Sök i Ratio Lex

Angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66

1965-11-05 · 73 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 67 av 73 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:155, Angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

1

Nr 155

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66;

given Stockholms slott den 5 november 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Hoi.mqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför etter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas lör riksdagen

vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i eu

särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1965/6G. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu.

De framställningar om anslag på tilläggsstat, som nu görs hos riksdagen,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 155

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

har anmälts tidigare denna dag. En sammanställning av de beslut om förslag

till riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid fattat på hemställan av vederbörande

föredragande (bilagor 1—8), torde få bifogas statsrådsprotokollet

i detta ärende (bilaga 9).

Av sammanställningen framgår, att på tilläggsstat I begärs anslag om

21 198 000 kr. på driftbudgeten och 37 091 000 kr. på kapitalbudgeten. Av

anslagen på driftbudgeten avser 4,2 milj. kr. reglering av prisstegringar på

fjärde huvudtiteln, 8,5 milj. kr. kostnader för svenska FN-styrkor in. in., ca

1,9 milj. kr. bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark för

Danderyds sjukhus, 2,6 milj. kr. bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten

vid serafimerlasarettet m. in. och ca 1,3 milj. kr. statliga farledsarbeten.

Övriga framställningar om anslag på driftbudgeten uppgår till mindre betydande

belopp än de nu nämnda och avser vissa merkostnader och andra

utgifter som inte utan stor olägenhet kan uppskjutas till senare tidpunkt

under innevarande budgetår eller till nästa budgetår.

Av de anslag som begärs på kapitalbudgeten avser 23 milj. kr. förvärv av

viss fastighet inom stadsdelen Lilla Essingen i Stockholm under statens allmänna

fastighetstond, 10 milj. kr. statens bosättningslånefond under statens

utlåningsfonder och 3 milj. kr. utförande av beskickningsanläggningar

i Moskva och Stockholm under fonden för förlag till statsverket.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt bifogade utdrag

av statsrådsprotokollet för denna dag (bilagorna 1—8) fattat beslut.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bo Josephson

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

3

Bilaga 1

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 5 november

1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärende angående utgifter på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1965/66 och anför.

KAPITALRUDGETEN

Fonden för förlag till statsverket

[1] a. Utförande av beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm.

Under fonden för förlag till statsverket anvisade riksdagen (prop. 1959: 1

bil. 24 s. 6, SU 31, rskr 75 samt prop. 1960: 1 bil. 25 s. 4, SU 22, rskr 74)

för budgetåren 1959/60 och 1960/61 investeringsanslag på sammanlagt 6

milj. kr. till utförande av beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm.

Genom beslut den. 6 september 1963 medgav Kungl. Maj :t, att vid utgången

av budgetåret 1962/63 förefintlig behållning på ifrågavarande investeringsanslag

fick disponeras för med anslaget avsedda ändamål jämväl under

budgetåret 1963/64. Genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964: 102,

SU 98, rskr 218) medgavs Kungl. Maj :t rätt att förfoga över ifrågavarande

investeringsanslag även under budgetåret 1964/65.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

Anläggningen i Stockholm

Genom beslut den 11 februari 1965 ställde Kungl. Maj :t förefintlig behållning

på investeringsanslaget 4 880 000 kr. till byggnadsstyrelsens förfogande

dels för fortsatt projektering av den sovjetiska anläggningen i Stockholm

(650 000 kr.), dels för utförande av första etappen (bostadsdelen) av

den sovjetiska beskickningsanläggningen i Stockholm (4 230 000 kr.). Denna

första etapp skulle påbörjas den 15 februari 1965 och avslutas den 15

maj 1966 jämlikt den tidplan varom överenskommelse träffats genom ett

i Moskva den 27 oktober 1964 undertecknat protokoll rörande tillämpningen

av överenskommelsen den 27 mars 1958 mellan Sveriges regering

och de Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering om utförande av

beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm (jfr prop. 1958:135,

SU 103, rskr 248). Enligt nämnda tidplan skall arbetet på utförandet av

återstoden av den sovjetiska anläggningen i Stockholm igångsättas den 1

mars 1966.

De totala kostnaderna för första etappen av den sovjetiska anläggningen

i Stockholm beräknas i nu gällande prisläge till 5 600 000 kr. Utöver de

medel, 4 230 000 kr., som ställts till förfogande för ändamålet, erfordras

sålunda ett belopp av 1 370 000 kr.

För utförandet av återstående delar av den sovjetiska anläggningen i

Stockholm beräknas ett medelsbehov av 730 000 kr. under innevarande

budgetår.

Anläggningen i Moskva

Utförandet av den svenska beskickningsanläggningen i Moskva skall

jämlikt tidplanen likaså påbörjas under innevarande budgetår. Kostnaderna

härför skall enligt 1958 års överenskommelse förskottsvis täckas av

Sovjetunionen. Emellertid har redan i början av år 1964 måst inrättas en

teknisk basorganisation i Stockholm med uppgift att utreda de särskilda

tekniska frågor som sammanhänger med de förhållanden under vilka anläggningen

projekteras och utförs, att från svensk sida förbereda byggnadsverksamheten

samt att inrätta en platsorganisation i Moskva jämlikt

överenskommelsens artikel 11 »för att övervaka projekteringen och byggnadsarbetena

och lösa alla härmed sammanhängande frågor». Platsorganisationen

inrättades i maj 1965. Kostnaderna för basorganisationen och

dess verksamhet, vari inbegrips platsorganisationen i Moskva, beräknas

vid utgången av innevarande budgetår ha uppgått till 900 000 kr. Dessa kostnader

skall bestridas av Sverige.

För utförande av beskickningsanläggningarna i Moskva och Stockholm

uppgår således medelsbehovet under innevarande budgetår till (1 370 000 -\- 730 000 -f 900 000 =) 3 milj. kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

De par t em en tschefen

Genom överenskommelsen den 27 mars 1958 mellan Sveriges regering

och Sovjetunionens regering åtog sig parterna att för varandra uppföra

beskickningsanläggningar i Moskva respektive Stockholm. Sverige skall i

enlighet härmed förskottera kostnaderna för utförandet av den sovjetiska

anläggningen i Stockholm, liksom Sovjetunionen skall förskottera kostnaderna

för utförandet av den svenska anläggningen i Moskva. Sedan anläggningarna

färdigställts och vid besiktning godkänts av den blivande

ägaren, skall anläggningen i Moskva överlämnas till Sverige och anläggningen

i Stockholm till Sovjetunionen. Detta förutses skola ske samtidigt.

Genom protokollet den 27 oktober 1964 rörande tillämpningen av 1958 års

överenskommelse fastställdes en tidplan för den fortsatta projekteringen

och utförandet av anläggningarna. Enligt denna skall utförandet av de

båda anläggningarna påbörjas den 1 mars 1966 och vara avslutat den 1

mars 1968. Samtidigt medgavs från svensk sida att utförandet av bostadsdelen

av den sovjetiska anläggningen i Stockholm forceras. Denna skulle

påbörjas redan den 15 februari 1965 och vara avslutad den 15 maj 1966.

Under tiden mellan bostadsdelens avslutande och överlämnandet av hela

anläggningen får Sovjetunionens ambassad i Stockholm mot ersättning och

med nyttjanderätt ianspråktaga bostadsdelen för att bereda bostäder åt

ambassadens personal.

Jämlikt artiklarna 7 och 8 i 1958 års överenskommelse skall mellan parterna

verkställas ekonomisk avräkning. Den skillnad i kostnaderna för de

båda anläggningarna, som kan uppkomma genom att de båda anläggningarna

inte är identiska i storlek, skall i vissa rater erläggas av den, vars

anläggning blir den större.

Det ytterligare medelsbehov för utförande av beskickningsanläggningarna

i Moskva och Stockholm som uppstår under innevarande budgetår sammanhänger

sålunda med fullföljandet av 1958 års överenskommelse.

Såsom anmälts redan i 1959 års statsverksproposition kan några preciserade

uppgifter rörande kostnaderna för den svenska anläggningen inte

lämnas förrän kostnadsberäkning jämlikt överenskommelsens artikel 6

verkställts. I avvaktan härpå torde medel för ändamålet även i fortsättningen

böra förskotteras från förevarande anslag.

För täckande av fortsatta kostnader för den sovjetiska anläggningen i

Stockholm torde medel intill slutförandet av den ekonomiska uppgörelsen

med Sovjetunionen även i fortsättningen få förskotteras från förevarande

anslag.

Under innevarande budgetår erfordras — såsom tidigare angivits — ett

belopp av 3 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utförande av beskickningsanläggningar i Moskva

och Stockholm på tilläggsstat I till riksstaten för budget
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

året 1965/66 under fonden för förlag till statsverket anvisa

ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Bo Kjellén

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

7

Bilaga 2

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, EdenmaN, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

T. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Hermansson, anmäler

härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och

anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

E. För krigsmakten gemensamma ändamål

[1] 1. Vissa beställningar för krigsmaktens regionala ledning. Riksdagen

har efter förslag i prop. 1964: 109 fattat beslut angående ny organisation av

totalförsvarets regionala ledning in. m. (SU 109, rskr 362). Beslutet innebär

för krigsmakten bl. a. att nuvarande uppdelning på militärområden, marinkonunandon

och eskaderområden upphör och ersätts med en för samtliga

försvarsgrenar gemensam indelning i områden, benämnda militärområden.

Dessa skall vara sex till antalet, nämligen Södra, Västra och östra militärområdena

samt Bergslagens, Nedre Norrlands och övre Norrlands militärområden.

Den nya organisationen avses träda i kraft den 1 oktober 1966.

Verksamheten inom ett militärområde skall ledas av en chef, militärbetälhavaren,

med biträde av eu allsidigt sammansatt stab, militärområdesstab,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

som ersätter nuvarande militärbefäls-, marinkommando- och flygeskaderstaber

och i vilken de ledande befattningarna bör tillsättas oberoende av

försvarsgren. Attackeskaderchefen med stab kvarstår dock i organisationen.

För Gotland, som skall ingå i östra militärområdet, upprättas en särskild

organisation, Gotlands militärkoinmando. För vissa av de uppgifter som nu

åvilar marinkommandochef skall s. k. örlogsbaser med stabsorgan inrättas.

Till giund för beslutet låg de förslag som 1960 års försvarsledningsutredning

Iramfört i sitt betänkande »Totalförsvarets regionala ledning»

( SOU 1963: 65).

Enligt riksdagens beslut skall militärområde sstaber na in. m. organiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med ett till prop. 1964: 109 fogat principförslag.

Kungl. Maj :t har uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd

med statskontoret utarbeta och inkomma med förslag till fullständig personalorganisation.

Detta förslag har nu inkommit till Kungl. Maj:t. Jag räknar

med att beredningen av ärendet skall kunna avslutas så att förslag kan

iiainläggas för 1966 års vårriksdag beträffande de personalförändringar

m. in. som blir erforderliga fr. o. m. den 1 oktober 1966.

Övergången från den gamla till den nya organisationen är från beredskapssynpunkt

känslig. Beställningshavarna i den nya organisationen bör

därtör få längsta möjliga lid att vid sidan av ordinarie arbete studera och

förbereda sina nya uppgifter. Med hänsyn härtill bör, som framhölls i prop.

1964. 109 (s. 150), militärbefälhavare och stabschefer vid militärområdesstaberna

utnämnas redan under andra halvåret 1965. Ytterligare ett antal

av de högsta beställningarna i dessa staber liksom beställningarna för chefen

för Gotlands militärkommando och cheferna för örlogsbaserna Svd och

Ost bör enligt min mening brytas ut ur personalförslaget i övrigt.

Under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens lönedelegations godkännande

träffades överenskommelse den 28 april 1965 mellan representanter

för civildepartementet, å ena sidan, samt Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens

riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och

TCO.s statstjänstemannasektion, a andra sidan, angående vissa lönegradsändringar

m. in. Inom civildepartementet upprättades en samma dag dagtecknad

departementspromemoria angående lönegradsplacering för vissa

chefstjänster m. m. som behandlade vissa frågor med anknytning till

nämnda överenskommelse. I departementspromemorian berördes bl. a. lönegradsplaceringen

för de beställningar, som jag i det föregående angivit.

Överenskommelsen och innehållet i departementspromemorian har godkänts

av Kungl. Maj :t och riksdagens lönedelegation den 29 april 1965.

Med anledning härav föreslår jag, att beslut redan nu fattas om att följande

beställningar, som till antal och funktion överensstämmer med det

i prop. 1964: 109 redovisade förslaget, skall ingå i de fr. o. in. den 1 oktober

1966 organiserade militärområdena m. m.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

3 militärbefälhavare (Bp 7)

3 militärbefälhavare (Bp 6)

1 chef för Gotlands militärkommando

(Bo 5)

3 stabschefer (Bo 6)

3 stabschefer (Bo 5)

3 souschefer (Bo 4)

5 chefer för armésektion (Bo 4)

3 chefer för flygsektion (Bo 4)

2 chefer för örlogsbas (Bo 4)

Södra och östra samt Övre Norrlands

militärområden

Västra samt Bergslagens och Nedre

Norrlands militärområden

Södra och Östra samt övre Norrlands

militärområden

Västra och Bergslagens samt Nedre

Norrlands militärområden

Södra och östra samt Nedre Norrlands

militärområden

Södra, Västra och Östra samt Nedre

och Övre Norrlands militärområden

Södra och Östra samt övre Norrlands

militärområden

Örlogsbaserna Syd och Ost

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

besluta att i organisationen för krigsmaktens regionala

ledning skall fr. o. m. den 1 oktober 1966 ingå de beställningar

som jag föreslagit i det föregående.

[2] 79. Vissa signalförbindelser m. m. För innevarande budgetår har för

anskaffning av vissa signalförbindelser m. in. anvisats ett anslag av 10 050 000

kr. samtidigt som riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av vissa signalförbindelser m. m. får läggas ut inom en kostnadsram

av 25 845 000 kr.

Flygförvaltningen hemställer i skrivelse den 13 juli 1965 om ett beställningsbemyndigande

på 12 milj. kr. för åtgärder som sammanhänger med

genomförande av den nya regionala ledningen. Ämbetsverket anmäler, att

den nya ledningsorganisationen medför krav på omläggning och komplettering

av vissa teleförbindelser. På grundval av underlag från överbefälhavaren

har flygförvaltningen utarbetat en plan för nämnda åtgärder. För

innevarande budgetår upptar planen beställningar för 14,6 milj. kr. Detta

innebär en ökning för ifrågavarande ändamål med 12 milj. kr. i förhållande

till flygförvaltningens anslagsäskanden i augusti 1964. De ytterligare medlen

erfordras redan under innevarande budgetår för att tidsplanen för omorganisationen

skall kunna hållas.

Ytterligare upplysningar torde få lämnas riksdagen genom att handlingar

i ärendet tillhandahålls riksdagsutskottet.

Departementschefen

Det av riksdagen fattade beslutet om övergång till ny fredsorgamisation

för krigsmaktens regionala ledning fr. o. m. den 1 oktober 1966 medför, all

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

vissa åtgärder avseende teleförbindelser måste vidtas redan under innevarande

budgetår för att den regionala ledningen skall bli funktionsduglig

även under krigsförhållanden från förenämnda tidpunkt. För att tillgodose

det av flygförvaltningen anmälda bemyndigandebehovet erfordras ett bemyndigande

att beställa materiel för (14,6 — 2,6 =) 12 milj. kr. Jag föreslår,

att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att medge beställningar

med detta belopp under innevarande budgetår, avsedda att täckas

av anslaget Vissa signalförbindelser in. m.

Vid bifall till detta förslag kommer den 30 juni 1966 (32 310 000 -\- 12 000 000 = ) 44 310 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

[3j 1. Reglering av prisstegringar. Till reglering av prisstegringar på fjärde

huvudtiteln har på riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisats 100 milj. kr.

(prop. 1964: 110, SU 97, rskr 217). På tilläggsstat II till riksstaten för

samma budgetår har anvisats ett anslag av 85 milj. kr. (prop. 1965: 105 bil.

2, SU 61, rskr 187).

Anslaget till reglering av prisstegringar skall utnyttjas för att — som

närmare framgår av prop. 1959: 119, 1960:110, 1961: 110, 1962: 110, 1963: 110,

1964: 110 och 1965:1 (bil. 6) — täcka sådana prisfördyringar på reservationsanslag

och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln som inträffar från

den tidpunkt när anslagen beräknats intill utgången av det budgetår för

vilket de anvisats.

I prop. 1965: 105 (bil. 2 s. 6) angavs föreliggande prisberäkningar

t. o. m. januari 1965 och uppskattades med ledning av dessa beräkningar

prisutvecklingen under återstoden av budgetåret 1964/65. Medelsbehovet

netto för prisreglering kunde vid tidpunkten för propositionens avgivande

bedömas uppgå till inemot 185 milj. kr.

Resultatet av gjorda indexberäkningar för budgetåret 1964/65 utvisar

1 fråga om reservationsanslag och obetecknade anslag en ökning med 8,6

enheter. Nettoresultatet av prisregleringen på dessa anslag, vilka för ifrågavarande

budgetår räknat i prisläget maj 1963, uppgår till sammanlagt

2 202,4 milj. kr., bör följaktligen — förutsatt att förslagsanslagen inte

överskridits mer än prisindexberäkningarna ger vid handen — för budget
-

bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av

vissa signalförbindelser får läggas ut inom en kostnadsram

av 12 000 000 kr.

G. Diverse

året 1964/65 utgöra

8,6x2 202,4

100

avrundat 189,4 milj. kr. Härifrån skall

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

avdras 0,2 milj. kr. (prop. 1965: 105, bil. 2 s. 6). Med hänsyn till den hittillsvarande

prisutvecklingen synes det för innevarande budgetår anvisade

anslaget till reglering av prisstegringar behöva i sin helhet utnyttjas för

prisreglering hänförlig till budgetåret. Jag föreslår därför, att på tilläggsstat

för budgetåret 1965/66 anvisas (189,2 — 185,0 =) 4,2 milj. kr. för prisreglering

av för budgetåret 1964/65 under fjärde huvudtiteln anvisade reservationsanslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Reglering av prisstegringar på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av

4 200 000 kr.

[4] 4. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Efter förslag i prop. 1964:

113 (SU 38, rskr 117) organiserades enligt Kungl. Maj :ts beslut den1 3 april

1964 en svensk militär kontingent omfattande ca 700 man frivillig personal

för att under längst tre månader ingå i den av FN upprättade fredsstyrkan

på Cypern. Ett särskilt reservationsanslag av 12 milj. kr. anvisades för ändamålet.

Den 10 april 1964 förordnade Kungl. Maj :t att kontingenten skulle

utökas med ca 340 man frivillig personal, av vilka ca 40 man för vissa polisiära

uppgifter. För att täcka härav föranledda ytterligare kostnader anvisades

ett reservationsanslag av 3,1 milj. kr. (prop. 1964: 154, SU 133,

rskr 271).

Kontingenten avlöstes enligt beslut den 25 juni, den 24 september och den

2 oktober 1964 av nya kontingenter. För täckande av kostnaderna anvisades

under särskilda reservationsanslag sammanlagt 18,5 milj. kr. efter förslag

i propositionerna 1964: 190 (bil. 2, SU 199, rskr 384) och 1965: 11 (SU 29,

rskr 78).

Efter förslag i prop. 1965: 112 (SU 94, rskr 271) anvisades medel —•

sammanlagt 21 milj. kr. — för FN-styrkorna på Cypern och i Främre Orienten

under ett gemensamt reservationsanslag, benämnt Kostnader för svenska

FN-styrkor m. m. FN-kontingenten på Cypern hade avlösts genom beslut

den 26 mars 1965. De i prop. 1965: 112 beräknade kostnaderna för kontingenten

— 13,5 milj. kr. — avsåg tiden april—juni 1965. Återstoden av anslaget,

7,5 milj. kr., avsåg att täcka medelsbehovet intill utgången av år

1965 för FN-styrkan i Främre Orienten samt för viss personal som handlägger

ärenden rörande FN-kontingeriterna vid Sveriges ständiga representation

hos FN.

Genom beslut den 30 juni, den 8 juli och den 9 september 1965 har Kungl.

Maj :t förordnat att den svenska kontingenten på Cypern skall avlösas av

den enligt Kungl. Maj :ts beslut den 2 april 1965 organiserade beredskapsbataljonen

IV, som skall ingå i FN:s fredsstyrka på Cypern intill utgången

av år 1965. Kungl. Maj :t har härvid förordnat alt i den mån kostnader som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 155 år 1965

föranleds av besluten inte kan bestridas av medel, som kvarstår outnyttjade

av det av riksdagen till kostnader för svenska FN-styrkor m. m. anvisade

reservationsanslaget, skall förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

förskottsvis få tas i anspråk för ändamålet. Kungl. Maj :t har förklarat sig

framdeles vilja besluta hur kostnaderna slutligt skall bestridas.

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 har efter förslag i prop. 1965: 1 (bil. 6 s.

322, SU 4, rskr 4) under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst anvisats

medel för kostnader för FN-beredskapsstyrkans upprättande m. in.

inom Sverige. I huvudsak motsvarande kostnader i samband med tidigare

FN-styrkors m. m. verksamhet har belastat anslaget Kostnader för svenska

FN-styrkor m. m.

Departementschefen

Under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. har

efter förslag i prop. 1965: 112 (SU 94, rskr 271) beräknats medel för den

svenska FN-kontingentens verksamhet på Cypern intill utgången av juni

1965 samt för FN-styrkan i Främre Orienten m. in. intill utgången av år

1965. Av anvisade medel återstod vid ingången av september 1965 ett belopp

av ca 7,3 milj. kr. Kostnaderna för den svenska FN-styrkans verksamhet

på Cypern under tiden september—december 1965 kan beräknas

till ca 2 750 000 kr. för månad eller tillhopa 11 milj. kr. Kostnaderna för

FN-styrkan i Främre Orienten m. m. under samma tid beräknar jag till

4,8 milj. kr. Jag har vid mina beräkningar utgått från att kostnaden för

förberedande tjänstgöring i Sverige fr. o. m. den 1 juli 1965 skall bestridas

från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst.

Medelsbehoven för FN-styrkorna på Cypern och i Främre Orienten m. in.

under de fyra sista månaderna av år 1965 uppgår således till (11 000 000 +

4 800 000 =) 15,8 milj. kr. Med hänsyn till kvarstående reservation beräknar

jag anslagsbehovet till 8,5 milj. kr. Medel härför bör begäras på tillläggsstat

I till riksstaten för innevarande budgetår. Vid bifall härtill bör kostnader

som förskottsvis bestritts från anslaget till oförutsedda utgifter slutligt

få bestridas från anslaget. Det kan inte uteslutas att Kungl. Maj:t efter

utrikesnämndens hörande kan besluta om förändring av Sveriges FN-insats

på Cypern. Överskjutande kostnader bör i sådant fall få bestridas från anslaget

till oförutsedda utgifter. Även vid oförändrad svensk FN-insats på

Cypern och i Främre Orienten m. m. kan det med hänsyn till de många

osäkra faktorer som ligger i anslagsberäkningen bli nödvändigt att anlita

anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda

kostnader torde få anmälas framdeles.

Huvuddelen av ifrågavarande kostnader kan förutsättas bli ersatt av FN.

Frän FN inflytande ersättningar bör liksom tidigare tillgodoföras inkomsttiteln

Övriga diverse inkomster.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 8 500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

[5] 6 a. Yissa exploateringskostnader m. m. I prop. 1964: 190 (s. 10) föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen att bl. a. dels medge att vissa i propositionen

närmare angivna markområden i Täby köping skulle få upplåtas med tomträtt

till Bostadsrättsföreningen Näsby Ankare och Stiftelsen Fabian och

Ewa Tamms familjefond, dels anvisa ett investeringsanslag av 650 000 kr.

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 till exploatering av

ifrågavarande områden.

I sitt utlåtande i frågan anförde statsutskottet (SU 1964: 207), att tomträttsinstitutet

för kronans del hittills inte kommit till användning annat

än i enstaka undantagsfall och att det därför hade varit önskvärt, att konsekvenserna

av en vidgad tillämpning av detta institut närmare undersökts

i enlighet med utskottets av riksdagen godkända utlåtande 1963: 42.

1 avbidan på sådan prövning var det enligt utskottets mening tveksamt,

om avsteg borde komma i fråga från nuvarande praxis, enligt vilken tomträtt

kommit att tillämpas endast av kommunerna. Utskottet erinrade vidare om

att det i nämnda utlåtande även uttalat, att det med hänsyn till vikten av

att kommunerna förde en aktiv markpolitik borde övervägas, om inte statsmakterna

i någon form borde stimulera kommunerna till önskvärda insatser.

Därvid borde bl. a. frågan om statliga åtgärder för att underlätta kommunala

tomträtts upplåtelser prövas. Utskottet framhöll vidare att det nyss

återgivna uttalandet givetvis inte uteslöt att frågan om tomträttsupplåtelser

av statlig mark prövades, där så kunde befinnas lämpligt och förmånligt för

staten. Utskottet hade emellertid svårt att finna att så var förhållandet i

delta fall och ansåg därför, att Kungl. Maj:t åter borde pröva frågan. Förhandlingar

borde därvid utan dröjsmål tas upp med Täby köping för att

intressera köpingen för att till tomträttsupplåtelse förvärva ifrågavarande

markområden. — Statsutskottets utlåtande godkändes av riksdagen (rskr

1964: 392).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Med anledning av riksdagens beslut fördes överläggningar om förutsättningarna

för överlåtelse av berörda markområden till Täby köping mellan

å ena sidan representanter för köpingen och å andra sidan företrädare för

försvars- och finansdepartementen. Från köpingens sida framhölls därvid,

att man endast under vissa förutsättningar var intresserad av att förvärva

markområdena i fråga. Köpingen önskade således att Kungl. Maj :t medverkade

till att köpingen dels fick prioritet för den kommunala upplåning,

som erfordrades för exploateringen av markområdena, dels erhöll

garantier för att denna upplåning kunde ske mot en ränta som svarade

mot den tomträttsavgäld som kunde tagas ut, vilket skulle innebära lägre

ränta än gällande marknadsränta för sådana lån. Som ett ytterligare önskemål

framfördes därjämte att köpingen beviljades anstånd med att erlägga

köpeskillingen till staten. En överenskommelse på dessa villkor ansåg sig

statsverkets företrädare inte kunna biträda.

Sedan Kungl. Maj:t genom prop. 1965:144 underställt riksdagens prövning

förslag till riktlinjer för statliga lån (tomträttslån) till kommunerna

vid upplåtelse av mark med tomträtt, har förnyad kontakt tagits med Täby

köping med förfrågan om köpingen hade intresse att — under förutsättning

av riksdagens bifall till Kungl. Maj :ts förslag — förvärva ifrågavarande

markområden för upplåtelse med tomträtt till bostadsrättsföreningen

och stiftelsen. Frågan härom har behandlats vid sammanträde med köpingens

kommunalnämnd den 21 oktober 1965. Kommunalnämnden har

därvid enhälligt beslutat uttala att nämnden f. n. inte är beredd att tillstyrka

förvärv från staten av mark inom kvarteret Ankaret för upplåtelse

med tomträtt.

Den av riksdagen förordade vägen att lösa markfrågan för bostadsrättsföreningen

och stiftelsen har sålunda inte visat sig framkomlig. Jag anser

det emellertid fortfarande angeläget alt de aktuella markområdena i någon

form ställs till förfogande, då detta i nuvarande läge på bostadsmarknaden

i Stockholm med omnejd skulle väsentligt underlätta bostadsanskaffningen

för viss personal inom marinen. Upplåtelse med tomträtt är därvid enligt

min mening det lämpligaste alternativet. Detta synes i princip också vara

riksdagens uppfattning, även om riksdagen främst åsyftat en upplåtelse

genom kommunens försorg, sedan denna först förvärvat marken från staten.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att tomträttsupplåtelser av statlig

mark tidigare förekommit i viss utsträckning. Sålunda har domänstyrelsen

enligt vad jag erfarit tillämpat tomträttsinstitutet i flera fall, och vidare

kan nämnas att försvaret just i Täby köping tidigare upplåtit mark

med tomträtt till en bostadsrättsförening. Jag kan därför inte finna att

något hinder föreligger att också i detta fall låta upplåtelsen ske med tomträtt.

Den aktuella marken utgörs av dels två områden om sammanlagt 38 000

in2 av stadsägan nr 4 383 -j- 4 385 -j- 4 671 i Täby köping, vilka skulle upp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

låtas till bostadsrättsföreningen, dels ett område om ca 2 000 nr2 av samma

stadsäga, vilket skulle upplåtas till stiftelsen. Områdena redovisas på kasernbyggnaders

delfond av försvarets fastighetsfond med ett bokfört värde

av ca 75 öre per m2. Enligt företagen värdering bör den mark, som bostadsrättsföreningen

önskar erhålla, åsättas ett värde av sex kr. per in2 Värdet av

den mark, som stiftelsen önskar erhålla, beräknas till nio kr. per m2. Bostadsstyrelsen

har inte velat motsätta sig denna värdering.

Chefen för marinen och riksantikvarieämbetet har, envar för sitt vidkommande,

förklarat sig inte ha något att erinra mot att en upplåtelse kommer

till stånd. Vidare har byggnadsnämnden i Täby köping i princip godkänt

att en på uppdrag av bostadsrättsföreningen upprättad skiss till stadsplan

för dessa områden läggs till grund för den planerade bebyggelsen.

För att tomträttsinstitutet skall kunna tillämpas, måste åtgärder vidtas

för att bilda rättsligen bestående tomter inom de aktuella områdena. Till dessa

åtgärder hör att staten måste förvärva ett ca 300 m2 stort område, som skall

ingå i en av tomterna men för närvarande innehas av annan ägare. Kostnaden

härför torde få bestridas av till fortifikationsförvaltningens förfogande

stående medel för markförvärv (prop. 1965: 28 s. 5). Därjämte måste i exploateringsområdet

ingående mark för vägar utan ersättning överlåtas till

Täby köping med äganderätt.

Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas att upplåta ifrågavarande

områden med tomträtt samt att överlåta erforderlig mark för vägar

till Täby köping utan ersättning. Tomträttsavgälden torde få bestämmas av

Kungl. Maj:t med utgångspunkt i ett råmarkspris av nio kr. per in2 i fråga

om mark som upplåts till stiftelsen och sex kr. per m2 i fråga om mark

som upplåts till bostadsrättsföreningen.

Upplåtelse med tomträtt förutsätter vidare, att staten i egenskap av

markägare genom entreprenör eller i egen regi låter utföra de anläggningsarbeten

i form av vägar, vatten- och avloppsledningar m. m., som erfordras

för exploateringen av marken. Staten måste också erlägga kommunal anslutningsavgift,

avseende delaktighet i kostnader för huvudledningar för

vatten och avlopp in. in. På grundval av vissa för bostadsrättsföreningen och

stiftelsen utförda kalkyler har fortifikationsförvaltningen beräknat statens

exploateringskostnader enligt följande.

1. Vägar m. in............................................. 237 000

2. Vatten- och avloppsledningar.............................. 190 000

3. Kommunala anslutningsavgifter........................... 133 000

4. Oförutsett in. in......................................... 90 000

Summa kr. 650 000

På grundval av de sålunda lämnade uppgifterna beräknar jag kostnaderna

för iordningställande av ifrågavarande markområden för upplåtelse med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

tomträtt till sammanlagt 650 000 kr. Jag föreslår, att medel för ändamålet

begärs på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår i form av anslag

för investering i försvarets fastighetsfond, kasernbyggnaders delfond.

Exploateringskostnaderna bör — jämte råmarksvärdet — enligt praxis inräknas

i de färdiga tomtområdenias markvärde. Någon amortering av detta

belopp från tomträttshavarnas sida avses inte ske. Det för exploateringen

erforderliga investeringsanslaget torde därför i redovisningshänseende få

betraktas såsom ett anslag för markanskaffning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medge att i det föregående angivna markområden i

Täby köping må upplåtas med tomträtt;

b) medge att i det föregående angiven mark för vägar

må överlåtas till Täby köping utan ersättning;

c) till Vissa exploateringskostnader m. m. på tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 650 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Sören Nilsson

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

17

Bilaga 3

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Sven-Eric Nilsson, anmäler

härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden

angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och

anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

G. Mentalsjukhus m. m.

fl] 4 a. Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark för Danderyds

sjukhus. Något anslag för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten

för innevarande budgetår.

Mentalsjukvårdsberedningen har hemställt om bidrag till Stockholms läns

landsting för förvärv av mark för Danderyds sjukhus. Beredningen framhåller

att landstinget genom avtal med statens nämnd för förhandlingar

med kommuner åtagit sig att projektera ett mentalsjukhus i anslutning till

lasarettet i Danderyd. Byggnadsarbetena beräknas kunna igångsättas under

år 1966. För förläggning av mentalvårdsenheten och utvidgning av det för

kroppssjukhuset erforderliga markområdet har landstinget för avsikt atl

förvärva ett av domänverket förvaltat, omedelbart söder om kroppssjuk
2

Bihang till riksdagens protokoll 1965. i samt. Nr 1,55

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

husets nuvarande mark beläget område om 263 000 m2. Under förutsättning

av statsmakternas och landstingets godkännande avser domänstyrelsen att

innevarande budgetår och på vissa andra villkor upprätta avtal med landstinget

om försäljning av området till landstinget för ett pris av 10 kr. 60

öre per m2 jämte ersättning för växande skog, eller för sammanlagt 2 823 800

kr. Tidpunkten för statsmakternas godkännande av försäljningen har ansetts

i princip böra fastställas såsom tillträdesdag.

Med utgångspunkt från de i prop. 1963: 171 (SU 210, rskr 403) angående

landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård in. m. intagna

allmänna bestämmelserna har statens nämnd för förhandlingar med

kommuner den 17 augusti 1965 träffat preliminär överenskommelse med

landstinget om statligt bidrag till landstingets förvärv av den del av markområdet

som är avsedd för den nya mentalvårdsenheten. Parterna har därvid

enats om att denna del skall utgöra 175 000 m2 av ifrågavarande område

i dess helhet. Statens bidrag skall utgå med 1 855 000 kr. Beloppet behövs

under innevarande budgetår.

Departementschefen

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Stockholms läns landsting

åtagit sig att projektera ett mentalsjukhus i anslutning till lasarettet

i Danderyd. För förläggning av mentalsjukhuset och utvidgning av lasarettsområdet

avser landstinget att förvärva ett markområde soin förvaltas

av domänverket. Med utgångspunkt från de allmänna bestämmelser för

landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. in., som

redovisats i prop. 1963: 171 och som godkänts av 1963 års riksdag, har statens

nämnd för förhandlingar med kommuner den 17 augusti 1965 träffat

preliminär överenskommelse med landstinget om statligt bidrag till landstingets

förvärv av den del av markområdet, som är avsedd för den nya mentalvårdsenheten.

Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut skall inom ramen för ifrågavarande

allmänna bestämmelser avtal träffas mellan staten och de skilda landstingen

om de ekonomiska villkoren för landstingens övertagande av den

av staten bedrivna mentalsjukvården. Avtalsförhandlingarna är ännu inte

slutförda. Medel bör emellertid stå till förfogande så att bidrag skall kunna

beviljas för det nämnda markförvärvet redan under innevarande budgetår.

Jag föreslår, att dessa medel anvisas under ett särskilt reservationsanslag

på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66. Anslaget bör benämnas

Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark för Danderyds

sjukhus.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv

av mark för Dandergds sjukhus på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 1 855 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

19

H. Universitetssjukhus in. m.

[2] 3. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Till detta ändamål har för budgetåret

1965/66 anvisats ett reservationsanslag av 3 317 000 kr.

Genom beslut den 30 juni 1965 har Ivungl. Maj :t bl. a. bemyndigat chefen

för socialdepartementet att tillkalla en lokal- och utrustningsprogramkommitté

för karolinska sjukhuset med uppgift att — med beaktande av

vad föredragande departementschefen anfört i prop. 1965:59 (SU 99, rskr

273) och efter samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén för

universitetet och högskolorna i Stockholm — upprätta lokalprogram och

utrustningsförslag på grundval av de av statsmakterna godtagna riktlinjerna

för den fortsatta planeringen av karolinska sjukhusets utbyggande. Programkommittén

skall överlämna uppgjorda lokalprogram till byggnadsstyrelsen

och utrustningsförslag till direktionen för karolinska sjukhuset

för vidare åtgärder. Genom beslut den 13 september 1965 har ifrågavarande

lokal- och utrustningsprogramkommitté för karoliska sjukhuset tillkallats

av chefen för socialdepartementet.

Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66

under förevarande anslag anvisa 270 000 kr. till anskaffande av utrustning

för vissa lokaler för karolinska sjukhusets lokal- och utrustningsprogramkommitté

m. m., samt anför bl. a.

Karolinska sjukhuset saknar möjligheter att inom sina byggnader bereda

arbetsrum åt nämnda programkommitté samt åt den projekteringsenhet

inom byggnadsstyrelsen, som skall organiseras för arbetet med utbyggnaden

av karolinska sjukhuset. Lokalbehovet för nu nämnda arbetsgrupper

samt för en av statskontoret bildad arbetsgrupp för databehandling

avses därför bli tillgodosett genom uppförande av en paviljongbyggnad.

Denna beräknas vara färdigställd i början av år 1966. I skrivelse till direktionen

bär programkommittén hemställt, att direktionen ville vidta åtgärder

för utverkande av medel för viss utrustning av lokaler för kommittén

och byggnadsstyrelsens projekteringsenhet för karolinska sjukhuset

m. m. Kommittén har vidare hos chefen för socialdepartementet hemställt

om tillstånd att anställa viss personal.

Anskaffning av utrustning till paviljongen beräknas av programkommittén

kosta 265 000 kr. I beloppet ingår 104 000 kr. för en telefonväxel. Beräkningen,

som granskats inom karolinska sjukhusets ekonomiavdelning,

har inte gett direktionen anledning till annan erinran än att det för oförutsedda

utgifter uppskattade medelsbehovet tilltagits alltför snävt. Direktionen

förordar att härför beräknas ca 8 000 kr. Det totala medelsbehovet bör

därvid avrundas till 270 000 kr.

Inflytlning i paviljongen bör ske i omedelbart sammanhang med färdig
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

ställandet. Med hänsyn härtill och till nu gällande leveranstider för möbler

och övrig utrustning är det angeläget att medel ställs till förfogande redan

under innevarande budgetår. Frågan om kostnadsfördelning för utrustning

av de lokaler, som byggnadsstyrelsen skall disponera, får enligt direktionen

behandlas i ett senare sammanhang.

Departementschefen

Karolinska sjukhusets lokal- och utrustningsprogramkommitté kommer

omkring årsskiftet alt få lokaler i en paviljong på karolinska sjukhusets

område. Härigenom löses lokalfrågan för såväl programkommittén som för

vissa andra verksamheter. Det av kommittén och direktionen för karolinska

sjukhuset framlagda förslaget till utrustning av de nya lokalerna anser jag

mig kunna godta såsom en grundval för beräkningen av erforderliga medel.

Till ändamålet bör sålunda anvisas 270 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Utrustning på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 270 000 kr.

[3] 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

ni. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1965/66 anvisats ett reservationsanslag

av 2 410 000 kr.

Inledning

Genom beslut den 19 december 1963 har Kungl. Maj:t godkänt överenskommelse

mellan staten och Stockholms stad om byggnadsåtgärder för

upprustning av serafimerlasarettet. Enligt överenskommelsen skall upprustningen

i vad avser byggnadsåtgärder ske i huvudsaklig överensstämmelse

med det program, som framlagts av 1962 års utredning om serafimerlasarettet

i dess betänkande den 20 december 1962 med förslag till om- och tillbyggnader

samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet.

För upprustningen skall dock gälla vissa från utredningsförslaget

avvikande riktlinjer. Upprustningen av lasarettet i dess helhet skall enligt

överenskommelsen vara avslutad senast den 1 juli 1967. Beträffande bakgrunden

till överenskommelsen samt de närmare villkoren i densamma

in. in. hänvisas till prop. 1963: 190 s. 9 (SU 216, rskr 409).

Kostnaderna för anskaffning av utrustning i samband med den allmänna

upprustningen av serafimerlasarettet skall enligt överenskommelsen helt

bestridas av staten.

I nämnda betänkande framlades förslag till anskaffning av utrustning till

ett värde av 3 560 000 kr. i samband med den föreslagna upprustningen.

Denna utrustning avsåg endast undantagsvis vårdavdelningarna, trots att

dessa enligt utredningens mening måste anses ha en rätt låg utrustningsstandard.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

Genom beslut den 18 september 1963 har Kungl. Maj:t bl. a. uppdragit

åt karolinska sjukhusets utrustningskommitté att handha frågan om utrustning

av serafimerlasarettet. Kungl. Maj :t har ägt närmare pröva utrustningskommitténs

förslag och inom ramen för anvisade medel besluta om

utrustningsanskaffningen.

Från anslaget skall fr. o. m. budgetåret 1964/65 bestridas även kostnaden

för sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning,

som inte omfattas av i betänkandet framförda förslag. Denna kostnad har

tidigare bestritts från lasarettets omkostnadsanslag. Vidare har Kungl. Maj :t

genom beslut den 30 december 1964 bl. a. förordnat, att kostnader för sådan

transport av möbler m. in., som erfordras vid pågående upprustning av

serafimerlasarettet, skall bestridas från förevarande anslag.

Sedan de medel, som tidigare i samband med upprustningen av serafimerlasarettet

anvisats för utrustningsanskaffnang, 2,2 milj. kr. varav

330 000 kr. för berörd engångsanskaffning, helt tagits i anspråk, har på

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1964/65 under förevarande reservationsanslag

till lasarettets upprustning anvisats 2 250 000 kr. (prop.

1964: 190, SU 200, rskr 385). Av beloppet avsåg 1,8 milj. kr. fortsatt anskaffning

av utrustning till lasarettet. Härutöver fick en behållning på anslaget

av ca 23 000 kr. tas i anspråk för utrustning. För budgetåret 1965/66

har under anslaget anvisats 2 410 000 kr., varav 810 000 kr. för fortsatt utrustningsanskaffning

(prop. 1965: 1 bil. 7 s. 261, SU 5, rskr 5).

Av de medel, som blivit tillgängliga genom nämnda medelsanvisningar

för utrustningsanskaffningen, nämligen sammanlagt 2 633 000 kr., har hittills

disponerats 1 210 000 kr. i enlighet med följande sammanställning.

1. Anestesiavdelningen ................................

2. Apoteket ..........................................

3. Kliniskt fysiologiska centrallaboratoriet................

4. Kliniskt kemiska centrallaboratoriet ..................

5. Engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning

6. Snabbtelefoner m. ra.................................

72 000

70 000

74 000

466 000

270 000

258 000

Summa kr. 1 210 000

Av för ändamålet anvisade medel kvarstår således odisponerat 1 423 000

kr.

Karolinska sjukhusets utrustningskommitté har den 22 mars 1965 överlämnat

ett utrustningsförslag avseende serafimerlasarettets röntgenavdelning,

vilket kostnadsberäknats till 1 401 000 kr. inklusive allmän varuskatt

efter 6,4 %.

över förslaget har nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande

yttrat sig och därvid bl. a. anfört, att den ansåg det angeläget att den hårt

slitna apparatur, som i betydande omfattning fanns på serafimerlasarettets

röntgenavdelning, snarast byttes ut. Ersättningsanskaffningen borde dock bekostas

från lasarettets omkostnadsanslag. Nämnden framhöll vidare, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

modern rontgenapparatur ökar avdelningens kapacitet och minskar strålningsriskerna

för patienter och personal. Sammanfattningsvis hade nämnden

i sak ingenting att erinra mot utrustningsförslaget.

Förslag

I. Direktionen för karolinska sjukhuset föreslår efter samråd med karotinska

sjukhusets utrustningskommitté att under förevarande anslag anvisas

418 000 kr. för bestridande av vissa kostnader för transport av möbler

in. m.

II. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté föreslår, att dels på tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1965/66, dels för budgetåret 1966/67

under förevarande anslag anvisas sammanlagt 3 848 000 kr. till anskaffande

av utrustning till serafimerlasarettet i enlighet med följande sammanställning.

1. Medicinska kliniken, etapp 2....................

2. Kirurgiska kliniken .........................

3. Röntgenavdelningen.....................

4. Hus H (f. d. neurokirurgibyggnaden) .......... ''

5. Fotoavdelningen ....................

6. Centralförrådet......................

7. Parkavdelningen ...................

8. Kliniskt bakteriologiska centrallaboratoriet.............

9. Fysioterapiavdelningen .................’

10. Konsultavdelningen....................

11. Djuravdelningen.................

12. Transportkostnader..................

13. Engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning

140 000

2 100 000

1 506 000

348 000

9 000

23 000

18 000

205 000

138 000

83 000

169 000

62 000

470 000

5 271 000

Avgår disponibla medel ......................

Summa kr. 3 848 000

Kommittén bär utrett återstående utrustningsbehov för lasarettet i samband

med upprustningen. Resultatet härav redovisas i tio särskilda utrustningsförslag

(punkterna 1 och 2 samt 4—11), vilka överlämnas till

Kungl. Maj :t för prövning.

1. Kommittén har i tidigare överlämnat utrustningsförslag för medicinska

kliniken anmält, att kompletterande utrustningsförslag sedermera

skulle inges. Viss del av nu föreslagen utrustning skall inrymmas i redan

färdigställda lokaler.

2. Viss för kirurgiska kliniken och röntgenavdelningen gemensam scintigrafi-

och isotoputrustning, avsedd för thyreoideadiagnostik, har medtagits

i utrustningsförslaget för kirurgiska kliniken till en sammanlagd kostnad

av ca 159 000 kr. Om- och tillbyggnaden av kirurgiska klinikens olika lokaler

- med undantag för polikliniklokalerna — beräknas vara avslutad före

den 1 juli 1966. Med hänsyn härtill måste huvuddelen av utrustningsbehovet

för kliniken tillgodoses under innevarande budgetår.

3. I tidigare överlämnat förslag till utrustning för röntgenavdelningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

liar kommittén beräknat kostnaderna för utrustningen till 1 461 000 kr. inklusive

allmän varuskatt efter 6,4 %. Med hänsyn till den höjning av allmänna

varuskatten till 10 % som skett den 1 juli 1965 har kommittén räknat

upp kostaderna för utrustningen i motsvarande mån.

4. Förslaget rörande utrustning till hus H (f. d. neurokirurgibyggnaden)

omfattar utrustning till arbetsterapiavdelning, patientbibliotek, administration,

läkarexpeditioner, föreståndar- och kuratorsexpeditioner samt nya

bostadsrum. Hus H är i det allra närmaste färdigställt. Med hänsyn härtill

måste medel för hela utrustningsanskaffningen ställas till kommitténs förfogande

snarast.

12. Kostnader för sådan transport av möbler m. m., som erfordras vid

den pågående upprustningen av lasarettet, skall bestridas från förevarande

anslag. Kungl. Maj :t har anbefallt direktionen för karolinska sjukhuset att

i samråd med kommittén dels utreda hur nämnda transporter m. m. lämpligast

bör ombesörjas, dels beräkna kostnaderna för desamma, dels ock inkomma

med härav föranledda förslag. I skrivelse den 18 juni 1965 har direktionen

redogjort för den utredning som verkställts samt beräknat kostnaderna

för transporter och anordnande av provisoriska lokaler till sammanlagt

480 000 kr., varav 171 000 kr. för budgetåret 1964/65, 247 000 kr.

för budgetåret 1965/66 och 62 000 kr. för budgetåret 1966/67. Av beloppet

avser 330 000 kr. transporter och 150 000 kr. anordnande av provisoriska

lokaler. Direktionen har vidare hemställt att medel för bestridande av de

för budgetåren 1964/65 och 1965/66 beräknade kostnaderna, sammanlagt

418 000 kr., måtte ställas till kommitténs förfogande. För att täcka de

transportkostnader in. in., som beräknats för budgetåret 1966/67, hemställer

kommittén att ett belopp av 62 000 kr. ställs till kommitténs disposition.

13. För sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning,

som inte omfattas av framförda förslag av 1962 års utredning om serafimerlasarettet,

bär följande belopp ställts till kommitténs disposition, nämligen

för budgetåret 1964/65 330 000 kr. och för innevarande budgetår

270 000 kr. Från klinikchefer m. fl. har för här avsett ändamål inkommit

uppgifter om utrustningsbehov till en sammanlagd kostnad av i runt tal

700 000 kr. En del av denna utrustning bär tagits upp i de överlämnade utrustningsförslagen.

Klinikchefernas anslagsframställningar i övrigt synes

kommittén i och för sig välgrundade. Kommittén har dock ansett sig hora

för nästa budgetår begränsa anslagsbehovet för ifrågavarande anskaffning

till 470 000 kr. Kommittén förutsätter att huvuddelen av den utrustning till

finmekanisk verkstad, för vilken 1962 års utredning om serafimerlasarettet

beräknat 12 500 kr., skall kunna anskaffas inom ramen för anslaget.

Utredning av den lämpliga utrustningsstandarden för denna verksamhet

har av skilda orsaker ännu inte kunnat verkställas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Utrustningskommittén, som således nu slutfört utredningen av det totala

utrustningsbehovet för serafimerlasarettet, belyser resultatet av utredningen

ur kostnadssynpunkt i följande sammanställning.

Kostnad enligt förslag av

Med. klin., etapp 1.....

Med. klin., etapp 2.....

Kir. klin..............

Röntgenavd...........

Anestesiavd............

Klin. fys. centrallab. . . .

Klin. kem. centrallab. ..

Klin. bakt. centrallab. .

Fysioterapiavd........

Konsultavd............

Hus H ...............

Apoteket.............

Fotoavd..............

Djuravd..............

Centralförrådet........

Snabbtelefoner m. m. . . .

El. belysning .........

Div. inredning.........

Parkavd..............

Överflyttningskostnader

Oförutsett.........

927 000

1 019 000

—

140 000

413 000

2 100 000

518 000

1 506 000

67 000

138 000

379 000

459 000

692 000

866 000

—

205 000

64 000

138 000

24 000

83 000

156 000

348 000

23 000

140 000

4 000

9 000

31 000

169 000

26 000

23 000

—

258 000

11 000

_

48 000

_

7 000

18 000

—

*480 000

170 000

2—

EUbdSr6„r0?r;(«ko/Tittén; återstoden har be ärts av sjukhusdirektionen.

Ett belopp for oförutsett (5 %) har tagits upp i resp. utrustningsförslag.

Yttranden

Summa kr.

Utredningen

3 560 000

Utrustnings
kommittén
-

8 099 000

Ökning el.

minskning

+ 92 000

+ 140 000

4- 1 687 000

+ 998 000

+ 71 000

+ 80 000

+ 174 000

+ 205 000

+ 74 000

+ 59 000

+ 192 000

+ 117 000

+ 5 000

+ 138 000

— 3 000

+ 258 000

— 11 000

— 48 000

+ 11 000

+ 480 000

— 170 000

+ 4 539 000

Hittills till

kommitténs

disposition

ställda medel

1 019 000

138 000

459 000

866 000

70 000

258 000

2 810 000

I. Arméförvaltningen anför bl. a. följande.

Chefen för den inom arméförvaltningen inrättade organisationsenheten

or statsverkets flyttningar och transportverksamhet m. m., statsverkets

transportkontor, har besett de lokaler, som berörs av sjukhusets ombyggnad,

samt sokt berakna de av ombyggnaden betingade kostnaderna för

yttnmgar av olika slag. Vidare har granskats det underlag, som legat till

grund för framställningen såvitt avser transporterna. Det är förenat med

stora svårigheter att i förevarande fall exakt förutskicka uppkommande

transportkostnader. Såvitt arméförvaltningen kan bedöma synes dock belaknade

medel om tillhopa 330 000 kr. icke vara för högt upptagna.

H. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande erinrar om att

1962 års utredning beräknat kostnaderna för erforderlig utrustning i samband

med en upprustning av serafimerlasarettet till i runt tal 3,5 milj. kr.

Utrustningskommittén har i sina förslag angett kostnaderna för det totala

utrustningsbehovet till 8 099 000 kr., vartill kommer kostnader för viss engångsanskaffning

med 1 070 000 kr. Nämnden anför vidare bl. a. följande

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

- såvitt avser föreslagen utrustning för undervisning och forskning med

instämmande från iitrustningsnumnden för universitet och högskolor.

Förutsättningarna vid utrustningskommitténs beräkning har uppenbarligen

varit helt andra än 1962 års utrednings. Byggnadsåtgärderna har blivit

mer omfattande än som ursprungligen avsågs. Detta medför ökat nyutrustningsbehov.

Vidare har den snabba medicinska och tekniska utvecklingen

under de senaste åren inneburit, att betydligt ökade anspråk från klinikchefer

och andra ansvariga läkare på ny och modern utrustning måst i

rimlig omfattning beaktas. Därjämte har utrustningskommittén räknat med

att ersättningsanskaffning av all nu omodern och försliten utrustning skall

ske i samband med förevarande upprustning. Kostnaderna för denna anskaffning

torde enligt nämndens uppskattning vara av storleksordningen

1,5 milj. kr. Ytterligare en i förhållande till utredningens förslag ny utgiftspost

är kostnaderna för överflyttning av möbler in. m. samt för iordningställande

av vissa provisoriska evakueringslokaler, vilka kostnader beräknats till

480 000 kr. Utöver vad sålunda framhållits måste beaktas den ökning avprisnivån

och den varuskatteökning, som skett efter det att 1962 års utredning

framlade sitt förslag. Sammanfattningsvis framhålls att utrustningskommittén

vid uppgörandet av sitt förslag synes ha strävat efter att åstadkomma

en utrustning av sådan standard, att serafimerlasarettet redan inom

den nuvarande upprustningsperioden erhåller en utrustning, som i alla avseenden

måste anses ligga i nivå med utrustningen vid övriga undervisningssjukhus.

Redovisningen av det samlade utrustningsbehovet upptar i huvudsak anskaffningar

för den sjukvårdande verksamheten. Såvitt nämnden kunnat

finna inskränker sig undervisningsutrustningen till möbler och optisk utrusting

till en föreläsningssal i hus H för ca 8 000 kr. För den experimentalkirurgiska

forskningen har upptagits utrustning för tillhopa ca 80 000 kr.

Av den för bakteriologiska centrallaboratoriet föreslagna utrustningen,

kostnadsberäknad till 205 000 kr., torde drygt hälften kunna anses som

forskningsutrustning. Vidare torde den utrustning, som upptagits för djuravdelningen

för en beräknad kostnad av 169 000 kr., i sin helhet vara att

betrakta som forskningsutrustning.

Nämnden finner föreslagen förstärkning av forskningsutrustningen starkt

motiverad. Nämnden vitsordar vidare, att lasarettets sjukvårdsutrustning i

många avseenden inte är tillfredsställande. Beträffande föreslagen ersättningsanskaffning,

beräknad av nämnden till 1,5 milj. kr., framhålls att det

ter sig naturligare att denna finansieras genom medel från lasarettets omkostnadsanslag

under ett antal år. Nämnden förordar mot denna bakgrund

att sammanlagt 6,5 milj. kr. anvisas för utrustningsanskaffningen, under

förutsättning att medel av rimlig storlek anvisas årligen under lasarettets

omkostnadsanslag för en successiv ersättning av förslitna och omoderna

inventarier. En medelsanvisning av 6,5 milj. kr. anser nämnden väl motiverad

med hänsyn till lasarettets nuvarande bristfälliga skick. Särskilt bör

beaktas det angelägna i att skapa en från hygienisk samt arbets- och trivselsynpunkt

väsentligt bättre sjukhusmiljö för såväl patienter som personal.

De allt större svårigheterna att få erforderlig sjukhuspersonal skärper bo
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

hovet av sådan modern utrustning, som kan verka i personalsparande riktning.

Departementschefen

Till grund för den beslutade upprustningen av serafimerlasarettet, vilken

skall vara avslutad före den 1 juli 1967, ligger i huvudsak de förslag till

om- och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid lasarettet,

vilka framlagts av 1962 års utredning om serafimerlasarettet i dess

betänkande den 20 december 1962. I betänkandet har föreslagits anskaffning

av utrustning till ett värde av 3 560 000 kr.

Hittills har statsmakterna under förevarande reservationsanslag till utrustningsanskaffning

anvisat sammanlagt 4 833 000 kr. Jag bortser därvid

från de medel om 450 000 kr., som anvisats till viss inredning m. m. (prop.

1964: 190 s. 15, SU 200, rskr 385). 1 423 000 kr. kvarstår emellertid odisponerade.

Till utrustning vid lasarettet har således hittills använts 3 410 000 ler. I

beloppet ingår utrustning till sjukhusapoteket för 70 000 kr. Vid prövningen

av utrustningskommitténs förslag, omfattande utrustning till apoteket till

ett värde av 140 000 kr., har Kungl. Maj :t nämligen funnit sig — med hänsyn

bl. a. till att viss föreslagen utrustning avsåg ersättning av försliten

apparatur — böra ställa endast 70 000 kr. till förfogande för ändamålet från

förevarande reservationsanslag. Jag återkommer härtill. Utrustningskommittén

har mu framlagt förslag rörande övrig erforderlig utrustning till en

kostnad av totalt 5 271 000 kr. Härutöver har direktionen för karolinska

sjukhuset begärt 418 000 kr. för vissa transportkostnader. Vid ett bifall till

framlagda utrustningsförslag — och därvid jämväl förslaget rörande apoteksutrustning

— skulle således utrustningsanskaffningen komma att totalt

belöpa sig till 9 169 000 kr., varav 1 070 000 kr. för sådan engångsanskaffning

av inventarier och apparatutrustning, som inte omfattas av i betänkandet

framförda förslag. Mellanskillnaden utgör 8 099 000 kr.

1962 års utrednings förslag om anskaffande av utrustning för 3 560 000

kr. får således jämföras med ett nu redovisat totalt utrustningsbehov av

8 099 000 kr. Till en del torde skillnaden mellan utrustningsförslagenj förklaras

av att viss apparatur blivit dyrare, bl. a. till följd av höjningen av

den allmänna varuskatten, samt av att kostnader för administration, transport

och installation inte medtagits vid utredningens kostnadsuppskattning.

•Såsom nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framhållit har

vidare den snabba medicinska och tekniska utvecklingen under de senaste

åren medfört ökade anspråk på sjukhusutrustning. Slutligen syftar utrustningskommitténs

förslag till att i betydande utsträckning ersätta omodern

och försliten utrustning. Jag vill framhålla, att utrustningsstandarden vid

lasarettets ännu icke upprustade delar är tåg. I förslagen ingående kost
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

nader för sådan ersättningsanskaffning har av nämnden uppskattats till

totalt 1,5 milj. kr.

Vid min bedömning av utrustmingskommitténs nu framlagda utrustningsförslag

om sammanlagt 4 739 000 kr. — därvid har bortsetts från kostnader

för engångsanskaffningar med 470 000 kr. och vissa transporter avseende

lasarettet i dess helhet med 62 000 kr. eller tillsammans 532 000 kr. -—

har jag i likhet med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande

utgått ifrån att medel för ersättningsanskaffning av utrustning bör anvisas

över lasarettets omkostnadsanslag. I förslagen ingående kostnad för ersättningsanskaffning,

vilken kostnad inte bör bestridas av medel från förevarande

reservationsanslag, uppskattar jag till i runt tal 1,4 milj. kr. Vid

bestämningen av detta belopp har jag även tagit hänsyn till det kvarstående

utrustningsbehovet för sjukhusapoteket. Av kommitténs förslag kvarstår

således anskaffning av ny utrustning för drygt 3,3 milj. kr. att prövas i

förevarande sammanhang.

Jag har vid min granskning funnit mig böra i stort sett godta dels kommitténs

förslag i vad de avser nyanskaffning av utrustnimg till lasarettet

såväl för sjukvårdens som för undervisningens och forskningens behov, dels

direktionens uppskattning av vissa transportkostnader. Kostnaden för ett

genomförande av dessa förslag utgör totalt drygt 3,8 milj. kr. Enär drygt

1,4 milj. kr. finns disponibelt på anslaget uppgår det ytterligare medelsbehovet

för ändamålet till avrundat 2,4 milj. kr.

För sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning, som

inte omfattas av 1962 års utrednings förslag, bör kommittén i samråd med

direktionen för karolinska sjukhuset få, utöver tidigare för ändamålet anvisade

medel, disponera 200 000 kr. inberäknat administrationskostnader

för tiden fram till den 1 juli 1967.

Sammanfattningsvis föreslår jag således att 2,6 milj. kr. anvisas för slutförande

av utrustningsanskaffningen vid serafimerlasarettet. Det synes mig

ändamålsenligt att denna medelsanvisning sker i ett sammanhang.

De kostnader för ersättningsanskaffning av utrustning vid lasarettet som

uppkommer under budgetåret bör som nämnts betalas med medel från förslagsanslaget

till serafimerlasarettets omkostnader. Detta anslag kan på

grund härav, enligt vad jag nu beräknar, komma att belastas med ett

500 000 kr. högre belopp än som beräknats på riksstaten.

.lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet in. in. på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000

kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[4] 7. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. Till detta

ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av

31 milj. kr.

Mentalsjukvårdsberedningen hemställer, att kostnadsramarna för vissa

byggmadsobjekt vid statens mentalsjukhus måtte underställas riksdagen

för godkännande sedan på huvudhandlingar grundade kostnadsberäkningar

numera utförts. Beredningen har baserat sina kostnadsberäkningar på kostnadsläget

den 1 juli 1964 i likhet med vad som gäller beträffande de av

innevarande års riksdag tidigare fastställda kostnadsramarna för byggnadsföretag

i övrigt vid statens mentalsjukhus (prop. 1965: 33, SU 71, rskr 197).

De av mentalsjukvårdsberedningen föreslagna kostnadsramarna framgår

av följande sammanställning.

1. Ulleråkers sjukhus i Uppsala:

Väg till panncentral...................................................... 300 000

2. Umedalens sjukhus vid Umeå:

a) Upprustning av panncentral............................................ 1 600 000

b) Yttre avlopps- och dräneringsarbeten m. m. .............................. 1 425 000

1. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret

1965/66 upptagits vissa arbeten i syfte att åstadkomma lämpligt utlagd väg

till panncentralen vid Ulleråkers sjukhus. Sedan huvudhandlingar numera

färdigställts beräknas kostnadsramen för ifrågavarande arbete till 300 000

kr.

2. a) Den av innevarande års riksdag godkända investeringsplanen för

vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. in. innefattar upprustning

av panncentral vid Umedalens sjukhus. Sedan huvudhandlingar numera

färdigställts, beräknas kostnadsramen för ifrågavarande arbete till

1,6 milj. kr.

2. b) I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret

1965/66 upptagits vissa yttre avlopps- och dräneringsarbeten vid Umedalens

sjukhus för att möjliggöra sjukhusets anslutning till det reningsverk,

som är under uppförande på ön i Umeälven samt för att åstadkomma eLt

rationellt dräneringssystem. Sedan huvudhandlingar numera färdigställts

beräknas kostnadsramen för dessa arbeten till 1 425 000 kr.

Departementschefen

I den av innevarande års riksdag godtagna investeringsplanen för vissa

byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har beträffande vissa

arbeten någon kostnadsram inte kunnat fastställas eller i fråga om vissa ar
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1955

beten angetts endast preliminärt. Med hänsyn till angelägenheten av att

ifrågavarande arbeten kunde påbörjas i beräknad tid, upptogs för budgetaret

1965/66 medel härför i investeringsplanen. Det förutsattes, att kostnadsramarna

för dessa arbeten skulle underställas 1965 års riksdag för godkännande

vid riksdagens höstsession.

Sedan på huvudhandlingar grundade kostnadsberäkningar numera verkställts

beträffande nyssnämnda byggnadsprojekt, har mentalsjukvårdsberedningen

framlagt förslag till komplettering av investeringsplanen med

kostnadsramar för dessa arbeten.

De av beredningen framlagda förslagen avser tre byggnadsobjekt till eu

sammanlagd kostnad av ca 3,3 milj. kr. Härav avses för upprustning av

panncentral vid Umedalens sjukhus vid Umeå 1,6 milj. kr., för yttre aviopps-

och dräneringsarbeten vid samma sjukhus 1 425 000 kr. samt för

anläggande av väg till panncentralen vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala

300 000 kr.

Jag föreslår att kostnadsramarna för dessa arbeten fastställs i enlighet

med beredningens förslag.

De nu framlagda förslagen till komplettering av investeringsplanen med

vissa kostnadsramar medför inte något ökat anslagsbehov under budgetaret

1965/66, eftersom den beräknade medelsförbrukningen för ifrågavarande

objekt ingår i det för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget

till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

.lag hemställer, att Kungl .Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig förordade kostnadsramarna för

vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

f5] 11. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Till ändamålet har

för budgetåret 1965/66 anvisats ett investeringsanslag av 8,5 milj. kr.

Inledning

Pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala grundar sig på

en av 1958 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset (prop.

1958: B 1 bil. 33, SU B 40, rskr B 60). Kommittén för akademiska sjukhusets

i Uppsala utbyggande har den 24 mars 1965 överlämnat förslag till

översyn av generalplanen och till sjukhusets fortsatta utbyggnad. Ärendet

är under remissbehandling. Chefen för socialdepartementet har emellertid

i prop. 1965: 1 (bil. 7 s. 395, SU 5, rskr 5) vid sin anmälan av investeringsanslaget

till utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala förklarat sig

dela kommitténs uppfattning alt den fortsatta utbyggnaden av sjukhuset

skall ske söderut. I nyssnämnda proposition har intagits eu preliminär

översikt över förslaget till fortsatt utbyggnad av sjukhuset. Enligt delta

skall ett nytt apotek vid sjukhuset tillkomma i den sista utbyggnadsetappen,

vilken kan beräknas bli genomförd först i början av 1980-talet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Den 30 juni 1965 överlämnade kommittén förslag till byggnadsprogram

för en provisorisk utbyggnad av befintligt apotek vid akademiska sjukhuset

i Uppsala. Kommittén anförde därvid bl. a.

Rumsytan för det befintliga, i gamla medicinkliniken inrymda apoteket

är 240 m2. I 1964 års generalplaneöversyn upptas en programyta för nytt

apotek av 810 m2. Kommittén har utrett hur apoteket övergångsvis skall

tillförsäkras den utrymmesökning, som är oundgängligen erforderlig för

att, i avvaktan på nytt apotek, svara mot redan inträdd och väntad ökning

i verksamheten. Kommittén har därvid i samråd med sjukhusets direktion

funnit, att den ur byggnadstekniska och driftsekonomiska synpunkter bästa

lösningen är att en nybyggnad i ett plan kommer till stånd i anslutning

till apoteket samt att befintliga lokaler disponeras om för att en rationell

arbetsgång skall kunna erhållas. Lokalförbättringen måste enligt kommittén

verkställas före hösten 1966. Den planerade utvidgningen ger apoteket

en programyta av ca 450 m2. Härigenom kan verksamhetens fortgående

ökning tillgodoses för de närmaste åren samtidigt som möjligheter

öppnas att uppta nya aktiviteter, såsom försäljning till allmänheten och en

mer differentierad service till sjukhuset. För den mera långsiktiga verksamhetsökningen

erfordras dock enligt kommittén ett ytterligare lokaltillskott

i avvaktan på det nya apoteket. Detta behov blir dook möjligt att tillgodose

genom att omkring år 1972 vissa lokaler friställs i samband med

att centralkomplexets etapp 2 då kan tas i anspråk.

Kommittén framhöll vidare, att den farmacevtiska utbildningen nyligen

behandlats av en särskild utredning, som avgett betänkandet »Farmacevtisk

utbildning och forskning» (SOU 1964: 48). Vad utredningen allmänt uttalat

beträffande krav på sjukhusapoteket vid den farmacevtiska fakultetens eventuella

flyttning till Uppsala ansåg kommittén dock inte påverka det framlagda

förslaget. Tillbyggnaden föreslås utföras som monteringsfärdigt trähus.

Kostnaderna uppskattades av kommittén till 300 000 kr. för tillbyggnaden

och 300 000 kr. för ombyggnaden.

Över kommitténs förslag avgavs yttranden av centrala sjukvårdsberedningen,

byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen. Beredningen framhöll

därvid särskilt, att apoteket är i stort behov av utökade lokaler. Medicinalstyrelsen

tillstyrkte med tvekan att föreslagen lokalförbättring vidtas som

en provisorisk åtgärd i avvaktan på eu utbyggnad, som bättre tillgodosåg

såväl sjukhuset som den farmacevtiska undervisningen.

Med skrivelse den 27 augusti 1965 överlämnade kommittén kostnadsutredning

jämte ritningar över den provisoriska utbyggnaden av apoteket.

Förslag

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande föreslår, att

på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66 under förevarande anslag

anvisas 120 000 kr., motsvarande statens andel i byggnadskostnaderna

för tillbyggnad till apoteket vid akademiska sjukhuset. Samtidigt anmäler

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr i 55 år 1965

kommittén att den ämnar begära ytterligare medel på senare tilläggsstat

till samma budgetår för bestridande av statens andel i byggnadskostnaderna

för ombyggnad av sagda apotek.

Framlagt förslag innebär i sin helhet, att i tillbyggnaden placeras svalrum,

officin med lager och utlämning till allmänheten samt uppehållsrum

för allmänheten. I de ombyggda apotekslokalerna inryms bl. a. uppacknings-

och lagerutrymmen, laboratorier, autoklavrum, bibliotek och kontor.

Dessutom inreds i nuvarande källare omklädnadsrum och personalrum. Den

framlagda tidsplanen innebär, att tillbyggnaden uppförs under tiden februari—juni

1966 samt att ombyggnadsarbetena i befintliga lokaler genomförs

under maj—september 1966. Detta medför, att nybyggnaden kan användas

för evakuering av erforderlig verksamhet från befintliga lokaler

och att ombyggnadsarbetena kan genomföras under en tid på året, då apoteksverksamheten

är något begränsad.

Enligt framlagd kostnadsutredning, som av byggnadskommittén betecknas

såsom en slutgiltig kostnadsberäkning, kostar byggnadsföretaget i sin

helhet 600 000 kr., varav 50 000 kr. för diverse resp. oförutsedda kostnader.

Statens andel av denna totalkostnad skulle enligt gällande avtal bli 240 000

kr.

Departementschefen

I likhet med byggnadskommittén anser jag det angeläget, att apoteket vid

akademiska sjukhuset i Uppsala inom en snar framtid erhåller utökade lokaler

för att sjukhusapoteket härigenom skall få möjligheter att motsvara

de krav, som den medicinska utvecklingen och den hastigt ökande verksamheten

vid sjukhuset uppställer. Enligt kungörelsen den 28 juni 1963

(nr 440) angående läkemedelsförsörjningen vid sjukvårdsinrättningarna

betjänar sjukhusapoteken inte bara patienter i sluten vård. Läkemedel

får utlämnas således även till personal vid sjukhuset, hemgående patienter

och patienter i öppen vård vid sjukhusinrättningen, under den allmänna

förutsättningen att annat apotek inte finns i omedelbar närhet. För att en

sådan verksamhet skall kunna upptas vid akademiska sjukhusets apotek

behövs officin och uppehållsrum för allmänheten. I samband med sjukhusets

allmänna utbyggnad växer apotekets arbetsuppgifter. Härutöver kan

förutses en alltmer ökad medverkan från sjukhusapotekens sida i sjukvårdsverksamheten.

Detta kommer särskilt att gälla undervisningssjlikhusen.

Slutligen vill jag i delta sammanhang erinra om att i prop. 1965: 141

till höstriksdagen förslag iramlagts om att den tarmacevtiska utbildningen

förläggs till Uppsala. Viss del av den i föreslagen utbildning ingående praktiska

tjänstgöringen kommer sannolikt att behöva fullgöras på akademiska

sjukhusets apotek. Allt detta ställer krav på utökade utrymmen. Häilill

kommer _ såsom centrala sjukvårdsberedningen också framhållit — att

apoteket redan nu är i stort behov av utökade lokaler.

Nu framlagt förslag till utbyggnad av apoteket avser inte en slutgiltig

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kiingl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

lösning av lokalfrågan för sjukhusapoteket, som f. n. utgör del av apotek

i orten. Enligt 1964 års generalplaneöversyn beräknas ett nytt apotek tillkomma

i början av 1980-talet. Byggnadskommittén bör vid den fortsatta

utredningen angående nytt apotek vid akademiska sjukhuset beakta bl. a.

vad föredragande departementschefen anfört i hithörande frågor i prop.

1962: 184 s. 138 (SU 43, rskr 419) med förslag till läkeinedelsförordning,

m. m. Det nya sjukhusapoteket bör enligt min uppfattning vara ett fristående

apotek, drivet av sjukhusets huvudman.

Föreliggande förslag innebär i huvudsak en utvidgning av nuvarande

apoteksyta om ca 240 in2 till ca 450 in2 genom en tillbyggnad. Denna utbyggnad

räcker enligt byggnadskommittén för apoteksverksamhetens behov

under de närmaste åren. Kommittén räknar emellertid med att sjukhusapoteket

skall få en ytterligare utökning av lokalerna i början av 1970- talet i samband med att utrymmen friställs under sjukhusets fortsatta

utbyggnad. Enligt förslaget kan apoteket dock ligga kvar på sin nuvarande

plats ända tills det nya apoteket står färdigbyggt.

I den nu föreslagna tillbyggnaden placeras en apoteksofficin med lager

och utlämning till allmänheten samt ett svalrum. Till nuvarande apoteksI

oka ler förläggs laboratorier, lagerutrymmen, kontor och bibliotek m. m. I

källaren inreds personalrum. Tillbyggnaden utförs som monteringsfärdigt

trähus. Kostnaden för företaget beräknas totalt till 600 000 kr. Statens andel

härav utgör enligt gällande avtal 240 000 kr.

Jag har inte något att invända vare sig mot förslagets närmare utformning

eller mot kostnadsberäkningen. Jag förordar alltså att byggnadsföretaget

kommer till utförande. Byggnadsarbetena bör påbörjas snarast möjligt

under innevarande budgetår. Om- och tillbyggnaden torde därvid kunna

slutföras till hösten 1966. Erforderliga medel för byggnadsföretaget bör

anvisas i ett sammanhang. Jag föreslår sålunda, att till ändamålet anvisas

240 000 kr. på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa

ett investeringsanslag av 240 000 kr.

Statens utlåningsfonder

[6] 2. Statens bosättningslånefond. Från fonden utlämnas bosättningslån

till trolovade eller äkta makar samt till ensamstående föräldrar. Lånens

maximibelopp har den 1 juli 1965 höjts till 5 000 kr.

För innevarande budgetår har anslaget uppförts med 15 milj. kr. Sedan

låneverksamheten började har t. o. m. innevarande budgetår anvisats tillhopa

ca 86 milj. kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Fullmäktige i riksbanken har anfört, att antalet nyutgivna lån successivt

har ökat under de senaste fyra hudgetåren, medan tidigare förelåg en

fortgående nedgång i antalet nyutgivna lån fr. o. in. budgetåret 1954/55.

Ökningen bär varit störst under budgetåret 1964/65. Antalet nya lån utgjorde

då ca 9 000. Medelbeloppet för de nyutgivna lånen har också ökat

och uppgick under budgetåret 1964/65 till omkring 3 500 kr. Sedan lånemaximum

höjts den 1 juli 1965 har de ny utlämnade lånens medelbelopp

ytterligare ökat. Nyutlåningen från fonden utgjorde under budgetåret 1964/

65 sammanlagt ca 31,3 milj. kr. mot ca 24,9 milj. kr. under budgetåret

1963/64 och omkring 19,4 milj. kr. under budgetåret 1962/63.

Dessa förhållanden, jämte den omständigheten att av- och slutbetalningar

inte tillnärmelsevis ökat i samma takt — de utgjorde omkring 17,4 milj. kr.

under budgetåret 1964/65 mot omkring 15 resp. 14 milj. kr. under budgetåren

1963/64 och 1962/63 — har medfört att belastningen på fonden stigit

avsevärt. Utlåningen från fonden uppgick sålunda vid utgången av budgetåret

1964/65 till ca 66,8 milj. kr. mot ca 52,9 milj. kr. vid budgetårets

början, en ökning med nära 14 milj. kr. Från lånerörelsens början år 1938

och till utgången av budgetåret 1964/65 har efterskänkts eller avskrivits

lån till ett sammanlagt belopp av ca 3,8 milj. kr., vilket innebär att den

faktiska belastningen på fonden vid budgetårets utgång uppgick till i avrundat

tal 70,6 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1964/65 återstod av

till fonden anvisade investeringsanslag endast omkring 500 000 kr. Föf

nyutlåning under innevarande budgetår står till förfogande dels sistnämnda

belopp, dels ett anvisat investeringsanslag på 15 milj. kr., och dels

den summa som inflyter i amorteringar på utlämnade lån, uppskattningsvis

20 ä 21 milj. kr. Detta innebär, alt ca 36 milj. kr. skulle stå till förfogande

för nyutlåning under budgetåret 1965/66.

Om man för budgetåret 1965/66 utgår från ett medelbelopp av 4 200 kr.

per lån och beräknar de nya lånens antal till 10 000 skulle 42 milj. kr. erfordras

för nyutlåningen under innevarande budgetår. Med den förut

nämnda uppskattningen av medelstillgången under budgetåret skulle behövas

ett tilläggsanslag på 6 milj. kr. för budgetåret 1965/66. För att hålla eu

viss marginal anser riksbanksfullmäktige det med hänsyn till osäkerheten

i beräkningarna lämpligt atl det för budgetåret 1965/66 anvisas ett tillläggsanslag

på 10 milj. kr.

Departementschefen

Bosättningslånens maximibelopp har höjts från 4 000 kr. till 5 000 kr.

den 1 juli 1965. Som riksbanksfullmäktige anfört har detta redan medfört

en fortsatt ökning av medelbeloppet för nyutgivna lån. Antalet nya lån

ökar också successivt. Med hänsyn härtill torde de tillgängliga medlen i

fonden inte räcka till för att täcka det väntade lånebehovet under innevarande

budgetår. Riksbanksfullmäktige har därför föreslagit atl ytterligare

3 llihanij till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. .Yr ISS

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

10 milj. kr. anvisas. Nämnda belopp bör uppföras på tilläggsstat för budgetåret

1965/66.

Jag hemställer, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå riksdagen

att till Statens bosättningslånefond på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Anders Leion

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

35

Bilaga 4

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet på Stockholms slott den 5 november

1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande

ärenden angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1965/66 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

D. Sjöfart

Hamnar och farleder

fl] 16. Statliga farledsarbeten. På riksstaten för innevarande budgetår har

under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 125 000 kr.

Reservationen vid ingången av budgetåret var 483 500 kr.

Sjöfartsstyrelsen föreslår i skrivelse den 9 mars 1965, att ett belopp av

1 250 000 kr. utöver vad som upptagits i riksstaten för budgetåret 1965/66

anvisas under förevarande anslag.

Styrelsen anför, att Uddeval lavarvet hemställt om förbättring av södra

farleden till Uddevalla för att större fartyg än f. n. skall kunna gå i leden.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Varvet vill i princip ha ett djup av 14 m i farleden men kan f. n. acceptera

att farledsuträtningar göres för 12 in djup.

Av en till skrivelsen fogad promemoria upprättad inom styrelsens byggnadsbyrå

framgår, att södra farleden till Uddevalla sedan år 1960 kan an\ändas

som dagled för fartyg med 13 in djupgående, dvs. fartyg om ca

65 000 ton dödvikt. I farleden finns emellertid två särskilt för större fartyg

riskabla passager, nämligen dels södra delen av Svanesund och dels sundet

mellan Källön och Lilla Brattön syd om Tjörnbron. För att förbättra farleden

bör ett 9,9 m grund i Svanesund sprängas och muddras så att 12 m

ramfritt djup erhålles. Vidare bör landgrundningen utanför Källons sydvästra

del muddras till samma djup. De föreslagna åtgärderna gör det

möjligt att framföra barlastade fartyg om 100 000 ton dödvikt i farleden.

Kostnaderna för arbetena i Svanesund beräknas till 650 000 kr. och vid

Källön till 475 000 kr. För att förbilliga en framtida fördjupning till 14 m

bör sprängningsarbetena redan nu utföras till detta djup. Merkostnaden

härför uppgår till 125 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen anser, att de föreslagna arbetena ligger inom statens

intresseområde. Styrelsen menar vidare, att arbetena från sysselsättningsoch

lokal iser ingssynpunkter har sådant värde att de bör genomföras så

snart som möjligt. Med hänsyn till kostnaderna och andra önskemål bär

styrelsen stannat för det mindre alternativet jämte sprängningsarbeten för

14 in djup. Kostnaderna härför beräknas till 1,25 milj. kr. Kostnaden för

det större alternativet uppskattas till minst 4 milj. kr.

För budgetåret 1965/66 kan ca 565 000 kr. av anslaget till statliga farledsarbeten

disponeras för nya företag men detta belopp erfordras för att

tillgodose andra delar inom styrelsens verksamhetsområde.

Departementschefen

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit alt den södra farleden till Uddevalla

rätas ut vid Svanesund och Källön. Den nya sträckningen på farleden skall

utföras med 12 m djup. Erforderliga sprängningsarbeten skall emellertid

redan nu utföras med tanke på en framtida fördjupning till 14 m. Kostnaderna

för de föreslagna arbetena beräknas till 1,25 milj. kr.

Jag har inte något att erinra mot att ifrågavarande arbeten utföres i den

omfattning sjöfartsstyrelsen föreslagit. Jag vill samtidigt erinra om att förbättringen

av farleden vid Källön även kommer sjöfarten på Stenungsund

tillgodo. Kostnaderna kan såsom sjöfartsstyrelsen funnit uppskattas till

1,25 milj. kr. De på anslaget tillgängliga medlen erfordras för andra ändamål.

Då det är angeläget att arbetena påbörjas snarast bör därför medel

ställas till förfogande på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statliga farledsarbeten på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 1 250 000 kr.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

37

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

B. Televerket

[2] 1. Förvärv av andel i jordstation för teletrafik via satelliter. Telestyrelsen

har i skrivelse den 23 september 1965 hemställt, att Kungl. Maj :t

måtte godkänna förslag till överenskommelse mellan styrelsen och den

brittiska post- och teleförvaltningen om svenskt förvärv av andel i en

brittisk jordstation för teletrafik via satelliter.

Telestyrelsen erinrar om att i september 1964 i Washington från svensk

sida undertecknats dels — under förbehåll för riksdagens godkännande —

en internationell överenskommelse rörande provisoriska arrangemang för

ett världsomspännande kommersiellt telesatellitsystem, dels en till denna

huvudöverenskommelse anslutande särskild överenskommelse. På förslag

av Kungl. Maj :t (prop. 1964:182, SU 185, rskr 361) har huvudöverenskommelsen

sedermera godkänts av 1964 års riksdag. — Genom angivna

båda överenskommelser regleras samarbetet i fråga om själva det till rymdsektorn

knutna telesatellitsystemet, medan däremot frågan om anordnande

av jordstationer faller utanför.

Användningen av telesatelliter blir under åren 1965 och 1966 aktuell endast

för trafik mellan Europa och Amerika. För trafiken erforderliga jordstationer

kommer för Europas del att upprättas på fyra platser belägna i

resp. Frankrike (Pleumeur Bodou), Italien (Fucino), Storbritannien

(Goonhilly Downs) och Västtyskland (Raisting). Med hänsyn bl. a. till att

det för en stations lönsamhet krävs en omfattande trafikutväxling, kan det

för Sverige icke inom överskådlig tid bli fråga om att ha en egen jordstation.

1 stället får en lösning sökas innebärande att erforderlig kapacitet disponeras

i någon av de angivna stationerna.

Inom ramen för Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT)

bär under medverkan av bl. a. de skandinaviska ländernas teleförvaltningar

närmare övervägts de ekonomiska betingelserna för gemensamt utnyttjande

av jordstation. Som resultat av dessa överväganden bär fastslagits, att två

former kan tillämpas för ett stationsägande lands upplåtande av kapacitet

till annat land. Sålunda kan upplåtande ske antingen genom ett hyrcsarrangemang,

därvid hyra erläggs per ianspråktagen förbindelse, eller genom

att ett utnyttjande land av ägaren till stationen förvärvar en i procent

uttryckt andel av dennas kapacitet. Med något enstaka undantag hav de

olika ifrågakommande ländernas teleförvaltningar funnit hyresarrange
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

manget vara ett sämre alternativ och anmält sig för förvärv av andelar i en

eller flera av de angivna jordstationerna.

Även de svenska, danska och norska teleförvaltningarna har vid sina

överväganden funnit arrangemanget med andelsförvärv från olika synpunkter

vara att föredraga. Vid valet mellan de aktuella jordstationerna

har den brittiska i Goonhilly Dovvns bedömts i såväl trafik- som ekonomiskt

hänseende vara den för de skandinaviska länderna lämpligaste. Med angivna

utgångspunkter har vid förhandlingar mellan den brittiska post- och

teleförvaltningen å ena sidan samt de svenska, danska och norska teleförvaltningarna

å andra sidan enighet nåtts om villkoren för deltagande i driften

av den brittiska jordstationen. Enligt föreliggande förslag till överenskommelse

förvärvar de tre skandinaviska förvaltningarna gemensamt en

andel motsvarande 15 procent av stationens kapacitet, därvid — utifrån beräkningar

av resp. länders interkontinentala trafik — 7 procent förutsatts

tillkomma Sverige, 4 procent Danmark och 4 procent Norge. Eftersom förvärvet

icke avser ett visst antal förbindelser utan en viss andel i stationens

kapacitet, ökar engagemangets lönsamhet med dennas successiva tillväxt.

I det trafikskede, som inletts genom uppsändandet av Atlant-satelliten

Early Bird, är kapaciteten till att börja med 56 förbindelser för att något

senare möjligen stiga till 64. Genom den fortsatta utbyggnaden av telesatellitsystemet

kan emellertid antalet förbindelser på sikt förväntas öka väsentligt.

Stationen har ett beräknat anläggningsvärde i utgångsläget om 3,2 milj. £.

Med en andel av 7 procent för Sverige innebär detta krav på en svensk insats

om ca 3,3 milj. kr., vilket belopp förfaller till betalning innevarande

budgetår. Härtill kommer deltagande i driftkostnader ävensom i planerade

nyinvesteringar. I senare fallet har andelsägaren — bortsett från vissa redan

nu aktuella och från driftsynpunkt nödvändiga investeringar — jämlikt

bestämmelser i avtalet möjlighet att begränsa sin medverkan eller helt avstå

från sådan. De nyssnämnda, redan nu planerade investeringarna föranleder

en svensk insats om ca 1,5 milj. kr. innevarande budgetår och ytterligare

ca 1,7 milj. kr. 1966/67. Sålunda aktualiseras för Sveriges del en kapitalinsats

om tillhopa ungefär (3,3 4- 1,5 =) 4,8 milj. kr. under innevarande

budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer telestyrelsen, att Kungl.

Maj :t måtte dels godkänna ifrågavarande förslag till överenskommelse, dels

bemyndiga styrelsen att för angivna andelsinsatser budgetåret 1965/66 ta i

anspråk ett belopp av 4,8 milj. kr. av investeringsanslaget Teleanläggningar

m. m.

Departementschefen

I anslutning till den nu inledda telesatellittrafiken över Atlanten bar

fyra jordstationer upprättats i Europa, av vilka en är belägen i Goonhilly

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Downs i Storbritannien. Ett avtal om skandinaviskt utnyttjande av denna

är att se som ett naturligt led i vårt eget lands liksom Danmarks och Norges

medverkan i arbetet på utveckling av telekommunikationer via satelliter.

Att man stannat just för den brittiska stationen och att uppgörelsen fått

den formen att andel förvärvats i stationens kapacitet har betingats av

trafikmässiga och ekonomiska överväganden. För egen del har jag icke

funnit anledning till erinran mot den lösning som valts eller mot storleken

av den ekonomiska insats som i sammanhanget krävs för svenskt vidkommande.

I enlighet härmed tillstyrker jag, att ett belopp av 4,8 milj. kr. tas

i anspråk under innevarande budgetår för förvärv av andel i stationen

och för deltagande i vissa planerade investeringar i anslutning till denna.

Beloppet bör belasta investeringsanslaget Teleanläggningar m. m. Det synes

mig icke erforderligt att i anledning härav hos riksdagen begära någon

ökning av detta anslag. Däremot torde den för televerket tidigare fastställda

investeringsramen böra vidgas med det angivna beloppet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t godkänna överenskommelsen

om förvärv av andel i den brittiska jordstationen för teletrafik

via satelliter.

Statens allmänna fastighetsfond

[3] 13 a. Förvärv av viss tomt inom Djurgårdsstaden i Stockholm. Genom

avtal den 12 mars 1917 mellan kronan och Stockholms stad överlät staden

bl. a. på kronan staden tillkommande förköpsrätt till vissa amiralitetskrigsmanskassan

förut tillhöriga tomter i Djurgårdsstaden, däribland

tomten nr 2 i kvarteret Kyrkogården, numera kvarteret Krigsmanskassan.

I Stockholms stadsfullmäktiges handlingar, bihang nr 61, för år 1885 anges,

att »denna rätt grundar sig på det i uplåtelsebrefven intagna vilkor,

att, om tomterna eller derå befintlig åbyggnad framdeles skulle gå till försäljning,

de samma skola hembjudas kassan, som har företrädesrätt till inlösen

emot en lika summa, som andra derför bjuda.»

I en till finansdepartementet den 10 juni 1964 inkommen skrift gjorde

ägarna till tomten nr 2 — med förmälan att de avsåg att upptaga förhandlingar

om försäljning av tomten — förfrågan, huruvida kronan önskade

vidhålla sin rätt till inlösen av tomten.

Byggnadsstyrelsen framhöll i yttrande över framställningen, alt tomten

helt omsluts av kronan tillhöriga fastigheter och ligger inom ett område,

vilket åtnjuter särskilt skydd som byggnadsminnesmärke. Fastigheten

borde förvärvas av kronan för att införlivas med detta område. Styrelsen

tillstyrkte därför — efter samråd med riksantikvarieämbetet — att

fastigheten inlöstes av kronan. Kammarkollegiet föreslog i sitt utlåtan
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

de, att byggnadsstyrelsen skulle erhålla uppdrag att förhandla med ägarna

om försäljning av tomten till kronan.

Ägarna meddelade därefter, att de träffat preliminär uppgörelse om försäljning

av tomten till Aktiebolaget Gröna Lunds Tivoli för en köpeskilling

av 200 000 kr.

Genom beslut den 11 februari 1965 uppdrog Kungl. Maj:t — som förklarade

Sig ämna utnyttja kronan tillkommande förköpsrätt till tomten _ åt

byggnadsstyrelsen att förhandla med dess nuvarande ägare om försäljning

av tomten till kronan.

I skrivelse den 28 september 1965 har byggnadsstyrelsen för Kungl.

Maj ds prövning överlämnat ett mellan styrelsen och ägarna i september

1965 under förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande träffat avtal, enligt

vilket kronan förvärvar nämnda tomt för en köpeskilling av 200 000 kr.,

som skall erläggas kontant på tillträdesdagen, nämligen första dagen i månaden

näst efter den då Kungl. Maj :ts godkännande av köpeavtalet föreligger.

Fastigheten, vars areal är 590 in2, arrenderas sedan länge av Aktiebolaget

Gröna Lunds Tivoli och ingår som eu del av tivoliområdet. Enligt arrendeavtalet

har ägarna förbundit sig att innan försäljning av fastigheten

skei hembjuda denna till bolaget. De nuvarande ägarna har uppsagt arrendekontraktet

från och med den 1 oktober 1965, och i avvaktan på kronans

tillträde har ett tillfälligt avtal mellan parterna träffats att gälla

efter nyssnämnda datum. Nuvarande arrendebelopp är 3 500 kr. för år. Fastigheten

förutsätts även efter kronans förvärv kunna disponeras av bolaget

i avvaktan på den etappvis bedrivna saneringen av Djurgårdsstaden som

byggnadsstyrelsen handhar. Det årliga arrendets grundbelopp avses höjas

med preliminärt avtalade 11 000 kr. Underhållet av byggnader skall åligga

bolaget i enlighet med byggnadsstyrelsens föreskrifter.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj :t måtte dels godkänna

sagda avtal, dels anvisa ett belopp av 201 000 kr. till täckande av köpeskillingen

och med köpet förenade övriga kostnader.

Departementschefen

Det ingångna avtalet är att se som ett led i strävandena att inom Djurgårdsstaden

bevara en kulturhistoriskt värdefull, äldre bostadsmiljö. Då

köpeskillingen synes skälig, föreslår jag att medel anvisas för förvärvet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av viss tomt inom Djurgårdsstaden i

Stockholm på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 201 000 kr.

[4] 17 a. Förvärv av viss fastighet inom stadsdelen Lilla Essingen i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 27 juli 1965 för Kungl.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Maj :ts prövning överlämnat ett mellan styrelsen och Aktiebolaget Bahco

den 24 juni och den 27 juli 1965 träffat avtal, enligt vilket kronan av bolaget

förvärvar tomten nr 1 i kvarteret Primus inom stadsdelen Lilla

Essingen i Stockholm.

Förvärvet av angivna fastighet är enligt byggnadsstyrelsen att se som ett

led i styrelsens strävanden att täcka statens behov av centralt belägna arbetslokaler

i stockholmsområdet. Köpeskillingen för fastigheten är enligt

avtalet 25 milj. kr. Den skall erläggas kontant på tillträdesdagen, vilken bestämts

till den 1 december 1965 under förutsättning att Kungl. Maj :ts godkännande

då föreligger. Om så inte är fallet, förskjuts tillträdesdagen till

den första dagen i månaden näst efter den då godkännande skett. Dock gäller

att om godkännande inte föreligger senast den 1 juli 1966, äger bolaget

häva avtalet. — I samband med försäljningen av fastigheten har bolaget

tillförsäkrat sig hyresrätten till densamma under tiden från köparens tillträdesdag

till den 31 december 1966. Bolaget skall enligt avtalet utge ersättning

härför med 2 milj. kr., vilket belopp erlägges i förskott på tillträdesdagen

i den formen att det avräknas från den då till betalning förfallande

köpeskillingen. Hyresbeloppet gäller under förutsättning att köparens

tillträdesdag blir den 1 december 1965. Framflyttas denna, skall beloppet i

motsvarande mån jämkas. Hyrestiden kan på begäran av bolaget under

vissa betingelser utsträckas, dock längst till den 30 september 1967.

I fråga om fastigheten anför byggnadsstyrelsen i sin skrivelse att tomlen

har en areal av drygt 23 500 m2 och är belägen på nordvästra delen av

Lilla Essingen, där den avgränsas av Mälaren i norr och väster samt av

Dagnyvägen i söder och Luxgatan i öster. Byggnaden på tomten är uppförd

under åren 1961 och 1962 samt består av en lagerdel i tre plan och en kontorsdel

i sju plan jämte entréplan. Lagerutrymmena inklusive vissa garagelokaler

har en yta av ca 7 700 in2 och kontorslokalerna en lägenhetsyta av

ca 6 300 in2. Styrelsen konstaterar, alt gällande stadsplan medger en utbyggnad

motsvarande ungefär en fördubbling av nuvarande kontors- och

lagerutymmen. Med hänsyn till statens behov av framför allt administrationslokaler

bör enligt styrelsen möjlighet prövas att få den i stadsplanen

för lagerlokaler förutsatta utbyggnadsrätten ändrad till att avse kontorsutrymmen.

Under åberopande av det anförda hemställer byggnadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte dels godkänna det ingångna avtalet, dels föreslå riksdagen

att anvisa 23 milj. kr. för erläggande av köpeskillingen för fastigheten.

Departementschefen

Det nu träffade avtalet mellan byggnadsstyrelsen och Aktiebolaget Bahco

om överlåtelse till kronan av en bolaget tillhörig fastighet inom stadsdelen

Lilla Essingen i Stockholm är att se som ett led i strävandena att ge
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

nom lämpliga fastighetsförvärv direkt eller indirekt tillgodose den statliga

förvaltningens behov av lokaler. Från denna synpnnkt framstår ifrågavarande

förvärv med hänsyn såväl till fastighetens läge som de erhållna lokalutrymmena

såsom väl motiverat. Då även köpeskillingen får anses vara

rimlig, är jag beredd tillstyrka, att medel anvisas för genomförande av

köpet.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av viss fastighet inom stadsdelen Lilla

Essingen i Stockholm på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 23 000 000

kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Bo Holmquist

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

43

Bilaga 5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 samt anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

F. Diverse

fl] 8. Kampanj för lönsparande. För ungdom har ett med statsmedel understött

lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 tillkom

det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönsparande.

Lönsparandet sker hos sparinstitut (affärsbanker, sparbanker, postbanken,

centralkassor för jordbrukskredit, Kooperativa förbundets sparkassa och

H.S.B.). Beträffande båda sparformerna anvisar riksdagen under fjortonde

huvudtiteln medel till årliga utlottningar av vinster bland de lönsparare som

uppfyller vissa angivna minimikrav i fråga om lönsparandet. Vinstutlottningarna

ombesörjes av riksgäldskontoret och sker särskilt för vardera sparformen.

För att stimulera ungdomens lönsparande anvisade riksdagen för budgetåren

1950/51 och 1957/58 särskilda anslag till en propagandakampanj. Till

motsvarande kampanj för det allmänna lönsparandet har riksdagen på till
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

läggsstat till riksstaten för budgetåren 1961/62 och 1962/63 anvisat reservationsanslag

av 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Därefter har riksdagen för eu

centralt bedriven kampanj avseende båda formerna av lönsparande på til Iläggsstat

till riksstaten för budgetåren 1963/64 och 1964/65 anvisat reservationsanslag

av 800 000 kr. resp. 500 000 kr. Ledningen för den centralt

bedrivna kampanjen handhas av en kommitté, vari ingår representanter för

statsmakterna, arbetsmarknadens parter och sparinstituten.

Ungdomens lönsparande har under de senaste åren stadigt ökat i omfattning.

Den vid slutet av år 1964 innestående behållningen uppgick till 224

milj. kr. Detta innebar en ökning från föregående år med 10 milj. kr.

Antalet anslutna lönsparare ökade under år 1964 med ca 6 000, medan motsvarande

ökning under år 1963 var endast ca 250. Sammanlagt utgjorde antalet

anslutna till ungdomens lönsparande vid slulet av år 1964 ca 172 000.

Behållningen per lönsparare uppgick till i genomsnitt 1 300 kr.

Det allmänna lönsparandet har under åren 1962—1964 fått en god anslutning.

Vid slutet av år 1964 uppgick antalet anslutna lönsparare till ca

463 000. Detta innebar en ökning från föregående år med ca 27 000. Den

innestående behållningen uppgick vid samma tidpunkt till 889 milj. kr., en

ökning från föregående år med 159 milj. kr. Behållningen motsvarade i

genomsnitt ca 1 900 kr. per lönsparare.

Kommittén för allmänna lönsparandet erinrar om att syftet med sparkampanjerna

varit att åstadkomma en allmän propaganda för lönsparande

till stöd för den propaganda som de enskilda sparinstituten bedriver vart

för sig eller organisationsvis. De centrala kampanjerna har skett genom

annonsering i tidningar och tidskrifter, genom affischer och liknande reklammaterial

samt genom centralt bedriven upplysningsverksamhet. 1965

ars kampanj har varit koncentrerad till våren och har omfattat såväl del

allmänna lönsparandet som ungdomens lönsparande.

Kommittén har under året gjort en undersökning för att utröna behovet

av fortsatt finansiellt stöd från det allmännas sida till propagandaåtgärder

för lönsparandet. Undersökningen har visat värdet av denna sparform som

ett medel att aktivera hushållens sparande. Spararna har allmänt varit av

den uppfattningen att deras sparande skulle ha varit lägre om de inte varit

med i lönsparandet. Undersökningen har vidare visat att kampanjerna i allt

väsentligt varit riktigt avpassade och inriktade. De hittills bedrivna propagandakampanjerna

har gett sådana resultat i fråga om sparandet, att eu

fortsatt propagandaverksamhet är motiverad. Vid beräkningen av de medel,

som behövs för en upplysningskampanj under år 1966, har en avvägning

gjorts mellan önskvärdheten av en inte alltför kostnadskrävande kampanj

och kampanjens effektivitet. För att öka antalet lönsparare, som nu uppgår

till ca 635 000, behövs en för varje år ökad nyrekrytering med hänsyn till

den stora avgången, framför allt den regelmässiga avgången från ungdomens

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

lönsparande. Kommittén anser att ett belopp av 600 000 kr. behövs tör

1966 års kampanj. Denna skall omfatta såväl ungdomens lönsparande som

det allmänna lönsparandet.

Kommittén, som började sin verksamhet år 1961, har haft till uppgift att

dra upp riktlinjerna för det allmänna lönsparandet, att introducera denna

sparform och att leda propagandakampanjer för denna. De två förstnämnda

uppgifterna är nu i det närmaste slutförda. Tidpunkten synes därför enlig!

kommittén vara lämplig att överföra och mera fast knyta kommitténs övriga

arbetsuppgifter till något statligt organ. Kommittén anser att riksgäldskontoret

närmast bör komma i fråga för denna uppgift. Planläggningen och genomförandet

av kampanjerna torde härvid lämpligast handhas av en av fullmäktige

i riksgäldskontoret utsedd kommitté med representanter från affärsbanker,

sparbanker, postbanken, riksgäldskontoret, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer

m. fl.

1 detta sammanhang torde få anmälas två framställningar om ändring av

reglerna för lönsparandet.

Enligt gällande föreskrifter för ungdomens lönsparande skall sparandet

anordnas genom en trepartsöverenskommelse mellan arbetsgivare, löntagare

och sparinstitut om sparande genom löneavdrag. Endast vid företag, som

har högst fem anställda, kan sparande anordnas genom överenskommelse

mellan löntagare och sparinstitut om direkta, regelbundna insättningar.

Svenska bankföreningen har föreslagit att bestämmelserna om ungdomens

lönsparande ändras så att lönsparande genom överenskommelse mellan enbart

löntagare och bank blir generellt tillåtet. De gällande bestämmelserna

verkar enligt föreningen hämmande på affärsbankernas ackvisition för lönsparandet.

Många ungdomar vill inte binda sig för tvånget av ett löneavdrag

av minst 10 % på bruttolönen. De skulle däremot vara beredda att månatligen

avstå så mycket som reglementsenligt krävs vid lönsparande genom

egna insättningar i bank.

Yttranden över framställningen har efter remiss avgetts av fullmäktige i

riksgäldskontoret och kommittén för allmänna lönsparandet. Fullmäktige i

riksgäldskontoret anför, att en så radikal förändring beträffande ungdomens

lönsparande som föreslås av bankföreningen skulle rycka undan den viktigaste

grundvalen för detta lönsparande. Del synes sannolikt, att de föreslagna

åtgärderna skulle få en menlig inverkan på sparandets omfattning.

Den fasthet i lönsparandets organisation, som ligger i huvudregeln om avdrag

på lönen, skulle luckras upp till men för hela sparformen. Att sparavtal

direkt mellan sparare och bank skulle bli jämställt med nu gällande huvudregel

skulle dessutom kunna tänkas få den effekten att många arbetsgivare

inte längre skulle känna sig bundna av den rekommendation om medverkan

vid ungdomens lönsparande, som arbetsgivareföreningen vid lönsparandets

start lämnade sina medlemmar. Man kan befara att vid åtskilliga företag

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

lönsparandet i sin nuvarande form skulle komma att upphöra och de anställda

ungdomarna lämnas att själva anordna sitt sparande utan den fasthet

som följer med de automatiska löneavdragen. Fullmäktige anser sig sålunda

inte kunna biträda bankföreningens förslag. Kommittén för allmänna

lönsparandet föreslår, att de gällande reglerna för lönsparande utreds närmare.

Svenska livförsäkringsbolags förening har föreslagit, att betalning av livförsäkringspremie

till försäkringsbolag jämställs med insättning på lönsparkonto

i bank. Lönsparande i bank och försäkringsbolag borde vidare

samordnas så att kvalifikationskraven för lönsparande anses uppfyllda om

sparkontoinsättningar och erlagda försäkringspremier tillsammans uppgår

till stipulerade minimibelopp.

Yttranden över framställningen har efter remiss avgetts av försäkringsinspektionen,

fullmäktige i riksgäldskontoret och kommittén för allmänna

lönsparandet. Försäkringsinspektionen förutsätter att framställningen närmast

avser sådana individuella kapitalförsäkringar för dödsfall, som är förenade

med återköpsrätt. Inspektionen har därvid, från de synpunkter som

inspektionen har att bevaka, inte funnit någon anledning till erinran i själva

huvudfrågan. En förutsättning är dock enligt inspektionen att systemet i

praktiken kan utformas så, att hanteringskostnaderna inte blir oproportionerligt

stora för arbetsgivarna och försäkringskollektiven. Inspektionen anser

vidare att hela livförsäkringspremien inte är att jämställa med insättning

på lönsparkonto i bank. Endast sparpremieandelen bör sålunda tillgodoräknas

vid bedömningen av sparprestationen under året. Inspektionen

framhåller, att dessa frågor bör utredas närmare. Fullmäktige i riksgäldskontoret

förklarar sig inte kunna biträda ifrågavarande framställning. En

samordning av livförsäkringssparandet med lönsparandet skulle enligt fullmäktige

ge upphov till svårbemästrade administrativa problem. Fullmäktige

ifrågasätter dessutom om antalet personer som årligen betalar eu livpremie,

vars sparandel motsvarar lönsparandets minimibelopp, är så stort att man

i sparfrämjande syfte skulle nå några betydande resultat av ett inordnande

av livförsäkringssparandet i det allmänna lönsparandet. Kommittén för allmänna

lönsparandet föreslår med anledning av de båda nu aktuella framställningarna,

att en särskild kommitté tillsätts för att genomarbeta de nuvarande

reglerna för lönsparande och inkomma med förslag om eventuella

ändringar.

Departementschefen

Det är enligt min mening av stor vikt att det personliga sparandet stimuleras.

En åtgärd i sådant syfte är främjandet av lönsparandet. Såsom framgått

av den tidigare lämnade redogörelsen har kommittén för allmänna lönsparandet

gjort en utredning om bl. a. effekten av den hittillsvarande propa
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

gandaverksamheten för denna sparform. Utredningen har visat att verksamheten

gett ett gott resultat. Jag finner det därför angeläget, att lönsparandet

även under nästa år kan stödjas genom en centralt ledd propagandakampanj.

Kostnaderna för denna hör dock enligt min uppfattning kunna begränsas

något i förhållande till kommitténs förslag. Jag föreslår därför att 650 000

kr. anvisas för ifrågavarande ändamål. Härvid har jag förutsatt att de medel,

som kan komma att kvarstå från årets kampanj, kan disponeras även för

nästa års verksamhet.

Om det nu ifrågavarande beloppet anvisas av riksdagen, kommer sammanlagt

2 850 000 kr. att under de senaste fem åren ha ställts till förfogande

av statsmedel för propagandakampanjer för lönsparandet. Därigenom bör en

god grund ha lagts för denna sparform. De uppgifter, som åvilat kommittén

för allmänna lönsparandet, kan därmed anses i huvudsak slutförda. I likhet

med kommittén finner jag det därför naturligt att ansvaret för eventuella

kampanjer för lönsparandet i fortsättningen överflyttas på fullmäktige i

riksgäldskontoret.

Vad beträffar framställningarna från Svenska bankföreningen och Svenska

livförsäkringsbolags förening har vissa betänkligheter framförts i remissyttrandena

mot de framlagda förslagen. Behovet av ytterligare utredning av

de berörda frågorna har därvid understrukits. Jag är därför inte beredd att

nu förorda någon ändring av reglerna för lönsparandet. Jag räknar med att

fullmäktige i riksgäldskontoret i samband med sina årliga framställningar

om medel för vinstutlottning tar upp frågan om de eventuella ändringar av

reglerna för lönsparandet som framdeles kan visa sig påkallade.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kampanj för lönsparande på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 650 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Bo Josephson

opaginerad Kontrollera mot PDF

- ; ■ . ! (, . it!-,- ■ , ,,

I • ''■ V., _

n 1 .

i ■ti* ■

''-:i, i '' it-’ k

!»T i *

i''ii''

i • ~ .i»

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

49

Bilaga 6

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och

anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

B. Allmänna kultur- och bildningsändamål

[1] 14. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik

på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsanslaget,

utgår numera bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna i

landet. Som förutsättning för bidrag till dessa föreskrivs med visst undantag

att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma eller

större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäckningsbidrag

och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan kostnads-

och intäktsutvecklingen. Det påverkas med andra ord av en rad ovissa

och svårberäkneliga faktorer.

Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1964/65 anvisades i slutet

av juni 1964 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var

vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av

4 liihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr lss

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

förlusttäckningsbidrag för spelåret och det har därför förutsatts, atl efter

årets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån omständigheter, som

orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, medfört icke förutsedda

kostnadsökningar eller ändrade intäktsförutsättningar. Detta system

med tilläggsbidrag anvisade i efterhand är detsamma som tillämpades, då

orkestrarna erhöll statsbidrag ur lotterimedelsfonden.

För spelåret 1964/65 har bidrag utgått till de sex orkester företagen med

sammanlagt 3 610 900 kr. Uppgifter har nu infordrats angående det ekonomiska

utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa framgår,

att vid tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det statliga

förlusttäckningsbidraget behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt

565 000 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är föranlett

av automatiskt ökade kostnader för löner till följd av nya löneavtal. Därjämte

har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgivaravgifter

till riksförsäkringsverket (ATP m. in.) och i någon mån minskade biljettintäkter.

Till Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening har Kungl. Maj:t ur kulturmedelsanslaget

för budgetåret 1964/65 anvisat ett belopp av 380 000 kr.

till teaterverksamheten under motsvarande spelår. På samma sätt som nyss

redovisats beträffande orkesterföretagen har beträffande denna teater förutsatts,

att en viss ökning av det statliga förlusttäckningsbidraget eventuellt

skulle kunna ifrågakomma i efterhand. Styrelsen för teatern har nu överlämnat

ett preliminärt bokslut för nämnda år utvisande ett underskott av

79 900 kr. Styrelsen anhåller om ett tilläggsanslag med hälften av detta belopp,

dvs. ca 40 000 kr.

Departementschefen

Det siffermaterial, som av orkesterföretagen samt Folkteatern i Göteborg

redovisats beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under

spelåret 1964/65, visar — förutom ett visst intäktsbortfall — väsentliga

kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga löneökningar. I enlighet

med den förut lämnade redovisningen räknar jag med ett medelsbehov

av (565 000 -f- 40 000 = ) 605 000 kr. för statsbidrag till täckning av de av

nämnda omständigheter föranledda förlusterna för spelåret.

På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kulturella

ändamål anvisats 11,3 milj. kr. Sedan viss reservation även fördelats

finns under anslaget ett hittills odisponerat belopp om ca 700 000 kr. Dessa

medel bör dock reserveras för förutsedda och eventuellt uppkommande behov

m. m. under budgetåret 1965/66. Det av mig beräknade medelsbehovet

605 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till

riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

51

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 605 000 kr.

D. Skolväsendet

[2] 23 a. Statens blindskolor m. m.: Inredning och utrustning av skolhem

i Örebro. Under budgetåren 1963/64 och 1964/65 har anvisats sammanlagt

800 000 kr. för inredning och utrustning av ett skolhem för blinda i Örebro

(Ekeskolan).

Utrustningsnåmnden för universitet och högskolor, åt vilken uppdragits

att ombesörja upphandling av erforderlig inredning och utrustning för

skolhemmet, har nu anmält, att verkställda upphandlingar liksom de anbud

som senast infordrats visar, att utrustningsprogrammet ej kan genomföras

inom den tidigare bestämda kostnadsramen, 800 000 kr. Vissa tillägg

till utrustningsprogrammet anses även nödvändiga. För att skolhemmet, som

är i bruk fr. o. m. höstterminen 1965, skall bli ändamålsenligt inrett och

utrustat måste enligt utrustningsnämnden, utöver redan gjorda inköp för

ca 776 000 kr., ytterligare anskaffningar göras för en beräknad kostnad av

192 000 kr. Enligt utrustningsnämndens beräkningar skulle därför erfordras

ett anslagstillskott av 168 000 kr.

Departementschefen

Med hänsyn till vad som anförts av utrustningsnämnden förordar jag en

höjning av kostnadsramen för inredning och utrustning av ifrågavarande

skolhem med 150 000 kr. till 950 000 kr. Då skolan redan tagits i bruk, är

det angeläget att ytterligare erforderlig inredning och utrustning anskaffas

redan under innevarande budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Statens blindskolor m. m.: Inredning och utrustning

av skolhem i Örebro på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 150 000

kr.

E. Högre utbildning och forskning

[3] 106. Extra utgifter vid universitet och högskolor. På riksstaten för innevarande

budgetår har uppförts ett reservationsanslag av 1 035 000 kr. till

extra utgifter vid universitet och högskolor. Detta anslag är av Kungl. Maj :t

fördelat på åtta anslagsposter. Av dessa står en, uppförd med 540 000 kr., till

Kungl. Maj :ts disposition. Vid ingången av detta budgetår stod, inbeIlihang

till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 155

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

räknat en odisponerad reservation, ett belopp av i runt tal 620 000 kr.

till Kungl. Maj :ts disposition.

Från förevarande anslagspost har fram till den 1 oktober 1965 för ändamål

avseende innevarande budgetår anvisats i runt tal 300 000 kr. Av detta belopp

har ca 135 000 kr. avsett en rad mindre kostnadskrävande ändamål,

medan 105 000 kr. utgått till en kurs i svenska språket för utländska studerande

— förlagd till Stockholms universitet — samt ca 60 000 kr. till

försöksverksamhet med kurs i dokumentation vid Uppsala universitet.

Under våren 1965 inleddes i samverkan mellan Sveriges radio AB och

Stockholms universitet en radiokurs för ett akademiskt betyg i ämnet statskunskap.

För kostnader i samband med denna kurs har under föregående

och innevarande budgetår anvisats sammanlagt ca 150 000 kr. från förevarande

anslagspost. Ytterligare medelsanvisningar för diskussionsseminarier

i anslutning till radiokursen, uppskattningsvis ca 65 000 kr., kan enligt

kursledningen väntas bli erforderliga under innevarande budgetår.

I den av riksdagen godkända prop. 1964:48 angående reformering av

socionomutbildningen (SU 71, rskr 190) föreslogs på grundval av socionomutbildningskommitténs

huvudbetänkande (SOU 1962:43) bl. a., att utbildningstiden

till socionomexamen skulle förlängas från 2 1/2 till 3 1/2 år.

Samtidigt skulle kravet på ett års förpraktik tas bort. Utbildningen skulle

omfatta en ettårig samhällsvetenskaplig grundkurs, tre terminers studier

i yrkesinriktade examensämnen samt en ettårig studiepraktik fördelad på

två femmånadersperioder och en tvåmånadersperiod. Under studiepraktiken

borde de studerande ges kontinuerlig handledning av kvalificerade

tjänstemän på berörda arbetsplatser. För utbildning av handledare beräknades

i propositionen medel inom ramen för socialhögskolornas anslag.

Socionomutbildningskommittén hade i sitt betänkande förutsatt, att handledarna

med hänsyn till sitt ansvar skulle erhålla särskilt arvode. Vidare

borde enligt kommittén en standardiserad ersättning utgå till studerande

som genomgår studiepraktik. Dessa rekommendationer föranledde inte något

ställningstagande i propositionen. I sitt utlåtande framhöll statsutskottet,

att frågan om vem som skulle bestrida kostnaderna för arvode åt

handledare borde lösas genom förhandlingar.

Den första intagningen av studerande till den nya utbildningsgången vid

socialhögskolorna ägde rum höstterminen 1964. Flertalet av de elever som

då inledde sin utbildning fullgör den första praktikperioden under innevarande

hösttermin.

Frågorna om särskilda ersättningar till handledare och praktikanter har

i olika sammanhang aktualiserats av Tjänstemännens centralorganisation

(.TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO). Dessa organisationer

har, liksom samarbetsnämnden för socialhögskolorna, uttalat

sig för att såväl handledararvoden som praktikantersättningar skall utgå.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

Inom ecklesiastikdepartementet har under våren 1965 en särskild arbetsgrupp

berett vissa frågor rörande den praktiska utbildningen av studerande

vid socialhögskolorna, däribland nyssnämnda spörsmål. Arbetsgruppens

ställningstaganden har föregåtts av överläggningar med en rad statliga

myndigheter — arbetsmarknadsstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen

och samarbetsnämnden för socialhögskolorna — samt företrädare

för kommunförbunden — Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet

och Svenska stadsförbundet — och berörda personal- och

studerandeorganisationer — SACO, TCO, Sveriges förenade studentkårer

och Socialhögskolornas studentkårers organisation.

I en departementspromemoria, dagtecknad i juli 1965, har arbetsgruppen

uttalat bl. a.

Det starkt växande behovet av praktik platser för studerande

vid socialhögskolorna gör det enligt arbetsgruppens mening nödvändigt

att intensifiera ansträngningarna i syfte att tillgodose detta behov. Praktikutbildning

bör därför i ökad utsträckning anordnas vid statliga myndigheter,

i första hand arbetsmarknadsstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen och

socialstyrelsen. Liksom hittills kommer emellertid med all sannolikhet den

kommunala sektorn att få ta emot flertalet av praktikanterna. För att en

kraftig ökning av antalet praktikplatser skall kunna uppnås är det av synnerlig

vikt att kommunförbunden, i enlighet med vad dessa erbjudit vid

överläggningar med arbetsgruppen, verkar för att de enskilda kommunerna

upplåter praktikplatser. I den utsträckning så är möjligt bör enligt

arbetsgruppens mening socialhögskolorna sluta överenskommelser om permanenta

praktikplatser med lämpliga praktikinstitutioner inom såväl den

offentliga som den enskilda sektorn.

Arbetsgruppen delar den allmänt uttalade uppfattningen att praktiken

under de båda femmånadersperioderna bör utformas som en integrerad del

av utbildningen. I likhet med socionomutbildningskommittén förutsätter

arbetsgruppen, att den avslutande praktikperioden om två månader bör

kunna utnyttjas för vikariatstjänstgöring e. d.

På praktikinstitutionerna bör lämnas effektiv handledning av kvalificerad

personal. De sedan budgetåret 1964/65 anordnade handledarkurserna

vid socialhögskolorna bör därför enligt arbetsgruppen ges sådan

omfattning, att de tjänstemän som skall handleda praktikanter successivt

kan beredas möjlighet att genomgå dylik kurs. Eftersom berörda tjänstemän

på praktikinstitutionerna i sin egenskap av handledare har läraransvar

för utbildningen, finner arbetsgruppen det vara av synnerlig vikt, att

socialhögskolorna bereds tillfälle att deltaga i urvalet av handledare.

Ifrågavarande handledning medför såväl merarbete som extra ansvar

för berörda tjänstemän. Detta förhållande, liksom önskvärdheten av att

kunna rekrytera de för handledaruppgifter lämpligaste tjänstemännen,

motiverar enligt arbetsgruppens uppfattning att särskilda handleda ra

r v o d e n införs i och med den nya studieordningens genomförande på

praktikstadiet, dvs. fr. o. in. höstterminen 1965.

De krav på särskilda praktikantersättningar, som framförts

av personal- och studerandeorganisationerna, finner sig arbetsgruppen

inte kunna tillstyrka. Den praktik som de studerande vid socialhögskolorna

skall genomgå utgör nämligen ett obligatoriskt led i utbildningen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Under hela utbildningstiden skall statliga studiemedel utgå i enlighet med

de tr. o. m. den 1 januari 1965 gällande bestämmelserna. Detta innebär sålunda

att de studerande även under praktiktiden erhåller studiemedel. Studiemedel

skostnaderna för detta ändamål kan beräknas uppgå till ca 4,2

milj. kr. under budgetåret 1965/66.

I fråga om de med studiepraktiken förenade kostnaderna förutsätter

arbetsgruppen att kostnader för normal handledning, lokaler, materiel

in. m. bestrids av resp. praktikinstitution. Däremot bör enligt arbetsgruppen

kostnaderna för handledararvoden, med hänsyn till ifrågavarande

handlednings deciderade undervisningskaraktär, åvila staten. Medlen för

handledararvoden bör ställas till förfogande för resp. socialhögskola, som

har att utbetala fastställt arvode direkt till handledarna.

Departementschefen

Jag vill här främst beröra vissa frågor sammanhängande med den obligatoriska

studiepraktiken inom ramen för socionomutbildningen.

Redan i prop. 1964:48 framhöll jag, att förutsättningen för att studiepraktiken

skall kunna utformas som undervisning och betraktas som en

del av socionomutbildningen är att de studerande ges kvalificerad handledning

på praktikinstitutionerna. Jag förordade i detta syfte, att särskilda

handledarkurser skulle anordnas vid socialhögskolorna. En särskild arbetsgrupp

inom ecklesiastikdepartementet har sedermera haft att bereda

vissa frågor som sammanhänger med den praktiska socionomutbildningen.

I likhet med arbetsgruppen finner jag det nödvändigt, att effektiva åtgärder

vidtas för att tillgodose det starkt växande behovet av praktikplatser

för studerande från socialhögskolorna. Berörda statliga myndigheter bör

aktivt medverka till att sådana praktikplatser anordnas vid institutioner

och förvaltningar inom deras resp. verksamhetsområden. Det är med tillfredsställelse

jag noterar, att kommunförbunden åtagit sig att på motsvarande

sätt verka för att de enskilda kommunerna i ökad omfattning skall

upplåta praktikplatser. Jag utgår, liksom arbetsgruppen, från att kostnader

för normal handledning, lokaler och materiel in. in. därvid skall bestridas

av vederbörande praktikinstitution.

För den kontinuerliga, allmänt yrkesinriktade handledningen, som

enligt arbetsgruppen bör meddelas under de båda längre praktikperioderna

om vardera fem månader, krävs betydande insatser och ett personligt

ansvar av de tjänstemän som utvalts till handledare. Det ingår sålunda

i handledarens uppgifter bl. a. att bedöma praktikantens arbetsprestationer

samt avge vitsord häröver till socialhögskolan. Med hänsyn härtill

har arbetsgruppen, liksom tidigare socionomutbildningskommittén, funnit

det skäligt, att handledarna erhåller särskilt arvode.

Det kan i sammanhanget nämnas, att kommunförbunden i en gemensam

skrift till arbetsgruppen framhållit, att man inte motsätter sig att ett visst

mindre arvode utgår till tjänstemän som fortlöpande fungerar som handledare

för elever från socialhögskolorna. Då denna praktikhandledning in
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

går i socialhögskolornas planer över studiegången, är den enligt kommunförbunden

en rent statlig angelägenhet. Staten bör därför, framhåller förbunden,

svara för kostnaderna för nämnda arvoden.

Vid överläggningar, som på Kungl. Maj :ts uppdrag upptagits av statens

avtalsverk med företrädare för berörda personalorganisationer, bär —

under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande — överenskommelse träffats

om storleken av de arvoden som bör utgå till handledare av praktikanter

från socialhögskolorna, överenskommelsen innebär, att för läsåret

1965/66 arvode skall utgå med följande månadsbelopp, nämligen 210 kr.

för en praktikant, 240 kr. för två praktikanter och 270 kr. för tre eller flera

praktikanter samtidigt. Genom beslut den 24 september 1965 har Kungl.

Maj :t godkänt överenskommelsen.

Mot bakgrunden av det anförda förordar jag, att medel anvisas på riksstaten

för arvodering av ifrågavarande handledare vid såväl statliga som

kommunala och enskilda praktikinstitutioner. Dylikt arvode bör utgå för

handledning som fullgörs enligt den av statsmakterna år 1964 beslutade

nya studieordningen (jfr prop. 1964: 48), vilken på praktikstadiet skall

tillämpas fr. o. in. höstterminen 1965. Medelsbehovet för innevarande budgetår

har av samarbetsnämnden för socialhögskolorna beräknats till ca

584 000 kr. I praktiken faller inom detta budgetår endast den första femmånadersperioden.

För budgetåret 1966/67, då kostnader uppstår för praktikhandledning

under båda femmånadersperioderna, har nämnden beräknat

ett medelsbehov av ca 1 226 000 kr. Erforderliga medel bör för innevarande

budgetår utgå från anslaget Extra utgifter vid universitet och högskolor,

posten Till Kungl. Maj :ts disposition. Fr. o. m. nästa budgetår bör kostnaderna

bestridas från socialhögskolornas resp. avlöningsanslag.

Med utgångspunkt i socionomutbildningskommitténs nyss refererade uttalande

år 1962 att en standardiserad ersättning bör utgå till de studerande

från socialhögskolorna, som genomgår studiepraktik, har arbetsgruppen

belyst frågan om de studerandes ekonomiska situation under

praktiktiden. Sålunda erinrar arbetsgruppen om att det studiesociala stödet

vid socialhögskolorna fr. o. m. den 1 januari 1965, då studiemedelssystemet

genomfördes, omfattar även studiepraktiken — bortsett från den

avslutande tvåmånadersperiod som avses utnyttjad för vikariatstjänstgöring.

Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att studiepraktiken enligt

den nya studieordningen skall utgöra en integrerad del av utbildningen

finner arbetsgruppen, att någon särskild ersättning inte bör utgå till praktikanterna.

Kommunförbunden har i denna fråga konstaterat, att praktiken

bör betraktas som utbildning, under vilken de studerandes levnadskostnader

skall bestridas av statliga studiemedel. Jag delar arbetsgruppens

uppfattning men vill samtidigt erinra om att utöver studiemedlen — f. n.

7 000 kr. om året — kan utgå extra studiemedel, om synnerliga skäl härför

kan anföras av den studerande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Jag behandlar härefter frågan om det aktuella medelsbehovet. Under

anslaget Extra utgifter vid universitet och högskolor, anslagsposten Till

Kungl. Maj :ts disposition, har för innevarande budgetår stått till förfogande

ett belopp av sammanlagt ca 620 000 kr. Under anslagsposten kvarstod

den 1 oktober 1965 i runt tal 320 000 kr. Som jag här redovisat

kan under återstoden av innevarande budgetår medelsanspråk på denna

anslagspost väntas bli ställda för dels diskussionsseminarier i anslutning

till radiokursen i statskunskap — ca 65 000 kr., dels handledararvoden

vid studiepraktik för studerande från socialhögskolorna — ca

584 000 kr. Härjämte kan av erfarenhet konstateras, att från ifrågavarande

anslagspost medel måste anvisas för att täcka kostnaderna för en rad oförutsedda

utgifter. Med hänsyn härtill räknar jag med en medelsåtgång av

1 050 000 kr. för återstoden av innevarande budgetår. Detta innebär för

budgetåret 1965/66 ett medelsbehov av 730 000 kr. utöver nu uppfört belopp

under anslaget till extra utgifter vid universitet och högskolor, posten

Till Kungl. Maj:ts disposition. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter vid universitet och högskolor på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 730 000 kr.

F. Lärarutbildning

[4] 33. Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Ett reservationsanslag

med angiven rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår uppförts

med 2 985 000 kr. Någon reservation från föregående budgetår finns

inte på anslaget.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 18 juni 1965 hemställt bl. a., att ett

reservationsanslag av 350 000 kr. anvisas på tilläggsstat till bestridande av

kostnader för utbildning av 100 lärare i vårdyrken budgetåret 1965/66.

Överstyrelsens framställning grundar sig på en promemoria angående

utbildningsfrågor inom vårdyrkena, vilken utarbetats av en samarbetskommitté

bestående av företrädare för medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

skolöverstyrelsen, Svenska landstingsförbundet, Svenska

stadsförbundet, yrkesutbildningsberedningen, 1962 års utredning angående

sjuksköterskeutbildningen och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.

Av promemorian framgår att en ökad lärarutbildning anses

nödvändig för att tillgodose det allt större behovet av utbildning på vårdområdet.

Ett ökat antal lärare bedöms erforderligt för bl. a. åldringsvård,

tandvård, fotvård och laboratoriearbete. Utbildningsbehovet anges till minst

120 lärare årligen fr. o. in. budgetåret 1965/66. överstyrelsens framställning

avser en utbildning av lärare för dylika specialavsnitt av vårdområdet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

I överstyrelsens skrivelse anges två alternativ till utformning av den

åsyftade lärarutbildningen. Det ena alternativet avser en utbildning om 33,

veckor utformad med yrkeslärarutbildningen som modell. Det andra alternativet

avser en utbildning om 19 veckor, dvs. en utbildning av samma

längd som de vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor

anordnade kortare lärarutbildningskurserna. Med hänsyn till betydelsen

av att snabbt få fram lärare inriktar sig överstyrelsen i detta sammanhang

på en utbildning av sistnämnda, kortare typ.

Den föreslagna lärarutbildningen anges vara avsedd för dem som genomgått

utbildning till något av följande yrken och som därefter fullgjort

minst två års väl vitsordad tjänstgöring i yrket, nämligen fotvårdsspecialist,

laboratorieassistent, operationsassistent, röntgenassistent, radioterapiassistent,

hörselvårdsassistent, tandsköterska och ålderdomshemsföreståndare.

Dessutom avses, enligt vad som inhämtats, även sjuksköterskor kunna

emottagas vid denna lärarutbildning.

Utbildningen avses blir förlagd till Stockholm, Göteborg och Malmö i anslutning

till därvarande yrkespedagogiska institut.

Kostnaderna för den föreslagna lärarutbildningen beräknar överstyrelsen

till i runt tal 1 310 000 kr., varav 350 000 kr. utgör kurskostnader

fallande på reservationsanslaget Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

och 960 000 kr. ersättning till deltagare fallande på förslagsanslaget

Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I

de på riksstalen för innevarande budgetår uppförda anslagen har medel för

ifrågavarande ändamål inte beräknats, överstyrelsen, som i viss omfattning

redan påbörjat den föreslagna vårdyrkeslärarutbildningen med ianspråktagande

av tillgängliga anslag, framhåller, att annan angelägen yrkeslärarutbildning

måste uppskjutas till ett senare budgetår, om tilläggsanslag ej

skulle anvisas.

Departementschefen

Med hänsyn till den rådande bristen på vårdyrkeslärare anser jag det

vara av stor vikt, att den av överstyrelsen föreslagna utbildningen anordnas

redan innevarande budgetår. Eftersom behovet av lärare i yrkesämnen

är stort även inom andra områden än vårdområdet, bör anordnandet av här

föreslagen utbildning ej leda till en minskning av annan lärarutbildning.

Jag föreslår därför, att särskilda medel anvisas för bestridande av kostnaderna

för den föreslagna vårdyrkeslärarutbildningen. Jag anser, att denna

utbildning bör reserveras för sådana specialistkategorier, som uppräknas i

en till överstyrelsens framställning fogad promemoria, dvs. för blivande

lärare för fotvårdsspecialister, laboratorie-, operations-, röntgen-, radioterapi-

och hörselvårdsassistenter, tandsköterskor och ålderdomshemsföreståndare.

Mot överstyrelsens kostnadsberäkning i vad avser kurskostnaderna har jag

ingen erinran beträffande annat än kostnaderna för auskultationsarvoden.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr i55 år 1965

Dessa kostnader bör i enlighet med gällande bestämmelser för annan, jämförbar

lärarutbildning beräknas efter 10 i stället för 15 kr. per auskultationstimme.

När det gäller ersättning till deltagarna vill jag erinra om att,

beträffande den utbildning av motsvarande yrkeskategorier som bedrivs av

statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor, ersättning inte förutsatts

skola utgå till deltagare som har anställning hos statlig eller kommunal

sjukvårdshuvudman. Liksom förutsatts beträffande nyssnämnda utbildning

räknar jag även här med att huvudmännen kommer att bevilja hos

dem anställd personal tjänstledighet med bibehållen lön för genomgång av

de kurser varom här är fråga.

I vad gäller den del av kostnaderna som hänför sig till reservationsanslaget

Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen räknar jag med ett inedelsbehov

av 340 000 kr. I samband härmed kommer förslagsanslaget Ersättning

till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen att

merbelastas i anledning av ersättningen till sådan personal som inte innehar

anställning hos sjukvårdshuvudman.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 340 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[5] 22. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. Investeringsanslagen

för universiteten samt högskolorna tillhörande ecklesiastikdepartementets

område är sammanförda till ett gemensamt anslag, benämnt

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. Under denna anslagsrubrik

har på riksstaten för innevarande budgetår uppförts ett investeringsanslag

av 144 324 000 kr. till byggnadsarbeten vid universiteten, karolinska

institutet, de tekniska högskolorna och gymnastiska centralinstitutet.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 24 augusti 1965 gjort framställning

om bl. a. anslag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66

och hemställt att vissa byggnadsobjekt m. in. måtte redovisas för riksdagen

under hösten 1965. Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

59

Universitetet i Umeå

Nybyggnad för högre utbildning och forskning i zoologi

och genetik

Enligt gällande program för utbyggnaden av universitetet i Umeå tillkommer

fr. o. m. läsåret 1966/67 bl. a. ämnet zoologi och fr. o. m. läsåiet

1967/68 bl. a. ämnet genetik (prop. 1964: 74 s. 70, SU 94, rskr 214).

Byggnadsstyrelsen bär den 9 augusti 1965 redovisat huvudhandlingar

för en nybyggnad för högre utbildning och forskning i nämnda ämnen.

Handlingarna har utarbetats på grundval av ett av 1962 års umeåkommitté

framlagt lokalprogram. Nybyggnaden, som omfattar ca 1 900 m2 rumsyta

fördelad på fem våningar, skall sammanbyggas med den nyligen färdigställda

byggnaden för anatomi och histologi. De tre nedre våningsplanen

innehåller lokaler för zoologi och de två övre lokaler för genetik. Vissa lokaler,

bl. a. för verkstadsändamål, avses att utnyttjas gemensamt för hela

byggnadskomplexet för anatomi och histologi samt zoologi och genetik.

Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för nybyggnaden till 4 190 000

kr. enligt prisläget den 1 april 1965, vilket motsvarar ca 2 200 kr. per in2

rumsyta. Enligt styrelsen torde byggnadsarbetena kunna igångsättas i januari

1966. Byggnadstiden beräknas till 14 månader.

Genom beslut den 24 september 1965 har Kungl. Maj :t uppdragit åt

byggnadsstyrelsen att fortsätta projekteringen av byggnadsobjektet fram

t. o. in. färdigställande av bygghandlingar.

Tekniska högskolan i Lund

Fastighetsförvärv

1 utbyggnadsplanen för universitetet och högskolorna i Lund har byggnadsstyrelsen

räknat med en hundraprocentig lokalmässig utbyggnadsreserv

(jfr prop. 1965: 104 s. 7). För att en dylik reserv skall kunna erhållas och

för att den mark som redan står till förfogande skall kunna utnyttjas på

ett ändamålsenligt sätt krävs enligt byggnadsstyrelsen vissa markförvärv.

I detta syfte har byggnadsstyrelsen träffat avtal om förvärv av ett område

i privat ägo med en areal av ca 23 560 m2 beläget omedelbart öster om nybyggnaderna

för maskinteknik och elektroteknik vid tekniska högskolan i

Lund. Avtalet förutsätter Kungl. Maj :ts godkännande före den 1 april 1966.

På området finns uppförda dels ett äldre bostadshus innehållande tre omoderna

mindre lägenheter, dels en fabriksbyggnad med tillhörande förrådsbyggnad

och garage. Fabriksbyggnaden omfattar ca 2 700 m2 rumsyta. De

i byggnaden redan friställda lokalerna avses enligt byggnadsstyrelsen tills

vidare bli utnyttjade som lager. Köpeskillingen uppgår enligt avtalet till

1 525 000 kr.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

I investeringsplanen för högskolan finns uppförd en kostnadsram av

51 000 kr., som avser ett numera avslutat fastighetsförvärv i samhand med

nybyggnaden för arkitektur. Styrelsen föreslår nu att en till 1 575 000 kr.

förhöjd ram uppförs i planen.

Departementschefen

För innevarande budgetår har på riksstaten anvisats i det närmaste

145 milj. kr. under investeringsanslaget Byggnadsarbeten vid universiteten

och vissa högskolor. Den ingående medelsreservationen uppgår till

över 30 milj. kr., varför sammanlagt ca 175 milj. kr. står till förfogande.

Huruvida ytterligare medelsanvisning erfordras under löpande budgetår är

enligt min mening svårt att redan nu bedöma. Jag avser därför att ta upp

denna fråga till behandling i samband med kommande förslag till utgifter

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66. Ett säkrare underlag

för bedömning av medelsbehovet torde då komma att föreligga.

Av de av byggnadsstyrelsen redovisade byggnadsobjekten har jag med

hänsyn till projekteringsläget för dessa och tidpunkten för arbetenas påbörjande

funnit anledning framlägga förslag om afl den i det föregående

behandlade byggnaden för högre utbildning och forskning i zoologi och genetik

vid universitetet i Umeå nu uppförs i investeringsplanen för universitetet.

Som framgår av det föregående har Kungl. Maj :t tidigare prövat huvudhandlingar

för byggnadsobjektet.

i prop. 1965: 104 (s. 35) uttalade jag att byggnadsstyrelsen borde, när

det gällde frågor rörande större fastighetsförvärv, framlägga förslag i så

god tid att de kunde underställas riksdagen för godkännande. Vissa fastighetsförvärv

borde dock Kungl. Maj :t i undantagsfall få föranslalta om inom

ramen för tillgängliga medel under ifrågavarande anslag. Det förslag till

fastighetsförvärv i Lund som redovisats i det föregående har jag funnit mig

böra behandla i detta sammanhang med hänsyn till att avtalet om förvärvet

förutsätter Kungl. Maj :ts godkännande före den 1 april 1966. I likhet

med byggnadsstyrelsen finner jag förvärvet angeläget som ett led i strävandena

att säkra erforderlig mark för den fortsatta utbyggnaden av universitetet

och högskolorna i Lund. Den i avtalet angivna köpesumman, 1 525 000

kr., finner jag godtagbar. Jag anser därför att den i investeringsplanen för

tekniska högskolan i Lund uppförda kostnadsramen för fastighetsförvärv

av 51 000 kr. i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör höjas till

1 575 000 kr.

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört bör i de under ifrågavarande

anslag för budgetåret 1965/66 uppförda investeringsplanerna införas

dels följande nya kostnadsram, dels följande ändrade kostnadsram,

vilka båda är beräknade enligt prisläget den 1 april 1965.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

61

Universitetet i Umeå

Nybyggnad för högre utbildning och forskning i zoologi och ge
-

netik .................................................. 4 190 000

Tekniska högskolan i Lund

Fastighetsförvärv......................................... 1 575 000

.lag förordar att kostnaderna för objekten innevarande budgetår får bestridas

av tillgängliga medel under anslaget Byggnadsarbeten vid universiteten

och vissa högskolor.

Fader åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av kostnaderna för en nybyggnad vid universitetet

i Umeå samt för visst fastighetsförvärv i Lund.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Monika Hallgren

5 liihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr lss

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

63

Bilaga 7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

område

[1] 8. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor in. m.

För budgetåret 1965/66 är på riksstaten under förevarande anslagsrubrik

uppfört ett reservationsanslag av 1,8 milj. kr. Av detta belopp disponeras

1,5 milj. kr. av utrustningsnämnden för universitet och högskolor för i en

särskild ulrustningsplan upptagna ändamål. Återstående 300 000 kr. disponeras

av byggnadsstyrelsen för ändamål, som redovisats i en särskild inredningsplan.

Nämnden och styrelsen äger inom ramen för tillgängliga medel

—- oavsett i utrustnings- och inredningsplanerna för objekten beräknad

medelsförbrukning — bestrida kostnader för utrustning resp. inredning av

de i vederbörande plan upptagna objekten intill högst det belopp, som för

varje objekt angetts som kostnadsram.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor hemställer om införande

i utrustningsplanen för budgetåret 1965/66 av två nya kostnadsramar

avseende institutionerna för genetik och växtförädling samt fruktoch

bärodling vid lantbrukshögskolan. Till följd av att en utökning av utbildningskapaciteten

avses ske vid dessa institutioner bör enligt nämnden

erforderlig utrustning redan under innevarande budgetår ställas till institutionernas

förfogande.

Nämnden framhåller, att det är tillräckligt, att kostnadsramar fastställs

för ifrågavarande projekt, varigenom möjlighet bereds nämnden att utlägga

för objekten erforderliga beställningar, samt att nämnden bemyndigas att

under budgetåret 1965/66 likvidera under dessa nya kostnadsramar gjorda

inköp med anlitande av redan tillgängliga medel under förevarande reservationsanslag.

Nämnden avser att senare inkomma med beräkning av det

totala medelsbehovet för utrustningsverksamheten under budgetåret 1965/

66. Därvid kan konstateras huruvida de beställningar, som sker på grundval

av de aktuella nya kostnadsramarna, påverkar medelsbehovet i sådan omfattning

att ytterligare medel måste anvisas redan för budgetåret 1965/66.

Beträffande de nya objekten anför nämnden bl. a.

Institutionen för genetik och växtförädling, Ultuna

Då universitetet i Uppsala icke har någon institution för genetik replierar

universitetet i detta ämne på institutionen för genetik och växtförädling

vid lantbrukshögskolan. F. n. uppgår antalet genetikstuderande vid universitetet

till ca 70, av vilka flertalet följer undervisningen för två betyg och

sålunda är studerande vid institutionen under minst två terminer. Efterfrågan

på utbildningsplatser för universitetsstuderande i genetik är emellertid

större än antalet disponibla platser. Bristen på lämpliga lokaler har hittills

omöjliggjort eu ökad intagning. Nyligen har emellertid en byggnad —

en s. k. försökslada — friställts för institutionens behov. För att denna

byggnad skall kunna utnyttjas och bereda plats för ytterligare ca 30 genetikstuderande

erfordras emellertid att den upprustas. Ifrån byggnadsstyrelsen

har upplysts, att upprustningen torde kunna utföras redan under

hösten 1965.

För de 30 utbildningsplatser som tillkommer erfordras komplettering

av den befintliga apparatutrustningen vid institutionen. Professorn i genetik

har kostnadsberäknat denna utrustning till ca 184 000 kr. exklusive allmän

varuskatt. Nämnden föreslår, att för genetik och växtförädling fastställs

en såsom definitiv betecknad kostnadsram på 180 000 kr.

Institutionen för frukt- och b ä r o d 1 i n g, A 1 n a r p

Såsom redovisats i prop. 1965: 1 (bil. Ils. 307, JoU 1, rskr 9) är ombyggnad

i egentlig mening ej längre aktuell av den av institutionen för frukt- och

bärodling disponerade byggnaden. Endast förbättringar, som kan hänföras

till underhåll, skall vidtas på denna.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Fr. o. m. höstterminen 1965 har viss del av hortonomntbildningen förlagts

till institutionen. Antalet hortonomie studerande vid institutionen beräknas

komma att uppgå till högst 20.

Professorn i förevarande ämne har hos nämnden hemställt, att institutionen

snarast utrustas med erforderlig apparatur m. m. för undervisning.

Apparaturen bör utnyttjas äA''en för forskning. Kostnaderna för utrustningen

beräknar nämnden till 90 000 kr. För institutionen för frukt- och

bärodling bör alltså enligt nämnden fastställas en såsom definitiv betecknad

kostnadsram av 90 000 kr.

Byggnadsstyrelsen hemställer om att i inredningsplanen för 1965/66

upptas definitiva kostnadsramar avseende inredning av nybyggnader för

institutionerna för växtodling och växtpatologi vid lantbrukshögskolan

samt för statens lantbrukskemiska laboratorium. Delramar för dessa arbeten

har tidigare godkänts av riksdagen. Dessa delramar uppgår till resp.

350 000 kr., 350 000 kr. och 100 000 kr. De av styrelsen föreslagna totala

kostnadsramarna för ifrågavarande inredningsobjekt beräknas till resp.

720 000 kr., 925 000 kr. och 1 065 000 kr.

De för nämnda objekt för budgetåret 1965/66 anvisade medlen, 300 000

kr., har enligt styrelsen visat sig otillräckliga. Ytterligare medelsanvisning

för budgetåret uppgående till 340 000 kr. måste därför ske, om objekten

skall kunna tas i bruk så snart byggnadsarbetena slutförts. Styrelsen framhåller,

att de totala kostnadsramarna uppskattats med ledning av de beräkningsgrunder

som tidigare tillämpats av utrustningsnämnden för universitet

och högskolor. Kostnaderna för inredning har bedömts motsvara ett

genomsnittligt värde av ca 14 % av byggnadskostnaderna. I inredningskostnaderna

ingår även kostnader för projektering och administrationskostnader

för inköpsverksamheten samt vissa omkostnader.

Departementschefen

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 april 1965 ställdes till förfogande

dels för utrustningsnämnden för universitet och högskolor — utöver vad

som tidigare disponerades av nämnden — 1,5 milj. kr., dels för byggnadsstyrelsen

300 000 kr. att disponeras för ändamål upptagna i en utrustnings-

resp. en inredningsplan för jordbrukets högskolor. I dessa planer

angavs för de olika utrustnings- och inredningsföretagen av riksdagen godkända

kostnadsramar. Dessa är antingen definitiva ramar, dvs. avser hela

kostnaden för ifrågavarande förslag, eller delramar t. o. m. budgetåret

1965/66, vilket innebär att slutlig kostnadsberäkning av företaget i fråga

ej varit möjlig att genomföra och att ytterligare kostnader i regel torde vara

att förvänta.

I det föregående har redogörelse lämnats för förslag till ändrade kostnadsramar.

Jag har inte funnit anledning till erinran mot dessa. Jag förordar

sålunda att följande nya definitiva kostnadsramar för utrustnings
-

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

objekt vid lantbrukshögskolan godkänns och intas i utrustningsplanen för

budgetåret 1965/66, nämligen

Institutionen för genetik och växtförädling.................. 180 000

Institutionen för frukt- och bärodling ...................... 90 000

Jag förordar vidare, att för de i inredningsplanen för budgetåret 1965/66

upptagna företagen godkänns följande totala kostnadsramar, nämligen för

Institutionen för växtodling vid lantbrukshögskolan .......... 720 000

Institutionen för växtpatologi vid lantbrukshögskolan ........ 925 000

Statens lantbrukskemiska laboratorium .................... 1 065 000

Finansieringen av nyssnämnda objekt bör ske på så sätt, att nämnden

och styrelsen erhåller medgivande att anlita för myndigheten tillgängliga

medel under förevarande anslag för att under budgetåret 1965/66 bestrida

uppkommande kostnader för utrustning resp. inredning intill högst det

belopp som i vederbörande plan angetts som kostnadsram för varje objekt.

Vad beträffar den av byggnadsstyrelsen begärda ytterligare medelstilldelningen

för innevarande budgetår avser jag att ta upp denna fråga till

prövning i samband med kommande förslag till utgifter på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1965/66. Ett bättre underlag för bedömning

av medelsbehovet torde då kunna föreligga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av kostnaderna för utrustning av institutionerna

för genetik och växtförädling samt frukt- och bärodling

vid lantbrukshögskolan.

[2] 13. Bidrag till Sveriges utsädesförening. På riksstaten för budgetåret

1965/66 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett anslag av 2 749 000

kr.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening hemställer, att på tilläggsstat anvisas

48 000 kr. för att täcka vissa personalkostnader.

Styrelsen anför, att den vid uppgörandet av sina anslagsframställningar

för budgetåren 1964/65 och 1965/66 räknat med att lönerna skulle utgå enligt

den placering i lönegrad, som då gällde för de olika personalkategorierna

vid föreningen. Genom beslut vid 1964 och 1965 års riksdagar samt av

Kungl. Maj :t i anslutning därtill meddelade bestämmelser har vissa kategorier

tjänster vid föreningen erhållit förhöjd placering i lönegrad fr. o. m.

den 1 juli 1964 och den 1 juli 1965. Härigenom har uppkommit oförutsedda

löneökningar. Vidare har föreningen fått vidkännas ökade pensions- och socialförsäkringsavgifter.

Den sammanlagda merkostnaden med anledning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965 67

härav utgör för budgetåret 1964/65 4 200 kr. och för budgetåret 1965/66

43 800 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan tillstyrker utsädesföreningens förslag.

Departementschefen

De ökade kostnader, som Sveriges utsädesförening fått vidkännas på

grund av höjda lönegradsplaceringar för vissa ordinarie tjänstemän, bör

täckas med statsmedel. Härför erfordras att statsbidraget till föreningen

för innevarande budgetår ökas med 48 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Sveriges utsädesförening på tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag

av 48 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[3] 26. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Kungl. Maj :t

ställde genom beslut den 29 april 1965 förevarande investeringsanslag av

2 390 000 kr. till byggnadsstyrelsens förfogande för budgetåret 1965/66 att

disponeras i enlighet med en investeringsplan, som för de i planen ingående

byggnadsobjekten upptog av riksdagen godkända kostnadsramar.

Byggnadsstyrelsen hemställer dels att för vissa av de i investeringsplanen

redan upptagna byggnadsföretagen nya kostnadsramar godkänns, dels

att kostnadsram godkänns för första etappen av nybyggnad av panncentral

vid lantbrukshögskolan, Ultuna. Styrelsen hemställer vidare, att på tillläggsstat

för innevarande budgetår under förevarande anslag anvisas 1

milj. kr. Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a.

Lantbrukshögskolan

Ultuna. Nybyggnader för växtodling, växt patologi och

b i g ä r d samt försörjningsåtgärder

För ifrågavarande byggnadsföretag lämnades redogörelser i prop. 1964: 44

(s. 2). 1 prop. 1965: 1 (bil. It s. 308) upptogs kostnadsramarna för projekten

enligt prisläget den 1 juli 1964 till totalt 9 130 000 kr., varav för nybyggnad

för växtodling 3 935 000 kr., för nybyggnad för växtpatologi 4 035 000 kr.,

för bigård 415 000 kr. och för försörjningsåtgärder 745 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

C8

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

I skrivelse den 18 mars 1965 anmälde byggnadsstyrelsen, att kostnaderna

efter företagen anbudsprövning beräknades till 9 850 000 kr. Genom beslut

av Kungl. Maj :t den 19 mars 1965 uppdrogs åt byggnadsstyrelsen att utan

hinder av att kostnadsramarna beräknades till sistnämnda belopp låta

påbörja uppförandet av byggnaderna. Arbetena igångsattes i april 1965.

Nybygonaderna för växtodling och växtpatologi beräknas bli tagna i bruk

under våren 1967. Bigården beräknas bli färdigställd under hösten 1965.

Byggnadsstyrelsen redovisar i skrivelse den 22 augusti 1965 kostnadsramen

för ifrågavarande projekt enligt prisläget den 1 april 1965 till

9 930 000 kr., varav för nybyggnad för växtodling 4,5 milj. kr., för nybyggnad

för växtpatologi 4,3 milj. kr., för bigård 445 000 kr. och för försörjningsåtgärder

685 000 kr.

U It u na. Två lantarbetarbostäder

Förevarande byggnadsobjekt bär redovisats i prop. 1964:44 (s. 3) och

prop. 1965: 1 (bil. Ils. 308).

Genom beslut den 21 maj 1964 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att inom en kostnadsram av 190 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963 uppföra

ifrågavarande lantarbetarbostäder, varvid färdigfabricerade standardbostäder

syntes böra komma i fråga.

1 skrivelse den 24 augusti 1965 har byggnadsstyrelsen anmält, att pa

grundval av anbud på färdigfabricerade standardbostäder kostnaderna för

ifrågavarande objekt uppgår till 280 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1965. Styrelsen har bedömt ifrågavarande anbud såsom skäligt. En förnyad

anbudsinfordran skulle enligt styrelsen inte reducera kostnaden. Styrelsen

hemställer därför, att objektet upptas med en kostnadsram av 280 000 kr.

Byggnadstiden beräknas till november 1965—mars 1966.

Ultuna. Nybyggnad av panncentral, etapp I

Vid lantbrukshögskolan erfordras för värmeförsörjningen av nybyggnaderna

för institutionerna för växtodling och växtpatologi samt för radiobiologiska

avdelningen en ny panncentral. Även statens lantbrukskemiska laboratoriums

planerade nybyggnad i Ultuna skall erhålla sin värmeförsörjning

från denna central.

Genom beslut den 11 februari 1965 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att på grundval av framlagt byggnadsprogram utföra projekteringen

av byggnad för panncentralen fram t. o. in. färdigställande av huvudhandlingar.

Med skrivelse den 6 september 1965 har byggnadsstyrelsen

redovisat huvudhandlingarna för ifrågavarande byggnadsprojekt. Kostnaden

för nybyggnad beräknas av styrelsen på grundval av dessa handlingar

och enligt prisläget den 1 april 1965 till 3 575 000 kr. Kostnadernas fördelning

framgår av följande sammanställning.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Projekteringskostnad.................. 400 000

Byggnadskostnad..................... 900 000

VVS-kostnad......................... 835 000

El-kostnad........................... 460 000

Centraladministration ................. 130 000

Försörjningsåtgärder.................. 850 000

Summa kr. 3 575 000

Genom beslut den 15 oktober 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att på grundval av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta projekteringen

fram t. o. m. färdigställande av bygghandlingar.

Departementschefen

I det föregående har redogörelse lämnats för byggnadsobjekt, som tidigare

redovisats för riksdagen men beträffande vilka på anbud beräknade kostnader

visat sig överstiga tidigare kostnadsberäkningar. Dessa företag är nybyggnader

för växtodling, växtpatologi och bigård, försörj ningsåtgärder

samt två lantarbetarbostäder. Samtliga dessa objekt utom lantarbetarbostäderna

har efter Kungl. Maj :ts beslut redan påbörjats. De för uppförande

av de båda lantarbetarbostäderna numera beräknade kostnaderna anser

jag vara alltför höga. Särskilda åtgärder torde därför böra vidtas för att

nedbringa dessa kostnader. Då det är angeläget att de ifrågavarande bostäderna

snarast blir uppförda, bör emellertid den av byggnadsstyrelsen

beräknade kostnadsramen nu intas i investeringsplanen. Vid den fortsatta

handläggningen av byggnadsärendet bör tillses att kostnadsbesparande åtgärder

vidtas.

Nybyggnaden av panncentral sammanhänger med pågående och planerade

nybyggnader inom Ultuna-området. Mot den redovisade kostnadsberäkningen

av första etappen av 3 575 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1965, som är grundad på huvudhandlingar, har jag ingen erinran. Objektet

bör med nämnda kostnadsram upjitas i investeringsplanen.

Med hänvisning till vad jag anfört bör i investeringsplanen införas ändrade

kostnadsramar och ny kostnadsram enligt följande. Samtliga ramar

avser prisläget den 1 april 1965.

Lantbrukshögskolan

Växtodling, nybyggnad ................ 4 500 000

Växtpatologi, nybyggnad .............. 4 300 000

Bigård, ekonomibyggnad, nybyggnad .... 445 000

Försörj ningsåtgärder.................. 685 000

Två lantarbetarbostäder, nybyggnader . . 280 000

Panncentral, etapp I, nybyggnad........ 3 575 000

För innevarande budgetår har på ordinarie riksstat anvisats 2 390 000 kr.

under förevarande anslag. Den ingående medelsreservationen uppgår till ca

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

10 milj. kr„ varför ca 12 milj. kr. står till förfogande för byggnadsverksamheten

inom det ifrågavarande området. Huruvida ytterligare medelsanvisning

erfordras under löpande budgetår är svårt att nu bedöma. Jag avser

därför att ta upp denna fråga till behandling i samband med kommande

förslag till utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66.

Ett bättre underlag för en bedömning av medelsbehovet torde då kunna föreligga.

Jag förordar att kostnaderna för nybyggnad av panncentral får bestridas

av tillgängliga medel under anslaget Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor

m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av kostnaderna för nybyggnad av panncentral,

etapp I, vid lantbrukshögskolan, Ultuna.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Jan Karlsson

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 åi 1965

71

Bilaga 8

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om medel för budgetåret 1965/66 till reparations- och underhållskostnader

m. in. under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond

och anför.

Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken reparations- och

underhållskostnader m. in. har på denna deltond för budgetåret 1965/66

anvisats sammanlagt 3 084 000 kr. Posten är uppdelad på två underrubriker.

Den ena av dem avser karolinska sjukhuset och har upptagits med

2 584 000 kr., varav 560 000 kr. beräknats för särskilda arbeten.

I skrivelse den 13 februari 1965 har karolinska sjukhusets direktion

hemställt, att för vidtagande av vissa förbättringsåtgärder inom barnmedicinska

klinikens vårdavdelning 9 måtte på tilläggsstat för budgetåret

1964/65 under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond

anvisas 175 000 kronor.

Direktionen har därvid anfört, att vid ifrågavarande avdelning vårdas

blodby tesbarn, prematura barn samt akut sjuka spädbarn, vilka har kraftigt

ökad infektionskänslighet eller är svårt infekterade. Man måste därför

ställa synnerligen höga sjukhushygieniska krav på avdelningen. En undersökning

utvisar emellertid, att inte ens på vanlig vårdavdelning som självklara

ansedda hygieniska krav kan uppfyllas där. Sedan sommaren 1964

har också ett flertal nosocomiala infektioner av epidemisk karaktär inträffat

på avdelningen, flera av synnerligen allvarlig art.

Även om den intensivvårdavdelning som f. n. projekteras vid barnklinikerna

kommer till stånd och därigenom de infektionskänsligaste fallen av
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

lastas avdelning 9, är vissa förbättringsåtgärder oundgängligen erforderliga.

Sålunda måste bl. a. såväl blodbytesrum med för operationssal godtagbar

standard som nya isoleringsrum anordnas och biutrymmen för disk, förråd

m. m. förbättras. De sammanlagda kostnaderna härför har beräknats uppgå

till 175 000 kr.

Departementschefen

Med hänsyn till den ur hygienisk synpunkt inte godtagbara standarden

på vårdavdelning 9 inom karolinska sjukhusets barnmedicinska klinik anser

jag det synnerligen angeläget, att ifrågavarande ombyggnadsarbeten

snarast kommer till stånd. Kostnaderna härför torde emellertid inte rymmas

inom det belopp som under karolinska sjukhusets delfond av statens

allmänna fastighetsfond beräknats för reparations- och underhållskostnader

in. m. Jag föreslår därför, att under innevarande budgetår ytterligare

175 000 kr. beräknas för detta ändamål. Härvid kommer det i staten upptagna

överskottet från karolinska sjukhusets delfond att automatiskt minska.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att på staten för statens allmänna fastighetsfond, karolinska

sjukhusets delfond, under posten Reparations- och

underhållskostnader m. m. för budgetåret 1965/66 beräkna

ett belopp av ytterligare 175 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Bo Josephson

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

73

Bilaga 9

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1965/66

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

G 1 Reglering av prisstegringar.......................... 4 200 000

G 4 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag 8 500 000

12 700 000

V. Socialdepartementet

G 4 a Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark

för Danderyds sjukhus, reservationsanslag............ 1 855 000

H 3 Karolinska sjukhuset: Utrustning, reservationsanslag ---- 270 000

H 6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer
lasarettet

m. m., reservationsanslag.................. 2 600 000

4 725 000

VI. Kommunikationsdepartementet

D 16 Statliga farledsarbeten, reservationsanslag.............. 1 250 000

VII. Finansdepartementet

F 8 Kampanj för lönsparande, reservationsanslag............ 650 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

B 14 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 605 000

D 23 a Statens blindskolor m. m.: Inredning och utrustning av

skolhem i Örebro, reservationsanslag.................. ISO 000

E 106 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag

.......................................... ^30 000

F 33 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag

.......................................... 340 000

1 825 000

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

IX. Jordbruksdepartementet

F 13 Bidrag till Sveriges utsädesförening ..................

Säger för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

III. Statens allmänna fastighets fond

Socialdepartementet:

11 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ........

Kommunikationsdepartementet:

13 a Förvärv av viss tomt inom Djurgårdsstaden i Stockholm

17 a Förvärv av viss fastighet inom stadsdelen Lilla Essingen i

Stockholm....................

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond:

6 a Vissa exploateringskostnader m. m.....

V. Statens utlåningsfonder

Socialdepartementet:

2 Statens bosättningslånefond ........................

VII. Fonden för förlag till statsverket

Utrikesdepartementet:

a Utförande av beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm

..........................................

Säger för kapitalbudgeten

48 000

21198 000

240 000

201 000

23 000 000

23 441 000

650 000

10 000 000

3 000 000

37 091 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650660

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:431 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat / till riksstaten för budgetåret 1965/66, i vad propositionen a1 i texten
  2. Rskr. 1965:432 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat / till riksstaten för budgetåret 1965/66, i vad propositionen a1 i texten
  3. Rskr. 1965:435 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tiliäggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1965166, i vad propositionen a1 i texten
  4. Rskr. 1965:436 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tiliäggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1965166, i vad propositionen a1 i texten
  5. Rskr. 1965:437 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tiUäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66, i vad propositionen a1 i texten

Visa alla 16