Sök i Ratio Lex

Angående livränta till vissa personer

1965-07-01 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:13, Angående livränta till vissa personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i3 år 1965

1

Nr 13

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående livränta till

vissa personer; given Stockholms slott den 18 december

196b.

t!AiVi V*. 1.t ... t. / • • '' - ''■ f

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställes riksdagens prövning dels (p. 1) ett ärende

om livränta åt änka efter person, som avlidit till följd av sjukdom, ådragen

under militärtjänstgöring, dels (p. 2—4) tre ärenden om livränta åt

personer, som skadats under militärtjänstgöring, dels ock (p. 5) ett ärende

om livränta åt person, som skadats till följd av trafik med kronans fordon.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj.ts proposition nr 13 år 1965

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 18

december 196i.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson,

Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

1.

Arbetaren Lennart Stenberg, född den 6 oktober 1915, insjuknade under

militärtjänstgöring år 1940. Han uppbar på grund av sjukdomen livränta

enligt 1927 års militärersättningsförordning. Livräntan beräknades åren

1942—1948 efter partiell och sedan efter hel invaliditet. Lennart Stenberg

avled den 23 februari 1963.

Lennart Stenberg var gift med Magda Stenberg, född den 29 februari

1916.1 äktenskapet som ingicks år 1943 finns sex barn, av vilka fyra vid tiden

för Lennart Stenbergs död ej fyllt 16 år. Riksförsäkringsverket, som ansåg

att den sjukdom Lennart Stenberg ådragit sig under militärtjänstgöringen

medfört hans död, har genom beslut den 11 november 1963 tillerkänt ettvart

av de fyra yngsta barnen livränta att utgå tills det fyllde 16 år. Eftersom

äktenskapet ingåtts först efter det Lennart Stenbergs sjukdom yppades har

däremot jämlikt bestämmelserna i 1927 års militärersättningsförordning

Magda Stenberg icke kunnat tillerkännas livränta.

Magda Stenberg har anhållit att bli tillerkänd livränta.

Riksförsäkringsverket har tillstyrkt livränta och anför därvid i huvudsak

följande.

Livränterätt för Magda Stenberg skulle — på grund av reglerna för maximering

av livräntor och för samordning mellan pensioner och livräntor —

icke ha ökat de sammanlagda förmånerna för Magda Stenberg och barnen

förrän fr. o. m. den 28 juli 1963, då livränterätten för ett av barnen upphörde.

De i detta fall föreliggande hindren för livränta till efterlevande maka

finns ej beträffande fall, där nu gällande militärersättningsförordning är

tillämplig. Efter beslut av riksdagen har Kungl. Maj :t emellertid tidigare i

ett antal fall beviljat livränta till änka, vars make avlidit på grund av sjukdom,

ådragen under militärtjänstgöring, men som inte kunnat få livränta

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition, nr 13 år 1965

enligt äldre bestämmelser. Med hänsyn till äktenskapets långvarighet, försörjningsbördan

och omständigheterna i övrigt tillstyrker riksförsäkringsverket

att livränta fr. o. in. den 28 juli 1963 beviljas Magda Stenberg enligt

de grunder, som skulle ha gällt, om hon varit gift med Lennart Stenberg

vid yppandet av hans sjukdom.

Departementschefen

På de av riksförsäkringsverket anförda skälen tillstyrker jag, att Magda

Stenberg tillerkännes livränta enligt ämbetsverkets förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Magda Stenberg må från anslaget Ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

m. in., fr. o. m. den 28 juli 1963 utbetalas den ersättning

som vid tillämpning av 1927 års militärersättningsförordning

skulle ha tillkommit henne, därest hon, när Lennart

Stenbergs sjukdom yppades, varit gift med denne; dock beträffande

förfluten tid med avdrag för belopp, varmed änkepensionen

skolat minskas, därest ersättning enligt militärersättningsförordningen

utgått vid änkepensionens bestämmande.

2.

Gruvarbetaren P. I. Larsson, som är född den 16 februari 1943, skadades

den 1 november 1962 under värnpliktstjänstgöring vid Norrbottens regemente.

Under en anfallsövning i terräng sköt Larsson med kulsprutepistol

m/45, vilken var laddad med lös ammunition. Härvid sprängdes en patron

i patronläget. Splitter från plastkulan eller metallhylsan träffade Larssons

ena öga, vilket måste bortopereras.

Riksförsäkringsverket har på grund av'' skadan tillerkänt Larsson livsvarig

livränta efter 25 % invaliditet.

Larsson har, såvitt nu är i fråga, yrkat livränta med 2 000 kr. för år.

Av utredningen framgår att Larsson haft en arbetsinkomst av ca 11 500 kr.

den 1 april—den 31 december 1963 och ca 5 000 kr. den 1 januari—den

31 mars 1964.

Försvarets civilförvaltning har, efter att ha inhämtat yttrande från försvarets

skaderegleringsnämnd, uttalat att sådana omständigheter förelåg,

att kronan syntes ersättningsskyldig gentemot Larsson. Skadercgleringsnämnden

har beträffande denna fråga yttrat.

I arméorder 1959:421 föreskrives, att vid skjutning med kulsprutepistol

med såväl skarp som lös ammunition hylsfångare skall användas. Vid särskilt

anordnad tävling och vid prisskjutning får dock regementschef tillåta

avsteg från denna bestämmelse. I förevarande fall har dylikt tillstånd icke

meddelats av regementschefen. På grund härav och då ledaren för skjutövningen

(en furir) uppenbarligen observerat att Larssons vapen icke var

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1965

försett med hylsfångare men det oaktat beordrat honom att skjuta, anser

nämnden, att kronan är skyldig utge ojämkad ersättning till Larsson.

Civilförvaltningen hemställde, att Larsson måtte tillerkännas bl. a. livsvarig

livränta fr. o. m. den 8 maj 19G3 efter 25 % invaliditet, vilken med hänsyn

till Larssons inkomstförhållanden och invaliditetsgraden borde bestämmas

till 4 000 kr. för år till dess Larsson fyller 67 år och för tiden därefter

till 2 000 kr. för år, dock med avdrag av motsvarande ersättning från riksförsäkringsverket.

Genom beslut den 27 november 1964 medgav Kungl. Maj:t, såvitt nu är

i fråga, att till Larsson finge utbetalas livränta för tiden t. o. m. den 30

juni 1965 i enlighet med civilförvaltningens förslag. Tillika förklarade Kungl.

Maj :t sig vilja framdeles meddela beslut om livränta för tiden därefter.

Departementschefen

Kronan får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat

Larsson. Beträffande livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1965 föreligger

redan beslut av Kungl. Maj :t. Av utredningen framgår att invaliditeten är

livsvarig. För Larssons återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens

förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd m. m. må på grund av förenämnda

olyckshändelse till P. I. Larsson utgå livsvarig livränta

fr. o. in. den 1 juli 1965 till dess Larsson fyller 67 år

med 4 000 kr. för år och för tiden därefter med 2 000 kr. för

år, dock med avdrag av vad han för motsvarande ändamål

kan komma att uppbära från riksförsäkringsverket.

3.

Rörmokaren U. S. Stenkvist, som är född den 26 februari 1935, skadades

den 1 augusti 1955 under värnpliktstjänstgöring vid Svea trängregemente.

Stenkvist var vid tillfället på väg till regementets matsal. Han var iförd benkläder,

som han använt, då han i slutet av juli inom regementets område besprutat

ogräs med klorex. Benkläderna började plötsligt brinna, varvid Stenkvist

ådrog sig svåra brännskador, särskilt på benen. Amputationer har företagits

på tårna på bägge fotterna. Omfattande hudtransplantationer har också

utförts.

Stenkvist har på grund av skadan tillerkänts viss ersättning jämlikt

militärersättningsförordningen. Sedan Stenkvist anhållit om ytterligare

ersättning i anledning av olyckan har försvarets civilförvaltning, efter att

ha inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd, uttalat att

Stenkvist icke synes ha informerats om att han inte fick bära klorexbemängda

kläder annat än under pågående arbete för besprutning av ogräs.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1965

Civilförvaltningen ansåg, att kronan med hänsyn härtill och till att klorexbemängda

kläder är synnerligen eldfarliga icke kunde undgå att ersätta Stenkvist

för uppkomna skador. Kungl. Maj :t har genom beslut den 6 augusti

1959, den 16 december 1960 och den 26 januari 1962 medgivit att till Stenkvist

finge utbetalas viss ersättning, bl. a. livränta. Genom beslutet den

26 januari 1962 medgav Kungl. Maj :t sålunda att för tiden den 22 augusti

1961—den 21 augusti 1964 finge utbetalas livränta efter 20 % invaliditet

och en årsinkomst av ca 20 000 kr. med 327 kr. 12 öre för månad, dock med

avdrag av motsvarande ersättning från riksförsäkringsverket.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Stenkvist livsvarig

livränta efter 20 % invaliditet.

Försvarets civilförvaltning har, efter att ånyo ha inhämtat yttrande

från skaderegleringsnämnden, hemställt, att Stenkvist måtte tillerkännas

livsvarig livränta fr. o. m. den 22 augusti 1964 med 327 kr. 12 öre för manad

till dess han fyller 67 år och för tiden därefter med 163 kr. 56 öre för

månad, dock med avdrag av motsvarande ersättning från riksförsäkringsverket.

Departementschefen

Kronan får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat

Stenkvist. Beträffande livränta för tiden t. o. in. den 21 augusti 1964 föreligger

redan beslut av Kungl. Maj :t. Av utredningen framgår att invaliditeten

är livsvarig. För Stenkvists återstående livstid bör livränta utgå enligt de

grunder som angivits av civilförvaltningen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd m. m. må på grund av förenämnda

olyckshändelse till U. S. Stenkvist utgå livsvarig

livränta fr. o. m. den 22 augusti 1964 till dess Stenkvist fyller

67 år med 4 000 kr. för år och för tiden därefter med

2 000 kr. för år, dock med avdrag av vad han för motsvarande

ändamål uppburit eller kan komma att uppbära från

riksförsäkringsverket.

4.

Värnpliktige löjtnanten A. F. Abrahamsson, född den 8 oktober 1900,

skadades den 21 september 1945 under beredskapstjänstgöring vid Jämtlands

fältjägarregemente. Abrahamsson skulle oskadliggöra kasserade s. k.

burkladdningar. När Abrahamsson förberedde sprängning av den sista nitrolitburken

exploderade denna. Abrahamsson fick högra handen bortsliten

och tillfogades hörselskada. Sedan Abrahamsson slutat beredskapstjänstgöringen

år 1946 har han t. o. in. år 1962, då han pensionerades, beretts arbete

inom krigsmakten, varvid han hl. a. under mer än sex år uppehållit arvo
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1965

desbefattning som tygunderofficer. Efter pensioneringen har Abrahainsson

sysslat med smärre tillfälliga arbeten, såsom skogsarbete.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Abrahamsson

livsvarig livränta efter en invaliditet av 65 % t. o. m. den 31 december 1962

och 75 % för tiden därefter. Sedan Abrahamsson anhållit om ytterligare

ersättning i anledning av olyckan har försvarets civilförvaltning, efter att

ha inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd, uttalat att

civilförvaltningen fann att kronan var skyldig att utge ojämkat skadestånd.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 30 juni 1949 medgivit, att viss ersättning

finge utbetalas till Abrahamsson.

Abrahamsson har sedermera i januari 1964 yrkat livsvarig livränta så beräknad

att den tillsammans med förmånerna från riksförsäkringsverket och

statens pensionsverk skall motsvara full pension till styckjunkare i ortsgrupp

3, vilken f. n. uppgår till ca 1 250 kr. i månaden.

Försvarets civilförvaltning har, efter att ånyo ha inhämtat yttrande från

skaderegleringsnämnden, hemställt att Abrahamsson måtte tillerkännas

livsvarig livränta med 300 kr. i månaden till dess han fyller 67 år och för

tiden därefter med 200 kr. i månaden. Civilförvaltningen, som beaktat vad

riksförsäkringsverket uttalat i infordrat utlåtande, anför därvid i huvudsak

följande.

Abrahamsson uppbär från riksförsäkringsverket livränta med 530 kr.

i månaden. Han uppbär även pension från statens personalpensionsverk

och fr. o. m. den 1 april 1964 hel förtidspension från allmän försäkringskassa.

Sedan förtidspensionen reducerats med hänsyn till livräntan från

riksförsäkringsverket och föreskriven samordning skett mellan pensionsförmånerna

uppgår Abrahamssons förmåner till sammanlagt 958 kr. i månaden.

Då Abrahamsson fyller 67 år nedsättes livräntan till 340 kr. i månaden.

Civilförvaltningen beräknar att Abrahamssons sammanlagda förmåner

för tiden därefter uppgår till omkring 1 075 kr. i månaden. Ämbetsverket

anser att livränta till Abrahamsson bör utgå enligt av honom åberopade

grunder. Om Abrahamsson tillerkännes livränta med 300 kr. i månaden

till dess han fyller 67 år kommer hans sammanlagda förmåner att uppgå

till 1 258 kr. eller obetydligt mer än styckjunkarpension. För tiden efter det

Abrahamsson fyller 67 år bör livräntan begränsas till 200 kr. i månaden.

Genom beslut den It december 1964 medgav Kungl. Maj :t att till Abrahamsson

finge utbetalas livränta för tiden den 1 januari 1963—den 30

juni 1965 med 300 kr. i månaden. Tillika förklarade Kungl. Maj :t sig vilja

framdeles meddela beslut om livränta för tiden därefter.

Departementschefen

Kronan får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat

Abrahamsson. Preskriptionsinvändning har icke ansetts böra göras. Beträffande

livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1965 föreligger redan beslut

av Kungl. Maj :t. Av utredningen framgår att invaliditeten är livsvarig. För

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kiingl. Maj:ts proposition nr 13 år 1965

Abrahamssons återstående livstid bör livränta utgå enligt de grunder som

angivits av civilförvaltningen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd in. m. må på grund av

förenämnda olyckshändelse till A. F. Abrahamsson utgå livsvarig

livränta fr. o. m. den 1 juli 1965 till dess Abrahamsson

fyller 67 år med 3 600 kr. för år och för tiden därefter med

2 400 kr. för år.

5.

Skogsmästaren B. H. Delin, född den 29 juli 1922, skadades den 6 oktober

1958 under värnpliktstjänstgöring vid Hallands regemente. Delin medföljde

som passagerare i en kronan tillhörig buss. Vid en sammanstötning erhöll

Delin frakturer i höger underben och vänster knäskål, vilken bortopererades.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Delin livsvarig

livränta efter 10 % invaliditet.

Delin har yrkat livsvarig livränta efter 10 % invaliditet och en årsinkomst

av 22 800 kr.

Försvarets civilförvaltning har uttalat att ämbetsverket — sedan försvarets

skaderegleringsnämnd funnit att bussföraren icke kunde anses fri

från vållande och att kronan sålunda icke kunde undgå att utge full ersättning

till Delin — utbetalat vissa ersättningar till Delin. Civilförvaltningen

hemställde, efter att ha inhämtat yttrande från nämnden, bl. a. att

Delin måtte tillerkännas livsvarig livränta fr. o. m. den 16 juli 1963 med

2 280 kr. för år till dess han fyller 67 år och för tiden därefter med 1 140 kr.

för år, dock med avdrag av motsvarande ersättning från riksförsäkringsverket.

Genom beslut den 25 juni 1964 medgav Kungl. Maj :t, såvitt nu är i fråga,

att till Delin finge för tiden t. o. m. den 30 juni 1965 utbetalas livränta i enlighet

med civilförvaltningens förslag. Tillika förklarade Kungl. Maj :t sig

vilja framdeles meddela beslut om livränta för tiden därefter.

Departementschefen

Kronan får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat

Delin. Beträffande livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1965 föreligger

redan beslut av Kungl. Maj :t. Av utredningen framgår att invaliditeten är

livsvarig. För Delins återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens

förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd in. m. må på grund av före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1965

nämnda olyckshändelse till B. H. Delin utgå livsvarig livränta

fr. o. in. den 1 juli 1965 till dess Delin fyller 67 år

med 2 280 kr. för år och för tiden därefter med 1 140 kr.

för år, dock med avdrag av vad han för motsvarande ändamål

kan komma att uppbära från riksförsäkringsverket.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till 1965

års riksdag skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

ESSELTE AB. STHLM 65

414941

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:54 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fråga om befrielse från ersättningsskyldighet till kranan. a1 i texten
  2. SU 1965:17 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående livränta till vissa personer. s. 2 i texten