Angående riktlinjer för reglering av prisförändringar för civilförsvaret in. m
1965-01-29 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1965:22, Angående riktlinjer för reglering av prisförändringar för civilförsvaret in. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965
1
Nr 22
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående riktlinjer för
reglering av prisförändringar för civilförsvaret in. m.;
given Stockholms slott den 29 januari 1965.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bdagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Rune B. Johansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag till metoder för beräkning av prisförändringar
under anslagen till civilförsvaret och för den budgetmassiga regleringen
av anslagen med hänsyn till prisomräkningar och rambelopp.
Slutligt förslag framlägges beträffande anslaget Anskaffning av cm - försvarsmateriel för budgetåret 1965/66.
1_Biliang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 22
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 29
januari 1965.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson!
Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.
Vid anmälan av frågan om anslag till civilförsvaret för budgetåret 1964/65
(prop. 1964: 1 bil. 13 s. 142) anförde jag, att jag med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga» för att, med utgångspunkt
i medelkostnadsläget under budgetåret 1963/64, utreda efter vilka regler
uppkommande kostnadsändringar under anslagen lämpligen borde beräknas.
De sakkunniga, som antagit benämningen sakkunniga för civilförsvarsindex,
har avlämnat förslag i ämnet i betänkande den 30 november 1964
(stenc. In 1964: 19).
Över förslaget har yttranden avgivits av riksrevisionsverket, statistiska
centralbyrån, bostadsstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen och försvarets prisregleringsdelegation.
• t
I prop. 1965: 1 (bil. 13 s. 186) har jag, under åberopande av att frågan
om beräkningen av ramen för civilförsvaret med hänsyn till uppkomna kostnadsändringar
var föremål för beredning, föreslagit att anslaget Anskaffning
av civil försvarsmateriel skulle upptagas med ett preliminärt beräknat belopp;
1 enIiShet härmed har Kungl. Maj.-t föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för
budgetåret 1965/66 beräkna ett reservationsanslag av 41 410 000 kr.
Jag anhåller nu att i anslutning till redogörelse för det förslag till regler
för pris- och löneomräkning, som avgivits av de sakkunniga för civilförsvarsindex,
få upptaga de nämnda frågorna till fortsatt behandling.
*Generaldirektören Ingvar Ohlsson, ordförande, t.f. byråchefen Frithiof Rill
dåvI^nnHlåRheiei,
n? Ivar Mul,er och A,f Resare, t.f. kanslirådet Gösta Terstad samt
dåvarande byråchefen, numera statssekreteraren Reidar Tilert I Tilerts ställe för
ordnades den 26 augusti 1964 byråchefen Kjell-Olof Feldt. f
Kungi. Maj:ts proposition nr 22 år 1965
3
Regler för pris- och löneomräkning m. m.
Sakkunniga för civilförsvarsindex
De sakkunniga framhåller att de närmast haft att undersöka frågan efter
vilka regler uppkomna kostnadsändringar under anslagen till civilförsvaret
på grund av pris- och löneändringar bör beräknas. I samband härmed har
de sakkunniga prövat i vilken ordning den budgetära regleringen av kostnadsändringarna
bör vidtagas, varvid beaktats såväl pris- och löneändringai
som sådana ändringar, vilka kommer till uttryck i det budgetårsvis redovisade
betalningsutfallet under anslagen.
De sakkunniga erinrar inledningsvis om att statsmakternas beslut år 1963
(prop. 1963:86, SU 100, rskr 225) angående riktlinjer för civilförsvarets
fortsatta uppbyggnad och kostnadsutveckling i stort sett innebar, att ''v erksamheten
skulle bedrivas efter de principer och inom den ram som redovisats
i prop. 1959: 114 (SU 85, rskr 233). De årliga kostnaderna beräknades
med utgångspunkt i ett rambelopp av 740 milj. kr. Beträffande anslagens
storlek för de fyra budgetåren 1963/67 förordades beloppen 90, 94, 97 resp.
97 milj. kr., innefattande såväl driftbudget som kapitalbudget. Härjämte
infördes ett system med bemyndiganden som skulle göra det möjligt att
beställa materiel och lämna statsbidrag för skyddsrum och branddammar
m. m. utöver de årliga anslagen.
I sammanhanget påpekar de sakkunniga den skillnad i utgångspunkterna
för beräkningen av de årliga anslagsramarna, som f. n. finns mellan försvaret
och civilförsvaret. Medan för försvarets del kostnadsramen rullas
fram ett år i taget, successivt omräknad från ett fastställt basårsbelopp, är
för civilförsvaret utgångspunkten de rambelopp som i förväg fixerats för
organisationens uppbyggnad för vart och ett av budgetåren 1963/67. Civilförsvaret
skall inte såsom det militära försvaret tillgodoräknas något årligt,
fast procenttillägg för successiv anpassning till den tekniska utvecklingen.
Anslagen till de förhållandevis största utgiftsändamålen i civilförsvarets
budget, nämligen materielanskaffning samt statsbidrag till skyddsrum och
branddammar, är reservationsanslag och uppföres —- efter avvägning
sinsemellan -— med belopp som ryms inom den förutbestämda totala kostnadsramen.
Samtidigt beräknas även anslagen på kapitalbudgeten. Förekommande
kostnadsökningar på förslagsanslagen kan alltså minska det
kostnadsutrymme, som varit avsett för civilförsvarsmateriel, skyddsrum och
branddammar samt förrådsbyggnader m. m. Bikaledes medföi besparingai
på förslagsanslagen till följd av differenser mellan beräknat belopp och
betalningsutfall, att det anvisade rambeloppet för verksamheten i dess helhet
inte kan utnyttjas.
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965
Konstruktion av civilförsvarsindex
I fråga om principerna för konstruktion av en index för civilförsvaret diskuterar
de sakkunniga möjligheterna att för omräkning av anslagen med
hänsyn till inträffade prisförändringar använda redan förefintliga indexserier,
som utvisar den allmänna prisutvecklingen. Som exempel på sådana
tänkbara alternativ nämnes det prismaterial efter vilket den årliga nationalprodukten
omräknas till fast penningvärde, generalindextalet för partiprisindex
och konsumentprisindex. Mot en direkt användning av dessa
mdexserier för det här ifrågavarande ändamålet talar bl. a. att varuinnehållet
i civilförsvarets anslag inte är detsamma och inte har samma fördelning
(vikttal) som i ett sådant allmänt prismaterial. Invändningen gäller
i ännu högre grad de olika anslagsgrupperna inom civilförsvarets anslagsram,
för vilka en prisomräkning kan förutsättas vara erforderlig. Med
hänsyn härtill föreslår de sakkunniga, att prisomräkningen av civilförsvarets
anslag verkställes med hjälp av en särskild prisindex, kallad civilförsvarsindex.
I stort sett finner de sakkunniga det system, som sedan ett antal år använts
för indexreglering av kostnadsramar och anslag inom fjärde huvudtiteln,
kunna vara tillämpligt även för regleringen på civilförsvarets område.
Erfarenheterna av försvarsindex har därför i största utsträckning beaktats
av de sakkunniga.
Prisregleringen av civilförsvarets anslag skall kunna avse kostnadsförskjutningar
såväl uppåt som nedåt. Med hjälp av civilförsvarsindex skall
det kvantitativa innehållet i ett visst års budget kunna bibehållas oförändrat
från tidpunkten för rambeloppets beräkning — i detta fall hänförd till medelkostnadsläget
under budgetåret 1963/64 — till betalningarnas erläggande.
Civilförsvarsindex skall på samma sätt som försvarsindex budgetärt kunna
utnyttjas dels för att bestämma rambeloppet för civilförsvarets utgifter i
samband med att anslagen beräknas, dels för beräkning av prisregleringsbelopp
för justering av anslagsramen med hänsyn till prisförändringar som
inträffar efter tidpunkten för beräkning av anslagen till tidpunkter under
löpande budgetår. Då kostnadsramarna för civilförsvaret är hänförda till
prisläget for budgetåret 1963/64 har det synts lämpligt att indextalet sättes
till 100 för detta år. De principer som tillämpats vid uppbyggnaden av försvarsindex
föreslås komma till användning även vid utformningen av civilförsvarsindex.
Anslagen i riksstaten för ett visst budgetår sammanföres
i grupper, enligt de sakkunnigas förslag sammanlagt åtta till antalet. För
varje sådan anslagsgrupp beräknas en indexserie, som bygger på en eller
flera redan framräknade prisserier, i allmänhet officiella prisindexserier
för civila varor. Då flera prisserier utnyttjas beräknas indextalet för anslagsgruppen,
gruppindextalet, som ett vägt medeltal av dessa. Indextalet
för det totala rambeloppet, generalindextalet, utgör ett vägt medeltal av
gruppindextalen. Viktfördelningen mellan och inom grupperna grundas i
huvudsak på anslagsbeloppen i riksstaten.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965
De sakkunnigas förslag till anslagsgruppering in. in. framgår av en i betänkandet
intagen sammanställning, vilken som bilaga torde få fogas till
statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga 1).
I fråga om indexserierna i civilförsvarsindex och gruppvikttalen anför de
sakkunniga i huvudsak följande.
Med hänsyn till att civilförsvarsindex skall användas för två huvudsyften,
beräkning av rambelopp och prisregleringsbelopp, faller det sig naturligt att
beräkna två typer av prisindexserier, en för vartdera ändamålet. Indextal
för beräkning av rambelopp framräknas en gång om året avseende prisläget
i maj månad. Indextal för prisregleringen bör framräknas fyra gånger under
budgetåret, nämligen för augusti, november, februari och maj.
Indexserien för beräkning av rambelopp kan alternativt byggas upp på
grundval av från varandra fristående indexserier för de olika budgetåren,
budgetårsserier, eller som en genomgående indexserie för hela perioden, tastbasindex.
I båda fallen skall medelkostnadsläget för budgetåret 1963/64 utgöra
bas. Den förstnämnda konstruktionen innebär i princip att viktsystemet
bygger på anslagsfördelningen under de föregående budgetåren, en fördelning
som kan vara olika varje budgetår. En sammanhängande indexserie
erhålles genom kedjning av budgetårsserierna. Fastbasindex innebär att
samma viktsystem — i regel basårets viktsystem — används för hela den
period indexberäkningen omfattar.
Avgörande för val av konstruktion är om fördelningen av anslagsbeloppen
på anslagsgrupperna i betydande grad kommer att förändras under beräkningsperioden
eller ej. Möjligheterna att i förväg bedöma utvecklingen i
detta hänseende är starkt begränsade, särskilt som någon mera detaljerad
budgetplan för den period som skall täckas med prisregleringen ej föreligger.
För att belysa möjligheterna att genomföra huvuddelen av 1959 års
principbeslut har emellertid 1962 års försvarskommitté låtit utarbeta ett
utkast till budgetplan. I denna har kostnaderna för civilförsvaret uppdelats
i grundkostnader och uppbyggnadskostnader. Avlöningar och omkostnader
för civilförsvarsstyrelsen, kostnader för forsknings- och försöksverksamhet,
utbildning och övningar, förvaring och underhåll av materiel
samt självskydd och bidrag till frivilliga organisationer har antagits vara
relativt oberoende av takten i civilförsvarets uppbyggnad och har därför
förts till gruppen grundkostnader. Som uppbyggnadskostnader har upptagits
anslag till anskaffning av materiel, statsbidrag till skyddsrum och
branddammar samt medel under kapitalbudgeten.
Den indexserie i civilförsvarsindex som skall användas för beräkning av
rambelopp bör konstrueras som en kedjad budgetårsindex. Kedjningen
föreslås ske över indextal i budgetårsserierna avseende maj månad närmast
före ingången av respektive budgetår. Därvid avses de budgetårsserier, som
ligger mellan basåret (budgetåret 1963/64) och det budgetår för vilket indextalet
i den kedjade indexserien skall beräknas.
För de indexserier, som för beräkning av prisregleringsbelopp skall mäta
prisförändringarna från tidpunkten för anslagsberäkningarna till tidpunkter
under löpande budgetår (budgetårsserier), föreslås att viktsystemet
(gruppvikttalen) grundas på anslagsfördelningen för det aktuella budgetåret.
En civilförsvarsindex konstruerad i enlighet med de av de sakkunniga
förordade principerna består av dels budgelårslänkar, dels en av budgetårslänkar
bildad kedjad indexserir. Fn redogörelse för de sakkunnigas förslag
I * — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 22
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 22 år 1965
angående metoderna för beräkningen av budgetårslänkar och kedjad indexserie
torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende
(Bilaga 2).
Prismaterial
De sakkunniga förordar, att valet av prismaterial för civilförsvarsindex
sker från samma utgångspunkter som för försvarsindex, vilket innebär
följande.
Syftet med civilförsvarsindex bör vara att ge ett generellt mått på den
genomsnittliga prisutvecklingen för varor och tjänster under anslagen till
civilförsvaret. De olika prisserier som används för uppbyggnaden av civilförsvarsindex
är däremot inte avsedda att kunna användas för prisomräkning
för varje särskilt anslag.
Liksom för försvarsindex bör för civilförsvarsindex prisnoteringar på
civila varor ligga till grund för beräkningarna; detta för att undvika den
s. k. cirkeleffekten. Det ligger då närmast till hands att utnyttja redan förefintligt
prismaterial från olika indexserier och att direkt applicera detta
på de varor, som ingår i anslagen till civilförsvaret. Vid svårigheter att direkt
använda förefintligt prismaterial, t. ex. därför att varor och viktsystem
i anslag och prismaterial inte är jämförbara, kan antingen en funktionell
uppdelning av kostnaderna för färdigvarorna i vissa huvudbeståndsdelar
tillgripas (desaggregeringsmetoden) eller också kan en uppdelning av kostnaderna
på kostnadselement göras (kostnadselementmetoden).
De sakkunniga anför att vid prövning av vilka prisindexserier eller delar
av sådana serier, som direkt skulle kunna användas för beräkning av civilförsvarsindex,
innehållet i olika anslag bör jämföras med innehållet i befintliga
prisindexserier. Därvid bör beaktas i vad mån överensstämmelse
föreligger med avseende på råvarukostnad, bearbetningsgrad och prisstabilitet.
För att underlätta jämförelser i dessa hänseenden är det nödvändigt att
sammanföra de i anslagen ingående varorna till grupper, vilka såvitt möjligt
är homogena med avseende på de tre berörda egenskaperna. Om fördelningen
på de olika grupperna av varor i anslaget motsvarar vikterna i
en officiell prisindexserie med likartat varuinnehåll, kan indexserien ifråga
användas för att mäta prisutvecklingen för anslaget. Jämförelsen underlättas
om varorna i såväl anslag som indexserie grupperats efter samma
varunomenklatur. Brysselnomenklaturen, som ligger till grund för varugrupperingen
i tulltaxan fr. o. in. år 1959, är enligt de sakkunniga lämplig
för detta ändamål. För civilförsvarsindex synes den angivna metoden för
val av prismaterial vara den mest användbara.
Många varuslag, som upphandlas för den statliga verksamheten, är emel
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965
lertid enligt vad de sakkunniga framhåller av så speciell karaktär, att det ej
finns något marknadspris för dem. För bedömning av prisutvecklingen kan
det då bli nödvändigt att använda samma metod för prisberäkningen som
användes bl. a. vid beräkningen av nationalprodukten, dvs. nedbrytning på
de olika varor och tjänster, som bildar kostnads element i verksamheten.
Kostnadselementmetoden innebär att kostnaden för slutprodukten uppdelas
i vissa huvudgrupper av kostnader, t. ex. löner, material, kapital,
Övriga kostnader samt vinst. Först fastställes relationerna mellan dessa
andelar. Därefter gäller det att finna representativa varor eller mätningsnormer
för varje kostnadselement. Slutligen sammanväges det erhållna
materialet till en indexserie. De sakkunniga framhåller, att möjligheterna
att få fram säkra uppgifter för beräkningar enligt denna metod är starkt
begränsade vad gäller uppgifter om kostnadselementens andel av totalkostnaden
och produktivitetsfaktorn. Här uppkommer vid metodens tillämpning
på civilförsvarsindex bl. a. frågan om och i vad mån hänsyn skall tas till
produktivitetsvinster eller -förluster.
Beträffande försvaret uttalades i denna fråga i 1958 års försvarsbeslut
att budgetramen skulle få stiga med 2,5 procent årligen för teknisk utveckling
samt att kompensation skulle utgå för löne- och prisändringar. Detta
tolkades av försvarsindexgruppen så att försvaret även skulle få behålla
eventuella produktivitetsvinster på sista stadiet i produktionsprocessen
(eller bära eventuella produktivitetsförluster). De sakkunniga påpekar att
för civilförsvarets del ej föreligger något motsvarande uttalande om tilllägg
för teknisk utveckling. I analogi med vad som hittills gällt för försvaret
föreslår de sakkunniga, att även civilförsvaret skall få tillgodoräkna
sig eventuella produktivitetsvinster på sista stadiet i produktionsprocessen.
Skulle en ändring i detta hänseende ske för försvaret, bör en omprövning
komma till stånd för civilförsvaret. För civilförsvaret bör — liksom för
försvaret — eventuella produktivitetsförändringar i tidigare led av produktionsprocessen
i princip medföra införandet av en korrektionsfaktor.
Kostnadselementmetoden föreslås i civilförsvarsindex komma till användning
vid prisberäkning för hyggkostnadsanslagen. Därvid föreslås såsom
framgår av det följande en korrektionsfaktor bli införd.
Beträffande val av prismaterial för civilförsvarsindex hänvisar de sakkunniga
vidare till den i det föregående såsom Bilaga 1 betecknade sammanställningen
över prismaterial och vikter inom anslagsgrupperna. Innehållet
i denna sammanställning är avsett att kunna användas som underlag
vid beräkning av gruppindextalen för civilförsvarsindex. Den innehåller
uppgifter inte bara om vilka prisserier, som föreslås komma till
användning vid beräkningarna, utan även om de föreslagna delvikttalen.
Dclvikttalen i fråga har med undantag för anslagsgrupperna R 1 och R 2
beräknats med ledning av anslagsbeloppens fördelning budgetåret 1963/64.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965
För gruppen R 1 (civilförsvarsmatericl m. in.) grundas viktberäkninger
på den långsiktiga materielplanen. Anledningen till detta är dels att basårets
fördelning på materielslag inte kan antas gälla över hela perioden,
dels att de kostnadskrävande beräkningar soin ett årligt byte av vikttal
skulle medföra därigenom kan undvikas. För anslagsgruppen R 2 (bidrag
till byggande av skyddsrum och branddammar) baseras viktfördelningen
på t\å kostnadsfördelningar, dels fördelningen för olika skyddsrumstyper
på kostnadsgrupper enligt kostnadsredovisningar som under de senaste
två åren ingivits till civilförsvarsstyrelsen, dels fördelningen av de beräknade
anslagen på branddammar och olika skyddsrumstyper i det år 1964
föieliggande langtidsprogrammet för investeringar i branddammar och
skyddsrum.
Som tidigare framhållits bör civilförsvarsindex enligt de sakkunnigas
förslag bygga på i stort sett samma typ av prismaterial som försvarsindex,
dvs. redan befintliga prisserier för representativa civila varor. Svårigheterna
att finna lämpliga prisserier för civilförsvarsindex är ej fullt så stora som
för försvarsindex, då varorna i civilförsvarets budget i högre grad än försvarets
är av civil karaktär och dessutom i allmänhet mindre komplicerade.
Vissa av delposterna under de redovisade anslagsgrupperna har en sådan
karaktär, att det utan vidare står klart vilket prismaterial som kan
användas, t. ex. SJ:s persontrafiktaxeindex, prismaterial för löner från civildepartementet
m. m.
För delposterna i anslagsgrupperna F 2 och R 1 har de sakkunniga funnit
det svårare att direkt finna prismaterial, varför en hjälpmetod bär
använts i dessa fall. Delposterna har sålunda uppdelats i undergrupper.
Undergruppernas prisindextal för olika tidpunkter (år 1951, 1954, 1958
samt april 1964) har därefter sammanvägts med hjälp av anslagsbeloppen
i 1963/64 års stat. Olika kombinationer av sådana indextal har jämförts
med indextal för de nämnda tidpunkterna i officiella prisindexserier, som
med hänsyn till varuinnehåll har förefallit lämpliga att användas i civilförsvarsindex.
Därmed har följsamheten i olika konjunkturfaser testats.
De officiella prisindexserier som med hänsyn till innehåll och likhet i prisutveckling
därvid befunnits lämpliga, föreslås av de sakkunniga som indexserier
inom anslagsgruppen.
Särskilda svårigheter har enligt vad de sakkunniga framhåller förelegat
att finna prismaterial avseende byggnadskostnader då produktivitetsförbättringar
(rationaliseringsvinster) ej beaktas i f. n. publicerade byggkostnadsindexserier.
I försvarsindex mätes —- i avvaktan på bättre prismaterial
— prisändringar för byggkostnader med hjälp av en delindexserie avseende
samtliga reservationsanslag. Av civilförsvarets budget utgör byggkostnaderna
en så stor andel (20 procent mot 6 procent för försvaret) att
de sakkunniga inte finner det lämpligt att tillämpa samma metod. Som prismaterial
för byggkostnadsanslagen i civilförsvarsindex har de sakkunniga
9
Kangl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965
_ i avvaktan på att bättre prismaterial blir tillgängligt — funnit sig bora
förorda att schematiskt produktivitetsreducerade indexserier för byggkostnader
används, nämligen som grundserie bostadsstyrelsens värderingsindex
för flerfamiljshus, den preliminära serien, för byggande av skyddsrum och
branddammar därjämte entreprenadindex för bergrumsbyggen, serien för
egentliga sprängningsarbeten, ortsgrupp V, produktivitetsreducerad med
en procent per år.
De sakkunniga betonar i samband härmed det önskvärda i att byggkostnadsindexserier
skapas, som ger ett rättvisande mått på prisutvecklingen
inom byggsektorn. Dessa indexserier bör konstrueras på ett sådant sätt, att
såväl den faktiska löneutvecklingen (inkl. löneglidning) som produktivitetsförändringar
(t. ex. rationaliseringsvinster) beaktas. De sakkunniga
anför att, i den mån de nödgats stanna vid provisoriska lösningar vid val
av prismaterial, dessa bör omprövas i samband med revision och utbyggnad
av indexserierna för partipris och byggkostnader.
En översikt av det prismaterial som föreslås komma till användning för
beräkning av civilförsvarsindex lämnas av de sakkunniga i betänkandet
(s. 25—30).
Beräkning av index
Som nämnts i det föregående förutsätter de sakkunniga att anslagen
till civilförsvaret beräknas med utgångspunkt i prisnivån för maj månad
kalenderåret före det aktuella budgetårets ingång. Budgeten kommer sålunda
att tillämpas under en period, som ligger mellan 13 och 25 månader
efter den tidpunkt på vars prisläge medelsberäkningarna baseras. För uppföljning
av prisutvecklingen under löpande budgetår skall de indextal i
budgetårsserien användas, som beräknas för respektive kvartals mittmånader
under budgetåret. För slutregleringen erfordras enligt de sakkunniga
ett medelindextal, som beräknas på grundval av indextalen för dessa mittmånader.
Med hjälp av medelindextalet beräknas slutligen prisregleringsbeloppct.
Beträffande beräkningen av rambelopp anför de sakkunniga att indextalet
i den kedjade budgetårsserien för maj det år förslag om anslagsäskandena
inges anger prisnivåförändringarna mellan denna tidpunkt och
medelprisläget budgetåret 1963/G4. Med hjälp av detta indextal beräknas
med vilket belopp den med utgångspunkt i medelprisnivån budgetåret
1963/64 beräknade anslagsramen för civilförsvaret skall förändras.
Beaktande av betalningsutfall
De sakkunniga framhåller, att erfarenheten från budgetåret 1963/64 visar,
att betydande belopp blivit outnyttjade under skilda förslagsanslag. Anledningen
härtill är de otillräckliga erfarenheterna av den nya civilförsvars
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965
organisationens behov och sätt att arbeta, vilket i sin tur lett till felkalkyler
i vissa hänseenden. För det nämnda budgetåret kan förutses ett underutnyttjande
av rambeloppet med ca 7 milj. kr. (ca 8 procent av rambeloppet).
Även lör budgetåret 1964/65 kan besparingar förutses fastän till mindre belopp,
uppskattningsvis 3 milj. kr.
Även om man för fortsättningen kan utgå från att det skall vara möjligt
att ernå en bättre överensstämmelse mellan beräknade förslagsanslag
och belastningen på dem är det realistiskt att förutse felmarginaler. Det
av de sakkunniga föreslagna systemet skulle kunna bidra till att förslagsanslagen
inom ramen vid varje tillfälle beräknas så noggrant som möjligt
utan sidoblickar på att i händelse av för hög beräkning, belopp skulle undandias
de som reservationsanslag betecknade uppbyggnadsanslagen. Den
med rambesluten avsedda långsiktiga och ekonomiskt rationella planeringen
av matenelanskaffning och skyddsrum in. in. skulle komma att främjas på
samma sätt som avsikten är med indexregleringen.
Budgetmässig tillämpning
De sakkunniga har, efter att ha övervägt olika möjligheter att lösa
budgetregleringsfrågorna för civilförsvarets del, funnit sig böra förorda
att en totalreglering sker efter utgången av budgetåret, när medelindextal
beräknats och betalningsutfallet för det budgetår regleringen avser är känt.
Det prisomräknade totala anslagsbeloppet jämföres med betalningsutfallet.
Den skillnad som därvid framkommer utgör summan av alla kostnadsändringar
på anslagen, såväl de som betingas av prisändringar som andra.
Regleringen över budgeten sker i samband med den ordinarie budgetbehandlingen
för kommande budgetår, dvs. slutregleringen för t. ex. budgetåret
1964/65 sker över riksstaten budgetåret 1966/67. De skäl som de sakkunniga
åberopar för en sådan ordning är främst följande.
Om regleringen sker när betalningsutfallet är känt, kan man lätt stämma
av mot den för civilförsvaret bestämda ramen och smidigt reglera underutnyttjande
eller överutnyttjande av denna. Olägenheterna med svårigheten
att förutse betalningsutfallet på förslagsanslag kan härigenom i
stor utsträckning elimineras. Den föreslagna ordningen är administrativt
enkel även såtillvida att något särskilt prisregleringsanslag eller tilläggsanslag
inte behöver uppföras för ändamålet. Prisregleringsbeloppet behöver
inte fördelas på olika anslag utan lägges endast till eller dras ifrån ett
efterföljande budgetårs rambelopp, som i vanlig ordning fördelas på olika
ändamål.
Som framgått av det föregående föreligger endast behov av en generell
index för hela civilförsvarets budget (driftbudgeten och kapitalbudgeten).
Denna generalindexserie skall användas vid beräkningen av rambeloppet
för civilförsvaret. Som tidigare nämnts bör för detta ändamål beräknas en
kedjad budgetårsindex med medelprisläget 1963/64 som bas. Som budget
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Kiingl. Maj :ts proposition nr 22 år 1965
årsserie användes den generella indexserien för beräkning av prisreglenngsbeloppet.
För uppföljning av prisutvecklingen kan vid behov användas gruppindextalen
för de olika anslagsgrupperna i civilförsvarets budget. Berakningsmaterialet
härför bör finnas tillgängligt hos den indexberaknande
myndigheten och bör kunna sammanställas för bl. a. nämnda ändamål.
Generalindextalet föreslås skola beräknas med eu decimal. Det föreslås
få officiell karaktär och bör lämpligen publiceras på samma satt som for
svarsindex
(f. n. i Statistiska meddelanden).
Det arbete som är förenat med beräkningen av civilförsvarsindex i form
av insamling, bearbetning och sammanställning av vikter och prismaterial
liksom beräkning och publicering av indextalen föreslås bil anförtrott åt
statistiska centralbyrån, som redan handhar beräknandet av försvarspris
index.
.
Frågor som avser ändringar av viktsystemet i civilförsvarsmdex och val
av prismaterial bör enligt de sakkunniga utredas och beredas av särskild
sakkunskap, förslagsvis försvarets prisregleringsdelegation kompletterad
med hänsyn till att även civilförsvarets problem skall behandlas. En så
sammansatt prisregleringsdelegation bör dels avge förslag beträffande forändringar
i civilförsvarsmdex’ viktsystem och prismaterial liksom indextal
som skall fastställas av Kungl. Maj:t, dels övervaka beräkningen och följa
tillämpningen av civilförsvarsindex. Delegationen bör även kunna ta initiativ
i sådana frågor. Frågor beträffande prismaterial i civilförsvarsmdex bor
kunna hänskjutas till delegationen av statistiska centralbyrån. I den man
behov av särskilda undersökningar uppkommer bör de utföras under delegationens
ledning. De sakkunniga finner det naturligt att indextalen i civilförsvarsindex
fastställes av Kungl. Maj :t. Detta gäller även vissa indextal
i prismaterialet, frågor avseende viktsystemet samt val av prismaterial.
Kostnaderna för merarbetet hos statistiska centralbyrån med civilförsvarsindex
föreslås täckas genom att visst belopp ställes till centralbyråns
förfogande för anställning av tillfällig personal. Hållpunkter saknas för
beräkning av medelsbehovets storlek på lång sikt. Under de närmaste åren
torde arbetsvolymen tidvis bli ganska omfattande. Då pågående utbyggnad
och revision av partiprisindex genomförts, torde nämligen även prismaterialet
till civilförsvarsindex böra revideras. De sakkunniga förutsätter att
statistiska centralbyrån då arbetsvolymen för beräkning av civilförsvarsindex
bättre kan överblickas anmäler medelsbehovet till Kungl. Maj :t.
Yttranden
Försvarets prisregleringsdelegation tillstyrker förslaget till konstruktion
av civilförsvarsindex och till prismaterial för densamma. Forslaget att anslagsramen
för civilförsvaret, till skillnad från förfarandet inom fjärde
huvudtiteln, skall beräknas med hjälp av en kedjad index synes motiverat
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 är 1965
av att rambeloppen fixerats i förväg för vart och ett av budgetåren 1963/67.
Förslaget att som prismaterial för byggnadsanslagen i civilförsvarsindex
—i avvaktan på att bättre prismaterial blir tillgängligt — utnyttja vissa
schematiskt produktivitetsreducerade indexserier för byggkostnader synes
delegationen vara en acceptabel lösning under en övergångstid. Delegationen
framhåller emellertid angelägenheten av åtgärder beträffande mätning av
prisutvecklingen på byggnadsoinrådet och instämmer i det förslag om
tillsättande av en expertutredning angående prisindex på byggnads- och
anläggningsområdet, som framlagts av delegationen för statistikfrågor i
dess förslag angående den statliga bostads- och byggnadsstatistikens framtida
organisation.
Prisregleringsdelegationen tillstyrker förslaget att beräkningen av civilförsvarsmdex
anförtros åt statistiska centralbyrån, som redan handhar beräkningen
av försvarsindex, och att en delegation sammansatt så som de
sakkunniga föreslagit får samma åligganden och behörighet i fråga om civilförsvarsindex
som delegationen redan har i fråga om försvarsindex
Försvarets förvaltningsdirektion har i skrivelse till försvarets prisregleringsdelegation
anhållit att delegationen hos Kungl. Maj:t utverkar, att försvarsindex
för andra kalenderårskvartalet får beräknas för april månad
i stallet for som nu maj månad och att denna ändring genomföres redan
under år 1965. Delegationen finner att en eventuell ändring av tidpunkten
för beräkning av försvarsindex avseende andra kalenderkvartalet bör föranleda
motsvarande omläggning av de Övriga kvartalsberäkningarna. Skulle
statsmakterna besluta att försvarsindex skall beräknas för första månaden
i varje kvartal bör, för undvikande av visst dubbelarbete, motsvarande
ändring göras även i civilförsvarsindex.
Även statistiska centralbyrån tillstyrker förslaget till konstruktion av civilförsvarsindex.
I anslutning till de sakkunnigas diskussion av metoder
för val av prismaterial understryker centralbyrån den begränsning i användbarheten
av kostnadselementmetoden, som ligger däri att säkra uppgifter
om produktivitetsfaktorn i allmänhet saknas. Centralbyrån utgår
liksom försvarets prisregleringsdelegation, från att de schematiskt produktivitetsreducerade
indexserierna för byggkostnader endast kommer att
anvandas under en övergångstid till dess denna indexfråga blivit ytterligare
utredd. I övrigt lämnar byrån de sakkunnigas förslag utan erinran.
Cwilf or svars styrelsen finner de föreslagna reglerna administrativt enkla
och i huvudsak ägnade att ge civilförsvaret kompensation för inträffade
prisstegringar och icke utnyttjade belopp inom de fastställda kostnadsramarna.
De föreslagna reglerna innebär emellertid enligt vad styrelsen
framhåller, att kompensation kommer att utgå för prisstegringar endast
t. o. m. det budgetår då medlen anvisats. I den mån reservationsmedel utbetalas
vid en långt senare tidpunkt med en högre prisnivå, kommer även
det kvantitativa innehållet i dessa reservationer att i motsvarande mån ur
-
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965
holkas. Med de i förhållande till de årliga kostnadsramarna stora reservationsmedelsbehållningarna
inom civilförsvaret kan detta komma att innebära
betydande förluster. Särskilt gäller detta reservationerna på anslagen
för byggnadsändamål, där i regel mycket lång tid förflyter från det anslagen
anvisats till tiden för det faktiska utförandet av byggnadsarbetet.
Det synes styrelsen som om denna olägenhet lätt skulle kunna avhjälpas
genom att i underlagssumman för beräkning av det årliga prisregleringsbeloppet
inräknades icke blott för budgetåret anvisade medel utan även vid
budgetårets ingång befintliga reservationer.
Bostadsstyrelsen ifrågasätter lämpligheten av att använda styrelsens värderingsindex
för det ändamål de sakkunniga föreslår. Den övervägande
delen av de arbeten som det är fråga om i civilförsvarsindex är av betydligt
enklare slag än som gäller för bostadsbyggande. Sålunda saknas praktiskt
taget helt sådana installationer och inredningsarbeten, som är av stor betydelse
för kostnaderna för bostäder. Styrelsen ifrågasätter därför, om inte
andra alternativ borde övervägas. Utan att komma med något preciserat
förslag föreslår styrelsen, att man närmare undersöker möjligheterna att
använda vissa av de gruppindextal som ingår i entreprenadindex H 63, t. ex.
olika typer av yttre arbeten, stomarbeten etc. Man skulle då antingen kunna
tillämpa vissa av de redan existerande serierna eller också konstruera en
ny serie genom att på lämpligt sätt kombinera flera av de förefintliga serierna.
Styrelsen föreslår vidare, att den reduktion som skall göras på olika
indextal differentieras efter den produktivitetsstegring, som kan bedömas
äga rum ifråga om olika typer av byggnadsarbeten. Styrelsen understryker
behovet av en allsidig expertutredning beträffande indexberäkningar inom
byggnadssektorn. Med sina synpunkter har styrelsen velat antyda ett annat
alternativ för provisorisk lösning än det som utredningen stannat inför.
Riksrevisionsverket lämnar förslaget utan erinran.
Departementschefen
Då riktlinjerna för civilförsvarets fortsatta uppbyggnad prövades av 1963
års riksdag (prop. 1963: 86, SU 100, rskr 225) förutsattes, att de förordade
årliga kostnadsramarna för budgetåren efter 1963/64 skulle kunna justeras
med hänsyn till uppkommande kostnadsändringar. Med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande tillkallade jag med anledning härav särskilda sakkunniga
för att utreda efter vilka regler kostnadsändringarna borde beräknas
samt i vilken ordning och vid vilka tidpunkter regleringen skulle
budgetärt verkställas. Till utgångspunkt för beräkningarna skulle tagas
medelkostnadsläget under budgetåret 1963/64.
De sakkunnigas nu framlagda förslag i ämnet innebär i stort sett, att en
särskild civilförsvarsindex konstrueras efter i huvudsak samma principer
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965
som den försvarsindex, vilken sedan ett antal år användes inom det militära
försvaret. Betydande förenklingar i konstruktion och tillämpning har dock
visat sig möjliga för civilförsvarets del beroende på hl. a. utgifternas i åtskilliga
fall mindre komplicerade natur. Även i fråga om den budgetmässiga
tillämpningen av index är det föreslagna systemet enklare än det som f. n.
användes på den militära sidan.
Civilförsvarsindex avses skola beräknas på grundval av de i riksstaten uppförda
anslagen, varvid de olika utgiftsändamålen allt efter utgifternas art
sammanföres till lämpligt valda grupper. Prisförändringarna mätes med
utnyttjande av redan befintliga varupris- och löneserier eller beräkningsgrunder,
som efter förslag av en prisregleringsdelegation för varje särskilt
tall bestämmes av Kungl. Maj :t. Bland det prismaterial som föreslagits av
de sakkunniga märks främst serier ur parti- och konsumentprisindex, uppgifter
om löneutvecklingen för statsanställda, SJ :s person- och godstrafiktaxeindex
samt bostadsstyrelsens värderingsindex för flerfamiljshus, den
preliminära serien, och entreprenadindex för bergrumsarbeten, serien för
egentliga sprängningsarbeten, ortsgrupp V. Indextalen i den sistnämnda serien
föreslås med hänsyn till produktivitetsstegringar bli reducerade med
en faktor motsvarande en procent per år, vilket överensstämmer med vad
som f. n. brukas av bostadsstyrelsen i dess värderingsindex.
Med användning av civilförsvarsindex kan pris- och löneförändringarnas
storlek beräknas vid aktuella tidpunkter i förhållande till utgångsläget. Den
föreslagna in<Jexserien skall användas för dels omräkning av den i förväg
fixerade ramen till aktuellt penningvärde för visst budgetår i samband med
att budgeten uppgöres, dels beräkning av prisregleringsbelopp för prisreglering
i samband med att anslagsramen fastställes för ett följande budgetår.
För det förstnämnda ändamålet föreslår de sakkunniga att en kedjad
budgetårsindex användes, som mäter prisförändringen från medelprisläget
1963/64 (= 100) till den tidpunkt då anslaget beräknas. Indextal i den kedjade
serien beräknas för maj månad varje år. Som de sakkunniga framhållit
förutsättes anslagsramen för budgetåret 1964/65 vara beräknad efter
medelprisläget (index = 100), varför ramen för nämnda budgetår inte skall
omräknas med den kedjade indexserien.
För beräkning av prisregleringsbelopp använder de sakkunniga särskilt
beräknade budgetårsserier, en serie för varje budgetår. Varje sådan serie
mäter prisförändringar från tidpunkten för anslagsberäkningen till olika
tidpunkter under det aktuella budgetåret. Indextal i budgetårsserierna skall
enligt de sakkunnigas förslag beräknas för maj månad omedelbart före
budgetårets ingång samt för månaderna augusti, november, februari och
maj under budgetåret (maj månad kalenderåret före budgetårets ingång =
100). Budgetårsserien för 1964/65 beräknas dock med utgångspunkt i medelprisläget
för 1963/64.
De här redovisade reglerna för beräkning av kostnadsändringar under
15
Kunyl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965
anslagen till civilförsvaret finner jag vara i allt väsentligt ändamålsenliga.
Med införandet av dylika fasta regler skapas förutsättningar för att planmässigt
utnyttja fixerade anslagsramar och i stort bibehålla det materiella
innehållet i dem. Den osäkerhet i fråga om valet av prismaterial och införandet
av eu korrektionsfaktor i samband därmed för produktivitetsstegringar
som några remissmyndigheter påtalat och som även nämnts av de
sakkunniga, synes mig härvid vara av underordnad betydelse. Efter hand
som statistiken på området utvecklas blir det erforderliga underlaget för
beräkningen i berörda hänseende också tillförlitligare. En revidering av
prismaterialet torde för övrigt få förutses i samband med att en revision
och utbyggnad av nuvarande partiprisindex och byggkostnadsindexserier
genomföres. I avvaktan härpå bör den av de sakkunniga föreslagna korrektionsfaktorn
på en procent i fråga om byggkostnaderna kunna godtagas
som beräkningsgrund. Jag utgår vidare ifran att den eventuella ändring av
tidpunkterna för indextalens beräkning som berörts av försvarets prisregleringsdelegation
överväges i samband med motsvarande frågeställning beträffande
försvarsindex.
Även i fråga om den budgetmässiga regleringen på grund av civilförsvarsindex
vill jag ansluta mig till vad de sakkunniga föreslagit. I stort sett innebär
förslaget i denna del, att en totalreglering av civilförsvarets budget genomföres
i efterhand när medelindextal för budgetåret beräknats och betalningsutfallet
är känt. Det prisomräknade totala anslagsbeloppet jämföres
med betalningsutfallet och den skillnad, som därvid framkommer, utgör
summan av alla kostnadsändringar på anslagen. Hänsyn tages då såväl
till sådana kostnadsändringar som betingas av pris- och löneändringar som
ändringar, vilka kommer till uttryck i det faktiska betalningsutfallet. S>- stemet innebär att belopp under sådana förslagsanslag, som inte tagits helt
i anspråk eller av särskilda skäl måst överskridas, tillföres resp. av diages
från kostnadsramen för ett senare budgetår. Totalregleringen i fråga sker
genom tillägg eller reduktion av kostnadsramen för budgetåret två år efter
det budgetår prisregleringen och betalningsutfallet avser. Slutreglering för
budgetåret 1964/65 sker således över riksstaten för budgetåret 1966/67 osv.
Det angivna förfaringssättet är administrativt enkelt både ifråga om beräkningssättet
och med hänsyn till att något särskilt prisregleringsanslag
eller tilläggsanslag inte behöver beräknas. Civilförsvarsindex (den kedjade
serien och budgetårsserierna) kan utgöras av en generell indexserie för
civilförsvarets hela budget, driftbudgeten såväl som kapitalbudgeten. Den
av civilförsvarsstyrelsen påtalade omständigheten, att full kompensation
genom förfaringssättet inte uppnås för prisändringar, som uppkommer på
grund av'' att utgiftsbctalningar ibland sker först efter det regleringen genomförts,
torde man kunna bortse från.
Beräkningen av civilförsvarsindex bör anförtros åt statistiska centralbyrån,
som redan handhar beräkningen av försvarsindex. Utredning och
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965
beredning av ärenden rörande viktsystem och prismaterial bör handläggas
av en särskild prisregleringsdelegation, lämpligen samma delegation som
nu fullgör motsvarande uppgifter i fråga om försvarsindex. I förekommande
fall bör delegationen förstärkas med hänsyn till att civilförsvarets indexfrågor
behandlas. Civilförsvarsindex bör fastställas av Kungl. Maj:t liksom
vissa indextal i prismaterialet, viktsystemet samt valet av prismaterial. Det
bör också ankomma på Kungl. Maj:t att vidta de jämkningar i det föreslagna
systemet som kan visa sig erforderliga.
Anslagsäskande för budgetåret 1965/66
F 9. Anskaffning av civilförsvarsmateriel
Anslag Nettoutgift
41 000 000 20 838 581
42 000 000
46 000 000
1963/64 .......
1964/65 .......
1965/66 (förslag)
Yrkanden
Civiltörsvarsstyrelsen föreslår, att för budgetåret 1965/66 bemyndigande
att anskaffa civilförsvarsmateriel lämnas till ett belopp av 50 milj. kr. och
att anslaget uppföres med 45 890 000 kr. Anskaffningen avser följande
ändamål.
Bemyndigade
1. Materiel för civilförsvarets organisation .
2. Utrustning för civilbefolkningen.......
3. Fordon för drift av verksamheten. .
4. Viss larmutrustning.......
1964/65
Förslag
4 550 000
150 000
300 000
5. övrig utrustning......
50 000 000
50 000 000
->d :r« . ;; ■■ ,lii)H -
Motiv
Reservationen på anslaget uppgick per den 30 juni 1964 till 64 245 706 kr.,
varav 35 652 121 kr. bundits genom utlagda beställningar.
1. Enligt planerna har styrelsen avsett att under budgetåret 1965/66 anskaffa
materiel för två undsättningskårer samt resterande materiel i preferensgrupp
10 till det lokala civilförsvaret enligt gällande materielplaner.
Vissa besparingsmedel förutsättes kunna tas i anspråk för ändamålet.
2. Av medlen avses 100 000 kr. för utomhus- och telefonalarmering och
50 000 kr. för kompletteringar av de anslag beträffande utrymningsplaner,
som uppsatts i fastigheterna.
17
Kungl. Maj. ts proposition nr 22 år 1965
3. Beloppet avser inköp av fordon huvudsakligast för civilförsvarsskolornas
räkning samt för omsättning av skolornas och förrådsverksamhetens
fordon. Härvid förutsätts att inflytande medel från försäljningen av uttjänta
fordon får användas.
4. Beloppet erfordras för att alarmeringsorganisationen skall kunna anpassas
till krigsmaktens utbyggnad av stridsledningssystemet Stril 60.
5. Av beloppet avses 100 000 kr. för teleanordningar för civilförsvarets
grupperingsplatser och för rapporteringstelefoner samt 100 000 kr. för anskaffning
av identitetsbrickor för krigsplacerad civilförsvarspersonal. Återstående
belopp, 44,5 milj. kr., avses för anskaffning av radiostationer till
civilförsvarets enheter, inkl. radiostationer för länsstyrelsernas samband
med lokala civilförsvaret.
Den beräknade kostnaden för anskaffning av radioutrustning (dock ej
bärbara radiostationer vartill medel anvisats tidigare) utgör 50 milj. kr., varav
4,1 milj. kr. för reservmateriel. Härav har intill budgetåret 1965/66 anvisats
1 930 000 kr. Kostnaden för materiel, som inte behöver beställas
förrän efter budgetåret 1965/66, belöper sig till 1 550 000 kr. Av medel, som
anvisats för bärbara radiostationer, beräknas en besparing av 2 milj. kr.
Erforderliga medel för budgetåret 1965/66 är således (50—1,93 1,55 2)
44,52 milj. kr. Utöver här redovisade kostnader uppstår vissa merkostnader
för att genomföra överenskommen samordning mellan civilförsvarets och
polisens radionät.
Departementschefen
Enligt de i det föregående förordade principerna för justering av kostnadsramarna
för civilförsvaret med hänsyn till olika slag av kostnadsändringar
skulle omräkning med användning av civilförsvarsindex första gången
ske i samband med att anslagsramen för budgetåret 1965/66 faststalles. På
grund av att indextal för beräkning av anslagsramen ännu inte föreligger
bör ramen för budgetåret 1965/66 nu justeras uteslutande med hänsyn
till betalningsutfallet under anslagen inom kostnadsramen för budgetåret
1963/64. Jag vill erinra om att denna åtgärd, på sainma sätt som avsikten
är med civilförsvarsindex, är ägnad att främja den långsiktiga och ekonomiskt
rationella planering av materielanskaffning och skyddsrumsbyggande
in. m. som systemet med rambeslut åsyftat.
Enligt riksrevisionsverkets budgetårsredovisning for budgetåret 1963/64
har under förslagsanslagen för civilförsvaret en besparing uppkommit av
i det närmaste 7 390 000 kr., vilken besparing i vanlig ordning tillforts
budgetutjämningsfonden. Beloppet bör i enlighet med det anförda komma
civilförsvarets verksamhet till godo under budgetåret 1965/66 och därvid i
möjligaste mån utnyttjas för fortsatt anskaffning av civilförsvarsmatenel.
Jag räknar emellertid härjämte med att medel under budgetåret 1965/66
kommer att erfordras för utförandet av vissa byggnadsarbeten vid civilför
-
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965
svarsskolan i Rosersberg. Uppdrag att inkomma med förslag härom har av
Kungl. Maj:t lämnats byggnadsstyrelsen genom beslut den 20 mars 1964.
Kostnaderna är preliminärt beräknade till 2,8 milj. kr. Med hänsyn härtill
bor av den nämnda besparingen endast ett belopp av 4 590 000 kr. beräknas
för anskaffning av materiel.
Bemyndigande att anskaffa civilförsvarsmateriel har för innevarande
budgetår lämnats till ett belopp av 50 milj. kr. Den 30 juni 1965 kommer
härigenom beställningsbemyndiganden till ett belopp av 37 milj. kr. att sakna
täckning av betalningsmedel.
I de av riksdagen godkända riktlinjerna för civilförsvarets kostnader
under budgetperioden 1963/67 (prop. 1963: 86, SU 100, rskr 225) beräknas
kostnadsramen för materielanskaffning för budgetåret 1965/66 till samma
belopp som för det nu löpande budgetåret, 50 milj. kr. I anslag för ändamålet
beräknas enligt samma budgetplan 46 milj. kr.
Jag finner det angeläget, att de kostnadsramar för anskaffning av materiel
till civilförsvaret, som angivits i de nämnda riktlinjerna för uppbyggnaden,
i görligaste mån följes i fråga om såväl bemyndiganden som anslagens
storlek. Detta är önskvärt för att uppbyggnaden av organisationen
skall kunna ske planeniigt och för att betalningsförpliktelserna, som staten
ikläder sig till följd av bemyndigandena, skall kunna hållas vid i stort sett
den nivå, som varit förutsedd i den uppgjorda budgetplanen. I enlighet härmed
bor för nasta budgetår begäras bemyndiganden att utlägga beställningar
på materiel inom en oförändrad kostnadsram av 50 milj. kr.
Som jag nyss anfört beräknas 4 590 000 kr. av icke utnyttjade medel inom
kostnadsramen för budgetåret 1963/64 kunna användas för materielanskaffning
under budgetåret 1965/66. Tillsammans med det i årets statsverksproposition
beräknade beloppet på 41 410 000 kr., som utgjorde tillgängligt belopp
inom den för budgetåret 1965/66 förutsatta totala anslagsramen för
civilförsvaret å 97 milj. kr., bör således för nästa budgetår 46 milj. kr. ställas
till förfogande för fortsatt anskaffning av materiel.
Vad civilförsvarsstyrelsen anfört angående användningen för olika ändamål
av de under anslaget lämnade bemyndigandena för budgetåret 1965/66
finner jag mig i huvudsak kunna godtaga. Liksom för innevarande budgetår
bör det ankomma på Kungl. Maj :t att med utgångspunkt i de särskilda
planerna för verksamheten närmare bestämma om anskaffningsverksamhetens
inriktning.
Vid bifall till mina här framförda förslag kommer den 30 juni 1966 bemyndiganden
att beställa civilförsvarsmateriel att sakna täckning av betalningsmedel
till ett belopp av (37 + 50—46) 41 milj. kr.
Hemställan
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965
a) godkänna av mig förordade riktlinjer för beräkning av
prisförändringar under anslagen till civilförsvaret in. m.;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av
beställningar å civilförsvarsmateriel inom en kostnadsram
av 50 000 000 kr.;
c) till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för budgetåret
1965/66 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 46 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Stina Wahlström
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965
Bilaga 1
De sakkunnigas förslag till prismaterial och vikter inom anslagsgruppema i
ci vilförs varsinde x
Anslagsgrnpp
Driftbudgeten
Förslagsanslag
F 1 a Avlöningar till tjänstemän
m. m.
F 1 b Avlöningar till kollektivavtalsanställda
-
F 1 c Avlöningar till civilt örsvarspliktiga
in. m.
Penningbidrag, premier,
traktamenten, familjebidrag
m. m.
Civilförsvarspenning
Ersättning för mistad
arbetsinkomst
Resekostnader
F 2 Omkostnader för civilförsvar
sstyrelsen, civilförsvarsskolorna
m. m.
Instruktörsarvoden
Traktamenten
Resekostnadsersättningar
Byggnadskostnader
Utbildningsanordningar
och utbildningsmateriel
Övriga kostnader
Prisindexserie Vikttal
Fastställes av Kungl. Maj :t i särskild
ordning too
Löneindex för kollektivavtalsanställd
personal i statstjänst, medeltal
för alla kategorier. (Uppgifter
från statens avtalsnämnd).
Fastställes av Kungl.
Maj :t i särskild ordning 100
Fastställes av Kungl. Maj :t i särskild
ordning 47
Fastställes av Kungl. Maj :t i särskild
ordning................ 4g
Indextal speglande de generella
löneförändringarna på löneplan
A. Fastställes av Kungl. Maj :t i
särskild ordning ............ 4
SJ :s persontrafiktaxeindex 3
Fastställes av Kungl. Maj :t i sär
-
skild ordning................ 22
Fastställes av Kungl. Maj :t i särskild
ordning 3
SJ :s persontrafiktaxeindex 3
Bostadsstyrelsens värderingsindex
för flerfamiljshus, den preliminära
serien (1950=100) 19
Föreslagna indexserier för civilförsvarsmateriel
i anslagsgrupp
Konsumentprisindex, rensad för
alkoholhaltiga drycker och tobak
samt kläder och skor 28
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965
Anslagsgrupp
F 3 Förvaring och underhåll av
civilt ör svar smat eriel m. m.
Fraktkostnader
Lokalhyror
Materiel
Driftkostnader för förråd
samt alarmerings- och radioanläggningar
Reservationsanslag
R
1 Civiltörsvarsmateriel m. m.
Varor i Brysselkapitlen 59—
62, 64—65 (kläder och skor,
brandslang, filtar m. m.)
Varor i Brysselkapitlen 73,
82, 84, 85 o. 87 (rör, verktyg,
maskiner, radioinateriel, bilar)
R 2 Bidrag till byggande av
skyddsrum och branddammar
Sprängningsarbeten och
bergtransport
Övriga kostnader
Kapitalbudgeten
I 1 Uppförande av förrådsbyggnader
och anordnande av
civilförsvarsskola
Prisindexserie Vikttal
SJ :s godstrafiktaxeindex 51
Konsumentprisindex, enbart bostad
........................ 22
Föreslagna indexserier för civilförsvarsmateriel
i anslagsgrupp
R 1 ........................ 8
Konsumentprisindex för bränsle
och lyse, inventarier och husgeråd
samt diverse ............ 19
Partiprisindex, spånadsämnen
och textilvaror .............. 38
Partiprisindex, maskiner och
transportmedel .............. 62
Produktivitetsreducerad index
för bergrumsbyggande, egentliga
sprängningsarbeten ortsgrupp V
(byggnadsentreprenörfören.
1950=100) .................. 30
Bostadsstyrelsens värderingsindex
för flerfamiljshus, den preliminära
serien (1950=100) .... 70
Bostadsstyrelsens värderingsindex
för flerfamiljshus, den preliminära
serien (1950=100) 100
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965
Bilaga 2
De sakkunnigas förslag till indexformler för civilförsvarsindex
Beräkning av budgetårslänkar
Prisändringen beräknas för anslagsgrupperna i budgeten från maj månad
kalenderåret före budgetårets ingång till beräkningstillfället. Denna
prisändring multipliceras med respektive anslagsgrupps andel av budgeten
för budgetåret ifråga, varefter de på detta sätt erhållna produkterna summeras.
Därmed har budgetårslänkens prisindextal för beräkningstillfället
erhållits.
Grundformeln (indexformel 1) för dessa beräkningar ser ut på följande
sätt:
Z Pu(k) Qt(k)
k_
Z P(i-\),o<k) Qi(k>
k
där
Rij = prisindex för regleringen avseende budgetåret i vid beräkningstillfället
; (j = 1 för augusti, 2 för november, 3 för februari och
4 för maj under budgetåret).
Pij<k> = priset på en vara k vid budgetåret i beräkningstillfället j (j = 0
för maj omedelbart före budgetårets ingång, j = 1—4 enl. ovan).
Qi(k> — kvantitet för vara k i riksstaten för budgetår i.
Kvantiteterna (Q,) för de olika varor och tjänster som ingår i civilförsvarets
budget är okända. Som vikttal användes anslagsbeloppen. Eftersom
nämnaren i formeln är lika med anslagsramen för hela civilförsvaret kan
formeln beräkningstekniskt ges en enklare utformning.
Följande beteckningar införes:
Bi(k> = anslagsbeloppet för vara k i riksstaten för budgetåret i beräknat
efter prisläget i maj kalenderåret före budgetårets ingång
Qim)
k k
i>i^k> = motsvarande anslagsbelopps andel av hela anslagsramen för civilförsvaret
beräknad efter samma prisläge som B/k> ovan.
Indexformel 1 kan då skrivas på följande sätt.
X
PM
(i-i),o''
<k)
■ Bi<k>
Bn =
som kan omskrivas till
r Bi<k>
k
Pa =
bi<k>
Pi)<k)
P(i—V, o(k>
Enligt sistnämnda formel (indexformel 2) beräknas för varje budgetår
en avslutad prisindexserie, en »budgetårsserie», varvid indextal framräknas
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965
för maj månad närmast före budgetårets ingång samt för månaderna augusti,
november, februari och maj under budgetåret.
Budgetårsserien för 1964/65 kommer att beräknas på ett något annorlunda
sätt än de följande serierna då anslagen för budgetåret 1964/65 har
förutsatts vara beräknade efter medelprisläget budgetåret 1963/64. Prisjämförelsen
skall alltså inte gå tillbaka till maj 1962 utan till medelprisläget
1963/64. Indextalen beräknas då enligt följande formel (indexformel
3).
Pl964/65,/ =
z
ål964/65fft;
P1964/65,;^
Pl963/64^
där .Pi963/64 dd
utgör medelpriset för vara k under budgetåret 1963/64, uträknat
som det aritmetiska mediet av prisnoteringarna i augusti, november,
februari och maj.
Med de här redovisade beräkningsmetoderna bestämmes prisförändringarna
från det prisläge, efter vilket anslagen beräknas, till prisläget vid
tidpunkter under det budgetår för vilket anslagen användes.
För konkretisering lämnas i följande tablå ett fiktivt exempel på hur
serierna kan se ut. Därvid beaktas att medelprisläget 1963/64 skall tjäna
som bas för beräkningarna.
Tablå 1
Beräkningstidpunkt
Budgetårsserier
1964/65
1965/66
1966/67
1963 aug.
nov.
100
1964 febr.
maj
(102,1)
100
aug.................
103,3
nov.................
104,2
1965 febr.................
106,7
maj ................
107,5
(104,5)
100
aug.................
106,2
nov.................
104,5
1966 febr.................
104,8
maj ................
103,2
(98,4)
aug.................
98,6
nov.................
95,2
1967 febr.................
96,7
maj ................
96,3
Beräkning av den kedjade indexserien
Det återstår att ange metod för beräkning av indexserie för att bestämma
prisläget efter vilket anslagsäskandena skall beräknas i förhållande till
medelprisläget 1963/64.
Den generella formeln för beräkning av denna indexserie föreslås få följande
utseende (indexformel 4).
h — I(i—i; Pff—\>,o
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965
varvid
It — civilförsvarsindex för framräknande av anslagsäskanderamen för
budgetår i.
I följande tablå redovisas ett fiktivt exempel på kedjad indexserie (1963/64
= 100) baserad på indextalen i budgetårslärikarna redovisade i tablå 1.
Tablå 2
Indextal för beräkning av anslagsäskan-
Beräkningstidpunkt
den för budgetår
1965/66
1966/67
1964 maj.............
102,1
1965 maj.............
106,7
Anslagen för budgetåret 1964/65 förutsättes vara beräknade i medelprisläget
budgetåret 1963/64. Indextalet för budgetåret 1965/66 erhålles direkt
ur tablå 1, indextalet för 1966/67 genom multiplikation av indextalet för
maj 1964 i 1964/65 års serie (102,1) med indextalet för maj 1965 i 1965/66
års serie (104,5) samt division med 100.
ESSELTE AB. STHLM 63
614518
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1965:148 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående riktlinjer för reglering av prisförändringar för civilförsvaret m. m. a1 i texten
- SU 1965:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående riktlinjer för reglering av prisförändringar för civilförsvaret m. m. s. 1 i texten