Sök i Ratio Lex

Angående anslag till investeringar i försvarets fabriksfond m. m

1965-02-05 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:26, Angående anslag till investeringar i försvarets fabriksfond m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 26 år 1965

1

Nr 26

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till investeringar

i försvarets fabriksfond m. m.; given Stockholms

slott den 5 februari 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att 14,5 milj. kr. anvisas för investeringar i försvarets

fabriksfond för budgetåret 1965/66. Investeringarna i fonden redovisas

enligt en ny ordning som närmare ansluter till vad som gäller för andra

statliga affärsverksfonder.

1 — Bilaga till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 26 år 1965

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5

februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Hermansson, Holm
qvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om anslag

till investeringar i försvarets fabriksfond m. m. samt anför därvid följande.

I statsverkspropositionen (bil. 6 s. 366) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Byggnader och utrustning

för försvarets fabriksverk för budgetåret 1965/66 beräkna ett investeringsanslag

av 17 milj. kr. Beredningen av denna fråga är nu avslutad

och jag anhåller att få redogöra för den närmare.

Fabriksfondens ställning in. in.

Av balansräkningen den 30 juni 1964 för försvarets fabriksfond framgår,

att fondens tillgångar (exkl. arméförvaltningens anläggningar) uppgår till

sammanlagt 191,8 milj. kr., varav 70,8 milj. kr. belöper på anläggningstillgångar,

86,6 milj. kr. på råvaror, varor i arbete, hel- och halvfabrikat samt

återstoden på poster av finansiell art.

Kapitaltillgången uppgick den 30 juni 1964 till 73,2 milj. kr., vilket innebär

en ökning under budgetåret 1963/64 med 15,8 milj. kr.

överskottet för budgetåret 1963/64 uppgick till 7,4 milj. kr. I procent av

det i medeltal disponerade kapitalet var överskottet 11,4 under budgetåret

1963/64 mot 10,7 under budgetåret 1962/63.

I följande tabell redovisas de samlade investeringsmedel från riksstaten,

som under budgetaret 1963/64 statt till förfogande för försvarets fabriksverk,

och den omfattning i vilken de tagits i anspråk.

Investeringsutfall budgetåret 1963/64

(tusental kr.)

Ing. behållning

Anvisade anslag

Medelsförbrukning

Utg. behållning

9 945

35 950

19 129

26 766

opaginerad Kontrollera mot PDF

:s

Kungl. Maj.ts proposition nr 26 år 1965

Den stora behållningen sammanhänger delvis med att av det investeringsanslag

på 15 milj. kr. för teleunderliållsverkstaden i Växjö som anvisades

för budgetåret 1963/64 behövde endast 7 650 000 kr. tas i anspråk för aktieteckning

i AB Teleunderhåll. Resterande aktieteckning fullgjordes av ett

antal svenska aktiebolag, som levererar telemateriel till krigsmakten (jfr

prop. 1964: 1 bil. 6 s. 376).

För budgetåret 1964/65 beräknar försvarets fabriksstyrelse en medelsförbrukning

på investeringsanslag av 23 409 000 kr. Anslagen uppgår till sammanlagt

17 milj. kr. varför behållningen beräknas minska med 6 409 000 kr.

Fabriksstyrelsens äskanden m.m.

Försvarets fabriksstyrelse (skr. 19/8 1964) hemställer i sina medelsäskanden

för nästa budgetår, att sammanlagt 26,2 milj. kr. anvisas för investeringar.

Däri innefattas bl. a. förslag om medel för vissa nya anläggningar

varom särskilda skrivelser avlåtits (skr. 10/10 och 12/10 1964).

Investeringsprogram

I följande sammanställning lämnas en redogörelse för faktisk resp. beräknad

medelsförbrukning 1963/64—1965/66 med fördelning på objektgrupper.

Faktisk utgift

1963/64

Beräknad utgift

tusental kr.

1964/65

1965/66

Större investeringsobjekt1

2 325

6 975

16 060

812

3 100

7 250

3 160

5 041

500

Teleunderhållsverkstad......

7 650

—

—

Sa

13 947

15 116

23 810

Övriga investeringar

Ersättningsanskaffning av

3 200

4 520

5 900

Smärre investeringsobjekt2...

1 982

3 273

2 270

Sa

5 182

7 793

8 170

Diverse och oförutsett......

—

500

500

Totalsumma

19 129

23 409

32 480

1 Objekt med en total investeringskostnad på 1 milj. kr. och däröver.

2 Objekt med en total investeringskostnad understigande 1 milj. kr.

F a b r i k e r

För fabriker har föreslagits 16 060 000 kr., vilket belopp enligt föreliggande

planer avses bli fördelat på olika objekt på sätl som framgår av följande

tablå.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 26 år 1965

Tidigare

Total kostnad

Återstående

Därav beräk-

anmäld

beräknad

kostnad

nåd utgift

kostnad

1964

1/7 1965

1965/66

tusental kr.

Ammunitionsreservf abrik..........

4 766

4 766

80

80

Experimentverkstad, centrala tor-

pedverkstaden, Motala..........

1 180

1 180

50

50

Maskiner för ammunitionstillverk-

ning, ammunitionsfabriken, Karls-

borg......................

2 250

2 250

600

380

Nitroglycerin-krutfabrik, Åkers krut-

bruk.....................

2 850

2 900

200

200

Pyroteknisk fabrik, Åkers krutbruk

1 075

1 350

1 050

1 050

Ammunitionssammansättnings-

fabrik, Vingåker................

8 080

10 100

6 900

5 100

Fabrik för raketkrut m. m., Vingåker

—

9 700

9 700

2 800

Lokaler för förstöring (störtning) av

ammunition, Vingåker..........

—

4 000

4 000

600

Anläggning för sprängämnespress-

ning, Vingåker.................

—

1 300

1 300

700

Utbyggnad av vatten- och elförsörj-

ning vid ammunitionsfabriken,

Zakrisdal......................

—

1 300

1 300

500

Pjäshylsfabrik vid ammunitionsfab-

riken, Zakrisdal ...............

—

5 100

5 100

4 600

Sa

20 201

43 946

30 280

16 060

Vad gäller sådana objekt, som redan tidigare anmälts för riksdagen, överensstämmer

nu lämnade uppgifter om totalkostnader med tidigare beräknade

belopp utom beträffande nitroglycerin-krutfabriken och pyrotekniska

fabriken vid Åkers krutfabrik samt ammunitionssammansättningsfabriken

i Vingåker, för vilka de tidigare anmälda beloppen ökat med resp. 50 000,

275 000 och 2 020 000 kr. Orsakerna härtill och styrelsens motiveringar för

nya objekt redovisas i det följande.

Nitroglycerin-krutfabriken, Åkers krutbruk

Kostnadsökningen är betingad av indexmässig uppräkning av byggnadskostnaderna

med 50 000 kr.

Pyrotekniska fabriken, Åkers krutbruk

Kostnadsökningen på 275 000 kr. i förhållande till den år 1963 beräknade

kostnaden beror till större delen på att man tidigare räknade med att ta

vissa driftmedel i anspråk, vilket nu av principiella skäl inte anses lämpligt

(jfr prop. 1964: 1 s. 383). En del av kostnadsökningen beror på prisstegringar.

Ammunitionssammansättningsfabriken, Vingåker

Kostnaderna för maskinanskaffningen hade ursprungligen beräknats på

prisläget den 1 juli 1956. Sedan dess har en viss prisstegring skett. Därtill

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 26 år 1965 *>

kommer att väsentliga förändringar har skett genom att nya produkter och

komponenter framkommit, som medfört ökade krav på den produktionstekniska

utrustningen, vilket verkar fördyrande. Den totala kostnadsökningen

för maskinanskaffning beräknas uppgå till ca 1 milj kr. Byggnadskostnaderna

beräknades enligt prisläget den 1 juli 1959 till 6 580 000 kr.

Dessa har nu indexmässigt uppräknats och uppgår till 7,6 milj. kr. Totalt

blir kostnadsökningen 2 020 000 kr.

Fabrik för raketkrut m. m., Vingåker

Vid Åkers krutbruk bedrives sedan ett antal år utvecklingsarbete på raketkrutområdet

jämte en viss produktion. En stor del av byggnaderna är

emellertid i sådant skick att styrelsen ur såväl skyddsteknisk som byggnadsteknisk

synpunkt anser sig böra ta avstånd från att de i fortsättningen

används för ändamålet. Styrelsen har vid planeringen av den nya ammunitionssammansättningsfabriken

i Vingåker utgått från att speciellt sprängfarlig

verksamhet efterhand bör sammanföras till det nyförvärvade området

i Vingåker, där säkerhetsavstånden är betryggande. För inhämtande av ytterligare

upplysningar i ärendet torde få hänvisas till de handlingar som

kommer att tillställas riksdagens vederbörande utskott.

De totala kostnaderna för överflyttningen beräknas till 9,7 milj. kr., varav

2,3 milj. kr. avser nyanskaffning av maskiner.

Lokaler för förstöring (störtning) av ammunition i Vingåker

F. n. oskadliggöres en stor del av den ammunition som försvaret måste

kassera genom sänkning i insjöar och i havet. Olägenheterna med denna

sänkning har påtalats i olika sammanhang, bl. a. i betänkande avgivet av

försvarets fiskeskyddsutredning (SOU 1963:31; jfr prop. 1964:160 s. 27).

önskemål har därför framställts, bl. a. från arméförvaltningen, om att i

anslutning till den blivande ammunitionssammansättningsfabriken i Vingåker

förlägga en särskild avdelning för förstöring (störtning) och demontering

samt tillvaratagande av detaljer och material från ammunition. En

förläggning till Vingåker är fördelaktig ur flera synpunkter, bl. a. har man

där erfaren och med ammunition väl förtrogen personal av olika kategorier

och dessutom kan kraven på erforderliga skyddsavstånd tillgodoses.

De totala kostnaderna för den föreslagna nya avdelningen beräknas till

4 milj. kr., varav 500 000 kr. avser maskiner.

Anläggning för språngämnespressning i Vingåker

För budgetåret 1964/65 har erhållits 300 000 kr. för maskinutrustning avseende

språngämnespressning. De anläggningar, som fornt funnits inom

verket, har måst utrangeras, beroende på att de varit omoderna och till

största delen så förslit na, att produktionen blivit orationell. De lokaler, där

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 26 dr 1965

verksamheten försiggått, har också utdömts ur skyddssynpunkt. Tillverkning

av sprängämnespressade detaljer har därför under en lång tid legat

nere inom fabriksverket. Detta har bl. a. medfört, att verket ej kunnat åtaga

sig det önskade krigstillverkningsprogrammet. Sprängämnespressade detaljer

ingår i stor utsträckning i de produkter fabriksverket tillverkar. Vid viss

ammunitionstillverkning räknar man med att gå över från gjutning till

pressning av sprängämnen. Det synes därför lämpligt att inrätta en avdelning

för pressning av sprängämnen. För att denna skall få en ur skyddsoch

produktionssynpunkt lämplig lokalisering bör den förläggas i anslutning

till den nya sammansättningsfabriken i Vingåker.

De totala kostnaderna för anläggningen beräknas till 1,3 milj. kr., varav

300 000 kr. avser maskiner, för vilka medel tidigare beräknats.

Ltbyggnad av vatten- och elförsörjningen vid ammunitionsfabriken, Zakrisdal
Ammunitionsfabriken

Zakrisdal är för sin drift f. n. beroende av levelans

av dels industri- och socialvatten från stadens nät, dels kylvatten från

egen borrad brunn. Under de närmaste åren kommer förbrukningen av industri-

och kylvatten att öka i sådan väsentlig utsträckning, att nuvarande

vattentäkter inte räcker till, och då kvaliteten på såväl industri- som kylvatten

f. n. inte är tillfredsställande, synes en om- och utbyggnad oundgängligen

erforderlig. Därför erfordras ett nytt ytvattenverk vid Vänern. Kostnaderna

för detta har i avvaktan på fortsatta undersökningar av Vänervattnets

kvalitet preliminärt bedömts till högst 1 milj. kr. Med utgångspunkt i

denna summa har styrelsen bedömt det ekonomiskt fördelaktigare för fabriksverket

att investera i en egen vattenanläggning för att tillgodose fabrikens

växande vattenbehov än att köpa vatten från stadens nät.

Viss komplettering av fabrikens försörjningsnät för elenergi erfordras

härjämte.

Den totala kostnaden för objektet beräknas till 1,3 milj. kr., varav ca

300 000 kr. faller på kompletteringar av elförsörjningen.

Pjäshylsfabrik vid ammunitionsfabriken, Zakrisdal

överflyttning av pjäshylsfabriken från Karlskronavarvet AB till Zakrisdal

beslöts av Kungl. Maj :t den 13 september 1963. Kungl. Maj.t uppdrog

genom beslutet åt fabriksslyrelsen att överenskomma med Karlskronavarvet

AB om lämplig tidpunkt för överflyttning av fabriken. Styrelsen har träffat

en överenskommelse med varvet att överflyttning skall ske senast den 1

juli 1966.

De totala kostnaderna för att förlägga pjäshylsfabriken till Zakrisdal beräknas

till 5,1 milj. kr. Av detta belopp faller 4 milj. kr. på maskinsidan och

1,1 milj. kr. på byggnadssidan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 26 dr 1965

T v ä 11 e r i e r

Om det aktuella läget inom tvätterirörelsen anför styrelsen följande.

Förhandlingar har förts med Jämtlands läns landsting angående tillgodoseendet

av tvättbehovet för landstingets sjukvårdsinrättningar inkl Froso

sjukhus, som år 1967 överföres till landstinget. Tvättinrättningen vid Froso

sjukhus nedlades våren 1964 i samband med att ny panncentral togs i bni v.

Tvätten ombesörjes provisoriskt av fabriksverkets tvätteri i Ockelbo. Landstingets

tvättinrättningar är otillräckliga och hårt slitna. Preliminärt avta

— beroende av Kungl. Maj ds och landstingets godkännande — har traffats

mellan fabriksstyrelsen och landstingets förvaltningsutskott angående uppförande

av ett tvätteri i Östersund.

Med anledning av Kungl. Maj ds uppdrag till fabriksstyrelsen att utreda

tvättfrågan i mälarområdet har förhandlingar förts med samtliga intressenter.

Dessa kan leda till att ett samarbete kommer till stånd mellan fabriksverket

och Uppsala, Västmanlands och Södermanlands läns landsting. Samarbetet

förutsätter, att betydande ny tvättkapacitet skapas inom malarområdet.

Tvätterict Alingsås, som f. n. är under inkörning, synes få väsentligt storre

tvättgodsmängder än beräknat, trots att tvätteriet projekterades för en

kapacitet av 26,5 ton per dag. Nu tillgängliga uppgifter tyder på att kundernas

sammanlagda tvättbehov ökat till ca 35 ton per dag. Preliminära förhandlingar

har förts med Jönköpings läns landsting om en eventuell anslutning

till tvätteriet med en tvättgodsmängd av ca 16 ton per dag, inkl. tvattbehovet

för Ryhovs och Vilhelmsro sjukhus, vilka 1967 överföres till detta

landsting. En* sådan anslutning nödvändiggör en utbyggnad av tvätteriet,

vilket är planerat för en sådan tillbyggnad. I annat fall måste landstingets

tvättbehov tillgodoses genom nybyggnad av ett tvätteri.

Tvätteriet ödeshög är i dag fullbelagt. Tvätteriet ombesörjer provisoriskt

tvätten för Falbygdens sjukhus, som kommer att överflyttas till Tvätteriet

Alingsås, samt för Ryhovs och Vilhelmsro sjukhus, vilkas tvättbehov enligt

vad förut nämnts skall lösas tillsammans med Jönköpings läns landstings

tvättfrågor. Bortfallet av dessa tvättgodsmängder uppvages dock till tullo

av övertagande av tvätt för Birgittas sjukhus i Vadstena, vars tvättinrättning

beräknas bli nedlagt 1965, samt av det även i övrigt starkt okande

tvättbehovet inom Östergötlands läns landstingsområde. Den vidare utbyggnaden

av landstingets sjukvårdsinrättningar ger nya tvattbehov,^ som ej

kan tillgodoses av tvätteriet. Det militära tvättbehovet inom området ombesörjes

f. n. av militära tvättinrättningar i Linköping och Eksjo. Det ar

rationellt att dessa tvättinrättningar nedlägges, i Linköping tramst på grund

av svårigheter med ångförsörjningen, i Eksjö på grund av lokalsvangheter.

En utbyggnad av Tvätteriet ödeshög, alternativt nybyggnad, ar nödvändig

för att möta det växande tvättbehovet inom området.

Malmöhus läns landsting har begärt att fabriksstyrelsen skall gora eu

utredning beträffande tillgodoseendet av landstingets tvaltbehov for i forsta

hand Hälsingborgsområdet inkl. S:ta Maria sjukhus, som 1967 overtores till

landstinget. Tvätteriet Landskrona, som övertogs av fabriksverket redan

1944, har på grund av sin belägenhet i en kulturhistoriskt värdefull byggnåd

inom Citadell-området i staden inte kunnat i tillräcklig grad moderniseras

Tvätteriet kan ej i längden bibehållas. För båda dessa tvättbehov maste

ett tvätteri i Skåne nybyggas, då Tvätteriet Lund saknar tomtmark for utbyggnad

och arbetskraft stillgången i staden är knapp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj.ts proposition nr 26 år 1965

Tvätteriet Långsele är överbelastat samtidigt som Västernorrlands läns

andstings tvattgods ökar i rask takt. 1967 överföres Sidsjöns sjukhus _

som f. n. har egen tvättinrättning — till landstinget. Preliminära förhandlingar

har forts med landstinget angående en ökning av tvättkapaciteten

inom lanet. Tillkomsten av ett tvätteri i Östersund innebär en tillfällig avJastning

av Tvätteriet Långsele, men redan omkring 1970 beräknas det bli

ofrånkomligt att öka tvätteriets kapacitet.

För tvätterier har upptagits 7,3 milj. kr., vilket belopp är avsett att fördelas

på följande objekt.

Tvätteriet i Alingsås (maskiner)....

Tvätteriet i Umeå......

Tidigare

anmäld

kostnad

Total kostnad

beräknad

1964

Återstående

kostnad

1/7 1965

Därav beräk- nad utgift

1965/66

tusental kr.

4 100

7 150

4 100

7 150

5 500

22 000

400

5 400

5 500

22 000

400

3 950

2 300

600

Nytt tvätteri i Östersund.. . .

Nytt tvätteri i mälarområdet....

Sa

11 250

38 750

33 300

7 250

Vad gäller sådana objekt, som redan tidigare anmälts för riksdagen,

överensstämmer nu lämnade uppgifter om totalkostnader med tidigarJ

beräknade belopp. I det följande lämnas motiveringar för de objekt som ej

tidigare anmälts för riksdagen.

Nytt tvätteri i Östersund

I skrivelse den 10 oktober 1964 hemställer fabriksstyrelsen att Kungl.

Maj .t måtte dels föreslå riksdagen att besluta om uppförande av ett tvätteri

i Östersund, dels godkänna ett preliminärt avtal angående samarbete med

Jämtlands läns landsting. Styrelsen anför i huvudsak följande.

Forhandlingar mellan fabriksstyrelsen och Jämtlands läns landsting angående

samarbete i tvättfrågan upptogs redan 1960. Från landstingets sida

meddelades då, att man ur sysselsättningssynpunkt ej var intresserad av

samarbete i Långsele men däremot kunde tänka sig samarbete vid ett tvätteri

i Östersund, avsett att tillgodose tvättbehoven för landstinget, Frösö

sjukhus och de militära förbanden i Östersund.

Efter utredning 1961 meddelade styrelsen landstinget att ett separat tvätteri

i Östersund skulle medföra högre investerings- och driftkostnader än

en utbyggnad av tvätteriet i Långsele. Fabriksstyrelsen ansåg sig därför icke

kunna föreslå överflyttning av det militära tvättgodset till det ifrågasatta

tvätteriet i Östersund. Landstinget beslöt därför att bygga ett eget centraltvätten

i Östersund.

Sedan landstinget 1963 frågat om fabriksstyrelsen vore beredd medverka

vid centraltvätteriets planering, uppförande och drift gjordes en översyn av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 26 år 1965

fabriksstyrelsens tidigare utredning. Denna översyn visade dels att landstingets

tvättgodsmängd ökat så att tvätteriet borde planeras för en kapacitet

av 7 ton per dag i stället för tidigare beräknade 5,4 ton per dag, dels att

ändrade förutsättningar gav lägre vatten-, el- och vännekostnader. Båda

dessa omständigheter gjorde att de beräknade kostnaderna vid ett tvätteri

i Östersund nu låg mycket nära kostnaderna i Långsele.

Det fabriksstyrelsen underställda tvätteriet i Långsele är överbelagt och

i behov av en utbyggnad. Denna utbyggnad har uppskjutits i avvaktan på

resultatet av förhandlingarna med Jämtlands läns landsting. Preliminära

förhandlingar har dock förts med Västernorrlands läns landsting angående

detta landstings framtida tvättbehov. Dessa visar att landstingets tvättbehov

ökar mera än tidigare beräknats.

Tvätteriet Långsele är ett av fabriksverkets äldsta och från början icke

projekterat med tanke på utbyggnad. En större kapacitetsökning skulle

därför draga med sig en omfattande omdisponering av lokalerna och bli

oproportionerligt dyrbar. Om tvätteriet däremot avlastas visst tvättgods

bl. a. för de militära förbanden i Östersund, kan den återstående behövliga

kapacitetsökningen under överskådlig tid åstadkommas genom komplettering

av biutrymmen och utbyte av de gamla maskinerna mot modernare och

effektivare sådana.

Fabriksstyrelsen har därför med Jämtlands läns landstings förvaltningsutskott

träffat avtal om uppförande av ett tvätteri i Östersund. Tvätteriets

kapacitet — 7 ton per dag eller 1 750 ton per år — har beräknats motsvara

landstingets behov omkring år 1975. Den lediga kapaciteten från starten

och under mycket lång tid framåt beräknas utnyttjad för avlastning av

Tvätteriet Långsele bl. a. med tvätt för militärförbanden i Östersund.

Enligt avtalet förbinder sig landstinget att anlita det planerade tvätteriet

för utförande av i princip all tvätt från landstingets olika institutioner. För

de leveranser, som fabriksstyrelsen jämlikt avtalet fullgör, äger styrelsen

uppbära ersättning beräknad så, att samtliga med leveranserna förenade

kostnader täckes. I den mån landstinget så påfordrar, äger landstinget taga

del av räkenskaper och handlingar i övrigt för bedömande av den ersättning,

vartill styrelsen jämlikt avtalet är berättigad. Avtalet gäller för en tid av

15 år, räknat från den dag tvätteriet är färdigställt, och förlänges därefter i

perioder om 5 år därest uppsägning icke sker av endera parten. Avtalet skall

för att bli gällande godkännas av Kungl. Maj :t senast den JO juni 1965 och

av Jämtlands läns landsting före den 1 novemher 1964.

Beträffande lönsamheten hänvisar fabriksstyrelsen till att landstinget enligt

avtalet skall betala styrelsen ersättning för utfört arbete så att alla med

leveranserna förenade kostnader täckes (innefattande avskrivningar och

förräntning av det investerade kapitalet). För det militära tvältgodset uppstår

inga merkostnader. Tvätteriet kostnadsberäknas till totalt 5,5 milj. kr.,

varav 4,1 milj. kr. för byggnader och 1,4 milj. kr. för maskiner. Under bud
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj. ts proposition nr 26 år 1965

getåret 1965/66 erfordras för byggnader 1,9 milj. kr. och för maskiner

400 000 kr.

Nytt tvätteri i mälarområdet

Styrelsen meddelar att den med anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag att

utreda tvätterifrågan i mälarområdet fört förhandlingar med samtliga intressenter

i området. Förhandlingarna kan leda till att ett samarbete i en

första etapp kommer till stånd mellan fabriksverket och Uppsala, Västmanlands

och Södermanlands läns landsting. Inom området behövs ny tvättkapacitet

för ca 50 ton per dag, vilken uppskattats kosta ca 22 milj. kr. Då förhandlingar

pågår och undersökningar om förläggning av verksamheten icke

är slutförda, är kostnadsberäkningen mycket preliminär. Fabriksstyrelsen

kommer, när förhandlingarna och därav föranledda undersökningar slutförts,

att återkomma med definitiva beräkningar och förslag till lokalisering

av det nya tvätteriet.

För projektering av byggnader erfordras 600 000 kr. för budgetåret

1965/66.

Ämbetsbyggnad

För den nya ämbetsbyggnaden i Eskilstuna beräknas återstående utgifter

till 500 000 kr. enligt följande uppställning.

Tidigare anmäld

kostnad

Total kostnad

beräknad 1964

Återstående kostnad

1/7 1965

Därav beräknad utgift

1965/66

tusental kr.

8 700

8 700

500

500

Ämbetsbyggnaden beräknas vara färdig för inflyttning den 1 augusti 1965,

då riksdagens beslut om överflyttning av fabriksstyrelsen till Eskilstuna beräknas

kunna effektueras.

Ersättningsanskaffning av maskiner

För ersättningsanskaffning av maskiner har upptagits totalt 5,9 milj. kr.

vilket belopp avses bli fördelat mellan fabriker och tvätterier på sätt framgår

av följande uppställning.

Tidigare

Total kostnad

Återstående

Därav beräk-

anmäld 1

beräknad

kostnad

nåd utgift

kostnad

1964

1/7 1965

1965/66

tusental kr.

Fabriker.....................

3 950

7 450

4 100

4100

Tvätterier......................

1 800

3 400

1 800

1 800

Sa

5 750

10 850

5 900

5 900

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 26 år 1965

Styrelsen anför i anslutning till den framlagda beräkningen att ersättningsanskaffningarna

avser att genom ersättning av förslitna och omoderna maskiner

upprätthålla fabrikernas och tvätteriernas produktionsförmåga.

Styrelsen framhåller att det torde kunna diskuteras, huruvida nu tillämpade

normer för beräkning av ersättningsanskaffning, som bygger på avskrivning

av ursprungligt anskaffningsvärde, för framtiden kan anses tillfredsställande.

Den snabba tekniska utvecklingen och den omständigheten,

att verket i stigande grad är hänvisat till att ernå beläggning i konkurrens

med in- och utländska industrier kommer med stor sannolikhet att skärpa

kraven på takten i ersättningsanskaffningarna. Styrelsen hävdar därför att

avskrivning på tillgångarnas beräknade återanskaffningsvärde framstår som

en väsentlig förutsättning för att bibehålla verkets kapitaltillgångar.

Det ursprungliga anskaffningsvärdet av maskinparken, invärderad i försvarets

fabriksfond, är ca 60 milj. kr. Nuanskaffningsvärdet av denna maskinpark

beräknas till ca 90 milj. kr.

En snabb utveckling har under många år kännetecknat bearbetningsteknikens

alla områden, vilket resulterat i nya produktionsmetoder och produktionsmaskiner.

Vid ersättningsanskaffning måste hänsyn tagas till denna

utveckling. Mera avancerade maskiner ger möjlighet till större produktion

men är betydligt dyrare i anskaffning än de maskiner som ersättes. Till

detta kommer fördyring av maskinerna genom förändring av penningvärdet.

Ungefär hälften av maskinparken vid fabrikerna användes för försvarsprodukter

inkl. tillverkning för export av sådana produkter samt för civiltillverkningar;

vid tvätterierna utnyttjas hela maskinkapaciteten fullt. Äteranskaffningsvärdet

för den del av maskinparken som utnyttjas är f. n. omkring

50 milj. kr. Om maskinernas genomsnittliga ekonomiska användningstid

sättes till 10 år, som är normalt för denna typ av maskiner, fordras i genomsnitt

eu årlig ^investering på ca 5 milj. kr. För budgetåret 1965/66 beräknas

ersättningsutgifterna uppgå till 5,9 milj. kr.

Smärre investeringsobjekt

För smärre investeringsobjekt (objekt med eu total investeringskostnad

understigande 1 milj. kr.) har upptagits totalt 2,3 milj. kr., vilket belopp

uteslutande avses för fabrikerna såsom framgår av följande uppställning.

Tidigare

Total kostnad

Återstående

Därav beräk-

anmäld

beräknad

kostnad

nåd utgift

kostnad

1964

1/7 1965

1965/66

tusental kr.

Fabriker........................

3 585

5 035

2 670

2 270

Tvätterier.......................

1 350

1 350

—

—

Sa

4 935

6 385

2 670

2 270

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj. ts proposition nr 26 år 1965

Av de nu aktuella objekten har följande tidigare anmälts för riksdagen.

1. Kallhamringsmaskin för Carl Gustafs stads gevärsfaktori

2. Verktygsmaskiner med numerisk styrning

3. Komplettering av maskinparken för civil tillverkning

4. Maskiner för ämnestillverkning

5. Anläggning för röntgenkontroll av robotkomponenter vid ammunitionsfabriken

Zakrisdal

6. Provskjutningsanläggning vid ammunitionsfabriken i Karlsborg

Nu lämnade uppgifter om totalkostnaderna för dessa objekt överensstämmer

i stort sett med tidigare beräknade belopp.

Följande nya objekt föreslås:

Beräknad

kostnad

1. Utbyggnad av sprängteknisk avdelning vid ammunitionsfabriken Zakrisdal 400 000 kr

2. Provanläggning för finkalibriga vapen vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori 900 000 s>

Motiv

1. I samband med den nu pågående produktionen av 84 mm vapensystem

har produktutvecklingen skett även på ammunitionseffekter som komplettering

till vapensystemet. Så är fallet med spräng-, lys- och rökgranater. Produktutvecklingen

har nu nått så långt att styrelsen beräknar taga upp dessa

nya ammunitionstyper i produktion under nästkommande budgetår. Emellertid

saknas lokaler för sådana tillverkningar, varför en komplettering av

ammunitionsfabriken Zakrisdal erfordras med byggnader för en kostnad

av 400 000 kr. budgetåret 1965/66.

2. Anordningarna vid gevärsfaktoriet för provskjutning av vapen för finkalibrig

ammunition är f. n. icke tillfredsställande, och styrelsen har i tidigare

äskanden upptagit ett belopp av 315 000 kr. för uppförande av nytt

skotthus. En del av skjutningarna har varit förlagda till kommunal skjutbana,

som emellertid i framtiden icke kommer att stå till förfogande, önskvärt

är därför att det nya skotthuset med skjutbana kommer till utförande

på Hugelsta skjutfält. I tidigare etapp för utbyggnad av skjutfältet har vissa

administrativa utrymmen och personalutrymmen provisoriskt tillgodosetts

genom användande av en äldre barack. Vid utbyggnaden av den nya skjutbanan

för finkalibrig ammunition bör personallokalerna få sin definitiva

plats i anslutning till skjutcentralen.

Kostnaderna för komplett anläggning för provning av finkalibriga vapen

bedömes f. n. uppgå till 900 000 kr.

I avvaktan på resultatet av de förhandlingar, som pågår beträffande tillverkning

av vissa handvapen, föreslår styrelsen att bara den del, som är

nödvändig för den nuvarande produktionsinriktningen, kommer till utförande

under budgetåret 1965/66. Kostnaden härför har beräknats till 500 000

kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 26 år 1965

Diverse och oförutsett

Fabriksstyrelsen föreslår att ett belopp på 500 000 kr. upptages för under

budgetåret uppkommande smärre behov av arbeten och anskaffningar.

Yttrande

Överbefälhavaren har intet att erinra mot föreslagna och planerade investeringar

i försvarets fabriksfond. Vad gäller förslaget till raketkrutfabrik

framhålles bl. a. att fabriksstyrelsen även i fortsättningen bör ha möjlighet

att medverka i utvecklingsarbetet på förevarande område. En utbyggnad,

som säkerställer denna medverkan, är enligt överbefälhavaren önskvärd.

Därvid synes lämpligt att förlägga fabriken till Vingåker.

Departementschefen

Jag vill erinra om att jag i prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 376) anförde, att det

syntes lämpligt att beträffande investeringarna i försvarets fabriksfond

övergå till en ordning som närmare ansluter till vad som gäller för andra

statliga affärsverksfonder. Fr. o. in. budgetåret 1965/66 borde därför för försvarets

fabriksfond framläggas en investeringsplan rörande fabriksverkets

investeringsutgifter, som skulle regleras inom en av Kungl. Maj :t för varje

budgetår fastställd ram. Detta uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens

sida (SU 1964:4, rskr 4). I överensstämmelse härmed har i prop.

1965: 1 medlen för investeringarna i fabriksfonden för budgetåret 1965/66

preliminärt beräknats under ett samlingsanslag, Byggnader och utrustning

för försvarets fabriksverk.

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 bör den av mig föreslagna nya ordningen

med en av Kungl. Maj:t för varje budgetår fastställd total investeringsram

för fabriksverkets investeringsutgifter tillämpas. Samtidigt föreslår jag, att

medel för investeringsutgifterna budgetåret 1965/66 uppföres under ett investeringsanslag,

Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk. Till

detta samlingsanslag bör fr. o. m. budgetåret 1965/66 få överföras förefintliga

behållningar på kvarstående investeringsanslag under fabriksfonden,

nämligen Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för försvarets fabriksverk

(prop. 1964: 1 bil. 6), Vissa byggnadsarbeten för försvarets fabriksverk

(prop. 1964: 1 bil. 6), Ämbetsbyggnad för försvarets fabriksstyrelse

(prop. 1964: 1 bil. 6), Teleunderhållsverkstad (prop. 1963: 114) samt Tvätteri

i Umeå (prop. 1964: 2 bil. 3).

För nästa budgetår har fabriksstyrelsen föreslagit ett investeringsprogram

som upptar en medelsförbrukning av 32,5 milj. kr. De investeringsobjekt som

stvrelsen redovisar är angelägna för att få till stånd en gynnsam kostnadsoch

produktivitetsutveckling.

Fabriksverkets karaktär av varuproducerande företagskoncern i fri konkurrens

på öppna marknaden med övriga industrier gör att alla möjlighe
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 26 or 1965

ter till räntabla investeringar som sänker kostnaderna och stärker konkurrenskraften

måste tillvaratas. För staten som stor beställare av försvarsmateriel

är dessutom fabriksverkets konkurrenskraft betydelsefull som prisreglerande

faktor. Enbart existensen av ett rationellt drivet statligt företag

inom detta område har eu direkt och indirekt prisreglerande effekt genom

att det påverkar den enskilda industrien att i möjligaste mån pressa sina

kostnader och priser. Vid mitt ställningstagande tillmäter jag här angivna

förhållanden avgörande betydelse. Jag är därför beredd att för budgetåret

1965/66 föreslå en investeringsram om 31,6 milj. kr. Detta innebär en ökning

med ca 8 milj. kr. i förhållande till den beräknade medelsförbrukningen för

innevarande budgetår. Därvid har jag räknat med att ersättningsanskaffningen

av maskiner skall hålla sig inom det belopp på ca 5 milj. kr., som

fabriksstyrelsen f. n. anser vara det genomsnittliga årliga reinvesteringsbehovet.

Anvisade resp. förordade anslagssummor för fabriksfonden samt beräknad

medelsförbrukning under budgetåren 1964/65 och 1965/66 framgår av

följande sammanställning.

Anslag och medels](jämkning budgetåren 1964/65 och 1965/66 (milj. kr.)

Behållning

1.7.1964

Anslag 1964/65

Medelsförbruk- ning 1964/65

Anslag 1965/66

Medelsförbruk- ning 1965/66

26,8

17,0

23,4

14,5

31,6

Anslagsbehållningen per den 1 juli 1964 uppgick till ca 26,8 milj. kr. Tillsammans

med för innevarande budgetår anvisade anslag, 17 milj. kr., utgör

den för budgetåret disponibla anslagssumman ca 43,8 milj. kr. Den nu beräknade

medelsförbrukningen under innevarande budgetår uppgår till 23,4

milj. kr. Den vid budgetårets slut förefintliga behållningen kommer därmed

att utgöra ca 20,4 milj. kr.

Det för budgetåret 1965/66 upptagna anslagsbeloppet bör i likhet med vad

som tillämpas för kommunikationsverken beräknas så, att det jämte förutsedd

behållning skall motsvara medelsförbrukningen och därutöver ge en

marginal om ca 10 % för att möjliggöra en ökning av investeringsramen,

om detta påkallas av konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl. Det förordade

anslagsbeloppet uppgår till 14,5 milj. kr. Tillsammans med den beräknade

till budgetåret 1965/66 ingående behållningen kommer den under

samma budgetår tillgängliga anslagssumman att uppgå till ca 34,9 milj. kr.

Då medelsförbrukningen beräknas till 31,6 milj. kr. utgör anslagsreserven

ca 3,3 milj. kr.

Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkets investeringar

på olika ändamål ungefärligt torde komma att fördela sig under nästa budgetår.

Sammanställningen visar även den beräknade medelsförbrukningen

1964/65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 26 år 1965

Större investeringsobjekt..........

Övriga investeringar..............

Diverse och oförutsett............

1963/64

Utfall

1964/65

Beräknat

Styrelsen

1965/66

Dep. chefen

milj. kr.

14,0

5,2

15,1

7,8

0,5

23,8

8,2

0,5

23,2

7,3

1,1

Sa

19,2

23,4

32,5

31,6

Av tabellen framgår att ökningen av medelsförbrukningen i förhållande

till innevarande budgetår i stort sett hänför sig till större investeringsobjekt.

I detta belopp har jag dock icke inkluderat det av fabriksstyrelsen upptagna

beloppet för det nya tvätteriet i mälarområdet, detta med hänsyn till att

kostnadsberäkningen är mycket preliminär och förhandlingarna med berörda

landsting ännu inte slutförts. Projektet torde senare — då förhandlingarna

slutförts — ånyo få anmälas för Kungl. Maj :t. Beträffande investeringsprogrammet

i övrigt må följande anföras.

Den föreslagna raketkrutfabriken i Vingåker är framförallt motiverad

av att arbetet på detta område ur säkerhetssynpunkt icke i längden kan bedrivas

i de nuvarande lokalerna vid Åkers krutbruk. Det är då rationellt att

överflytta verksamheten till nya lokaler i Vingåker där tillfredsställande

säkerhetsavstånd finns och driften kan samordnas med den vid sammansättningsfabriken

för ammunition.

Fabriksstyrelsen vill sammanföra speciellt sprängfarlig verksamhet till

Vingåker, vilket jag med hänsyn till resultatet av de ingående undersökningar

som gjordes i samband med lokaliseringen av sammansättningsfabriken till

Vingåker anser ändamålsenligt. Det är alltså följdriktigt när fabriksstyrelsen

föreslår, att de nya lokalerna för störtning av ammunition och anläggningen

för sprängämnespressning också förlägges till Vingåker. Jag vill i

detta sammanhang erinra om mitt uttalande i prop. 1964: 160 (s. 27), att

fabriksstyrelsen räknar med att störtningsanläggningen för ammunition

kommer att få eu sådan kapacitet att det framdeles inte kommer att föreligga

något behov av att sänka ammunitionen i insjöar.

överflyttningen av pjäshylsfabriken från Karlskronavarvet AB till fabriksverkets

anläggningar i Zakrisdal är i avgörande grad förestavad av beredskapsskäl.

Den sker i enlighet med tidigare beslut av riksdagen.

Beträffande det planerade tvätteriet i Östersund har Jämtlands läns landsting

nu för sin del godkänt det preliminära avtal som styrelsen träffat med

förvaltningsutskottet. Jag tillstyrker fabriksstyrelsens förslag att bygga ett

tvätteri i Östersund. Riksdagens bemyndigande att godkänna avtalet med

Jämtlands läns landsting bör inhämtas.

I fråga om ersättningsanskaffning av maskiner framhåller fabriksstyrelsen

att avskrivning på tillgångarnas beräknade återanskaffningsvärde fram
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 26 år 1965

står som en väsentlig förutsättning för att bibehålla verkets kapitaltillgångar.

Jag vill i detta sammanhang erinra om mitt uttalande i prop. 1963: 1 (s.

282) att jag inte har någon invändning mot tillämpningen av denna princip.

Detta föranledde inte någon erinran från riksdagens sida.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående anfört rörande investeringsram

för försvarets fabriksverk,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ifrågavarande

mellan fabriksstyrelsen och Jämtlands läns landsting träffade

avtal,

c) till Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

för budgetåret 1965/66 under försvarets fabriksfond

anvisa ett investeringsanslag av 14 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

ESSELTE AB. STHLM SS

415580

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ris proposition angående medelsbehovet för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965166 jämte i ämnet v a1 i texten
  2. SU 1965:89 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till investeringar i försvarets fabriksfond m. m. jämte i ämnet väckta s. 1 i texten