Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av aktierna i Svenska Durox aktiebolag, m. m

1965-11-05 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:168, Angående förvärv av aktierna i Svenska Durox aktiebolag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965

1

Nr 168

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående förvärv av aktierna

i Svenska Durox aktiebolag, m. m.; given

Stockholms slott den 5 november 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I enlighet med beslut av 1961 års riksdag har Svenska Skifferoljeaktiebolagets

verksamhet successivt ställts om och avvecklats. Inom bolaget har

i samband därmed bedrivits utvecklingsarbete avseende produktion av byggnadsmaterial.

Bolagets industrianläggningar m. m. i Kvarntorp har numera

sålts till Yxhults Stenhuggeriaktiebolag. Vidare har skifferoljebolaget under

förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande träffat avtal om förvärv av

aktierna i Svenska Durox aktiebolag, som är moder- och försäljningsbolag

i en koncern i byggnadsmaterialbranschen. Avsikten är att skifferoljebolagets

utvecklingsarbete skall fortsättas inom Duroxkoncernen.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner skifferoljebolagets förvärv

av aktierna i Duroxbolaget i syfte att samordna och effektivera den

statliga företagsverksamheten på byggnadsmaterialområdet. I samband

härmed förordas, att aktierna i Törefors aktiebolag och i Laxå bruks aktiebolag

övertas av skifferoljebolaget.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 168

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965

Utdrag av protokollet över handels ärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om godkännande

av ett av Svenska skifferoljeaktiebolaget träffat avtal om förvärv av aktierna

i Svenska Durox aktiebolag, m. m., och anför.

Inledning

Riksdagen beslöt år 1961, att Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet

skulle avvecklas enligt i huvudsak de riktlinjer, som jag förordat i

prop. 1961:199 (SU 191, rskr 399). Dessa riktlinjer innefattade rätt för

Kungl. Maj:t att fatta de närmare beslut med avseende på verksamheten

och dispositionen av bolagets tillgångar som erfordrades för att genomföra

avvecklingen.

Redogörelser för avvecklingens förlopp har vid skilda tillfällen lämnats

riksdagen, senast i samband med prop. 1965: 83 angående den framtida verksamheten

vid Törefors aktiebolag med flera statliga företag. I anledning

av förslag i sistnämnda proposition bemyndigade riksdagen (SU 82, rskr 218)

Kungl. Maj :t att, om Kungl. Maj :t fann det lämpligt, besluta om ekonomiskt

samgående mellan skifferoljebolaget samt Laxå bruks aktiebolag och

Törefors aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat

i propositionen.

Kungl. Maj :t godkände den 15 september 1965 ett mellan skifferoljebolaget

å ena samt Yxhults stenhuggeriaktiebolag och Ytong aktiebolag å andra

sidan träffat avtal om överlåtelse till Yxhult-bolaget av skifferoljebolagets

tillgångar med vissa undantag.

Samma dag bemyndigade Kungl. Maj :t mig att själv eller genom av mig

befullmäktigat ombud vid bolagsstämma med skifferoljebolaget besluta, att

bolaget skulle köpa samtliga aktier i Svenska Durox aktiebolag. Avtal om

köpet skulle för att äga giltighet gentemot skifferoljebolaget underställas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965

3

Kungl. Maj:t för godkännande. Sedan bolagsstämma hållits den 17 september

1965 undertecknades den 20 samma månad avtal om köpet med nämnda

förbehåll.

Jag torde nu för Kungl. Maj :ts prövning få ta upp frågan om skifferoljebolagets

förvärv av aktierna i Duroxbolaget och därmed sammanhängande

spörsmål.

Svenska skifferoljeaktiebolaget

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att genom oljeutvinning

ur alunskiffertillgångarna i östra Närke medverka till landets försörjning

med flytande bränslen. Efter krigets slut beslöt statsmakterna, att

verksamheten, som ansågs ha stor betydelse ur beredskapssynpunkt, skulle

fortsätta. Enligt bolagets bedömning, vilken efter prövning av den s. k.

Kvarntorpsutredningen biträddes av statsmakterna, väntades bolaget bli

ekonomiskt självbärande. Medel för att bygga ut och rationalisera driften

anvisades bolaget. Priserna på bolagets produkter samt löner och andra

kostnader utvecklades emellertid ogynnsamt för bolaget. För att upprätthålla

verksamheten fick bolaget stöd i form av eftergift av eu del av den

bensinskatt bolaget i egenskap av producent hade att erlägga. Ungefär samtidigt

utvidgades verksamheten till att omfatta jämväl tillverkning och leverans

av ammoniak enligt avtal med Kooperativa förbundet och Aktiebolaget

Svenska salpeterverken.

Sedan frågor om ytterligare kapitaltillskott aktualiserats av bolaget och

av bränsleutredningen, underkastades bolagets verksamhet utredning av

särskilda sakkunniga, oljeskifferutredningen. Denna fann i sitt betänkande,

som lades fram år 1961, att verksamheten icke kunde bli lönande ens

efter omfattande nyinvesteringar och att beredskapsvärdet icke kunde anses

vara så stort, att fortsatt statligt stöd kunde anses motiverat. Med

hänsyn härtill föreslog utredningen, att verksamheten så snart som möjligt

skulle avvecklas och bolaget likvideras.

Sedan oljeskifferutredningen lagt fram sitt betänkande tillkallade jag

med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande en särskild kommission, Kvarntorpskommissionen,

med uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete

m. in., som föranleddes av förslaget. Såsom direktiv till kommissionen

uttalade jag, att en avveckling av den s. k. skifferpyrolysen samt

andra bearbetnings- och förädlingsprocesser med skiffer som utgångsmaterial

syntes vara det ur affärsmässiga synpunkter mest rationella alternativet.

Frågan hur avvecklingen borde genomföras behövde dock övervägas ytterligare.

Möjligheterna att alltjämt driva bolagets lönsamma anläggningar

borde beaktas. Skälig hänsyn borde tas till de arbetare och tjänstemän, som

hade sin försörjning vid företaget. Det borde undersökas i vilken utsträckning

en nyetablering av livskraftig industri i området kunde ske.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965

Sedan oljeskifferutredningens betänkande remissbehandlats lades frågan

om skifferoljebolagets framtid fram i prop. 1961: 199. I propositionen biträddes

ett förslag av Kvarntorpskommissionen, som innebar, att skifferoljebolagets

dåvarande verksamhet successivt skulle avvecklas. Därigenom

skulle man undgå de stora problem som skulle uppstå, därest hela

arbetsstyrkan i Kvarntorp — vid denna tidpunkt över 1 100 anställda —

omedelbart skulle ställas utan arbete. Vid ett totalt och omedelbart nedläggande

fanns stor risk för att praktiskt taget liela det i bolaget investerade

kapitalet skulle gå förlorat. Vid en successiv avveckling skulle däremot tillgångarna

kunna säljas med bättre ekonomiskt utbyte. Det skulle dessutom

bli lättare att ta till vara värdet av sådana rörelsegrenar, som kunde bibehållas

som självständiga enheter.

Riksdagen beslöt (SU 1961:191, rskr 399), att skifferoljebolagets verksamhet

skulle avvecklas enligt i huvudsak de riktlinjer, som förordats i

propositionen. Dessa riktlinjer innefattade rätt för Kungl. Maj :t att fatta

de närmare beslut med avseende på verksamheten och dispositionen av

bolagets tillgångar, som erfordrades för att genomföra avvecklingen. Samtidigt

anvisade riksdagen dels ett investeringsanslag av 65 milj. kr. att i

form av lån, för vilket återbetalningsskyldighet skulle gälla endast om överskott

framdeles uppstod i bolagets verksamhet, tillföras bolaget för att betala

vissa långfristiga skulder m. m., dels medel för att i statens räkenskaper

skriva av detta lån, det bokförda värdet av aktierna i bolaget samt tidigare

statslån till bolaget.

Av det belopp om 65 milj. kr., som riksdagen anvisade för att betala

långfristiga skulder m. m., har bolaget lyft 43,26 milj. kr. Återstoden, 21,74

milj. kr., kommer inte att tas i anspråk.

I propositionen redogjordes för en mellan skifferoljebolaget och Aktiebolaget

Svenska Salpeterverken träffad, av Kvarntorpskommissionen tillstyrkt

preliminär överenskommelse om fortsatt ammoniakproduktion m. in. i

Kvarntorp. Enligt huvudavtalet mellan parterna skulle Salpeterverken överta

och fortsätta driften av ammoniakverket i Kvarntorp samt successivt bygga

om anläggningen för drift med olja som utgångsmaterial. Under en övergångstid

skulle skifferoljebolaget tillhandahålla de för ammoniakproduktionen

erforderliga utgångsmaterialen såsom gas, ånga och elkraft samt

andra förnödenheter m. m. Salpeterverken skulle vidare i Kvarntorp bygga

anläggningar för produktion av metanol, svavelsyra och ammoniumsulfat.

Sedan riksdagen bifallit propositionen, fullföljdes den preliminärt träffade

överenskommelsen. Sålunda överläts ammoniakverket på Salpeterverken för

en köpeskilling av 20,5 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. erlades kontant och 18

milj. kr. skall erläggas i lika delar under vart och ett av åren 1966—1974.

Leveransavtal träffades om de nyttigheter för ammoniakproduktionen, som

skifferoljebolaget under en övergångstid skulle tillhandahålla. Dessa avtal

har efter överenskommelse om viss förlängning ersatts av nya avtal, betinga
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965

de av ändrade produktionsförhållanden vid ammoniakverket, vars ombyggnad

till oljedrift slutförts för någon lid sedan. Frågan om att bygga anläggningar

för produktion av metanol, svavelsyra och ammoniumsulfat har emellertid

av Salpeterverken, med hänsyn till nu aktuella marknadsmässiga

och finansiella förhållanden, ansetts böra ställas på framtiden. Ammoniakverket

i Kvarntorp har i stället byggts ut till mer än dubbla storleken.

Sedermera har skifferoljebolaget överlåtit sin gasoldistributionsrörelse till

Svenska Esso aktiebolag för en köpeskilling av omkring 29,5 milj. kr., vilken

skifferoljebolaget erhållit. Avtalet om denna överlåtelse innefattade även

överenskommelse om leverans av gasol från skifferoljebolaget till Esso. I

samband med att gasolleveranserna upphörde, vilket skedde i slutet av år

1963, avvecklade skifferoljebolaget gasolproduktionen.

Den återstående verksamheten inom bolaget — i huvudsak skifferpyrolys

jämte utvinning av olja och andra produkter — har undergått en hård rationalisering

samtidigt som den successivt minskats i omfattning. Tack vare

rationaliseringen har driftintäkterna och driftkostnaderna under de senaste

räkenskapsåren i stort sett vägt jämnt. Härtill hör fogas, att bolaget dessutom

under denna tid åtnjutit dels inkomst i form av räntor på omkring 1

milj. kr. om året, dels — t. o. m. den 30 juni 1964 — partiell befrielse från

bensinskatt. Räntorna härrörde från de likvida tillgångar, som bolaget erhållit

vid försäljning av vissa driftenheter. De rörelseöverskott, som uppstått

genom dessa extra intäkter, bär använts för att infria förpliktelser

från bolagets tidigare verksamhet samt för att omedelbart skriva av investeringar

för driften och kostnaderna för vissa nya anläggningar, för vilka

närmare redogörs i det följande, nämligen en s. k. finskifferugn och en kalksandstensfabrik.

Däremot har verksamheten inte belastats med kapitalkostnader

för de anläggningstillgångar, vilka anskaffats före riksdagsbeslutet

år 1961. Till följd av detta beslut har dessa kostnader kunnat skrivas

av i ett sammanhang.

Skifferpyrolysverksamheten har i enlighet med statsmakternas beslut

successivt minskats. Sålunda lades under räkenskapsåret 1962/63 driften

ned vid en skifferugn och vid en anläggning för tillverkning av ammoniumsulfat.

Som tidigare nämnts upphörde gasolproduktionen under räkenskapsåret

1963/64. Samma år beslöts att lägga ned driften av ytterligare en skifferugn

samt av raffinaderiet. Dessa enheter lades ned under våren 1965.

Frågan om den fortsatta avvecklingen av skifferpyrolysverksamheten berördes

i prop. 1965:83. Där anfördes, att det enligt bolaget från ekonomisk

synpunkt var ofördelaktigt att fortsätta avvecklingen i etapper. Att avveckla

företaget på en gång skulle däremot medföra avsevärda sociala olägenheter.

Den fortsatta avvecklingen borde därför samordnas med alt _

utöver den nyuppförda kalksandstensfabriken — annan industriell verksamhet

sattes i gång.

Utredningar och förberedelser för ny industriell verksamhet i Kvarntorps
lf

Dihang till riksdagens protokoll 1:905. 1 samt. Nr 168

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965

området i stället för den tidigare skifferhanteringen har sedan lång tid pågått

inom bolaget. Redan i samband med riksdagsbeslutet om skifferhanteringens

avveckling diskuterades förutsättningarna för att till Kvarntorp förlägga

en cementfabrik. Detta projekt befanns i dåvarande läge böra ställas

på framtiden. Övriga hittills aktualiserade åtgärder och utredningsarbeten

är redovisade i prop. 1965: 83. Här må erinras om följande. En ugn för att

förbränna finskiffer har uppförts delvis som ett led i samarbetet med

Svenska Salpeterverken för att förstärka skifferoljebolagets leveranskapacitet

i fråga om ånga och elkraft. Vid ugnens användning skulle samtidigt

möjligheterna att ekonomiskt utnyttja avfallsprodukterna undersökas. Vissa

tekniska förutsättningar synes nämligen föreligga för att tillverka byggnadsmaterial

av askan.

Bolaget har vidare uppfört en fabrik för att tillverka kalksandsten ur råvaror

som finns vid Kvarntorp. Möjligheterna att avsätta detta byggnadsmaterial

har visat sig så gynnsamma att utbyggnad av anläggningen till

dubbla kapaciteten påbörjats.

Utredningar och projekteringsarbete för en anläggning för att tillverka

ett annat byggnadsmaterial, nämligen gipsskivor, där huvuddelen av gipsen

skulle ersättas med skifferaska, har förts relativt långt fram. De

produktionsekonomiska och kvalitetsmässiga fördelarna vid en sådan tillverkning

torde uppväga de transportnackdelar, som kan följa av Kvarntorps

läge. I övrigt har undersökningarna inom bolaget inriktats på förutsättningarna

för tillverkning av vissa andra byggnadsmaterial, nämligen

mineralull, baserad på skifferaska, tegel och klinker samt lättgrus och

lättbetong.

I början av år 1965 inleddes mellan skifferoljebolaget å ena samt Ytong

aktiebolag och dess dotterföretag Yxhults stenhuggeriaktiebolag å andra sidan

överläggningar om förutsättningarna för ett samgående mellan företagen.

Förhandlingarna kom på ett tidigt skede att inrikta sig på en eventuell

överlåtelse till sistnämnda bolag av huvuddelen av skifferoljebolagets

industrikomplex i Kvarntorp. För Ytongkoncernens vidkommande kunde

övertagandet te sig motiverat med hänsyn till att ett innehav av skifferoljebolagets

industriområde samt vissa av anläggningarna där skulle underlätta

företagets pågående expansion. En bidragande orsak till Ytongkoncernens

intresse för förvärvet var också den relativt goda tillgången på arbetskraft

i Kvarntorpsområdet samt den omständigheten att där finns ett väl utbildat

industrisamhälle med bostäder och erforderliga samhälleliga serviceanordningar.

De fortsatta överläggningarna resulterade i juli 1965 i att parterna slöt

avtal om överlåtelsen. Avtalet, som godkändes av Kungl. Maj :t den 15 september

1965, innebär i huvudsak följande.

Skifferoljebolaget säljer till Yxhults stenhuggeriaktiebolag sitt markinnehav

i Ekeby-Gällersta kommun, Sköllersta kommun och Kumla landskom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965

mun med därpå befintliga bostads-, industri- och andra byggnader, ångkraftverk,

ugnar samt maskiner och annan utrustning av fast egendoms natur

jämte reservdelar därtill. I överlåtelsen ingår vidare, med vissa undantag,

all skifferoljebolagets lösa egendom, som i form av inventarier tillhör

anläggningstillgångarna ävensom vissa värdehandlingar. Bland dessa handlingar

ingår skifferoljebolagets aktier i försäljningsföretaget Aktiebolaget

Kvarntorpskalk. Till köparen överföres härjämte varulager och förråd av

förbrukningsartiklar in. in.

Undantagna från överlåtelsen är en fastighet i Bresätter, Hallsbergs kommun,

om ca 180 har, askhögen i Kvarntorp, den utrustning som skifferoljebolaget

skaffat eller beställt för planerad gipsplattetillverkning, samt vissa

kontorsinventarier. Genom avtalet har skifferoljebolaget icke avhänt sig

rätten till de resultat som kommit fram av det tekniska utvecklingsarbetet

i fråga om byggnadsmaterial. Kalksandstensfabriken ingår dock i försäljningen.

Skifferoljebolaget äger rätt att intill 1970 utföra försök i finskifferugnen

beträffande bl. a. bränning av skiffer.

Yxhultbolaget har övertagit skifferoljebolagets rörelse i Kvarntorp. All

skifferoljebolagets personal, som inte står kvar i bolagets tjänst, har erbjudits

omedelbar anställning hos Yxhultbolaget med oförändrade förmåner

för återstående avtalstid i enlighet med avtal, som gäller för skifferoljebolaget.

Den fortsatta avvecklingen av pyrolysverksamheten skall samordnas

med att tillräckligt antal nya likartade arbetstillfällen i industriell

verksamhet skapas i Kvarntorp och Hällabrottet.

Köpeskillingen utgör 33 milj. kr. vartill kommer fastigheter om ca 400

hektar. Dessa är belägna på skilda håll i landet och på dem finnes vissa geologiska

fyndigheter, som kan vara av intresse för produktion av byggnadsmaterial.

Av köpeskillingen skall 5 milj. kr. erläggas inom en månad efter

det att avtalet blivit definitivt, 1 milj. kr. den 1 december 1965 och 2 milj.

kr. den 1 februari 1966. Av återstoden, på vilken ränta skall räknas, skall

6 milj. kr. erläggas genom lika avbetalningar under vart och ett av åren

1966—1969 och 19 milj. kr. genom lika avbetalningar under vart och ett av

åren 1970—1979.

Genom försäljningen till Yxhultbolaget torde det av riksdagen år 1961

fattade beslutet om avveckling av skifferoljebolagets tidigare verksamhet

i huvudsak få anses genomfört. För skifferoljebolagets vidkommande återstår

visserligen alt infria en del förpliktelser, som härrör från skifferhanteringen.

Som exempel må nämnas, att regleringen av immissionsskador

och åtgärder i skifferbrotten i viss Utsträckning fortfarande ankommer på

skifferoljebolaget. Men huvuddelen av verksamheten, nämligen driften av

Kvarntorpsverket och den därtill hörande affärsrörelsen, har förts över

till Yxhultbolaget. F. n. driver sålunda skifferoljebolaget icke någon industriell

rörelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965

Innan jag går vidare vill jag kort belysa hur avvecklingen ur ekonomiska

synpunkter genomförts. Härvid kan i huvudsak bortses från det ekonomiska

utfallet av Kvarntorpsverkets drift, då ju intäkter och kostnader

för denna i stort sett vägt jämnt.

Först må erinras om att riksdagen i samband med 1961 års beslut anvisade

bl. a. 65 milj. kr. till betalning av bolagets skulder. Av detta belopp tog

bolaget i anspråk i runt tal 43,3 milj. kr. Vidare tillfördes bolaget genom

försäljningarna av ammoniakverket och gasoldistributionsrörelsen sammanlagt

ca 50 milj. kr., varav 32 milj. kr. kontant. Återstående 18 milj. kr.

kommer att inflyta under de närmaste tio åren. Härjämte behölls inom bolaget

under räkenskapsåren 1961/62, 1962/63 och 1963/64 genom bensinskatteeftergiften

ett belopp av 25,5 milj. kr. Slutligen utgjorde köpeskillingen

vid försäljningen av Kvarntorpsverket m. m. 33,0 milj. kr., av vilket belopp

hittills 5,0 milj. kr. flutit in.

De medel och fordringar, som skifferoljebolaget sålunda — bortsett från

driftintäkter och inkomsträntor — erhållit under awecklingsperioden utgör

tillhopa ca (43,3 + 50,0 + 25,5 + 33,0 =) 151,8 milj. kr. Av beloppet

har ca 105,8 milj. kr. influtit kontant. Återstoden, 46,0 milj. kr. utgör fordringar.

Av de sålunda redovisade inkomsterna använde bolaget under räkenskapsåret

1961/62 ett belopp av ca 56,9 milj. kr. för att betala tillbaka lån,

som bolaget tagit upp under sin tidigare verksamhet. Sammanlagt ca 11,5

milj. kr. disponerades för att minska saldot mellan leverantörsskulder och

kundfordringar samt för att betala upplupna låneräntor och kostnader för

då pågående investeringar i ammoniakverket och gasoldistributionen. Sedermera

beslutade investeringar i en finskifferugn och en kalksandstensfabrik

har kostat sammanlagt ca 9,0 milj. kr. Ett belopp av ca 1,9 milj. kr. har

gått åt till att bestrida kostnader i samband med avvecklings- och omställningsverksamheten

i övrigt i den män icke dylika kostnader kunnat täckas

av driftintäkter.

Ovan angivna utgiftsposter uppgår till sammanlagt ca (56,9 + 11,5 +

9,0 +1,9 =) 79,3 milj. kr. Av inkomstsumman för awecklingsperioden, tillhopa

151,8 milj. kr., finns sålunda kvar hos bolaget 72,5 milj. kr., varav ca

26,5 milj. kr. i likvida medel och banktillgodohavanden samt 46,0 milj. kr.

i fordringar. Det bör erinras om att fordringarna i viss utsträckning är räntebärande

och förfaller till betalning efter avtalade amorteringsplaner, för

vilka tidigare redogjorts.

I detta sammanhang torde böra framhållas att bolaget, utöver nämnda

medel och fordringar, äger dels fastigheter om ca 580 har, som innehåller

vissa geologiska fyndigheter, och dels två upplag av skifferaska.

Slutligen kan även erinras om att riksdagen år 1961 medgav, att vissa

statslån å tillhopa ca 21,4 milj. kr. fick skrivas av. Dessa lån jämte det ytterligare

kapitaltillskottet av ca 43,3 milj. ler., som tillfördes bolaget efter

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965

riksdagsbeslutet, eller sammanlagt ca 64,7 milj. kr. redovisas av bolaget

som villkorlig skuld till staten att återbetalas i den mån utdelningsbar vinst

eller, vid likvidation, utskiftningsbart överskott uppkommer hos bolaget.

Svenska Durox aktiebolag

Skifferoljebolagets undersökningar samt utrednings- och utvecklingsarbete

på byggnadsmaterialområdet har, som framgår av den föregående redogörelsen,

närmast haft till syfte att utröna förutsättningarna för industriell

verksamhet i Kvarntorpsområdet i form av produktion av byggnadsmaterial.

Med denna inriktning har arbetet omfattat såväl utredningar angående

råvarutillgångar, produktionsmetoder och andra tekniska faktorer

som ekonomiska kalkyler rörande tillverkningarna. För att få underlag för

lönsamhetsberäkningar har bolaget även företagit undersökningar av marknaden

för olika byggnadsmaterial. Härvid har särskilt uppmärksammats

utvecklingstendenserna på kort och lång sikt, inte minst med hänsyn till

de aktuella strävandena att genom ökad industriell framställning av byggnadselement

rationalisera arbetet på byggnadsplatserna.

Bolagets verksamhet under de senaste åren har gett anledning till åtskilliga

kontakter med produktions- och distributionsföretag i byggnadsmaterialbranschen.

I vissa fall ledde dessa kontakter till överläggningar om förutsättningarna

för eventuellt tekniskt eller kommersiellt samarbete. Vid

diskussioner med företrädare för Ytongkoncernen befanns den mest rationella

lösningen vara att, som tidigare nämnts, överlåta industrianläggningarna

i Kvarntorp till Yxhultbolaget, en åtgärd varigenom nya och bättre

betingelser skapades för detta företags utveckling samtidigt som kravet på

trygghet för de anställda i Kvarntorpsverket kunde tillgodoses.

Vid överläggningar med representanter för ett annat företag, Svenska

Durox aktiebolag, visade det sig, att intresse förelåg för en försäljning av

bolagets aktier. Efter ytterligare förhandlingar erbjöd företrädare för aktieägarna

svenska staten eller staten närstående företag att få köpa samtliga

aktier i bolaget. Såsom jag redan nämnt har den 20 september 1965

under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande avtal träffats enligt vilket

skifferoljebolaget köper ifrågavarande aktier.

Svenska Durox aktiebolag har enligt bolagsordningen till föremål för sin

verksamhet att idka inköp och försäljning av byggnadsmaterial samt driva

annan i samband därmed stående verksamhet. Bolagets styrelse har sitt

säte i Skövde. Aktiekapitalet är f. n. nominellt 5 milj. kr.

Duroxbolaget äger praktiskt laget samtliga aktier i Skövde gasbetong aktiebolag.

Detta företag tillverkar i anläggningar i Skövde gasbetong, byggnadsblock,

mellanväggsplattor, armerade balkar, takplattor och väggelement

m. in. Försäljningen sker genom Duroxbolaget, som alltså samtidigt

är moderbolag och försäljningsbolag i koncernen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965

Till Skövde gasbetong AB är knutna vissa dotterbolag. Aktierna i två av

dessa, nämligen Slipmaterial Dilox aktiebolag och Durox Export Co aktiebolag,

är undantagna från de tillgångar, som överförs till skifferoljebolaget

vid förvärvet av Duroxaktierna. Övriga helägda dotterbolag är Aktiebolaget

Svenska stenhus, som tillverkar och försäljer monteringsfärdiga stenhus

och driver handel med byggnadsmaterial, samt Durox International S/A i

Luxemburg. Aktierna i dessa båda bolag ingår i köpet. Härjämte är Skövde

gasbetong aktiebolag hälftendelägare i Rockwool aktiebolaget. Även denna

aktiepost ingår i köpet. Andra hälften av aktierna i detta bolag ägs av

danska intressenter.

Rockwool aktiebolaget har ett aktiekapital om 6 milj. kr. Aktierna är uppdelade

i två serier, serie A och serie B, som vardera omfattar halva antalet

aktier. Aktierna i serie A ägs av de danska intressenterna och aktierna i serie

B av Skövde gasbetong aktiebolag. Styrelsen skall bestå av lägst fyra och

högst sex ledamöter jämte högst sex suppleanter. Hälften av ledamöterna

och suppleanterna skall utses av innehavarna av aktier i serie A och hälften

av innehavarna av aktier i serie B. Styrelsens ordförande väljs antingen av

de styrelseledamöter som utsetts av innehavarna av aktierna i serie A eller

av de styrelseledamöter, som utsetts av innehavarna av aktierna i serie B på

så sätt att den grupp styrelseledamöter, som under det gångna året icke utsett

styrelsens ordförande, alltid skall vara berättigad att utse denne under

närmast följande år. Under de år Skövde gasbetong aktiebolag innehaft aktierna

i serie B har ordförandeposten innehafts av ledamot som utsetts av

bolaget.

Enligt bolagsordningen för Rockwoolbolaget kan till styrelseledamot eller

suppleant, såvida ej samtliga aktieägare förenar sig därom, icke väljas person,

som direkt eller indirekt är intresserad i tillverkning eller försäljning

av produkter, som konkurrerar med bolagets tillverkningar, ej heller person,

som direkt eller indirekt representerar företag med sådana intressen, som

sagts. Slutligen föreskrivs att bolagsstämmans ordförande ej skall ha utslagsröst.

För att belysa Dur oxkoncernens ekonomiska ställning och resultat har

upprättats sammandrag av balansräkningar samt vinst- och förlusträkningar

för de viktigaste företagen inom koncernen. Sammandragen torde

få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1—4.

De i sammandragen lämnade uppgifterna avser tiden fr. o. m. år 1962, då

Duroxbolaget förvärvade huvuddelen av aktierna i Skövde gasbetong aktiebolag

och övertog försäljningen av dess produkter. Sedermera har ytterligare

aktier i Gasbetongbolaget inköpts av Duroxbolaget, som f. n. äger eller

har optionsavtal om förvärv av samtliga 13 528 aktier med undantag av 40.

Betalningen för de övertagna aktierna bär av Duroxbolaget fullgjorts med

reverser till säljarna att amorteras enligt viss plan under åren 1965—1975.

Av Duroxbolagets sålunda uppkomna reversskuld har under år 1965 till ak
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965

tiekapital i Duroxbolaget överförts 3 milj. kr. Aktiekapitalet uppgår efter

denna ökning till 5 milj. kr.

Förhållandet mellan eget och främmande kapital liksom även likviditeten

är i Duroxkoncernen, om man bortser från Rockwoolbolaget och Durox

International, icke tillfredsställande. Av balansomslutningen utgjorde den

30 april 1965 det egna kapitalet i Duroxbolaget 29 procent, i Gasbetongbolaget

36 procent och i Stenhusbolaget 8 procent. Vissa dolda reserver finns

dock i varulagret. Relationen mellan eget och främmande kapital kommer

att förbättras i samma mån som Duroxbolaget fullgör avbetalningarna på

reversskulden till de förutvarande aktieägarna i Gasbetongbolaget.

Vid bedömningen av resultatredovisningen för Durox-, Gasbetong^ och

Stenhusbolagen bör uppmärksammas att den senaste redovisningsperioden

till följd av att räkenskapsåret ändrats omfattar sexton månader, nämligen

tiden 1 januari 1964—30 april 1965. Även sedan hänsyn tagits härtill framgår,

att såväl omsättningen som rörelseöverskottet i Durox- och Gasbetongbolagen

ökat under senare år. Stenhusbolaget visar inte samma gynnsamma

utveckling.

Försäljningen av gasbetong och gasbetongprodukter från Duroxkoncernen

täcker endast en förhållandevis blygsam del av den svenska marknaden

för dessa byggnadsmaterial, nämligen åtta å nio procent. Marknaden befinner

sig emellertid i stadig utveckling. Duroxkoncernen har hittills kunnat

behålla och snarast t. o. m. något öka sin marknadsandel. Under den

senaste tioårsperioden har produktionen av armerad och oarmerad gasbetong

i Sverige, räknad i kubikmeter, ökat med mer än 50 procent.

Durox International S/A i Luxemburg uppbär licensavgifter enligt avtal

med företag i utlandet, som tillverkar gasbetong. För verksamhetsåret 1964

redovisades en nettovinst av omkring 90 000 kronor. Licensintäkterna beräknas

öka i samband med att gasbetongproduktionen utvecklas.

Marknaden för mineralull och glasull har i Sverige under senaste åren

befunnit sig i stark expansion. Rockwoolbolaget, som är det dominerande

företaget i branschen och som täcker omkring femtio procent av marknaden,

har under denna tid utvecklats kraftigt. Genom utbyggnad av bolagets

anläggningar har sålunda produktionskapaciteten ungefärligen fördubblats

i jämförelse med läget år 1962.

Bolagets ställning är i såväl likviditets- som finansieringshänseende tillfredsställande.

Mer än femtio procent av balansomslutningen motsvaras aveget

kapital. Rörelseöverskottet har under senare år inte ökat trots den

betydande ökningen av produktionen. Förutom utdelning på aktierna erlägger

bolaget till aktieägarna viss royalty.

I samband med förhandlingarna om ett eventuellt förvärv av aktierna i

Duroxbolaget har värdet av de till koncernen hörande företagen ingående

undersökts. Resultatet härav torde få delges vederbörande utskott.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1965

Enligt det av skifferoljebolaget träffade preliminära avtalet skall köpeskillingen

för Duroxaktierna utgöra 34 milj. kr. och erläggas under februari

1966.

Laxå bruks aktiebolag och Törefors aktiebolag m. m.

Samtliga aktier i Laxå bruks aktiebolag överfördes år 1947 från domänverket

till Aktiebolaget Statens skogsindustrier (ASSI). I samband härmed

fick ASSI av domänverket ett tills vidare amorteringsfritt lån på 3,7 milj.

kr. Detta belopp motsvarade det beräknade värdet av aktierna efter avstyckning

av vissa bruksbolaget tillhöriga skogstillgångar, vilka behölls av

domänverket. Domänverkets fordran är numera i enlighet med riksdagens

beslut år 1957 överförd på statsverket och redovisad under fonden för låneunderstöd

(prop. 117, SU 111, rskr 295).

Tidigare arrenderades Laxåbolagets anläggningar av ASSI, som där drev

sågverksrörelse samt tillverkning av stålsand och mineralullprodukter. Kostnaderna

för erforderliga investeringar bestreds av ASSI, som därvid fick

motsvarande fordringar på bolaget.

I anslutning till uttalanden av statens skogsföretagsutredning (SOU 1964:

47) har den del av Laxåbolagets mark och anläggningar, som hänför sig till

sågverksrörelsen, förts över till ASSI, vars fordran på Laxåbolaget minskats

i motsvarande mån.

Beträffande stålsand- och mineralulltillverkningen ifrågasatte skogsföretagsutredningen

i sitt betänkande, om inte denna rörelse borde föras över till

ett särskilt bolag. Detta förslag samt vissa spörsmål rörande Törefors aktiebolag

och skifferoljebolaget berördes i prop. 1965: 83.

Aktierna i Törefors aktiebolag förvärvades år 1954 av ASSI. År 1961 gick

de emellertid över i statens ägo i samband med att bolaget enligt riksdagsbeslut

samma år skulle ställa om sin verksamhet från sågverksrörelse till

framställning av mineralullprodukter (prop. 1961:81, SU 92, rskr 260).

Sedan det visat sig att bolagets mineralullrörelse inte blivit ekonomiskt bärkraftig,

lades i prop. 1965:83 fram en plan för rekonstruktion av företaget

och förstärkning av dess resurser. Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

(SU 82, rskr 218) anvisade riksdagen 4 milj. kronor att i form av lån tillföras

bolaget för utbyggnad av anläggningarna för ett bredare produktionsprogram.

Vidare anvisades 4 milj. kr. till avskrivning av lånet i statens räkenskaper

samt 862 000 kronor till avskrivning av det i statens räkenskaper

bokförda värdet av aktierna i bolaget. Samtidigt beslöts att 2 milj. kr.

av lån, som bolaget jämlikt 1961 års riksdagsbeslut erhållit av staten, skulle

efterskänkas. Riksdagens beslut innefattade härjämte bemyndigande för

Kungl. Maj :t att besluta om ekonomiskt samgående mellan skiffer oljebolaget,

Laxåbolaget och Töreforsbolaget.

Till frågan om hur det avsedda samgåendet mellan de berörda bolagen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1965

skulle åstadkommas vad det inte möjligt att ta slutlig ställning i samband

med ärendets behandling i riksdagen. En i propositionen redovisad möjlighet

var att överlåta aktierna i Töreforsbolaget till Laxåbolaget. överlåtelsen borde

med hänsyn till Töreforsbolagets ställning ske utan vederlag. Avgörandet

i övrigt kunde komma att påverkas av de resultat, som pågående undersökningar

angående skifferoljebolagets framtida verksamhet kunde leda till.

Skifferoljebolaget räknade med att ■— sedan skifferpyrolysverksamheten

lagts ned — huvudsakligen framställa byggnadsmaterial. Skifferoljebolaget

borde därför ta tillvara alla möjligheter till tekniskt och ekonomiskt samarbete

med det nya Laxåbolaget. Om det skulle befinnas lämpligt borde

Laxå- och Töreforsbolagen sammanföras med skifferoljebolaget. Detta borde

ske genom att ASSI:s intresse i Laxåbolaget avvecklades och aktierna i Laxåbolaget

jämte det lån ASSI erhållit av staten för att förvärva aktierna fördes

över till skifferoljebolaget.

De av riksdagen beslutade åtgärderna i fråga om rekonstruktion av Töreforsbolaget

har genomförts. Aktierna befinner sig dock fortfarande i statens

ägo. Ansvaret för Laxåbolagets produktion och försäljning av stålsand och

mineralullprodukter har förts över från ASSI till Laxåbolaget, som — i likbet

med Töreforsbolaget — ställts under ny ledning. I denna ingår bl. a. skifferoljebolagets

verkställande direktör. Verksamheten bedrivs även i övrigt

med bistånd av personal hos skifferoljebolaget.

Vid övervägandena om en samordning av de statliga företagens verksamhet

på byggnadsmaterialområdet är även vissa undersökningar i samband

med planerad uranproduktion inom Aktiebolaget Atomenergi av intresse.

Först må erinras om att detta bolag inte är helstatligt utan att endast fyra

sjundedelar av aktierna ägs direkt av staten, medan tre sjundedelar ägs av

andra intressenter. Bolagets verksamhet har dock praktiskt taget helt finansierats

av medel, som anvisats över riksstaten.

Ett väsentligt led i det svenska atomenergiprogrammet är att uran skall

framställas inom landet i den mån resurser härför står till buds. Vissa svenska

skifferfyndigheter innehåller betydande mängder uran. Tidigare har

atombolaget bedrivit viss försökstillverkning av uran ur Kvarntorpsskiffern.

Efter ingående inventering av de uranhaltiga skifferfyndigheterna beslöt

statsmakterna år 1959, att ett uranverk i större skala skulle uppföras vid

Ranstad på Billingen i Västergötland. Anläggningen är i huvudsak färdig

och provdrift har påbörjats. Frågan om uranverkets framtida drift måste

ytterligare övervägas på grundval av erfarenheterna från den försöksdrift,

som nu pågår. Tilläggas bör i detta sammanhang att det inom atombolaget

under medverkan av skifferoljebolaget pågår undersökningar om möjligheterna

att ekonomiskt utnyttja de geologiska tillgångarna på Billingen för

annat än uranutvinning, t. ex. framställning av byggnadsmaterial.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965

Departementschefen

De frågor, som nu läggs fram för riksdagens prövning, knyter i huvudsak

an till den verksamhet, som bedrivits och i begränsad utsträckning

fortfarande bedrivs av Svenska skifferolj©aktiebolaget. Detta bolag, som

i sin helhet ägs av staten, har sedan det bildades undergått stora förändringar

med avseende på den löpande verksamheten och den framtida inriktningen.

Nyligen har ett ur flera synpunkter betydelsefullt skede avslutats.

Jag har ansett motiverat att i detta sammanhang lämna en jämförelsevis

fyllig översikt över bolagets utveckling och vill här erinra om

huvuddragen.

Skifferoljebolaget började sin verksamhet som ett företag i bränsleförsörjningens

tjänst. Detta skedde i ett läge då stora ekonomiska uppoffringar

måste göras för att få fram livsviktiga förnödenheter. Kravet på företagsekonomisk

lönsamhet måste i viss mån lämnas åsido. Efter det andra världskrigets

slut ställdes bolaget inför uppgiften att anpassa sin verksamhet

till en marknad med fri prisbildning och hård konkurrens. Till en början

syntes detta enligt bolagets bedömning, vilken efter prövning av den s. k

Kvarntorpsutredningen biträddes av statsmakterna, kunna ske genom

teknisk rationalisering och ökning av produktionen. Marknadsutvecklingen

för bolagets produkter gjorde det dock omöjligt att nå en ur företagsekonomiska

synpunkter godtagbar räntabilitet. Särskilda sakkunniga, oljeskifferutredningen,

som i detta läge prövade frågan om bolagets framtid,

fann sig icke kunna förorda något annat alternativ än att lägga ned verksamheten.

När förslaget lades fram, aktualiserades för staten stora förlustrisker.

De anställda i företaget — till antalet över 1 100 — hotades a\

arbetslöshet och den bygd, dit bolagets industriella verksamhet var förlagd,

av ekonomiska svårigheter. Genom statsmakternas beslut, i vars utformning

den av mig tillkallade Kvarntorpskommissionen medverkade på ett

förtjänstfullt sätt, fick emellertid bolaget erforderligt rådrum att successivt

vidta erforderliga åtgärder. Därigenom kunde det tyngande arbetsmarknadsproblemet

väsentligt reduceras och betydande ekonomiska värden

i bolaget tillgodogöras. Företagets ledning utnyttjade också detta rådrum

med stor skicklighet. Avvecklingen och omställningen har nu förts

till ett slut, sedan försäljningen av bolagets kvarvarande industrianläggningar

m. m. — med stöd av riksdagens bemyndigande — godkänts av

Kungl. Maj :t. Härigenom synes de med verksamheten i Kvarntorpsområdet

förknippade problemen ha fått en tillfredsställande lösning. Särskilt

må framhållas, att ansvaret för de anställda övertagits av ett solitt och

framåtgående företag. Yxhults stenhuggeriaktiebolag, som avser att låta

en icke oväsentlig del av sin planerade expansion försiggå i Kvarntorpsområdet.

Jag vill gärna begagna tillfället att uttala min erkänsla för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965

15

det sätt på vilket skifferoljeaktiebolagets styrelse och verkställande direktör

fullgjort sin uppgift.

I samband med beslutet att skifferolj ef ramställningen skulle upphöra

ställdes bolaget inför uppgiften att skapa nya försörjningsmöjligheter för

dem, som på grund av ålder eller av andra skäl hade svårt att få sysselsättning

på andra håll. Skifferoljebolaget började ett omfattande utrednings-

och utvecklingsarbete för att utröna möjligheterna att etablera ny

industriell verksamhet i Kvarntorpsområdet. Ansträngningarna inriktades

på projekt avseende tillverkning av byggnadsmaterial. På ett tidigt

stadium undersöktes förutsättningarna för att till Kvarntorp förlägga en

cementfabrik. Senare uppfördes en anläggning för förbränning av finskiffer,

där betingelserna för askans användbarhet för byggnadsmaterialproduktion

kunde studeras närmare. Vidare anlades en fabrik för tillverkning

av kalksandsten för byggnadsändamål. Produkten fann inom kort så

god avsättning, att en fördubbling av anläggningens kapacitet visade sig

motiverad. Härutöver har skifferoljebolaget arbetat med ett projekt rörade

framställning av gipsskivor, där gipsen till stor del skulle ersättas

med den billigare skifferaskan, samt med undersökningar rörande tillverkning

av tegel och klinker samt lättgrus och lättbetong. Även möjligheterna

till mineralullproduktion har börjat undersökas.

Genom bolagsledningens och Kvarntorpskommissionens försorg har jag

varit i tillfälle att följa det utrednings- och utvecklingsarbete på byggnadsmaterialområdet,

som sålunda utförts inom skifferoljebolaget. Även riksdagen

har tid efter annan fått uppgifter härom, senast i prop. 1965:83.

Med hänsyn till betydelsen av att resultaten av undersökningarna blir tillgängliga

för användning har jag, i samband med att frågan om försäljning

av skifferoljebolagets industrianläggningar m. m. aktualiserades, anmodat

bolaget att fortsätta arbetet under den närmaste tiden. I detta sammanhang

bör nämnas, att finskifferugnen och kalksandstensfabriken ingick

i de tillgångar som överlåtits till Yxhultbolaget. Skifferoljebolaget har

emellertid förbehållit sig rätt att utföra försök i finskifferugnen till och

med år 1970 och är vidare oförhindrat att utnyttja rön och erfarenheter,

som gjorts vid förarbetena till och driften av kalksandstensfabriken. Härjämte

bör framhållas, att skifferolj ebolaget behållit äganderätten till det

stora upplag av skifferaska — den s. k. askhögen — som under årens lopp

samlats vid Kvarntorp. Denna skifferaska har egenskaper, som kan göra

den värdefull som utgångsmaterial vid industriell produktion av byggnadsmaterial.

Utvecklingen på byggnadsmaterialområdet tilldrar sig f. n. ett speciellt

intresse med hänsyn till dess betydelse för byggnads- och anläggningsverksamheten.

Behovet av nya bostäder samt byggnader och anläggningar

för olika verksamhetsgrenar inom näringslivet och den offentliga förvalt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965

ningen stiger kraftigt. Den härav betingade ökade investeringsverksamheten

ställer stora anspråk på landets produktiva resurser. I synnerhet

medför den växande efterfrågan på arbetskraft för byggnads- och anläggningsverksamhet

svårbemästrade problem i rådande läge. För att jämvikt

skall kunna uppnås på längre sikt är en fortsatt genomgripande rationalisering

inom byggnadsbranschen av nöden. I denna rationaliseringsprocess

måste givetvis även byggnadsämnesbranschen medverka exempelvis

genom att utveckla nya, för ett industrialiserat byggande lämpliga produkter

och genom att driva den industriella bearbetningen av produkterna

längre.

Statsmakterna bär sedan länge haft uppmärksamheten riktad på förhållandena

inom byggnads- och anläggningssektorn. Här må nämnas,

att statens pris- och kartellnämnd satt i gång en undersökning av strukturförhållandena

inom branschen och att inom byggnadsstyrelsen pågår

ett utvecklingsarbete avseende industriella byggnadsmetoder. Vidare

kan erinras om att särskilda av chefen för inrikesdepartementet tillkallade

sakkunniga utreder frågan om möjligheterna och förutsättningarna att

främja och påskynda byggnadsbranschens industrialisering.

Staten är även direkt engagerad i den industriella verksamheten på byggnadsmaterialområdet.

Särskilt må här erinras om tillverkningen av trävaror

och wallboard samt snickerier och monteringsfärdiga trähus hos

Aktiebolaget Statens skogsindustrier (ASSI), mineralullproduktionen vid

Laxå- och Töreforsbolagen samt framställningen av byggnadsjärn vid

Norrbottens järnverk. Skifferoljebolagets verksamhet på området, vilken

i huvudsak bestått i förberedande utredningar samt utvecklingsarbete för

industriell produktion, har jag redan berört. Ytterligare bör framhållas,

att Aktiebolaget Atomenergi under viss medverkan av skifferoljebolaget

bedriver undersökningar i syfte att klarlägga förutsättningarna för att framställa

byggnadsämnen ur den skiffer, som bearbetas vid uranverket i Ranstad.

Den industriella verksamhet i statlig regi, som här berörts, är splittrad

på flera ©lika företag och inriktad på råvaruprodukter och halvfabrikat.

Åtgärder bör vidtas för att samordna och på lämpligt sätt komplettera

verksamheten för att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling i nära

kontakt med byggnadsmaterialmarknaden. Det är min avsikt att successivt

lägga fram förslag i syfte att staten som företagare skall kunna mera

aktivt än hittills medverka till byggnadsämnesproduktionens och byggnadsverksamhetens

rationalisering.

De frågor, som behandlas i det följande, har kommit upp i samband

med försäljningen av Kvarntorpsverket och avser skifferoljebolagets ställning

och uppgifter inom den statliga verksamheten på byggnadsmaterialområdet.

Riksdagen bär tidigare i år bemyndigat Kungl. Maj :t att, om det be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1965

fanns lämpligt, besluta om ekonomiskt samgående mellan skifferoljebolaget

samt Laxå- och Töreforsbolagen. Vidare har, med stöd av Kungl.

Maj:ts beslut, skifferoljebolaget under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande

träffat avtal om förvärv av aktierna i Svenska Durox Aktiebolag.

Frågan om aktieförvärvet bör underställas riksdagens prövning. I samband

härmed bör även skifferoljebolagets ställning i förhållande till vissa andra

statliga företag tas upp till behandling.

Svenska Durox aktiebolag är moder- och försäljningsbolag för Skövde

Gasbetong aktiebolag, som tillverkar lättbetong och en rad produkter, för

vilka lättbetong är utgångsmaterial, bl. a. byggnadselement av olika slag.

Skövde Gasbetong aktiebolag äger i sin tur bl. a. Aktiebolaget Svenska stenhus

samt hälften av aktierna i Rockwool aktiebolaget. Stenhusbolaget säljer

monteringsfärdiga hus samt driver handel med byggnadsmaterial. Rockwoolbolaget

tillverkar mineralull och manufakturerade produkter därav.

I detta sammanhang bör framhållas, att marknaden för oorganiska byggnadsmaterial

kännetecknas av en jämförelsevis fast organisation och domineras

av ett fåtal stora företag. I fråga om lättbetong har de dominerande

företagen på försäljningssidan gått samman i ett särskilt distributionsföretag.

Vad angår tillverkningen av mineral- och glasull domineras marknaden

av Rockwoolbolaget och Gullhögens Mineralull aktiebolag. Härtill kommer

vissa företag med mindre marknadsandelar däribland Laxå- och Töreforsbolagen.

Av den totala tillverkningskapaciteten för gasbetong i landet har Duroxkoncernen

endast åtta å nio procent. Durox- och Gasbetongbolagen har

likväl hävdat sig väl i konkurrensen med storföretagen. Vidare har man

inom koncernen kommit förhållandevis långt i fråga om utnyttjandet av

gasbetongmaterial för tillverkning av byggnadselement och monteringsfärdiga

hus. Koncernen synes bland annat med hänsyn härtill även på sikt

ha goda utvecklingsmöjligheter. Förbrukningen av gasbetong har stigit

under senare år och det finns anledning utgå från att tendensen fortfarande

är stigande.

Inom mineralullområdet har konkurrensen under de senaste åren skärpts.

Denna utveckling har påverkat förhållandena inom branschen, något som

bl. a. kommit till uttryck i Rockwoolbolagets årsredovisningar. Efterfrågan

på mineralullprodukter är emellertid alltjämt växande och Rockwoolbolaget

synes ha goda förutsättningar att på sikt hävda sin ställning på marknaden.

Bolagets tillverkningskapacitet har sålunda under de sista åren utökats

väsentligt och expansionen fortsätter.

Skifferoljebolagets utvecklingsarbete på byggnadsmaterialområdet bedrevs

från början i syfte att lägga grunden till ny industriell verksamhet

i Kvarntorp. Så länge bolaget hade kvar sin tidigare industri- och affärsrörelse

kunde utvecklingsarbetet också praktiskt ordnas in i den förefintliga

organisationen och bedrivas under intim samverkan med produktions
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965

och försäljningsavdelningarna. Bolaget hade genom sin verksamhet en god

fortlöpande kontakt med marknadsförhållandena. Allt detta var till stor

fördel för utvecklingsarbetet och för utnyttjandet av dess resultat. Samtidigt

undersökte emellertid bolaget möjligheterna till samarbete med andra

företag på byggnadsmaterialområdet. Bl. a. gjordes sonderingar hos Yxhultbolaget,

vars industrianläggningar ligger i närheten av skifferoljebolagets

industriområde. Som redan nämnts, ledde denna kontakt till att

skifferoljebolagets industrianläggningar och rörelse i Kvarntorp överläts

på Yxhultbolaget. För Kvarntorpsområdets vidkommande var detta en mycket

tillfredsställande lösning. Därvid uppstod emellertid frågan hur bolaget

skulle förfara med de rön och erfarenheter inom byggnadsmaterialområdet

som fanns kvar inom bolaget och hur utvecklingsarbetet eventuellt

skulle kunna fullföljas. I det läge, som nu uppkommit, skulle skifferoljebolaget

kunna tänkas bygga upp en ny organisation och en ny produktionsapparat.

Detta skulle emellertid innebära stora kostnader, ta lång tid och

kanske till att börja med förorsaka störningar på marknaden. Den möjlighet

att förvärva aktierna i Duroxbolaget, som nu föreligger, framstår som

ett långt fördelaktigare alternativ. Godkännes aktieförvärvet tillförs staten

en organisation, som redan är verksam inom såväl produktion som marknadsföring

av viktiga byggnadsmaterial och som har industriella resurser,

lämpade för att utnyttjas i utvecklingsarbete. Därigenom skapas bättre betingelser

för skifferoljebolaget att fullfölja sitt arbete på byggnadsmaterialområdet

och att fortlöpande bevaka marknadsförutsättningarna för

nya industriprojekt. Jag betraktar därför aktieförvärvet som ett betydelsefullt

steg i riktning mot att stabilisera och förstärka den statliga verksamheten

på byggnadsmaterialområdet.

Mot bakgrunden av de fördelar, som förvärvet av Duroxkoneernen sålunda

innebär, anser jag den begärda köpeskillingen, 34 milj. kr., godtagbar.

Hänsyn bör nämligen främst tas till de utvecklingsmöjligheter, som Duroxförelagen

har om de utnyttjas på ett affärsmässigt sätt. Redan nu står det

klart, att investeringar för rationalisering av driften och för utbyggnad avproduktionsapparaten

är företagsekonomiskt motiverade, överslagsberäkningar

i nuvarande läge tyder på att kostnaderna för sådana investeringar,

bortsett från dem som pågår eller planeras i Rockwoolbolaget, kan komma att

uppgå till 15—20 milj. kr. Om riksdagen inte har något att erinra, kan

köpeskillingen och kostnaderna för investeringar bestridas av de tillgångar

som skifferoljebolaget förfogar över och som eljest skulle komma att

användas för att betala bolagets villkorliga skuld till staten. Någon medelsanvisning

av riksdagen skulle alltså inte erfordras. Med hänsyn till att

tillgångarna delvis är bundna i fordringar, för vilka betalning flyter in

successivt, kan bolaget temporärt behöva låna medel i viss utsträckning.

Med hänvisning till det anförda vill jag förorda, att det av skifferoljebolaget

preliminärt ingångna avtalet om förvärv av aktierna i Svenska

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Maj.ts proposition nr t68 år 1965

Durox aktiebolag godkännes och att frågan om godkännandet underställes

riksdagens prövning.

Jag återkommer nu till frågan om ekonomiskt samgående mellan skifferoljebolaget

samt Laxå- och Töreforsbolagen. Godkänner riksdagen förvärvet

av Duroxaktierna, kommer hälften av aktiestocken i Rockwoolbolaget

att tillhöra den statliga företagsgruppen. Härigenom kan vissa

möjligheter komma att öppnas för ett samarbete på mineralullområdet

som går längre än som tidigare kunnat förutses. I det nya läget synes det

i princip vara lämpligt, att aktierna i såväl Töreforsbolaget som Laxåbolaget

förs över till skifferoljebolaget, som f. ö. redan övertagit det reella

ansvaret för verksamheten inom dessa företag.

Värdet av aktierna i Töreforsbolaget är i sin helhet avskrivet i statens

räkenskaper och överföringen av dom bör ske utan vederlag från skifferoljebolagets

sida.

Aktierna i Laxåbolaget är i ASSI:s ägo. Innan aktierna överlåtes på skiffeloljebolaget

fordras värdering av desamma.

Jag förutsätter att skifferoljebolaget i framtiden skall driva sin verksamhet

efter helt affärsmässiga principer. Det torde därför inte finnas anledning

att här beröra frågan om skifferoljebolagets förvaltning av sina

dotterbolag och övriga tillgångar. Med hänsyn till att skifferoljebolagets

verksamhet kommer att få en ny inriktning bör en ändring av bolagets

firmanamn övervägas.

Det till Aktiebolaget Atomenergi hörande uranverket i Ranstad är i

huvudsak färdigt och drivs för närvarande på prov i viss omfattning. Inom

en nära framtid skall ställning tas till frågan om driften på längre sikt.

Redan nu bör emellertid såvitt möjligt klarläggas huruvida det går att

utnyttja de geologiska tillgångarna på Billingen för framställning även

av andra produkter än uran. Undersökningar rörande förutsättningarna

för dylik produktion — som bl. a. kan komma att avse byggnadsmaterial

— pågår under medverkan av skifferoljebolaget. Om dessa undersökningar

leder till positivt resultat kan det visa sig ändamålsenligt att samordna den

del av driften i Ranstadsverket, som avser byggnadsmaterial, med verksamheten

inom skifferoljebolaget och till detta bolag knutna företag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Ivungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

godkänna att Svenska skifferoljeaktiebolaget förvärvar

aktierna i Svenska Durox aktiebolag för en köpeskilling av

34 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Hellström

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965

21

Bilaga 1

Sammandrag av balansräkningar. Belopp i tusental kronor

Svenska Durox AB

Skövde Gasbetong AB

AB Svenska Stenhus

30/12

30/12

30/4

30/12

30/12

30/4

30/12

30/12

30/4

1962

1963

1965

1962

1963

1965

1962

1963

1965

Kassa, postgiro och bank..

173

158

120

Fordran hos dotterbolag ..

220

1 576

1 022

380

597

618

—

—

—

Övriga fordringar........

3 101

4 734

2 855

1 165

740

612

4 170

5 771

4 220

Varulager ..............

245

318

503

—

—

4

—

24

38

Tomter ................

—

—

—

—

—

—

571

436

867

Aktier..................

10 717

10 724

14 865

796

796

546

—

—

—

Maskiner och inventarier ..

—

—

—

1 974

2 590

2 230

17

23

32

Fastigheter..............

—

—

—

3 120

3 433

3 333

—

—

—

Summa tillgångar

14 456

17 510

19 365

7 435

8 156

7 343

4 758

6 254

5 157

Skulder till dotterbolag ..

—

_

—

228

214

205

_

_

___

Övriga kortfristiga skulder

2 817

4 664

5 701

2 324

3 314

2 750

3 867

5 408

4 531

Skulder till pensionsstiftel-

ser ..................

—

—

—

1 345

1 162

984

353

298

198

Övriga långfristiga skulder

9 285

10 456

8 026

1 297

1 011

791

120

120

—

Summa skulder

12 102

15 120

13 727

5194

5 701

4 730

4 340

5 826

4 729

Aktiekapital ............

2 000

2 000

5 000

1 353

1 353

1 353

250

250

250

Reservfond..............

200

203

217

271

271

271

50

50

50

Skuldregleringsfond......

—

—

—

200

312

434

5

7

8

Balanserad vinst ........

132

51

74

213

102

195

96

in

120

Årets vinst..............

22

136

347

204

417

360

17

10

—

Summa eget kapital

2 354

2 390

5 638

2 241

2 455

2 613

418

428

428

Summa skulder och

eget kapital

14 456

17 510

19 365

7 435

8 156

7 343

4 758

6 254

5 157

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965

Bilaga 2

Sammandrag av vinst* och förlusträkningar m. m. Belopp i tusental kronor

Svenska Durox AB

Skövde GasbetongAB

AB Svenska Stenhus

1962

1963

1/1 1964

—30/4

1965

1962

1963

1/1 1964

—30/4

1965

1962

1963

1/1 1964

—30/4

1965

Inläkter

Rörelser ............

278

866

1 478

1 559

1 337

2 580

254

243

329

Räntor..............

1

87

203

15

9

13

8

20

60

Utdelning av aktier ..

—

140

140

120

240

180

—

—

—

Summa intäkter

279

1093

1 821

1 694

1 586

2 773

262

263

389

Kostnader

Räntor..............

105

475

793

224

68

115

20

1

43

Skatter..............

Allmänna förvaltnings-

42

14

64

45

14

25

12

11

3

kostnader..........

no

468

617

426

125

183

206

231

322

Avskrivningar........

—

—

—

795

962

1 840

7

10

21

Nedskrivning å aktier..

—

—

—

—

—

250

—

—

—

Årets vinst ..........

22

136

347

204

417

360

17

10

—

Summa kostnader

och vinst

279

1093

1821

1 694

1 586

2 773

262

263

389

Antal anställda i medel-

tal..................

32

38

46

247

233

268

51

57

59

Omsättning, milj. kr. ..

1,9

11,2

18,0

8,4

—

—

7,6

11,3

13,5

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1965

23

Bilaga 3

Rockwool AB. Sammandrag av balansräkningar. Belopp i tusental kronor

Tomter och byggnader ............

Maskiner och inventarier ..........

Anläggningar under uppförande

Aktier och andelar................

"Varulager........................

Fordringar ......................

Bankräkningar och kassa..........

Skuld till personal- och pensionsstiftelser

..........................

Övriga långfristiga skulder ........

Kortfristiga skulder ..............

Investeringsfond ...

Aktiekapital.......

Reservfond .......

Skuldregleringsfond

Balanserad vinst...

Årets vinst .......

1962

1963

1964

5 345

5 277

8 767

3 439

3 002

4 215

131

730

763

1 205

1 205

1205

319

447

608

8 098

10 267

12 722

7 183

8 486

3 943

25 720

29 414

32 223

2 986

2 513

2 230

151

151

151

4 943

6 072

6 740

8 080

8 736

9 121

3 500

4 500

5 700

2 400

6 000

6 000

480

480

750

1 051

1 251

1 251

8 424

5 929

7 817

1 785

2 518

1 584

u no

16 178

17 402

25 720

29 414

32 223

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965

Bilaga 4

Rockwool AB. Sammandrag av vinst- och förlusträkningar m. m. Belopp i tusental kronor

1962

1963

1964

Intäkter

Rörelseintäkt ....................

5 216

7 385

5 620

Räntor..........................

220

262

295

Gottgörelse ur pensionsstiftelser för

pensioner och ATP-avgifter......

369

375

Vinst vid försäljning av aktier......

34

—

—

5 470

8 016

6 290

Kostnader och årets vinst

Räntor..........................

14

150

129

Skatter..........................

1838

2 641

944

Avskrivningar....................

1 583

1 707

2 193

Avsättning till investeringsfond ....

—

1 000

1 440

Avsättning till personal- och pensions- stiftelse ........................

250

Årets vinst ......................

1 785

2 518

1 584

5 470

8 016

6 290

Antal anställda, medeltal..........

461

498

540

Allmänna förvaltningskostnader ....

1 302

1327

1 471

MARCUS BOKTB. STHLM l%5

650704

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:439 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av aktierna i Svenska Durox aktiebolag, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SU 1965:190 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående förvärv av aktierna i Svenska Durox aktiebolag, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten