Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1965/66

1965-02-26 · 23 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:37, Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1965/66

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 37 är 1965

1

Nr 37

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på fisk under budgetåret 1965/66; given

Stockholms slott den 26 februari 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att priserna på fisk samt importen och exporten

av fisk under budgetåret 1965/66 regleras enligt i huvudsak samma grunder

som innevarande budgetår. ^

Härjämte förordas att principbeslut fattas att från den 1 juli 1966 avveckla

bestämmelserna för regleringen av handeln med fisk samt att från

samma tidpunkt införa ett nytt system för stödet till strömmingsfisket.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1965

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, vissa frågor angående

regleringen av priserna på fisk och anför.

I. Inledning

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 10 februari 1965 framlagt

förslag beträffande dels reglering av priserna på fisk under budgetåret

1965/66, dels viss omläggning av stödet till strömmingsfisket fr. o. m. den

1 juli 1966. Jordbruksnämnden anmäler, att representanter för vederbörande

fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och industrin har till nämnden

framfört sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på

fiskets område. Förslaget rörande stödet till strömmingsfisket grundas på

överenskommelse mellan jordbruksnämnden och representanter för Ostkustfisk

centralförening u. p. a. och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund.

Överläggningar har skett med jordbruksnämndens råd beträffande

prisregleringsfrågor på fiskets område. Nämnden har även samrått med

fiskeristyrelsen.

II. Nuvarande förhållanden

Inneborden av pris- och handelsregleringen. I förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. meddelas bestämmelser

om reglering av handeln med fisk och om prisregleringsavgift

på fisk. Importen och exporten av fisk och fiskprodukter regleras med

stöd av kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud

samt förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur resp. utförseln av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år /.%''<»

vissa slag av fisk och skaldjur in. m. Enligt sistnämnda förordningar

fordras i princip tillstånd av statens jordbruksnämnd för import och export

av fisk och fiskprodukter.

Regleringen av priserna på fisk är i viss mån olika för väst- och sydkustens

regleringsområden och för ostkustens regleringsområdc. Prisregleringen

inom de två förstnämnda områdena innebär att jordbruksnämnden,

efter överläggningar med fiskarorganisationerna, fastställer minimipriser }>å

de viktigaste fiskslagen. Den fisk, som inte kan säljas till minimipris, övertas

av särskilda prisregleringsföreningar, Västkustfisk, förening u. p. a., och

Sydkustfisk, förening u. p. a. Föreningarna säljer fisken för export — i

färskt eller berett skick — eller inom landet t. ex. för framställning av konserver

och fiskmjöl. Föreningarna får vissa i förväg bestämda statliga bidrag,

s. k. pristillägg. Den del av dessa medel, som ej behöver tas i anspråk,

överförs till konjunkturutjämningsfonder, som bildats av prisregleringsföreningarna.

Föreningarna betalar till fiskaren ell s. k. garantipris, som fastställs

av föreningen i förväg med hänsyn till beräknade försäljningsmöjligheter

och erhållna pristillägg. Garantipriset är således det pris, som fiskaren

lägst kan påräkna för sina leveranser av fisk. Beträffande utformningen

av regleringssystemet i övrigt hänvisas till prop. 1946:232, 1948: 48,

1951: 81 och 1962: 58.

Prisregleringen inom ostkustens regleringsområde är knuten till den år

1935 genomförda handelsregleringen på strömming. Denna innebär att endast

auktoriserade fiskförsäljningsföreningar har rätt att för återförsäljning

motta färsk strömming från fiskare. Föreningarna bestämmer sedan

det pris, som strömmingen skall betinga vid försäljning till olika ändamål.

Jordbruksnämnden utbetalar årligen till föreningen Ostkustfisk (centralorganisation

för de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna) s. k. prisutjämningsbidrag.

Dessa används såsom tillskott till de priser föreningarna

erhåller vid försäljning av strömming, som inte kan avsättas till färskkonsumtion

eller rökning inom landet. Närmare uppgifter rörande innebörden

och utformningen av prisregleringen finns i prop. 1962: 58.

Kostnaderna för prisregleringen på fisk täcks av prisreglerings- och införselavgifter,

som tillförs den av jordbruksnämnden förvaltade prisregleringskassan

för fisk. Prisregleringsavgifter tas upp på såväl svenskfångad

som importerad saltvattenfisk och erläggs av förstahandsköpare av fisk

in. fl. På västkusten upptas prisregleringsavgift f. n. på flertalet fiskslag.

För svenskfångad fisk, som förs i land på syd- och ostkusten, uttas avgift

endast på sill (strömming). Fisk som övertas av prisrcgleringsföreningarna

på väst- och sydkusten är ej avgiftsbelagd. Det är ej heller den strömming

på ostkusten som säljs för annat ändamål än färskkonsumlion eller rökning.

Regleringsavgiften utgör nu 3 ro av inköpspriset för svenskfångad

fisk, som förs i land på väst- och sydkusten, samt tre öre per kg för ström
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1965

ming, som förs i land på ostkusten. Avgiften på importerad fisk fastställs sa

att den motsvarar avgiften på svenskfångad fisk.

Införselavgifter upptas på viss filéad fisk. Under år 1964 har denna

avgift vid import från EFTA-länderna sänkts med 4,5 öre per kg för frysta

filéer. Införselavgifterna uppgår nu vid import, som i tullhänseende är

berättigad till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen, till 13,5 öre

per kg av varans nettovikt för fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och

kungsfisk samt till 25 öre per kg för färsk eller kyld filéad torsk, kolja,

gråsej och vitling. Vid annan införsel uppgår införselavgiften till 45 öre

per kg för färsk, kyld eller fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och

kungsfisk.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täcks till stor del av

deras konjunkturutjämningsfonder. Föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk

kan vidare erhålla statlig garanti för lån i Sveriges Kreditbank intill

3 milj. kr. resp. 2 milj. kr.

Enligt gällande grunder för importregleringen av fisk och fiskprodukter

äger jordbruksnämnden begränsa importen i den omfattning som är nödvändig

för att upprätthålla prisregleringssystemet. I frågor av allmänt

intresse beträffande tillämpningen av importregleringen inhämtar jordbruksnämnden

synpunkter från det av nämnden inrättade fiskimportrådet.

Detta består av representanter för fiskare, handel, beredare och

konsumenter.

Vid tillämpningen av importregleringen medger nämnden import utan

licens av vissa fiskvaror från bl. a. OECD-länderna. För flertalet övriga

tiskvaror utfärdar nämnden generella importlicenser. Vara, som tagits upp

på sådan licens, får införas under förutsättning att fisken inköpts i fast

räkning och att den inte införts direkt från fiskebåt, s. k. direktlandning.

I vissa fall utfärdas s. k. individuell licens, som kan innebära, att importen

kvantitativt regleras. I praktiken har under senare år kvantitativa importrestriktioner

upprätthållits i huvudsak endast på färsk och fryst sill, torsk

och spillånga.

Som en följd av EFTA-konventionen har tullarna på fiskkonserver o. d.

samt införselavgifterna på frysta filéer av torsk, kolja, gråsej, vitling och

kungsfisk vid införsel från länder anslutna till EFTA sänkts i olika omgångar.

Fr. o. in. den 31 december 1964 utgår tullarna och avgifterna med

30 % av de belopp, som gäller vid införsel från länder utanför frihandelsområdet.

Som ett led i avvecklingen av de kvantitativa importrestriktionerna

har i enlighet med konventionsbestämmelserna globalkontingenterna höjts

för sådana fiskvaror, för vilka EFTA-konventionens förpliktelser gäller

och för vilka införsel inte kunnat ske utan licens. Globalkontingenterna kan

dock — utom såvitt de gäller frysta sill- och makrillfiléer — anses vara

nominella, då import redan före år 1960 medgetts utan kvantitativ begränsning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1963

I kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) om förbud mot försäljning av

islandssill under viss tid av året föreskrivs att kryddad, salt eller sockersaltad

islandssill ej utan jordbruksnämndens tillstånd får säljas till forbrukare

under tiden den 1 augusti—den 30 november. Syftet med dessa bestämmelser

är att göra det möjligt att skydda avsättningen inom landet av

salt fladensill. Under de senaste åtta åren har försälj uingsförbud ej upprätthållits.

Jordbruksnämnden har varje år utfärdat ett generellt tillstånd.

Ej heller har importbegränsande åtgärder vidtagits i fråga om beredd sill.

Gällande exportreglering av fisk och fiskprodukter innebär i princip

att av jordbruksnämnden utfärdad licens fordras för export. S. k. villkorlig

licensfrihet tillämpas. Detta innebär, att dessa varor under vissa förutsättningar

får exporteras utan licens till i huvudsak de länder, som inte

har centraliserad import. En av de förutsättningar, som jordbruksnämnden

uppställer för licensfriheten, är att fisken skall vara inköpt enligt gällande

bestämmelser om reglering av handeln med fisk samt om prisreglering

beträffande fisk.

Exporten till länder med centraliserad import sker i enlighet med särskild

överenskommelse mellan föreningarna Ostkustfisk, Sydsvensk exportfisk,

Västkustfisk och Fiskkonservfabrikernas förening ävensom företrädare

för exporthandeln med färsk och fryst fisk samt svensk saltsill. Den

närmare innebörden av denna överenskommelse redovisades i prop. 1962. 58

s. 22. I denna proposition redogjordes även för det s. k. fiskexportrådet.

Fångst- och prisutveckling m. m. Utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet

fiskare och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom saltsjöfisket,

exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen inom

landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten inom fisket

samt det ekonomiska utfallet av prisregleringen på fisk framgår av följande

tabeller.1

Antalet yrkesfiskare har under år 1964 fortsatt att minska på samtliga

kuststräckor. Minskningen är störst på ostkusten. I fråga om fiskebåtarna

har en fortsatt övergång skett till båtar med allt större motorstyrka.

Det svenska havsfiskets avkastning beräknas under år 1964 ha ökat med

38 milj. kg till 378 milj. kg. Värdet beräknas ha stigit med 20 milj. kr. till

236 milj. kr. Den ökade fångsten hänför sig till västkusten och avser i sin

helhet sill som används för att framställa sillolja. Värdet av fångsten har

dock stigit på samtliga kuststräckor. I utlandet har direkt ilandförts omkring

212 milj. kg med ett värde av 87 milj. kr. Under år 1964 har fångstbegränsningar,

såvitt avser prisreglerade fiskslag, upprätthållits på konsumtionssill

(inkl. strömming) och makrill.

Viss höjning har skett av priserna på sill, som under år 1964 direkt
-

1 Tabellerna återfinns på s. 7—12.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 37

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965

landats i utlandet. Även priserna på den inhemska marknaden har i allmänhet

stigit för de viktigaste fiskslagen.

Utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter har år 1964 liksom tidigare

år avsett export av prisbillig fisk, främst sill, samt import av dyrare fisk

och beredda fiskvaror. Exporten av fisk och fiskprodukter, inkl. direktlandning

i utlandet, beräknas ha uppgått till 238 milj. kg med ett värde av

128 milj. kr. Utlandslandningarnas andel av den totala fiskexporten har

stigit till 89 % av kvantiteten och till 68 % av värdet. Importen av fisk

och fiskprodukter har ökat med 5 milj. kg och med 27 milj. kr. till ca 65

milj. kg och 188 milj. kr. Konsumtionen av färsk och fryst fisk samt skaldjur

torde ha ökat med omkring 5 milj. kg till 123 milj. kg under år 1964.

Häri ingående andel importerade färska och frysta fiskvaror beräknas ha

stigit från 32 % år 1963 till 34 % år 1964. Förbrukningen av konserver

och annan beredd fisk beräknas uppgå till oförändrat 40 milj. kg.

Priserna på förnödenheter erforderliga för fisket har inte undergått större

ändringar under år 1964. Kostnaderna för reparationer och montering

av redskap m. m. har dock ökat.

Vissa undersökningar rörande fiskets lönsamhet visar, att det beräknade

nettot av fisket liksom den taxerade nettointäkten under år 1962 ökat

för fiskare på såväl syd- som västkusten, medan en mindre nedgång noterats

på ostkusten. Under år 1963 beräknas inkomsterna totalt sett ha försämrats,

medan de under år 1964 förbättrats även i förhållande till 1962

års läge.

Under år 1964 har reglerings- och införselavgifterna på fisk uppgått till

3,9 milj. kr., varav 2,6 milj. kr. utgjorde avgifter på importfisk. Härutöver

har prisregleringskassan för fisk tillförts räntor på 1,4 milj. kr. Utbetalningarna

från kassan uppgick sammanlagt till 4,2 milj. kr., varav till prisregleringsföreningarna

utbetalats 3,8 milj. kr. Behållningen i kassan var

den 31 december 1964 27,8 milj. kr. mot 26,7 milj. kr. ett år tidigare.

Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning anses vara relativt tillfredsställande.

Under år 1964 har de av föreningarna Västkustfisk och

Sydkustfisk övertagna fiskkvantiteterna minskat starkt. Enligt preliminära

uppgifter har föreningen Västkustfisk totalt övertagit 16,6 milj. kg

fisk, främst sill, för 7,6 milj. kr. Föreningen Sydkustfisk har övertagit 2,2

milj. kg sill för ca 600 000 kr. Föreningen Ostkustfisk beräknas år 1964 ha

prisreglerat 3,5 milj. kg strömming, varav ca 300 000 kg exporterats.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965

7

Tabell 1. Antal fiskare vid saltsjöfisket 1935—1963

(Indextal: 1935/39 = 100)

År

Ostkusten (norr om Blekinge)

Sydkusten (Blekinge och Skåne)

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

1935/39 ..........

4 580

7 437

12 017

100

2 480

1 128

3 608

100

1940/44 ..........

5 432

6 921

12 353

103

2 558

1 409

3 967

no

1Q45/49 ..........

5 255

6157

11 412

95

2 662

1 363

4 025

112

1950/54 ..........

3 786

5 677

9 463

79

2 213

1 152

3 365

93

1955..............

3 007

5 549

8 556

71

1 913

1098

3 011

83

1956..............

2 768

5 666

8 434

70

1 831

1 065

2 896

80

1957..............

2 479

5 716

8 195

68

1 772

1 016

2 788

77

1958..............

2 349

5 699

8 048

67

1 765

942

2 707

75

1959..............

2 338

5 684

8 022

67

1 721

985

2 706

75

1960..............

2 225

5 543

7 768

65

1 690

887

2 577

71

1961..............

2 070

5 457

7 527

63

1 655

856

2 511

70

1962..............

1 973

5 422

7 395

61

1 600

789

2 389

66

1963..............

1 788

5 476

7 264

60

1 556

615

2171

60

År

Västkusten (Hallands län, Göte- borgs och Bohus län)

Samtliga kuststräckor

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

1Q35/39 ..........

6 586

1 406

7 992

100

13 646

9 971

23 617

100

1040/44 ..........

6 749

1 247

7 996

100

14 739

9 577

24 316

103

104.6/49 ..........

7 231

1 258

8 489

106

15 148

8 778

23 926

101

1060/54 ..........

6 826

1 160

7 986

100

12 825

7 989

20 814

88

1955..............

6 058

1 076

7 134

89

10 978

7 723

18 701

79

1956..............

5 749

1 012

6 761

85

10 348

7 743

18 091

77

1957..............

5 583

970

6 553

82

9 834

7 702

17 536

74

1..........

5 400

963

6 363

80

9 514

7 604

17 118

72

1959..............

5 291

942

6 233

78

9 350

7 611

16 961

72

1960..............

5 126

910

6 036

76

9 041

7 340

16 381

69

1961..............

5 242

873

6 115

77

8 967

7 186

16153

68

1962..............

5 021

845

5 866

73

8 594

7 056

15 650

66

1963..............

4 956

905

5 861

73

8 300

6 996

15 296

65

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen löi

statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sill huvudsakliga inkomst av

fisket. Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch

binäringsfiskare. För 1963 är uppgifterna preliminära.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1965

Tabell 2. Antal fiskebåtar 1935/39, 1948/52, 1953/57 och 1958—1963

År

Däckade båtar med motor

Öppna båtar med motor

Sum-

ma

Hkr

Sum-

Hkr

Sum-

båtar

ma

ma

med

1—

11—

31—

91—

151—

>200

1—5

6—

>10

motor

10

30

90

150

200

10

Ostkusten

1935/39 ....

388

4 636

5 024

1948/52 ____

834

535

21

1

—

—

1 391

3 178

1 509

109

4 796

6 187

1953/57 ____

590

609

37

12

3

—

1 251

3 047

1 578

200

4 825

6 076

1958........

420

514

53

31

12

1

1 031

2 940

1 492

283

4 715

5 746

1959........

370

502

50

37

12

9

980

2 963

1 498

324

4 785

5 765

1960........

328

493

59

36

17

8

941

2 834

1 467

303

4 604

5 545

1961........

290

469

74

43

20

11

907

2 822

1 454

310

4 586

5 493

1962........

249

442

81

50

24

15

861

3 196

1 430

356

4 982

5 843

1963........

187

386

88

51

28

15

755

3 376

1 476

393

5 245

6 000

Sydkusten

1935/39 ....

749

459

1 208

1948/52 ____

314

302

122

36

—

—

774

563

111

7

681

1 455

1953/57 ____

321

265

124

57

3

2

772

640

145

18

803

1 575

1958........

291

229

86

74

21

12

713

679

164

21

864

1 577

1959........

282

220

75

74

27

16

694

670

172

29

871

1 565

1960........

265

206

61

73

38

19

662

695

167

29

891

1 553

1961........

256

213

60

70

40

23

662

666

196

32

894

1 556

1962........

160

197

60

78

35

37

567

659

241

42

942

1 509

1963........

93

218

58

64

41

44

518

638

237

45

920

1 438

Västkusten

1935/39 ....

1 345

496

1 841

1948/52 ....

432

199

347

318

162

—

1 458

660

256

21

937

2 395

1953/57 ____

415

191

297

217

158

125

1 403

688

311

33

1 032

2 435

1958........

393

180

239

173

145

175

1 305

653

342

42

1 037

2 342

1959........

398

172

229

171

133

196

1 299

657

363

47

1 067

2 366

1960........

378

179

204

159

106

245

1 271

655

338

36

1 029

2 300

1961........

338

174

186

187

84

311

1 280

671

359

42

1 072

2 352

1962........

274

156

163

185

75

347

1200

845

410

77

1 332

2 532

1963........

254

149

140

159

102

357

1 161

764

394

106

1 264

2 425

Samtliga

kuststräckor

1935/39 ....

2 482

5 591

8 073

1948/52 ____

1 580

1 036

490

355

162

—

3 623

4 401

1 876

137

6 414

10 037

1953/57 ____

1 326

1065

458

286

163

128

3 426

4 375

2 034

251

6 660

10 086

1958........

1 104

923

378

278

178

188

3 049

4 272

1 998

346

6 616

9 665

1959........

1 050

894

354

282

172

221

2 973

4 290

2 033

400

6 723

9 696

1960........

971

878

324

268

161

272

2 874

4 184

1 972

368

6 524

9 398

1961........

884

856

320

300

144

345

2 849

4 159

2 009

384

6 552

9 401

1962........

683

795

304

313

134

399

2 628

4 700

2 081

475

7 256

9 884

1963........

534

753

286

274

171

416

2 434

4 778

2 107

544

7 429

9 863

Anm. För 1963 är uppgifterna preliminära. — I SOS Fiske redovisas också fiskebåtar utan

motor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1965

9

Tabell 3. Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd, värde samt

procentuell fördelning 1935—1964

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav ilandfört

i utrikes

hamnar

Milj. kg

%

Milj. kg

O/

/o

Milj.kg

0/

/O

Milj. kg

%

Milj. kg

O/

/o

Fångstmängd

1935/39

31,9

27

11,9

10

75,6

63

119,4

100

14,8

12

1940/44

37,0

31

19,3

16

64,1

53

120,4

100

1,7

1

1945/49

1950/54

27,9

28,2

17

14

24,2

30,4

14

16

115,6

138,2

69

70

167.7

196.8

100

100

12,6

30,2

8

15

1955

30,1

14

34,1

15

155,3

71

219,5

100

45,0

21

1956

24,3

12

33,1

17

140,0

71

197,4

100

35,8

18

1957

24,2

11

40,0

18

157,9

71

222,1

100

38,0

17

1958

27,2

11

37,8

16

173,0

73

238,0

100

66,8

28

1959

29,6

11

37,1

14

201,3

75

268,0

100

82,0

31

1960

25,7

10

42,6

16

190,8

74

259,1

100

65,2

25

1961

24,8

9

43,4

16

199,1

75

267,3

100

85,3

32

1962

23,8

8

45,4

16

223,6

76

292,8

100

117,6

40

19631

23,0

7

39,0

11

278,0

82

340,0

100

161,5

47

19641

24,0

7

35,0

9

319,0

84

378,0

100

211,9

56

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav ilandfört

i utrikes

hamnar

Milj. kr

0/

/o

Milj. kr

%

Milj. kr

0/

/o

Milj. kr

0/

/O

Milj. kr

0/

/o

Fångstvärde

1935/39

8,3

28

3,7

13

17,6

59

29,6

100

3,1

10

1940/44

26,3

31

13,5

16

45,8

53

85,6

100

0,3

0

1945/49

23,8

23

14,0

14

65,4

63

103,2

100

7,0

7

1950/54

24,2

21

18,1

15

74,0

64

116,3

100

10,8

9

1955

23,8

18

23,2

17

88,5

65

135,5

100

16,1

12

1956

22,9

17

21,1

16

88,8

67

132,8

100

16,7

13

1957

23,2

16

25,2

17

100,5

67

148,9

100

17,9

12

1958

23,2

15

24,9

16

106,1

69

154,2

100

29,7

19

1959

26,7

16

26,5

15

117,7

69

170,9

100

33,8

20

1960

25,3

15

27,0

15

120,2

70

172,5

100

30,1

17

1961

28,4

15

29,0

15

130,7

70

188,1

100

40,6

22

1962

26,6

12

31,3

14

159,9

74

217,8

100

69,9

32

19631

26,0

12

29,0

13

161,0

75

216,0

100

67,6

31

19641

28,0

12

31,0

13

177,0

75

236,0

100

86,6

37

1 Uppgifterna är hämtade ur den officiella statistiken utom för 1963 och 1964, då de är

beräknade av jordbruksnämnden.

Anm. Med »Västkusten» avses fångstområdena Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och avlägsnare

vatten; »Sydkusten» inkluderar Öresund. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna

fr o. m. 1949 men däremot icke för åren dessförinnan. Det totala avrenset har för 1945/1948

utgjort i genomsnitt 8,7 milj. kg. Fr. o. m. 1949 är i ilandföringen i utrikes hamnar inkluderad

s. k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot ej i motsvarande siffror för åren dessförinnan och

därmed ej heller i kolumnerna »Västkusten* och »Totalfångst». Före 1949 torde ilandföringen

av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4. Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1960—september 1964, öre/kg

Tid

Västkusten

Sydkusten

Genom- snittet av

partinote- ringar på

strömming

i Stock- holm8

Genomsnittliga fiskarpriser1

Minimipriser2

Genomsnittliga

fiskarpriser

Minimipriser

3

All

fisk2

Sill

(färsk

Torsk

Ma-

krill

Annan

fisk2

Sill

nr 14

Sill

nr 31

j Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Makrill

nr l4

Sill

Torsk

Sill

nr 1

Sill

nr 3

Torsk

nr l8

Torsk

nr 2S

1960

3:e kv.

67,7

48,0

118,3

95,9

138,8

64

(48)

41

(33)

69

59

61

(44)

54,4

62,6

68

58

58

55

137 0

4:e kv.

60,1

45,1

141,7

61,5

135,2

61

(46)

37

(32)

69

59

59

(44)

64,5

65,8

68

58

58

55

145,2

1961

l:a kv.

62,0

41,1

133,4

61,9

148,6

53

(40)

33

(24)

69

59

59

(44)

70,8

64,8

68

58

59

56

140 5

2:a kv.

98,7

47,3

108,6

85,5

127,6

53

(38)

33

(24)

69

59

63

(44)

57,0

67,4

68

58

59

56

141 5

3:e kv.

70,1

50,2

102,6

92,1

125,0

64

(48)

44

(33)

75

63

63

(44)

56,0

65,6

68

58

63

60

149 2

4:e kv.

77,3

50,5

131,6

91,6

136,6

64

(48)

44

(33)

75

63

59

(44)

61,2

71,6

68

58

63

60

150*2

1962

l:a kv.

70,1

51,4

87,2

79,1

118,3

53

(43)

35

(24)

75

63

59

(44)

75,2

65,0

68

58

61

58

145 9

2:a 1c v.

112,8

69,6

111,2

91,6

138,8

53

(43)

35

(24)

75

63

66

(48)

54,4

66,8

68

58

61

58

145 0

3:e kv.

102,1

65,2

113,1

122,7

135,3

64

(55)

46

(33)

80

65

66

(48)

56,4

67,1

70

61

61

58

152,6

4:e kv.

73,9

48,8

135,0

96,1

142,1

64

(55)

46

(33)

80

65

59

(48)

52,4

66,4

70

61

61

58

139,7

1963

l:a kv.

71,9

45,8

120,0

104,2

142,6

53

(44)

35

(25)

80

65

59

(48)

79,6

64,9

70

61

63

60

100 Q

2:a kv.

87,3

47,2

108,1

85,4

124,2

53

(44)

35

(25)

80

65

69

(50)

59,0

66,1

70

61

63

60

157 9

3:e kv.

74,6

50,5

107,6

128,1

128,2

64

(45)

49

(36)

80

65

69

(50)

57,5

74,8

70

61

63

60

150 0

4:e 1c v.

95,9

42,6

159,5

83,2

148,9

57

(39)

43

(31)

80

65

59

(48)

59,4

71,3

70

61

63

60

151,7

1964

l:a kv.

102,6

49,7

118,7

122,3

143,9

55

(37)

40

(25)

80

65

59

(45)

69,7

68,6

70

61

64

61

152 0

2:a kv.

103,9

39,9

130,8

94,4

133,3

55

(35)

40

(27)

80

65

74

(52)

56,0

77,0

70

61

64

61

150 9

3:e kv.

96,6

54,5

135,2

120,3

141,2

64

(49)

49

(36)

80

65

74

(55)

61,4

86,6

70

61

64

61

158*8

'' -------- wioatjimigtu viu iiait-auKLiuiierua i VaOteDOrg,

Kungshamn, Smögen, Lysekil och Strömstad.

2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på

torsk rensad vara med huvud.

1 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för alla

köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning på

s. k. andra auktion (för exportörer och beredare av sill samt för beredare

av frysta filéer i fråga om makrill).

5 Under 1962 resp. 1963 och 1964 har minimipriserna under slutet

av veckan legat 2 resp, 4 öre per kg under de angivna priserna.

8 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen

fastställt för partihandelns försäljning till detaljhandeln.

Detta är sålunda ej jämförbart med de redovisade fiskarpriserna.

Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna

inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och

fiskarens andel i lådkostnaden.

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1965

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965

11

Tabell 5. Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och blötdjur samt beredd eller konserverad

fisk m. m. tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan

År

Utförsel

Införsel

Differens

Kommersiell export

Direkt-

Sum-

fisk,

kräft- djur och

blötdjur

kap. 3

beredd

Sum-

ma

Utförsel-

över-

fisk,

kräft- djur och

blötdjur

kap. 3

beredd

eller kon- serverad

fisk m.m.

kap. 16

ningar i

utlandet

serverad

fisk m.m.

kap. 16

skott (+)

Införsel- över- skott (—)

Milj. kg

1935/39 ......

25.1

5,4

30.2

47.9

50,5

40.2

42.0

35.9

38.1

56,4

45.3

1.4

0,4

2,0

2.5

2,3

14,8

41,3

44,5

7,1

51,6

- 10,3

1940/44 ......

1,7

7,5

11,6

0,4

12,0

- 4,5

1Q45/49 ......

12,6

44,8

21,5

4,7

26,2

■+■ 18,6

1950/54 ......

30,2

80,6

25,6

8,8

34,4

“h 46,2

1955..........

45,0

97,8

34,3

12,5

46,8

+ 51,0

1956..........

2,6

1,9

35,8

78,6

33,7

13,5

47,2

+ 31,4

1957..........

38,0

81,9

30,2

11,8

42,0

+ 39,9

1958..........

2,9

66,8

105,6

33,8

15,9

49,7

+ 55,9

1959..........

2,8

3,5

2,7

82,0

122,9

30,2

16,8

47,0

+ 7 5,a

1960..........

65,2

125,1

31,0

16,5

47,5

+ 77,6

1961..........

85,3

133,3

37,7

20,2

57,9

+ Va,5

1962..........

33.0

34.3

23.5

7.8

2.8

21.0

31.9

34.2

31,7

36.9

30.6

32,5

43.4

39.2

34,0

34.5

29.5

3,6

3,3

2,9

117,6

154,2

38,4

19,4

57,8

+ 96,4

1963..........

161,5

199,1

42,0

17,7

59,7

+ 139,4

1964..........

211,9

238,3

40,3

24,2

64,5

+ 173,8

Milj. kr.

1935/39 ......

1,3

3,1

12,2

20,9

4,6

25,5

- 13,3

1940/44 ......

0,3

5,5

0,3

3,4

10,4

1,7

12,1

- 8,7

1945/49 ......

7,0

33,5

23,3

7,3

30,6

+ 2,9

1950/54 ......

7,2

10,8

49,9

36,7

14,9

51,6

+ 1,7

1955..........

6,6

16,1

56,9

61,9

24,6

86,5

- 29,6

1956..........

7,7

16,7

56,1

60,3

27,7

88,0

— 31,9

1957..........

5.3

9.4

17,9

60,1

59,9

28,6

88,5

— 28,4

1958..........

29,7

69,7

71,4

37,9

109,3

— 39,6

1959..........

9,7

33,8

76,0

66,6

38,5

105,1

- 29,1

1960..........

11,2

30,1

84,7

71,8

39,2

111,2

— 26,3

1961..........

10,1

40,6

89,9

85,5

46,3

131,8

— 41,9

1962..........

13,3

13,5

69,9

117,2

99,0

47,4

146,4

— 29,2

1963.........

67,6

115,6

110,5

50,2

160,7

— 45,1

1964.........

12,1

86,6

128,2

122,1

66,1

188,2

- 60,0

Anm. 1. Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur, som i den tidigare tulltaxan

hänförts till stat. nr 281:1 och 321:5, Ingår i denna tabell fr. o. m. 1957.

Anm. 2. T. o. m. 1948 är s. k. skrapfisk icke inkluderad i direktlandningarna i utlandet.

Anm. 3. Direktlandningar i utlandet enligt jordbruksnämndens statistik. Övriga siffror är hämtade

från handelsstatistiken utom för 1964, som grundar sig på tullverkets preliminära statistik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

abell 6. Tablå över inkomster (prisregleringgavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk nnder tiden 15/41 1946_31/12 1964, kr.

År

Västkusten

Sydkusten

Ostkusten (strömming)

Importfisk

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Införsel-

avgifter

Pristillägg

Pristillägg

Prisutjäm-

1946—1950..........

8 604 534: 36

10 769 464:15

7 383 640: 09

m. m.

9 223 575: 36

7 976 061:13

1 234 318: 23

2 439 792: 09

1 454 777: 92

m. m.

ningsbidrag* 2

1951—1955.........

1 187 022: 99

1 041 366: 05

1 590 487: 20

1 188 025: 25

1956—1960........

1 102 423: 55

2 342 103: 20

3 751 110: 95

7 018 342: 03

3 339 798: 50

1 973 592: 30

2 727 762: 76

7 093 614: 84

7 234 886: 54

1961.................

1 837 378: 80

1 735 106: —

1 610 875: —

2 611 789: 60

552 251: 09

2 500 000:—

293 096: 21

352 423 :21

706 015: 09

1962..............

1 408 989:16

401 586: 66

488 022: 80

1 709 172: 38

1 314 767: 30

1963.............

701 162: 56

388175: 24

627 378: —

1 825 697: 60

1 365 000:—

1964..............

272 814:16

243 922: 02

720 536: 76

354 539:12

620 513: —

1 700 468: —

1 289 978: —

Omkostnader 1946—1964

Avveckling av statslån

3593 742: 71

86 891: 98

500 000: —

326 479: 21

s563 000: —

3 154: 80

500 000: —

1 223 257: —

1 386 068: —

‘-1 198 262: 98

Summa

31 465 274: 39

37 634 820: 09

6 291 143: 84

8 937 594: 14

6 827 841:78

10 871 429: 51

21 758 577:10

11 392 436:86

Underskott

—6 169 545: 70

—2 646 450: 30

—4 043 587: 73

Överfört 1946 från clea
ringskassan

för fisk____

Ränteinkomster........

Uppbörds- ochkontrollkost
nader

................

Överfört 1963 till arbetslöshetskassan

Total behållning

31/12 1964..............

+ 20 291 430: 23

+ 1 000 000: —

+ 8 012170:19

— 502174: —

— 1 000 000: —

+ 27 801 426: 42

to

1 Beträffande strömmingsregleringen den 1/4.

2 Bortsett från fonder på tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets

införande ställts till förfogande för prisutjämningsbidrag

och sedermera helt förbrukats.

2 Beloppet är preliminärt.

* Av beloppet utgör 475 152: 34 kr. kostnad för fiskexportrepresentanten,

198 110: 64 kr. kostnad för kvalitetskontrollen för fisk och

525 000 kr. anslag till fiskpropaganda.

Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp.

år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m.m.» och »prisutjämningsbidrag»

belöper på resp. år. Specificerade siffror för 1946—

1955 finns redovisade i prop. 1960: 82 och för 1956—1960 i prop.

1 mRa'' dU L

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965

13

III. Statens jordbruksnämnds förslag

Prisregleringen. Statens jordbruksnämnd anför att fiskarorganisationerna

framhållit, att behov finns av en fortsatt prisreglering på fisk enligt i

huvudsak nuvarande grunder. Samtliga representanter för fiskerinäringen

har förordat att gällande regleringsförordningar förlängs på ett år. Prisregleringsföreningarna

Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit att få åtnjuta

statlig kreditgaranti för lån i Sveriges Kreditbank även under nästa

budgetår.

Jordbruksnämnden anmäler vidare att representanter för handeln med

färsk fisk i stort sett vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet

samt förordat en fortsatt prisreglering efter i huvudsak

oförändrade grunder. Inte heller från konservindustrin eller från handeln

med salt sill har föreslagits principiella ändringar av regleringarna på fiskets

område. Dock har tidigare krav upprepats på att regleringsavgiften

slopas för salt sill. Representanterna för fiskets organisationer har motsatt

sig dessa krav.

Enligt jordbruksnämndens mening föreligger alltjämt behov av prisstöd

för fiskarna. Nämnden anser därför att — i avvaktan på resultatet av den

utredning om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område

som pågår — prisregleringsverksamheten bör bedrivas även under budgetåret

1965/66 i stort sett enligt nu gällande grunder. Härvid gör dock nämnden

förbehåll för sådana ändringar i fråga om handeln med fiskprodukter,

som kan föranledas av åtaganden inom internationella organisationer.

Jordbruksnämnden, som inte är beredd att f. n. biträda kravet på att begränsa

uttagandet av prisregleringsavgifter, föreslår att under nästa budgetår

dylika regleringsavgifter får tas upp i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder som nu tillämpas. Nämnden hemställer vidare, att de för

regleringsåret 1965/66 inflytande införselavgifterna får disponeras på i huvudsak

samma sätt som prisregleringsavgifterna.

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten föreslår

jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även

under nästa budgetår skall få åtnjuta statlig kreditgaranti för lån i Sveriges

Kreditbank i samma omfattning som f. n. Behållningen i prisregleringskassan

för fisk bör på de villkor, som fastställts av Kungl. Maj :t den

3 september 1954 och den 11 april 1958, alltjämt få användas för lån till

prisregleringsföreningarna för att tillfälligt finansiera krediter vid exportförsäljningar

av fisk.

Medel till fiskpropaganda, fiskexportrepresentant och kvalitetskontroll.

För innevarande budgetår får av införselavgiftsmedel på fiskets område disponeras

dels 200 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1965

drivna verksamheten, dels 100 000 kr. för att bestrida kostnaderna för en

fiskexportrepresentant, dels 60 000 kr. för att bekosta viss kvalitetskontroll

av fisk.

Centralnämnden för fiskpropaganda har anhållit att under budgetåret

1965/66 få disponera dels 300 000 kr. för nämndens verksamhet, dels högst

20a 500 kr. för att bekosta inspelningen av en film om det svenska fisket.

Som motiv har centralnämnden främst anfört att det är nödvändigt att

följa upp propagandakampanjer samt att kostnaderna för produktion av

reklam ökat. Jordbruksnämnden upplyser att vid överläggningar inom västkustens

fiskeriråd har de intressen inom fiskerinäringen, som inte är

representerade i centralnämnden, tillstyrkt bifall till framställningen.

Jordbruksnämnden anser att bidrag till fiskpropaganda i princip bör

utgå endast inom ramen för de prisregleringsmedel, som ställs till regleringsföreningarnas

förfogande för prisstöd. Nämnden vidhåller därför att

även i fortsättningen endast begränsade belopp bör utgå direkt ur prisregleringskassan

för propagandaändamål. Dessa medel bör ej heller anslås

för propaganda av visst slag. Jordbruksnämnden ifrågasätter dessutom

om inte viss del av kostnaden för den föreslagna filmen bör bestridas av

de organisationer som har ett direkt intresse av den.

Behov av en fiskexportrepresentant föreligger enligt jordbruksnämndens

mening även under nästa budgetår. Enligt vad nämnden inhämtat delas

denna uppfattning av fiskarorganisationerna och av övriga företrädare för

fiskerinäringen. Jordbruksnämnden hemställer därför att under budgetåret

1965/66 få disponera högst 100 000 kr. av införselavgiftsmedel för att

bestrida kostnaderna för fiskexportrepresentanten.

I fråga om kostnaderna för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter

uttalar jordbruksnämnden att tillgängliga medel beräknas räcka till för att

under nästa budgetår täcka kostnaderna för kontrollen av fiskkonserver.

Avgifterna för kontroll av andra fiskvaror beräknas inte täcka kostnaderna.

Underskottet var för budgetåret 1963/64 över 40 000 kr. Nämnden räknar

med att underskott uppkommer även nästa budgetår och hemställer därför

att för ändamålet få disponera högst 60 000 kr. av införselavgifterna.

Handelsregleringen på strömming. Jordbruksnämnden erinrar om, att i

prop. 1964: 112 uttalats att det är nödvändigt att nuvarande reglering av

strömmingshandeln avvecklas så snart som möjligt. Nämnden har på uppdrag

av Kungl. Maj :t överlagt med de parter, som berörts av regleringen,

i fråga om de stödåtgärder som kan erfordras efter en regleringsaweckling.

En utgångspunkt för överläggningarna har enligt jordbruksnämnden varit

att behovet av statligt stöd till strömmingsfisket kommer att kvarstå även

när handelsregleringen upphört. En stabil marknadsutveckling förutsätter

att en prisutjämning upprätthålls även i fortsättningen. Den nuvarande handelsregleringen

innebär långtgående begränsningar i såväl enskilda fiskares

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965

som fiskförsäljningsföreningarnas och övriga distributionsföretags handlingsfrihet.

Detta har hämmat en kontinuerlig anpassning till ändringarna

i produktionen och distributionen. Det är angeläget att utforma ett nytt

stödsystem så att rationaliseringsmöjligheter i fråga om fångst och distribution

så långt som möjligt tas tillvara. Det nya systemet bör självfallet

också främja produktion och avsättning av strömming av hög kvalitet.

Det är vidare av vikt att fiskare, som inför effektivare fångstmetoder,

inte missgynnas genom stödsystemets utformning eller genom fiskförsäljningsföreningarnas

interna åtgärder. Avräkningspriserna till fiskare bör

således fastställas med hänsyn till bl. a. de faktiska mottagningskostnaderna

för strömming från olika fiskarkategorier och i övrigt på likartade villkor.

Det är också önskvärt, att föreningarna och deras medlemmar får

vinsterna av rationaliseringsåtgärder i föreningarnas verksamhet. Om stödet

under en följd av år lämnas enligt fasta normer, kan detta önskemål

tillgodoses.

Mot bakgrunden av nämnda principiella synpunkter har jordbruksnämnden

med sedvanliga förbehåll överenskommit med Ostkustfisk centralförening

och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund om utformningen av

stödet till strömmingsfisket på ostkusten. Vid överläggningarna har framkommit

att viss rationalisering av fiskförsäljningsföreningarnas verksamhet

kan väntas bli genomförd inom snar framtid. För att de organisatoriska

ändringar, som följer av att handelsregleringen slopas, skall kunna samordnas

med en effektivisering av fiskförsäljningsföreningarnas verksamhet

förutsätts i överenskommelsen att det nya stödsystemet inte skall tillämpas

förrän fr. o. m. den 1 juli 1966. Nu gällande tillstånd för fiskförsäljningsföreningarna

på ostkusten att med ensamrätt ta mot strömming för försäljning

skall då upphöra. Ej heller skall statlig prisregleringsavgift tas

ut på strömming som svenska fiskare för iland på ostkusten. Eftersom sådan

avgift även i fortsättningen skall utgå på strömming och sill, som förs

iland på syd- och västkusten, bör dock regleringsavgiften behållas för importerad

strömming.

Enligt överenskommelsen skall stödet till strömmingsfisket under en sexårsperiod,

räknat fr. o. in. den 1 juli 1966, utgå med årliga belopp, lägst

150 000 kr. och högst 333 300 kr., enligt vissa för hela perioden fastställda

regler. Stödet skall finansieras med medel från prisregleringskassan för

fisk. Prisregleringen och därmed sammanhängande åtgärder skall närmast

bedrivas genom de producentkooperativa fiskförsäljningsföreningarna. Det

har ansetts önskvärt, att dessa föreningar och deras medlemmar även själva

direkt bidrar till regleringssystemets finansiering. Enligt överenskommelsen

skall därför de till Ostkustfisk anslutna fiskförsäljningsföreningarna

av sina medlemmar ta ut en avgift, som via Ostkustfisk skall inlevereras

till eu ny prisregleringsförening, Ostkustens prisregleringsförening.

Minimibeloppet för det statliga stödet, 150 000 kr., skall utgå även om

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1965

fiskarorganisationerna inte själva tillskjuter medel. Högre statligt bidrag,

dock högst 300 000 kr., skall utgå i samma mån som organisationerna själva

tillskjuter medlemsavgifter med högre belopp än 150 000 kr. Om organisationerna

tillskjuter mer än 300 000 kr., skall det statliga bidraget ökas

med 50 % av överskjutande belopp, dock till högst 333 300 kr. Enligt överenskommelsen

skall de medel, som organisationerna tillskjuter, användas

för samma ändamål och på motsvarande villkor som bidragen från prisregleringskassan.

Det har vidare ansetts lämpligt att de överenskomna bidragsgränserna

justeras med hänsyn till eventuella ändringar i penningvärdet.

Om konsumentprisindex, rensad från posten bostad utom bränsle

och lyse samt från ändringarna i indirekta skatter, vid ingången av ett

bidragsår har ändrats med mer än 5 % i förhållande till den 1 juli 1966

eller närmast föregående justeringstillfälle, skall motsvarande ändring ske

av bidragsgränserna.

Prisregleringsmedlen skall enligt överenskommelsen oavkortade användas

till stöd åt strömmingsfisket. Medlen skall i första hand användas för

tillskott till de priser, som de till Ostkustfisk anslutna fiskförsäljningsföreningarnas

medlemmar erhåller för strömmingsfångster som inte kan

avsättas till färskkonsumtion eller rökning inom landet. Medlen skall vidare

kunna användas för att effektivisera mottagningen och avsättningen

av strömming samt för kvalitetsförbättrande åtgärder i samband med marknadsföringen.

Stödet till strömmingsfisket skall såsom nyss nämnts has om hand av

Ostkustens prisregleringsförening. Styrelsen skall bestå av sju ledamöter

jämte en opartisk ordförande, som vid jämn röstfördelning har utslagsröst.

Kungl. Maj :t skall enligt överenskommelsen utse ordförande i styrelsen

jämte en ledamot, som bör vara tjänsteman i jordbruksnämnden.

Fiskarorganisationerna skall utse fyra ledamöter och den privata och konsumentkooperativa

handeln vardera en. Det har förutsatts att föreningen

skall konstitueras såsom ekonomisk förening med stadgar, som fastställs

av jordbruksnämnden och som inte får ändras utan nämndens samtycke.

Såsom styrelseledamöter i föreningen avses ingå representanter för Ostkustfisk

och för Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund samt en representant

för vardera Sveriges fiskgrossisters riksförbund och Kooperativa

förbundet. De nämnda organisationerna skall, i förhållande till vars och

ens representation i styrelsen, ingå i föreningen med vissa mindre insatsbelopp.

Ostkustens prisregleringsförening skall stödja strömmingsfisket på ostkusten

genom att ställa medel till Ostkustfisks förfogande för prisreglerande

eller därmed jämförlig verksamhet. Vid ställningstagandet till medelsanvändningen

skall regleringsföreningen tillse, att medlen inte används

så att vissa fiskargrupper obehörigen gynnas eller på sådant sätt,

att vissa handelsfonner diskrimineras vid marknadsföringen. Förening
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:Is proposition nr 37 år 1965

tus administrationskostnader föreslås bestridas direkt från prisregleringskassan

för fisk. Föreningen skall från föreningen Ostkustfisk ta över uppgiften

att tillsammans med jordbruksnämnden vara huvudman för Stiftelsen

Ostkustfisks konjunkturutjämningsfond. Den del av bidraget från

prisregleringskassan och av övriga till föreningen inlevererade medel, som

inte tas i anspråk under ett år, bör tillföras denna konjunkturutjämningsfond.

Fondmedlen skall kunna disponeras för prisregleringen av strömming

på motsvarande villkor, som gäller för de årliga bidragsmedlen.

I överenskommelsen ingår bestämmelser, som skapar garantier för att

vissa fiskare eller fiskargrupper inte kan uteslutas från stödsystemet. Medlemskap

i fiskförsäljningsföreningar, som är anslutna till Ostkustfisk,

skall således stå öppet för varje yrkesfiskare. Medlem i Ostkustfisk skall

kunna bli varje representativ och kvalificerad yrkesfiskarorganisation.

Med yrkesfiskare skall avses envar som är sysselsatt enbart med fiske eller

är sysselsatt med fiske till ej obetydlig del.

Fiskförsäljningsföreningar, som är anslutna till Ostkustfisk, skall enligt

överenskommelsen tillhandahålla strömming i efterfrågade och med

hänsyn till tillgång möjliga kvantiteter till envar kvalificerad köpare. Försäljningen

skall härvid ske på skäliga och i förhållande till köpens storlek

lika villkor. Syftet är att säkerställa att marknadsföringen skall ske i överensstämmelse

med principerna i gällande konkurrenslagstiftning.

I överenskommelsen förutsätts slutligen, att de till Ostkustfisk anslutna

fiskförsäljningsföreningarna svarar för minst tre fjärdedelar av förstahandsmottagningen

av strömming. Om det kan antas, att denna förutsättning

inte uppfylls skall överläggningar ske mellan jordbruksnämnden och

fiskarorganisationerna samt övriga berörda parter beträffande de ändringar

i stödsystemet som påkallas härav. Vid bedömning av förstahandsmottagningens

fördelning skall enligt överenskommelsen inte medräknas

sådan mottagning av strömming, som redan vid nuvarande handelsreglering

går vid sidan av de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna.

Jordbruksnämnden framhåller att prisregleringsföreningen blir av principiellt

samma karaktär som prisregleringsföreningarna på jordbrukets

område. Enligt nämndens mening är det av stort värde att även prisregleringen

på strömming has om hand av en organisation med representation

för olika intressegrupper. Detta skapar vissa garantier för att olika intressen

tillgodoses vid den praktiska tillämpningen av regleringssystemet

och gör det möjligt att begränsa myndighetens direkta befattning med

olika regleringsåtgärder.

Med hänsyn till att det nya prisregleringsstödet för strömmingsfisket

skall tillämpas först fr. o. in. den 1 juli 1966, föreslår jordbruksnämnden

att giltighetstiden för förordningen den JO maj 1952 (nr 320) om viss

reglering av handeln med fisk, m. in. förlängs intill utgången av budgetåret

1965/66. Jordbruksnämnden ifrågasätter vidare, om inte de bestäm
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1965

melser i nyssnämnda förordning, som reglerar handeln med fisk, bör utgå

fr. o. in. den 1 juli 1966 i samband med att auktorisationstillstånden

slopas.

Jordbruksnämnden upplyser, att företrädarna för den enskilda och konsumentkooperativa

strömmingspartihandeln har förklarat, att de ansluter

sig till den föreslagna omläggningen av stödsystemet. Av jordbruksnämndens

skrivelse framgår, att ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor

inte har något att erinra mot förslaget.

Regleringen av utrikeshandeln med fisk. Jordbruksnämnden föreslår att

giltighetstiden för förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur och angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. förlängs

t. o. m. den 30 juni 1966.

Den fortsatta tillämpningen av importregleringen av fisk föreslår nämnden

skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som

nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår.

I fråga om förbudet att under viss tid av året försälja islandssill anför

jordbruksnämnden att fiskarparten motsatt sig ett förslag att häva förbudet.

Representanter för handeln med salt sill har däremot framfört bl. a.

att produktionen av fladensill minskat starkt under senare år och därmed

också behovet av att trygga försäljningen av varan. Nämnden anser

att bestämmelserna i ämnet bör upphävas men hemställer ej härom med

hänsyn till fiskarpartens avstyrkan.

I fråga om exportregleringen framhåller jordbruksnämnden, att det enligt

nämndens mening är erforderligt att exporten även i fortsättningen

regleras i den omfattning som nu sker för att exportmöjligheterna skall

kunna tas till vara på ett rationellt sätt.

Jordbruksnämndens råd i prisregleringsfrågor på fiskets område ansluter

sig till nämndens förslag, med det undantaget att rådet uttalat sig för

att centralnämnden för fiskpropaganda för nästa budgetår bör tilldelas ett

bestämt belopp. Flertalet av rådets ledamöter har därvid ansett att beloppet

bör vara 200 000 kr. Härjämte har vissa ledamöter av rådet föreslagit dels

atl styrelsen för Ostkustens prisregleringsförening skall utökas med representant

för Svenska fiskhandelsförbundet, dels att regleringsföreningen endast

skall få använda sina medel för prisreglering av överskottsströmming.

Fiskeristgrelsen har vid samråd förklarat sig i sak biträda jordbruksnämndens

förslag. Styrelsen har dock ansett att bidraget till centralnämnden

för fiskpropaganda för nästa budgetår ej bör fastställas till lägre belopp

än 200 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 7965

19

IV. Departementschefen

Statens jordbruksnämnd har efter överläggningar med representanter

för fiskarorganisationerna, fiskhandeln och industrin funnit att behov föreligger

av fortsatt prisreglering på fiskets område. Även jag anser att prisregleringsverksamheten

bör upprätthållas under nästa budgetår. I avvaktan

på resultatet av det uppdrag att utreda utformningen av prisregleringssystemet,

som jordbruksnämnden erhållit, bör prisregleringen handhas på

samma sätt som hittills, dvs. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet

som gjorts av föredragande departementschefen i prop. 1951: 81. Kostnaden

för regleringen bör som hittills täckas av medel som inflyter till prisregleringskassan

för fisk. Statens jordbruksnämnd bör äga ta upp regleringsavgifter

under budgetåret 1965/66 i den omfattning som gällt sedan

den 1 september 1963. Nämnden bör således få ta ut regleringsavgift med

högst 3 % av inköpspriset för fisk, som fångas av svenska fiskare och som

förs i land på väst- och sydkusten, samt med högst 3 öre per kg för strömming

som förs i land på ostkusten. På importerad fisk bör prisregleringsavgift

kunna tas ut med belopp som motsvarar avgifterna på fisk, som svenska

fiskare fångar. I enlighet med jordbruksnämndens förslag bör inkomsterna

av införselavgifterna på filéer av vissa fiskslag få disponeras på i huvudsak

samma sätt som prisregleringsavgifterna. Sedan i det följande särskilt

nämnda belopp utgått bör införselavgifterna således få användas för att

täcka de utgifter som erfordras för att upprätthålla prisregleringen.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt min mening

inte heller under nästa budgetår hinder möta att — under särskilda

förhållanden och på de villkor som fastställs av Kungl. Maj :t — använda

behållningen i prisregleringskassan för lån till prisregleringsföreningarna

på fiskets område för att tillfälligt finansiera krediter vid försäljning av fisk

på export. Jag biträder vidare jordbruksnämndens förslag, att prisregleringsföreningarna

även under budgetåret 1965/66 bör tå statlig kreditgaranti

för lån i Sveriges Kreditbank i samma omfattning som nu gäller.

För innevarande budgetår får centralnämnden för fiskpropaganda för

sin verksamhet disponera högst 200 000 kr. av införselavgiftsmedel. Centralnämnden

har mot bakgrunden av bl. a. behovet av fortsatt propaganda i

skrivelse till statens jordbruksnämnd föreslagit dels alt 300 000 kr. anvisas

til! centralnämndens verksamhet, dels att 205 500 kr. anvisas för att bekosta

en film om svenskt fiske. Jordbruksnämnden, som anser att bidrag till

fiskpropaganda i princip bör utgå endast inom ramen för de medel, som

ställs till prisregleringsföreningarnas förfogande i prisstödjande syfte, tillstyrker

att även i fortsättningen ett begränsat belopp utgår direkt ur prisregleringskassan.

Flertalet av ledamöterna i jordbruksnämndens råd i prisregleringsfrågor

på fiskets område uttalar sig för att 200 000 kr. ställs till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1965

förfogande för centralnämndens verksamhet under nästa budgetår. Jag ansluter

mig till denna uppfattning. Centralnämnden bör således för budgetåret

1965/66 få disponera oförändrat högst 200 000 kr. av införselavgifter

för sin verksamhet. Någon särskild medelsanvisning till den av centralnämnden

föreslagna filmen kan jag inte förorda.

För att täcka kostnaden för en befattning som fiskexportrepresentant

har under budgetåret 1964/65 fått tas i anspråk högst 100 000 kr. av införselavgilterna

på fiskets område. Jag biträder jordbruksnämndens förslag

att för nästa budgetår samma belopp får användas för ändamålet. Ej heller

har jag något att erinra mot förslaget att även för budgetåret 1965/66 högst

60 000 kr. av införselavgifter disponeras för de av jordbruksnämnden angivna

kostnaderna i samband med kvalitetskontroll av andra fiskvaror än konserver.

Till stöd för strömmingsfisket gäller sedan år 1935 en särskild reglering

av handeln med strömming. Genom denna har fiskarnas ekonomiska föreningar

på ostkusten — de s. k. auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna

— erhållit ensamrätt att för återför sälj ning ta emot färsk strömming från

fiskarna. I kraft av ensamrätten bestämmer de auktoriserade föreningarna

det pris som strömmingen skall betinga vid försäljning till olika ändamål.

Därutöver upprätthålls prisreglering på strömming.

Vid anmälan av prop. 1964:112 uttalade jag i anslutning till att redogörelse

lämnades för en inom statens jordbruksnämnd verkställd utredning

rörande handelsregleringen på strömming att det var nödvändigt att avveckla

regleringen så snart som möjligt. I avvaktan på ytterligare överväganden

rörande de stödåtgärder, som kunde erfordras för tiden efter avvecklingen,

borde regleringen förlängas t. o. m. den 30 juni 1965. Dessa uttalanden

föranledde ingen erinran från riksdagen (JoU 1964:15, rskr 241).

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående har statens jordbruksnämnd

överlagt med berörda parter om utformningen av stödet till strömmingsfisket

efter det att handelsregleringen upphört. Jordbruksnämnden

har därvid med utgångspunkt från att handelsregleringen skall upphöra

den 30 juni 1966 överenskommit med representanter för föreningen Ostkustfisk

och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund att för en tid av

sex år därefter i huvudsak följande skall gälla i fråga om stödet till strömmingsfisket.

Från prisregleringskassan för fisk skall för att finansiera

stcdet utgå årliga bidrag, lägst 150 000 kr. och högst 333 300 kr., enligt vissa

för perioden fastställda regler. Härjämte har förutsatts att medlemmarna i

ostkustens fiskförsäljningsföreningar själva skall tillskjuta medel. Det

nyss angivna lägsta beloppet, 150 000 kr., för det årliga bidraget från prisregleringskassan

skall dock utgå även om medlemmarna inte tillskjuter

några medel. Högre bidrag från kassan, dock högst 300 000 kr., skall utgå

i samma mån som medlemmarna tillskjuter högre belopp än 150 000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 är 1965

Om medlemmarnas tillskott överstiger 300 000 kr. skall bidraget från kassan

ökas med 50 % av överskjutande belopp dock liögst till 333 300 kr. Angivna

bidragsgränser skall ändras i samma mån som konsumentprisindex

— rensad från posten bostad utom bränsle och lyse samt från ändringar i

indirekta skatter — vid ingången av ett bidragsår ändrats med mer än 5 %

i förhållande till den 1 juli 1966 eller närmast föregående ändring. Det har

slutligen förutsatts att fr. o. in. den 1 juli 1966 inte skall tas ut någon statlig

prisregleringsavgift på strömming som svenska fiskare för i land på ostkusten.

Såväl bidraget från prisregleringkassan som av medlemmarna tillskjutna

medel skall disponeras för tillskott till de priser som de till Ostkustfisk anslutna

fiskförsäljningsföreningarnas medlemmar får för strömming som

inte kan avsättas inom landet för färskkonsumtion eller rökning. Härjämte

skall medel kunna användas för åtgärder, som är ägnade att effektivisera

förstahandsmottagningen och avsättningen av strömming, samt för kvalitetsförbättrande

åtgärder i samband med marknadsföring.

Stödet skall has om hand av en för ändamålet särskilt bildad förening,

Ostkustens prisregleringsförening, som skall ha en styrelse på åtta personer

varav Kungl. Maj :t skall utse ordförande och en ledamot. Fyra ledamöter

skall utses av fiskarorganisationerna och en av vardera den privata och den

konsumentkooperativa handeln. I överenskommelsen har förutsatts att föreningens

administrationskostnader skall bestridas direkt från prisregleringskassan

för fisk. Prisregleringsföreningen skall i sin tur ställa medel till förfogande

för föreningen Ostkustfisk, varvid skall tillses att medlen inte används

så atl vissa fiskargrupper obehörigen gynnas eller på sådant sätt att

vissa handelsformer diskrimineras vid marknadsföringen. Till Ostkusttisk

anslutna fiskförsäljningsföreningar, vari varje yrkesfiskare skall kunna bli

medlem, skall enligt överenskommelsen till envar kvalificerad köpare sälja

strömming i efterfrågade kvantiteter pa skäliga och i förhallande till köpens

storlek lika villkor.

Om till Ostkustfisk anslutna fiskförsäljningsföreningar inte svarar- för

minst tre fjärdedelar av förstahandsmottagningen av strömming, skall stödets

utformning omprövas.

Det är glädjande alt enighet nåtts om utformningen av det stöd till strömmingsfisket

på ostkusten som bör gälla efter det att nuvarande handelsreglering

på strömming upphört. Det förslag, som jordbruksnämnden framlagt

efter överenskommelse med fiskarorganisationerna, innebär att från prisregleringskassan

för fisk årligen kommer att utgå ett belopp av i princip

lägst 150 000 kr. och högst 333 300 kr. såsom bidrag till det nya stödsystemets

finansiering. Under de senaste tre åren har från kassan som pi ^utjämningsbidrag

på strömming utbetalats i medeltal nära 250 000 kr. årligen

utöver inflytande prisrcgleringsavgifter. Med hänsyn härtill och till

behållningen i prisrcglcringskassan för fisk anser jag förslaget vara godtag
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2/ dr 1965

bart ur ekonomisk synpunkt. Det nya stödsystemet bör också, såsom jordbruksnämnden

förutsatt, främja rationalisering av fisket och distributionen

av strömming. En sådan rationalisering hämmas av den gällande handelsregleringen.

Ombudsmannaämbete! för näringsfrihet.sfrågor har förklarat

sig ej ha någon erinran mot det nya stödsystemets utformning. Jag

föreslår därför, att principbeslut nu fattas att stödet till strömmingsfisket

på ostkusten fr. o. in. den 1 juli 1966 utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med jordbruksnämndens förslag samt att gällande bestämmelser för

reglering av handeln med fisk samtidigt avskaffas. Kungl. Maj:t eller, efter

Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd bör äga vidta de

förberedelser som erfordras för att det nya systemet skall kunna genomföras

den 1 juli 1966.

Nu gällande ordning för prisregleringen på fisk och handelsregleringen på

strömming grundas på bestämmelser i förordningen den 30 maj 1952 (nr

320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. Mot bakgrunden av vad

jag anfört i det föregående bör för nästa budgetår dessa bestämmelser inte

ändras. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande

att förlänga förordningens giltighetstid t. o. in. den 30 juni 1966.

Importen och exporten av fisk m. m. regleras f. n. med stöd av bl. a. förordningarna

den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av

vissa slag av fisk och skaldjur samt (nr 374) angående reglering av utförseln

av vissa slag av fisk och skaldjur m. in. Såsom statens jordbruksnämnd

föreslagit bör även dessa förordningar gälla under nästa budgetår.

Jag töreslår att Kungl. Maj:t även i fråga om dessa förordningar inhämtar

riksdagens bemyndigande att förlänga giltighetstiderna t. o. m. den 30 juni

1966.

importregleringen bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag fortfarande

tillämpas på i huvudsak samma sätt som innevarande budgetår. Jordbruksnämnden

bör därvid liksom hittills få företa de jämkningar som kan

bli erforderliga på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen eller av

åtaganden inom andra internationella organisationer. Jag liar inte något att

erinra mot att förbudet att under viss del av året sälja islandssill inte heller

nästa budgetår upprätthålls.

Även regleringen av exporten av fisk bör under nästa budgetår, såsom

jordbruksnämnden förordat, ordnas efter i huvudsak de grunder som följs

under innevarande budgetår.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att t. o. m,. den 30 juni 1966

förlänga giltighetstiderna för förordningen den 30 maj 1952

(nr 320) om viss reglering av handeln med fisk m. in., för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Mnj.ts proposition nr 37 år 1965

ordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av

införseln av vissa slag av fisk och skaldjur samt förordningen

den 5 juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln

av vissa slag av fisk och skaldjur m. in.’,

2) medge, att för tiden t. o. in. den 30 juni 1966 reglering

av priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk

av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger anordnas

enligt de grunder jag förordat i det föregående,

3) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under

budgetåret 1965/66 för lån i Sveriges Kreditbank mot gängse

ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening u. p. a., intill

ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta, dels åt Västkustfisk,

förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr. jämte

ränta,

4) godkänna att fr. o. in. den 1 juli 1966 bestämmelserna

för regleringen av handeln med fisk avvecklas och att stödet

till strömmingsfisket utformas enligt de grunder jag

förordat i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Claes Lundquist

f*A*CUS BOKTH. STHLM 1965 650120

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1965:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1965/66. s. 1 i texten