Sök i Ratio Lex

Angående riktlinjer för reglering av prisförändringar för civilförsvaret in. m

1965-01-29 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:22, Angående riktlinjer för reglering av prisförändringar för civilförsvaret in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965

1

Nr 22

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående riktlinjer för

reglering av prisförändringar för civilförsvaret in. m.;

given Stockholms slott den 29 januari 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bdagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till metoder för beräkning av prisförändringar

under anslagen till civilförsvaret och för den budgetmassiga regleringen

av anslagen med hänsyn till prisomräkningar och rambelopp.

Slutligt förslag framlägges beträffande anslaget Anskaffning av cm - försvarsmateriel för budgetåret 1965/66.

1_Biliang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 29

januari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson!

Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

Vid anmälan av frågan om anslag till civilförsvaret för budgetåret 1964/65

(prop. 1964: 1 bil. 13 s. 142) anförde jag, att jag med stöd av Kungl. Maj:ts

bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga» för att, med utgångspunkt

i medelkostnadsläget under budgetåret 1963/64, utreda efter vilka regler

uppkommande kostnadsändringar under anslagen lämpligen borde beräknas.

De sakkunniga, som antagit benämningen sakkunniga för civilförsvarsindex,

har avlämnat förslag i ämnet i betänkande den 30 november 1964

(stenc. In 1964: 19).

Över förslaget har yttranden avgivits av riksrevisionsverket, statistiska

centralbyrån, bostadsstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen och försvarets prisregleringsdelegation.

• t

I prop. 1965: 1 (bil. 13 s. 186) har jag, under åberopande av att frågan

om beräkningen av ramen för civilförsvaret med hänsyn till uppkomna kostnadsändringar

var föremål för beredning, föreslagit att anslaget Anskaffning

av civil försvarsmateriel skulle upptagas med ett preliminärt beräknat belopp;

1 enIiShet härmed har Kungl. Maj.-t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för

budgetåret 1965/66 beräkna ett reservationsanslag av 41 410 000 kr.

Jag anhåller nu att i anslutning till redogörelse för det förslag till regler

för pris- och löneomräkning, som avgivits av de sakkunniga för civilförsvarsindex,

få upptaga de nämnda frågorna till fortsatt behandling.

*Generaldirektören Ingvar Ohlsson, ordförande, t.f. byråchefen Frithiof Rill
dåvI^nnHlåRheiei,

n? Ivar Mul,er och A,f Resare, t.f. kanslirådet Gösta Terstad samt

dåvarande byråchefen, numera statssekreteraren Reidar Tilert I Tilerts ställe för

ordnades den 26 augusti 1964 byråchefen Kjell-Olof Feldt. f

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 22 år 1965

3

Regler för pris- och löneomräkning m. m.

Sakkunniga för civilförsvarsindex

De sakkunniga framhåller att de närmast haft att undersöka frågan efter

vilka regler uppkomna kostnadsändringar under anslagen till civilförsvaret

på grund av pris- och löneändringar bör beräknas. I samband härmed har

de sakkunniga prövat i vilken ordning den budgetära regleringen av kostnadsändringarna

bör vidtagas, varvid beaktats såväl pris- och löneändringai

som sådana ändringar, vilka kommer till uttryck i det budgetårsvis redovisade

betalningsutfallet under anslagen.

De sakkunniga erinrar inledningsvis om att statsmakternas beslut år 1963

(prop. 1963:86, SU 100, rskr 225) angående riktlinjer för civilförsvarets

fortsatta uppbyggnad och kostnadsutveckling i stort sett innebar, att ''v erksamheten

skulle bedrivas efter de principer och inom den ram som redovisats

i prop. 1959: 114 (SU 85, rskr 233). De årliga kostnaderna beräknades

med utgångspunkt i ett rambelopp av 740 milj. kr. Beträffande anslagens

storlek för de fyra budgetåren 1963/67 förordades beloppen 90, 94, 97 resp.

97 milj. kr., innefattande såväl driftbudget som kapitalbudget. Härjämte

infördes ett system med bemyndiganden som skulle göra det möjligt att

beställa materiel och lämna statsbidrag för skyddsrum och branddammar

m. m. utöver de årliga anslagen.

I sammanhanget påpekar de sakkunniga den skillnad i utgångspunkterna

för beräkningen av de årliga anslagsramarna, som f. n. finns mellan försvaret

och civilförsvaret. Medan för försvarets del kostnadsramen rullas

fram ett år i taget, successivt omräknad från ett fastställt basårsbelopp, är

för civilförsvaret utgångspunkten de rambelopp som i förväg fixerats för

organisationens uppbyggnad för vart och ett av budgetåren 1963/67. Civilförsvaret

skall inte såsom det militära försvaret tillgodoräknas något årligt,

fast procenttillägg för successiv anpassning till den tekniska utvecklingen.

Anslagen till de förhållandevis största utgiftsändamålen i civilförsvarets

budget, nämligen materielanskaffning samt statsbidrag till skyddsrum och

branddammar, är reservationsanslag och uppföres —- efter avvägning

sinsemellan -— med belopp som ryms inom den förutbestämda totala kostnadsramen.

Samtidigt beräknas även anslagen på kapitalbudgeten. Förekommande

kostnadsökningar på förslagsanslagen kan alltså minska det

kostnadsutrymme, som varit avsett för civilförsvarsmateriel, skyddsrum och

branddammar samt förrådsbyggnader m. m. Bikaledes medföi besparingai

på förslagsanslagen till följd av differenser mellan beräknat belopp och

betalningsutfall, att det anvisade rambeloppet för verksamheten i dess helhet

inte kan utnyttjas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965

Konstruktion av civilförsvarsindex

I fråga om principerna för konstruktion av en index för civilförsvaret diskuterar

de sakkunniga möjligheterna att för omräkning av anslagen med

hänsyn till inträffade prisförändringar använda redan förefintliga indexserier,

som utvisar den allmänna prisutvecklingen. Som exempel på sådana

tänkbara alternativ nämnes det prismaterial efter vilket den årliga nationalprodukten

omräknas till fast penningvärde, generalindextalet för partiprisindex

och konsumentprisindex. Mot en direkt användning av dessa

mdexserier för det här ifrågavarande ändamålet talar bl. a. att varuinnehållet

i civilförsvarets anslag inte är detsamma och inte har samma fördelning

(vikttal) som i ett sådant allmänt prismaterial. Invändningen gäller

i ännu högre grad de olika anslagsgrupperna inom civilförsvarets anslagsram,

för vilka en prisomräkning kan förutsättas vara erforderlig. Med

hänsyn härtill föreslår de sakkunniga, att prisomräkningen av civilförsvarets

anslag verkställes med hjälp av en särskild prisindex, kallad civilförsvarsindex.

I stort sett finner de sakkunniga det system, som sedan ett antal år använts

för indexreglering av kostnadsramar och anslag inom fjärde huvudtiteln,

kunna vara tillämpligt även för regleringen på civilförsvarets område.

Erfarenheterna av försvarsindex har därför i största utsträckning beaktats

av de sakkunniga.

Prisregleringen av civilförsvarets anslag skall kunna avse kostnadsförskjutningar

såväl uppåt som nedåt. Med hjälp av civilförsvarsindex skall

det kvantitativa innehållet i ett visst års budget kunna bibehållas oförändrat

från tidpunkten för rambeloppets beräkning — i detta fall hänförd till medelkostnadsläget

under budgetåret 1963/64 — till betalningarnas erläggande.

Civilförsvarsindex skall på samma sätt som försvarsindex budgetärt kunna

utnyttjas dels för att bestämma rambeloppet för civilförsvarets utgifter i

samband med att anslagen beräknas, dels för beräkning av prisregleringsbelopp

för justering av anslagsramen med hänsyn till prisförändringar som

inträffar efter tidpunkten för beräkning av anslagen till tidpunkter under

löpande budgetår. Då kostnadsramarna för civilförsvaret är hänförda till

prisläget for budgetåret 1963/64 har det synts lämpligt att indextalet sättes

till 100 för detta år. De principer som tillämpats vid uppbyggnaden av försvarsindex

föreslås komma till användning även vid utformningen av civilförsvarsindex.

Anslagen i riksstaten för ett visst budgetår sammanföres

i grupper, enligt de sakkunnigas förslag sammanlagt åtta till antalet. För

varje sådan anslagsgrupp beräknas en indexserie, som bygger på en eller

flera redan framräknade prisserier, i allmänhet officiella prisindexserier

för civila varor. Då flera prisserier utnyttjas beräknas indextalet för anslagsgruppen,

gruppindextalet, som ett vägt medeltal av dessa. Indextalet

för det totala rambeloppet, generalindextalet, utgör ett vägt medeltal av

gruppindextalen. Viktfördelningen mellan och inom grupperna grundas i

huvudsak på anslagsbeloppen i riksstaten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965

De sakkunnigas förslag till anslagsgruppering in. in. framgår av en i betänkandet

intagen sammanställning, vilken som bilaga torde få fogas till

statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga 1).

I fråga om indexserierna i civilförsvarsindex och gruppvikttalen anför de

sakkunniga i huvudsak följande.

Med hänsyn till att civilförsvarsindex skall användas för två huvudsyften,

beräkning av rambelopp och prisregleringsbelopp, faller det sig naturligt att

beräkna två typer av prisindexserier, en för vartdera ändamålet. Indextal

för beräkning av rambelopp framräknas en gång om året avseende prisläget

i maj månad. Indextal för prisregleringen bör framräknas fyra gånger under

budgetåret, nämligen för augusti, november, februari och maj.

Indexserien för beräkning av rambelopp kan alternativt byggas upp på

grundval av från varandra fristående indexserier för de olika budgetåren,

budgetårsserier, eller som en genomgående indexserie för hela perioden, tastbasindex.

I båda fallen skall medelkostnadsläget för budgetåret 1963/64 utgöra

bas. Den förstnämnda konstruktionen innebär i princip att viktsystemet

bygger på anslagsfördelningen under de föregående budgetåren, en fördelning

som kan vara olika varje budgetår. En sammanhängande indexserie

erhålles genom kedjning av budgetårsserierna. Fastbasindex innebär att

samma viktsystem — i regel basårets viktsystem — används för hela den

period indexberäkningen omfattar.

Avgörande för val av konstruktion är om fördelningen av anslagsbeloppen

på anslagsgrupperna i betydande grad kommer att förändras under beräkningsperioden

eller ej. Möjligheterna att i förväg bedöma utvecklingen i

detta hänseende är starkt begränsade, särskilt som någon mera detaljerad

budgetplan för den period som skall täckas med prisregleringen ej föreligger.

För att belysa möjligheterna att genomföra huvuddelen av 1959 års

principbeslut har emellertid 1962 års försvarskommitté låtit utarbeta ett

utkast till budgetplan. I denna har kostnaderna för civilförsvaret uppdelats

i grundkostnader och uppbyggnadskostnader. Avlöningar och omkostnader

för civilförsvarsstyrelsen, kostnader för forsknings- och försöksverksamhet,

utbildning och övningar, förvaring och underhåll av materiel

samt självskydd och bidrag till frivilliga organisationer har antagits vara

relativt oberoende av takten i civilförsvarets uppbyggnad och har därför

förts till gruppen grundkostnader. Som uppbyggnadskostnader har upptagits

anslag till anskaffning av materiel, statsbidrag till skyddsrum och

branddammar samt medel under kapitalbudgeten.

Den indexserie i civilförsvarsindex som skall användas för beräkning av

rambelopp bör konstrueras som en kedjad budgetårsindex. Kedjningen

föreslås ske över indextal i budgetårsserierna avseende maj månad närmast

före ingången av respektive budgetår. Därvid avses de budgetårsserier, som

ligger mellan basåret (budgetåret 1963/64) och det budgetår för vilket indextalet

i den kedjade indexserien skall beräknas.

För de indexserier, som för beräkning av prisregleringsbelopp skall mäta

prisförändringarna från tidpunkten för anslagsberäkningarna till tidpunkter

under löpande budgetår (budgetårsserier), föreslås att viktsystemet

(gruppvikttalen) grundas på anslagsfördelningen för det aktuella budgetåret.

En civilförsvarsindex konstruerad i enlighet med de av de sakkunniga

förordade principerna består av dels budgelårslänkar, dels en av budgetårslänkar

bildad kedjad indexserir. Fn redogörelse för de sakkunnigas förslag

I * — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 22

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 22 år 1965

angående metoderna för beräkningen av budgetårslänkar och kedjad indexserie

torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende

(Bilaga 2).

Prismaterial

De sakkunniga förordar, att valet av prismaterial för civilförsvarsindex

sker från samma utgångspunkter som för försvarsindex, vilket innebär

följande.

Syftet med civilförsvarsindex bör vara att ge ett generellt mått på den

genomsnittliga prisutvecklingen för varor och tjänster under anslagen till

civilförsvaret. De olika prisserier som används för uppbyggnaden av civilförsvarsindex

är däremot inte avsedda att kunna användas för prisomräkning

för varje särskilt anslag.

Liksom för försvarsindex bör för civilförsvarsindex prisnoteringar på

civila varor ligga till grund för beräkningarna; detta för att undvika den

s. k. cirkeleffekten. Det ligger då närmast till hands att utnyttja redan förefintligt

prismaterial från olika indexserier och att direkt applicera detta

på de varor, som ingår i anslagen till civilförsvaret. Vid svårigheter att direkt

använda förefintligt prismaterial, t. ex. därför att varor och viktsystem

i anslag och prismaterial inte är jämförbara, kan antingen en funktionell

uppdelning av kostnaderna för färdigvarorna i vissa huvudbeståndsdelar

tillgripas (desaggregeringsmetoden) eller också kan en uppdelning av kostnaderna

på kostnadselement göras (kostnadselementmetoden).

De sakkunniga anför att vid prövning av vilka prisindexserier eller delar

av sådana serier, som direkt skulle kunna användas för beräkning av civilförsvarsindex,

innehållet i olika anslag bör jämföras med innehållet i befintliga

prisindexserier. Därvid bör beaktas i vad mån överensstämmelse

föreligger med avseende på råvarukostnad, bearbetningsgrad och prisstabilitet.

För att underlätta jämförelser i dessa hänseenden är det nödvändigt att

sammanföra de i anslagen ingående varorna till grupper, vilka såvitt möjligt

är homogena med avseende på de tre berörda egenskaperna. Om fördelningen

på de olika grupperna av varor i anslaget motsvarar vikterna i

en officiell prisindexserie med likartat varuinnehåll, kan indexserien ifråga

användas för att mäta prisutvecklingen för anslaget. Jämförelsen underlättas

om varorna i såväl anslag som indexserie grupperats efter samma

varunomenklatur. Brysselnomenklaturen, som ligger till grund för varugrupperingen

i tulltaxan fr. o. in. år 1959, är enligt de sakkunniga lämplig

för detta ändamål. För civilförsvarsindex synes den angivna metoden för

val av prismaterial vara den mest användbara.

Många varuslag, som upphandlas för den statliga verksamheten, är emel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965

lertid enligt vad de sakkunniga framhåller av så speciell karaktär, att det ej

finns något marknadspris för dem. För bedömning av prisutvecklingen kan

det då bli nödvändigt att använda samma metod för prisberäkningen som

användes bl. a. vid beräkningen av nationalprodukten, dvs. nedbrytning på

de olika varor och tjänster, som bildar kostnads element i verksamheten.

Kostnadselementmetoden innebär att kostnaden för slutprodukten uppdelas

i vissa huvudgrupper av kostnader, t. ex. löner, material, kapital,

Övriga kostnader samt vinst. Först fastställes relationerna mellan dessa

andelar. Därefter gäller det att finna representativa varor eller mätningsnormer

för varje kostnadselement. Slutligen sammanväges det erhållna

materialet till en indexserie. De sakkunniga framhåller, att möjligheterna

att få fram säkra uppgifter för beräkningar enligt denna metod är starkt

begränsade vad gäller uppgifter om kostnadselementens andel av totalkostnaden

och produktivitetsfaktorn. Här uppkommer vid metodens tillämpning

på civilförsvarsindex bl. a. frågan om och i vad mån hänsyn skall tas till

produktivitetsvinster eller -förluster.

Beträffande försvaret uttalades i denna fråga i 1958 års försvarsbeslut

att budgetramen skulle få stiga med 2,5 procent årligen för teknisk utveckling

samt att kompensation skulle utgå för löne- och prisändringar. Detta

tolkades av försvarsindexgruppen så att försvaret även skulle få behålla

eventuella produktivitetsvinster på sista stadiet i produktionsprocessen

(eller bära eventuella produktivitetsförluster). De sakkunniga påpekar att

för civilförsvarets del ej föreligger något motsvarande uttalande om tilllägg

för teknisk utveckling. I analogi med vad som hittills gällt för försvaret

föreslår de sakkunniga, att även civilförsvaret skall få tillgodoräkna

sig eventuella produktivitetsvinster på sista stadiet i produktionsprocessen.

Skulle en ändring i detta hänseende ske för försvaret, bör en omprövning

komma till stånd för civilförsvaret. För civilförsvaret bör — liksom för

försvaret — eventuella produktivitetsförändringar i tidigare led av produktionsprocessen

i princip medföra införandet av en korrektionsfaktor.

Kostnadselementmetoden föreslås i civilförsvarsindex komma till användning

vid prisberäkning för hyggkostnadsanslagen. Därvid föreslås såsom

framgår av det följande en korrektionsfaktor bli införd.

Beträffande val av prismaterial för civilförsvarsindex hänvisar de sakkunniga

vidare till den i det föregående såsom Bilaga 1 betecknade sammanställningen

över prismaterial och vikter inom anslagsgrupperna. Innehållet

i denna sammanställning är avsett att kunna användas som underlag

vid beräkning av gruppindextalen för civilförsvarsindex. Den innehåller

uppgifter inte bara om vilka prisserier, som föreslås komma till

användning vid beräkningarna, utan även om de föreslagna delvikttalen.

Dclvikttalen i fråga har med undantag för anslagsgrupperna R 1 och R 2

beräknats med ledning av anslagsbeloppens fördelning budgetåret 1963/64.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965

För gruppen R 1 (civilförsvarsmatericl m. in.) grundas viktberäkninger

på den långsiktiga materielplanen. Anledningen till detta är dels att basårets

fördelning på materielslag inte kan antas gälla över hela perioden,

dels att de kostnadskrävande beräkningar soin ett årligt byte av vikttal

skulle medföra därigenom kan undvikas. För anslagsgruppen R 2 (bidrag

till byggande av skyddsrum och branddammar) baseras viktfördelningen

på t\å kostnadsfördelningar, dels fördelningen för olika skyddsrumstyper

på kostnadsgrupper enligt kostnadsredovisningar som under de senaste

två åren ingivits till civilförsvarsstyrelsen, dels fördelningen av de beräknade

anslagen på branddammar och olika skyddsrumstyper i det år 1964

föieliggande langtidsprogrammet för investeringar i branddammar och

skyddsrum.

Som tidigare framhållits bör civilförsvarsindex enligt de sakkunnigas

förslag bygga på i stort sett samma typ av prismaterial som försvarsindex,

dvs. redan befintliga prisserier för representativa civila varor. Svårigheterna

att finna lämpliga prisserier för civilförsvarsindex är ej fullt så stora som

för försvarsindex, då varorna i civilförsvarets budget i högre grad än försvarets

är av civil karaktär och dessutom i allmänhet mindre komplicerade.

Vissa av delposterna under de redovisade anslagsgrupperna har en sådan

karaktär, att det utan vidare står klart vilket prismaterial som kan

användas, t. ex. SJ:s persontrafiktaxeindex, prismaterial för löner från civildepartementet

m. m.

För delposterna i anslagsgrupperna F 2 och R 1 har de sakkunniga funnit

det svårare att direkt finna prismaterial, varför en hjälpmetod bär

använts i dessa fall. Delposterna har sålunda uppdelats i undergrupper.

Undergruppernas prisindextal för olika tidpunkter (år 1951, 1954, 1958

samt april 1964) har därefter sammanvägts med hjälp av anslagsbeloppen

i 1963/64 års stat. Olika kombinationer av sådana indextal har jämförts

med indextal för de nämnda tidpunkterna i officiella prisindexserier, som

med hänsyn till varuinnehåll har förefallit lämpliga att användas i civilförsvarsindex.

Därmed har följsamheten i olika konjunkturfaser testats.

De officiella prisindexserier som med hänsyn till innehåll och likhet i prisutveckling

därvid befunnits lämpliga, föreslås av de sakkunniga som indexserier

inom anslagsgruppen.

Särskilda svårigheter har enligt vad de sakkunniga framhåller förelegat

att finna prismaterial avseende byggnadskostnader då produktivitetsförbättringar

(rationaliseringsvinster) ej beaktas i f. n. publicerade byggkostnadsindexserier.

I försvarsindex mätes —- i avvaktan på bättre prismaterial

— prisändringar för byggkostnader med hjälp av en delindexserie avseende

samtliga reservationsanslag. Av civilförsvarets budget utgör byggkostnaderna

en så stor andel (20 procent mot 6 procent för försvaret) att

de sakkunniga inte finner det lämpligt att tillämpa samma metod. Som prismaterial

för byggkostnadsanslagen i civilförsvarsindex har de sakkunniga

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kangl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965

_ i avvaktan på att bättre prismaterial blir tillgängligt — funnit sig bora

förorda att schematiskt produktivitetsreducerade indexserier för byggkostnader

används, nämligen som grundserie bostadsstyrelsens värderingsindex

för flerfamiljshus, den preliminära serien, för byggande av skyddsrum och

branddammar därjämte entreprenadindex för bergrumsbyggen, serien för

egentliga sprängningsarbeten, ortsgrupp V, produktivitetsreducerad med

en procent per år.

De sakkunniga betonar i samband härmed det önskvärda i att byggkostnadsindexserier

skapas, som ger ett rättvisande mått på prisutvecklingen

inom byggsektorn. Dessa indexserier bör konstrueras på ett sådant sätt, att

såväl den faktiska löneutvecklingen (inkl. löneglidning) som produktivitetsförändringar

(t. ex. rationaliseringsvinster) beaktas. De sakkunniga

anför att, i den mån de nödgats stanna vid provisoriska lösningar vid val

av prismaterial, dessa bör omprövas i samband med revision och utbyggnad

av indexserierna för partipris och byggkostnader.

En översikt av det prismaterial som föreslås komma till användning för

beräkning av civilförsvarsindex lämnas av de sakkunniga i betänkandet

(s. 25—30).

Beräkning av index

Som nämnts i det föregående förutsätter de sakkunniga att anslagen

till civilförsvaret beräknas med utgångspunkt i prisnivån för maj månad

kalenderåret före det aktuella budgetårets ingång. Budgeten kommer sålunda

att tillämpas under en period, som ligger mellan 13 och 25 månader

efter den tidpunkt på vars prisläge medelsberäkningarna baseras. För uppföljning

av prisutvecklingen under löpande budgetår skall de indextal i

budgetårsserien användas, som beräknas för respektive kvartals mittmånader

under budgetåret. För slutregleringen erfordras enligt de sakkunniga

ett medelindextal, som beräknas på grundval av indextalen för dessa mittmånader.

Med hjälp av medelindextalet beräknas slutligen prisregleringsbeloppct.

Beträffande beräkningen av rambelopp anför de sakkunniga att indextalet

i den kedjade budgetårsserien för maj det år förslag om anslagsäskandena

inges anger prisnivåförändringarna mellan denna tidpunkt och

medelprisläget budgetåret 1963/G4. Med hjälp av detta indextal beräknas

med vilket belopp den med utgångspunkt i medelprisnivån budgetåret

1963/64 beräknade anslagsramen för civilförsvaret skall förändras.

Beaktande av betalningsutfall

De sakkunniga framhåller, att erfarenheten från budgetåret 1963/64 visar,

att betydande belopp blivit outnyttjade under skilda förslagsanslag. Anledningen

härtill är de otillräckliga erfarenheterna av den nya civilförsvars
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965

organisationens behov och sätt att arbeta, vilket i sin tur lett till felkalkyler

i vissa hänseenden. För det nämnda budgetåret kan förutses ett underutnyttjande

av rambeloppet med ca 7 milj. kr. (ca 8 procent av rambeloppet).

Även lör budgetåret 1964/65 kan besparingar förutses fastän till mindre belopp,

uppskattningsvis 3 milj. kr.

Även om man för fortsättningen kan utgå från att det skall vara möjligt

att ernå en bättre överensstämmelse mellan beräknade förslagsanslag

och belastningen på dem är det realistiskt att förutse felmarginaler. Det

av de sakkunniga föreslagna systemet skulle kunna bidra till att förslagsanslagen

inom ramen vid varje tillfälle beräknas så noggrant som möjligt

utan sidoblickar på att i händelse av för hög beräkning, belopp skulle undandias

de som reservationsanslag betecknade uppbyggnadsanslagen. Den

med rambesluten avsedda långsiktiga och ekonomiskt rationella planeringen

av matenelanskaffning och skyddsrum in. in. skulle komma att främjas på

samma sätt som avsikten är med indexregleringen.

Budgetmässig tillämpning

De sakkunniga har, efter att ha övervägt olika möjligheter att lösa

budgetregleringsfrågorna för civilförsvarets del, funnit sig böra förorda

att en totalreglering sker efter utgången av budgetåret, när medelindextal

beräknats och betalningsutfallet för det budgetår regleringen avser är känt.

Det prisomräknade totala anslagsbeloppet jämföres med betalningsutfallet.

Den skillnad som därvid framkommer utgör summan av alla kostnadsändringar

på anslagen, såväl de som betingas av prisändringar som andra.

Regleringen över budgeten sker i samband med den ordinarie budgetbehandlingen

för kommande budgetår, dvs. slutregleringen för t. ex. budgetåret

1964/65 sker över riksstaten budgetåret 1966/67. De skäl som de sakkunniga

åberopar för en sådan ordning är främst följande.

Om regleringen sker när betalningsutfallet är känt, kan man lätt stämma

av mot den för civilförsvaret bestämda ramen och smidigt reglera underutnyttjande

eller överutnyttjande av denna. Olägenheterna med svårigheten

att förutse betalningsutfallet på förslagsanslag kan härigenom i

stor utsträckning elimineras. Den föreslagna ordningen är administrativt

enkel även såtillvida att något särskilt prisregleringsanslag eller tilläggsanslag

inte behöver uppföras för ändamålet. Prisregleringsbeloppet behöver

inte fördelas på olika anslag utan lägges endast till eller dras ifrån ett

efterföljande budgetårs rambelopp, som i vanlig ordning fördelas på olika

ändamål.

Som framgått av det föregående föreligger endast behov av en generell

index för hela civilförsvarets budget (driftbudgeten och kapitalbudgeten).

Denna generalindexserie skall användas vid beräkningen av rambeloppet

för civilförsvaret. Som tidigare nämnts bör för detta ändamål beräknas en

kedjad budgetårsindex med medelprisläget 1963/64 som bas. Som budget
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kiingl. Maj :ts proposition nr 22 år 1965

årsserie användes den generella indexserien för beräkning av prisreglenngsbeloppet.

För uppföljning av prisutvecklingen kan vid behov användas gruppindextalen

för de olika anslagsgrupperna i civilförsvarets budget. Berakningsmaterialet

härför bör finnas tillgängligt hos den indexberaknande

myndigheten och bör kunna sammanställas för bl. a. nämnda ändamål.

Generalindextalet föreslås skola beräknas med eu decimal. Det föreslås

få officiell karaktär och bör lämpligen publiceras på samma satt som for
svarsindex

(f. n. i Statistiska meddelanden).

Det arbete som är förenat med beräkningen av civilförsvarsindex i form

av insamling, bearbetning och sammanställning av vikter och prismaterial

liksom beräkning och publicering av indextalen föreslås bil anförtrott åt

statistiska centralbyrån, som redan handhar beräknandet av försvarspris
index.

.

Frågor som avser ändringar av viktsystemet i civilförsvarsmdex och val

av prismaterial bör enligt de sakkunniga utredas och beredas av särskild

sakkunskap, förslagsvis försvarets prisregleringsdelegation kompletterad

med hänsyn till att även civilförsvarets problem skall behandlas. En så

sammansatt prisregleringsdelegation bör dels avge förslag beträffande forändringar

i civilförsvarsmdex’ viktsystem och prismaterial liksom indextal

som skall fastställas av Kungl. Maj:t, dels övervaka beräkningen och följa

tillämpningen av civilförsvarsindex. Delegationen bör även kunna ta initiativ

i sådana frågor. Frågor beträffande prismaterial i civilförsvarsmdex bor

kunna hänskjutas till delegationen av statistiska centralbyrån. I den man

behov av särskilda undersökningar uppkommer bör de utföras under delegationens

ledning. De sakkunniga finner det naturligt att indextalen i civilförsvarsindex

fastställes av Kungl. Maj :t. Detta gäller även vissa indextal

i prismaterialet, frågor avseende viktsystemet samt val av prismaterial.

Kostnaderna för merarbetet hos statistiska centralbyrån med civilförsvarsindex

föreslås täckas genom att visst belopp ställes till centralbyråns

förfogande för anställning av tillfällig personal. Hållpunkter saknas för

beräkning av medelsbehovets storlek på lång sikt. Under de närmaste åren

torde arbetsvolymen tidvis bli ganska omfattande. Då pågående utbyggnad

och revision av partiprisindex genomförts, torde nämligen även prismaterialet

till civilförsvarsindex böra revideras. De sakkunniga förutsätter att

statistiska centralbyrån då arbetsvolymen för beräkning av civilförsvarsindex

bättre kan överblickas anmäler medelsbehovet till Kungl. Maj :t.

Yttranden

Försvarets prisregleringsdelegation tillstyrker förslaget till konstruktion

av civilförsvarsindex och till prismaterial för densamma. Forslaget att anslagsramen

för civilförsvaret, till skillnad från förfarandet inom fjärde

huvudtiteln, skall beräknas med hjälp av en kedjad index synes motiverat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 är 1965

av att rambeloppen fixerats i förväg för vart och ett av budgetåren 1963/67.

Förslaget att som prismaterial för byggnadsanslagen i civilförsvarsindex

—i avvaktan på att bättre prismaterial blir tillgängligt — utnyttja vissa

schematiskt produktivitetsreducerade indexserier för byggkostnader synes

delegationen vara en acceptabel lösning under en övergångstid. Delegationen

framhåller emellertid angelägenheten av åtgärder beträffande mätning av

prisutvecklingen på byggnadsoinrådet och instämmer i det förslag om

tillsättande av en expertutredning angående prisindex på byggnads- och

anläggningsområdet, som framlagts av delegationen för statistikfrågor i

dess förslag angående den statliga bostads- och byggnadsstatistikens framtida

organisation.

Prisregleringsdelegationen tillstyrker förslaget att beräkningen av civilförsvarsmdex

anförtros åt statistiska centralbyrån, som redan handhar beräkningen

av försvarsindex, och att en delegation sammansatt så som de

sakkunniga föreslagit får samma åligganden och behörighet i fråga om civilförsvarsindex

som delegationen redan har i fråga om försvarsindex

Försvarets förvaltningsdirektion har i skrivelse till försvarets prisregleringsdelegation

anhållit att delegationen hos Kungl. Maj:t utverkar, att försvarsindex

för andra kalenderårskvartalet får beräknas för april månad

i stallet for som nu maj månad och att denna ändring genomföres redan

under år 1965. Delegationen finner att en eventuell ändring av tidpunkten

för beräkning av försvarsindex avseende andra kalenderkvartalet bör föranleda

motsvarande omläggning av de Övriga kvartalsberäkningarna. Skulle

statsmakterna besluta att försvarsindex skall beräknas för första månaden

i varje kvartal bör, för undvikande av visst dubbelarbete, motsvarande

ändring göras även i civilförsvarsindex.

Även statistiska centralbyrån tillstyrker förslaget till konstruktion av civilförsvarsindex.

I anslutning till de sakkunnigas diskussion av metoder

för val av prismaterial understryker centralbyrån den begränsning i användbarheten

av kostnadselementmetoden, som ligger däri att säkra uppgifter

om produktivitetsfaktorn i allmänhet saknas. Centralbyrån utgår

liksom försvarets prisregleringsdelegation, från att de schematiskt produktivitetsreducerade

indexserierna för byggkostnader endast kommer att

anvandas under en övergångstid till dess denna indexfråga blivit ytterligare

utredd. I övrigt lämnar byrån de sakkunnigas förslag utan erinran.

Cwilf or svars styrelsen finner de föreslagna reglerna administrativt enkla

och i huvudsak ägnade att ge civilförsvaret kompensation för inträffade

prisstegringar och icke utnyttjade belopp inom de fastställda kostnadsramarna.

De föreslagna reglerna innebär emellertid enligt vad styrelsen

framhåller, att kompensation kommer att utgå för prisstegringar endast

t. o. m. det budgetår då medlen anvisats. I den mån reservationsmedel utbetalas

vid en långt senare tidpunkt med en högre prisnivå, kommer även

det kvantitativa innehållet i dessa reservationer att i motsvarande mån ur
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965

holkas. Med de i förhållande till de årliga kostnadsramarna stora reservationsmedelsbehållningarna

inom civilförsvaret kan detta komma att innebära

betydande förluster. Särskilt gäller detta reservationerna på anslagen

för byggnadsändamål, där i regel mycket lång tid förflyter från det anslagen

anvisats till tiden för det faktiska utförandet av byggnadsarbetet.

Det synes styrelsen som om denna olägenhet lätt skulle kunna avhjälpas

genom att i underlagssumman för beräkning av det årliga prisregleringsbeloppet

inräknades icke blott för budgetåret anvisade medel utan även vid

budgetårets ingång befintliga reservationer.

Bostadsstyrelsen ifrågasätter lämpligheten av att använda styrelsens värderingsindex

för det ändamål de sakkunniga föreslår. Den övervägande

delen av de arbeten som det är fråga om i civilförsvarsindex är av betydligt

enklare slag än som gäller för bostadsbyggande. Sålunda saknas praktiskt

taget helt sådana installationer och inredningsarbeten, som är av stor betydelse

för kostnaderna för bostäder. Styrelsen ifrågasätter därför, om inte

andra alternativ borde övervägas. Utan att komma med något preciserat

förslag föreslår styrelsen, att man närmare undersöker möjligheterna att

använda vissa av de gruppindextal som ingår i entreprenadindex H 63, t. ex.

olika typer av yttre arbeten, stomarbeten etc. Man skulle då antingen kunna

tillämpa vissa av de redan existerande serierna eller också konstruera en

ny serie genom att på lämpligt sätt kombinera flera av de förefintliga serierna.

Styrelsen föreslår vidare, att den reduktion som skall göras på olika

indextal differentieras efter den produktivitetsstegring, som kan bedömas

äga rum ifråga om olika typer av byggnadsarbeten. Styrelsen understryker

behovet av en allsidig expertutredning beträffande indexberäkningar inom

byggnadssektorn. Med sina synpunkter har styrelsen velat antyda ett annat

alternativ för provisorisk lösning än det som utredningen stannat inför.

Riksrevisionsverket lämnar förslaget utan erinran.

Departementschefen

Då riktlinjerna för civilförsvarets fortsatta uppbyggnad prövades av 1963

års riksdag (prop. 1963: 86, SU 100, rskr 225) förutsattes, att de förordade

årliga kostnadsramarna för budgetåren efter 1963/64 skulle kunna justeras

med hänsyn till uppkommande kostnadsändringar. Med stöd av Kungl.

Maj :ts bemyndigande tillkallade jag med anledning härav särskilda sakkunniga

för att utreda efter vilka regler kostnadsändringarna borde beräknas

samt i vilken ordning och vid vilka tidpunkter regleringen skulle

budgetärt verkställas. Till utgångspunkt för beräkningarna skulle tagas

medelkostnadsläget under budgetåret 1963/64.

De sakkunnigas nu framlagda förslag i ämnet innebär i stort sett, att en

särskild civilförsvarsindex konstrueras efter i huvudsak samma principer

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965

som den försvarsindex, vilken sedan ett antal år användes inom det militära

försvaret. Betydande förenklingar i konstruktion och tillämpning har dock

visat sig möjliga för civilförsvarets del beroende på hl. a. utgifternas i åtskilliga

fall mindre komplicerade natur. Även i fråga om den budgetmässiga

tillämpningen av index är det föreslagna systemet enklare än det som f. n.

användes på den militära sidan.

Civilförsvarsindex avses skola beräknas på grundval av de i riksstaten uppförda

anslagen, varvid de olika utgiftsändamålen allt efter utgifternas art

sammanföres till lämpligt valda grupper. Prisförändringarna mätes med

utnyttjande av redan befintliga varupris- och löneserier eller beräkningsgrunder,

som efter förslag av en prisregleringsdelegation för varje särskilt

tall bestämmes av Kungl. Maj :t. Bland det prismaterial som föreslagits av

de sakkunniga märks främst serier ur parti- och konsumentprisindex, uppgifter

om löneutvecklingen för statsanställda, SJ :s person- och godstrafiktaxeindex

samt bostadsstyrelsens värderingsindex för flerfamiljshus, den

preliminära serien, och entreprenadindex för bergrumsarbeten, serien för

egentliga sprängningsarbeten, ortsgrupp V. Indextalen i den sistnämnda serien

föreslås med hänsyn till produktivitetsstegringar bli reducerade med

en faktor motsvarande en procent per år, vilket överensstämmer med vad

som f. n. brukas av bostadsstyrelsen i dess värderingsindex.

Med användning av civilförsvarsindex kan pris- och löneförändringarnas

storlek beräknas vid aktuella tidpunkter i förhållande till utgångsläget. Den

föreslagna in<Jexserien skall användas för dels omräkning av den i förväg

fixerade ramen till aktuellt penningvärde för visst budgetår i samband med

att budgeten uppgöres, dels beräkning av prisregleringsbelopp för prisreglering

i samband med att anslagsramen fastställes för ett följande budgetår.

För det förstnämnda ändamålet föreslår de sakkunniga att en kedjad

budgetårsindex användes, som mäter prisförändringen från medelprisläget

1963/64 (= 100) till den tidpunkt då anslaget beräknas. Indextal i den kedjade

serien beräknas för maj månad varje år. Som de sakkunniga framhållit

förutsättes anslagsramen för budgetåret 1964/65 vara beräknad efter

medelprisläget (index = 100), varför ramen för nämnda budgetår inte skall

omräknas med den kedjade indexserien.

För beräkning av prisregleringsbelopp använder de sakkunniga särskilt

beräknade budgetårsserier, en serie för varje budgetår. Varje sådan serie

mäter prisförändringar från tidpunkten för anslagsberäkningen till olika

tidpunkter under det aktuella budgetåret. Indextal i budgetårsserierna skall

enligt de sakkunnigas förslag beräknas för maj månad omedelbart före

budgetårets ingång samt för månaderna augusti, november, februari och

maj under budgetåret (maj månad kalenderåret före budgetårets ingång =

100). Budgetårsserien för 1964/65 beräknas dock med utgångspunkt i medelprisläget

för 1963/64.

De här redovisade reglerna för beräkning av kostnadsändringar under

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kunyl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965

anslagen till civilförsvaret finner jag vara i allt väsentligt ändamålsenliga.

Med införandet av dylika fasta regler skapas förutsättningar för att planmässigt

utnyttja fixerade anslagsramar och i stort bibehålla det materiella

innehållet i dem. Den osäkerhet i fråga om valet av prismaterial och införandet

av eu korrektionsfaktor i samband därmed för produktivitetsstegringar

som några remissmyndigheter påtalat och som även nämnts av de

sakkunniga, synes mig härvid vara av underordnad betydelse. Efter hand

som statistiken på området utvecklas blir det erforderliga underlaget för

beräkningen i berörda hänseende också tillförlitligare. En revidering av

prismaterialet torde för övrigt få förutses i samband med att en revision

och utbyggnad av nuvarande partiprisindex och byggkostnadsindexserier

genomföres. I avvaktan härpå bör den av de sakkunniga föreslagna korrektionsfaktorn

på en procent i fråga om byggkostnaderna kunna godtagas

som beräkningsgrund. Jag utgår vidare ifran att den eventuella ändring av

tidpunkterna för indextalens beräkning som berörts av försvarets prisregleringsdelegation

överväges i samband med motsvarande frågeställning beträffande

försvarsindex.

Även i fråga om den budgetmässiga regleringen på grund av civilförsvarsindex

vill jag ansluta mig till vad de sakkunniga föreslagit. I stort sett innebär

förslaget i denna del, att en totalreglering av civilförsvarets budget genomföres

i efterhand när medelindextal för budgetåret beräknats och betalningsutfallet

är känt. Det prisomräknade totala anslagsbeloppet jämföres

med betalningsutfallet och den skillnad, som därvid framkommer, utgör

summan av alla kostnadsändringar på anslagen. Hänsyn tages då såväl

till sådana kostnadsändringar som betingas av pris- och löneändringar som

ändringar, vilka kommer till uttryck i det faktiska betalningsutfallet. S>- stemet innebär att belopp under sådana förslagsanslag, som inte tagits helt

i anspråk eller av särskilda skäl måst överskridas, tillföres resp. av diages

från kostnadsramen för ett senare budgetår. Totalregleringen i fråga sker

genom tillägg eller reduktion av kostnadsramen för budgetåret två år efter

det budgetår prisregleringen och betalningsutfallet avser. Slutreglering för

budgetåret 1964/65 sker således över riksstaten för budgetåret 1966/67 osv.

Det angivna förfaringssättet är administrativt enkelt både ifråga om beräkningssättet

och med hänsyn till att något särskilt prisregleringsanslag

eller tilläggsanslag inte behöver beräknas. Civilförsvarsindex (den kedjade

serien och budgetårsserierna) kan utgöras av en generell indexserie för

civilförsvarets hela budget, driftbudgeten såväl som kapitalbudgeten. Den

av civilförsvarsstyrelsen påtalade omständigheten, att full kompensation

genom förfaringssättet inte uppnås för prisändringar, som uppkommer på

grund av'' att utgiftsbctalningar ibland sker först efter det regleringen genomförts,

torde man kunna bortse från.

Beräkningen av civilförsvarsindex bör anförtros åt statistiska centralbyrån,

som redan handhar beräkningen av försvarsindex. Utredning och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965

beredning av ärenden rörande viktsystem och prismaterial bör handläggas

av en särskild prisregleringsdelegation, lämpligen samma delegation som

nu fullgör motsvarande uppgifter i fråga om försvarsindex. I förekommande

fall bör delegationen förstärkas med hänsyn till att civilförsvarets indexfrågor

behandlas. Civilförsvarsindex bör fastställas av Kungl. Maj:t liksom

vissa indextal i prismaterialet, viktsystemet samt valet av prismaterial. Det

bör också ankomma på Kungl. Maj:t att vidta de jämkningar i det föreslagna

systemet som kan visa sig erforderliga.

Anslagsäskande för budgetåret 1965/66

F 9. Anskaffning av civilförsvarsmateriel

Anslag Nettoutgift

41 000 000 20 838 581

42 000 000

46 000 000

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Yrkanden

Civiltörsvarsstyrelsen föreslår, att för budgetåret 1965/66 bemyndigande

att anskaffa civilförsvarsmateriel lämnas till ett belopp av 50 milj. kr. och

att anslaget uppföres med 45 890 000 kr. Anskaffningen avser följande

ändamål.

Bemyndigade

1. Materiel för civilförsvarets organisation .

2. Utrustning för civilbefolkningen.......

3. Fordon för drift av verksamheten. .

4. Viss larmutrustning.......

1964/65

Förslag

4 550 000

150 000

300 000

5. övrig utrustning......

50 000 000

50 000 000

->d :r« . ;; ■■ ,lii)H -

Motiv

Reservationen på anslaget uppgick per den 30 juni 1964 till 64 245 706 kr.,

varav 35 652 121 kr. bundits genom utlagda beställningar.

1. Enligt planerna har styrelsen avsett att under budgetåret 1965/66 anskaffa

materiel för två undsättningskårer samt resterande materiel i preferensgrupp

10 till det lokala civilförsvaret enligt gällande materielplaner.

Vissa besparingsmedel förutsättes kunna tas i anspråk för ändamålet.

2. Av medlen avses 100 000 kr. för utomhus- och telefonalarmering och

50 000 kr. för kompletteringar av de anslag beträffande utrymningsplaner,

som uppsatts i fastigheterna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 22 år 1965

3. Beloppet avser inköp av fordon huvudsakligast för civilförsvarsskolornas

räkning samt för omsättning av skolornas och förrådsverksamhetens

fordon. Härvid förutsätts att inflytande medel från försäljningen av uttjänta

fordon får användas.

4. Beloppet erfordras för att alarmeringsorganisationen skall kunna anpassas

till krigsmaktens utbyggnad av stridsledningssystemet Stril 60.

5. Av beloppet avses 100 000 kr. för teleanordningar för civilförsvarets

grupperingsplatser och för rapporteringstelefoner samt 100 000 kr. för anskaffning

av identitetsbrickor för krigsplacerad civilförsvarspersonal. Återstående

belopp, 44,5 milj. kr., avses för anskaffning av radiostationer till

civilförsvarets enheter, inkl. radiostationer för länsstyrelsernas samband

med lokala civilförsvaret.

Den beräknade kostnaden för anskaffning av radioutrustning (dock ej

bärbara radiostationer vartill medel anvisats tidigare) utgör 50 milj. kr., varav

4,1 milj. kr. för reservmateriel. Härav har intill budgetåret 1965/66 anvisats

1 930 000 kr. Kostnaden för materiel, som inte behöver beställas

förrän efter budgetåret 1965/66, belöper sig till 1 550 000 kr. Av medel, som

anvisats för bärbara radiostationer, beräknas en besparing av 2 milj. kr.

Erforderliga medel för budgetåret 1965/66 är således (50—1,93 1,55 2)

44,52 milj. kr. Utöver här redovisade kostnader uppstår vissa merkostnader

för att genomföra överenskommen samordning mellan civilförsvarets och

polisens radionät.

Departementschefen

Enligt de i det föregående förordade principerna för justering av kostnadsramarna

för civilförsvaret med hänsyn till olika slag av kostnadsändringar

skulle omräkning med användning av civilförsvarsindex första gången

ske i samband med att anslagsramen för budgetåret 1965/66 faststalles. På

grund av att indextal för beräkning av anslagsramen ännu inte föreligger

bör ramen för budgetåret 1965/66 nu justeras uteslutande med hänsyn

till betalningsutfallet under anslagen inom kostnadsramen för budgetåret

1963/64. Jag vill erinra om att denna åtgärd, på sainma sätt som avsikten

är med civilförsvarsindex, är ägnad att främja den långsiktiga och ekonomiskt

rationella planering av materielanskaffning och skyddsrumsbyggande

in. m. som systemet med rambeslut åsyftat.

Enligt riksrevisionsverkets budgetårsredovisning for budgetåret 1963/64

har under förslagsanslagen för civilförsvaret en besparing uppkommit av

i det närmaste 7 390 000 kr., vilken besparing i vanlig ordning tillforts

budgetutjämningsfonden. Beloppet bör i enlighet med det anförda komma

civilförsvarets verksamhet till godo under budgetåret 1965/66 och därvid i

möjligaste mån utnyttjas för fortsatt anskaffning av civilförsvarsmatenel.

Jag räknar emellertid härjämte med att medel under budgetåret 1965/66

kommer att erfordras för utförandet av vissa byggnadsarbeten vid civilför
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965

svarsskolan i Rosersberg. Uppdrag att inkomma med förslag härom har av

Kungl. Maj:t lämnats byggnadsstyrelsen genom beslut den 20 mars 1964.

Kostnaderna är preliminärt beräknade till 2,8 milj. kr. Med hänsyn härtill

bor av den nämnda besparingen endast ett belopp av 4 590 000 kr. beräknas

för anskaffning av materiel.

Bemyndigande att anskaffa civilförsvarsmateriel har för innevarande

budgetår lämnats till ett belopp av 50 milj. kr. Den 30 juni 1965 kommer

härigenom beställningsbemyndiganden till ett belopp av 37 milj. kr. att sakna

täckning av betalningsmedel.

I de av riksdagen godkända riktlinjerna för civilförsvarets kostnader

under budgetperioden 1963/67 (prop. 1963: 86, SU 100, rskr 225) beräknas

kostnadsramen för materielanskaffning för budgetåret 1965/66 till samma

belopp som för det nu löpande budgetåret, 50 milj. kr. I anslag för ändamålet

beräknas enligt samma budgetplan 46 milj. kr.

Jag finner det angeläget, att de kostnadsramar för anskaffning av materiel

till civilförsvaret, som angivits i de nämnda riktlinjerna för uppbyggnaden,

i görligaste mån följes i fråga om såväl bemyndiganden som anslagens

storlek. Detta är önskvärt för att uppbyggnaden av organisationen

skall kunna ske planeniigt och för att betalningsförpliktelserna, som staten

ikläder sig till följd av bemyndigandena, skall kunna hållas vid i stort sett

den nivå, som varit förutsedd i den uppgjorda budgetplanen. I enlighet härmed

bor för nasta budgetår begäras bemyndiganden att utlägga beställningar

på materiel inom en oförändrad kostnadsram av 50 milj. kr.

Som jag nyss anfört beräknas 4 590 000 kr. av icke utnyttjade medel inom

kostnadsramen för budgetåret 1963/64 kunna användas för materielanskaffning

under budgetåret 1965/66. Tillsammans med det i årets statsverksproposition

beräknade beloppet på 41 410 000 kr., som utgjorde tillgängligt belopp

inom den för budgetåret 1965/66 förutsatta totala anslagsramen för

civilförsvaret å 97 milj. kr., bör således för nästa budgetår 46 milj. kr. ställas

till förfogande för fortsatt anskaffning av materiel.

Vad civilförsvarsstyrelsen anfört angående användningen för olika ändamål

av de under anslaget lämnade bemyndigandena för budgetåret 1965/66

finner jag mig i huvudsak kunna godtaga. Liksom för innevarande budgetår

bör det ankomma på Kungl. Maj :t att med utgångspunkt i de särskilda

planerna för verksamheten närmare bestämma om anskaffningsverksamhetens

inriktning.

Vid bifall till mina här framförda förslag kommer den 30 juni 1966 bemyndiganden

att beställa civilförsvarsmateriel att sakna täckning av betalningsmedel

till ett belopp av (37 + 50—46) 41 milj. kr.

Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965

a) godkänna av mig förordade riktlinjer för beräkning av

prisförändringar under anslagen till civilförsvaret in. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av

beställningar å civilförsvarsmateriel inom en kostnadsram

av 50 000 000 kr.;

c) till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för budgetåret

1965/66 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 46 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stina Wahlström

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965

Bilaga 1

De sakkunnigas förslag till prismaterial och vikter inom anslagsgruppema i

ci vilförs varsinde x

Anslagsgrnpp

Driftbudgeten

Förslagsanslag

F 1 a Avlöningar till tjänstemän

m. m.

F 1 b Avlöningar till kollektivavtalsanställda
-

F 1 c Avlöningar till civilt örsvarspliktiga

in. m.

Penningbidrag, premier,

traktamenten, familjebidrag

m. m.

Civilförsvarspenning

Ersättning för mistad

arbetsinkomst

Resekostnader

F 2 Omkostnader för civilförsvar

sstyrelsen, civilförsvarsskolorna

m. m.

Instruktörsarvoden

Traktamenten

Resekostnadsersättningar

Byggnadskostnader

Utbildningsanordningar

och utbildningsmateriel

Övriga kostnader

Prisindexserie Vikttal

Fastställes av Kungl. Maj :t i särskild

ordning too

Löneindex för kollektivavtalsanställd

personal i statstjänst, medeltal

för alla kategorier. (Uppgifter

från statens avtalsnämnd).

Fastställes av Kungl.

Maj :t i särskild ordning 100

Fastställes av Kungl. Maj :t i särskild

ordning 47

Fastställes av Kungl. Maj :t i särskild

ordning................ 4g

Indextal speglande de generella

löneförändringarna på löneplan

A. Fastställes av Kungl. Maj :t i

särskild ordning ............ 4

SJ :s persontrafiktaxeindex 3

Fastställes av Kungl. Maj :t i sär
-

skild ordning................ 22

Fastställes av Kungl. Maj :t i särskild

ordning 3

SJ :s persontrafiktaxeindex 3

Bostadsstyrelsens värderingsindex

för flerfamiljshus, den preliminära

serien (1950=100) 19

Föreslagna indexserier för civilförsvarsmateriel

i anslagsgrupp

Konsumentprisindex, rensad för

alkoholhaltiga drycker och tobak

samt kläder och skor 28

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965

Anslagsgrupp

F 3 Förvaring och underhåll av

civilt ör svar smat eriel m. m.

Fraktkostnader

Lokalhyror

Materiel

Driftkostnader för förråd

samt alarmerings- och radioanläggningar
Reservationsanslag
R

1 Civiltörsvarsmateriel m. m.

Varor i Brysselkapitlen 59—

62, 64—65 (kläder och skor,

brandslang, filtar m. m.)

Varor i Brysselkapitlen 73,

82, 84, 85 o. 87 (rör, verktyg,

maskiner, radioinateriel, bilar)

R 2 Bidrag till byggande av

skyddsrum och branddammar

Sprängningsarbeten och

bergtransport

Övriga kostnader

Kapitalbudgeten

I 1 Uppförande av förrådsbyggnader

och anordnande av

civilförsvarsskola

Prisindexserie Vikttal

SJ :s godstrafiktaxeindex 51

Konsumentprisindex, enbart bostad

........................ 22

Föreslagna indexserier för civilförsvarsmateriel

i anslagsgrupp

R 1 ........................ 8

Konsumentprisindex för bränsle

och lyse, inventarier och husgeråd

samt diverse ............ 19

Partiprisindex, spånadsämnen

och textilvaror .............. 38

Partiprisindex, maskiner och

transportmedel .............. 62

Produktivitetsreducerad index

för bergrumsbyggande, egentliga

sprängningsarbeten ortsgrupp V

(byggnadsentreprenörfören.

1950=100) .................. 30

Bostadsstyrelsens värderingsindex

för flerfamiljshus, den preliminära

serien (1950=100) .... 70

Bostadsstyrelsens värderingsindex

för flerfamiljshus, den preliminära

serien (1950=100) 100

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1965

Bilaga 2

De sakkunnigas förslag till indexformler för civilförsvarsindex

Beräkning av budgetårslänkar

Prisändringen beräknas för anslagsgrupperna i budgeten från maj månad

kalenderåret före budgetårets ingång till beräkningstillfället. Denna

prisändring multipliceras med respektive anslagsgrupps andel av budgeten

för budgetåret ifråga, varefter de på detta sätt erhållna produkterna summeras.

Därmed har budgetårslänkens prisindextal för beräkningstillfället

erhållits.

Grundformeln (indexformel 1) för dessa beräkningar ser ut på följande

sätt:

Z Pu(k) Qt(k)

k_

Z P(i-\),o<k) Qi(k>

k

där

Rij = prisindex för regleringen avseende budgetåret i vid beräkningstillfället

; (j = 1 för augusti, 2 för november, 3 för februari och

4 för maj under budgetåret).

Pij<k> = priset på en vara k vid budgetåret i beräkningstillfället j (j = 0

för maj omedelbart före budgetårets ingång, j = 1—4 enl. ovan).

Qi(k> — kvantitet för vara k i riksstaten för budgetår i.

Kvantiteterna (Q,) för de olika varor och tjänster som ingår i civilförsvarets

budget är okända. Som vikttal användes anslagsbeloppen. Eftersom

nämnaren i formeln är lika med anslagsramen för hela civilförsvaret kan

formeln beräkningstekniskt ges en enklare utformning.

Följande beteckningar införes:

Bi(k> = anslagsbeloppet för vara k i riksstaten för budgetåret i beräknat

efter prisläget i maj kalenderåret före budgetårets ingång

Qim)

k k

i>i^k> = motsvarande anslagsbelopps andel av hela anslagsramen för civilförsvaret

beräknad efter samma prisläge som B/k> ovan.

Indexformel 1 kan då skrivas på följande sätt.

X

PM

(i-i),o''

<k)

■ Bi<k>

Bn =

som kan omskrivas till

r Bi<k>

k

Pa =

bi<k>

Pi)<k)

P(i—V, o(k>

Enligt sistnämnda formel (indexformel 2) beräknas för varje budgetår

en avslutad prisindexserie, en »budgetårsserie», varvid indextal framräknas

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965

för maj månad närmast före budgetårets ingång samt för månaderna augusti,

november, februari och maj under budgetåret.

Budgetårsserien för 1964/65 kommer att beräknas på ett något annorlunda

sätt än de följande serierna då anslagen för budgetåret 1964/65 har

förutsatts vara beräknade efter medelprisläget budgetåret 1963/64. Prisjämförelsen

skall alltså inte gå tillbaka till maj 1962 utan till medelprisläget

1963/64. Indextalen beräknas då enligt följande formel (indexformel

3).

Pl964/65,/ =

z

ål964/65fft;

P1964/65,;^

Pl963/64^

där .Pi963/64 dd

utgör medelpriset för vara k under budgetåret 1963/64, uträknat

som det aritmetiska mediet av prisnoteringarna i augusti, november,

februari och maj.

Med de här redovisade beräkningsmetoderna bestämmes prisförändringarna

från det prisläge, efter vilket anslagen beräknas, till prisläget vid

tidpunkter under det budgetår för vilket anslagen användes.

För konkretisering lämnas i följande tablå ett fiktivt exempel på hur

serierna kan se ut. Därvid beaktas att medelprisläget 1963/64 skall tjäna

som bas för beräkningarna.

Tablå 1

Beräkningstidpunkt

Budgetårsserier

1964/65

1965/66

1966/67

1963 aug.

nov.

100

1964 febr.

maj

(102,1)

100

aug.................

103,3

nov.................

104,2

1965 febr.................

106,7

maj ................

107,5

(104,5)

100

aug.................

106,2

nov.................

104,5

1966 febr.................

104,8

maj ................

103,2

(98,4)

aug.................

98,6

nov.................

95,2

1967 febr.................

96,7

maj ................

96,3

Beräkning av den kedjade indexserien

Det återstår att ange metod för beräkning av indexserie för att bestämma

prisläget efter vilket anslagsäskandena skall beräknas i förhållande till

medelprisläget 1963/64.

Den generella formeln för beräkning av denna indexserie föreslås få följande

utseende (indexformel 4).

h — I(i—i; Pff—\>,o

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1965

varvid

It — civilförsvarsindex för framräknande av anslagsäskanderamen för

budgetår i.

I följande tablå redovisas ett fiktivt exempel på kedjad indexserie (1963/64

= 100) baserad på indextalen i budgetårslärikarna redovisade i tablå 1.

Tablå 2

Indextal för beräkning av anslagsäskan-

Beräkningstidpunkt

den för budgetår

1965/66

1966/67

1964 maj.............

102,1

1965 maj.............

106,7

Anslagen för budgetåret 1964/65 förutsättes vara beräknade i medelprisläget

budgetåret 1963/64. Indextalet för budgetåret 1965/66 erhålles direkt

ur tablå 1, indextalet för 1966/67 genom multiplikation av indextalet för

maj 1964 i 1964/65 års serie (102,1) med indextalet för maj 1965 i 1965/66

års serie (104,5) samt division med 100.

ESSELTE AB. STHLM 63

614518

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:148 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående riktlinjer för reglering av prisförändringar för civilförsvaret m. m. a1 i texten
  2. SU 1965:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående riktlinjer för reglering av prisförändringar för civilförsvaret m. m. s. 1 i texten