Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461)

1965-01-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:17, Med förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1965

1

Nr 17

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944

(nr 461); given Stockholms slott den 15 januari 1965.

. • »•»»!''

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen

den 30 juni 1944 (nr 461).

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens innehåll

Hembiträdeslagen föreslås skola i sin nuvarande lydelse erhålla förlängd

giltighet till och med den 31 oktober 1968. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 saml. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1965

Tf -XY

Förslag

till

om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461)

Härigenom förordnas, att hembiträdeslagen den 30 juni 19441, vilken enligt

lag den 2 mars 1962 (nr 44) gäller till och med den 31 oktober 1965,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 oktober 1968.

i.ron/ :\i\> t;)

i!iiifofini r-.u''tnni li^buoVl

1 Senaste lydelse av 10 § se 1947: 264, av 15 och 16 §§ se 1953:151.

U %’/ tio »v vv

wn

n \\

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1965

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 18 december

196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson,

Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, fråga om fortsatt giltighet

av hembiträdeslagen samt anför.

Hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461) erhöll ursprungligen en till

tre år begränsad giltighetstid, vilken sedermera vid sex tillfällen förlängts

med tre år i sänder. Efter den senaste förlängningen, som skedde genom lag

den 2 mars 1962 (nr 44), gäller hembiträdeslagen t. o. m. den 31 oktober

1965.

Statsmakterna bör före sistnämnda tidpunkt ta ställning till frågan om

förlängning av hembiträdeslagens giltighetstid, och jag anhåller därför att

1''å ta upp detta spörsmål till behandling.

Hembiträdeslagens huvudsakliga innehåll

Hembiträdeslagen äger tillämpning på avtal, varigenom arbetstagare åtar

sig att utföra huvudsakligen husligt arbete i arbetsgivarens hushåll (1 §

första stycket). Från lagens tillämpningsområde undantages dock dels avtal,

som ingås för viss sammanhängande tid understigande en månad, dels avtal,

som avser mindre antal dagar i veckan än sex, dels avtal, som inte innefattar

heltidssysselsättning (1 § andra stycket). Vidare avser lagen inte arbete,

som utföres av medlem av arbetsgivarens familj eller av husföreståndarinna

eller därmed jämförlig arbetsledare i hushåll, där hembiträde är

anställt, eller av hushållerska eller annan, som självständigt sköter hemmet

i husmors ställe (2 §).

I motsats till allmänna arbetstidslagen och övriga lagar, som reglerar de

anställdas arbetstid, innehåller hembiträdeslagen inga bestämmelser om

arbetstidens längd för dag, vecka eller annan tidrymd. Hembiträdeslagen

ger i stället föreskrifter angående den minsta fritid, som ett hembiträde

skall äga åtnjuta. Härom stadgas, att den ordinarie arbetstiden skall sluta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1965

senast kl. 19 utom för hembiträde, som uteslutande har till uppgift alt sköta

barn (9 §), ävensom att hembiträdet äger åtnjuta fridagar i minst följande

omfattning, nämligen dels varannan söndag eller annan allmän helgdag av

kyrklig karaktär, dels en bestämd vardag varje vecka efter kl. 14 och dels

den 1 maj efter kl. 13 (10 §).

Lagens bestämmelser om fritid, vilka är av tvingande karaktär, kompletteras

av föreskrifter om övertidsarbete (12 §). Endast vid vissa sjukdomstall

har hembiträde skyldighet att utföra arbete på övertid. I övriga fall gäller

vad som kan anses överenskommet. Avtalsfriheten är dock begränsad

såtillvida, att hembiträde under 18 år ej får användas till övertidsarbete

mer än sju timmar i veckan (18 §).

För allt övertidsarbete är hembiträdet berättigat till gottgörelse, som skall

utgå kontant eller -- om övertidsarbetet innefattar endast vakttjänst eller

är föranlett av sjukdomsfall — i form av ledighet på ordinarie arbetstid. I

samtliga de fall, där gottgörelsen enligt lagen skall utgå kontant, kan den

dock efter överenskommelse mellan parterna bytas ut mot ledighet (13 Sj

första stycket). Lagen saknar bestämmelser om storleken av den kontanta

övertidsersättningen. Däremot föreskrives, att ledighet såsom gottgörelse

för övertidsarbete skall motsvara vad som kan anses skäligt med hänsyn

till övertidsarbetets art. Ledigheten får inte förläggas till tid före kl. 9 och ej

utgå under kortare tid än två timmar åt gången (13 § andra stycket). Avtal,

varigenom hembiträde helt eller delvis undandragits lagstadgad förmån

för övertidsarbete, är utan verkan (13 § tredje stycket).

I lagen regleras även vissa andra frågor än de hittills berörda, såsom angående

avtalets ingående och upphörande, anställnings- och uppsägningstid,

hembiträdets rätt till bostad och vård vid sjukdom, lönens utbetalande,

betyg samt skadeståndsskyldighet. Lagen saknar bestämmelser om tillsyn

av dess efterlevnad.

Frågans bakgrund

Då hembiträdeslagen kom till övervägdes huruvida lagstiftaren borde

reglera arbetstiden för hembiträden på liknande sätt som för andra arbetstagare.

Därvid tänkte man sig att hembiträdenas arbetstid eventuellt kunde

begränsas antingen till 8 timmar om dagen eller till 192 timmar per fyraveckorsperiod.

Statsmakterna stannade emellertid för alt i hembiträdeslagen

reglera fritiden i stället för arbetstiden. Lagens bestämmelser i ämnet konstruerades

såsom en garanti för ett minimimått av fridagar och daglig fritid.

Sedermera har frågan om hembiträdenas arbetstidsförhållanden återkommit

i diskussionen vid varje tillfälle då en förlängning av hembiträdeslagens

giltighetstid varit aktuell. Riksdagen har flera gånger och senast år 1902

(se L2U 1962: 2) uttalat sympati för att hembiträdena i arbetstidshänseende

jämställes med andra arbetstagargrupper.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 är 1965

År 1962 uppdrogs åt en utredningsman att utreda hela frågan om hembiträdeslagstiftningen.

Utredningsmannen skall enligt direktiven bl. a. prova

om skyddssynpunkter alltjämt motiverar en särskild lagstiftning för hembiträden

och om en fastare reglering av hembiträdenas arbetstid kan tankas

inverka fördelaktigt på rekryteringen till yrket.

Utredningen angående hembiträdeslagstiftningen har beröring med det aibete

som bedrives inom 19615 års arbetstidskommitté. Denna kommitté har i

uppdrag bl. a. att undersöka möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet

för den allmänna arbetstidslagstiftningen. Målsättningen bör enligt direktiven

vara att undantagen från arbetstidslagstiftningen skall vara så få och

så litet omfattande som möjligt.

Utredningen angående hembiträdeslagstiftningen har i en skrivelse den

25 september 1964 — efter en redogörelse för det hittills bedrivna utredningsarbetet

— anmält att något utredningsresultat inte kommer att kunna

framläggas i så god tid, att det kan behandlas vid 1965 års liksdag. Utredningsmannen

föreslår, att den nuvarande hembiträdeslagens giltighetstid

förlänges för ytterligare tre år eller t. o. m. den 31 oktober 1968.

Departementschefen

Hembiträdeslagen av år 1944, som är tidsbegränsad, har förlängts upprepade

gånger för perioder om tre år i sänder. Enligt det senaste beslutet om

förlängning gäller lagen till utgången av oktober 1965. Frågan om ytterligaie

förlängning påkallar alltså statsmakternas uppmärksamhet.

Denna gång är läget det att behovet i framtiden av en särskild lagstiftning

för hembiträden är under utredning genom eu särskilt tillkallad utredningsman

samtidigt som problemet om den allmänna arbetstidslagstiftningens

utformning och utsträckande till nya grupper av arbetstagaic behandlas

av 1963 års arbetstidskommitté.

Åtskilligt av betydelse för frågan om hembiträdeslagstiftningen har inträffat

under de senaste decennierna. I början av 1930-talet beräknades antalet

i husligt arbete anställda till omkring 200 000. Antalet personer, på

vilka hembiträdeslagen är tillämplig, har nu minskat till omkring 30 000

enligt en nyligen företagen undersökning, som statistiska centralbyråns utredningsinstitut

gjort på uppdrag av utredningsmannen. De villkor under

vilka hembiträdena utför sina sysslor torde ha förbättrats åtskilligt såsom

en följd av ett ändrat arbetsmarknadsläge och en allmänt stigande standard

i samhället. Nyssnämnda utredningsinstitut har gjort en intervjuundersökning

för alt utröna de nuvarande förhållandena för de i husligt arbete anställda,

och intervjusvaren bearbetas f. n. inom institutet.

Mot bakgrunden av det primärmaterial, som sålunda håller på att införskaffas,

får utredningsmannen pröva åtskilliga frågor om den rättsliga

regleringen av hembiträdenas arbetsförhållanden. Såsom särskilt viktiga på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1965

detta område framstår bestämmelserna om arbetstiden. I denna del måste

utredningsarbetet bedrivas i nära samråd med 1963 års arbetstidskommitlé.

Utredningsmannen har anmält, att han inte kommer att kunna redovisa

något utredningsresultat så snart, att ett förslag kan föreläggas 1965 års

riksdag. Under sådana förhållanden niir ännu en förlängning av hembiträdeslagen

ofrånkomlig. Jag anser, att förlängningen även denna gäng bör ske

for en treårsperiod eller således t. o. in. den 31 oktober 1968. Skulle det visa

sig, att förslag till en slutlig lösning av hela frågan om den lagliga regleringen

av arbetsförhållandena för den i husligt arbete anställda arbetskraften

kan föreläggas riksdagen före 1968, kommer detta givetvis att ske. Någon

ändring av hembiträdeslagens innehåll anser jag mig inte böra förorda.

Departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över

ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet

av hembiträdeslagen den 30 juni 19U (nr 461), av den lydelse bilaga^ till

detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

undainålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

Övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

</. P. Wieselgren

1 Bilagan, som är likalydande med det vid

slutits.

propositionen fogade lagförslaget,

har här ute
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1965

7

Utdrag au protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 8 januari

1965.

Närvarande:

justitierådet Hagbergh,

regeringsrådet Wilkens,

justitieråden Riben,

Bergsten.

Enligt lagrådet den 4 januari 1965 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 18

december 1964, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag om fortsatt giltighet au hembiträdeslagen den 30 juni

19U (nr 461).

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

lagbyråchefen Carl Lidbom.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granquist

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1965

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 15 januari

1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Ivling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, SvenEric

Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, lagrådets den 8 januari

1965 avgivna utlåtande över det den 18 december 1964 till lagrådet remitterade

förslaget till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni

19U (nr 461) och hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. P. Wieselgren

ESSELTE AB. STHLM <4

414931

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:68 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 19Sfi a1 i texten
  2. 2LU 1965:2 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 s. 3 i texten