Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, m. m

1965-10-08 · 50 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:151, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

1

Nr 151

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om

ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, m. m.;

given Stockholms slott den 8 oktober 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring

i kommunal och ecklesiastik indelning,

2) lag om kommunala sammanläggningsdelegerade,

3) lag angående ändring i lagen den 15 april 1955 (nr 138) om proportionellt

valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m.

Under Hans Maj :ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att beslutanderätten för ändrad eller nybildad

kommun under tiden mellan förordnandet om indelningsändringen och dess

ikraftträdande skall kunna utövas av ett särskilt organ, benämnt sammanläggningsdelegerade,

som utses av fullmäktige i de kommuner som berörs

av indelningsändringen. Kungl. Maj :t beslutar när delegerade skall utses.

Antalet delegerade för varje kommun fastställs av Kungl. Maj :t. För varje

kommun skall finnas minst en delegerad. Delegerade skall utse ett arbetsutskott

för beredning och verkställighet av delegerades beslut. Även de äldre

kommunernas styrelse och nämnder kan användas för sådana uppgifter.

Förslaget föranleder ändring i lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning och i lagen om proportionellt valsätt vid val inom landsting,

kommunalfullmäktige m. m. För den närmare regleringen av hur sammanläggningsdelegerade

skall utses och verka m. m. föreslås en särskild

lag om kommunala sammanläggningsdelegerade.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1966.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 151

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning

Härigenom förordnas, dels att 14, 18, 38 och 41 §§ lagen den 13 juni 1919

om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives, dels att i samma lag skall införas en ny paragraf,

betecknad 19 §, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

14

Fullmäktige i kommun, vars område

genom indelningsändring ökas

eller minskas, skola företräda såväl

den äldre som den ökade eller minskade

kommunen.

Vidkommande sådan kommun äge

Konungen, om förhållandena därtill

föranleda, förordna, att samtliga

fullmäktiges uppdrag skola upphöra,

då den nya indelningen träder i

kraft, samt nytt val till fullmäktige

verkställas för tiden till utgången av

det år, då allmänna val av fullmäktige

nästa gång skola äga rum. Där

sådant förordnande meddelats åligger

det länsstyrelsen att snarast

möjligt under året innan inddningsändringen

träder i kraft och sist före

den 1 juli, med tillämpning av vad

om valdag och fullmäktiges antal är

särskilt stadgat, bestämma vilken

(Föreslagen lydelse)

§■

Fullmäktige i kommun, vars område

genom indelningsändring ökas

eller minskas, skola företräda såväl

den äldre som den ökade eller minskade

kommunen, om Konungen ej

bestämmer annat enligt 19 §.

Vidkommande sådan kommun äge

Konungen, om förhållandena därtill

föranleda, förordna, att samtliga

fullmäktiges uppdrag skola upphöra,

då den nya indelningen träder i

kraft, samt nytt val till fullmäktige

verkställas för tiden till utgången av

det år, då allmänna val av fullmäktige

nästa gång skola äga rum. Där

sådant förordnande meddelats åligger

det länsstyrelsen att snarast

möjligt under året innan indelningsändringen

träder i kraft och sist före

den 1 juli, med tillämpning av vad

om valdag och fullmäktiges antal är

särskilt stadgat, bestämma vilken

1 Lagen omtryckt 1957:282. Senaste lydelse se beträffande 18 § 1964:747 samt 38 och 41 §§

1961:438.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj.ts proposition nr i51 år 1965

(Nuvarande lydelse)

dag valet skall äga rum och huru

många fullmäktige skola utses ävensom

förordna person att kungöra

första sammanträdet med fullmäktige

och där föra ordet, till dess ordförande

valts. Länsstyrelsen äger att

i samband därmed förordna om kommunens

indelning i valkretsar och

valdistrikt oberoende av eljest gällande

bestämmelser om tid för meddelande

av sådant förordnande. De

nya fullmäktige skola omedelbart efter

valet övertaga handhavandet av

dem tillkommande uppgifter.

Beträffande kommun, som ovan

sägs, äge Konungen, om förhållandena

därtill föranleda, ock förordna,

att uppdragen för ledamöter och

suppleanter i kommunens styrelse

och övriga nämnder eller i någon

eller några av dem skola upphöra,

då den nya indelningen träder i kraft,

samt nytt val verkställas av de nya

fullmäktige för tiden till utgången

av löpande tjänstgöringstider. Styrelse

och övriga nämnder, som utses

före den nya kommunindelningens

ikraftträdande, skola genast träda i

utövning av sina befattningar med

befogenhet att vidtaga sådana åtgärder,

som erfordras i anledning av indelning

sändring en.

(Föreslagen lydelse)

dag valet skall äga rum och huru

många fullmäktige skola utses ävensom

förordna person att kungöra

första sammanträdet med fullmäktige

och där föra ordet, till dess ordförande

valts. Länsstyrelsen äger i

samband därmed förordna om kommunens

indelning i valkretsar och

valdistrikt oberoende av eljest gällande

bestämmelser om tid för meddelande

av sådant förordnande.

Beträffande kommun, som ovan

sägs, äge Konungen, om förhållandena

därtill föranleda, ock förordna,

att uppdragen för ledamöter och

suppleanter i kommunens styrelse

och övriga nämnder eller i någon

eller några av dem skola upphöra,

då den nya indelningen träder i kraft,

samt nytt val dessförinnan verkställas

av de nya fullmäktige för tiden

till utgången av löpande tjänstgöringstider.

18 §.

I nybildad kommun skall----— — äga rui».

Det åligger — -----sådant förordnande.

Länsstyrelsen skall---fullmäktige valda.

1 nybildad kommun må under

året innan indelningsändringen träder

i kraft kommunens styrelse och

övriga nämnder vuljas oberoende av

eljest gällande bestämmelser om tid

för dylikt val.

I nybildad kommun skola fullmäktige

innan indelningsändringen träder

i kraft förrätta val av kommunens

styrelse och nämnder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

(Nuvarande lydelse) (.Föreslagen lydelse)

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid

för fullmäktige samt ledamöter

och suppleanter i kommunens

styrelse och övriga nämnder i

nybildad kommun skall så anses,

som om tjänstgöringstiden börjat

först med ingången av nästföljande

året.

Fullmäktige skola omedelbart efter

valet övertaga handhavandet av

de dem tillkommande uppgifter; och

skola jämväl valnämnd samt kommunens

styrelse och övriga nämnder,

som utses före den nya kommunindelningens

ikraftträdande, genast

träda i utövning av sina befattningar

med befogenhet att vidtaga sådana

åtgärder, som erfordras i anledning

av indelningsändringen.

19

f 38

Vid ändring---församlings

Är i församling, vars område genom

indelningsändring ökas eller

minskas, beslutanderätten överlåten

åt kyrkofullmäktige, skall vad i 1A §

första och andra styckena stadgas

äga motsvarande tillämpning med

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid

för fullmäktige i nybildad

kommun skall så anses, som om

tjänstgöringstiden börjat först med

ingången av nästföljande året.

Valnämnd, som utses före den nya

kommunindelningens ikraftträdande,

skall genast träda i utövning av

sin befattning med befogenhet att

vidtaga sådana åtgärder, som erfordras

i anledning av indelningsändringen.

§•

I samband med förordnande om

ändring i kommunal indelning äger

Konungen föreskriva, att beslutanderätten

i kommunen enligt den nya

indelningen skall utövas av sammanläggningsdelegerade

till dess indelningsändringen

träder i kraft. Om

sådana delegerade finnas särskilda

bestämmelser.

§•

beslutanderätt.

Är i församling, vars område genom

indelningsändring ökas eller

minskas, beslutanderätten överlåten

åt kyrkofullmäktige skola dessa företräda

såväl den äldre som den ökade

eller minskade församlingen. För så
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

avseende å dessa samt å val av kyr- dan församling äga bestämmelserna

ko fullmäktige. i li § andra stycket motsvarande till
lämpning.

Väljas nya fullmäktige,

övertaga de omedelbart efter valet de

uppgifter som tillkomma dem.

Beträffande församling---av indelningsändringen.

41

I nybildad församling, där beslutanderätten

skall överlåtas åt kyrkofullmäktige,

skall val av fullmäktige

förrättas så fort ske kan under året

innan indelningsändringen träder i

kraft. Om valet icke skall äga rum

under år, då allmänna val av fullmäktige

förrättas, skall det ej avse

längre tid än till utgången av det år,

då sådana allmänna val nästa gång

skola äga rum.

Det åligger domkapitlet att snarast

möjligt under året innan indelningsändringen

träder i kraft och

sist före den 1 juli förordna person

att hålla kyrkostämma eller sammanträde

med kyrkofullmäktige för

val av ordförande och vice ordförande

samt kyrkoråd. Inom samma tid

skall domkapitlet, om kyrkoherde

ännu ej finnes, förordna präst att

vara ledamot av kyrkorådet intill

dess kyrkoherde tillträtt.

För val — — — — — — sådant

I nybildad församling må —--

§•

I nybildad församling, där beslutanderätten

skall överlåtas åt kyrkofullmäktige,

skall val av fullmäktige

förrättas så fort ske kan under året

innan indelningsändringen träder i

kraft. Om valet icke skall äga rum

under år, då allmänna val av fullmäktige

förrättas, skall det ej avse

längre tid än till utgången av det år,

då sådana allmänna val nästa gång

skola äga rum. Bildas ny församling

av församlingar som utgöra samfällighet

med uppgift att handha alla

ekonomiska församlingsangelägenheter,

äger Konungen förordna att samfällighetens

fullmäktige skola vara

fullmäktige i den nybildade församlingen.

Om annat ej följer av förordnande

enligt första stycket, åligger det

domkapitlet att snarast möjligt under

året innan indelningsändringen

träder i kraft och sist före den 1

juli förordna person att hålla kyrkostämma

eller sammanträde med kyrkofullmäktige

för val av ordförande

och vice ordförande samt kyrkoråd.

Inom samma tid skall domkapitlet,

om kyrkoherde ännu ej finnes, förordna

präst att vara ledamot av kyrkorådet

intill dess kyrkoherde tillträtt.

förordnande.

----dylikt val.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

I fråga------nästfoljande året.

Fullmäktige skola---av indelningsändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

Har Konungen före den 1 januari 1966 förordnat om ändring i kommunal

indelning, må föreskrift enligt 19 § meddelas utan samband med förordnandet

om indelningsändringen. Meddelas sådan föreskrift, skola 14 och 18 §§

tillämpas i deras lydelse enligt denna lag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

7

Förslag

till

Lag

om kommunala sammanläggningsdelegerade

Härigenom förordnas som följer.

Val av sammanläggningsdelegerade m. m.

1 §•

Föreskriver Konungen enligt 19 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om

ändring i kommunal och ecklesiastik indelning att beslutanderätten i kommun

skall utövas av sammanläggningsdelegerade, skall Konungen fastställa

antalet delegerade och suppleanter för varje kommun som beröres av indelningsändringen.

Äro de berörda kommunerna ense om antalet delegerade och

suppleanter för varje kommun och innebär detta att minst en delegerad

och en suppleant skola utses för varje kommun, skall antalet fastställas i

enlighet härmed.

2 §.

Delegerade och suppleanter för varje kommun väljas av kommunens fullmäktige

senast trettio dagar efter det kommunen fått del av förordnandet

om indelningsändringen. Valbar är den som är fullmäktig i kommunen.

Bestämmelserna i 22 § fjärde stycket kommunallagen den 18 december

1953 (nr 753) om proportionellt val äga motsvarande tillämpning. Sker ej

val av suppleanter proportionellt, skall bestämmas den ordning i vilken

suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

Sedan val ägt rum, skall uppgift om de valdas namn och postadress lämnas

länsstyrelsen så snart som möjligt.

Avgår delegerad före utgången av den bestämda tjänstgöringstiden, äga

bestämmelserna i 33 § andra stycket kommunallagen motsvarande tilllämpning.

3 §•

Bestämmelserna i 7 § tredje och fjärde styckena kommunallagen om verkan

av valbarhetens upphörande och om rätt till avsägelse äga motsvarande

tillämpning på delegerade och suppleanter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Sammanläggningsdelegerades sammanträden

4 §•

Länsstyrelsen förordnar en av delegerade att utfärda kungörelse om första

sammanträdet och föra ordet där, till dess ordförande valts.

Kungörelsen anslås minst en vecka före sammanträdet på kommunernas

anslagstavlor samt sändes till varje delegerad och suppleant med posten så

tidigt att kungörelsen kan antagas komma honom till handa senast fyra

dagar före sammanträdet. Kungörelsen införes samtidigt i de tidningar i

vilka kommunerna införa kommunala tillkännagivanden.

5 §•

Vid första sammanträdet välja delegerade bland sig ordförande och vice

ordförande för den tid för vilken delegerade utsetts.

Uppgift om de valdas namn och postadress skall lämnas länsstyrelsen

så snart som möjligt för att tagas in i länskungörelserna.

Äro både ordförande och vice ordförande hindrade att inställa sig vid

delegerades sammanträde, äga delegerade utse annan delegerad att för tillfället

föra ordet. Till dess så skett utövas ordförandeskapet av den delegerad

som är äldst till levnadsåren.

6 §•

Sammanträden hållas på ställe och enligt ordning som delegerade bestämma.

Sammanträde hålles även när länsstyrelsen förordnar därom eller

de flesta delegerade begära det eller ordföranden finner det behövligt.

Bestämmelserna i 13 § tredje och femte styckena kommunallagen äga motsvarande

tillämpning på delegerade.

7 §■

Kungörelse om sammanträde med delegerade med uppgift om tid och

ställe för sammanträdet och de ärenden som skola behandlas vid detta utfärdas

av ordföranden eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden.

Kungörelsen anslås minst en vecka före sammanträdet på kommunernas

anslagstavlor och, om delegerade beslutat det, även på annan plats. Kungörelsen

sändes till varje delegerad och suppleant med posten så tidigt att

kungörelsen kan antagas komma honom till handa senast fyra dagar före

sammanträdet.

Tillkännagivande om tid och ställe för sammanträde samt, om delegerade

beslutat det, de ärenden som skola behandlas införes i de tidningar i vilka

kommunerna införa kommunala tillkännagivanden.

Bestämmelserna i 14 § 1 mom. fjärde stycket samt 2 och 3 mom. kommunallagen

äga motsvarande tillämpning på delegerade.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

8 §•

Inträffar för delegerad eller för suppleant, som skall tjänstgöra i delegerads

ställe, sådant hinder att han ej kan inställa sig vid sammanträde med

delegerade, åligger det honom att ofördröj ligen underrätta ordföranden därom.

Denne kallar suppleant till tjänstgöring i den ordning som bestämts vid

valet. Suppleant kallas till tjänstgöring även vid ledighet efter delegerad

som icke utsetts vid proportionellt val.

9 §•

Varje delegerad äger en röst.

Vid delegerades sammanträde äger ordföranden eller vice ordföranden i

arbetsutskott eller kommitté som avses i 14 § eller i styrelsen för kommun

som beröres av indelningsändringen vara närvarande och deltaga i överläggningarna

men ej i besluten, även om han icke är delegerad. Sådan rätt tillkommer

även ordföranden eller vice ordföranden i annan kommunal nämnd

eller beredning vid behandling av ärende som beretts av nämnden eller

beredningen.

Enligt delegerades bestämmande äger befattningshavare som är anställd

i kommuns tjänst vara närvarande vid sammanträde för att tillhandagå delegerade

med upplysningar.

10 §.

Delegerade skola meddela beslut i ärende som hänskjutes till dem av

högre myndighet och i fråga, som väckes genom motion av delegerad eller

genom framställning av arbetsutskott eller kommitté som avses i 14 § eller

av fullmäktige eller styrelsen i kommun som beröres av indelningsändringen

eller av samarbetsnämnd för sådana kommuner.

11 §•

Bestämmelserna i 15 §, 16 § första stycket, 20—25 och 27 §§ kommunallagen

om fullmäktige och deras ordförande äga motsvarande tillämpning på

delegerade och deras ordförande. Tillkännagivande som avses i 24 § fjärde

stycket skall ske på anslagstavlorna i de kommuner som beröras av indelningsändringen.

12 §.

Så snart delegerades protokoll blivit justerat, skall avskrift av protokollet

överlämnas till arbetsutskottet och till kommunernas styrelser samt utdrag

därav tillställas de kommittéer eller nämnder åt vilka uppdragits att verkställa

delegerades beslut.

13 §.

Om delegerade icke beslutat att protokoll och övriga handlingar skola förvaras

bland viss kommuns handlingar, skola handlingarna vårdas och förtecknas

på ordförandens ansvar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av delegerades protokoll äger få avskriftens riktighet bestyrkt utan

avgift.

Beredning och verkställighet m. m.

14 §.

För beredning och verkställighet av ärenden som ankomma på delegerade

skola dessa utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter må delegerade

dessutom utse en eller flera kommittéer.

Delegerade må även anlita nämnd eller beredning i kommun för att bereda

ärende i vilket delegerade skola fatta beslut och uppdraga åt nämnden

eller beredningen att verkställa beslutet.

15 §.

Ledamöter och suppleanter i arbetsutskottet eller i kommitté väljas till det

antal delegerade bestämma och för delegerades tjänstgöringstid. Antalet

ledamöter i arbetsutskottet må icke vara under fem.

I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant i arbetsutskottet eller i

kommitté, verkan av valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse äga

bestämmelserna i 7 § kommunallagen om fullmäktig motsvarande tillämpning.

Vid tillämpningen av 7 § första stycket kommunallagen avses med

kommunen alla kommuner som beröras av indelningsändringen.

Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall bestämmas den ordning

i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

16 §.

Delegerade utse bland ledamöterna i arbetsutskottet en ordförande och

en vice ordförande. Uppgift om de utseddas namn och postadress sändes till

länsstyrelsen så snart som möjligt för att tagas in i länskungörelserna.

Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig vid

sammanträde med arbetsutskottet, utser utskottet annan ledamot att för

tillfället föra ordet.

17 §.

Bestämmelserna i 33 § andra stycket, 35—39 §§ och 40 § andra stycket

kommunallagen om kommunens styrelse äga motsvarande tillämpning på

arbetsutskottet och på kommitté. Tillkännagivande som avses i 39 § tredje

stycket skall ske på anslagstavlorna i de kommuner som beröras av indelningsändringen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1965

18 §.

Ärende av annat slag än som anges i 19 § andra stycket kommunallagen

må ej företagas till avgörande av delegerade, innan det blivit berett på något

av de sätt som anges i 14 §. Har ärende beretts på annat sätt än av arbetsutskottet,

skall tillfälle lämnas utskottet att yttra sig, innan ärendet avgöres.

Kostnader för sammanläggningsdelegerades verksamhet m. m.

19 §.

De kommuner som beröras av indelningsändringen skola tillhandahålla

medel för delegerades verksamhet med fördelning i förhållande till det antal

skattekronor och skatteören som enligt lagen den 3 juni 1965 (nr 269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av

skatt skall ligga till grund för de berörda kommunernas utdebitering för det

år då förordnandet om indelningsändringen meddelas. Ingår endast del av

berörd kommun i kommunen enligt den nya indelningen, sker fördelningen

i förhållande till antalet skattekronor och skatteören för den kommundelen.

20 §.

Delegerade äga bestämma om ersättning till delegerad, ledamot i arbetsutskottet

eller kommitté och suppleant. Därvid äga bestämmelserna i 28 §

1 mom. och 2 mom. första stycket kommunallagen motsvarande tillämpning.

Besvär

21 §.

Bestämmelserna i 76 § 1 och 2 mom. samt 77 § kommunallagen äga motsvarande

tillämpning på talan mot beslut av delegerade, arbetsutskottet eller

kommitté.

Talan mot länsstyrelsens beslut föres i den ordning som anges i 78 § kommunallagen.

Rätt till talan tillkommer även kommun som beröres av indelningsändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

Har beslut att sammanläggningsdelegerade skall utses meddelats vid annat

tillfälle än i samband med förordnandet om indelningsändringen, skall

val av delegerade och suppleanter förrättas senast trettio dagar efter det

kommunen fått del av beslutet. I sådant fall skall fördelningen av de medel

varje kommun skall tillhandahålla enligt 19 § ske i förhållande till det antal

skattekronor och skatteören som skall ligga till grund för de berörda kommunernas

utdebitering för det år då beslutet meddelas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 15 april 1955 (nr 138) om proportionellt valsätt vid

val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 15 april 1955 om proportionellt

valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m. skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(.Nuvarande lydelse)

1

Skall enligt gällande föreskrifter

annat val inom landsting än riksdagsinannaval

eller ock val inom

kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige,

municipalfullmäktige eller kyrkofullmäktige

eller å kyrkostämma

vara proportionellt, skola därvid de

i denna lag givna bestämmelserna

lända till efterrättelse.

(Föreslagen lydelse)

§•

Skall enligt gällande föreskrifter

annat val inom landsting än riksdagsmannaval

eller ock val inom

kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige,

municipalfullmäktige, kommunala

sammanläggningsdelegerade eller

kyrkofullmäktige eller å kyrkostämma

vara proportionellt, skola

därvid de i denna lag givna bestämmelserna

lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

13

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 8 oktober 1965.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Kling,

Edenman, Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet Lundkvist fråga om lagstiftning om kommunala sammanläggningsdelegerade

m. m. samt anför.

Inledning

Enligt de riktlinjer som fastställdes i februari 1962 (prop. 1961: 180, KU

1962: 1, rskr 64) i samband med ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293)

om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL) har planer fastställts

för rikets indelning i kommuner. De sålunda planerade kommunerna

utgör i allmänhet block av nuvarande kommuner eller delar av kommuner.

Av denna anledning benämns de nya indelningsenheterna ofta kommunblock.

Planerna skall vara vägledande vid ansökningar om sammanläggningar

och även för det interkommunala samarbetets inriktning.

Sammanläggning av kommuner kan i regel inte ske mot en kommuns

bestridande. Det är därför viktigt att man undanröjer de hinder av praktisk

eller psykologisk art som kan finnas för ändrad kommunindelning. Vid riksdagsbehandlingen

förutsattes också att Kungl. Maj :t alltifrån reformarbetets

början skulle följa utvecklingen uppmärksamt och lägga fram förslag till

ändringar i den lagstiftning som reglerar verksamheten, om det skulle

behövas.

Tiden mellan förordnande om indelningsändring och dess ikraftträdande

skall uppgå till minst åtta månader. De regler som gäller f. n. om hur den

kommunala beslutanderätten skall utövas under denna tid är inte helt ändamålsenliga.

Vid sammanläggning av exempelvis landskommuner saknas

under viss del av övergångstiden kommunala organ som kan utöva den nya

kommunens beslutanderätt. Vid andra typer av indclningsändringar, t. ex.

när en eller flera landskommuner läggs samman med stad, har under sam
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

ma del av övergångstiden stadens organ ensamma beslutanderätten i angelägenheter

som rör den utökade kommunen. Orsaken till dessa olikheter i

regleringen är att 1919 års lag i flera avseenden lagfäste de riktlinjer som

följdes vid s. k. inkorporeringar. Vid tiden för lagens tillkomst var de ojämförligt

viktigaste indelningsändringarna just inkorporeringar.

Inom inrikesdepartementet har utarbetats en promemoria med förslag

till lösning av antydda spörsmål (Stencil In 1965: 2). Enligt förslaget skall

under tiden från förordnandet om indelningsändring och fram till dess indelningsändringen

träder i kraft den allmänna kommunala beslutanderätten

med viss inskränkning utövas av ett särskilt organ, benämnt sammanläggningsdelegerade.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av kammarkollegiet,

samtliga länsstyrelser, kommunalrättskommittén, Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet. Länsstyrelserna

har bifogat yttranden från samtliga samarbetsnämnder och ett begränsat

antal kommuner.

Remissinstanserna tillstyrker praktiskt taget genomgående huvudlinjerna

i förslaget.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

15

Gällande bestämmelser

Olika typer av indelningsändringar m. m.

I 2 § andra stycket KIL anges vilka olika kommunala indelningsändringar

som kan förekomma. Innebörden av lagrummet är följande.

Om två eller flera hela landskommuner läggs samman till en kommun,

talar man om nybildning av kommun. Alla kommuner som ingår i den nybildade

kommunen upplöses. Nybildning av kommun kan vidare ske genom

att ett eller flera områden bryts ut ur en eller flera kommuner och bildar en

ny kommun. Ett ytterligare fall av indelningsändringar är partiella överflyttningar

mellan kommuner. Ändringar av denna typ betecknas som överföring

av del av kommun till annan kommun.

Om hel landskommun förenas med stad eller köping förenas med stad,

betecknas detta också som sammanläggning. Enligt praxis anses emellertid

någon nybildning av kommun inte ske i detta fall, såvida inte Kungl. Maj :t

förordnar det. Staden eller köpingen som lagts samman med landskommun

anses i stället bestå, medan övriga kommuner upplöses. Om stad och köping

lagts samman, anses staden bestå, medan köpingen upplöses. Tidigare användes

för detta slag av sammanläggning termen införlivning eller inkorporering.

Enligt 12 § KIL skall indelningsändring träda i kraft vid början av ett

kalenderår. Det måste förflyta minst åtta månader mellan förordnandet om

indelningsändring och ikraftträdandet. Förordnande om indelningsändring

måste således meddelas före utgången av april månad året före ikraftträdandet.

Fördelningen av den kommunala beslutanderätten vid indelningsändringar

Under tiden mellan förordnandet om indelningsändring och ändringens

ikraftträdande utövas enligt 13 § KIL den kommunala beslutanderätten enligt

den nya indelningen. I fråga om angelägenhet som avser kommun enligt

den äldre indelningen skall dock denna indelning följas tills den nya

indelningen träder i kraft. Den närmare innebörden av dessa bestämmelser

är följande.

Skall ett område överföras från en kommun (exkorporeringskommun) till

en annan (inkorporeringskommun), fattar exkorporeringskommunen under

den tid det här är fråga om kommunala beslut som avser denna kommuns

område före indelningsändringen, dvs. som hänför sig till tiden före

indelningsändringens ikraftträdande, samt beslut som avser endast den

minskade kommunen. Inkorporeringskommunen fattar beslut som rör enbart

denna kommun före indelningsändringen samt beslut som avser inkorporeringskommunen

jämte överflyttningsområdet, dvs. som helt eller delvis

hänför sig till tiden efter det indelningsändringen trätt i kraft.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

Vid sammanläggning av hela kommuner beslutar de gamla kommunerna

i frågor som rör enbart dessa kommuner enligt den äldre indelningen, dvs.

hänför sig till tiden innan indelningsändringen trätt i kraft. Avser en fråga

den kommun som bildats av de i sammanläggningen ingående kommunernas

områden, fattas beslutet i stället av denna kommun.

13 § KIL reglerar endast fördelningen av den kommunala beslutanderätten

mellan kommunerna enligt den gamla och den nya indelningen. Vilka

organ som utövar denna beslutanderätt och således företräder de olika kommunerna

under övergångstiden framgår av bestämmelserna i 14 och 18 §§

KIL. 14 § avser det fall att en indelningsändring inte innebär nybildning av

kommun, medan 18 § reglerar förhållandena vid nybildning av kommun.

Indelningsändring som inte innebär nybildning av kommun

I 14 § KIL föreskrivs som huvudregel att fullmäktige i kommun vars område

ökas eller minskas företräder såväl den äldre som den ökade eller

minskade kommunen.

Denna bestämmelse jämförd med 13 § KIL innebär följande i fråga om

vilket organ som företräder kommun enligt den nya indelningen. När ett

område överförs från en kommun till en annan beslutar fullmäktige i inkorporeringskommunen

för sitt gamla område jämte överflyttningsområdet,

medan fullmäktige i exkorporeringskommunen beslutar för sitt gamla område

med undantag av överföringsområdet. Motsvarande gäller i regel när

hel landskommun har lagts samman med stad eller köping eller köping har

lagts samman med stad, eftersom sådan sammanläggning som jag har sagt

förut oftast inte betraktas som nybildning av kommun. Det blir alltså stadens

eller köpingens fullmäktige som utövar beslutanderätten för sitt gamla

område jämte landskommunens område. Om stad lagts samman med köping,

blir det stadens fullmäktige som beslutar för sitt gamla område jämte

köpingens.

Emellertid kan Kungl. Maj :t i samband med beslut om indelningsändring

förordna om nyval av fullmäktige i kommun som berörs av ändringen, om

det föranleds av förhållandena. I så fall blir det i stället dessa nyvalda fullmäktige

som företräder den ökade eller minskade kommunen. De börjar

utöva sina befogenheter omedelbart efter valet.

De gamla fullmäktiges befogenheter inskränks således, när nyval sker.

Under en första period, mellan förordnandet om indelningsändring och nyvalet,

företräder de visserligen enligt huvudregeln både den gamla kommunen

och den ökade eller minskade kommunen. Men under en andra period,

mellan nyvalet och ikraftträdandet av indelningsändringen, tjänstgör de

parallellt med de nyvalda fullmäktige. De gamla beslutar i ärenden som avser

den gamla kommunen och de nyvalda i ärenden som rör kommunen enligt

den nya indelningen.

Frågan i vilka fall förordnande om nyval av fullmäktige bör meddelas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

diskuterades i kommunalförbundskommitténs betänkande Kommunalförbund

och indelningsändringar (SOU 1956: 19), som låg till grund för genomgripande

ändringar i KIL vid 1957 års riksdag (prop. 150, KU 17, rskr 309).

Kommittén framhöll att ett fullmäktigval innebär så mycket besvär och

kostnader för kommunerna att sådana val utöver de som föreskrivs i kommunala

vallagen bör äga rum endast när starka skäl talar för det. Enligt

kommitténs mening bör förordnande om nyval meddelas först när indelningsändring

medför en folkmängdsförskjutning'' på 15—25 %. Hänsyn bör

tas också till den tid som återstår av mandatperioden.

Val av nya fullmäktige kan äga rum tidigast i augusti månad det år förordnandet

om nyval har meddelats. Enligt den praxis som numera tillämpas

har indelningsändring som nödvändiggjort val av nya fullmäktige satts i

kraft endast vid årsskifte efter allmänna val. Har indelningsändring skolat

träda i kraft året efter det att allmänna kommunalval har ägt rum, meddelas

inte förordnande om nyval. De allmänna kommunalvalen avser nämligen då

den nybildade eller den ändrade kommunen. Om ändringen däremot skolat

äga rum vid årsskifte efter allmänna riksdagsmannaval, har förordnande om

nyval meddelats och valet ägt rum i samband med riksdagsmannavalet.

Även i fråga om kommuns styrelse och nämnder kan Kungl. Maj :t förordna

om nyval i samband med indelningsändring. Förordnandet kan avse

enbart styrelsen eller styrelsen och samtliga nämnder eller någon eller några

av dessa. De nyvalda börjar utöva sina befattningar genast efter valet. Fördelningsprincipen

i 13 § KIL blir normgivande även för förvaltningsorganens

handlande. I 14 § KIL sägs i fråga om nyvald styrelses eller nämnds befogenhet,

att den får vidta sådana åtgärder som fordras med anledning av

indelningsändringen.

Indelningsändring som innebär nybildning av kommun

Nybildad kommun kan inte företrädas av annat organ än en nyvald fullmäktigförsamling.

De gamla fullmäktige kan besluta endast i frågor som

uteslutande rör de gamla kommunerna. Innan fullmäktige i den nya kommunen

har valts, finns det således inget organ som kan företräda denna.

Valet skall enligt 18 § KIL förrättas så fort som möjligt. De valda börjar

utöva sina befogenheter genast. Valet kan äga rum tidigast i augusti månad

det år förordnandet om indelningsändring har meddelats. Även indelningsändringar

som har inneburit nybildning av kommun har enligt praxis satts

1 kraft endast året efter det att allmänna val har ägt rum.

Styrelser och nämnder i nybildad kommun väljs under året innan indelningsändringen

träder i kraft oberoende av de bestämmelser som annars

gäller för sådana val. De nyvalda börjar utöva sina befattningar genast efter

valet. Förvaltningsorganens uppgifter delas mellan de äldre och de nyvalda

på motsvarande sätt som vid indelningsändringar som inte innebär nybildning

av kommun.

2 — Bihang Ull riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 151

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

Ytterligare om de nyvalda organens befogenhet

Av det sagda framgår att den princip för fördelning av beslutanderätten

som anges i 13 § KIL blir avgörande för de äldre och de nyvalda organens

befogenheter. I praktiken kan det ibland vara svårt att tillämpa denna princip.

Spörsmålet om de olika organens befogenhet har berörts i förarbetena

till KIL.

Till grund för 1919 års lagstiftning låg kommunala nybildningskommitténs

betänkande med förslag till lagstiftning om kommunala nybildningar

(bihang till 1919 års riksdagsprotokoll, saml. 2, avd. 2, band 5). Enligt kommitténs

mening kommer det i främsta rummet i fråga för de nyvalda fullmäktigförsamlingarna

att fatta sådana beslut som får ekonomiska verkningar

för kommunerna enligt den nya indelningen eller som avser dessa

kommuners organisation. Kommittén framhöll också att de nyvalda kommunala

nämndernas befogenhet bör vara inskränkt till sådana åtgärder som

fordras med anledning av en indelningsändring.

Vid den kommunindelningsreform som trädde i kraft den 1 januari 1952

reglerades ställföreträdarskapet för de nya kommunerna särskilt. Enligt

lagen den 27 maj 1949 (nr 235) med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens

ikraftträdande skulle val av fullmäktige för de

nya kommunerna förrättas vid de allmänna kommunalvalen i september

1950. De nyvalda fullmäktige skulle börja utöva sina befogenheter omedelbart

efter valet. Även styrelse och nämnder för de nya kommunerna kunde

utses samma år. Dessa fick befogenhet att genast efter valet vidta sådana

åtgärder som fordrades med anledning av indelningsändringen. Som synes

överensstämde lagens bestämmelser i dessa delar med indelningslagens regler.

I prop. 1949: 191 med förslag till 1949 års lag uttalade dåvarande departementschefen

med anledning av att en remissinstans hade framhållit faran

för kompetenskonflikter mellan de äldre fullmäktige och den nya fullmäktiguppsättningen

och begärt precisering i lagen av de nya fullmäktiges uppgifter,

att någon sådan precisering svårligen kunde lämnas. Han anförde

vidare.

Självfallet får fullmäktige icke syssla med angelägenheter som enbart

angår de äldre kommunerna. Under förra hälften av år 1951 torde därför

verksamheten regelmässigt bli av tämligen begränsad omfattning medan

under hösten, då staten för den nya storkommunen skall göras upp, tyngdpunkten

i det kommunala arbetet kommer att överflyttas till de nya fullmäktige.

Det anförda gäller även kommunala nämnder och styrelser. Beträffande

andra sådana organ än kommunalnämnden torde det i allmänhet vara

lämpligt att låta valet anstå till år 1951, då dessa icke annat än i undantagsfall

kommer att ha några uppgifter förrän då staten för år 1952 skall förberedas.

23 § KIL innehåller en särskild besvärsbestämmelse som har stor betydelse

när det gäller frågan om ett ärende under tiden mellan förordnandet

om indelningsändring och ändringens ikraftträdande skall avgöras av ett

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

äldre kommunalt organ eller av ett nyvalt. Enligt lagrummet kan beslut

som har fattats av fullmäktige eller förvaltningsorgan under övergångstiden

angripas genom besvär, om beslutet strider mot de förutsättningar som

förordnandet om indelningsändringen har grundats på eller om beslutet

avser angelägenhet som det skäligen bör tillkomma kommun enligt den nya

indelningen att ordna.

Kommunalförbundskommittén framhöll i det betänkande som jag har

nämnt förut att de äldre organen bör iaktta stor återhållsamhet i fråga om

beslut som rör den ändrade kommunen. Många ärenden är enligt kommitténs

mening av den beskaffenheten att man utan olägenhet kan dröja med

att avgöra dem tills de nya organen träder till.

Även frågor om den kommunala revisionen vid indelningsändringar är av

intresse i sammanhanget. När område överförs från en kommun till en annan,

åligger det de revisorer som har utsetts av exkorporeringskommunen

att avge revisionsberättelse till båda kommunerna. Dessa skall var för sig

ta ställning till berättelserna. Även revisorerna i inkorporeringskommunen

har anledning att intressera sig för förvaltningen av överföringsområdet.

Deras revision bör omfatta de fall då beslutanderätten för området enligt

13 § KIL har utövats enligt den nya indelningen. Fullmäktige i nybildad

kommun torde enligt 18 § KIL ha möjlighet att före ikraftträdandet av indelningsändringen

tillsätta egna revisorer för att granska ärenden som handlagts

av de nya organen. Denna möjlighet synes dock inte ha begagnats. Vid

sammanläggning av hel landskommun med stad avger landskommunens

revisorer revisionsberättelse till stadens nyvalda fullmäktige, som beslutar

i dechargefrågan i samband med revisionen av stadens förvaltning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

Promemorian

Utgångspunkter

Kritik av gällande bestämmelser

I promemorian framhålls att en förutsättning för att det kommunala utvecklingsarbetet

skall kunna fortgå så störningsfritt som möjligt är att de

kommunala organen fortlöpande får ägna sig åt angelägenheterna. Det

måste enligt promemorian anses vara en olägenhet att det inte förrän nya

fullmäktige har utsetts finns något kommunalt organ som kan representera

den nybildade kommunen och ägna sig åt budgetarbetet. Det är vidare

mindre tillfredsställande att vid sammanläggning av exempelvis flera hela

landskommuner med en stad stadens organ är behöriga att träffa avgöranden,

som avser enbart den ökade kommunen, före valet av beslutande församling

för denna. För en starkt minskad kommun är inte heller den äldre

fullmäktigförsamlingen representativt sammansatt, anförs i promemorian.

Diskussion av tänkbara lösningar

Redan enligt nuvarande ordning finns det vissa metoder att komma till

rätta med de antydda olägenheterna. I promemorian anförs.

Då samarbetsnämnd bildats i ett kommunblock får det förutsättas att

nämnden planerar för den nya kommunen. Samarbetsnämnderna torde syssla

bl. a. med allmänna frågor kring de nya kommunernas utveckling, hur denna

utveckling skall styras och var inom kommunen det är önskvärt och nödvändigt

att investeringar görs. Många av dessa angelägenheter får under

tiden fram till indelningens ikraftträdande anses vara gemensamma för de

kommunenheter som ingår i kommunblocket. Möjligheter finns därför att

komma till avgöranden i sådan frågor. Ett sätt är att samstämmiga beslut

fattas av varje kommun som ingår i blocket, ett annat att kommunerna samarbetar

i avtalets form. Vidare kan kommunerna bilda kommunalförbund

för att ombesörja vissa angelägenheter. Alla kommunala angelägenheter kan

emellertid inte flyttas över på sådant förbund. Så kan t. ex. inte ske med

beskattningsmakten eller rätten att utse styrelse och nämnder, vari innefattas

även valnämnder och taxeringsnämnder. Kommunala delegationslagen

av år 1954 har öppnat möjlighet för kommun att till särskild sammanslutning

delegera befogenheter som avser reglering av anställningsvillkoren för

arbetstagare i kommunens tjänst. Slutligen kan nämnas den möjlighet att

gå utöver kommungränserna som finns enligt 1947 års kommunala bostadsförsörjningslag.

Enligt denna lag äger nämligen kommun främja bostadsförsörjningen

inom kommunen eller område i vilket kommunen ingår och

som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende.

Enligt promemorian är emellertid någon form av författningsreglering

nödvändig, om man vill söka mera genomgripande motverka olägenheterna.

Att åstadkomma en annan tidsordning än den som nu tillämpas såvitt gäller

förordnande om indelningsändring, nyval och ikraftträdande anses

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

mindre lämpligt. Eu författningsreglering bör i stället syfta till att skapa

organ som är representativa för kommunen enligt den nya indelningen. Härmed

vinner man också en enhetlig reglering för en ökad eller minskad

kommun och för en nybildad kommun.

Tre olika tänkbara lösningar efter dessa linjer diskuteras i promemorian.

En lösning som redovisas innebär att fullmäktigförsamlingarna i de kommuner

som berörs av indelningsändringen utser ett antal fullmäktigledamöter

som skall representera kommunen enligt den nya indelningen. I

samband med förordnandet om ny indelning övertar dessa ledamöter dels

beslutanderätten för denna kommun till dess indelningsändringen har trätt

i kraft, dels samtliga äldre fullmäktigförsamlingars befogenheter. De äldre

fullmäktiges uppdrag upphör således i samband med att denna representation

träder till.

En annan utväg som anvisas innebär att en representation som utsetts

enligt vad som nyss har sagts övertar beslutanderätten för kommunen enligt

den nya indelningen under övergångstiden men att de gamla fullmäktigförsamlingarna

tjänstgör parallellt med denna representation och beslutar i

angelägenheter som avser kommunerna enligt den äldre indelningen. Fullmäktige

som utses vid nyval med anledning av indelningsändringen tillträder

enligt denna lösning inte sina befattningar förrän ändringen träder i kraft.

Slutligen pekas på möjligheten att den särskilt utsedda representationen

får företräda kommunen enligt den nya indelningen endast fram till dess

att de nyvalda fullmäktige och nämnderna omedelbart efter valet övertar

de uppgifter som tillkommer dem.

Den först nämnda lösningen skulle enligt promemorian medföra flera

fördelar. Bl. a. skulle anordningen med flera fullmäktigförsamlingar som

tjänstgör parallellt upphöra. Vidare skulle frågorna om kompetensfördelningen

mellan de nya och de äldre församlingarna försvinna. Även skäl mot

en sådan lösning anförs emellertid. Flera omfattande författningsregleringar

skulle bli nödvändiga. Om en indelningsändring omfattar flera kommuner,

skulle representationen från var och en av dem bli otillräcklig, när organet

skall handha angelägenhet som endast berör en av de äldre kommunerna.

Över huvud taget skulle en sådan lösning vara alltför ingripande och i åtskilliga

avseenden innebära avsteg från grundläggande kommunalrättsliga

principer, sägs det i promemorian.

Förslag till reform

Huvudlinjer

Det förslag som läggs fram i promemorian ansluter till det andra av de

nyss angivna alternativen till lösning. Detta alternativ bedöms som det mest

praktiska och det som bäst tillgodoser önskemålet att skapa ett verksamt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

instrument för att handha de kommunala angelägenheterna enligt den nya

indelningen under hela övergångstiden.

Enligt förslaget skall den allmänna beslutanderätten enligt den nya indelningen

fram till dess ikraftträdande i vissa fall utövas av ett organ kallat

sammanläggningsdelegerade. Dessa utses av fullmäktige i de berörda kommunerna

snarast möjligt efter Kungl. Maj :ts beslut om indelningsändringen.

Valet skall kunna ske proportionellt. Fullmäktige i kommunen enligt den

nya indelningen utses enligt samma regler som gäller f. n. De nyvalda fullmäktige

skall dock inte som nu träda i funktion genast efter valet. Endast i

ett avseende skall de vara verksamma före ikraftträdandet. Det skall nämligen

ankomma på dem att utse ny styrelse och övriga nämnder, som skall

börja utöva sin verksamhet när den nya indelningen träder i kraft. Sammanläggningsdelegerade

skall kunna utses både vid nybildning av kommun

och vid överföring av område från en kommun till en annan, alltså även i

kommun som minskas. Om sammanläggningsdelegerade inte utses, skall

samma ordning för beslutanderätten under övergångstiden gälla som f. n.

Sammanläggningsdelegerades kompetens

Sammanläggningsdelegerades kompetens följer enligt promemorian av

bestämmelserna i 13 § KIL. Delegerade skall således besluta i alla angelägenheter

utom sådana som enbart avser kommun enligt den äldre indelningen.

Med hänsyn till avfattningen av 13 och 23 §§ KIL torde man enligt

promemorian kunna hävda, att beslutanderätten tillkommer de gamla fullmäktige

och inte sammanläggningsdelegerade endast när någon tvekan inte

föreligger om att angelägenheten enbart rör kommunen enligt den äldre

indelningen.

Att sammanläggningsdelegerade utövar den allmänna beslutanderätten

för kommunen enligt den nya indelningen innebär att delegerade får alla de

befogenheter som en fullmäktigförsamling har, framhålls det vidare i promemorian.

Särskilt undantag görs för val av ny styrelse och andra nämnder.

Delegerade skall således fatta alla viktigare finansiella beslut, fastställa

utdebiteringen av allmän kommunalskatt och besluta taxor för kommunala

avgifter. Det torde enligt promemorian f. ö. vara en av sammanläggningsdelegerades

viktigaste uppgifter just att fastställa utgifts- och inkomststaten

och vid behov allmän plan för investeringsverksamheten i kommunen enligt

den nya indelningen. I befogenheterna ingår också att köpa och sälja

fastigheter, ta upp lån och ingå borgen. En annan av de viktigaste uppgifterna

för sammanläggningsdelegerade blir att fastställa förvaltningsorganisationen

för kommunen enligt den nya indelningen. Delegerade beslutar

således bl. a. om reglementen för nämnder, verk och tjänstemän hos denna

kommun. Sammanläggningsdelegerade skall vidare avgöra ekonomiska och

organisatoriska frågor och företräda kommunen i angelägenheter som avser

andra myndigheters eller enskildas åtgärder, när ett avgörande kan få bety
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 15i år 1965

delse för kommunen enligt den nya indelningen. En förutsättning för detta

skall dock enligt promemorian vara att man inte kan vänta med att ta ställning

tills de nya fullmäktige träder till.

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses

Förslaget innebär att Kungl. Maj :t avgör om beslutanderätten enligt den

nya indelningen skall utövas av sammanläggningsdelegerade. Några riktlinjer

för Kungl. Maj:ts prövning föreslås inte bli intagna i författning.

Enligt promemorian syftar emellertid förslaget till att sammanläggningsdelegerade

skall utses i alla nybildade kommuner samt vid andra typer av

indelningsändringar i sådana fall då befolkningsförskjutningen uppgår till

minst 15—25 %. Särskilda önskemål i ett indelningsärende att sammanläggningsdelegerade

skall utses kommer naturligtvis att beaktas vid prövningen.

När förordnande om nyval meddelas bör enligt promemorian delegerade

alltid utses i den nya kommunen. Härvid erinras emellertid om att

indelningsändringar de år allmänna kommunalval äger rum inte föranleder

förordnande om nyval.

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet

Enligt förslaget fastställer Kungl. Maj :t det antal delegerade som fullmäktige

i varje kommun skall välja. Detta sker i samband med förordnandet att

sammanläggningsdelegerade skall utses. Om de berörda kommunerna ansökt

om indelningsändring och är överens om hur många delegerade som skall

utses för varje kommun, skall antalet fastställas till vad kommunerna kommit

överens om. Minst en delegerad skall dock utses för varje kommun.

I promemorian bedöms det inte böra komma i fråga att fastställa antalet

i lag. Kommunerna bör kunna enas i denna fråga. Däremot kunde det övervägas

att införa en regel om hur det totala antalet delegerade skall fördelas

mellan de kommuner som berörs av indelningsändringen. Emellertid anses

det tillräckligt att fastslå att varje kommun har rätt att utse en delegerad.

Riktlinjer för fördelningen kan enligt promemorian hämtas från bestämmelserna

om val av församlingsdelegerade enligt lagen den 2 juni 1961 (nr

436) om församlingsstyrelse.

Valbar som sammanläggningsdelegerad är enligt förslaget endast den

som tillhör någon av de gamla fullmäktigförsamlingarna. Företrädesvis sådana

fullmäktige bör väljas som kommer att behålla sin valbarhet i kommunen

enligt den nya indelningen, dvs. som är bosatta inom denna kommuns

område.

Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet

Kommunerna skall enligt promemorian tillhandahålla det ekonomiska

underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet genom att ge utrymme

för denna i sina stater. Förslag läggs därför fram att kommunerna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

när det gäller kostnaderna för sammanläggningsdelegerades löpande verksamhet

skall lämna bidrag i förhållande till sina skatteunderlag enligt taxeringen

året före förordnandet om indelningsändringen. Ersättningen till delegerade

för deras uppdrag skall enligt förslaget betalas av den kommun

som valt dem.

Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut

Sammanläggningsdelegerade skall enligt förslaget utse ett eller flera arbetsutskott

som skall bereda och verkställa ärenden som ankommer på delegerade.

Även särskilda sakkunniga kan utses för beredning. Den möjligheten

står också öppen enligt förslaget att sammanläggningsdelegerade låter en

nämnd i en av de kommuner som berörs av indelningsändringen bereda

eller verkställa ett beslut. Som huvudregel gäller enligt förslaget att ärende

inte får avgöras av sammanläggningsdelegerade, om det inte beretts på något

av de sätt som nu angetts. Arbetsutskott skall med vissa undantag alltid

få tillfälle att yttra sig, även om beredningen lagts på annat organ eller särskild

sakkunnig.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1965

25

Remissyttrandena

Allmänna synpunkter på promemoriefårslaget

I flera remissyttranden behandlas frågan om behovet av nya regler

om hur den kommunala beslutanderätten skall utövas under övergångstiden

i samband med förordnande om indelningsändring. I det närmaste

alla remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga delar den uppfattning

som företräds i promemorian att de regler som gäller f. n. inte är

helt ändamålsenliga och att de bör ses över.

Praktiskt taget samtliga remissinstanser anser att de svåraste olägenheterna

med den nuvarande ordningen torde undanröjas om Kungl. Maj :t

får befogenhet att i vissa fall förordna att den kommunala beslutanderätten

under övergångstiden skall utövas av ett särskilt organ, sammanläggningsdelegerade,

som utses av fullmäktigförsamlingarna i de kommuner som

berörs av indelningsändringen. Förslaget härom tillstyrks nästan genomgående

eller lämnas utan erinran. Bland dessa remissinstanser märks bl. a.

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och alla länsstyrelser

utom en.

En del principiella invändningar mot förslaget görs

dock. Så anmärker några remissinstanser att förslaget innebär en väl vidlyftig

eller omständlig reglering. Stadsfullmäktige i Hälsingborg anser att

den nuvarande ordningen är tillfredsställande och framhåller att misshälligheter

mellan kommunerna vid sammanläggningar varit sällsynta. Fullmäktige

ifrågasätter därför behovet av ny lagstiftning. I vart fall anser fullmäktige

att förslaget medför en alltför vidlyftig administration. Samarbetsnämnden

i Gävle kommunblock och drätselkammaren i Gävle anför att den

övergångstid som regleras är begränsad och kort och att erfarenheterna av

samarbetet inom kommunblocken är goda. Dessa remissinstanser sätter

med hänsyn till detta i fråga, om inte förslaget innebär större våld än nöden

kräver. De avstyrker emellertid inte förslaget. Enligt länsstyrelsen i Östergötlands

län är förslaget väl omständligt. Det godtas dock i och för sig med

den kompletteringen att Kungl. Maj :t även bör få möjlighet att i samband

med förordnande om indelningsändring föreskriva att representanter för

exkorporeringskommunen skall ha rätt att delta i inkorporeringskommunens

handläggning av ärenden som avser tiden efter ikraftträdandet av indelningsändringen.

Även om dessa representanter endast skulle få rätt att

yttra sig, skulle en sådan ordning enligt länsstyrelsens mening kunna göra

det lättare att genomföra en indelningsändring och ibland ersätta den mer

omständliga ordningen med sammanläggningsdelegerade.

Kommunalnämnden i Sävc kommun anser förslaget tillfredsställande endast

för de fall då något så när jämbördiga kommuner läggs samman. För

en liten kommun som läggs samman med en avsevärt större, exempelvis

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

en storstad, innebär förslaget knappast en godtagbar ordning. Den lilla kommunen

kommer nämligen enligt förslaget att helt domineras av den större

som blir allenarådande bland sammanläggningsdelegerade, framhåller kommunalnämnden.

En ytterligare principiell invändning görs av samarbetsnämnden i Degerfors

kommunblock. Samarbetsnämnden finner att förslaget ger möjlighet

till ökat statligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Det bör ankomma

på kommunerna själva att avgöra om den kommunala beslutanderätten skall

överföras på ett särskilt organ under övergångstiden. Motsvarande synpunkter

skymtar i yttrandet från kommunalrättskommittén. Även om kommunerna

fick större inflytande på frågan om inrättande av ett särskilt organ

under övergångstiden skulle emellertid avgörandet få ligga hos länsstyrelsen

eller Kungl. Maj :t vid tvist mellan kommunerna, framhåller kommittén.

Sådan reglering med besvärsrätt för kommunerna skulle enligt kommitténs

mening kunna motverka strävandena till samförstånd mellan kommunerna.

Med hänsyn härtill och då övergångstiden blir kort finner kommittén att

förslaget i denna del bör godtas.

Ett par remissinstanser anser att förslaget i ett avseende inte är tillräckligt

vittgående. Kommunalfullmäktige i Döderhult reagerar mot den olikhet

mellan kommuner som består i att vid sammanläggning av landskommuner

en ny kommun bildas och de kommuner som ingår i sammanläggningen

upplöses, medan vid sammanläggning av stad eller köping med landskommun

endast den senare upplöses och staden eller köpingen vidgas. Denna

formella skillnad bygger på föreställningen att städer och köpingar jämförda

med landskommuner företräder en högre kommunform. Detta anses

ibland ägnat att medföra psykologiska svårigheter att genomföra indelningsändringar.

Liknande synpunkter anför samarbetsnämnden i Höganäs

kommunblock.

Att förslaget innebär att den kommunala beslutanderätten

kommer att utövas av personer som utsetts genom

indirekta val diskuteras i allmänhet inte i remissyttrandena. Stadsfullmäktige

i Hälsingborg anser dock att detta är en väsentlig brist i förslaget

och främmande för svensk rätt. Även enligt kammarkollegiet innebär

förslaget i detta avseende avsteg från vad som annars gäller för primärkommuner.

Länsstgrelsen i Hallands län tror att det kan bli svårt att

ge sammanläggningsdelegerade en sammansättning som riktigt avspeglar

den politiska representationen i kommunerna. Båda de två sistnämnda

remissinstanserna biträder emellertid förslaget, eftersom det anses ha stora

praktiska fördelar. Kommunalnämnden i Vette kommun finner att önskemålet

att administrationen för den begränsade övergångstiden blir enhetlig

och effektiv bör ges företräde framför önskemålet att viktiga beslut för den

nya kommunen fattas av fullmäktige som utsetts vid allmänna val.

Enligt kammarkollegiet är benämningen sammanläggnings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

delegerade mindre lämplig för det fall att sådana utses i en kommun

vars område minskas. Kollegiet föreslår i stället benämningen kommundelegerade.

Valet mellan de i promemorian diskuterade lösningarna

De båda kommunförbunden och de flesta övriga remissinstanser ansluter

sig till den lösning som rekommenderas i promemorian. I allmänhet anförs

i dessa yttranden ingen motivering utöver den som presenterats i promemorian.

I några remissvar vänder man sig mot uppfattningen att sammanläggningsdelegerade

bör företräda endast kommunen enligt den nya indelningen.

Enligt samarbetsnämnderna i Öregrund-Östhammars, Linköpings, Vetlanda,

Emmaboda, Kungsbacka, Säffle och Gävle kommunblock, stadsfullmäktige

i Linköping och drätselkamrarna i Vetlanda och Gävle skulle det medföra

vissa fördelar om delegerade fick överta också de äldre fullmäktigförsamlingarnas

befogenheter. Som framhålls i promemorian skulle man därmed

slippa flera parallellt verkande fullmäktigförsamlingar och undvika kompetenskonflikter.

Ett par av remissinstanserna pekar också på att man skulle

vinna att sammanläggningsdelegerade själva fick fatta de beslut som behövs

för att skapa ekonomiskt underlag för verksamheten i stället för att

vara beroende av att de gamla fullmäktigförsamlingarna bereder utrymme

för verksamheten i sina stater. Allmänt uttalas mer eller mindre starka tvivel

på att de betänkligheter som har anförts i promemorian eller andra skäl

kan motivera att denna lösning avvisas.

Andra remissinstanser, t. ex. länsstyrelsen i Stockholms län och drätselkammaren

i Örebro, anser att risken för kompetenskonflikter inte är så

stor. Drätselkammaren anför.

Det föreslagna systemet synes icke utesluta att tveksamhet kan uppkomma

om sammanläggningsdelegerades respektive de äldre, ännu en tid existerande

fullmäktigförsamlingarnas kompetens. Olägenheter kan emellertid

uppstå vilket system man än väljer. Farhågorna för mera betydande meningsmotsättningar

i det föreslagna alternativet torde ej böra tillmätas någon

avgörande vikt. Organisationen skall fungera under en kort men känslig

övergångstid, då man måste ha ett representativt organ för den blivande

kommunen och då man får förutsätta att en positiv vilja till goda framtidslösningar

kommer att förefinnas i de äldre kommunbildningar som några

månader senare skall utgöra en gemensam enhet.

Endast två remissinstanser, drätselkammaren i Sundsvall och länsstyrelsen

i Västernorrlands län, förordar den lösningen att sammanläggningsdelegerade

visserligen skall företräda endast kommunen enligt den nya indelningen

men att deras befogenhet skall upphöra så snart fullmäktige har

valts till denna. De nyvalda fullmäktige anses bättre lämpade att besluta

för den nya eller ändrade kommunen än en kanske oriktigt politiskt sam
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

mansatt delegation. Därför bör de nyvalda fullmäktige träda i verksamhet

och sammanläggningsdelegerade upplösas genast efter valet.

Sammanläggningsdelegerades kompetens

De synpunkter som i denna del anläggs i promemorian godtas av alla

länsstyrelser och de flesta kommuner utan närmare kommentarer.

Svenska kommunförbundet sätter i fråga om det inte i praktiken kan

vara svårt att följa den princip för fördelningen av den kommunala beslutanderätten

som anges i 13 § KIL och som blir bestämmande för sammanläggningsdelegerades

kompetens. Att i lagtexten mera detaljerat precisera

hur beslutanderätten skall fördelas torde dock enligt förbundet inte vara

möjligt eller lämpligt. De uttalanden som görs i promemorian torde vara

ägnade att ge den vägledning vid tillämpningen som behövs i tveksamma

fall. F. ö. lär man kunna räkna med att redan införandet av ett representativt

organ under övergångstiden i överensstämmelse med promemorieförslaget

skall vara ägnat att undanröja en del av svårigheterna när det

gäller att tillämpa lagrummet. I yttrandet från länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län efterlyses närmare uttalanden för att underlätta tolkningen

av 13 § KIL.

Kommunalrättskommittén och Svenska stadsförbundet vänder sig mot

uttalandet i promemorian att det skall ankomma på sammanläggningsdelegerade

att fatta beslut i vissa ärenden, när ett ställningstagande inte kan

anstå tills de nya fullmäktige träder till. Uttalandet sägs innebära en begränsning

i delegerades befogenhet som inte är önskvärd och som inte motsvaras

av den föreslagna lagtexten.

Karlshamnsregionens samarbetsnämnd anser att det bör klargöras vilket

rättssubjekt sammanläggningsdelegerade företräder. Enligt nämndens mening

kan varken den kommun som håller på att bildas eller gemenskapen

mellan de äldre kommuner som ingår i den nya utan vidare anses ha rättskapacitet.

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses

Mot uttalandena i promemorian på denna punkt görs i regel inga allvarligare

invändningar i remissvaren. Några remissinstanser anser emellertid

att frågan i vilka fall sammanläggningsdelegerade skall utses bör regleras

i lagen. Så föreslås i olika remissyttranden bestämmelser om att Kungl.

Maj :t alltid skall förordna att delegerade skall utses när befolkningsförskjutningen

vid en indelningsändring överstiger 15—25 %, när två eller

flera hela kommuner läggs samman eller när förordnande meddelas om

nyval av fullmäktige i kommun som berörs av indelningsändring. Till utveckling

av sin mening anför kammarkollegiet att det enligt promemorian

är avsett att sammanläggningsdelegerade skall utses i alla de fall då ny

kommun bildas eller då nyval skall ske för ändrad kommun. Att avsikten

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

måste ha varit denna framgår av förslaget att bestämmelsen att nyvalda

fullmäktige, styrelser och nämnder omedelbart skall träda i funktion skall

upphävas. Enligt kollegiets mening bör detta komma till klart uttryck i

lagtext. Det bör också framgå av lagtexten att sammanläggningsdelegerade

alltid skall utses när förutsättningar för nyval av fullmäktige för den ändrade

kommunen i och för sig föreligger men förordnande om nyval inte

meddelas, eftersom allmänna val äger rum året före det då indelningsändringen

träder i kraft.

Samarbetsnämnden i Göteborgsblocket och stadskollegiet i Göteborg föreslår

att sammanläggningsdelegerade i regel inte skall utses när befolkningsförskjutningen

understiger 15—25 % och det således enligt förarbetena

till KIL inte är motiverat med nyval av fullmäktige. I yttrandena upplyses

att befolkningen i de landskommuner som ingår i Göteborgsblocket motsvarar

endast cirka 5,5 % av stadens folkmängd och att promemorieförslaget

därför inte torde vara aktuellt för Göteborgsblockets del. Länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län stryker under vad som sägs i promemorian

om att särskilda önskemål om att sammanläggningsdelegerade skall utses

kommer att beaktas. Enligt länsstyrelsens mening bör detta gälla särskilt

när en eller flera hela landskommuner läggs samman med en stad men

befolkningsförskjutningen understiger 15 %. Även länsstyrelsen i Västmanlands

län, Västeråsbygdens samarbetsnämnd, drätselkammaren i Västerås

och kommunalnämnden i Tillberga betonar att den angivna normen om en

befolkningsförskjutning på 15—25 % inte bör följas strikt. De tre sistnämnda

remissinstanserna framhåller att sammanläggningsdelegerade bör

utses vid sammanläggning av kommunerna inom Västeråsblocket trots att

befolkningsförskjutningen kommer att obetydligt understiga 15 %.

Enligt Svenska stadsförbundet bör man göra klart på vilket befolkningsunderlag

befolkningsförskjutningen skall beräknas, innan man anger en

viss förskjutning som förutsättning för att delegerade skall utses. Förbundet

anser att kommunerna i förväg bör kunna förutse om delegerade kommer

att utses.

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet

Länsstyrelsen i Västernorrlands län och fem samarbetsnämndcr anser att

närmare föreskrifter om antalet sammanläggningsdelegerade

bör tas in i lagen. Antalet delegerade bör, sägs det i några av dessa

yttranden, bestämmas till högst det antal som motsvarar antalet fullmäktige

i den nya eller ändrade kommunen. Samarbetsnämnden i IlungsörKungs

Hatt sätter i fråga om inte ett visst minimiantal bör föreskrivas. I

ett par fall efterlyses även föreskrifter om fördelningen av delegerade

mellan kommunerna.

På ett par håll framhålls vikten av att sammanläggningsdelegerade blir

så många att de blir representativa för de olika kommunerna eller kommun
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

delarna. Svenska kommunförbundet kan tänka sig att sammanläggningsdelegerades

antal fastställs i nära överensstämmelse med antalet fullmäktige

i den nya eller ändrade kommunen. Det bör dock enligt förbundets mening

många gånger vara möjligt för de berörda kommunerna att enas om

ett lägre antal sammanläggningsdelegerade. Lagstiftningen bör inte lägga

hinder i vägen för en sådan överenskommelse och frågan om antalet bör

därför inte regleras närmare. Även andra remissinstanser anser det lämpligt

att sammanläggningsdelegerade är relativt få. Drätselkammaren i Örebro

förordar att delegerade inte skall vara fler än att organet kan fungera

som en arbetsduglig enhet men att de dock bör vara tillräckligt många för

att garantera en rimlig representation för samtliga kommuner.

Ett antal remissinstanser anser att även annan än den som tillhör en äldre

fullmäktigförsamling bör vara valbar som sammanläggningsdelegerad.

Motivet för denna ståndpunkt är att det ibland kan saknas fullmäktig från

ett område som skall ingå i en sammanläggning eller att någon som inte tillhör

någon äldre fullmäktigförsamling, t. ex. en ordförande i drätselkammare

eller kommunalnämnd, kan vara väl lämpad att utses till sammanläggningsdelegerad.

Kommunalrättskommittén bedömer att det är av större betydelse

att en sammanläggningsdelegerad har rösträtt i den nya kommunen än att

han tillhör en äldre fullmäktigförsamling. Kommittén föreslår därför en

regel som gör det möjligt att utse även annan än fullmäktig, om någon fullmäktig

inte finns att tillgå från kommundel som berörs av indelningsändringen.

Ett par samarbetsnämnder förordar att det uttryckligen ställs upp

som förutsättning för valbarhet att vederbörande är bosatt inom område

som ingår i kommunen enligt den nya indelningen. Svenska stadsförbundet

intar en motsatt ståndpunkt. Uttalandet i promemorian att företrädesvis

sådana fullmäktige som kommer att behålla sin valbarhet i den nya kommunen

bör väljas innebär en onödig begränsning, säger förbundet.

Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet

m. m.

Länsstyrelserna och så gott som alla kommuner lämnar promemorieförslaget

om finansieringen av sammanläggningsdelegerades verksamhet utan

erinran.

Större klarhet på denna punkt efterlyses av drätselkammaren i Borås.

Drätselkammaren framhåller att sammanläggningsdelegerade kan behöva

disponera över stora belopp men att det kan inträffa att kommun som ingår

i sammanläggning antingen inte hunnit eller också avsiktligt underlåtit

att ställa medel till förfogande. Det bör utredas närmare hur dessa ekonomiska

frågor skall ordnas. Också innebörden av den föreslagna regeln att

kommunerna enligt vissa grunder skall delta i kostnaderna för sammanläggningsdelegerades

löpande verksamhet bör enligt drätselkammaren klargöras.

Uttrycket löpande verksamhet leder tanken närmast till allmänna för
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

valtningskostnader, men sammanläggningsdelegerades befogenhet omfattar

även sådana åtgärder som köp av fast egendom o. d. Svenska stadsförbundet

finner att det från kommunalrättsliga synpunkter måhända kan vara

tveksamt, om det låter sig göra att kommunerna beräknar anslag att ställas

till sammanläggningsdelegerades förfogande, redan innan förordnande om

indelningsändring meddelats och kanske t. o. m. innan kommunerna själva

tagit ställning i indelningsfrågan. Kommunerna bör därför enligt förbundet

anslå så stora belopp till fullmäktiges oförutsedda behov, att fullmäktige

av dessa anslag kan bevilja de medel till sammanläggningsdelegerade som behövs

när dessa skall börja sin verksamhet. Det bör givetvis inte heller vara

omöjligt för fullmäktige att under övergångstiden bevilja sammanläggningsdelegerade

tilläggsanslag, om det skulle behövas. Det synes emellertid angeläget

att frågan om anvisning av medel åt sammanläggningsdelegerade

löses på sådant sätt att dessa kan genomföra t. ex. ett markförvärv utan att

vara beroende av särskilt anslagsbeslut från en eller flera av kommunerna.

När det gäller den föreslagna bestämmelsen att kommunerna skall delta i

kostnaderna för sammanläggningsdelegerades löpande verksamhet i förhållande

till sitt skatteunderlag, framhåller ett par remissinstanser, bl. a.

länsstyrelsen i Västmanlands län, att vid delning av kommun endast skatteunderlaget

i den del som ingår i sammanläggningen skall tas med vid beräkningen.

Ett stort antal remissinstanser, såsom Svenska kommunförbundet samt

flera länsstyrelser och samarbetsnämnder, förordar att grunderna för ersättningen

till sammanläggningsdelegerade bestäms av dessa och att ersättningen

utgår av de medel som har ställts till deras förfogande. Mot promemorians

förslag i denna del invänds bl. a. att det kan medföra att olika grunder

för ersättningen bestäms av kommunerna.

Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut

Endast ett fåtal remissinstanser tar upp frågan om förhållandet

mellan sammanläggningsdelegerades arbetsutskott

samt samarbetsnämnden och de gamla kommunernas

styrelser och andra nämnder.

Drätselkammaren i Västerås och Västeråsbygdens samarbetsnämnd finner

det praktiskt att kommunernas nämnder utnyttjas för beredning. Det anses

dock inte helt klart om avsikten med förslaget är att ärenden som beretts av

sådana nämnder skall beredas även av arbetsutskott och om i så fall denna

ordning skall gälla alla eller endast en del ärenden. Enligt kommunalfullmäktige

i Åtvidaberg och samarbetsnämnden i Åtvidabergs kommunblock

kan den föreslagna ordningen medföra slitningar mellan sammanläggningsdelegerade

och dess utskott samt kommunernas ordinarie organ. Man kan

därför ifrågasätta om inte, åtminstone vid införlivning av en eller flera

mindre kommuner med en stor, den stora kommunens ordinarie organ, när

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

det gäller styrelsen förstärkt med ledamöter från införlivningsområdet, bör

svara för all beredning och verkställighet åt den nya kommunen under övergångstiden.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län samt samarbetsnämnderna i Kumla och

Hudiksvalls kommunblock anser att mycket talar för att samarbetsnämnd

alltid skall få tillfälle att yttra sig och således få en ställning liknande kommunens

styrelse men att även skäl kan anföras mot en sådan ordning. Även

samarbetsnämnden i Simrishamns kommunblock sätter i fråga om inte

samarbetsnämnd bör anlitas som det beredande organet åt sammanläggningsdelegerade.

I de fall då indelningsändring berör endast en del av ett

kommunblock bör samarbetsnämnden alltid höras i frågor som har intresse

för kommuner som inte berörs av indelningsändringen, uttalar länsstyrelsen

i Kristianstads län.

Svenska stadsförbundet diskuterar det inbördes förhållandet

mellan arbetsutskotten, om mer än ett sådant utses.

Enligt förbundet bör två eller flera jämställda arbetsutskott inte förekomma.

Den centrala beredningen bör ankomma på ett organ, benämnt arbetsutskott,

som därmed får en ställning som motsvarar kommunens styrelse. En sådan

ordning hindrar dock inte att särskilda kommittéer för särskilda uppgifter

utses vid behov. Samma ståndpunkt intar också länsstyrelsen i Gävleborgs

län och samarbetsnämnderna i Hudiksvalls och Ånge kommunblock. Svenska

kommunförbundet förutsätter att ett utskott kan få uppdrag att fungera

som centralt beredningsorgan på samma sätt som kommunens styrelse. Med

hänsyn till sammanläggningsdelegerades och utskottens begränsade uppgifter

och förhållandevis korta funktionstid torde däremot några styrelseuppgifter

i egentlig mening inte behöva läggas på utskotten. De kommunala

nämndernas löpande förvaltning kan enligt förbundets mening antas komma

att fortgå utan störningar under övergångstiden och inseendet över

nämndernas verksamhet skall som vanligt tillkomma styrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Föredraganden

Allmänna synpunkter

Inledningsvis liar jag erinrat om att framtida kommunsammanläggningar

liksom vissa andra ändringar i den kommunala indelningen skall ske enligt

planer som Kungl. Maj :t har fastställt för rikets indelning i kommuner. Jag

förutsätter att indelningsändringar inom ramen för dessa planer skall

kunna ske på frivillig väg. För att stimulera intresset för sådana frivilliga

indelningsändringar och underlätta deras genomförande bör man i den utsträckning

som det är möjligt undanröja hinder av psykologisk eller praktisk

art som kan föreligga i samband med indelningsändring. Vid riksdagsbehandlingen

år 1962 av frågan om en kommunindelningsreform förutsattes

att Kungl. Maj :t i detta syfte skulle följa utvecklingen och föreslå ändringar

i lagstiftningen på området, om det visade sig behövas.

Bestämmelserna om kommunala indelningsändringar finns i KIL. Som

framgår av vad jag har sagt i det föregående synes vissa bestämmelser i

denna lag inte vara helt ändamålsenliga. Jag syflar då främst på reglerna

om den kommunala representationen under tiden mellan beslut om indelningsändring

och ändringens ikraftträdande. Under denna tid måste åtskilliga

frågor av stor vikt för en ändrad eller nybildad kommun avgöras.

Bland mindre tillfredsställande följder av nuvarande bestämmelser i KIL

vill jag särskilt peka på följande. När en eller flera landskommuner läggs

samman med stad, blir stadens fullmäktige i och med förordnandet om indelningsändringen

i regel ensamma behöriga alt företräda hela den utökade

kommunen. Detsamma gäller när köping läggs samman med stad. Förs ett

område över från en kommun till en annan beslutar fullmäktige i den kommun

som ökats för såväl sitt gamla område som överföringsområdet. Dessa

fullmäktige är givetvis ofta mindre representativa. Vissa indelningsändringar

innebär att eu ny kommun bildas, t. ex. när landskommuner läggs samman.

För den nybildade kommunen finns det över huvud taget inte något beslutande

organ, när förordnandet om indelningsändring meddelas. Först när

nya fullmäktige har valts för den nybildade kommunen får denna organ som

kan företräda kommunen.

Indelningsändring skall träda i kraft vid årsskifte. Förordnandet om indelningsändring

skall meddelas senast åtta månader före ikraftträdandet,

dvs. före den 1 maj. Val av nya fullmäktige skall ske vid nybildning av kommun

och kan efter Kungl. Maj :ts förordnande ske också vid annan indelningsändring.

Indelningsändring som föranleder nyval genomförs i praxis

alltid vid årsskifte efter det allmänna val har hållits. Nyvalet äger rum i samband

med de allmänna valen i september. De mindre tillfredsställande förhållanden

i fråga om ställföreträdarskapet för ändrad eller nybildad kommun

som jag nu har beskrivit råder alltså i praktiken i minst fyra månader.

Misshälligheter mellan kommunerna i samband med indelningsändringar

J — Bilmnq till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 151

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr iöl år 196ö

torde vara sällsynta och erfarenheterna från samarbetet inom de s. k. kommunblocken

är i stort sett goda. Olägenheterna med den nuvarande ordningen

kan säkert ofta motverkas genom kommunernas vilja och förmåga

till samverkan. Det finns olika möjligheter att få till stånd en sådan samverkan,

främst inom ramen för den verksamhet som utövas av samarbetsnämnder

med uppgift att främja samverkan mellan kommunerna i kommunblock.

Man måste emellertid ändå räkna med att nuvarande bestämmelser

i viss utsträckning inverkar menligt på det kommunala utvecklingsarbetet

och även på annat sätt medför praktiska svårigheter vid indelningsändringar.

Det kan inte heller uteslutas att reglerna ibland verkar som

psykologiskt hinder mot önskvärda indelningsändringar, eftersom de medför

att vissa kommuner formellt kan sakna inflytande under övergångstiden.

.lag anser därför att eu mer ändamålsenlig ordning för den kommunala beslutanderätten

under övergångstiden i samband med indelningsändringar

bör komma till stånd. Förslag i detta syfte har lagts fram i en promemoria

som har upprättats inom inrikesdepartementet. Promemorian har remissbehandlats

i vanlig ordning. En stor majoritet av remissinstanserna har

vitsordat behovet av ändrade bestämmelser.

Enligt huvudlinjerna i promemorieförslaget skall

Kungl. Maj :t få befogenhet att i samband med beslut om indelningsändring

föreskriva att beslutanderätten i ändrad eller nybildad kommun under övergångstiden

skall utövas av ett särskilt organ som kallas sammanläggningsdelegerade.

Organet skall utses av fullmäktigförsamlingarna i de kommuner

som berörs av indelningsändringen. Proportionellt valsätt skall kunna

tillämpas vid valet. En ändrad eller nybildad kommun får på detta sätt

ett beslutande organ som omedelbart kan ta itu med alla de frågor som

rör kommunen. Genom förslaget undanröjs också den skillnad som f. n.

finns i fråga om representationen vid olika slag av indelningsändringar. De

allra flesta remissinstanserna anser att förslaget innebär en praktisk och

ändamålsenlig lösning. Även enligt min uppfattning är förslaget ägnat att

råda bot på bristerna i den nuvarande regleringen.

Under remissbehandlingen har det sagts att förslaget medför ett ingrepp

i den kommunala självstyrelsen. Kungl. Maj :t får möjlighet att bestämma

över den nya kommunens organisation och arbetsformer. Detta kan synas

strida mot kommunernas vedertagna rätt att själva inom en yttre ram få

ordna sin förvaltning. Även såtillvida har några remissinstanser ansett förslaget

strida mot gängse kommunalrättsliga principer som den kommunala

beslutanderätten anförtros organ som inte utsetts genom direkta val. Även

om jag har förståelse för synpunkter av detta slag anser jag att sådana synpunkter

måste få vika med hänsyn till de avsevärda fördelar förslaget i övrigt

medför. Det rör sig ju också bara om att reglera förhållandena under en

ganska kort övergångstid och det skulle medföra stora praktiska svårigheter

att låta kommunerna själva helt avgöra frågan om sammanläggningsdele
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1065

gerade skall utses eller att låta detta organ utses vid direkta val. Ingen

remissinstans har heller velat helt avstyrka förslaget med hänsyn enbart till

någon av de invändningar som jag har nämnt här. Jag förordar därför en

lösning efter de linjer som dragits upp i promemorian.

Ett par remissinstanser har menat att alla olikheter som bygger på uppdelningen

av kommunerna i skilda kommuntyper bör undanröjas i detta

sammanhang. Bl. a. har man pekat på skillnaden mellan sammanläggning

av enbart landskommuner och sammanläggning av landskommun med stad.

I det förra fallet bildas en ny kommun men i det senare fallet består staden

i regel och utökas med landskommunens område. Frågan om att undanröja

skiljaktigheter av detta slag utreds f. n. av kommunalrättskommittén och

bör därför inte lösas i detta sammanhang.

Förslaget i promemorian innebär att sammanläggningsdelegerade skall

kunna utses inte bara i nybildad kommun eller kommun vars område ökas

utan också i kommun vars område minskas. I det sistnämnda fallet torde

det dock enligt min mening regelmässigt inte vara befogat att sammanläggningsdelegerade

utses. Med detta ställningstagande saknas det anledning att,

som kammarkollegiet förordat, överväga annan beteckning på organet än

sammanläggningsdelegerade.

I promemorian diskuteras ingående i vilken utsträckning

den kommunala beslutanderätten under övergångstiden

skall läggas på sammanläggningsdelegerade.

Som jag redan har sagt innebär förslaget att delegerade skall utöva beslutanderätten

endast enligt den nya indelningen, medan kommunerna enligt

den äldre indelningen fortfarande skall företrädas av de gamla fullmäktigförsamlingarna.

Enligt promemorian skulle det innebära vissa fördelar, om sammanläggningsdelegerade

övertog de äldre fullmäktigförsamlingarnas befogenheter

under övergångstiden, dvs. att dessa upphöi-de att verka i och med att sammanläggningsdelegerade

trädde till. Därmed skulle man avskaffa systemet

med flera parallellt verkande organ under övergångstiden och slippa de kompetenskonflikter

som ett sådant system är ägnat att medföra. Åtskilliga remissinstanser

har strukit under dessa synpunkter och uttryckt sympatier fölen

sådan lösning. I promemorian har emellertid denna lösning avvisats av

flera skäl. Den skulle sålunda leda till flera omfattande författningsregleringar

och över huvud taget vara alltför ingripande. I åtskilliga avseenden

skulle den innebära avsteg från grundläggande kommunalrättsliga principer.

Vid omfattande indelningsändringar skulle varje enskild kommun bli otillräckligt

representerad, när frågor skall avgöras som rör endast denna kommun.

Att låta sammanläggningsdelegerade företräda även de äldre kommunerna

skulle innebära ytterligare avsteg från principen att den kommunala beslutanderätten

skall utövas av personer som har utsetts vid direkta val.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Som en del remissinstanser har framhållit torde riskerna för kompetenskonflikter

inte vara så stora. Jag ansluter mig därför till den lösning som

har föreslagits i promemorian.

En central fråga är om sainmanläggningsdelegerades uppdrag skall upphöra

redan när nya fullmäktige i en ändrad eller nybildad kommun har valts eller

först när indelningsändringen har trätt i kraft. I promemorian förordas det

senare alternativet. Detta har också enligt min mening praktiska fördelar.

Sammanläggningsdelegerade får enligt detta alternativ ostört fortsätta sin

verksamhet under en inte alltför kort period. Därigenom kan t. ex. det viktiga

arbetet med den första budgeten både påbörjas och avslutas av ett och

samma organ. Den omständigheten att beslutanderätten inte kommer att

utövas av ett organ som utsetts genom direkta val, trots att ett sådant finns

att tillgå efter nyvalet, har i detta läge enligt min uppfattning mindre betydelse

än att hela förberedelsearbetet för indelningsändringen samlas hos ett

enda organ. Jag ansluter mig därför till det framlagda förslaget på denna

punkt. I ett avseende bör dock de nya fullmäktige träda i verksamhet före

indelningsändringens ikraftträdande. Det bör sålunda ankomma på dem

att välja ledamöter och suppleanter i kommunens styrelse och övriga nämnder

i de fall då nyval till dessa organ skall äga rum.

Sammanläggningsdelegerades kompetens

Förslaget om sammanläggningsdelegerade innebär att en ändrad eller nybildad

kommun kan få ett särskilt organ som skall utöva dess beslutanderätt

under hela tiden mellan förordnandet om indelningsändring och dess

ikraftträdande. Omfattningen av delegerades beslutanderätt följer av 13 §

KIL, som reglerar fördelningen av beslutanderätten mellan kommunerna

enligt den äldre och den nya indelningen. Enligt detta lagrum skall den

kommunala beslutanderätten utövas enligt den nya indelningen redan under

tiden innan ändringen träder i kraft, såvida det inte är fråga om angelägenhet

som avser kommun enligt den äldre indelningen. 23 § KIL innehåller

en besvärsbestämmelse som ger möjlighet att klaga på beslut som

fattats av de äldre fullmäktige, om beslutet strider mot förutsättningarna för

indelningsändringen eller avser ärende som skäligen bör avgöras av den

ändrade eller nybildade kommunen. Även denna bestämmelse får betydelse

för frågan om sammanläggningsdelegerades kompetens.

Som jag har framhållit i min redogörelse för gällande rätt är det ofta

svårt att tillämpa fördelningsprincipen i 13 § KIL. Under förarbetena till

lagen gjordes en del uttalanden som jag har redogjort för tidigare. Dessa

uttalanden kan tjäna till viss ledning. I promemorian sägs i fråga om sammanläggningsdelegerades

kompetens att delegerades viktigaste uppgift blir

att fastställa utgifts- och inkomststat samt förvaltningsorganisationen och vid

behov allmän plan för investeringsverksamheten i den nya kommunen. De

skall också kunna besluta taxor för kommunala avgifter, köpa och sälja fas
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

tigheter, ta upp lån, ingå borgen och fatta beslut om reglementen för nämnder,

verk och tjänstemän hos den nya kommunen. Mot denna beskrivning

av delegerades uppgifter har jag ingen erinran, över huvud taget skall delegerade

enligt vad som sägs i promemorian besluta i ärenden som kan få betydelse

för den nya kommunens ekonomi eller organisation i sådana fall

när ställningstagande inte kan anstå tills de nya fullmäktige träder till.

Några remissinstanser har anmärkt att en sådan begränsning i sammanläggningsdelegerades

kompetens inte kan föreskrivas. Jag delar denna mening

i så måtto att sammanläggningsdelegerade formellt har samma kompetens

som de nya fullmäktige skulle ha haft om de hade trätt till genast. Emellertid

ligger det i sakens natur att många ärenden lämpligen bör avgöras av

fullmäktige i stället för av sammanläggningsdelegerade. Avgöranden som är

av stor vikt och sträcker sina verkningar långt fram i tiden och som kan

anstå utan olägenhet tills indelningsändringen har trätt i kraft bör enligt

min mening avgöras av de nya fullmäktige, som utgör en mera fullödig representation

för den ändrade eller nybildade kommunen.

I ett remissyttrande har satts i fråga om kommunen enligt den nya indelningen

har rättskapacitet innan indelningsändringen har trätt i kraft.

Enligt min mening är det alldeles givet att så är fallet. Så snart förordnande

om indelningsändring har meddelats och den ändrade eller nybildade kommunen

har ett organ som företräder den, t. ex. sammanläggningsdelegerade,

kan kommunen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses

Enligt promemorian skall det ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra i vilka

fall sammanläggningsdelegerade skall utses. I likhet med flertalet remissinstanser

förordar jag förslaget. I det följande skall jag ange några allmänna

riktlinjer för bedömningen av när det är nödvändigt eller lämpligt att delegerande

utses.

Vid indelningsändring som innebär att en ny kommun bildas måste enligt

nuvarande bestämmelser val av nya fullmäktige i kommunen hållas om

kommunen över huvud taget skall få någon representation under övergångstiden.

De nyvalda fullmäktige skall emellertid enligt vad jag har föreslagit

börja utöva sina befattningar inte som f. n. genast efter valet utan först när

indelningsändringen träder i kraft. Detta förutsätter att sammanläggningsdelegerade

utses som kan företräda kommunen fram till ikraftträdandet.

Förordnande att sammanläggningsdelegerade skall utses bör alltså alltid

meddelas i dessa fall.

Innebär indelningsändring överföring av område mellan kommuner —

och härmed jämställs i detta sammanhang sammanläggning av en eller flera

landskommuner med stad eller sammanläggning av köping med stad — gäller

f. n. att de gamla fullmäktige — vid sammanläggning med stad fullmäktige

i staden — företräder kommunen såväl enligt den gamla som enligt

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 151

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

den nya indelningen. Kungl. Maj :t kan dock förordna att nya fullmäktige

skall väljas för den ändrade kommunen. Skall nya fullmäktige inte väljas

fortsätter de gamla fullmäktige att företräda den ändrade kommunen även

efter indelningsändringens ikraftträdande. I vilka fall förordnande om nyval

skall meddelas finns f. n. inte några bestämmelser om i lagen. Ivommunalförbundskommittén

framhöll i det betänkande som låg till grund för

ändringar i KIL vid 1957 års riksdag att nyval med hänsyn till de besvär

och kostnader som är förenade med extraval bör ske först när indelningsändring

medför en folkmängdsförskjutning av minst 15—25 % i någon av

de kommuner som berörs av indelningsändringen. Denna princip har hittills

legat till grund för den praxis som har tillämpats vid indelningsändringar.

Så bör enligt min mening ske även i fortsättningen. Vid sådana indelningsändringar

som föranleder förordnande om nyval synes det i regel befogat

att förordnande också meddelas att sammanläggningsdelegerade skall utses.

När indelningsändring träder i kraft vid årsskifte efter allmänna kommunalval,

meddelas som jag har sagt tidigare inte förordnande om nyval

av fullmäktige, eftersom de allmänna kommunalvalen då avser kommunen

enligt den nya indelningen. I dessa fall bör sammanläggningsdelegerade utses

under samma förutsättningar som skulle ha motiverat förordnande om

nyval, om indelningsändringen hade trätt i kraft vid annat årsskifte. Men

även om sådana förutsättningar inte föreligger, bör sammanläggningsdelegerade

kunna utses vid indelningsändring som träder i kraft vid årsskifte efter

allmänna kommunalval. När indelningsändringen medför mindre folkmängdsförskjutning

än 15—25 %, kan det i något fall vara motiverat att

sammanläggningsdelegerade utses, speciellt om det i ärendet har framställts

ett allmänt önskemål därom.

Några remissinstanser har förordat föreskrifter om när sammanläggningsdelegerade

skall utses. Bl. a. har man föreslagit den regeln att delegerade

skall utses, när förordnande om nyval meddelats. Det torde emellertid

bli ganska vanligt att indelningsändring träder i kraft vid årsskifte efter

allmänna kommunalval och att förordnande om nyval således inte kommer

i fråga. Den föreslagna regeln skulle alltså inte täcka alla de fall då sammanläggningsdelegerade

bör utses. Med hänsyn till att enligt vad jag nyss

har sagt avsteg i vissa fall bör kunna göras från de allmänna riktlinjerna

för bedömningen om sammanläggningsdelegerade skall utses anser jag alt

strikta förutsättningar härför inte bör anges i lagen.

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet

Frågan om hur stort antal sammanläggningsdelegerade

som skall utses och hur de skall fördelas mellan ko inni

u n e r n a skall enligt vad som föreslås i promemorian inte regleras i

vidare mån än att det föreskrivs att varje kommun skall utse minst en delegerad.

Det har förutsatts att kommunerna skall kunna enas i frågan. Om

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

kommunerna inte enas, bestämmer Kungl. Maj :t hur många delegerade varje

kommun skall utse. Riktlinjer för fördelningen kan enligt promemorian

hämtas från bestämmelserna i 1961 års lag om församlingsstyrelse i fråga

om val av församlingsdelegerade. I stort sett har förslaget lämnats utan erinran

under remissbehandlingen, önskemål har dock lagts fram att det totala

antalet delegerade regleras. I ett par yttranden har föreslagits att även frågan

om fördelningen av delegerade mellan kommunerna regleras.

Enligt min mening ligger det närmast till hands att kommunerna i första

hand själva bestämmer om antalet delegerade och fördelningen av dem

mellan kommunerna. Jag förordar därför det framlagda förslaget. För att

bestämma antalet delegerade kan antalet fullmäktige som skall utses för

den ändrade eller nybildade kommunen lämpligen tjäna som riktpunkt. Ofta

kan det emellertid vara fördelaktigt med hänsyn till sammanläggningsdelegerades

uppgifter och funktionstid att antalet sätts lägre, förutsatt att man

ändå kan få en rimlig representation för varje kommun som berörs av indelningsändringen.

Valbar till sammanläggningsdelegerad är enligt förslaget endast den

som tillhör en äldre fullmäktigförsamling i kommun som berörs av ändringen.

Flera remissinstanser har gjort invändningar mot en sådan inskränkning

av valbarheten. Man har framhållit att inskränkningen kan medföra att en

kommundel som ingår i en sammanläggning blir orepresenterad bland sammanläggningsdelegerade.

I stället måste kanske som sammanläggningsdelegerad

utses någon som saknar rösträtt i den nya kommunen. Vidare har

man betonat att även någon som inte tillhör en fullmäktigförsamling kan

vara lämpad att utses till sammanläggningsdelegerad. Enligt min uppfattning

synes det naturligt att ett lämpligt antal fullmäktige i de gamla kommunerna

ingår i det beslutande organet för den ändrade eller nya kommunen.

En sådan ordning är också ägnad att motverka kompetenskonflikter

mellan det nya och de gamla organen. Jag föreslår därför att promemorieförslaget

godtas. Företrädesvis bör sådana fullmäktige utses, som kommer

att vara valbara även i den ändrade eller nybildade kommunen. Det torde

väl också bli tämligen ovanligt att ingen fullmäktig är bosatt i kommundel

som berörs av indelningsändringen i de fall när sammanläggningsdelegerade

skall utses.

Det ekonomiska underlaget för sammanlaggningsdelegeradcs verksamhet

En ändrad eller nybildad kommun kan redan i och med förordnandet om

indelningsändring förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Det är

emellertid först när indelningsändringen träder i kraft som kommunen

övertar de äldre kommunernas tillgångar och skulder. Bestämmelser om

övergången av tillgångar och skulder från den gamla till den nya kommunen

finns i 4—9 §§ KIL. Under hela den tid som sammanläggningsdelegerade

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

är i verksamhet saknar således den kommun som de företräder egna tillgångar.

Med hänsyn till sammanläggningsdelegerades vidsträckta kompetens måste

man räkna med att de kommer att vidta en rad åtgärder som medför

kostnader för kommunen. Som exempel kan nämnas inköp av fastigheter,

materiel och annat, anställande av personal osv. Redan sammanläggningsdelegerades

egen organisation kommer att medföra kostnader. Som har förutsatts

i promemorian skall delegerade ha ersättning för sina uppdrag och

sakkunniga skall kunna anlitas, lokaler för verksamheten hyras etc. Ibland

behöver kostnaderna bestridas först när indelningsändringen träder i kraft

men ofta måste det ske redan dessförinnan.

Sammanläggningsdelegerade måste därför tillföras medel. Detta kan inte

ske på annat sätt än att medel tillhandahålls av de kommuner som berörs av

indelningsändringen. Enligt promemorieförslaget skall dessa kommuner tillhandahålla

det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades

verksamhet. Bidragen skall utgå i förhållande till kommunernas skatteunderlag

enligt taxeringen året före förordnandet om indelningsändringen.

Ersättningen till delegerade för deras uppdrag skall enligt förslaget utges

av den kommun som har valt dem.

För att skyldighet skall kunna föreskrivas för kommunerna att lämna

bidrag till sammanläggningsdelegerades verksamhet måste kommunerna

kunna ge utrymme för bidragen i sina stater. Som Svenska stadsförbundet

har anfört i sitt remissvar bör detta vara möjligt genom att kommunerna

inför en indelningsändring anslår så stora belopp för fullmäktiges oförutsedda

behov att fullmäktige av dessa anslag kan bevilja de medel till sammanläggningsdelegerade

som behövs när dessa skall börja sin verksamhet.

Anslagen bör beräknas till så stora belopp att de delegerade i regel inte skall

bli beroende av tilläggsanslag sedan de har börjat sin verksamhet. I stort

sett bör storleken av de medel som behövs i regel kunna beräknas i förväg.

Jag anser att man kan räkna med att detta system skall fungera tillfredsställande.

Med hänsyn härtill förordar jag att kommunerna åläggs att svara

för de kostnader som sammanläggningsdelegerade kommer att ådra kommunen

enligt den nya indelningen. Enligt promemorieförslaget skall åläggandet

begränsas till kostnader för den löpande verksamheten. Med hänsyn

till att delegerade har samma formella kompetens som en fullmäktigförsamling

är en sådan begränsning enligt min mening inte befogad. Kommunerna

bör svara för alla kostnader utan undantag. Det antal skattekronor och

skatteören som ligger till grund för de olika kommunernas utdebitering av

skatt för det år förordnandet om indelningsändringen meddelas är en naturlig

utgångspunkt för fördelningen av bidragen mellan kommunerna.

Ett stort antal remissinstanser har motsatt sig att delegerades ersättning

skall utges av den kommun som har valt dem, eftersom skilda kommuner

då kan komma att tillämpa olika grunder för ersättningen. Jag delar upp
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kangl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

fattningen att eu sådan ordning är mindre lämplig. Enligt min mening bör

i stället delegerade själva bestämma ersättningarna enligt de grunder som

gäller för ersättning till förtroendemän enligt kommunallagen. Ersättningarna

kommer då att utgå av de medel som kommunerna ställer till delegerades

förfogande.

Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut

Sammanläggningsdelegerade måste givetvis i likhet med kommuns fullmäktige

få organ till sitt förfogande för beredning och verkställighet i de

ärenden som ankommer på delegerade. För sådant ändamål bör de kunna

utse arbetsutskott. Enligt promemorians förslag skall flera utskott kunna

utses. Några remissinstanser, bl. a. Svenska stadsförbundet, anser att det

bör finnas endast ett arbetsutskott, som skall svara för den centrala beredningsverksamheten

och i princip för all verkställighet. Jag ansluter mig till

denna uppfattning. På samma sätt som kommuns styrelse bör arbetsutskottet

få till uppgift att vara centralt berednings- och verkställighetsorgan. Vid

sidan av arbetsutskottet bör delegerade kunna sätta en eller flera kommittéer

med uppgift att ombesörja särskilda förvaltnings- och verkställighetsbestyr.

Även de äldre kommunernas styrelser och nämnder samt samarbetsnämnd

torde med fördel kunna utnyttjas för beredning. I särskilda fall

bör även verkställighet av beslut kunna uppdras åt nämnd i äldre kommun.

Arbetsutskottet skall i i''egel yttra sig i ärende som har beretts i annan

ordning. Vid val av arbetsutskottet eller kommitté bör proportionellt valsätt

kunna tillämpas.

Några kompetenskonflikter eller andra konflikter mellan sammanläggningsdelegerades

och de äldre kommunernas organ bör enligt min mening

inte behöva befaras med den ordning som jag nu har förordat.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Specialmotivering

De ställningstaganden som jag har gjort i det föregående föranleder ändringar

i KIL och i lagen den 15 april 1955 (nr 138) om proportionellt valsätt

inom landsting, kommunalfullmäktige m. m. Dessutom krävs en särskild

lag om kommunala sammanläggningsdelegerade.

Utöver vad jag har berört i det föregående föreslår jag efter samråd med

chefen för ecklesiastikdepartementet ytterligare en ändring i KIL. Beträffande

denna ändring hänvisar jag till specialmotiveringen till 41 § KIL.

KIL

14 §.

I första stycket sägs f. n. att fullmäktige i kommun vars område ökas

eller minskas skall företräda både den äldre kommunen och kommunen enligt

den nya indelningen. Från denna regel föreslås nu undantag för det fall

att sammanläggningsdelegerade utses. Undantaget bör göras genom en hänvisning

till 19 § som föreslås reglera Kungl. Maj :ts befogenhet att föreskriva

att delegerade skall utses.

Enligt andra stycket sista punkten skall nyvalda fullmäktige överta handha

vandet av sina uppgifter omedelbart efter valet. Som jag har anfört i den

allmänna motiveringen föreslår jag att de nyvalda fullmäktige i endast ett

avseende, nämligen när det gäller val till kommunens styrelse och nämnder,

skall träda i funktion innan indelningsändringen träder i kraft. Med anledning

härav föreslår jag att sista punkten i andra stycket upphävs. Att de

nyvalda fullmäktige kan åläggas skyldighet att utse ledamöter och suppleanter

i styrelsen och övriga nämnder framgår redan av tredje stycket.

I regel bör nyval av kommuns styrelse och samtliga nämnder ske i samband

med indelningsändring, när sammanläggningsdelegerade utses. Kammarkollegiet

har förordat att det föreskrivs i lagen att Kungl. Maj :t alltid

skall förordna om nyval av dessa organ i sådana fall. Eftersom förordnande

om nyval av fullmäktige beror av Kungl. Maj :ts fria prövning anser jag att

motsvarande bör gälla nyval av styrelse och nämnder.

Nyvalda styrelser och nämnder skall i princip träda till först när indelningsändringen

träder i kraft. Sista punkten i tredje stycket, som f. n. ger

styrelsen och samtliga nämnder befogenhet att träda i funktion genast efter

valet, föreslås därför skola upphävas.

18 §.

F. n. gäller att fullmäktige, styrelse och samtliga nämnder i nybildade

kommuner börjar utöva sina befattningar genast efter valet. Detta skall i

fortsättningen enligt vad jag har föreslagit gälla endast fullmäktiges befattning

med val av styrelse och nämnder. Liksom f. n. bör valnämnd som har

utsetts enligt lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

träda till genast. Val av samtliga organ i nybildad kommun skall givetvis ske

innan indelningsändringen träder i kraft. Ändringar i enlighet härmed föreslås

i 18 § fjärde, femte och sjätte styckena. Ändringarna ansluter i princip

till ändringarna i 14 §.

19 §.

Den ursprungliga paragrafen har tidigare upphävts. Nu föreslås att bestämmelserna

om förordnande av sammanläggningsdelegerade som en ny

paragraf med detta nummer tas in här. Motiven till bestämmelserna har jag

utvecklat i den allmänna motiveringen. Den närmare regleringen av sammanläggningsdelegerades

verksamhet m. m. föreslås ske i en särskild lag om

kommunala sammanläggningsdelegerade.

38 §.

Ändringarna i 14 § medför vissa formella ändringar i 38 §. Någon saklig

ändring i paragrafen är inte avsedd.

41 §.

F. n. gäller enligt första stycket att i nybildad församling där beslutanderätten

skall överlåtas till kyrkofullmäktige val av fullmäktige skall förrättas

så fort det kan ske under året innan indelningsändringen träder i kraft.

Enligt andi*a stycket skall domkapitlet snarast möjligt förordna person att

hålla kyrkostämma eller sammanträde med kyrkofullmäktige för val av

ordförande och vice ordförande samt kyrkoråd. Om kyrkoherde ännu inte

finns, skall domkapitlet förordna präst att vara ledamot av kyrkorådet, intill

dess kyrkoherde tillträtt. I flera fall under senare år har nybildad församling

tillkommit genom sammanläggning av församlingar som bildat

total ekonomisk kyrklig samfällighet. I sådan samfällighet utövas beslutanderätten

jämlikt 6 § andra stycket lagen om församlingsstyrelse av samfällighetens

kyrkofullmäktige och dessa fullmäktige har utsett kyrkoråd.

Kammarkollegiet har i sitt remissyttrande framhållit att det i sådana fall

framstår som en onödig formalism att kyrkofullmäktige och kyrkoråd för

den nya församlingen ovillkorligen skall väljas. Samfällighetens fullmäktige

och kyrkoråd bör enligt kollegiets mening tjänstgöra för den nybildade församlingen

till dess mandatperioderna går ut för dessa organ.

Jag delar kammarkollegiets uppfattning och föreslår den ändringen i 41 §

första stycket att Kungl. Maj :t i sådana fall som kollegiet åsyftar skall kunna

förordna att samfällighetens fullmäktige skall tjänstgöra även för den

nya församlingen. Denna ändring föranleder en formell jämkning i 41 §

andra stycket.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 11)65

Lag om kommunala sammanläggningsdelegerade

Det är givet att bestämmelserna i kommunallagen i stora stycken bör äga

motsvarande tillämpning på sammanläggningsdelegerade. I vissa hänseenden

måste emellertid kommunallagens regler preciseras eller kompletteras.

Särskilda kommentarer till sådana preciseringar eller kompletteringar synes

i allmänhet inte behövas.

På vissa punkter torde dock något utöver vad jag har anfört i den allmänna

motiveringen behöva sägas beträffande de bestämmelser som bör tas

in i lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade.

1 §•

I promemorian föreslås att suppleanter skall utses för sammanläggningsdelegerade.

Detta förslag har uppmärksammats av många remissinstanser.

Flertalet av dem har inget att erinra. Så anser t. ex. Svenska kommunförbundet

att det inte finns några principiella betänkligheter mot ett suppleantsystem.

Tvärtom ger det enligt förbundet de praktiska fördelarna att man

får garantier för att varje kommun är representerad vid sammanträdena

även om delegeradeförsamlingen görs liten. Liknande synpunkter framhålls

i andra yttranden. En länsstyrelse och ett antal kommunala organ anför

dock betänkligheter mot förslaget och hänvisar till att suppleanter inte utses

för fullmäktige. För egen del anser jag att de skäl som Svenska kommunförbundet

har anfört för ett suppleantsystem väger tyngre än hänsynen till

vad som gäller för fullmäktige. Jag förordar därför förslaget att suppleanter

skall väljas för delegerade.

Antalet delegerade och suppleanter samt fördelningen av dem mellan

kommunerna bör inte kunna ändras under mandattiden, något som skulle

verka hinderligt för delegerades verksamhet. Med hänsyn härtill föreslår

jag i enlighet med vad som förordas i promemorian att Kungl. Maj :t skall

fastställa det antal delegerade och suppleanter som varje kommun skall

utse. Antalet och fördelningen bör fastställas enligt vad kommunerna är

ense om. Har de enats om en fördelning som innebär att någon kommun

blir orepresenterad, skall Kungl. Maj :t göra den jämkningen att varje kommun

kommer att utse minst en delegerad och suppleant. År kommunerna

inte ense eller föreligger inte något ställningstagande från deras sida i frågan,

vilket kan vara fallet t. ex. vid indelningsändring utan framställning

från kommun, bör antalet och fördelningen fastställas enligt vad Kungl.

Maj :t finner lämpligt.

2 §■

Enligt promemorian skall delegerade och suppleanter väljas senast tio

dagar efter det att kommunen har fått del av förordnandet om indelnings
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kiingl. Majt.s proposition nr 151 år lt)65

ändringen. En stark majoritet bland remissinstanserna förordar en längre

tidsfrist. Med hänsyn till att fullmäktige på många håll inte har ordinarie

sammanträden så ofta delar jag den uppfattning som företräds av dessa

remissinstanser. Jag föreslår att valet skall äga rum senast 30 dagar efter

det kommunen har fått del av förordnandet. Samtidigt vill jag emellertid

betona att det är angeläget att delegerade kan börja sin verksamhet så snart

som möjligt efter förordnandet. Valet bör därför hållas utan dröjsmål.

4 §■

Tid och ställe för sammanläggningsdelegerades första sammanträde skall

enligt promemorieförslaget bestämmas av länsstyrelsen, som också skall

kungöra sammanträdet och kalla delegerade till det. Jag förordar för min

del, i enlighet med önskemål vid remissbehandlingen, att dessa åtgärder

läggs på en av de valda delegerade som förordnas av länsstyrelsen. Denna

ordning stämmer överens med vad som gäller i motsvarande situation enligt

lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund.

6 §•

För fullmäktige gäller enligt 13 § tredje och femte styckena kommunallagen

att kommunens utgifts- och inkomststat skall fastställas vid sammanträde

i oktober. Kan det inte ske då på grund av särskilda förhållanden skall

grunden för utdebiteringen av den allmänna kommunalskatt som ingår i

preliminär skatt för inkomst under nästa år fastställas vid sammanträde i

oktober, medan staten skall fastställas vid sammanträde före utgången av

december. Dessa regler bör gälla även för sammanläggningsdelegerade.

9 §•

I likhet med vad som föreslås i promemorian och tillstyrks av de flesta

remissinstanser förordar jag att ordföranden eller vice ordföranden i styrelsen

för kommun som berörs av indelningsändringen ges rätt att vara närvarande

och delta i sammanläggningsdelegerades överläggningar men inte

i besluten och att samma rätt skall tillkomma ordförande eller vice ordförande

i annan kommunal nämnd eller beredning, om nämnden eller beredningen

har berett det ärende som behandlas. Som påpekats i en del retnissyttranden

bör också ordförande eller vice ordförande i sammanläggjingsdelegerades

egna beredningsorgan ha samma rätt. Jag föreslår alt bestämmelserna

utformas i enlighet härmed.

Jag förordar vidare förslaget att delegerade skall ha rätt att bestämma att

befattningshavare i kommuns tjänst äger närvara vid sammanträde med

delegerade för att lämna upplysningar. Vidsträcktare rätt för sådan befattningshavare

anser jag inte behövas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

10 §.

Ärende skall enligt promemorian kunna väckas hos delegerade bl. a. genom

framställning av fullmäktige eller styrelsen i kommun eller av samarbetsnämnd.

Jag tillstyrker förslaget. Det är fråga om kommuner som berörs

av indelningsändringen eller samarbetsnämnd för sådana kommuner.

Härutöver bör givetvis ärende kunna väckas genom framställning av något

av delegerades egna beredningsorgan. Detta bör anges uttryckligen.

15 §.

Jag föreslår att den som är valbar till fullmäktig i kommun som berörs

av indelningsändringen skall kunna väljas till ledamot eller suppleant i arbetsutskottet

eller kommitté. Med detta valbarhetsvillkor blir alla delegerade

valbara till ledamöter eller suppleanter i delegerades beredningsorgan.

19 §.

I det föregående har jag föreslagit att de kommuner som berörs av indelningsändringen

skall tillhandahålla medel för delegerades verksamhet i förhållande

till det antal skattekronor och skatteören som ligger till grund för

de olika kommunernas utdebitering av skatt för det år förordnandet om

indelningsändring meddelas. Ingår endast en del av sådan kommun i den nybildade

eller ändrade kommunen för vilken sammanläggningsdelegerade

har utsetts bör kommunens andel i kostnaderna för delegerades verksamhet

beräknas endast för denna del. Detta bör uttryckligen framgå av lagens bestämmelser.

Enligt lagen den 3 juni 1965 (nr 269) med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall utdebiteringen

bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören som vid

närmast föregående års taxering har påförts de skattskyldiga med tillägg av

det antal skattekronor som staten skall tillskjuta enligt förordningen den

3 juni 1965 (nr 268) om skatteutjämningsbidrag. Dessa bestämmelser skall

iakttas vid fördelningen mellan kommunerna av kostnaderna för delegerades

verksamhet.

Några särskilda bestämmelser om revision synes inte nödvändiga. I den

mån sammanläggningsdelegerade anförtror förvaltning eller verkställighet

åt styrelsen eller annan nämnd i kommun som berörs av indelningsändringen

omfattas ju sådant uppdrag av den vanliga kommunala revisionen.

Som Svenska stadsförbundet har framhållit i sitt remissyttrande bör då

också delegerades berednings- och verkställighetsorgan omfattas av den

revisionen. I praktiken blir det de revisorer som väljs i kommunerna året

närmast före det då indelningsändringen träder i kraft som gemensamt

granskar organens förvaltning, varefter frågan om ansvarsfrihet prövas av

fullmäktige i den nya eller ändrade kommunen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

20 §.

Som jag har anfört i det föregående skall delegerade kunna bestämma om

ersättning till delegerad och suppleant enligt motsvarande regler i kommunallagen.

Självfallet bör föreskrift härom omfatta rätt för delegerade att

bestämma om ersättning också till ledamot och suppleant i arbetsutskottet

eller kommitté.

21 §.

Jag föreslår att bestämmelserna om besvär i 76 § 1 och 2 mom. samt 77 §

kommunallagen skall äga motsvarande tillämpning på talan mot beslut

av sammanläggningsdelegerade, arbetsutskottet eller kommitté. Innebörden

härav är bl. a. att klagorätt tillkommer alla som är medlemmar i de kommuner

som berörs av indelningsändringen. Jag förordar att rätt att besvära

sig över delegerades beslut skall tillkomma också sådan kommun. Detta

överensstämmer med promemorieförslaget, som i denna del tillstyrkts vid

remissbehandlingen.

De författningar som jag har föreslagit bör träda i kraft den 1 januari

1966. Det blir då möjligt att förordna att sammanläggningsdelegerade skall

utses vid indelningsändringar som Kungl. Maj :t förordnar om år 1966 för

att träda i kraft den 1 januari 1967.

Förordnanden om indelningsändringar som skall träda i kraft den 1

januari 1967 torde i en del fall komma att meddelas under hösten 1965.

I sådana fall bör möjlighet finnas att efter det förordnandet om indelningsändringen

har meddelats föreskriva att sammanläggningsdelegerade skall

utses. Jag föreslår en övergångsbestämmelse härom i anslutning till ändringarna

i KIL. Ges sådan föreskrift efter förordnande om indelningsändring,

bör den tid inom vilken val av delegerade och suppleanter skall ske

räknas från den dag då kommunen fick del av beslutet att sammanläggningsdelegerade

skall utses. Fördelningen av kostnaderna för delegerades

verksamhet bör i sådant fall göras i förhållande till underlaget för kommunernas

utdebitering av skatt för det år beslutet meddelades, övergångsbestämmelser

av denna innebörd bör tas in i lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Knngl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom inrikesdepartementet upprättats förslag

till

1) lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i

kommunal och ecklesiastik indelning,

2) lag om kommunala sammanläggningsdelegerade,

3) lag angående ändring i lagen den 15 april 1955 (nr 138) om proportionellt

valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m.

Föredraganden hemställer att Ivungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå

riksdagen att antaga lagförslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingemar Reimer

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1965 49

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Propositionen......................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåli................................. 1

Författningsförslag............................................... 2

Förslag till

lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning.................. 2

lag om kommunala sammanläggningsdelegerade......................... 7

lag angående ändring i lagen den 15 april 1S55 (nr 138) om porportionellt valsätt

vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m............... 12

Utdrag av statsrådsprotokollet den 8 oktober 1965....................... 13

Inledning.......................................................... 13

Gällande bestämmelser................................................ 15

Olika typer av indelningsändringar m. m.......................... 15

Fördelning av den kommunala beslutanderätten vid indelningsändringar 15

Indelningsändring som inte innebär nybildning av kommun.......... 16

Indelningsändring som innebär nybildning av kommun.............. 17

Ytterligare om de nyvalda organens befogenhet..................... 18

Promemorian....................................................... 20

Utgångspunkter.................................................. 20

Kritik av gällande bestämmelser.................................. 20

Diskussion av tänkbara lösningar................................. 20

Förslag till reform................................................. 21

Huvudlinjer.................................................... 21

Sammanläggningsdelegerades kompetens........................... 22

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses..... 23

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet................... 23

Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet 23

Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut. .. 24

Remissyttrandena.................................................... 25

Allmänna synpunkter på promemorieförslaget ..................... 25

Valet mellan de i promemorian diskuterade alternativa lösningarna.... 27

Sammanläggningsdelegerades kompetens........................... 28

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses..... 28

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet................... 29

Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet 30

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Sid.

Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut.. . 31

Föredraganden...................................................... 33

Allmänna synpunkter............................................ 33

Sammanläggningsdelegerades kompetens........................... 36

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses..... 37

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet................... 38

Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet 39

Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut... 41

Specialmotivering.................................................... 42

Lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning............... 42

Lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade........ 44

Hemställan........................................................... 48

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.