Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § b:o), 5:o), lb:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

1965-11-05 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:169, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § b:o), 5:o), lb:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj.ts proposition nr 169 år 1965

1

Nr 169

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 2 § b:o), 5:o), lb:o), 16:o)

och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om

Kungl. Maj:ts regeringsrätt; given Stockholms slott

den 5 november 1965.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 4:o),

5:o), 14:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl.

Maj :ts regeringsrätt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i regeringsrättslagen, föranledda

av ny lagstiftning. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 169

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1965

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 4:o), 5:o), 14:o), 16:o) och 17:o) lagen den

26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt

Härigenom förordnas, att 2 § 4:o), 5:o), 14:o), 16:o) och 17:o) lagen

den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2

4:o) mål om avlöningsförmåner,—

mål om sådant bidrag eller understöd

av statsmedel, som enligt gällande

författningar må beviljas eller

skall på rekvisition utbetalas av statskontoret

eller tillsynsmyndighet över

registrerade understödsföreningar eller

av Konungens befallningshavande,

där fråga ej är om bidrag till

väg- och brobyggnadsföretag eller om

skatteersättning i anledning av 1957

eller 1961 års ortsavdragsreform eller

om bidrag enligt 15 eller 16 § lagen

om kommunal beredskap;

5:o) mål om tullbehandling;--

anmärknings- eller redogörelsemål,

reskontreringsmål, mål om avkortning

eller avskrivning;

mål om förvaltning--—----

14 :o) mål om inmutning — ---

mål om registrering av fartyg,

om förändring av fartygs namn, om

skeppsmätning; 1

1 Senaste lydelse av 2 § 4:o) och 17:o) se

se 1963: 645 samt av 2 § 16:o) se 1964: 854.

§•

----:--- till högertrafik;

mål om sådant bidrag eller understöd

av statsmedel, som enligt gällande

författningar må beviljas eller

skall på rekvisition utbetalas av statskontoret

eller tillsynsmyndighet över

registrerade understödsföreningar eller

av Konungens befallningshavande,

där fråga ej är om bidrag till

väg- och brobyggnadsföretag eller

om bidrag enligt 15 eller 16 § lagen

om kommunal beredskap eller, såvitt

angår skatteutjämningsbidrag,

om beslut rörande utdebitering sgränsen

eller medelskattekraften i

riket;

-----medel, dock ej oljeavgift;

anmärknings- eller redogörelsemål,

mål om avkortning eller avskrivning;

allmänna medel;

---av näringsyrke;

mål om registrering av fartyg,

om förändring av fartygs namn, om

skeppsmätning, om förbud mot fartygs

resa och mot begagnande av

arbetsinrättning eller arbetsredskap

på fartyg;

1965:190, av 2 § 5:o) se 1958: 454, av 2 § 14:o)

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1965

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

mål om anteckning —-----—

16:o) mål om meddelande i särskilda

fall av tillstånd, förbud eller

föreläggande jämlikt författningar

och föreskrifter rörande den allmänna

hälsovården och motverkande

av vattenförorening, rörande

brandförsvaret, med undantag av

mål som avse kommuns skyldigheter

enligt brandlagen, rörande civilförsvaret

i vad angår inrättandet

av enskilda skyddsrum samt rörande

städernas eller andra orters

byggnadsväsen i övrigt, så framt ej

klagan föres över beslut i anledning

av ansökan hos Konungens befallningshavande

om tillstånd att företaga

nybyggnad utan hinder av gällande

byggnadsförbud eller i anledning

av dylik ansökan hos byggnadsnämnd

beträffande fråga,

som det enligt förordnande av

Konungens befallningshavande ankommit

på nämnden att pröva;

mål om beslut av Konungens befallningshavande

ling;

17 :o) mål om befrielse —----

mål om disciplinär bestraffning,

om avstängande från tjänstgöring då

åtgärd vidtagits för åtals anställande

eller då disciplinärt förfarande inletts;
mål

om skyldighet för prästerlig

befattningshavare, som övergivit

svenska kyrkans lära, att avgå från

sin befattning;

mål om prästs--- i brottmål;

— andra personalstiftelser;

mål om meddelande i särskilda

fall av tillstånd, förbud eller föreläggande

jämlikt författningar och

föreskrifter rörande den allmänna

hälsovården, betning av utsäde och

motverkande av vattenförorening,

rörande brandförsvaret, med undantag

av mål som avse kommuns skyldigheter

enligt brandlagen, rörande

civilförsvaret i vad angår inrättandet

av enskilda skyddsrum samt

rörande städernas eller andra orters

byggnadsväsen i övrigt, så framt

ej klagan föres över beslut i anledning

av ansökan hos Konungens

befallningshavande om tillstånd att

företaga nybyggnad utan hinder av

gällande byggnadsförbud eller i anledning

av dylik ansökan hos byggnadsnämnd

beträffande fråga, som

det enligt förordnande av Konungens

befallningshavande ankommit på

nämnden att pröva;

-- och behand
--eller

kastrering;

mål om disciplinär bestraffning,

om avstängning från tjänstgöring,

om skiljande från allmän tjänst eller

därmed jämförligt uppdrag annorledes

än i samband med förflyttning;
-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

lf Itiliang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. AV JO!)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 ti!) år 1965

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av HalIqnd,

i statsrådet på Stockholms slott den 15 oktober

1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Anpersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga angående ändring i lagen

om Kungl. Maj.ts regeringsrätt samt anför.

1. Den 1 januari 1966 träder förordningen den 3 juni 1965 (nr 268) om

skatteutjämningsbidrag i kraft (prop. 1965:43; SU 78 och 130; rskr 319)- Kungörelsen den 16 maj 1957 (nr 205) angående skatteersättning i anledning

av 1957 års ortsavdragsreform och kungörelsen den 27 april 1962 (nr

140) angående skatteersättning i anledning av 1961 års ortsavdragsreform

upphör samtidigt att gälla.

Enligt den nya förordningen kan skatteutjämningsbidrag utgå till kommun

vid brist på skattekraft och vid hög utdebitering. Bidrag vid brist på skattekraft

beräknas med ledning bl. a. av den s. k. medelskattekraften som utgör

antalet skattekronor och skatteören per invånare i hela riket. För bidrag vid

hög utdebitering är bl. a. den s. k. utdebiteringsgränsen av betydelse. Denna

utgör medeltalet av de sammanlagda utdebiteringarna i riket, bestämt pa

visst sätt. Enligt 17 § förordningen fastställer statistiska centralbyrån årligen

senast den 1 juli utdebiteringsgränsen och senast den 25 augusti medelskattekraften,

medan enligt 11 och 15 §§ förordningen beslut i enskilda bidragsärenden

meddelas av vederbörande länsstyrelse. Talan mot statistiska

centralbyråns och länsstyrelses beslut enligt förordningen får enligt 20 §

förordningen föras av kommun. Talan förs hos Kungl. Maj:t genom besvär.

Det ankommer f. n. enligt 2 § 4:o) regeringsrättslagen på regeringsrätten

att ta upp och avgöra mål vilka fullföljs till Kungl. Maj :t om sådant bidrag

eller understöd av statsmedel, som enligt gällande författningar får beviljas

eller skall på rekvisition utbetalas av statskontoret eller tillsynsmyndighet

över registrerade understödsföreningar eller av länsstyrelse. Mål, där fråga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr lli!) år 19iiö

är om skatteersättning i anledning av 1957 eller 19(51 års ortsavdragsreform,

har emellertid undantagits från regeringsrättens behörighet.

Eftersom skatteersättning i anledning av 1957 eller 1961 års ortsavdragsreform

upphör att utgå fr. o. m. år 1966, hör nyssnämnda undantagsbestämmelse

upphävas. I prop. 1965:43 (s. 66) har förutsatts att besvär hos

Kungl. Maj :t över länsstyrelses beslut enligt 1965 års förordning om skatteutjämningsbidrag

skall prövas av regeringsrätten. Statistiska centralbyråns

beslut om utdebiteringsgränsen och medelskattekraften skall ligga till grund

för länsstyrelsernas beslut i enskilda bidragsärenden. Dessa beslut skal!

föreligga senast den 10 september under beräkningsåret. Mål om besvär över

statistiska centralbyråns beslut blir därför av så brådskande natur alt de

inte lämpligen bör handläggas i regeringsrätten. Härtill kommer att det i

målen i stort sett inte kan bli fråga om annat än att verkställa rent matematiska

beräkningar. Jag föreslår därför att beträffande mål om skatteutjämningsbidrag

en bestämmelse infogas i 2 § 4:o) regeringsrättslagen som tar

undan besvär över beslut rörande utdebiteringsgränsen och medclskattekraften

i riket från regeringsrättens behörighet.

2. Genom proposition 1965: 160 har förslag framlagts om ändrad ordning

i fråga om ackord och eftergift beträffande vissa statens fordringar. I propositionen

berörs också frågan om avskrivning av statens fordringar. Del

är meningen att Kungl. Maj :t i anslutning till att nya bestämmelser om avskrivning,

ackord och eftergift utfärdas skall upphäva bl. a. förordningen

den 11 december 1830 (nr 85) angående behandlingen av extraordinarie

avskrivningsfrågor och anmärkningsmål samt kungörelsen den 29 september

1911 (nr 106) angående extra ordinarie avskrivning av vissa kronans utestående

fordringar. Samtidigt med att nämnda författningar upphävs avses

förordnande skola meddelas att vad som gäller enligt författning eller på

annan grund beträffande särskilt ansvar för statlig uppbördsman (uppbördsmannaansvar)

fr. o. m. den 1 januari 1966 inte längre skall äga tilllämpning.

För avkortning eller avskrivning av sådana statens fordringar

som utgörs av skatter, medel vilka avskrivs som skatter, böter, medel vilka

indrivs som böter och lånemedel in. in. avses särskilda regler skola gälla.

Enligt 2 § 5:o) regeringsrättslagen skall regeringsrätten pröva bl. a. rcskohtreringsmål

och mål om avkortning eller avskrivning. Under förutsättning

att riksdagen bifaller förut nämnda förslag kan varken några reskontreringsmål

eller några avskrivningsmål, i vilka uppbördsmannaånsvar görs

gällande mot tjänsteman, längre uppkomma (prop. 1965: 160 s. 41). över

myndighets beslut i mål om avskrivning enligt de nya bestämmelserna skall

klagan inte få föras hos Kungl. Maj:t. Däremot kvarstår mål om avkortning

eller avskrivning av skatter m. in. Följden av den nya ordningen för avskrivning

av statens fordringar bör därför för regeringsrättslagens del bli

barn att reskontreringsmålen mönstras ut från uppräkningen i 2 $ 5:o) regeringsrättslagen.

.lag föreslår atl det sker.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1965

3. Genom proposition 1965: 132 har förslag framlagts till lag om säkerheten

på fartyg, m. in. Lagen är avsedd att ersätta lagen den 16 oktober 1914

(nr 349) om tillsyn å fartyg. Det föreslås att den skall träda i kraft den 1

januari 1966.

Lagförslaget innehåller regler bl. a. om meddelande av förbud mot fartygs

resa och mot begagnande av arbetsinrättning eller arbetsredskap på

fartyg (8 kap.). Förbud mot fartygs resa skall kunna meddelas, när del förekommer

skälig anledning att anta att farlyget inte är sjövärdigt för resa

i avsedd fart, att det brister i väsentligt avseende i fråga om skyddet mot

ohälsa och olycksfall, att det inte är behörigen lastat eller barlastat, att det

medför passagerare utöver det högsta tillåtna antalet eller att det inte är

bemannat på ett betryggande sätt. Förbudet skall gälla i avbidan på rättelse

av bristen. Är det bara fråga om brist i arbetsinrättning eller arbetsredskap,

skall förbud i stället få meddelas att begagna inrättningen eller redskapet

innan rättelse vidtagits. Fartygs resa skall också få förbjudas, om fartyget

inte hålls tillgängligt för tillsynsförrättning eller om fartyg, som enligt lagen

skall ha fart-, passagerarfartygs- eller fribordscertifikat, saknar gällande

sådant certifikat. Behörighet att meddela förbud av nu angivna slag skall

tillkomma sjöfartsstyrelsen, statens fartygsinspelction och vissa andra myndigheter.

Beslut av annan än sjöfartsstyrelsen skall dock underställas styrelsen

för godkännande. Talan mot sjöfartsstyrelsens beslut enligt lagen skall

få föras hos Kungl. Maj:t genom besvär (It kap. 3 §).

Förbud mot fartygs resa kan medföra högst kännbara ekonomiska förluster

för redaren. Det innebär under alla förhållanden ett allvarligt och betungande

ingrepp i enskild rätt. Besvär över sådana förbud bör därför prövas

av regerings rätten. Förbud att begagna arbetsinrättning eller arbetsredskap

på fartyg förutsätter också rättsliga överväganden. De står nära förbud

enligt 53 § arbetarskyddslagen mot användande av viss maskin, redskap

eller annat hjälpmedel. Besvär över sistnämnda slag av förbud prövas redan

enligt 2 § 16 :o) regeringsrättslagen av regeringsrätten. Övervägande skäl

talar under sådana omständigheter för att också besvär över förbud att begagna

arbetsinrättning eller arbetsredskap på fartyg skall prövas av regeringsrätten.

Nu nämnda besvärsmål bör lämpligen införas i 2 § 14 :o) regeringsrättslagen

i anslutning till de mål om registrering av fartyg in. in. som

finns intagna där. Under förutsättning att riksdagen antar lagförslaget föreslår

jag att till de mål som uppräknas i det sist nämnda momentet i regeringsrättslagen

fogas mål om förbud mot fartygs resa och mot begagnande

av arbetsinrättning eller arbetsredskap på fartyg.

4. Kungörelsen den 15 oktober 1965 (nr 530) med särskilda bestämmelser

om betning av vårstråsäd träder i kraft den 1 november 1965. Enligt kungörelsen

får vårstråsäd inte utom i vissa undantagsfall betas med kvicksilverhaltigt

bekämpningsmedel utan tillstånd av statens centrala frökontrollanstalt

eller av lokal frökontrollanstalt som lantbruksstyrelsen har förklarat

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1965

behörig att utföra statsplombering av utsädesvara (1 §). Som villkor för tillstånd

till betning av ett utsädesparti har uppställts att partiet är så angripet

av parasitsvamp att ett godtagbart skörderesultat inte kan påräknas utan

betningen (2 §). över frökontrollanstalts beslut i tillståndsärende får besvär

anföras hos lantbruksstyrelsen (9 §). Lantbruksstyrelsens beslut i

sådant besvärsmål kan överklagas hos Kungl. Maj :t.

Prövningen i mål rörande tillstånd till betning av utsäde får karaktär av

rättstillämpning. En besvärstalan hos Kungl. Maj :t i sådana mål bör därför

tas upp av regeringsrätten. Målen bör lämpligen skrivas in i 2 § 16 :o) regeringsrättslagen

i anslutning till de där upptagna, närbesläktade målen om

meddelande i särskilda fall av tillstånd, förbud eller föreläggande jämlikt

författningar och föreskrifter rörande den allmänna hälsovården och mot
-

verkande av vattenförorening.

5. Den 1 januari 1966 träder statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 (nr

274) i kraft (prop. 1965: 60; KL2U 1; rskr 267). I 26 och 27 §§ lagen regleras

tjänstemans avstängning från utövning av tjänsten dels i samband med

åtal och disciplinärt förfarande, dels vid sjukdom in. in. Bestämmelser om

anställnings upphörande finns i 29—38 §§ lagen. Förutom genom avsättning,

som ådöms av allmän domstol efter åtal eller av myndighet i disciplinär ordning,

skall tjänsteman kunna tvångsentledigas från tjänsten av myndighet

genom uppsägning (30 §), vid pensionsålderns inträde (31 §) eller vid sjukdom

m. in. (32 §). Vidare skall tjänsteman kunna tvångsvis förflyttas till

annan tjänst. Enligt 39 § lagen får rätten att föra talan mot myndighets beslut

enligt lagen inte inskränkas. Regeln är tillämplig också på fullföljd

hus Kungl. Maj:I. Sådan fnllföljdsrätt i mål om avstängning och om tvångsentledigande

förekommer också utanför statstjänstemannalagens tillämpningsområde

i fråga om statliga och kommunala myndigheters och andra

offentligrättsliga organs beslut på grund av regler i skilda specialförfattningar.

Det kan härvid vara fråga inte bara om allmän tjänst utan också om

allmänt uppdrag.

Bland de i 2 § 17 :o) regeringsrättslagen uppräknade mål vilka skall prövas

av regeringsrätten återfinns mål om avstängande från tjänstgöring, när

åtgärd har vidtagits för älals anställande eller när disciplinärt förfarande

liar inletts, och mål om skyldighet för prästerlig befattningshavare, som har

övergett svenska kyrkans lära, att avgå från sin befattning.

Vid remissen till lagrådet anfördes (prop. 1965: 60 s. 132), att prövningsrätten

i besvärsmål om tjänstemans avstängning i anledning av brott eller

sjukdom och om tjänstemans tvångsentledigande borde tillkomma regeringsrätten

i alla de fall då talan kan föras hos Kungl. Maj :t, oavsett om tjänste
-

mannen är anställd hos staten, kommun eller annan offentlig inrättning och

oberoende av om anställningsförhållandet är av offentligrättslig natur eller

grundar sig på ett rent privaträtts!igl förhållande. Till förebyggande av

missförstånd betonades att det sagda inte avsåg tvångsförflyttning av tjäns
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mcij. ts proposition nr 169 år 1965

teman. Lagrådet fann övervägande skäl tala mot den föreslagna utvidgningen

av regeringsrättens kompetens i fråga om mål angående avstängning

på grund av sjukdom och tvångsentledigande (propositionen s. 290). I

propositionen (s. 802) vidhölls emellertid förslaget. Riksdagen gjorde inte

nagon erinran häremot. Jag anser därför att förut nämnda punkt i regeringsrättslagen

bör ändras så att däri tas upp mål om avstängning från tjänstgöring

över huvud taget samt mål om skiljande från allmän tjänst eller därmed

jämförligt uppdrag annorledes än i samband med förflyttning. Eftersom

mål om skyldighet för prästerlig befattningshavare, som har övergett svenska

kyrkans lära, att avgå från sin befattning är ett mål om skiljande från

allmän tjänst eller därmed jämförligt uppdrag, behöver dessa mål inte längre

omnämnas särskilt. Jag föreslår därför att målen i fråga utgår ur uppräkningen.

Lagändringarna torde böra träda i kraft den 1 januari 1966.

1 enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § i:o), 5:o), U:o), 16:o)

och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.1

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenteh.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

1 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har uteslutits

här.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1965

9

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 1 november

1965.

Närvarande:

f. d. justitierådet Lind,

justitierådet Y. Söderlund,

regeringsrådet Årjörnsson,

justitierådet Brunnberg.

Enligt lagrådet den 29 oktober 1965 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet

Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 15 oktober 1965, hade Kungl.

Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen

avsedda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående

ändrad lydelse av 2 § 4:o), 5:o), lk:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26

maj 1909 (nr 98 s. 8) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

kammarrättsassessorn Bertil Wennergren.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1965

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 5 november

1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 1 november

1965 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 15 oktober 1965 remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 § A:o), 5:o), lk:o),

16:o) och 11 :o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran hemställer föredraganden,

att det måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Assarson

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650610

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:405 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § h''-o), 5:o, Vt‘.o, 16:o) och 17:o lagen a1 i texten
  2. 1LU 1965:41 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 4:o), 5:o), li:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 s. 1 i texten