Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag ur kyrkofonden m. m

1965-02-11 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:32, Angående vissa anslag ur kyrkofonden m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 32 år 1966

1

Nr 32

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag ur

kyrkofonden m. m.; given Stockholms slott den 11 februari

1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, dels föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt, dels ge riksdagen till känna vad departementschefen anfört om

en inom 1938 års utredning kyrka—stat utförd undersökning av möjligheterna

till och metoden för klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor.

GUSTAF ADOLF

/ Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionens första del behandlas ett antal frågor om anslag ur kyrkofonden.

Sålunda föreslås en uppräkning av bidragen till sjömanspräster. Vidare

föreslås att det för anlitande av biträde inom ecklesiastikdepartementet vid

handläggningen av kyrkliga ärenden för nästa budgetår anvisas ett anslag av

80 000 kr. Bidrag till kyrkomusikerutbildningcn vid Sköndalsinstitutet föreslås

för budgetåret 1965/66 få utgå med 60 000 kr. Slutligen föreslås en höjning av

bidraget till Lutherska världsförbundets svenska sektion.

I propositionens andra del behandlas en utredning om möjligheter till och

metoder för en sociologisk undersökning av religionens betydelse som samhällsfaktor.

Slutsatsen är att en sådan undersökning inte bör genomföras inom ramen

för den av riksdagen begärda utredningen om förhållandet mellan staten och

kyrkan.

1 — Bihang till riktdagent protokoll 1966. 1 samt Nr 3X

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts -proposition nr 32 år 1965

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

11 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmäler chefen

föi ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor om anslag ur

kyrkofonden m. m. samt anför.

I. Vissa anslag ur kyrkofonden

1. Avlöningsbidrag till sjömanspräster

Ur kyrkofonden utgår för närvarande till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse

enligt 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond 15 bidrag, vart och

ett på 20 400 kr., för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens tjänst

i utlandet.

Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse har anhållit dels om höjning av nu

utgående bidrag från 20 400 kr. till 22 100 kr. med hänsyn till 1964 och 1965 års

lönehöjningar samt om retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari 1964—den

30 juni 1965 med 1 578 kr. för var och en av de präster, för vilka bidrag under

motsvarande tid utgått ur kyrkofonden (14 befattningshavare under tiden den

1 januari den 30 juni 1964, därefter 15), dels om införande av ett särskilt omkostnadsbidrag

på förslagsvis 3 000 kr. för var och en av de 15 präster, för vilka

avlöningsbidrag nu utgar ur kyrkofonden. Omkostnadsbidraget skulle avse att

delvis täcka styrelsens utgifter för dessa prästers pensions- och grupplivförsäkringsavgifter

samt semester.

Kammarkollegiet har icke haft nagot att erinra mot en höjning av bidragsbeloppen

från 20 400 kr. till 22 100 kr. eller mot att retroaktivt tillägg för tiden

den 1 januari 1964—den 30 juni 1965 får utgå med 1 578 kr. per bidrag eller med

sammanlagt 23 313 kr. (ett av tilläggen skall gälla endast tiden den 1 juli 1964—- den 30 juni 1965).

Med anledning av yrkandet om införande av ett särskilt omkostnadsbidrag

hai kollegiet inhämtat, att årslönen för samtliga sjömanspräster i styrelsens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965

tjänst utgör 20 400 kr., vilket innebär att avlöningsbidragen ur kyrkofonden

motsvarar hela lönen för de präster som avlönas på detta sätt. Styrelsens kostnader

för pensions- och grupplivförsäkringsavgifter uppgick under kalenderåret

1963 för envar sjömanspräst till ett sammanlagt belopp överstigande yrkade

3 000 kr. Kollegiet har, mot bakgrunden av vad i ärendet sålunda upplysts, inte

heller något att invända mot att ur kyrkofonden får utgå ett mot vart och ett

av de 15 ur fonden utgående avlöningsbidragen svarande särskilt omkostnadsbidrag

på 3 000 kr.

Departementschefen

I likhet med vad som tidigare skett bör avlöningsbidragen höjas med hänsyn

till de allmänna lönehöjningar som ägt rum. Jag finner det vidare skäligt,

att vid fastställandet av bidragens storlek även beaktas kostnader för pensionsoch

grupplivförsäkringsavgifter och föreslår därför, att ifrågavarande bidrag

fr. o. m. nästa budgetår höjes till 25 100 kr. Retroaktivt tillägg för tiden den

1 januari 1964—den 30 juni 1965 bör få utgå med ett sammanlagt belopp av

23 300 kr.

2. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av

kyrkliga ärenden

Enligt 6 § andra stycket 6) lagen om kyrkofond skall ur kyrkofonden utgå

anslag, som Kungl. Maj:t och riksdagen finner skäligt ställa till vederbörande

statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid handläggning av

kyrkliga ärenden. Anslaget till ifrågavarande ändamål är innevarande budgetår

uppfört med 70 000 kr. För nästa budgetår räknar jag, bland annat på grund av

inträffade lönehöjningar, med en ökning av medelsbehovet med 10 000 kr. och

.föreslår därför, att ett anslag av 80 000 kr. anvisas för ändamålet.

3. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet

Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond har för innevarande budgetår

anvisats ett anslag av högst 60 000 kr. ur kyrkofonden såsom bidrag till kostnaderna

för den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet.

Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhållit, att anslaget till ifragavarande

utbildning budgetåret 1965/66 höjes till 96 600 kr., motsvarande de beräknade

kostnaderna — utöver vad som täckes av elevavgifter — för avlöningar

och reseersättningar åt lärare samt pensionsavgifter. Kostnaderna för lokaler,

undervisningsmateriel m.m. har direktionen däremot avsett att diakonsallskapet

skulle bestrida.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965

Kammarkollegiet framhåller, att de beräknade lärarkostnaderna för budgetåret

1965/66 understiger de beräknade kostnaderna för innevarande budgetår

(98 667 kr.). Kollegiet finner därför någon höjning av bidragsbeloppet inte nu

motiverad utan föreslår, att bidraget ur kyrkofonden till angiven verksamhet vid

Sköndalsinstitutet för budgetåret 1965/66 bestämmes till oförändrat belopp eller

60 000 kr.

Departementschefen

Någon höjning av ifrågavarande bidrag är jag inte beredd tillstyrka. Jag föreslår,

att bidrag till den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet får utgå

även för budgetåret 1965/66 med högst 60 000 kr.

4. Bidrag till Lutherska världsförbundet

Sedan år 1954 utgår enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond ett

ailigt bidrag till Lutherska världsförbundets svenska sektion för bestridande av

dess medlemsavgift till världsförbundet. Bidraget utgår fr. o. m. budgetåret

1962/63 med 40 000 kr.

Lutherska världsförbundets svenska sektion har anhållit om en höjning av

bidiaget till 50 000 kr. Till stöd för ansökningen åberopas, att årsavgiften till

världsförbundet, som 1961 uppgick till 25 000 dollars eller något över 125 000 kr.,

år 1964 höjts till i runt tal 170 000 kr.

Kammarkollegiet förklarar, att det med beaktande av höjningen av medlemsavgiften

och med tillämpning av de i prop. 1962: 42 (s. 15) förordade grunderna

för bidragets bestämmande i relation till medlemsavgiftens storlek inte synes

vara något att erinra mot den nu begärda höjningen av bidraget.

Departementschefen

Med hänsyn till det vid 1962 års riksdag gjorda ställningstagandet i denna

fråga tillstyrker jag den begärda höjningen av bidraget till Lutherska världsförbundets

svenska sektion. Till denna bör således tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66 få utgå ett årligt bidrag ur kyrkofonden av högst 50 000 kr.

5. Hemställan

Under åberopande av vad jag i detta avsnitt förordat hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medge

a) att ur kyrkofonden må till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse

utgå dels ytterligare avlöningsbidrag för tiden

den 1 januari 1964—den 30 juni 1965 med tillhopa 23 300 kr.,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965

dels till avlöningar samt pensions- och grupplivförsäkringsavgifter

för präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet

årligen fr. o. m. budgetåret 1965/66 tills vidare 15 bidrag

på 25 100 kr.;

b) att ur kyrkofonden må för anlitande av biträde vid handläggningen

inom vederbörande statsdepartement av kyrkliga

ärenden för budgetåret 1965/66 utgå högst 80 000 kr.;

c) att ur kyrkofonden må till bestridande av kostnader för

utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet för budgetåret

1965/66 utgå bidrag till Svenska diakonsällskapet med

högst 60 000 kr.; samt

d) att ur kyrkofonden må till Lutherska världsförbundets

svenska sektion fr. o. m. budgetåret 1965/66 tills vidare utgå

ett årligt bidrag av 50 000 kr.

II. Sociologisk undersökning av religionens betydelse

som samhällsfaktor

1. Inledning

1956 års riksdag har anhållit om en allsidig och förutsättningslös utredning

av frågan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och

svenska kyrkan (rskr 381). I konstitutionsutskottets utlåtande (KU 17), som

låg till grund för skrivelsen, underströk utskottet att utredningens huvudsyfte

borde vara att framlägga material för en fortsatt diskussion av och ett framtida

ställningstagande till denna fråga. Utredningen borde därför enligt utskottets

uppfattning vara förutsättningslös i den meningen, att den inte tog sikte på

vare sig fortsatt organisatoriskt samband mellan staten och kyrkan eller upplösning

av detta samband. Av utskottets uttalanden i ärendet må här särskilt

nämnas att utskottet, med hänsyn till att kristen etik och kristen verksamhet i

väsentlig mån bidragit till att forma dagens svenska samhälle, ansåg det vara

av grundläggande vikt för en sådan utredning att religionens betydelse som

samhällsfaktor klarlades. Utskottet ansåg det inte osannolikt, att utredningen

åtminstone i vissa avsnitt måste begränsas till ett mera översiktligt framläggande

av hittills vunna resultat.

Med anledning av riksdagens hemställan bemyndigade Kungl. Maj:t den 10

januari 1958 chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga

för att utföra en första etapp av den begärda utredningen.

I direktiven för utredningen anslöt sig departementschefen i allt väsentligt till

de uttalanden om utredningens syfte och uppläggning, som gjorts i konstitutionsutskottets

utlåtande. Departementschefen framhöll särskilt vikten av att utred
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1965

ningsarbetet från början noga förbereddes och planlades. I förberedelsearbetet

borde ingå en grundläggande inventering av hittills verkställda undersökningar

och en kartläggning av föreliggande problem och reformförslag. I detta sammanhang

borde också uppgifter om förhållandet mellan kyrka och stat i främmande

länder anskaffas och sammanställas. Vidare borde undersökas, vilka möjligheter

som förelåg och vilka metoder som kunde komma till användning för att tillgodose

önskemålet om ett klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor.

Särskilt intresse borde slutligen ägnas åt frågan, i vad mån utredningens

fortsatta arbete kunde begränsas till principiellt betydelsefulla avsnitt. Det förordade

förberedelse- och planläggningsarbetet borde utgöra en första etapp av utredningen.

Sedan arbetet fullgjorts i sådan omfattning att det utgjorde en lämplig

grundval för utredningens fullföljande i andra former, borde ärendet ånyo

prövas av Kungl. Maj:t för beslut om det fortsatta utredningsarbetet.

De sakkunniga har antagit benämningen 1958 års utredning kyrka—stat.

Utredningen har hittills framlagt följande betänkanden

I. Religionens betydelse som samhällsfaktor. Möjligheter och metoder för en

sociologisk undersökning (SOU 1963:26)

II. Kyrkor och samfund i Sverige. Omfattning och verksamhet (SOU 1963: 39)

III. Religionsfrihet (SOU 1964:13)

IV. Historisk översikt. Kyrkobegrepp (SOU 1964:16)

V. Kristendomsundervisningen (SOU 1964: 30).

Beträffande det utredningsarbete som ännu ej redovisats har utredningen lämnat

en redogörelse i samband med överlämnandet av betänkandet angående religionsfriheten.

Av redogörelsen, till vilken här hänvisas, framgår att utredningen

funnit det från arbetssynpunkt rationellt att närma sig skilda spörsmål om lagstiftning,

rättsskipning, förvaltning o. s. v. från huvudsakligen fyra utgångspunkter,

betecknade A-, B-, C- och D-lägena. För A-läget, som avser en i det

väsentliga oförändrad relation mellan staten och kyrkan, upptar utredningen

reformer som ej ändrar grunderna för den nuvarande relationen till behandling.

För D-läget räknar utredningen med en fri kyrka, skild från staten såväl i organisatoriskt

avseende som eljest och likställd med en ideell förening, utan beskattningsrätt

och utan tillgång till den kyrkliga jorden; kyrkobyggnaderna

skulle dock kvarstå i kyrklig disposition. B- och C-lägena utgör mellanlägen.

I båda förutsattes kyrkan i princip vara i organisatoriskt hänseende fri från

staten. I B-läget kvarstår någon form av kyrklig beskattningsrätt eller i vart

fall en förenklad form för exekution av medlemsavgifter genom statliga organ.

Vidare skulle kyrkan ha kvar rätten till den kyrkliga jorden. Denna rätt består

även i C-läget, men där förutsättes däremot beskattningsrätten ha upphört. De

olika ekonomiska förhållandena antages komma att medföra skilda konsekvenser

i fråga om statliga anspråk på insyn och kontroll. Utredningen räknar med att

den efter att ha genomgått allt det material som framkommer under det fortsatta

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1965 7

arbetet kan finna anledning till komplettering av A-, B-, C- och D-lägena eller

att utgå från andra hypotetiska lägen.

Den av utredningen i betänkandet om religionens betydelse som samhällsfaktor

berörda frågan om en sociologisk undersökning bör här upptagas till näimare

övervägande.

Över betänkandet har yttranden avgetts av socialstyrelsen, kammarkollegiet,

statistiska centralbyrån, skolöverstyrelsen, kanslern för rikets universitetet

efter hörande av de humanistiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund,

Göteborg och Stockholm samt de teologiska fakulteterna vid universiteten i

Uppsala och Lund — styrelsen för socialinstitutet i Stockholm, statens råd för

samhällsforskning, domkapitlen i Uppsala, Göteborg och Växjö, beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar, statens ungdomsråd, Förbundet för religionsfrihet,

Svenska kyrkans diakonistyrelse, Sveriges frikyrkoråd, Sveriges nykterhetsvänners

landsförbund, styrelsen för Sveriges radio, Arbetarnas bildningsförbund,

Studieförbundet Medborgarskolan, Frikyrkliga studieförbundet, Sveriges

kyrkliga studieförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),

Högerns ungdomsförbund och Folkpartiets ungdomsförbund.

2. Utredningens betänkande

Utredningen har uppdragit åt ett forskningsteam under ledning av docenten

i kyrkohistoria vid Lunds universitet Berndt Gustafsson att undersöka möjligheter

till och metoder för klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor.

Resultatet av teamets undersökning och vissa häröver av utredningen

inhämtade yttranden redovisas i utredningens betänkande.

Forskningsteamet rekommenderar från de allmänna synpunkter teamet funnit

sig böra utgå en brett kartläggande undersökning av religionens förekomst och

yttringar i dagens svenska samhälle i form av en intervjuundersökning på ett

sannolikhetsurval från hela landet, kombinerad med en attitydstudie beträffande

inställningen till vissa med problemet kyrka-stat förknippade arrangemang. Resultatet

av intervjuundersökningen föreslås skola tolkas vid analyserande efterdiskussioner

i s. k. symposier. Teamet uttalar vidare, att smärre specialundersökningar

av enskilda detaljfrågor kan bli aktuella i samband med symposierna och

att möjligen något symposium bör hållas före undersökningen och gälla undersökningsinstrumentens

lämplighet för sina syften. I den mån ett historiskt perspektiv

med belysning av den kristna etikens bidrag till formandet av dagens

svenska samhälle kan anses önskvärd, rekommenderar teamet dessutom en mnchållsanalytisk

trendstudie, avsedd att historiskt kartlägga förekomsten och

arten av religiösa motiveringar i debatten för och emot grundläggande samhällsreformer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 3S år 1965

Över forskningsteamets rapport, vari diskuteras även andra forskningsmetoder,

t. ex. den aktualgenetiska, har utredningen inhämtat yttranden av professor

lorgny Segerstedt, professor Gunnar Boalt, läraren i religionspsykologi

vid Stockholms universitet lektorn teol. dr. Hjalmar Sundén, redaktören fil. lic.

Erland Sundström samt t. f. chefen för statistiska centralbyråns utredningsinstitut

byrådirektören Edmund Rapaport.

I yttrandena framföres, förutom viss kritik från teknisk synpunkt, förslag om

socialgeografiska och socialstatistiska undersökningar. Härjämte ifrågasätter

Segerstedt om inte eu undersökning kunde göras med utgångspunkt i att i samhället

finns tre betydelsefulla normsystem, nämligen rättsregelsystemet, det

kyrkliga-religiösa normsystemet och det moraliskt-etiska systemet.

Utredningen finner det möjligt att med de föreslagna metoderna göra en

religionssociologisk undersökning, vars resultat skulle vara betydelsefulla för

belysningen av de problem som rymmes inom den av konstitutionsutskottet

ställda frågan om religionens betydelse som samhällsfaktor. Att göra en kartläggning

av religionens förekomst i enskilda människors liv i dagens svenska

samhälle synes salunda utredningen möjligt. Statistiska samband av intresse

mellan religiösa och sociala attityder skulle härvid framträda. Frågan om orsakssammanhangen

skulle väl kunna i någon utsträckning belysas genom symposierna

men det torde inte finnas grund för att hysa alltför stora förväntningar

om att kunna nå orsakssammanhangen. Bortsett från resultaten av attitydundersökningen

skulle slutsatser knappast kunna dragas av direkt betydelse för

utformandet av de framtida relationerna mellan staten och svenska kyrkan.

Däremot skulle undersökningen kunna ge ökad kunskap om den närmare arten

av det kristna inflytandet i dagens samhälle.

Vad angår den av forskningsteamet rekommenderade innehållsanalytiska metoden

anser utredningen denna ännu inte vara tillräckligt prövad för att användas

för ifrågavarande ändamål. Utredningen finner det vidare kunna ankomma

på symposierna att bedöma, om det i ett visst läge kan vara rimligt att använda

den aktualgenetiska metoden. Till de framställda förslagen om socialgeografiska

och socialstatistiska undersökningar ställer sig utredningen avvisande. De av

Segerstedt anförda synpunkterna kan slutligen enligt utredningens uppfattning

beaktas inom ramen för det föreslagna förberedande symposiet.

Det må här anmärkas, att det av riksdagen framförda önskemålet om en

kartläggning av religionens roll i samhället, enligt vad utredningen redovisat i

annat sammanhang, synts utredningen omfatta jämväl eu undersökning av den

verksamhet som utövas av olika kristna samfund i vårt land. Resultatet av en

sådan undersökning har framlagts i betänkandet Kyrkor och samfund i Sverige.

Kostnaderna för de av forskningsteamet föreslagna undersökningarna anges

till sammanlagt 365 000 kr. Av kostnaderna belöper 225 000 kr. på den föreslagna

större intervjuundersökningen, 25 000 kr. på specialundersökningar, 40 000 kr. på

symposierna och 75 000 kr. på den innehållsanalytiska trendstudien.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kmtgl. Majrts proposition nr 32 år 1965 9

3. Remissyttranden

Så gott som alla remissinstanser förordar att den sociologiska undersökninge

n genomföres. Vissa instanser föreslår att undersökningen

kompletteras i olika avseenden. Socialstyrelsen ifrågasätter under hänvisning

till utredningens huvudsyfte, om den planerade undersökningen bör komma till

stånd, men vill med hänsyn till det allmänna intresset av en dylik undersökning

inte motsätta sig att den genomföres. Däremot avstyrkes ett genomförande

av undersökningen av styrelsen för socialinstitutet i Stockholm, LO, Frikyrkliga

studieförbundet och Folkpartiets ungdomsförbund, vilka instanser i allmänhet

uttalar sitt intresse för undersökningen i och för sig men anser att den inte

bör genomföras i detta sammanhang. Förbundet för religionsfrihet finner att

undersökningen inte bör administreras av utredningen.

Beträffande värdet av den föreslagna undersökningen delar nästan alla

remissinstanser, som uttalat sig i frågan, utredningens uppfattning att undersökningen

inte kan väntas ge direkt vägledning för det framtida gestaltandet av

förhållandet mellan staten och kyrkan men att den ändå kan komma att ge

ökad kunskap om den närmare arten av det kristna inflytandet i dagens samhälle.

Endast Sveriges kyrkliga studieförbund ifrågasätter riktigheten av utredningens

tveksamhet angående den omedelbara nyttan av undersökningen.

Frågan om den närmare utformningen av undersökningen har ront ett

livligt intresse från remissinstansernas sida. Från flera håll framföres i detta avseende

olika önskemål och i ett par fall förhållandevis detaljerade förslag.

Socialstyrelsen förutsätter att undersökningen begränsas till religiös aktivitet

och trosuppfattning. Styrelsen föreslår vidare att man i detta sammanhang låter

utreda frågan om den svenska kyrkans ställningstaganden och medverkan i

frågor rörande samhällsutvecklingen under de senaste 100 åren. Ett liknande

förslag framföres av teologiska fakulteten vid universitetet i Lund, som

finner det nödvändigt att en idéhistorisk-systematisk utredning av kristendomens

betydelse för det svenska rättssamhället företages. Den historiska aspekten

betonas även av humanistiska fakulteten vid universitetet i Uppsala och

domkapitlet i Växjö. Statistiska centralbyrån finner att ett så omfattande program

för eu intervjuundersökning som det av forskningsteamet framlagda redan

från teknisk synpunkt är orealistiskt och nära nog omöjligt att genomföra, varför

centralbyrån anser att en väsentlig nedskärning av antalet variabler är ofrånkomlig.

Vidare menar centralbyrån att utredningen inte tillfredsställande preciserat

frågeställningarna. Att undersökningen bör begränsas till några preciserade

frågeställningar eller att eu grundläggande oklarhet föreligger i själva problemställningen

understrykes också av universitetskanslersämbetet, humanistiska fakulteten

vid universitetet i Göteborg och statens råd för samhällsforskning. Sistnämnda

instans framhåller att en undersökning, inriktad pa att klarlägga leligionens

effekt, måste ges en mera förutsättningslös inriktning än den i betän
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965

kandet skisserade. Av humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund och

domkapitlet i Uppsala betonas nödvändigheten av att det framlägges noggrant

utarbetade frågeformulär och plan för urvalet av intervjupersonerna. Skolöverstyrelsen

och humanistiska fakulteten vid universitetet i Stockholm finner att

man i den planerade undersökningen inte i tillräcklig grad beaktat skolans och

den religiösa fostrans betydelse. Även statens ungdomsråd finner det önskvärt

att man speciellt beaktar den unga människans relation till religionen. Ungdomsrådet

uttalar sin tillfredsställelse över att forskningsmöjligheterna och forskningsmetoderna

redovisats sa fylligt. Styrelsen för Sveriges radio finner det

lämpligt att lyssnarna-tittarna utgör ett forskningsunderlag.

Att undersökningen skall kompletteras med socialgeografiska och

socialsta tistiska undersökningar tillstyrkes av humanistiska fakulteten

vid universitetet i Uppsala. Domkapitlet i Växjö och Sveriges frikyrkoråd rekommenderar

att dylika undersökningar ytterligare överväges.

Den aktu a Igenetiska undersökningsmetoden avstyrkes av samtliga

remissinstanser, som uttalat sig härom, nämligen statistiska centralbyrån, teologiska

fakulteten vid universitetet i Uppsala, humanistiska fakulteten vid universitetet

i Stockholm och domkapitlet i Uppsala.

Svenska kyrkans diakonistyrelse och Sveriges kyrkliga studieförbund tillstyrker

i motsats till utredningen den innehållsanalytiska metoden.

Denna avstyrkes däremot av statistiska centralbyrån, teologiska fakulteten vid

universitetet i Uppsala, humanistiska fakulteten vid universitetet i Stockholm

och domkapitlet i Uppsala.

Att undersökningen även bör omfatta den av Segerstedt uppställda frågan om

vilken roll det kyrkliga -religiösa normsystemet vid sidan av

rättsregelsystemet och det moraliskt-etiska systemet spelar för människors moraliska

och rättsliga handlande föreslås av universitetskanslersämbetet, teologiska

fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund, humanistiska fakulteten

vid universitetet i Uppsala, domkapitlet i Växjö samt Arbetarnas bildningsförbund.

Däremot avstyrker socialstyrelsen att de av Segerstedt föreslagna

normsystemen kommer till användning vid undersökningen.

I fråga om kostnaderna för undersökningens genomförande anser

statistiska centralbyrån det inte vara möjligt att i nuvarande läge bedöma erforderligt

antal intervjupersoner eller undersökningskostnaderna. Svenska kyrkans

diakonistyrelse finner den föreslagna kostnaden blygsam.

Vad utredningen föreslagit rörande symposier med företrädare för skilda

vetenskaper tillstyrkes av teologiska fakulteten i Lund, domkapitlet i Uppsala,

Sveriges frikyrkoråd och Arbetarnas bildningsförbund, vilka instanser — utom

frikyrkorådet — också särskilt betonar önskvärdheten av symposier på ett förberedande

stadium.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965

4. Departementschefen

1958 års utredning kyrka — stat liar till uppgift att utföra en första etapp

av den av riksdagen begärda utredningen av frågan om den framtida gestaltningen

av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan. Utredningsarbetet

under denna etapp har karaktären av ett förberedelse- och planeringsarbete föi

kommande fortsatta överväganden i denna fråga. I förberedelsearbetet ingai

att undersöka, vilka möjligheter som föreligger och vilka metoder som kan

komma till användning för att tillgodose riksdagens önskemal om ett klarläggande

av religionens betydelse som samhällsfaktor. Det har förutsatts att förberedelse-

och planeringsarbetet fullgöres i sådan omfattning att det utgör en

lämplig grundval för utredningens fullföljande i andra former.

Utredningen har redovisat vissa arbetsresultat i ett antal betänkanden. I ett

av dessa har utredningen behandlat frågan om vilka möjligheter och metodei

som kan finnas att genomföra en sociologisk undersökning av religionens betydelse

som samhällsfaktor. På grund av riksdagens uttalande i detta ämne anser

jag mig böra redovisa min uppfattning om hur jag i belysning bland annat av

utredningens arbetsläge ser på frågan om och i så fall när en dylik undersökning

kan bli aktuell.

Jag har beträffande det återstående arbetet med den första utredningsetappen

erfarit, att utredningen avser att i delbetänkanden redovisa sin bearbetning av

frågor rörande lagstiftning och rättsskipning, förvaltningen på lokal-, stifts- och

riksplanen, kyrkans egendom och ekonomi i övrigt, de teologiska fakulteternas

och den teologiska forskningens framtida ställning samt folkbokföringens ordnande.

Utredningen avser att därefter i ett särskilt slutbetänkande sammanställa

de olika förslag till lösningar, som utredningen funnit tänkbara, och sålunda

söka ge en samlad bild av hur förhållandet mellan staten och kyrkan

kan gestaltas från olika utgångspunkter och med bektande av skilda intressen.

Om beräkningarna visar sig hålla streck, kan slutbetänkandet framläggas under

år 1967.

Av vad utredningen anfört beträffande den sociologiska undersökningen a\

religionens betydelse som samhällsfaktor framgår, att eu sådan undersökning

inte anses vara av betydelse för slutförandet av den pågående utredningsetappen.

Utredningen, som inte tar ställning till om undersökningen bör genomföras

eller ej, har uttalat, att undersökningen ej kan väntas ge direkt vägledning för

hur förhållandet mellan staten och kyrkan skall gestaltas i framtiden. Den kan

emellertid enligt utredningens uppfattning komma att ge ökad kunskap om den

närmare arten av det kristna inflytandet i dagens samhälle. Remissinstanserna

har med något undantag anslutit sig till utredningens bedömning av undersökningens

värde för det fortsatta utredningsarbetet. Så gott som samtliga remissinstanser

har emellertid förordat att undersökningen genomföres, och har man

då huvudsakligen hänvisat till att det finns ett allmänt intresse av att den

enskilda människans relation till religionen kartlägges.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kwngl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965

För egen del finner jag det med hänsyn till den första utredningsetappens inriktning

stå klart, att en sociologisk undersökning inte skulle tillföra denna

etapp något material av betydelse för slutförandet av det därtill hörande utredningsarbetet.

I likhet med utredningen och det övervägande antalet remissinstanser

anser jag det vidare tveksamt, om undersökningen skulle kunna bli av

något större direkt värde för den slutliga bedömningen av frågan om förhållandet

mellan staten och kyrkan. Även om jag delar den av utredningen och flertalet

remissinstanser uttalade uppfattningen att undersökningen skulle kunna ge

ökad kunskap om det kristna inflytandet i dagens samhälle, finner jag dock

den betydelse och det intresse undersökningen må ha i detta avseende knappast

utgöra ett avgörande motiv för att den bör ske inom ramen för ett utredningsarbete,

som syftar till att utgöra underlag för ett framtida ställningstagande

till frågan om förhållandet mellan staten och kyrkan.

Med hänvisning till vad jag nu anfört anser jag, att den ifrågavarande sociologiska

undersökningen av religionens betydelse som samhällsfaktor inte bör genomföras

inom ramen för det pågående utredningsarbetet.

Detta mitt ställningstagande innebär inte att jag från andra utgångspunkter

ställer mig avvisande till att forskning kommer till stånd för att närmare belysa

de förhållanden som avses med undersökningen. Det synes snarare vara

från allmän synpunkt önskvärt att förutsättningar skapas för en sådan forskning.

Om forskare önskar ägna sig åt denna forskning, synes det därför böra

— i den ordning som gäller härför — övervägas att ställa medel till förfogande

ur vederbörliga anslag för forskning.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte ge riksdagen till känna vad jag nu

anfört.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Sarmite Ziemelis

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965

13

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ‘

I. Fissa anslag ur kyrkofonden .....................................

1. Avlöningsbidrag till sjömanspräster ............................

2. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga

ärenden .....................................................

3. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet......

4. Bidrag till Lutherska världsförbundet ..........................

5. Hemställan ..................................................

II. Sociologisk undersökning av religionens betydelse som samhällsfaktor . .

1. Inledning ....................................................

2. Utredningens betänkande .....................................

3. Remissyttranden .............................................

4. Departementschefen ..........................................

Sid.

2

2

3

3

4

4

5

5

7

9

11

Doktrin (1)

  1. Fredrik Sterzel, Staten och kyrkan, SvJT 1974 s. 269, på s. 278 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden m.m. a1 i texten
  2. Rskr. 1965:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 31 maj 1 a1 i texten
  3. 3LU 1965:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden m. m. s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1974 s. 269 Fredrik Sterzel, Staten och kyrkan s. 278 i texten