnittligt med 8,8 % om året. Denna mycket starka uppgång

förklaras väsentligen av den kraftiga stegringen av kostnaderna för sociala

förmåner till de anställda som inträffade under perioden. Mellan 1959/60 och

1963/64 fördubblades i runt tal dessa kostnader, räknade i fasta priser. Detta

beror bl. a. på att staten som arbetsgivare under perioden utbetalat avgifter

till den allmänna tilläggspensioneringen samtidigt som staten i huvudsak alltjämt

själv fått bära kostnaden för utgående pensioner. När ATP så småningom

omfattar en allt större del av de pensionerade statstjänstemännen inträder

en motsvarande avlastning från statens egna pensionsutbetalningar. ökningen

av antalet statstjänstemän för vilka staten betalar avgifter till ATP och av antalet

pensionärer har naturligtvis också medverkat till den kraftiga expansionen

av de sociala kostnaderna. Om man utesluter kostnaderna för socialförmåner

och endast ser till den genomsnittliga årliga ökningen av utgifterna

tör avlöningar och omkostnader blir ökningstakten väsentligt lägre, ca 4 %.

Antalet tjänster inom denna sektor, som för budgetåret 1965/66 uppskattas

till inemot 27 000, ökade mellan 1962/63 och 1965/66 med ca 800 om

året. Mer än hälften av denna ökning kan hänföras till länsstyrelserna och

de lokala skattemyndigheterna. Bland övriga myndigheter som ökat sin personal

för att möta en svällande arbetsvolym kan nämnas byggnadsstyrelsen.

Å andra sidan har tullverket kunnat minska sin personal genom omfattande

rationaliseringsåtgärder. Dess avlöningskostnader har, räknat i fasta priser,

minskat med genomsnittligt 2 % om året mellan 1959/60 och 1963/64.

För prognosperioden har myndigheterna uppskattat ökningen av personalbehov

till ca 850 per år. Av dessa avser ca 500 länsstyrelserna och exekutionsväsendet.

Mot bakgrund av den allmänna arbetskraftssituationen som

beskrivits tidigare har en sådan personalökning inte bedömts kunna ske. Antalet

nya tjänster under prognosperioden har därför uppskattats till ca 350

om året, dvs. en väsentligt lägre ökningstakt än tidigare. Därvid har förutsatts

att personalökningar i största möjliga utsträckning ersätts med mekanisering

och rationalisering. Där detta inte kan ske tillfullo kan man förutse

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

alt ökade balanser och liknande köproblem i viss utsträckning blir svåra

alt undvika. Omkostnaderna beräknas stiga med inemot 10 % om året, vilket

återspeglar bl. a. ett antagande om en ökad satsning på maskinell utrustning.

De sociala kostnaderna väntas fortsätta att stiga förhållandevis snabbare

än andra konsumtionsutgifter men dock väsentligt långsammare än under

tidigare år.

Investeringsutgifterna för allmän förvaltning utgjorde 1959/60 ca 17

milj. kr. Den starka ökning som ägt rum fram till 1963/64 och som fortsatt

till 1965/66 har fört upp kostnaderna till 70 milj. kr. Denna ökning

återspeglar framför allt den omfattande byggnads- och markinköpsverksamhet

som under senare år skett för länsförvaltningens räkning. Till en

del har också påbörjandet av lokalanskaffningen i Stockholmsområdet påverkat

utvecklingen. För prognosperioden beräknas en nedgång de två första

åren till följd av att ett antal byggnadsprojekt för länsförvaltningen slutförs.

Den följande kostnadsökningen förklaras av nödvändigheten att genom

anskaffning och byggnation avhjälpa förvaltningens trängande lokalbehov

framför allt i Stockholmsområdet.

5.3. Rätts- och polisväsende

Under denna rubrik har grupperats huvudparten av utgifterna under justitiehuvudtiteln

— bl. a. åklagare, domstolar och kriminalvård — samt polisväsendet,

som lyder under inrikesdepartementet.

Rätts- och polisväsende

Milj. kr.

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1959/60—

1963/64

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1965/66—

1969/70

1966/

67

1967/

68

1968/

69

1969/

70

Totala utgifter ....

+ 7,0

916

+ 21

+ 34

+ 23

+ 29

+ 2,8

därav

konsumtion ....

+ 5,3

851

- 15

+ 14

+ 12

+ 19

+ 0,9

investering......

51

+ 28

+ 19

+ 10

+ 9

Anslagsgruppen har väsentligt ändrat karaktär och struktur mellan perioderna

1959/60—1963/64 och 1965/66—1969/70. Mellan dessa perioder ligger

förstatligandet av det kommunala polisväsendet, åklagarväsendet och

domstolsväsendet som skedde den 1 januari 1965. Vidare har exekutionsväsendet

som tidigare till en del var integrerat med polisväsendet från samma

tidpunkt utskiljts och har numera förts till kategorin allmän förvaltning.

Den radikala förvandlingen av anslagsgruppen belyses av att anslagsvoly
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bih. E: Långtidsbudget

men budgetåret 1963/64 låg på inte fullt 340 milj. kr. medan den för budgetåret

1965/66 uppgick till 916 milj. kr. Den kraftiga anslagsökningen är till

väsentlig del ett uttryck för att kostnader avlastas de kommunala huvudmännen.

Endast till en mindre del är den uttryck för en volymökning hos

verksamheten. I sammanhanget kan erinras om att kommunerna under åren

1965—1969 utbetalar bidrag till staten för polisväsendet och rådhusrätterna.

Hänsyn härtill har tagits vid inkomstberäkningarna.

Närmare 60 % av utgifterna inom anslagsgruppen avser polisväsendet som

också svarar för drygt 60 % av den inom sektorn sysselsatta personalen,

dvs. ca 15 000 av sammanlagt ca 23 500. Domstolarna och fångvården har

vardera drygt 3 000 anställda och åklagarväsendet drygt 1 000. Till investeringsutgifterna

har förts kriminalvårdens anstaltsutbyggnad, kostnaderna

för uppförande och inköp av lokaler för polisväsendet m. m. samt polisverkets

investeringar i motorfordon.

Utvecklingen under perioden 1959/60—1963/64 har för den verksamhet

som då var statlig, dvs. kriminalvården samt de statliga domstolarna och

åklagarna, präglats av en förhållandevis jämn expansion beträffande driftutgifterna.

Denna återspeglar den stigande kriminaliteten samt växande anspråk

i övrigt på domstolsväsendet. På investeringssidan har perioden karaktäriserats

av en snabbt stigande utgiftsvolym för kriminalvården. Under perioden

har anstalterna i Kumla och Tillberga uppförts samt utbyggnaden av

anstalten i Hall påbörjats.

För såväl rätts- och polisväsendet är antaganden om kriminalitetens fortsatta

utveckling av grundläggande betydelse. De berörda myndigheterna har

på denna punkt divergerande uppfattningar och någon samlad bedömning av

kriminalitet, antalet beivrade brott och fångantalets utveckling under prognosperioden

finns inte. Det har likväl ansetts rimligt att förutse en fortsatt

arbetsansvällning vid domstolarna vilket tagit sig uttryck i att vissa mindre

personalökningar beräknats för domstols- och åklagarväsendet. För kriminalvården

beräknas platsantalet vid anstalterna under perioden öka från ca

5 900 till ca 6 400. En ny centralanstalt tillkommer i Österåker liksom tre

sidoanstalter. Ytterligare centralanstalter påbörjas för att ersätta vissa delar

av det äldre anstaltsbeståndet. Detta innebär eu fortsatt snabb investeringsökning.

Rikspolisstyrelsen har på grundval av sina antaganden om kriminalitetsutveckling

och trafikutveckling beräknat en ökning av antalet befattningar

inom polisväsendet med närmare 20 %, dvs. med ca 2 800 befattningar.

Såsom anförts under avsnittet om personalredovisningen torde personalökningar

av denna omfattning inte gå att realisera ulan störande återverkningar

på andra sektorer. Till en del kan för polisväsendets del personalökningar

ersättas av fortsatt motorisering och intensifierat utnyttjande av teknisk

utrustning. Vid beräkningen av anslagsutvecklingen för polisväsendet har

därför i långtidsbudgeten räknats med en fortsatt upprustning på detta om
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

råde. Däremot har medel inte beräknats för någon nämnvärd utbyggnad av

poliskåren. Genom att variera antagningen av polisaspiranter kan emellertid

en tillfällig överkapacitet av utbildad polispersonal åstadkommas för att

möta de speciella behov som kommer att föreligga vid övergången till högertrafik

hösten 1967.

Det är osäkert i vilken utsträckning teknisk upprustning och rationalisering

räcker för att möta de krav som utvecklingen kan ställa på polisväsendet.

I detta sammanhang förtjänar att övervägas om och i vilken omfattning

en mera väsentlig förstärkning av de polisiära resurserna skulle leda till direkta

nettovinster för samhällsekonomin, t. ex. genom minskat antal olycksoch

dödsfall i trafiken eller minskad brottslighet. Uppenbart är att här finns

ett samband men underlag saknas för närvarande för att mäta de resultat

sådana insatser ger.

Utöver kostnaderna för den fortsatta motoriseringen har på investeringssidan

medel beräknats för ett ökat byggande i statlig regi av lokaler för polisväsendet.

Samhällsekonomiskt torde denna uppgång kompenseras av en

motsvarande nedgång i de kommunala investeringarna för samma ändamål.

Sammanfattningsvis innebär de utgifter som intagits i beräkningarna en

lägre procentuell ökningstakt än tidigare. Jämförelser med tidigare perioder

är dock svåra att göra, med hänsyn till att underlaget för beräkningen inte är

detsamma för den historiska perioden och prognosperioden. Inom ramen för

konsumtionsutgifterna ökar omkostnaderna förhållandevis snabbare än

lönedelen. Detta är bl. a. uttryck för stigande drifts- och underhållskostnader

för en alltmer omfattande teknisk materiel. På investeringssidan stiger

investeringarna i såväl byggnader som maskiner och fordon mycket snabbt.

5.4. Totalförsvar

Av anslagssumman inom gruppen totalförsvar för budgetåret 1965/66 utgörs

ca 4,5 miljarder kr. eller drygt 90 % av anslagen till det militära försvaret.

Återstoden — ca 0,4 miljarder kr. — består av utgifter för civilförsvaret,

huvuddelen av den ekonomiska försvarsberedskapen samt personalpensionsförmåner

för i huvudsak personal inom det militära försvaret. Kostnaderna

för totalförsvaret motsvarar för närvarande närmare en sjättedel

av statsbudgetens samlade utgifter. Därvid bör observeras att till totalförsvaret

normalt hänförs ytterligare ett antal utgiftsposter om sammanlagt ca

100 milj. kr. Dessa utgifter redovisas i långtidsbudgeten under andra anslagsgrupper.

.

Totalförsvarets konsumtionsutgifter består av löner, pensionsförmåner

och driftutgifter inom krigsmakten, försvarets övriga anläggningar och affärsdrivande

verk samt till totalförsvaret anknutna förvaltningsmyndigheter.

Investeringsutgifterna domineras av anskaffning av vapenmateriel. Där
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bih. E: Långtidsbudget

25

Totalförsvar

Milj. kr.

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1959/60—

1963/64

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1965/66—

1969/70

1966/

67

1967/

68

1968/

69

1969/

70

Totala utgifter ....

+ 4,2

4 904

+ 280

+ 119

+ 81

+ 83

+ 2,8

därav

konsumtion ....

+ 4,5

2180

+ 120

+ 39

+ 53

+ 54

+ 2,9

investering......

+ 3,8

2 614

+ 161

+ 80

+ 19

+ 39

+ 2,7

till kommer uppförandet av fasta anläggningar inom det militära försvaret

och civilförsvaret samt investeringar bl. a. vid försvarets fabriksverk.

Av tablån framgår att totalförsvarets volymökning vid fasta löner och priser

utgjort 4,2 % per år under perioden 1959/60—1963/64. Med hänsyn till

att det militära försvaret helt dominerar utgifterna inom anslagsgruppen

måste denna ökningstakt betraktas som hög i förhållande till den årliga

volymökning på 2,5 %, som enligt 1958 års försvarsbeslut avsågs skola realiseras.

Skillnaden i ökningstakt torde dock i huvudsak sammanhänga med

följande omständigheter. För det första bör erinras om att kostnadsramen

för såväl det militära försvaret som civilförsvaret höjdes med tillsammans

ca 150 milj. kr. för budgetåret 1963/64 som en följd av 1963 års försvarsbeslut.

För det andra har värnpliktslönerna väsentligt höjts under perioden.

För det tredje ingår försvarets personalpensionskostnader i denna anslagsgrupp

men icke i det rambelopp, vars volymtillväxt bestämts till 2,5 % per

år. Dessa kostnader har i likhet med andra statliga pensionskostnader stigit

förhållandevis kraftigt under perioden.

Av anslagssumman år 1965/66 för det militära försvaret — 4 489 milj. kr.

— hänför sig 4 270 milj. kr. till de egentliga försvarsutgifterna på drift- och

kapitalbudgeten (försvarsramen). Dessa utgifter har beräknats enligt prisläget

i maj 1964 och löneläget under år 1965. I den totala anslagssumman

ingår utöver ett prisregleringsanslag om 100 milj. kr., anslag till flygtekniska

försöksanstalten och försvarets fabriksfond, kostnader för flyttning av I 1

och Ing 1 samt vissa ersättningsbyggnader in. m. med sammanlagt ca 120

milj. kr.

Bedömningen av utgiftsutvecklingen under budgetåret 1966/67 grundas

på de genom 1963 års försvarsbeslut godtagna riktlinjerna för krigsmaktens

utveckling under fyraårsperioden 1963/64—1966/67. I enlighet härmed har

en ökning med 2,5 % av försvarsramen för teknisk utveckling beräknats.

Vidare har hänsyn tagits till de kostnadsstegringar från maj 1964 t. o. in.

januari 1965 varmed försvarsramen enligt regleringen med försvarspris
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

index skall höjas för budgetåret 1966/67. Detta är förklaringen till att utgiftsökningen

under 1966/67 upptagits med ett högre belopp än under följande

budgetår.

Förändringen till budgetåren 1967/68—1969/70, som ej omfattas av gällande

försvarsöverenskommelse, har beräknats på grundval av en fortsatt tillämpning

av riktlinjerna enligt senaste försvarsbeslut. Det innebär att försvarsramen

uppräknats med 2,5 % för teknisk utveckling, vilket motsvarar en

kostnadsökning med ca 115 milj. kr. Därest i stället något av de båda andra

utvecklingsalternativen, som 1962 års försvarskommitté aktualiserade, skulle

tillämpas blir kostnadsökningen ca 221 milj. kr. för det högre alternativet

och ca 51 milj. kr. för det lägre. I kalkylerna har vidare för samtliga budgetår

förutsatts ett oförändrat prisregleringsanslag på 100 milj. kr. Den avtagande

ökningstakten under de två sista budgetåren förklaras av att vissa

kostnader utanför försvarsramen då bortfaller.

Utgiftsutvecklingen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

kommer i övrigt att bestämmas av de anslag som anvisas utanför kostnadsramen

för det militära försvaret. Sålunda har inkluderats 5 milj. kr. per år

för FN-beredskapsstyrka. Vidare beräknas totalt ca 230 milj. kr. för investeringar

i försvarets fastighetsfond, varav ca 200 milj. kr. för utbyggnad av

I 1 och Ing 1, samt 140 milj. kr. för investeringar i försvarets fabriksfond.

Under de två budgetåren 1963/64 och 1964/65 har det militära försvaret

tillförts ca 350 nya tjänster per år. Antalet kollektivavtalsanställda torde ha

ökat med ca 400 per år. Betydande svårigheter föreligger dock att uppskatta

den reella personalexpansionen inom försvarsväsendet med hänsyn till att

antalet vakanta tjänster för närvarande uppgår till ca 5 000 och erfarenhetsmässigt

stora fluktuationer sker i vakansläget. Vid den ovan förutsatta uppskrivningen

av försvarsramen med 2,5 % per år för teknisk utveckling skulle

anslagsmässigt utrymme finnas för en årlig ökning av antalet tjänster med

ca 250 per år under perioden 1965/66—1969/70, vartill skulle komma en

ökning av antalet kollektivavtalsanställda med 300—400 per år. Dessutom

bör uppmärksammas det stora antalet vakanta tjänster. Skulle förutsättningarna

för att besätta sådana tjänster öka under perioden, kan antalet inom

försvaret svsselsatta komma att öka avsevärt snabbare än vad som ovan

förutsatts.

Det kan tilläggas, att inriktningen och ökningstakten av försvarets personalbehov

i stor utsträckning torde komma att präglas av de snabbt växande

kraven på underhåll och tillsyn av materiel och utrustning. Detta personalbehov

har ett direkt samband med krigsmaktens tekniska utveckling och

omdaning. En stor del av personalbehovet — inemot två tredjedelar — avser

således tekniskt utbildad personal på olika nivåer. Försvarsväsendets arbetskraftsefterfrågan

inriktas med andra ord i betydande grad mot de sektorer

på arbetsmarknaden, där för närvarande en akut bristsituation råder.

Anslagsramen för civilförsvaret uppgår för budgetåret 1965/66 till 104

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bih. E: Långtidsbudget

milj. kr. I avvaktan på resultatet av 1965 års försvarsutredning, som skall

pröva kostnaderna för civilförsvaret, grundas bedömningen av utgiftsutvecklingen

under budgetåren 1966/67—1969/70 på de beräkningar som 1962

års försvarskommitté gjorde för perioden fram till 1970.

5.5. Allmän försäkring

Till denna anslagsgrupp har förts anslag under socialhuvudtiteln som avser

statens utgifter för folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen.

Dessutom ingår kostnader för den allmänna försäkringens administration.

Vidare ingår kostnader för arbetarskydd och vissa rehabiliteringsåtgärder.

Utgifterna i denna grupp avser nästan helt direkta transfereringar till

hushållen.

Allmän försäkring

Milj. kr

Anslag

Anslagsförändring till

Anslags-

1965/66

förändr.

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1965/66—

1969/70

Totala utgifter........

5 061

+ 300

+ 264

+ 273

+ 117

+ 954

därav

folkpensioner ......

4 560

+ 279

4- 243

+ 252

+ 91

+ 865

Utgiftsökningen har under budgetåren 1959/60—1963/64 varit mycket

snabb. Från en sammanlagd utgiftssumma 1959/60 på 2,4 miljarder kr. steg

utgifterna till närmare 3,7 miljarder kr. 1963/64. Mellan 1963/64 och

1965/66 beräknas utgifterna stiga ytterligare till drygt 5 miljarder kr. Denna

utveckling är ett resultat av ett flertal samverkande faktorer. Folkpensionernas

realvärde har fortlöpande stegrats genom standardhöjningar åren

1960, 1962, 1964 och 1965. Åren 1960 och 1963 infördes väsentligt liberalare

bestämmelser för änke- resp. förtidspensioneringen. Mellan 1959/60

och 1965/66 beräknas folkpensionärernas antal ha ökat från 942 000 till

1 175 000 eller med ca 25 %. Prisutvecklingen har vidare inneburit att ett

flertal indextillägg påförts folkpensionerna.

Som angivits i avsnittet om de allmänna förutsättningarna för utarbetandet

av långtidsbudgeten är syftet att beräkna den kostnadsutveckling som

följer av statsmakternas tidigare beslut. Principbeslut föreligger om fortsatta

standardhöjningar av folkpensionerna fram till 1968. Beräkningsmässigt

har detta utformats så att årliga standardhöjningar av samma belopp som för

innevarande år, dvs. 150 kr. för ensamstående och 230 kr. för två pensions
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

berättigade makar, inkalkylerats t. o. m. budgetåret 1968/69. Kostnadsökningen

härför uppgår till genomsnittligt 170 milj. kr. per år.

Kostnadsutvecklingen för folkpensionerna under prognosperioden påverkas

vidare av den fortsatta ökningen av antalet pensionärer. Antalet ålderspensionärer

beräknas öka med ca 19 000 per år varvid förutses att ca 10

av därtill berättigade begagnar sig av rätten till förtida uttag av ålderspension.

Antalet personer med ålderspension, förtidspension, änkepension eller

hustrutillägg beräknas därför öka med närmare 90 000 till sammanlagt

1 260 000 år 1970. Antalet barnpensioner och invaliditetsersättningar beräknas

vid samma tidpunkt vara ca 40 000.

I beräkningarna har medtagits kostnaderna för det indextillägg som kommer

att utlösas i juni 1965 till följd av prisutvecklingen t. o. m. mars 1965.

Vidare har inkalkylerats helårseffekten av de två indextillägg som beräknas

utlösas genom den beslutade höjningen av den allmänna varuskatten

fr. o. m. den 1 juli 1965. Skulle ytterligare indextillägg utlösas medför de en

kostnadsökning med 90 milj. kr. för varje tillägg.

Den tidigare angivna målsättningen för beräkningarna innebär att kostnaderna

för statens bidrag till den allmänna sjukförsäkringen fastställts utifrån

f. n. gällande bidragsgrunder. Sjukdomsfrekvensen i olika åldersgrupper

har antagits vara densamma som under åren 1963—1964. Däremot innebär

förändringarna i befolkningens åldersstruktur med eu växande andel

åldringar, att sjukkassornas utgifter för läkarvård, medicin m. m. stiger

med ca 2 % om året. Detta kan betecknas som en renodlad volymförändring.

Anspråken på läkarvård beräknas emellertid öka med omkring 5 % per år

utöver vad som betingas av befolkningsutvecklingen. Detta utgör således en

ökning av medborgarnas konsumtion av läkartjänster. Mot bakgrund av här

angivna förhållanden beräknas statens bidrag till sjukförsäkringen öka med

sammanlagt 85 milj. kr. under prognosperioden.

5.6. Sjukvård och socialvård samt stöd till barnfamiljer

Till denna anslagsgrupp har förts utgifterna för allmän hälsovård, mentalsjukvård,

undervisningssjukhus, nykterhetsvård, åldringsvård och ungdomsvård

samt stöd åt handikappade. Vidare ingår statens stöd till idrotts-

och friluftsverksamhet. Stödet till barnfamiljerna domineras av utgifterna

för allmänna barnbidrag och bostadsrabatter. Slutligen har till denna

grupp förts anslaget till räntebidrag.

Till kategorin konsumtion har förts såväl statliga konsumtionsutgifter —

framför allt avseende mentalsjukvården, medicinalstyrelsen, de centrala

laboratorierna samt karolinska sjukhuset — som bidrag till kommunal konsumtion.

I denna senare grupp ingår bidragen till storstädernas mentalsjukvård

och till de kommunala undervisningssjukhusen. Investeringsutgifterna

domineras av kostnaderna för mentalsjukvårdens fortsatta utbygg
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bih. E; Långtidsbudget

29

SjakTård och socialvård samt stöd till barnfamiljer

Milj. kr.

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1959/60—

1963/64

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1965/66—

1969/70

1966/

67

1967/

68

1968/

69

1969/

70

Totala utgifter ....

därav

+ 3,3

3 500

+ 446

+ 112

+ 8

+ 22

+ 4,0

konsumtion ....

+ 5,1

1165

+ 119

+ 29

+ 9

+ 15

+ 3,5

investering......

direkta inkomst-

+ 0,7

101

+ 25

+ 46

- 3

- 5

+ 12,9

överföringar ____

indirekta inkomst-

+ 1,9

1 553

+ 31

+ 18

+ 21

+ 22

+ 1,4

överföringar ....

+ 4,2

530

+ 240

+ 35

- 5

+ 5

+ 11,0

nåd. De direkta inkomstöverföringarna utgörs väsentligen av de allmänna

barnbidragen och de indirekta omfattar bostadsrabatter och räntebidrag.

Den förhållandevis snabba ökningen av konsumtionsutgifterna under perioden

1959/60—1963/64 återspeglar den upprustning som skett av mentalsjukvården

och utbyggnaden av undervisningssjukhusens kapacitet. Antalet

befattningar ökade med ca 600 om året eller för hela perioden med ca

10 %. Antalet tjänster uppgår nu till ca 20 000. Utgiftsutvecklingen under

prognosperioden påverkas av huvudmannaskapsreformen för mentalsjukvården.

Under första året av perioden ökar utgifterna i samband med att

den statliga mentalsjukvården fr. o. m. år 1967 överförs till landstingen.

De av riksdagen fastställda statsbidragsgrunderna innebär att statens bidrag

till mentalsjukvården därefter utgår på ett fixerat bidragsunderlag, som anpassas

efter löneutvecklingen. Utgifterna för undervisningssj ukhusen förutses

stiga i samband med den fortsatta utbyggnad som krävs för att tillgodose

den utvidgade läkarutbildningens behov. Vidare har beräknats ökade kostnader

för bidrag till barnstugor, social hemhjälp samt hjälpmedel för rörelsehindrade.

Personalökningen under prognosperioden har i långtidsbudgeten

bedömts till i genomsnitt 300 om året, vilket är en lägre stegringstakt än

under 1960-talets första år.

Investeringsutgifterna har under 1960-talets första hälft i fasta priser varit

i stort sett oförändrade. För prognosperioden förutses en kraftig stegring

av investeringsanslagen under de två första åren. Därefter förväntas en

viss mindre nedgång. Denna ojämna utveckling återspeglar flera faktorer.

Anslagen till mentalsjukvårdens investeringar, som tillfälligt nedräknats

för budgetåret 1965/66 till följd av uppkomna anslagsreservationer, förutses

stiga kraftigt såväl 1966/67 som framför allt 1967/68. Utbyggnaden av

karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala väntas också

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

medföra en snabb höjning av investeringsnivån under periodens två första

år. Däremot väntas en del andra mindre investeringar falla bort mot slutet

av perioden. I detta sammanhang kan nämnas att kostnaderna för det lånestöd

som utgår till byggande av sjukhem som påbörjas före år 1967 förutses

öka budgetåret 1966/67 för att därefter årligen minska och 1969/70

helt falla bort.

Kostnaderna för de allmänna barnbidragen bestäms framför allt av de

beslut som fattas om bidragens storlek. Härutöver påverkas utgifterna av

förändringar i antalet bidragsberättigade. Barnbidraget, som år 1960 uppgick

till 450 kr. per barn och år, har därefter höjts i flera etapper och skall

från den 1 juli 1965 utgå med 900 kr. Några beslut om framtida höjningar

föreligger inte. Sådana beslut måste för övrigt ses i samband med skattepolitikens

framtida utformning. I detta sammanhang har någon ändring i

barnbidragens belopp inte antagits ske. Däremot förutses antalet barn under

16 år öka med 77 000 under prognosperioden och skulle därmed uppgå

till sammanlagt 1 800 000 vid ingången av år 1970. Detta medför en årlig

kostnadsökning under prognosperioden med ca 20 milj. kr.

Anslagsutvecklingen för de indirekta inkomstöverföringarna påverkas

främst av de gjorda antagandena beträffande räntebidragen. Den kraftiga

höjning som inträffar budgetåret 1966/67 återspeglar sålunda framför allt

den anpassning av bidragens storlek som da sker till de diskontohöjningar

om sammanlagt 1 1/2 % som vidtagits under 1964 och 1965, inkl. den höjning

som beslutades den 8 april 1965.

Räntebidragen avser att täcka den merkostnad för bostadskonsumenteina

som uppkommer om räntorna på de lån, som i fråga om inteckningssäkerliet

ligger under statslånen, överstiger vissa garanterade räntesatser. De garanterade

räntesatserna varierar beroende på vilket år huset färdigställts från

4 1/2 % i 1957 års hus till 3 % i nyproduktionen. Vid oförändrade bidragsregler

beror anslagsutvecklingen på ränteläget och det subventionerade bostadsbeståndets

storlek. Vid nuvarande omfattning av bostadsproduktionen

medför ett årstillskott lägenheter en utgiftsökning av storleken 90—

100 milj. kr. Bidragsreglerna har under senare år ändrats i syfte att så

långt möjligt utjämna hyrorna i det subventionerade bostadsbeståndet. Detta

har skett genom att de garanterade räntesatserna höjts i äldre årgångar av

hus samtidigt som räntesatserna sänkts i nyproduktionen. Anslagsberäkningen

för prognosperioden har förutsatt en oförändrad räntenivå. Vidare

antas en fortsatt successiv avveckling av räntebidragen ske i förening med

sådana ändringar av bidragsreglerna att hyrorna i det kvarstående subventionerade

bostadsbeståndet i möjligaste mån utjämnas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bih. E: Långtidsbudget

31

5.7. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

Under delta avsnitt behandlas arbetsmarknads- och lokaliseringsanslagen

under inrikeshuvudtiteln samt vissa anslag till rehabilitering under socialhuvudtiteln.

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

Milj. kr.

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1959/60—

1963/64

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1965/66—

1969/70

1966/

67

1967/

68

1968/

69

1969/

70

Totala utgifter ....

+ 6,6

1095

+ 145

+ 47

+ 42

+ 42

+ 5,8

därav

konsumtion ....

+ 17,5

269

+ 39

+ 21

+ 17

+ 17

+ 7,8

investering......

+ 2,2

550

+ 98

+ 19

+ 18

+ 17

+ 6,3

övrigt..........

276

+ 8

+ 7

+ 7

+ 8

Utgifterna för konsumtion utgörs till övervägande del av lärarlöner och

utbildningsbidrag inom omskolningsverksamheten samt av kostnaderna för

arbetsmarknadsverket. Investeringsutgifterna består huvudsakligen av kostnaderna

för beredskapsarbeten. Inom gruppen övriga utgifter ingår lokaliseringsbidrag

och lokaliseringslån samt bidraget till arbetslöshetsförsäkringen.

Under 1960-talets första år präglades arbetsmarknadspolitiken av en nedgång

i utgiitsvolymen. Detta var en följd av att konjunktur försvagningen

1958—1959 övervunnits. Från och med budgetåret 1962/63 har emellertid

utgilterna år från år ökat i snabb takt samtidigt som vi upplevat en i huvudsak

obruten högkonjunktur. Från budgetåret 1961/62 till budgetåret

1963/64, dvs. på två år, nästan fördubblades utgifterna i fasta priser.

Denna starka utvecklingstrend har fortsatt även under budgetåret 1964/65

och beräknas fortsätta under det kommande budgetåret. Detta återspeglar

två fenomen som varit karaktäristiska för de senaste årens arbetsmarknadspolitik,

nämligen dels accentuerade ojämnheter i den lokala arbetsmarknadssituationen,

dels en snabbt stigande ambitionsnivå.

Samtidigt som en markant arbetskraftsbrist varit för handen i Syd- och

mellansverige har den snabba rationaliseringen i skogsbruket och i viss mån

även jordbruket skapat allvarliga sysselsättningsproblem i Norrland. Ärsmedeltalet

arbetslösa i Norrlandslänen steg från 6 600 år 1956 till 13100

under lågkonjunkturåret 1959 och har sedan dess legat på en relativt hög

nivå. År 1964 var medelantalet arbetslösa omkring 9 200. Denna utveckling

bär mötts med aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Således steg anta
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

let till beredskapsarbeten hänvisade från genomsnittligt 800 år 1954 till 1 800

1958, 4 800 år 1959 och 5 650 år 1964. Omskolningsverksamheten i Norrlandslänen

har ökat från 2 400 kursdeltagare år 1959 till i runt tal 7 000 år

1964. År 1961 utbetalades 8 600 bidrag i rörelsestimulerande syfte. År 1964

hade motsvarande siffra stigit till ca 25 000 avseende närmare 20 000 personer.

Inom ramen för de allmänna beredskapsarbetena har ett antal industrilokaler

uppförts som beräknats tillföra den norrländska arbetsmarknaden

omkring 8 000 arbetstillfällen.. Den här beskrivna utvecklingen har resulterat

i snabbt stigande medelsbehov.

Den höjda ambitionsnivån återspeglas kanske tydligast på två områden

omskolningen och åtgärderna för handikappade. Omskolningen omfattade

sålunda enligt arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar ca 20 000 personer

budgetåret 1961/62 och 40 000 budgetåret 1964/65. Volymen beredskapsarbeten

för handikappade har under de senaste åren stegrats mycket kraftigt.

Bl. a. har arbeten anordnats för olika kategorier vårdklientel. Antalet arkivarbetare

har stigit från 800 år 1954 till 1 300 år 1959 och 2 400 år 1964.

1’latserna vid verkstäder för handikappade, inkl. platser för arbetsträning,

bar ökat mycket snabbt. Antalet platser uppgick 1954 till omkring 1 200

och 1964 till omkring 5 700. Arbetsplatserna i skyddad sysselsättning har

ökat från 1 250 år 1959 till 4 300 år 1964.

Vid bestämmandet av den utgiftsvolym som beräknats för den kommande

fyraårsperioden har, såsom angivits i de allmänna förutsättningarna,

någon hänsyn inte tagits till de följder en eventuellt uppkommande allmän

konjunkturförsvagning skulle få. Denna förutsättning är av särskild betydelse

för detta avsnitt av den statliga verksamheten som omedelbart och

mycket kraftigt påverkas av konjunkturförändringar.

Arbetsmarknaden under återstoden av 1960-talet kommer, som redovisats

under avsnitt 2., att karaktäriseras av en jämfört med tidigare år kraftig

reduktion i ökningen av den tillgängliga arbetskraften. De lokala ojämnheterna

i tillgången på arbetskraft som blivit alltmer påfallande under senare

är torde komma att bestå eller t. o. m. accentueras. Arbetskraftens och näringslivets

förmåga till fortgående anpassning till förändrade förhållanden

kommer att vara förutsättningar för en fortsatt ekonomisk expansion. Denna

situation ställer stora krav på arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken.

Dessa har beaktats vid fastställandet av utgiftsvolymen under prognosperioden.

Av särskild betydelse kommer i framtiden att vara åtgärder för att öka

rörligheten på arbetsmarknaden, såväl yrkesmässigt som geografiskt. Sålunda

beräknas omskolningsverksamheten fortsätta att expandera i ungefär

samma takt som under senare år eller med omkring 5 000 kursdeltagare

per år. Den bidragsgivning och andra åtgärder som vidtas i rörelsestimuJerande

syfte kommer att öka förhållandevis kraftigt. Fortsatta insatser för

all bereda olika kategorier av handikappade sysselsättning är att vänta.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bih. E: Långtidsbudget

Arbetsmarknadsverket, vars arbetsförmedlande och yrkesvägledande verksamhet

är av stor betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden, har förutsatts

fortsätta att öka sin personal. Detta beräknas dock ske i något lägre

takt än tidigare.

Arbetsmarknadssituationen i Norrland kommer under prognosperioden

att påverkas i gynnsam riktning av de lokaliseringspolitiska insatser varom

1964 års riksdag fattade beslut. Under de fem budgetåren 1965/66—-1969/70

kommer 800 milj. kr. att avsättas i form av lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån

för framför allt Norrlands fortsatta industrialisering. Härutöver

blir dock fortsatta insatser i form av beredskapsarbeten alltjämt nödvändiga.

Kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen har beräknats utifrån nuvarande

låga arbetslöshetsfrekvens. Statens kostnader för försäkringen beräknas

dock stiga i takt med ett ökande medlemsantal i kassorna och stigande

d ager sättningar.

5.8. Kommunikationer, energiförsörjning och vägar

1 anslagsgruppen ingår huvuddelen av drift- och kapitalbudgetanslagen

inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde samt vattenfallsverket

inom handelsdepartementets verksamhetsområde. Anslagsgruppens

utgifter domineras av investeringsverksamheten inom affärsverken (exkl.

domänverket och försvarets fabriksverk) samt av vägbyggande och vägunderhåll.

Kommunikationer, energiförsörjning och vägar

Milj. kr.

Genomsnitt-

Anslag

Anslagsförändring till

Genomsnitt-

lig procen-

1965/66

lig procen-

tuell förändr.

1966/

1967/

1968/

1969/

tuell förändr.

1959/60—

67

68

69

70

1965/66—

1963/64

1969/70

Totala utgifter ....

+ 0.7

3 372

+ 265

+ 166

- 2

+ 119

+ 3.8

därav

statlig och kom-

munal investering

-I- 0,5

2 728

+ 240

+ 216

+ 79

+ 149

4- 5,7

statlig konsumtion

+ 2,7

315

+ 5

+ 11

- 70

- 19

- 6,4

lån, m. m.......

264

+ 14

- 67

- 17

- 17

3 Iiihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Dihang K

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

lnvesteringsutgifternas andel av de totala utgifterna inom anslagsgruppen

växer från ca 80 % år 1965/66 till drygt 90 % år 1969/70. Som investeringar

räknas alla kapitalbudgetanslag, bortsett från låneanslag, samt på

driftbudgeten huvuddelen av väganslagen, anslaget för bidrag till vattenoch

avloppsanläggningar samt vissa anslag inom sjöfartsväsendet. Av investeringsutgifterna

utgörs ca 15 % av bidrag till kommuner medan resten

avser statlig verksamhet. Till statlig konsumtion räknas bl. a. anslagen till

vägförvaltningarna, viss andel av det statliga vägunderhållet, kostnaderna

för övergången till högertrafik, vägtrafikväsendet samt huvuddelen av sjöfartsanslagen.

I gruppen lån, m. m. ingår bl. a. driftbidraget till statens

järnvägar.

Trots en stark höjning av väganslagen var ökningstakten — mätt i fasta

priser — låg inom anslagsgruppen under första delen av 1960-talet. Främst

sammanhänger detta med utvecklingen av affärsverkens investeringar, vilkas

sammanlagda volym höll sig på en i stort sett oförändrad nivå. Den

kraftiga ökning av televerkets investeringar som ägde rum under perioden

motverkades av en sjunkande investeringsvolym inom vattenfallsverket. Investeringsvolymen

inom statens järnvägar förändrades endast obetydligt.

Under de kommande budgetåren förändras läget markant. Den årliga ökningstakten

för verksamheten inom anslagsgruppen beräknas uppgå till inemot

4 % dvs. samma ökningstakt som bruttonationalprodukten. Till följd

av vissa nedan berörda förhållanden beräknas såväl den statliga konsumlionen

som låneanslagen minska under perioden. Investeringsanslagen förutses

däremot komma att stiga snabbt eller med i genomsnitt 5,7 % om

året. Denna investeringsutveckling beror främst av den förväntade efterfrågan

på de statliga affärsverkens tjänster och deras därtill anslutande utbyggnadsbehov.

Frågan om väginvesteringarnas framtida utveckling är föremål för prövning

inom den år 1964 tillsatta vägplaneutredningen. Enligt sina direktiv

skall utredningen vid utformningen av en översiktsplan för den framtida

vägutbyggnaden utgå från två olika alternativ för väganslagens långsiktiga

utveckling. Det lägre alternativet, 4 %, baseras på antagandet att väganslagen

skall öka i samma takt som bruttonationalprodukten. Det högre alternativet,

7,5 %, anknyter till ökningstakten för väganslagen under senare

år. I förevarande kalkyl har räknats med en årlig ökning av väganslagen

med 6 %.

För affärsverkens del förutses en stark investeringsökning under budgetåren

1965/66—1969/70; i genomsnitt uppgår den årliga ökningen till 5,5 %.

Uppgången förklaras främst av att statens järnvägars investeringar, som under

en följd av år legat på en i stort sett oförändrad nivå, nu beräknas stiga

kraftigt. En viss fortsatt uppgång förutses även för televerkets del, samtidigt

som vattenfallsverkets investeringar inte längre beräknas fortsätta att

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bih. E: Långtidsbudget

nedgå. I det följande redovisas översiktligt de mera betydande investeringar

som affärsverken planerat under den aktuella perioden.

Bedömningen av televerkets investeringsbehov t. o. in. 1969/70 grundar

sig på antaganden om en fortsatt omfattande nytillströmning av telefonabonnenter

— ca 240 000 nya apparatabonnemang de första åren och ett

något lägre antal mot slutet av perioden — samt eu stegring av telefontraiiken

över liks- och lokalnäten med 8 resp. 5 °fc per år. Vidare förutses betydande

investeringar i fjärrförbindelsenätet i samband med den fortsatta

automatiseringen. Under perioden antas också utbyggnaden av ett distributionsnät

för ett andra program i televisionen komma att aktualiseras.

Huvuddelen av investeringsökningen inom statens järnvägar hänför sig

till upprustningen av lokaltrafiken på järnväg inom Storstockholm enligt

principöverenskommelsen rörande den kollektiva lokaltrafiken inom området.

ökningen beror vidare på inköp av malmvagnar och malmtågslok med

anledning av en väntad ökning i transporter av lapplandsmalm samt påbörjandet

av investeringar för införandet av automatisk hastighetsövervakning

och automatkoppling. Investeringsbehovet i övrigt inriktas på fortsatt rationalisering,

kapacitetshöjning och standardförbättring. En snabb utrangering

av trävagnar väntas därvid komma till stånd.

Beräkningarna av medelsförbrukningen inom vattenfallsverkets område

ansluter till centrala driftledningens långsiktsprognos för elförbrukningen

i landet. Enligt denna prognos kommer förbrukningen inom verkets distributionsområde

att uppvisa en något minskande tillväxttakt under slutet av

1960-talet. Efter eu tillfällig nedgång budgetåret 1965/66 beräknas investeringsvolymen

öka under de första åren av prognosperioden, bl. a. genom

höjda investeringar i värmekrafts- och distributionsanläggningar samt regleringsföretag.

Under senare delen av perioden bortfaller investeringarna för

Marvikens kraftstation, vilket medför att den sammanlagda medelsförbrukningen

åter väntas nedgå. Vattenfallsverkets del av anläggningskostnaden

för Marvikenstationen beräknas till totalt 269 milj. kr., varav nu återstående

ca 200 milj. kr. faller på åren 1965/66—1967/68. Bland nya investeringsprojekt,

som kommer att påbörjas under perioden, kan nämnas Gejmåns

och Vietas vattenkraftstationer.

Minskningen av utgifterna för statlig konsumtion under slutet av perioden

sammanhänger med utvecklingen av kostnaderna för övergången till

högertrafik. Dessa kostnader — totalt 400 milj. kr. —- har beräknats enligt

de grunder som fastställts av riksdagen. Reformen finansieras med en särskild

trafikomläggningsskatt, till vilken hänsyn lagits vid beräkningen av

statsinkomsterna under perioden.

Även utgifterna under rubriken lån, in. in. påverkas av högertrafikreformen.

Det för budgetåret 1965/66 beslutade låneanslaget för anskaffning av

högertrafikbussar, beräknas sålunda bortfalla fr. o. in. budgetåret 1967/68.

Ersättningen till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägs3t

Hill ang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Ililiang K

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

linjer, som för budgetåret 1965/66 är upptagen med 210 milj. kr., beräknas

under perioden årligen kunna minskas med 15 milj. kr. Statens järnvägar

räknar med att det olönsamma bannätet, som f. n. har en längd av ca 6 500

kilometer, skall genom nedläggningar av järnvägslinjer kunna minskas med

i genomsnitt 400 kilometer per år under perioden.

5.9. Kultur

Till denna anslagsgrupp har förts utgifter för allmänna kultur- och bildningsändamål

samt statens utgifter för kyrkan.

Kultur

Milj. kr.

Genomsnitt-

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1965/66—

1969/70

lig procen- tuell förändr.

1959/60—

1963/64

1966/

67

1967/

68

1968/

69

1969/

70

Totala utgifter ....

+ 8,2

188

+ 13

+ 24

+ 20

+ 20

+ 9 0

därav

inkomstöver- föringar till orga- nisationer m. m...

+ 7,6

140

+ 8

+ 18

+ 14

+ 15

+ 8,6

Såsom framgår av tablån utgör inkomstöverföringar den dominerande delen

inom anslagsgruppen. Budgetåret 1965/66 uppgår de till omkring tre

fjärdedelar av hela anslagssumman. Till inkomstöverföringar hänförs statens

bidrag till den frivilliga folkbildnings- och ungdomsverksamheten samt

stöd till teaterverksamhet, konst, litteratur och musik. I övrigt ingår i anslagsgruppen

statlig konsumtion och investering, nämligen driftutgifter och

byggnadsverksamhet för bl. a. de statliga arkiven och museerna.

Anslagen till kulturella ändamål har vuxit mycket snabbt under 1960-talets

första del. Detta har särskilt gällt teaterverksamheten, såväl de kungliga

teatrarna som stadsteatrarna och turnéteatrarna. För folkbildningens del

framträder ökningen av anslagen till studiecirkelverksamheten, som genom

1963 års reformbeslut i det närmaste erhöll fördubblade resurser. Även för

övriga kulturella ändamål har anslagsökningen varit snabb.

Den expansiva utveckling, som karaktäriserat den statliga kulturpolitiken

under senare år, har även präglat framtidsbedömningen. För perioden fram

till 1969/70 har nämligen, såsom framgår av tablån, räknats med ungefär

samma höga årliga ökningstakt som under förra delen av 1960-talet. Beträffande

den realekonomiska inriktningen sker ingen större förskjutning.

Tyngdpunkten kommer fortfarande att ligga på inkomstöverföringar.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bih. E: Långtidsbudget

Endast för vissa områden inom kultursektorn föreligger fastlagda planer.

Dit hör främst folkbildningsverksamheten men även teaterverksamheten.

Inom andra områden, t. ex. i fråga om konsertverksamheten, pågår ett praktiskt

försöksarbete. Vissa andra avsnitt åter, såsom ungdomsverksamheten

och de statliga museernas organisation, är föremål för utredning.

5.10. Högre utbildning och forskning

Denna anslagsgrupp omfattar den högre utbildningen och forskningen vid

universiteten och högskolorna samt sådan forskning som sker med stöd av

anslag från forskningsråden och vid branschforskningsinstituten. Vidare ingår

anslagen till det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs i AB

Atomenergis regi. Slutligen har till anslagsgruppen förts all lärarutbildning

samt det studiesociala stödet inom ramen för studiemedelssystemet.

Högre utbildning och forskning

Milj. kr.

Genomsnitt- lig procen- tuell törändr.

1959/60—

1963/64

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1965/66—

1969/70

1966/

67

1967/

68

1968/

69

1969/

70

Totala utgifter ....

+ n,o

1472

+ 113

+ 192

+ 131

+ 106

+ 8,2

därav

konsumtion ....

+ 14,9

650

+ 70

+ 70

+ 63

+ 66

+ 9,1

investering......

+ 22,3

218

+ 34

+ 56

+ 29

- 2

+ 11,3

övrigt..........

576

+ 2

+ 59

+ 43

oO

+ 6,1

De i tablån upptagna utgifterna för konsumtion avser löner för lärare,

forskare och annan personal samt omkostnader. I investeringsutgifterna ingår

byggnadsarbeten vid universiteten och högskolorna samt inredning och

utrustning av dessa lokaler. Inom gruppen övriga utgifter dominerar det

studiesociala stödet. I denna grupp ingår även anslagen till AB Atomenergis

verksamhet.

Under 1960-talets första del har högre utbildning och forskning varit ett

av de mest expansiva områdena inom den statliga sektorn. Den årliga ökningstakten

i fasta priser har uppgått till 11 %. Utgifterna för konsumtion

och investering har ökat med 15 resp. 22 % per år. Denna snabba expansion

har främst varit en följd av den kraftiga ökningen av antalet studerande vid

universiteten och högskolorna, men den återspeglar också den explosionsartade

utökningen av forskningsverksamheten både inom ramen för universiteten

och högskolorna och i forskningsrådens regi. Under femårsperioden

1959—1963 ökade studerandeantalet vid universiteten och högskolorna med

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

50 % eller från 32 000 till 4-8 000. Antalet lärare ökade med drygt 1 000 per

år.

Den långsiktiga planeringen inom det högre utbildningsväsendet måste utgå

från antaganden om studerandeantalets utveckling. Statsmakterna fastställde

år 1963 en plan för den högre utbildningsorganisationens fortsatta

utbyggnad under den följande tioårsperioden.

Enligt denna plan skall dimensioneringen av utbildningsorganisationen

baseras på ett totalt studerandeantal om drygt 82 000 vid början av 1970- talet. En grundtanke i denna plan är att en ökad andel av de studerande

skall beredas tillträde till de spärrade utbildningslinjerna, dvs., främst de

tekniska, ekonomiska, medicinska och odontologiska linjerna. För att utreda

i vilka former och på vilka orter den härför erforderliga utbyggnaden

skall äga rum, tillsattes 1963 års universitets- och högskolekommitté (U 63).

Utredningen lade fram sina förslag i mars 1965.

I de beräkningar som redovisats till långtidsbudgeten, har universitetsmyndigheterna

anfört att studerandeantalet kommer att bli högre än det

som låg till grund för 1963 års riksdagsbeslut. Man beräknar nu att antalet

studerande redan år 1969 kommer att uppgå till 82 000. Orsaken till att studerandeantalet

antas stiga kraftigare än som förutsågs för ett par år sedan,

anges framför allt vara en ökad studentexamination. Från universitelsmyndigheternas

sida föreslås inga förändringar i 1963 års principbeslut i

vad avser utbyggnaden av de spärrade utbildningslinjerna. Det ökade studerandeantalet

förutsätts i stället komma att söka sig till de fria utbildningslinjerna,

nämligen de humanistiska och de samhällsvetenskapliga fakulteterna

samt till de icke spärrade ämnena vid den naturvetenskapliga fakulteten.

Vid bedömningen av denna situation måste i första hand beaktas sambandet

mellan den högre utbildningsorganisationens tillväxt och utbildningen

inom övriga utbildningssektorer. Särskilt gäller detta skolsektorn, dvs.

grundskolan och de gymnasiala skolformerna. Såsom även kommer att närmare

belysas i det följande avsnittet om annan utbildning, finns i dag inom

denna sektor en lärarbrist av betydande omfattning. Främst avser bristen

akademiskt utbildade lärare. Enligt av statsmakterna tidigare fattade beslut,

skall en snabb expansion ske av skolsektorn. Redan när beslut fattades

vid skilda tidpunkter om denna utbyggnad, liksom när ställning 1963 togs

till det högre utbildningsväsendets framtida dimensionering, förutsågs de

svårigheter som kan komma att uppstå när det gäller att tillgodose lärarbeliovet.

På lång sikt medför en utbyggnad av universitetsorganisationen ett

ökat utbud av lärare. På kort sikt råder emellertid det motsatta sambandet:

universiteten och högskolorna måste för att klara en ökad studerandetillströmning

ta i anspråk en hög andel av de personer som avlägger akademiska

examina. En utbyggnad av skolväsendet enligt de fastställda planerna

och en expansion av det högre utbildningsväsendet enligt den av unhcr
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bih. E: Långtidsbudget 39

sitetsmyndigheterna angivna takten skulle med andra ord kunna lä till

löljd att lärarbristen inom skolsektorn skulle kvarstå under återstoden av

1960-talet.

bör att motverka eu sådan utveckling är en rad åtgärder tänkbara. En

möjlighet är att genom åtgärder av rationaliseringskaraktär nedbringa )ärarbeliovet

inom utbildningsväsendet. Genom minskade studietider och

avbrottsfrekvenser inom den högre utbildningen skulle vidare ett ökat utbud

av utbildade kunna uppnås under perioden. Sådana åtgärder kan emellertid

på kort sikt ställa krav på ökade personalresurser, varför nettoeffekten

under perioden är svår att bedöma. En annan åtgärd vore att takten i

utbildningsväsendets expansion minskades, vilket kan gälla antingen det

högre utbildningsväsendet eller skolväsendet. Vidare kan åtgärder genomtöras,

som reducerar det relativa lärarbehovet genom att minska lärartätheten.

Detta kan ske på olika sätt, t. ex. genom ändringar i timplaner och

motsvarande eller genom förändringar av undervisningsgruppers storlek.

De anslagsberäkningar, som universitetsmyndigheterna redovisat till

långtidsbudgeten, utgår när det gäller driftutgifterna från det högre studerandeantalet.

I fråga om byggnadsinvesteringar föreligger endast de på 196b

års riksdagsbeslut baserade förslag som lagts fram av U 63. För att kunna

klara utbildningsprogrammet med de förutsedda förändringarna, räknar

universiteten och högskolorna med att behöva ett personaltillskott av eu

1 900 tjänster per år under perioden. Häri ingår en kraftig utökning av

biträdespersonalen.

Även för forskningens del föreligger ett balansproblem av likartat slag

som det vilket diskuterats i det föregående. Resurserna för den med statligt

stöd bedrivna forskningen ökar på i huvudsak två vägar. Dels anvisas särskilda

anslag till forskningsråd, branschforskningsinstitut, AB Atomenergi,

in. in., dels medför ansvällningen av universitets- och högskoleorganisationen

en närmast proportionell ökning av forskningsresurserna. Villkoren för

flertalet lärarbefattningar vid universiteten och högskolorna är nämligen

anpassade för att innehavarna även skall bedriva forskningsverksamhet.

Såsom tidigare berörts har forskningsexpansionen varit exceptionellt

snabb under senare år. Det föreligger inga säkra beräkningar angående storleken

av de personalökningar som ägt rum inom forskningens område. Enligt

en uppskattning av personalökningen inom forskningsrådens anslagsram,

skulle dock tillskottet under första delen av 1960-talet ha uppgått till

närmare 200 personer per år.

Det föreligger inga fixerade planer för utvecklingen av forskningens resurser

under återstoden av 1960-talet. Forskningsråden har räknat med eu

väsentligt snabbare ökning än den som hittills ägt rum. Uttryckt i antalet

tjänster skulle tillskottet uppgå till över 500 personer per år.

Det kan erinras om att de medel som för budgetåret 1965/66 beräknas

utgå enbart för forskningsråden, överstiger de anslag som sammanlagt an
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1905

visas för vårt största universitet med en utbildningskapacitet överstigande

10 000 studenter. En fortsatt expansion av forskningsrådsanslagen i samma

takt som under senare år skulle innebära att resurserna mer än fördubblades

under resten av 1960-talet.

Enligt den forskningspolitik, som utformats under 1960-talets första år,

har det statliga forskningsstödet i huvudsak ansetts böra avse grundforskning.

Under de senaste åren har emellertid ökad vikt kommit att läggas vid

tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Denna tendens torde komma att

återspeglas i anslagsutvecklingen även under de kommande åren.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att den högre utbildningen

och forskningen enligt de planer som redovisats i framtiden kommer att

ställa stora anspråk på resurser i form av lärare, forskare, hjälppersonal

och lokaler m. m. På samma gång kan emellertid också konstateras att även

utbildningsväsendet utanför universiteten och högskolorna enligt av statsmakterna

fattade beslut ställer stora krav på delvis samma resurser. I utgångsläget

föreligger vidare en icke oväsentlig brist på lärare för skolväsendet.

Spänningen mellan efterfrågan och tillgång på resurser finns sålunda

redan i nuläget. Såsom i det föregående framhållits torde det under

en expansionsperiod för både skol- och universitetssektorn uppstå betydande

svårigheter att på samma gång eliminera denna spänning, expandera skolväsendet

i beslutad takt och samtidigt kraftigt låta utöka verksamheten vid

universitet och högskolor. I långtidsbudgeten räknas i enlighet med principerna

för denna budget med den expansionstakt som följer av nu fastställda

planer. Beträffande högre utbildning och forskning innebär detta

att myndigheternas utgiftsplaner i inte obetydlig omfattning har beskurits.

Av tablån framgår att ökningstakten — även om den avtar —- ändå kommer

att bil mycket hög. Procentuellt skulle anslagen för högre utbildning

och forskning komma att stiga mer än dubbelt så snabbt som bruttonationalprodukten.

Detta innebär att utbildningssektorn även under återstoden av

1960-talet kommer att tillhöra de mest expansiva områdena.

Investeringsutgifterna har i kalkylen i huvudsak upptagits enligt U 63 :s

beräkningar, vilket innebär en ökning med 14 % per år. Av de anslag som

ingår under posten övriga utgifter, utvecklas de som avser det studiesociala

stödet i takt med studerandeantalet.

5.11. Annan utbildning

Till denna anslagsgrupp har förts statens kostnader för all utbildningsverksamhet,

utom i vad avser universitets- och högskoleutbildning samt lärarutbildning.

Häri ingår sålunda anslagen till grundskolan, de gymnasiala

skolformerna —- gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan — samt folkhögskolan.

Vidare ingår det statliga studiestödet för studerande vid dessa

skolformer.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bih. E: Långtidsbudget 41

Annan utbildning

Milj. kr.

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1959/60—

1963/64

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1965/66—

1969/70

1966/

67

1967/

68

1968/

69

1969/

70

Totala utgifter ....

+ 3,6

3 192

+ 161

+ 16

+ 126

+

111

+ 3,1

därav

konsumtion ....

+ 2,7

2 477

+ 133

- 3

+ 87

+

85

+ 2,9

investering......

+ 7,6

232

+ 3

+ 17

+ 29

+

8

+ 5,7

Inkomstöverfö- ringar till enskilda

+ 10,9

372

+ 14

+ 1

+'' 7

+

14

+ 2,3

övrigt..........

112

+ U

+ 1

+ 4

+

4

+ 4,2

Flertalet av de här behandlade skolformerna drivs i kommunal regi. Detta

gäller såväl den obligatoriska skolan som fackskolan och yrkesskolan. När

det nya gymnasiet införs med början läsåret 1966/67 kommer kommunerna

att bli huvudmän även för denna skolform. Kvar i statlig regi är då i huvudsak

endast vissa specialskolor. Härav följer att statens utgifter inom den

här behandlade anslagsgruppen i huvudsak utgörs av bidrag till kommunal

konsumtion och investering.

Utgiftsutvecklingen under 1960-talets första del påverkades främst av inlärandet

av den nioåriga obligatoriska grundskolan samt av en kraftig expansion

av gymnasie- och yrkesskoleutbildningen. Såsom framgår av tablån

ställde denna utveckling stora krav på investeringsresurserna. Under perioden

ökade även inkomstöverföringarna till enskilda, dvs. det statliga studiestödet,

mycket snabbt.

Utvecklingen inom utbildningsområdet under 1960-talets senare hälft är i

stora drag fastlagd genom beslut av statsmakterna. För grundskolans del

skedde detta genom 1962 års riksdagsbeslut och för gymnasiets och fackskolans

del genom beslut av 1964 års riksdag. Frågan om yrkesskolans fortsatta

utveckling är däremot föremål för överväganden inom yrkesskoleutbildningen.

Inte heller för utbyggnaden av vuxenutbildningen föreligger något program.

Vuxenutbildningens utformning och uppbyggnad är emellertid föremål

för överväganden inom flera utredningar. Med hänsyn till den framlida

tillgången på lärar- och lokalresurser kan en avvägning mellan utbyggnaden

av vuxenutbildningen och ungdomsutbildningen komma att aktualiseras.

Genomförandet av grundskolan har innevarande läsår påbörjats i två tredjedelar

av landets kommuner. Invånarantalet i dessa kommuner uppgår till

omkring 80 % av rikets folkmängd. Enligt föreliggande planer skall grundskolans

genomförande ha påbörjats i samtliga kommuner läsåret 1969/70.

Elevantalet i grundskolan (inkl. folkskolor) beräknas öka från 860 000 innevarande

läsår till ca 925 000 läsåret 1969/70. Samtidigt minskar dock an
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

talet elever i realskolor och flickskolor från ca 100 000 till 20 000. Sammantaget

minskar alltså elevantalet i dessa skolformer med 15 000 till 945 000.

Trots detta förhållande beräknas kostnaderna stiga för skolväsendet på

grundskolenivån. Detta beror på att antalet elever på högstadiet kraftigt

ökar och att högstadieundervisningen är dyrare än undervisningen på lägre

stadier.

Det nya gymnasium som införs med början läsåret 1956/67 kommer att

avlösa det nuvarande allmänna gymnasiet, tekniska gymnasiet och handelsgymnasiet.

Antalet gymnasieelever uppgår 1965 till ca 100 000. Under perioden

förutses detta antal komma att växa endast obetydligt. Gymnasiefrekvensen,

varmed avses andelen av 16-åringarna som påbörjar gymnasiestudier,

beräknas visserligen stiga från drygt 25 % 1965 till 30 % vid slutet av

perioden. Samtidigt minskar dock antalet 16-åringar. Den påbörjade strukturförändringen

i riktning mot ökat fackgymnasialt inslag kommer att förstärkas

under perioden. I år studerar tre fjärdedelar av gymnasieeleverna i

allmänt gymnasium och en fjärdedel vid tekniskt gymnasium och handelsgymnasium.

För år 1970 räknar man med att inemot hälften av gymnasieeleverna

skall ha valt teknisk eller ekonomisk gren.

Även för den nya fackskolans del har förutsatts eu stark inriktning mot

teknisk och ekonomisk utbildning. Antalet fackskoleelever, som innevarande

läsår uppgår till 11 000, kommer enligt föreliggande planer att stiga till

drygt 30 000 läsåret 1969/70. Fackskolefrekvensen skulle därmed uppgå till

inemot 20 %. Varannan 16-åring kommer följaktligen enligt föreliggande

planer att år 1970 bedriva gymnasie- eller fackskolestudier.

Statens utgifter för lärarlöner och andra offentliga konsumtionsutgifter

kommer, såsom framgår av tablån att i genomsnitt öka något snabbare under

åren framöver än under 1960-talets första del. Den kraftiga anslagsökningen

till kommunerna från och med detta budgetår kommer att utgå med

100 % av lärarlönekostnaderna i det nya gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan.

Såsom framgår av tablån kommer investeringarna inom utbildningsområdet

att förbli hög även under senare hälften av 1960-talet. Till grund för uppskattningen

av investeringsutvecklingen för gymnasiet och fackskolan ligger

de av 1964 års riksdag beslutade, fleråriga investeringsramarna. För grundskolans

del fastställde 1962 års riksdag eu långsiktig investeringsplan enligt

vilken omfattningen av skolbyggandet successivt skulle nedgå under 1960- talet. Denna plan har dock frångåtts i förevarande beräkning och i stället

har antagits att investeringarna kommer att stiga något under perioden. Anledningen

härtill är de mycket höga investeringsbehov som numera framkommit

och som har sin bakgrund i den starka inflyttningen till tätorterna

och dessas tillväxt.

Utvecklingen av anslagen för studiebidrag och studielån betingas helt av

ökningen av antalet elever i de gymnasiala skolformerna.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bih. E: Långtidsbudget

De utbyggnadsplaner inom skolsektorn som redovisats ovan, utgår alla

från att tillgången på lärare kan tillgodoses. Utsikterna härför måste betraktas

som osäkra. Den samlade lärarbristen läsåret 1964/65 är av storleksordningen

7 000 tjänster. Detta innebär att motsvarande antal tjänster innehas

av personer som saknar för ifrågavarande tjänster föreskriven utbildning.

Lärarbehovet kommer under perioden att årligen öka med 1 300 tjänster till

följd av utbildningsorganisationens expansion. För att erhålla kompetenta

lärare till alla tjänster skulle följaktligen erfordras ett totalt nettotillskott

av drygt 12 000 lärare fram till 1970.

Inför denna kraftiga efterfrågan från det expanderande skolväsendet

bär olika åtgärder vidtagits för att öka utbildningen av lärare. Intagningen

till klasslärareutbildningen kommer att utökas avsevärt budgetåret 1965/

66. Denna kapacitet kommer emellertid inte att vara helt tillräcklig för att

tillgodose behovet utan en ytterligare ökning av intagningen erfordras. Såsom

anförts under avsnittet högre utbildning och forskning torde den erforderliga

rekryteringen av akademiskt utbildade lärare bli svår att åstadkomma

under perioden. Särskilt torde detta gälla de naturvetenskapliga

ämnena. I avsnittet högre utbildning och forskning har exempel lämnats

på sådana särskilda åtgärder som kan behöva vidtas för att de skolpolitiska

målsättningarna skall kunna realiseras.

5.12. Stöd åt näringslivet

Denna anslagsgrupp omfattar dels utgifter och bidrag till olika myndigheter

och institutioner som handhar rationaliseringsverksamheten och stödet

m. in. åt jordbruksnäringen samt industrin, handeln och hantverket, dels

direkta anslag för stöd till dessa näringsgrenar. Utgifterna domineras av

stöd åt jordbruksnäringen i dess olika former.

Stöd åt näringslivet

Milj. kr.

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr.

1959/60—

1963/64

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

Genomsnitt- lig procen- tuell förändr

1965/66—

1969/70

1966/

67

1967/

68

1968/

69

1969/

70

Totala utgifter ....

+ 6,8

616

+ 28

+ 34

+ 31

+ 25

+ 4,4

därav

konsumtion ....

+ 4,2

150

+ 9

+ 9

+ 11

+ 13

+ 6,4

indirekta inkomst- överföringar ....

+ 5,3

344

+ 11

+ 10

+ 11

+ 9

+ 2,8

övrigt..........

122

+ 8

+ 15

+ 9

+ 3

+ 6,5

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Utgifterna för konsumtion avser främst förvaltningskostnader. I indirekta

inkomstöverföringar innefattas bl. a. subventioner och prisregleringen på

jordbruksområdet, stödet åt jordbrukets rationalisering in. m. Utvecklingen

under perioden 1966/67—1969/70 kommer att sammanhänga med den jordbrukspolitiska

målsättning, som statsmakterna kan komma att fastställa i

anledning av 1960 års jordbruksutrednings arbete. Särskilt påverkas utgifterna

för jordbrukets prisreglering av sådana beslut. En eventuell övergång

till annat system än nuvarande högprislinje skulle kunna få mycket

stora konsekvenser för medelsanvisningen över statsbudgeten. I förevarande

sammanhang har bedömningen fått ske med utgångspunkt från hittills

gällande jordbrukspolitiska riktlinjer.

5.13. Övriga utgifter

Under denna rubrik har grupperats vissa utgifter som inte lämpligen kan

hänföras till någon av de tidigare behandlade anslagsgrupperna, nämligen

skatteutj ämningsbidragen in. m. till kommunerna, räntorna på statsskulden,

bostadslånegivningen samt u-hjälpen och andra internationella ändamål.

Övriga utgifter

Milj. kr.

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

2 950

+ 397

+ 229

+ 216

+ 223

Enligt förslag till årets riksdag skall ett nytt system för skatteutjämningsbidrag

till kommunerna införas från och med 1966. I samband med införandet

av det nya systemet övertar staten en betydande del av kommunernas

kostnader för folkpensioneringen samt avlöser en del tidigare utgående speciella

bidrag. I detta sammanhang redovisas endast kostnadsförändringar

som sammanhänger med omkostruktionen av de allmänna kommunbidragen.

Statens kostnader för skatteutjämningsbidrag påverkas av ett flertal svårbedömbara

faktorer. Vid denna beräkning har antagits en årlig tillväxt av

skatteunderlaget i kommunerna med 4 % samt en årlig höjning av de kommunala

utdebiteringssatserna med 25 öre. För budgetåret 1966/67 påverkas

medelsberäkningen dessutom av att skatteutjämningsreformen då för första

gången avser ett helt budgetår. Samtidigt som kostnaderna för skatteutj

ämningen enligt de givna antagandena årligen ökar, minskar statens

kostnader för tolagsersättningen. Denna skall nämligen enligt beslut av 1964

års riksdag i huvudsak avvecklas under åren 1965—1969. Sammantaget innebär

detta att utgifterna för här angivna ändamål ökar från ca 880 milj. kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bih. E: Långtidsbudget

budgetåret 1965/66 med 110 milj. kr. budgetåret 1966/67 och därefter med

40, 45 resp. 50 milj. kr. per budgetår.

Posten statsskuldsräntor har beräknats med utgångspunkt från en årlig

ökning av statsskuldens volym med en miljard kr. samt nuvarande ränteläge.

Någon samordning med de i det följande i avsnitt 7 redovisade totalbudgetunderskotten

har alltså inte skett. Vid de gjorda antagandena skulle

statens utgifter för statsskuldsräntor stiga från 890 milj. kr. budgetåret

1965/66 till 1 170 milj. kr. budgetåret 1969/70 eller med sammanlagt 280

milj. kr.

Till grund för beräkningen av utgiftsutvecklingen för bostadslånegioningen

har legat målsättningen att den årliga igångsättningen bör ges en sådan

omfattning att en miljon lägenheter färdigställs under tioårsperioden 1965—

1974. Den härför erforderliga ökningen av igångsättningen har periodicerats

så att en trendmässig jämn stegring sker av bostadsinvesteringarnas volym.

Denna stegring har antagits vara ca 4 % om året, dvs. samma takt

som nationalproduktens ökning. Volymökningen består av två komponenter,

nämligen dels en antalsmässig ökning, dels ökad utrymmes- och utrustningsstandard.

En antalsmässig ökning med 4 % per år förutsätter att utrymmes-

och utrustningsstandarden inte stiger i snabbare takt än produktiviteten

om bostadsbyggandet skall undgå att inkräkta på andra investeringsområden.

Erfarenheterna hittills tyder emellertid på att produktivitetens stegring

varit lägre än ökningen i utrymmes- och utrustningsstandarden. Sålunda

torde under de senaste åren inemot hälften av bostadsbyggandets volymökning

på ca 10 % ha berott på standardutvecklingen. Att bedöma hur dessa

relationer kommer att utvecklas i framtiden är givetvis förenat med betydande

svårigheter. I de följande beräkningarna har av volymökningen tre procentenheter

antagits hänföra sig till lägenhetsantalet och en procentenhet till

ökad utrymmesstandard. Detta motsvarar den ökning av lägenhetsantalet

som krävs för att målet en miljon lägenheter skall uppnås. Om utrymmesoch

utrustningsstandard stiger snabbare måste den antalsmässiga ökningen

anpassas härtill.

Ett fullföljande av målsättningen om ett produktionstillskott på en miljon

lägenheter fram t. o. m. 1974 skulle vid en jämn trendmässig ökning förutsätta

att 1965 och 1966 årligen ca 90 000 lägenheter färdigställs och att antalet

sedan successivt stiger till 110 000 å 115 000 åren 1973 och 1974.

Som jämförelse kan nämnas att antalet färdigställda lägenheter 1964 och

1965 enligt den reviderade nationalbudgeten beräknas till 87 000 resp. 95 000.

Vid bedömningen av den igångsättning varje år som erfordras för att denna

volym av färdigställda lägenheter skall uppnås har schematiskt antagits

eu genomsnittlig byggnadstid på ett och ett halvt år. Den igångsättning som

erfordras redovisas i följande tablå (avrundade tal):

4 Ilihang titt riksdagens protokoll 1065. 1 samt. Nr 126. Bihang E

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

1964 ...............

................. 88 500

1965 ................

................. 91 000

1966 ..........

................. 94 000

1967 .............

................. 96 500

1968 .................

................. 99 500

För belysning av innebörden i denna igångsättningsserie kan nämnas att

den faktiska igångsättningen 1964 enligt den reviderade nationalbudgeten

uppgick till i runt tal 96 000 lägenheter innebärande ett »igångsättningsöverskott»

med 7 500 lägenheter. Ä andra sidan ligger nu gällande igångsättningsprogram

för 1965 och 1966 med tillsammans ca 7 000 lägenheter under den

antagna igångsättningsserien, vilket med rådande konjunkturläge är en

rimlig avvikelse från långsiktstrenden.

Beträffande utgifterna för u-hjälp har beräkningsmässigt antagits en ökning

av ungefär samma storleksordning som budgetåret 1965/66. För utgifterna

till andra internationella ändamål har i brist på underlag antagits

en för hela perioden oförändrad utgiftsvolym.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bih. E: Långtidsbudget

47

6. Statsinkomsternas utveckling

1 det föregående har en beräkning av de totala statsutgifternas utveckling

redovisats. Det utgiftsbegrepp som därvid kommit till användning omfattar

samtliga anslag på driftbudgeten med undantag av avskrivningsanslagen

samt investeringsanslagen på kapitalbudgeten. Ett mot detta utgiftsbegrepp

svarande inkomstbelopp innefattar, förutom inkomsterna på driftbudgeten,

även avskrivningsmedel inom kapitalfonderna, övriga kapitalmedel samt

kapitalåterbetalningar.

För utvecklingen av inkomsterna på driftbudgeten under budgetåren

1966/67—1969/70 har alternativa beräkningar utförts av riksrevisionsverket.

Enligt det ena alternativet (alt. I) växer skatteunderlaget med 4 % per

år från kalenderåret 1966. Enligt det andra alternativet (alt. II) uppgår ökningen

till 8 % för år 1966 och 7 % de följande åren.

För inkomstskattetiteln, dvs. skatt på inkomst och förmögenhet, visar

de gjorda beräkningarna enligt alternativ 1 att en kraftig minskning inträder

för budgetåret 1966/67 och att dessa skatter ligger kvar på en oförändrat

låg nivå även under budgetåret 1967/68. Först budgetåret 1968/69 stiger

skatteintäkterna över 1965/66 års nivå. För hela perioden förutses en

sammanlagd ökning på mindre än en miljard kr. Denna utveckling kan väsentligen

återföras till två faktorer. Under budgetåret 1966/67 inträffar enligt

de angivna förutsättningarna en kraftig omsvängning av skatteunderlagets

beräknade utveckling, vilken innebär en nedgång från 9 % 1965 till

4 % följande år. Av denna följer att nettoutbetalningarna av uppburna kommunalskattemedel

ökar kraftigt såväl budgetåret 1966/67 som 1967/68.

Dessa utbetalningar stabiliserar sig sedan på den högre nivån. Vidare får den

sänkning av den direkta beskattningen som beslutats för inkomståret 1966

full effekt först under budgetåret 1966/67. Helårseffekten av skattereformen

i vad avser inkomstskatten beräknas till 1 250 milj. kr.

Övriga inkomster väntas däremot stiga särskilt kraftigt budgetåret 1966/

67. Detta sammanhänger med att de höjningar av den allmänna varuskatten,

tobaksskatten och bensinskatten som träder i kraft den 1 juni 1965 av uppbördstekniska

skäl inte når full effekt förrän under budgetåret 1966/67.

Efter en ökning med 1 100 milj. kr. budgetåret 1966/67 väntas övriga inkomster

öka med 700 milj. kr. under budgetåret 1967/68 och med 800 milj.

kr. om året de följande två budgetåren. Den lägre ökningstakten budgetåret

1967/68 förklaras av att trafikomläggningsskatten enligt statsmakternas tidigare

beslut bortfaller under detta budgetår.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Tabell 6. Statsinkomsternas utveckling

Milj. kr.

Inkomster

Förändring till

Föränd-

1965/66

ring

1965/66—

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1969/70

Summa inkomster ....

28 560

+ 350

+ 690

+ 1690

+ 1650

+ 4 380

Inkomster på drift-

budgeten ..........

27 360

+ 300

+ 700

+ 1 700

+ 1 600

+ 4 300

därav

■ rti

inkomstskatt m. m...

11 200

- 800

0

+ 900

+ 800

+ 900

indirekta skatter och

övriga inkomster....

16 160

+ 1 100

+ 700

+ 800

+ 800

+ 3 400

Inkomster på kapitalbud-

u(. j;/ j

geten..............

1 200

+ SO

- 10

- 10

+ so

+ 80

Enligt alternativ II erhålls i jämförelse med alternativ I en markant

förbättring framför allt för budgetåret 1966/67. Minskningen i inkomstskattetiteln

med 800 milj. kr. förvandlas således till en ökning, ca 200 milj. kr.,

dvs. en omsvängning med en miljard kr. Om hänsyn tas till effekten även

på andra inkomstslag blir inkomstökningen drygt 1,5 miljarder kr. mot 350

milj. kr. enligt alternativ I. Förändringen i inkomstskattetitelns utveckling

beror väsentligen på att en mera jämn ökningstakt för skatteunderlaget neutraliserar

de kraftiga utslag som utbetalningen av kommunalskattemedel annars

ger.

För de följande budgetåren ger en uppräkning av skatteunderlagets ökningstakt

endast begränsade resultat, ökningen i statsinkomsterna resp.

budgetår blir således 1 090 milj. kr., 1 890 milj. kr. och 1 850 milj. kr. För

1967/68 innebär detta en ökning av inkomsterna jämfört med alternativ I

med ca 400 milj. kr. och för de därpå följande budgetåren med 200 milj. kr.

per år.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bih. E; Långtidsbudget

49

7. Totalbudgetsaldots utveckling

I föregående avsnitt 4—5 har redovisats en beräkning av statsutgifternas

utveckling under budgetåren 1965/66—1969/70. Därvid har inget utrymme

avsatts för höjningar av de statsanställdas löner. Med hänsyn till att bruttonationalprodukten

enligt vad som tidigare angivits förutsatts stiga med 4 %

om året bör ett motsvarande tillägg om 4 % per år göras till de förutsedda

statliga löneutgifterna. I avsnitt 6 har redovisats två alternativa beräkningar

för statsinkomsternas utveckling. Vid en bedömning enligt det högre imkomstalternativet

bör en ytterligare anpassning av de statliga löneutgifterna

ske.

Tabell 7. Totalbudgetsaldon 1965/66—1969/70

(Enligt alternativ I: en årlig tillväxt av skatteunderlaget med 4 %)

Milj. kr.

1965/66

Förändring till

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

Utgifter (inkl. lönehöjningar)..........

Inkomster (enl. alt. I)....

Förändring i totalbudgetsaldot ....

*29 260

28 560

+ 2 600

+ 350

- 2 250

+ 1 690

+ 690

- 1 000

+ 1 420

+ 1 690

+ 270

+ 1 430

+ 1 650

+ 220

Totalbudgetsaldo

- 700

- 2 950

- 3 950

- 3 680

- 3 460

Inkl. reservationsmedelsminskning och ökad disposition av rörliga krediter.

Som framgar av tabell 7. inträffar med de enligt alternativ I givna förutsättningarna

en markant försämring av totalbudgetsaldot såväl budgetåret

1966/67 som budgetåret 1967/66. Försämringen av budgetsaldot för det

föista budgetåret i prognosperioden med 2 250 milj. kr. kan jämföras med

motsvarande beräkningar i långtidsbudgeterna 1963 och 1964. Vid identiska

antaganden om skatteunderlagets utveckling beräknades då budgetsaldols

försämring under del första prognosåret till 870 milj. kr. resp. 180 milj. kr.

Den försämring som nu förutses för 1966/67 kan alltså karaktäriseras som

exceptionellt stor. Förklaringen kan till stor del återföras på den under avsnitt

6 redovisade uppbromsningen av inkomstökningen som följer av 1965

års skattereform. Därtill kommer att utgiftsökningen för budgetåret 1966/

67 är i runt tal en miljard kr. större än för de följande budgetåren.

Bland de faktorer som förklarar skillnaden i ökningstakten för utgifterna

under budgetåret 1966/67 jämfört med budgetåren 1967/68—1969/70 kan

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 ur 1965

följande nämnas. Försvarsutgifternas ökningstakt minskar mellan 1966/67

och 1967/68 till följd av att kvardröjande kostnader för priskompensation,

enligt den i avsnitt 1. angivna beräkningsmetoden, bortfaller det sistnämnda

året. Liknande förhållanden gäller för arbetsmarknadsanslagen. Anpassningen

av utgifterna för räntebidragen till en högre räntenivå påverkar endast

det första budgetåret under prognosperioden. Vidare kan nämnas helårseffekten

av det nya systemet för kommunal skatteutjämning. De här angivna

orsakerna förklarar en väsentlig del — ca 500 milj. kr. av skillnaden

i ökningstakt mellan det första och andra budgetåret i prognosperioden.

I

Tabell 8. Totalbudgetsaldots utveckling 1965/66—1969/70

(Enligt alternativ II: en tillväxt av skatteunderlaget med 8 % år 1966 och 7 % de följande

åren)

Milj. kr.

Utgifter (inkl. lönehöjningar)..........

1965/66

Förändring till

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

>29 260

28 560

- 700

+ 2 910

+ 1550

- 1 360

- 2 060

+ 2 020

+ 1090

- 930

- 2 990

+ 1 780

+ 1890

+ no

- 2 880

+ 1 830

+ 1 850

+ 20

— 2 860

Totalbudgetsaldo

1 Inkl. reservationsmedelsminskning och ökad disposition av rörliga krediter.

I tabell 8 redovisas utvecklingen av totalbudgetens saldo enligt alternativ

It för skatteunderlagets ökning. Härvid har på budgetens utgiftssida en anpassning

skett till inkomstantagandet genom justeringar för stegrade löner

och omkostnader. I förhållande till utgiftsberäkningen enligt alternativ

1 innebär detta för budgetåret 1966/67 en kostnadsökning på sammanlagt

ca 300 milj. kr. Enligt denna inkomst- och utgiftskalkyl uppvisar totalbudgeten

ett utgiftsöverskott på drygt 2 miljarder kr. 1966/67. I förhållande

till alternativ I innebär detta en reduktion av utgiftsöverskottet med ca

900 milj. kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Rih. E: Långtidsbudget

51

8. Sammanfattning

Den ovan presenterade långtidsbudgeten avser att ge information om den

utgiftsutveckling och de resursanspråk som följer av statens verksamhet

och den statsunderstödda kommunala verksamheten under den fyraårsperiod,

som inleds med budgetåret 1966/67. Det bör ånyo betonas att beräkningarna

inte är ett försök att förutse de utgiftsbehov som kan uppträda

till följd av framtida beslut om nya aktiviteter eller reformer. Långtidsbudgeten

har utformats som en summering av de ekonomiska effekterna

av statsmakternas tidigare fattade beslut, redan fastställda planer och gjorda

uttalanden rörande ambitionsnivån för statlig och kommunal service

inom olika områden. Det egentliga prognosmomentet avser omfattningen av

den efterfrågan på olika slag av offentliga tjänster, som stat och kommun

enligt dessa beslut och uttalanden har att försöka tillgodose. I vissa avseenden

har dock modifikationer gjorts med hänsyn till de begränsade arbetskraftsresurser

som kan förväntas stå till förfogande.

Långtidsbudgetens värde som instrument i en långsiktig planering av

budgetpolitiken ligger således främst däri, att den — med reservation för

olrånkomliga osäkerhetsfaktorer i framtidsbedömningen — ger besked om

del totala resursutrymme, som krävs för att statens och vissa delar av kommunernas

verksamhet i framtiden skall kunna fullföljas vid den i dag etablerade

ambitionsnivån, när det gäller omfattningen och kvaliteten av denna

verksamhet. Varje höjning av ambitionsnivån kommer i princip att kräva

ett större resursutrymme än vad som beräknats i långtidsbudgeten*

såvida inte samtidigt ambitionsnivån sänks inom något annat område av

statsverksamheten.

Arbetskraftsproblemet. Enligt de utbyggnadsbehov som redovisas till

långtidsbudgeten och långtidsutredningen skulle för hela den offentliga sektorn

erfordras en ökning av antalet sysselsatta med ca 70 000 under den

framförliggande femårsperioden. Detta skulle innebära en tillväxttakt av

ungefär samma storlek som noterats för första delen av 1960-talet. Samtidigt

förutses eu omsvängning från en genomsnittlig årlig ökning av den

sammanlagda arbetskraftstillgången i landet med 1/2—1 % under 1960- talets första hälft till stagnation eller nedgång i arbetskraftsutbudet under

resten av 1960-talet.

Om den offentliga sektorn fram till 1970 skall kunna tillföras ett arbetskr

af t stillskott av den nyssnämnda storleken, måste det i väsentligt större

omfattning än tidigare ske på bekostnad av andra näringar: industri, bygg
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Mcij.ts proposition nr 125 år 1965

nadsverksamhet, handel etc. Resultatet skulle ofrånkomligen bli en dämpning

av den privata konsumtionens tillväxttakt samt i viss mån även av

investeringsutvecklingen inom bostadsbyggande och industri. För att åstadkomma

en sådan överföring torde dessutom erfordras en icke oväsentlig

förändring av det relativa löneläget.

En väsentlig förutsättning vid uppgörandet av långtidsbudgeten har varit,

alt en sådan stark sysselsättningsökning för den offentliga sektorn inte

skulle kunna realiseras utan att konflikt uppstår visavi de allmänna ekonomisk-politiska

målsättningarna. De i de statliga myndigheternas utgiftsplaner

angivna personalbehoven har mot den bakgrunden kraftigt nedskurits.

Den totala personalökningen har minskats från ca 30 000 till 15 000

under prognosperioden. Detta ökade personalbehov har bedömts vara nödvändigt

enbart för att möta den växande efterfrågan på offentlig service

inom olika områden.

Det sagda betyder dock inte att visshet skulle föreligga om möjligheterna

alt tillfredsställa det personalbehov som svarar mot långtidsbudgetens ulgiltsplaner.

De till långtidsutredningen inkomna preliminära planerna för

den ökade arhetskraftsefterfrågan inom näringslivet tyder på att en ytterligt

påtaglig bristsituation skulle uppstå på arbetsmarknaden under återstoden

av 1960-talet, En betydande del av den planerade arbetskraftsefterfrågan

kommer med andra ord inte att kunna tillgodoses.

1 vilken utsträckning möjligheterna att realisera de ökade statliga personalbehoven,

sådana de beräknats i långtidsbudgeten, har över- eller underskattats

låter sig inte med någon säkerhet avgöras. Utrymmet för personalökningar

torde dessutom i hög grad variera mellan olika delområden inom

den offentliga verksamheten till följd av skilda egenskaper, bl. a. i utbildningshänseende,

hos den efterfrågade arbetskraften. Även om det totala

utrymmet för personalökningar skulle komma att överensstämma med det

i långtidsbudgeten beräknade, behöver således de i avsnitt 5. gjorda bedömningarna

för delområdena inte infrias. Vissa områden kan komma att realisera

en större personalökning, andra en mindre ökning än vad som där antagits.

Man bör sålunda inte bortse från risken att bristen på arbetskraft

kan framkalla en temporär omprövning av den nu rådande ambitionsnivån,

när det gäller tillgodoseendet av en växande efterfrågan på offentlig

service och offentliga insatser på vissa områden.

Inom utbildningssektorn föreligger relativt goda möjligheter att överblicka

den framtida utvecklingen. Med säkerhet kommer svårigheter alt

uppstå att utan allvarliga balansstörningar realisera en expansion i enlighet

med myndigheternas beräkningar. Tecken tyder i själva verket på att

ett fullföljande av de utbildningspolitiska målsättningar, som tidigare fastställts

av statsmakterna, kommer att möta svårigheter. När de olika programmen

för utbyggnaden av den högre utbildningen, de gymnasiala skol
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bih. E: Långtidsbudget

lovinerna och grundskolan sammanställts, visar det sig — till följd av den

snabbt stigande etterfrågan på utbildning — att det totala framtida behovet

av lärarresurser tenderar att överstiga tillgången, såvida inte balansskapande

åtgärder vidtas.

1 samband med utbildningssektorns avvägningsproblem måste arbetskraftsbehovet

inom den av samhället understödda forskningsverksamheten

uppmärksammas. Även om löga tvekan synes råda om de för den ekonomiska

tillväxten på längre sikt betydelsefulla resultaten, som kan uppnås

genom en stigande forskningsinsats, kan på kort sikt ett alltför snabbt överlörande

av resurser till forskningssektorn svårligen ske utan negativa återverkningar

inom andra sektorer, främst utbildningssektorn. Avvägningen

av de resurser, som ställts till universitetens och forskningsrådens förfogande,

måste dessutom ske mot bakgrunden av de anspråk på personella

resurser för forskning som rimligen måste tillgodoses även för det privata

näringslivet. Det senast sagda aktualiserar också ett annat, ständigt aktuellt

avvägningsproblem, nämligen den vid varje tidpunkt optimala fördelningen

av resurserna mellan grundforskning och tillämpad forskning samt tekniskt

utvecklingsarbete.

Utgiftsplanerna. Trots att beräkningarna utgår från en i princip oförändrad

standard ooh målsättning för verksamheten inom den statliga och statsunderstödda

sektorn tyder de på en snabb ökning av statsutgifterna under

återstoden av 1960-talet. Särskilt gäller detta investeringsutgifterna, som

beräknas stiga med i genomsnitt drygt 5 % per år. Under 1960-talets första

år ökade dessa utgifter med 2,6 % per år. En väsentlig orsak till omsvängningen

i investeringsutvecklingen är det kraftigt ökade investeringsbehovet

inom de statliga affärsverken, vars sammanlagda investeringar under flera

år har hållit sig på en i stort sett oförändrad nivå. Men även inom andra

områden -— främst rätts- och polisväsendet, sjukvården samt utbildningssektorn

— leder av statsmakterna uppdragna utbyggnadsplaner till en myckel

snabb investeringsökning.

Statens utgifter för konsumtionsändamål inom den statliga och statsunderstödda

sektorn beräknas stiga med i genomsnitt 3,4 % per år. Jämfört

med den hittillsvarande utvecklingen under 1960-talet — då ökningen uppgick

till 5,5 % — visar dessa siffror på en uppbromsning i stegringstakten.

Detta är en följd av att antalet sysselsatta beräknas öka i avsevärt långsammare

takt. Under fyraårsperioden 1960—1964 ökade antalet anställda

inom statlig och statsunderstödd verksamhet med drygt 3 % per år. För

ålerstoden av 1960-talet har däremot antalet anställda antagits öka med

endast omkring 1,5 % per år. Detta betyder att statens personalanspråk under

perioden skulle uppgå till omkring 15 000 nya tjänster. Ett uttryck för den

restriktivitet som präglat bedömningarna är att myndigheterna enligt lämnade

uppgifter anser sig behöva ett tillskott som är dubbelt så stort. Bak
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 11)65

grunden till denna restriktivitet är den tidigare redovisade förändringen i

arbetskraftssituationen.

Den del av utgifterna inom området statlig konsumtion som inte avser

löner, dvs. omkostnader och andra driftutgifter, beräknas volymmässigt

stiga med ca 9,5 % om året. Denna ökningstakt är densamma som uppnåddes

i genomsnitt per år under första delen av 1960-talet. En annan utveckling

skulle måhända kunna väntas med hänsyn till att konsumtionsvolymen,

mätt i antalet sysselsatta, växte avsevärt snabbare under denna tid än

vad som antagits ske i framtiden. Den förhållandevis snabba ökningen av

omkostnaderna torde i huvudsak bero av två faktorer. För det första kräver

den redan anskaffade materielen, vari maskinell utrustning ingår som

en snabbt växande del, ökade utgifter för underhåll och förnyelse. För det

andra har i utgiftsplanerna utrymme beretts för en fortsatt och intensifierad

rationalisering av den offentliga verksamheten. Det bör i stor utsträckning

innebära att arbetskraft ersätts med teknisk och maskinell utrustning

Utgifterna för inkomstöverföringar och finansiella transaktioner beräknas

öka med i genomsnitt 5 % under prognosperioden. I dessa planer inryms

inte någon egentlig reformaktivitet på transfereringsområdet. Under de

fyra budgetåren 1966/67—1969/70 beräknas de direkta inkomstöverföringarna

till hushållen (folkpensioner, barnbidrag, studiebidrag m. m.) öka

med totalt 1,1 miljard kr. eller med inemot 20 %. Denna i och för sig betydande

ökning är i allt väsentligt ett resultat av tillväxten i antalet bidragsberättigade

(ålderspensionärer, barn och studerande) samt av den fortgående

standardförbättringen av folkpensionerna. Utgiftskalkylens återhållsamhet

framgår klart av en jämförelse med utvecklingen under den närmast

föregående fyraårsperioden 1961/62—1965/66. Under denna tid ökade

inkomstöverföringarna till hushållen (i löpande priser) med 3,1 miljarder

kr. eller med ca 80 %.

De sammanlagda statsutgifterna beräknas öka med 2,6 miljarder kr. budgetåret

1966/67 och med omkring 1,5 miljard kr. under de därefter följande

tre budgetåren. Den genomsnittliga ökningstakten, mätt i fasta löner och

priser, skulle härigenom uppgå till 4,7 % per år.

Om till de nyss angivna beräkningarna läggs ett schablonmässigt antagande

om 4 % löneökning för de statsanställda, beräknas statsutgifterna

budgetåret 1966/67 stiga med ytterligare drygt 300 milj. kr. eller med sammanlagt

ca 2 600 milj. kr. Hur denna utgiftsökning fördelar sig framgår

av tabell 9. I denna har särredovisats de anslag eller anslagsgrupper som

för budgetåret 1966/67 uppvisar en ökning med mer än ca 80 milj. kr.

De redovisade posterna svarar för ungefär tre fjärdedelar av den sammanlagda

ökningen budgetåret 1966/67. De angivna förändringstalen följer,

som tidigare nämnts, i allt väsentligt av tidigare fattade beslut. Ökningen

för det militära försvaret innefattar således kompensation för prisstegringar

t. o. m. januari 1965 samt en uppräkning av försvarsramen med 2,5 c/c

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bih. E: Långtidsbudget

Tabell 9. Statsutgifternas förändring 1965/66—1966/67

Milj. kr. (Avrundade tal)

Anslag eller anslagsgrupp

Anslag 1965/66

Anslagsförändring

till 1966/67

Militära försvaret ............................

4 270

+

250

Folkpensioner................................

4 560

+

280

Mentalsjukvården ............................

520

+

100

Ordinarie väganslag ..........................

1 510

+

100

Kommunikationsverkens investeringar..........

910

+

80

Kommunal skatteutjämning ..................

890

+

80

Driftkostnader för gymnasier m. m.............

700

+

170

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiska åtgärder

1 040

+

150

Bostadslånegivning och räntebidrag............

1 100

+

340

Schablonmässigt antagande om löneökning......

—

-f

320

Övrigt ......................................

13 760

+

730

Summa

29 260

+

600

för teknisk utveckling enligt statsmakternas tidigare ställningstaganden.

Kostnaderna för folkpensioneringen stiger till följd av gjorda åtaganden

om standardhöjning för folkpensionärerna och ökningen i antalet bidragshavare

vartill kommer helårseffekten av tidigare utlösta indextillägg. Driftkostnaderna

för gymnasier m. m, stiger bl. a. till följd av statsbidragsrelormen

för de gymnasiala skolorna i samband med de statliga gymnasiernas

kommunalisering samt den snabba expansionen av fackskolor och

yrkesskolor. Kostnadsökningen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

blir förhållandevis stor bl. a. till följd av att sysselsättningsanslagen

aupassats till den utgiftsnivå som nu beräknas för budgetåret 1964/65.

Effekten av vidtagna höjningar av räntenivån leder vidare till en exceptionellt

stor ökning av räntebidragsanslaget under budgetåret 1966/67.

Bland utgiftsposter inom övriggruppen med större ökningstal kan nämnas

u-hjälpen, universiteten och högskolorna, forskningen, vattenfallsverkets

investeringar samt statens kostnader för personalpensionsförmåner och arbetsgivaravgift

till ATP.

Resursfördelning och statsfinanser. Volymökningen för den offentliga konsumtion

som härledes ur statsbudgeten, beräknas bli i genomsnitt 3,4 %

per år under perioden 1966/67—1969/70. Denna ökningstakt är avsevärt

lägre än vad som uppnåddes under första hälften av 1960-talet, då den offentliga

konsumtionen beräknas ha ökat med ca 6 % per år. Bakom genomsnittstalet

3,4 % döljer sig dock en betydande ojämnhet i utgifternas

utveckling. Under det första året, 1966/67, beräknas de stiga med ca 6 %,

medan den genomsnittliga ökningen för de tre återstående budgetåren begränsas

till ca 2 1/2 % per år.

Det förhållandet att eu så stor del av utgiftsökningen koncentreras till

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr i25 år 1965

budgetåret 1966/67 kan möjligen bero på en benägenhet att överskatta de

på kort sikt realiserbara utgiftsökningarna. Särskilt det av arbetsmarknadsskäl

begränsade utrymmet för personalökningar kan medverka till att

de faktiska utgifterna blir lägre än vad som beräknats. Av den totala personalökningen

under prognosperioden faller således enligt beräkningarna

nära 5 000 personer eller inemot en tredjedel på det första budgetåret. Detta

kan å andra sidan innebära att utgiftsbehoven på längre sikt underskattats.

Statens investeringar har haft en förhållandevis låg expansionstakt hittills

under 1960-talet: ca 1,6 % per år. Detta är en av de faktorer, som

möjliggjort den kraftiga uppgången av bostadsbyggandet och kommunernas

investeringar. Under de närmaste åren företer de statliga investeringarna

en ny expansionsfas, varvid de — främst till följd av ökade investeringsbehov

hos statens affärsverk — skulle komma att öka med 5 % under perioden

1966/67—1969/70. Även här gäller att uppgången koncentreras till

de första åren av prognosperioden. Investeringarna beräknas således öka

med ca 9 % under budgetåret 1966/67 och drygt 6 % 1967/68 medan den

genomsnittliga ökningen för de två återstående åren endast utgör 2 1/2 %.

Detta är företrädesvis en följd av att de ökade investeringsbehoven inom

affärsverken framkommer under de två första åren. Desutom får redan

fattade utgiftsbeslut på andra investeringsområden full kostnadseffekt först

efter en tid.

Långtidsbudgetens beräkningar av den volymmässiga utvecklingen av offentlig

konsumtion och investering anger, att de tillsammans skulle komma

att växa med i genomsnitt ca 4 % per år under perioden 1966/67—1969/70,

dvs. samma ökningstakt som antagits gälla för nationalprodukten. Detta

innebär dock inte att den beskrivna utgiftsutvecklingen skulle kunna realiseras

inom ramen för en totalt sett oförändrad skattenivå. Sålunda måste

man räkna med att reallönerna också för de statsanställda och de anställda

inom den statsunderstödda kommunala verksamheten kommer att stiga

under perioden. Ett mera realistiskt antagande om lönekostnadernas utveckling

leder således till att de samlade utgifterna för konsumtion och investering

kan beräknas öka i en takt som väsentligt överstiger den antagna

tillväxten av nationalprodukten. Finansiellt utrymme för en sådan utgiftsutveckling

kan med andra ord ej skapas utan att statsinkomsterna växer i

snabbare takt än nationalinkomsten.

Observeras bör även att enligt långtidsbudgetens beräkningar den rent

volymmässiga ökningen av konsumtionsutgifterna — dvs. utan hänsyn tagen

till löneutvecklingen för de statsanställda — skulle bli avsevärt större

under det första budgetåret än vad som motsvarar genomsnittet för perioden.

En uppgång av den offentliga konsumtionens volym med ca 6 % budgetåret

1966/67 torde vid en total produktionsökning på 4 % ej kunna tillgodoses

utan att resursanspråken från andra sektorer — i första hand den privata

konsumtionen — hålles tillbaka.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bih. E: Långtidsbudget

Ytterligare ingrepp via finanspolitiken i resursernas fördelning ter sig påkallade

om utrymme skall erhållas för en kraftig expansion av statens investeringar

under de två närmaste budgetåren efter 1965/66. Tilläggas hör

att kraven på ökade investeringar, såväl enskilda som offentliga, synes ha

sådan styrka att en ytterligare stegring av investeringskvoten ter sig synnerligen

välmotiverad. Den ekonomiska politiken kan därför av flera skäl

än de ovan anförda ställas inför uppgiften att hålla tillbaka den privata

konsumtionens ökning till förmån för investeringarnas tillväxt.

Det statsfinansiella läget under de närmaste åren, sådant det redovisas i

långtidsbudgeten, är dock icke sådant att statsbudgeten skulle få någon

etterirågedämpande etfekt. I långtidsbudgeten har utförts två beräkningar

av den totala inkomst- och utgiftsutvecklingen. Enligt den ena beräkningen

växer skatteunderlaget i samma takt som nationalprodukten, dvs. med 4 %

per år. Enligt den andra växer skatteunderlaget i ungefär samma takt som

under de närmast föregåede åren, dvs. med 7 å 8 % per år.

För båda alternativen gäller att statsinkomsternas ökning budgetåret

1966/67 bromsas upp på ett markerat sätt. Detta är en följd av den

betydande sänkning av den statliga inkomstskatten som beslutats av årets

riksdag och som inträder vid årsskiftet 1965/66. Eftersom skatteunderlaget

under de föregående åren stigit i betydligt snabbare takt än 4 % leder

antagandet enligt det törsta alternativet till en kraftig omsvängning i inkomstutvecklingen.

En mera realistisk bedömning av det statsfinansiella läget under budgetåret

1966/67 erhålls därför, om man antar att skatteunderlaget växer i ungefär

oförändrad takt. Enligt denna beräkning skulle statsinkomsterna mellan

budgetåren 1965/66 och 1966/67 öka med drygt 1,5 miljarder kr. Det höjda

inkomstantagandet föranleder en justering även av utgiftsberäkningarna

för stegrade löner och andra omkostnader, vilket i förhållande till utgiftsberäkningen

enligt det lägre inkomstalternativet innebär en kostnadsökning

på sammanlagt ca 300 milj. kr. De samlade utgifterna beräknas öka med

ca 2,9 miljader kr., varav 1,1 miljarder i konsumtionsutgifter, 0,6 miljarder

i investeringsutgifter, 0,7 miljarder för transfereringar och 0,5 miljarder

lör övriga utgifter. Totalbudgeten uppvisar därmed ett utgiftsöverskott på

eu 2,1 miljarder kr. I förhållande till det för budgetåret 1965/66 beräknade

totalbudgetunderskottet på 700 milj. kr. innebär detta en ökning av statens

lånebehov med ca 1 400 milj. kr. under budgetåret 1966/67. Beräkningar

enligt samma teknik för de följande budgetåren visar, att en fortsatt ökning

av lånebehovet skulle inträffa under budgetåret 1967/68, varefter det skulle

kvarstå på en nivå av omkring 3 miljarder kr. Med tidsperspektivets längd

förlorar dock beräkningar av detta slag snabbt i realism.

De i långtidsbudgeten framlagda utgifts- och inkomstperspektiven för

1960-talets senare del är avgjort icke sådana, att de påvisar något utrymme

lör allmänna skattesänkningar eller anger, att skattepolitiken i framtiden

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 ur 1965

enbart skulle kunna inriktas på en omfördelning av skattebelastningen från

direkt till indirekt beskattning. Den kraftiga försämringen av det statsfinansiella

läget, som enligt beräkningarna skulle inträffa redan budgetåret

1966/67, bör ses mot bakgrunden av att bedömningen av utgiftsbehoven

varit ytterligt restriktiv, att den i princip endast godtagit sådana utgiftsökningar,

som är en följd av redan gjorda åtaganden och om vilkas höga angelägenhetsgrad

allmän enighet torde råda.

Särskild betydelse får frånvaron av nya reformer för bedömningen av utgiftsplanerna

på transfereringsområdet. Sålunda har behovet av framtida

förbättringar av sjukförsäkringen redan gjort sig gällande. Vidare har införandet

av en allmän tandvårdsförsäkring aktualiserats. Under den period

som omfattas av långtidsbudgeten kan det också bli aktuellt att genomföra

ytterligare förbättringar av barnbidragen eller andra former för stöd till

barnfamiljerna. På inkomstöverföringarnas område kan långtidsbudgetens

beräkningar därför redan nu antas representera en minimikalkyl för utgiftsutvecklingen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

U< w’ 0‘ O» Oi Öl O» Oi Ci’ Oi Oji

Bih. E: Långtidsbudget

59

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................ 1

1.1. Långtidsbudgeten soin planeringsinstrument.................. 1

1.2. Långtidsbudgetens utformning .............................. 6

2. Samhällsekonomisk bakgrund .............................. 8

3. Personalbehov ............................................ 11

4. Statsutgifternas utveckling ................................ 16

4.1. Inledning................................................. 16

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter........................ 17

4.3. Inkomstöverföringar ....................................... 18

. Utgiftsutvecklingen inom olika områden .......

.1. Indelningsgrunder ............................

.2. Allmän förvaltning ...........................

.3. Rätts- och polisväsende .......................

.4. Totalförsvar .................................

.5. Allmän försäkring............................

.6. Sjukvård och socialvård samt stöd till barnfamiljer

.7. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik .......

.8. Kommunikationer, energiförsörjning och vägar

.9. Kultur.......................................

.10. Högre utbildning och forskning.................

.11. Annan utbildning..............................

5.12. Stöd åt näringslivet............................

5.13. Övriga utgifter ................................

20

20

20

22

24

27

28

31

33

36

37

40

43

44

6. Statsinkomsternas utveckling .............................. 47

7. Totalbudgetsaldots utveckling .............................. 49

8. Sammanfattning .......................................... 51

MAåCUS BOKTR. STHLM IH5 4503 1 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG F

PM

ANGÅENDE DEN EKONOMISKA

LÅNGSIKTSUTVECKLINGEN

i

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

1

BihangF

PM

angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen1

1. Ekonomiska planeringsrådets verksamhet

Det ekonomiska planeringsrådet är ett organ för samråd mellan regeringen,

näringslivet, arbetsmarknadsorganisationerna och den samhällsekonomiska

forskningen i frågor som rör den svenska ekonomins utveckling på

längre sikt. I Kungl. Maj :ts proposition nr 150 år 1964, Bihang F, lämnades

en förteckning över rådets sammanträden sedan dess tillkomst i november

1962 och t. o. m. april 1964. Under tiden maj 1964—april 1965 har sammanlagt

sju sammanträden hållits. Därvid har följande ämnen varit föremål

för diskussion.

Sammanträde den

19/5

1964

18/6

1964

13/10

1964

17/11

1964

9/2

1965

16/3

1965

Diskussionsämnen

a. Skatteberedningens förslag till nytt skattesystem.

b. Aktuella strukturfrågor inom skogsindustrin.

a. Framtidsutsikterna för tillgången på arbetskraft i anslutning

till nya prognoser.

b. De långsiktiga utvecklingsperspektiven inom den svenska

ekonomin. (Diskussionsunderlag: förarbeten till den pågående

långtidsutredningen.)

Utvecklingstendenserna inom jord- och skogsbruket.

Utvecklingstendenserna inom handeln.

Den framtida arbetsmarknadspolitiken i anslutning till

arbetsmarknadsutredningens betänkande.

a. Slutsatser rörande ekonomisk utveckling och politik

1960—65.

b. Principer och målsättningar för den statliga utvecklingspolitiken.

14/4 1965 Konjunktur utsikterna och aktuella ekonomisk-politiska pro
blemställningar.

2. Huvuddragen i den ekonomiska utvecklingen 1960- 455

I det följande presenteras eu preliminär summering av huvuddragen i

den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1960--65. Det statistiska utgångsmaterialet

utgörs i första hand av Statistiska centralbyråns nationalräken
1

Promemorian har utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 126. Bihang F

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Mcij.ts proposition nr 125 år 1965

skaper för 1960—64 och den reviderade nationalbudgetens prognoser för

1965.

I och med att uppgifter av mer eller mindre definitivt slag nu föreligger

för utvecklingen 1960—65, dvs. hela den period som den senaste

långtidsutredningen omfattar, har det för första gången funnits möjligheter

att göra en egentlig avstämning av utredningens prognos. Huvuddragen

av avstämningen redovisas i texten, medan de utförligare siffermässiga

resultaten har samlats i tabellbilagan.

Tillväxttakten

Den svenska nationalprodukten synes enligt nu föreliggande uppgifter

komma att öka med i genomsnitt 4,9 procent per år under perioden 1960—65.

Jämfört med 1950-talet, då bruttonationalprodukten trendmässigt ökade med

3,4 procent per år, har således en betydande höjning av den ekonomiska

framstegstakten inträffat. Det kan i sammanhanget noteras att bruttonationalproduktens

ökningstakt sannolikt var något (kanske en halvprocent)

högre på 1950-talet än under årtiondena närmast före andra världskriget.

Det förefaller således som om produktionsökningstakten skulle ha undergått

en successiv höjning. Man bör dock komma ihåg att de underliggande beräkningarna

är osäkra, speciellt för tiden före 1939.

Produktionsstegringen 1960—65 har bildat underlag för en jämtört med

1950-talet snabbare ökning av både konsumtion och investeringar. Tillgängliga

statistiska serier ger en tydlig bild av att utvecklingen gick in i ett

starkt expansivt skede omkring 1960. Årsvärdena för både konsumtion och

investeringar har under första hälften av 1960-talet kontinuerligt höjt sig

över 1950-talets trend. Speciellt kraftigt har den offentliga konsumtionens

utveckling accelererat. Mot en ökning i fasta priser med 3,9 procent per år

på 1950-talet står enligt vad tabell 1 visar en ökning med inte mindre än 5,8

procent per år 1960—65. Denna utveckling innebär alltså att stegringstakten

höjts med omkring hälften (se tabell 1 näst sista kolumnen). Det kan dock

vara skäl att varna för att här presenterade ökningstal för den offentliga

konsumtionen kan vara något överdrivna. De utgår visserligen från föreliggande

offentliga utgiftsplaner för 1965, men man kan inte bortse från möjligheten

av att det i rådande konjunkturläge visar sig svårt att förverkliga

planerna.

Även inom den privata delen av konsumtionsområdet har accelerationen

varit betydande. Tillväxten har höjts med drygt en tredjedel från 3,0 procent

per år under 1950-talet till 4,3 procent per år 1960—65.

Bruttoinvesteringarna slutligen har under första hälften av 1960-talet

uppvisat en årlig volymökning med 5,6 procent jämfört med 4,8 procent

under 1950-talet (se tabell 1).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 3

Tabell 1. Produktionens, investeringarnas och konsumtionens volymutveckling 1950_1965

Ökning, procent per år

Faktisk ökn. 1960/65 i %

av ökn. under

50-talets

1960—1965

trend

50-talet

60/65

Faktisk

Enl. LU*

enl. LU

Bruttonationalprodukt

3,4

4,9

4,0

144

123

Totala bruttomveste-

ringar ............

4,8

5,6

4,2

117

133

Privat konsumtion____

3,0

4,3

3,9

143

no

Offentlig konsumtion . .

3,9

5,8

4,2

149

138

1 Exponentiell regressionslinje anpassad till värdena för 1951—60.

a LU används som förkortning för långtidsutredningen för 1960—65.

Enligt den senaste långtidsutredningens bedömning skulle bruttonationalproduktens

ökningstakt kunna höjas till i genomsnitt 4,0 procent per år

under perioden 1960—65. Trots att denna bedömning vid tidpunkten fördess

framläggande rätt allmänt ansågs som relativt optimistisk har den alltså

kommit att väsentligt överträffas. Ser vi sedan till hur denna snabbare

produktionsökning fördelat sig på olika användningsområden finner vi att

den faktiska utvecklingen överträffat förväntningarna främst för den offentliga

konsumtionen men också ifråga om investeringarna (se tabell 1 och

bilagetabell A). För den offentliga konsumtionen har den årliga tillväxten

som nämnts blivit 5,8 procent mot beräknade 4,2 procent. För de totala

bruttoinvesteringarnas del är motsvarande tal 5,6 och 4,2 procent. Den

privata konsumtionen har som redan framgått ökat med i genomsnitt 4,3

procent per år 1960 65, vilket ligger något över långtidsutredningens be
dömning.

Det kan i sammanhanget påpekas, att långtidsutredningen ansåg som

önskvärt att den offentliga konsumtionen och de i samband därmed stående

investeringarna hade kunnat utvecklas i snabbare takt än vad prognosen

angav, främst inom undervisningen, sjukvården och åldringsvården. Expansionsmöjligheterna

ansågs emellertid begränsade av flaskhalsar för projekteringen

av byggnader och otillräcklig tillgång på utbildad personal. Den

taktiska utvecklingen har således på denna punkt avvikit från prognosen i

den riktning, som utredningen fann önskvärd men ej trodde vara möjlig att

förverkliga. Som närmare framgår av ett senare avsnitt har den snabba investeringsökningen

1960—65 till inte oväsentlig del burits upp av en kraftig

expansion av de kommunala byggnadsinvesteringarna. Dessa större kommunala

investeringar har i sin tur möjliggjort en snabbare ökning av den kommunala

konsumtionen. När det gäller att söka anledningen till den relativt

stora avvikelsen från prognosen för offentlig konsumtion kan man inte heller

bortse från möjligheten att långtidsutredningen underskattat kostnaden

It B ihan g till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. AV 125. Bihang F

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

per enhet för de presenterade utbyggnadsplanerna bl. a. av den orsaken att

kostnadsberäkningarna för väsentliga områden utfördes med hjälp av relativt

oprövade metoder.

Produktionssidan är inte lika väl statistiskt belyst som försörjningsbalansens

användningssida. Vissa data beträffande varuproduktionen för

dels 1960—65 dels 1950-talet har emellertid sammanförts i bilagetabell C. I

sammandrag framgår utvecklingen av följande tablå.

Procentuell volymförändring per år

1950-talet

1960—1965

Faktisk

Enl. LU

Industri..............

4

6,5

5

Byggnadsverksamhet..

4

6,5

4

Elkraft..............

4

7

Jordbruk ............

-1,5

0,5

0,5

Skogsbruk ..........

2,5

4

3

Bruttonationalprodukt

3,4

4,9

4

Jämfört med 1950-talet synes en betydande acceleration av produktionsutvecklingen

ha inträffat för såväl industrin och elkraftområdet som byggnadsverksamheten.

Långtidsutredningen har underskattat utvecklingsmöjligheterna

främst inom byggnadsområdet.

Resursfördelningen

På grund av dess centrala ställning i tillväxtsammanhang tilldrar sig

frågan om hur stor del av den löpande produktionen som avsätts till investeringar

ett speciellt intresse. Ett karakteristiskt drag i den ekonomiska

utvecklingen under 1950-talet och även tidigare årtionden var att de

fasta investeringarnas andel av bruttonationalprodukten (investeringskvoten)

regelbundet ökade. Av nedanstående tablå framgår att utvecklingen hittills

under 1960-talet anslutit sig till det tidigare mönstret, även om andelsökningen

tenderat att bli något mindre.

Privat konsumtion ............

Offentlig konsumtion ..........

Summa konsumtion............

Total bruttoinvestering ........

Summa kapitalbildning1 ........

Procent av bruttonational- produkten

Andelsförändr., pro- centenheter

1965

enl.

LU

1950

1955

1930

1965

50/55

55/60

60/65

62,4

10,2

72,6

27.3

27.4

57,9

11,8

69,7

29.2

30.3

54,8

12,7

67.5

31,2

32.5

52.4

14.4

66,8

32,7

33,2

-4,5

+ 1,6

-2,9

+ 1,9

+ 2,9

-3,1

+ 0,9

-2,2

+ 2,0

+ 2,2

-2,4

+ 1,7

-0,7

+ 1,5

+0,7

53.0

14.1

67.1

31,5

32,8

1 Förutom fasta bruttoinvesteringar även lagerförändring och bytesbalansens saldo.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingcn 5

Investeringskvoten har mellan 1960 och 1965 som synes ökat med 1,5

procentenheter till 32,7 procent. Motsvarande ökning per femårsperiod under

1950-talet uppgick till ca 2 procentenheter. Även den totala kapitalbildningen

— vari förutom fasta investeringar även inräknas lagerinvesteringar

och bytesbalansens saldo — har ökat sin andel av bruttonationalprodukten

1960—65. ökningen har dock varit betydligt mindre än för investeringskvoten.

Andra sidan av denna utveckling har varit att konsumtionens andel av

bruttonationalprodukten (konsumtionskvoten) minskat. Andelsökningen för

offentlig konsumtion mellan 1960 och 1965 med 1,7 procentenheter till 14,4

procent har något mer än uppvägts av nedgången för den privata konsumtionen

med 2,4 procentenheter till 52,4 procent (se tablån). För ytterligare

detaljpr beträffande kapital- och konsumtionskvoterna, bl. a. den årsvisa

utvecklingen, hänvisas till bilagetabell B.

Beträffande resursernas fördelning på privat och offentlig sektor gäller

att ökningarna både ifråga om konsumtion och investering varit större

inom den offentliga än inom den privata delen. Resultatet har blivit den

ökning av statens och kommunernas direkta ianspråktagande av resurser

som närmare framgår av nedanstående sammanställning. Andelsökningen

för den offentliga sektorn var av ungefär samma storlek 1960—65 som

genomsnittligt per femårsperiod under 1950-talet.

Procent av bruttonational- produkten

Andelsförändr., pro- centenheter

1950

1955

1960

1965

50/55

55/60

60/65

Statlig kons. + inv...................

10,2

12,0

12,6

12,9

+ 1,8

+ 0,6

+0,3

därav: försvar .....................

3,5

4,7

4,5

4,5

+ 1,2

-0,2

±0,0

Statligt exkl. försvar..................

6,7

7,3

8,1

8,4

+ 0,6

+ 0,8

+ 0,3

Kommunal kons. + inv..............

9,9

12,5

13,2

15,4

+ 2,6

+ 0,7

+ 2,2

Summa stat + kommun..............

20,1

24,5

25,8

28,3

+4,4

+ 1,3

+ 2,5

d:o exkl. försvar ...................

16,6

19,8

21,3

23,8

+ 3,2

+ 1,5

+ 2,5

Investeringsutvecklingen

Investeringsökningen 1960—65 har till stor del burits upp av den kraftiga

expansionen på den kommunala sidan. Dessa investeringar (exkl. bostäder)

uppvisade som framgår av nedanstående tablå under perioden en årlig

uppgång med 10 å 11 procent jämfört med knappt 5 procent för de privata

(exkl. bostäder), 6 1/2 procent för bostadsbyggandet, ca 1 procent för de

statliga (exkl. försvaret) och 5 procent för försvarets investeringar. Statens

investeringar har totalt sett stigit långsammare än genomsnittligt på 1950- talct, vartill den stagnerande investeringsvolymen inom affärsverken främst

bidragit. För övriga grupper har utvecklingen däremot gått snabbare än på

1950-talet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Bruttoinvesteringar inkl. underhåll

Milj. kr

Volymökn. per år %

1964

1951—1960

1960—1965

Bostäder............................

6 600

4,9

6,5

Privata, exkl. bostäder ..............

12 900

3,7

4,9

Kommunala, exkl. bostäder ..........

5 200

6,3

10,7

Statliga, exkl. försvar................

4 300

5,6

1,1

Försvar ............................

2 300

6,6

5,0

Totalt

31300

4,8

5,6

Totalt (exkl. försvar)

29 000

4,6

5,6

Resultatet har blivit att kommunernas andel av de totala investeringarna

ökat. En viss andelsökning från 1960 till 1965 noteras även för bostadsbyggandet.

Procent av totala inv.

1951

1955

1960

1965

Bostäder ........................

20,5

20,8

19,4

20,4

Privata, exkl. bostäder ............

46,8

40,7

43,0

41,6

Kommunala, exkl. bostäder........

11,8

14,5

13,9

17,5

Statliga exkl. försvar..............

14,1

15,2

15,7

12,9

Försvar..........................

6,8

8,8

8,0

7,6

100

100

100

100

Tabell 2 innehåller en jämförelse mellan den faktiska investeringsutvecklingen

inom de olika näringsgrenarna 1960—65 och långtidsutredningens

prognos för samma period. Av tabellen framgår att de totala bruttoinvesteringarna

(exkl. reparation och underhåll) steg med 36 procent från

1960 till 1965. De mest betydande ökningarna har ägt rum inom det civila

offentliga tjänsteområdet (undervisning, sjukvård etc.) och handel m. m.

(som även omfattar bl. a. vissa kontorsbyggnader). I båda fallen har investeringsökningen

(exkl. underhåll) 1960—65 varit mellan 70 och 80 procent.

Uppgången har emellertid varit kraftig även för vägbyggandet (45 procent)

och bostadsbyggandet (45 procent). En lägre investeringsökning 1960—65

än genomsnittligt kan noteras för främst försvaret (26 procent) och annan

samfärdsel än vägbyggandet (14 procent). Endast inom ett område, kraftverk

sbyggandet, har investeringsvolymen minskat.

Tabell 2 visar vidare att den av långtidsutredningen förutsedda ökningen

av investeringsnivån 1960—65 överträffats inom samtliga näringsgrenar

med undantag av kraftverken och industrin.

Investeringsökningen (exkl. reparationer och underhåll) inom industrin

från 1960 till 1965 har i tabell 2 angivits till 33 procent. Större delen av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 7

Tabell 2. Investeringsvolym inom olika näringsgrenar 1960—1965

1960

Faktisk utveckl., %

1960—1965

Milj. kr

1960—1965

enligt LU, %

Hela per.

Per år

Hela per.

Per år

A. Exkl. reparationer och underhåll

Jordbruk, skogsbruk m. m.........

535

34

6,1

12

2,3

Industri, hantverk m. m...........

4 465

21

3,9

28

5,1

Egentlig industri................

3135

33

5,8

39

6,7

Kraftverk och eldistribution......

1 144

-11

-2,4

1

0,1

Bostäder ........................

3 247

45

7,7

28

5,1

Samfärdsel ......................

3 409

22

4,1

10

1,9

Vägar och gator ................

926

45

7,7

37

6,5

övrigt ........................

2 483

14

2,7

1

0,1

Varuhandel m. m.................

660

72

11,4

34

6,1

Offentliga tjänster ................

3 316

53

8,9

33

5,9

Civila..........................

1 820

77

12,1

43

7,3

Försvar........................

1 496

26

4,7

21

3,9

Summa bruttoinvesteringar exkl.

reparationer och underhåll..........

15 632

36

6,3

25

4,5

B. Summa reparationer och underhåll____

5 865

19

3,5

18

3,3

Totala bruttoinvesteringar (A+B)......

21 497

31

5,6

23

4,2

denna ökning inträffade redan 1961 (+ 24 procent jämfört med 1960) enligt

vad som framgår av följande indexserie för industriinvesteringarnas

volym (1960= 100):

1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965

74 71 61 55 70 69 70 70 83 89 100 124 123 126 119 133

Under 1962—64 inträdde sedan en stagnation på den uppnådda nivån.

Enligt den reviderade nationalbudgeten kan emellertid en ny ökning (med

drygt 10 procent) förutses under 1965.

Det bör i samband med diskussionen om industrins investeringar noteras,

att det förhållandet att lyftningen över 1960 års nivå kom på ett tidigt

stadium under perioden medverkat till att industrins sammanlagda investeringar

1960—65 sannolikt med god marginal kommer att överstiga vad

långtidsutredningen förutsade (se närmare bilagetabell F).

Produktivitetsutvecklingen

Produktionsutvecklingen har som framgått av redogörelsen ovan varit

gynnsam under första hälften av 1960-talet. I syfte att bl. a. få underlag

för en bedömning av den framtida utvecklingen skulle det vara av största

värde att kunna analysera faktorerna bakom denna produktionsökning. En

sådan analys måste i första hand utgå från arbetskraftsvolymens förändring.

Tyvärr har vi i Sverige det emellertid fortfarande relativt dåligt ställt

med sysselsättningsstatistik. I det följande har dock ett försök till kalkyl

gjorts med utgångspunkt från två alternativa sysselsättningsscricr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Alternativ I bygger främst på arbetskraftsundersökningarna och alternativ

II på i första hand inkomststatistiken. De båda alternativen ger rätt

olika resultat, vilket framgår av nedanstående tablå (procentförändring

per år).

1950-talet

1960—65

1960—65

enl. LU

Alt. I

Alt. 11

Total arbetsinsats:

antal sysselsatta personer........

antal utförda arbetstimmar ......

+ 0,5

-0,2

+ 0,8

+ 0,3

+ 1,2

+ 0,7

+ 0,8

+ 0,3

Dessa uppgifter tyder på att arbetskraftsutvecklingen under första hälften

av 1960-talet varit gynnsam jämfört med 1950-talet. Antalet sysselsatta

på den svenska arbetsmarknaden har per år ökat 0,3 å 0,7 procentenheter

snabbare 1960—65 än på 1950-talet. Samtidigt torde förkortningen av den

genomsnittliga årsarbetstiden per sysselsatt ha gått något långsammare

på 1960-talet. Resultatet synes ha blivit att det totala antalet utförda arbetstimmar,

som torde ha minskat något under 1950-talet, ökade med 0,3

å 0,7 procent per år 1960—65.

Sammankopplas dessa uppskattningar av sysselsättningen med de tidigare

angivna talen för produktionen erhålls följande värden för produktivitetsutvecklingen

(procent per år):

1950-talet

1960—65

1960—65

enl. LU

Alt. I

Alt. II

Bruttonationalprodukt............

+ 3,4

+ 4,9

+ 4,9

+ 4,0

Bruttonationalprodukt per sysselsatt

+ 2,9

+ 4,1

+ 3,7

+ 3,2

Bruttonationalprodukt per arbets-

timme ........................

+ 3,6

+ 4,6

+ 4,2

+ 3,7

Den årliga tillväxttakten för produktion per sysselsatt skulle således

ha höjts med 0,8 å 1,2 procentenheter från 1950-talet till 1960—65. Motsvarande

höjning för produktion per arbetad timme uppgår till 0,6 å 1,0 procentenheter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

9

Tabellbilaga

Tabell A. Försörjningsbalansen 1950—1965

Procentuell volymförändring per år

1950-

Faktisk utveckling

1964-

1960-

1960-

1ÖR5

1%5

trend1

1960-

1961-

1962-

1963-

pro-

delvis

enligt

1961

1962

1963

1964

gnos

prognos

LU3

Privat konsumtion..........

3,0

5,0

3,6

5,1

5,2

3

4,3

3,9

Offentlig konsumtion........

3,9

5,0

5,1

7,1

4,7

7

5,8

4,2

Summa konsumtion

3,1

5,0

3,9

5,5

5,1

4

4,6

3,9

Total bruttoinvestering......

4,8

6,2

5,1

5,2

5,6

6

5,6

4,2

Summa kapitalbildning3

6,9

2,3

3,3

9,8

5,5

5,6

4,2

Bruttonationalprodukt......

3,4

5,6

3,4

4,8

6,6

4,5

4,9

4,0

1 Exponentiell regressionslinje anpassad till värdena för 1951—1960.

3 I samtliga tabeller har LU använts som förkortning för långtidsutredningen för 1960—1965.

3 Total bruttoinvestering 4- lagerförändring + bytesbalansens saldo.

Tabell B. Resursfördelningen 1950—1965

Procent av bruttonationalprodukten

1950

1955

1960

1961

1962

1963

1964

1965

pro-

gnos

1965

enligt

LU

Privat konsumtion ......

62,4

57,9

54,8

54,2

54,2

54,1

53,1

52,4

53,0

Offentlig konsumtion ....

10,2

11,8

12,7

12,8

13,4

14,0

14,0

14,4

14,1

Summa konsumtion

72,6

69,7

67,5

67,0

67,6

68,1

67,1

66,8

67,1

Bruttoinvesteringar......

27,3

29,2

31,2

31,5

32,0

32,2

32,2

32,7

31,5

Lagerförändring..........

-0,5

+ 1,9

+ 2,1

+ 1,4

+0,6

-0,1

+ 0,8

+ 0,9

+ 1,1

Bytesbalansens saldo ....

+ 0,6

-0,8

-0,8

+ 0,1

-0,2

-0,2

-0,1

-0,4

+ 0,2

Summa kapitalbildning1

27,4

30,3

32,5

33,0

32,4

31,9

32,9

33,2

32,8

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1 Se tabell A, not 3.

Anm.: Beräkningarna har gjorts med utgångspunkt från belopp i löpande priser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Tabell C. Produktionen inom vissa sektorer 1950—1965

Procentuell volymförändring per år

1950-

Faktisk utveckling

1964-

1960-

1960-

talet

1965

1965

1965

1960-

1961-

1962-

1963-

prognos

delvis

enligt

1961

1962

1963

1964

prognos

LU

Jordbruk............

-1,5

6

1

-8

6

-2,5

0,5

0,5

Skogsbruk............

2,5

3

2

-5,5

13

8

4

3

Industri ............

4

7

4

5,5

9

6

6,5

5

Elkraftproduktion----

4

10,5

6

±0

11,5

7

7

7

Byggnads- och anlägg-

ningsverksamhet....

4

7

4,5

7,5

7

6

6,5

4

Bruttonationalprodukt

3,4

5,6

3,4

4,8

6,6

4,5

4,9

4,0

Tabell D. Totala exporten och importen 1960—1965

Faktisk utveckling

1964-

1960-

1960-

1965

1965

1965

1960-

1961-

1962-

1963-

prognos

delvis

enligt

1961

1962

1963

1964

prognos

LU

Export (inkl. tjänstenetto) ....

4

7

8

11

6

7

6,5

Import......................

0,5

6,5

7

10

775

6

5,5

Tabell E. Olika exportvarugruppers utveckling 1960—1965

Procentuell volymförändring per år

Faktisk utveckling

1964-

1960-

1960-

1965

1965

1965

1960-

1961-

1962-

1963-

prognos

delvis

enligt

1961

1962

1963

1964

prognos

LU

Massa ....................

-7

5,5

14

8,5

5

5

3,5

Papper m. m...............

7,5

4,5

12

12

6

8,5

8,5

Trävaror ..................

-9,5

2

7

16,5

-3,5

2

0,5

Järnmalm m. m.............

3,5

-3

4,5

20

2,5

5,5

3

Järn, stål m. fl. metaller......

10

-0,5

13,5

14,5

12

10

12,5

Maskiner, transportmedel m. m.

11,5

14

6,5

10

9,5

10

7

Totalt

6

7,5

8,5

11,5

7

8

6,5

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

Tabell F. Kumulerade bruttoinvesteringar 1961—1965

Miljoner kronor i 1960 års priser

Faktiska inv.

Summa inv.

Faktiska inv.

1961—1965

1961—1965

1961—1965 i %

enl. LU

av inv. enl. LU

A. Exkl. reparationer och underhäll

Jordbruk och skogsbruk m. m.......

3 300

2 800

118

Industri, hantverk m. m...........

25 900

25 300

102

Egentlig industri................

19 500

18 600

105

Kraftverk och eldistribution......

5 300

5 700

93

Bostäder ........................

20 700

19 000

109

Samfärdsel........................

18 300

17 900

102

Vägar och gator ................

5 700

5 300

108

Övrigt ........................

12 600

12 600

100

Varuhandel m. m.................

4 800

4 000

120

Offentliga tjänster ................

20 900

19 600

107

Civila..........................

12 600

11 700

108

Försvar........................

8 300

7 900

105

Summa bruttoinvesteringar exkl.

reparationer och underhåll..........

93 900

88 600

106

B. Summa reparationer och underhåll ....

32 900

35 000

94

Totala bruttoinvesteringar (A+B) ..

126 800

123 600

103

MASCUS BOKTA. STHLM I96S 6S030»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. SU 1965:151 Utlåtande i anledning av väckta motioner angående långsiktsplanering av statsbudgeten. s. 9 i texten
  2. Rskr. 1965:324 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1964/65 till avskrivning av oregl a1 i texten
  3. Rskr. 1965:325 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1964/65 till avskrivning av oregl a1 i texten
  4. SU 1965:134 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 196b/65 till avskrivning av oreglerade kapitalm a1 i texten
  5. SU 1965:138 Memorial angående tilläggsstat It till riksstaten för budgetåret 196i/65. s. 1 i texten

Visa alla 7