Sök i Ratio Lex

Angående upprustning av den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen, m. m

1965-02-26 · 113 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 86 av 113 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:38, Angående upprustning av den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

1

Nr 38

Kungl. Ma j.ts proposition till riksdagen angående upprustning

av den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen,

m. m.; given Stockholms slott den 26 februari

1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av veterinärhögskoleutredningens betänkanden framläggs

i propositionen förslag till upprustning av den veterinärmedicinska forskningen

och utbildningen. Veterinärhögskolan föreslås erhålla fyra nya professurer,

vilket innebär att utredningens förslag i denna del helt genomförs.

Nya professurer inrättas fr. o. m. nästa budgetår i ämnena klinisk

kemi och klinisk radiologi genom ombildning av nu befintliga laboraturer

samt fr. o. m. budgetåret 1960/67 i ämnena virologi och parasitologi. Innehavarna

av sistnämnda professurer skall även vara avdelningsföreståndare

vid statens veterinärmedicinska anstalt. Vid veterinärhögskolan inrättas

vidare två lal>oratnrer, varav en vid institutionen för klinisk kemi

fr. o. in. nästa budgetår och en vid instutionen för livsmedelshygien fr. o. m.

budgetåret 1966/67, samt två docenturer och ett universitetslektorat fr. o. in.

nästa budgetår. Fr. o. m. nästa budgetår inrättas även åtta tjänster som

klinikveterinär och tolv tjänster som forskarassistent i utbyte mot nu

befintliga tjänster som förste assistent. Vidare föreslås att medel beräknas

för ett tillskott av tio och en halv assistenttjänster av universitetstyp och

av sju biträdestjänster.

Genom de ökade resurserna och rationalisering av undervisningen beräknas

studietiden för veterinärexamen kunna reduceras från f. n. sju ä

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ti proposition nr 38 år 1965

åtta år till fem och ett halvt år. Vidare förordas att en ny studieplan utarbetas,

varvid utbildningen ges en utformning, som svarar mot utvecklingen

på veterinärernas arbetsmarknad. Intagningen föreslås t. v. bli ca 40 studerande

per år.

Nybyggnader för ämnena medicinsk kemi, klinisk kemi, virologi och parasitologi

förutsätts komma till stånd.

Möjligheterna till en integrering av den veterinärmedicinska forskningen

och utbildningen med jordbruksvetenskaplig och/eller humanmedicinsk

forskning och utbildning föreslås bli föremål för utredning.

För statens veterinärmedicinska anstalt— som endast i begränsad omfattning

berörts av veterinärhögskoleutredningens arbete — föreslås bl. a.

en laboratur samt en förstärkning av rådgivnings- och upplysningsverksamheten

genom inrättande av två konsulenttjänster. Vid anstalten föreslås

vidare produktion av mul- och klövsjuke-(MK-)vaccin komma till stånd.

Även veterinärinrättningen i Skara behandlas i propositionen. Försöksavdelningen

vid inrättningen föreslås organisatoriskt bli infogad i veterinärhögskolan

men bibefyåljqs rid .nuva^anjdp, lokalisering, ökade resurser

ställs till försöksverksamhetens förfogande. Inrättningen kommer enligt

förslaget i fortsättningen att enbart fungera som djursjukhus.

Hårivnjti *r[3nori(M»qu''i*f

•;V! t.- b c c r- -''ij-miit-yi ",fi u\v iioiyva •>«

t. ''As ti i *> f *: * J i ►, i i i V;*• # •Åt 11. .if* ; it

k>''Ui

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

1 ; i ,, , • , . , ..... , _ • ( | .. . t _ J j f

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor angående

upprustning av den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen,

in. m. samt anför. I.

I. Inledning

'' . ,>.«*»■ ?*• • J - Vi År ••••;: I.. *;i! f : i

Genom beslut den 7 februari 1958 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

jordbruksdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att verkställa

utredning rörande forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan

och veterinärinrättningen i Skara. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades

såsom sakkunniga generaldirektören Harry Wikström, tillika ordförande,

professorn Nils Lagerlöf och fältveterinären Fritiof Wilhelinson.

De sakkunniga antog benämningen veterinärhögskoleutredningen. Den 30

juni 1959 uppdrog Kungl. Maj :t åt utredningen att vid fullgörandet av sitt

uppdrag jämväl verkställa utredning rörande verksamheten vid och organisationen

av statens veterinärmedicinska anstalt i den utsträckning denna

verksamhet berör forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan

och veterinärinrättningen i Skara. Samtidigt bemyndigades chefen för

jordbruksdepartementet att tillkalla ytterligare en sakkunnig att delta i utredningens

arbete. Med stöd härav tillkallades rektorn Sigge Kvarnbäck

såsom sakkunnig, varjämte föreståndaren för statens veterinärmedicinska

anstalt, professorn Hans-Jörgen Hansen förordnades att vara expert åt utredningen.

Såsom ytterligare expert förordnades fr. o. m. den 8 oktober 1962

rektorn för veterinärhögskolan, professorn Carl G. Schmiterlöw.

Utredningen har den 27 juni 1962 avlämnat betänkandet Veterinärmedicinsk

forskning och undervisning, del I (SOU 1962: 33) och den 20 mars

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

1964 betänkande med samma rubrik del II (SOU 1964: 12). Därjämte har

utredningen i skrivelse den 18 april 1964 redovisat behovet av byggnadsåtgärder

vid veterinärhögskolan in. in.

Över utredningens förslag har yttranden avgivits av överbefälhavaren, arbetsmarknadsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, styrelsen för statens bakteriologiska

laboratorium, styrelsen för statens institut för folkhälsan, byggnadsstyrelsen,

statistiska centralbyrån, statskontoret, riksrevisionsverket, riksbibliotekarien,

lantbruksstyrelsen, veterinärstyrelsen, statens jordbruksnämnd,

nämnden för internationellt bistånd, statens lönenämnd, statens personalbostadsdelegation,

universitetskanslersämbetet (efter hörande av lärarkollegiet

vid karolinska institutet och vid medicinska högskolan i Umeå

ävensom de medicinska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund och

Göteborg), överstyrelsen för de tekniska högskolorna, akademiska rektorskonventet

i Stockholm, styrelsen för skogshögskolan (efter hörande av lärarkollegiet),

styrelsen för lantbrukshögskolan (efter hörande av lärarkollegiet),

styrelsen för veterinärhögskolan (efter hörande av lärarkollegiet

och nämnden för veterinärinrättningen i Skara), styrelsen för statens

veterinärmedicinska anstalt, jordbrukets forskningsråd, statens medicinska

forskningsråd, lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet,

utredningen rörande den försvarsmedicinska forskningen, livsmedelsstadgekommittén,

1963 års forskarutredning, Frescatikommittén, skogsoch

lantbruksakademien, Hushållningssällskapens förbund, Sveriges lantbruksförbund,

Svensk husdjursskötsel, ekonomisk förening, Riksförbundet

Landsbygdens folk, Kooperativa förbundet, Sveriges kemiska industrikontor,

Köttbranschens riksförbund, Sveriges veterinärförbund, Universitetslärarförbundet,

Sveriges förenade studentkårer (SFS), Veterinärmedicinska

föreningen, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Statstjänstemannaförbundet.

I statsverkspropositionen (bil. It s. 182 och s. 184) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1965/66 på driftbudgeten beräkna

a) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar ett förslagsanslag

av 4 636 000 kr.;

b) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 215 000 kr.;

c) till Veterinärhögskolan: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 539 000 kr.;

d) till Veterinärhögskolan: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 349 000

kr.;

e) till Veterinärhögskolan: Materiel ett reservationsanslag av 600 000 kr.;

f) till Veterinärhögskolan: Nyanskaffning och underhåll av utrustning

ett reservationsanslag av 425 000 kr.;

g) till Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag

av 80 000 kr.;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1963

h) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar ett förslagsanslag av

245 000 kr.;

i) till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader ett förslagsanslag

av 102 000 kr.

Beredningen av dessa frågor är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra

för dem närmare.

II. Allmänna synpunkter

Utredningen

Veterinärmedicinens betydelse. Utredningen gör inledningsvis en allmän

analys av veterinärmedicinens betydelse och anför därvid bl. a. töljande i

fråga om utvecklingen av djurbeståndet i jordbruket.

Utvecklingen i fråga om jordbrukets djurhållning har kännetecknats av

en mycket stark minskning av antalet hästar och får. I fråga om nötkreatursbeståndet

kan konstateras en nedgång i koanlalet. Antalet ungnot har

däremot ökat, varigenom det totala nötkreatursbeståndet under en följd av

år hållit sig någorlunda oförändrat. Hönsbeståndet håller sig i huvudsak

vid förkrigsnivån, medan svinbeståndet ungefär fördubblats. I detta sammanhang

bör också nämnas, att pälsdj ursuppfödningen — som bedrivs dels

som binäring till jordbruket, dels som en helt fristående näringsgren —

har kraftigt expanderat under efterkrigsåren.

Utredningen framhåller, att förändringarna i husdjursbeståndet inte har

medfört någon minskning av de veterinärmedicinska uppgifterna totalt taget.

Tvärtom talar ett flertal faktorer för att betydelsen av veterinärmedicinska

insatser har ökat.

Det genomgående draget i utvecklingen är att besättningarna redan nu

blivit betydligt större än tidigare och med all sannolikhet kommer denna

trend att ytterligare förstärkas. Härigenom ökas smittriskerna inom

besättningarna. Det vidgade handelsutbytet och varuområdets allt större

differentiering liksom den livligare resandetrafiken förstorar också dessa

risker. Genom en förbättrad avel och andra åtgärder ökar värdet av de enskilda

djuren. Samtidigt förbättras möjligheterna att utnyttja veterinärmedicinens

landvinningar. Det hårdare utnyttjandet av djurens produktionsförmåga

erfordrar större veterinära insatser. Kostnaderna för den i jordbruket

sysselsatta arbetskraften stiger. Därigenom åstadkommer det avbräck

i produktionen, som djursjukdomarna föranleder, relativt sett allt

kännbarare ekonomiska förluster. Specialiseringen inom djuruppfödningen,

som innebär försäljning till andra gårdar av ungdjur och avelsdjur,

ökar också smittriskerna och riskerna tör att medfödda defekter och. ur

produktionssynpunkt inte önskvärda egenskaper vinner större utbredning.

Nya driftsformer, t. ex. lösdriftsladugårdar, omläggning av betesdriften etc.,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 38 är 1965

medför vidare nya och delvis okända krav på veterinärmedicinen och de

\eterinära uppgifterna. I detta sammanhang vill utredningen understryka,

att samtliga no nämnda tendenser till rationalisering inom svenskt jordbruk

måste accelerera i styrka för att jordbrukets konkurrensförmåga gentemot

andra näringar och gentemot andra länder skall kunna öka i önskvärd

omfattning. Särskilt angeläget är detta med avseende på de europeiska

marknadsplaner, som även för Sveriges del blir av genomgripande betydelse,

oavsett formerna för Sveriges deltagande i desamma. Några hinder

för att genom insatser på områden som det veterinära stärka jordbrukets

konkurrenskraft finns ej heller i de aktuella marknadsplanerna.

Om sålunda förändringarna inom animalieproduktionen totalt sett motiverar

eu ökning av de veterinära insatserna så bör de betydande förskjutningarna

mellan olika djurslag bilda underlag för att bedöma på vilka områden

nya resurser företrädesvis bör sättas in. Hästarnas minskade betydelse

liksom ökningen av antalet svin samt det större värdet av fjäderfäskötseln

bör enligt utredningens mening givetvis beaktas vid resursernas

fördelning.

För att belysa de ekonomiska konsekvenserna av husdjurssjukdomarna

återger utredningen vissa beräkningar häröver, som gjorts i utlandet. Med

utgångspunkt från dylika beräkningar uppskattar utredningen, att årsförlusten

för Sveriges del kan röra sig om storleksordningen 600 milj. kr. Det

är självfallet inte möjligt att fastslå i vilken omfattning förlusterna skulle

kunna minskas genom ökade insatser på veterinärmedicinens område. Efter

att ha omnämnt de stora framgångar, som vunnits i vårt land vid bekämpningen

av tuberkulos och smittsam kastning hos nötkreatur, anser utredningen

dock att det finns anledning anta, att man genom ändamålsenliga åtgärder

skall kunna uppnå liknande goda resultat även beträffande åtskilliga

av de husdjurssjukdomar, som 1. n. har stor ekonomisk betydelse. Ett hypotetiskt

antagande att genom utvidgad forskning och upplysning åstadkomma

en tioprocentig minskning av förlusterna torde kunna bedömas såsom

försiktigt, men redan en dylik minskning av förlusterna skulle medföra årliga

vinslcr av storleksordningen 60 milj. kr.

Utredningen framhåller, att veterinärmedicinen inte bara har betydelse

för att bekämpa djursjukdomarna. En stor del av insatserna på veterinärmedicinens

område fyller även eu viktig funktion i kampen mot människans

sjukdomar. Utredningen berör härvid bl. a. några av de för vårt land

aktuella zoonoserna (sjukdomar som är överförbara mellan ryggradsdjur

och människa) samt gift- och strålskyddsproblemen. Vidare framhåller utredningen

den veterinära livsmedelskontrollens stora betydelse för folkhälsan.

Utredningen erinrar också om den tillgång för all djurexperimenten

verksamhet, som den av veterinärerna representerade sakkunskapen utgör.

Utredningen påpekar vidare den mentalhygieniska uppgift som sällskapsoch

fritidsdjuren har i det moderna samhället. Den veterinära vården av''

dessa djur har härigenom karaktären av ett folkhälsointresse. Stora etiska

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1965 7

värden skulle förloras om djurens behov av vård och behandling åsidosattes.

Den veterinärmedicinska verksamhetens ledning. Efter att ha gjort en

överblick över utvecklingen fram till budgetåret 1961/62 av den veterinärmedicinska

verksamheten vid veterinärhögskolan, veterinärinrättningen i

Skara och statens veterinärmedicinska anstalt övergår utredningen till att

behandla frågan om verksamhetens ledning. Därvid redogörs för vissa tidigare

uttalanden och förslag i detta ämne. Utredningen diskuterar en för

högskolan och anstalten gemensam styrelse och anför bl. a. följande.

Mot en gemensam styrelse kan anföras, att veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten hittills haft skilda styrelser och att ett samarbete

kunnat ske under fria former. Vidare kan sägas, att en gemensam styrelse

skulle få ett alltför stort verksamhetsområde. Eu sådan styrelse skulle

därtill kunna tolkas som ett steg i riktning mot att sammanslå organisationerna,

vilket av andra skäl skulle kunna vara olämpligt. Mot en gemensam

styrelse har även anförts att den konkurrens, vilken ibland råder mellan

de intressen som företräder undervisnings-, forsknings- och serviceverksamhet

skulle kunna leda till att ett av dessa intressen av en majoritet inom

en gemensam styrelse gavs alltför stor dominans. Vidare kan hävdas,

att en representation av olika intressen lättare åstadkoms i två styrelser

med var sin inriktning utan att antalet ledamöter behöver bli alltför stort.

Även den omständigheten att karolinska institutet och statens bakteriologiska

laboratorium har skilda styrelser har anförts som skäl mot att införa

en annan ordning beträffande veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten.

Bland skälen för en gemensam styrelse kan nämnas, att den vid veterinärmedicinska

anstalten bedrivna forskningen utgör en ofrånkomlig förutsättning

för utvecklingen av den där bedrivna diagnostiken och preparattillverkningen.

En renodlad rutinmässig verksamhet för produktion och

diagnostik inom en anstalt utan nära samband med forskning inom motsvarande

veterinärmedicinska områden skulle ganska snart visa sig vara

ruinerande såväl för produktionens och diagnostikens anpassning till nya

förutsättningar som för att erhålla kvalificerad personal för uppgifterna.

Eu del av denna forskning och diagnostik vid anstalten är även av stor

betydelse för den vid veterinärhögskolan bedrivna undervisningsverksamheten.

Givetvis är det på motsvarande sätt av stort värde att vid anstalten

på bästa sätt kan tillgodogöras den vid veterinärhögskolan bedrivna forskningen.

Samordningen och samarbetet inom forskningen och undervisningen

liksom inom viss rutinverksamhet kan utan tvivel underlättas om ledningen

anförtros en gemensam styrelse. Eu institution med uppgifter fallande

delvis inom veterinärhögskolan och delvis inom anstalten är givetvis

lättare att administrera med en gemensam styrelse. 1946 års högskoleutredning

ansåg t. o. in. eu gemensam styrelse som ovillkorlig förutsättning

för gemensamma professurer. En gemensam styrelse kan också på ett mer

ansvarigt och auktoritativt sätt följa hela det veterinära forskningsfältet. Eu

kontinuerlig utbyggnad av forskningsverksamheten törutsätter ett ställningstagande

till angelägenheten av insatser på skilda forskningsområden

inom veterinärmedicinen. Endast eu gemensam styrelse torde ha möjlighet

att i anslagsäskandena och i andra sammanhang göra en dylik gradering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr .38 år 1965

Större möjligheter torde också erhållas alt ändamålsenligt disponera personalen

vid högskolan och anstalten lör hl. a. undervisningsuppgifter. En icke

iationell dubblering av personal kan lätlare undvikas. Eu gemensam styrelse

skulle vidare hl. a. kunna underlätta konsulentorganisationens utbyggnad

och samordning med den övriga veterinärmedicinska forskningen i sin helhet.

Slutligen kan i sammanhanget framhållas, att verksamhetsområdena redan

tidigare ansetts så sammanhörande, att av ledamöterna i högskolans och

anstaltens styrelse fyra personer är gemensamma.

Det toide vidare vara klart att vissa av de skäl som åberopas mot en gemensam

styrelse tidigare haft större relevans än de nu har och än mindre

kommer att tå. Sålunda kan det förhållandet att högskolan och anstalten

tidigare haft skilda styrelser inte få samma betydelse, när anstaltens forskningsverksamhet

ökar och förses med nya resurser på områden som inte är

töreträdda vid högskolan eller på områden som föreslås bli gemensamma för

högskolan och anstalten. Att ett i stort sett tillfredsställande samarbete hittills

kunnat ske under icke organiserade former är heller inte bärande som

argument på samma sätt när ökat antal personer, dyrbarare och mer komplicerad

apparatur etc. skall ställas till förfogande. Att en gemensam styrelse

skulle få ett för stort verksamhetsområde är inte heller någon väsentlig

invändning på detta område. Även tillsammantagna är högskolan och

anstalten av en betydligt mindre storleksordning än vad flertalet universitet,

högskolor och praktiskt vetenskapliga organisationer i vårt land numera

kan uppgå till. Vidare bör en överflyttning av uppgifter från styrelse

till rektor och föreståndare för högskolan resp. anstalten liksom från dessa

till övrig administrativ personal i betydande omfattning kunna genomföras.

Alt en förmodad konkurrens mellan forskning, undervisning, diagnostik

och produktion skulle särskilt inom en gemensam styrelse leda till snedvridningar

beträffande resursernas användning kan inte betecknas som sannolikt.

Tvärtom kan förmodas att en gemensam styrelse har större möjligheter

att uppmärksamma och förhindra olämpliga förskjutningar av resurserna

i ena eller andra riktningen.

Utredningen har vid sin behandling av frågan om den centrala ledningen

för dessa veterinärmedicinska områden funnit, att övervägande skäl

talar för att man inför en upprustning av den vid veterinärhögskolan och

veterinärmedicinska anstalten bedrivna verksamheten ställer de båda institutionerna

under eu gemensam styrelse.

Enligt utredningens mening bör den gemensamma styrelsen bestå av förslagsvis

nio ledamöter med chefen för veterinärstyrelsen, rektor vid veterinärhögskolan

och föreståndaren för veterinärmedicinska anstalten som självskrivna

ledamöter. Övriga ledamöter bör för en tid av tre år utses av

Kungl. Maj:t, som också bör utse en av styrelsens ledamöter att vara ordförande.

Utredningen finner det angeläget att i detta sammanhang betona,

att — förutom veterinärmedicinen — jordbruksnäringen samt den humanmedicinska

forskningen och undervisningen bör vara representerade i styrelsen.

Utredningen är medveten om att det kan ifrågasättas om inte de skäl

som föranlett ställningstagandet i fråga om styrelsen borde leda till förslag

om sammanföring av högskolan och anstalten till en enhet. Utredningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1963 9

har emellertid inte ansett ett dylikt steg vare sig nödvändigt eller ens

lämpligt.

Behov av personal, materiel och utrustning. Utredningen redogör först i

korthet för 1958 och 1959 års universitetsreformer. Veterinärhögskoleutredningen

anser i likhet med universitetsutredningen, att fackhögskolorna lika

val som universiteten i framtiden måste ha den dubbla uppgiften att vara läroanstalter

för utbildning till akademisk grundexamen och centra för forskning

och forskarutbildning. Enligt veterinärhögskoleutredningens mening

bör inom det veterinärmedicinska forsknings- och undervisningsområdet i

stort sett finnas samma typer av befattningar, som förekommer vid universiteten

och andra fackhögskolor. Sålunda synes där böra finnas professoier,

laboratorer, docenter, forskarassistenter, assistenter och amanuenser, vartill

kommer biträdespersonal i erforderlig omfattning.

Veterinärhögskoleutredningen har enligt sina direktiv att pröva laboratorernas

ställning och uppgifter. Utredningen ansluter sig till universitetsutredningens

tolkning av gällande bestämmelser rörande laboratorernas ställning

vid universiteten. Enligt veterinärhögskoleutredningens mening bör

motsvarande principer kunna gälla för veterinärhögskolans laboratorer. Detta

synes inte i praktiken utgöra något hinder för en ändamålsenlig uppläggning

av forskningsarbetet inom en institution eller inom veterinärhögskolan

i dess helhet. Enligt utredningens mening bör den vetenskapliga kapaciteten

vid en institution bäst kunna utnyttjas om professor och laboratorer,

där så är påkallat, är specialiserade inom olika delar av området. En dylik

specialisering är även värdefull med hänsyn till den forskarhandledning,

som utgör en viktig uppgift för de högre befattningshavarna vid en vetenskaplig

institution. Laboratorerna bör därför, på samma sätt som gäller beträffande

lantbrukshögskolan och skogshögskolan, i likhet med professorerna

utnämnas i visst ämne och inte såsom nu är fallet vid viss institution.

Även i övrigt synes veterinärhögskolans stadgar böra utformas så, all

de i avseende på professorers och laboratorers kompetens, uppgifter och

ställning i huvudsak överensstämmer med motsvarande bestämmelser för

universiteten. I fråga om tillsättning av ifrågavarande befattningar inom

tillämpade ämnen bör hänsyn tas, förutom till ådagalagd vetenskaplig skicklighet,

jämväl till erfarenhet av praktisk verksamhet inom ifrågavarande

,i in nesområde.

Veterinärhögskolans behov av docenter, forskarassistenter, assistenter,

amanuenser och biträdespersonal bör enligt veterinärhögskoleutredningens

uppfattning tillgodoses efter i stort sett samma normer, som för närmast

jämförbara ämnesområden angivits av universitetsutredningen. Utredningen

bär därvid i huvudsak ansett sig kunna anknyta till universitetsutredningens

synpunkter beträffande de medicinska fakulteterna, som synes vara analogt

tillämpbara på flertalet av de veterinärmedicinska institutionerna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Nät det gäller tjänstgöringsskyldigheten för assistenter i reglerad befordlingsgång

svnes bestämmelser böra utformas på sätt som närmast överensstämmer

med det som tillämpats för assistentpersonalen vid de tekniska

högskolorna. Eftersom assistentpersonalen är heltidsanställd finner utredningen

nämligen det naturligt att assistenternas eget meriteringsarbete skall

ske inom ramen för vederbörande institutions ämnesområde och under

handledning av institutionsföreståndaren.

Vid beräkningen av veterinärhögskolans materielanslag bör enligt utredningens

mening tillämpas i huvudsak samma riktlinjer som när det gäller de

medicinska fakulteternas materielanslag. För att upprustningen av veterinärhögskolans

materielanslag skall fylla sitt syfte, är det viktigt att detsamma

erhåller samma användning som vid universiteten. Det bör sålunda kunna

användas för att bestrida kostnaderna för anskattning av förbrukningsmateriel

samt även få utnyttjas för att bestrida institutionernas telefonkostnader

och kostnaderna för vissa resor för institutionernas räkning.

I likhet med vad som beslutats för bl. a. lantbrukshögskolan och skogshögskolan

bör delposten till övriga expenser avföras från högskolans omkostnadsanslag.

Medel till övriga expenser bör i enlighet med vid universiteten

tillämpad praxis i lortsättningen med undantag för städningskostnader

anvisas under materielanslaget.

Slutligen anser utredningen, att anslaget i vissa fall bör kunna disponeras

för att bestrida löner till mycket tillfällig personal.

Utredningen erinrar om att utrustningsnämnden för universitet och högskolor

erfarenhetsmässigt räknar med att utrustningskostnaden vid nybyggnader

av högre läroanstalter uppgår till mellan 25 och 45 % av byggnadskostnaderna.

Utredningen löreslår, att den närmare beräkningen av kostnaderna

för utrustning av nya vetenskapliga institutioner inom det veterinärmedicinska

området bör ske i högskolestyrelsens anslagsäskanden, och

handläggas i samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

\ eterinärhögskolans anslag för nyanskaltning och underhåll av utrustning

motsvarar universitetens apparatanslag och är närmast avsett att användas

för att anskaffa större och dyrbarare apparatur. Någon klar gränsdragning

gentemot materielanslaget synes inte finnas. Förhållandet mellan

materielanslag och nyanskaffningsanslag synes emellertid böra vara detsamma

som vid universiteten. Vid dessa är materielanslaget mellan tre och

fyra gånger så stort som apparatanslaget.

Lokalisering. Utredningen erinrar om att den i yttranden i samband med

tidigare diskussioner om att sammanföra och omlokalisera de tre högskolorna

inom jordbruksområdet har visat, att sambandet med lantbrukshögskolan

i Ultuna beträffande forskning och undervisning inte är av det slaget att

det motiverar att ställning tas för en dylik förflyttning av veterinärhögsko
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr .18 dr 1965

lan. Däremot har utredningen i förevarande sammanhang betonat den nära

samhörigheten mellan veterinärhögskolans verksamhet och den som sker

vid en humanmedicinsk fakultet. Humaninedicinsk verksamhet finns emellertid

även förlagd till Uppsala. Något skäl att på nu nämnd grund avvisa en

omlokalisering till Uppsala föreligger sålunda inte. Emellertid är kravet på

samordning av verksamheten vid veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska

anstalt så stort, att det inte utan betydande olägenheter går att

förlägga ifrågavarande organ till olika orter. En eventuell förflyttning till

Uppsala måste därför innefatta såväl högskolan som anstalten.

Utredningen anser, att det hittills inte framkommit några avgörande skäl

för en omlokalisering.

Djurbeståndet har relativt sett inte minskat mer i Stockholms län än i

Uppsala län. Med hänsyn till vägarnas sträckning kan också eu lämplig utvidgning

av den ambulatoriska klinikens verksamhetsområde åstadkommas

med utgångspunkt från högskolans nuvarande placering. Det har också

ifrågasatts, om inte mjölkproduktionen under jordbrukets fortsatta utveckling

kommer att äga rum närmare konsumtionsorterna. I varje fall kan den

större nötkreaturstäthet, som i jämförelse med området omedelbart norr

om Stockholm torde föreligga i Uppsala-trakten, medföra endast obetydliga

minskningar av den ambulatoriska klinikens rese- och transportkostnader

om kliniken skulle förläggas till sistnämnda område. Befintligheten av ett

kontrollslakteri i Uppsala kan givetvis underlätta verksamheten särskilt

inom veterinärhögskolans patologisk-anatomiska avdelning. Det har emellertid

visat sig, att behovet av självdöda djur för avdelningens ol>duktionsundervisning

framdeles torde bli så pass koncentrerat till tiden, att obduktionsmaterial

torde behöva anskaffas från såväl Uppland som från annat

håll, exempelvis Södermanland. Även av denna anledning torde lägre

transportkostnader inte kunna anföras såsom ett vägande skäl för en förflyttning

av veterinärhögskolan till Uppsala.

1 stället synes skälen mot en förflyttning enligt utredningens mening trainstå

allt tydligare. Utredningen vill då i första hand understryka de rent

ekonomiska faktorerna. Sålunda är de nuvarande lokalerna vid högskolan

och anstalten byggda för sina bestämda, i hög grad särpräglade ändamål

och uppfyller fortfarande på ett i stort sett tillfredsställande sätt de krav,

som kan ställas på institutionslokaler av ifrågavarande slag. De nybyggnader,

som erfordras, betingar i relation till kostnaden för att uppföra helt nya

lokaler relativt obetydliga belopp. Dessutom måste vid en lokalisering i eller

invid Uppsala lämpligt belägna markutrymmen anskaffas.

Härtill kommer alt även ett radikalt, positivt ställningstagande, som innebär

omedelbara beslut av statsmakterna att ställa erforderliga belopp till förfogande

för att anskaffa mark och för att uppföra nya lokaler åt en funktionsdugli1’

veterinärhögskola och veterinärmedicinsk anstalt, med all säkerhel

skulle under eu tidsperiod av 10 20 år skapa ett stillastående och

ett osäkerhetst ill stånd som skulle vara synnerligen hindrande för den vete
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Mnj.ts proposition nr 38 dr 1965

rinärmedicinska forskningens och utbildningens bedrivande och utveckling.

Utredningen anför vidare bl. a. följande.

Detta förhållande skulle dessutom leda till ett exceptionellt och kanske

för lång tid verkande avbräck, enär det skulle infalla under en period då

bl. a. rationaliseringen av den svenska animalieproduktionen måste framstå

såsom särskilt ofrånkomlig med hänsyn till nödvändigheten att under denna

period göra det svenska jordbruket konkurrenskraftigt gentemot andra

näringar och gentemot andra länder. Särskilt torde i detta sammanhang

böra uppmärksammas jordbrukets betydelse i fråga om den svenska samhällsekonomiens

anpassning till de marknadsplaner, som börjar la form ute

i Europa.

Det torde vidare vara ofrånkomligt att en dylik omställningsperiod, långt

utdragen i tiden som den måste bli, kommer att verka i liög "grad hinderlig

för veterinärmedicinens möjligheter att göra insatser till förmån för det

humanmedicinska området.

I detta sammanhang bör också uppmärksammas, att våra resurser på

byggnadsplaneringsområdet knappast synes tillräckliga för att utan onödiga

dröjsmål åstadkomma en beslutad och förestående utvidgning av

lokaltillgångarna för den vetenskapliga forskningen och utbildningen. I

ett dylikt läge framstår del som nödvändigt att undvika sådana ställningstaganden

som endast ytterligare skulle belasta dessa planeringsresurser

med uppgifter, vilka måste betraktas som mindre angelägna.

När frågan om samordning av de tre högskolorna på jordbrukets område

var aktuell i samband med frågan om upprustning av lantbrukshögskolan,

erinrade statskontoret i sitt remissyttrande bl. a. om att skogshögskolan och

veterinärhögskolan är belägna i omedelbar närhet av Stockholms universitets

blivande lörläggningsplats, vilket enligt ämbetsverkets mening måste skapa

gynnsamma förutsättningar för ett gemensamt utnyttjande av universitetets

och högskolornas resurser. Veterinärhögskoleutredningen, som beträffande

veterinärhögskolan kan instämma i vad statskontoret sålunda anfört, vill

för sin del tillägga följande.

Stockholms universitet kommer att under de närmaste 15—20 åren utbyggas

på markområden nära veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska

anstalt. De olika vetenskapernas beroende av varandra gör, att ett bibehållande

av de veterinärmedicinska institutionernas nuvarande belägenhet

torde komma att vara befruktande för verksamheten såväl vid desamma som

vid många av universitetets institutioner, i första hand de naturvetenskapliga.

Mellan de sistnämnda samt veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten har för övrigt redan sedan länge etablerats ett samarbete till fördel

för båda parter. 5 id planeringen av nya institutioner m. in. inom det veterinärmedicinska

området bör givetvis hänsyn tas till planeringen av den

samtidiga universitetsutbyggnaden. Bl. a. bör exempelvis det veterinärmedicinska

bibliotekets utbyggnadsbehov ses i relation till möjligheterna att jämsides

utnyttja ett eventuellt blivande naturvetenskapligt fakultetsbibliotek.

Under diskussionen av universitetets utbyggnad i Frescatiområdet har

sagts att universitetet eventuellt skulle kunna överta vissa av de veterinärmedicinska

institutionernas byggnader. Emellertid torde ytterst få av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Ma j.ts proposition nr 38 år 1965

dessa byggnader vara sådana att de i sin ursprungliga iorm kan tillhandahålla

rationella institutionslokaler för vetenskapliga discipliner med andra

uppgifter. Kostnadskrävande ombyggnader skulle med all sannolikhet

erfordras för att man skulle kunna nyttiggöra genom utflyttning frigjorda

utrymmen på här förevarande område. Dessutom torde de veterinärmedicinska

institutionerna ligga så till, att de — även om beslut fattas om att

överföra ifrågavarande byggnader till universitetet — först under den senare

delen av universitetets uppbyggnadsperiod, kanske först om ca 20 30 år,

skulle tas i anspråk för universitetets räkning. Ett beslut nu om omlokalisering

av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt skulle

därför leda till, dels att nödvändiga nyinvesteringar inom förevarande område

inte på lång tid skulle kunna företas och dels att högskolan under långa

perioder fick splittras på olika ställen i landet. Detta skulle självklart inverka

starkt hindrande på den veterinärmedicinska verksamheten.

Avslutningsvis anför utredningen att den i och för sig har full förståelse

för de lokaliseringspolitiska aspekter, som kan läggas på frågan om en lämplig

användning av Stockholms-området. Utredningen kan dock inte finna annat

än att dylika tankegångar bäst främjas om uttlyttningsprojekten verkligen

bedöms vart och ett utifrån de vinster och förluster för det enskilda

verksamhetsområdet, som ett beslut om omlokalisering skulle medföra. I

första hand bör Stockholms-området behållas funktionsdugligt genom att

nya verksamheter hindras från att placeras där.

Av det nu anförda framgår att veterinärhögskoleutredningen styrkts i

sin förut uttalade uppfattning, att verksamheten på det vetenskapliga

veterinärmedicinska fältet, till förmån för alla som har behov därav, bast

främjas om densamma alltjämt förblir lokaliserad till sitt nuvarande område

och i huvusak till befintliga institutionslokaler. Veterinärhögskoleutredningen

har därför i sitt utredningsarbete utgått ifrån att så måste bli

fallet.

Yttrandena

Utredningens analys av veterinärmedicinens betydelse

och dess synpunkter på sambandet mellan human- och veterinärmedicin har

inte mött några principiella invändningar vid remissbehandlingen. Några

remissinstanser vill ytterligare betona livsmedelskontrollens betydelse. Utredningens

uttalande att ökade resurser bör ställas till veterinärmedicinens

förfogande hälsas också med tillfredsställelse.

Försvarsmedicinska forskningsutredningen påpekar, att det är veterinärmedicinens

uppgift att genom forskning- och utvecklingsarbete anvisa förebyggande

åtgärder och behandlingsmetoder som skydd mot angrepp genom

kemiska och biologiska stridsmedel på landets livsmedelsförsörjning i krig.

I fråga om den veterinärmedicinska verksamhetens

ledning har meningarna varit delade bland remissinstanserna. Utredningens

förslag att ställa veterinärhögskolan och statens veterinärmedi
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kanyl. Maj.ts proposition nr 88 är 1965

cinska anstalt under en gemensam styrelse tillstyrks eller lämnas utan erinran

av byggnadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd,

lärarkollegiet vid medicinska fakulteten i Uppsala, styrelsen

för skogshögskolan, styrelsen för lantbrukshögskolan, Sveriges lantbruksförbund,

Svensk husdjursskötsel, Riksförbundet Landsbygdens folk, SFS samt

Veterinärmedicinska föreningen. Förslaget avstyrks av lärarkollegiet vid

karolinska institutet, styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium,

akademiska rektorskonventet i Stockholm, veterinärhögskolans styrelse

imajoriteten) och lärarkollegium, styrelsen för statens veterinärmedicinska

anstalt (majoriteten). veterinärstyrelsen, SACO samt Universitetslärarförbundet.

Lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd ifrågasätter, om inte de

skal, som föranlett utredningens ställningstagande, borde leda till förslag om

att sammanföra högskolan och anstalten till en enhet.

De som avstyrkt utredningens förslag anför bl. a. följande. Lärarkollegiet

vid karolinska institutet framhåller, att inom programbunden forskning —

såsom vid veterinärmedicinska anstalten — och fri vetenskaplig forskning —

såsom vid veterinärhögskolan — torde ofta likartad verksamhet bedrivas.

Likväl råder en påtaglig väsensskillnad mellan de båda typerna. Medan ansvaret

för den programbundna forskningen vilar på den programmerande

myndigheten, svarar principiellt endast den enskilde forskaren för den fria

iorskningen. Vid gemensam styrelse för veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska

anstalt är det enligt lärarkollegiets mening därför att befara,

att styrelsen på grund av sin ansvarssituation ägnar större uppmärksamhet

åt den programbundna forskningen, vilket kan komma att inverka

på anslagsavvägningen och över huvud vården av den fria forskningens intressen.

Lärarkollegiet anser att principiella överväganden som dessa måste

tillaggas avgörande betydelse vid bedömningen av verksamhetens ledning

och avstyrker därför gemensam styrelse för veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten.

Liknande synpunkter framför styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium.

\ eterinärhögskolans lärarkollegium — som anser övervägande skäl tala

mot en gemensam styrelse — anför bl. a. följande synpunkter.

Skiljaktigheterna mellan högskolan och anstalten, vilken senare i första

hand är att betrakta som en serviceinstitution, är så avsevärda, att en ^emensam

ledning inte torde vara till gagn för någondera. Även om de vid vissa

av högskolans och anstaltens institutioner använda undersökningsmetoderna

i stort sett ar lika eller enahanda, innebär detta inte att den diagnostiska

verksamheten i sin helhet är överensstämmande. I likhet med vad fallet är nå

de moderna sjukhusen har det för den kliniska verksamheten vid högskolan

visat sig vara av stort värde att inom denna äga speciella diagnostiska laboratorier.

Den grundläggande undervisningen och forskarutbildningen är

nämligen i hog grad beroende av en på personliga kontakter baserad" infor
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1965 15

mation om såväl det kliniska materialet som de uppnådda laboratorieresultaten.

Lärarkollegiet erinrar också om den ståndpunkt kollegiet intagit i yttrande

över en år 1949 verkställd utredning angående möjligheterna att åstadkomma

en gemensam styrelse m. in. för högskolan och anstalten. Kollegiet

anförde då bl. a. att ett samarbete mellan högskolan och anstalten kunde

uppnås utan att institutionerna ställdes under en gemensam styrelse. Det

samarbete som var möjligt och ändamålsenligt var nämligen i regel inte beroende

på styrelsebeslut. I den mån sådana beslut fordrades borde de

kunna åstadkommas i samråd och samarbete mellan resp. styrelser.

Lärarkollegiet anför slutligen, att kollegiet inte kan frigöra sig från intrycket,

att i vissa av veterinärhögskoleutredningens formuleringar kan

ligga en antydan om den gemensamma styrelsens befogenheter att ingripa

i forskningens frihet genom »förskjutningar av resurserna». Kollegiet vill

bestämt ta avstånd från varje tendens som kan ge den administrativa ledningen

möjlighet att genom direktiv i den ena eller andra riktningen dirigera

forskningen vid högskolan.

Veterinärhögskolans styrelse (majoriteten) delar i allt väsentligt lärarkollegiets

synpunkter. Om det trots allt skulle befinnas erforderligt att tillskapa

ett organ för att tillvarata och samordna samtliga de resurser, som

kan ställas till förfogande för forskningen på veterinärmedicinens område,

förordar styrelsen att ett veterinärmedicinskt forskningsråd inrättas.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt (majoriteten) pekar i

sin motivering för att avstyrka utredningens förslag bl. a. på den integrering

av veterinärhögskolan såsom undervisningsinstitution, som kan tänkas

komma till stånd med andra universitetsinrättningar.

1 veterinärstyrelsens avstyrkande yttrande anförs bl. a. följande.

När det gäller att bedöma utredningens förslag om gemensam styrelse

måste skillnaden mellan de båda institutionerna betonas. Enklast belyses

denna av att de ärenden som hittills handlagts i de skilda styrelserna endast

i få undantagsfall varit av den karaktären att de kunnat komma i

fråga till gemensam handläggning. Motivet för den nuvarande anordningen

med gemensamma ledamöter i högskole- och anstaltsstyrelserna torde

vara ett legitimt behov av insyn.

Veterinärstyrelsen anför vidare, att möjligheterna till konfliktsituationer

mellan institutionerna ökas om eu gemensam styrelse införs, där endera

parten kan komma att dominera och där den gemensamma handläggningen

kan komma att omfatta för styrelsen mycket svårbedömbara avgöranden

till den ena eller andra partens nackdel.

Ett genomförande av utredningens förslag skulle också medföra att eu

av de fåtaliga remissinstanserna på veterinärsidan bortfaller. Veterinärstyrelscn

framhåller vidare behovet av intim samverkan mellan styrelsen och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

anstalten som centralt undersökningsorgan i samband med t. ex. sjukdomsbekämpande

och andra speciella uppgifter samt som forsknings- och enda

produktionscentrum för serum, vaccin och antigen.

Utredningens principiella synpunkter på behovet av personal,

materiel och utrustning delas i stort sett av de remissinstanser

som yttrat sig över dessa. På några punkter anmäls emellertid avvikande

meningar och kompletterande synpunkter.

Veterinärstyrelsen ifrågasätter lämpligheten av att knyta laboratorerna

till visst specialområde. Ett sådant förfarande skulle kunna hindra att de

på grund av veterinärkårens begränsade storlek fåtaliga forskarbegåvningarna

inom veterinärmedicinen tillvaratogs i önskvärd utsträckning.

Liknande synpunkter anförs av lärarkollegiet vid veterinärhögskolan.

I niversitetslärarförbundet kan av principiella skäl inte instämma i utred-i

ningens rekommendation att laboratur binds till visst ämne.

Riksrevisionsverket motsätter sig utredningens förslag att veterinärhögskolans

materielanslag skall kunna utnyttjas för att bestrida vissa reseersättningar

in. m. samt löner till mycket tillfällig personal. Enligt riksrevisionsverkets

mening bör sakanslag inte anlitas för att bestrida kostnader för

avlöningar. Hänsyn till föreliggande behov av tillfällig personalförstärkning

synes i stället böra tas vid beräkning av högskolans avlöningsanslag. Vidare

bör samtliga resekostnader bestridas från en under omkostnadsstaten uppförd

anslagspost till reseersättningar.

Utredningens ställningstagande till frågan om lokaliseringen

in. m. av den vetenskapliga veterinärmedicinska verksamheten understöds

kraftigt av styrelserna för veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska

anstalt, lärarkollegiet vid karolinska institutet samt akademiska rektorskonventet

i Stockholm. De som haft avvikande mening har framhållit,

att likheter och anknytningar mellan forskningen och utbildningen vid veterinärhögskolan

å ena sidan samt lantbrukshögskolan och de medicinska

fakulteterna å den andra motiverar att möjligheterna till en närmare samordning

undersöks eller att en samförläggning av veterinärhögskolan med

lantbrukshögskolan direkt genomförs.

Samhörigheten med hurnanmedicinen berörs av statskontoret, universitetskanslersämbetet,

statens medicinska forskningsråd och SFS. Av dessa

har statskontoret och SFS också framhållit samhörigheten mellan veterinäroch

lantbrukshögskolorna. Statskontoret anför, att någon närmare undersökning

inte har verkställts rörande samordning av den veterinärmedicinska

utbildningen med annan utbildning, överensstämmelse torde i stor utsträckning

föreligga mellan utbildningen för vet. kand.- och med. kand.- examen. Vidare torde vissa ämnen för veterinärstuderande efter vet. kand.- examen omfattas av undervisningen vid lantbrukshögskolan. Enligt universitetskanslersämbetets

uppfattning talar starka skäl för åt! veterinärhögskolan

anknyts till en större universitetsenhet. Med hänsyn till veterinärmedi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr it8 år 191)5

cinens nära samband med humanmedicinen förordar ämbetet att principbeslut

fattas om att veterinärhögskolan infogas i antingen karolinska institutet

eller i ett lärosäte utanför Stockholm. Ämbetet erinrar om de betydande

likheter, som föreligger mellan den teoretiska prekliniska utbildningen för

läkare och veterinärer. Enligt statens medicinska forskningsråd har veterinärhögskolan

sin naturliga anknytning till karolinska institutet. Sambandet

mellan veterinärmedicinsk och humanmedicinsk forskning och utbildning

påpekas jämväl av SACO, som föreslår att hithörande frågor utreds. SFS anser,

att den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen innehåller

vissa gemensamma moment med medicinsk, odontologisk och jordbruksvetenskaplig

utbildning och forskning. För att resurserna inom varje forskningsområde

skall kunna utnyttjas effektivt bör samordning och integrering

eftersträvas. SFS anser det angeläget, att denna aspekt beaktas vid den

framtida planeringen av berörda forskningsområden.

Veterinärhögskolans samhörighet med lantbrukshögskolan behandlas förutom

av statskontoret och SFS av lantbruksstyrelsen, Sveriges lantbruksförbund,

Riksförbundet Landsbygdens folk, Kooperativa förbundet och Köttbranschens

riksförbund. Lantbriiksstgrelsen understryker betydelsen av ett

nära samarbete mellan veterinär- och lantbrukshögskolorna. Åtskilliga ämnen

vid de båda högskolorna tangerar varandra och bygger på samma

grund. Högskolorna bör därför hålla fortlöpande kontakt och utnyttja varandras

forskning. Forskningen bör inriktas så att den direkt gagnar det

svenska lantbruket. Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk förordar en sammanslagning av veterinär- och lantbrukshögskolorna.

Lantbruksförbundet framhåller bl. a. följande.

Förbundet vill ta upp frågan om en samordning av jordbrukets högskolor.

I förbundets yttrande över utredningens tidigare delbetänkande uttryckte

förbundet som sin principiella uppfattning att ett samgående mellan

lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan borde kunna

medföra betydande fördelar. Förbundet framhöll därvid bl. a. att den anknytning

till både medicinsk och lantbruksvetenskaplig forskning och undervisning,

som kunde erhållas i Uppsala—Ultunaområdet talade för denna

förläggningsort framför Stockholm. Emellertid hade utredningen anfört, att

betydande svårigheter skulle vara förenade med en förflyttning av veterinärhögskolan

och med hänsyn härtill fann sig förbundet ej kunna motsätta

sig att veterinärhögskolan kvarlåg i Stockholm. Andra delbetänkandet

innehåller emellertid förslag om betydande utbyggnader vid veterinärhögskolan.

Ytterligare utbyggnader avses skola genomföras även framdeles, innebärande

alt nya markområden i veterinärhögskolans närhet kommer att

behöva utnyttjas. Stor efterfrågan på dessa områden torde föreligga för

Stockholms universitets utbyggnad. Boskapsskötseln i Stockholms omgivning

minskar, varför upptagningsområdet för ainhulatoriska kliniken maste

utökas om högskolan kvarligger i Stockholm. Undervisning i vissa ämnen,

exempelvis patologi, kräver alt studiebesök görs vid resp. kliniskt material

hämtas från Stockholm—Gävle slakteriförenings anläggningar i Uppsala.

2 Hihang till riksdagens protokoll I samt. AV 3S

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Angivna förhållanden jämte det med en sammanslagning förenade effektivare

utnyttjandet av de resurser, som totalt kan ställas till jordbruksforskningens

och den veterinärmedicinska forskningens förfogande, samt allmänna

lokaliseringspolitiska skäl utgör enligt förbundets mening starka

motiv för en lokalisering av den veterinärmedicinska forskningen och försöksverksamheten

till Uppsala—Ultunaområdet.

Riksförbundet anför bl. a. följande.

I skilda sammanhang har riksförbundet haft anledning understryka nödvändigheten

av att forsknings- och försöksresultat snabbt och på ett begripligt

sätt förs ut till det praktiska jordbruket. På husdjursområdet bedrivs

forskning vid flera olika institutioner och samordningen har inte alltid

varit den bästa. Riksförbundet har blivit alltmer övertygat om att en rationell

lösning av dessa problem kan uppnås endast vid en regelrätt sammanslagning

av lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan. Ett överförande

av den verksamhet, som nu bedrivs vid veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten, till Ultuna skulle också från andra synpunkter

sett medföra sådana påtagliga fördelar att detta alternativ nu bör tas under

allvarligt övervägande. Den i jordbrukets tjänst arbetande veterinärmedicinen

måste samordnas med övrig jordbruksforskning med bortseende från

skilda skråintressen om verksamheten skall bli till avsedd nytta för jordbruksnäringen.

Självfallet vore en förflyttning till Ultuna förenad med stora

svårigheter men borde likväl kunna planeras så att mer långvariga störningar

i verksamheten ej behövde uppstå. Utan risk för sådana störningar

borde en sammanslagning av högskolan och veterinärmedicinska anstalten

kunna genomföras.

Kooperativa förbundet ifrågasätter om inte behov föreligger av en kompletterande

undersökning rörande samordning av såväl veterinärhögskolan

som skogshögskolan med lantbrukshögskolan. En allsidigt uppbyggd och inriktad

lantbrukshögskola skulle enligt förbundets mening innebära fördelar

såväl för berörda högskolor som för det svenska lantbruket. Köttbranschens

riksförbund föreslår, att veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten flyttas till Ultuna med hänvisning bl. a. till veterinärmedinens

kontaktbehov med lantbrukshögskolan.

I fråga om den veterinärmedicinska forsknings- och utbildningsverksamhetens

lokalisering har flera remissinstanser framhållit, att markresurserna

för en framtida utbyggnad inom nuvarande område är mycket begränsade.

Till denna grupp av remissinstanser hör byggnadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet,

lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet

och Frescatikommittén. Byggnadsstyrelsen har i denna fråga framhållit

bl. a. följande.

Styrelsen har funnit, att man vid en bedömning av högskolans utbyggnadsmöjligheter

med den nuvarande lokaliseringen måste utgå ifrån att i

stort sett enbart det nuvarande högskoleområdet står till förfogande. Området

är redan nu i huvudsak utnyttjat så långt det är möjligt. Endast

smärre tillbyggnader torde kunna ske om man inte vill riva stora delar av

den nuvarande bebyggelsen. Styrelsen finner det inte möjligt att närmare

bedöma möjligheterna att genomföra den nu aktuella utbyggnaden eller be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1963

räkna kostnaderna för densamma utan att en utbyggnadsplan upprättas.

Även om en sådan plan skulle visa att de nu aktualiserade lokalbehoven

skulle, om än till förhållandevis höga kostnader, kunna tillgodoses inom

högskolans nuvarande område, kommer högskolan att på längre sikt sakna

utbyggnadsmöjligheter. — Styrelsen vill i förevarande sammanhang framhålla

att skogshögskolans område, som inte är tillnärmelsevis lika hårt utnyttjat

som veterinärhögskolans område, vid utarbetandet av utbyggnadsplan

visat sig vara otillräckligt. Enligt styrelsens mening kan det därför

bli nödvändigt att på lång sikt välja mellan att flytta veterinärhögskolan

eller skogshögskolan från det i stort sett gemensamma området vid Brunnsviken.

— Mot bakgrund av de redovisade förhållandena finner styrelsen det

inte ekonomiskt försvarbart att göra de av utredningen föreslagna stora

investeringarna inom det nuv arande högskoleområdet. Enligt styrelsens mening

föreligger sålunda starka skäl för en omlokalisering av den vetenskapliga

veterinärmedicinska verksamheten. Med hänsyn till vad utredningen

anfört i sitt första betänkande synes i första hand en förläggning till

Uppsala och i anslutning till lantbrukshögskolan böra utredas. Utöver de

fördelar som utredningen anför för en förläggning till lantbrukshögskolan

bör särskilt framhållas de möjligheter till lokal- och personalvinster, som

kan uppnås genom sambruk av lokaler, t. ex. djurstallar.

III. De veterinärmedicinska ämnesområdena

Utredningen

Virologi. Utredningen redogör först för de hittillsvarande förhållandena

i fråga om virussjukdomar hos husdjuren. Härav framgår bl. a. att den

virussjukdom som har den största betydelsen ur ekonomisk synpunkt synes

vara mul- och klövsjukan (MK).

Utredningen anför, att viss undervisning i virologi för studerande vid

veterinärhögskolan ingår i examensämnet bakteriologi. Vid högskolan finns

sedan den 1 juli 1961 en docent i ämnet. Högskolans avdelning för medicin

för icke-idisslare har vidare ett utrymme avdelat för ett mindre viruslaboratorium.

Vid statens veterinärmedicinska anstalt finns vid den bakteriologiska avdelningen

ett viruslaboratorium med en golvyta av ca 100 m". Vid laboratoriet

tjänstgör en laborator och fyra biträden. Anstalten bedriver virologiskt

arbete även vid den serologiska avdelningen.

Utredningen erinrar vidare om att förslag tidigare framlagts till utbyggnad

av den veterinärmedicinska virologiska verksamheten. För en redogörelse

för dessa förslag samt för inriktningen av hittills bedrivet veterinärmedicinskt

ekologiskt arbete torde få hänvisas till utredningens betänkande,

del I s. 106.

Enligt utredningens mening är det motiverat såväl av ekonomiska som

andra skäl att ställa betydligt förbättrade resurser till förfogande för den

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1965

virologiska verksamheten. Vid sina överväganden beträffande vilket ämnesområde

som det i första hand kan vara motiverat att ge utökade resurser

har utredningen också funnit, att inte något område torde böra sättas

före det virologiska.

Den upprustning, som utredningen funnit böra ske på den veterinärmedicinska

virologins område, motiveras av såväl forskningens och diagnostikens

som undervisningens behov. Även en upprustning inom vaccinproduktionsområdet

är starkt motiverad.

Den hittillsvarande verksamheten på det virologiska området är starkt

splittrad. Vid sina överväganden av hur ifrågavarande verksamhet i fortsättningen

bör vara organiserad har utredningen till en början funnit sig

böra undersöka, hur de olika delarna av den virologiska verksamheten griper

in i varandra och vilka anknytningar de bör ha utåt. Verksamheten

kan i viss mån uppspaltas i forskning, diagnostik, produktion och undervisning.

Samtliga verksamhetsgrenar har emellertid ett nära samband med

varandra. Det är således av stor vikt att produktionen av de virologiska

preparaten sker i nära kontakt med forskningen på området. För att produktionen

skall bli effektiv nog att kunna erbjuda goda preparat till konkurrenskraftiga

priser fordras att densamma snabbt skall kunna tillgodogöra

sig de senaste forskningsresultaten. På motsvarande sätt är det viktigt

att forskarna genom en intim kontakt med tillverkningssidan får impulser

för det fortsatta forskningsarbetet. Vad nu sagts rörande behovet

av nära kontakter mellan forskning och produktion gäller i kanske än

större män vad beträffar forskningen och diagnostiken inom området. Här

torde någon skarp gräns ofta inte kunna dras annat än så att en rent

rutinmässig diagnostik kan organiseras i fastare former än vad som är

möjligt för eu mer forskningsbetonad verksamhet.

Utredningen framhåller, att i den verksamhet som bedrivs vid statens

veterinärmedicinska anstalt ingår diagnostiken och produktionen som oundgängliga

delar av den samlade verksamheten. Detta gäller inte minst arbetet

inom den virologiska sektorn av anstaltens verksamhetsområde som

måste vara intimt knutet till verksamheten inom övriga delar av anstaltens

verksamhetsgrenar. Med hänsyn härtill bör den diagnostiska verksamheten

och den tillverkning av virologiska preparat, som planeras böra äga

rum i fortsättningen, vara förlagda till veterinärmedicinska anstalten.

Såsom framgår av det föregående är det nödvändigt med en nära kontakt

med forskningen, när det gäller båda de nyssnämnda sidorna av den virologiska

verksamheten. Men förhållandet är detsamma när det gäller undervisningen,

särskilt på ett område som utvecklar sig så snabbt som det virologiska.

Inte minst gäller detta kanske i samband med den viktiga del, som

avser forskarutbildning o. d., varvid bör uppmärksammas, att veterinärexamen

innefattar utbildning t. o. m. licentiatstadiet och att därmed den

första delen av forskarutbildningen redan inletts. Att forskarutbildningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

är eu integrerande del av en livskraftig och utvecklingsmässig forskning

torde numera vara allmänt erkänt.

Ett samlat upprustningsbehov på det virologiska området i fråga om

såväl forskning som undervisning, diagnostik och tillverkning av veterinärmedicinska

preparat har tidigare konstaterats föreligga. Enligt utiedningens

mening är det av synnerligt värde att de olika delarna a\ den Airologiska

verksamheten kan så fast som möjligt sammanhållas i en organisatorisk

enhet. Utredningen kan därför inte finna det rationellt att — för att

tillgodose det sålunda redovisade upprustningsbehovet — bygga upp eu

forsknings- och undervisningsinstilution vid veterinärhögskolan och samtidigt

tillföra statens veterinärmedicinska anstalt en sektion för den virusforskning

som enligt vad förut sagts är nödvändig som komplement till anstaltens

övriga virologiska verksamhet. En splittring av verksamheten måste

också undvikas av rena kostnadsskäl. Med beaktande av vad nu anförts

har utredningen kommit fram till att den utbyggnad av den

verksamheten, som enligt utredningens mening är motiverad på det veterinärmedicinska

området, bör ske inom en lokalt sammanhallen enhet, Ailken

med hänsyn till vad i det föregående anförts, bör vara förlagd till veterinärmedicinska

anstaltens område.

Utbyggnaden bör ske så att tillfredsställande möjligheter till virologisk

forskning bereds såväl ur de synpunkter veterinärhögskolan har att beakta

som ur dem som företräds av statens veterinärmedicinska anstalt. Verksamheten

måste vidare nära anknytas till den högre veterinäi medicinska

utbildningen, såväl vid utbildningen av de blivande veterinärerna som när

det gäller utbildningen av forskare. Produktionssidan av den virologiska

verksamheten hör vidare nära sammankopplas med anstaltens övriga produktionsverksamhet

beträffande veterinärmedicinska preparat av olika slag.

För att tillgodose ifrågavarande upprustningsbehov behövs ett betydligt

utökat lokalutrymme i förhållande till vad som nu finns tillgängligt för

ändamålet. Någon möjlighet att genom omdispositioner inom befintliga

byggnader inrymma en utvidgad verksamhet på det virologiska området

finns inte, i all synnerhet som frågor om att tillgodose utrymmeskrävande

utbyggnadsbehov jämväl inom andra ämnesområden kräver eu lösning.

Med hänsyn till det anförda och med beaktande av att verksamheten

jämväl skall kunna inrymma arbeten med höginfektiöst virus hör lokalbehovet

enligt utredningens bestämda mening tillgodoses genom särskilda

nybyggnader för institutionsbyggnad och djurstall m. in., vilka på ett tillfredsställande

sätt måste vara'' isolerade från övriga avdelningar inom veterinärmedicinska

anstaltens område och från annan omgivning.

Med beaktande av samtliga de omständigheter som i det föregående berörts

har velerinärhögskoleutredningen enhälligt funnit sig böra föreslå

inrättandet av eu virologisk institution förlagd til! statens veterinärmedicinska

anstalts område och ingående i anstalten som en särskild avdelning.

Föreståndaren för institutionen skall vara avdelningsföreståndare vid anstalten

och professor i virologi vid veterinärhögskolan. Som professor i vi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

rologi skall han ingå i högskolans lärarkollegium och där ha samma ställning

som högskolans övriga professorer.

På befattningen som avdelningsföreståndare vid anstalten och professor

i virologi vid högskolan skall i kompetenshänseende ställas motsvarande

krav som på annan professor vid högskolan. Vid utseende av befattningshavaren

skall på grund av institutionens arbetsuppgifter och storlek hänsyn

även tas till sökandes administrativa och personalledande förmåga. Utred

ningen föreslår, att till törste innehavare av professuren i virologi utses avdelningsföreståndaren

vid veterinärmedicinska anstaltens bakteriologiska

avdelning Z. Dinter, vilken enligt utredningens mening uppfyller högt ställda

krav på såväl vetenskaplig skicklighet som administrativ förmåga. Vid

den virologiska institutionen bör närmast under professorn finnas en sektion

för forskning och undervisning med personalsammansättning uppbyggd

i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som numera tilllämpas

vid universitet och övriga fackhögskolor. Liksom nu bör i den virologiska

verksamheten inrymmas en sektion för diagnostik. Denna bör förläggas

till den virologiska institutionen. Rutinverksamheten inom denna

gren av virologin kommer med all sannolikhet att öka, varför en särskild

sektion för ändamålet synes höra organiseras inom institutionen. Sektionen

bör enligt utredningens mening tillföras erforderliga resurser för att kunna

överta bl. a. all erforderlig diagnostik av MK-fallen inom landet.

I idigare har betonats det nära sambandet mellan forskning och produktion

på förevarande område. Med hänsyn härtill bör den produktion av

% ii ologiska preparat, som nu sker vid serologiska avdelningen överflyttas

till den för all virologisk verksamhet gemensamt planerade nybyggnaden.

Ifrågavarande verksamhet bör inlemmas i eu särskild produktionssektion

inom nybyggnaden.

När det gällt att ta ställning till hur den virologiska produktionssektionen

bör vara dimensionerad har utredningen haft att överväga, om produktionsverksamheten

skall innefatta MK-vaccinproduktion eller inte. Kostnadsfrågan

äi därvid av central betydelse. Vaccinkostnaderna uppgick under

åren 1951—1961 till i genomsnitt över 800 000 kr. per år. Wilhelmson

uttalade i sitt betänkande år 1957 att en ekonomisk, affärsmässig beräkning

av MK-vaccinproduktion inom landet gav plats för betydande investeringskostnader.

Enligt Wilhelmsons beräkningar skulle en investeringskostnad

för en inhemsk MK-vaccintillverkning, uppgående till mellan 5 och

6 milj. kr. \ara försvarlig. Utgifterna för inköp av vaccin har varit av

betydande storleksordning. Utredningen har funnit, att det redan av rent

produktionsekonomiska skäl torde vara iörsvarligt med investeringar för en

MK-vaccin fram ställ ning inom landet.

Frågan om MK-vaccinproduktion bör förläggas inom landet torde emellertid

inte kunna aygöras på ett rätt sätt om ställningstagandet enbart baseras

pa relationen mellan kostnaderna för inköp av en viss mängd vaccin

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kanyl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

och kostnaderna för att producera samma mängd. Andra skäl än en dylik

renodlat ekonomisk jämförelse torde böra få ges utslagsgivande betydelse.

Utredningen hänvisar till vad Wilhelmson i en utredning år 1957 uttalade

i fråga om beroendet av annat land för att anskaffa

Om också Sverige kan anses ha ett relativt gynnsamt läge i fråga om förekomsten

av MIv, så är dock hotet inför nya förluster av sjukdomen tillräckligt

stort för att nödvändiggöra en erforderlig tillgång på vaccin. Landets

förluster vid tidigare epizootier har varit betydande och överenskommelsen

med Danmark om vaccinleverans synes inte lämna tillräcklig garanti. Att

säkerställa behovet genom avtal med andra länder än Danmark har hittills

inte varit möjligt. Bortsett från att ett avtal med tämligen kort varsel kan

uppsägas, måste en överenskommelse med utlandet om vaccinleverans övei

huvud taget alltid betraktas såsom en osäker grund för beredskap, enär nya

typer eller varianter av virus kan uppträda, mot vilka det tillgängliga vaccinlagret

inte är användbart. Det säljande-producerande landet inriktar sig

på att i första hand tillgodose sitt eget behov, medan det köpande landet får

vänta.

Utredningen har funnit att i samband med upprustningen av den virologiska

forskningen och diagnostiken inom veterinärmedicinens område bör

byggas upp en produktion inom landet av MK-vaccin. Erforderliga åtgärder

för att åstadkomma en dylik produktion bör vidtas så snart som möjligt

med hänsyn till angelägenheten av att snabbt uppnå en tillfredsställande

beredskap på detta område av sjukdomsbekämpandet.

Produktionen bör förläggas till den i det föregående angivna produktionssektionen

inom den föreslagna virologiska nybyggnaden vid veterinärmedicinska

anstalten. Med hänsyn till MK-virus liöginfektiösa karaktär bör ifråvarande

del av produktionssektionen förses med tillfredsställande isoleringsanordningar

inte bara mot övriga delar av den virologiska institutionsbyggnaden,

utan även mot den återstående delen av produktionssektionen,

motsvarande det nuvarande valpsjukelaboratoriet.

För att kunna ta ställning till vilken omfattning en produktion av MKvaccin

bör ges har utredningen bl. a. undersökt möjligheterna att till utlandet,

framför allt till utvecklingsländerna, försälja eventuella överskottskvantiteter

av MK-vaccin för att bl. a. ernå en snabbare omsättning av vaccinlagret.

Såvitt utredningen kunnat finna bör man dock inte alltför mycket räkna

med denna möjlighet.

Utredningen anser att MK-vaccinproduklionen bör avvägas så att den i

tillfredsställande omfattning tryggar vårt eget lands behov av MK-vaccin.

Vid bedömandet av storleken av en vaccinproduktion för detta ändamål har

utredningen bl. a. haft att ta ställning till ett av veterinärstyrelsen framfört

krav på eu ökning av minimiberedskapen till 50 000 doser trivalent vaccin,

vilket _ med hänsyn till att hållbarhetstiden för vacciner är endast ca ett

halvt år — skulle innebära, att den dubbla kvantiteten skulle behöva produceras

årligen. Utredningen har på grundval av sina bedömanden dock ansett

sig kunna stanna vid att rekommendera, att nämnda produktion inriktas på

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

att täcka ett beredskapsbehov av 40 000 doser trivalent vaccin, vilket innebär

en produktion av nämnda mängd två gånger per år. Gjorda beräkningar har

visat, att åtgången på förbrukningsmaterial därvid kan beräknas minska i

omfattning och leda till en besparing av omkring 17 000 kr. årligen.

Med hänsyn till angelägenheten av eu rigorös kontroll av det vaccin, som

kommer till användning här i landet, men också därför att investeringar av

den storlek och art som det här blir tråga om av ekonomiska skäl bör ge avkastning,

vill utredningen i detta sammanhang understryka nödvändigheten

av att veterinärstyrelsen ges möjlighet att vid behov av MK-vaccin inom

landet i första hand använda det vaccin, som tillverkas vid anstalten. På

grund härav bör eventuella importbestämmelser utformas så att möjlighet

inte föreligger alt utan styrelsens medgivande införa MK-vaccin till Sverige.

1961 års riksdag har beträffande organisationen av statens bakteriologiska

laboratorium uttalat sig för att tillverkningen av viruspreparat och

bakteriella preparat sammanförs. Härför talade förutom driftsekonomiska

och organisatoriska skäl, att produktionen av viruspreparat i framtiden kunde

komma att ske i stordriftsliknande former. I enlighet härmed ansågs

den serologiska avdelningen vid laboratoriet böra sammanslås med virusavdelningens

sektioner för preparatframställning till en produktionsavdelning.

Av chefen för ifrågavarande avdelning borde fordras djupgående insikter

i mikrobiologi. Behovet av en god samordning av å ena sidan rutinproduktionen

och å andra sidan utvecklings- och kontrollarbetet vid avdelningen

ställde stora krav på arbetsledande och administrativ förmåga. Med

anledning härav beslöts att tjänsten placerades i B 3 och benämndes chef

för produktionsavdelning.

\ ad sålunda beslutats beträffande statens bakteriologiska laboratorium

bör enligt utredningens mening i tillämpliga delar även gälla organisationen

på den veterinärmedicinska sidan. I anledning härav föreslår utredningen,

att den virologiska produktionssektionen lokalt sammanförs med den virologiska

institutionen i övrigt men administrativt hänförs till anstaltens serologiska

avdelning, som i fortsättningen bör benämnas produktionsavdelningen.

För chefen för ifrågavarande avdelning bör gälla de kompetens- och

anställningsvillkor som föreskrivits beträffande motsvarande befattningshavare

vid statens bakteriologiska laboratorium.

Det av utredningen beräknade personalbehovet framgår av följande sammanställning.

F. n. är sammanlagt ca 17 personer sysselsatta inom det veterinärmedicinska

virologiska området. Utredningens förslag innebär, förutom en väsentlig

kvalitativ förstärkning av personalresurserna, i det närmaste en fördubbling

av personalstyrkan, varvid dock bör uppmärksammas, att tio personer

blir sysselsatta med den nytillkommande framställningen av MKvaccin.

ökningen består i en laboratorieveterinär, en assistent eller laboratorieveterinär

i högst A 23, två assistenter och tolv biträden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

25

Prof cs-

sor

Labo-

rator

Docent

eller

for-

skar-

assi-

stent

Assistent

eller la-

borato-

rieveteri-

när resp.

förste

assistent

Assi-

stent

Biträ-

des-

perso-

n al

Sum-

ma

Institutionen för

virologi

Gemensamt för

institutionen

i

5>

6

Sektionen för

forskning och

undervisning

1

1

2

3

7

Sektionen för

diagnostik

1

4

5

Produktionsav- delningens sek- tion för fram- ställning av viro- logiska preparat

Framställning

av MK-vaccin

1

3*

6

3

7

Framställning

av virologiska

preparat i öv- rigt

1

5

6

Summa

i

1

1

3

2

26

34

1 1 kontorist, 1 institutionsvaktmästare och 3 diskbiträden.

* Biträder även vid framställning av virologiska preparat i övrigt.

Anatomi och histologi. Undervisningen inom institutionen omfattar anatomi

samt allmän histologi, embryologi och mikroskopisk anatomi. I skrivelse

till utredningen har institutionsföreståndaren föreslagit uppdelning av

institutionen i två, den ena för anatomi och den andra för histologi. Såsom

skäl åberopas bl. a. att det skulle vara omöjligt för en och samma person

att kunskapsmässigt och forskningsmässigt behärska hela det veterinära

anatomiområdet.

Enligt utredningens uppfattning ligger de båda ämnena alltför nära

varandra för att det skall vara motiverat med en uppdelning av institutionen.

Ej heller har utredningen funnit skäl föreslå en uppdelning av ämnesområdet

på två professurer. Eu viss personalförstärkning finner dock

utredningen vara befogad. Således bör vid institutionen finnas assistent- och

amanuenspersonal, motsvarande 2 000 assistenttimmar. Vidare bör den nuvarande

förste assistenttjänsten ombildas till forskarassistentbefattning. Biträdespersonalen

bör enligt utredningens mening ökas med tre.

Bl. a. med hänsyn till den av utredningen föreslagna rationaliseringen av

undervisningen föreslår experten Schmiterlöw i särskilt yttrande, att institutionen

förstärks med en universitetslektor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ls proposition nr 38 år 1965

Medicinsk kemi och klinisk kemi. Utredningen anför, att kemin numera

intar en central ställning inom modern medicinsk verksamhet. De dominerande

fälten inom medicinens område var tidigare patologin och bakteriologin.

Veterinärmedicinen har, delvis som följd av sina speciella förhållanden,

längre än humanmedicinen behärskats av patologiskt-anatomiskt och bakteriologiskt

tänkande. Inom veterinärmedicinen har man först under de

senaste årtiondena börjat tillgodogöra sig kemins framsteg på ett mera avgörande

sätt.

Vid den nuvarande institutionen för allmän och medicinsk kemi handhas

den grundläggande utbildningen i kemi för blivande veterinärer. Enligt utredningens

mening bör institutionen även i fortsättningen ombesörja sådan

undervisning, men verksamheten bör vara i allt väsentligt medicinskt inriktad.

I enlighet härmed bör institutionens benämning ändras till institutionen

för medicinsk kemi. För att erhålla professur eller laboratur vid institutionen

bör i fortsättningen erfordras vetenskaplig meritering i medicinsk

kemi. Någon ändring i fråga om de högre forskarbefattningarna vid institutionen

har utredningen inte funnit erforderlig.

I fråga om kliniska centrallaboratoriet vid högskolan anför

utredningen bl. a. följande.

Den vid laboratoriet f. n. bedrivna verksamheten innefattar klinisk kemi,

såväl i form av omfattande analysverksamhet som utvecklingsarbete i samband

därmed. Vidare bedrivs vid laboratoriet klinisk hematologisk verksamhet,

viss enklare parasitologisk verksamhet samt radiobiologisk forsknings-

och kontrollverksamhet. Tyngdpunkten i verksamheten har alltmer

förskjutits mot forskning, varvid en väsentlig del av denna hänfört sig till

strålforskning. Forskningsarbetet har till övervägande del bekostats av medel

från forskningsråd o. d. utanför den ordinarie anslagsramen. Med hänsyn

til1 verksamhetens i viss mån ändrade karaktär har förslag framförts

bl. a. från lärarkollegiet vid högskolan, att föreståndarbefattningen vid laboratoriet

skall ombildas till en professur.

Utredningen anser att radiobiologisk forskning också i fortsättningen bör

handhas inom ramen för den kliniskt-kemiska verksamheten. Ej heller vill

utredningen motsätta sig att de radiobiologiska kontrolluppgifterna tills vidare

bibehålls vid centrallaboratoriet. Så småningom bör dock övervägas, om

ansvaret för denna verksamhet bör överföras till annat organ. Även den

praktiskt hematologiska verksamheten bör alltjämt vara ansluten till den

kliniskt kemiska verksamheten. Däremot behöver parasitologisk verksamhet,

sedan en av utredningen i det följande föreslagen särskild parasitologisk institution

kommit till stånd, inte längre ske vid centrallaboratoriet.

Utredningen finner starka skäl tala för att vid högskolan inrättas en

självständig professur i klinisk kemi. Utredningen föreslår att föreståndartjänsten

vid det kliniska centrallaboratoriet utbyts mot en professur samt

att laboratoriet ombildas till en institution för klinisk kemi. Till förste innehavare

av professuren anser utredningen bör utses föreståndaren för centrallaboratoriet,

laboratorn B. Åberg, vilken enligt utredningens mening

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr it8 år 1905

uppfyller högt ställda krav på såväl vetenskaplig skicklighet som administrativ

förmåga. Enligt utredningens mening är det nödvändigt att professorn

i klinisk kemi vid sin sida får en kvalificerad forskare, inriktad på

radiobiologi. För ändamålet bör institutionen tillföras eu laboratur. Den sålunda

föreslagna institutionen bör förutom undervisningen i klinisk kemi

ombesörja jämväl den i veterinärutbildningen nyligen påbörjade undervisningen

i radiobiologi.

I detta sammanhang berör utredningen frågan om de radioaktiva

isotopernas användning inom den veterinärmedicinska forskningen

samt anför därvid bl. a. följande.

Vid ett flertal av högskolans institutioner bedrivs studier där radioaktiva

isotoper används. Denna del av forskningen liksom studiet av fissionsprodukternas

öden i den animala organismen har under de senaste åren fått en

allt större omfattning. Verksamheten är av stor betydelse icke blott för den

direkt veterinärt inriktade medicinen och därmed för jordbruksnäringen i

sin helhet, utan även för den medicinska grundforskningen.

Den med isotoperna förenade strålningsrisken förutsätter central lagring

av dem liksom central rådgivning för deras användning i tekniskt avseende.

De lokaler, som f. n. står till buds inom högskolan, är otillräckliga och ej

byggda med hänsynstagande till nödvändiga säkerhetsåtgärder eller ändamålsenlighet

ur forskningssynpunkt. Försöken försvåras i hög grad eller kan

i vissa fall omöjliggöras genom nämnda brist.

Utredningen förordar, att serviceverksamheten med isotoper förläggs till

den kliniskt kemiska institutionens radiobiologiska avdelning. Enligt utredningens

uppfattning är det vidare nödvändigt att ett specialstall för isotopförsök

inrättas, som likaledes bör hänföras till institutionen för klinisk

kemi. Verksamheten bör utformas så, att inte endast högskolans institutioner

utan även veterinärmedicinska anstalten får sitt behov av service på

ifrågavarande område tillgodosett.

Med hänsyn till den snabba utvecklingen beträffande den kemiska bekämpningen

av ogräs, skadedjur, insekter in. fl. föreslår utredningen eu

upprustning av den veterinärmedicinska forskningen och den praktiskvetenskapliga

verksamheten på t o x i k o 1 o g i n s område. Enligt utredningens

mening medför de ökade uppgifterna inom toxikologin behov av

eu väsentlig personalförstärkning vid såväl veterinärhögskolan som veterinärmedicinska

anstalten. Vid högskolans institution för farmakologi hör sålunda

inrättas en laboratur för ändamålet med härtill erforderlig assistentoch

biträdeshjälp. Även anstaltens kemiska laboratorium hör förstärkas med

en befattning som laborator och med vissa biträdestjänster. Med hänvisning

till utredningsuppdragets innebörd avstår utredningen från att tramlägga

förslag rörande organisationen av anstaltens kemiska laboratorium i (ivrigt.

I detta sammanhang diskuterar utredningen även möjligheter till viss i nt

e g r a t i o n av högskolans och veterinärmedicinska

anstaltens kemiska v e r k s a in h e t. Utredningen finner det dock

ändamålsenligt att nämnda verksamhet alltjämt hålls organisatoriskt åt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

skild och att den nu nödvändiga upprustningen anpassas därefter. Det är

emellertid enligt utredningens mening viktigt att fördelningen av uppgifter

på förevarande område vid varje given tidpunkt kan göras rationell, så att

ej incitament till onödigt dubbelarbete eller till att vissa viktiga områden ej

blir bearbetade uppkommer. Användningen av såväl personella som materiella

resurser bör därför såvitt möjligt samordnas. I överensstämmelse

härmed förordar utredningen, att de rutinmässiga giftundersökningar, som

t. n. utförs vid såväl högskolan som anstalten, i fortsättningen ombesörjs

av anstaltens kemiska laboratorium. Vidare bör laboratoriet, där så är tekniskt

möjligt, handha substratberedningen för såväl anstaltens som högskolans

behov.

Vad gäller utformningen av högskolans båda kemiska institutioner finner

utredningen starka skäl tala för dels en så nära samordning som möjligt av

verksamheten i lokalt hänseende, dels en organiserad samverkan mellan

de två institutionerna.

Utredningen anför, att högskolans nuvarande kemiska institution och dess

kliniska centrallaboratorium har otidsenliga och otillräckliga lokaler. Enligt

utredningens mening bör nämnda lokalfrågor lösas i ett sammanhang och på

sådant sätt att de båda enheterna sammanförs i en gemensam nybyggnad

innefattande även det föreslagna isotopstallet. Vissa utrymmen, som är kostsamma

att uppföra, samt viss kostnadskrävande utrustning kan därvid nyttjas

gemensamt. Likaså torde förutsättningar uppstå för gemensam användning

av viss personal, såsom instrumentmakare, vaktmästare in. fl.

För att åstadkomma en organiserad samverkan mellan de två institutionerna

föreslår utredningen att en institutionsgrupp bildas under ledning av

en prefekt, till vilket en av professorerna bör utses av styrelsen för högskolan

och veterinärmedicinska anstalten. I övrigt bör institutionsgruppen utformas

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som för motsvarande ändamål

föreslagits av universitetsutredningen.

Fysiologi. Undervisningen vid denna institution behandlar cirkulationsapparatens

och andningens fysiologi, nerv- och muskelfysiologi, digestion

och ämnesomsättning samt de endokrina organen, utsöndringsorganen och

sinnesorganen. Den vid institutionen bedrivna forskningen omfattar såväl

grundforskning som tillämpad forskning med avseende på olika fysiologiska

problem inom veterinärmedicinen.

Föreståndaren för fysiologiska institutionen har bl. a. föreslagit att en

tjänst som kvalificerad fysiker inrättas vid högskolan. Enligt föreståndaren

förutsätter den moderna biologiska forskningens arbetsmetoder i många

fall avancerade kunskaper i fysik och matematik. De nuvarande tekniska

medarbetarna vid institutionen — en läroverksingenjör och en laboratorietekniker,

som avlönas med stöd av medel från medicinska forskningsrådet

— utnyttjas intensivt av ett flertal av högskolans institutioner. Bland tekniska

uppgifter, som förekommer vid institutionen nämns nybyggnad av

elektronisk apparatur samt serviceverksamhet beträffande dylika anläggningar

inom högskolan.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Enligt utredningens mening är det av värde, att den vetenskapliga veterinärmedicinska

organisationen får tillgång till viss kvalificerad expertis på

det tekniska området. I sitt utlåtande över en genom statskontorets försorg

verkställd utredning rörande teknisk institution inom Stockholms universitet

(SOU 1963: 1) har utredningen framhållit, att en anslutning till ifrågavarande

institution på sätt föreslagits inte innebär en lösning av hela problemet

beträffande den tekniska serviceverksamheten vid veterinärhögskolan.

Utredningen föreslår sålunda att för ändamålet till en början inrättas en

tjänst som laboratorieingenjör i högst A 23. Organisatoriskt bör befattningen

hänföras till institutionen för fysiologi. Innehavare av tjänsten, som bör

vara kvalificerad civilingenjör eller filosofie magister från matematisk-naturvetenskaplig

fakultet, bör bistå även högskolans övriga institutioner och

veterinärmedicinska anstalten med tekniska serviceuppgifter på förevarande

område.

Frågan om de veterinärmedicinska forskningsinstitutionernas behov av

hand- och lokalverkstäder liksom av övrig teknisk expertis kommer att narmare

beröras i det följande.

Farmakologi. Vid den av 1948 års riksdag beslutade omorganisationen av

högskolan tilldelades den år 1949 inrättade institutionen för farmakologi en

professur men ej någon laboratur. Institutionsföreståndaren har föreslagit

bl. a., att en laboratur inrättas vid institutionen. Genom beslut av 1964 års

riksdag har nämnda befattning inrättats fr. o. in. den 1 juli 1964. För att

tillgodose vissa ökade krav på den veterinärmedicinska forskningen och undervisningen

inom toxikologins område har utredningen vid behandlingen

av ämnena medicinsk och klinisk kemi, som framgått av det föregående, föreslagit,

att institutionen för farmakologi tillförs ytterligare en laboiatui

jämte erforderlig assistent- och biträdeshjälp.

Bakteriologi och epizootologi. Enligt utredningens mening bör ämnena

bakteriologi och epizootologi alltjämt sammanhållas inom en professur. Utredningens

förslag om att ämnet virologi skall utbrytas ur institutionen för

bakteriologi och epizootologi samt erhålla en egen professur synes ej böra

inverka på institutionens behov av högre betattningar. En till institutionen

knuten docentur i virologi bör dock överföras till den nya virologiska institutionen.

Utredningen anför, att veterinärmedicinsk vetenskaplig verksamhet på

bakteriologins område jämväl bedrivs vid veterinärmedicinska anstaltens

bakteriologiska och serologiska avdelningar. F. n. ingår även virologiskt

arbete i nämnda avdelningars verksamhet. 1 enlighet med utredningens

förslag i det föregående skall dessa uppgifter överföras till eu särskild virologisk

organisation.

Enligt utredningens mening blir anstaltens bakteriologiska avdelning

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

även efter avskiljandet av den virologiska verksamheten av sådan omfattning

och karaktär, att densamma bör bestå såsom en särskild avdelning

inom anstalten. I och med överförandet av viruslaboratoriet till den särskilda

virologiska organisationen bortfaller emellertid behovet av eu av laborat

urer na vid den bakteriologiska avdelningen.

Bakteriologiska spörsmål kommer även i fortsättningen att behandlas

såväl vid högskolan som vid anstalten. Det bär enligt utredningens mening

åvila styrelsen för högskolan och statens veterinärmedicinska anstalt att

tillse, att resurserna inom nämnda område kommer till effektiv och ändamålsenlig

användning.

F. n. utför högskolans institution för bakteriologi och epizootologi bakteriologisk-diagnostiska

rutinundersökningar på material, främst från högskolans

institutioner för kirurgi och medicin för icke-idisslare samt dess

patologisk-anatomiska institution. Motsvarande undersökningar på material

från bl. a. högskolans institutioner för obstetrik och gynekologi samt

medicin för idisslare och dessa institutioners ambulatoriska verksamhet

utförs av anstaltens bakteriologiska avdelning. Enligt utredningens mening

bör rutinundersökningar av här ifrågavarande slag i princip utföras vid

sistnämnda avdelning. Endast till den del, sådana undersökningar har ett

direkt värde för institutionens egen forskning och undervisning, hör de ske

vid högskolans institution för bakteriologi och epizootologi.

Veterinärmedicinsk parasitologi. Den vetenskapliga verksamheten på parasitologins

område är koncentrerad till veterinärmedicinska anstaltens parasitologiska

laboratorium. Forskningsarbetet vid laboratoriet bygger i stor

utsträckning på det omfattande undersökningsmaterial, som kommer laboratoriet

till handa, främst från anstaltens patologisk-anatomiska avdelning.

Då avdelningen är den enda i sitt slag i landet, anlitas den även av

andra veterinärmedicinska institutioner samt av veterinärer, läkare, hälsovårdsnämnder,

slakterier, läkemedelsfabriker, militär- och polismyndigheter

m. fl.

Utredningen framhåller, att någon fortlöpande parasitologisk forskningsverksamhet

inte förekommer vid veterinärhögskolan. I viss utsträckning

utförs dock parasitologiska undersökningar vid högskolans kliniska centrallaboratorium.

Enligt beslut vid omorganisation av högskolan år 1948

skall undervisningen i parasitologi omhänderhas av befattningshavare vid

statens veterinärmedicinska anstalt. T. o. in. läsåret 1959/60 var föreståndaren

för anstaltens parasitologiska laboratorium speciallärare i ämnet. Undervisningen

har därefter ombesörjts genom ett provisoriskt arrangemang

med anlitande av förutvarande professorn i födoämneshvgien, bakteriologi

och parasitologi vid högskolan. Därjämte sker undervisning i tillämpad parasitologi

inom ämnena patologisk anatomi, medicin för icke-idisslare, medicin

för idisslare samt födoämneshygien.

I skrivelse till utredningen har högskolans lärarkollegium framfört krav

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

på en betydligt vidgad forskning inom parasitologin samt större resurser

för denna vetenskaps bedrivande ävensom för undervisningen i ämnet. De

parasitära sjukdomarnas stora betydelse och parasitologins växande omfattning

utgör enligt kollegiets uppfattning mycket starka motiv för att

inrätta en särskild professur i ämnet vid högskolan. Till professuren föreslås

knytas en institution som i princip bör byggas upp på samma sätt som

flertalet av de prekliniska institutionerna.

Utredningen understryker vikten av att de parasitologiska problemen i

fortsättningen ägnas en betydligt ökad uppmärksamhet i såväl forskningssom

under vi sningshänseende. Formerna för animalieproduktionen och den

relativa fördelningen av densamma på djurslag har under senare år väsentligt

ändrats. Detta har medfört en kraftig ökning av risken för parasitangrepp

och därav betingad spridning av parasitära sjukdomar. Detta innebär

enligt utredningens mening en allvarlig fara såväl privatekonomiskt

som samhällsekonomiskt.

Vid sina överväganden rörande den organisatoriska uppbyggnaden av

den parasitologiska verksamheten har utredningen funnit starka skäl tala

för att inom veter inär högskoleorganisationen inrätta en särskild parasitologisk

institution med en professor som föreståndare. Utredningen har härvid

även beaktat parasitologins ökade betydelse för humanmedicinen. Nya

rön inom andra områden, t. ex. inom immunoterapin, anses också tala för

att en intensifierad forskningsverksamhet på det parasitologiska fältet skulle

kunna ge stora vinster.

Enligt utredningens mening bör all forskning och undervisning på det

parasitologiska området vid högskolan handhas inom ramen för den föreslagna

institutionen. Detta innebär bl. a. att den undervisning i parasitologi,

som f. n. sker vid vissa av högskolans institutioner samt den mindre

undersökningsverksamhet, som ombesörjs av det nuvarande kliniska centrallaboratoriet,

bör överföras till den nya institutionen.

Med hänsyn till den organisation på parasitologins område, som redan

finns vid veterinärmedicinska anstalten, finner utredningen det emellertid

inte rimligt, att medel skall ställas till förfogande för en uppbyggnad av

en ny, i viss mån parallell organisation vid högskolan. Mot denna bakgrund

förordar utredningen, att den i det föregående föreslagna institutionen

för parasitologi lokalt placeras vid veterinärmedicinska anstalten. Inom

ramen för sagda institution bör ombesörjas icke blott forskning och undervisning

för veterinärhögskolans behov utan även de uppgifter för anstaltens

räkning, som nu handhas av anstaltens parasitologiska laboratorium. Professorn

i ämnet bör därför i egenskap av avdelningsföreståndare vid anstalten

ha ansvaret för såväl den praktisk-vetenskapliga verksamheten som

forskningen på området för anstaltens behov. Organisationen av verksamheten

blir i enlighet härmed en motsvarighet till vad utredningen i annat sammanhang

föreslagit beträffande virologin.

På grund av ämnesområdets stora omfattning och då den föreslagna in
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

stitutionen allt torttarande kommer att vara den enda forskningsinstitutionen

i sitt slag i landet, finner utredningen det nödvändigt att institutionen

tillförsäkras minst två högre forskarbefattningar. I enlighet härmed

bör vid densamma utöver professuren inrättas en laboratur. Hinder synes

inte böra möta att Kungl. Maj :t efter framställning av styrelsen beslutar om

viss uppdelning av ämnesområdet mellan innehavarna av dessa toppbefattningar.

Utredningen delar till fullo den av lärarkollegiet uttalade uppfattningen,

att verksamheten vid den nya institutionen mer än hittills bör inriktas på

de medicinska aspekterna av parasitologins problemkomplex. Den kvalificerade

vetenskapliga personalen bör därför om möjligt ha en häremot svarande

meritering. I överensstämmelse med vad nu sagts synes ämnet böra

heta veterinärmedicinsk parasitologi och institutionen benämnas institutionen

för veterinärmedicinsk parasitologi.

Ett bifall till utredningens förslag medför att nuvarande avdelningsföreståndartjänst

vid veterinärmedicinska anstaltens parasitologiska laboratorium

kan indras. Om vid utbytet av anstaltens avdelningsföreståndartjänst

mot en professur innehavaren av förstnämnda befattning ej innehar den

medicinska meritering, som krävs för att erhålla någon av de av utredningen

föreslagna forskarbefattningarna, bör de med laboraturen avsedda uppgifterna,

så länge avdelningsföreståndaren kvarstår i tjänst, anförtros denne

samt laboratorstjänsten under tiden hållas vakant.

Experten Schmiterlöw föreslår i ett särskilt yttrande, att en parasitologisk

institution upprättas vid högskolan med professor och övrig personal i överensstämmelse

med av utredningen uttalade allmänna riktlinjer rörande personalsammansättningen

vid de olika enheterna. Institutionen bör enligt

Schmiterlöw förläggas till veterinärmedicinska anstalten med utnyttjande

av där redan förefintliga resurser inom parasitologin, men administrativt

sortera under högskolan. Den övriga delen av den parasitologiska institutionen,

den diagnostiska avdelningen, föreslås administrativt sortera under veterinärmedicinska

anstalten och således vara underställd anstaltens föreståndare.

Patologi. Ämnesområdet patologisk anatomi omfattar f. n. allmän patologi

och patologisk anatomi. Undervisningen i allmän patologi sker genom föreläsningar,

kurser och demonstrationer. I fråga om patologisk anatomi sker

undervisningen i form av föreläsningar, obduktionskurs, obduktionsdemonstrationer

och av de studerande självständigt utförda obduktioner.

Vid institutionen utförs obduktioner av kadaver samt undersökning av

organ och organdelar från döda djur. Såsom framgått vid behandlingen av

ämnet parasitologi, utförs obduktioner samt patalogisk-anatomiska undersökningar

även vid veterinärmedicinska anstaltens patologisk-anatomiska

avdelning. Utredningen anför, att anstaltens ifrågavarande material, som

kommer från hela landet, kompletterar högskolans eget material och är till

nytta i undervisningen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kangl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Utredningen föreslår i avsnittet rörande undervisningsfrågor att de nuvarande

examensämnena allmän patologi och patologisk anatomi sammanförs

till ett ämne benämnt patologi. I överensstämmelse härmed förordar

utredningen, att beteckningen patologi införs för såväl professuren i ämnet

som för därtill hörande institution. Utredningen föreslår i nämnda avsnitt

även vissa ändringar i undervisningen vid förevarande institution.

I anslutning till diskussioner rörande ändringar av patologiundervisningen

har institutionsföreståndaren framhållit för utredningen, att ett genomförande

härav medför starkt ökade krav på institutionens lärarkrafter.

Vid institutionen finns f. n. förutom professor en högre vetenskaplig befattning,

en prosektor. Institutionsföreståndaren har ansett erforderligt,

att institutionen tillförs bl. a. en prosektorstjänst utöver den redan befintliga.

Utredningen finner, att en viss förstärkning av den kvalificerade vetenskapliga

personalen vid institutionen är motiverad. Patologiundervisningen

i sin helhet kommer nämligen enligt utredningens förslag att ingå i den

del av studieplanen för högskolan, som ligger efter kandidatstadiet och

sålunda vid andra lärosäten motsvarar licentiandstudierna, vilka i allmänhet

leds av professorer och laboratorer eller däremot svarande befattningshavare.

Enligt utredningens uppfattning är emellertid i förevarande fall en

annan befaltningstyp än den av institutionsföreståndaren angivna att förorda.

Med hänsyn till att personalförstärkningen helt betingas av institutionens

undervisningsuppgifter, föreslår utredningen att en befattning som

universitetslektor inrättas vid institutionen. I detta sammanhang erinrar

utredningen om att även vissa befattningshavare vid veterinärmedicinska

anstalten med kvalificerad vetenskaplig kompetens inom ämnesområdet bör

kunna utnyttjas för specialföreläsningar o. d. i samband med patologiundervisningen

vid högskolan.

Från såväl högskole- som anstaltshåll har utryckts önskemål, att undersökningsmaterialet

vid anstaltens palologisk-anatomiska avdelning skall

utnyttjas vid högskoleundervisningen i ämnet. Utredningen vill för sin

de! starkt understryka vikten av ett dylikt samarbete. Det bör även ske i

den formen, att anstaltens patologisk-anatomiska avdelning snabbt får tillgång

till de rön och erfarenheter, som framkommer vid forskningen inom

högskolans patologiinstitution. Obduktionsverksamheten vid högskolans

nämnda institution bör i fortsättningen begränsas till att avse material,

som har ett omedelbart intresse för den vid institutionen bedrivna forskningen

och undervisningen.

Obduktionsverksamheten vid högskoleinstitutionen sker f. n. i stor utsträckning

avgiftsfritt även beträffande uppdrag, som inkommer från andra

håll än högskolans kliniker, medan vid anstaltsavdelningen ersättning

alltid ultas enligt fastställd taxa för ifrågavarande uppdrag. Detta har lett

till en viss snedbelastning. Fn stor mängd obduktionsmaterial har insänts

3 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 38

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1065

till högskolans patologiska institution och måst behandlas där, även då

det inte haft något direkt värde för institutionens arbete. Utredningen anser

det viktigt, att institutionen befrias från skyldigheten att gratis utföra

obduktioner och andra patologisk-anatomiska undersökningar.

Sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Undervisningen vid den nuvarande

institutionen för avelsbiologi och husdjurshygien omfattar tre tentamensämnen,

nämligen utfodrings- och hälsovårdslära, exteriör- och raslära samt

ärftlighets- och avelslära. Utvecklingen under senare år har alltmer gått i

den riktningen, att huvudvikten lagts på å ena sidan utfodrings- och hälsovårdsläran

samt a andra sidan ärftlighets- och avelsläran. Exteriör- och

raslära har mera kommit att bli veterinärt allmänbildande ämnen.

Forskningen inom institutionen bedrivs i huvudsak efter två linjer__

husdjurshygien och arvssjukdomar. Utredningen anför, att forskningen inom

båda dessa områden undergår en intensiv utveckling, övergången från

en mera extensiv till en intensiv djurhållning med ökad produktivitet har

skapat många problem i fråga om djurens konstitution och hållbarhet inför

ökade påfrestningar. Vidare medför inriktningen av jordbruksproduktionen

mot nya driftsformer åtskilliga problem av hygienisk natur.

Vid institutionen finns en professur och en laboratur. önskemål har

framförts — såväl nu som av 1946 års högskoleutredning — om en uppdelning

av ämnesområdet på två professurer. Som skäl för uppdelningen har

bl. a. angetts, att omfattningen av ämnesområdet och den intensiva utvecklingen

inom detsamma gör det omöjligt för en person att behärska

hela det vetenskapliga fält, som skall täckas av den nuvarande professuren.

I anledning av nämnda önskemål erinrar utredningen om att det vid lantbruksliögskolan

har ställts betydande resurser till forskningens och undervisningens

förfogande inom ämnesområden, som nära gränsar till nu ifrågavarande

institutions verksamhetsfält. Utredningen syftar därvid på den upprustning

av forskning, försök och högre undervisning på jordbrukets område,

som beslutades av 1961 års riksdag. I samband med upprustningen

har gjorts gällande att området för forskningen vid veterinärhögskolans institution

till väsentliga delar sammanfaller med forskningsområdet för motsvarande

institutioner vid lantbrukshögskolan.

Utredningen vill i och för sig inte jäva det sistnämnda påståendet. Emellertid

är den ekonomiska betydelsen av forskningen på dessa områden stor.

Det synes inte vara motiverat att minska på de resurser, som f. n. totalt

ställs till denna forsknings förfogande. Utredningen framhåller, att vid veterinärhögskolan

forskningen på förevarande områden bör koncentreras på

de veterinärmedicinska delarna samt att detta redan nu synes vara fallet.

Enligt utredningens mening skulle i och för sig kunna diskuteras att

förlägga den husdjursgenetiska forskningen och undervisningen i sin helhet

till lantbrukshögskolans institution för husdj ursförädling. Emellertid

finns och kommer även i fortsättningen att finnas uppgifter inom det genetiska

forskningsfältet, som har direkt veterinärmedicinsk anknytning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Ifrågavarande verksamhet bör därför vara knuten till veterinärhögskolans

förevarande institution, som bör erhålla det mera adekvata namnet institutionen

för sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Med hänsyn bl. a. till den

betydande förstärkning av forskningsresurserna för genetik samt för husdjurens

utfodring och vård som skett vid lantbrukshögskolan och med beaktande

jämväl av angelägna upprustningsbehov inom andra delar av veterinärmedicinen

finner sig utredningen inte kunna förorda att en professur

i ämnet tillskapas. Vid tillsättande av befattningarna som professor och

laborator vid institutionen bör framdeles beaktas att den ena befattningshavaren

företräder ämnesdelen sjukdomsgenetik och den andra ämnesdelen

husdj urshygien.

Den rådgivnings- och upplysningsverksamhet i husdj urshygieniska och

sjukdomsgenetiska frågor, som f. n. bedrivs vid institutionen, bör enligt

utredningens mening få fortsättas och om möjligt intensifieras. Utredningen

ifrågasätter emellertid om sagda verksamhet är av den art, att den skall

ombesörjas av den reguljära forskarpersonalen. Utredningen föreslåi-, att

rådgivningsverksamhet, till den del den avser husdjurshygieniska frågor,

ombesörjs av en konsulent samt förordar, att en sådan befattning inrättas

för ändamålet. Till den närmare utformningen och placeringen av den nu

föreslagna konsulentbefattningen återkommer utredningen i samband med

att den behandlar konsulentverksamheten vid veterinärmedicinska anstalten.

I detta sammanhang har utredningen berört den verksamhet, som äger

rum vid högskolans avdelning för hovsjukdomar, hovbeslagslära och anspannslära.

Avdelningen förestås av en lärare i Bo 1. För övrigt finns en

förste assistent samt sex biträdes- och hovslagar tjänster. Vid avdelningen är

anordnad en hovslagarskola.

Utredningen har vid sina överväganden funnit, att avdelningen inte bör

bibehållas som en särskild avdelning vid sidan av övriga institutioner. I

stället bör hovbeslags- och anspannsläran inordnas i nyss nämnda institution

för sjukdomsgenetik och husdj urshygien, medan läran om hovens

sjukdomar i fortsättningen bör behandlas inom institutionen för kirurgi.

Med hänsyn till bl. a. den starkt minskade hästanvändningen inom landet

synes även lärarbefattningen vid avdelningen kunna indras. Vissa uppgifter

av i huvudsak rådgivningskaraktär på hovvårdens och klövvårdens område

bör åvila den i det föregående omnämnda konsulenten. Denne bör även

kunna omhänderha viss del av undervisningen i dessa ämnen.

Enligt utredningens mening bör sådan verksamhet, som är främmande

för veterinärhögskolans funktion som centrum för forskning och högre undervisning,

i princip inte längre åläggas högskolan. I enlighet härmed föreslår

utredningen att den vid högskolan befintliga hovslagarskolan utbryts ur

organisationen och i stället inordnas i den av lantbruksstyrelsen administrerade

utbildningsverksamheten.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1965

Ledamöterna Lagerlöf och Wilhelmson föreslår i en reservation med instämmande

av experterna Hansen och Schmiterlöw, att den nuvarande institutionen

för avelsbiologi och husdj urshygien uppdelas på två institutioner

med var sin professur, en för sjukdomsgenetik och en för husdj urshygien.

Til] professuren i sjukdomsgenetik bör hänföras avels- och ärftlighetslära

samt raslära, till professuren i husdj urshygien utfodringslära, hälsovårdslära

samt hovvård och anspannslära jämte exteriörlära. Härvid förutsätts,

att den nuvarande professuren och laboraturen vid institutionen anknyts till

institutionen för husdj urshygien. Professuren i sjukdomsgenetik bör däremot

tillsättas i vanlig ordning. Även denna institution bör förses med en lahoratur

samt med hjälpkrafter och övriga resurser i enlighet med de riktlinjer

som angetts av utredningen för högskolans andra vetenskapliga institutioner.

Röntgenologi. Högskolans röntgenavdelning meddelar undervisning i röntgenologi

samt utför erforderliga röntgenundersökningar och röntgenbehandlingar

för högskolans räkning. Forskningen inom avdelningen är huvudsakligen

inriktad på röntgendiagnostik och sådan experimentell fysiologi

och kirurgi, där avancerade röntgenundersökningar ingår. I vissa

fall bedrivs forskning i intimt samarbete med karolinska institutet och dess

undervisningssjulthus.

Vid avdelningen finns en högre vetenskaplig befattning, en laboratur.

Från lärarkollegiet har i olika sammanhang yrkats på en höjning av avdelningsföreståndarens

ställning från laborator till professor.

Utredningen anför, att röntgenologin kommit att spela en allt mera betydelsefull

roll för såväl den veterinärmedicinska forskningen som den kliniska

sjukvården. Då det finns anledning att räkna med att i framtiden allt

fler veterinärer i sin dagliga gärning kommer att få användning av röntgen

i olika avseenden ökar behovet av en god utbildning på förevarande område.

Den röntgenologiska verksamheten vid veterinärhögskolan anses vidare

ha stor betydelse även för den komparativa medicinen. Högskolan bör

därför tillförsäkras kvalificerad sakkunskap på det röntgenologiska området.

Utredningen föreslår, att laboratur i ämnet utbyts mot professur samt

att röntgenavdelningen samtidigt ombildas till en institution för röntgenologi.

Utredningen föreslår, att till förste innehavare av professuren utses laboratorn

i ämnet S.-E. Olsson, vilken enligt utredningens mening uppfyller

högt ställda krav på såväl vetenskaplig skicklighet som administrativ

förmåga. Någon ytterligare högre befattning vid institutionen synes t. v.

inte erforderlig.

Kirurgi. Forskningen och undervisningen vid högskolans institution för

kirurgi har tidigare, i likhet med veterinärmedicinen i övrigt, huvudsakligen

varit inriktad på hästens sjukdomar och därmed sammanhängande problem.

Under senare tid har en förskjutning mot hundar, nötkreatur och svin ägt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 ur 1965 37

rum, men hästkirurgin utgör fortfarande en inte obetydlig del av institutionens

verksamhet.

Utredningen har övervägt om den fortgående utvecklingen mot minskat

hästantal i landet inte borde återspeglas i en viss reducering av den kirurgiska

institutionens omfattning. I det föregående har utredningen emellertid

föreslagit, att den verksamhet, som f. n. bedrivs vid högskolans avdelning

för hovbeslag m. m., i fortsättningen bör, till den del densamma avser

läran om hovens sjukdomar, behandlas inom institutionen för kirurgi. I

det särskilda undervisningsavsnittet kommer utredningen vidare att föreslå,

att utbildningen i ämnet kirurgi väsentligt koncentreras och effektiviseras.

Även utvecklingen på nötkreaturs- och svinskötselns områden samt av den

slutna djursjukvården ställer krav på forskningen och undervisningen på

kirurgins område. Vidare erinrar utredningen om humanmedicinens behov

av medverkan från den veterinära kirurgins sida. Utredningen anser mot

denna bakgrund, att en inskränkning av resurserna för den veterinärmedicinska

kirurgin inte är motiverad.

Personalsammansättningen i vad avser högre vetenskapliga befattningar

vid institutionen motiverar enligt utredningen, att vid densamma inrättas

två forskarassistentbefattningar. Ett utbyte av de nuvarande tjänsterna

som förste assistent mot forskarassistenttjänster är emellertid inte helt

genomförbart. Utredningen anser, att institutionen liksom en del av de i

det följande behandlade institutionerna har behov av speciella av djursjukvården

betingade heltidsanställda veterinärer. De bör lämpligen benämnas

klinikveterinärer och placeras f. n. i högst lönegrad A 23. Utredningen föreslår,

att kirurgiska institutionen bör tillföras två sådana tjänster.

Utredningen berör även frågan om tillförseln av djurmaterial till institutionens

kliniker. Enligt utredningens mening synes omfattningen av hundklientelet

f. n. vara alltför stor. Verksamheten i fråga om hundar bör inte

ges större dimensioner än vad som är motiverat av undervisningens och

forskningens behov. Frågan om att anordna hundsjukhus i erforderlig omfattning

inom Stockholmsområdet bör lösas i annan ordning.

Hästklientelet vid institutionen utgörs huvudsakligen av sporthästar med

kroniska hältor. Enligt utredningens mening är ökad tillförsel av hästar med

akuta kirurgiska sjukdomar önskvärd. Det aktuella utbildningsbehovet kräver

vidare en väsentlig utökning i fråga om tillförseln av nötkreatur och svin.

Institutionen bör i detta syfte ges ökade resurser för djurens utfodring och

vård samt transport. Den framtida utformningen av högskolans ambulatoriska

klinikverksamhet är av betydelse i detta sammanhang. Detta spörsmål

liksom frågorna om hur materialtillförseln till högskolans olika institutioner

bör organiseras tar utredningen upp när den behandlar institutionen för

obstetrik och gynekologi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kunyl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Medicin I. Undervisningen vid den nuvarande institutionen för medicin

för icke-idisslare omfattar häst, svin, hund, katt, pälsdjur och fjäderfä. Vid

institutionen finns en professur och en laboratur. Föreståndaren för institutionen

har begärt, att ytterligare en laboratur inrättas. Det har bl. a. framhållits,

att kraven på institutionen vuxit starkt genom svin- och fjäderfäavelns

ökade betydelse.

Utredningen vitsordar, att institutionens arbetsuppgifter ökat avsevärt genom

främst svinskötselns ökade ekonomiska betydelse. Även fjäderfä- och

pälsdjursaveln har under senare tid visat en kraftig expansion, vilket medfört

behov av en intensiv forskning och undervisning rörande dessa djurslags

sjukdomar. Utredningen föreslår därför att en laboratur inrättas vid institutionen,

närmast för forskningen rörande svin och fjäderfä. Samtidigt bör

två speciallärarbefattningar i svin- och fjäderfähälsokontroll, vilka nu innehas

av konsulenter vid veterinärmedicinska anstalten, kunna indras. En

speciallärartjänst i hälsokontroll av pälsdjur bör dock bibehållas. Vidare bör

två klinikveterinärtjänster inrättas, närmast som ersättning för befattningarna

som heltidssysselsatta förste assistenter.

Utredningen föreslår att förevarande institution och ämne i fortsättningen

kallas medicin I.

Medicin II. Undervisningen vid den nuvarande institutionen för medicin

för idisslare omfattar nötkreaturens, fårens och getternas interna medicin.

Förutom en professur finns vid institutionen bl. a. en laboratur. Institutionsföreståndaren

har yrkat bl. a., att en laboratur i förebyggande medicin

inrättas.

Enligt utredningens uppfattning föreligger inga sådana skäl att någon

ändring av antalet högre lärarbefattningar vid institutionen kan anses motiverad.

Däremot föreslås i ett följande avsnitt att en befattning som konsulent

för får- och ungnötssjukdomar inrättas. Med hänsyn till verksamhetens

omfattning bör även en tjänst som klinikveterinär inrättas, närmast avsedd

för den kliniska sjukvårdens behov. Vidare föreslås vissa förstärkningar på

biträdessidan.

Vid bifall till utredningens förslag kommer professorn och laboratorn vid

institutionen att avlastas en betydande del av nuvarande arbetsbörda. Härigenom

synes i större utsträckning än f. n. kunna behandlas vissa av institutionsföreståndaren

omnämnda forskningsuppgifter rörande förebyggande

medicin. Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att den vid högskolan

tillämpade ämnes- och institutionsuppdelningen gör att motsvarande

uppgifter ingår i arbetsuppgifterna vid ett flertal av högskolans institutioner.

Utredningen anser att de båda medicinska institutionerna i fortsättningen

bör benämnas medicin I resp. medicin II.

Obstetrik och gynekologi. Undervisningen vid institutionen omfattar graviditetens

och förlossningens fysiologi, patologi och terapi, rubbningar i fort
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

plantningsförmågan, artificiell insemination och juversjukdomar. Förutom

professorn finns i fråga om högre befattningar två laboraturer vid institutionen.

Av de båda laboratorerna har den ene sin verksamhet i huvudsak förlagd

till institutionens stationära klinik och den andra huvudsakligen till den

ambulatoriska kliniken.

Förslag har framförts till utredningen, att den ambulatoriska kliniken borde

brytas ut ur institutionen för obstetrik och gynekologi och ges en i förhållande

till högskolans institutioner fristående ställning, eventuellt med anknytning

till högskolans ekonomiska avdelning. Såsom motivering härför

har bl. a. anförts, att ambulatoriska kliniken i framtiden bör ha till uppgift

att i så stor utsträckning som möjligt ombesörja materialtillförsel till samtliga

institutioner vid högskolan. Det anses ej ändamålsenligt att kliniken,

som nu är fallet, är knuten till en alltmer specialiserad institution, vars dominerande

intresse är sexualfysiologi och sexualpatologi.

Utredningen anför, att huvudparten av de fall som behandlas inom den

ambulatoriska kliniken tillhör den obstetrisk-gynekologiska institutionens

verksamhetsområde. Ett relativt stort antal förrättningar faller dock inom

bujatrikens område. Dessa ombesörjs av personal tillhörande institutionen

för medicin II, som med hänsyn härtill i regel har en lärare samt studerande

avdelade för den ambulatoriska klinikens verksamhet. Fall av intresse för

högskolans övriga kliniska verksamhet behandlas f. n. endast i mindre utsträckning

vid högskolans ambulatoriska klinik. I fråga om svin äger emellertid

viss ambulatorisk verksamhet rum vid institutionen för medicin I.

Utredningen anser, att skälen för att tillskapa en fristående ambulatorisk

klinik inte är tillräckliga. En dylik klinik skulle innebära, att en relativt liten

del av organisationen fick en i viss mån administrativt fristående ställning

med risk för att utnyttjandet av biträdespersonalen skulle försvåras. Det

skulle också bli mindre lätt att vid behov omdisponera personal, lokaler o. d.

Utredningen anser det inte heller motiverat att infoga kliniken i någon annan

av högskolans institutioner. Med hänsyn till obstetrikens och gynekologins

grundläggande behov av ambulant verksamhet och material kan undervisningen

inom ämnesområdet löpa risk att bli lidande på att avskiljas.

Enligt utredningens mening är det emellertid viktigt att den ambulatoriska

kliniken får möjligheter att verkligen fungera som ett kontaktorgan för

samtliga de institutioner som har behov därav. Som ett led i dessa strävanden

bör enligt utredningens mening bildas en arbetsgrupp under ordförandeskap

av föreståndaren för institutionen för obstetrik och gynekologi, bestående

av samlliga berörda institutionsföreståndare samt chefen för högskolans

kansli.

Upptagningsområdet för den ambulatoriska kliniken omfattar f. n. Upplands-Väsby,

Österåkers och Järfälla kommuner, vissa socknar av Össeby,

Vallentuna och Märsta kommuner, Täby, Danderyds, Stocksunds och Sollentuna

köpingar, städerna Lidingö, Djursholm, Solna och Sundbyberg samt

stadsdelen Hässelby villastad och de delar av förutvarande Spånga kommun,

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

som numera ingår i Stockholms stad. Kliniken fullgör inom detta område

samma åligganden som en distriktsveterinär.

Enligt en inom högskolan år 1957 verkställd undersökning har omfattningen

av ambulatoriska klinikens verksamhet efter år 1952 visat en tydlig

tendens till nedgång. Utvecklingen har sannolikt berott på en minskning av

antalet husdjur inom klinikens praktikområde. Utredningen har för sin del

funnit, att den i nämnda undersökning omtalade reduktionen av djurbeståndet

har fortsatt samt att den då påtalade svårigheten att förse institutionerna

med kliniskt material ytterligare accentuerats. Med hänsyn härtill föreslår

utredningen, att ambulatoriska klinikens praktikområde utvidgas till

att omfatta även nuvarande Rimbo veterinärdistrikt. I syfte att få en naturligare

gräns mot Knivsta veterinärdistrikt bör till det utvidgade praktikområdet

också överföras Frösunda socken i Vallentuna kommun, medan i gengäld

till Knivsta distrikt bör överföras Norrsunda och Skånela socknar av

Märsta kommun. För att inte kostnaderna för djursjukvården inom den del

av praktikområdet, som motsvarar nuvarande Rimbo distrikt, skall bli större

än f. n„ bör även efter sammanslagningen arvode och bilersättning vid sjukbesök

beräknas med utgångspunkt från Rimbo.

Enligt utredningens mening bör även i fortsättningen en av de båda högre

befattningshavarna under professorn vid förevarande institution ha det närmaste

ansvaret för den ambulatoriska kliniken. Det bör emellertid inte vara

utan vidare givet att vederbörande såsom nu skall ha sin vetenskapliga

meritering dokumenterad inom det obstetriskt-gynekologiska området. Utredningen

anser, att den som tjänstgör som närmaste chef över kliniken bör

kunna rekryteras inom de ämnesområden som närmast berörs av klinikens

verksamhet, nämligen obstetrik och gynekologi samt medicin II. Vid sidan

av de rent vetenskapliga meriterna bör vederbörande uppvisa viss förtrogenhet

med problem av administrativ och arbetsteknisk natur. Till följd av den

kombinerade uppgiften att dels handha viss forskning och undervisning,

dels förestå den praktisk-vetenskapliga verksamheten inom praktikområdet

förordar utredningen, att en laboratur vid institutionen för obstetrik och

gynekologi utbyts mot en befattning som klinikchef i Bo I vid nämnda institution.

Utöver vad nu anförts föreslår utredningen ingen ändring i avseende på de

högre befattningarna vid institutionen. Däremot bör tre befattningar som

klinikveterinär inrättas. Av dessa bör i princip två hänföras till den ambulatoriska

kliniken och en till institutionens stationära klinik.

Livsmedelshygien. Undervisningen vid högskolans nuvarande institution

för födoämneshygien omfattar den hygieniska kontrollen av aniinala livsmedels

beskaffenhet, produktion, beredning, förvaring och distribution. I

samband med institutionens undervisnings- och forskningsverksamhet bedrivs

vid densamma undersökningar av födoämnesprov, som insänds av

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

bl. a. praktiserande veterinärer och vissa hälsovårdsnämnder. Vid institutionen

finns förutom professur bl. a. en laboratur.

Den alltmer ökade användningen av veterinärmedicinsk sakkunskap på

hygienområdet har medfört, att institutionens resurser, särskilt i fråga om

vetenskaplig personal på det livsmedelskemiska området efter hand befunnits

otillräckliga. Institutionsföreståndaren har i anledning härav framhållit

angelägenheten av att institutionen tillförs bl. a. en högt kvalificerad

livsmedelskemist och en kvalificerad livsmedelsmikrobiolog, den senare

med uppgift att handha undersökningen av insända livsmedel och förestå

den bakteriologiska vattenkontrollen.

Utredningen delar uppfattningen, att livsmedelskemisk medverkan på hygienområdet

under senare år har tenderat mot att bli alltmer vittomfattande

och betydelsefull. Arbetsuppgifterna har blivit mångskiftande och ofta

av komplicerad art. Inom livsmedelshygienen samt inom den allmänna hälsovården

i övrigt krävs numera lika stora kvalifikationer och insatser av kemister

som av hygieniker-bakteriologer. Den kemiska forskning, det här

gäller, ingår såsom en så integrerad del av livsmedelshygienen, att uppgifterna

ej kan ombesörjas av de speciella kemiska institutionerna. För verksamheten

på det kemiska området vid förevarande institution synes därför

erfordras en kvalificerad kemist, väl förtrogen med biokemi och livsmedelskemi

och med praktisk erfarenhet av kemisk livsmedelskontroll.

Utredningen föreslår, att vid institutionen inrättas en laboratur i livsmedelskemi.

För att institutionen skall kunna ta emot insända prover av livsmedel och

vatten i den omfattning som krävs för att till fullo täcka utbildningens och

forskningens behov bör vidare en tjänst som laboratorieveterinär inrättas,

avsedd för en välmeriterad livsmedelsmikrobiolog. Därjämte bör vid institutionen

finnas två forskarassistentbefattningar. Utredningen förordar därjämte,

att en konsulent för livsmedelshygien placeras vid institutionen. Denna

fråga behandlas i det följande.

Utredningen förordar slutligen att förevarande institution och ämnesområde

i fortsättningen benämns livsmedelshygien, då detta namn torde ge

en klarare bild av vad verksamheten avser.

Yttrandena

Nära nog samtliga remissinstanser tillstyrker kraftigt utredningens förslag

till upprustning av den veterinärmedicinska forskningen. Några instanser

anser dock att en långsiktig bedömning saknas av forskningens behov.

Vidare efterlyses en mera klar prioritering mellan de skilda forskningsområdena.

Utredningens synpunkter på den veterinärmedicinska v i i ologins

betydelse delas av dem som yttrat sig i frågan. Upprust
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

ningen av denna veterinärmedicinska verksamhetsgren bedöms allmänt vara

den mest angelägna. Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt förklarar

sig helt införstådd med att virologins upprustning bör komma i första

hand. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan, som också accepterar utredningens

prioritetsbedömning, framhåller emellertid, att det även inom

andra områden föreligger oavvisliga behov av en snar upprustning. Veterinärhögskolans

styrelse delar lärarkollegiets mening.

Betydelsen av att MK-vaccinproduktion möjliggörs inom landet betonas

också starkt av bl. a. överbefälhavaren, försvarsmedicinska forskning sutredningen,

veterinärstyrelsen och Riksförbundet Landsbygdens folk.

Utredningens förslag att utbyggnaden av den virologiska verksamheten

skall ske inom en lokalt sammanhållen enhet med förläggning till veterinärmedicinska

anstaltens område godtas av remissinstanserna. Beträffande

organisationen av verksamheten är meningarna däremot delade. I flera yttranden

ifrågasätts om inte chefen för den föreslagna institutionen skulle få

alltför stor arbetsbörda. Flera instanser anser det också principiellt felaktigt

att i samma person förena funktionerna som professor vid veterinärhögskolan

och avdelningsföreståndare vid veterinärmedicinska anstalten.

Enligt dessa bör den föreslagna verksamheten organisatoriskt vara uppdelad

i en högskoleinstitution för forskning och undervisning samt en under

anstalten sorterande avdelning för diagnostik och produktion. Veterinärhögskolans

lärarkollegium anför bl. a. följande.

Den person, som i sig skall förena ställningen som professor vid högskolan

och avdelningsföreståndare vid anstalten, måste med nödvändighet

komma i en konfliktsituation, som i betänklig grad skulle påverka lians

arbetsförhållanden. Det är också orealistiskt att tänka sig att en sådan person,

han må besitta de högsta kvalifikationer både som forskare och som

administratör och personalledare, skall hinna med såväl professorns som

avdelningsföresiåndarens uppgifter. Med hänsyn till den hävdvunna regeln

om forskningens frihet kan en sådan person, i egenskap av fri akademisk

forskare, inte underordnas anstaltens föreståndare och åläggas forskningsuppgifter.

b

Veterinärmedicinska anstalten måste med nödvändighet komma att ställa

bestämda krav på avdelningsföreståndaren-professorn. Varken den diagnostiska

avdelningen eller produktionsavdelningen kan fungera ändamålsenligt

om inte forskning bedrivs på dessa för anstalten så väsentliga områden.

En dirigering av forskningen torde därför komma att bli ett oeftergivligt

krav för den totala virologiska institutionens rationella funktion.

Veterinärhögskolans lärarkollegium kan inte finna det försvarligt, att någon

av dess professorer blir föremål för en dylik dirigering.

Veterinärhögskolans styrelse instämmer i lärarkollegiets uttalanden och

erinrar om att professorn i virusforskning vid karolinska institutet och

hela hans institution har sin verksamhet förlagd till statens bakteriologiska

laboratorium utan att vara underställd vare sig laboratoriets före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

ståndare eller dess styrelse, medan laboratoriets virusdiagnostiska avdelning

förestås av en särskild avdelningsföreståndare.

Liknande synpunkter på organisationsfrågan framförs av karolinska institutets

lärarkollegium, akademiska rektorskonventet i Stockholm, Universitetslärarförbundet

och Sveriges veterinär förbund.

Styrelsen för statens institut för folkhälsan har intet att erinra mot att

någon form av samordning etableras mellan veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten. De delar av virologin, som ingår i högskolan

resp. anstalten, måste emellertid vara uppbyggda på ett sådant sätt, att de i

alla avseenden kan fungera fullt självständigt gentemot varandra. Vidare

måste professorn instruktionsenligt ha möjlighet att avlasta viss del av

verksamheten på någon tjänsteman vid anstalten. Styrelsen anför ytterligare

bl. a. följande.

Med hänsyn till likheterna mellan den föreslagna organisationen och den

samordning, som föreligger mellan folkhälsoinstitutets allmänhygieniska

avdelning och karolinska institutets hygieniska institution, anser styrelsen

det lämpligt att något beröra bakgrunden till denna organisation och erfarenheterna

av densamma. Samordningen har motiverats dels med att såväl

undervisningen som forskningen i ämnet hygien vid karolinska institutet

i hög grad skulle främjas av att få kontakt med det praktiska arbetet

på området, dels med att folkhälsoinstitutets verksamhet kunde utnyttja

den erfarenhet och sakkunskap, som finns vid hygieniska institutionen,

dels ock med att samordningen ur ekonomisk synpunkt innebar en gynnsam

lösning av hygieninstitutionens byggnadsfraga och folkhälsoinstitulets

drift. Erfarenheterna av den tillämpade samordningen har varit de

bästa och bekräftat de förväntade fördelarna av organisationen.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala finner det önskvärt att

professorn avlastas från såväl den rutinmässiga produktionen som den

diagnostiska verksamheten. Hans uppgift som föreståndare för anstaltens

virusavdelning blir då att samordna och sammanhålla frågor rörande forsknings-

och utvecklingsarbete och fungera som anstaltens expert i virologiska

frågor.

Veterinärstyrelsen anser det för sin del betänkligt att forskningsresurserna

enligt förslaget alltför ensidigt koncentreras till en direkt under professorn

lydande forskningssektion, varigenom anstaltsföreståndarens insyn

i och möjligheter att påverka vid avdelningen pågående eller planlagd

forskning avsevärt begränsas. Enligt Hushållningssällskapens förbund

måste det tillses att uppläggningen och inriktningen av anstaltens verksamhet

inte blir sådan att vetenskaplig forskning blir dominerande.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt (majoriteten) finner

det vara väsentligt, att de olika delarna av den virologiska verksamheten

sä fast som möjligt sammanhålls i en organisatorisk enhet och alt av kostnadsskäl

eu splittring av verksamheten undviks. Styrelsen anser det orealistiskt

alt f. n. tänka sig uppbyggnaden av två virusinstitutioner, eu vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

högskolan och en vid anstalten, och vill därför acceptera den uppläggning

som utredningen förordat med en personalunion mellan högskolan och anstalten

avseende föreståndarskapet för den nya institutionen. Man måste

dock tänka sig att det i en framtid kan befinnas fördelaktigt att inrätta två

fullt självständiga virologiska institutioner, alltjämt med bibehållen enhet

lokalt sett. Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium intar en liknande

ståndpunkt.

Sveriges lantbruks förbund uttrycker sin tillfredsställelse över den föreslagna

organisationen, som förbundet anser ger möjligheter till ett rationellt

och fruktbärande arbete. Tillstyrkande yttranden avges i övrigt av statskontoret,

lantbruksstyrelsen, medicinska fakulteten vid universitetet i Lund

och försvarsmedicinska forskningsutredningen.

\ issa lemissinstanser, däribland kanslern för rikets universitet och lärarkollegiet

vid veterinärhögskolan, framhåller, att professuren bör tillsättas

uteslutande efter gängse akademiska befordringsgrunder. I fråga om utredningens

förslag om förste innehavare framhåller lärarkollegiet vid karolinska

institutet, SACO och Universitetslärarförbundet, att nyinrättade

tjänster av principiella skäl bör ledigförklaras i sedvanlig ordning.

Utredningens förslag i övrigt beträffande virologi tillstyrks i allmänhet.

I följande avseenden framförs dock vissa erinringar.

Sektionerna för diagnostik och produktion blir enligt åtskilliga remissinstanser

klart underbemannade med den föreslagna personaluppsättningen.

\ eterinärstgrelsen, styrelserna för statens veterinärmedicinska anstalt, veterinärhögskolan

och statens institut för folkhälsan samt medicinska fakulteterna

vid universiteten i Uppsala och Lund anser att vardera sektionen bör

förestås av en laborator. Sveriges veterinärförbund anser alt en laboratorstjänst

bör finnas på detta arbetsområde.

Bitradespersonalen beräknar styrelsen för statens veterinärmedicinska

anstalt behöva ökas, utöver vad utredningen föreslagit, vid diagnostikseklionen

med två biträdeskrafter och vid MK-vaccinproduktionen med upp

till tio biträden.

t eterinär styr elsen och styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt

anser det angelägnare att inrätta laboratorstjänster vid sektionerna för

diagnostik och produktion än vid forskningssektionen.

Flera remissinstanser tinner det beklagligt att utredningen inte föreslagit

en uppdelning av institutionen för anatomi och histologi. De antör

bl. a., att institutionen har en stor undervisningsbörda samt att ämnena

anatomi och histologi är starkt expanderande. Experten Schmiterlöws

förslag i särskilt yttrande att institutionen bör tillföras en tjänst som universitetslektor

biträds av veterinärstyrelsen, lärarkollegiet vid karolinska institutet,

styrelsen för veterinärhögskolan, styrelsen för statens veterinärmedicinska

anstalt, Sveriges veterinärförbund och Universitetslärarförbundet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Statens medicinska forskningsråd anser, att uppdelningen på en professur i

anatomi och en i histologi bör genomföras och dessa båda institutioner bör

förses med tillräckliga lärarkrafter. I varje fall bör det av experten Schmiterlöw

föreslagna lektoratet skyndsamt inrättas. Även medicinska fakulteten

vid Göteborgs universitet finner det synnerligen önskvärt att ifrågavarande

professur uppdelas.

Utredningens förslag i fråga om medicinsk kemi och klinisk

k e m i tillstyrks av veterinärstyrelsen, avdelningskollegiet för kemi vid tekniska

högskolan i Stockholm, lärarkollegiet vid veterinärhögskolan, styrelsen

för statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges lantbruksförbund.

Lantbruksstyrelsen har intet att invända mot utredningens förslag att omvandla

kliniska centrallaboratoriet till en institution för klinisk kemi men

anser, att möjligheterna till en samordning av den kemiska laboratorieverksamheten

vid högskolan och anstalten bör ytterligare prövas innan nu föreslagna

nybyggen för medicinsk och klinisk kemi vid högskolan igångsätts.

I fråga om ändring av professuren i allmän och medicinsk kemi till en

professur i medicinsk kemi anför lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan,

att det särskilt för mindre högskolor är av vikt, att rekryteringen till de

högre forskarbefattningarna inte i onödan besväras av föreskrifter om viss

meritering och att utbytet av forskare mellan olika forskningsanstalter inte

utan tvingande skäl bör begränsas.

Utredningens förslag om att till förste innehavare av professuren i klinisk

kemi skall utses utan sedvanligt ansökningsförfarande laboratorn B. Åberg

hälsas med tillfredsställelse av lärarkollegiet vid veterinärhögskolan.

Utredningens förslag att vid institutionen för fysiologi inrätta en

tjänst som laboratorieingenjör i högst A 23 ifrågasätts av några remissinstanser.

Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan vitsordar högskolans behov

av en kvalificerad fysiker men finner det angeläget, att dennes specialitet

blir medicinsk fysik med förmåga att ej blott lämna teknisk service utan

även meddela undervisning. Enligt kollegiet kan en högre löneställning än

den föreslagna snart visa sig nödvändig för att till befattningen kunna erhålla

och varaktigt knyta skicklig person med högt kvalificerade kunskaper,

såväl teoretiska som praktiska. De senare torde framför allt erfordras, därest

vederbörande, på sätt utredningen föreslagit, även skall ha överinseende

över högskolans instrumentverkstad. Lärarkollegiet vid karolinska institutet

framhåller den numera stora betydelsen av biologiskt inriktad forskning

med utnyttjande av fysisk metodik och finner, att en lärartjänst i stället

för er. tjänst som laboratorieingenjör borde inrättas — helst som laborator.

Även statens medicinska forskningsråd anser att vid den fysiologiska

institutionen bör inrättas en laboratur i medicinsk fysik.

Beträffande institutionen för f arma k ologi tillstyrks utredningens

förslag av samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan.

I fråga om b a k t c r i o l o g i och epizootologi finner medicins
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

ka fakulteten vid Uppsala universitet, att undervisningen i epizootologi

skulle bättre tillgodoses om den nyinrättade tjänsten som statsepizootolog

vid statens veterinärmedicinska anstalt förenades med undervisning i epizootologi.

Utredningens förslag att epizoolologiundervisningen skall knytas

till bakteriologin förefaller fakulteten otillfredsställande sedan virologin avskilts

från denna. Enligt fakulteten kommer statsepizootologen utan tvekan

att vara den som bäst överblickar hela fältet och är bäst lämpad att meddela

undervisning i ämnet. Även lärarkollegiet vid veterinärhögskolan tillstyrker

att undervisningen i det senare ämnet bör anförtros en speciallärare,

lämpligen statsepizootologen.

Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium anser, att utredningen

inte har beaktat vissa av statens veterinärmedicinska anstalt framförda

önskemål rörande anstaltens serologiska avdelning. Anstalten har föreslagit,

att den serologiska avdelningen, vars namn utredningen föreslår ändrat

till produktionsavdelningen, borde erhålla vissa förstärkningar och i samband

härmed uppdelas på sektioner för forskning och kontroll och för rutinmässig

drift. Laboratoriets styrelse anser att en rationellare organisation

skulle ba åstadkommits om anstaltens önskemål beaktats. Denna skulle ha

inneburit att diagnostisk verksamhet och produktionsverksamhet helt skildes

åt och att produktionsavdelningen organiserats på en driftssektion, samt

en bakteriologisk och en virologisk kontroll- och utvecklingssektion.

Utredningens förslag om att inrätta en institution för veterinärmedicinsk

parasitologi tillstyrks av lantbruksstyrelsen, veterinärsfyrelsen,

medicinska fakulteten vid Uppsala och Lunds universitet, jordbrukets

forskningsråd, skogs- och lantbruksakademien och Sveriges lantbruksförbund.

Med hänsyn till behovet av en självständig institution för veterinärmedicinsk

parasitologi anser sig styrelsen för veterinärhögskolan böra tillstyrka

utredningens förslag. Såväl högskolestyrelsen som statskontoret anser

dock, att organisationsfrågan bör ytterligare övervägas.

Även om en för högskolan och anstalten gemensam institution kan ge

anledning till vissa besvärligheter uttalar styrelsen för statens veterinärmedicinska

anstalt dock förståelse för att man inte i nuläget kan bygga upp två

likartade institutioner inom ifrågavarande område. Enligt styrelsen är det

angeläget att tillräckligt kompetent personal tillförsäkras den diagnostiska

delen av den parasitologiska verksamheten, vilken helt faller inom anstaltens

verksamhetsområde. En föreslagen laborator stjänst bör därför uppföras på

anstaltens personalförteckning.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet och styrelsen för statens bakteriologiska

laboratorium framför i fråga om parasitologin samma betänkligheter

som i fråga om organisationen av virologin. Lärarkollegiet förordar,

att professuren i parasitologi uppförs på högskolans stat och att tjänsten

som avdelningsföreståndare vid anstalten bibehålls. Om kostnadsskäl gör

det nödvändigt synes enligt kollegiet en viss minskning av högskoleinstitu
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

tionens stab vara att föredra framför den föreslagna samorganisationen.

Även Sveriges veterinärförbund och SACO anser, att den föreslagna institutionen

bör uteslutande vara en högskolans institution för forskning och

undervisning. Med hänvisning till experten Schmiterlöws särskilda yttrande

i denna fråga avstyrks utredningens förslag vidare av medicinska fakulteten

vid Göteborgs universitet och Universitetslärarförbundet.

I fråga om institutionen för patologi föreslår lärarkollegiet vid veterinärhögskolan

och Universitetslärarförbundet att lärarpersonalen förstärks,

utöver vad utredningen föreslagit, med två laboratorieveterinärer i lönegrad

Ae 23. Lärarkollegiet vid karolinska institutet anför, att vid en patologisk

institution måste bedrivas diagnostisk rutinverksamhet för att erhålla lämpligt

undervisningsmaterial. Med hänsyn härtill synes ytterligare personalförstärkning,

närmast av typen laboratorieveterinär, vara motiverad.

Beträffande institutionen för sj ukdom sgenetik och husdjurshygien

ansluter sig nära nog samtliga remissinstanser, som yttrat sig i

denna fråga, till de synpunkter som reservationsvis framförts av utredningens

ledamöter Lagerlöf och Wilhelmson med instämmande av experterna

Hansen och Schmiterlöw. Reservanternas förslag tillstyrks i huvudsak av

veterinärstyrelsen, lärarkollegiet vid karolinska institutet, medicinska fakulteten

vid Göteborgs universitet, lärarkollegiet vid medicinska högskolan i

Umeå, styrelsen för veterinärhögskolan, styrelsen för statens veterinärmedicinska

anstalt, jordbrukets forskningsråd, statens medicinska forskningsråd,

skogs- och lantbruksakademien, Hushållningssällskapens förbund, Sveriges

lantbruks förbund, Svensk husdjursskötsel, Kooperativa förbundet,

Sveriges veterinärförbund, SACO och Universitetslärarförbundet. För att

kostnadsökningen vid en delning av institutionen ej skall bli alltför stor,

bör enligt styrelsen för veterinärhögskolan vid uppbyggnaden iakttas försiktighet.

Likaså bör en viss hänsyn tas till resultatet av pågående utredning

om den vid lantbrukshögskolan bedrivna husdjursförädlingen.

Statens medicinska forskningsråd, lärarkollegiet vid veterinärhögskolan

och Universitetslärarförbundet förordar, att till den föreslagna institutionen

i sjukdomsgenetik knyts en laboratur i biologisk statistik.

Skulle det av olika skäl inte nu vara möjligt att följa reservanternas förslag

finner jordbrukets forskningsråd och skogs- och lantbruksakademien

det synnerligen angeläget, att institutionen tillförs en forskarkraft i toppbefattning

(laboratur). Eu sådan anordning anses vara en kompromisslösning

på kortare sikt.

Enligt lantbruksstyrelsens mening kan reservanternas förslag förefalla

befogat. Om en sådan uppdelning inte genomförs bör enligt styrelsens mening

den föreslagna institutionen för sjukdomsgenetik och husdj urshygien

tillföras ytterligare en laboratur samt erforderlig lägre personal. Kravet på

en personalförstärkning anses vara än mer ofrånkomligt, om till institutionen

överförs huvuddelen av den verksamhet som f. n. åligger avdelningen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

lör hovsjukdomar, hovbeslagslära och anspannslära. Styrelsen har inget

att erinra mot den föreslagna omorganisationen eller mot att hovslagarskolan,

om så befinns önskvärt, inordnas i den av styrelsen administrerade utbildningsverksamheten.

Styrelsen framhåller dock, att den till högskolan

förlagda hovslagarskolan numera är landets enda utbildningsanslalt inom

detta område. Styrelsen finner det nödvändigt, att minst en hovslagarskola

finns kvar i landet samt att högskolan kan förse denna skola med lämpliga

lärare.

Statstjänstemannaförbundet framhåller, att utredningen inte närmare

har angivit var nuvarande personal vid hovbeslagsinstitutionen skall placeras.

Om av utredningen föreslagen omorganisation realiseras, bör anordningar

träffas dels för placering av eventuellt överblivande personal, dels för

att tillföra institutionen för husdjurshygien erforderlig biträdes- och servicepersonal.

Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan anför att, om av utredningen föreslagen

omorganisation genomförs, erfordras för den praktiska undervisningen

att den nuvarande hovbeslagssmedjan hålls intakt samt att för verksamheten

finns åtminstone två hovslagare.

Utredningens förslag rörande institutionen för röntgenologi hälsas

med tillfredsställelse av samtliga remissinstanser, som yttrat sig i frågan.

Veterinärstgrelsen och lärarkollegiet vid veterinärhögskolan anser

dock att ämnet bör benämnas klinisk radiologi.

Utredningens förslag om att till förste innehavare av professuren i röntgenologi

skall utses utan sedvanligt ansökningsförfarande laboratorn S.-E.

Olsson hälsas med tillfredsställelse av lärarkollegiet vid veterinärhögskolan.

I fråga om kirurgi beklagar lärarkollegiet vid veterinärhögskolan, att

förslaget om en laboratur i anestesiologi inte vunnit utredningens beaktande.

Även lärarkollegiet vid karolinska institutet framhåller, att en dylik

tjänst bör inrättas. Såväl Universitetslärarförbundet som lärarkollegiet vid

veterinärhögskolan anser, att utöver vad utredningen föreslagit bör bl. a. två

klinikveterinärtj änster inrättas.

Lantbrukssfyrelsen och Riksförbundet Landsbygdens folk understryker

i tråga om ämnena kirurgi och medicin I, att huvudvikten bör läggas vid

forskning och undervisning rörande lantbrukets nyttodjur. Enligt riksförbundet

bör institutionen för kirurgi inte få anta karaktär av hundsjukhus.

Utredningens förslag i vad avser medicin I och medicin II lämnas

i huvudsak utan erinran. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan och

Universitetslärarförbundet anser dock, att en rationell undervisning i medicin

II kräver två nya klinikveterinärtj änster i stället för en, som föreslagits

av utredningen.

I fråga om institutionen för obstetrik och gynekologi framhåller

lärarkollegiet vid veterinärhögskolan, Sveriges lantbruksförbund,

Svensk husdjursskötsel och Sveriges veterinärförbund, att utredningens för
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 är 1965

slag om en friare ställning för den anrbulatoriska kliniken innebär, att bl. a.

forskningsmöjligheterna vid institutionen minskar. Detta gäller främst i frågor

rörande artificiell insemination. Veterinärförbundet anser det vara nödvändigt,

att avdelningen för artificiell insemination inlemmas i institutionen.

Även Svensk husdj ursskötsel yrkar på bättre utrymme för kvalificerad

forskning och undervisning på detta område. Föreningen ifrågasätter starkt

om inte kliniken helt och hållet borde skiljas från institutionen och ställas

under den föreslagna klinikchefens ledning. Såväl lärarkollegiet som veterinärförbundet

anser, att de nuvarande befattningarna för undervisningen

i artificiell insemination, en lärare i Ae 23 och en förste assistent i Ae 23, bör

ombildas till laborator i Bo 1 resp. biträdande lärare i Ae 25.

Utredningens förslag rörande institutionen för livsmedelshygien

biträds i huvudsak av samtliga remissinstanser, som yttrat sig i frågan. Flera

remissorgan framhåller härvid, att den snabba utvecklingen på livsmedelshanteringens

område kan komma att medföra behov av ytterligare upprustning

av denna institution. Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium

påpekar, att livsmedelshygien inte är en specifikt veterinärmedicinsk

fråga utan även en humanmedicinsk uppgift. Risken för dubbelarbete vid

denna institution och vid statens institut för folkhälsan liksom möjligheterna

till samarbete mellan dem bör därför observeras.

Sveriges veterinärförbund och statens institut för folkhälsan anser, att

den av utredningen föreslagna tjänsten som laboratorieveterinär vid institutionen

bör placeras i lönegrad Ae 25. Enligt institutet krävs för tjänsten

en person med god mikrobiologisk utbildning och betydande erfarenhet inom

livsmedelsmikrobiologisk verksamhet.

Sveriges lantbruksförbund framhåller, att behovet av forskning rörande

lodermedelshygien under senare år har blivit allt mer framträdande. Förbundet

föreslår att ett foderhygieniskt laboratorium inrättas. Var detta

laboratorium bör placeras — vid institutionen för bakteriologi och epizootologi,

för husdj urshygien eller för livsmedelshygien — är f. n. svårt att ta

ställning till. Enligt förbundet synes verksamheten ha anknytning till alla

tre institutionerna. Förbundet anser också, att en extra konsulenttjänst i fodermedelshygien

vid veterinärmedicinska anstalten bör ändras till en reguljär

tjänst på anstaltens stat.

IV. Vissa gemensamma organ

Utredningen

Konsulentavdelningen. En med forskningsorganisationen nära förbunden

rådgivnings- och upplysningsverksamhet är enligt utredningens mening

oundgänglig, dels för att snabbt och effektivt förmedla forsknings- och försöksresultat

så att de kan omsättas i praktisk verksamhet, dels för att in
4

Ilihang till riksdagens protokoll 1965. I samt. Nr 38

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

hämta impulser till nya forskningsuppgifter. Utredningen erinrar om statsmakternas

under senare år gjorda uttalanden till förmån för en intensifierad

rådgivnings- och upplysningsverksamhet i anslutning till forskningen vid

laiitbrukshögskolan samt anser att ifrågavarande uttalanden är analogt

tillämpliga beträtt ande den forskning som bedrivs vid veterinärhögskolan.

Utredningen framhåller, att en betydande rådgivnings- och upplysningsverksamhet

i veterinärmedicinska frågor förekommer sedan lång tid vid

statens veterinärmedicinska anstalt. Denna verksamhet har uppbyggts successivt

under en följd av år och har så småningom kommit att koncentreras

till en särskild konsulentavdelning vid anstalten. Vid avdelningen, som står

under ledning av en avdelningsföreståndare, finns f. n. konsulenter för olika

sjukdomsområden, nämligen svin- och ungdjurssjukdomar, fjäderfäsjukdomar,

pälsdjurssjukdomar samt juversjukdomar hos nötkreatur. Vidare

finns en konsulent för viltsjukdomar, en för renskötseln samt en för fodermedelshygien,

vilka avlönas med särskilda medel. En numera till laxforskningsinstitutets

stat hänförd konsulent för fisksjukdomar har sedan år

1952 helt eller delvis haft sin arbetsplats förlagd till anstalten. Konsulenterna

är närmast avsedda att vara en förbindelselänk mellan anstalten samt

landets tjänsteveterinärer och den djurägande allmänheten. I konsulenternas

verksamhet ingår bl. a. att närmare utreda inom djurbesättningar utbrutna

sjukdomar samt att lämna råd och upplysningar för dessas bekämpande

och förebyggande.

Vid veterinärhögskolan finns ingen på motsvarande sätt organiserad rådgivnings-

och upplysningsverksamhet. Inom vissa av högskolans institutioner

liksom vid veterinärinrättningen i Skara bedrivs dock dylik verksamhet

i inte obetydlig omfattning. Vid högskolan sker detta oftast under direkt

ledning av vederbörande institutionsföreståndare.

Enligt utredningens mening är det viktigt att rådgivnings- och upplysningsverksamheten

vid högskolan inte endast får fortfara utan även intensifieras.

Utredningen anser emellertid att verksamheten till stor del är av

den art att den med fördel bör ombesörjas av annan specialinriktad personal

än den reguljära forskarpersonalen. Utredningen föreslår, att den rådgivnings-

och upplysningsverksamhet, som f. n. bedrivs vid institutionen för

avelsbiologi och husdj urshygien, bör till den del den avser husdj urshygieniska

frågor ombesörjas av en konsulent. Denna bör även handha upplysning

och rådgivning i frågor rörande hovvård och klöwård. Vidare bör ämnena

livsmedelshygien och ungnötssjukdomar tillföras var sin konsulentbeiattning.

Till den senare av dessa befattningar bör t. v. också kunna hänföras

konsulentverksamhet i fråga om fårsjukdomar.

Utredningen finner naturligt, att högskolans rådgivnings- och upplysningsverksamhet

nära anknyts till den vid veterinärmedicinska anstalten

etablerade konsulentverksamheten. Enligt utredningens mening bör de i det

föregående föreslagna nya konsulenterna administrativt inordnas i konsulentavdelningen

och sålunda i detta hänseende stå under ledning av föreståndaren

för denna avdelning. I fråga om den lokala placeringen av de nya

konsulcntbefattningarna förordar utredningen, att — i överensstämmelse

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

med vad som gäller för experterna inom speeialrådgivningen vid lantbrukshögskolan

— konsulenten för husdj urshygien och hovvård placeras vid institutionen

för sjukdomsgenetik och husdj urshygien, att konsulenten för

livsmedelshygien placeras vid institutionen för livsmedelshygien och konsulenten

för får- och ungnötssjukdomar vid institutionen för medicin II.

Konsulenterna skall givetvis bedriva sitt arbete i nära kontakt med resp. institutionsföreståndare

och övriga forskare vid institutionerna. Där konsulent

har till uppgift att svara för viss del av undervisningen av de veterinärstuderande

är han i nämnda avseende direkt underställd institutionsföreståndaren.

I fråga om veterinärmedicinska anstaltens konsulentavdelning uttalar

utredningen som sin mening, att de uppgifter, som åvilar den på extra stat

uppförda tjänsten som konsulent för juversjukdomar hos nötkreatur och

den med särskilda medel avlönade konsulentbefattningen för renskötseln

är av den art, att för desamma bör inrättas reguljära konsulenttjänster på

anstaltens stat. Utbyte av erfarenheter bör ske mellan anstaltens konsulenter

och forskarna vid högskolan.

För att konsulenterna skall kunna verka på ett effektivt sätt är det viktigt,

att de ges tillfälle till viss egen forskning. Detta bör kunna åstadkommas

i den formen, att de för kortare eller längre perioder medges ledighet

från att utöva sin konsulentbefattning för att utföra forskningsuppgifter.

Den av konsulenterna bedrivna rådgivnings- och upplysningsverksamheten

på förevarande område bör huvudsakligen rikta sig till veterinärer och

husdjurskonsulenter. Enligt utredningens mening bör förutsättningslöst

dessutom prövas alla de möjligheter, som de moderna kommunikationsmedlen

erbjuder, för en mera allmän spridning av erfarenhetsrönen från

den veterinärmedicinska forskningen. Det närmaste ansvaret för publikationsverksamheten

bör anförtros föreståndaren för konsulentavdelningen.

Samordningen och uppdragandet av de närmare riktlinjerna för den veterinärmedicinska

rådgivnings- och upplysningsverksamheten bör inom

högskolan och anstalten handhas av en särskild nämnd, förslagsvis bestående

av föreståndaren för veterinärmedicinska anstalten, prorektor vid veterinärhögskolan,

professorerna i de närmast berörda ämnena, nämligen i

sjukdomsgenetik och husdj urshygien, i livsmedelshygien, medicin I och

medicin II, den i det följande omnämnda statsveterinären samt föreståndaren

för anstaltens konsulentavdelning. Anstaltens föreståndare bör vara ordförande

och prorektor vice ordförande.

Utredningen föreslår slutligen, att styrelsen för veterinärhögskolan och

statens veterinärmedicinska anstalt med vissa års mellanrum skall anordna

konferenser med företrädare för jordbrukets toreningsrörelse och

andra berörda organisationer, universitetsväsendet m. in. för att diskutera

forskningsresultat och aktuella problemställningar inom det veterinärmedicinska

forskningsfältet. Det bör även i övrigt åvila styrelsen för högsko
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

lan och anstalten att tillse att smidiga former för rådgivnings- och upplysningsverksamhetens

bedrivande uppnås.

Experten Hansen anför i särskilt yttrande, att samma resonemang som

av utredningen förts i fråga om att inrätta reguljära tjänster på anstaltens

stat för befattningarna som konsulent för juver sjukdomar resp. för renskötseln

i princip bör genomföras även för de tre befattningarna som konsulent

i resp. viltsjukdomar, fodermedelshygien och fisksjukdomar. För dessa

tjänster gäller i likhet med de andra konsulenttjänsterna att de representerar

specialiteter inom veterinärmedicinen, vilkas behov för överskådlig framtid

är klart dokumenterat.

Veterinärhögskolans försöksgård m. m. Veterinärinrättningen i Skara, som

lyder under styrelsen för veterinärhögskolan, består f. n. av två avdelningar.

Klinikavdelningen omfattar en stationär klinik och en poliklinik, vid vilka

djursjukvård och vetenskaplig forskning skall utövas, samt en hovbeslagssmedja.

Vid klinikerna mottas djur för vård och behandling samt meddelas

viss rådgivning. Försöksavdelningen bedriver försöksverksamhet rörande

husdjurens sjukdomar. Vid den sistnämnda avdelningen äger vetenskaplig

forskning rum, varvid inrättningens för söksjordbruk och djurbesättning utnyttjas.

Avdelningens praktiska jordbruk omfattar ca 50 ha öppen jord

jämte permanenta betesvallar. Djurbesättningen omfattar ett 40-tal nötkreatur

och ett mindre antal svin.

Utredningen har haft till uppgift att förutsättningslöst pröva huruvida

inrättningen kommer att ha en uppgift att fylla inom den veterinärmedicinska

forskningen och undervisningen, utformad på det sätt utredningen

föreslår. Mot den bakgrunden diskuterar utredningen de olika synpunkter,

som anförts för resp. mot att veterinärinrättningen utgör en beståndsdel av

den veterinärmedicinska forsknings- och undervisningsorganisationen. Vid

sina överväganden har utredningen funnit att skälen för att bibehålla inrättningen

ej är desamma när det gäller klinikavdelningen som i fråga om försöksavdelningen.

Vad först angår försöksavdelningen kan enligt utredningens

mening konstateras, att den verksamhet som där bedrivs i anslutning till

försöksj ordbruket är av stort värde för den veterinärmedicinska forskningen.

Utredningen bär diskuterat olika alternativ vad gäller verksamhetens

sammankoppling med försöksjordbruk, men konstaterar att det finns för

den veterinärmedicinska försöksverksamheten avgörande skäl för att även i

fortsättningen vid en försöksgård i egen regi bedriva praktisk jordbruksdrift.

Utredningen har i detta sammanhang också diskuterat lokaliseringen

av försöksgården men anser av olika skäl att någon omlokalisering av den

nuvarande försöksavdelningen inte bör företas. Utredningen föreslår sålunda,

att försöksavdelningen i Skara bibehålls som en försöksinstitution under

veterinärhögskolan. Institutionen, som bör benämnas veterinärhögskolans

försöksgård, bör dock få en närmare organisatorisk anknytning till högskolan

än vad den nuvarande inrättningen har. I enlighet härmed förordar ut
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

redningen att försöksgården inordnas i högskolan soin eu särskild avdelning,

som ställs under rektors direkta ledning.

Verksamheten vid försöksgården hör kunna avse samtliga djurslag, även

om den i huvudsak bör inriktas på idisslare och svin. I vad avser rådgivning

och upplysning bör verksamheten vara av samma karaktär som den som

nu bedrivs vid försöksavdelningen. I fråga om den till försöksgården anslutna

jordbruksdriften bör uppmärksammas att verksamheten som sådan

är tillkommen för att främja den veterinärmedicinska försöksverksamheten.

Jordbrukets storlek bör därför om möjligt anpassas till detta behov. Det

bör emellertid ej heller bortses från behovet av att jordbruket har en storlek,

som även ur jordbruksekonomiska synpunkter är tillfredsställande. För att

erhålla en riktig bokföring av kostnaderna för försöksverksamheten och

jordbruket bör i jordbruksdriften inläggas en beräknad ersättning för intrång

på grund av försöksverksamheten, vilken ersättning bekostas av statsmedel,

samtidigt som eventuellt överskott på jordbruksdriften tas till uppbörd.

Utredningen förordar, att styrelsen för högskolan och statens veterinärmedicinska

anstalt bör få i uppdrag att årligen fastställa planerna för verksamheten

vid veterinärhögskolans försöksgård. Utredningen föreslår vidare

att befattningen som försöksledare i lönegrad Bo 1 vid Skarainrättningen

ombildas till en befattning som statsveterinär i samma lönegrad. Beträffande

kompetenskrav och uppgifter bör för statsveterinären i tillämpliga

delar gälla vad som är föreskrivet beträffande statsagronomer och statshortonomer.

Vidare bör en befattning som förste assistent utbytas mot en försöksledarbefattning

med oförändrad löneställning. Med hänsyn till försöksverksamhetens

art bör bland biträdeskrafterna finnas en kemist, som bör

vara placerad i lönegrad A 21 eller A 23.

Utredningen anser, att klinikavdelningen vid den nuvarande inrättningen

redan nu har och vid bifall till utredningens förslag i fortsättningen än mer

kommer att ha karaktären av ett renodlat djursjukhus. Någon anledning

att vid sådant förhållande bibehålla avdelningens organisatoriska anknytning

till högskolan finns inte. Däremot synes nära samband finnas mellan

djursjukhusens verksamhet och den verksamhet som bedrivs inom distriktsveterinärväsendet.

Enligt utredningens mening talar vissa skäl för att djursjukhusen

inordnas som en integrerande del av den övriga djursjukvården

inom landet. Bl. a. med hänsyn härtill föreslår utredningen att organisationen

av den regionala veterinärmedicinska hälso- och sjukvården i hela

dess vidd bör bli föremål för översyn av en särskild utredning. Utredningen

synes böra bl. a. beröra distriktsveterinärväsendet, djursjukhusen och hushållningssällskapens

veterinäravdelningar.

I avvaktan på resultatet av denna utredning bör klinikavdelningen, som

bör benämnas veterinärhögskolans klinik i Skara, i likhet med försöksgården

inordnas i veterinärhögskolan som eu spccialcnhet under rektors direkta

överinseende. Tjänsten som klinikchef i lönegrad Bo 1 bör alltjämt

bibehållas. Däremot bör assistentbefattningarna utbytas mot klinikveteri
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

närtjänster. Utredningen förordar vidare vissa åtgärder i syfte att förbättra

klinikens ekonomi. Sålunda bör kunna undersökas möjligheten att utöka antalet

vårdplatser. Klinikens inkomster bör även kunna ökas genom en viss

höjning av vård- och behandlingstaxorna. Även under den föreslagna provisorietiden

bör styrelsen kunna söka utverka visst stöd för utbyggnad av

kliniken.

Utredningen föreslår, att den nuvarande nämnden för inrättningen upphör.

För behandling av vissa frågor rörande riktlinjerna för försöksverksamheten

bör dock högskolans rektor biträdas av ett särskilt utskott bestående

av statsveterinären och av försöksverksamheten närmast berörda institutionsföreståndare

vid högskolan. I utskottet bör även ingå en representant

för jordbruksnäringen inom området, vilken bör utses av styrelsen.

I samband med organisationsomläggningen bör de särskilda anslagen för

inrättningen försvinna och utgifterna och inkomsterna av verksamheten

redovisas under högskolans anslag. Försöksgårdens och under en övergångstid

även klinikens administrativa och kamerala uppgifter bör liksom hittills

ombesörjas av högskolans kansli.

Inrättningens samling av äldre litteratur, som uppskattas till ca 5 000

nummer, föreslås i fortsättningen böra inordnas i stifts- och landsbiblioteket

i Skara.

Biblioteksverksamheten. Utredningen framhåller, att biblioteksverksamheten

vid högskolan och veterinärmedicinska anstalten f. n. är starkt decentraliserad.

Även om förutsättningen för att rent lokalt koncentrera hela

biblioteksverksamheten till samma byggnad inte föreligger, bör enligt utredningens

mening vissa centraliseringsåtgärder vidtas.

Utredningen finner det vara en naturlig lösning att göra biblioteket gemensamt

för de båda enheterna samt föreslår att bibliotekets uppgift lämpligen

markeras genom att det benämns Veterinärmedicinska biblioteket. Utredningen

förordar vidare, att det inrättas en särskild nämnd, biblioteksnämnden,

för det föreslagna biblioteket. I nämnden bör ingå bl. a. som ordförande

rektor för högskolan samt föreståndaren för veterinärmedicinska

anstalten eller den han sätter i sitt ställe.

Utredningen erinrar att det under senare år bland biblioteken vid universitet

och fackhögskolor har gjort sig gällande en tendens att överta alltmer

ansvar för studenternas försörjning med kurslitteratur. Enligt utredningens

mening är det synnerligen angeläget att dyrbar och svåråtkomlig kurslitteratur

i tillfredsställande omfattning tillhandahålls studenterna även vid veterinärhögskolan.

Enligt utredningens uppfattning har personalutvecklingen vid biblioteket

karakteriserats av en påtaglig eftersläpning. Ehuru omfattningen av det behövliga

personaltillskottet på längre sikt kan bli beroende av frågan om det

veterinärmedicinska bibliotekets samarbete med vetenskapsakademiens

bibliotek, måste vissa minimikrav dock tillgodoses. I första hand bör i bibliotekariekategorin

ytterligare en tjänst i lönegrad A 23 inrättas. I kategorin

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Knngl. Maj.ts proposition nr 38 är 1965

assistenter/''biträde n bör som en första etapp eu ny assistenttjänst inrättas i

lönegrad A 13 samt den nuvarande tjänsten som biblioteksassistent uppflyttas

till A 13.

Biblioteket disponerar f. n. ingen egen expeditionsvakt. Enligt utredningens

mening är vaktmästargöromålen emellertid av sådan omfattning, att en

tjänst härför bör inrättas.

Experten Hansen anför i särskilt yttrande, att eu viss samordning av biblioteksverksamheten

bör genomföras men anser, att denna kan ske inom ramen

för ett av den gemensamma styrelsen reglerat samarbete.

Speciella gemensamma funktioner. Jämlikt stadgarna för veterinärhögskolan

skall vid högskolan finnas ett för högskolans behov fullständigt m edikamentförråd.

Detta medikamentförråd drivs f. n. såsom ett filialapotek

till apoteket Mården i Stockholm. Rektorn för högskolan har framhållit

önskvärdheten av att filialapoteket i fråga ombildas till ett fristående

sjukhusapotek med ökade resurser. Utredningen kan inte tillstyrka detta

men anser det önskvärt, att personalen vid filialapoteket förstärks med eu

receptarie och att en utvidgning av apotekets service att omfatta jämväl vissa

inköps- och förrådsuppgifter för högskolans behov prövas. Företrädare

för Apotekarsocieteten har ställt sig positiva till en dylik förändring av apotekets

uppgifter. Utredningen föreslår, att styrelsen för högskolan får i uppdrag

att vidta de åtgärder, som erfordras för en omläggning av apoteksservicen

i nu antydd riktning.

I anslutning till ett av högskolans lärarkollegium framfört förslag förordar

utredningen att högskolan tillförs viss fototeknisk expertis.

Fototekniken anses redan nu vara ett viktigt hjälpmedel inom den veterinärmedicinska

utbildningen och forskningen och dess betydelse väntas starkt

öka. En särskild fototeknikerbefattning i lägst lönegrad A 13 bör därför inrättas

vid högskolan. Befattningshavaren bör vara placerad vid den röntgenologiska

institutionen men skall svara för den fototekniska servicen åt högskolans

samtliga institutioner.

Vissa ökade resurser föreslås tillföras högskolans finmekaniska verkstad.

Utredningen föreslår, att instrumentmakartjänsten vid verkstaden

omändras till befattning som förste instrumentmakare i Ae 13 samt att eu

ny tjänst som verkstadsbiträde inrättas. Organisatoriskt bör verkstaden t v.

inordnas i den fysiologiska institutionen men liksom hittills även stå till förfogande

för övriga institutioner vid högskolan.

Utredningen bär i det föregående föreslagit, att vid fysiologiska institutionen

inrättas en befattning som laboratorieingenjör. Det bör åvila honom att

bl. a. ha det närmaste överinseendet över högskolans instrumentverkstad. I

överensstämmelse med vad som anförts beträffande laboratorieingenjören

bör verkstaden jämväl kunna utnyttjas för veterinärmedicinska anstaltens

räkning. Utredningens förslag bygger på förutsättningen att den centrala

tekniska institutionen vid Stockholms universitet kommer att kunna åta sig

en stor del av verkstadstjänsten vid veterinärhögskolan. I annat fall måste

verkstadsorganisationen på det veterinärmedicinska området omprövas.

Utredningen tar vidare upp till behandling frågan om högskolans t r a n sp

ortorganisation. F. n. är transportorganisationen synnerligen

splittrad. Utredningen förordar att högskolans samtliga transporter i fort
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1965

sättningen ombesörjs i administrativa avdelningens regi. Verksamheten bör

ledas av en särskild transportförman i lönegrad A 13.

Enligt utredningens mening bör inrättas en bilradioanläggning vid högskolan.

Kostnaderna för att anskaffa och montera en huvudstation har angivits

till 7 000 10 000 kr. Motsvarande kostnader för mobil station uppgår

till ca 3 000 kr. 1 K

I samband härmed bör telefonpassningen vid högskolans växel utbyggas

till att §älla dygnet runt för att därigenom bl. a. avlasta institutionerna från

behovet att ha assistenter eller studenter avdelade för dylik passning. En utökning

av telefonistpersonalen är härvid givetvis ofrånkomlig och måste bedömas

såsom en väsentlig rationalisering.

Önskemål har framförts om ytterligare bilar, såväl djurtransportbilar som

vanliga lastbilar. Om utredningens förslag i vad avser transportorganisationen

genomförs synes det emellertid tillräckligt med nuvarande antal bilar av

namnda slag. Dock bör en befintlig lastbil utbytas mot en ny, som därvid

bör vara försedd med vinschanordning. Därutöver synes det motiverat att

bilparken utökas med en skåpvagn.

Utredningen berör slutligen frågan om statistisk expertis. Enligt

utredningen bör högskolan erhålla särskilt anvisade medel för att bestrida

kostnaderna för dylik expertishjälp. Utredningen finner starka skäl tala

för att ett samarbete mellan veterinärhögskolan och skogshögskolans institution

för skoglig matematisk statistik kommer till stånd.

Administration. I ett tidigare avsnitt har utredningen föreslagit, alt högskolan

och veterinärmedicinska anstalten hör ställas under en gemensam

.styrelse. I fråga om återstående delar av högskolans ledning och centrala

administration anförs i huvudsak följande.

Uppgiften att under styrelsen leda och samordna verksamheten bör anförtros

åt rektor. Vid högskolan bör vidare liksom nu finnas ett kollegium. Rektor

bör utses av Kungl. Maj :t för en period av högst sex år på förslag av högskolans

styrelse, efter kollegiets hörande. Rektor skall ha en fristående ställning

och bör därför inte med sitt ämbete förena föreståndarskapet för någon

vetenskaplig institution. Eu särskild rektorsbefattning bör inrättas vid högskolan.

Som ställföreträdare för rektor bör vid högskolan liksom nu finnas

en prorektor. Denna hör för viss tid utses av högskolans styrelse på förslag

av kollegiet. Detta hör i allt väsentligt äga samma befogenheter som nuvarande

lärarkollegium och i övrigt vara rådgivande organ för styrelse och rektor.

Kollegiet bör omfatta rektor som ordförande och prorektor som vice

ordförande. Därutöver hör — i överensstämmelse med vad som tidigare beslutats

beträffande de två övriga högskolorna på jordbrukets område —

kollegiet begränsas till professorsgruppen. Statsveterinären bör äga att närvara

vid behandlingen av vissa frågor i kollegiet.

Utredningen har med biträde av statskontoret undersökt förutsättningarna

för att samordna den administrativa och kamerala verksamheten vid

högskolan med den som bedrivs vid veterinärmedicinska anstalten. Utredningen

har härvid funnit nackdelarna av en gemensam organisation vara så

stora att utredningen ansett en dylik samordning inte nu böra genomföras.

Utredningen, som därför inskränkt sig till att behandla endast" högskolans

kansliorganisation, föreslår en utbyggnad av denna. Kansliet, som i fortsättningen

bör benämnas administrativa avdelningen, föreslås omfatta en kans
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

lisektion och en kameralsektion. Därutöver bör finnas vissa specialsektioner

av mera teknisk natur. Verksamheten bör ledas av en byrådirektör. Beslutanderätten

i åtskilliga frågor, som nu avgörs av resp. styrelsen eller rektor,

bör delegeras på byrådirektören.

En tjänst som handsekreterare åt rektor bör inrättas. Befattningen, som

bör vara minst kansliskrivarbefattning, bör hänföras till den administrativa

avdelningens kanslisektion men i övrigt sortera direkt under rektor. Totalt

beräknar utredningen att den administrativa avdelningen behöver omfatta

29 befattningshavare mot f. n. 22 för motsvarande uppgifter.

I samband med sin undersökning har statskontoret föreslagit bl. a. vissa

förenklingar av olika arbetsrutiner. Utredningen anser, att statskontorets

förslag är välmotiverade. Det bör åvila högskolans ledning att vidta därav

betingade ändringar. I fråga om innebörden av ändringarna hänvisas till

statskontorets utredning.

I vad avser kollegiets sammansättning föreslår experten Schmiterlöw i ett

särskilt yttrande att såväl professorer som laboratorer (motsvarande) och

universitetslektorer skall ha ledamotskap i kollegiet.

Utredningens ordförande Wikström föreslår i en reservation, att en gemensam

kansliorganisation för veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten inrättas. Som chef för kansliorganisationen föreslås en byråchef.

Ledamoten Lagerlöf föreslår i en reservation med instämmande av experterna

Hansen och Schmiterlöw att vid högskolan inrättas en byråchef stjänst

i lönegrad Bo 1.

Yttrandena

Utredningens förslag om en kraftig utbyggnad av rådgivnings- och

upplysningsverksamheten i veterinärmedicinska frågor hälsas

i allmänhet med tillfredsställelse av de remissinstanser, som yttrat sig i

frågan. Vissa invändningar har dock framförts beträffande de närmare

riktlinjerna för ifrågavarande verksamhet.

Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium betonar, att konsulentverksamheten

i husdjurshygien och livsmedelshygien har betydelse även ur

humanmedicinska aspekter. Såväl veterinärstyrelsen som styrelsen för statens

veterinärmedicinska anstalt ansluter sig till experten Hansens förslag

att de redan förefintliga befattningarna som konsulent i viltsjukdomar och

fodermedelshygien snarast bör inrättas som reguljära tjänster på anstaltens

stat. Även Sveriges veterinärförbund anser ett behov av ytterligare konsulentbefattningar

föreligga, speciellt för fodermedelshygien och fisksjukdomar.

Enligt lantbruksstyrelsen kan det ifrågasättas om benämningen konsulent

är den rätta för de tjänster det bär gäller. Styrelsen förutsätter, att den

nu föreslagna utbyggnaden av den veterinärmedicinska konsulentverksamheten

sker på ett sådant sätt att den väl ansluts till den av lantbruksorganen

samt läns- och distriktsveterinärerna bedrivna allmänna rådgivnings- och

upplysningsverksamheten.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år It)Hö

Medicinalstyrelsen framhåller, att rådgivning och upplysning i veterinärmedicinska

frågor bör betraktas som en i huvudsak administrativ uppgift

och samordnas med den upplysnings- och rådgivningsverksamhet i hälsovårdsfrågor,

som på den veterinärmedicinska sidan i övrigt utövas av veterinärstyrelsen.

På den humanmedicinska sidan tillämpas en sådan ordning.

De föreslagna konsulenternas verksamhet bör således begränsas och

inte dirigeras mot en allmän upplysande och rådgivande veterinär verksamhet

av hälsovårdskaraktär. Styrelsen finner vidare det mycket otillfredsställande,

att veterinärstyrelsen har lämnats utan representation i den av

utredningen föreslagna särskilda nämnden för rådgivnings- och upplysningsfrågor.

Även medicinalstyrelsens representation i nämnden borde

övervägas. Kooperativa förbundet ifrågasätter om inte konsulenttjänsten i

livsmedelshygien bör administrativt knytas till veterinärstyrelsen.

Saväl Riksförbundet Landsbygdens folk som Sveriges lantbruksförbund

avstyrker utredningens förord för att konsulenterna bör ges tillfälle till viss

egen forskning. Enligt riksförbundet skall konsulenterna tjäna som förmedlare

mellan forskning och praktik och bör specialinriktas på denna verksamhet.

Riksförbundet framhåller att forsknings- och försöksverksamheten på

veterinärområdet måste inriktas på för svensk husdj ursskötsel relevanta

problem. Det är därför ytterst angeläget, att en nära kontakt ständigt upprätthålls

med näringens utövare liksom med exempelvis berörda institutioner

vid lantbrukshögskolan. De åtgärder som utredningen föreslår för att

åstadkomma denna kontakt anser riksförbundet inte tillfyllest utan anser

att det torde vara nödvändigt att ett fast kontaktorgan upprättas.

Även Lantbruksförbundet framhåller, att kontaktfunktionen mellan forskare

och rådgivare kräver en kontinuerlig arbetsinsats. Enligt förbundets

mening bör konsulenternas rådgivning i första hand rikta sig till veterinärer,

men även i betydligt större omfattning än hittills till övriga rådgivare

inom animalieproduktionen, såsom husdj urskonsulenter, instruktörer, kontrollassistenter,

svinkontrollassistenter, lärare i husdj ursämnen vid skolor,

slakteriorganisationens livdjursförmedlare och instruktörer samt fodermedelshandelns

personal.

Såsom ett med konsulentverksamheten besläktat problem anmäls av

Sveriges veterinärförbund och SACO behovet av ett remisslaboratorium för

livsmedelsundersökningar med en kapacitet som fyller dagens angelägna

krav.

Utredningens förslag om veterinärinrättningen i Skara har

föranlett delade meningar bland de remissinstanser som yttrat sig i frågan.

Styrelsen för veterinärhögskolan håller inte för otroligt, att den kliniska

undervisningen kan komma att kräva fältstationer och att därvid veterinärinrättningens

klinikavdelning med hänsyn bl. a. till dess läge i en kreatursrik

bygd är lämplig för sådan undervisningsverksamhet. Enligt statskontoret

synes inte något vara att erinra mot utredningens förslag att för
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

söksavdelningen i Skara knyts till veterinärhögskolan som en särskild avdelning,

ställd under rektors direkta ledning. Ämbetsverket utgår dock från

att möjligheterna för en längre gående integration efterhand kommer att

undersökas. Statskontoret samt veterinärstyrelsen, styrelsen för veterinärmedicinska

anstalten och SACO uttalar önskvärdheten av att det hävdvunna

namnet veterinärinrättningen i Skara bibehålls.

Sveriges veterinärförbund och SACO anser, att i avvaktan på en kommande

utredning om den veterinära fältorganisationen inrättningen bör bibehållas

i sin helhet med nuvarande organisation och arbetsuppgifter.

Xämnden för veterinärinrättningen i Skara har genom styrelsen för veterinärhögskolan

överlämnat yttranden av plats- och klinikchefen och av försöksledaren

vid inrättningen. Enligt klinikchefens mening torde varken

namnändringen eller klinikens upphörande som statlig forsknings- och

djursjukvårdsinstitution kunna betraktas som positiv insats för upprustning

av veterinärmedicinsk forskning och undervisning. Klinikchefen framhåller

bl. a. att behov förr eller senare kan uppkomma av att använda klinikavdelningen

som fältstation för veterinärhögskolan. Försöksledaren tillstyrker

i huvudsak utredningens förslag rörande veterinärhögskolans försöksgård.

Köttbranschens riksförbund anser, att inrättningen i Skara uteslutande

bör ägna sig åt uppgiften som djursjukhus samt att såväl veterinärhögskolan

som försöksverksamhet vid Skarainrättningen bör flyttas till Ultuna.

Utredningens förslag om inrättningens bibliotek tillstyrks av riksbibliotekarien.

Sveriges veterinärförbund uttalar ett önskemål från veterinärkårens

sida att inrättningens bibliotek får kvarbli i den nuvarande biblioteksbyggnaden.

Någon invändning görs dock ej mot förslaget att ansvaret för

vård och utlåning övertas av stifts- och landsbiblioteket.

Veterinärstyrelsen understryker starkt behovet av en särskild utredning

angående det veterinära fältarbetet berörande bl. a. distriktsveterinärväsendet,

djursjukhusen, hushållningssällskapens veterinäravdelningar och stadsveterinärverksamheten.

Även Hushållningssällskapens förbund finner en

översyn av organisationen av den regionala veterinärmedicinska hälso- och

sjukvården påkallad.

Utredningens förslag om ett veterinärmedicinskt bibliot

e k tillstyrks av riksbibliotekarien, styrelsen för skogshögskolan, styrelsen

för veterinärhögskolan och Sveriges veterinärförbund. Även styrelsen för

statens bakteriologiska laboratorium och veterinärstyrelsen ansluter sig i

stort sett till utredningens förslag om en centralisering av biblioteksverksamheten,

men vill betona betydelsen av att anstalten liksom hittills tilldelas

egna anslagsmedel för inköp av böcker och tidskrifter som behövs för det

dagliga arbetet. Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt instämmer

i huvudsak i vad experten Hansen anfört i särskilt yttrande rörande biblioteksverksamheten.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1965

I fråga om speciella gemensamma funktioner vid högskolan har remissinstanserna

anfört bl. a. följande.

Utredningens förslag beträffande apoteket tillstyrks av medicinalstyrelsen

och Frescatikommittén. Veterinärstyrelsen anser, att frågan om

ombildning av nuvarande filialapotek till ett sjukhusapotek är värd fortsatt

utredning. Sveriges Veterinärförbund föreslår en ombildning av apoteket till

en farmacevtisk avdelning.

Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan påkallar snabb lösning av frågan

om lokaler för ett fotografiskt laboratorium. Även Statstjänstemannaförbundet

anser det mest rationella vara, att all fototeknisk

verksamhet samlas centralt. Dessutom bör den av utredningen föreslagna

fotoexperten ha biträdeshjälp till förfogande.

I fråga om verkstad tillstyrks utredningens förslag av Frescati kommittén.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt vill för sin del

vitsorda det stora behovet av särskild teknisk personal och verkstadsutrymmen

för anstaltens produktionsverksamhet. Såväl anstaltstyrelsen som styrelsen

för statens bakteriologiska laboratorium anser, att verkstadsorganisationen

vid veterinärmedicinska anstalten bör upprustas kraftigare än vad

utredningen förordat.

Utredningens förslag om transportorganisationen tillstyrks

av bl. a. riksrevisionsverket. Enligt ämbetsverkets mening bör dock i detta

sammanhang även prövas frågan om en samordning mellan högskolans och

veterinärmedicinska anstaltens transportorganisationer.

Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan instämmer helt i utredningens uppfattning,

att särskilda medel bör ställas till veterinärhögskolans förfogande

för ersättning till statistisk expertis. Utredningens förslag att ett

samarbete i förevarande avseende bör etableras med skogshögskolans institution

för skoglig matematisk statistik tillstyrks av skogshögskolans kollegium.

Kollegiet påpekar dock, att nämnda institutions personal är beräknad

efter skogshögskolans eget behov. Om veterinärhögskolan skulle komma

att i större utsträckning ställa krav på ifrågavarande service behöver

arbetskraften i motsvarande grad utökas. Sveriges lantbruksförbund anser,

att vid veterinärhögskolan bör inrättas en mindre statistisk avdelning. Förutom

rådgivning skulle en sådan avdelning kunna arbeta med metodstudier

samt förmedla viss till veterinärmedicinen anpassad undervisning i

statistik. En kort kurs i statistik, ungefär till den omfattning som nu är

föreskrivet för medicine kandidatexamen, ifrågasätts också av lärarkollegiet

vid lantbrukshögskolan.

Utredningens förslag i avsnittet admini s t r a t i o n om en särskild

rektorsbefattning tillstyrks av statskontoret, riksrevisionsverket, kollegierna

vid karolinska institutet och skogshögskolan samt medicinska fakulteten

vid Uppsala universitet.

Beträffande kollegiets sammansättning ansluter sig däremot

samtliga tio remissorgan som yttrat sig i frågan till experten Schmiterlöws

förslag i särskilt yttrande. I överensstämmelse med bl. a. universitetsstadgan

anses ledamotskap i kollegiet böra tillkomma samtliga ordinarie lärare.

I fråga om den centrala administrationen råder delade meningar bland remissinstanserna.

Ulredningsmajoritetens förslag om skilda administrativa

enheter vid veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten biträds

av statskontoret, styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium, veteri
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1965

närstyrelsen, styrelsen för veterinärhögskolan (två av styrelseledamöterna

har dock i särskilt yttrande anslutit sig till ordföranden Wikströms reservation),

kollegierna vid skogshögskolan, veterinärhögskolan och karolinska institutet,

medicinska fakulteten vid Uppsala universitet, styrelsen för statens

veterinärmedicinska anstalt och Sveriges veterinärförbund. Alt härvid befattningen

som chef för högskolans administration bör placeras i tjänsteställning

som byråchef föreslås av styrelsen för veterinärhögskolan, kollegierna

vid veterinärhögskolan och karolinska institutet samt av Universitetslärarförbundet.

Ordföranden Wikströms förslag i en reservation om en gemensam kansliorganisation

för högskolan och anstalten tillstyrks av lantbruksstyrelsen,

statens jordbruksnämnd, lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan, Sveriges

lantbruks förbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Köttbranschens

riksförbund. Även Hushållningssällskapens förbund ansluter sig till reservationen,

men ifrågasätter om inte integrationen bör gå avsevärt längre. Det

synes förbundsstyrelsen, att vid behandlingen av det nu framlagda upprustningsförslaget

den framtida organisationen av den samlade forskningsverksamheten

på det veterinärmedicinska området samtidigt bör omprövas.. Med

hänvisning till reservationen anser riksrevisionsverket att frågan om kansliorganisationen

bör tas under omprövning.

V. Utbildningsfrågor

Utredningen

Nuvarande förhållanden. Utredningen redogör för organisationen av den

nuvarande veterinärutbildningen samt för studietidens längd och fördelning.

Härav torde följande få återges.

Vid veterinärhögskolan avläggs veterinärkandidatexamen och veterinärexamen.

Den som avlagt sistnämnda examen kan hos veterinärstyrelsen söka

legitimation såsom veterinär. Härjämte kan högskolan genom lärarkollegiet

tilldela den, som fullgjort disputationsprov vid högskolan, veterinär doktorsgrad.

Jämlikt av Kungl. Maj :t utfärdad bestämmelse får vid veterinarhogskolan

under vartdera av läsåren 1963/64 och 1964/65 intas högst 35 resp. högst 40

studerande. .....

Undervisningen vid högskolan fördelar sig pa föreläsningar, kuiser, demonstrationer

och övningar.

För undervisningens planmässiga ordnande samt för granskning av läroplaner

och undervisningsprogram ävensom förslag till sådana skall vid högskolan

finnas en undervisningsnämnd, bestående av rektor och minst två av

lärarkollegiet utsedda ledamöter.

Föreläsningarna, kurserna och den kliniska tjänstgöringen vid högskolan

skall jämlikt gällande stadgar anordnas så att de kan avslutas på fem år.

Den nuvarande läroplanen vid högskolan omfattar i enlighet däimed också

eu studietid av fem år. Den genomsnittliga bruttostudietiden har inte hållit

sig inom denna ram. Knligt en av utredningen utförd undersökning av bruttostudietiden

har under perioden 1940/41—1961/62 endast en studerande

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

avlagt examen inom fem år och blott 29 av sammanlagt 511 studerande inom

cn tid av fem och ett halvt år. För de studerande som under läsåren 1958/59

—1961/62 avlagt examen vid högskolan bär den genomsnittliga bruttostudietiden

utgjort sju och ett halvt år.

För vid högskolan läsåret 1957/58 inskrivna studerande utgör enligt utredningen

nettostudietiden för veterinärexamen något mindre än 70 procent av

bruttostudietiden. Den genomsnittliga årliga nettostudietiden uppgår således

till omkring åtta månader. Vid beräkning av sagda nettostudietid har samtliga

studiehinder — vikariatstjänstgöring såsom distriktsveterinär, annat

förvärvsarbete, sjukdom, militärtjänst, ferier in. m. — frånräknats. Vikariatstjänstgöring

såsom distriktsveterinär har befunnits genomsnittligt uppgå

till fyra månader under hela studietiden.

Utredningen lämnar vidare uppgifter om veterinärutbildningen i vissa

europeiska länder och om läkarutbildningen i Sverige. Utredningen redovisar

också prognoser över behovet av veterinärer inom olika verksamhetsområden

samt ger en bakgrund till frågan om en gemensam nordisk arbetsmarknad

för veterinärer.

Utbildningens mål. Utredningen erinrar först om, att av skäl som tidigare

redovisats en klar motivering föreligger för att bygga ut den veterinärmedicinska

forskningen och utbildningen i vårt land. Den principiella utgångspunkten

för utbildningens utformning anser utredningen vara arten och betydelsen

av de arbetsuppgifter som åligger de utexaminerade veterinärerna

i deras praktiska verksamhet. Särskilt understryks härvid de sjukdomsförebyggande

och de livsmedelshygieniska uppgifterna.

Då en ökad specialisering kan väntas ske inom det veterinärmedicinska arbetsfältet

har utredningen övervägt en specialisering inom ramen för veterinärexamen.

Bl. a. med hänsyn till att veterinärkåren utgör en förhållandevis

liten yrkesgrupp och att en uppspaltning av kåren i utbildningshänseende

skulle kunna leda till svårigheter på arbetsmarknaden anser sig utledningen

dock inte kunna förorda en linjeindelning. Utredningen anser

sig inte heller för annat än den högsta betygsnivån böra förorda, att en

betygsgradering efter ämneskursernas omfattning tillämpas. En specialisering

bör i stället ske efter avlagd veterinärexamen. Högskolan bör härvid

i större omfattning än f. n. kunna i samarbete med veterinärstyrelsen

anordna fortbildningskurser. Sådana kan visa sig betingade av behovet att

dels kunna använda veterinär arbetskraft för vissa speciella ändamål, dels

ge redan yrkesverksamma veterinärer del av nyare forskningar och rön.

Undervisningens bedrivande. Utredningen anser en minskning av studietiden

vara nödvändig såväl av samhällsekonomiska skäl som med hänsyn till

de enskilda studerandes intressen. Minskningen bör ske genom rationalisering

av undervisningen, större bundenhet i studiegången, bättre avvägning

av utbildningstiden för olika ämnen och ämnesområden samt begränsning

av de studerandes handräckningstjänst. De kunskaper, som f. n. meddelas

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1965

under föreläsningar, bör framdeles i stor utsträckning kunna inhämtas i läroböcker

och kompendier, som bör utarbetas. Föreläsningarna bör ur effektivitetssynpunkt

dessutom i väsentlig mån utbytas mot seminarieövningar,

diskussions- och frågetimmar, filmförevisningar och demonstrationer. Utredningen

understryker, att de föreslagna åtgärderna kräver god tillgång på

lärar- och biträdespersonal samt undervisningsmateriel, tillfredsställande

materialtillförsel och ändamålsenliga lokaler.

Den ökade bundenheten i studiegången innebär bl. a., att de studerande

i princip inte tillåts delta i undervisningen i ett ämne förrän de tenterat eller

på i övrigt föreskrivet sätt genomgått ämnen, som ligger före i studieplanen.

Utredningen framhåller härvid, att systemet dock bör tillämpas med tillbörlig

smidighet.

Utredningen anser, att kortare studietid genom rationalisering av undervisningen

och ökad bundenhet i studiegången bör kunna åstadkommas i

stort sett utan minskning av det kunskapsstoff, som skall inhämtas vid undervisningen.

Utredningen har vid sina överväganden funnit det såväl påkallat

som praktiskt genomförbart att utforma en studieplan med en total

studietid omfattande fem och ett halvt år. Därvid har förutsatts, att de studerande

skall avlägga veterinärexamen vid slutet av den elfte terminen eller

kort tid därefter. Ett genomförande av förslaget bör medföra en icke oväsentlig

minskning av den genomsnittliga bruttostudietiden.

Den nordiska arbetsmarknaden. Utredningen framhåller, att skillnaderna

i utbildningen av veterinärer i de nordiska länderna inte är större än att förutsättningar

finns för en gemensam arbetsmarknad. Bestämda olikheter föreligger

dock på några punkter, t. ex. på rättsmedicinens område, i fråga om

krav på förutbildning i vissa fall och beträffande utbildningstidens faktiska

längd. I fråga om rättsmedicin samt vissa förvaltningsrättsliga förhållanden

synes skiljaktigheterna så stora, att tjänstgöring av veterinär i annat land än

där vederbörande tagit sin examen, förutsätter viss kompletterande utbildning,

varvid vissa kunskapsprov bör avläggas.

Utredningen, som delar den i Nordiska rådet uttalade uppfattningen om

värdet av ett intimt samarbete mellan de nordiska länderna på förevarande

område, finner det önskvärt att åtgärder vidtas för att utjämna kvarstående

skiljaktigheter i veterinärutbildningen. Studietiden är f. n. längre i Sverige

än i Danmark och Norge. En förkortning av studietiden i vårt land synes

vara en viktig åtgärd i detta avseende. För att erhålla så nära anpassning

som möjligt inom de olika ämnena anser utredningen, att vederbörande rektorer

och ämnesrepresentanter i de olika nordiska länderna bör hålla fortlöpande

kantakt i frågor rörande studieplaner, kunskapsfordningiar, resurser

för undervisningen m. m. Utredningen understryker vikten av att högskolan

erhåller medel för internordiska resor, vilka medel bör redovisas under särskild

post under omkostnadsanslaget.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Eu gemensam nordisk arbetsmarknad torde enligt utredningens mening i

första hand komma att innebära utbyte av i resp. hemländer utbildade veterinärer.

Utbildning fram till veterinärexamen synes, i vart fall t. v., praktiskt

taget helt komma att ske i vederbörandes hemland. Antalet utbildade torde

också i huvudsak komma att dimensioneras efter varje lands behov av veterinär

arbetskraft. För att erhålla en större likformighet på arbetsmarknaden

bör man i länder med intagningsspärr till utbildningen eftersträva att göra

intagningen så vid, att arbetsmarknadsförhållandena mera direkt kommer

att påverka antalet studerande.

Enligt utredningens mening bör vid behov vid den svenska veterinärhögskolan

anordnas kurser i rätts- och författningsrättsliga frågor. Därigenom

skall ges möjlighet för den, som erhållit legitimation som veterinär i annat

nordiskt land, att tjänstgöra som veterinär i Sverige. Utredningen förutsätter,

att ömsesidighet i kraven på veterinärlegitimation och därmed även i

fråga om att anordna erforderliga kompletteringskurser skall komma till

stånd mellan de nordiska länderna.

Antalet studerande. Utredningen erinrar om arbetsmarknadsstyrelsens år

1959 publicerade prognos rörande det framtida behovet av veterinärer. Enligt

prognosen är en årlig intagning på 25—30 studerande per år lämplig.

Enligt en senare av styrelsen verkställd prognos har efterfrågan på veterinärer

beräknats bli något mindre än vad som tidigare antagits.

Under läsåret 1963/64 har intagningen till veterinärhögskolan omfattat 35

studerande och har således något överstigit det högre intagningsalternativet

i arbetsmarknadsstyrelsens prognos. Utredningen anser, att en del omständigheter

talar för att intagningen till veterinärhögskolan även i fortsättningen

bör vara av högre storleksordning än arbetsmarknadsstyrelsen räknat

med. Sålunda har användningen av svenska veterinärer vid uppbyggnadsarbetet

i de underutvecklade länderna ökat. Principiella invändningar kan också

resas mot att tillämpa spärrar till viss utbildning. En obegränsad intagning

kan emellertid medföra, att en del studerande kan få svårigheter att efter

avlagd examen finna sysselsättning inom sitt utbildningsområde. Även

kostnaderna för varje studerande skulle stiga väsentligt vid tillämpningen av

principen om fri intagning. Med hänsyn till dessa synpunkter bör enligt utredningens

uppfattning undervisningsresurserna vid högskolan utformas så,

att mellan 30 och 40 studerande kan antas årligen. Utredningen har vid beräkningen

av denna intagning utgått från att ett visst bortfall av studerande

äger rum under studietiden.

Utformningen av studieplanen. Enligt utredningen bör en ny studieplan

utformas i syfte att åstadkomma en utbildning, som i möjligaste mån ger de

kunskaper, som flertalet veterinärer numera behöver. Hänsyn har även tagits

till veterinärmedicinens senaste landvinningar, ändringar i husdjursbe
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj: t» proposition rt 38 år t Hit 5

ståndet m. £1. faktorer. Eoligt utredningens mening erfordras aH tjärat de hittills

förekommande ämnesgrupperna som grund för veterinärutbildningen.

Vissa förskjutningar av utbildningstiden inom och mellan dessa ämnesgrupper

bör emellertid ske. Utredningens förslag innebär en viss minskning av

studietiden i kirurgi samt att hovbeslags- och anspannsiära. och läran om

hovens sjukdomar bör försvinna som självständiga ämnen. Förslaget innebär

vidare bl. a., att undervisningen i livsmedels&ygien utformas med hänsynstagande

till veterinärernas nya arbetsuppgifter inom Irvsmedelshygienen

och livsmedelskontrollen.

För utredningens uppläggning av studierna till veterinärexamen liar gällt

följande huvudprinciper. Undervisningen i varje ämne skall i huvudsak vara

koncentrerad till en samlad tidsperiod. För att möjliggör* en sådan ordning

erfordras i princip att varje enskilt ämne är infäst och sluttenterat innan

studierna i nästa ämne påbörjas. Systemet fordrar att turordningen

mellan ämnena bestäms utifrån den synpunkten, att de studerande i varje

skede av utbildningen skall erhålla den bästa grunden för de fortsatta studierna.

Veterinäruthildningen bör liksom nu omfatta veterinärkandidatexamen

och veterinärexamen. Utbildningen bör omfatta följande ämnen, varav samtliga

utom klinisk propedeutik skall avslutas med tentamen och benämnas

examcnsämnen, nämligen

för veterinärkandidatexamen: anatomi, histologi, medicinsk kemi, fysiologi,

farmakologi, bakteriologl, v ir o logi, parasitologi, exteriör- och raslära;

för veterinärexamen: klinisk propedeutik i kirurgi och medicin I, patologi,

sjukdomsgenetik och husdjurshygien, kirurgi, medicin I, medicin II,

obstetrik och gynekologi, epizootologi, veterinär författningskunskap samt

livsmedelshygien.

I veterinärexamen bör förutom förenämnda ämnen ingå jämväl följande

särskilda ämnen, nämligen klinisk kemi, röntgenologi och radlofoiologi. Med

särskilda ämnen avser utredningen i likhet med vad som gäller för läkarutbildningen

sådana ämnen i vilka särskild tentamen ej avläggs. I stället krävs

att studerande undergår godkänt slutförhör i dessa ämnen.

Därtill kommer särskilda patologi- och terapikonferenser, vilka inte bör

vara förenade med förhör, men med skyldighet för de studerande att närvara.

Enligt utredningens mening bör läsåret enligt den nya studieordningen i

huvudsak motsvara nuvarande läsår, som omfattar tiden fr. o. in. september

t. o. in. maj, dock med den ändringen, att vårterminerna bör förlängas med

eu vecka i juni och höstterminerna med en vecka i augusti för att extra tid

för tentamina skall erhållas.

Veterinärkandidatexamen skall avläggas före utgången av andra läsåret,

medan veterinärexamen skall avläggas före utgången av sjätte läsårets hösttermin

eller kort tid därefter. Studiegången bör ges i huvudsak följande utformning,

nämligen

5 Ilihang till riksdagens protokoll 5. 1 samt. Nr SS

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Första läsåret: introduktionskurs, anatomi och histologi, exteriör- och

raslära, medicinsk kemi;

andra läsåret: medicinsk kemi, fysiologi, farmakologi, bakteriologi, virologi,

parasitologi;

tredje läsåret: klinisk propedeutik i kirurgi och medicin I, patologi, sjukdomsgenetik

och husdjurshygien;

fjärde läsåret: sjukdomsgenetik och husdj urshygien, klinisk kemi, röntgenologi,

kirurgi, medicin I;

femte läsåret: epizootologi, veterinär författningskunskap, klinisk diagnostik

i obstetrik och gynekologi samt medicin II, medicin II, obstetrik och

gynekologi, radiobiologi;

sjätte läsåret: livsmedelshygien.

Somrarna mellan fjärde och femte samt mellan femte och sjätte läsåren

bör kunna disponeras för frivillig tjänstgöring vid klinikerna för fördjupade

studier för dem, som vill ernå de två högsta betygsgraderna.

Utredningen framhåller, att förslaget till studieplan närmast bör ses som

en principiell riktpunkt för utformningen av studieordningen under den

närmaste tiden. Det bör ankomma på högskolestyrelsen att följa utvecklingen

på det veterinära verksamhetsfältet och inom det veterinärmedicinska

forskningsområdet samt att på grund därav vidta eller föreslå de ändringar

i studieplanen, som visar sig påkallade. Då den totala studietiden inte

bör tillåtas överstiga den av utredningen föreslagna tiden, är det nödvändigt

att styrelsen då den medger förlängningar i fråga om vissa ämnen också

anger vilka ämnen, som med hänsyn till deras relativt sett minskade betydelse

samtidigt bör avkortas. Styrelsen bör även tillse, att undervisningen

inom de olika ämnena har en ändamålsenlig utformning.

Då förslaget till omläggning av studieplanen genom koncentrationen och

rationaliseringen av undervisningen bör leda till en kvalitativt förbättrad

veterinärutbildning anser utredningen att examinerad veterinär även i fortsättningen

bör bibehållas vid nuvarande disputationsrätt.

Utredningen anser, att för undervisningsnämnden bör tillämpas samma

bestämmelser vid veterinärhögskolan som vid universiteten.

Yttrandena

Utredningens uppfattning att utbildningen måste avse en veterinärexamen

utan linjeindelning delas av veterinärstyrelsen och Sveriges

veterinärförbund. Ett antal remissinstanser ifrågasätter emellertid om inte

en linjeindelning bör ske med möjlighet till specialisering inom det livsmedelshygieniska

eller det kliniska området. Sådana synpunkter anförs av livsmedelsstadgekommittén,

medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet,

lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan, statens jordbruksnämnd, Riksförbundet

Landsbygdens folk och Sveriges lantbruksförbund.

Kötlbranschens riksförbund understryker nödvändigheten av att veteri
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

KungL Maj.ts proposition nr 38 år 1965 67

närutbildningen differentieras på så sätt att personal utbildas som kan

överta veterinärens funktion som kontrollant vid slakterier och charkuterifabriker.

Riksförbundet anser en veterinär vara överkvalificerad för ifrågavarande

uppgifter. Sveriges kemiska industrikontor (Kemikontoret) varnar

för uppfattningen att en växande efterfrågan på för livsmedelskontroll utbildad

arbetskraft med nödvändighet skall tillgodoses med veterinärer.

Enligt kemikontoret är det lämpligt att skilja mellan den utbildning som

krävs för å ena sidan hygienkontrollen och å andra sidan den egentliga livsmedelskontrollen.

Stora förväntningar om en för livsmedelskontroll lämpad

utbildning kan enligt kemikontorets åsikt fästas vid den planerade utbildningen

av livsmedelskemister vid Lunds tekniska högskola. Denna teknikerkategori

torde få en utbildning, som gör den bättre lämpad för arbetet

med livsmedelskontroll än veterinärer. Kemikontoret framhåller, att utredningen

ej har gått in på i vilken utsträckning livsmedelskemister kan komma

att ersätta veterinärer i den statliga och kommunala livsmedelskontrollen.

Den vid veterinärhögskolan bedrivna utbildningen kan inte betraktas

som en från det övriga högre utbildningsväsendet isolerad företeelse. Kemikontoret

förordar att nya behovsberäkningar företas innan statsmakterna

beslutar om veterinärhögskolans dimensionering, varvid substitutionsförhållandena

mellan veterinärer och andra yrkesgrupper, särskilt livsmedelskemister

bör beaktas.

Utredningens förslag att genom bl. a. övergång till större bundenhet i

studiegången och rationalisering av undervisningen nedbringa den

faktiska studietiden till fem och ett halvt år tillstyrks i princip eller lämnas

utan erinran av nära nog samtliga remissinstanser. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan

och Universitetslärarförbundet framhåller emellertid att

en förutsättning för ifrågavarande förkortning är att viss ytterligare läraroch

biträdespersonal utöver den av utredningen föreslagna tillförs högskolan.

Sveriges veterinärförbund anför, att den planerade upprustningen av

institutioner, lärarpersonal m. m. måste komma till stånd samtidigt samt

måste betraktas som ett minimum för möjligheten att uppnå det avsedda

syftet. Förbundet utgår vidare ifrån att dispensmöjligheter från den bundna

studieordningen skall finnas då särskilt skäl (t. ex. längre sjukdom) föreligger.

SFS finner, att en hårt bunden studiegång skulle vara möjlig, om varje

kurs hade relativi golt om tid till sill förfogande. Så synes icke vara fallet

för den veterinärmedicinska utbildningen. SFS förordar därför att ny kurs

skall kunna påbörjas efter veterinärkandidatexamen även om föregående

kurs icke tenterats av. Utredningens förslag på denna punkt ifrågasätts vidare

av SACO. Enligt SACO skulle en mindre försening vid eu rigorös tilllämpning

av bunden studiegång kunna innebära ett års väntan för de studerande,

innan studierna kan fortsättas. SACO föreslår, att eu rekommendation

i stället intas i studieordningen om all de studerande bör följa denna.

Såväl SACO som SFS anser, att utredningen har berört undervisningens

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungi. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

utformning val flyktigt. SFS finner det orealistiskt att tänka sig en studietid

på fem och ett halvt år, om inte undervisningsformerna och kurslitteraturens

omfång och innehåll förändras. Med hänvisning till värdet av en

viss fritid för de studerande förordar SFS även att sådan undervisning och

tjänstgöring minskas, som är mindre meningsfull. SFS föreslår således, att

jourtjänstgöringen avskaffas eller åtminstone skärs ned och att i stället biträdespersonalen

utökas. Till nyss anförda synpunkter av SFS ansluter sig

Veterinärmedicinska föreningen och veterinär styrelsen.

Även Riksförbundet Landsbygdens folk och skogshögs kolans kollegium

anser det diskutabelt, om man endast genom en omläggning av den nuvarande

undervisningen kan reducera studietiden som utredningen förutsatt.

Medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet framhåller, att tid för tentamensläsning

och tentamen ej anslagits utöver de i huvudsak oförändrade

kurstiderna. Enligt fakultetens mening torde det vara omöjligt att på

detta sätt nå den föreslagna studietidsförkortningen utan att samtidigt

minska fordringarna på studenternas kunskaper.

Med hänsyn till osäkerhetsmarginalerna finner arbetsmarknadsstyrelsen

det vara motiverat att instämma i utredningens förslag om en årlig intagning

av 30—40 studerande. Förslaget tillstyrks vidare av nämnden

för internationellt bistånd, som anför bl. a. följande.

Det är nämndens uppfattning att utvecklingsländernas behov av veterinärutbildade

personer på olika nivåer är mycket stort och att detta behov

för närvarande och inom en överskådlig framtid kommer att vara svårt

att täcka. Det framtida behovet av veterinärer för punktinsatser i skilda

länder eller i samband med svenska koncentrerade projekt kan i dagens

läge inte anges men en kraftig expansion av nämndens verksamhet på jordbruksområdet

förväntas medföra en avsevärd ökning av efterfrågan på veterinärer.

Eventuella framtida insatser för att upprätta veterinärfakulteter

i utvecklingsländerna kommer vidare att kunna göras endast om svenska

lärar- och forskningskrafter kan ställas till förfogande, vilket ytterligare

ökar behovet av en breddad rekryteringsbas på veterinärområdet. Utan att

ha fastställt riktlinjerna för sin framtida verksamhet på veterinärområdet

vill nämnden vidare understryka att dess utbildningsbehov med all sannolikhet

kommer att ställa stora krav på velerinärhögkolans undervisningsresurser.

Med stöd av vad som anförts vill nämnden utan reservation instämma

i veterinärhögskoleutredningens slutsats att veterinärhögskolans

undervisningsresurser dimensioneras så att mellan 30 och 40 studerande

kan antagas årligen.

SFS anser att den veterinärmedicinska utbildningen, som nu måste betecknas

som mycket specialiserad, bör göras mera flexibel, så att den snabbi

kan anpassas till en förändrad arbetsmarknad. Sålunda finner SFS det

angeläget att undersöka möjligheterna till kombination av veterinärmedicinska

studier med tekniska, naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga

studier. Vidare bör lämpliga vidareutbildningskurser anordnas för dem

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

KangL Maj:ts proposition nr 33 år 1965

som avlagt veterinärexamen men inte blir praktiserande veterinärer utan

söker sysselsättning inom annat verksamhetsområde med anknytning till

veterinärmedicin. SFS framhåller, att utredningen utan närmare analys

glidit förbi dessa för intagningens storlek ytterst väsentliga frågor. SACO

anser, att små förutsättningar torde föreligga för en vidgning av veterinärernas

adekvata användningsområde. Med hänsyn härtill och med tanke

på att veterinärerna utgör en mycket liten utbildningsgrupp vill SACO

framhålla vikten av att antalet studerande ökas försiktigt. Varje ändring

av intagningen bör baseras på ingående analyser rörande efterfrågan på

veterinärer. Liv&medelsstadgekommittén fäster uppmärksamheten på att

den av utredningen beräknade intagningen inom en infe alltför avlägsen

framtid i anledning av den framtida livsmedelskontrollen kan visa sig otillräcklig

och att de av utredningen kalkylerade undervisningsresurserna därmed

kan bli alltför små.

1963 års forskarutredning framhåller, att vid utformningen av den nya

studieplanen måste tillses, att veterinärexamen även i framtiden kan

tjäna som en fullgod bas för den därpå byggande forskarutbildningen. Sveriges

veterinärförbund och SACO understryker att likformighet hör råda

mellan läkares och veterinärers examina. Veterinärexamen bör sålunda ändras

till vet eri u är medicine licentiatexamen.

Med hänsyn till den vikt som den nya studieplanen måste tillmätas ur

såväl samhällets som den enskildes synpunkt förutsätter statskontoret, att

gemom högskolestyrelsens försorg åtgärder kommer att vidtas för en uppföljning

av utvecklingen beträffande studieresultat och studietidens längd.

Eftersom den nya studieplanen skulle medföra viss förlängning av vår- och

höstterminerna vill statskontoret även erinra om vad som anförts i prop.

1964: 50 (s. 298) angående angelägenheten av att tidpunkterna för termins

eller i varje fall läsårs början görs enhetliga.

Flera remissinstanser ställer sig tveksamma till att den kliniska undervisningen

beskärs. Jordbrukets forskningsråd och skogs- och lantbruksakademien

framhåller, att de från högskolan utexaminerade veterinärerna

avses äga tillräcklig skolning för att omedelbart efter examen fullt självständigt

utöva veterinärpraktik och därmed axla ansvaret för klinisk behandling

av inånga gånger synnerligen värdefulla husdjur. Frågan om förkortad

studietid hör därför uppmärksamt observeras under de kommande

åren för att fastställa, om eu förlängning av den kliniska utbildningstiden

eventuellt är påkallad.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet anser, ull en tidsmässig koncentrering

av undervisningen är svår i fråga om de kliniska ämnena. Ett tillägg

på obligatorisk assistenttjänstgöring under exempelvis två månader för

kirurgi och medicin I synes starkt befogat, bl. a. med hänsyn till knappheten

på djurpalientmateriul. Sådan tjänstgöring kunde förläggas Ull som
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Knngl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

maren, då klinikerna av serviceskäl ändå är verksamma. Lärarkollegiet erinrar

om att assistenttjänstgöring i kliniska ämnen enligt den medicinska

examensstadgan pågår hela sommaren.

Även veterinärstyrelsen, styrelsen för veterinärmedicinska anstalten och

lärarkollegiet vid veterinärhögskolan har svårt att finna skäl för utredningens

uppfattning att de studerande skall beredas ledighet för två och en

halv månads ferier under tredje och fjärde sommaren. Denna tid bör liksom

hittills kunna användas för kliniktjänstgöring, vilket betyder bättre

utnyttjande av materialet och möjlighet till viss spridning av de studerande.

Veterinärmedicinska anstalten föreslår, att en utredning företas rörande

möjligheterna att förlägga en del av den nuvarande tjänstgöringen vid den

ambulatoriska kliniken till lämpliga fältstationer.

Utredningens förslag att frivillig tjänstgöring på klinikerna under somrarna

mellan fjärde och femte samt femte och sjätte läsåret skall meritera

för högre betyg avstyrks av SFS, SACO och Sveriges veterinärförbund. Endast

avlagda kunskapsprov bör liksom hittills inverka på betygsättningen.

I fråga om studiegången framhåller remissinstanserna bl. a. följande.

SFS anser, att kursen klinisk propedeutik i kirurgi och medicin bör placeras

i nära anslutning till kurserna i kirurgi och medicin I. Ifrågavarande

propedeutiska kurs är enbart en förberedelse för medicin I och bör således

inte komma ett helt år före detta ämne. Kursen i exteriör- och raslära

bör inte placeras i omedelbar anslutning till anatomi och histologi. Enligt

SFS synes det mera pedagogiskt givande om de studerande före denna kurs

fått någon kännedom om och erfarenhet av levande djur. SFS föreslår därför

att exteriör- och rasläran placeras in vid en senare tidpunkt av studierna.

Sveriges veterinärförbund anför, att bakteriologins vikt i modern veterinärmedicin

på intet sätt motsvaras av dess utrymme i studieordningen. Förbundet

understryker nödvändigheten av att bakteriologin ges väsentligt

ökade resurser — ej minst i fråga om undervisningstidens längd. Medicinalstyrelsen

framhåller vikten av att veterinärer tillförsäkras en tidsenlig utbildning

i omgivningshygien.

VI. Kostnadsberäkningar m. in.

Utredningen

Personal, m. m. Vid sina beräkningar rörande personalbehovet vid v eterinärhögskolans

institutioner har utredningen utgått från att

universitetsutredningens riktlinjer bör vara tillämpliga på flertalet av institutionerna.

De avvikelser, vilka är betingade av högskolans och den

veterinärmedicinska forskningens speciella förhållanden inskränker sig i

huvudsak till de kliniska institutionerna. Dessas karaktär av att jämväl

vara sjukhusinrättningar medför därutöver behov av speciella, av djursjukvården

betingade befattningar. Vid institutionerna för kirurgi, medicin I,

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 ar 1965

medicin II samt obstetrik och gynekologi erfordras enligt utredningens mening

som förut nämnts ett antal klinikveterinärer och befattningshavare av

biträdeskaraktär. Även verksamheten vid några av de teoretiska institutionerna

kräver viss personal utöver av universitetsutredningen angivna normer.

Vid institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien behövs tre

särskilda biträdesbefattningar för verksamheten vid institutionens försoksladugård.

Vidare motiverar obduktionsverksamheten vid institutionen för

patologi att biträdespersonalen där utökas med två befattningar. För institutionen

för röntgenologi har utredningen med hänsyn till nödvändigheten

av extra ledighet in. in. på grund av strålningsriskerna beräknat ett behov

av fem biträden. Vid institutionen för klinisk kemi erfordras till följd av

kraven från den klinisk-kemiska och radiobiologiska verksamheten två

forskarassistenter. Därtill kommer att två särskilda befattningar behövs för

biträde vid det föreslagna isotopstallet.

I fråga om erforderlig assistent- och amanuenspersonal anser utredningen

det lämpligt att beräkna tilldelningen i assistenttimmar. Högskolan bör

ha frihet att välja den personalkategori — assistent eller amanuens

som i det aktuella fallet kan anses lämplig. Utredningen har ej heller ansett

det möjligt eller lämpligt att i detalj ange bdträdespersonalens uppdelning

på olika befattningar inom institutionerna eller avdelningarna. Det

bör åvila styrelsen att i samband med de årliga anslagsäskandena framlägga

förslag i nämnda avseenden. I detta sammanhang framhåller utredningen,

att i avvaktan på att ställning tas till hovbeslagskolans framtida

organisation bör skolan närmast lyda under institutionen för sjukdomsgenetik

och husdjurshygien.

Utredningens förslag totalt i vad avser personalen vid högskolans vetenskapliga

institutioner framgår av följande sammanställning.

Förslaget innebär således att den fasta personalorganisationen vid högskolans

institutioner i förhållande till budgetåret 1964/65 utökas med ca 95

tjänster. Bl. a. utökas antalet professurer från 12 till 16.

Vid högskolan finns f. n. fem docenttjänster och en forskardocenttjänst.

En strikt tillämpning av principen att till varje professur och laboratur ellei

motsvarande bör anknytas en docentur innebär, att antalet docenter skulle

fem- eller sexdubblas. Redan med hänsyn till det nuvarande antalet doktorander

inom veterinärmedicinen är en sådan ökning av docentantalet inte

möjlig inom en mera begränsad tidsrymd. Härtill kommer att antalet docenturer

bör stå i viss rimlig proportion till antalet sluttjänster med behov

av vetenskaplig skolning inom vederbörande yrkeskår. Enligt utredningens

mening bör man på längre sikt sträva mot att ha en docentur för varje professur.

Utredningen föreslår att fem nya docenttjänster och en ytterligare

forskardocenttjänst nu inrättas vid högskolan.

För undervisning i vissa ämnen eller delar av ämnen inom veterinärutbildningen

anlitas f. n. elva speciallärare, vilka avlönas med arvoden från

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Kimgl. Maj.ts proposition nr SS ér J96S

Befattning

Professor...................

Klinikchef...................

Laborator...................

Prosektor...................

Lärare i hovbeslag...........

Universitetslektor ...........

Klinik vete rma r .............

Forskarassistent .............

Förste assistent ..............

Assistent*....................

Högre kvalificerad biträdesper
sonal.

.....................

övrig biträdespersonal ........

Summa

Budgetaret 1S64/65

Personalbehov,

''Ökrring

befintlig med riks-

utredningens

eller

statsanslag avlönad

personal

beräkningar

minskning

12

16

+ 4

—

1

+ 1

14

17

+ 3

2

2

—

i

—

- 1

—

1

+ 1

—

8

+ 8

—

22

+ 22

23

—

-23

6 1/2

26

+ 19 1/2

1

14

+ 13

196

15''S

+ 47

165 1/2 260 +94 1/2

1 En assrstenttjänst i sammanställningen motsvarar

stenttinamar.

en ärlig tjänstgöringstid av 1006 assi
-

hogskolans avlön i ngsan slag. Utredningens förslag till förstärkning av den

fasta lärarpersonalen innebär bl. ». att fem dylika tjänster kan bittras, nämligen

specrallärama i hälsokontroll av svin resp. fjäderfä, i allmän livsmedelskontroll,

i receptskrivning och läkemedelsekonomi samt i parasitologi.

Vid institutionen för obstetrik och gynekologi handhas undervisningen i artificiell

insemination av en lärare i Ae 25 och en förste assistent. Benämningen

på sistnämnda befattning bör ändras till biträdande lärare i artificiell

insemination.

Antalet befattningshavare vid högskolans administrativa avdelning och

dess bibliotek beräknar utredningen som tidigare nämnts behöva ökas med

sju resp. tre. I fråga om högskolans försöksgård och klinik i Skara föreslås,

att vardera delen av verksamheten får ett biträde för kontorsgöromål mot

f. n. ett gemensamt.

Utredningen behandlar vidare frågan -om ändrad Kmegradsplacering av

vissa befattningar vid statens veterinärmedicinska anstalt.

I det föregående har utredningen föreslagit, att antalet med riksstatsanslag

avlönade konsnlemtfeefattningar vid anstaltens konsulentavdelnimg, däri inberäknat

a vdelningsf öreståndaren, bör ökas från fem till nio. AvdelningsforeståndaTen

är f. n. placerad i lönegrad Bo 1, medan övriga konsulenter

har löneställningen högst Ae 27. Med hänsyn till att höga krav ställs på dessa

befattningshavare bör löneställningen förbättras. Högstlönesystemet för

konsulenterna bör bibehållas men slutlönegraden bör i analogi med vad som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 dr 1965

73

bl. a. tillämpas inom specåalrådgivningen på jordbruksforskningens område

hojas till B 1. För att nå denna lönegrad bör konsulent inneha förstärkt docentkompebens.

Utöver nu nämnda krav måste av föreståndaren för avdelningen

krävas framstående administrativ förmåga. Får att motsvara fordringarna

bör tjänsten uppflyttas till lönegrad Bo 3.

I anledning av särskild remiss har utredningen även prövat löneställningen

för övriga högre befattningshavare vid anstalten. Beträffande anstaltsföreståndaren

föreslår utredningen ingen ändring av nu gällande villkor.

Däremot föreslås ändrad löneställning för avdelningsföreståndare och

laboratorer, f. n. placerade i lönegrad Bo 1 resp. Ao eller Ae 27. Utredningen

har tidigare föreslagit att föreståndarna för konsulentavdelningen,

serologiska avdelningen (produktionsavdelningen) och de nya virologiska

och parasitologiska avdelningarna skall placeras i Bo 3. Återstående avdelningsföreståndartjänster

avser chefsbefattningar vid anstaltens bakteriologiska

och patologisk-anatomiska avdelningar samt anstaltens kemiska

laboratorium. Bl. a. med hänsyn till vad tidigare anförts föreslår utredningen

att nämnda laboratorium i fortsättningen benämns anstaltens kemiska

avdelning. Utredningen framhåller, att av föreståndarna för de tre

nu nämnda avdelningarna bör krävas framstående vetenskaplig skicklighet

och framträdande administrativ fÖTmåga. Jämförelse med närmast

motsvarande befattningar på annat håll synes motivera att även ifrågavarande

avdelningsföreståndartjänstcr placeras i lönegrad Bo 3. Vidare bör

laboratorerna vid anstalten placeras i lönegrad Bo 1, varvid bör fordras

samma kompetens som för laboratorer vid universiteten.

Av utredningen tidigare omnämnd förstärkning av anstaltens kemiska

avdelning med viss biträdeshjälp för toxikologiska uppgifter anser utredningen

bör ske i den formen att tre nya biträdestjänster tillförs avdelningen.

Styrelsen bör framlägga förslag om lönegradsplacering av dessa tjänster.

I det följande torde i sammandrag få redovisas utredningens beräkningar

rörande statsverkets kostnader för den av utredningen förordade upprustningen.

Vid beräkningen har utredningen utgått från 1963 års löner

och priser. Sammanlagt innebär utredningens förslag en kostnadsökning

av 5,6 milj. kr. eller med 46 % av den löpande statliga medelsanvisningen

till forskning, försök och högre utbildning inom veterinärmedicinens

område. Fördelningen på olika anslag framgår av följande sifferuppgifter.

(En schablonmässig uppräkning av utredningens beräknade kostnadsbclopp

till 1964/65 års nivå har gjorts för att möjliggöra eu jämförelse

med innevarande budgetår.)

Anvisat

Av utredningen

19(54/65

föreslagen ökning

<1 000 kr.)

(1 000 kr.)

Veterinärhögskolan

Avlöningar....................

............ 5 100

3 200

Omkostnader ................

............ 1 312

450

opaginerad Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Anvisat

Av utredningen

1964/65

föreslagen ökning

(1 000 kr.)

(1 000 kr.)

Materiel ..................................

425

1 300

Nyanskaffning av apparater m. m...........

350

350

Bokinköp och bokbindning..................

70

80

Försöksverksamheten ......................

—

150

Lantbruksdriften vid högskolans försöksgård

—

1

Högskolans klinik i Skara..................

—

1

Veterinärinrättningen i Skara ..............

386

—

Summa

7 257

5 541

Statens veterinärmedicinska anstalt

Avlöningar ..............................

3 933

510

Omkostnader ............................

1 097

170

Summa

5 030

680

Främjande av ograduerade forskares veten- skapliga verksamhet

Del i anslaget under åttonde huvudtiteln ....

120

80

Totalt

12 407

6 301

Mot den beräknade utgiftsökningen bör enligt utredningen ställas den

inkomstökning som bör bli följden av att högskolans och anstaltens resurser

kraftigt förstärks. Bland statsverkets inkomsttitlar är för budgetåret

1964/65 högskolans inkomsttitel uppförd med 925 000 kr. och anstaltens

med 1,7 milj. kr. Utredningen räknar med att inkomsterna under ifrågavarande

titlar kommer att öka med ca 12 %. Utredningen anser vidare att

en justering bör ske av de vid högskolan och anstalten tillämpade taxorna.

Den av utredningen förordade upprustningen anses böra genomföras

inom en tidsperiod av tre år. Införandet av den nya studieordningen bör

ingå som ett första steg. De nya befattningarna bör inrättas i den takt som

betingas av den nya studieordningen. Samtliga professurer, laboraturer

och docenturer med undantag för professuren i parasitologi och laboraturerna

i toxikologi och livsmedelskemi föreslås dock inrättas det första året.

Även de ändringar som i administrativt hänseende erfordras för upprustningen

bör genomföras det första året. Anslagen till biträdeshjälp samt

omkostnads-, materiel- och utrustningsanslagen bör erhålla hälften av den

förordade upprustningen under det första året och hälften av återstoden

under vartdera av de båda följande åren.

Byggnadsfrågor. Det av utredningen i särskild skrivelse angivna totala

behovet av nybyggnader vid högskolan och veterinärmedicinska anstalten

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1965

framgår av följande sammanställning. Beräkningen av lokalbehovet är baserad

på den organisation och personaluppsättning utredningen föreslagit.

Utredningen framhåller, att de kemiska institutionerna bör erhålla nya

lokaler närmast i tur efter den virologiska institutionen. Vidare anses

behov av nya institutionsbyggnader i första hand föreligga för institutionerna

för sjukdomsgenetik och husdj urshygien samt medicin I och röntgenologi.

De av utredningen föreslagna nybyggnaderna med en nettoyta av ca

9 500 m2 har av byggnadsstyrelsen kostnadsuppskattats till sammanlagt

21,5 milj. kr.

o.

opaginerad Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.-is proposition nr JM dr 1965

Institution

TJirvarande yta

foa» nettoyta)

Utbyggnadsbehov, m. m.

(in* -aettoyta)

Virologi

Medicinsk resp. klinisk

kemi

Anatomi och histologi
Fysiologi
-

Farmakologi

Bakteriologi och

epizootologi

Parasitologi

Patologi

Sjukdomsgenetik

och husdjurshygien
Avd.

för hovbeslag

m. m.

Röntgenologi

Kirurgi

Medicin I

Medicin II

Obstetrik och

gynekologi

Livsmedelshygien

Summa

900 varav 700 avser inst. för

allmän och medicinsk kemi

och 200 kliniska centrallaboratoriet
-

750 samt stall för försöksdjur

(35)

460 egna lokalutrymmen, 430

gemensamt med farmakologiska

institutionen

300

590

100

700

950 på fem olika platser

inom högskolans område,

därav 715 för djurhållning

850

220 i fem olika institutionsbyggnader
-

1 400 i en äldre byggnad ; 600

i en nybyggnad

1 375

770 egna lokaler, 360 disponeras

gemensamt med inst.

för obstetrik och gynekologi

2 622

800

14 302

2 100 samt ett djo rims inkl.

destruktionsanläggning om

ca 400

7 950, vaTav 765 avser lokaler

för undervisning eller eljest

gemensamma utrymmen,

700 inst. För medicinsk kemi,

1 115 inst. för klinisk kemi

och 430 isotopstall

Ombyggnad inom Tamen för

byggnadsstyrelsens anslag

för ändamålet

200

300, därutöver stallutrymmen

(ca 200) till gemensamt förfogande

för inst. för farmakologi

och fysiologi

Vissa förbättringsåtgärder

250

Utökade lokaler kan erhållas

inom ramen för frigjorda utrymmen

i nuvarande kemibyggnad
1

050, avser egen institutionsbyggnad
Avdelningens

lokaler bör t. v.

användas för sitt ändamål

1 000, avser egen nybyggnad

längre fram; t. v. bör lokaler

kunna erhållas bl. a. i nuvarande

kemibyggnad

Ombyggnad inom ramen för

byggnadsstyrelsens anslag

En nybyggnad längre fram;

t. v. bör ökade utrymmen

kunna erhållas genom att

kliniska centrallaboratoriets

lokaler friställs

En nybyggnad 500—600, därutöver

550 stallutrymmen

som en tillbyggnad till befintliga

paviljonger

ca 9 500

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. åfa}:ta proposition nr 38 dr 1965

77

Yttrandena

Statskontoret påpekar, att utredningen vid beräkningen av personalbehov

och materielanslag har utgått från av universitetsutredningen för närmast

jämförbara ämnesområden uppställda normer. Ämbetsverket förutsätter,

att de verkliga behoven undersöks noggrant innan beslut fattas.

Enligt Statstjänstemannaförbundet bör biträdespersonalen dimensioneras

så, att den befrielse från handräckningstjänst som föreslås för de studerande

verkligen kan realiseras. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan: och

Universitetslärarförbundet föreslår, att vissa biträdesbefattningar utöver vad

utredningen föreslagit inrättas vid institutionerna för kirurgi samt obstetrik

och gynekologi.

Utredningens uppfattning att vid tillsättning av vissa professurer vid

högskolan och avdelningsföreståndartj.änster vid veterinärmedicinska anstalten

särskild hänsyn skall tas till administrativ förmåga delas ej av

SACO, SFS och Sveriges veterinärförbund. Däremot biträds utredningen på

denna punkt av styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt. Såväl anstaltsstyrelsen

som medicinska fakulteten vid Uppsala universitet, Universitetslärarförbundet

och Sveriges veterinärförbund tillstyrker ändrad löneställning

för nämnda avdelningsföreståndare. Enligt SACO bör frågor rörande

lönesättning m. m. bli föremål för förhandlingar i sedvanlig ordning.

En fortsatt snabb och ingående utredning av högskolans behov av nyoch

ombyggnader förordas av styrelsen för veterinärhögskolan, lärarkollegierna

vid veterinärhögskolan och karolinska institutet, styrelsen för statens

veterinärmedicinska anstalt, statens medicinska forskningsråd, Sveriges

veterinärförbund och Universitetslärarförbundet. Flera av de nämnda

remissorganen understryker, att de föreslagna institutionsbyggnaderna för

virologi och de kemiska ämnena samt isotopstallet bör snarast uppföras. 1

anslutning till sitt remissutlåtande över utredningens andra betänkande har

byggnadsstyrelsen i särskild skrivelse sökt jämföra de totala kostnaderna

vid en utbyggnad av högskolan inom nuvarande institutionsområde och

vid en förflyttning till lantbrukshögskolan i Ultuna. Styrelsen har därvid

liksom utredningen förutsatt att även veterinärmedicinska anstalten måste

flyttas. Merkostnaderna för investeringar i Ultunaalternativet kan enligt

styrelsen uppskattas till ca 12 milj. kr. Styrelsen har även upprättat eu

schematisk tidsplan för en utflyttning av högskolan och anstalten. Enligt

planen skulle utflyttningen genomföras på tio år. Styrelsen anser merkostnaderna

för att flytta veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten

vara relativt begränsade. Med hänsyn bl. a. till de rationaliseringsvinster,

som torde kunna erhållas vid en till Ultuna sammanförd verksamhet, samt

till att expansionsmöjligheterna för högskolan och anstalten vid nuvarande

läge är ylterst begränsade finner styrelsen eu utflyttning till Ultuna vara

mycket väl motiverad.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

VII. Anslag för budgetåret 1965/66

Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. För innevarande budgetår

har anvisats ett förslagsanslag av 3 933 000 kr. I prop. 1965: 1 (bil. 11

s. 182) har anslaget upptagits med ett beräknat belopp av 4 636 000 kr.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt föreslår, att anslaget

ökas med 1 510 000 kr.

1. Personalförändringar ökning

a) Bakteriologiska avdelningen

1 institutionsbiträde högst Ae 5 (virus) .............. _j_ 14 148

b) Patologisk-anatomiska avdelningen

1 laborator Be 1 .................................. _|_ 53 928

c) Serologiska avdelningen (produktionsavdelningen)

1 laborator Be 1 .................................. _|_ 53 928

2 laboratorieassistenter Ae 11........................ _|_ 40 560

1 Iaboratoriebiträde högst Ae 9...................... _|_ 17 388

1 vaktmästare Ae 7 ................................ jo 488

1 biträde högst Ae 5................................ 14 148

d) Kemiska avdelningen

1 laborator Be 1 .............. _j_ 53 928

3 laboratoriebiträden (A 9—11) .................... -j- 57 816

e) Parasitologiska avdelningen

1 laboratorieveterinär högst Ae 23.................... _|_ 39 784

f) Konsulentavdelningen

3 konsulenter (resp. husdjurshygien och hovvård, livsmedelshygien,

får- och ungnötssjukdomar) högst Be 1 -f 161 784

1 konsulent för renskötseln högst Be 1 .............. _|_ 53 928

1 konsulent för viltsjukdomar högst Be 1 ............ -f 53 928

1 kanslibiträde Ae 7................................ J6 488

g) Kansliet (ekonomiavdelningen)

1 avdelningsingenjör högst Ae 25.................... _|_ 39 684

1 byråassistent Ae 19 .............................. _|_ 30 648

central handledning av eleverna, arvode .............. -}- 2 400

h) Särskilda undersökningar .......................... 17 000

i) Delpost till ersättningar till tillfällig arbetskraft ...... -f 1 000

2. Tjänsteförändringar

a) Lönegradsförändringar ............................. _j_ 250 181

b) Ordinariesättningar ................................ .

3. Löneomräkning....................................... _|_ 520 760

+ 1 509 917

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kuiigl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Motiv. Inledningsvis föreslås bl. a. att anstaltens kansliorganisation

omändras till en ekonomiavdelning. Förutom kamerala och allmänt administrativa

funktioner bör avdelningen också svara för biblioteket samt för

vissa tekniska funktioner.

1 it).'' Med hänsyn till den diagnostiska verksamhetens omfattning vid viruslaboratoriet

behöver biträdespersonalen förstärkas med ett institutionsbiträde.

Ib). Styrelsens förslag har framförts flera gånger tidigare. Beträffande

motiven torde få hänvisas till prop. 1960: 1 (bil. 11 s. 207).

1 c). Avdelningen bör förstärkas med en sektion för forskning och utvecklingsarbete

avseende immunbiologiska preparat. Härför krävs en laborator

och en laboratorieassistent. Med hänsyn till ökad försäljning av bakteriologiska

preparat föreslås att biträdespersonalen förstärks med en vaktmästare

och ett ekonomibiträde. För att uppta tillverkning av vissa nya

vacciner begärs dessutom en laboratorieassistent och ett laboratoriebitrade.

1 d). I överensstämmelse med veterinärhögskoleutredningens förslag föreslår

styrelsen, att avdelningen förstärks med en laborator, en laboratorieassistent

och två laboratoriebiträden avsedda för forsknings- och analysverksamhet

i fråga om de kemiska bekämpningsmedlens skadeverkan på

husdjur och vilt.

1 e). Med hänvisning till utredningens förslag om intensifierad parasitologisk

verksamhet föreslås, att ytterligare en tjänst som laboratorieveterinär

inrättas, avsedd för forskning och utvecklingsarbete.

1 f). I fråga om konsulenttjänsterna hänvisar styrelsen bl. a. till sitt

yttrande över utredningens betänkande. Med hänsyn till att antalet konsulenter

ökar behövs ytterligare ett kanslibiträde.

1 g). Behovet av en särskild ingenjörstjänst för de vetenskapliga avdelningarna

har gjort sig alltmer gällande. I samband med omorganisationen

av kansliet men även av andra skäl behövs vidare en byråassistent för beredning

bl. a. av vissa personalärenden. Till den laboratorieassistent som

tilldelas vissa funktioner inom elevutbildningen bör utgå arvode med

2 400 kr.

1 h). ökningen avser bl. a. viss lönereglering och löneomräkning.

1 i). Delposten, som förordats av utredningen, avser att täcka ökade

personalkostnader i anledning av inträffade epizootier eller andra oförutsedda

händelser. Den bör inte maximeras.

2. Styrelsen föreslår lönegradsuppflyttning in. in. av följande tjänster,

nämligen

sex avdelningsföreståndare i Bo 1 till Bo 3, fem laboratorer i Ao 27 till

Bo 1, två laboratorer i Ae 27 till Bo 1, fyra konsulenter och en statsepizootolog

i högst Ae 27 till högst Bo 1, eu byrådirektör i Ao 25 (Ag 27) till lägst

Ao 27, 15 laboratorieveterinärer i högst Ae 23 avlöningsförstärkning med

4 000 kr. var,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Ktutgh Maj:ts proposition nr 38 dr 1965

på bakteriologiska avdelningen två laboratoriehiträden i högst Ae 9- till

laboratorieassistent i Ae 11,

på patologisk-anatomiska avdelningen två laboratoriehiträden i högst

Ae 9 till laboratorieassistent i Ae 11, en vaktmästare i Ae 7 till institutionstekniker

i Ae 9, ett kontorsöiträde i högst Ae 5 till kanslibiträde i Ae 7,

på serologiska avdelningen ett kanslihiträde i Ao 7 till kontorist i Ao 9,

en kontorist i Ae 9 till kansliskrivare i Ae 11, ett laboratoriebiträde i högst

Ae 9 till förste laboratorieassistent i Ae 13, två laboratoriehiträden i högst

Ae 9 till laboratorieassistent i Ae 11, två vaktmästare i Ae 7 till institntionstekniker

i Ae 9, ett kontorsbiträde i högst Ae 5 till kanslibiträde i Ae 7,

på kemiska avdelningen ett laboratoriebiträde i högst Ae 9 till laboratorieassistent

i Ae 11, ett biträde i högst Ae 5 till förste institutionsbiträde

i Ae 7,

på parasitologiska avdelningen ett laboratoriebiträde i högst Ae 9 till laboratorieassistent

i Ae 11,

på konsukntavdelningen ett kansBbiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9,

på kansliavdelningen eu bokhållare i Ao 15 till kamrer i Ao 17, en biblioteksassistent

i Ao 11 till förste biblioteksbiträde i Ao 13, en kontorist i Ao 9

till kansliskrivare i Ao 11, en gårdskarl i Ao 7 till trädgårdsmästare i Ao 9,

ett kanslibiträde i Ao 7 till kontorist i Ao 9, en vaktmästare i Ao. 7 till förste

expeditionsvakt i Ao 9.

En vaktmästare i Ao 7 vid kanslisavdehiingen bör erhålla tjänstebenämningen

bilförare.

Styrelsen föreslår ordinariesättning av två lahoratorstjänster.

Yttrande, såvitt avser yrkandet under 1 d), har avgivits av 19S4- års

naturresursutredning. Utredningen förordar att medel för ändamålet ställs

till förfogande för jordbrukets forskningsråd.

Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. För innevarande budgetår

har anvisats ett förslagsanslag av 1 097 000 kr. I prop. 1965:1 (bil.

Ils. 182) har upptagits ett beräknat belopp av 1 215 000 kr.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt föreslår, att anslaget

ökas med 512 900 kr.

Anvisat

Föreslagen ändring 1965/66

1964/65

Mynd.

Dep:t

1. Sjukvård m. m.....

10 500

+ 2 500

+ 2 500

2. Reseersättningar.....

3. Expenser

21 000

+ 33 000

+ 10 000

a) Bränsle, lyse och vatten

115 000

+ 10 000

b) Övriga expenser........

66 000

+ 9 000

+ 5 000

4. Särskilda undersökningar ..

5. Inköp och underhåll av in-

115 000

+ 500

ventarier och apparatur.. . .

140 000

+ 325 400

+ 100 000

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1965

Anvisat

1964/65

6. Förbrukningsartiklar ...... 345 000

7. Inköp och underhåll av djur 165 000

8. Tvätt och inre renhållning . . 68 000

9. Yttre renhållning.......... 1 500

Föreslagen ändring 1965/66

Mynd. Dep: t

+ 80 000 + 50 000

+ 20000 "illj •: tf’''1 5000

+ 32 000 ’ + *20 000

+ 5001'' 1 : "! + 500

. +. 512 QOO .2++,+1*93 000

Veterinärhögskolan: Avlöningar. För innevarande budgetår har anvisats

ett förslagsanslag av 5 100 000 kr. I prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 184) har anslaget

upptagits med ett beräknat belopp av 6 539 000 kr.

Styrelsen för veterinärhögskolan föreslår, att anslaget ökas med 3 369 400

0, tj .......... .......

1. Personalförändringar

a) Institutionen för anatomi och histologi

1 universitetslektor Ao 27 ................

1 1/2 assistent högst A 21 ..............

1 laboratorieingenjör A 19 ................

1 förste institutionstekniker Ae 11 ........

2 laboratoriebiträden högst Ae 9............

b) Institutionen för medicinsk kemi

1 assistent högst A 21 ....................

1 laboratorieingenjör A 19 ................

2 laboratoriebiträden högst Ae 9............

c) Institutionen för fysiologi

1/2 assistent högst A 21 ..................

1 laboratorieingenjör A 23 ................

1 förste laboratorieassistent Ae 13........:.

1 laboratoriebiträde högst Ae 9 ............

1 verkstadsbiträde Ae 6 ..................

d) Institutionen för farmakologi

1 1/2 assistent högst A 21..................

1 laboratorieingenjör A 19 ................

1 förste laboratorieassistent Ae 13 ........

2 laboratoriebiträden högst Ae 9 ..........

1 djurvårdare Ae 7 ......................

e) Institutionen för bakteriologi och epizootologi

1 assistent högst A 21 ....................

1 laboratorieingenjör A 23................

f) Institutionen för virologi

1 professor Bo 3..........................

Ökning eller

minskning

-■*''-{ i

..T/.. + 50 472

V./''./."'' + 48 402

. .''i . ''.: + 30 648

...... + 20 280

•i..''..: + 34 776

....... + 32268

...... + 30 648

....... + 34 776

*rj i » / >i hj i i : \

+16 134

+ 37 680

......'' + 22 488

...!.. + 17 388

..".... + 15 648

...!... + 48 402

....... + 30 648

....... +''22 488

...... + 34 776

....... + 16 488

...... + 32 268

______ . + 37 680

+ 59 460

6 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 38

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

1 laborator Bo 1...................................

g) Institutionen för patologi

1 universitetslektor Ao 27 ..........................

1 laboratorieingenjör A 19..........................

h) Avdelningen för hovbeslag in. in.

Minskning med 1 lärare Bo 1, 1 förste assistent Ae 23, 1

förman Ao 11, 2 hovslagare Ae/Ag 9 och 1 laboratoriebiträde

högst Ae 9....................................

i) Institutionen för husdjurshygien

1 assistent högst A 21 ..............................

1 laboratorieingenjör A 19..........................

j) Institutionen för sjukdomsgenetik

1 professor Bo 3...................................

1 forskarassistent Ae 23............................

2 laboratoriebiträden högst Ae 9......................

k) Institutionen för klinisk radiologi (röntgenologi)

1 assistent högst A 21 ..................... .

1 institutionstekniker A 9...........................

l) Institutionen för klinisk kemi

1 laborator Bo 1..........................

,,, v. ?•;[! It’

1 assistent högst A 21 ................. ,,,

1 förste laboratorieassistent Ae 13..............,.....

. ’\v>e. nr

2 laboratoriebiträden högst Ae 9 .....................

in) Institutionen för kirurgi

1 klinikveterinär A 23..............................

n) Institutionen för medicin I

1 laborator Bo 1...........................

''•‘t T il «•'' i‘f( ■'' '' . f: V <

1 klinikveterinär A 23...............................

1 Iaboratoriebiträde högst Ae 9...............,......

o) Institutionen för medicin II

1 klinikveterinär A 23................................

1 djurvårdare A 7..................................

1 institutionsbiträde högst A 5 .......... ..........

p) Institutionen för obstetrik och gynekologi

1 klinikveterinär A 23..............................

1 forskarassistent Ae 23............................

1 laboratorieingenjör A 19 ..........................

1 Iaboratoriebiträde högst Ae 9......................

q) Institutionen för livsmedelshygien

1 laboratorieveterinär A 23..........................

Ökning eller

minskning

+ 53 928

+ 50 472

+ 30 048

— 165 900

+ 32 268

+ 30 618

+ 59 460

+ 37 680

+ 34 776

+ 32 268

+ 18312

+ 53 928

4- 32 268

+ 22 488

4- 34 776

4- 37 680

+ 53 928

-f 37 680

,4- 17 388

4- 37 680

4- 16 488

4- 14 148

4- 37 680

4- 37 680

+ 30 648

4- 17 388

4- 37 680

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1965

83

1 assistent högst A 21 ............................

1 laboratorieassistent Ae 11...................

2 laboratoriebiträden högst Ae 9..............i......i

r) Gemensamt för institutionerna

1 forskardocent Ae 27 ..............................

5 docenter Ae 25 ..................................

Minskning med speciallärare i hälsokontroll av svin resp.

fjäderfä samt i receptskrivning och läkemedelsekonomi..

1 fototekniker A 13................................

s) Försöksgården

1 statsveterinär Bo 1 ..............................

1 försöksledare Ae 23.......,......................

1 laboratorieingenjör A 23..........................

1 jordbruksassistent Ae 17..........................

1 kansliskrivare Ae 11..............................

1 Laboratorieassistent Ae 11 ........................

2 laboratoriebiträden högst Ae 9....................

1 stallförman Ae 9 . ................................

t) Kliniken i Skara

1 klinikchef Bo 1 ..................................

2 klinikveterinärer A 23............................

1 kansliskrivare Ae 11..............................

1 tillsynsman Ae 11 ................................

1 laboratoriebiträde högst Ae 9......................

2 stallförmän Ae 9.................................

u) Gemensamt för försöksgården och kliniken i Skara

Arvode till platschef................................

1 gårdskarl (arvode) ...............................

v) Biblioteket

1 biblioteksamanuens högst A 21 ....................

1 förste expeditionsvakt A 9 ........................

x) Administrationen

1 rektor Bp 3 jämte arvode..........................

1 byråchef Bo 1; minskning med en byrådirektör Ao 25

1 förste byråsekreterare A 23........................

1 transportförman A 13 ............................

2 kansliskrivare Ae 11; minskning med 1/2 kontorist

A 9 och viss sekreterarhjälp ......................

2 telefonister högst A 5 ............................

Extra skrivhjälp...................................

6f Bihang till riksdagens protokoll 1965. T samt. Nr 38

ökning eller

minskning

+ 32 268

+ 20 280

+ 34 776

+ 46 332

+ 208 860

— 5 680

+ 22 488

+ 53 928

+ 35 952

+ 35 952

+ 25 620

+ 18 252

+ 18 252

+ 30 912

+ 16 260

+ 53 928

+ 71904

+ 18 252

+ 18 252

+ 15 456

+ 32 520

+ 1 500

+ 14 652

+ 32 268

+ 18 312

+ 64 860

+ 12 156

+ 37 680

+ 22 488

4- 27 804

4- 26 832

4- 3 000

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

ökning eller

minskning

y) Biträdeshjälp för skrivgöromål

3 kansliskrivare Ae 11 ............................ -f 60 840

4 kontorister Ae 9 .................. + 73 248

2. Tjånsteförändringar

a) Lönegradsförändringar.............................. -f- 15 720

b) Extraordinariesättning .............................. —

3. Löneomräkning....................................... -j- 745 370

3 369 400

Motiv. Styrelsens förslag om personalförändringar överensstämmer i

flertalet fall helt eller i huvudsak med veterinärhögskoleutredningens förslag.

I fråga om de närmare motiven till förslagen under 1 a)—1 x) torde få

hänvisas dels till utredningens förslag, dels till styrelsens och lärarkollegiets

yttranden här över.

1 y). Styrelsen anser, att behovet av skrivhjälp vid institutionerna kan

tillgodoses genom att tre befattningar som kansliskrivare och fyra befattningar

som kontorist inrättas, vilka sedermera bör fördelas på de olika institutionerna.

2. Styrelsen föreslår lönegradsuppflyttning m. in. av följande tjänster,

nämligen

två laboratorer i Bo 1 i klinisk raidiologi och i klinisk kemi till professorei

i Bo 3 i resp. ämne,

tio förste assistenter i Ae 23 till forskarassistenter i Ae 23,

två förste assistenter i Ae 23 till klinikveterinärer i Ae 23,

en kontorsskrivare i Ae 13 till kassör och bokhållare i Ae 15 samt

en kansliskrivare i Ao 11 till kontorsskrivare i Ao 13.

Styrelsen föreslår vidare extraordinariesättning av en tjänst som biblioteksassistent.

Veterinärhögskolan: Omkostnader. För innevarande budgetår har anvisats

ett förslagsanslag av 1 312 000 kr. I prop. 1965: 1 (bil. Ils. 185) har

anslaget upptagits med ett beräknat belopp av 1 349 000 kr.

Styrelsen för veterinärhögskolan föreslår, att anslaget ökas med 138 000

kr.

Anvisat Föreslagen ändring 1965/66

1964/65

Mynd.

Dep:t

1. Sjukvård m. m.............

8 000

+ 4 000

+

1 000

2.

Reseersättningar ..........

10 200

+ 29 800

+

5 000

3.

Bränsle, lyse och vatten .. ..

.. 260 000

+ 40 000

+

20 000

4.

Övriga expenser............

.. 290 000

- 290 000

+

70 000

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Anvisat

Föreslagen ändring 1965/66

1964/65

Mynd.

Dep:t

5.

Städning, renhållning och tvätt

—

+ 250 000

—

6.

Telefonavgifter..............

—

+

60 000

—

7.

Nattvakthållning ............

—

+

40 000

—

8.

Publikationstryck............

3 000

+

1 000

+

1 000

9.

Särskilda undersökningar......

26 800

+

3 200

+

1 000

10.

Doktorandstipendier..........

38 000

+

19 000

+

9 000

11.

Bidrag till tryckning av doktors-

avhandlingar.............

10 000

+

5 000

—

12.

Instrument och förbrukningsar-

tiklar för djurvården........

130 000

+

10 000

+

10 000

13.

Läkemedel..................

165 000

+

35 000

+

20 000

14.

Djurfoder ..................

145 000

+

5 000

+

5 000

15.

Diverse utgifter, ej expensmedel

135 000

+

11 000

+

5 000

16.

Inventariers underhåll och kom-

plettering ................

85 000

—

85 000

—

+ 138 000 + 147 000

Veterinärhögskolan: Materiel. För innevarande budgetår har anvisats

ett reservationsanslag av 425 000 kr. I prop. 1965: 1 (bil. Ils. 185) har anslaget

upptagits med ett beräknat belopp av 600 000 kr.

Styrelsen för veterinärhögskolan föreslår att anslaget ökas med 1 075 000

kr.

Beträffande motiven till styrelsens yrkanden i fråga om anslag till materiel,

nyanskaffning av apparater m. m. samt bokinköp och bokbindning torde

få hänvisas till veterinärhögskoleutredningens förslag.

Veterinärhögskolan: Nyanskaffning av apparater m. m. Under rubriken

nyanskaffning och underhåll av utrustning har för innevarande budgetår

anvisats ett reservationsanslag av 350 000 kr. I prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 186)

har för ändamålet upptagits ett beräknat belopp av 425 000 kr.

Styrelsen för veterinärhögskolan föreslår, att anslaget ökas med 100 000

kr.

Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning. För innevarande budgetår

har anvisats ett reservationsanslag av 70 000 kr. I prop. 1965: 1 (bil. 11

s. 186) har anslaget upptagits med ett beräknat belopp av 80 000 kr.

Styrelsen för veterinärhögskolan föreslår, att anslaget ökas med 50 000 kr.

Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet. Styrelsen för veterinärhögskolan

föreslår, att — i överensstämmelse med veterinärhögskoleutredningens förslag

_ till kostnaderna för verksamheten vid försöksgården i Skara upp
förs

ett reservationsanslag av 150 000 kr.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1965

Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid veterinärhögskolans försöksgård.

Styrelsen för veterinärhögskolan föreslår, att i överensstämmelse med

veterinärhögskoleutredningens förslag för ändamålet uppförs ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar. För innevarande budgetår har

anvisats ett förslagsanslag av 385 000 kr. I prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 187) har

anslaget upptagits med ett beräknat belopp av 245 000 kr. Högskolestyrelsens

yrkanden i vad avser detta och nästföljande anslag har framlagts bl. a.

under högskolans avlönings- och omkostnadsanslag.

Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. För innevarande budgetår

bär anvisats ett förslagsanslag av 1 000 kr. I prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 187)

har anslaget upptagits med ett beräknat belopp av 102 000 kr.

VIII. Departementschefen

Allmänt. Högre utbildning och forskning får en alltmer central roll inom

så gott som alla områden av samhällslivet. Stora ansträngningar görs därför

från statsmakternas sida för att bygga ut universitet och högskolor.

Utbyggnaden av universitets- och högskoleväsendet innebär såväl en utökning

av utbildningskapaciteten som en förstärkning av forskningsresurserna.

Därjämte ställs genom forskningsråden, branschforskningsinstituten

m. m. för varje år allt större anslag till forskningens förfogande. Läsåret

1960/61 uppgick antalet studerande vid universitet och högskolor till

ca 36 000. Under läsåret 1963/64 uppgick antalet till ca 48 000. Som allmän

riktpunkt för planeringsarbetet rörande utbyggnaden av universitetsoch

högskoleväsendet har angetts att antalet studerande i början av 1970- talet kommer att uppgå till drygt 80 000. De statliga forskningsutgifterna

uppgick budgetåret 1960/61 till ca 250 milj. kr. och uppgår för innevarande

budgetår till ca 450 milj. kr. Detta innebär, att de statliga forskningsutgifterna

ökat från 0,36 % av bruttonationalprodukten budgetåret 1960/61

till 0,50 % budgetåret 1964/65.

Vad gäller de under jordbruksdepartementet hörande högskolorna vill

jag erinra om den upprustning, som nu successivt genomförs vid lantbrukshögskolan

och skogshögskolan efter beslut av 1961 års riksdag. Det

främsta målet för upprustningen av dessa högskolor är att stärka kapaciteten

för forsknings- och försöksverksamheten. För lantbrukshögskolans

del sker därjämte en viss utökning av utbildningskapaciteten. För veterinärhögskolan

finns nu en plan för utbyggnad av verksamheten i och med

att veterinärhögskoleutredningen redovisat sina förslag. Utredningens första

betänkande avgavs 1962. I detta utvecklade utredningen sina allmänna

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

synpunkter på veterinärmedicinens betydelse samt föreslog utbyggnad a\

ett ämnesområde, nämligen den veterinärmedicinska virologin. I fjol avgav

utredningen sitt slutbetänkande, i vilket bl. a. de övriga veterinärmedicinska

ämnesområdena behandlas.

Utredningen understryker starkt veterinärmedicinens stora betydelse både

för ett modernt jordbruk och för den humanmedicinska forskningen

och för folkhälsan. Även om en väsentlig reducering skett i det djurbestånd,

som traditionellt tagit i anspråk de största veterinära insatserna,

räknar utredningen inte med att någon minskning av de veterinärmedicinska

uppgifterna totalt sett skall ske i framtiden. Utredningen håller

före, att animalieproduktionens utveckling och rationalisering i framtiden

i stället kommer att påkalla ökade insatser från veterinärmedicinens sida.

Insatserna torde enligt utredningen framdeles komina att inriktas mer på

att förebygga djursjukdomarnas inverkan på animalieproduktionen än på

den akuta djursjukvården. Utredningen framhåller vidare, att veterinärmedicinen

har en viktig funktion i kampen mot människans sjukdomar,

bl. a. mot sådana sjukdomar som är överförbara mellan djur och människa.

Andra väsentliga uppgifter utgör den för folkhälsan viktiga veterinärmedicinska

livsmedelskontrollen och den inom den veterinärmedicinska forskningen

bedrivna djurexperimentella verksamheten. Vidare pekar utredningen

på det stigande intresset för sällskapsdjur, som medför ökade veterinära

insatser.

Utredningen har mot bakgrunden av veterinärmedicinens betydelse för

animalieproduktionens utveckling och rationalisering, för folkhälsan och

för dess allmänna roll i framåtskridandet föreslagit en kraftig förstärkning

av flertalet av de veterinärmedicinska ämnesområdena. Utredningens förslag

har, såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen, i allmänhet

tillstyrkts av remissinstanserna eller lämnats utan erinran. För min del

finner jag i likhet med utredningen och remissinstanserna att starka skäl

föreligger för en upprustning av den veterinärmedicinska forskningen och

utbildningen. Inte minst veterinärmedicinens inriktning på nya ämnesområden

talar för att så sker.

I fråga om lokaliseringen av den veterinärmedicinska forskningen och

utbildningen bär flera remissinstanser haft eu annan uppfattning än utredningen.

Utredningen har diskuterat möjligheterna till en samordning av veterinärhögskolans

verksamhet med annan högre utbildning och forskning. I

detta sammanhang har en utflyttning av högskolan till Ultunaområdet aktualiserats

men avvisats av utredningen. Jag vill redan nu uttala, att — med

hänsyn bl. a. till vad som anförts från remissinstansernas sida — möjligheterna

att samordna den veterinärmedicinska forsknings- och utbildningsverksamheten

med annan närbesläktad utbildning och forskning bör närmare

utredas. Härvid måste även veterinärhögskolans lokaliseringsfråga be
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1965

handlas. Jag återkommer i det följande till detta spörsmål. Av skäl, som

jag avser att redovisa senare i mitt anförande, behöver dock inte resultatet

av en sådan utredning avvaktas innan en upprustning av den veterinärmedicinska

forskningen och utbildningen påbörjas. I det följande kommer

jag därför att framlägga förslag om upprustning av veterinärhögskolan och

statens veterinärmedicinska anstalt redan fr. o. in. nästa budgetår och även

förslag om att principbeslut fattas om ytterligare förstärkning fr. o. m. budgetåret

1966/67. Jag vill i sammanhanget framhålla, att vid avvägningen

av förstärkningarna hänsyn i viss utsträckning måst tas till nuvarande lokalförhållanden.

Lokaliserings- och byggnadsfrågorna. Veterinärhögskoleutredningen har,

såsom jag nyss berört, diskuterat frågan om att samordna den veterinärmedicinska

forsknings- och utbildningsverksamheten med annan forskning

och utbildning. Utredningen har därvid funnit, att veterinärmedicinen har

stor samhörighet med både humanmedicinen och med jordbruksvetenskapen

men att samhörigheten är störst med humanmedicinen. I fråga om ämnesområdena

avelsbiologi och husdj urshygien har utredningen funnit stark

samhörighet föreligga mellan veterinärmedicinen och jordbruksvetenskapen.

Forskningen vid veterinärhögskolan i dessa ämnen sammanfaller enligt

utredningens mening till väsentliga delar med den verksamhet som bedrivs

inom motsvarande ämnesområden vid lantbrukshögskolan. Utredningen har

också vid avvägningen av de forskningsresurser, som den föreslår skall tillföras

dessa ämnen vid veterinärhögskolan, tagit hänsyn till omfattningen

av verksamheten av motsvarande slag vid lantbrukshögskolan.

Utredningen har såsom redan nämnts diskuterat frågan om en utflyttning

av veterinärhögskolan från Stockholm. Enligt utredningen bör i så fall

även statens veterinärmedicinska anstalt flyttas, eftersom kontaktbehovet

mellan högskolan och anstalten är så stort, att de bör vara placerade i närheten

av varandra. Enligt utredningens uppfattning bör emellertid en utflyttning

av högskolan och anstalten inte ske. Skälen härför är bl. a. att en

flyttning skulle medföra stora kostnader och innebära lokalmässig splittring

och stillastående för den veterinärmedicinska forskningen under en period

av minst 10—20 år. Denna omställning skulle i sin tur återverka på

veterinärmedicinens möjligheter till insatser för humanmedicinen.

1 remissutlåtandena över utredningens betänkanden har ett flertal remissinstanser

understrukit likheter och anknytningar mellan forskningen

och undervisningen vid veterinärhögskolan å ena sidan samt lantbrukshögskolan

och de medicinska fakulteterna å den andra. Likheterna bör enligt

vissa remissinstansers mening tas till intäkt för konkreta samordningsåtgärder.

Samhörigheten mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen

berörs av statskontoret, universitetskanslersämbetet, statens medicinska

forskningsråd, SACO och SFS. Universitetskanslersämbetet erinrar om att

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1965

betydande likheter föreligger beträffande utformningen av den teoretiska

prekliniska utbildningen i läkarutbildningen och veterinärutbildningen.

Sambandet mellan verksamheten vid veterinärhögskolan och vid lantbrukshögskolan

behandlas av statskontoret, lantbruksstyrelsen, Sveriges lantbruksförbund,

Riksförbundet Landsbygdens folk, Kooperativa förbundet,

Köttbranschens riksförbund och SFS. Dessa understryker bl. a. att någon

mer ingående undersökning inte gjorts av möjligheterna till samordning av

verksamheten vid veterinärhögskolan och annan forskning och utbildning

samt att samordning och integrering bör eftersträvas för att resurserna

inom olika forskningsområden skall kunna utnyttjas effektivt. Lantbruksstyrelsen

anser att forskningen vid veterinärhögskolan bör inriktas på att

direkt gagna det svenska jordbruket. Lantbruksförbundet och Riksförbundet

Landsbygdens folk förordar en sammanslagning av veterinär- och lantbrukshögskolorna.

I detta sammanhang bör även nämnas att flera remissinstanser, bland

vilka främst märks byggnadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet och

Frescatikommittén, tagit upp frågan om en utflyttning av veterinärhögskolan

och statens veterinärmedicinska anstalt med hänsyn till att markreserverna

inom Frescatiområdet är otillräckliga. Härvid framhålls bl. a.,

att det planerade universitetet i Frescati har mycket begränsade markreserver

för framtida utbyggnader. Vidare vill jag nämna, att veterinärhögskolans

lokaliseringsfråga berörts även ur den aspekten, att uttunningen av husdjursbeståndet

i områdena omkring Stockholm skapat problem i fråga om

högskolans försörjning med kliniskt material.

Mot bakgrunden av bl. a. de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen

av veterinärhögskoleutredningens betänkanden har jag funnit

det erforderligt att möjligheterna till att integrera verksamheten vid veterinärhögskolan

med annan forskning och utbildning utreds närmare. Jag avser

att senare denna dag anhålla om Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla

en särskild sakkunnig för detta ändamål. .lag vill emellertid redan i

detta sammanhang beröra de frågor, som bör ingå i den sakkunniges uppdrag.

En grundläggande fråga bör vara att söka klarlägga kontaktytorna mellan

forskning och utbildning vid veterinärhögskolan å ena sidan och vid

lantbruk shögskolan och de medicinska fakulteterna å den andra. Utredningen

bör på grundval av detta material och det underlag i övrigt som

kan erfordras överväga om den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen

i framtiden bör anknytas till lantbrukshögskolan och/eller någon

av de medicinska fakulteterna.

Om utredningen finner övervägande skäl tala för en integrering av

samheten vid veterinärhögskolan med annan forskning och utbildning, böi

konsekvenserna härav klarläggas närmare. Om utredningen finner det erforderligt

att omlokal isera veterinärhögskolan, bör byggnads- och utrust
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

ningskostnaderna härför uppskattas samt en tidsplan för omlokaliseringen

upprättas. Därvid bör även en jämförelse ske med kostnaderna för att bygga

ut veterinärhögskolan vid nuvarande placering. Utredningen bör vidare

utföra beräkningar över driftskostnaderna vid olika alternativ. Till grund

för nu angivna kostnadberäkningar bör ligga principiella riktlinjer för hur

resurserna vid veterinärhögskolan och annan läroanstalt skall utnyttjas

gemensamt inom likartade eller närbesläktade ämnesområden. Om utredningen

finner det ändamålsenligt att sammanföra veterinärhögskolan med

annan läroanstalt, bör utredningen utarbeta förslag rörande organisationen

av en sålunda integrerad läroanstalt. En speciell fråga vid en eventuell

utflyttning av veterinärhögskolan utgör lokaliseringen av statens veterinärmedicinska

anstalt. Det bör ankomma på utredningen att undersöka om

det på grund av sambandet mellan verksamheten vid högskolan och anstalten

eller av andra skäl är motiverat att flytta även anstalten vid en omlokalisering

av högskolan. Om utredningen finner att anstalten bör flyttas,

bör utredningen på sätt som tidigare angivits för högskolan framlägga kostnadsberäkningar

in. m. även rörande anstalten.

Byggnadsfrågan för den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen

hör självfallet nära samman med lokaliseringsfrågan. Utredningen

har, som redovisats i det föregående, uppskattat utbyggnadsbehovet för den

veterinärmedicinska forskningen och utbildningen till ca 9 500 m2 nettogolvyta.

Häri ingår en institutionsbyggnad för veterinärmedicinsk virologi,

vilken Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att projektera. Det förhållandet att möjligheterna till integration

mellan den vetenskapliga veterinärmedicinska verksamheten och annan

forskning och utbildning kommer att utredas synes enligt min mening inte

bora medföra att med för upprustningen av den veterinärmedicinska forskningen

och utbildningen angelägna lokalbehov får anslå tills utredningens

resultat föreligger. Risken för en felinvestering till följd av att veterinärhögskolan

och veterinärmedicinska anstalten kan behöva omlokaliseras i

tram tiden kan nämligen förebyggas om byggnaderna ges en flexibel och generell

utformning så att de utan större kostnader kan omdisponeras för

verksamhet vid Stockholms universitet. Jag vill i detta sammanhang erinra

om att Kungl. Maj :t mot bl. a. denna bakgrund den 29 januari 1965 uppdragit

åt byggnadsstyrelsen att — i samråd med rektor vid veterinärhögskolan,

toreståndaren för statens veterinärmedicinska anstalt samt lokal- och utrustningsprogramkommittén

för universitetet och högskolorna i Stockholm

utarbeta byggnadsprogram för dels institutioner i medicinsk resp. klinisk

kemi, dels en institution för parasitologi. Byggnadsprogrammen skall därvid

utformas alternativt med hänsyn till ett eventuellt framtida utnyttjande

från universitetets sida. Vidare projekteras, såsom redan nämnts, en institutionsbyggnad

för veterinärmedicinsk virologi. Denna byggnad liksom

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kurigl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

byggnaden för veterinärmedicinsk parasitologi skall användas för såväl

forskning och undervisning vid veterinärhögskolan som för verksamhet vid

veterinärmedicinska anstalten. Virologiinstitutionen avses inrymma lokaler

även för produktion av mul- och klövsjuke(MK)-vaccin.

Vad gäller byggnadsfrågorna för den veterinärmedicinska forskningen

och utbildningen vill jag vidare erinra om att jag i prop. 1965: 1 (bil. 11 s.

113) förordat, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas en lokal- och utrustningsprogramkommitté

för jordbrukets högskolor. Lokal- och utrustningsfrågorna

vid dessa högskolor avses sålunda komma att — liksom f. n. sker

vid universiteten m. fl. högre läroanstalter — bli föremål för särskild uppmärksamhet.

De veterinärmedicinska ämnesområdena. Som framgått av vad jag tidigare

anfört finns enligt min mening starka skäl för att nu företa en upprustning

av den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen. Under

den tid veterinärhögskoleutredningens arbete pågått har endast begränsade

förstärkningar skett av veterinärhögskolans resurser. Behovet av upprustning

hänför sig både till forsknings- och utbildningssidan. Några förändringar

i antalet studerande vid högskolan väntas visserligen inte. Den rationalisering

av studiegången, som utredningen föreslagit och som innebär en

väsentlig förkortning av den nuvarande studietiden för veterinärexamen,

ställer emellertid ökade krav på högskolans resurser.

Utredningen föreslår, att antalet professurer vid högskolan ökas

från 12 till 16. De fyra nya professurerna föreslås bli inrättade i ämnena virologi,

parasitologi, klinisk kemi och röntgenologi. De båda sistnämnda professurerna

föreslås tillkomma genom en ombildning av de nuvarande självständiga

laboraturerna vid högskolans kliniska centrallaboratorium och

röntgenavdelning. Professuren i röntgenologi förordar veterinärhögskolans

lärarkollegium i stället bör benämnas klinisk radiologi. Härutöver har två

av utredningens ledamöter i en reservation föreslagit att professuren i ämnet

avelsbiologi och husdj urshygien skall uppdelas på två professurer.

I fråga om ämnena virologi och parasitologi förordar utredningen att det

inrättas för veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten gemensamma

institutioner, som är lokalt förlagda till anstalten. Innehavarna av

professurerna i förevarande ämnen avses skola fungera både som professorer

vid högskolan och som avdelningsföreståndare vid anstalten. Utredningen

motiverar den föreslagna organisationen främst med att det är önskvärt

att sammanhålla forskningen inom ämnesområdenas olika delar. Veterinärmedicinsk

virologisk forskning utförs f. n. på flera ställen utan någon

direkt organisatorisk samhörighet. En forskningsorganisation vid såväl högskolan

som anstalten skulle enligt utredningens mening ytterligare splittra

verksamheten. För att hålla utbildningen aktuell och levande är det vidare

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1965

angeläget med en god kontakt mellan denna och forskningen. En forskningsorganisation

vid både högskolan och anstalten anses också böra undvikas

av rena kostnadsskäl.

Remissinstanserna har genomgående tillstyrkt utredningens förslag om

nya professurer. Även det reservationsvis framförda förslaget om uppdelning

av professuren i avelsbiologi och husdjurshygien på två professurer

tillstyrks nästan genomgående av dem som yttrat sig i frågan. Beträffande

förslaget om gemensamma institutioner för högskolan och anstalten i virologi

och parasitologi framförs emellertid avvikande meningar. I flera yttranden

ifrågasätts om inte cheferna för dessa institutioner skulle få för

stor arbetsbörda. En del instanser anser det vidare olämpligt att i samma

person förena funktionerna som professor resp. avdelningsföreståndare med

hänsyn till att det måste bli svårt för vederbörande att avväga sina insatser

på forskning resp. annan verksamhet.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i petita hemställt att fyra nya professurer

inrättas vid högskolan fr. o. m. budgetåret 1965/66 nämligen i ämnena

virologi, klinisk kemi, klinisk radiologi och sjukdomsgenetik.

Jag anser utredningens förslag om att tillskapa nya professurer vid högskolan

väl underbyggt. Jag tillstyrker sålunda dels att de båda laboraturerna

vid högskolans kliniska centrallaboratorium resp. röntgenavdelning ombildas

till professurer i ämnena klinisk kemi resp. klinisk radiologi, dels att

en professur inrättas i ämnet virologi och en i ämnet parasitologi. Förstnämnda

två professurer bör inrättas fr. o. m. nästa budgetår, medan de två

sistnämnda med hänsyn till lokalfrågorna bör inrättas fr. o. m. budgetåret

1966/67. Jag förordar att principbeslut i fråga om de två sistnämnda professurernas

inrättande fattas redan nu.

Utredningens förslag om att inrätta för veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten gemensamma institutioner i virologi och parasitologi

anser jag mig böra tillstyrka. De invändningar som anförts häremot vid remissbehandlingen

anser jag inte utgöra tillräckliga skäl för att frångå utredningens

förslag. Innehavarna av professurerna i ämnena virologi och parasitologi

bör sålunda tillika vara avdelningsföreståndare vid veterinärmedicinska

anstalten. Med hänsyn härtill bör styrelsen för anstalten ges tillfälle

att yttra sig vid tillsättning av tjänsterna.

Såsom utredningen och lärarkollegiet vid veterinärhögskolan föreslagit

bör laboratorn G. B. Åberg och laboratorn S.-E. Olsson med hänsyn till att

de innehar väl vitsordad kompetens i ämnena utan ansöknings- eller sakkunnigförfarande

utses till förste innehavare av professurerna i klinisk

kemi resp. klinisk radiologi.

Bifall till mina förslag i fråga om nya professurer innebär, att utredningens

förslag i denna del i sin helhet genomförs.

I anledning av tillkomsten av professuren i parasitologi bör tjänsten som

avdelningsföreståndare i Bo 1 vid veterinärmedicinska anstaltens parasitolo
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

giska avdelning dras in vid uppkommande ledighet. Vidare medför tillkomsten

av professuren i virologi att anstaltens behov av medel till avlöningar

till personal för särskilda undersökningar minskar fr. o. in. hudgetåret

1966/67 med ett belopp motsvarande lönekostnaderna för en avdelningsföreståndare

i B 1.

I fråga om det reservationsvis framförda förslaget att dela professuren i

avelsbiologi och husdjurshygien på två professurer vill jag erinra om att

denna fråga sammanhänger bl. a. med den utredning om veterinärhögskolans

lokalisering m. m., som jag förordat i det föregående.

Enligt utredningens mening bör professurerna i allmän och medicinsk

kemi, patologisk anatomi, avelsbiologi och husdj urshygien, medicin för ickeidisslare,

medicin för idisslare samt födoämneshygien ändras till professurer

i resp. medicinsk kemi, patologi, sjukdomsgenetik och husdj urshygien,

medicin I, medicin II samt livsmedelshygien. Samtidigt löreslås institutionerna

som är knutna till dessa professurer erhålla motsvarande nya benämningar.

Jag har intet att erinra mot utredningens förslag till ändrad

benämning av nu nämnda professurer och institutioner och förordar därför

att de nya benämningarna tillämpas fr. o. m. nästa budgetår.

Utredningen har vidare föreslagit, att antalet laboraturer vid högskolan

skall ökas med sex. F. n. finns 17 laboraturer (motsvarande) vid högskolan.

Genom att en befintlig lärarbefattning i hovbeslag i Bo 1 föreslås bli

indragen samt till följd av att två laboraturer ombildas till professurer stannar

emellertid nettoökningen vid tre. Av de nya laboraturerna bör enligt utredningen

tre placeras vid envar av de nya institutionerna i virologi, parasitologi

och klinisk kemi. Av de övriga föreslås en tillföras institutionen för

farmakologi, en institutionen för medicin I och en institutionen för livsmedelshygien.

Innehavarna av laboraturerna vid institutionerna för klinisk kemi

och för livsmedelshygien anser utredningen skall vara inriktade på radiobiologi

resp. livsmedelskemi. I remissyttrandena har understrukits behovet

av samtliga nu nämnda laboraturer. I anslagsäskandena för budgetåret

1965/66 har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt alt laboraturerna vid

institutionerna för virologi, klinisk kemi och medicin I inrättas fr. o. in.

nästa budgetår.

I likhet med högskolestyrelsen kan jag förorda att eu laboralur vid institutionen

för klinisk kemi inrättas fr. o. m. nästa budgetår. Med hänsyn till

den betydelse användningen av radioaktiva isotoper fått inom hl. a. veterinärmedicinsk

forskning tillstyrker jag att innehavaren av laboraturen skall

vara inriktad på radiobiologi. Kungl. Maj :t hör dock vid ändrade förhållanden

äga föreskriva annan inriktning vid senare tillsättningar av tjänsten.

Laboraturen i virologi finner jag mig böra ta ställning till först i samband

med uppbyggnaden av den virologiska institutionen.

Bland de övriga av utredningen förordade laboraturerna finner jag den

som skall knytas till institutionen för livsmedelshygien vara av särskilt hög

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1965

angelägenhetsgrad. Laboraturen bör innehas av person med inriktning på

livsmedelskemi såsom utredningen föreslagit. Kungl. Maj :t bör även i detta

fall äga besluta om annan inriktning vid senare tillsättningar av tjänsten.

Såsom utredningen anfört bör laboraturen inrättas först fr. o. m. budgetåret

1966/67. Jag förordar emellertid att principbeslut därom fattas redan

nu.

Utredningen har föreslagit att den nu vakanta tjänsten som lärare i hovbeslag

i Bo 1 indras. Jag förordar att så sker fr. o. m. nästa budgetår. I det

följande återkommer jag till mina övriga förslag i fråga om avdelningen

för hovbeslag m. m.

Utredningen har förordat en omläggning av undervisningen vid högskolan.

Denna omläggning syftar bl. a. till en förkortning av studietiden för

veterinärexamen. Jag återkommer till denna fråga längre fram. Som ett led

i en förstärkning av undervisningsresurserna föreslår utredningen att en

tjänst som universitetslektor inrättas vid institutionen för patologi.

Denna typ av lärartjänst finns vid universiteten och andra högskolor

men inte vid veterinärhögskolan. Med hänsyn till omfattningen av undervisningen

i ämnet patologi finner jag mig böra tillstyrka att en universitetslektortjänst

inrättas vid patologiska institutionen fr. o. m. nästa budgetår. I en

reservation till utredningens förslag föreslås att även institutionen för anatomi

och histologi tillförs en tjänst som universitetslektor. Jag är inte beredd

ta ställning till detta förslag förrän en ny studieplan utarbetats.

Vid högskolan finns f. n. fem docenttj änster och en forskardocenttjänst.

Utredningen föreslår att antalet docenttjänster ökas till tio och antalet

forskardocenttjänster till två. Jag förordar att högskolan för nästa budgetår

tillförs två nya docenttjänster.

För att säkra en effektiv och utvecklingsbar forskning och utbildning

krävs en bred bas för rekryteringen av de högre vetenskapliga befattningarna.

För att forskarkrafterna skall kunna utnyttjas på bästa sätt erfordras

vidare att högre utbildad biträdande personal finns tillgänglig i erforderlig

omfattning. För ändamålet finns f. n. vid de olika institutionerna bl. a.

förste assistenter och förste amanuenser.

Utredningen föreslår att förste assistenterna i A 23 successivt utbyts mot

forskarassistenter i samma lönegrad och att vissa, främst kliniska

institutioner tillförs en ny typ av tjänster kallade klinikveterinärer.

Tjänsterna som klinikveterinär föreslås bli förenade med full tjänstgöring.

Av forskarassistent krävs enligt gällande bestämmelser 800 timmar institutionsarbete

per år eller minst 198 timmars undervisning. Återstående tid

skall användas för egen forskning och utbildning under institutionschefens

ledning.

Högskolestyrelsen har för nästa budgetår föreslagit, att 10 av högskolans

22 lörste assistenter i Ae 23 ombildas till forskarassistenter. Styrelsen hemställer

vidare att skolan tillförs två nya forskarassistenter och fyra klinikveterinärer.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

I likhet med utredningen anser jag det lämpligt att högskolan tillförs

tjänster som forskarassistent resp. som klinikveterinär. Lönegradsplaceringen

för den första kategorin bör vara den gängse, dvs. A 23. Klinikveterinärerna

anser jag bör placeras i A 25. Enligt min mening bör för nästa budgetår

inrättas åtta tjänster som klinikveterinärer i Ae 25, varvid t. v. två bör

placeras vid var och en av institutionerna för kirurgi, medicin I och obstetrik

och gynekologi samt en vid envar av institutionerna för medicin II och

klinisk radiologi. Högskolestyrelsen bör äga rätt att vid behov göra en omfördelning

av dessa tjänster. Samtidigt bör dras in motsvarande antal tjänster

som förste assistent vid nu nämnda institutioner. Vid övriga institutioner

finns sammanlagt 14 förste assistenter. Av dessa bör 12 ombildas till

forskarassistenter i Ae 23 och två dras in med hänsyn bl. a. till omorganisation

av undervisningen. De tolv forskarassistenterna bör fördelas på olika

institutioner. Med hänsyn till att snabba ändringar av forskningsinsatserna

vid olika institutioner kan väntas behöva ske förordar jag att styrelsen för

högskolan bemyndigas att själv besluta om vilka institutioner dessa tjänster

bör tillhöra.

Såsom utredningen framhållit är det väsentligt att de olika institutionerna

har assistentpersonal i tillräcklig omfattning. I likhet med utredningen

anser jag att för detta ändamål bör finnas samma typ av assistentoch

amanuenspersonal som förekommer vid universiteten och andra vetenskapliga

högskolor. Samma bestämmelser i fråga om tjänstgöringstid, anställnings-

och avlöningsvillkor, som gäller för denna personal vid universiteten

m. fl. högre läroanstalter, bör tillämpas. Högskolan bör ha frihet att

inom ramen för det tillgängliga antalet s. k. assistenttimmar välja den assistent-

eller amanuenskategori, som i det aktuella fallet kan anses mest

lämplig. Jag har för nästa budgetår beräknat medel för en förstärkning av

högskolans institutioner med assistent- och amanuenspersonal motsvarande

sammanlagt 10 500 assistenttimmar. De nuvarande 13 befattningarna vid

högskolan som förste amanuens bör omvandlas till 6 500 assistenttimmar.

o

För nästa budgetår kommer antalet assistenttimmar därmed att uppgå till

totalt 17 000. De bör fördelas på följande institutioner, nämligen institutionen

för anatomi och histologi 1 500 (+ 1 000), medicinsk kemi 1500

(+ 1 000), fysiologi 1 000 (+ 500), farmakologi 1 500 (+ 1 000), bakteriologi

och epizootologi 1 500 ( + 1 000), patologi 1 500 (+ 1 000), sjukdomsgenetik

och husdjurshygien 1 500 (+ 1 000), klinisk radiologi 1 000

(+ 500), klinisk kemi 1 000 (+ 1 000), kirurgi 1 000 (+ 500), medicin I

1 000 (+ 500), medicin II 1 000 (+ 500), obstetrik och gynekologi 1000

(+ 500) samt livsmedelshygien 1 000 (+ 500).

Utredningen bär i samband med behandlingen av en del institutioner

framhållit att behov föreligger av såväl kvalificerad som övrig biträdespersonal.

För att tillgodose detta behov beräknar jag för nästa budgetår

medel för att tillföra högskolan tre tjänster i högst A 23 för kvalificerade

medhjälpare. Kungl. Maj:t bör äga att besluta om nämnda tjänsters inpla
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

cering i lönegrad och högskolestyrelsen om placeringen vid institutionerna.

I fråga om övrig biträdespersonal vid högskolans institutioner förordar

jag, att antalet tjänster utökas med åtta i högst A 15. Med hänsyn till att

jag i det följande ämnar föreslå att fyra tjänster vid liovbeslagsavdelningen

indras utgör nettoökningen fyra biträden. Kungl. Maj :t bör äga att besluta

om nämnda tjänsters inplacering i lönegrad och högskolestyrelsen om placeringen

vid institutionerna.

Jag torde härefter få behandla övriga förslag av utredningen och

högskolestyrelsen rörande de olika institutionerna vid högskolan.

I fråga om ämnet virologi kain jag, som tidigare nämnts tillstyrka att en

för högskolan och veterinärmedicinska anstalten gemensam institution inrättas.

Jag finner att det är angeläget att en inhemsk produktion av muloch

klövsjuke-(MK-) vaccin snarast igångsätts. Denna verksamhet bör i organisatoriskt

hänseende höra till anstaltens serologiska avdelning och lokalt

vara förlagd till den nya virologiinstitutionen. Jag har intet att erinra mot

att produktionen, såsom utredningen rekommenderat, t.v. inriktas på att

täcka ett beredskapsbehov av 40 000 doser trivalent vaccin. Jag kan även

tillstyrka att utredningens beräkningar av behovet av personal för den veterinärmedicinska

virologiska verksamheten används som riktpunkt för planeringen

av institutionen. Behovet av personal vid institutionen bör prövas

närmare när lokalfrågan framskridit längre. I fråga om organisationen av

verksamheten tillstyrker jag i princip att det virologiska arbete, som f. n.

utförs vid högskolan och anstalten, framdeles övertas av den nya institutionen.

Med hänsyn härtill bör tjänsten som laborator vid anstaltens viruslaboratorium

inte återbesättas vid uppkommande vakans. I övrigt är jag inte

nu beredd att ta ställning till organisationen av den virologiska verksamheten.

Jag biträder utredningens förslag till riktlinjer för verksamheten vid den

för högskolan och anstalten gemensamma institutionen för parasitologi. Såsom

utredningen anför synes all forskning och undervisning i parasitologi

vid högskolan och anstalten böra handhas av institutionen. Verksamheten

synes mer än hittills böra inriktas på de medicinska aspekterna av ämnet.

Behovet av personal vid institutionen bör prövas närmare när lokalfrågan

framskridit längre.

Vid den nya institutionen i klinisk kemi skall enligt utredningens mening

bl. a. bedrivas radiobiologisk forskning och t. v. även viss radiobiologisk

kontroll av livsmedel. Institutionen skall också handha den praktiska hematologiska

verksamheten samt det planerade specialstallet för isotopförsök

samt ge viss service åt högskolans övriga institutioner och veterinärmedicinska

anstalten när dessa önskar använda radioaktiva isotoper i försöksverksamheten.

Högskolans två kemiinstitutioner och veterinärmedicinska

anstaltens kemiska avdelning förutsätts samordna sin verksamhet i största

möjliga utsträckning, bl. a. föreslås att en s. k. institutionsgrupp bildas för

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

medicinsk och klinisk kemi. Jag kan tillstyrka utredningens förslag i fråga

om arbetsuppgifter för institutionen i klinisk kemi och även att möjligheterna

till samarbete både mellan högskolans institutioner och mellan högskolan

och anstalten tillvaratas på bästa sätt. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att jag vid anmälan av lantbrukshögskolans avlöningsanslag i

prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 113) förordat, att indelningen i institutioner och

institutionsgrupper vid jordbrukets högskolor, dvs. lantbruks-, skogs- och

veterinärhögskolorna, skall fastställas av Kungl. Maj:t.

Även i fråga om den bakteriologiska och patologisk-anatomiska verksamheten

har utredningen diskuterat vissa samordningsåtgärder. Enligt utredningens

mening är det av vikt, att högskolans och anstaltens resurser bl. a.

inom nämnda områden kommer till effektiv och ändamålsenlig användning.

1 likhet med utredningen anser jag, att bakteriologisk-diagnostiska undersökningar

och obduktionsverksamhet i fortsättningen bör begränsas till sådant

material som är av direkt värde för högskolans egen forskning och

undervisning, övrig dylik verksamhet bör i princip utföras vid anstalten.

I överensstämmelse härmed bör högskolans institution för patologi befrias

från skyldigheten att utan ersättning utföra obduktioner och andra patologisk-anatomiska

undersökningar. Undersöknings- och obduktionsmaterial

vid anstaltens avdelningar bör i stället i den utsträckning som anses vara

möjligt och lämpligt ställas till förfogande för forskning och undervisning

vid högskolans institutioner. Jag vill även förorda, att undervisningen i epizootologi

i vass utsträckning anförtros den vid anstalten placerade statsepizootologen.

Med hänsyn till bl. a. att användningen av hästar minskat starkt föreslår

utredningen att högskolans avdelning för hovsjukdomar, hovbeslagslära och

anspannslära inte bör bibehållas som en särskild avdelning. Avdelningens

arbetsuppgifter föreslås övertas av institutionerna för husdjurshygien och

sjukdomsgenetik resp. för kirurgi. Jag biträder att så sker. Befattningen

som lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar i Bo 1, en tjänst

som förste assistent i Ae 23 och fyra biträdestjänster vid avdelningen kan

till följd av omorganisationen indras fr. o. m. budgetåret 1965/66. Jag kommer

i det följande att förorda, att en tjänst som konsulent för husdjurshygien

och hovvård inrättas. Denne bör anförtros viss del av den undervisning,

som åvilar nyssnämnda lärare i Bo 1. Till avdelningen är knuten en

hovslagarskola för utbildning av hovslagare. Utredningen föreslår, att denna

utbryts ur högskolans organisation och inordnas i den av lanlbruksstyrelsen

administrerade utbildningsverksamheten. Bl. a. i avvaktan på 19153

års hästutrednings överväganden rörande statens stöd åt hästaveln, m. m.

är jag inte nu beredd att ta ställning till denna fråga. Hovslagarskolan bör

t. v. behållas inom högskolans organisation och tillhöra institutionen för

husdjurshygien och sjukdomsgenetik. Till institutionen bör fiån hovbcslagsavdelningen

överföras två tjänster som hovslagare i Ao 9. Så länge hovsla
-

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

garskolan är kvar vid institutionen bör medel som f. n, beräknas under avlöningsanslaget

till en tjänst som förste assistent i Ag 23 i fortsättningen

böra disponeras för en lärartjänst i Ag 23 vid hovslagarskolan.

Utredningen diskuterar vidare tillförseln av” djurmaterial till högskolans

kliniska institutioner. Vid de kirurgiska klinikerna kan omfattningen av

hundklientelet synas vara alltför stor. En ökning av tillförseln av bl. a. nötkreatur

och svin anses i stället böra eftersträvas. Vidare framhålls att den

ambulatoriska klinikens verksamhet tenderar att nedgå på grund av minskat

antal husdjur inom klinikens praktikområde. En utvidgning av nämnda

praktikområde föreslås. Jag delar utredningens uppfattning att vården avsällskapsdjur

vid högskolans kliniker inte bör ges större dimensioner än som

motiveras av undervisningens och forskningens behov. En bättre tillgång på

djur av olika slag bör eftersträvas. Jag har därför intet att erinra mot att

åtgärder vidtas för att utvidga den ambulatoriska klinikens praktikområde

fr. o. m. nästa budgetår.

Som utredningen förordat bör den ambulatoriska kliniken även i fortsättningen

vara knuten till institutionen för obstetrik och gynekologi. Jag biträder

förslaget, att en av laboraturerna vid institutionen för obstetrik och

gynekologi utbyts mot en befattning som klinikchef i Bo 1 vid samma institution.

Klinikchefen bör ha sin vetenskapliga meritering inom ämnesområdet

obstetrik-gynekologi eller medicin II, dock med erforderliga insikter

inom det förstnämnda området. Därutöver bör vederbörande ha viss förtrogenhet

med administrativa och arbetstekniska frågor.

Utbildningsfrågor. Enligt gällande studieplan skall studietiden för veterinärexamen

vara fem år. Den faktiska studietiden för veterinärexamen har

emellertid kommit att avsevärt överstiga denna tid. Den genomsnittliga studietiden

torde uppgå till 7 å 8 år.

Utredningens förslag i fråga om studietiden för veterinärexamen innebär,

att den skulle avkortas till fem och ett halvt år. Enligt utredningens mening

bör den kortare studietiden kunna genomföras utan minskning av kunskapsstoffet.

Genom rationalisering av undervisningen, större bundenhet i

studiegången och begränsning av de studerandes liandräckningstjänst förutsätts

det uppställda målet kunna nås. Även en med hänsyn till utvecklingen

bättre avvägning av studietiden för de olika ämnena föreslås. Utredningen

utgår härvid från den principiella uppfattningen att avgörande för

utbildningens utformning bör vara arten och betydelsen av de arbetsuppgifter,

som veterinärerna ställs inför i sin praktiska verksamhet. Särskilt understryker

utredningen de sjukdomsförebyggande och de livsmedelshygieniska

uppgifternas betydelse i nämnda avseende. Någon linjeindelning i veterinärexamen

anser sig utredningen dock inte böra förorda. Som skäl härför

anges bl. a., att veterinärkåren utgör en förhållandevis liten yrkesgrupp

och att en uppspaltning av kåren i utbildningshänseende skulle kunna leda

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 är 1965

till svårigheter på arbetsmarknaden. Utredningen framhåller, att en linjeindelning

av veterinärutbildningen diskuterats i Danmark men inte ansetts

böra genomföras där. En specialisering inom någon del av veterinärmedicinen

bör enligt utredningen i huvudsak ske först efter avlagd examen.

Utredningens förslag om förkortad studietid tillstyrks i princip eller lämnas

utan erinran av nära nog samtliga remissinstanser. Vissa invändningar

görs dock mot en större bundenhet i studiegången. Vidare framläggs vissa

synpunkter på den av utredningen förordade utformningen av den nya studieplanen.

Några av remissinstanserna ifrågasätter om inte en linjeindelning

av veterinärutbildningen bör införas med möjlighet till specialisering inom

antingen det livsmedelshvgieniska eller det kliniska området.

För min del ansluter jag mig till de av utredningen angivna riktlinjerna

för veterinärutbildningens framtida uppläggning. Vad beträffar studietidens

längd vill jag erinra om att en förkortning av studietiden genomförts inom

ett närbesläktat område, nämligen i fråga om läkarutbildningen. Jag ansluter

mig till utredningens förslag att för veterinärutbildningen utformas en

studieplan med en studietid av fem och ett halvt år. Jag har i det föregående

vid mina ställningstaganden till förstärkningar av högskolans undervisningsresurser

utgått från att en ny studieplan skall genomföras. Utbildningens

inriktning mot nya ämnesområden har jag vidare beaktat i det föregående

vid förordandet av professurer inom nya ämnesområden.

Det bör uppdras åt högskolestyrelsen att utarbeta förslag till en ny studieplan.

Åtgärder för att rationalisera studierna synes dock kunna företas utan

att resultatet av arbetet med att upprätta en ny studieplan avvaktas. Den

nya studieplanen bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer

som utredningen angivit. Detta innebär bl. a., att studietiden i kirurgi

minskas och att hovbeslags- och anspannslära samt läran om hovens sjukdomar

försvinner som självständiga ämnen. Jag vill i sammanhanget

framhålla, att undervisningen i livsmedelshygien bör utformas i god överensstämmelse

med veterinärernas utvidgade arbetsuppgifter inom livsmedelshygienen

och livsmedelskontrollen. Även belräftande övriga ämnesområden

hör undervisningen anpassas till de i viss mån ändrade arbetsuppgifter,

som veterinärerna kan väntas tå i framtiden. Jag är ense med utredningen

alt någon linjeindelning i vetcrinärutbildningen ej bör ske. Behovet av specialutbildning

bör tillgodoses genom fortbildningskurser. Den fortbildningsverksamhet

som högskolan anordnar i samarbete med veterinärstyrelsen

torde vid behov kunna utökas.

1 fråga om antalet studerande anser utredningen, att undervisningsresurserna

Aid högskolan hör utformas så att mellan JO och 40 studerande kan

antas årligen. Remissinstanserna instämmer i huvudsak i denna bedömning.

För min del vill jag förorda, att l. v. årligen omkring 40 studerande antas.

Härvid har jag beaktat bl. a. vad nämnden för internationellt bistånd anfört

beträffande användningen av svenska veterinärer i utvecklingsländci na.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Mctj.ts proposition nr 38 år 1965

kungl. Maj :t hör emellertid även i fortsättningen på förslag av högskolestyrelsen

fastställa det antal studerande, som varje år bör antas. I sammanhanget

vill jag framhålla, att det framdeles eventuellt kan vara rationellt

att — oavsett om högskolan anknyts till annan högskola eller fakultet__ut
nyttja

högskolans resurser för t. ex. en blandad medicinsk och annan utbildning.

Jag vill erinra om att möjligheterna att anordna en sådan utbildning

f. n. utreds av en av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallad utredning,

nämligen utredningen rörande vissa medicinska utbildningsfrågor

in. in. Jag'' vill i sammanhanget även nämna att det kan bli aktuellt att utnyttja

veterinärhögskolans resurser för utbildning och handledning av forskare

vid andra högre läroanstalter. Forskarutbildningen utreds f. n. av 19(53

års forskarutrednimr.

Jag kan biträda utredningens rekommendationer i fråga om en gemensam

nordisk arbetsmarknad för veterinärer. Kurser i författningsrättsliga frågor

bör sålunda vid behov anordnas för veterinärer från annat nordiskt land.

Kurserna som bör ordnas ömsesidigt i Sverige och de andra nordiska länderna

bör som utredningen framhållit ge möjlighet för i hemlandet legitimerad

veterinär att tjänstgöra som veterinär i det land som anordnat kurserna.

Vad gäller utredningens förslag i fråga om undervisningsnämnden vid

högskolan vill jag erinra om att jag i prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 113) förordat

att nämnden skall ersättas med en utbildningsnämnd av samma typ som

finns vid universiteten m. fl. läroanstalter.

Övriga frågor. Utredningen har vid behandlingen av frågan om ledningen

av den veterinärmedicinska verksamheten funnit

att övervägande skäl talar för att veterinärhögskolan och veterinärmedicinska

anstalten ställs under en gemensam styrelse. Härför talar enligt utredningen

bl. a. att samhörigheten mellan verksamheten vid högskolan och anstalten

redan är betydande samt att den kommer att öka genom tillkomsten

av de två gemensamma institutionerna i virologi och parasitologi. Även jag

anser, att vissa skäl synes tala tör att införa eu gemensam styrelse för högskolan

och anstalten. Med hänsyn till den tidigare berörda utredningen om

möjligheterna att integrera verksamheten vid veterinärhögskolan med annan

forskning och utbildning anser jag dock att det bör anstå med att ta

ställning till frågan. Jag utgår därv id från att styrelserna för högskolan och

anstalten liksom hittills upprätthåller ett nära samarbete i sådana frågor

som avser verksamheten vid båda inrättningarna. Goda förutsättningar bör

föreligga för detta samarbete eftersom fyra av de åtta resp. sju ledamöterna

i högskolans och anstaltens styrelser är gemensamma.

I årets statsverksproposition (bil. 11 s. 113) bär jag förordat vissa förändringar

i fråga om organisationen och förvaltningen av jordbrukets högskolor,

vilka även avser veterinärhögskolan. Dessa innebär bl. a. att rektorsäm
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1965

betet vid högskolan skall utformas på samma sätt som gäller för universiteten

och högskolorna under ecklesiastikdepartementet. Dock skall rektor förordnas

av Kungl. Maj :t efter förslag av högskolestyrelsen. I kollegiet skall

ingå förutom professorer även laboratorer, universitetslektorer och vissa

andra befattningshavare. Vid högskolan skall finnas en central förvaltning

under ledning av en förvaltningschef. Förvaltningen skall omfatta arbetsenheter

för både planeringsärenden och för administrativa ärenden.

Jag förordar att den centrala förvaltningen vid högskolan leds av en byrådirektör

i Ao 27. Den befintliga byrådirektör stjänsten i Ao 25 bör uppflyttas

till förutnämnda lönegrad. För planeringsärendena — inkl. utbildningsfrågorna

— bör inrättas en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23 och medel

beräknas för en tjänst som kansliskrivare i Ae It. För de administrativa

ärendena bör inrättas en tjänst som kamrerare i Ae 23 och medel beräknas

för en tjänst som kansliskrivare i Ae 11. Till arbetsenheten för de

sistnämnda ärendena bör i övrigt hänföras de vid högskolans nuvarande

kansliorganisation befintliga befattningarna. Vid behov bör högskolan kunna

omdisponera personal mellan de olika arbetsenheterna.

I fråga om biblioteksverksamheten förordar jag att högskolan

förstärks med en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång samt

att en tjänst som biblioteksassistent i Ag 11 extraordinariesätts. Med hänsyn

till den tidigare förordade utredningen om möjligheterna att integrera verksamheten

vid veterinärhögskolan med annan forskning och utbildning är

jag inte beredd att nu ta ställning till förslaget om ett gemensamt bibliotek

för veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten.

Utredningen föreslår vidare att högskolan tillförs viss biträdespersonal för

bl. a. transporterna vid högskolan. Enligt min mening bör styrelsen

för högskolan pröva i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses inom

ramen för den administrativa organisationen vid högskolan.

Spörsmålet om ett samarbete mellan veterinär- och skogshögskolorna i

statistiska frågor synes böra upptas av den nya samarbetsnämnden

för jordbrukets högskolor.

En betydande rådgivnings- och upplysningsverksamhet

i veterinärmedicinska frågor förekommer sedan lång tid vid

statens veterinärmedicinska anstalt. För ändamålet finns f. n. fyra konsulenter

i högst lönegrad A 27 upptagna på anstaltens stat samt dessutom

tre konsulenter i samma lönegrad, vilka avlönas med särskilda medel. Verksamheten

leds av en avdelningsföreståndare i B 1. Konsulenterna som är

inriktade på olika sjukdomsområden är närmast avsedda att vara en förbindelselänk

mellan anstalten samt landets tjänsteveterinärer och den

djurägande allmänheten.. Verksamheten bygger bl. a. på forsknings- och

utredningsarbete.

Även vid vissa av veterinärhögskolans institutioner och vid veterinärinrättningen

i Skara bedrivs rådgivnings- och upplysningsverksamhet i inte

7 Dihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. A"r IS

opaginerad Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1965

obetydlig omfattning. Några särskilda tjänster för verksamheten finns emellertid

inte vid högskolan och inrättningen utan denna bedrivs, under ledning

av vederbörande institutionsföreståndare, av den reguljära forskarpersonalen.

Utredningen understryker kraftigt rådgivningsverksamhetens betydelse

och föreslår att tre nya konsulenttjänster inrättas, nämligen en för husdjurshygien

och hovvård, en för livsmedelshygien samt en för får- och ungnötssjukdomar.

Härigenom skulle den reguljära forskarpersonalen vid högskolan

kunna befrias från rådgivnings- och upplysningsuppgifter och verksamheten

komma att handhas av specialinriktad personal. De nya konsulenterna

bör enligt utredningens mening uppföras på anstaltens stat men placeras

vid högskolans institutioner för att få god kontakt med forskningen vid

dessa. Utredningen anser, att konsulenterna även bör ges tillfälle till viss

egen forskning. Deras verksamhet bör huvudsakligen rikta sig till veterinärer

och husdjurskonsulenter. En särskild nämnd inom högskolan och anstalten

föreslås handha samordningen av verksamheten samt uppdra de närmare

riktlinjerna för denna. Vidare föreslås att en på extra stat uppförd

tjänst som konsulent för juversjukdomar och en med särskilda medel avlönad

konsulent för renskötseln uppförs som extra ordinarie tjänster på anstaltens

stat samt att samtliga konsulenttjänster vid anstalten placeras i

högst lönegrad B 1 och knyts till en särskild konsulentavdelning inom anstalten.

Samtidigt skulle föreståndaren för avdelningen placeras i lönegrad

B 3. I anstaltsstyrelsens petita upptagna förslag överensstämmer helt med

utredningens. Anstaltsstyrelsen föreslår dock även att en tjänst som fodermedelskonsulent

som f. n. avlönas med särskilda medel uppförs på anstaltens

stat.

Vid remissbehandlingen har utredningens förslag om en utbyggnad av

konsulentverksamheten i huvudsak tillstyrkts. Några av remissinstanserna

har dock framhållit att konsulenterna mer än hittills bör fungera som förmedlare

mellan forskning och praktik.

Jag delar utredningens uppfattning om rådgivnings- och upplysningsverksamhetens

stora betydelse på det veterinärmedicinska området. En snabb

förmedling av forskningens framsteg och erfarenheter, bl. a. i fråga om

sjukdomsförebyggande åtgärder, synes innebära inte obetydliga ekonomiska

vinster för både jordbruksnäringen och samhället i övrigt. Mot denna bakgrund

förordar jag att två nya konsulenttjänster i högst lönegrad Ae 27 inrättas

vid veterinärmedicinska anstalten. Kungl,. Maj :t bör äga besluta om

konsulenternas ämnesinriktning. Jag förordar att den ena t. v. avdelas för

frågor rörande husdj urshygien och hovvård och den andre för livsmedelshygieniska

uppgifter. Jag finner det ändamålsenligt att de båda konsulenterna,

som administrativt bör vara knutna till veterinärmedicinska anstalten,

placeras vid högskolan. En sådan anordning bör såsom utredningen påpekat

kunna främja kontakten och samarbetet med forskningen inom om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10:}

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år

rådet. Konsulenten för husdjurshygien och hovvård bör sålunda placeras vid

institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien och konsulenten för

livsmedelshygien vid institutionen för detta ämne. Konsulentverksamheten

vid anstalten står som jag tidigare nämnt under ledning av en avdelningsföreståndare.

Jag tillstyrker förslaget om att verksamheten får ingå i anstaltens

organisation som en avdelning, benämnd konsulentavdelningen,

med ifrågavarande avdelningsföreståndare som chef.

Utredningens förslag att konsulenterna skall ges tillfälle till viss egen

forskning ifrågasätts av bl. a. Sveriges lantbruksförbund. För min del är jag

av den principiella uppfattningen att konsulenterna bör ägna huvuddelen av

sin tjänstgöringstid åt rådgivnings- och upplysningsverksamheten, dock alt

utrymme bör ges för sådant forsknings- och utredningsarbete, som krävs för

rådgivnings- och upplysningsverksamheten.

Det är givetvis angeläget att ett intimt samarbete upprätthålls mellan anstalten

och högskolan i fråga om riktlinjerna för bedrivandet av den veterinärmedicinska

rådgivnings- och upplysningsverksamheten. I detta samarbete

bör även veterinärstyrelsen och andra representanter för dem som verksamheten

riktar sig till beredas tillfälle att delta i erforderlig utsträckning.

Förslaget att den veterinärmedicinska rådgivnings- och upplysningsverksamheten

ställs under ledning av en särskild nämnd finner jag därför i princip

riktigt. För att ta ställning till nämndens sammansättning m. in. erfordras

enligt min mening emellertid ytterligare överväganden. Till frågan om

konsulentverksamhetens anknytning till den av lantbruksorganen samt länsoch

distriktsveterinärerna bedrivna rådgivnings- och upplysningsverksamheten

har jag för avsikt att återkomma i annat sammanhang.

Styrelsen för veterinärmedicinska anstalten har för nästa budgetår föreslagit

vissa ytterligare personal- och tjänsteförändringar. Av dessa kan jag

förorda en tjänst som laborator i Be 1 vid anstaltens serologiska avdelning.

Jag tillstyrker vidare att anstalten tillförs medel för följande biträdespersonal

fr. o. in. nästa budgetår, nämligen en kanslist i reglerad befordringsgång,

en laboratorieassistent i Ae 12, ett kanslibiträde i Ae 7 och ett inslitutionsbiträde

i högst Ae 5. För att möjliggöra för anstalten att uppta tillverkning

av vissa nya vacciner beräknar jag vidare ett belopp av 40 000 kr.

till extra personal.

Såväl veterinärhögskoleutredningen som anstaltsstyrelsen föreslår att anstaltens

avdelningsföreståndare uppflyttas från B 1 till B 3. Samtidigt löreslås

att kraven höjs på den vetenskapliga kompetensen för dessa befattningshavare.

För min del kan jag biträda att tjänsterna som avdelningsföreståndare

vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska avdelningarna

samt som avdelningsföreståndare vid kemiska laboratoriet uppflyttas från

Bo 1 till Bo 3. Av tjänsteinnehavarna bör krävas framstående vetenskaplig

skicklighet ävensom administrativ förmåga. Den vetenskapliga skickligheten

bör dokumenteras på sätt som sker vid tillsättning av universitctspro
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1965

lessurer. Befattningshavarna — som i fortsättningen bör benämnas professor

och avdelningsföreståndare — bör vara skyldiga all om behov härav

uppkommer meddela viss undervisning i tjänsten inom sitt ämnesområde.

Jag kan även biträda förslaget att tjänsten som avdelningsföreståndare

Aid serologiska avdelningen Hyttas upp från Bo 1 till Bo 3. Innehavaren bör

tillsättas etter sakkunnigförfarande, varvid såväl vetenskaplig skicklighet

som framstående administrativ förmåga bör tillmätas vikt.

Jag biträder vidare att fem laboraturer i Ao 27 uppflyttas till Bo 1 och att

två laboraturer i Ae 27 ändras till Be 1. För laboraturerna bör gälla samma

kompetenskrav som för universitetslaboratur.

Jag har intet att erinra mot att anstaltens serologiska avdelning och kemiska

laboratorium i fortsättningen benämns produktionsavdelningen resp.

kemiska avdelningen. I samband med namnbytet bör vissa arbetsuppgifter

vid den serologiska avdelningen överföras till andra avdelningar vid anstalten.

Jag biträder vidare, att sådana uppgifter vid de olika avdelningarna,

som med fördel kan handhas av anstaltens kansliorganisation, överförs till

denna. Kansliet bör i fortsättningen benämnas ekonomisektionen. Tjänsten

som byrådirektör i Ao 25 vid denna bör uppflyttas till Ao 27.

Veter inär inrättning en i Skara består av två avdelningar,

nämligen en klinikavdelning och en försöksavdelning. Utredningen har prövat

inrättningens ställning i veterinärhögskolans organisation och därvid

funnit att skälen för att bibehålla inrättningen för den veterinärmedicinska

forskningens och undervisningens behov ej är lika starka när det gäller klinikavdelningen

som i fråga om försöksavdelningen. Utredningen föreslår att

försöksavdelningen inordnas i högskolan och benämns veterinärhögskolans

försöksgård. Verksamheten vid klinikavdelningen bör enligt utredningens

mening liksom hittills koncentreras på djursjukvård och eventuellt anknytas

till övrig djursjukvård i landet. Utredningen förordar att organisationen

av den regionala veterinärmedicinska hälso- och sjukvården i hela dess

vidd blir föremål för översyn. I avvaktan på resultatet av denna översyn bör

enligt utredningen även klinikavdelningen t. v. inordnas i högskolan som en

specialenhet.

Vid remissbehandlingen har utredningens förslag föranlett delade meningar.

Vissa remissinstanser anser att i avvaktan på en översyn av den veterinära

fältorganisationen Skarainrättningen bör bibehållas i sin helhet vid nuvarande

organisation och arbetsuppgifter. Vidare framhålls att det är önskvärt

att det hävdvunna namnet, veterinärinrättningen i Skara, bibehålls.

För min del kan jag biträda utredningens förslag i fråga om inrättningens

försöksavdelning. Såsom utredningen framhållit synes veterinärmedicinsk

försöksverksamhet i omedelbar anslutning till praktisk jordbruksdrift vara

av stort värde och synes därför enligt min mening böra bedrivas i denna

form och med oförändrad lokalisering även fortsättningsvis. Med hänsyn

till verksamhetens nära samband med övrig veterinärmedicinsk forskning

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 ur 1965

tillstyrker jag förslaget om att försöksavdelningen, som i fortsättningen bör

benämnas veterinärhögskolans försöksgård, inordnas i högskolan fr. o. in.

nästa budgetår under rektors och högskolestyrelsens direkta ledning. I samband

med omorganisationen bör befattningen som försöksledare i Bo 1 vid

avdelningen ombildas till statsveterinär i Bo 1. För den nya tjänsten bör i

fråga om kompetenskrav i tillämpliga delar gälla vad som är föreskrivet för

statsagronomer och statshortonomer vid lantbrukshögskolan. Sakkunnigförfarande

bör sålunda tillämpas med samma krav på vetenskaplig meritering

som för universitetslaborator eller motsvarande. Vid bedömningen bör även

skicklighet visad genom självständigt arbete i fråga om veterinärmedicinens

praktiska tillämpning samt erfarenhet av verksamhet inom befattningens

område tillmätas vikt. Viss undervisningsskyldighet bör, liksom gäller för

statsagronom och statshortonom, kunna åläggas statsveterinären.

Vid omorganisationen av försöksavdelningen bör vidare en befattning som

förste assistent i Ae 21 (Ag 23) utbytas mot en försöksledarbefattning i lönegrad

Ae 23. Försöksavdelningen disponerar f. n. arbetskraft för kontorsgöromål

motsvarande en halv biträdestjänst. Medel bör i fortsättningen beräknas

för en kontoristtjänst i Ae 9 vid försöksgården. Nu nämnd personal

samt övrig personal vid försöksgården bör fr. o. m. nästa budgetår uppföras

på högskolans stat.

Program för verksamheten vid försöksgården bör fastställas årligen av

högskolans styrelse på förslag av lärarkollegiet och sedan samarbetsnämnden

för jordbrukets högskolor yttrat sig i ärendet. Statsveterinären vid försöksgården

bör äga delta vid behandlingen i högskolans lärarkollegium av

frågor rörande verksamheten vid försöksgården.

Verksamheten vid klinikavdelningen bör enligt min mening drivas som en

självständig, från veterinärhögskolan fristående enhet. Kliniken bör benämnas

veterinärinrättningen i Skara. Inrättningen bör — liksom f. n. klinikavdelningen

— fullgöra uppgifter inom djursjukvården mot ersättning enligt

veterinärtaxan. Vid inrättningen bör kunna bedrivas forskning i viss omfattning

i den mån resurserna tillåter det och det ekonomiska resultatet

av den kliniska verksamheten inte försämras härav.

Den närmaste ledningen av inrättningen bör liksom nu vara anförtrodd

eu befattningshavare i lönegrad Bo 1. Tjänstebenämningen bör dock ändras

från klinikchef till chefsveterinär. Vid klinikavdelningen befintlig övrig personal

bör tillhöra inrättningen. Härvid bör emellertid två tjänster som förste

assistent i Ae 21 (Ag 23) ombildas till tjänster som klinikveterinär i Ae 25.

Vidare bör medel beräknas för att ersätta en halv biträdestjänst för kontorsgöromål

med en kontoristtjänst i Ae 9. Administrativa och kamerala

uppgifter vid inrättningen bör dock som nu är fallet ombesörjas av veterinärhögskolan.

Frågan om en utredning rörande den veterinära fältorganisationen och eu

eventuell anknytning av klinikverksamheten i Skara till denna organisation

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

ämnar jag underställa Kungl. Maj :t i ett senare sammanhang. Jag förordar

att ledningen av veterinärinrättningen i Skara t. v. utövas av den nuvarande

nämnden för inrättningen. Nämnden, som nu består av tre ledamöter, bör

dock utökas med en ledamot. Statsveterinären vid veterinärhögskolans försöksgard

bör äga närvara vid sammanträde med nämnden, när frågor som

berör försöksgården behandlas. I avvaktan på en eventuellt ändrad organisatorisk

ställning för inrättningen bör nämnden liksom nu vara underställd

styrelsen för veterinärhögskolan.

Utredningen anför att vissa lokalbehov behöver tillgodoses vid Skarainrättningen.

I anledning härav vill jag erinra om att Kungl. Maj :t den 11

februari i år ställt 165 000 kr. till förfogande för vissa ombyggnadsarbeten

vid inrättningen. Övriga byggnadsfrågor vid inrättningen bör behandlas av

den lokal- och utrustningsprogramkommitté, som jag i prop. 1965: 1 (bil. 11

s. 113) förordat skall inrättas fr. o. in. nästa budgetår.

Skarainrättningens samling av äldre litteratur bör såsom utredningen föreslagit

överföras i stifts- och landsbibliotekets vård vid tidpunkt som bestäms

i samråd med stifts- och landsbiblioteket men bör kunna kvarstanna

i den nuvarande byggnaden.

Kostnaderna för verksamheten vid den nuvarande inrättningen bestrids

från två anslag benämnda Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar resp.

Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. Under dessa anslagsrubriker

bör fr. o. in. nästa budgetår endast anvisas medel till verksamheten vid kliniken.

För avlöningsanslaget bör fastställas personalförteckning omfattande

— i enlighet med vad jag förordat tidigare — en chefsveterinär i Bo 1 och

två klinikveterinärer i Ae 25.

Vad gäller försöksverksamheten bör medel till kostnaderna för lönegradsplacerad

personal anvisas under veterinärhögskolans avlöningsanslag. På

högskolans personalförteckning bör uppföras en tjänst som statsveterinär

i Bo 1 och en tjänst som försöksledare i Ae 23. Medel till övriga kostnader

lör försöksverksamheten bör med undantag för kostnader för lantbruksdriften

anvisas under ett nytt reservationsanslag, benämnt Veterinärhögskolan:

Försöksverksamhet. Vidare bör medel till kostnader för försöksgården

i Skara, vilka normalt kan beräknas bli täckta av intäkter vid gården,

anvisas under ett förslagsanslag benämnt Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften

vid försöksgården. I fråga om de belopp, som behöver anvisas under

nu angivna anslagsrubriker, återkommer jag i det följande i samband med

anslagsberäkningen för budgetåret 1965/66.

Vederbörande personalorganisation har anfört synpunkter på lönegradsplaceringen

av berörda tjänster.

Anslagsberäkningar. Som framgår av det föregående föreslår utredningen

vissa anslagstekniska förändringar i syfte att åstadkomma överensstämmelse

mellan veterinärhögskolan och universiteten. Sedan utredningen behand
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

lade dessa frågor har emellertid uruiversitetskanslersämbetet föreslagit en

viss reformering av anslagssystemet för universiteten. Chefen för ecklesiastikdepartementet

har i prop. 1965: 1 (bil. 10 s. 355) förordat att en omläggning

av anslagssystemet genomförs först fr. o. m. budgetåret 1966/67. Jag

anser att eventuella ändringar för veterinärhögskolans del också bör ske

först fr. o. m. nämnda budgetår.

Jag övergår härefter att redovisa mina anslagsberäkningar för nästa budgetår.

I fråga om veterinärmedicinska anstalten har jag tidigare förordat att en

tjänst som laborator i Be 1 och två tjänster som konsulent i högst Ae 27 inrättas.

Kostnaderna för dessa tjänster uppgår till 141 900 kr. Jag har vidare

tillstyrkt att medel beräknas för vissa nya biträdestjänster vid anstalten,

nämligen ett institutionsbiträde i högst Ae 5 vid bakteriologiska avdelningen,

en laboratorieassistent i Ae 12 vid produktionsavdelningen, ett kanslibiträde

i Ae 7 vid konsulentavdelningen och en kanslist i reglerad befordringsgång

vid ekonomisektionen. Härjämte har jag förordat att 40 000 kr. ställs till

förfogande för biträdeshjälp vid produktionsavdelningen. Merutgifterna under

anstaltens avlöningsanslag för dessa förstärkningar beräknar

jag till sammanlagt 114 500 kr.

Anslagsposten till avlöningar till personal för särskilda undersökningar

kan fr. o. m. nästa budgetår minskas med ett belopp motsvarande avlöningskostnaderna

till en laboratorieassistent i högst Ag 10. På grund av lönereglering

och beräknade löneklassförändringar m. m. bör anslagsposten ökas

med 39 300 kr. Nämnda anslagspost bör sålunda upptas med 264 000 kr.,

varav 130 000 kr. till undersökningar beträffande tillverkning av mul- och

klövsjuke vaccin m. m., 132 000 kr. till undersökningar rörande lymfadenos

hos nötkreatur samt 2 000 kr. till andra särskilda undersökningar.

De av mig i det föregående förordade lönegradsuppflyttningarna föranleder

en kostnadsökning av 75 300 kr. I anledning av prop. 1964: 187 angående

lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. bör anslaget uppräknas

med 54 300 kr. Löneomräkningen påkallar en ökning av anslaget med sammanlagt

540 000 kr. Avlöningsanslaget för statens veterinärmedicinska anstalt

bör för budgetåret 1965/66 sålunda uppföras med (3 933 000 + 947 000

= ) 4 880 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen i det föregående förordar jag att

anstaltens omkostnadsanslag för nästa budgetår tas upp med

(1 097 000 + 193 000 =) 1 290 000 kr. Jag har därvid inräknat 75 000 kr.

för inköp av viss utrustning in. in. i samband med framställning av vacciner

vid produktionsavdelningen.

Under veterinärhögskolans avlöningsanslag föranleder

mina förslag i fråga om de högre vetenskapliga befattningarna en kostnadsökning

av 177 800 kr. Jag har därvid räknat med att två laboraturer i Bo 1

ombildas till professurer i Bo 3 och att följande nya tjänster inrättas, näm
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

ligen en laboratur i Bo 1, eu universitetslektor i Ao 27, två docenturer i Ae

25 och åtta klinikveterinärer i Ae 25. Samtidigt kan en tjänst som lärare i

hovbeslag i Bo 1 och åtta tjänster som förste assistent i Ae 23 dras in.

I fråga om assistentpersonalen vid institutionerna medför mina förslag en

kostnadsökning av 246 400 kr. I beloppet ingår kostnaderna för en ökning av

assistentpersonalen med 10 500 assistenttimmar. Däremot behöver medel i

fortsättningen inte beräknas för två tjänster som förste assistent i Ae 23.

Jag har tidigare nämnt att medel bör beräknas för ett tillskott av tre kvalificerade

biträden och åtta övriga biträden. Samtidigt behöver medel inte beräknas

för fyra biträdestjänster som indras. För förstärkningen av biträdespersonalen

beräknar jag en anslagsökning av 161 000 kr.

Vid högskolans centrala förvaltning har jag förordat att en tjänst som

byrådirektör i Ao 25 (Ag 27) uppflyttas till Ao 27 samt att en tjänst som

förste byråsekreterare i Ae 23 och en tjänst som kamrerare i Ae 23 inrättas.

Jag har vidare beräknat medel för en amanuens i reglerad befordringsgång

vid biblioteket och för två kansliskrivare i Ae 11 vid centrala förvaltningen.

Vad jag förordat medför en sammanlagd kostnadsökning av 146 500 kr.

Jag har även tillstyrkt att nuvarande personal vid Skarainrättningens försöksavdelning

fr. o. m. nästa budgetår uppförs på högskolans personalstat.

Högskolans avlöningsanslag bör härför höjas med 195 800 kr.

I anledning av prop. 1964: 187 angående lönegradsplaceringen för vissa

tjänster m. m. bör anslaget uppräknas med 38 000 kr. Härjämte bör anslaget

ökas med 664 500 kr. pa grund av löneomräkning. Avlöningsanslaget för

veterinärhögskolan bör för nästa budgetår föras upp med (5 100 000 -j1

630 000 =) 6 730 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen i det föregående biträder jag att

högskolans omkostnadsanslag för nästa budgetår tas upp till

(1 312 000 -f- 147 000 = ) 1 459 000 kr. Jag förordar härvid, att doktorandstipendier

i överensstämmelse med vad som gäller vid universiteten m. fl.

skall kunna utgå under hela året efter därom gjord särskild ansökan hos

högskolestyrelsen. Vad jag sålunda förordat torde få avse även juni månad

innevarande budgetår. För stipendier avseende denna månad torde förevarande

anslag för nästa budgetår få disponeras.

Beträffande veterinärhögskolans anslag till materiel, till n y a nskaffning

och underhåll av utrus tning samt till bokinköp

och bokbindning förordar jag en höjning till resp. (425 000

+ 100 000 =) 525 000 kr., (350 000 -f- 40 000 =) 390 000 kr. och (70 000 +

10 000 = ) 80 000 kr. Jag kan vidare biträda att ett anslag till försök sverksamhet

vid högskolan förs upp med 100 000 kr.

Till lantbruks driften vid veterinär högskolans försöksgård

bör upptas ett anslag på ett formellt belopp av 1 000 kr. Kungl.

Maj :t bör äga fastställa särskild stat för lantbruksdriften i fråga.

Som framgått av mina förslag i det föregående behöver under a v 1 ö
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

ningsanslaget till veterinärinrättningen i Skara

fr. o. m. nästa budgetår medel anvisas endast för klinikavdelningens personal.

Anslaget bör föras upp med (385 000 — 124 000 = ) 261 000 kr.

Under inrättningens omkostnadsanslag bör tas upp ett

formellt belopp av 1 000 kr. Kungl. Maj :t bör äga fastställa särskild stat för

inrättningens rörelse.

Hemställan. Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1 a) godkänna de riktlinjer för upprustning av den veterinärmedicinska

forskningen och utbildningen, m. m. som

jag förordat i det föregående;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för statens veterinärmedicinska anstalt,

veterinärhögskolan och veterinärinrättningen i Skara, som

föranleds av vad jag föreslagit i det föregående;

2 a) godkänna följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska

anstalt, att tillämpas t. v. fr. o. m. budget
-

året 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,

förslagsvis ....................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..................

853 000

600

264 000

2 086 400

1 676 000

Summa kr. 4 880 000

b) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar

för budgetåret 1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 4 880 000 kr.;

c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 290 000 kr.;

3 a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,

att tillämpas t. v. fr. o. in. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
.

........................ 1 599 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 82 600

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,

förslagsvis .................... 25 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 617 000

5. Särskilda förmåner till viss tjänsteman .... 2 400

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 2 404 000

Summa kr. 6 730 000

b) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret

196o/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 6 730 000 kr.;

c) till Veterinär högskolan: Omkostnader för budgetåret

1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 459 000 kr.;

d) till Veterinär högskolan: Materiel för budgetåret 1965/

66 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 525 000 kr.;

e) till Veterinärhögskolan: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning för budgetåret 1965/66 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 390 000 kr.;

f) till Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning

för budgetåret 1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 80 000 kr.;

g) till Veterinär högskolan: Försöksverksamhet för budgetåret

1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kr.;

h) till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid veterinärhögskolans

försöksgård för budgetåret 1965/66 under

nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.;

4 a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärinrättningen

i Skara, att tillämpas t. v. fr. o. m. budgetåret 1965/

66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 34 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis................... 2 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

...................................... 130 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 94 000

Summa kr. 261 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965 111*

b) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar för budgetåret

1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 261 000 kr.;

c) till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Claes Landquist

opaginerad Kontrollera mot PDF

''112

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Innehållsförteckning

Propositionen .................................................. 2

Propositionens huvudsakliga innehåll............................. 1

Utdrag av statsrådsprotokollet den 26 februari 1965 ................. 3

I. Inledning................................................. 3

II. Allmänna synpunkter...................................... 5

Utredningen

Veterinärmedicinens betydelse............................ 5

Den veterinärmedicinska verksamhetens ledning............ 7

Behov av personal, materiel och utrustning................ 9

Lokalisering ............................................ 20

Yttrandena............................................... 23

III. De veterinärmedicinska ämnesområdena .................... 29

Utredningen

Virologi ................................................ 29

Anatomi och histologi.................................... 25

Medicinsk kemi och klinisk kemi.......................... 26

Fysiologi.........................................28

Farmakologi............................................ 29

Bakteriologi och epizootologi.............................. 29

Veterinärmedicinsk parasitologi .......................... 30

Patologi............................................... 32

Sjukdomsgenetik och husdjurshygien...................... 34

Röntgenologi ........................................’ 3g

Kirurgi ..............................36

Medicin I.............................................. 3g

Medicin II.............................................. 3g

Obstetrik och gynekologi ................................ 3g

Livsmedelshygien ................................. ’ " ’ 49

Yttrandena........................................... 42

IV. Vissa gemensamma organ.................................. 49

Utredningen

Konsulentavdelningen ................................... 49

Veterinärhögskolans försöksgård m. in..................... 52

Biblioteksverksamheten .................................. 54

Speciella gemensamma funktioner ................... 55

Administration..................................’ ’ ..... 3g

Yttrandena........................................ 57

V. Utbildningsfrågor ............................... g2

Utredningen

Nuvarande förhållanden................................. g2

Utbildningens mål ............................ 62

opaginerad Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1965

Undervisningens bedrivande...................

Den nordiska arbetsmarknaden................

Antalet studerande...........................

Utformningen av studieplanen.................

Yttrandena....................................

VI. Kostnadsberäkningar m. m......................

Utredningen

Personal, m. ................................

Byggnadsfrågor.............................

Yttrandena...................................

VII. Anslag för budgetåret 1965/66 ..................

VIII. Departementschefen ...........................

Allmänt......................................

Lokaliserings- och byggnadsfrågorna............

De veterinärmedicinska ämnesområdena ........

Utbildningsfrågor .............................

Övriga frågor.................................

Anslagsberäkningar ...........................

Hemställan...................................

62

63

64

64

66

70

70

74

77

78

86

86

88

91

98

100

106

109

MARCUS BOKTR. STHIM I76S 6S0087

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:165 Skrivelse till delegerade för riksdagens verk angående lönegradsuppflyttning av en tjänst som bankokommissarie. a1 i texten
  2. JoU 1965:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående upprustning av den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen, m. m., jämte i ämnet väckta s. 1 i texten