Med förslag till lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, m. m
1965-10-08 · 50 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 49 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1965:151, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
1
Nr 151
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om
ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, m. m.;
given Stockholms slott den 8 oktober 1965.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring
i kommunal och ecklesiastik indelning,
2) lag om kommunala sammanläggningsdelegerade,
3) lag angående ändring i lagen den 15 april 1955 (nr 138) om proportionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m.
Under Hans Maj :ts
Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Svante Lundkvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att beslutanderätten för ändrad eller nybildad
kommun under tiden mellan förordnandet om indelningsändringen och dess
ikraftträdande skall kunna utövas av ett särskilt organ, benämnt sammanläggningsdelegerade,
som utses av fullmäktige i de kommuner som berörs
av indelningsändringen. Kungl. Maj :t beslutar när delegerade skall utses.
Antalet delegerade för varje kommun fastställs av Kungl. Maj :t. För varje
kommun skall finnas minst en delegerad. Delegerade skall utse ett arbetsutskott
för beredning och verkställighet av delegerades beslut. Även de äldre
kommunernas styrelse och nämnder kan användas för sådana uppgifter.
Förslaget föranleder ändring i lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning och i lagen om proportionellt valsätt vid val inom landsting,
kommunalfullmäktige m. m. För den närmare regleringen av hur sammanläggningsdelegerade
skall utses och verka m. m. föreslås en särskild
lag om kommunala sammanläggningsdelegerade.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1966.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 151
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning
Härigenom förordnas, dels att 14, 18, 38 och 41 §§ lagen den 13 juni 1919
om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning1 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives, dels att i samma lag skall införas en ny paragraf,
betecknad 19 §, av nedan angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse)
14
Fullmäktige i kommun, vars område
genom indelningsändring ökas
eller minskas, skola företräda såväl
den äldre som den ökade eller minskade
kommunen.
Vidkommande sådan kommun äge
Konungen, om förhållandena därtill
föranleda, förordna, att samtliga
fullmäktiges uppdrag skola upphöra,
då den nya indelningen träder i
kraft, samt nytt val till fullmäktige
verkställas för tiden till utgången av
det år, då allmänna val av fullmäktige
nästa gång skola äga rum. Där
sådant förordnande meddelats åligger
det länsstyrelsen att snarast
möjligt under året innan inddningsändringen
träder i kraft och sist före
den 1 juli, med tillämpning av vad
om valdag och fullmäktiges antal är
särskilt stadgat, bestämma vilken
(Föreslagen lydelse)
§■
Fullmäktige i kommun, vars område
genom indelningsändring ökas
eller minskas, skola företräda såväl
den äldre som den ökade eller minskade
kommunen, om Konungen ej
bestämmer annat enligt 19 §.
Vidkommande sådan kommun äge
Konungen, om förhållandena därtill
föranleda, förordna, att samtliga
fullmäktiges uppdrag skola upphöra,
då den nya indelningen träder i
kraft, samt nytt val till fullmäktige
verkställas för tiden till utgången av
det år, då allmänna val av fullmäktige
nästa gång skola äga rum. Där
sådant förordnande meddelats åligger
det länsstyrelsen att snarast
möjligt under året innan indelningsändringen
träder i kraft och sist före
den 1 juli, med tillämpning av vad
om valdag och fullmäktiges antal är
särskilt stadgat, bestämma vilken
1 Lagen omtryckt 1957:282. Senaste lydelse se beträffande 18 § 1964:747 samt 38 och 41 §§
1961:438.
3
Kungi. Maj.ts proposition nr i51 år 1965
(Nuvarande lydelse)
dag valet skall äga rum och huru
många fullmäktige skola utses ävensom
förordna person att kungöra
första sammanträdet med fullmäktige
och där föra ordet, till dess ordförande
valts. Länsstyrelsen äger att
i samband därmed förordna om kommunens
indelning i valkretsar och
valdistrikt oberoende av eljest gällande
bestämmelser om tid för meddelande
av sådant förordnande. De
nya fullmäktige skola omedelbart efter
valet övertaga handhavandet av
dem tillkommande uppgifter.
Beträffande kommun, som ovan
sägs, äge Konungen, om förhållandena
därtill föranleda, ock förordna,
att uppdragen för ledamöter och
suppleanter i kommunens styrelse
och övriga nämnder eller i någon
eller några av dem skola upphöra,
då den nya indelningen träder i kraft,
samt nytt val verkställas av de nya
fullmäktige för tiden till utgången
av löpande tjänstgöringstider. Styrelse
och övriga nämnder, som utses
före den nya kommunindelningens
ikraftträdande, skola genast träda i
utövning av sina befattningar med
befogenhet att vidtaga sådana åtgärder,
som erfordras i anledning av indelning
sändring en.
(Föreslagen lydelse)
dag valet skall äga rum och huru
många fullmäktige skola utses ävensom
förordna person att kungöra
första sammanträdet med fullmäktige
och där föra ordet, till dess ordförande
valts. Länsstyrelsen äger i
samband därmed förordna om kommunens
indelning i valkretsar och
valdistrikt oberoende av eljest gällande
bestämmelser om tid för meddelande
av sådant förordnande.
Beträffande kommun, som ovan
sägs, äge Konungen, om förhållandena
därtill föranleda, ock förordna,
att uppdragen för ledamöter och
suppleanter i kommunens styrelse
och övriga nämnder eller i någon
eller några av dem skola upphöra,
då den nya indelningen träder i kraft,
samt nytt val dessförinnan verkställas
av de nya fullmäktige för tiden
till utgången av löpande tjänstgöringstider.
18 §.
I nybildad kommun skall----— — äga rui».
Det åligger — -----sådant förordnande.
Länsstyrelsen skall---fullmäktige valda.
1 nybildad kommun må under
året innan indelningsändringen träder
i kraft kommunens styrelse och
övriga nämnder vuljas oberoende av
eljest gällande bestämmelser om tid
för dylikt val.
I nybildad kommun skola fullmäktige
innan indelningsändringen träder
i kraft förrätta val av kommunens
styrelse och nämnder.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
(Nuvarande lydelse) (.Föreslagen lydelse)
I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid
för fullmäktige samt ledamöter
och suppleanter i kommunens
styrelse och övriga nämnder i
nybildad kommun skall så anses,
som om tjänstgöringstiden börjat
först med ingången av nästföljande
året.
Fullmäktige skola omedelbart efter
valet övertaga handhavandet av
de dem tillkommande uppgifter; och
skola jämväl valnämnd samt kommunens
styrelse och övriga nämnder,
som utses före den nya kommunindelningens
ikraftträdande, genast
träda i utövning av sina befattningar
med befogenhet att vidtaga sådana
åtgärder, som erfordras i anledning
av indelningsändringen.
19
f 38
Vid ändring---församlings
Är i församling, vars område genom
indelningsändring ökas eller
minskas, beslutanderätten överlåten
åt kyrkofullmäktige, skall vad i 1A §
första och andra styckena stadgas
äga motsvarande tillämpning med
I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid
för fullmäktige i nybildad
kommun skall så anses, som om
tjänstgöringstiden börjat först med
ingången av nästföljande året.
Valnämnd, som utses före den nya
kommunindelningens ikraftträdande,
skall genast träda i utövning av
sin befattning med befogenhet att
vidtaga sådana åtgärder, som erfordras
i anledning av indelningsändringen.
§•
I samband med förordnande om
ändring i kommunal indelning äger
Konungen föreskriva, att beslutanderätten
i kommunen enligt den nya
indelningen skall utövas av sammanläggningsdelegerade
till dess indelningsändringen
träder i kraft. Om
sådana delegerade finnas särskilda
bestämmelser.
§•
beslutanderätt.
Är i församling, vars område genom
indelningsändring ökas eller
minskas, beslutanderätten överlåten
åt kyrkofullmäktige skola dessa företräda
såväl den äldre som den ökade
eller minskade församlingen. För så
-
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
avseende å dessa samt å val av kyr- dan församling äga bestämmelserna
ko fullmäktige. i li § andra stycket motsvarande till
lämpning.
Väljas nya fullmäktige,
övertaga de omedelbart efter valet de
uppgifter som tillkomma dem.
Beträffande församling---av indelningsändringen.
41
I nybildad församling, där beslutanderätten
skall överlåtas åt kyrkofullmäktige,
skall val av fullmäktige
förrättas så fort ske kan under året
innan indelningsändringen träder i
kraft. Om valet icke skall äga rum
under år, då allmänna val av fullmäktige
förrättas, skall det ej avse
längre tid än till utgången av det år,
då sådana allmänna val nästa gång
skola äga rum.
Det åligger domkapitlet att snarast
möjligt under året innan indelningsändringen
träder i kraft och
sist före den 1 juli förordna person
att hålla kyrkostämma eller sammanträde
med kyrkofullmäktige för
val av ordförande och vice ordförande
samt kyrkoråd. Inom samma tid
skall domkapitlet, om kyrkoherde
ännu ej finnes, förordna präst att
vara ledamot av kyrkorådet intill
dess kyrkoherde tillträtt.
För val — — — — — — sådant
I nybildad församling må —--
§•
I nybildad församling, där beslutanderätten
skall överlåtas åt kyrkofullmäktige,
skall val av fullmäktige
förrättas så fort ske kan under året
innan indelningsändringen träder i
kraft. Om valet icke skall äga rum
under år, då allmänna val av fullmäktige
förrättas, skall det ej avse
längre tid än till utgången av det år,
då sådana allmänna val nästa gång
skola äga rum. Bildas ny församling
av församlingar som utgöra samfällighet
med uppgift att handha alla
ekonomiska församlingsangelägenheter,
äger Konungen förordna att samfällighetens
fullmäktige skola vara
fullmäktige i den nybildade församlingen.
Om annat ej följer av förordnande
enligt första stycket, åligger det
domkapitlet att snarast möjligt under
året innan indelningsändringen
träder i kraft och sist före den 1
juli förordna person att hålla kyrkostämma
eller sammanträde med kyrkofullmäktige
för val av ordförande
och vice ordförande samt kyrkoråd.
Inom samma tid skall domkapitlet,
om kyrkoherde ännu ej finnes, förordna
präst att vara ledamot av kyrkorådet
intill dess kyrkoherde tillträtt.
förordnande.
----dylikt val.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1965
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
I fråga------nästfoljande året.
Fullmäktige skola---av indelningsändringen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.
Har Konungen före den 1 januari 1966 förordnat om ändring i kommunal
indelning, må föreskrift enligt 19 § meddelas utan samband med förordnandet
om indelningsändringen. Meddelas sådan föreskrift, skola 14 och 18 §§
tillämpas i deras lydelse enligt denna lag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
7
Förslag
till
Lag
om kommunala sammanläggningsdelegerade
Härigenom förordnas som följer.
Val av sammanläggningsdelegerade m. m.
1 §•
Föreskriver Konungen enligt 19 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om
ändring i kommunal och ecklesiastik indelning att beslutanderätten i kommun
skall utövas av sammanläggningsdelegerade, skall Konungen fastställa
antalet delegerade och suppleanter för varje kommun som beröres av indelningsändringen.
Äro de berörda kommunerna ense om antalet delegerade och
suppleanter för varje kommun och innebär detta att minst en delegerad
och en suppleant skola utses för varje kommun, skall antalet fastställas i
enlighet härmed.
2 §.
Delegerade och suppleanter för varje kommun väljas av kommunens fullmäktige
senast trettio dagar efter det kommunen fått del av förordnandet
om indelningsändringen. Valbar är den som är fullmäktig i kommunen.
Bestämmelserna i 22 § fjärde stycket kommunallagen den 18 december
1953 (nr 753) om proportionellt val äga motsvarande tillämpning. Sker ej
val av suppleanter proportionellt, skall bestämmas den ordning i vilken
suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.
Sedan val ägt rum, skall uppgift om de valdas namn och postadress lämnas
länsstyrelsen så snart som möjligt.
Avgår delegerad före utgången av den bestämda tjänstgöringstiden, äga
bestämmelserna i 33 § andra stycket kommunallagen motsvarande tilllämpning.
3 §•
Bestämmelserna i 7 § tredje och fjärde styckena kommunallagen om verkan
av valbarhetens upphörande och om rätt till avsägelse äga motsvarande
tillämpning på delegerade och suppleanter.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
Sammanläggningsdelegerades sammanträden
4 §•
Länsstyrelsen förordnar en av delegerade att utfärda kungörelse om första
sammanträdet och föra ordet där, till dess ordförande valts.
Kungörelsen anslås minst en vecka före sammanträdet på kommunernas
anslagstavlor samt sändes till varje delegerad och suppleant med posten så
tidigt att kungörelsen kan antagas komma honom till handa senast fyra
dagar före sammanträdet. Kungörelsen införes samtidigt i de tidningar i
vilka kommunerna införa kommunala tillkännagivanden.
5 §•
Vid första sammanträdet välja delegerade bland sig ordförande och vice
ordförande för den tid för vilken delegerade utsetts.
Uppgift om de valdas namn och postadress skall lämnas länsstyrelsen
så snart som möjligt för att tagas in i länskungörelserna.
Äro både ordförande och vice ordförande hindrade att inställa sig vid
delegerades sammanträde, äga delegerade utse annan delegerad att för tillfället
föra ordet. Till dess så skett utövas ordförandeskapet av den delegerad
som är äldst till levnadsåren.
6 §•
Sammanträden hållas på ställe och enligt ordning som delegerade bestämma.
Sammanträde hålles även när länsstyrelsen förordnar därom eller
de flesta delegerade begära det eller ordföranden finner det behövligt.
Bestämmelserna i 13 § tredje och femte styckena kommunallagen äga motsvarande
tillämpning på delegerade.
7 §■
Kungörelse om sammanträde med delegerade med uppgift om tid och
ställe för sammanträdet och de ärenden som skola behandlas vid detta utfärdas
av ordföranden eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden.
Kungörelsen anslås minst en vecka före sammanträdet på kommunernas
anslagstavlor och, om delegerade beslutat det, även på annan plats. Kungörelsen
sändes till varje delegerad och suppleant med posten så tidigt att
kungörelsen kan antagas komma honom till handa senast fyra dagar före
sammanträdet.
Tillkännagivande om tid och ställe för sammanträde samt, om delegerade
beslutat det, de ärenden som skola behandlas införes i de tidningar i vilka
kommunerna införa kommunala tillkännagivanden.
Bestämmelserna i 14 § 1 mom. fjärde stycket samt 2 och 3 mom. kommunallagen
äga motsvarande tillämpning på delegerade.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
8 §•
Inträffar för delegerad eller för suppleant, som skall tjänstgöra i delegerads
ställe, sådant hinder att han ej kan inställa sig vid sammanträde med
delegerade, åligger det honom att ofördröj ligen underrätta ordföranden därom.
Denne kallar suppleant till tjänstgöring i den ordning som bestämts vid
valet. Suppleant kallas till tjänstgöring även vid ledighet efter delegerad
som icke utsetts vid proportionellt val.
9 §•
Varje delegerad äger en röst.
Vid delegerades sammanträde äger ordföranden eller vice ordföranden i
arbetsutskott eller kommitté som avses i 14 § eller i styrelsen för kommun
som beröres av indelningsändringen vara närvarande och deltaga i överläggningarna
men ej i besluten, även om han icke är delegerad. Sådan rätt tillkommer
även ordföranden eller vice ordföranden i annan kommunal nämnd
eller beredning vid behandling av ärende som beretts av nämnden eller
beredningen.
Enligt delegerades bestämmande äger befattningshavare som är anställd
i kommuns tjänst vara närvarande vid sammanträde för att tillhandagå delegerade
med upplysningar.
10 §.
Delegerade skola meddela beslut i ärende som hänskjutes till dem av
högre myndighet och i fråga, som väckes genom motion av delegerad eller
genom framställning av arbetsutskott eller kommitté som avses i 14 § eller
av fullmäktige eller styrelsen i kommun som beröres av indelningsändringen
eller av samarbetsnämnd för sådana kommuner.
11 §•
Bestämmelserna i 15 §, 16 § första stycket, 20—25 och 27 §§ kommunallagen
om fullmäktige och deras ordförande äga motsvarande tillämpning på
delegerade och deras ordförande. Tillkännagivande som avses i 24 § fjärde
stycket skall ske på anslagstavlorna i de kommuner som beröras av indelningsändringen.
12 §.
Så snart delegerades protokoll blivit justerat, skall avskrift av protokollet
överlämnas till arbetsutskottet och till kommunernas styrelser samt utdrag
därav tillställas de kommittéer eller nämnder åt vilka uppdragits att verkställa
delegerades beslut.
13 §.
Om delegerade icke beslutat att protokoll och övriga handlingar skola förvaras
bland viss kommuns handlingar, skola handlingarna vårdas och förtecknas
på ordförandens ansvar.
10
Kungi. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit
avskrift av delegerades protokoll äger få avskriftens riktighet bestyrkt utan
avgift.
Beredning och verkställighet m. m.
14 §.
För beredning och verkställighet av ärenden som ankomma på delegerade
skola dessa utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter må delegerade
dessutom utse en eller flera kommittéer.
Delegerade må även anlita nämnd eller beredning i kommun för att bereda
ärende i vilket delegerade skola fatta beslut och uppdraga åt nämnden
eller beredningen att verkställa beslutet.
15 §.
Ledamöter och suppleanter i arbetsutskottet eller i kommitté väljas till det
antal delegerade bestämma och för delegerades tjänstgöringstid. Antalet
ledamöter i arbetsutskottet må icke vara under fem.
I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant i arbetsutskottet eller i
kommitté, verkan av valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse äga
bestämmelserna i 7 § kommunallagen om fullmäktig motsvarande tillämpning.
Vid tillämpningen av 7 § första stycket kommunallagen avses med
kommunen alla kommuner som beröras av indelningsändringen.
Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall bestämmas den ordning
i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.
16 §.
Delegerade utse bland ledamöterna i arbetsutskottet en ordförande och
en vice ordförande. Uppgift om de utseddas namn och postadress sändes till
länsstyrelsen så snart som möjligt för att tagas in i länskungörelserna.
Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig vid
sammanträde med arbetsutskottet, utser utskottet annan ledamot att för
tillfället föra ordet.
17 §.
Bestämmelserna i 33 § andra stycket, 35—39 §§ och 40 § andra stycket
kommunallagen om kommunens styrelse äga motsvarande tillämpning på
arbetsutskottet och på kommitté. Tillkännagivande som avses i 39 § tredje
stycket skall ske på anslagstavlorna i de kommuner som beröras av indelningsändringen.
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1965
18 §.
Ärende av annat slag än som anges i 19 § andra stycket kommunallagen
må ej företagas till avgörande av delegerade, innan det blivit berett på något
av de sätt som anges i 14 §. Har ärende beretts på annat sätt än av arbetsutskottet,
skall tillfälle lämnas utskottet att yttra sig, innan ärendet avgöres.
Kostnader för sammanläggningsdelegerades verksamhet m. m.
19 §.
De kommuner som beröras av indelningsändringen skola tillhandahålla
medel för delegerades verksamhet med fördelning i förhållande till det antal
skattekronor och skatteören som enligt lagen den 3 juni 1965 (nr 269) med
särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt skall ligga till grund för de berörda kommunernas utdebitering för det
år då förordnandet om indelningsändringen meddelas. Ingår endast del av
berörd kommun i kommunen enligt den nya indelningen, sker fördelningen
i förhållande till antalet skattekronor och skatteören för den kommundelen.
20 §.
Delegerade äga bestämma om ersättning till delegerad, ledamot i arbetsutskottet
eller kommitté och suppleant. Därvid äga bestämmelserna i 28 §
1 mom. och 2 mom. första stycket kommunallagen motsvarande tillämpning.
Besvär
21 §.
Bestämmelserna i 76 § 1 och 2 mom. samt 77 § kommunallagen äga motsvarande
tillämpning på talan mot beslut av delegerade, arbetsutskottet eller
kommitté.
Talan mot länsstyrelsens beslut föres i den ordning som anges i 78 § kommunallagen.
Rätt till talan tillkommer även kommun som beröres av indelningsändringen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.
Har beslut att sammanläggningsdelegerade skall utses meddelats vid annat
tillfälle än i samband med förordnandet om indelningsändringen, skall
val av delegerade och suppleanter förrättas senast trettio dagar efter det
kommunen fått del av beslutet. I sådant fall skall fördelningen av de medel
varje kommun skall tillhandahålla enligt 19 § ske i förhållande till det antal
skattekronor och skatteören som skall ligga till grund för de berörda kommunernas
utdebitering för det år då beslutet meddelas.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 15 april 1955 (nr 138) om proportionellt valsätt vid
val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m.
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 15 april 1955 om proportionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m. skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(.Nuvarande lydelse)
1
Skall enligt gällande föreskrifter
annat val inom landsting än riksdagsinannaval
eller ock val inom
kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige,
municipalfullmäktige eller kyrkofullmäktige
eller å kyrkostämma
vara proportionellt, skola därvid de
i denna lag givna bestämmelserna
lända till efterrättelse.
(Föreslagen lydelse)
§•
Skall enligt gällande föreskrifter
annat val inom landsting än riksdagsmannaval
eller ock val inom
kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige,
municipalfullmäktige, kommunala
sammanläggningsdelegerade eller
kyrkofullmäktige eller å kyrkostämma
vara proportionellt, skola
därvid de i denna lag givna bestämmelserna
lända till efterrättelse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
13
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 8 oktober 1965.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Kling,
Edenman, Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,
Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
statsrådet Lundkvist fråga om lagstiftning om kommunala sammanläggningsdelegerade
m. m. samt anför.
Inledning
Enligt de riktlinjer som fastställdes i februari 1962 (prop. 1961: 180, KU
1962: 1, rskr 64) i samband med ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293)
om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL) har planer fastställts
för rikets indelning i kommuner. De sålunda planerade kommunerna
utgör i allmänhet block av nuvarande kommuner eller delar av kommuner.
Av denna anledning benämns de nya indelningsenheterna ofta kommunblock.
Planerna skall vara vägledande vid ansökningar om sammanläggningar
och även för det interkommunala samarbetets inriktning.
Sammanläggning av kommuner kan i regel inte ske mot en kommuns
bestridande. Det är därför viktigt att man undanröjer de hinder av praktisk
eller psykologisk art som kan finnas för ändrad kommunindelning. Vid riksdagsbehandlingen
förutsattes också att Kungl. Maj :t alltifrån reformarbetets
början skulle följa utvecklingen uppmärksamt och lägga fram förslag till
ändringar i den lagstiftning som reglerar verksamheten, om det skulle
behövas.
Tiden mellan förordnande om indelningsändring och dess ikraftträdande
skall uppgå till minst åtta månader. De regler som gäller f. n. om hur den
kommunala beslutanderätten skall utövas under denna tid är inte helt ändamålsenliga.
Vid sammanläggning av exempelvis landskommuner saknas
under viss del av övergångstiden kommunala organ som kan utöva den nya
kommunens beslutanderätt. Vid andra typer av indclningsändringar, t. ex.
när en eller flera landskommuner läggs samman med stad, har under sam
-
14
Kungi. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
ma del av övergångstiden stadens organ ensamma beslutanderätten i angelägenheter
som rör den utökade kommunen. Orsaken till dessa olikheter i
regleringen är att 1919 års lag i flera avseenden lagfäste de riktlinjer som
följdes vid s. k. inkorporeringar. Vid tiden för lagens tillkomst var de ojämförligt
viktigaste indelningsändringarna just inkorporeringar.
Inom inrikesdepartementet har utarbetats en promemoria med förslag
till lösning av antydda spörsmål (Stencil In 1965: 2). Enligt förslaget skall
under tiden från förordnandet om indelningsändring och fram till dess indelningsändringen
träder i kraft den allmänna kommunala beslutanderätten
med viss inskränkning utövas av ett särskilt organ, benämnt sammanläggningsdelegerade.
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av kammarkollegiet,
samtliga länsstyrelser, kommunalrättskommittén, Svenska stadsförbundet,
Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet. Länsstyrelserna
har bifogat yttranden från samtliga samarbetsnämnder och ett begränsat
antal kommuner.
Remissinstanserna tillstyrker praktiskt taget genomgående huvudlinjerna
i förslaget.
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
15
Gällande bestämmelser
Olika typer av indelningsändringar m. m.
I 2 § andra stycket KIL anges vilka olika kommunala indelningsändringar
som kan förekomma. Innebörden av lagrummet är följande.
Om två eller flera hela landskommuner läggs samman till en kommun,
talar man om nybildning av kommun. Alla kommuner som ingår i den nybildade
kommunen upplöses. Nybildning av kommun kan vidare ske genom
att ett eller flera områden bryts ut ur en eller flera kommuner och bildar en
ny kommun. Ett ytterligare fall av indelningsändringar är partiella överflyttningar
mellan kommuner. Ändringar av denna typ betecknas som överföring
av del av kommun till annan kommun.
Om hel landskommun förenas med stad eller köping förenas med stad,
betecknas detta också som sammanläggning. Enligt praxis anses emellertid
någon nybildning av kommun inte ske i detta fall, såvida inte Kungl. Maj :t
förordnar det. Staden eller köpingen som lagts samman med landskommun
anses i stället bestå, medan övriga kommuner upplöses. Om stad och köping
lagts samman, anses staden bestå, medan köpingen upplöses. Tidigare användes
för detta slag av sammanläggning termen införlivning eller inkorporering.
Enligt 12 § KIL skall indelningsändring träda i kraft vid början av ett
kalenderår. Det måste förflyta minst åtta månader mellan förordnandet om
indelningsändring och ikraftträdandet. Förordnande om indelningsändring
måste således meddelas före utgången av april månad året före ikraftträdandet.
Fördelningen av den kommunala beslutanderätten vid indelningsändringar
Under tiden mellan förordnandet om indelningsändring och ändringens
ikraftträdande utövas enligt 13 § KIL den kommunala beslutanderätten enligt
den nya indelningen. I fråga om angelägenhet som avser kommun enligt
den äldre indelningen skall dock denna indelning följas tills den nya
indelningen träder i kraft. Den närmare innebörden av dessa bestämmelser
är följande.
Skall ett område överföras från en kommun (exkorporeringskommun) till
en annan (inkorporeringskommun), fattar exkorporeringskommunen under
den tid det här är fråga om kommunala beslut som avser denna kommuns
område före indelningsändringen, dvs. som hänför sig till tiden före
indelningsändringens ikraftträdande, samt beslut som avser endast den
minskade kommunen. Inkorporeringskommunen fattar beslut som rör enbart
denna kommun före indelningsändringen samt beslut som avser inkorporeringskommunen
jämte överflyttningsområdet, dvs. som helt eller delvis
hänför sig till tiden efter det indelningsändringen trätt i kraft.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965
Vid sammanläggning av hela kommuner beslutar de gamla kommunerna
i frågor som rör enbart dessa kommuner enligt den äldre indelningen, dvs.
hänför sig till tiden innan indelningsändringen trätt i kraft. Avser en fråga
den kommun som bildats av de i sammanläggningen ingående kommunernas
områden, fattas beslutet i stället av denna kommun.
13 § KIL reglerar endast fördelningen av den kommunala beslutanderätten
mellan kommunerna enligt den gamla och den nya indelningen. Vilka
organ som utövar denna beslutanderätt och således företräder de olika kommunerna
under övergångstiden framgår av bestämmelserna i 14 och 18 §§
KIL. 14 § avser det fall att en indelningsändring inte innebär nybildning av
kommun, medan 18 § reglerar förhållandena vid nybildning av kommun.
Indelningsändring som inte innebär nybildning av kommun
I 14 § KIL föreskrivs som huvudregel att fullmäktige i kommun vars område
ökas eller minskas företräder såväl den äldre som den ökade eller
minskade kommunen.
Denna bestämmelse jämförd med 13 § KIL innebär följande i fråga om
vilket organ som företräder kommun enligt den nya indelningen. När ett
område överförs från en kommun till en annan beslutar fullmäktige i inkorporeringskommunen
för sitt gamla område jämte överflyttningsområdet,
medan fullmäktige i exkorporeringskommunen beslutar för sitt gamla område
med undantag av överföringsområdet. Motsvarande gäller i regel när
hel landskommun har lagts samman med stad eller köping eller köping har
lagts samman med stad, eftersom sådan sammanläggning som jag har sagt
förut oftast inte betraktas som nybildning av kommun. Det blir alltså stadens
eller köpingens fullmäktige som utövar beslutanderätten för sitt gamla
område jämte landskommunens område. Om stad lagts samman med köping,
blir det stadens fullmäktige som beslutar för sitt gamla område jämte
köpingens.
Emellertid kan Kungl. Maj :t i samband med beslut om indelningsändring
förordna om nyval av fullmäktige i kommun som berörs av ändringen, om
det föranleds av förhållandena. I så fall blir det i stället dessa nyvalda fullmäktige
som företräder den ökade eller minskade kommunen. De börjar
utöva sina befogenheter omedelbart efter valet.
De gamla fullmäktiges befogenheter inskränks således, när nyval sker.
Under en första period, mellan förordnandet om indelningsändring och nyvalet,
företräder de visserligen enligt huvudregeln både den gamla kommunen
och den ökade eller minskade kommunen. Men under en andra period,
mellan nyvalet och ikraftträdandet av indelningsändringen, tjänstgör de
parallellt med de nyvalda fullmäktige. De gamla beslutar i ärenden som avser
den gamla kommunen och de nyvalda i ärenden som rör kommunen enligt
den nya indelningen.
Frågan i vilka fall förordnande om nyval av fullmäktige bör meddelas
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
diskuterades i kommunalförbundskommitténs betänkande Kommunalförbund
och indelningsändringar (SOU 1956: 19), som låg till grund för genomgripande
ändringar i KIL vid 1957 års riksdag (prop. 150, KU 17, rskr 309).
Kommittén framhöll att ett fullmäktigval innebär så mycket besvär och
kostnader för kommunerna att sådana val utöver de som föreskrivs i kommunala
vallagen bör äga rum endast när starka skäl talar för det. Enligt
kommitténs mening bör förordnande om nyval meddelas först när indelningsändring
medför en folkmängdsförskjutning'' på 15—25 %. Hänsyn bör
tas också till den tid som återstår av mandatperioden.
Val av nya fullmäktige kan äga rum tidigast i augusti månad det år förordnandet
om nyval har meddelats. Enligt den praxis som numera tillämpas
har indelningsändring som nödvändiggjort val av nya fullmäktige satts i
kraft endast vid årsskifte efter allmänna val. Har indelningsändring skolat
träda i kraft året efter det att allmänna kommunalval har ägt rum, meddelas
inte förordnande om nyval. De allmänna kommunalvalen avser nämligen då
den nybildade eller den ändrade kommunen. Om ändringen däremot skolat
äga rum vid årsskifte efter allmänna riksdagsmannaval, har förordnande om
nyval meddelats och valet ägt rum i samband med riksdagsmannavalet.
Även i fråga om kommuns styrelse och nämnder kan Kungl. Maj :t förordna
om nyval i samband med indelningsändring. Förordnandet kan avse
enbart styrelsen eller styrelsen och samtliga nämnder eller någon eller några
av dessa. De nyvalda börjar utöva sina befattningar genast efter valet. Fördelningsprincipen
i 13 § KIL blir normgivande även för förvaltningsorganens
handlande. I 14 § KIL sägs i fråga om nyvald styrelses eller nämnds befogenhet,
att den får vidta sådana åtgärder som fordras med anledning av
indelningsändringen.
Indelningsändring som innebär nybildning av kommun
Nybildad kommun kan inte företrädas av annat organ än en nyvald fullmäktigförsamling.
De gamla fullmäktige kan besluta endast i frågor som
uteslutande rör de gamla kommunerna. Innan fullmäktige i den nya kommunen
har valts, finns det således inget organ som kan företräda denna.
Valet skall enligt 18 § KIL förrättas så fort som möjligt. De valda börjar
utöva sina befogenheter genast. Valet kan äga rum tidigast i augusti månad
det år förordnandet om indelningsändring har meddelats. Även indelningsändringar
som har inneburit nybildning av kommun har enligt praxis satts
1 kraft endast året efter det att allmänna val har ägt rum.
Styrelser och nämnder i nybildad kommun väljs under året innan indelningsändringen
träder i kraft oberoende av de bestämmelser som annars
gäller för sådana val. De nyvalda börjar utöva sina befattningar genast efter
valet. Förvaltningsorganens uppgifter delas mellan de äldre och de nyvalda
på motsvarande sätt som vid indelningsändringar som inte innebär nybildning
av kommun.
2 — Bihang Ull riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 151
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965
Ytterligare om de nyvalda organens befogenhet
Av det sagda framgår att den princip för fördelning av beslutanderätten
som anges i 13 § KIL blir avgörande för de äldre och de nyvalda organens
befogenheter. I praktiken kan det ibland vara svårt att tillämpa denna princip.
Spörsmålet om de olika organens befogenhet har berörts i förarbetena
till KIL.
Till grund för 1919 års lagstiftning låg kommunala nybildningskommitténs
betänkande med förslag till lagstiftning om kommunala nybildningar
(bihang till 1919 års riksdagsprotokoll, saml. 2, avd. 2, band 5). Enligt kommitténs
mening kommer det i främsta rummet i fråga för de nyvalda fullmäktigförsamlingarna
att fatta sådana beslut som får ekonomiska verkningar
för kommunerna enligt den nya indelningen eller som avser dessa
kommuners organisation. Kommittén framhöll också att de nyvalda kommunala
nämndernas befogenhet bör vara inskränkt till sådana åtgärder som
fordras med anledning av en indelningsändring.
Vid den kommunindelningsreform som trädde i kraft den 1 januari 1952
reglerades ställföreträdarskapet för de nya kommunerna särskilt. Enligt
lagen den 27 maj 1949 (nr 235) med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens
ikraftträdande skulle val av fullmäktige för de
nya kommunerna förrättas vid de allmänna kommunalvalen i september
1950. De nyvalda fullmäktige skulle börja utöva sina befogenheter omedelbart
efter valet. Även styrelse och nämnder för de nya kommunerna kunde
utses samma år. Dessa fick befogenhet att genast efter valet vidta sådana
åtgärder som fordrades med anledning av indelningsändringen. Som synes
överensstämde lagens bestämmelser i dessa delar med indelningslagens regler.
I prop. 1949: 191 med förslag till 1949 års lag uttalade dåvarande departementschefen
med anledning av att en remissinstans hade framhållit faran
för kompetenskonflikter mellan de äldre fullmäktige och den nya fullmäktiguppsättningen
och begärt precisering i lagen av de nya fullmäktiges uppgifter,
att någon sådan precisering svårligen kunde lämnas. Han anförde
vidare.
Självfallet får fullmäktige icke syssla med angelägenheter som enbart
angår de äldre kommunerna. Under förra hälften av år 1951 torde därför
verksamheten regelmässigt bli av tämligen begränsad omfattning medan
under hösten, då staten för den nya storkommunen skall göras upp, tyngdpunkten
i det kommunala arbetet kommer att överflyttas till de nya fullmäktige.
Det anförda gäller även kommunala nämnder och styrelser. Beträffande
andra sådana organ än kommunalnämnden torde det i allmänhet vara
lämpligt att låta valet anstå till år 1951, då dessa icke annat än i undantagsfall
kommer att ha några uppgifter förrän då staten för år 1952 skall förberedas.
23 § KIL innehåller en särskild besvärsbestämmelse som har stor betydelse
när det gäller frågan om ett ärende under tiden mellan förordnandet
om indelningsändring och ändringens ikraftträdande skall avgöras av ett
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
äldre kommunalt organ eller av ett nyvalt. Enligt lagrummet kan beslut
som har fattats av fullmäktige eller förvaltningsorgan under övergångstiden
angripas genom besvär, om beslutet strider mot de förutsättningar som
förordnandet om indelningsändringen har grundats på eller om beslutet
avser angelägenhet som det skäligen bör tillkomma kommun enligt den nya
indelningen att ordna.
Kommunalförbundskommittén framhöll i det betänkande som jag har
nämnt förut att de äldre organen bör iaktta stor återhållsamhet i fråga om
beslut som rör den ändrade kommunen. Många ärenden är enligt kommitténs
mening av den beskaffenheten att man utan olägenhet kan dröja med
att avgöra dem tills de nya organen träder till.
Även frågor om den kommunala revisionen vid indelningsändringar är av
intresse i sammanhanget. När område överförs från en kommun till en annan,
åligger det de revisorer som har utsetts av exkorporeringskommunen
att avge revisionsberättelse till båda kommunerna. Dessa skall var för sig
ta ställning till berättelserna. Även revisorerna i inkorporeringskommunen
har anledning att intressera sig för förvaltningen av överföringsområdet.
Deras revision bör omfatta de fall då beslutanderätten för området enligt
13 § KIL har utövats enligt den nya indelningen. Fullmäktige i nybildad
kommun torde enligt 18 § KIL ha möjlighet att före ikraftträdandet av indelningsändringen
tillsätta egna revisorer för att granska ärenden som handlagts
av de nya organen. Denna möjlighet synes dock inte ha begagnats. Vid
sammanläggning av hel landskommun med stad avger landskommunens
revisorer revisionsberättelse till stadens nyvalda fullmäktige, som beslutar
i dechargefrågan i samband med revisionen av stadens förvaltning.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965
Promemorian
Utgångspunkter
Kritik av gällande bestämmelser
I promemorian framhålls att en förutsättning för att det kommunala utvecklingsarbetet
skall kunna fortgå så störningsfritt som möjligt är att de
kommunala organen fortlöpande får ägna sig åt angelägenheterna. Det
måste enligt promemorian anses vara en olägenhet att det inte förrän nya
fullmäktige har utsetts finns något kommunalt organ som kan representera
den nybildade kommunen och ägna sig åt budgetarbetet. Det är vidare
mindre tillfredsställande att vid sammanläggning av exempelvis flera hela
landskommuner med en stad stadens organ är behöriga att träffa avgöranden,
som avser enbart den ökade kommunen, före valet av beslutande församling
för denna. För en starkt minskad kommun är inte heller den äldre
fullmäktigförsamlingen representativt sammansatt, anförs i promemorian.
Diskussion av tänkbara lösningar
Redan enligt nuvarande ordning finns det vissa metoder att komma till
rätta med de antydda olägenheterna. I promemorian anförs.
Då samarbetsnämnd bildats i ett kommunblock får det förutsättas att
nämnden planerar för den nya kommunen. Samarbetsnämnderna torde syssla
bl. a. med allmänna frågor kring de nya kommunernas utveckling, hur denna
utveckling skall styras och var inom kommunen det är önskvärt och nödvändigt
att investeringar görs. Många av dessa angelägenheter får under
tiden fram till indelningens ikraftträdande anses vara gemensamma för de
kommunenheter som ingår i kommunblocket. Möjligheter finns därför att
komma till avgöranden i sådan frågor. Ett sätt är att samstämmiga beslut
fattas av varje kommun som ingår i blocket, ett annat att kommunerna samarbetar
i avtalets form. Vidare kan kommunerna bilda kommunalförbund
för att ombesörja vissa angelägenheter. Alla kommunala angelägenheter kan
emellertid inte flyttas över på sådant förbund. Så kan t. ex. inte ske med
beskattningsmakten eller rätten att utse styrelse och nämnder, vari innefattas
även valnämnder och taxeringsnämnder. Kommunala delegationslagen
av år 1954 har öppnat möjlighet för kommun att till särskild sammanslutning
delegera befogenheter som avser reglering av anställningsvillkoren för
arbetstagare i kommunens tjänst. Slutligen kan nämnas den möjlighet att
gå utöver kommungränserna som finns enligt 1947 års kommunala bostadsförsörjningslag.
Enligt denna lag äger nämligen kommun främja bostadsförsörjningen
inom kommunen eller område i vilket kommunen ingår och
som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende.
Enligt promemorian är emellertid någon form av författningsreglering
nödvändig, om man vill söka mera genomgripande motverka olägenheterna.
Att åstadkomma en annan tidsordning än den som nu tillämpas såvitt gäller
förordnande om indelningsändring, nyval och ikraftträdande anses
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
mindre lämpligt. Eu författningsreglering bör i stället syfta till att skapa
organ som är representativa för kommunen enligt den nya indelningen. Härmed
vinner man också en enhetlig reglering för en ökad eller minskad
kommun och för en nybildad kommun.
Tre olika tänkbara lösningar efter dessa linjer diskuteras i promemorian.
En lösning som redovisas innebär att fullmäktigförsamlingarna i de kommuner
som berörs av indelningsändringen utser ett antal fullmäktigledamöter
som skall representera kommunen enligt den nya indelningen. I
samband med förordnandet om ny indelning övertar dessa ledamöter dels
beslutanderätten för denna kommun till dess indelningsändringen har trätt
i kraft, dels samtliga äldre fullmäktigförsamlingars befogenheter. De äldre
fullmäktiges uppdrag upphör således i samband med att denna representation
träder till.
En annan utväg som anvisas innebär att en representation som utsetts
enligt vad som nyss har sagts övertar beslutanderätten för kommunen enligt
den nya indelningen under övergångstiden men att de gamla fullmäktigförsamlingarna
tjänstgör parallellt med denna representation och beslutar i
angelägenheter som avser kommunerna enligt den äldre indelningen. Fullmäktige
som utses vid nyval med anledning av indelningsändringen tillträder
enligt denna lösning inte sina befattningar förrän ändringen träder i kraft.
Slutligen pekas på möjligheten att den särskilt utsedda representationen
får företräda kommunen enligt den nya indelningen endast fram till dess
att de nyvalda fullmäktige och nämnderna omedelbart efter valet övertar
de uppgifter som tillkommer dem.
Den först nämnda lösningen skulle enligt promemorian medföra flera
fördelar. Bl. a. skulle anordningen med flera fullmäktigförsamlingar som
tjänstgör parallellt upphöra. Vidare skulle frågorna om kompetensfördelningen
mellan de nya och de äldre församlingarna försvinna. Även skäl mot
en sådan lösning anförs emellertid. Flera omfattande författningsregleringar
skulle bli nödvändiga. Om en indelningsändring omfattar flera kommuner,
skulle representationen från var och en av dem bli otillräcklig, när organet
skall handha angelägenhet som endast berör en av de äldre kommunerna.
Över huvud taget skulle en sådan lösning vara alltför ingripande och i åtskilliga
avseenden innebära avsteg från grundläggande kommunalrättsliga
principer, sägs det i promemorian.
Förslag till reform
Huvudlinjer
Det förslag som läggs fram i promemorian ansluter till det andra av de
nyss angivna alternativen till lösning. Detta alternativ bedöms som det mest
praktiska och det som bäst tillgodoser önskemålet att skapa ett verksamt
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
instrument för att handha de kommunala angelägenheterna enligt den nya
indelningen under hela övergångstiden.
Enligt förslaget skall den allmänna beslutanderätten enligt den nya indelningen
fram till dess ikraftträdande i vissa fall utövas av ett organ kallat
sammanläggningsdelegerade. Dessa utses av fullmäktige i de berörda kommunerna
snarast möjligt efter Kungl. Maj :ts beslut om indelningsändringen.
Valet skall kunna ske proportionellt. Fullmäktige i kommunen enligt den
nya indelningen utses enligt samma regler som gäller f. n. De nyvalda fullmäktige
skall dock inte som nu träda i funktion genast efter valet. Endast i
ett avseende skall de vara verksamma före ikraftträdandet. Det skall nämligen
ankomma på dem att utse ny styrelse och övriga nämnder, som skall
börja utöva sin verksamhet när den nya indelningen träder i kraft. Sammanläggningsdelegerade
skall kunna utses både vid nybildning av kommun
och vid överföring av område från en kommun till en annan, alltså även i
kommun som minskas. Om sammanläggningsdelegerade inte utses, skall
samma ordning för beslutanderätten under övergångstiden gälla som f. n.
Sammanläggningsdelegerades kompetens
Sammanläggningsdelegerades kompetens följer enligt promemorian av
bestämmelserna i 13 § KIL. Delegerade skall således besluta i alla angelägenheter
utom sådana som enbart avser kommun enligt den äldre indelningen.
Med hänsyn till avfattningen av 13 och 23 §§ KIL torde man enligt
promemorian kunna hävda, att beslutanderätten tillkommer de gamla fullmäktige
och inte sammanläggningsdelegerade endast när någon tvekan inte
föreligger om att angelägenheten enbart rör kommunen enligt den äldre
indelningen.
Att sammanläggningsdelegerade utövar den allmänna beslutanderätten
för kommunen enligt den nya indelningen innebär att delegerade får alla de
befogenheter som en fullmäktigförsamling har, framhålls det vidare i promemorian.
Särskilt undantag görs för val av ny styrelse och andra nämnder.
Delegerade skall således fatta alla viktigare finansiella beslut, fastställa
utdebiteringen av allmän kommunalskatt och besluta taxor för kommunala
avgifter. Det torde enligt promemorian f. ö. vara en av sammanläggningsdelegerades
viktigaste uppgifter just att fastställa utgifts- och inkomststaten
och vid behov allmän plan för investeringsverksamheten i kommunen enligt
den nya indelningen. I befogenheterna ingår också att köpa och sälja
fastigheter, ta upp lån och ingå borgen. En annan av de viktigaste uppgifterna
för sammanläggningsdelegerade blir att fastställa förvaltningsorganisationen
för kommunen enligt den nya indelningen. Delegerade beslutar
således bl. a. om reglementen för nämnder, verk och tjänstemän hos denna
kommun. Sammanläggningsdelegerade skall vidare avgöra ekonomiska och
organisatoriska frågor och företräda kommunen i angelägenheter som avser
andra myndigheters eller enskildas åtgärder, när ett avgörande kan få bety
-
23
Kungl. Maj. ts proposition nr 15i år 1965
delse för kommunen enligt den nya indelningen. En förutsättning för detta
skall dock enligt promemorian vara att man inte kan vänta med att ta ställning
tills de nya fullmäktige träder till.
Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses
Förslaget innebär att Kungl. Maj :t avgör om beslutanderätten enligt den
nya indelningen skall utövas av sammanläggningsdelegerade. Några riktlinjer
för Kungl. Maj:ts prövning föreslås inte bli intagna i författning.
Enligt promemorian syftar emellertid förslaget till att sammanläggningsdelegerade
skall utses i alla nybildade kommuner samt vid andra typer av
indelningsändringar i sådana fall då befolkningsförskjutningen uppgår till
minst 15—25 %. Särskilda önskemål i ett indelningsärende att sammanläggningsdelegerade
skall utses kommer naturligtvis att beaktas vid prövningen.
När förordnande om nyval meddelas bör enligt promemorian delegerade
alltid utses i den nya kommunen. Härvid erinras emellertid om att
indelningsändringar de år allmänna kommunalval äger rum inte föranleder
förordnande om nyval.
Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet
Enligt förslaget fastställer Kungl. Maj :t det antal delegerade som fullmäktige
i varje kommun skall välja. Detta sker i samband med förordnandet att
sammanläggningsdelegerade skall utses. Om de berörda kommunerna ansökt
om indelningsändring och är överens om hur många delegerade som skall
utses för varje kommun, skall antalet fastställas till vad kommunerna kommit
överens om. Minst en delegerad skall dock utses för varje kommun.
I promemorian bedöms det inte böra komma i fråga att fastställa antalet
i lag. Kommunerna bör kunna enas i denna fråga. Däremot kunde det övervägas
att införa en regel om hur det totala antalet delegerade skall fördelas
mellan de kommuner som berörs av indelningsändringen. Emellertid anses
det tillräckligt att fastslå att varje kommun har rätt att utse en delegerad.
Riktlinjer för fördelningen kan enligt promemorian hämtas från bestämmelserna
om val av församlingsdelegerade enligt lagen den 2 juni 1961 (nr
436) om församlingsstyrelse.
Valbar som sammanläggningsdelegerad är enligt förslaget endast den
som tillhör någon av de gamla fullmäktigförsamlingarna. Företrädesvis sådana
fullmäktige bör väljas som kommer att behålla sin valbarhet i kommunen
enligt den nya indelningen, dvs. som är bosatta inom denna kommuns
område.
Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet
Kommunerna skall enligt promemorian tillhandahålla det ekonomiska
underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet genom att ge utrymme
för denna i sina stater. Förslag läggs därför fram att kommunerna
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
när det gäller kostnaderna för sammanläggningsdelegerades löpande verksamhet
skall lämna bidrag i förhållande till sina skatteunderlag enligt taxeringen
året före förordnandet om indelningsändringen. Ersättningen till delegerade
för deras uppdrag skall enligt förslaget betalas av den kommun
som valt dem.
Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut
Sammanläggningsdelegerade skall enligt förslaget utse ett eller flera arbetsutskott
som skall bereda och verkställa ärenden som ankommer på delegerade.
Även särskilda sakkunniga kan utses för beredning. Den möjligheten
står också öppen enligt förslaget att sammanläggningsdelegerade låter en
nämnd i en av de kommuner som berörs av indelningsändringen bereda
eller verkställa ett beslut. Som huvudregel gäller enligt förslaget att ärende
inte får avgöras av sammanläggningsdelegerade, om det inte beretts på något
av de sätt som nu angetts. Arbetsutskott skall med vissa undantag alltid
få tillfälle att yttra sig, även om beredningen lagts på annat organ eller särskild
sakkunnig.
Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1965
25
Remissyttrandena
Allmänna synpunkter på promemoriefårslaget
I flera remissyttranden behandlas frågan om behovet av nya regler
om hur den kommunala beslutanderätten skall utövas under övergångstiden
i samband med förordnande om indelningsändring. I det närmaste
alla remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga delar den uppfattning
som företräds i promemorian att de regler som gäller f. n. inte är
helt ändamålsenliga och att de bör ses över.
Praktiskt taget samtliga remissinstanser anser att de svåraste olägenheterna
med den nuvarande ordningen torde undanröjas om Kungl. Maj :t
får befogenhet att i vissa fall förordna att den kommunala beslutanderätten
under övergångstiden skall utövas av ett särskilt organ, sammanläggningsdelegerade,
som utses av fullmäktigförsamlingarna i de kommuner som
berörs av indelningsändringen. Förslaget härom tillstyrks nästan genomgående
eller lämnas utan erinran. Bland dessa remissinstanser märks bl. a.
Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och alla länsstyrelser
utom en.
En del principiella invändningar mot förslaget görs
dock. Så anmärker några remissinstanser att förslaget innebär en väl vidlyftig
eller omständlig reglering. Stadsfullmäktige i Hälsingborg anser att
den nuvarande ordningen är tillfredsställande och framhåller att misshälligheter
mellan kommunerna vid sammanläggningar varit sällsynta. Fullmäktige
ifrågasätter därför behovet av ny lagstiftning. I vart fall anser fullmäktige
att förslaget medför en alltför vidlyftig administration. Samarbetsnämnden
i Gävle kommunblock och drätselkammaren i Gävle anför att den
övergångstid som regleras är begränsad och kort och att erfarenheterna av
samarbetet inom kommunblocken är goda. Dessa remissinstanser sätter
med hänsyn till detta i fråga, om inte förslaget innebär större våld än nöden
kräver. De avstyrker emellertid inte förslaget. Enligt länsstyrelsen i Östergötlands
län är förslaget väl omständligt. Det godtas dock i och för sig med
den kompletteringen att Kungl. Maj :t även bör få möjlighet att i samband
med förordnande om indelningsändring föreskriva att representanter för
exkorporeringskommunen skall ha rätt att delta i inkorporeringskommunens
handläggning av ärenden som avser tiden efter ikraftträdandet av indelningsändringen.
Även om dessa representanter endast skulle få rätt att
yttra sig, skulle en sådan ordning enligt länsstyrelsens mening kunna göra
det lättare att genomföra en indelningsändring och ibland ersätta den mer
omständliga ordningen med sammanläggningsdelegerade.
Kommunalnämnden i Sävc kommun anser förslaget tillfredsställande endast
för de fall då något så när jämbördiga kommuner läggs samman. För
en liten kommun som läggs samman med en avsevärt större, exempelvis
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965
en storstad, innebär förslaget knappast en godtagbar ordning. Den lilla kommunen
kommer nämligen enligt förslaget att helt domineras av den större
som blir allenarådande bland sammanläggningsdelegerade, framhåller kommunalnämnden.
En ytterligare principiell invändning görs av samarbetsnämnden i Degerfors
kommunblock. Samarbetsnämnden finner att förslaget ger möjlighet
till ökat statligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Det bör ankomma
på kommunerna själva att avgöra om den kommunala beslutanderätten skall
överföras på ett särskilt organ under övergångstiden. Motsvarande synpunkter
skymtar i yttrandet från kommunalrättskommittén. Även om kommunerna
fick större inflytande på frågan om inrättande av ett särskilt organ
under övergångstiden skulle emellertid avgörandet få ligga hos länsstyrelsen
eller Kungl. Maj :t vid tvist mellan kommunerna, framhåller kommittén.
Sådan reglering med besvärsrätt för kommunerna skulle enligt kommitténs
mening kunna motverka strävandena till samförstånd mellan kommunerna.
Med hänsyn härtill och då övergångstiden blir kort finner kommittén att
förslaget i denna del bör godtas.
Ett par remissinstanser anser att förslaget i ett avseende inte är tillräckligt
vittgående. Kommunalfullmäktige i Döderhult reagerar mot den olikhet
mellan kommuner som består i att vid sammanläggning av landskommuner
en ny kommun bildas och de kommuner som ingår i sammanläggningen
upplöses, medan vid sammanläggning av stad eller köping med landskommun
endast den senare upplöses och staden eller köpingen vidgas. Denna
formella skillnad bygger på föreställningen att städer och köpingar jämförda
med landskommuner företräder en högre kommunform. Detta anses
ibland ägnat att medföra psykologiska svårigheter att genomföra indelningsändringar.
Liknande synpunkter anför samarbetsnämnden i Höganäs
kommunblock.
Att förslaget innebär att den kommunala beslutanderätten
kommer att utövas av personer som utsetts genom
indirekta val diskuteras i allmänhet inte i remissyttrandena. Stadsfullmäktige
i Hälsingborg anser dock att detta är en väsentlig brist i förslaget
och främmande för svensk rätt. Även enligt kammarkollegiet innebär
förslaget i detta avseende avsteg från vad som annars gäller för primärkommuner.
Länsstgrelsen i Hallands län tror att det kan bli svårt att
ge sammanläggningsdelegerade en sammansättning som riktigt avspeglar
den politiska representationen i kommunerna. Båda de två sistnämnda
remissinstanserna biträder emellertid förslaget, eftersom det anses ha stora
praktiska fördelar. Kommunalnämnden i Vette kommun finner att önskemålet
att administrationen för den begränsade övergångstiden blir enhetlig
och effektiv bör ges företräde framför önskemålet att viktiga beslut för den
nya kommunen fattas av fullmäktige som utsetts vid allmänna val.
Enligt kammarkollegiet är benämningen sammanläggnings
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965
delegerade mindre lämplig för det fall att sådana utses i en kommun
vars område minskas. Kollegiet föreslår i stället benämningen kommundelegerade.
Valet mellan de i promemorian diskuterade lösningarna
De båda kommunförbunden och de flesta övriga remissinstanser ansluter
sig till den lösning som rekommenderas i promemorian. I allmänhet anförs
i dessa yttranden ingen motivering utöver den som presenterats i promemorian.
I några remissvar vänder man sig mot uppfattningen att sammanläggningsdelegerade
bör företräda endast kommunen enligt den nya indelningen.
Enligt samarbetsnämnderna i Öregrund-Östhammars, Linköpings, Vetlanda,
Emmaboda, Kungsbacka, Säffle och Gävle kommunblock, stadsfullmäktige
i Linköping och drätselkamrarna i Vetlanda och Gävle skulle det medföra
vissa fördelar om delegerade fick överta också de äldre fullmäktigförsamlingarnas
befogenheter. Som framhålls i promemorian skulle man därmed
slippa flera parallellt verkande fullmäktigförsamlingar och undvika kompetenskonflikter.
Ett par av remissinstanserna pekar också på att man skulle
vinna att sammanläggningsdelegerade själva fick fatta de beslut som behövs
för att skapa ekonomiskt underlag för verksamheten i stället för att
vara beroende av att de gamla fullmäktigförsamlingarna bereder utrymme
för verksamheten i sina stater. Allmänt uttalas mer eller mindre starka tvivel
på att de betänkligheter som har anförts i promemorian eller andra skäl
kan motivera att denna lösning avvisas.
Andra remissinstanser, t. ex. länsstyrelsen i Stockholms län och drätselkammaren
i Örebro, anser att risken för kompetenskonflikter inte är så
stor. Drätselkammaren anför.
Det föreslagna systemet synes icke utesluta att tveksamhet kan uppkomma
om sammanläggningsdelegerades respektive de äldre, ännu en tid existerande
fullmäktigförsamlingarnas kompetens. Olägenheter kan emellertid
uppstå vilket system man än väljer. Farhågorna för mera betydande meningsmotsättningar
i det föreslagna alternativet torde ej böra tillmätas någon
avgörande vikt. Organisationen skall fungera under en kort men känslig
övergångstid, då man måste ha ett representativt organ för den blivande
kommunen och då man får förutsätta att en positiv vilja till goda framtidslösningar
kommer att förefinnas i de äldre kommunbildningar som några
månader senare skall utgöra en gemensam enhet.
Endast två remissinstanser, drätselkammaren i Sundsvall och länsstyrelsen
i Västernorrlands län, förordar den lösningen att sammanläggningsdelegerade
visserligen skall företräda endast kommunen enligt den nya indelningen
men att deras befogenhet skall upphöra så snart fullmäktige har
valts till denna. De nyvalda fullmäktige anses bättre lämpade att besluta
för den nya eller ändrade kommunen än en kanske oriktigt politiskt sam
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965
mansatt delegation. Därför bör de nyvalda fullmäktige träda i verksamhet
och sammanläggningsdelegerade upplösas genast efter valet.
Sammanläggningsdelegerades kompetens
De synpunkter som i denna del anläggs i promemorian godtas av alla
länsstyrelser och de flesta kommuner utan närmare kommentarer.
Svenska kommunförbundet sätter i fråga om det inte i praktiken kan
vara svårt att följa den princip för fördelningen av den kommunala beslutanderätten
som anges i 13 § KIL och som blir bestämmande för sammanläggningsdelegerades
kompetens. Att i lagtexten mera detaljerat precisera
hur beslutanderätten skall fördelas torde dock enligt förbundet inte vara
möjligt eller lämpligt. De uttalanden som görs i promemorian torde vara
ägnade att ge den vägledning vid tillämpningen som behövs i tveksamma
fall. F. ö. lär man kunna räkna med att redan införandet av ett representativt
organ under övergångstiden i överensstämmelse med promemorieförslaget
skall vara ägnat att undanröja en del av svårigheterna när det
gäller att tillämpa lagrummet. I yttrandet från länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län efterlyses närmare uttalanden för att underlätta tolkningen
av 13 § KIL.
Kommunalrättskommittén och Svenska stadsförbundet vänder sig mot
uttalandet i promemorian att det skall ankomma på sammanläggningsdelegerade
att fatta beslut i vissa ärenden, när ett ställningstagande inte kan
anstå tills de nya fullmäktige träder till. Uttalandet sägs innebära en begränsning
i delegerades befogenhet som inte är önskvärd och som inte motsvaras
av den föreslagna lagtexten.
Karlshamnsregionens samarbetsnämnd anser att det bör klargöras vilket
rättssubjekt sammanläggningsdelegerade företräder. Enligt nämndens mening
kan varken den kommun som håller på att bildas eller gemenskapen
mellan de äldre kommuner som ingår i den nya utan vidare anses ha rättskapacitet.
Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses
Mot uttalandena i promemorian på denna punkt görs i regel inga allvarligare
invändningar i remissvaren. Några remissinstanser anser emellertid
att frågan i vilka fall sammanläggningsdelegerade skall utses bör regleras
i lagen. Så föreslås i olika remissyttranden bestämmelser om att Kungl.
Maj :t alltid skall förordna att delegerade skall utses när befolkningsförskjutningen
vid en indelningsändring överstiger 15—25 %, när två eller
flera hela kommuner läggs samman eller när förordnande meddelas om
nyval av fullmäktige i kommun som berörs av indelningsändring. Till utveckling
av sin mening anför kammarkollegiet att det enligt promemorian
är avsett att sammanläggningsdelegerade skall utses i alla de fall då ny
kommun bildas eller då nyval skall ske för ändrad kommun. Att avsikten
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
måste ha varit denna framgår av förslaget att bestämmelsen att nyvalda
fullmäktige, styrelser och nämnder omedelbart skall träda i funktion skall
upphävas. Enligt kollegiets mening bör detta komma till klart uttryck i
lagtext. Det bör också framgå av lagtexten att sammanläggningsdelegerade
alltid skall utses när förutsättningar för nyval av fullmäktige för den ändrade
kommunen i och för sig föreligger men förordnande om nyval inte
meddelas, eftersom allmänna val äger rum året före det då indelningsändringen
träder i kraft.
Samarbetsnämnden i Göteborgsblocket och stadskollegiet i Göteborg föreslår
att sammanläggningsdelegerade i regel inte skall utses när befolkningsförskjutningen
understiger 15—25 % och det således enligt förarbetena
till KIL inte är motiverat med nyval av fullmäktige. I yttrandena upplyses
att befolkningen i de landskommuner som ingår i Göteborgsblocket motsvarar
endast cirka 5,5 % av stadens folkmängd och att promemorieförslaget
därför inte torde vara aktuellt för Göteborgsblockets del. Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län stryker under vad som sägs i promemorian
om att särskilda önskemål om att sammanläggningsdelegerade skall utses
kommer att beaktas. Enligt länsstyrelsens mening bör detta gälla särskilt
när en eller flera hela landskommuner läggs samman med en stad men
befolkningsförskjutningen understiger 15 %. Även länsstyrelsen i Västmanlands
län, Västeråsbygdens samarbetsnämnd, drätselkammaren i Västerås
och kommunalnämnden i Tillberga betonar att den angivna normen om en
befolkningsförskjutning på 15—25 % inte bör följas strikt. De tre sistnämnda
remissinstanserna framhåller att sammanläggningsdelegerade bör
utses vid sammanläggning av kommunerna inom Västeråsblocket trots att
befolkningsförskjutningen kommer att obetydligt understiga 15 %.
Enligt Svenska stadsförbundet bör man göra klart på vilket befolkningsunderlag
befolkningsförskjutningen skall beräknas, innan man anger en
viss förskjutning som förutsättning för att delegerade skall utses. Förbundet
anser att kommunerna i förväg bör kunna förutse om delegerade kommer
att utses.
Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet
Länsstyrelsen i Västernorrlands län och fem samarbetsnämndcr anser att
närmare föreskrifter om antalet sammanläggningsdelegerade
bör tas in i lagen. Antalet delegerade bör, sägs det i några av dessa
yttranden, bestämmas till högst det antal som motsvarar antalet fullmäktige
i den nya eller ändrade kommunen. Samarbetsnämnden i IlungsörKungs
Hatt sätter i fråga om inte ett visst minimiantal bör föreskrivas. I
ett par fall efterlyses även föreskrifter om fördelningen av delegerade
mellan kommunerna.
På ett par håll framhålls vikten av att sammanläggningsdelegerade blir
så många att de blir representativa för de olika kommunerna eller kommun
-
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
delarna. Svenska kommunförbundet kan tänka sig att sammanläggningsdelegerades
antal fastställs i nära överensstämmelse med antalet fullmäktige
i den nya eller ändrade kommunen. Det bör dock enligt förbundets mening
många gånger vara möjligt för de berörda kommunerna att enas om
ett lägre antal sammanläggningsdelegerade. Lagstiftningen bör inte lägga
hinder i vägen för en sådan överenskommelse och frågan om antalet bör
därför inte regleras närmare. Även andra remissinstanser anser det lämpligt
att sammanläggningsdelegerade är relativt få. Drätselkammaren i Örebro
förordar att delegerade inte skall vara fler än att organet kan fungera
som en arbetsduglig enhet men att de dock bör vara tillräckligt många för
att garantera en rimlig representation för samtliga kommuner.
Ett antal remissinstanser anser att även annan än den som tillhör en äldre
fullmäktigförsamling bör vara valbar som sammanläggningsdelegerad.
Motivet för denna ståndpunkt är att det ibland kan saknas fullmäktig från
ett område som skall ingå i en sammanläggning eller att någon som inte tillhör
någon äldre fullmäktigförsamling, t. ex. en ordförande i drätselkammare
eller kommunalnämnd, kan vara väl lämpad att utses till sammanläggningsdelegerad.
Kommunalrättskommittén bedömer att det är av större betydelse
att en sammanläggningsdelegerad har rösträtt i den nya kommunen än att
han tillhör en äldre fullmäktigförsamling. Kommittén föreslår därför en
regel som gör det möjligt att utse även annan än fullmäktig, om någon fullmäktig
inte finns att tillgå från kommundel som berörs av indelningsändringen.
Ett par samarbetsnämnder förordar att det uttryckligen ställs upp
som förutsättning för valbarhet att vederbörande är bosatt inom område
som ingår i kommunen enligt den nya indelningen. Svenska stadsförbundet
intar en motsatt ståndpunkt. Uttalandet i promemorian att företrädesvis
sådana fullmäktige som kommer att behålla sin valbarhet i den nya kommunen
bör väljas innebär en onödig begränsning, säger förbundet.
Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet
m. m.
Länsstyrelserna och så gott som alla kommuner lämnar promemorieförslaget
om finansieringen av sammanläggningsdelegerades verksamhet utan
erinran.
Större klarhet på denna punkt efterlyses av drätselkammaren i Borås.
Drätselkammaren framhåller att sammanläggningsdelegerade kan behöva
disponera över stora belopp men att det kan inträffa att kommun som ingår
i sammanläggning antingen inte hunnit eller också avsiktligt underlåtit
att ställa medel till förfogande. Det bör utredas närmare hur dessa ekonomiska
frågor skall ordnas. Också innebörden av den föreslagna regeln att
kommunerna enligt vissa grunder skall delta i kostnaderna för sammanläggningsdelegerades
löpande verksamhet bör enligt drätselkammaren klargöras.
Uttrycket löpande verksamhet leder tanken närmast till allmänna för
-
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
valtningskostnader, men sammanläggningsdelegerades befogenhet omfattar
även sådana åtgärder som köp av fast egendom o. d. Svenska stadsförbundet
finner att det från kommunalrättsliga synpunkter måhända kan vara
tveksamt, om det låter sig göra att kommunerna beräknar anslag att ställas
till sammanläggningsdelegerades förfogande, redan innan förordnande om
indelningsändring meddelats och kanske t. o. m. innan kommunerna själva
tagit ställning i indelningsfrågan. Kommunerna bör därför enligt förbundet
anslå så stora belopp till fullmäktiges oförutsedda behov, att fullmäktige
av dessa anslag kan bevilja de medel till sammanläggningsdelegerade som behövs
när dessa skall börja sin verksamhet. Det bör givetvis inte heller vara
omöjligt för fullmäktige att under övergångstiden bevilja sammanläggningsdelegerade
tilläggsanslag, om det skulle behövas. Det synes emellertid angeläget
att frågan om anvisning av medel åt sammanläggningsdelegerade
löses på sådant sätt att dessa kan genomföra t. ex. ett markförvärv utan att
vara beroende av särskilt anslagsbeslut från en eller flera av kommunerna.
När det gäller den föreslagna bestämmelsen att kommunerna skall delta i
kostnaderna för sammanläggningsdelegerades löpande verksamhet i förhållande
till sitt skatteunderlag, framhåller ett par remissinstanser, bl. a.
länsstyrelsen i Västmanlands län, att vid delning av kommun endast skatteunderlaget
i den del som ingår i sammanläggningen skall tas med vid beräkningen.
Ett stort antal remissinstanser, såsom Svenska kommunförbundet samt
flera länsstyrelser och samarbetsnämnder, förordar att grunderna för ersättningen
till sammanläggningsdelegerade bestäms av dessa och att ersättningen
utgår av de medel som har ställts till deras förfogande. Mot promemorians
förslag i denna del invänds bl. a. att det kan medföra att olika grunder
för ersättningen bestäms av kommunerna.
Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut
Endast ett fåtal remissinstanser tar upp frågan om förhållandet
mellan sammanläggningsdelegerades arbetsutskott
samt samarbetsnämnden och de gamla kommunernas
styrelser och andra nämnder.
Drätselkammaren i Västerås och Västeråsbygdens samarbetsnämnd finner
det praktiskt att kommunernas nämnder utnyttjas för beredning. Det anses
dock inte helt klart om avsikten med förslaget är att ärenden som beretts av
sådana nämnder skall beredas även av arbetsutskott och om i så fall denna
ordning skall gälla alla eller endast en del ärenden. Enligt kommunalfullmäktige
i Åtvidaberg och samarbetsnämnden i Åtvidabergs kommunblock
kan den föreslagna ordningen medföra slitningar mellan sammanläggningsdelegerade
och dess utskott samt kommunernas ordinarie organ. Man kan
därför ifrågasätta om inte, åtminstone vid införlivning av en eller flera
mindre kommuner med en stor, den stora kommunens ordinarie organ, när
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
det gäller styrelsen förstärkt med ledamöter från införlivningsområdet, bör
svara för all beredning och verkställighet åt den nya kommunen under övergångstiden.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län samt samarbetsnämnderna i Kumla och
Hudiksvalls kommunblock anser att mycket talar för att samarbetsnämnd
alltid skall få tillfälle att yttra sig och således få en ställning liknande kommunens
styrelse men att även skäl kan anföras mot en sådan ordning. Även
samarbetsnämnden i Simrishamns kommunblock sätter i fråga om inte
samarbetsnämnd bör anlitas som det beredande organet åt sammanläggningsdelegerade.
I de fall då indelningsändring berör endast en del av ett
kommunblock bör samarbetsnämnden alltid höras i frågor som har intresse
för kommuner som inte berörs av indelningsändringen, uttalar länsstyrelsen
i Kristianstads län.
Svenska stadsförbundet diskuterar det inbördes förhållandet
mellan arbetsutskotten, om mer än ett sådant utses.
Enligt förbundet bör två eller flera jämställda arbetsutskott inte förekomma.
Den centrala beredningen bör ankomma på ett organ, benämnt arbetsutskott,
som därmed får en ställning som motsvarar kommunens styrelse. En sådan
ordning hindrar dock inte att särskilda kommittéer för särskilda uppgifter
utses vid behov. Samma ståndpunkt intar också länsstyrelsen i Gävleborgs
län och samarbetsnämnderna i Hudiksvalls och Ånge kommunblock. Svenska
kommunförbundet förutsätter att ett utskott kan få uppdrag att fungera
som centralt beredningsorgan på samma sätt som kommunens styrelse. Med
hänsyn till sammanläggningsdelegerades och utskottens begränsade uppgifter
och förhållandevis korta funktionstid torde däremot några styrelseuppgifter
i egentlig mening inte behöva läggas på utskotten. De kommunala
nämndernas löpande förvaltning kan enligt förbundets mening antas komma
att fortgå utan störningar under övergångstiden och inseendet över
nämndernas verksamhet skall som vanligt tillkomma styrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
Föredraganden
Allmänna synpunkter
Inledningsvis liar jag erinrat om att framtida kommunsammanläggningar
liksom vissa andra ändringar i den kommunala indelningen skall ske enligt
planer som Kungl. Maj :t har fastställt för rikets indelning i kommuner. Jag
förutsätter att indelningsändringar inom ramen för dessa planer skall
kunna ske på frivillig väg. För att stimulera intresset för sådana frivilliga
indelningsändringar och underlätta deras genomförande bör man i den utsträckning
som det är möjligt undanröja hinder av psykologisk eller praktisk
art som kan föreligga i samband med indelningsändring. Vid riksdagsbehandlingen
år 1962 av frågan om en kommunindelningsreform förutsattes
att Kungl. Maj :t i detta syfte skulle följa utvecklingen och föreslå ändringar
i lagstiftningen på området, om det visade sig behövas.
Bestämmelserna om kommunala indelningsändringar finns i KIL. Som
framgår av vad jag har sagt i det föregående synes vissa bestämmelser i
denna lag inte vara helt ändamålsenliga. Jag syflar då främst på reglerna
om den kommunala representationen under tiden mellan beslut om indelningsändring
och ändringens ikraftträdande. Under denna tid måste åtskilliga
frågor av stor vikt för en ändrad eller nybildad kommun avgöras.
Bland mindre tillfredsställande följder av nuvarande bestämmelser i KIL
vill jag särskilt peka på följande. När en eller flera landskommuner läggs
samman med stad, blir stadens fullmäktige i och med förordnandet om indelningsändringen
i regel ensamma behöriga alt företräda hela den utökade
kommunen. Detsamma gäller när köping läggs samman med stad. Förs ett
område över från en kommun till en annan beslutar fullmäktige i den kommun
som ökats för såväl sitt gamla område som överföringsområdet. Dessa
fullmäktige är givetvis ofta mindre representativa. Vissa indelningsändringar
innebär att eu ny kommun bildas, t. ex. när landskommuner läggs samman.
För den nybildade kommunen finns det över huvud taget inte något beslutande
organ, när förordnandet om indelningsändring meddelas. Först när
nya fullmäktige har valts för den nybildade kommunen får denna organ som
kan företräda kommunen.
Indelningsändring skall träda i kraft vid årsskifte. Förordnandet om indelningsändring
skall meddelas senast åtta månader före ikraftträdandet,
dvs. före den 1 maj. Val av nya fullmäktige skall ske vid nybildning av kommun
och kan efter Kungl. Maj :ts förordnande ske också vid annan indelningsändring.
Indelningsändring som föranleder nyval genomförs i praxis
alltid vid årsskifte efter det allmänna val har hållits. Nyvalet äger rum i samband
med de allmänna valen i september. De mindre tillfredsställande förhållanden
i fråga om ställföreträdarskapet för ändrad eller nybildad kommun
som jag nu har beskrivit råder alltså i praktiken i minst fyra månader.
Misshälligheter mellan kommunerna i samband med indelningsändringar
J — Bilmnq till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 151
34
Kungl. Maj.ts proposition nr iöl år 196ö
torde vara sällsynta och erfarenheterna från samarbetet inom de s. k. kommunblocken
är i stort sett goda. Olägenheterna med den nuvarande ordningen
kan säkert ofta motverkas genom kommunernas vilja och förmåga
till samverkan. Det finns olika möjligheter att få till stånd en sådan samverkan,
främst inom ramen för den verksamhet som utövas av samarbetsnämnder
med uppgift att främja samverkan mellan kommunerna i kommunblock.
Man måste emellertid ändå räkna med att nuvarande bestämmelser
i viss utsträckning inverkar menligt på det kommunala utvecklingsarbetet
och även på annat sätt medför praktiska svårigheter vid indelningsändringar.
Det kan inte heller uteslutas att reglerna ibland verkar som
psykologiskt hinder mot önskvärda indelningsändringar, eftersom de medför
att vissa kommuner formellt kan sakna inflytande under övergångstiden.
.lag anser därför att eu mer ändamålsenlig ordning för den kommunala beslutanderätten
under övergångstiden i samband med indelningsändringar
bör komma till stånd. Förslag i detta syfte har lagts fram i en promemoria
som har upprättats inom inrikesdepartementet. Promemorian har remissbehandlats
i vanlig ordning. En stor majoritet av remissinstanserna har
vitsordat behovet av ändrade bestämmelser.
Enligt huvudlinjerna i promemorieförslaget skall
Kungl. Maj :t få befogenhet att i samband med beslut om indelningsändring
föreskriva att beslutanderätten i ändrad eller nybildad kommun under övergångstiden
skall utövas av ett särskilt organ som kallas sammanläggningsdelegerade.
Organet skall utses av fullmäktigförsamlingarna i de kommuner
som berörs av indelningsändringen. Proportionellt valsätt skall kunna
tillämpas vid valet. En ändrad eller nybildad kommun får på detta sätt
ett beslutande organ som omedelbart kan ta itu med alla de frågor som
rör kommunen. Genom förslaget undanröjs också den skillnad som f. n.
finns i fråga om representationen vid olika slag av indelningsändringar. De
allra flesta remissinstanserna anser att förslaget innebär en praktisk och
ändamålsenlig lösning. Även enligt min uppfattning är förslaget ägnat att
råda bot på bristerna i den nuvarande regleringen.
Under remissbehandlingen har det sagts att förslaget medför ett ingrepp
i den kommunala självstyrelsen. Kungl. Maj :t får möjlighet att bestämma
över den nya kommunens organisation och arbetsformer. Detta kan synas
strida mot kommunernas vedertagna rätt att själva inom en yttre ram få
ordna sin förvaltning. Även såtillvida har några remissinstanser ansett förslaget
strida mot gängse kommunalrättsliga principer som den kommunala
beslutanderätten anförtros organ som inte utsetts genom direkta val. Även
om jag har förståelse för synpunkter av detta slag anser jag att sådana synpunkter
måste få vika med hänsyn till de avsevärda fördelar förslaget i övrigt
medför. Det rör sig ju också bara om att reglera förhållandena under en
ganska kort övergångstid och det skulle medföra stora praktiska svårigheter
att låta kommunerna själva helt avgöra frågan om sammanläggningsdele
-
35
Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1065
gerade skall utses eller att låta detta organ utses vid direkta val. Ingen
remissinstans har heller velat helt avstyrka förslaget med hänsyn enbart till
någon av de invändningar som jag har nämnt här. Jag förordar därför en
lösning efter de linjer som dragits upp i promemorian.
Ett par remissinstanser har menat att alla olikheter som bygger på uppdelningen
av kommunerna i skilda kommuntyper bör undanröjas i detta
sammanhang. Bl. a. har man pekat på skillnaden mellan sammanläggning
av enbart landskommuner och sammanläggning av landskommun med stad.
I det förra fallet bildas en ny kommun men i det senare fallet består staden
i regel och utökas med landskommunens område. Frågan om att undanröja
skiljaktigheter av detta slag utreds f. n. av kommunalrättskommittén och
bör därför inte lösas i detta sammanhang.
Förslaget i promemorian innebär att sammanläggningsdelegerade skall
kunna utses inte bara i nybildad kommun eller kommun vars område ökas
utan också i kommun vars område minskas. I det sistnämnda fallet torde
det dock enligt min mening regelmässigt inte vara befogat att sammanläggningsdelegerade
utses. Med detta ställningstagande saknas det anledning att,
som kammarkollegiet förordat, överväga annan beteckning på organet än
sammanläggningsdelegerade.
I promemorian diskuteras ingående i vilken utsträckning
den kommunala beslutanderätten under övergångstiden
skall läggas på sammanläggningsdelegerade.
Som jag redan har sagt innebär förslaget att delegerade skall utöva beslutanderätten
endast enligt den nya indelningen, medan kommunerna enligt
den äldre indelningen fortfarande skall företrädas av de gamla fullmäktigförsamlingarna.
Enligt promemorian skulle det innebära vissa fördelar, om sammanläggningsdelegerade
övertog de äldre fullmäktigförsamlingarnas befogenheter
under övergångstiden, dvs. att dessa upphöi-de att verka i och med att sammanläggningsdelegerade
trädde till. Därmed skulle man avskaffa systemet
med flera parallellt verkande organ under övergångstiden och slippa de kompetenskonflikter
som ett sådant system är ägnat att medföra. Åtskilliga remissinstanser
har strukit under dessa synpunkter och uttryckt sympatier fölen
sådan lösning. I promemorian har emellertid denna lösning avvisats av
flera skäl. Den skulle sålunda leda till flera omfattande författningsregleringar
och över huvud taget vara alltför ingripande. I åtskilliga avseenden
skulle den innebära avsteg från grundläggande kommunalrättsliga principer.
Vid omfattande indelningsändringar skulle varje enskild kommun bli otillräckligt
representerad, när frågor skall avgöras som rör endast denna kommun.
Att låta sammanläggningsdelegerade företräda även de äldre kommunerna
skulle innebära ytterligare avsteg från principen att den kommunala beslutanderätten
skall utövas av personer som har utsetts vid direkta val.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
Som en del remissinstanser har framhållit torde riskerna för kompetenskonflikter
inte vara så stora. Jag ansluter mig därför till den lösning som
har föreslagits i promemorian.
En central fråga är om sainmanläggningsdelegerades uppdrag skall upphöra
redan när nya fullmäktige i en ändrad eller nybildad kommun har valts eller
först när indelningsändringen har trätt i kraft. I promemorian förordas det
senare alternativet. Detta har också enligt min mening praktiska fördelar.
Sammanläggningsdelegerade får enligt detta alternativ ostört fortsätta sin
verksamhet under en inte alltför kort period. Därigenom kan t. ex. det viktiga
arbetet med den första budgeten både påbörjas och avslutas av ett och
samma organ. Den omständigheten att beslutanderätten inte kommer att
utövas av ett organ som utsetts genom direkta val, trots att ett sådant finns
att tillgå efter nyvalet, har i detta läge enligt min uppfattning mindre betydelse
än att hela förberedelsearbetet för indelningsändringen samlas hos ett
enda organ. Jag ansluter mig därför till det framlagda förslaget på denna
punkt. I ett avseende bör dock de nya fullmäktige träda i verksamhet före
indelningsändringens ikraftträdande. Det bör sålunda ankomma på dem
att välja ledamöter och suppleanter i kommunens styrelse och övriga nämnder
i de fall då nyval till dessa organ skall äga rum.
Sammanläggningsdelegerades kompetens
Förslaget om sammanläggningsdelegerade innebär att en ändrad eller nybildad
kommun kan få ett särskilt organ som skall utöva dess beslutanderätt
under hela tiden mellan förordnandet om indelningsändring och dess
ikraftträdande. Omfattningen av delegerades beslutanderätt följer av 13 §
KIL, som reglerar fördelningen av beslutanderätten mellan kommunerna
enligt den äldre och den nya indelningen. Enligt detta lagrum skall den
kommunala beslutanderätten utövas enligt den nya indelningen redan under
tiden innan ändringen träder i kraft, såvida det inte är fråga om angelägenhet
som avser kommun enligt den äldre indelningen. 23 § KIL innehåller
en besvärsbestämmelse som ger möjlighet att klaga på beslut som
fattats av de äldre fullmäktige, om beslutet strider mot förutsättningarna för
indelningsändringen eller avser ärende som skäligen bör avgöras av den
ändrade eller nybildade kommunen. Även denna bestämmelse får betydelse
för frågan om sammanläggningsdelegerades kompetens.
Som jag har framhållit i min redogörelse för gällande rätt är det ofta
svårt att tillämpa fördelningsprincipen i 13 § KIL. Under förarbetena till
lagen gjordes en del uttalanden som jag har redogjort för tidigare. Dessa
uttalanden kan tjäna till viss ledning. I promemorian sägs i fråga om sammanläggningsdelegerades
kompetens att delegerades viktigaste uppgift blir
att fastställa utgifts- och inkomststat samt förvaltningsorganisationen och vid
behov allmän plan för investeringsverksamheten i den nya kommunen. De
skall också kunna besluta taxor för kommunala avgifter, köpa och sälja fas
-
37
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
tigheter, ta upp lån, ingå borgen och fatta beslut om reglementen för nämnder,
verk och tjänstemän hos den nya kommunen. Mot denna beskrivning
av delegerades uppgifter har jag ingen erinran, över huvud taget skall delegerade
enligt vad som sägs i promemorian besluta i ärenden som kan få betydelse
för den nya kommunens ekonomi eller organisation i sådana fall
när ställningstagande inte kan anstå tills de nya fullmäktige träder till.
Några remissinstanser har anmärkt att en sådan begränsning i sammanläggningsdelegerades
kompetens inte kan föreskrivas. Jag delar denna mening
i så måtto att sammanläggningsdelegerade formellt har samma kompetens
som de nya fullmäktige skulle ha haft om de hade trätt till genast. Emellertid
ligger det i sakens natur att många ärenden lämpligen bör avgöras av
fullmäktige i stället för av sammanläggningsdelegerade. Avgöranden som är
av stor vikt och sträcker sina verkningar långt fram i tiden och som kan
anstå utan olägenhet tills indelningsändringen har trätt i kraft bör enligt
min mening avgöras av de nya fullmäktige, som utgör en mera fullödig representation
för den ändrade eller nybildade kommunen.
I ett remissyttrande har satts i fråga om kommunen enligt den nya indelningen
har rättskapacitet innan indelningsändringen har trätt i kraft.
Enligt min mening är det alldeles givet att så är fallet. Så snart förordnande
om indelningsändring har meddelats och den ändrade eller nybildade kommunen
har ett organ som företräder den, t. ex. sammanläggningsdelegerade,
kan kommunen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses
Enligt promemorian skall det ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra i vilka
fall sammanläggningsdelegerade skall utses. I likhet med flertalet remissinstanser
förordar jag förslaget. I det följande skall jag ange några allmänna
riktlinjer för bedömningen av när det är nödvändigt eller lämpligt att delegerande
utses.
Vid indelningsändring som innebär att en ny kommun bildas måste enligt
nuvarande bestämmelser val av nya fullmäktige i kommunen hållas om
kommunen över huvud taget skall få någon representation under övergångstiden.
De nyvalda fullmäktige skall emellertid enligt vad jag har föreslagit
börja utöva sina befattningar inte som f. n. genast efter valet utan först när
indelningsändringen träder i kraft. Detta förutsätter att sammanläggningsdelegerade
utses som kan företräda kommunen fram till ikraftträdandet.
Förordnande att sammanläggningsdelegerade skall utses bör alltså alltid
meddelas i dessa fall.
Innebär indelningsändring överföring av område mellan kommuner —
och härmed jämställs i detta sammanhang sammanläggning av en eller flera
landskommuner med stad eller sammanläggning av köping med stad — gäller
f. n. att de gamla fullmäktige — vid sammanläggning med stad fullmäktige
i staden — företräder kommunen såväl enligt den gamla som enligt
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 151
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
den nya indelningen. Kungl. Maj :t kan dock förordna att nya fullmäktige
skall väljas för den ändrade kommunen. Skall nya fullmäktige inte väljas
fortsätter de gamla fullmäktige att företräda den ändrade kommunen även
efter indelningsändringens ikraftträdande. I vilka fall förordnande om nyval
skall meddelas finns f. n. inte några bestämmelser om i lagen. Ivommunalförbundskommittén
framhöll i det betänkande som låg till grund för
ändringar i KIL vid 1957 års riksdag att nyval med hänsyn till de besvär
och kostnader som är förenade med extraval bör ske först när indelningsändring
medför en folkmängdsförskjutning av minst 15—25 % i någon av
de kommuner som berörs av indelningsändringen. Denna princip har hittills
legat till grund för den praxis som har tillämpats vid indelningsändringar.
Så bör enligt min mening ske även i fortsättningen. Vid sådana indelningsändringar
som föranleder förordnande om nyval synes det i regel befogat
att förordnande också meddelas att sammanläggningsdelegerade skall utses.
När indelningsändring träder i kraft vid årsskifte efter allmänna kommunalval,
meddelas som jag har sagt tidigare inte förordnande om nyval
av fullmäktige, eftersom de allmänna kommunalvalen då avser kommunen
enligt den nya indelningen. I dessa fall bör sammanläggningsdelegerade utses
under samma förutsättningar som skulle ha motiverat förordnande om
nyval, om indelningsändringen hade trätt i kraft vid annat årsskifte. Men
även om sådana förutsättningar inte föreligger, bör sammanläggningsdelegerade
kunna utses vid indelningsändring som träder i kraft vid årsskifte efter
allmänna kommunalval. När indelningsändringen medför mindre folkmängdsförskjutning
än 15—25 %, kan det i något fall vara motiverat att
sammanläggningsdelegerade utses, speciellt om det i ärendet har framställts
ett allmänt önskemål därom.
Några remissinstanser har förordat föreskrifter om när sammanläggningsdelegerade
skall utses. Bl. a. har man föreslagit den regeln att delegerade
skall utses, när förordnande om nyval meddelats. Det torde emellertid
bli ganska vanligt att indelningsändring träder i kraft vid årsskifte efter
allmänna kommunalval och att förordnande om nyval således inte kommer
i fråga. Den föreslagna regeln skulle alltså inte täcka alla de fall då sammanläggningsdelegerade
bör utses. Med hänsyn till att enligt vad jag nyss
har sagt avsteg i vissa fall bör kunna göras från de allmänna riktlinjerna
för bedömningen om sammanläggningsdelegerade skall utses anser jag alt
strikta förutsättningar härför inte bör anges i lagen.
Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet
Frågan om hur stort antal sammanläggningsdelegerade
som skall utses och hur de skall fördelas mellan ko inni
u n e r n a skall enligt vad som föreslås i promemorian inte regleras i
vidare mån än att det föreskrivs att varje kommun skall utse minst en delegerad.
Det har förutsatts att kommunerna skall kunna enas i frågan. Om
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965
kommunerna inte enas, bestämmer Kungl. Maj :t hur många delegerade varje
kommun skall utse. Riktlinjer för fördelningen kan enligt promemorian
hämtas från bestämmelserna i 1961 års lag om församlingsstyrelse i fråga
om val av församlingsdelegerade. I stort sett har förslaget lämnats utan erinran
under remissbehandlingen, önskemål har dock lagts fram att det totala
antalet delegerade regleras. I ett par yttranden har föreslagits att även frågan
om fördelningen av delegerade mellan kommunerna regleras.
Enligt min mening ligger det närmast till hands att kommunerna i första
hand själva bestämmer om antalet delegerade och fördelningen av dem
mellan kommunerna. Jag förordar därför det framlagda förslaget. För att
bestämma antalet delegerade kan antalet fullmäktige som skall utses för
den ändrade eller nybildade kommunen lämpligen tjäna som riktpunkt. Ofta
kan det emellertid vara fördelaktigt med hänsyn till sammanläggningsdelegerades
uppgifter och funktionstid att antalet sätts lägre, förutsatt att man
ändå kan få en rimlig representation för varje kommun som berörs av indelningsändringen.
Valbar till sammanläggningsdelegerad är enligt förslaget endast den
som tillhör en äldre fullmäktigförsamling i kommun som berörs av ändringen.
Flera remissinstanser har gjort invändningar mot en sådan inskränkning
av valbarheten. Man har framhållit att inskränkningen kan medföra att en
kommundel som ingår i en sammanläggning blir orepresenterad bland sammanläggningsdelegerade.
I stället måste kanske som sammanläggningsdelegerad
utses någon som saknar rösträtt i den nya kommunen. Vidare har
man betonat att även någon som inte tillhör en fullmäktigförsamling kan
vara lämpad att utses till sammanläggningsdelegerad. Enligt min uppfattning
synes det naturligt att ett lämpligt antal fullmäktige i de gamla kommunerna
ingår i det beslutande organet för den ändrade eller nya kommunen.
En sådan ordning är också ägnad att motverka kompetenskonflikter
mellan det nya och de gamla organen. Jag föreslår därför att promemorieförslaget
godtas. Företrädesvis bör sådana fullmäktige utses, som kommer
att vara valbara även i den ändrade eller nybildade kommunen. Det torde
väl också bli tämligen ovanligt att ingen fullmäktig är bosatt i kommundel
som berörs av indelningsändringen i de fall när sammanläggningsdelegerade
skall utses.
Det ekonomiska underlaget för sammanlaggningsdelegeradcs verksamhet
En ändrad eller nybildad kommun kan redan i och med förordnandet om
indelningsändring förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Det är
emellertid först när indelningsändringen träder i kraft som kommunen
övertar de äldre kommunernas tillgångar och skulder. Bestämmelser om
övergången av tillgångar och skulder från den gamla till den nya kommunen
finns i 4—9 §§ KIL. Under hela den tid som sammanläggningsdelegerade
40 Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
är i verksamhet saknar således den kommun som de företräder egna tillgångar.
Med hänsyn till sammanläggningsdelegerades vidsträckta kompetens måste
man räkna med att de kommer att vidta en rad åtgärder som medför
kostnader för kommunen. Som exempel kan nämnas inköp av fastigheter,
materiel och annat, anställande av personal osv. Redan sammanläggningsdelegerades
egen organisation kommer att medföra kostnader. Som har förutsatts
i promemorian skall delegerade ha ersättning för sina uppdrag och
sakkunniga skall kunna anlitas, lokaler för verksamheten hyras etc. Ibland
behöver kostnaderna bestridas först när indelningsändringen träder i kraft
men ofta måste det ske redan dessförinnan.
Sammanläggningsdelegerade måste därför tillföras medel. Detta kan inte
ske på annat sätt än att medel tillhandahålls av de kommuner som berörs av
indelningsändringen. Enligt promemorieförslaget skall dessa kommuner tillhandahålla
det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades
verksamhet. Bidragen skall utgå i förhållande till kommunernas skatteunderlag
enligt taxeringen året före förordnandet om indelningsändringen.
Ersättningen till delegerade för deras uppdrag skall enligt förslaget utges
av den kommun som har valt dem.
För att skyldighet skall kunna föreskrivas för kommunerna att lämna
bidrag till sammanläggningsdelegerades verksamhet måste kommunerna
kunna ge utrymme för bidragen i sina stater. Som Svenska stadsförbundet
har anfört i sitt remissvar bör detta vara möjligt genom att kommunerna
inför en indelningsändring anslår så stora belopp för fullmäktiges oförutsedda
behov att fullmäktige av dessa anslag kan bevilja de medel till sammanläggningsdelegerade
som behövs när dessa skall börja sin verksamhet.
Anslagen bör beräknas till så stora belopp att de delegerade i regel inte skall
bli beroende av tilläggsanslag sedan de har börjat sin verksamhet. I stort
sett bör storleken av de medel som behövs i regel kunna beräknas i förväg.
Jag anser att man kan räkna med att detta system skall fungera tillfredsställande.
Med hänsyn härtill förordar jag att kommunerna åläggs att svara
för de kostnader som sammanläggningsdelegerade kommer att ådra kommunen
enligt den nya indelningen. Enligt promemorieförslaget skall åläggandet
begränsas till kostnader för den löpande verksamheten. Med hänsyn
till att delegerade har samma formella kompetens som en fullmäktigförsamling
är en sådan begränsning enligt min mening inte befogad. Kommunerna
bör svara för alla kostnader utan undantag. Det antal skattekronor och
skatteören som ligger till grund för de olika kommunernas utdebitering av
skatt för det år förordnandet om indelningsändringen meddelas är en naturlig
utgångspunkt för fördelningen av bidragen mellan kommunerna.
Ett stort antal remissinstanser har motsatt sig att delegerades ersättning
skall utges av den kommun som har valt dem, eftersom skilda kommuner
då kan komma att tillämpa olika grunder för ersättningen. Jag delar upp
-
41
Kangl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
fattningen att eu sådan ordning är mindre lämplig. Enligt min mening bör
i stället delegerade själva bestämma ersättningarna enligt de grunder som
gäller för ersättning till förtroendemän enligt kommunallagen. Ersättningarna
kommer då att utgå av de medel som kommunerna ställer till delegerades
förfogande.
Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut
Sammanläggningsdelegerade måste givetvis i likhet med kommuns fullmäktige
få organ till sitt förfogande för beredning och verkställighet i de
ärenden som ankommer på delegerade. För sådant ändamål bör de kunna
utse arbetsutskott. Enligt promemorians förslag skall flera utskott kunna
utses. Några remissinstanser, bl. a. Svenska stadsförbundet, anser att det
bör finnas endast ett arbetsutskott, som skall svara för den centrala beredningsverksamheten
och i princip för all verkställighet. Jag ansluter mig till
denna uppfattning. På samma sätt som kommuns styrelse bör arbetsutskottet
få till uppgift att vara centralt berednings- och verkställighetsorgan. Vid
sidan av arbetsutskottet bör delegerade kunna sätta en eller flera kommittéer
med uppgift att ombesörja särskilda förvaltnings- och verkställighetsbestyr.
Även de äldre kommunernas styrelser och nämnder samt samarbetsnämnd
torde med fördel kunna utnyttjas för beredning. I särskilda fall
bör även verkställighet av beslut kunna uppdras åt nämnd i äldre kommun.
Arbetsutskottet skall i i''egel yttra sig i ärende som har beretts i annan
ordning. Vid val av arbetsutskottet eller kommitté bör proportionellt valsätt
kunna tillämpas.
Några kompetenskonflikter eller andra konflikter mellan sammanläggningsdelegerades
och de äldre kommunernas organ bör enligt min mening
inte behöva befaras med den ordning som jag nu har förordat.
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
Specialmotivering
De ställningstaganden som jag har gjort i det föregående föranleder ändringar
i KIL och i lagen den 15 april 1955 (nr 138) om proportionellt valsätt
inom landsting, kommunalfullmäktige m. m. Dessutom krävs en särskild
lag om kommunala sammanläggningsdelegerade.
Utöver vad jag har berört i det föregående föreslår jag efter samråd med
chefen för ecklesiastikdepartementet ytterligare en ändring i KIL. Beträffande
denna ändring hänvisar jag till specialmotiveringen till 41 § KIL.
KIL
14 §.
I första stycket sägs f. n. att fullmäktige i kommun vars område ökas
eller minskas skall företräda både den äldre kommunen och kommunen enligt
den nya indelningen. Från denna regel föreslås nu undantag för det fall
att sammanläggningsdelegerade utses. Undantaget bör göras genom en hänvisning
till 19 § som föreslås reglera Kungl. Maj :ts befogenhet att föreskriva
att delegerade skall utses.
Enligt andra stycket sista punkten skall nyvalda fullmäktige överta handha
vandet av sina uppgifter omedelbart efter valet. Som jag har anfört i den
allmänna motiveringen föreslår jag att de nyvalda fullmäktige i endast ett
avseende, nämligen när det gäller val till kommunens styrelse och nämnder,
skall träda i funktion innan indelningsändringen träder i kraft. Med anledning
härav föreslår jag att sista punkten i andra stycket upphävs. Att de
nyvalda fullmäktige kan åläggas skyldighet att utse ledamöter och suppleanter
i styrelsen och övriga nämnder framgår redan av tredje stycket.
I regel bör nyval av kommuns styrelse och samtliga nämnder ske i samband
med indelningsändring, när sammanläggningsdelegerade utses. Kammarkollegiet
har förordat att det föreskrivs i lagen att Kungl. Maj :t alltid
skall förordna om nyval av dessa organ i sådana fall. Eftersom förordnande
om nyval av fullmäktige beror av Kungl. Maj :ts fria prövning anser jag att
motsvarande bör gälla nyval av styrelse och nämnder.
Nyvalda styrelser och nämnder skall i princip träda till först när indelningsändringen
träder i kraft. Sista punkten i tredje stycket, som f. n. ger
styrelsen och samtliga nämnder befogenhet att träda i funktion genast efter
valet, föreslås därför skola upphävas.
18 §.
F. n. gäller att fullmäktige, styrelse och samtliga nämnder i nybildade
kommuner börjar utöva sina befattningar genast efter valet. Detta skall i
fortsättningen enligt vad jag har föreslagit gälla endast fullmäktiges befattning
med val av styrelse och nämnder. Liksom f. n. bör valnämnd som har
utsetts enligt lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965
träda till genast. Val av samtliga organ i nybildad kommun skall givetvis ske
innan indelningsändringen träder i kraft. Ändringar i enlighet härmed föreslås
i 18 § fjärde, femte och sjätte styckena. Ändringarna ansluter i princip
till ändringarna i 14 §.
19 §.
Den ursprungliga paragrafen har tidigare upphävts. Nu föreslås att bestämmelserna
om förordnande av sammanläggningsdelegerade som en ny
paragraf med detta nummer tas in här. Motiven till bestämmelserna har jag
utvecklat i den allmänna motiveringen. Den närmare regleringen av sammanläggningsdelegerades
verksamhet m. m. föreslås ske i en särskild lag om
kommunala sammanläggningsdelegerade.
38 §.
Ändringarna i 14 § medför vissa formella ändringar i 38 §. Någon saklig
ändring i paragrafen är inte avsedd.
41 §.
F. n. gäller enligt första stycket att i nybildad församling där beslutanderätten
skall överlåtas till kyrkofullmäktige val av fullmäktige skall förrättas
så fort det kan ske under året innan indelningsändringen träder i kraft.
Enligt andi*a stycket skall domkapitlet snarast möjligt förordna person att
hålla kyrkostämma eller sammanträde med kyrkofullmäktige för val av
ordförande och vice ordförande samt kyrkoråd. Om kyrkoherde ännu inte
finns, skall domkapitlet förordna präst att vara ledamot av kyrkorådet, intill
dess kyrkoherde tillträtt. I flera fall under senare år har nybildad församling
tillkommit genom sammanläggning av församlingar som bildat
total ekonomisk kyrklig samfällighet. I sådan samfällighet utövas beslutanderätten
jämlikt 6 § andra stycket lagen om församlingsstyrelse av samfällighetens
kyrkofullmäktige och dessa fullmäktige har utsett kyrkoråd.
Kammarkollegiet har i sitt remissyttrande framhållit att det i sådana fall
framstår som en onödig formalism att kyrkofullmäktige och kyrkoråd för
den nya församlingen ovillkorligen skall väljas. Samfällighetens fullmäktige
och kyrkoråd bör enligt kollegiets mening tjänstgöra för den nybildade församlingen
till dess mandatperioderna går ut för dessa organ.
Jag delar kammarkollegiets uppfattning och föreslår den ändringen i 41 §
första stycket att Kungl. Maj :t i sådana fall som kollegiet åsyftar skall kunna
förordna att samfällighetens fullmäktige skall tjänstgöra även för den
nya församlingen. Denna ändring föranleder en formell jämkning i 41 §
andra stycket.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 11)65
Lag om kommunala sammanläggningsdelegerade
Det är givet att bestämmelserna i kommunallagen i stora stycken bör äga
motsvarande tillämpning på sammanläggningsdelegerade. I vissa hänseenden
måste emellertid kommunallagens regler preciseras eller kompletteras.
Särskilda kommentarer till sådana preciseringar eller kompletteringar synes
i allmänhet inte behövas.
På vissa punkter torde dock något utöver vad jag har anfört i den allmänna
motiveringen behöva sägas beträffande de bestämmelser som bör tas
in i lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade.
1 §•
I promemorian föreslås att suppleanter skall utses för sammanläggningsdelegerade.
Detta förslag har uppmärksammats av många remissinstanser.
Flertalet av dem har inget att erinra. Så anser t. ex. Svenska kommunförbundet
att det inte finns några principiella betänkligheter mot ett suppleantsystem.
Tvärtom ger det enligt förbundet de praktiska fördelarna att man
får garantier för att varje kommun är representerad vid sammanträdena
även om delegeradeförsamlingen görs liten. Liknande synpunkter framhålls
i andra yttranden. En länsstyrelse och ett antal kommunala organ anför
dock betänkligheter mot förslaget och hänvisar till att suppleanter inte utses
för fullmäktige. För egen del anser jag att de skäl som Svenska kommunförbundet
har anfört för ett suppleantsystem väger tyngre än hänsynen till
vad som gäller för fullmäktige. Jag förordar därför förslaget att suppleanter
skall väljas för delegerade.
Antalet delegerade och suppleanter samt fördelningen av dem mellan
kommunerna bör inte kunna ändras under mandattiden, något som skulle
verka hinderligt för delegerades verksamhet. Med hänsyn härtill föreslår
jag i enlighet med vad som förordas i promemorian att Kungl. Maj :t skall
fastställa det antal delegerade och suppleanter som varje kommun skall
utse. Antalet och fördelningen bör fastställas enligt vad kommunerna är
ense om. Har de enats om en fördelning som innebär att någon kommun
blir orepresenterad, skall Kungl. Maj :t göra den jämkningen att varje kommun
kommer att utse minst en delegerad och suppleant. År kommunerna
inte ense eller föreligger inte något ställningstagande från deras sida i frågan,
vilket kan vara fallet t. ex. vid indelningsändring utan framställning
från kommun, bör antalet och fördelningen fastställas enligt vad Kungl.
Maj :t finner lämpligt.
2 §■
Enligt promemorian skall delegerade och suppleanter väljas senast tio
dagar efter det att kommunen har fått del av förordnandet om indelnings
-
45
Kiingl. Majt.s proposition nr 151 år lt)65
ändringen. En stark majoritet bland remissinstanserna förordar en längre
tidsfrist. Med hänsyn till att fullmäktige på många håll inte har ordinarie
sammanträden så ofta delar jag den uppfattning som företräds av dessa
remissinstanser. Jag föreslår att valet skall äga rum senast 30 dagar efter
det kommunen har fått del av förordnandet. Samtidigt vill jag emellertid
betona att det är angeläget att delegerade kan börja sin verksamhet så snart
som möjligt efter förordnandet. Valet bör därför hållas utan dröjsmål.
4 §■
Tid och ställe för sammanläggningsdelegerades första sammanträde skall
enligt promemorieförslaget bestämmas av länsstyrelsen, som också skall
kungöra sammanträdet och kalla delegerade till det. Jag förordar för min
del, i enlighet med önskemål vid remissbehandlingen, att dessa åtgärder
läggs på en av de valda delegerade som förordnas av länsstyrelsen. Denna
ordning stämmer överens med vad som gäller i motsvarande situation enligt
lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund.
6 §•
För fullmäktige gäller enligt 13 § tredje och femte styckena kommunallagen
att kommunens utgifts- och inkomststat skall fastställas vid sammanträde
i oktober. Kan det inte ske då på grund av särskilda förhållanden skall
grunden för utdebiteringen av den allmänna kommunalskatt som ingår i
preliminär skatt för inkomst under nästa år fastställas vid sammanträde i
oktober, medan staten skall fastställas vid sammanträde före utgången av
december. Dessa regler bör gälla även för sammanläggningsdelegerade.
9 §•
I likhet med vad som föreslås i promemorian och tillstyrks av de flesta
remissinstanser förordar jag att ordföranden eller vice ordföranden i styrelsen
för kommun som berörs av indelningsändringen ges rätt att vara närvarande
och delta i sammanläggningsdelegerades överläggningar men inte
i besluten och att samma rätt skall tillkomma ordförande eller vice ordförande
i annan kommunal nämnd eller beredning, om nämnden eller beredningen
har berett det ärende som behandlas. Som påpekats i en del retnissyttranden
bör också ordförande eller vice ordförande i sammanläggjingsdelegerades
egna beredningsorgan ha samma rätt. Jag föreslår alt bestämmelserna
utformas i enlighet härmed.
Jag förordar vidare förslaget att delegerade skall ha rätt att bestämma att
befattningshavare i kommuns tjänst äger närvara vid sammanträde med
delegerade för att lämna upplysningar. Vidsträcktare rätt för sådan befattningshavare
anser jag inte behövas.
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
10 §.
Ärende skall enligt promemorian kunna väckas hos delegerade bl. a. genom
framställning av fullmäktige eller styrelsen i kommun eller av samarbetsnämnd.
Jag tillstyrker förslaget. Det är fråga om kommuner som berörs
av indelningsändringen eller samarbetsnämnd för sådana kommuner.
Härutöver bör givetvis ärende kunna väckas genom framställning av något
av delegerades egna beredningsorgan. Detta bör anges uttryckligen.
15 §.
Jag föreslår att den som är valbar till fullmäktig i kommun som berörs
av indelningsändringen skall kunna väljas till ledamot eller suppleant i arbetsutskottet
eller kommitté. Med detta valbarhetsvillkor blir alla delegerade
valbara till ledamöter eller suppleanter i delegerades beredningsorgan.
19 §.
I det föregående har jag föreslagit att de kommuner som berörs av indelningsändringen
skall tillhandahålla medel för delegerades verksamhet i förhållande
till det antal skattekronor och skatteören som ligger till grund för
de olika kommunernas utdebitering av skatt för det år förordnandet om
indelningsändring meddelas. Ingår endast en del av sådan kommun i den nybildade
eller ändrade kommunen för vilken sammanläggningsdelegerade
har utsetts bör kommunens andel i kostnaderna för delegerades verksamhet
beräknas endast för denna del. Detta bör uttryckligen framgå av lagens bestämmelser.
Enligt lagen den 3 juni 1965 (nr 269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall utdebiteringen
bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören som vid
närmast föregående års taxering har påförts de skattskyldiga med tillägg av
det antal skattekronor som staten skall tillskjuta enligt förordningen den
3 juni 1965 (nr 268) om skatteutjämningsbidrag. Dessa bestämmelser skall
iakttas vid fördelningen mellan kommunerna av kostnaderna för delegerades
verksamhet.
Några särskilda bestämmelser om revision synes inte nödvändiga. I den
mån sammanläggningsdelegerade anförtror förvaltning eller verkställighet
åt styrelsen eller annan nämnd i kommun som berörs av indelningsändringen
omfattas ju sådant uppdrag av den vanliga kommunala revisionen.
Som Svenska stadsförbundet har framhållit i sitt remissyttrande bör då
också delegerades berednings- och verkställighetsorgan omfattas av den
revisionen. I praktiken blir det de revisorer som väljs i kommunerna året
närmast före det då indelningsändringen träder i kraft som gemensamt
granskar organens förvaltning, varefter frågan om ansvarsfrihet prövas av
fullmäktige i den nya eller ändrade kommunen.
47
Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
20 §.
Som jag har anfört i det föregående skall delegerade kunna bestämma om
ersättning till delegerad och suppleant enligt motsvarande regler i kommunallagen.
Självfallet bör föreskrift härom omfatta rätt för delegerade att
bestämma om ersättning också till ledamot och suppleant i arbetsutskottet
eller kommitté.
21 §.
Jag föreslår att bestämmelserna om besvär i 76 § 1 och 2 mom. samt 77 §
kommunallagen skall äga motsvarande tillämpning på talan mot beslut
av sammanläggningsdelegerade, arbetsutskottet eller kommitté. Innebörden
härav är bl. a. att klagorätt tillkommer alla som är medlemmar i de kommuner
som berörs av indelningsändringen. Jag förordar att rätt att besvära
sig över delegerades beslut skall tillkomma också sådan kommun. Detta
överensstämmer med promemorieförslaget, som i denna del tillstyrkts vid
remissbehandlingen.
De författningar som jag har föreslagit bör träda i kraft den 1 januari
1966. Det blir då möjligt att förordna att sammanläggningsdelegerade skall
utses vid indelningsändringar som Kungl. Maj :t förordnar om år 1966 för
att träda i kraft den 1 januari 1967.
Förordnanden om indelningsändringar som skall träda i kraft den 1
januari 1967 torde i en del fall komma att meddelas under hösten 1965.
I sådana fall bör möjlighet finnas att efter det förordnandet om indelningsändringen
har meddelats föreskriva att sammanläggningsdelegerade skall
utses. Jag föreslår en övergångsbestämmelse härom i anslutning till ändringarna
i KIL. Ges sådan föreskrift efter förordnande om indelningsändring,
bör den tid inom vilken val av delegerade och suppleanter skall ske
räknas från den dag då kommunen fick del av beslutet att sammanläggningsdelegerade
skall utses. Fördelningen av kostnaderna för delegerades
verksamhet bör i sådant fall göras i förhållande till underlaget för kommunernas
utdebitering av skatt för det år beslutet meddelades, övergångsbestämmelser
av denna innebörd bör tas in i lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade.
48
Knngl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
Hemställan
I enlighet med det anförda har inom inrikesdepartementet upprättats förslag
till
1) lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i
kommunal och ecklesiastik indelning,
2) lag om kommunala sammanläggningsdelegerade,
3) lag angående ändring i lagen den 15 april 1955 (nr 138) om proportionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m.
Föredraganden hemställer att Ivungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå
riksdagen att antaga lagförslagen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Ingemar Reimer
Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1965 49
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
Propositionen......................................................... 1
Propositionens huvudsakliga innehåli................................. 1
Författningsförslag............................................... 2
Förslag till
lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning.................. 2
lag om kommunala sammanläggningsdelegerade......................... 7
lag angående ändring i lagen den 15 april 1S55 (nr 138) om porportionellt valsätt
vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m............... 12
Utdrag av statsrådsprotokollet den 8 oktober 1965....................... 13
Inledning.......................................................... 13
Gällande bestämmelser................................................ 15
Olika typer av indelningsändringar m. m.......................... 15
Fördelning av den kommunala beslutanderätten vid indelningsändringar 15
Indelningsändring som inte innebär nybildning av kommun.......... 16
Indelningsändring som innebär nybildning av kommun.............. 17
Ytterligare om de nyvalda organens befogenhet..................... 18
Promemorian....................................................... 20
Utgångspunkter.................................................. 20
Kritik av gällande bestämmelser.................................. 20
Diskussion av tänkbara lösningar................................. 20
Förslag till reform................................................. 21
Huvudlinjer.................................................... 21
Sammanläggningsdelegerades kompetens........................... 22
Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses..... 23
Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet................... 23
Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet 23
Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut. .. 24
Remissyttrandena.................................................... 25
Allmänna synpunkter på promemorieförslaget ..................... 25
Valet mellan de i promemorian diskuterade alternativa lösningarna.... 27
Sammanläggningsdelegerades kompetens........................... 28
Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses..... 28
Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet................... 29
Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet 30
50 Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965
Sid.
Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut.. . 31
Föredraganden...................................................... 33
Allmänna synpunkter............................................ 33
Sammanläggningsdelegerades kompetens........................... 36
Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses..... 37
Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet................... 38
Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet 39
Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut... 41
Specialmotivering.................................................... 42
Lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning............... 42
Lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade........ 44
Hemställan........................................................... 48
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.