Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn, m. m

1965-10-01 · 39 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 37 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:139, Med förslag till lag om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1965

1

Nr 139

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

erkännande och verkställighet av vissa utländska

domar och beslut angående underhåll till barn, m. m

given Stockholms slott den 1 oktober 1965.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) lag om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och

beslut angående underhåll till barn,

2) lag angående ändring i lagen den 27 mars 1936 (nr 79) om erkännande

och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz,

dels godkänna den i Haag den 15 april 1958 dagtecknade konventionen

om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Herres och Konungs frånvaro:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag till den lagstiftning som krävs för

svensk anslutning till 1958 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet

av avgöranden om underhåll till barn. Vidare föreslås att riksdagen

godkänner denna konvention.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 139

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

Förslag

till

Lag

om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut

angående underhåll till barn

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Bestämmelserna i denna lag äga, enligt förordnande av Konungen, tillämpning

i förhållande till stat som är ansluten till den i Haag den 15 april 1958

dagtecknade konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden

om underhåll till barn.

Med avgörande avses i denna lag dom och domstols eller annan myndighets

slutliga beslut.

2 §•

Lagakraftvunnet avgörande som meddelats i den främmande staten och

som ålägger någon att utgiva bidrag till barns underhåll gäller även här i

riket, om annat ej följer av 3 och 4 §§.

3 §.

Avgörande som avses i 2 § är ej gällande bär i riket i fråga om underhåll

för tid då den som bidraget avser är gift eller efter det han fyllt tjugoett år.

Avgörandet gäller ej heller,

om den myndighet som meddelat avgörandet ej var behörig enligt 4 §,

om samma sak var anhängig här i riket när avgörandet meddelades i den

främmande staten,

om dom meddelats här i riket i samma sak,

om den som ålagts underhållsskyldighet ej blivit kallad till eller varit

företrädd inför myndigheten enligt föreskrifterna i den stat myndigheten

tillhör,

om de föreskrifter som nämnts ovan iakttagits men den som ålagts underhållsskyldighet

likväl icke erhållit kännedom om förfarandet eller haft

möjlighet att bemöta anspråket och sådant förhållande ej beror av försummelse

från hans sida, eller

om avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen

här i riket.

4 §•

Avgörandet anses vara meddelat av behörig myndighet i främmande stat,

om den som ålagts underhållsskyldighet hade sitt hemvist i den staten,

när saken anhängiggjordes,

om den underhållsberättigade hade sitt hemvist i den staten, när saken

anhängiggjordes, eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

om den som ålagts underhållsskyldighet uttryckligen godtagit att saken

prövas av myndigheten eller utan invändning angående myndighetens behörighet

ingått i svaromål i saken.

Om främmande stat vid anslutning till konventionen förbehållit sig att

icke erkänna avgörande av myndighet, vars behörighet betingats av den

underhållsberättigades hemvist, må Konungen förordna att myndighet i

den staten ej skall anses behörig, om myndigheten grundat sin behörighet

på det förhållandet att den underhållsberättigade hade sitt hemvist där.

5 §•

Avgörande som enligt 1—4 §§ gäller här i riket skall på ansökan verkställas

här.

6 §.

Även sådan dom angående underhåll till barn som utan hinder av att den

ej äger laga kraft må verkställas i den stat där den meddelats eller domstols

beslut om underhåll till barn för tiden intill dess laga kraft ägande

dom eller beslut föreligger skall på ansökan verkställas här, om domen eller

beslutet meddelats i stat som avses i 1 § och dom eller beslut av detta slag

kunnat meddelas av svensk domstol i motsvarande fall. Ansökan må icke

bifallas, om sådant förhållande föreligger att enligt 3 eller 4 § ett avgörande

ej skulle gälla här i riket.

7 §•

Ansökan om verkställighet göres hos Svea hovrätt.

Vid sådan ansökan skall fogas

avgörandet i huvudskrift eller i avskrift som bestyrkts av myndighet,

bevis att avgörandet må verkställas i den stat där det meddelats,

om underhållsskyldighet ålagts någon som uteblivit eller eljest ej besvarat

framställt anspråk på underhåll, styrkt avskrift av de handlingar genom vilka

saken anhängiggjordes och bevis att dessa handlingar före avgörandet

blivit delgivna i vederbörlig ordning.

Vid handlingarna skall fogas styrkt översättning till svenska språket.

8 §•

Ansökan om verkställighet må ej bifallas utan att den som ålagts underhållsskyldighet

haft tillfälle att svara.

9 §•

Bifaller hovrätten ansökningen, verkställes avgörandet som svensk domstols

dom vilken äger laga kraft, om ej högsta domstolen förordnar annat.

Innehåller avgörandet föreskrift om tvångsmedel, skall den föreskriften ej

vinna tillämpning.

10 §.

Föreskrifterna i denna lag gälla ej i förhållande till Danmark, Finland,

Island och Norge i den mån särskilda bestämmelser äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 27 mars 1936 (nr 79) om erkännande

och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz

Härmed, förordnas, att i lagen den 27 mars 1936 om erkännande och verkställighet

av dom som meddelats i Schweiz skall införas en ny paragraf,

betecknad 13 §, av nedan angiven lydelse.

13 §.

Om erkännande och verkställighet av vissa domar och beslut angående

underhåll till barn gälla särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13!) ur 1965

5

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Sofiero

den 15 juni 1965.

Närvarande:

Statsråden Lindholm, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Sven-Eric

Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om godkännande av

den i Haag den 15 april 1958 dagtecknade konventionen om erkännande

och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn samt anför.

Enligt förslag av den åttonde Haagkonferensen för internationell privaträtt

i oktober 1956 antogs den 15 april 1958 en konvention om erkännande

och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn. Texten jämte

svensk översättning torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende

som bilaga 1.

Inom justitiedepartementet upprättades i maj 1957 en promemoria

(stencil) angående 1956 års konventionsförslag. Efter remiss har yttranden

avgetts över denna promemoria av Svea hovrätt, hovrätten över Skåne och

Blekinge, hovrätten för Nedre Norrland, socialstyrelsen, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands

och Jämtlands län, Svenska socialvårdsförbundet, Sveriges advokatsamfund,

Föreningen Sveriges häradshövdingar, Föreningen Sveriges stadsfogdar

och Föreningen Sveriges landsfiskaler. Remissinstanserna har överlämnat

yttranden av överexekutor i Malmö, förste stadsfogdarna i Stockholm,

Göteborg och Malmö, stadsfogdarna i Hälsingborg och Karlstad,

landsfiskalen i Solna distrikt, barnavårdsnämnderna i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg samt statens socialvårdskonsulenter i första

och tolfte distrikten.

Nordiska departementsöverläggningar angående konventionen har ägt

rum i Oslo den 10 och 11 november 1960 och i Stockholm den 4 och 5 maj

1964.

It Iiihanq till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 139

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1965

Inledning

Åtgärder för alt fastställa och utta underhållsbidrag kan visa sig verkningslösa

i det enskilda fallet till följd av att den underhållsskyldige och

den underhållsberättigade vistas i olika stater. I regel kan underhållsbidrag

som har bestämts i en stat nämligen inte indrivas i annan stat, om överenskommelse

ej har träffats mellan staterna. Saknas överenskommelse,

kan det bli nödvändigt att tillgripa ett tidsödande och kostnadskrävande

domstolsförfarande — om den främmande staten över huvud taget medger

att talan om underhållsbidrag förs vid dess domstolar av någon som

inte är bosatt i staten.

Den ökade internationella rörligheten har medfört att frågan om internationella

överenskommelser angående erkännande och verkställighet av

domar och beslut, som avser familjerättslig underhållsskyldighet, aktualiserats

i olika sammanhang under senare år. Sverige, Danmark, Finland,

Island och Norge avslutade år 1931 en konvention angående indrivning av

underhållsbidrag, vilken har ersatts av en ny konvention den 23 mars 1962

i samma ämne (SÖ 1963: 14). De nordiska länderna ingick vidare den 6

februari 1931 en konvention innehållande internationellt privaträttsliga

bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap m. m. (SÖ 1931:

19). Enligt denna konvention erkänns avgöranden bl. a. om underhållsskyldighet

i anslutning till skillnad i äktenskap. Konventionen den 15 januari

1936 mellan Sverige och Schweiz om erkännande och verkställighet av

domar och skiljedomar (SÖ 1936: 10) gäller även domstolsavgöranden i

fråga om underhållsbidrag i de båda länderna.

Vid en av FN anordnad konferens i New York 1956 antogs en konvention

om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (se prop. 1958: 138, SFS

1958:522 och 1961:120—123). Konventionen, som är dagtecknad den 20

juni 1956, trädde i kraft den 25 maj 1957 och gäller f. n. mellan Brasilien,

Centralafrikanska republiken, Ceylon, Chile, Danmark, Finland, Frankrike,

Guatemala, Haiti, Israel, Italien, Jugoslavien, Marocko, Monaco, Nederländerna,

Niger, Norge, Pakistan, Polen, Portugal, Sverige, Tjeckoslovakien,

Förbundsrepubliken Tyskland, Ungern, Vatikanstaten och Övre Volta.

New Yorkonventionen har till syfte att underlätta indrivandet av underhållsbidrag

till någon, som vistas i konventionsstat, från annan som är underkastad

rättsskipningen i en annan konventionsstat. Detta förverkligas

med hjälp av institutioner som utses till förmedlande och mottagande organ

i varje stat. Sökanden har att göra framställning hos det förmedlande organet

i den stat där han vistas. Detta ser till att framställningen är korrekt i

formellt avseende. Därefter sänds handlingarna till det mottagande organet

i den stat, vars rättsskipning den uppgivne underhållsskyldige är underkastad.

Detta organ skall på sökandens vägnar vidta alla ändamålsenliga

åtgärder för att få ut underhållsbidrag, t. ex. träffa uppgörelse eller

väcka och utföra talan eller söka verkställighet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

New Yorkkonventionen reglerar i huvudsak praktiska anordningar för

att tillhandahålla rättshjälp över gränserna. Den innehåller däremot ej regler

om verkställighet av underhållsbeslut som har meddelats i främmande

stat. Det har förutsatts att särskilda överenskommelser därom -— på bilateral

eller multilateral bas — skall träffas mellan intresserade stater. Förslag

till multilaterala överenskommelser av detta slag framlades dels år 1950 av

Internationella institutet för unifiering av privaträtten (UNIDROIT) och

dels år 1952 av en expertkommitté inom FN. På grundval av dessa utkast

utarbetade den åttonde Haagkonferensen för internationell privaträtt i

oktober 1956 ett förslag till konvention om erkännande och verkställighet

av avgöranden om underhåll till barn. Förslaget antogs av delegaterna från

samtliga deltagande stater (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland,

Italien, Japan, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz,

Spanien, Storbritannien, Sverige, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland

och Österrike) utom Storbritannien.

Konventionen framlades för undertecknande den 15 april 1958 och har

hittills undertecknats av Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg,

Nederländerna, Norge, Schweiz, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike.

Efter det att konventionen hade blivit ratificerad av Belgien, Italien,

Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike, trädde den i kraft den 1 januari

1962. Konventionen har därefter ratificerats även av Nederländerna

och Sclrweiz. Även Ungern, som ej har deltagit i Haagkonferensen, har anslutit

sig till konventionen.

Vid åttonde Haagkonferensen utarbetades även eu konvention om tilllämplig

lag beträffande familjerättslig skyldighet att bidraga till barns underhåll.

Denna trädde i kraft den 1 januari 1962. Den har ratificerats av

frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Schweiz, Förbundsrepubliken

Tyskland och Österrike. Lagkonventionen fastslår den huvudprincipen

alt frågor, i vad mån och mot vem barn äger framställa anspråk på underhållsbidrag,

skall avgöras med tillämpning av den interna lagen i den stat

där barnet har sitt hemvist. Svensk anslutning till lagkonventionen är f. n.

inte aktuell.

Konventionen

Den Haagkonvention som nu är i fråga har till syfte att underlätta erkännande

och verkställighet i konventionsstat av underhållsbeslut som har

meddelats i annan konventionsstat. Konventionens utformning ansluter nära

till den konvention som utarbetades samtidigt och avser tillämplig lag beträtiande

skyldighet att bidraga till barns underhåll. Den är emellertid inte

begränsad till avgöranden som har meddelats med tillämpning av lagkonventionen.

Även beslut i underhållsfrågor enligt intern lagstiftning i ärenden

ulan internationell anknytning eller enligt allmänna internationellt-privaträttsliga

regler kan verkställas med tillämpning av konventionen. Så kan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1965

förhållandet bli exempelvis om den underhållsskyldige och den underhållsberättigade

hade hemvist i samma stat när beslutet i underhållsfrågan

meddelades men någon av parterna sedermera har flyttat till annan stat.

Konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden är alltså

fullt fristående i förhållande till lagkonventionen. Den kan antagas och tilllämpas

av en stat oberoende av om staten också ansluter sig till lagkonventionen.

Konventionen är inte begränsad att gälla enbart medborgare i konventionsstat.

Har någon som ej är medborgare i konventionsstat ålagts underhållsskyldighet

i en sådan stat, är beslutet likväl exekutionstitel i de övriga

staterna. Om den underhållsberättigade är medborgare i stat, som är ansluten

till konventionen, är också utan betydelse vid tillämpning av konventionen.

Konventionen avser enligt art. 1 första stycket erkännande och verkställighet

av avgöranden om underhållsskyldighet till barn. Underhållsskyldigheten

förutsätts vara av familjerättslig natur. Barn utom äktenskap är likställda

med barn i äktenskap. Adoptivbarn äger samma ställning som barn i äktenskap

i överensstämmelse med vad som eljest är fallet i flertalet stater i

underhållsfrågor. Är den underhållsberättigade gift eller har han fyllt tjugnett

år, vinner konventionen ej tillämpning. Om avgörandet reglerar även andra

frågor, exempelvis om faderskap, vårdnad eller umgänge, omfattas dessa

frågor inte av konventionen. Detta är utsagt i artikelns andra stycke. Enligt

tredje stycket har konventionen ej heller tillämpning på beslut om underhållsskyldighet

mellan syskon eller andra släktingar i sidled.

I art. 2 anges förutsättningar för att avgörande som har meddelats i en

stat skall erkännas och kunna verkställas i annan konventionsstat. Under

p. 1 föreskrivs att myndighet som har meddelat avgörandet skall ha varit behörig

enligt konventionen. Med »myndighet» förstås såväl domstolar som

administrativa myndigheter. De myndigheter som konventionen erkänner

såsom behöriga anges närmare i art. 3. Enligt p. 2 i art. 2 skall den person

mot vilken anspråket riktas ha blivit vederbörligen kallad till myndigheten

eller eljest företrädd hos myndigheten. Denna fråga prövas enligt lagstiftningen

i det land som myndigheten tillhör (lex fori). Avgörande som har

meddelats utan att den underhållsskyldige fått kännedom om förfarandet eller

haft möjlighet att bemöta framställt anspråk må frånkännas giltighet,

om försummelse inte kan läggas den underhållsskyldige till last. Enligt p. 3

skall avgörandet ha vunnit laga kraft, innan verkställighet får ske. Med

hänsyn till att verkställighetsärendena ofta bör behandlas med skyndsamhet,

kan även avgöranden, som länder till efterrättelse innan de har vunnit

laga kraft, eller interimistiska beslut verkställas under vissa förutsättningar.

Enligt vad som sägs i p. 4 får det främmande avgörandet inte strida mot

avgörande i samma sak och mellan samma parter i den stat där avgörandet

åberopas. Den regeln kompletteras med en bestämmelse av innebörd att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 13:9 år 1965

erkännande och verkställighet av ett avgörande må vägras om, när avgörandet

meddelades, sak som nu har sagts var anhängig i den stat där det

åberopas. Dessa regler är en följd av att konventionen tillerkänner behörighet

åt myndigheter i skilda stater. P. 5 slutligen innehåller en ordre

public-klausul, enligt vilken det främmande avgörandet inte får vara uppenbart

oförenligt med grunderna för rättsordningen i den stat där det åberopas.

Art. 3 anger de myndigheter vilkas avgöranden omfattas av konventionen.

I detta hänseende bygger konventionen på principen om »dubbel kompetens»,

vilken innebär bl. a. att ett beslut kan erkännas och verkställas om

det har meddelats av kompetent myndighet antingen i den underhållsskyldiges

hemviststat (p. 1) eller i den underhållsberättigades (barnets) hemviststat

(p. 2). I anslutning härtill har en bestämmelse intagits i art. 18, som

ger stat rätt att göra det förbehållet att staten ej erkänner och verkställer

avgöranden som har meddelats i barnets hemviststat, om barnets hemvist

i den staten utgjort grunden för den beslutande myndighetens behörighet.

Ett sådant förbehåll har reciprok verkan. Stat som har begagnat sig av förbehållsrätten

kan därför ej påfordra att avgörande av inhemsk myndighet

erkänns och verkställs enligt konventionen, om myndigheten grundar sin

behörighet på att barnet har hemvist i staten. Enligt vad som slutligen sägs

i p. 3 i art. 3 anses myndighet vara behörig även när den underhållsskyldige

uttryckligen eller tyst har underkastat sig att underhållsfrågan handläggs

av myndigheten (s. k. prorogation).

I art. A anges de handlingar som skall företes när konventionen åberopas

i ett ärende. Sökanden skall förete ett exemplar av avgörandet och bevis att

det må verkställas i den stat där det har träffats. Om avgörandet har meddelats

i den underhållsskyldiges frånvaro, skall dessutom företes styrkt avskrift

av de handlingar genom vilka saken anhängiggjordes samt bevis om

att dessa handlingar bär blivit delgivna i vederbörlig ordning.

Art. 5 innehåller bestämmelser om den prövning som skall göras i verkställighetslandet.

Prövningen avses skola omfatta endast de villkor som är

nämnda i art. 2 och de handlingar som anges i art. 4.

Bestämmelserna i art. 6 berör sådant särskilt exekvaturförfarande som

ibland krävs för verkställighet av beslut. Exekvaturförfarandet innebär att

beslutet fastställs eller formellt prövas i viss ordning, innan verkställighet

får ske. Enligt föreskrifterna i artikeln skall lagen i verkställighetslandet

tillämpas på exekvaturförfarandet, om annat ej följer av konventionen. Avgörande,

som må verkställas enligt förordnande i exekvaturförfarandet,

skall ges samma kraft och verkan som om det härrörde från behörig myndighet

i verkställighetslandet.

1 fråga om beslut om periodiskt utgående bidrag skall verkställighet kunna

beviljas, enligt vad som sägs i art. 7, både för belopp som redan har förfallit

till betalning och för belopp som förfaller till betalning först framdeles.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1965

A\ art. 8 tramgår att konventionens bestämmelser angående erkännande

och verkställighet av avgöranden gäller även för nytt avgörande om ändring

av redan fastställt underhållsbidrag.

I art. 9 behandlas vissa förmåner som åtnjuts i samband med verkställighetsförfarandet.

I överensstämmelse med 1954 års Haagkonvention angående

vissa till civilprocessen hörande ämnen av internationell natur ges regler

om fri rättshjälp och om befrielse från ställande av säkerhet för rättegångskostnad.

Sålunda skall part, som har åtnjutit fri rättshjälp i den stat

där avgörandet meddelades, ha sådan förmån även i förfarandet för verkställighet

av avgörandet. Det får ej heller krävas att säkerhet skall ställas

lör rättegångskostnad. Dessutom är handlingar som företes enligt konventionen

undantagna från viserings- och legaliseringsskyldighet.

Genom föreskrifterna i art. 10 förbinder sig konventionsstaterna att underlätta

överförandet av bidragsmedel till annan stat.

Konventionen utgör enligt art. 11 inte hinder för den underhållsberättigade

att åberopa andra bestämmelser som kan vara förmånligare för honom

än konventionens regler. Sådana bestämmelser kan finnas exempelvis i bilaterala

överenskommelser mellan stater. Enligt art. 12 begränsas konventionens

tillämplighet till beslut som har meddelats efter det att konventionen

har trätt i kraft. På grund av föreskrifterna i art. 13 skall konventionsstaterna

underrätta varandra genom förmedling av Nederländernas regering

om de myndigheter som är behöriga inom varje stat att besluta i underhällsfrågor

och att förordna att utländska avgöranden må verkställas.

Art. U—19 innehåller sedvanliga bestämmelser om ikraftträdande och undertecknande

av konventionen. I art. 14 sägs att konventionen är tillämplig

på de fördragsslutande staternas moderlandsområden. Enligt art. 15 är

konventionen öppen för undertecknande av de stater som var företrädda vid

Haagkonferensens åttonde session. Art. 17 föreskriver att även andra länder

kan ansluta sig till konventionen. Sådan anslutning får emellertid verkan

endast i förhållande till stat som uttryckligen har förklarat sig godta anslutningen.

Motsvarande gäller tillkännagivande av stat att konventionen

skall vinna tillämpning på territorium utanför dess moderlandsområden.

Enligt art. 16 träder konventionen i kraft på sextionde dagen efter det att

konventionen har ratificerats av fyra stater. För signatärmakt som ratificerar

konventionen senare sker ikraftträdandet sextio dagar efter ratifikationen.

Art. 18 medger att stat gör förbehåll till konventionen enligt vad som

föi ut har nämnts. Art 19 föreskriver att konventionen gäller i fem år med

automatisk förlängning för fem år i sänder, om uppsägning inte sker.

Remissyttrandena

Remissinstanserna, som avgav sina yttranden redan år 1957, har allmänt

tillstyrkt eller ställt sig positiva till att Sverige ansluter sig till konventionen.

En avvisande hållning till konventionen intar endast Sveriges advokatsamfund.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 13!) år 1965

Åtskilliga instanser understryker vikten av en internationell reglering a\

verkställighet av beslut om underhåll till barn. Svea hovrätt erinrar om att

möjligheterna att verkställa utländska domar eller beslut om bidrag till

barns underhåll i vårt land är ytterst begränsade t. n. Detsamma gäller i

fråga om möjligheterna att vinna verkställighet i andra länder av motsvarande

avgöranden som har meddelats i Sverige. Den utvidgning av dessa

möjligheter som konventionen syftar till synes därför önskvärd. Hovrätten

för Nedre Norrland finner det principiellt önskvärt att den restriktivitet som

utmärker svensk rätt i fråga om erkännande och verkställighet av utländska

domar och beslut uppmjukas. Det steg i denna riktning som konventionen

innebär är därför väl motiverat allmänt sett. Konventionen synes ägnad att

tillgodose tillbörliga anspråk på rättssäkerhet. Länsstyrelsen i Jämtlands län

säger sig ha en mycket god erfarenhet av nordiska konventionen angående

indrivning av underhållsbidrag. De ökade möjligheter till indrivning av underhållsbidrag

till barn, som Haagkonventionen innebär, hälsas därför med

tillfredsställelse. Statens socialvårdskonsulent i första distriktet uttalar att

konventionen torde ge barnavårdsmännen ökade möjligheter att tillvarata

sina klienters intressen. Klienterna är till allt större del barn i internationella

förbindelser. Socialvårdskonsnlenten i tolfte distriktet framhåller att behovet

av att vidta åtgärder i andra länder mot underhållsskyldiga har blivit

särskilt markant efter sista världskriget med dess befolkningsflyttningar

och ökade rörlighet.

Barnavårdsnämnden i Hälsingborg upplyser att den har stora svårigheter

att indriva underhållsbidrag från underhållsskyldiga som inte bor i de nordiska

länderna. Det är önskvärt att konventionen skall koinma att omfattas

av ett betydligt större antal länder än dem som är medlemmar i Haagkonferensen,

framför allt USA och Australien. Samma synpunkter anlägger barnavårdsnämnden

i Göteborg.

Barnavårdsnämnden i Stockholm åberopar ett tjänsteutlåtande av barnavårdsdirektören

i Stockholm, som betonar att det i realiteten endast är möjligt

att på frivillig väg få ut underhållsbidrag från fäder bosatta utomlands.

I regel är det uteslutet av legala eller praktiska skäl att genom rättegång

få ny dom i faderns hemviststat. Det måste betraktas som eu mycket stor

fördel att svenska domar på underhållsbidrag blir exigibla i konventionsstaterna.

Inte minst betydelsefullt är att även beslut i undcrhållsfrågor, som

har meddelats i mål utan internationell anknytning, skall kunna verkställas.

Om svensk fader till svenskt barn bosätter sig i annan konventionsstat, kommer

sålunda exekutiva åtgärder att kunna vidtas. Ehuru konventionen

medger verkställighet inom alltför snäva gränser från svensk synpunkt, är

den väl ägnad att bidra till lösningen av problem som oftast har framstått

såsom helt olösliga i det praktiska barnavårdsarbetet.

Ett par remissinstanser finner det vara en brist att underhållsbidrag som

bär fastställts genom avtal ej kan indrivas enligt konventionen. Sociulslyrelsen

erinrar om att underhållsskyldighet till barn utom äktenskap bär i lan
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:Is proposition nr 139 år 1965

del i flertalet fall fastställs genom avtal enligt 7 kap. 7 § föräldrabalken,

medan konventionen medger verkställighet endast av underhållsskyldighet

som har fastställts genom myndighets beslut. Barnavårdsdirektören i Stockholm

anser att konventionens praktiska betydelse härigenom avsevärt föri

ingas. Enligt barnavårdsdirektörens uppfattning torde konsekvensen bli, alt

barnavårdsmännen i större utsträckning söker få domstols beslut om underhållsskyldighet,

fastän enighet kan uppnås frivilligt.

Föreningen Sveriges häradshövdingar tar upp frågan om betydelsen av

lagstiftning rörande generell förhöjning av underhållsbidrag. Föreningen

framhåller att det av ordalagen i art. 8 vill synas som om särskilt beslut av

myndighet skulle fordras för att man skall kunna ta ut sådan förhöjning

av utdömt underhållsbidrag som på grund av ändring i penningvärdet följ er

direkt av lagbestämmelse i det land där underbållsavgörandet har meddelats.

Detta synes opraktiskt, eftersom sådana lagbestämmelser kan bli ganska

vanliga i framtiden. Även barnavårdsdirektören i Stockholm förmodar att

domstolsprövning blir nödvändig, när det genom lag har bestämts om generell

höjning av underhållsbidrag.

Frågan om det utländska avgörandet bör underkastas prövning i Sverige i

materiellrättsligt hänseende behandlas av Svea hovrätt, som påpekar att konventionen

i viss mån bygger på samma principer som ligger till grund för

den lag som infördes i anslutning till avtalet med Schweiz om erkännande

och verkställighet av domar m. m. I fråga om bl.a. familjerättsliga avgöranden

gäller enligt denna lag att schweizisk dom ej får verkställas här i

landet, om det materiella avgörandet har grundats på lag vars bestämmelser

strider mot den lag som skolat vinna tillämpning enligt här gällande internationellt-privaträttsliga

regler. I motiven till lagen har betonats det offentliga

intresse som talar för uppställandet av en sådan regel på det familjerättsliga

området. Det synes hovrätten i viss mån betänkligt att det inte

finns någon bestämmelse av motsvarande innebörd i föreliggande konvention

utan endast en ordre public-klausul av mycket begränsad räckvidd.

Fall kan uppkomma när verkställighet begärs här i riket enligt konventionen

av dom eller beslut, som ej skulle få verkställas i Sverige enligt den

grundsats vilken har kommit till uttryck i berörda lag. Det kan emellertid

antas att sådana tall blir sällsynta. Förhållandet bör enligt hovrättens mening

inte hindra att konventionen godtas.

Socialstyrelsen antyder möjligheten att de stater, där underhållsbidrag till

barn utom äktenskap ej kan utdömas, kommer alt vägra verkställighet med

hänvisning till ordre public-klausulen. Om detta sker, kommer konventionens

betydelse att avsevärt begränsas för Sveriges del.

Sveriges advokatsamfund framhåller att frågan om erkännande av utländska

myndigheters beslut och medgivande av exigibilitet i Sverige av sådana

beslut är ömtålig och fordrar ett noggrant övervägande. Som förutsättning

för erkännande av sådana beslut fordras dels att rättsuppfattningen i dessa

länder i stort sett överensstämmer med svensk rättsuppfattning och dels att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

13

det rättsliga förfarandet är tillfredsställande ordnat enligt svensk uppfattning.

Man måste därför gå mycket varsamt fram, när det gäller att delta i

en konvention med ett flertal främmande länder angående verkställighet av

utländska domar och beslut. Även om den föreslagna konventionen är starkt

begränsad med hänsyn till de avgöranden som kan verkställas, är det dock

fråga om beslut som kan vara av stor ekonomisk betydelse för den betalningsskyldige.

Därtill kommer att konventionen skall omfatta inte endast

domstols domar och beslut utan även sådana administrativa förelägganden

och beslut om underhållsskyldighet som förekommer i en del länder. Visserligen

har Sverige i konvention med de nordiska staterna medgett verkställighet

av administrativa myndigheters beslut om underhållsbidrag, men dessa

staters rättsordningar överensstämmer i stort med den svenska. Det synes

samfundet vara av stor vikt att man är ytterligt försiktig med att utsträcka

denna möjlighet till beslut av administrativa myndigheter i stater, vilkas

rättsordningar avsevärt avviker från den svenska. Samfundet anser att Sverige

inte bör ansluta sig till konventionen. Den rätta vägen bör i stället vara

att Sverige efter noggrann prövning av alla föreliggande omständigheter träffar

separata avtal med skilda stater i den mån så finnes lämpligt.

Departementschefen

Olikheter i rättsuppfattning och rättssystem mellan olika stater har fått

den i och för sig naturliga följden att åtgärder och beslut av myndighet i en

stat oftast ej kan utan vidare accepteras som gällande i annan stat. Givet

är att detta förhållande kan föranleda olägenheter bl.a. för den enskilde.

Till följd av den ökande rörligheten över gränserna aktualiseras problem av

denna art oftare än förr. På detta område — liksom i många andra sammanhang

— har det blivit angeläget att staterna i samråd söker överbrygga

och utjämna svårigheterna. I första hand har man sökt göra detta genom

bilaterala avtal mellan stater inom begränsade rättsområden. Under senare

år har strävandena alltmer inriktats på att söka finna lösningar på multilateral

bas. Detta gäller i fråga om olika slag av myndighets åtgärder och

beslut. 1958 års Haagkonvention som redovisas här erbjuder en reglering

i fråga om avgöranden om familjerättsligt underhåll till barn.

Haagkonventionens regler avser att möjliggöra att avgöranden som har

meddelats i en stat om att underhåll skall utgå till barn erkänns och verkställs

i annan stat. Huvudsyftet med konventionen är att beslut om underhållsskyldighet

i konventionsstat skall vara exekutionstitel i de övriga anslutna

staterna. Detta är den principiella innebörden av förpliktelserna enligt

konventionen. I överensstämmelse med det sociala och humanitära intresse

som uppbär konventionen har dess förpliktelser ej begränsats till att

gälla enbart sådana parter som är medborgare i konventionsstater. Den imderhållsberättigades

eller den underhållsskyldiges nationalitet är således

utan betydelse. Alt myndighet som har fattat underhållsbeslutet tillhör kon
2f

Iiihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 139

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 13!) år 1965

ventionsstat är avgörande för att förpliktelserna enligt konventionen skall

inträda. Med hänsyn till den relativt vida omfattningen av åtagandena har

konventionen utformats som en s. k. sluten konvention. I princip kan sålunda

endast stater som var representerade vid åttonde Haagkonferensen

vinna tillträde. Annan stat kan ansluta sig, men anslutningen gäller blott

i förhållande till konventionsstater som uttryckligen har förklarat sig godta

densamma. Konventionen gäller vidare enbart i fråga om avgöranden som

har meddelats sedan den har trätt i kraft.

Bestämmelserna i svensk lagstiftning om familjerättsligt underhåll till

barn har en utpräglad karaktär av skyddsbestämmelser till förmån för barnet.

Särskilt de utomäktenskapliga barnens rättsställning torde vara förmånligare

i vårt land än i många andra länder. Det överensstämmer otvetydigt

med vår grundsyn att barns rättigheter blir tillgodosedda på alla sätt oberoende

av var barnet bor och oberoende av var den som har att svara för barnets

underhåll stadigvarande vistas. Konventionens praktiska betydelse begränsas

— såsom har anmärkts av några remissinstanser — i viss mån av

att avtal om underhåll inte omfattas av konventionens regler. Från svensk

synpunkt är det därför i första hand av intresse att Haagkonventionen möjliggör

att svenska domar på underhållsbidrag blir exigibla i andra stater.

Nämnas bör att ett svenskt lagsökningsutslag är att anse som exekutionstitel

enligt konventionen. Enligt vad som har påpekats under remissbehandlingen

är det betydelsefullt alt även beslut i underhållsfrägor, som

bär meddelats i mål utan internationell anknytning, skall kunna verkställas

i annan stat.

I detta sammanhang torde även ett särskilt spörsmål böra beröras som har

uppmärksammats under remissbehandlingen. Detta gäller om verkställighet

enligt konventionen skall omfatta generell höjning av underhållsbidrag

enligt lagstiftning som gäller i det land där ett avgörande har meddelats.

Det har därvid antytts att särskilt beslut av myndighet skulle krävas för att

höjt underhållsbidrag skulle kunna uttas i verkställighetslandet. Av förarbetena

till konventionen framgår emellertid att sådan lagstiftning har förutsatts

skola beaktas ex officio.

Betydelsen av en internationell reglering, som är av Haagkonventionens

karaktär, blir givetvis väsentligen beroende av hur många och vilka stater

som ansluter sig till densamma. De nordiska länderna har till en början

hållit sig avvaktande i frågan om en anslutning. Ett väsentligt motiv härför

har varit att man velat se, om konventionen skulle få bredare anslutning

och hur konventionen tillämpas i praktiken. Numera har flera av de

större kontinentala staterna i Europa tillträtt konventionen. Såvitt kan bedömas

synes konventionen kunna verksamt bidra till att underlätta indrivningen

av underhållsbidrag över gränserna. Inom ramen för det nordiska

lagsamarbetet föreligger enighet om att de nordiska länderna nu

lämpligen bör ratificera konventionen. Det är förutsatt att åtgärder bör

vidtas så att konventionen kan träda i kraft snarast möjligt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

I väsentliga hänseenden saknas stöd i lag för att åtagandena enligt Haagkonventionen

skall kunna fullgöras i Sverige. I anslutning till tidigare inellanstatliga

avtal som har ingåtts angående erkännande eller verkställighet

av utländska domar eller beslut har särskild lagstiftning genomförts, som

närmast har tagit sikte på vad de då aktuella avtalen har krävt. Bestämmelser

som avser civilrättsliga avgöranden finns f. n. bl. a. i lagen den 27

mars 1936 (nr 79) om erkännande och verkställighet av dom som meddeiats

i Schweiz, lagen den 5 mars 1937 (nr 81) om internationella rättsförhållanden

rörande dödsbo och lagen den 3 maj 1963 (nr 138) i anledning

av Sveriges anslutning till de internationella fördragen angående godsbefordran

å järnväg samt angående befordran å järnväg av resande och resgods.

I fråga om enbart nordiska avgöranden gäller lagen den 2 december

1932 (nr 540) om erkännande och verkställighet av dom, som meddelats i

Danmark, Finland, Island eller Norge, och lagen den 21 september 1962 (nr

512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,

Finland, Island eller Norge.

År 1960 uppdrogs åt en särskild utredningsman att undersöka, om generella

bestämmelser om erkännande och verkställighet av främmande domar

kan införas i vår lagstiftning. Enligt direktiven för utredningen bör

denna lagstiftning omfatta utländska domar i tvistemål i så vid utsträckning

som möjligt (se riksdagsber. 1961 I Ju 48). Utredningen bedrivs i

samverkan med pågående fortsatt konventionsarbete i Haag i syfte att nå

fram bl.a. till multilaterala konventionsregler om ömsesidigt erkännande avdomar

i förmögenlietsrättsliga mål. Under den tionde Haagkonferensen hösten

1964 behandlades dessa konventionsfrågor. Slutlig utformning av regleringen

nåddes dock ej. Meningen är att arbetet skall slutföras vid en fortsatt

konferens i Haag tidigast under år 1966. Först därefter kan den svenska

utredningen mera slutligt överväga möjligheterna att skapa en generell

svensk lagstiftning.

Ett skäl för att en svensk anslutning till 1958 års Haagkonvention fått

anstå har tidigare varit att resultatet av utredningsarbetet om de allmänna

principerna för vår interna lagstiftning om erkännande och verkställighet

av utländska domar om möjligt borde avvaktas. Som förhållandena numera

har utvecklats torde det dock ännu dröja åtskillig lid, innan detta arbete

kan tänkas leda till införandet av lagbestämmelser. Haagkonventionen bör

— enligt vad jag redan har anfört — ratificeras inom kort. Hinder torde

inte föreligga att den lagstiftning som fordras för anslutningen till konventionen

utformas i överensstämmelse med de principer som har tillämpats

hittills i liknande sammanhang. Det synes kunna ske utan att man

föregriper ställningstagandet till den planerade lagreformen av vidare räckvidd.

En lagstiftning enligt dessa principer, som innebär bl.a. att verkställighet

sker efter viss prövning i ett exekvaturförfarande, lorde ulan tvivel

erbjuda den rättssäkerhet som rimligen kan krävas av den enskilde även

i de rättsförhållanden på vilka Haagkonventionen blir tillämplig.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1965

Konventionen avser erkännande och verkställighet i första hand av domstolsavgöranden.

Den omfattar också underhållsbeslut av administrativ

myndighet. En remissinstans har ansett att man bör vara försiktig med att

medge verkställighet av beslut av administrativa myndigheter i stater vilkas

rättsordningar avsevärt avviker från den svenska. Av de stater som var representerade

vid åttonde Haagkonferensen tillämpas förfarandet med administrativa

beslut om underhållsskyldighet endast i Danmark, Norge,

Schweiz (t. ex. kantonen Vaud) och Österrike. I förhållande till de nordiska

staterna har Sverige redan medgett att de administrativa besluten kan verkställas

här enligt 1962 års nordiska konvention, jfr 1 § lagen om indrivning

i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island

eller Norge. Även i Schweiz och Österrike torde det rättsliga förfarandet hos

de administrativa myndigheterna fylla kraven på tillfredsställande rättssäkerhet

enligt svensk uppfattning. Jag vill dessutom åter erinra om att Sverige

blir bundet i förhållande till stat, som ej var företrädd vid åttonde Haagkonferensen,

endast om anslutningen godkänns från svensk sida. Nämnas

bör att det är förutsatt att sådant godkännande bör lämnas först efter fortsatt

nordiskt samråd.

Med utgångspunkt från vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet

upprättats

förslag till lag om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar

och beslut angående underhåll till barn och

förslag till lag angående ändring i lagen den 27 mars 1936 (nr 79) om

erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz.

Lagförslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga 21.

I samband med att konventionen träder i kraft krävs även vissa ändringar

i författningar som utfärdas av Kungl. Maj :t. Jag syftar närmast på bestämmelser

om fri rättshjälp och om säkerhet för rättegångskostnad (art. 9).

Förslaget till lag om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar

och beslut angående underhåll till barn

1 §•

Lagens allmänna tillämpningsområde torde böra begränsas till att avse

de stater som har tillträtt Haagkonventionen. I förhållande till stater, som

var representerade vid åttonde Haagkonferensen och som ratificerar konventionen,

får Sverige folkrättslig förpliktelse att tillämpa konventionens

bestämmelser efter det att Sverige har ratificerat konventionen (art. 16).

Även andra än konferensstaterna kan vinna anslutning. Sådan anslutning

1 Förslaget till lag angående ändring i lagen om erkännande och verkställighet av dom som

meddelats i Schweizj har uteslutits i bilagan. Det är likalydande med det förslag som är fogat

vid propositionen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1965

gäller endast i förhållande till konventionsstat som godkänner anslutningen

(art. 17). Det synes böra tilläggas Kungl. Maj:t att bestämma på vilka anslutna

stater som lagen skall vara tillämplig. Bestämmelsen i paragrafens

första stycke har utformats i enlighet härmed.

Lagen bör — liksom konventionen (art. 12) — vinna tillämpning endast

på avgöranden som har meddelats i viss främmande stat sedan konventionen

har trätt i kraft mellan Sverige och den staten. Detta torde få närmare

regleras i Kungl. Maj :ts förordnande om tillämpningen i förhållande till

de olika staterna.

De domar och beslut som skall kunna erkännas benämns »avgörande» i

lagförslagets olika bestämmelser. I andra stycket av 1 § definieras »avgörande».

Det klargörs att därmed avses såväl domstolsavgöranden som administrativa

avgöranden. Sådana förelägganden och andra administrativa

beslut som nu förekommer i Danmark, Norge, Schweiz och Österrike hänförs

alltså hit. Endast beslut som är att anse som slutliga omfattas av benämningen.

I överensstämmelse med den teknik som begagnas i konventionen

innebär detta bl. a. att vissa beslut, som avses i 6 § och vilka ej är

slutliga, inte får den rättsverkan att de »erkänns» här i riket. Genom den

gjorda begreppsbestämningen markeras dessutom att endast sådan underhållsskyldighet

som har fastställts av myndighet avses. Således faller privaträttsliga

avtal om underhåll utanför tillämpningsområdet.

2 §•

I paragrafen anges vilka avgöranden som erkänns enligt lagen och vissa

grundläggande villkor härför.

Åtagandena enligt konventionen består i första hand i att avgörande i konventionsstat

skall erkännas i de andra konventionsstaterna. Den närmare

innebörden av att ett avgörande »erkänns» framgår ej direkt av konventionen.

I enlighet med internationell praxis torde avsikten vara att det utländska

avgörandet skall tillmätas en rättslig betydelse som motsvarar rättsverkan

hos ett avgörande i samma sak av en konventionsstats egna myndigheter. I

svenska lagtexter, som har antagits i anslutning till andra mellanstatliga avtal

med motsvarande avtalsförpliktelse, sägs att ett avgörande »gäller här i

liket». Samma formulering torde böra användas i detta sammanhang. En

av rättsverkningarna hos det utländska avgörandet blir bl. a. att det kan få

betydelse som rättegångshinder. Denna rättsverkan blir dock i viss mån

begränsad enligt den nu föreslagna lagen, eftersom en konkurrerande dom

som meddelas efter rättegång i Sverige ges företräde på grund av en bestämmelse

i 3 § andra stycket (jfr art. 2 p. 4 konventionen).

I anslutning till art. 1 och art. 2 p. 3 föreslås i 2 § den huvudregeln att

lagakraftvunnet avgörande, som har meddelats i den främmande staten

och som ålägger någon att utge bidrag till barns underhåll, gäller även här

i riket.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1965

1 överensstämmelse med konventionen avser lagregeln barn i eller utom

äktenskap eller adoptivbarn. Under Haagkonferensen framhölls att begreppet

adoptivbarn bör tolkas extensivt och omfatta alla former av adoption.

Även underhållsskyldighet gentemot styvbarn torde omfattas av konventionen.

Närmare precisering synes ej behöva göras i lagen.

Enligt art. 1 tredje stycket är konventionen inte tillämplig på avgörande

om underhållsskyldighet mellan släktingar i sidled. Det synes ej vara påkallat

att göra motsvarande inskränkning i den svenska lagen.

Enligt art. 8 i konventionen skall konventionsvillkoren för erkännande och

verkställighet äga motsvarande tillämpning på avgörande som har meddelats

i konventionsstat i fråga om ändring av fastställt underhållsbidrag. Det

synes ej vara nödvändigt att införa en särskild bestämmelse av detta innehåll

i lagen. Ändringsavgörandet är ju processuellt fristående. Med den

föreslagna utformningen av lagens bestämmelser omfattar de utan vidare

även ändringsavgöranden. Möjligheten att erkänna ändringsbeslut avses vidare

inte vara beroende av att huvudbeslutet omfattas av lagen. Jämkningsbeslut

som har meddelats i konventionsstat torde sålunda kunna erkännas,

även om huvudbeslutet har getts i stat som ej är ansluten till konventionen.

Enligt svensk rätt torde jämkning av ett underhållsavgörande f.n. inte

kunna vinnas retroaktivt, dvs. för tid innan yrkande därom har framställts

(se NJA 1929 s. 35). I regel torde anledning dock ej förekomma att på grund

av ordre public-hänsyn vägra verkställighet i Sverige av ett utländskt ändringsbeslut

med verkan t.ex. redan från den tidpunkt då de ändrade förhållandena

faktiskt har inträtt.

Bestämmelsen i 2 § lagförslaget innebär alt endast avgöranden som går

ut på bifall i något hänseende till anspråk på underhåll till barn erkänns som

giltiga. Ehuru konventionen ej uttryckligen gör denna begränsning, bygger

dess regler uppenbarligen på den förutsättningen. Det är alltså fråga om

sådana avgöranden som i princip kan läggas till grund för verkställighet.

Regler som avser verkställigheten i Sverige av dessa avgöranden föreslås i 5

och 7—9 §§ lagförslaget.

3 §•

I denna paragraf har upptagits vissa villkor som begränsar räckvidden

av den allmänna regeln i 2 §. Bestämmelserna ansluter till art. 1 första

stycket samt art. 2 p. 1, 2, 4 och 5 i konventionen.

I paragrafens första stycke föreskrivs att ett avgörande ej är gällande här

i riket i fråga om underhåll för tid då den som bidraget avser är gift eller

efter det han har fyllt 21 år (jfr art. 1). Om den underhållsberätttigade har

varit gift men erhållit äktenskapsskillnad före 21 års ålder, blir lagen

tillämplig på underhållsskyldighet för tiden dels före äktenskapet, dels

efter skillnaden och fram till tjugoettårsdagen.

För erkännande krävs vidare, i överensstämmelse med art. 2 p. 1, att

den myndighet som har meddelat avgörandet skall ha varit behörig. Detta

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 13:9 år 1903

framgår av inledningsbestämmelsen i paragrafens andra stycke. Som tidigare

har nämnts förstås med myndighet såväl domstol som administrativ

myndighet. Vilka myndigheter som anses vara behöriga i lagens mening

anges närmare i 4 §.

1 anslutning till art. 2 p. 4 i konventionen föreslås även regler, som begränsar

de rättsliga verkningarna av ett avgörande av utländsk myndighet

som i och för sig anses behörig. Begränsningarna inträder i vissa fall då

litispendens eller konkurrens mellan in- och utländska avgöranden föreligger.

Enligt dessa regler erkänns det utländska avgörandet ej, om mål

i samma sak var anhängigt här när avgörandet meddelades. Ett utländskt

avgörande blir inte heller gällande här, om svensk dom har meddelats i

samma sak. Den svenska domen avses skola få företräde oberoende av

om den har meddelats före eller efter det utländska avgörandet. Det är

utan betydelse, om domen har vunnit laga kraft eller ej när det utländska

avgörandet meddelades eller när dess erkännande aktualiseras här. Anledningen

till att man ansåg sig böra stanna vid sådana lösningar under Haagkonferensen

var att konventionen i art. 3 tillerkänner samtidig jurisdiktionskompetens

åt myndigheter i flera stater — motsvarande kompetensregler

återfinns i 4 § lagförslaget. I den principiella frågan om den lämpliga

avgränsningen av den rättsverkan som skall tillerkännas utländska domar

och beslut här i landet torde det ej finnas anledning att i detta sammanhang

överväga möjligheterna att godta ett vidare tillämpningsområde än som

avses med de nu aktuella konventionsåtagandena.

3 § andra stycket innehåller vidare bestämmelse av innebörd att ett

utländskt avgörande ej erkänns på grund av vissa omständigheter som är

att hänföra till det processuella förfarandet hos den beslutande myndigheten.

I enlighet med vad som sägs i art. 2 p. 2 i konventionen anges först de

fall att den som har ålagts underhållsskyldighet ej har blivit kallad till

eller varit företrädd inför myndigheten i överensstämmelse med föreskrifterna

i den stat myndigheten tillhör. Man har funnit anledning att särskilt beakta

dessa situationer, eftersom det kan föreligga svårigheter att få till stånd

delgivning av kallelser och andra handlingar i de mål och ärenden som här

kommer i fråga. De har ju ofta internationell anknytning redan innan avgörandet

meddelas. Även de fall som anges därefter i lagbestämmelsen har

sin grund i delgivningsproblemen. Även om vederbörliga processuella föreskrifter

har iakttagits men den som har ålagts underhållsskyldighet likväl ej

har fått kännedom om förfarandet eller haft möjlighet att bemöta anspråket,

kan avgörandet betraktas som ogiltigt. Eu förutsättning härför är att

det ej beror på försummelse från hans sida att han bär varit ovetande om

förfarandet eller blivit ur stånd att ingå i svaromål. Denna reglering syftar

närmast på sådana avgöranden som har meddelats i parts frånvaro efter

endast sådan formell delgivning av stämning som medges i åtskilliga stater,

antingen genom kungörelse eller genom annat rent formalförfarande (jfr

prop. 195(i: 100 s. 3).

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

Enligt vad som slutligen sägs i denna paragraf gäller ett utländskt avgörande

ej heller, om det är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen

här i riket. Bestämmelsen svarar mot art. 2 p. 5 i konventionen.

4 §.

I paragrafen anges lagens villkor för att ett avgörande skall anses vara

meddelat av behörig utländsk myndighet. Första stycket motsvarar art. 3

i konventionen. Andra stycket anknyter till art. 18.

Remissyttrandena. I sitt yttrande över konventionen finner Sveriges advokatsamfund

det angeläget att Sverige vid en anslutning gör förbehåll i enlighet

med art. 18 i fråga om avgöranden, meddelade av utländsk myndighet

vars behörighet har betingats av den underhållsberättigades hemvist i myndighetens

stat. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser däremot ej skäl

föreligga för sådant förbehåll. Det synes inte rimligt att Sverige i ett fall

som angår svenskt barn skulle vägra verkställighet av beslut som har meddelats

i det land där barnet bor. Hovrätten påpekar att art. 18 inte torde

medge förbehåll som begränsas att avse endast utländska underhållsberättigade.

Departementschefen. Som tidigare har nämnts avses den föreslagna lagen

bli tillämplig på avgöranden som har meddelats i annan konventionsstat.

I fråga om de villkor som skall uppställas för att ett avgörande av myndighet

i viss konventionsstat skall accepteras bygger konventionen på principen

om »dubbel kompetens» enligt vad som framgår av art. 3. Denna

princip innebär bl.a. att ett avgörande skall anses vara meddelat av behörig

myndighet, om antingen den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade,

när saken anhängiggjordes, hade sitt hemvist i den stat där

myndigheten verkar. Enligt art. 18 i konventionen har stat emellertid rätt

att göra förbehåll, som innebär att staten inte erkänner och verkställer ett

avgörande, om den beslutande myndigheten har grundat sin behörighet på

det förhållandet att den underhållsberättigade hade sitt hemvist i den stat

som myndigheten tillhör. Stat som har begagnat sig av förbehållsrätten kan

emellertid ej påfordra att avgörande av en av dess egna myndigheter erkänns

och verkställs, om myndighetens behörighet beror av att den underhållsberättigade

har hemvist i staten.

Från svensk synpunkt bör myndighet utan tvivel kunna godtas som

behörig, om den som har ålagts underhållsskyldighet hade hemvist i myndighetens

stat, när saken anhängiggjordes. I fråga om avgöranden i den

underhållsberättigades hemviststat har en remissinstans hävdat att Sverige

bör begagna sig av möjligheten att göra förbehåll. Ett sådant förbehåll

skulle innebära att Sverige ej åtog sig konventionens förpliktelser i

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1903

iråga om underhållsavgörande av myndighet, som har funnit sig behörig

i saken på grund av att den underhållsberättigade hade sitt hemvist i myndighetens

stat. Eftersom ett sådant förbehåll har reciprok verkan, skulle det

emellertid också leda till att svenska domar som har meddelats under motsvarande

omständigheter — se t.ex. NJA 1956 s. 410 och 1957 s. 430 — ej

skulle behöva godtas i övriga konventionsstater. Under remissbehandlingen

har det också framhållits att det ej synes rimligt att vägra verkställighet

av utländskt avgörande om underhåll till svenskt barn som är bosatt i den

stat där avgörandet meddelades. Regeln angående behörighet för myndighet

i den underhållsberättigades hemvist har, liksom hela konventionsregleringen,

tillkommit i den underhållsberättigades intresse. Särskilt med hänsyn

härtill bör den kunna godtas fullt ut från svensk sida. Nämnas bör

att de övriga nordiska länderna ej torde komma att begagna sig av reservationsrätten

enligt vad som har framkommit vid de nordiska överläggningarna

i ämnet.

Enligt det sista av de tre alternativa villkoren i konventionens art. 3 anses

ett avgörande vara meddelat av behörig myndighet, om den som ålagts

underhållsskyldighet har godtagit att myndigheten var behörig. Detta

kan han ha gjort antingen uttryckligen eller genom att han har ingått i

svaromål i saken utan invändning angående myndighetens behörighet. En

sådan reglering bör kunna accepteras från svensk sida med hänsyn till de

möjligheter som parter har enligt gällande svensk rätt att avtala eller godta

visst forum med bindande verkan, jfr bl.a. 10 kap. 16 och 18 §§ rättegångsbalken.

Bestämmelser som är utformade i enlighet med vad sålunda har anförts

är samlade i 4 § första stycket lagförslaget. Dessa bestämmelser skall alltså

vinna tillämpning, när fråga uppkommer här i landet att erkänna eller

verkställa ett sådant utländskt avgörande som avses i förslaget. Om utländsk

myndighet har varit behörig enligt den främmande statens interna

forumregler, beaktas ej i detta sammanhang.

Om annan stat gör förbehåll, som har nämnts här förut, angående avgöranden

av myndighet i den underhållsberättigades hemviststat, föreligger

inte någon konventionslörpliktelse från svensk sida med avseende på

motsvarande avgöranden i den främmande staten. Sådana avgöranden bör

kunna undantas från lagens tillämpning. Det torde få lämnas åt Kungl.

Ma j :l att bestämma därom i anslutning till de olika främmande staternas

ratifikation av konventionen. Detta är innebörden av den föreskrift som

har införts i 4 § andra stycket lagförslaget.

5 §•

I anslutning till art. 2 i konventionen föreskrivs i denna paragraf att

avgörande som gäller här i riket enligt 1—4 §§ lagförslaget skall på ansökan

verkställas. Ansökan görs hos Svea hovrätt enligt vad som föreslås i 7 §.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1965

6 §•

i frågor om underhåll kan det ofta vara nödvändigt att få till stånd verkställighet

på ett tidigt stadium. I överensstämmelse med art. 2. p. 3 andra

stycket i konventionen föreskrivs i denna paragraf att verkställighet kan

beviljas på grundval av vissa domar eller beslut om underhåll till barn,

innan lagakraftägande dom föreligger i frågan. Enligt konventionsbestämmelsen

är det mellanstatliga åtagandet begränsat till sådana fall då liknande

beslut kan meddelas och verkställas inom den egna staten. Med utgångspunkt

från motsvarande svenska ordning har lagföreskriften därför

kunnat begränsas till att avse utländska domar och andra beslut av domstol.

Administrativa avgöranden täcks ej av denna föreskrift.

7 §•

Denna paragraf, som hänför sig till art. 4 och art. 6 första stycket i konventionen,

ger föreskrifter om exekvatur för farande och om handlingar som

skall företes i exekvaturärende.

Remissyttrandena. Länsstyrelsen i Jämtlands län har framhållit att ett

särskilt exekvaturförfarande om möjligt bör undvikas, eftersom det medför

tidsutdräkt som kan bli till men för den underhållsberättigade.

Andra remissinstanser anser däremot att exekvaturförfarande bör föreskrivas.

Svea hovrätt påpekar att gällande lagstiftning om erkännande och

verkställighet dels av utländska skiljedomar dels av dom som har meddelats

i Schweiz föreskriver ett exekvaturförfarande med Svea hovrätt som

prövande myndighet. Sådant förfarande har visserligen ansetts kunna undvaras

i anslutning till de nordiska verkställighetsöverenskommelserna. De

förutsätter emellertid inte någon egentlig prövning av exekutionstiteln utöver

vad som förekommer vid verkställandet av inhemska exekutionstitlar

av motsvarande beskaffenhet. Den prövning som skall verkställas enligt

den berörda lagstiftningen liksom enligt föreliggande verkställighetskonvention

är mer omfattande och ställer större krav. Prövning om verkställighet

må ske bör därför inte lämpligen ankomma på exekutiv myndighet.

Det synes i stället påkallat att bestämmelser utfärdas som överensstämmer

med dem som ges för schweiziska domar, överståthållarämbetet ger uttryck

åt samma mening. Även förste stadsfogden i Stockholm finner ett exekvaturförfarande

påkallat, särskilt med hänsyn till att avgörande som har meddelats

i den underhållsskyldiges utevaro kan frånkännas giltighet i vissa

fall. Det kan bli fråga om ett skälighetsbedömande på grundval av vad den

underhållsskyldige har att invända, sedan han har underrättats om den

begärda verkställigheten. Om detta bedömande icke görs med bindande

verkan av en stadfästande myndighet, finns risk för att olika utmätningsmän

träffar olika avgöranden.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1905

Departementschefen. Förfarandet för verkställighet av ett utländskt avgörande

förutsätts i konventionen skola ske enligt procedurregler härför i

verkställighetslandet. Enligt art. 6 tillkommer det verkställighetslandet att

själv ge regler om eventuell s.k. exekvatur. Av art. 5 framgår emellertid

att själva prövningen av avgörandet i ett exekvaturförfarande får ske endast

i vissa huvudsakligen formella hänseenden som närmast svarar mot

vad som föreskrivs i 3, 4, 6 och 7 §§ lagförslaget. Givetvis måste prövningen

också innefatta de grundläggande förutsättningar som är angivna

i 1 och 2 §§. En närmare prövning av avgörandets materiella innehåll är

dock inte medgiven.

I gällande lagstiftning om erkännande och verkställighet av domar, som

ej förutsätts ha nordiskt ursprung, och av utländska skiljedomar har det

tillagts Svea hovrätt att pröva förutsättningarna för verkställighet här i

riket. Exekvaturförfarande enligt en sådan ordning är föreskrivet i lagen

om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz (9 §),

lagen om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo (2 kap. 13 §),

lagen i anledning av Sveriges anslutning till de internationella fördragen

angående godsbefordran å järnväg samt angående befordran å järnväg

av resande och resgods (6 §) och lagen den 14 juni 1929 (nr 147) om

utländska skiljeavtal och skiljedomar (8 §).

Den reglering som avser verkställighet i Sverige av nordiska domar och

beslut har däremot ej särskilt exekvaturförfarande.

I överensstämmelse med vad som gäller för erkännande och verkställighet

av utomnordiska domar och utländska skiljedomar, synes det vara

lämpligt att prövning för verkställighet enligt den nya lagen anförtros

Svea hovrätt.

De avgöranden som kommer i fråga för verkställighet enligt lagen avser

sannolikt oftast periodiskt utgående prestationer. Anmärkas bör att hovrättens

prövning av sådant avgörande i regel torde behöva ske endast en

gång. Verkställighet kan sedan ske vid flera tillfällen under åberopande av

exekvaturbeslutet (jfr art. 7).

Paragrafens andra stycke innehåller föreskrifter om de handlingar som

skall inges till Svea hovrätt, när prövning söks för verkställighet av ett

avgörande. Dessa föreskrifter svarar i första hand mot innehållet i art. 4

i konventionen. En utskrift (huvudskrift) av själva avgörandet kan självfallet

godtas. Detsamma gäller avskrift, som har bestyrkts av den myndighet

som bär meddelat avgörandet eller av annan myndighet vars bestyrkande

accepteras i vederbörande stat, t.ex. notarius pnblicus eller advokat

som äger upprätta notarialakter.

I anslutning till lagbestämmelsen, alt bevis skall företes som utvisar

att avgörandet må verkställas i den stat där det har meddelats, må nämnas

att konventionen måhända ger möjlighet att kräva att exekvaturbeslut skall

ha meddelats även i ursprungslandet, om sådant beslut fordras för verk
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

ställighet av avgörandet inom det landet. Från svensk sida torde det ej finnas

anledning att uppställa krav på sådant beslut, när verkställighet söks

här.

De föreslagna föreskrifterna om handlingar som skall företes kan givetvis

ej hindra utmätningsman att, om särskilda skäl påkallar detta, senare infordra

kompletterande handlingar som kan behövas, t.ex. bevis om att den

underhållsberättigade fortfarande är i livet.

I paragrafens tredje stycke sägs att styrkt översättning till svenska språket

skall fogas till handlingarna hos Svea hovrätt. Motsvarande bestämmelse

saknas i konventionen. Hinder torde dock ej föreligga att här uppställa översättningskravet,

som betingas av praktiska synpunkter. I enlighet med vad

som gäller i andra sammanhang får förutsättas att handling som är skriven

på danska eller norska språket också godtas.

8 och 9 §§.

Enligt vad som föreslås i 8 § får ansökan om verkställighet ej bifallas utan

att den som bär ålagts underhållsskyldighet har haft tillfälle att svara.

I 9 § sägs att det utländska avgörandet verkställs som svensk dom vilken

äger laga kraft, om hovrätten har bifallit ansökningen. En förutsättning

är att högsta domstolen inte förordnar annat. Sådant förordnande kan

meddelas efter besvär mot hovrättens beslut. Innehåller det utländska avgörandet

föreskrift om tvångsmedel, skall föreskriften inte vinna tillämpning.

Dessa bestämmelser överensstämmer med vad som allmänt föreskrivs i

gällande lagstiftning om erkännande och verkställighet av domar, som ej

förutsätts vara nordiska, och av utländska skiljedomar, jfr lagen om erkännande

och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz (10 och

11 §§), lagen om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo (2 kap.

13 §), lagen i anledning av Sveriges anslutning till de internationella fördragen

angående godsbefordran å järnväg samt angående befordran å järnväg

av resande och resgods (7 och 8 §§) och lagen om utländska skiljeavtal

och skiljedomar (9 §).

Av principen i konventionen att verkställigheten sker enligt lagen i verkställighetslandet

följer bl. a. att processuella och exekutionsrättsliga bestämmelser

i detta land om preskription kan iakttas. Vid nordiska överläggningar

har konstaterats att utländska underhållsavgöranden kan uteslutas

från viss verkställighetsform i samma utsträckning som avgöranden meddelade

i verkställighetslandet. Det torde sålunda få förutsättas att införsel

för uttagande av underhåll åt barn ej kan beviljas här i riket till betalning

av bidragsbelopp, som har förfallit till betalning tidigare än två år före början

av den kalendermånad under vilken verkställigheten kan ske, jfr 6 §

lagen den 14 juni 1917 (nr 380) om införsel i avlöning, pension eller livränta.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

10 §.

Tidigare har nämnts att en konvention av år 1962 gäller mellan de nordiska

länderna om indrivning av underhållsbidrag. Den svenska regleringen

i ämnet finns i lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda

i Danmark, Finland, Island eller Norge. Enligt denna lag kan bl.a.

lagakraftvunnen dom eller myndighets beslut i ett av de övriga nordiska

länderna, varigenom någon har förpliktats att utge underhållsbidrag till

barn, verkställas här i riket. Detsamma gäller dom eller beslut som kan verkställas

lika med lagakraftvunnen dom (1 §). Lagen innehåller ej bestämmelser

om särskild prövning av domen eller beslutet här i riket. Verkställigheten

sker enligt vad som är föreskrivet om svensk domstols lagakraftvunna

dom (4 §). Vistas sökanden i Sverige görs framställning om

verkställighet direkt hos vederbörande utmätningsman. I annat fall inlämnas

framställningen hos myndighet i den nordiska stat, där sökanden

vistas, eller i den stat där avgörandet meddelades. Myndigheten sänder sedan

framställningen till länsstyrelse eller till utrikesdepartementets rättsavdelning

(2 §). Enligt kungörelsen den 21 september 1962 (nr 513) med

föreskrifter om tillämpningen av lagen sänder länsstyrelsen eller rättsavdelningen

framställningen vidare till vederbörande utmätningsman (4 §).

Sådan verkställighet som sker enligt 1962 års lag synes inte strida mot konventionsåtagandena

enligt Haagkonventionen. Verkställighet kan vinnas

redan utan sådan prövning som denna konvention förutsätter. I fråga om

förfarandet för erhållande av verkställighet lämnar konventionen åt verkställighetslandet

att bestämma. Intet torde därför hindra att verkställigheten

av de nordiska underhållsavgörandena sker enligt 1962 års lag även

efter det att Sverige och övriga nordiska länder har anslutit sig till Haagkonventionen.

Detta överensstämmer med de önskemål som har uttalats

vid nordiska överläggningar.

Mellan de nordiska länderna gäller även — som jag har nämnt förut —

en konvention av år 1931 innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser

om äktenskap, adoption och förmynderskap m.m. På grundval

av konventionen har utfärdats förordningen den 31 december 1931

(nr 429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap,

adoption och förmynderskap. I förordningen regleras bl.a. ländernas kompetens

i mål om hem- och äktenskapsskillnad mellan medborgare i nordiskt

land (7 §). I samband med yrkande om hemskillnad eller äktenskapsskillnad

kan frågor om bl.a. underhållsskyldighet och vårdnad om barn

också prövas (8 §). Lagakraftvunnen dom eller administrativ myndighets

beslut, som har meddelats i ett land i sådan sak, gäller i övriga nordiska länder

utan särskild stadfästelse och utan någon prövning av avgörandet (22 §).

Ej heller sådant erkännande av avgörande som avses i 1931 års förordning

synes strida mot konventionsåtagandena enligt Haagkonventionen.

Det främmande avgörandet gäller redan utan sådan prövning som förut
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

sätts i denna konvention. Hinder torde ej föreligga att låta förordningen

vinna tillämpning i fråga om nordiska underhållsavgörandens giltighet

även efter det att Sverige och övriga nordiska stater har anslutit sig till

H aagkonventionen.

Även övriga nordiska länder väntas komma att ratificera Haagkonventionen

inom en snar framtid. I överensstämmelse med vad som nyss har

sagts torde de nordiska avgöranden som avses i 1962 års lag och 1931 års

förordning kunna undantas från tillämpningsområdet för den lag som föreslås

här. Detta synes lämpligen ske genom en bestämmelse i själva lagen

av det innehåll som förordas i förslagets 10 §.

Ikraftträdande

Som tidigare har nämnts trädde konventionen i kraft den 1 januari 1962.

För Sveriges del sker ikraftträdandet sextio dagar efter deponeringen av

ratifikationsinstrumentet. För att få en lämplig samordning med ikraftträdandet

av konventionen bör lagen träda i kraft den dag Kungl. Maj :t

förordnar.

Förslaget till lag angående ändring i lagen om erkännande och verkställighet

av dom som meddelats i Schweiz

Som förut bär anförts gäller mellan Sverige och Schweiz konventionen

den 15 januari 1936 om erkännande och verkställighet av domar och skiljedomar.

På grundval av konventionens bestämmelser har lagen om erkännande

och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz utformats. Konventionen

och lagen gäller även domar om underhållsbidrag till barn.

Sedan Schweiz numera har tillträtt Haagkonventionen synes det önskvärt

att erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn

hädanefter sker i enlighet med denna konvention. Tillämpningen av 1936

års konvention bör begränsas i motsvarande mån.

Förhandlingar rörande en sådan begränsning av 1936 års konvention avses

skola äga rum. Genomförs en sådan ändring, bör samma begränsning

införas i 1936 års lag. För att detta skall kunna ske utan dröjsmål, synes

lagändring böra beslutas redan nu och Kungl. Maj :t bemyndigas att förordna

om ikraftträdande av lagändringen.

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag av

protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

Bilaga 1

(Översättning)

Convention concernant la reconnaissance

et 1’exécution des décisions en matiére

»1’obligations alimcntaires envers

les enfants

Les Etats signataires de la présente

Convention;

Désirant établir des dispositions

communes pour régler la reconnaissance

et 1’exécution des décisions en

matiére d’obligations alimentaires

envers les enfants;

Ont résolu de conclure une Convention

å cet effet et sont convenus

des dispositions suivantes:

Artide premier

La présente Convention a pour

objet d’assurer la reconnaissance et

1’exécution réciproques, par les Etats

contractants, des décisions rendues å

Foccasion de demandes, å caractére

international ou interne, portant sur

la réclamation d’aliments par un enfant

légitime, non légitime ou adoptif,

non marié et ågé de moms de 21

ans accomplis.

Si la décision contient des dispositions

sur un point autre que l’obligation

alimentaire, l’effet de la Convention

reste limité å cette derniére.

La Convention ne s’applique pas

aux décisions en matiére alimentaire

entre collatéraux.

Article 2

Les décisions rendues en matiére

d’aliments dans un des Etats contractants

devront étre reconnues et

déclarées exécutoires, sans révision

au fond, dans les autres Etats contractants,

si

1. 1’autorité qui a statué a été

eompétente en vertu de Ia présente

Convention;

Konvention om erkännande och verkställighet

av avgöranden om underhåll

till barn

Denna konventions signatärmakter,

vilka önska åstadkomma gemensamma

bestämmelser om erkännande

och verkställighet av avgöranden

om underhållsskyldighet gentemot

barn,

ha beslutat att avsluta en konvention

för detta ändamål och ha överenskommit

om följande bestämmelser.

Artikel 1

Denna konvention har till syfte att

säkerställa, att de fördragsslutande

staterna ömsesidigt erkänna och

verkställa avgöranden i anledning av

anspråk, av internationell eller intern

natur, på bidrag till underhåll

åt barn, som har äktenskaplig eller

utomäktenskaplig börd eller är

adoptivbarn och som icke är gift och

ej heller uppnått 21 års ålder.

Om avgörandet innefattar beslut

även angående annat än fråga om

underhållsskyldighet, skall konventionens

tillämpningsområde begränsas

till denna fråga.

Konventionen är icke tillämplig på

avgörande om underhållsskyldighet

mellan släktingar i sidled.

Artikel 2

Avgörande om underhåll som meddelats

i en fördragsslutande stat

skall utan omprövning av saken erkännas

och förklaras kunna verkställas

i de andra fördragsslutande

staterna, om

1. den myndighet som meddelat

avgörandet varit behörig enligt denna

konvention;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1965

2. la partie défenderesse a été réguliérement

citée ou représentée selon

la loi de 1’Etat dont reléve l’autorité

ayant statué;

toutefois, en cas de décision par

défaut, la reconnaissance et l’exécution

pourront étre refusées si, au va

des circonstances de la cause, l’autorité

d’exécution estime que c’est sans

faute de la partie défaillante que

celle-ci n’a pas eu connaissance de la

procédure ou n’a pu s’y défendre;

3. la décision est passée en force

de chose jugée dans l’Etat ou elle a

été rendue;

toutefois, les décisions exécutoires

par provision et les mesures provisionnelles

seront, quoique susceptibles

de recours, déclarées exécutoires

par 1’autorité d’exécution si

pareilles décisions peuvent étre rendues

et exécutées dans l’Etat dont reléve

cette autorité;

4. la décision n’est pas contraire å

une décision rendue sur le méme objet

et entre les mémes parties dans

1’Etat ou elle est invoquée;

la reconnaissance et 1’exécution

pourront étre refusées si, avant le

prononcé de la décision, il y a avait

litispendance dans l’Etat ou elle est

invoquée;

5. la décision n’est pas manifestement

incompatible avec l’ordre public

de l’Etat ou elle est invoquée.

Artide 3

Aux termes de la présente Convention,

sont compétentes pour rendre

des décisions en matiére d’aliments

les autorités suivantes:

1. les autorités de 1’Etat sur le territoire

duquel le débiteur d’aliments

avait sa résidence habituelle au moment

ou 1’instance a été introduite;

2. les autorités de l’Etat sur le territoire

duquel le créancier d’aliments

avait sa résidence habituelle au moment

ou 1’instance a été introduite;

2. svaranden blivit kallad eller företrädd

i överensstämmelse med lagen

i den stat som den beslutande

myndigheten tillhör;

dock att erkännande och verkställighet

skall kunna vägras, om avgörande

meddelats mot någon som uteblivit,

såvida verkställighetsmyndigheten

med hänsyn till omständigheterna

finner det icke vara orsakat av

den uteblivnes försummelse att han

ej erhållit kännedom om förfarandet

eller icke haft möjlighet att bemöta

anspråket;

3. avgörandet vunnit laga kraft i

den stat där det meddelats;

dock skall verkställighetsmyndigheten

förklara, att avgöranden, som

må verkställas utan hinder av att de

ej äga laga kraft, och interimistiska

avgöranden må verkställas, om liknande

avgöranden kunna meddelas

och verkställas i den stat myndigheten

tillhör;

4. avgörandet icke strider mot ett

i samma sak och mellan samma parter

träffat avgörande i den stat där

det åberopas;

erkännande och verkställighet må

också vägras, om sak som nyss

sagts, när avgörandet meddelades,

var anhängig i den stat där avgörandet

åberopas;

5. avgörandet icke är uppenbart

oförenligt med grunderna för rättsordningen

(ordre public) i den stat

där det åberopas.

Artikel 3

Följande myndigheter äro enligt

denna konvention behöriga att meddela

avgöranden i underhållsfrågor:

1. myndighet i den stat där den

underhållsskyldige hade sitt hemvist,

när saken anhängiggjordes;

2. myndighet i den stat där den

underhållsberättigade hade sitt hemvist,

när saken anhängiggjordes;

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Ma j:t.s proposition nr 13!) år 1963

3. l’autorité å Ia compétence de laquelle

le débiteur d’alimants s’est

soumis soit expressément, soit en

s’expliquant sur le fond sans réserves

touchant la compétence.

Arlicle 4

La partie qui se prévaut d’une décision

ou qui en demande 1’exécution

doit produire:

L une expédition de la décision réunissant

les conditions nécessaires å

son authenticité;

2. les piéces de nature å établir

que la décision est exécutoire;

3. en cas de décision par défaut,

une copie authentique de l’acte introductif

d’instance et les piéces de

nature å établir que cet acte a été dument

signifié.

Article 5

L’examen de 1’autorité d’exécution

se bornera aux conditions visées

dans 1’article 2 et aux documents

énumérés å 1’article 4.

Article 6

La procédure d’exequatur est régie,

en tant que la présente Convention

n’en dispose autrement, par la

loi de l’Etat dont reléve l’autorité

d’exécution.

Toute décision déclarée exécutoire

a la inéme force et produit les mémes

effets que si elle émanait d’une

autorité compétente de l’Etat ou

1’exécution est demandée.

Article 7

Si la décision dont 1’exécution est

demandée, a ordonné la prestation

des aliments par paiements périodiques,

1’exécution sera accordée tant

pour les paiements déjå échus que

pour les paiements å échoir.

Article 8

Les conditions établies par les artides

précédents en ce qui concerne

3. den myndighet vars behörighet

den underhållsskyldige godtagit, antingen

uttryckligen eller genom att

ingå i sakligt svaromål utan att göra

invändning i fråga om myndighetens

behörighet.

Artikel 4

Part, som åberopar ett avgörande

eller begär verkställighet därav,

skall förete

1. ett exemplar av avgörandet,

som uppfyller nödvändiga villkor för

dess äkthet;

2. bevis att avgörandet må verkställas;
3.

om avgörandet meddelats mot

någon som uteblivit, en vederbörligen

styrkt avskrift av de handlingar

genom vilka saken anhängiggjordes

samt bevis att dessa handlingar blivit

delgivna i vederbörlig ordning.

Artikel 5

Verkställighetsmyndighetens prövning

må avse endast de villkor som

äro nämnda i artikel 2 och de handlingar

som äro angivna i artikel 4.

Artikel 6

Lagen i den stat, som den verkställande

myndigheten tillhör, skall tilllämpas

på exekvaturförfarandet, om

annat ej följer av bestämmelserna i

denna konvention.

Avgörande, som enligt förordnande

må verkställas, har samma kraft

och verkan som om det härrörde

från behörig myndighet i den stat

där verkställigheten begäres.

Artikel 7

Skall underhållsbidrag erläggas

genom periodiska betalningar eniigt

det avgörande vars verkställande begäres,

må verkställighet beviljas för

belopp som redan är förfallet eller

framdeles förfaller till betalning.

Artikel 8

De i föregående artiklar angivna

villkoren för erkännande och verk
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

la reconnaissance et 1’exécution des

décisions visées par la présente Convention,

s’appliquent également aux

décisions émanant de l’une des autorités

visées å 1’article 3, modifiant la

condamnation relative å une obligation

alimentaire.

Article 9

La partie admise å 1’assistance judiciaire

gratuite dans 1’Etat ou la décision

a été rendue en bénéficiera

dans la procédure tendant å obtenir

1’exécution de la décision.

Dans les procédures visées par la

présente Convention, il n’y a pas lieu

å cautio judicatum solvi.

Les piéces produites sont dispensées,

dans les procédures régies par

la présente Convention, de visa et de

légalisation.

Article 10

Les Etats contractants s’engagent

ä faciliter le transfert du montant

des sommes allouées en raison d’obligations

alimentaires envers les enfants.

Article 11

Aucune disposition de la présente

Convention ne peut faire obstacle au

droit du créancier d’aliraents d’invoquer

toute autre disposition applicable

å 1’exécution des décisions en

matiére d’aliments soit en vertu de

la loi interne du pays ou siége l’autorité

d’exécution, soit aux termes

d’une autre Convention en vigueur

entre les Etats contractants.

Article 12

La présente Convention ne s’applique

pas aux décisions rendues avant

son entrée en vigueur.

Article 13

Chaque Etat contractant indiquera

au Gouvernement des Pays-Bas les

autorités compétentes pour rendre

ställighet av sådana avgöranden som

avses i denna konvention skola även

äga tillämpning på avgöranden av

någon av de i artikel 3 nämnda myndigheterna

i fråga om ändring av

fastställd underhållsskyldighet.

Artikel 9

Part, som åtnjutit kostnadsfri

rättshjälp i den stat där avgörandet

meddelats, skall åtnjuta sådan rättshjälp

i förfarandet för verkställighet

av avgörandet.

I de förfaranden som avses i denna

konvention må icke krävas att säkerhet

ställes för rättegångskostnad.

I de förfaranden, på vilka denna

konvention är tillämplig, skola företedda

handlingar vara undantagna

från viserings- och legaliseringsskyldighet.

Artikel 10

De fördragsslutande staterna förbinda

sig att underlätta överförandet

av medel som tillerkänts på grund av

underhållsskyldighet gentemot barn.

Artikel 11

Ingen bestämmelse i denna konvention

utgör hinder för den underhållsberättigade

att åberopa annan

bestämmelse som är tillämplig på

verkställighet av avgörande om underhåll

enligt lagen i den stat där

verkställighetsmyndigheten finnes

eller enligt annan konvention som

gäller mellan de fördragsslutande

staterna.

Artikel 12

Denna konvention äger icke tilllämpning

på avgörande som meddelats,

innan konventionen trätt i

kraft.

Artikel 13

Varje fördragsslutande stat skall

underrätta Nederländernas regering

om de myndigheter som äro behöri
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1963

des décisions en matiére d’aliments

et pour rendre exécutoires les décisions

étrangéres.

Le Gouvernement des Pays-Bas

portera ees Communications å la connaissance

des autres Etats contractants.

Article 14

La présente Convention s’applique

de plein droit aux territoires métropolitains

des Etats contractants.

Si un Etat contractant en désire la

mise en vigueur dans tous les autres

territoires ou dans tels des autres

territoires dont les relations internationales

sont assurées par lui, il notifiera

son intention å cet effet par un

aete qui sera déposé auprés du Ministére

des Affaires Étrangéres des

Pays-Bas. Celui-ci en enverra, par la

voie diplomatique, une copie, certifiée

conforme, å chacun des Etats

contractants.

Cette déclaration n’aura d’effet relativement

aux territoires non métropolitains

que dans les rapports entre

1’Etat qui Laura faite et les Etats qui

auront déclaré 1’accepter. Cette derniére

déclaration sera déposée auprés

du Ministére des Affaires Étrangéres

des Pays-Bas; celui-ci en enverra,

par la voie diplomatique, une copie,

certifiée conforme, å chacun des

Etats contractants.

Article 15

La présente Convention est ouverte

å la signature des Etats représentés

ä la Huitiéme Session de la Conférence

de La Haye de Droit International

Privé.

Elle sera ratifiée et les instruments

de ratification seront déposés auprés

du Ministére des Affaires Étrangéres

des Pays-Bas.

11 sera dressé de tout dépöt d’instruments

de ratification un procésverbal

dont une copie, certifiée con
-

ga att besluta i underhållsfrågor och

att förordna att utländska avgöranden

må verkställas.

Nederländernas regering skall

bringa dessa underrättelser till de

övriga fördragsslutande staternas

kännedom.

Artikel 14

Denna konvention är tillämplig på

de fördragsslutande staternas inoderlandsområden.

Om fördragsslutande stat önskar,

att konventionen sättes i kraft beträffande

den fördragsslutande statens

alla övriga områden eller beträffande

sådana övriga områden, för

vilkas internationella förbindelser

staten svarar, skall den tillkännagiva

denna sin avsikt i en handling som

skall deponeras i Nederländernas utrikesministerium.

Ministeriet skall

på diplomatisk väg tillställa envar av

de fördragsslutande staterna en bestyrkt

avskrift av handlingen.

Detta tillkännagivande skall gälla

endast i förhållandet mellan den

stat som gjort tillkännagivandet och

de stater som förklarat sig godkänna

detsamma. Sådan förklaring

skall deponeras i Nederländernas utrikesministerium.

Ministeriet skall

på diplomatisk väg tillställa envar av

de fördragsslutande staterna en bestyrkt

avskrift av handlingen.

Artikel 15

Denna konvention är öppen för

undertecknande av de stater som voro

företrädda vid Haagkonferensens

för internationell privaträtt åttonde

session.

Den skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten

skola deponeras i

Nederländernas utrikesministerium.

Vid varje deponering av ratifikationsinstrument

skall upprättas ett

protokoll, varav en bestyrkt avskrift

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Ma j. ts proposition nr 139 år 1965

forme, sera remise, par la voie diplomatique,

ä chacun des Etats signataires.

Article 16

La présente Convention entrera en

vigueur le soixantiéme jour ä partir

du dépöt du quatriéme instrument

de ratification prévu par 1’article 15.

Pour chaque Etat signataire, ratifiant

postérieurement la Convention,

celle-ci entrera en vigueur le soixantiéme

jour å partir de la date du dépöt

de son instrument de ratification.

Dans 1’hypothése visée par 1’article

14, alinéa 2, de la présente Convention,

celle-ci sera applicable le soixantiéme

jour å partir de la date du

dépöt de la déclaration d’acceptation.

Article 17

Tout Etat, non représenté å la

Huitiéme Session de la Conférence de

La Haye de Droit International

Privé, pourra adhérer å la présente

Convention. L’Etat désirant adhérer

notifiera son intention par un acte

qui sera déposé auprés du Ministére

des Affaires Etrangéres des PaysBas.

Celui-ci en enverra, par la voie

diplomatique, une copie, certifiée

conforme, å chacun des Etats contractants.

La Convention entrera en vigueur,

entre l’Etat adhérant et 1’Etat ayant

déclaré accepter cette adhésion, le

soixantiéme jour aprés la date du

dépöt de l’acte d’adhésion.

L’adhésion n’aura d’effet que dans

les rapports entre 1’Etat adhérant et

les Etats contractants qui auront déclaré

accepter cette adhésion. Cette

déclaration sera déposée auprés du

Ministére des Affaires Etrangéres des

Pays-Bas; celui-ci en enverra, par la

voie diplomatique, une copie, certifiée

conforme, å chacun des Etats

contractants.

Il est entendu que le dépöt de l’acte

d’adhésion ne pourra avoir lieu

skall tillställas envar av signatärmakterna

på diplomatisk väg.

Artikel 16

Denna konvention träder i kraft

på den sextionde dagen räknat från

dagen för deponeringen av det fjärde

av de i artikel 15 nämnda ratifikationsinstrumenten.

För varje signatärmakt, som ratificerar

konventionen senare, träder

den i kraft på den sextionde dagen

räknat från dagen för deponeringen

av dess ratifikationsinstrument.

I fall som avses i artikel 14 andra

stycket skall konventionen vinna tilllämpning

på den sextionde dagen

räknat från dagen för deponeringen

av förklaring om godkännandet.

Artikel 17

Stat som icke var företrädd vid

Haagkonferensens för internationell

privaträtt åttonde session skall kunna

ansluta sig till denna konvention.

Stat som önskar ansluta sig skall

tillkännagiva denna sin avsikt i en

handling, som skall deponeras i Nederländernas

utrikesministerium.

Ministeriet skall på diplomatisk väg

tillställa varje fördragsslutande stat

en bestyrkt avskrift av handlingen.

Konventionen träder i kraft mellan

stat som ansluter sig och stat

som förklarat sig godkänna anslutningen

på sextionde dagen efter dagen

för deponeringen av anslutningshandlingen.

Anslutningen skall medföra verkan

endast i förhållandet mellan den

stat som ansluter sig och de fördragsslutande

stater som förklarat

sig godkänna anslutningen. Sådan

förklaring skall deponeras i Nederländernas

utrikesministerium. Ministeriet

skall på diplomatisk väg tillställa

varje fördragsslutande stat en

bestyrkt avskrift.

Deponering av anslutningshandling

kan icke äga rum, förrän kon
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

qu’aprés 1’entrée en vigueur de la

présente Convention en vertu de 1’article

16.

Artide 18

Chaque Etat contractant, en signant

ou ratifiant la présente Convention

ou en y adhérant, pourra faire

une réserve quant å la reconnaissance

et ä l’exécution des décisions rendues

par une autorité d’un autre Etat

contractant, qui aurait été compétente

en raison de la résidence du créancier

d’aliments.

L’Etat qui aura fait usage de cette

réserve ne pourra prétendre å Fapplication

de la Convention aux décisions

rendues par ses autorités lorsque

celles-ci auront été compétentes

en raison de la résidence du créancier

d’aliments.

Article 19

La présente Convention aura une

durée de cinq ans å partir de la date

indiquée dans F artide 16, alinéa premier,

de la présente Convention. Ce

délai commencera å courir de cette

date, méme pour les Etats qui Fauront

ratifiée ou y auront adhéré postérieurement.

La Convention sera renouvelée tacitement

de cinq ans en cinq ans,

sauf dénonciation.

La dénonciation devra, au moins

six mois avant Fexpiration du délai,

étre notifiée au Ministére des Affaires

Etrangéres des Pays-Bas, qui en

donnera connaissance ä tous les

autres Etats contractants.

La dénonciation peut se limiter

aux territoires ou å certains territoircs

indiqués dans une notification

1''aite conformément å 1’article 14,

alinéa 2.

La dénonciation ne produira son

cffet qu’å Pégard de 1’Etat qui Faura

notifiée. La Convention restera en

vigueur pour les autres Etats contractants.

ventionen trätt i kraft enligt artikel

16.

Artikel 18

Fördragsslutande stat må, vid undertecknande

eller ratifikation av

denna konvention eller vid anslutning

till densamma, göra förbehåll

i fråga om erkännande och verkställighet

av avgörande, som meddelats

av sådan myndighet i annan fördragsslutande

stat vars behörighet

betingats av den underhållsberättigades

hemvist.

Stat som gjort sådant förbehåll

kan ej påfordra att konventionen

skall tillämpas på avgöranden av

dess egna myndigheter, när myndighetens

behörighet betingats av den

underhållsberättigades hemvist.

Artikel 19

Denna konvention skall gälla i

fem år, räknat från den dag som angives

i artikel 16 första stycket i

konventionen. Denna tid börjar löpa

från sagda dag även för stater som

senare ratificerat eller anslutit sig

till konventionen.

Konventionen skall, om uppsägning

icke sker, utan vidare tillkännagivande

anses förlängd för fem år i

sänder.

Uppsägning skall tillkännagivas

minst sex månader före den löpande

periodens utgång hos Nederländernas

utrikesministerium, som skall

underrätta samtliga övriga fördragsslutande

stater därom.

Uppsägning kan begränsas till att

avse de områden eller vissa av de

områden som angivits i tillkännagivande

enligt artikel 14 andra stycket.

Uppsägning skall äga verkan endast

i fråga om stat som verkställt

uppsägningen. För övriga fördragsslutande

stater skall konventionen

förbli i kraft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1963

En foi de quoi, les soussignés, dument

autorisés, ont signé la présente

Convention.

Fait å La Haye, le 15 avril 1958, en

un seul exemplaire, qui sera déposé

dans les archives du Gouvernement

des Pays-Bas, et dont une copie, certifiée

conforme, sera remise, par la

voie diplomatique, å chacun des

Etats représentés å la Huitiéme Session

de la Conférence de La Haye de

Droit International Privé ainsi

qu’aux Etats adhérant ultérieurenient.

Till bekräftelse härav ha undertecknade,

därtill behörigen bemyndigade,

undertecknat denna konvention.

Som skedde i Haag den 15 april

1958 i ett enda exemplar, som skall

förvaras i Nederländernas regerings

arkiv och varav bestyrkt avskrift på

diplomatisk väg skall tillställas varje

stat, som var företrädd vid Haagkonferensens

för internationell privaträtt

åttonde session, samt de stater

som ansluta sig senare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

35

Bilaga 2

Förslag

till

Lag

om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut

angående underhåll till barn

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Bestämmelserna i denna lag äga, enligt förordnande av Konungen, tilllämpning

i förhållande till stat som är ansluten till den i Haag den 15 april

1958 dagtecknade konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden

om underhåll till barn.

Med avgörande avses i denna lag dom och domstols eller annan myndighets

slutliga beslut.

2 §.

Lagakraftvunnet avgörande som meddelats i den främmande staten och

som ålägger någon att utgiva bidrag till barns underhåll gäller även här i

riket, om annat ej följer av 3 och 4 §§.

3 §•

Avgörande som avses i 2 § är ej gällande här i riket i fråga om underhåll

för tid då den som bidraget avser är gift eller efter det han fyllt tjugoett år.

Avgörandet gäller ej heller,

om den myndighet som meddelat avgörandet ej var behörig enligt 4 §,

om samma sak var anhängig här i riket när avgörandet meddelades i den

främmande staten,

om dom meddelats här i riket i samma sak,

om den som ålagts underhållsskyldighet ej blivit kallad till eller varit företrädd

inför myndigheten enligt föreskrifterna i den stat myndigheten

tillhör,

om de föreskrifter som nämnts ovan iakttagits men den som ålagts underhållsskyldighet

likväl icke erhållit kännedom om förfarandet eller haft

möjlighet att bemöta anspråket och sådant förhållande ej beror av försummelse

från hans sida, eller

om avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen

här i riket.

4 §•

Avgörandet anses vara meddelat av behörig myndighet i främmande stat,

om den som ålagts underhållsskyldighet hade sitt hemvist i den staten,

när saken anhängiggjordes,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1965

om den underhållsberättigade hade sitt hemvist i den staten, när saken

anhängiggjordes, eller

om den som ålagts underhållsskyldighet uttryckligen godtagit att saken

prövas av myndigheten eller utan invändning angående myndighetens behörighet

ingått i svaromål i saken.

Konungen må förordna, att myndighet i viss stat ej skall anses behörig,

om myndigheten grundat sin behörighet på det förhållandet att den underhållsberättigade

hade sitt hemvist i den staten.

5 §-

Avgörande som enligt 1—4 §§ gäller här i riket skall på ansökan verkställas

här.

6 §•

Även sådan dom angående underhåll till barn som utan hinder av att den

ej äger laga kraft må verkställas i den stat där den meddelats eller domstols

beslut om underhåll till barn för tiden intill dess laga kraft ägande

dom eller beslut föreligger skall på ansökan verkställas här, om domen eller

beslutet meddelats i stat som avses i 1 § och dom eller beslut av detta slag

kunnat meddelas av svensk domstol i motsvarande fall. Ansökan må icke

bifallas, om sådant förhållande föreligger att enligt 3 eller 4 § ett avgörande

ej skulle gälla här i riket.

7 §•

Ansökan om verkställighet göres hos Svea hovrätt.

Vid sådan ansökan skall fogas

avgörandet i huvudskrift eller i avskrift som bestyrkts av myndighet,

bevis att avgörandet må verkställas i den stat där det meddelats,

om underhållsskyldighet ålagts någon som uteblivit eller eljest ej besvarat

framställt anspråk på underhåll, styrkt avskrift av de handlingar genom

vilka saken anhängiggjordes och bevis att dessa handlingar före avgörandet

blivit delgivna i vederbörlig ordning.

Vid handlingarna skall fogas styrkt översättning till svenska språket.

8 §•

Ansökan om verkställighet må ej bifallas utan att den som ålagts underhållsskyldighet

haft tillfälle att svara.

9 §•

Bifaller hovrätten ansökningen, verkställes avgörandet som svensk domstols

dom vilken äger laga kraft, om ej högsta domstolen förordnar annat.

Innehåller avgörandet föreskrift om tvångsmedel, skall den föreskriften ej

vinna tillämpning.

10 §.

Föreskrifterna i denna lag gälla ej i förhållande till Danmark, Finland,

Island och Norge i den män särskilda bestämmelser äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1965

37

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 1 september

1965.

Närvarande:

justitieråden Hagbergh,

Dennemark,

regeringsrådet Wilkens,

justitierådet Riben.

Enligt lagrådet den 10 augusti 1965 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen

i statsrådet den 15 juni 1965, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till 1) lag om erkännande och verkställighet av

vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn samt 2)

lag angående ändring i lagen den 27 mars 1936 (nr 79) om erkännande och

verkställighet av dom som meddelats i Schweiz.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Eric Essén.

Det under 1) omförmälda lagförslaget föranledde följande yttrande av

lagrådet.

4 §•

I första stycket av denna paragraf anges, i överensstämmelse med art. 3 i

konventionen, villkoren för att ett avgörande skall anses vara meddelat avbehörig

utländsk myndighet. Härtill fogas, i andra stycket, en undantagsbestämmelse

av innehåll att Kungl. Maj :t må förordna att myndighet i viss

stat ej skall anses behörig, om myndigheten grundat sin behörighet på det

förhållandet att den underhållsberättigade hade sitt hemvist i den staten.

Detta bemyndigande för Kungl. Maj:t har, enligt vad som uttalas i remissprotokollet,

tillkommit med hänsyn till möjligheten att främmande stat vid

anslutning till konventionen gör förbehåll enligt dess art. 18.

Undantagsbestämmelsen bör enligt lagrådets mening utformas i överensstämmelse

med den sålunda uttalade avsikten. Lagrådet förordar, att stadgandet

får innehålla, att om främmande stat vid anslutning till konventionen

förbehållit sig att icke erkänna avgörande av myndighet, vars behörighet

betingats av den undcrhållsberättigades hemvist, Konungen må förordna

att myndighet i den staten ej skall anses behörig, om myndigheten

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1965

grundat sin behörighet på det förhållandet att den underhållsberättigade

hade sitt hemvist där.

Lagrådet lämnade det under 2) omförmälda lagförslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1965

39

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 1 oktober

1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Andersson, Lindström, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 1 september

1965 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 15 juni 1965 remitterade

förslagen till

1) lag om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och

beslut angående underhåll till barn,

2) lag angående ändring i lagen den 27 mars 1936 (nr 79) om erkännande

och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och förordar att förslaget

till lag om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut

angående underhåll till barn jämkas i enlighet med vad lagrådet har

anfört.

Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition till

riksdagen

dels jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga lagförslagen med den ändring som sålunda angivits,

dels föreslå, att riksdagen godkänner den i Haag den 15

april 1958 dagtecknade konventionen om erkännande och

verkställighet av avgöranden om underhåll till barn.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

MAKCUS BOK1». STHLM IWS 6S0360

Ur protokollet:

Martti Heino

Doktrin (5)

  1. Lennart Pålsson, Underhållsfrågor och internationell privaträtt, SvJT 1993 s. 613, på s. 615 · Fritt tillgänglig
  2. Maarit Jänterä, Har föräldrarna en livslång underhållsskyldighet i internationella förhållanden?, SvJT 1993 s. 327, på s. 332, 337 · Fritt tillgänglig
  3. Lennart Pålsson, Utvecklingslinjer och aktuella problem i svensk internationell privaträtt, SvJT 1984 s. 841, på s. 848 · Fritt tillgänglig
  4. Michael Bogdan, Familjerättsligt underhåll i svensk internationell privaträtt, SvJT 1978 s. 161, på s. 184 · Fritt tillgänglig
  5. Nils R. Larsson, Internationell samverkan i rättegång, SvJT 1974 s. 766, på s. 779 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:364 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angåe a1 i texten
  2. 1LU 1965:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll s. 1 i texten

Doktrin (6)

6 kopplingar i 5 dokument.

  1. SvJT 1993 s. 327 Maarit Jänterä, Har föräldrarna en livslång underhållsskyldighet i internationella förhållanden? s. 332 · s. 337 i texten
  2. SvJT 1993 s. 613 Lennart Pålsson, Underhållsfrågor och internationell privaträtt s. 615 i texten
  3. SvJT 1984 s. 841 Lennart Pålsson, Utvecklingslinjer och aktuella problem i svensk internationell privaträtt s. 848 i texten
  4. SvJT 1978 s. 161 Michael Bogdan, Familjerättsligt underhåll i svensk internationell privaträtt s. 184 i texten
  5. SvJT 1974 s. 766 Nils R. Larsson, Internationell samverkan i rättegång s. 779 i texten