Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om lagrådet m. m

1965-02-11 · 29 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:27, Med förslag till lag om lagrådet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

1

Nr 27

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

lagrådet m. m.; given Stockholms slott den 11 februari

1965.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen

dels att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964 års

riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 21 regeringsformen

— antaga härvid fogade förslag till

1) lag om lagrådet;

2) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr

879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring; samt

3) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj :ts regeringsrätt;

dels att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964

års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av §§ 24

och 26 regeringsformen — antaga härvid fogat förslag till

4) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december 1946 (nr

879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att lagrådet skall bestå av två avdelningar, en

ordinarie och en extra, av vilka den senare dock endast skall tjänstgöra under

tid Kungl. Maj :t bestämmer.

Om mer än fyra justitieråd beräknas komma att tjänstgöra i lagrådet,

skall Kungl. Maj:t enligt förslaget äga besluta, att justitierådens antal skall

ökas från nuvarande 24 till 25 eller 26. Regeringsrådens antal föreslås ökat

från 16 till 17. Därjämte föreslås, att gällande lag om tillfällig ökning av regeringsrådens

antal upphäves och att bestämmelserna däri med vissa kompletteringar

och jämkningar överföres till regeringsrättslagen.

I propositionen föreslås vidare en följdändring av redaktionell art till det

av 1964 års riksdag såsom vilande antagna grundlagsförslaget rörande nådeärendenas

handläggning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

1) Förslag

till

Lag

om lagrådet

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Lagrådet utgöres av en ordinarie och en extra avdelning. Den senare träder

i tjänst endast när Konungen förordnat därom. Sådant förordnande må

meddelas, när arbetsbördan i lagrådet kan antagas bli särskilt betungande.

Konungen bestämmer, när den extra avdelningens tjänstgöring skall upphöra.

När den extra avdelningen tjänstgör, fördelas ärendena mellan avdelningarna

på sätt dessa samfällt bestämma.

2 §•

Högsta domstolen utser de justitieråd och regeringsrätten de regeringsråd

som skola vara ledamöter av lagrådet och bestämmer härvid vilken avdelning

de skola tillhöra. De utses för en period om två år räknat från början

av högsta domstolens höstsession (lagrådsperiod).

3 §.

Har Konungen förordnat någon att i justitieråds ställe tjänstgöra såsom

ledamot av lagrådet, bestämmer högsta domstolen vilket justitieråd denne

skall ersätta.

4 §•

Har vid lagrådsperiods utgång behandlingen av ärende påbörjats men

icke hunnit avslutas, skola justitieråd och regeringsråd, som deltagit däri,

till dess ärendet blivit slutligt handlagt tjänstgöra på avdelningen i stället

för dem som utsetts för den nya perioden.

5 §.

Avgår ledamot, som utsetts av högsta domstolen eller regeringsrätten,

från sitt justitieråds- eller regeringsrådsämbete eller får han förfall, utser

den domstol, som förordnat honom, vid behov annat justitieråd eller regeringsråd

att tjänstgöra i hans ställe. Lagrådsavdelning äger bestämma att

den som tjänstgjort på avdelningen under förfall för annan skall efter förfallets

upphörande fortsätta att tjänstgöra i dennes ställe, till dess ärende i

vars handläggning han förut deltagit blivit slutligt handlagt.

6 §.

Justitieråd eller regeringsråd, som under en lagrådsperiod tjänstgjort i

lagrådet minst ett år, må efter periodens slut icke utan särskilda skäl utses

att ånyo tjänstgöra där förrän nästa lagrådsperiod utgått.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

Justitieråd eller regeringsråd, som uppnått sextio års ålder eller minst

femton år innehaft justitieråds- eller regeringsrådsämbete, må icke utan

eget samtycke utses att tjänstgöra i lagrådet.

7 §•

Om laga hinder icke möter, böra alla justitieråd eller regeringsråd, som ej

äro befriade från tjänstgöringsskyldighet, deltaga i ärende som enligt denna

lag ankommer på högsta domstolen eller regeringsrätten.

B §■

Justitieråd eller regeringsråd som tjänstgör i lagrådet skall deltaga i behandlingen

i högsta domstolen eller regeringsrätten av mål eller ärende,

varmed han förut där tagit befattning vid handläggning för slutligt avgörande,

samt i behandlingen av mål eller ärende, som skall avgöras av högsta

domstolen eller regeringsrätten i dess helhet.

9 §.

Ledamot som tillhör lagrådets ordinarie avdelning är berättigad till tre

månaders ledighet varje år på tid som avdelningen eller, om båda avdelningarna

äro i tjänst, dessa samfällt bestämma.

Om ledighet för ledamot som tjänstgör på lagrådets extra avdelning besluta

avdelningarna samfällt. Ledigheten må icke överstiga tre månader om

året.

10 §.

När förordnande icke gäller att lagrådets extra avdelning skall vara i

tjänst, skola justitieråd och regeringsråd som höra till denna avdelning i

stället tjänstgöra i den domstol de tillhöra.

Har Konungen meddelat lagrådet att under viss tid ärende ej är att förvänta

till behandling, skola justitieråd och regeringsråd, som höra till lagrådets

ordinarie avdelning, under denna tid likaledes tjänstgöra i den domstol

de tillhöra, såframt de ej enligt 9 § åtnjuta ledighet. De skola dock deltaga

i handläggningen av brådskande ärende som ankommer på avdelningen.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1965. Genom lagen upphäves lagen

den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj :ts lagråd.

Den tjänstgöringsperiod i lagrådet som tagit sin början den 21 september

1964 skall utgå den 30 september 1965. Ha lagrådets ledamöter då påbörjat

men icke hunnit avsluta behandlingen av visst ärende, skola de till dess

ärendet blivit slutligt handlagt tjänstgöra på lagrådets ordinarie avdelning

i stället för dem som utsetts för den nya perioden.

Före den nya lagens ikraftträdande skola högsta domstolen och regeringsrätten

med tillämpning av denna lags bestämmelser utse de justitieråd och

regeringsråd, vilka skola vara ledamöter av lagrådet för den lagrådsperiod

som börjar den 1 oktober 1965.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

2) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr 879)

om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 20 december 1946 om högsta

domstolens sammansättning och tjänstgöring skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

Högsta domstolen skall utgöras

av tjugufyra justitieråd, av vilka tre,

enligt vad därom är särskilt stadgat,

tjänstgöra i lagrådet.

Högsta domstolen

§•

Högsta domstolen utgöres av tjugofyra

justitieråd. Beräknas mer än

fyra justitieråd komma att tjänstgöra

i lagrådet, må Konungen bestämma

att antalet justitieråd skall

ökas till tjugofem eller tjugosex. När

skäl för ökning icke längre föreligger,

skall antalet justitieråd åter nedbringas,

så snart det kan ske till

följd av justitieråds avgång.

---tre avdelningar.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1965.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

5

3) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj .ts

regeringsrätt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall

utgöras av sju regeringsråd, av vilka

en, enligt vad därom är särskilt stadgat,

tjänstgör i lagrådet.

Med iakttagande att regeringsrättens

arbete skall fortgå minst fyrtio

veckor om året äga de i regeringsrätten

tjänstgörande ledamöterna sig

emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.

Kungl. Maj :ts regeringsrätt utgöres

av sjutton regeringsråd. Enligt

vad därom är särskilt stadgat skall

ett eller, när lagrådets extra avdelning

är i tjänst, två av regeringsråden

tjänstgöra i lagrådet.

Regeringsrätten skall vara delad

i tre avdelningar. Dessa äro lika behöriga

att upptaga till regeringsrättens

handläggning hörande mål och

ärenden. På varje avdelning skall arbetet

fortgå minst fyrtio veckor om

året.

Den närmare fördelningen av

tjänstgöringsskyldigheten bestämmes

av de i regeringsrätten tjänstgörande

regeringsråden.

Bestämmelserna om måls handläggning

i vissa fall av högsta domstolen

i dess helhet gälla i tillämpliga

delar i fråga om regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1965. Genom lagen upphäves lagen

den 23 mars 1956 (nr 73) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

4) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december 1946 (nr 879)

om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring

Härigenom förordnas, att 8 § lagen den 20 december 1946 om högsta

domstolens sammansättning och tjänstgöringi skall erhålla ändrad lydelse

pa sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

8

Förekommer vid prövning och avgörande

av mål i högsta domstolen

tillika fråga om yttrande i ärende,

som avses i § 26 regeringsformen,

böra de domare, som deltagit i målets

avgörande, besluta i frågan.

Skall yttrande i sådant ärende eljest

avgivas, må beslut fattas av tre justitieråd.

(Föreslagen lydelse)

§•

Skall högsta domstolen avgiva yttrande

i ärende, som avses i § 26 regeringsformen,

må beslut i frågan

fattas av tre justitieråd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1949:116.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 30 december 1964.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ändrad lagstiftning

rörande lagrådet m. m.

Föredraganden anför följande.

I prop. 1964: 140 har riksdagen förelagts förslag till ändrad lydelse av

§ 21 regeringsformen, som innehåller bestämmelser om lagrådet. Syftet med

förslaget är att bereda lagrådet möjlighet att vid behov arbeta på avdelningar.

Enligt förslaget skall i grundlagsparagrafen stadgas, att såsom ledamöter

av lagrådet skall tjänstgöra tre justitieråd och en av regeringsrättens

lagfarna ledamöter med möjlighet för Kungl. Maj :t att förordna

annan lagfaren, skicklig och oväldig person att tjänstgöra såsom ledamot

av lagrådet i stället för ett av justitieråden. En regel om att dessa fyra ledamöter

skall deltaga i behandlingen av alla på lagrådet ankommande ärenden

föreslås vidare införd i grundlagsparagrafen. Den nuvarande grundlagsbestämmelsen,

som ger Kungl. Maj :t möjlighet att för visst ärende utse

en extra ledamot av lagrådet, har i förslaget bibehållits i sak oforandrad.

Grundlagsparagrafen föreslås därjämte kompletterad med en bestämmelse

av innebörd att om lagrådet skall vara delat i avdelningar vad i nu återgivna

regler sagts om lagrådet skall gälla varje avdelning. Paragrafen föreslås

slutligen liksom hittills upptaga ett stadgande om att närmare bestämmelser

om lagrådet skall meddelas i särskild, av Kungl. Maj :t och riksdagen

jämlikt § 87 mom. 1 regeringsformen gemensamt beslutad lag. Propositionens

nu angivna förslag till ändrad lydelse av § 21 regeringsformen har av

1964 års riksdag antagits såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

(KU 19).

Såsom förutskickats i propositionen kräver grundlagsändringen vissa

följdändringar, som rör de i allmän lag upptagna bestämmelserna om lagrådet

samt högsta domstolens och regeringsrättens sammansättning och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj. ts proposition nr 27 dr 1965

tjänstgöring. I den promemoria (stencil Ju 1963: B 4), som ligger till grund

för det i propositionen upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 2 ^regeringsformen,

har förslag till följdändringar framlagts, nämligen dels förslag

till ny lagstiftning rörande lagrådet och dels förslag till ändringar i

de lagar, som reglerar högsta domstolens och regeringsrättens sammansättning

och tjänstgöring.

Över promemorians förslag har yttranden inhämtats av högsta domstolens

och regeringsrättens ledamöter, justitiekansler sämbetet, riksåklagarämbetet,

förvaltningsdomstolskommittén samt Sveriges advokatsamfund.

De i promemorian framlagda förslagen till följ dlagstiftning har utarbetats

med utgångspunkt från en annan lösning av spörsmålet om lagrådets

organisation och sammansättning än den som valts i prop. 1964: 140. Promemorians

förslag utgick visserligen liksom propositionen från tanken, att

lagrådet skulle beredas möjlighet att arbeta på två avdelningar, en ordinarie

och en extra avdelning, men förutsatte, att det obligatoriska antalet ledamöter

per lagrådsavdelning skulle reduceras till tre, av vilka två skulle vara

justitieråd och en regeringsråd. Ändringen av § 21 regeringsformen föreslogs

i promemorian ske bl. a. på så sätt, att grundlagsparagrafen i fråga

om lagrådets sammansättning skulle föreskriva endast att justitieråd och

regeringsråd, som fullgjort vad författningarna föreskriver dem som uti domarämbeten

må nyttjas, skulle tjänstgöra som ledamöter av lagrådet, medan

antalet justitieråd och regeringsråd, som skulle deltaga i ärendes behandling

i lagrådet, avsågs bli bestämt i den särskilda lagrådslagen

Med utgångspunkt från det i prop. 1964: 140 framlagda och av riksdagen

sasom vilande antagna grundlagsförslaget rörande lagrådet och med ledning

av de i saken avgivna remissvaren har promemorians förslag till följdlagstiftning

överarbetats inom justitiedepartementet. Överarbetningen har

resulterat i dels förslag till ny lagrådslag, dels förslag till lag angående ändrad

lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr 879) om högsta domstolens

sammansättning och tjänstgöring och dels förslag till lag angående

andrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Mai-ts

regeringsrätt. J

I prop. 1964: 140 har förutsatts att, därest det däri framlagda förslaget

till andrad lydelse av § 21 regeringsformen antogs av riksdagen såsom

vilande, förslag till följdändringar skulle föreläggas den riksdag, som hade

att taga slutlig ställning till grundlagsändringen. Jag anhåller därför att nu

fa upptaga till behandling de inom justitiedepartementet utarbetade förslagen

till andrad lagstiftning rörande lagrådet och till ändringar av de lagar,

som reglerar högsta domstolens och regeringsrättens sammansättning och

tjänstgöring.

_ I anslutning härtill ber jag att få till behandling upptaga fråga om följdändring

till det i nyssnämnda proposition framlagda förslaget till ändrad

lydelse av §§ 24 och 26 regeringsformen rörande nådeärendenas handlägg
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

ning, vilket förslag 1964 års riksdag antagit såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling. Följdändringen rör 8 § lagen om högsta domstolens

sammansättning och tjänstgöring.

Följdändringar till grundlagsförslaget rörande lagrådet

Förslag till ny lagrådslag

De i allmän lag meddelade bestämmelserna om lagrådet är upptagna i

lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd.

Promemorian. I promemorian förordas, att de bestämmelser, som erfordras

till komplettering av § 21 regeringsformen i dess föreslagna nya

lydelse, upptages i en ny lag, avsedd att ersätta 1909 års lag i ämnet. Den

nya lagen föreslås i promemorian få rubriken »Lag om lagrådets sammansättning

och tjänstgöring».

Remissyttrandena. Med hänsyn till omorganisationen av lagrådet finner

regeringsrättens ledamöter det lämpligt, att 1909 års lag om tjänstgöringen

i lagrådet ersättes med en ny lag. Vad angår den nya lagens rubrik anmärker

ledamöterna, att det i promemorian redovisade förslaget till sådan

lag huvudsakligen innehåller regler om »tjänstgöringen i lagrådet» och att

det därför synes mindre adekvat att begagna uttrycket »lagrådets----

tjänstgöring». En annan rubrik skulle därför vara att föredraga, exempelvis

»Lag om lagrådets sammansättning och ledamöternas tjänstgöring»;

den äldre rubriceringen synes dock utan olägenhet kunna bibehållas.

Departementschefen. I enlighet med promemorians förslag, som härutinnan

godtagits eller lämnats utan erinran under remissbehandlingen, bör

1909 års lag om tjänstgöringen i lagrådet ersättas av en ny lag, upptagande

de bestämmelser som skall komplettera reglerna i § 21 regeringsformen i

dess föreslagna nya lydelse. Den nya lagen synes mig lämpligen kunna erhålla

rubriken »Lag om lagrådet».

1 §•

Promemorian. I promemorian föreslås att lagrådet skall utgöras av en

ordinarie avdelning och, under tid Kungl. Maj :t så förordnar, en extra avdelning.

Denna bestämmelse har kompletterats med ett stadgande om att

varje avdelning är behörig att handlägga på lagrådet ankommande ärenden.

I promemorian föreslås vidare alt, då lagrådet arbetar på två avdelningar,

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 27

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

de i lagrådet förekommande ärendena skall fördelas mellan avdelningarna

efter grunder, som beslutas av lagrådet samfällt.

Vad särskilt angår den extra lagrådsavdelningens tjänstgöring anses i

promemorian flera skäl tala för att Kungl. Maj :t genom en särskild föreskrift

i lagrådslagen erhåller befogenhet att bestämma tiden för denna avdelnings

verksamhet. Enligt promemorian vinnes härigenom garantier för

att förstärkningen av lagrådet sättes in under sådana perioder, då omfattningen

av de lagförslag, som skall granskas av lagrådet, kan antagas bi i

särskilt stor, något som Kungl. Maj :t genom sin överblick över lagstiftningsarbetet

har de bästa möjligheterna att bedöma. I promemorian förutsättes,

att erforderliga upplysningar inhämtas från den ordinarie lagrådsavdelningens

ledamöter, innan förordnande meddelas om att den extra lagrådsavdelningen

skall träda i tjänst. Med hänsyn till att det endast i undantagsfall

torde vara möjligt att vid förordnandets meddelande bestämma

tiden för dess varaktighet utgår promemorian från att förordnande om

tjänstgöring på extra avdelning som regel får karaktären av tillsvidareförordnande,

varav följer att särskilt beslut får meddelas om indragning av

den extra lagrådsavdelningen, när arbetsbördan i lagrådet minskar och kan

bemästras av den ordinarie avdelningen ensam. Innan beslut härom fattas,

förutsättes nödiga upplysningar bli inhämtade från lagrådets ledamöter.

Remissyttrandena. Enligt högsta domstolens ledamöter bör riktmärket

för en reform vara, att dubblering av lagrådet blir en undantagsföreteelse,

avsedd endast för perioder av hittills knappast känd lagstiftningsaktivitet.

Denna avsikt med reformen bör enligt ledamöternas uppfattning komma

till uttryck i lagtexten. Vad angår den föreslagna bestämmelsen om att en

extra avdelning skall finnas »under tid Kungl. Maj :t så förordnar», finner

ledamöterna tidsangivelsen i bestämmelsen mindre väl överensstämma med

tanken i promemorian att förordnande regelmässigt skall gälla tills vidare

(intill den två-åriga tjänstgöringsperiodens utgång) och att särskilt indragningsbeslut

skall meddelas, när arbetet på avdelningar skall upphöra.

Ledamöterna framhåller såsom angeläget, att förordnande om tjänstgöring

på extra avdelning meddelas i god tid innan den extra avdelningen skall

börja sin verksamhet, så att tjänstgöringsindelningen i högsta domstolen

och arbetet där kan ordnas med hänsyn till lagrådets dubblering. Dylikt

förordnande bör icke meddelas utan att samråd skett med högsta domstolen.

Regeringsrättens ledamöter betonar likaledes vikten av att förestående förändringar

beträffande lagrådets uppdelning på avdelningar i god tid kommer

till regeringsrättens kännedom, eftersom regeringsrättens arbetsschema

är utarbetat med hänsyn till antalet där tjänstgörande ledamöter.

Departementschefen. Såsom jag inledningsvis berört, är syftet med det

förslag till ändrad lydelse av § 21 regeringsformen, som förelagts 1964 års

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

riksdag och av denna antagits såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling,

att bereda lagrådet möjlighet att vid behov arbeta på avdelningar.

Till fullföljande av detta syfte bör i lagrådslagen föreskrivas, att lagrådet

skall utgöras av en ordinarie och en extra avdelning. Såsom förordats i

promemorian, bör det ankomma på Kungl. Maj :t att i det särskilda fallet

bestämma under vilken tid lagrådets extra avdelning skall vara i verksamhet.

I anledning av den anmärkning, som högsta domstolens ledamöter på

denna punkt framställt mot tidsangivelsen i promemorians lagförslag, vill

jag föreslå, att regeln i ämnet konstrueras så, att Kungl. Maj :t förordnar,

när den extra avdelningen skall träda i tjänst och när dess verksamhet skall

upphöra. Regeln bör kompletteras med en föreskrift om att förordnande

att extra avdelningen skall träda i tjänst må meddelas, när lagrådets arbetsbörda

kan antagas bli särskilt betungande. Därmed torde det under remissbehandlingen

framförda önskemålet att i lagtexten ange, i vilken situation

den extra avdelningen är avsedd att träda i funktion, bli tillgodosett. Den

angivna situationen torde i huvudsak komma att inträda, då särskilt omfattande

lagförslag förekommer till granskning i lagrådet utan att lagstiitningsaktiviteten

i övrigt samtidigt minskar. Till undvikande av missförstånd

bör måhända nämnas, att den extra avdelningens tjänstgöringstid

icke med nödvändighet behöver falla inom ramen för sådan tvåårsperiod, vid

vars utgång personuppsättningen i lagrådet normalt växlar. Såsom antytts

i promemorian, är det lämpligt att Kungl. Maj :ts beslut rörande den extra

avdelningens tjänstgöring föregås av samråd med företrädare för därav berörda

organ, d. v. s. lagrådet, högsta domstolen och regeringsrätten. Dylikt

beslut bör självfallet meddelas i så god tid före dess genomförande, att

tjänstgöringsförhållandena i högsta domstolen och regeringsrätten hinner

anpassas därefter.

Någon föreskrift, att varje tjänstgörande lagrådsavdelning är behörig att

handlägga på lagrådet ankommande ärenden, torde icke erfordras i lagrådslagen.

Då den extra avdelningen är i tjänst, bör i enlighet med promemorians

förslag ärendena fördelas mellan avdelningarna på sätt dessa samfällt bestämmer.

2 §•

Gällande bestämmelser. Enligt 1909 års lagrådslag skall de tre justitieråd

och det regeringsråd, vilka tillsammans utgör lagrådet, utses, justitieråden

av högsta domstolen och regeringsrådet av regeringsrätten (1 § första punkten).

Tjänstgöringsperiod i lagrådet är enligt samma lag två år, räknade från

början av högsta domstolens höstsession (2 § första punkten).

Promemorian. I promemorian föreslås bl. a., att högsta domstolen skall

utse de justitieråd och regeringsrätten det eller de regeringsråd, som skall

tjänstgöra i lagrådet, med angivande tillika huruvida tjänstgöringen skall

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Mcij:ts proposition nr 27 år 1065

avse den ordinarie eller den extra avdelningen. Enligt promemorian skall

med utseende av ledamöter på extra avdelning kunna anstå, till dess förordnande

meddelats om att denna avdelning skall träda i tjänst. Tjänstgöringsperiod

i lagrådet skall enligt promemorian alltjämt vara två år, räknat

från början av högsta domstolens höstsession. Då ledamöter på extra

avdelning utses under sådan tjänstgöringsperiod, skall deras förordnande

enligt promemorian avse återstoden av perioden.

I anslutning till den sålunda föreslagna ordningen framhålles i promemorian

bl. a. att de regler, som 1909 års lag upptager i fråga om behörighet

och skyldighet för justitieråd och regeringsråd att tjänstgöra i lagrådet och

om tiden för sådan tjänstgöring, är så utformade att de garanterar en viss

kontinuerlig ändring av lagrådets personaluppsättning, detta för att undvika

att lagrådet blir en av samma medlemmar ständigt bestående institution

och för att få till stånd en växelverkan mellan lagstiftning och lagskipning

till gagn för båda verksamhetsgrenarna. Dessa regler har enligt promemorian

erfarenhetsmässigt visat sig väl avvägda. Högsta domstolens ledamöter

har i sina yttranden över ett år 1926 utarbetat utkast till reformförslag

även givit uttryck åt den uppfattningen, att dessa regler icke lämpligen

bör borttagas. Det synes därför angeläget att vid en omorganisation

av lagrådet i möjligaste mån bibehålla gällande bestämmelser om tjänstgöringen

i lagrådet. Några olägenheter torde icke uppkomma om ifrågavarande

bestämmelser i 1909 års lag i huvudsak oförändrade göres tilllämpliga

å de ordinarie lagrådsledamöternas tjänstgöring. Då avgörande

hinder häremot icke synes föreligga, förefaller det enligt promemorian mest

ändamålsenligt att låta dessa bestämmelser i allt väsentligt gälla jämväl

tjänstgöringen på den extra lagrådsavdelningen. Härigenom skulle med avseende

på behörighet och skyldighet för justitieråd och regeringsråd att

tjänstgöra i lagrådet samma regler i huvudsak bli tillämpliga vare sig fråga

är om tjänstgöring på den ordinarie eller den extra lagrådsavdelningen. För

bada avdelningarnas ledamöter skulle i princip gälla en tjänstgöringsperiod

om tva år. Med den angivna ordningen möj liggöres att i förväg utsedda

ledamöter kan stå till förfogande för tjänstgöring på den extra avdelningen,

om denna behöver träda i verksamhet under sådan tjänstgöringsperiod eller

del därav. Hinder synes enligt promemorian dock icke behöva föreligga

att låta valet av ledamöter på den extra avdelningen anstå till dess Kungl.

Maj :t meddelar förordnande om att denna avdelning skall träda i tjänst.

Utses ledamöter på den extra avdelningen under en tjänstgöringsperiod,

bör deras tjänstgöringsförordnande avse endast återstoden av denna period.

Remissyttrandena. Högsta domstolens ledamöter anser att valet av de

ledamöter, som skall ingå i den extra avdelningen, i regel bör ske samtidigt

med valet av ledamöter på den ordinarie avdelningen. Det synes mindre

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

lämpligt, att valet sker först sedan det blivit bestämt eller bekant vilket lagförslag

som föranlett dubbleringsförfarandet.

Departementschefen. Såsom föreslagits i promemorian bör det tillkomma

högsta domstolen och regeringsrätten att liksom hittills utse de domstolsledamöter,

som skall ingå i lagrådet, samt att därvid bestämma vilken lagrådsavdelning

de utsedda skall tillhöra. För närvarande gäller att de domstolsledamöter,

som skall vara ledamöter av lagrådet, utses för en period om

två år, räknat från början av högsta domstolens höstsession. Denna regel

bör alltjämt bibehållas och gälla jämväl ledamöterna på lagrådets extra avdelning.

Med hänsyn till vad högsta domstolens ledamöter anfört i sitt remissvar,

anser jag mig icke böra föreslå sådan möjlighet till undantag härifrån,

som i promemorian förordats beträffande den extra avdelningens ledamöter.

Den tvåårsperiod, för vilken justitieråd och regeringsråd på såväl den

ordinarie som den extra avdelningen sålunda skall utses, synes lämpligen

kunna benämnas »lagrådsperiod».

3 §•

Departementschefen. Såsom närmare framgår av förslaget till andrad

lydelse av § 21 regeringsformen avses Kungl. Maj :t få befogenhet att förordna

person utanför de aktiva justitierådens och regeringsrådens krets att

tjänstgöra såsom ledamot av lagrådet i justitieråds ställe. I enlighet med

den tanke, som konstitutionsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande

(KU 1064: 19) framfört, bör samråd äga rum med högsta domstolen,

innan ersättare för justitieråd förordnas. Någon uttrycklig bestämmelse

härom synes icke behövlig. Däremot erfordras en reglering av frågan på vem

det skall ankomma att avgöra, vilket justitieråd som skall ersättas av en

av Kungl. Maj :t förordnad lagrådsledamot. I överensstämmelse med vad jag

uttalat i prop. 1964: 140 bör det tillkomma högsta domstolen att besluta i

denna fråga. Skulle tjänstgöringstiden för den av Kungl. Maj:t utsedde

ledamoten komma att omfatta delar av olika lagrådsperioder, kan högsta

domstolen behöva på nytt besluta i frågan, då ny uppsättning justitieråd

utses för lagrådsavdelningen. När det av Kungl. Maj :t meddelade tjänstgöringsförordnandet

för ledamoten upphör, återtager det justitieråd, som han

ersatt, automatiskt sitt ledamotskap i lagrådet.

4 §•

Gällande bestämmelser. I 1909 års lagrådslag är tjänstgöringen för de av

högsta domstolen och regeringsrätten utsedda lagrådsledamöterna ej ovillkorligen

fixerad till en tvåårstid. Har vid tjänstgöringsperiods utgång behandlingen

av något ärende påbörjats men ej hunnit avslutas, skall nämligen

enligt 2 § andra punkten i lagen de avgående ledamöterna bestrida

tjänstgöringen i lagrådet, till dess ärendet blivit slutligen handlagt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

Promemorian. Nu gällande bestämmelse om viss förlängning av tjänstgöringstiden

för sådana lagrådsledamöter, som vid tjänstgöringsperiods

utgång påbörjat men icke hunnit slutföra behandlingen av något ärende,

t öreslås i promemorian bli tillämplig på såväl ledamöter på den ordinarie

avddningen som ledamöter på den extra avdelningen. Vad särskilt angår

tjänstgöringen på den extra avdelningen ligger det i sakens natur att, om

denna avdelning skall indragas, Kungl. Maj :t meddelar förordnande härom

pa sådant sätt att tjänstgörande ledamöter på denna avdelning hinner slutbehandla

redan påbörjade ärenden. Någon särskild föreskrift om fortsatt

behandling av påbörjat ärende erfordras enligt promemorian därför icke

för denna situation.

Departementschefen. I nära anslutning till gällande rätt och i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i promemorian förordats föreslår jag, att om

vid lagrådsperiods utgång behandlingen av ärende påbörjats men icke hunnit

avslutas, de justitieråd och regeringsråd, som deltagit däri, skall till dess

ärendet blivit slutligt handlagt tjänstgöra på avdelningen i stället för dem

som utsetts för den nya perioden. För ledamot, som förordnats att i justitieråds

ställe tjänstgöra såsom ledamot av lagrådet, torde Kungl. Maj :t komma

att bestämma tjänstgöringstiden så, att denne icke skall behöva avbryta

pågående handläggning av ett ärende.

5 §•

Gällande bestämmelser. I 1909 års lagrådslag har i 3 § vissa bestämmelser

meddelats om ersättare för lagrådsledamot. Om ledamot, som utsetts av

högsta domstolen eller regeringsrätten, avgår från sitt justitieråds- eller

regeringsrådsambete eller får förfall, tjänstgör enligt dessa bestämmelser

i hans ställe såsom ledamot den som utses därtill. Den som tjänstgjort under

förfall för annan må, om lagrådet finner det lämpligt, efter förfallets

upphörande fortfara med tjänstgöringen, till dess slutbehandling skett av

ärende, i vars handläggning han förut deltagit.

Promemorian. I promemorian föreslås, att förevarande bestämmelser oförändrade

skall överföras till den nya lagrådslagen.

Departementschefen. Om lagrådsledamot, som utsetts av högsta domstolen

eller regeringsrätten, avgår från sitt domarämbete eller får förfall, bör

det liksom hittills ankomma på högsta domstolen eller regeringsrätten att

vid behov utse annat justitieråd eller regeringsråd att tjänstgöra i hans

ställe. Likaså bör i överensstämmelse med gällande rätt den som tjänstgjort

under förfall för annan, om så finnes lämpligt, kunna efter förfallets

upphörande fortsätta att tjänstgöra i dennes ställe, till dess ärende i vars

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965 la

handläggning han förut deltagit blivit slutligt handlagt. Befogenhet att besluta

härom bör tillkomma vederbörande lagrådsavdelning.

6 §•

Gällande bestämmelser. I gällande lagrådslag har vissa begränsningar

stadgats i fråga om behörigheten och skyldigheten for justitieråd och regeringsråd

att tjänstgöra i lagrådet. Justitieråd får sålunda icke tjanstgora

i lagrådet förrän han minst två år beklätt justitierådsämbete (4 § forsta

stycket). Vidare är föreskrivet att justitieråd eller regeringsråd, som under

en tjänstgöringsperiod tjänstgjort minst ett år i lagrådet, icke efter periodens

slut får utan särskilda skäl ånyo tjänstgöra dar forran efter viss tids

förlopp, justitieråd först efter två tjänstgöringsperioder och regeringsråd

först efter en tjänstgöringsperiod (4 § andra stycket). Justitieråd, som

uppnått sextio års ålder eller minst femton år innehaft justitieråds- eller

regeringsrådsämbete, får inte utan eget samtycke utses att tjanstgora i lagrådet

(5 §).

Promemorian. Promemorians förslag till ny lagrådslag upptager i denna

del samma regler som gällande lagrådslag.

Remissyttrandena. Högsta domstolens ledamöter (majoriteten) finner det

av praktiska skäl vara påkallat med en sådan jämkning av promemorians

förslag, att justitieråd liksom regeringsråd skall redan efter en tjänstgöringsperiod

äga ånyo tjänstgöra i lagrådet. Åtta justitieråd ifragasatter

för sin del om den nya lagrådslagen över huvud behöver innehalla någon

regel motsvarande den som är upptagen i 4 § andra stycket av 1909 års lag.

Förbudet för justitieråd att tjänstgöra i lagrådet förrän han minst tva år

beklätt justitierådsämbete bör enligt dessa domstolsledamoters mening utgå,

därest till ordinarie lagrådsledamot skall kunna utses person utanför

högsta domstolen och regeringsrätten. Justitiekanslersambetet finner det

otvivelaktigt vara ett intresse att justitieråds tjänstgöringsperioder i lagrådet

icke kommer alltför tätt. Om gällande regler rörande justitieråds behörighet

och skyldighet att tjänstgöra i lagrådet bibehålies oförändrade och

om den extra lagrådsavdelningen kommer att vara i verksamhet under en

längre tidsperiod, måste man enligt ämbetet räkna med att längre intervaller

mellan tjänstgöringsperioderna än stadgad minimitid knappast kan

väntas förekomma vid en ordinär åldersfördelning bland justitieråden. Detta

förhållande torde emellertid ej i nämnvärd grad påverkas av om ledamotsantalet

i högsta domstolen ökas från 24 till 25. Om genomsnittsåldern

för utnämning till justitieråd skulle komma att ligga vid 50 år eller darover,

synes den situationen kunna inträffa, att tillräckligt antal justitieråd med

rätt och skyldighet att tjänstgöra i lagrådet ej står till förfogande. Ej heller

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

denna situation torde dock med någon säkerhet bemästras genom utnämning

av ytterligare ett justitieråd. Vad sålunda anförts bör enligt ämbetet

föranleda att den närmare utformningen av bestämmelserna om justitierådens

tjänstgöring i lagrådet överväges ytterligare. Härvid kan närmast ifrågakomma

antingen att minska den stadgade intervallen på fyra år mellan

tjänstgoringar i lagrådet eller att höja den ålder, efter vilken skyldighet att

tjänstgöra i lagrådet ej skall föreligga.

Regeringsrättens ledamöter erinrar om att stadgandet i 4 § första stycket

gallande lagrådslag grundats därpå att justitieråd ansetts böra före sin lagrådst

janstgoring ha inom högsta domstolen förvärvat erforderlig erfarenhet

i lagskipnmgen. Motsvarande bestämmelse för regeringsråd kunde uppenbarligen

icke upptagas i 1909 års lag. Bestämmelserna i andra stycket

av samma lagrum har å sin sida motiverats med att tjänstgöringen i lagrådet

icke genom upprepade förordnanden för en och samma ledamot bör

få karaktären av en fast befattning, skild från vederbörandes egentliga ämbete.

Att i sistnämnda bestämmelser skillnad gjorts mellan justitieråd och

regeringsråd, har sm grund i att antalet regeringsråd ursprungligen var så

ringa och att därjämte enligt § 18 regeringsformen endast två tredjedelar

av hela antalet regeringsråd ovillkorligen skall vara lagfarna. Med hänsyn

till numera rådande förhållanden torde emellertid anledning icke längre

föreligga att i något av berörda hänseenden bibehålla en skillnad mellan

justitieråd och regeringsråd. Vad som därutinnan gäller för justitieråd och

i promemorian förutsatts alltjämt skola gälla för dem torde enligt regeringsrattsledamoternas

mening därför i den nya lagrådslagen böra stadgas

jamval for regeringsråd. Även stadgandet i 5 § gällande lagrådslag bör göras

tillämpligt jämväl på regeringsråd. Liksom för justitieråd bör således också

or regenngsrad galla att han, sedan han uppnått 60 års ålder eller minst

15 år innehaft justitieråds- eller regeringsrådsämbete, ej må utan sitt medgivande

utses att tjänstgöra i lagrådet. Med avseende på både justitieråd

och regeringsråd kan dock behöva göras reservation för det fall att annan

behörig ledamot av vederbörande domstol ej kan utses.

Departementschefen. Såsom påpekats under remissbehandlingen, torde

nu gaUande forbud för justitieråd att tjänstgöra i lagrådet, förrän han minst

tya ar beklätt justitierådsämbete, böra utgå, om i enlighet med grundlagsförslaget

rörande lagrådet möjlighet införes att förordna person utanför

justitierådens och regeringsrådens krets att tjänstgöra såsom ledamot av

lagrådet i justitieråds ställe. Härigenom tillgodoses i viss mån även intresset

att tillräckligt antal justitieråd med rätt och skyldighet att tjänstgöra i

lagrådet finnes att tillgå.

Däremot bor alltjämt en sådan ordning bibehållas, att justitieråd eller

regeringsråd, som under en lagrådsperiod tjänstgjort minst ett år i lagrådet,

i princip icke skall äga att ånyo tjänstgöra där förrän efter viss lids

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kangl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

förlopp. Om möjlighet införes att dubblera lagrådet och alltså taga flera

justitieråd än för närvarande i anspråk för lagrådstjänstgöring, bör emellertid,

såsom högsta domstolens flesta ledamöter funnit, denna tid för justierådens

vidkommande förkortas. I annat fall kan man riskera, att tillräckligt

antal justitieråd med behörighet och skyldighet att tjänstgöra i lagrådet

icke finnes. I likhet med vad nu gäller för regeringsråd torde därför justitieråd

böra vara behörig att på nytt tjänstgöra i lagrådet efter en mellanliggande

lagrådsperiod. Liksom för närvarande bör undantag härifrån kunna

ske, när särskilda skäl påkallar det. Den nuvarande regeln, att justitieråd,

som uppnått sextio års ålder eller minst femton år innehaft justitierådseller

regeringsrådsämbete, icke utan eget samtycke får utses att tjänstgöra

i lagrådet, bör bibehållas men i enlighet med vad regeringsrättens ledamöter

förordat utsträckas att gälla jämväl regeringsråd. Något undantag från denna

regel synes lika litet som för närvarande erforderligt, om justitieråd, såsom

jag här förordat, redan efter en lagrådsperiod blir behörig att på nytt

tjänstgöra i lagrådet och förbudet att utse justitieråd med kort ämbetstid

till ledamot av lagrådet tillika borttages.

7 §•

Gällande bestämmelser. När högsta domstolen utser de justitieråd och

regeringsrätten det regeringsråd, som skall ingå i lagrådet, skall enligt 1 §

andra punkten 1909 års lagrådslag, om laga hinder icke möter, alla justitieråden

eller regeringsråden deltaga i ärendet. Justitieråd är dock ej pliktig

att deltaga, när han är befriad från tjänstgöringsskyldighet.

Promemorian. Promemorians lagförslag upptager motsvarande föreskrifter.

Departementschefen. Bestämmelsen i 1 § andra punkten gällande lagrådslag

bör med vissa jämkningar överföras till den nya lagrådslagen. Bestämmelsen

bör utsträckas att gälla samtliga de ärenden, som enligt den

nya lagrådslagen ankommer på högsta domstolen eller regeringsrätten. Vidare

bör den jämkningen ske, att regeringsråd i likhet med justitieråd icke

skall vara skyldig att deltaga i sådant ärende, när han är befriad från

tjänstgöringsskyldighet.

8 §•

Gällande bestämmelser. I 6 § första stycket gällande lagrådslag stadgas,

att ledamot, som utsetts av högsta domstolen eller regeringsrätten, skall deltaga

i handläggningen av alla i lagrådet förekommande ärenden. Enligt paragrafens

andra stycke skall justitieråd, som börjat tjänstgöra i lagrådet,

utan hinder därav deltaga i behandling av mål eller ärende, varmed han

förut i högsta domstolen tagit befattning vid huvudförhandling eller annan

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

handläggning för slutligt avgörande, liksom också i handläggning av mål,

som enligt förordnande av någon högsta domstolens avdelning skall avgöras

av högsta domstolen i dess helhet. Likaså skall regeringsråd, som börjat

tjänstgöra i lagrådet, utan hinder därav deltaga i slutlig behandling av mål

eller ärende, varmed han förut i regeringsrätten tagit befattning.

Promemorian. I promemorian föreslås att de justitieråd och det regeringsråd,

som tjänstgör på lagrådsavdelning, skall deltaga i alla på avdelningen

förekommande ärenden samt att bestämmelsen härom skall upptagas

i lagrådslagen. Vidare föreslås en enhetlig bestämmelse i lagrådslagen

om skyldighet för justitieråd och regeringsråd, som tjänstgör i lagrådet,

att likväl deltaga i behandling av mål eller ärende, varmed han förut

i högsta domstolen eller regeringsrätten tagit befattning vid handläggning

för slutligt avgörande, liksom också i behandling av mål, som skall avgöras

av högsta domstolen eller regeringsrätten i dess helhet.

Departementschefen. Enligt det i prop. 1964: 140 framlagda och av riksdagen

såsom vilande antagna förslaget om ändrad lydelse av § 21 regeringsformen

skall grundlagsparagrafen jämväl innehålla bestämmelse om vilka

ledamöter av lagrådet som skall deltaga i ärendes behandling. Om detta

förslag slutligt antages, erfordras därför i den nya lagrådslagen icke någon

motsvarighet till regeln i 6 § första stycket nuvarande lagrådslag.

Den i promemorian föreslagna bestämmelsen om skyldighet för justitieråd

och regeringsråd, som tjänstgör i lagrådet, att likväl deltaga i behandlingen

av visst mål eller ärende i högsta domstolen eller regeringsrätten,

kan jag i huvudsak godtaga och jag föreslår, att den med vissa jämkningar

upptages i förevarande paragraf.

9 §•

Gällande bestämmelser. I 6 § tredje stycket gällande lagrådslag föreskrives

att ledamot av lagrådet är berättigad att årligen åtnjuta tre månaders ledighet

under tid, som lagrådet bestämmer.

Promemorian. Nyssnämnda bestämmelse har i promemorians lagförslag

ansetts böra gälla ledamot pa ordinarie lagrådsavdelning. I promemorian

föreslås, att samma bestämmelse skall gälla jämväl för ledamot på extra

lagrådsavdelning, så länge förordnande om denna avdelnings tjänstgöring

äger giltighet.

Remissyttrandena. Högsta domstolens ledamöter finner innebörden av

förslaget i vad gäller ledamöterna på extra avdelningen vara oklar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

Departementschefen. Den nuvarande regeln, enligt vilken lagrådsledamot

är berättigad att årligen åtnjuta tre månaders ledighet, torde i sak böra bibehållas

för ledamot på ordinarie avdelning. Det bör ankomma på avdelningen

eller, om båda avdelningarna är i tjänst, på dessa samfällt att bestämma,

hur ledigheten skall förläggas. Vad angår ledamot på extra avdelning

är denna avdelning avsedd att tjänstgöra endast tidvis. Längden av

dess tjänstgöringstid kan komma att variera från fall till fall. Det är därför

svårt att generellt bestämma hur lång ledighet där tjänstgörande ledamöter

bör åtnjuta. Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att det skall tillkomma

avdelningarna samfällt att i varje särskilt fall besluta härom och om ledighetens

förläggning. Ledigheten för lagrådsledamot, som tjänstgöi pa

extra avdelning, bör naturligen icke få överstiga tre månader om året.

19 §.

Gällande bestämmelser. Har Kungl. Maj :t givit lagrådet tillkänna att under

viss tid ärende ej är att förvänta till behandling, skall enligt 6 § sista

stycket gällande lagrådslag ledamöterna, där de åtnjuter ledighet, tjänstgöra,

justitieråden i högsta domstolen och regeringsrådet i regeringsrätten;

dock skall lagrådet utan hinder därav handlägga brådskande ärende, som

föreligger eller överlämnas till dess behandling.

Promemorian. I promemorian föreslås en bestämmelse av innebörd att

under tid avdelning av lagrådet ej är i verksamhet avdelningens ledamöter

skall, i den mån de ej åtnjuter ledighet, tjänstgöra, justitieråd i högsta domstolen

och regeringsråd i regeringsrätten. Enligt vad i promemorian framhålles

är bestämmelsen avsedd att vara tillämplig på såväl den ordinarie

som den extra avdelningen. Meddelas icke förordnande om att den exti a

avdelningen skall vara i tjänst, skall sålunda avdelningens ledamöter tjänstgöra

i sina respektive domstolar. Om giltighetstiden för sådant förordnande

utgår, skall den extra avdelningens ledamöter enligt den föreslagna bestämmelsen

återgå till sina domstolar och tjänstgöra där till dess nytt

tjänstgöringsförordnande rörande den extra avdelningen meddelas. Förekommer

under giltighetstiden för samma förordnande icke ärenden i sådan

omfattning i lagrådet, att arbete kan bedrivas i full utsträckning på såväl

den ordinarie som den extra avdelningen, synes enligt promemorian hinder

icke möta mot att lagrådsärendena så fördelas, att tjänstgöringen i lagrådet

upprätthålles av allenast den ena avdelningen. Enligt promemorian

skall bestämmelsen i dylikt fall föranleda, att ledamöterna på den andra

avdelningen, i den mån de ej åtnjuter ledighet, återgår till tjänstgöring i

högsta domstolen eller regeringsrätten. Bestämmelsen är enligt promemorian

också avsedd att ersätta de i fi § sista stycket av 1909 års lagrådslag

meddelade föreskrifterna och vara tillämplig på de mera sällsynta fall, då

något ärende över huvud icke föreligger för lagrådets behandling. I dylika

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

fall avses sålunda samtliga i lagrådet tjänstgörande ledamöter skola, i den

mån de ej åtnjuter ledighet, återgå till sina respektive domstolar.

Det förutsättes i promemorian att lagrådsledamöter, som återbördas till

högsta domstolen och regeringsrätten, skall tjänstgöra på redan bestående

avdelningar inom sina respektive domstolar, oaktat dessa avdelningars ledamotsantal

därigenom tillfälligt ökas, och att redan uppgjord tjänstgöringsindelning

inom högsta domstolen och regeringsrätten sålunda icke

skall behöva väsentligen rubbas genom den föreslagna ordningen. I promemorian

påpekas, att ledamotstillskottet från lagrådet medför den fördelen,

att det blir möjligt att i viss utsträckning fylla genom inträffade

sjukdomsfall eller andra förfall uppkomna vakanser på dessa domstolars

avdelningar.

Remissyttrandena. Enligt vad högsta domstolens ledamöter framhåller

innebär den i promemorian föreslagna bestämmelsen beträffande såväl ordinarie

som extra avdelningen att ledamöterna skall återgå till domstolar - bete när avdelningen »ej är i verksamhet». Innebörden av uttrycket är enligt

ledamöternas mening ej helt tydlig. Att föredraga torde vara att beträffande

den ordinarie avdelningen behålla nuvarande regel, enligt vilken

återgång sker först när Kungl. Maj :t meddelat att ärende ej är att förvänta,

samt att det beträffande extra avdelningen föreskrives, att ledamöterna

skall återgå så snart till behandling icke förefinnes något avdelningen tilldelat

ärende. Det synes böra iakttagas, att ordinarie avdelningen handlägger

så många ärenden som möjligt och att extra avdelningen tilldelas

ärenden blott då det är påkallat för arbetets nödvändiga bedrivande.

Departementschefen. Vad först angår lagrådets extra avdelning bör givetvis

justitieråd och regeringsråd, som hör till denna avdelning, tjänstgöra i

högsta domstolen respektive regeringsrätten under tid då förordnande icke

gäller att extra avdelningen skall vara i tjänst. Att stadga undantag från

denna regel för det tall, att avdelningens ledamöter åtnjuter ledighet, synes

icke behövligt. Tidpunkten för hävande av dylikt förordnande kan nämligen

lörutsättas bli så bestämd, att den ledighet, vartill avdelningens ledamöter

är berättigade, kommer att falla inom ramen för förordnandets giltighet.

För justitieråd och regeringsråd på lagrådets ordinarie avdelning torde,

såsom högsta domstolens ledamöter funnit, nuvarande ordning kunna bibehållas,

enligt vilken återgång till respektive domstolar sker när Kungl.

Maj :t meddelat lagrådet att något ärende ej är att förvänta till behandling.

Av regeln torde böra framgå att återgång sker för den tid som angivits i

Kungl. Maj :ts meddelande. Liksom hittills bör undantag göras för det fall

att ledamöterna åtnjuter ledighet, som i 9 § sägs. Har justitieråd och regeringsråd

på lagrådets ordinarie avdelning återgått till domstolsarbete, bör de

i överensstämmelse med vad nu gäller vara skyldiga att utan hinder härav

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

deltaga i handläggningen av brådskande ärende, som ankommer på avdelningen.

Ikraftträdande m. m.

Promemorian. Med hänsyn till att tjänstgöringsperiod i lagrådet enligt

de nya bestämmelserna alltjämt skall räknas från början av högsta domstolens

höstsession, anses i promemorian lämpligt att avpassa tidpunkten

för den nya lagrådslagens ikraftträdande så, att den i stort sett sammanfaller

med den tidpunkt, då höstsessionen börjar i nämnda domstol. I promemorian

föreslås, att den nya lagen skall träda i kraft den 15 september

1965. Uppdrag såsom ledamot av lagrådet, vilket meddelats med stöd av

bestämmelserna i nu gällande lag om tjänstgöringen i lagrådet, föreslås

skola upphöra vid den nya lagrådslagens ikraftträdande. Promemorians förslag

innebär således, att den tjänstgöringsperiod i lagrådet, som tagit sin

början i september 1964, avkortas med ungefär ett år och att ny tjänstgöringsperiod

börjar i samband med nya lagens ikraftträdande den 15 september

1965.

Remissyttrandena. Högsta domstolens ledamöter erinrar om att de föreslagna

övergångsbestämmelserna ej innehåller någon motsvarighet till den

i lagförslaget intagna föreskriften angående slutförandet av påbörjat ärende.

Regeringsrättens ledamöter gör samma påpekande och tillägger att lagrådsledamot,

som avgår på grund av övergångsbestämmelserna, ej torde

med hänsyn till föreskrifterna i den nya lagen bli valbar för nästfoljande

tjänstgöringsperiod. Enligt regeringsrättsledamöternas uppfattning måste

det därför förutsättas, att det under den avkortade perioden tjänstgörande

lagrådet icke belastas med andra arbetsuppgifter än som kan medhinnas

före tvångsupplösningen, varvid ledamöternas behov av sommarledighet

icke får förbises. Anses lagstiftningsarbetet ej kunna planeras på angivet

sätt, bör övergångsbestämmelserna kompletteras med ett stadgande, som

möjliggör slutbehandling av påbörjat ärende.

Departementschefen. Såsom i promemorian framhållits torde det ''ara

lämpligt att ändringen av lagrådets organisation genomföres vid en tidpunkt,

som så nära som möjligt ansluter sig till början av högsta domstolens

höstsession. Under förutsättning att det av riksdagen såsom vilande

antagna förslaget om ändring av § 21 regeringsformen blir slutligt godkänt

av 1965 års vårriksdag föreslår jag, att den nya lagrådslagen får träda

i kraft den 1 oktober 1965.

Den tjänstgöringsperiod i lagrådet, som tagit sin början den 21 september

1964, bör i enlighet med vad i promemorian förutsatts utgå vid den nya

lagens ikraftträdande. Det övergångsstadgande, som erfordras i detta hänseende,

synes mig emellertid böra kompletteras med en föreskrift, som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

möjliggör för de avgående lagrådsledamöterna att slutföra behandlingen

av ärende, påbörjat före den nya lagens ikraftträdande. Föreskriften torde

lämpligen kunna innehålla, att om lagrådets ledamöter vid nya lagens

ikraftträdande påbörjat men icke hunnit slutföra behandlingen av något

ärende, de skall till dess ärendet blivit slutligt handlagt tjänstgöra på lagrådets

ordinarie avdelning i stället för dem som utses för den nya perioden.

Före den nya lagens ikraftträdande bör högsta domstolen och regeringsrätten

med tillämpning av nya lagens bestämmelser utse de justitieråd och regeringsråd,

vilka skall vara ledamöter av lagrådet för den lagrådsperiod

som börjar den 1 oktober 1965.

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen om högsta domstolens

sammansättning och tjänstgöring

Gällande bestämmelser. I 1 § första stycket lagen om högsta domstolens

sammansättning och tjänstgöring föreskrives att högsta domstolen skall

utgöras av tjugofyra justitieråd, av vilka tre tjänstgör i lagrådet.

Promemorian. Enligt promemorian bör antalet justitieråd och antalet

regeringsråd höjas i samma mån som ytterligare personal från högsta domstolen

och regeringsrätten tages i anspråk för laggranskningsuppgifter.

Härigenom förhindras, att den dömande personalen i dessa domstolar blir

mindre än den som nu står till förfogande för detta ändamål. Med utgångspunkt

från det reformförslag rörande lagrådet, som i promemorian redovisats,

förordas för högsta domstolens vidkommande att ytterligare ett justitierådsämbete

inrättas. I promemorian föreslås i enlighet härmed, att i

torevarande paragraf i vad den angår antalet justitieråd skall stadgas, alt

högsta domstolen skall utgöras av tjugofem justitieråd.

Remissyttrandena. I fråga om remissorganens ställningstagande till spörsmålet

om en ökning av justitierådens antal torde få hänvisas till den remissammanställning,

som gjorts i prop. 1964: 140 s. 68 ff.

Departementschefen. I nyssnämnda proposition har jag i anslutning till

förslaget om ändrade grundlagsbestämmelser rörande lagrådet även berört

frågan om en ökning av antalet justitieråd. I denna fråga uttalade jag, att

någon sådan ökning icke torde vara behövlig så länge icke flera än fyra

justitieråd togs i anspråk för laggranskande uppgifter, med hänsyn bl. a.

till att en omläggning av nådeärendenas behandling kunde förväntas medföra

en viss lättnad i högsta domstolens arbetsbörda. Jag framhöll vidare,

att om flera än fyra justitieråd — på grund av till äventyrs uppkommande

svårigheter att till lagrådet knyta någon utomstående för uppgiften lämpad

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1!)65

jurist eller eljest — skulle engageras i lagrådets verksamhet, det fick bero

på en prövning in concreto av arbetsläget i högsta domstolen, huruvida antalet

justitieråd skulle ökas till tjugofem eller tjugosex. Om sådan ökning

skett, borde enligt min mening antalet justitieråd, i den mån så kunde ske

till följd av inträffade ledigheter, åter nedbringas, så snart förutsättningar

för ökning icke längre förelåg, vare sig detta berodde på att lagrådets tjänstgöring

på två avdelningar upphört eller att utomstående jurist sedermera

förordnats att ersätta justitieråd såsom ledamot av lagrådet eller på att arbetsläget

i högsta domstolen förbättrats. Jag föreslår att bestämmelserna

om justitierådens antal utformas i enlighet med dessa synpunkter. De härför

erforderliga ändringarna av 1 § första stycket lagen om högsta domstolens

sammansättning och tjänstgöring synes mig kunna ske på så sätt

att nu gällande bestämmelse, enligt vilken högsta domstolen utgöres av

tjugofyra justitieråd, bibehålies såsom huvudregel men kompletteras med

ett stadgande av innebörd att, när mer än fyra justitieråd beräknas komma

att tjänstgöra i lagrådet, Kungl. Maj :t äger bestämma att antalet justitieråd

skall ökas till tjugofem eller tjugosex. I paragrafen bör även föreskrivas,

att när skäl för ökning icke längre föreligger, antalet justitieråd åter skall

nedbringas, så snart det kan ske till följd av justitieråds avgång. De sålunda

föreslagna ändringarna av 1 § torde böra träda i kraft den 1 oktober

1965.

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen om Kungl. Maj.ts

regeringsrätt

Gällande bestämmelser. I 1 § lagen om Kungl. Maj :ts regeringsrätt stadgas,

att regeringsrätten skall utgöras av sju regeringsråd, av vilka en tjänstgör

i lagrådet. Med iakttagande av att regeringsrättens arbete skall fortgå

minst fyrtio veckor om året äger enligt föreskrift i paragrafen de i regeringsrätten

tjänstgörande ledamöterna sig emellan fördela tjänstgöiingsskyldigheten.

Vad i nyssnämnda lagrum stadgats har tillfälligtvis satts ur kraft och

ersatts av vissa bestämmelser meddelade i särskild lag, senast i lagen den

23 mars 1956 (nr 73) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal. Enligt

denna lag skall — med den lydelse lagens bestämmelse har efter senast år

1962 vidtagna ändringar — regeringsrätten t. o. in. den 30 september 1965

utgöras av sexton regeringsråd, varefter antalet regeringsråd skall, i den

mån så kan ske till följd av inträffade ledigheter, nedbringas till sju. En av

regeringsrättens lagfarna ledamöter skall tjänstgöra i lagrådet. Regeringsrättens

arbete skall fortgå minst fyrtio veckor om året. 1956 års lag stadgar

också att, i den mån så med hänsyn till regeringsrådens antal lämpligen

kan ske, regeringsrätten skall arbeta på avdelningar. För närvarande arbe
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

tar regeringsrätten liksom högsta domstolen på tre avdelningar. Regeringsrättens

avdelningar skall enligt lagen vara lika behöriga att upptaga till regeringsrättens

handläggning hörande mål och ärenden. De i regeringsrätten

tjänstgörande regeringsråden äger sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.

Vad om måls handläggning i vissa fall av högsta domstolen i dess

helhet finnes föreskrivet skall, enligt vad 1956 års lag slutligen stadgar, i

tillämpliga delar gälla i fråga om regeringsrätten.

Promemorian. Enligt promemorian bör en dubblering av lagrådet föranleda

en ökning av regeringsrådens antal. I promemorian föreslås att ytterligare

ett regeringsrådsämbete inrättas. I anslutning till förslaget härom

ifrågasattes, om icke tiden är kommen att i regeringsrättslagen inarbeta de

i 1956 års lag upptagna bestämmelserna om regeringsrådens antal, varigenom

en önskvärd förenkling av regleringen på förevarande område skulle

vinnas. Särskilda bestämmelser om tillfällig förstärkning av regeringsrätten,

vilka betingats av ökad tillströmning av mål till denna domstol och därav

föranledd arbetsbalans, har oavbrutet varit i kraft ända sedan 1946. Allt

fortfarande är arbetsläget i regeringsrätten sådant, att det icke medger någon

minskning av antalet regeringsråd. Skulle som resultat av det pågående

arbetet på en omorganisation av förvaltningsrättskipningen eller eljest sådan

förbättring inträda i regeringsrättens arbetssituation, att antalet regeringsråd

kan nedbringas, kan möjlighet härtill lika väl öppnas genom ändring

av regeringsrättslagen som genom ändring av lagen om tillfällig ökning

av regeringsrådens antal. Med hänsyn härtill förordas i promemorian,

att 19o6 ars lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal upphäves

och att bestämmelserna i denna lag inarbetas i regeringsrättslagen. I promemorian

har förslag till ändrad lydelse av 1 § regeringsrättslagen utarbetats

i enlighet med vad sålunda förordats. Enligt detta förslag skall paragrafen

till en början upptaga stadgande om att regeringsrätten utgöres av

sjutton regeringsråd. I paragrafen utmärkes att i lagrådet skall tjänstgöra

ett eller, om lagrådet arbetar på två avdelningar, två av regeringsråden. Vidare

stadgas att regeringsrätten skall — såsom nu är fallet — arbeta på

tre avdelningar. Enligt förslaget skall paragrafen i övrigt upptaga samma

föreskrifter rörande regeringsrättens avdelningar och arbetet i regeringsrätten,

som 1956 års lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal innehåller.

Remissyttrandena. Remissorganen har tillstyrkt eller lämnat utan erinran

promemorians förslag om att i samband med genomförandet av den ändrade

lagrådsorganisationen ytterligare ett regeringsrådsämbete inrättas, varigenom

regeringsrådens antal skulle komma att ökas från sexton till

sjutton.

Det i promemorian framförda förslaget att gällande lag om tillfällig ökning

av regeringsrådens antal upphäves och bestämmelserna däri inarbetas

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

i 1 § regeringsrättslagen, har likaledes godtagits av remissorganen. Regeringsrättens

ledamöter finner förslaget härom välbetänkt och tillstyrker därför

detsamma. Förvaltningsdomstolskommittén framhåller att det möjligen

kan anses mindre lämpligt att i samband med en ökning av antalet regeringsråd,

som icke tager sikte på själva domstolsarbetet, göra den nuvarande

provisoriska ordningen permanent. Även om kommittén skulle finna

exempelvis en ordning med två avdelningar i regeringsrätten på längre sikt

mest önskvärd, finner kommittén för sin del det emellertid föga sannolikt,

att en dylik organisationsbegränsning skulle kunna genomföras utan åtskillig

väntetid; i betraktande kommer ju här den avsevärda målbalans,

som nu finnes hos domstolen. Med hänsyn härtill vill kommittén icke motsätta

sig de föreslagna ändringarna i de legislativa reglerna rörande regeringsrättens

sammansättning m. m.

Departementschefen. Jag kan med vissa redaktionella jämkningar godtaga

promemorians förslag, som tillstyrkts eller lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.

Ändringarna i 1 § regeringsrättslagen torde böra träda i kraft

den 1 oktober 1965, då samtidigt lagen om tillfällig ökning av regeringsrådens

antal bör upphöra att gälla.

Följdändring till grundlagsförslaget rörande nådeärendenas handläggning

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen om högsta domstolens

sammansättning och tjänstgöring

Gällande ordning. I 8 § förevarande lag meddelas vissa bestämmelser om

högsta domstolens sammansättning vid avgivande av yttrande i ärende,

som avses i § 26 regeringsformen, dvs. nådeärenden. Enligt paragrafens

andra punkt gäller att högsta domstolen då är beslutför med tre justitieråd.

1 första punkten upptages en särskild regel, som dock ej är ovillkorlig, för

den situationen att vid prövning och avgörande av mål i högsta domstolen

tillika förekommer fråga om yttrande över nådeansökan i målet. För sådant

fall stadgas att de ledamöter, som deltagit i avgörande av själva målet, också

bör besluta i nådefrågan.

Departementschefen. Såsom jag inledningsvis angivit har 1964 års riksdag

för vidare grundlagsenlig behandling såsom vilande antagit ett i proposition

1964: 140 framlagt förslag till ändrad lydelse av bl. a. § 26 regeringsformen.

Förslaget innebär i huvudsak att inhämtande av högsta domstolens

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

yttrande i nådeärende ej, såsom för närvarande är fallet, skall vara obligatoriskt

i alla nådeärenden, som i och för sig faller inom högsta domstolens

kompetensområde; om skäl att bifalla nådeansökan uppenbarligen saknas,

skall inhämtande av yttrande icke vara erforderligt. I propositionen framhöll

jag, att ett genomförande av detta förslag förutsätter, att nådeärendenas beredning,

vilken nu är uppdelad på nedre justitierevisionen och justitiedepartementet,

helt koncentreras till detta departement, där ställning får tagas till

frågan om remiss till högsta domstolen i det föreliggande fallet skall ske

eller icke.

Den situation, som stadgandet i 8 § första punkten lagen om högsta

domstolens sammansättning och tjänstgöring tar sikte på, nämligen att

nådeansökan föreligger i mål, som samtidigt är föremål för högsta domstolens

prövning och avgörande i sak, är mycket sällsynt. En koncentration

till justitiedepartementet av beredningsförfarandet i de nådeärenden,

som faller inom högsta domstolens kompetensområde, kommer -— såsom

jag antytt i grundlagspropositionen — att medföra, att frågan om högsta

domstolens hörande blir aktuell först sedan det mål nådeansökan avser slutgiltigt

avgjorts. Med en sådan ordning torde den särskilda regeln i första

punkten av förevarande paragraf komma att sakna praktisk betydelse. Jag

förordar därför, att regeln får utgå. I samband därmed bör paragrafens

andra punkt underkastas en redaktionell jämkning.

I grundlagsförslaget har intagits övergångsstadgande av innehåll att § 26

regeringsformen i dess äldre lydelse alltjämt skall äga tillämpning intill

utgången av juni månad närmast efter det att den nya lydelsen slutligt antagits.

Under förutsättning att det såsom vilande antagna förslaget till ändrad

lydelse av nämnda grundlagsparagraf antages definitivt av 1965 års

vårriksdag, bör därför den ändrade lydelsen av 8 § lagen om högsta domstolens

sammansättning och tjänstgöring träda i kraft den 1 juli 1965.

Departementschefens hemställan

I enlighet med vad som anförts i det föregående föreligger inom justitiedepartementet

upprättade förslag1 till

1) lag om lagrådet;

2) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr

879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring;

3) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj.ts regeringsrätt; samt

4) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december 1946 (nr

879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.

1 Förslagen, som — bortsett från vissa redaktionella jämkningar — är likalydande med de vid

propositionen fogade lagförslagen, har utelämnats här.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över dessa förslag

måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom

utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

btdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 9 februari

1965.

Närvarande:

justitierådet Hagbf.rgh,

regeringsrådet Wilkens,

justitieråden Riben,

Bergsten.

Enligt lagrådet den 25 januari 1965 tillhandakomnret utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrädet

den 30 december 1964, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till 1) lag om lagrådet, 2) lag angående ändrad

lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr 879) om högsta domstolens

sammansättning och tjänstgöring, 3) lag angående ändrad lydelse av

1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt

4) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december 1946 (nr 879)

om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Gösta Sandell.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

29

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 11 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Hermansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 9 februari

1965 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 30 december 1964 remitterade

förslagen till

1) lag om lagrådet;

2) lag angående ändrad Igdelse av 1 § lagen den 20 december 19*6 (nr

879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring;

3) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38

s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt; samt

4) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december 19*6 (nr

879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.

Föredraganden hemställer att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan

erinran, med vissa redaktionella jämkningar måtte enligt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande, de under 1)

—3) angivna lagförslagen under förutsättning av slutligt godkännande av

det av 1964 års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse

av § 21 regeringsformen samt det under 4) angivna lagförslaget under förutsättning

av slutligt godkännande av det av 1964 års riksdag såsom vilande

antagna förslaget till ändrad lydelse av §§ 24 och 26 regeringsformen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Mats Larsson

rlAKCUS BOKTR. STHLM 1965 650042

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:157 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående rätten till tillägg ssjukpenning vid barnsbörd a1 i texten
  2. 1LU 1965:16 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om lagrådet m. in. s. 1 i texten