Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1965/66 till vissa forskningsråd m.m

1965-03-05 · 76 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 71 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:40, Angående anslag för budgetåret 1965/66 till vissa forskningsråd m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr W> år 1965

1

Nr 40

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1965/66 till vissa forskningsråd m.m.; given Stockholms

slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehall

I propositionen förselås, att på universitetsorterna skall inrättas särskilda

datacentraler med uppgift att svara för den löpande datamaskmdriften vid de

högre läroanstalterna. För ledningen av centralen vid Uppsala universitet föreslås

att en tjänst som driftchef inrättas. Kostnaderna för datacentraler skall i

huvudsak täckas genom avgifter. .

Vidare dras upp vissa riktlinjer för en utbildnings- och forskningsorganisation

på databehandlingsområdet. Tre professurer och för varje universitetsort gemensamma

institutioner för verksamheten föreslås tillkomma. Dessutom föreslås

anslaget till kostnader för datamaskintid bli höjt från 2,5 milj. kr. till 10 milj. kr.

I syfte att väsentligt förstärka forskningsresurserna på det kärnfysikaliska

området föreslås anskaffning av Sveriges första s. k. tandem van de Graaffaccelerator.

Anläggningen föreslås bli placerad vid Uppsala universitet.

För främjande av forskning och vetenskaplig publiceringsverksamhet m. m.

föreslås, att till de sju forskningsråden för nästa budgetår anvisas anslag av

tillhopa 70 372 000 kr. Motsvarande medelsanvisningar för innevarande budgetår

uppgår till 56 488 000 kr. Förslaget innebär sålunda för nu angivna andamal

en anslagshöjning med 13 884 000 kr. Den totala medelsanvisningen för budgetåret

1965/60 föreslås fördelad med 15 800 000 kr. till medicinsk forskning,

1 — Bi hang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

^ humanistisk åkning, 3 060 000 kr. till samhällsforskning,

17 790 000 kr. till naturvetenskaplig forskning, 9 652 000 kr. till atomforskning

4 000 000 kr. till jordbruksforskning, varav 700 000 kr. för undersökningar m m’

mom biocidområdet, jämte 350 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador

samt 16 200 000 kr. till teknisk forskning.

Anslagen till förvaltningskostnader vid vissa forskningsråd föreslås höjda med

sammanlagt 548 000 kr. Medicinska forskningsrådets förvaltningsanslag föreslås

ojt huvudsakligen for att en allmänmedicinsk forskargrupp för klinisk koagulationsforskmng

och ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper, den ena

or brannskadeforsknmg och den andra för experimentell psykologi skall kunna

upprättas För ledningen av de nya forskargrupperna föreslås att en professur

och tva laboraturer inrättas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1965

3

XJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet pa Stockholms slott den 5

mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående anslag

för budgetåret 1965/66 till vissa forskningsråd m.m. och anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 576) har Kungl. Maj:t på min hemställan

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anslag

till vissa forskningsråd m. m. för budgetåret 1965/66 beräkna ett anslag av

61 911 000 kr.

Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (bil. 11 s. 140) på hemställan

av chefen för jordbruksdepartementet föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Främjande

av forskning på jordbrukets område m. m. ett reservationsanslag av 4 000 000

kr. samt till Åtgärder för att förebygga skördeskador ett reservationsanslag av

350 000 kr.

Kungl. Maj:t har härjämte i statsverkspropositionen (bil. 12 s. 89) på hemställan

av chefen för handelsdepartementet föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Statens

tekniska forskningsråd ett förslagsanslag av 416 000 kr. samt till Teknisk forskning

ett reservationsanslag av 16 200 000 kr.

Jag anhåller att nu få anmäla dessa frågor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 40 år 1965

I. Inledning

Den svenska forskningsorganisationen granskades år 1963 i OECD :s regi av

en särskilt utsänd grupp under ledning av Sir John Cockcroft. I gruppens rapport

(OECD: »Scientific Policy in Sweden», Paris 1964) riktades viss kritik

mot bl. a. den svenska forskningsrådsorganisationen. Gruppen förordade, att

forskningsberedningen (jfr prop. 1964: 69 s. 6) skulle undersöka rådens struktur

och funktion samt utarbeta en allmän översikt rörande rådens sammansättning,

arbetsområden och arbetsformer.

Mot bakgrund härav och efter diskussioner inom forskningsberedningen

sammanställdes inom dess sekretariat en promemoria angående de statliga forskningsråden

och fonderna samt forskningsrådens samarbetsdelegation. I promemorian

skisserades olika alternativ till förändringar i den nuvarande rådsorgamsationen

samt redovisades vissa förslag syftande till att stärka samarbetet

mellan forskningsråden. Promemorian överlämnades i augusti 1964 till ecklesiastikdepartementet

och har remissbehandlats.

Yttranden over promemorian har avgivits av universitetskanslersämbetet,

efter hörande av berörda fakulteter, statskontoret, statens humanistiska forskningsråd,

statens råd för samhällsforskning, statens medicinska forskningsråd,

statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning, jordbrukets

forskningsråd, statens tekniska forskningsråd, statens råd för byggnadsforskning,

statens konsumentråd, statens trafiksäkerhetsråd, försvarsmedicinska

forskningsdelegationen, Vetenskapsakademien, Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

Ingeniörsvetenskapsakademien, Skogs- och lantbruksakademien,

Sveriges industriförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Riksföreningen mot cancer, styrelsen

för Malmfonden, styrelsen för Norrlandsfonden samt styrelsen för Fonden

för skoglig forskning.

Trädgårdsnäringsutredningen, som tillsattes år 1958 (ledamöter generaldirektören

Gösta Widell, ordförande, riksdagsledamöterna Nils G. Hansson, Thyra

Löfqvist, Jöns Nilsson, Sigvard Rimås och Lage Svedberg samt överdirektören

Helmer Olsson), har i februari 1964 avlämnat förslag om upplysnings- och förädlingsverksamheten

på trädgårdsområdet (Stencil Jo 1964:1).

Efter remiss har yttranden över utredningens förslag avgetts av statskontoret,

lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, styrelsen för lantbrukshögskolan,

jordbrukets forskningsråd, statens institut för konsumentfrågor, kommerskollegium,

Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges yrkesfruktodlares

riksförbund, Sveriges Lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens

Folk, Svenska lantarbetareförbundet, Kooperativa Förbundet, Sveriges grossistförbund,

Sveriges köpmannaförbund, Sveriges Utsädesförening, W. Weibull AB,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t? proposition nr 40 år 1965 5

Otto J. Olson & Sons AB, J. E. Ohlsens Enke AB och Svenska importföreningen

för färsk frukt.

I november 1963 hemställde kanslern för rikets universitet att Kungl. Maj:t

måtte utverka riksdagens bemyndigande att beställa en s. k. »tandem van de

Graaff-accelerator» för forskning vid fysiska institutionen vid Uppsala universitet.

Därvid överlämnades bl. a. ett stencilerat betänkande, »Tandem van de

Graaff-accelerator för forskning vid fysiska institutionen i Uppsala inom kärnfysik,

fasta tillståndets fysik, radio- och biofysik, aktiveringsanalys m. m.», som

på uppdrag av statens råd för atomforskning utarbetats vid fysiska institutionen.

Framställningen och betänkandet har remissbehandlats, varvid yttranden avgetts

av byggnadsstyrelsen, statens råd för atomforskning, statens tekniska

forskningsråd samt styrelsen för Malmfonden. Över de vid remissbehandlingen

framkomna synpunkterna och förslagen har universitetskanslersämbetet sedermera,

efter hörande av berörda läroanstalter, yttrat sig. Vidare har byggnadsstyrelsen

anhållit om godkännande av byggnadsprogram m. m. för ett acceleratorlaboratorium,

avsett för fysiska institutionen i Uppsala.

Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut den 31 maj 1963 åt statskontoret att

_med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört vid anmälan

av prop. 1963: 85 — verkställa utredning och till Kungl. Maj:t inkomma med

förslag rörande organisationen av den matematiska databehandlingen och därmed

sammanhängande forskning. Vidare utsåg Kungl. Maj .t den 30 juni 1963

ett expertråd med uppgift att biträda statskontoret vid utredning av hithörande

problem. Expertrådet har avgett ett stencilerat betänkande, »Datamaskiner för

utbildning och forskning vid universitet och högskolor». Betänkandet har av

statskontoret överlämnats till Kungl. Maj:t och remissbehandlats. Chefen för

finansdepartementet har tidigare denna dag framlagt förslag i ärendet (prop.

1965:42).

Genom beslut den 18 november 1963 föreskrev Kungl. Maj:t, att statskontoret

vid fullgörandet av nyssnämnda uppdrag jämväl skulle beakta vad i rskr

1963:196 uttalats angående en plan för inrättande av erforderliga professurer

och övriga befattningar i ämnet numerisk analys vid universitet och högskolor.

Med anledning härav har en arbetsgrupp inom det nämnda expertrådet till universitetskanslersämbetet

överlämnat en promemoria i ämnet, »Förslag till omedelbara

åtgärder för förstärkning av ämnet numerisk analys vid våra universitet

och högskolor». Härjämte har en av förutvarande kanslern för rikets universitet

tillkallad kommitté, kommittén för akademisk utbildning i administrativ databehandling,

avgett ett stencilerat betänkande, »Akademisk utbildning i administrativ

databehandling». Promemorian och betänkandet, som genom universitetskanslersämbctcts

försorg remissbehandlats, har sedermera, jämte ett av

expertrådet utarbetat särskilt förslag i ämnet, av ämbetet med eget förslag överlämnats

till Kungl. Maj:t.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr Jt0 år 1965

II. Den svenska forskningens nuläge

Forskningsberedningen, vilken inrättades år 1962 för samråd om den långsiktiga

inriktningen av den svenska forskningspolitiken, består av ett trettiotal

ledamöter, som representerar olika forskningsområden och industrigrenar. Fem

av ledamöterna är utsedda att jämte representanter för ecklesiastik- och handelsdepartementen

ingå i en arbetsgrupp med uppgift att bereda frågor av betydelse

för regeringen vid utformningen av forskningspolitiken. Såväl forskningsberedningen

som arbetsgruppen står under ordförandeskap av statsministern.

Som sekreterare tjänstgör professorn Bror Rexed.

Av sekreterarens verksamhetsberättelse för år 1964 framgår i huvudsak

följande.

Forskningsberedningen har under år 1964 sammanträtt in pleno tre gånger

medan arbetsgruppen hållit åtta sammanträden. I samråd med de forskningsexekutiva

organen har beredningen fortsatt sitt arbete på en långtidsplan för

forskningen.^ Till underlag för forskningsberedningens diskussioner har liksom

föregående ar utarbetats sammanställningar över områden, som är särskilt aktuella

eller som bedömts vara av speciell betydelse för den framtida utvecklingen.

b ragorna om den forskningspolitiska organisationen och om möjligheterna

att ge beredningen rationella arbetsformer för att den skall kunna lösa

sin långsiktiga forskningspolitiska uppgift har under året ägnats speciell uppmärksamhet

av både beredningen och dess arbetsgrupp. Forskningsberedningen

har vidare diskuterat problemen om principerna för Sveriges engagemang i vissa

internationella organisationer på forskningens område och funnit, att såväl det

organiserade samarbetet inom internationella vetenskapliga organisationer som

det direkta informella internationella samarbetet mellan forskare och institutioner

närmare bör studeras.

I syfte att skapa förutsättningar för en säkrare bedömning av Sveriges investeringar

i forskning har statistiska centralbyrån efter samråd med forskningsberedningen

utfört en undersökning av den svenska industriens investeringar i

forskning och utvecklingsarbete. Inom centralbyrån fortsätts f. n. uppbyggnaden

av den svenska forskningsstatistiken genom en liknande undersökning av forsk
f

1nfS!”yeSt<irlllgarna inom den offentliga sektorn; undersökningen beräknas bli

fullföljd under aren 1965 och 1966.

Av tidigare genom forskningsberedningens försorg utarbetade sammanställmngar

har en promemoria angående vetenskaplig information, vilken överlämnats

till ecklesiastikdepartementet, föranlett förslag till riksdagen (prop. 1965:1

bil. 10 s. 78). Vidare har chefen för jordbruksdepartementet bl. a. med anledning

av en av forskningsberedningen överlämnad promemoria om naturresursforsknmg

tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om planering av forskning

rörande naturresursernas bevarande och utnyttjande.

Under år 1964 har inom beredningens sekretariat sammanställts en promemona,

i vilken från olika aspekter belyses de praktiska tillämpningarna av den

biologiska forskningen inom bl. a. jordbrukets, medicinens och teknikens områden.

Fromemorian utgör en redovisning av flera utredningsgruppers arbete.

Ire av beredningen tillsatta arbetsgrupper, vilka haft till uppgift att granska

den humanistiska forskningens nuvarande ställning och behov samt dess utvecklingstendenser,

har redovisat rapporter över respektive estetisk, historisk

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

och språkvetenskaplig forskning, vilka inom beredningens sekretariat sammanställts

till en promemoria.

Forskningsberedningens arbetsgrupp har diskuterat bl. a. langtidsutvecklingen

av de statliga forskningsinvesteringarna. Diskussionerna har framför allt

rört frågan om metodiken vid utarbetande av en detaljerad plan för dessa investeringar.

Även principerna för en svensk forskningsinsats i utvecklingsländerna

har varit föremål för överläggningar inom arbetsgruppen. Vidare har frågan om

ett särskilt institut för freds- och konfliktforskning behandlats.

I prop. 1964:185 angående riktlinjer för en aktiv lokaliseringspolitik m. m.

framhöll chefen för inrikesdepartementet, att det borde ankomma på forskningsberedningen

att inventera forskningsresurserna och koordinera forskningsverksamheten

i lokaliseringsfrågorna. Arbetsgruppen har vid diskussion av denna

fråga funnit, att en lokaliseringspolitisk insats av den föreslagna storleken

aktualiserar en forskningsverksamhet på bred basis rörande bl. a. näringslivets

lokalisering, arbetsmarknadsproblem och samhällsplanering.

Inom forskningsberedningens sekretariat har gjorts en sammanställning av

de senaste årens statliga forskningsanslag med beräknad fördelning

på ämnesområden. Härvid har använts samma definitioner som tillämpades

av 1955 års universitetsutredning i dess betänkande »Forskningens villkor och

behov» (SOU 1958: 32 s. 21). Endast statliga driftanslag har sålunda medtagits.

Vid bedömningen av hur stor del av olika anslag som kommit forskningen tillgodo

har sekretariatet följt samma principer som universitetsutrednmgen (jfr

SOU 1958: 32 s. 28). Resultatet av forskningsberedningens beräkningar framgår

av följande tabell. I förhållande till den undersökning av de statliga forskningsanslagens

storlek som redovisades i prop. 1964: 69 (s. 8) är totalsummorna i

denna tabell något större, vilket beror på bl. a. vissa kompletteringar av

materialet.

Tabell 1. Utvecklingen av de statliga forskningsanslag en under budgetåren

1962/63—1964/65

(Belopp i 1 000-tal kr. och löpande priser)

Ämnesområde

1962/63

1963/64

1964/65

Naturvetenskaplig forskning ....................

53 685

67128

76 287

160 359

177 383

210 836

Medicinsk inkl. farmaceutisk och odontologisk torsk-

48 835

62 126

72 518

Jordbruks- inkl. skogsforskning ..................

28 914

33 550

38 692

Samhällsvetenskaplig inkl. juridisk forskning......

34 329

36 601

40 546

Humanistisk inkl. teologisk forskning ............

23 653

27 638

32 420

2 915

2 672

3 926

Totalt

352 690

407 098

475 225

Beräkningarna i tabell 1 är baserade pa uppgifterna i riksstaterna. Forskningsanslagen

har vidare indelats i tre grupper, i huvudsak enligt följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Grupp 1. Anslag på driftbudgeten till forskningsråd och fonder samt till

europeiskt och nordiskt forskningssamarbete m. m. har förutsatts bli till 100 %

irTmH f<>[. forsknmg. Av Norrlandsfonden har dock endast 70% beräknats

ga till forskning. Likaledes har anslagen till forskningsinstitutioner — bl a

central''hvrlnrS^nngSanStal^0Ch+-uatenS växtskyd(-lsanstalt — samt till statistiska

centralbyrån m. fl. upptagits till 100 %.

Grupp 2 Driftanslagen till universitet och högskolor samt bidragen till

branschforskningsinstitut har upptagits till 50 %. I universitetens och högskolornas

anslag har därvid inkluderats anslag till bl. a. främjande av ograduerade forskares

vetenskapliga verksamhet samt stipendier för främjande av högre vetenskap^

studier. Likaledes har 50% av anslagen till bl. a. museer S arkN

beraknats bil anvanda for forskning. Av anslagen till riksantikvarieämbetet och

statens historiska museum samt landsantikvarieorganisationen har 75 % be
JmarbT

tlI °,7k?lng- Vldare,har anslagen till internationellt atomenergisamarbete

och till atomenergi verksamheten inom AB Atomenergi — dock inte

forskning'' ^ an aggnmgskostnader ~ beräknats bli till 50 % disponerade för

Grupp 3 Anslagen till institutioner, vilka bedriver viss grundforskning men

\dkas

Lnförtsh?kmngen n;ducerats till 25 % av beloppen. Till denna grupp har

anförts bl. a. Sveriges geologiska undersökning, statens provningsanstalt och

vissa statIiga ]aboratorier’exempeivis

Beredningens sekretariat har vidare gjort en sammanställning över utvecklingen

av universitetens driftanslag - med beräknad fördelning på ämnesområden

— under budgetåren 1963/64—1964/65. Kostnaderna för inrednin* och

utrustning har ej medtagits. Däremot har inkluderats anslag till bl. a. främjande

av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet samt stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier. Beräkningarna redovisas i följande tabell.

TabeU 2. Utvecklingen av driftanslagen till universiteten m.m. under budget
åren

1963/6^—196^/65

(Belopp i 1 000-tal kr. och löpande priser)

Ämnesområde

1963/64

1964/65

Ökning

Humaniora inkl. teologi

n%

8%

Samhällsvetenskap inkl. juridik

24 290

26 165

Naturvetenskap ....

Medicin inkl. odontologi

o i yju

57 675

11 %

9 %

Statistiska centralbyrån har — såsom förut nämnts — efter samråd med

forskningsberedningen utfört en enkätundersökning rörande f or sk ning soch

utvecklingsverksamheten inom industrien. I följande

tabell redovisas undersökningens resultat avseende kostnader och utgifter för

nämnda ändamål under år 1963.

fnrm W dfr*ftk.°Stna?er för forsknings- och utvecklingsarbete har förutom IönemrtcrtJ

ib1" b personal upptagits kostnader för lokaler, förbrukningsmateriel

och expenser samt vissa reparations- och underhållskostnader. Dessa

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition nr 40 år 1965

Tabell 3. Kostnader respektive utgifter för forsknings- och utvecklingsarbete

inom den svenska industrien under år 1963

Milj. kr.

Driftkostnader

3

73

552 628

72

80

kostnader har sedan fördelats på grundforskning, definierad som systematiskt

och metodiskt sökande efter ny kunskap utan att nagon bestämd tillämpning

avses, tillämpad forskning, dvs. systematiskt och metodiskt sökande etter ny

kunskap varvid en bestämd tillämpning åsyftas, och utvecklingsarbete, dvs.

systematiskt utnyttjande av forskningsresultat och vetenskaplig kunskap for

att åstadkomma nya produkter, nya system eller väsentliga förbättringar av

redan existerande system. Kapitalkostnaderna för forsknings- och utvecklingsarbete

omfattar räntor och avskrivningar på befintliga byggnader och anläggningar

samt på verktyg, maskiner, instrument m. m. Investeringsutgifterna

för ifrågavarande ändamål avser såväl ny- som ersättningsanskaffning.

Statistiska centralbyrån har även undersökt hur 1963 års drift- och kapitalkostnader

för forsknings- och utvecklingsarbete inom industrien fordelar sig pa

finansierande sektorer. Enligt det bearbetade enkätmaterialet har statliga myndigheter

m. m. svarat för 32,5 % av kostnaderna för denna verksamhet, medan

66% finansierats av de tillfrågade företagen. Andra svenska foretag samt

privata stiftelser och forskningsinstitutioner har bestridit 1,2 % samt utländska

företag och institutioner 0,3 % av kostnaderna.

I redogörelsen för sin undersökning har statistiska centralbyrån redovisat

uppgifter beträffande även omfattningen av den personal som år 1963 var

engagerad i forsknings- och utvecklingsarbete inom industrien. Därjämte har

angetts det antal årsverken som denna personal utfört, varvid ett årsverke

definierats som det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. Centralbyråns

uppgifter sammanfattas i följande tabell.

Tabell 4. Personal för forsknings- och utvecklingsarbete inom industrien

under år 1963

Kvalificerad personal

Övrig personal

(skriv- och

i ledande

ställning

i ej ledande

ställning

ritbiträden,

expeditions- personal m. m.)

1 940

9 970

7 280

1 400

7 535

5 395

295

925

—

1 105

6 610

—

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

III. Forskningsrådens organisation m. m.

A. Promemoria rörande de statliga forskningsråden och rådens

samarbetsdelegation

I den forut nämnda, inom forskningsberedningens sekretariat utarbetade

promemorian rörande de statliga forskningsråden och rådens samarbetsdelegation

— i fortsättningen kallad promemorian — behandlas i första hand de

organisatoriska formerna för rådens verksamhet. Inledningsvis

redogors för de nuvarande forskningsrådens tillkomst, varvid konstaeras

att dessa inte bildats efter någon översiktlig plan. F. n. finns sålunda

ungefar ett dussin forskningsråd, vartill kommer några fonder av forskningsradstyp;

deras verksamhetsområden har valts efter olika principer och täcker

elvis varandra. Mot denna bakgrund diskuteras i promemorian lämpligheten

i en nuvarande uppdelningen av rådens ansvarsområden, behovet av nu existerande

råd och det rimliga i att nya sådana inrättas.

Statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforskning,

som pa vissa områden har gemensamma intressesfärer, erbjuder enligt promemorian

möjligheter till administrativ samordning.

Statens medicinska forskningsråd har nyligen reorganiserats. Någon ändring

1 dess orgamsation är inte aktuell. Däremot föreligger enligt promemorian ett

visst behov av samordning mellan forskningsnämnden inom Riksföreningen mot

cancer och medicinska forskningsrådet rörande stödet till cancerforskningen.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd täcker ett stort ansvarsområde, där

bl. a. den biologiska forskningen fordrar allt större uppmärksamhet. Frågan om

en sektionsmdelning inom rådets arbetsfält har därför viss aktualitet, framhålls

i promemorian. Statens råd för atomforskning fungerar numera, sedan atomenergidelegationen

övertagit ansvaret för den tekniska utvecklingen inom området

for fredligt utnyttjande av atomkraften, närmast som ett forskningsråd

for de fysiska institutionerna. Flera skäl talar enligt promemorian för ökad

samverkan och klarare fördelning av uppgifterna mellan de båda råden, som

emellertid redan nu har gemensam sekreterare och sammanförda sekretariat.

Alternativa principer för rådsorganisationen inom det naturvetenskapliga ämnesområdet

diskuteras i promemorian; därvid berörs såväl möjligheterna till förändringar

inom de nuvarande forskningsrådens ram som förutsättningarna för

sammanslagning av de båda råden och — i samband därmed — uppdelning på

sektioner, exempelvis för respektive biologisk, kemisk och fysisk forskning.

Jordbrukets forskningsråd har f. n. en oklar ställning i fråga om stödet till

skogsforskning. En särskild fond för skoglig forskning disponerar medel härför.

Styrelsen för denna fond har hos Kungl. Maj:t föreslagit, att ett nytt forskningsråd

- med benämningen statens råd för skogsforskning _ inrättas till stöd för

den skogliga forskningen. I promemorian ifrågasätts emellertid om inte en

narmare administrativ samordning av jordbruksforskning och skogsforskning

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

bör komma till stånd. Två alternativ till dylik samordning presenteras. Det

ena innebär, att ett särskilt skogsforskningsråd inrättas med vissa ledamöter

gemensamma med jordbrukets forskningsråd. Det andra alternativet syftar till

en ombildning av jordbrukets forskningsråd till ett råd för jordbruks- och

skogsforskning, bestående av en sektion för vartdera ämnesområdet.

I fråga om statens tekniska forskningråd samt de forskningsråd, vilkas ansvarsområden

omfattar tillämpad forskning, redovisas i promemorian inga förslag

till omorganisation.

Formerna för forskningsrådens inbördes samarbete

diskuteras därefter i promemorian mot bakgrunden av den samverkan som för

närvarande äger rum genom forskningsrådens samarbetsdelegation. Delegationen

består av ordförande och sekreterare i de forskningsråd som sorterar under ecklesiastikdepartementet

samt jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forskningsråd.

Från flera forskningsorgan, bl. a. statens råd för byggnadsforskning,

statens konsumentråd, statens trafiksäkerhetsråd och försvarets forskningsanstalt,

har enligt promemorian önskemål uttalats om att få deltaga i delegationens

arbete. _

En omorganisation av samarbetsdelegationen har, enligt vad som framhalls

i promemorian, aktualiserats i skilda sammanhang. Därvid har framkommit

bl. a. följande alternativa förslag.

Enligt alternativ 1 bibehålls den nuvarande organisationen med smärre forändringar.

Till delegationen ansluts ytterligare forskningsorgan Delegationens

ordförande utses för längre perioder eller är självskriven. Ett utskott bestående

av forskningsrådens sekreterare bildas med uppgift att handlägga administrativa

frågor samt bereda delegationens arbete. „ „ ,

Altenativ 2 innebär, att samarbetsdelegationen delas upp pa tva sektioner,

en teknisk-naturvetenskaplig-medicinsk och en humanistisk-samhallsvetenskaplig

sektion eller en sektion för grundforskningsfrågor och en for frågor rörande

den tillämpade forskningen.

I alternativ 3 förutsätts, att »samarbetsnämndens» ordförande — och eventuellt

dess ledamöter — utses av Kungl. Maj:t. Forskningsberedningens sekreterare

är självskriven ledamot. Ett permanent sekretariat inrattas Nämnden

tilldelas vissa arbetsuppgifter av gemensamt intresse för forskningsråden, exempelvis

i fråga om dokumentation och information, statistik rörande forskningsoch

utvecklingskostnader, samarbetsfrågor med anknytning till internationella

projekt m.m.

Vid behandlingen av samarbetsdelegationens framtida organisation och uppgifter

bör enligt promemorian beaktas bl. a., att forskningsråden har ett betydande

antal administrativa och arbetstekniska problem gemensamma. Även

vissa sakfrågor av vetenskaplig art utbreder sig över de administrativt utstakade

gränserna och kräver samarbete i forskningsorganisatoriska och anslagspohtiska

syften. Som exempel på dylika s. k. »tvärvetenskapliga» uppgifter nämns biologisk

forskning, medicinsk teknik, forskning med utnyttjande av atomreaktorer,

naturresursforskning, tobaksforskning, rymdforskning m. m. För arbetsuppgifter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 40 år 1965

av detta slag behövs enligt vad som framhålls i promemorian ett organ som kan

svara för den administrativa ledningen.

B. Yttranden

Det overvagande antalet remissinstanser ställer sig positivt till en a 11 m ä n

översyn av forskningsrådsorganisationen. Utan att gå närmare

in på promemorians detaljförslag förordar bl. a. universitetskanslersämbetet

statskontoret, SACO, TCO och SFS, att de behandlade frågorna mera allsidigt

utreds. Några remissinstanser, däribland statens råd för atomforskning

och statens naturvetenskapliga forskningsråd finner emellertid en översyn av

forskningsrådens organisation inte f. n. påkallad.

En organisatorisk samordning av de humanistiska och samhällsvetenskapliga

forskningsråden är enligt flertalet berörda fakulteter föga ändamålsenlig. Tanken

på ett närmare samarbete av informell karaktär, exempelvis genom vissa gemensamma

ledamöter, vinner stöd av några remissinstanser, bl. a. statens

humanistiska forskningsråd.

De flesta av de instanser som yttrat sig om formerna för ett samarbete mellan

medicinska forskningsrådet och forskningsnämnden inom Riksföreningen mot

cancer forordar, att vissa ledamöter blir gemensamma för rådets allmänna sektion

och forskningsnämnden. Denna ståndpunkt intages av bl. a. de närmast

berörda organen, statens medicinska forskningsråd och styrelsen för Riksföreningen

mot cancer.

I fråga om forskningsrådsorganisationen för jordbruks- och skogsforskning är

meningarna — bland de remissinstanser som behandlat frågan — ganska jämnt

fördelade mellan de båda alternativ som presenteras i promemorian. Bland dem

som forordar ett särskilt forskningsråd för skoglig forskning återfinns lngeniörsvetenskapsakademien,

styrelsen för Fonden för skoglig forskning samt Skogsoch

lantbruksakademien. Sistnämnda instans understryker i detta sammanhang,

att den rent skogsindustriella forskningssektorn bör sortera under statens tekniska

forskningsråd. Universitetskanslersämbetet, jordbrukets forskningsråd och

statens tekniska forskningsråd finner övervägande skäl tala för ett gemensamt

råd för skogs- och jordbruksforskningen.

I fråga om statens råd för atomforskning och statens naturvetenskapliga forskningsråd

uttalar sig det övervägande antalet remissinstanser för att den nuvarande

organisatoriska ordningen skall behållas. Mest kritiska mot tanken på

en sammanslagning staller sig de båda berörda forskningsråden. Statens tekniska

forskningsråd och Sveriges industriförbund finner däremot skäl tala för en omprövning

av nu gällande organisation i syfte att åstadkomma ett förstärkt naturvetenskapligt

forskningsråd.

De nuvarande formerna för kontakt och samverkan mellan

forskningsråden betecknas av remissinstanserna nästan genomgående

som otillfredsställande. En effektivering och förstärkning av detta samarbete

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

rekommenderas allmänt. Om formerna för ett dylikt samarbete råder däremot

delade meningar. Vissa remissinstanser, bland dem Sveriges industriförbund,

förordar att frågan närmare utreds. Majoriteten av de hörda fakulteterna och

flertalet forskningsråd anser, att den nuvarande samarbetsdelegationen bör behållas

men förstärkas på det administrativa planet genom en sekreterardelegation

eller liknande. Allmänt hävdas, att systemet med tillfälliga kommittéer

för samarbete rörande aktuella vetenskapliga problem bör utvidgas. Vidare

finner flera instanser det lämpligt, att forskningsberedningens sekreterare bereds

möjlighet att deltaga i samarbetsdelegationens sammanträden. Ett mindre antal

instanser ansluter sig till tanken på en fastare uppbyggd samarbetsnämnd för

forskningsråden. Till denna grupp hör bl. a. universitetskanslersämbetet, matematisk-naturvetemkapliga

fakulteten i Lund, statens tekniska forskningsråd

och Ingerdörsvetenskapsakademien.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

IV. Forskningsrådens anslagsberäkningar för 1965/66

A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader

Från förevarande förslagsanslag, som i riksstaten för innevarande budgetår är

uppfort med 1 213 000 kr., bestrids dels medicinska forskningsrådets egentliga

förvaltningskostnader, dels kostnaderna för rådets försvarsmedicinska forskargrupper.

Statens medicinska forskningsråd hemställer om en anslagshöjning med

448 000 kr. i enlighet med vad som framgår av följande sammanställning.

1. Förvaltningskostnader (nu 347 000) ........................ + 83 000

2. Försvarsmedicinska forskargrupper (nu 866 000) ............ + 269 000

3. Allmänmedicinska forskargrupper (nu 0) .................... + gg qqq

Summa kr. + 448 000

1. Förvaltningskostnader. Rådet framhåller inledningsvis, att en

förutsättning for att det skall kunna fylla sin funktion är att det genom ökade

sekretariats- och kansliresurser ges möjlighet till en mera långtgående planerings-

och utredningsverksamhet.

Av den föreslagna anslagshöjningen hänför sig It 000 kr. till posten till resekostnad

sersättning och traktamente åt ledamöter av rådet och dess publiceringsnämnd.

Posten till ersättning för särskilda utredningar föreslås av rådet uppräknad

med 15 000 kr. med hänsyn till behovet av vissa arvodesregleringar. Vidare

hemställer rådet om en uppräkning av posten till ersättning åt sekreterare och

annan personal, sjukvård, expenser m. m. med 57 000 kr., varav 23 000 kr. betingas

av automatiska utgiftsstegringar och 14 000 kr. avses för kontorsmateriel

m. m. I övrigt hänför sig den begärda höjningen av nämnda post till rådets

önskemål om vissa personalförändringar vid rådets kansli, nämligen dels en

tjänst som byråchef i Be 1 i stället för nuvarande medelsanvisning motsvarande

avlöningskostnaderna för en tjänst i lönegraden B 1, dels en tjänst som kontorist

i Ae 9, dels ock utbyte av en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 mot en tjänst som

förste kansliskrivare i Ae 13.

2. Försvarsmedicinska forskargrupper. Beträffande de befintliga

forskargrupperna föreslår rådet följande personalförändringar, nämligen

vid navalmedicinska gruppen utbyte av en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 mot

en tjänst som kontorist i Ae 9 samt vid flygmedicinska gruppen utbyte av en

tjänst som kontorist i Ae 9 mot en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 och_under

förutsättning av bifall till rådets i det följande redovisade förslag om inrättande

av en forskargrupp i experimentell psykologi — indragning av en tjänst som

psykolog i Ag 25. Därutöver föreslår rådet inrättande av en för båda grupperna

opaginerad Kontrollera mot PDF

lo

Kungl. Maj:ts proposition nr \0 år 1965

gemensam djurskötartjänst i Ae 7. I övrigt beräknar rådet endast medel för

automatiska utgiftsökningar till följd av den allmänna löneutvecklingen.

Under hänvisning till försvarsmedicinska forskningsutredningens betänkande

»Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret» (SOU 1962:34) förordar rådet

vidare inrättande av två nya forskargrupper, dels en i brännskadeforskning med

placering vid akademiska sjukhuset i Uppsala, dels en i experimentell psykologi

med placering vid karolinska institutet. Rådet föreslår följande personaluppsättning.

Tjänster

Brännskade-

forskning

Experimentell

psykologi

Laborator i Be 1 .......................................

i

1

Forskningsassistent i Ae 23 ..............................

1

Laboratorieingenjör i högst Ae 15........................

i

Kontorist i Ae 9 .......................................

1

Laboratoriebiträde i högst Ae 9 .........*...............

i

Forskargruppen i brännskadeforskning föreslås av rådet bli ställd under ledning

av docenten vid universitetet i Uppsala Gösta Arturson, vilken förordas

samtidigt få laborators ställning. Denne har enligt rådet mycket aktivt deltagit i

pågående forskningsprojekt rörande förändringar i blod- och lymfbarriären vid

brännskadechocker, immunreaktioner och förändringar i cellmetabolismen vid

brännskador.

Beträffande forskargruppen i experimentell psykologi föreslår rådet, att docenten

vid universitetet i Stockholm Marianne Frankenhaeuser anförtros ledningen

av gruppen och därvid ges laborators ställning. Docenten Frankenhaeuser

har enligt rådet utfört ett betydelsefullt pionjärarbete inom experimentell psykofysiologisk

stressforskning; genom sina forskningsinsatser har hon tilldragit sig

betydande internationell uppmärksamhet.

3. Allmänmedicinska forskargrupper. Rådet finner det angeläget,

att den inom försvarsmedicinen tillämpade organisationen med permanenta

forskargrupper, vid vilka såväl forskningsledare som övriga anställda ges

extra ordinarie anställning, utvidgas till även det allmänmedicinska området.

Vid Allmänna sjukhuset i Malmö har, enligt rådet, till stor del tack vare docenten

Inga Marie Nilssons insatser skapats ett internationellt centrum för klinisk

blodforskning. Med hänsyn härtill föreslår rådet, att en forskargrupp, placerad

vid Allmänna sjukhuset och bestående av en professor i Be 3, en laboratorieassistent

i Ae It och ett laboratoriebiträdc i högst Ae9, inrättas för klinisk koagulationsforskning.

Gruppen skulle enligt förslaget ställas under ledning av docenten

Inga Marie Nilsson, som av rådet förordas samtidigt erhålla professors tjänsteställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning

Detta reservationsanslag disponeras för innevarande budgetår på sätt som

redovisas i följande sammanställning, av vilken framgår även de av statens

medicinska forskningsråd föreslagna förändringarna för nästa budgetår.

1.

2.

3.

4.

Medicinsk forskning ......................

Försvarsmedicinsk grundforskning ..........

Yrkesmedicinsk forskning .................

Medicinsk publiceringsverksamhet .........

Summa

För 1964/65

upptagna

belopp, kr.

Av rådet för

1965/66 före- slagna änd- ringar, kr.

10 690 000

+ 10 310 000

1 385 000

+ 1 480 000

60 000

+ 40 000

225 000

+ 75 000

12 360 000

+ 11 905 000

1. Medicinsk forskning. Rådet framhåller inledningsvis den medicinska

forskningens betydelse för den fortsatta utbyggnaden av hälso- och sjukvård

inom landet. Samtidigt konstaterar rådet, att antalet nybörjarplatser vid

de medicinska fakulteterna mer än fördubblats under tioårsperioden 1955—

1965 och att det sannolikt kommer att utökas ytterligare fram till år 1970. En

motsvarande utbyggnad pågår även inom de odontologiska, veterinärmedicinska

och farmaceutiska utbildningsområdena.

Rådet understryker angelägenheten av att de institutioner och kliniker som

tillkommer för att i första hand möta undervisningens behov även erhåller

adekvata forskningsresurser. Till detta kommer, framhåller rådet, önskvärdheten

av att det stigande antalet graduerade forskare inom de medicinska fakulteterna

skall kunna beredas möjlighet att genom fortsatt forskning kvalificera

sig till det betydande antal lärartjänster, som erfordras för den framtida läkarutbildningen.

Behovet av översiktliga framställningar över aktuella problem inom det biomedicinska

forskningsområdet betonas av rådet, som anmäler sin avsikt att

för detta ändamål inrätta s. k. planeringsgrupper, vilkas uppgift skall vara att

sammanföra existerande eller tillkommande forskningsprojekt till organiskt

samarbetande enheter. Denna åtgärd väntas medföra att befintliga resurser i

form av personal och apparater skall kunna utnyttjas mera rationellt än hittills.

I fortsättningen redogör rådet för sin bedömning av anslagsbehovet för budgetåret

1965/66. Rådet framhåller därvid i huvudsak följande.

Den beviljade anslagsförstärkningen för innevarande budgetår skall täcka

icke blott automatiska utgiftsökningar för bl. a. löner, materiel och utrustning

utan även ett ökat medelsbehov till följd av minskat forskningsstöd från Förenta

staterna. Mot denna bakgrund finner rådet, att dess nuvarande resurser är

otillräckliga. Vid bedömningen av anslagsbehovet måste enligt rådets mening

hänsyn tagas till forskarnas behov av standardökning. Den vetenskapliga utvecklingen

ställer ökade krav pa forskarna att använda kvalificerad teknisk personal

samt dyrbara instrument och apparater.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr lfi år 1965

Bland de forskningsområden som i särskilt hög grad förtjänar uppmärksamhet

under de kommande åren finner rådet sig böra nämna läkemedelsforskning,

klinisk forskning och cellbiologi. Samtidigt bör vikten av data- och dokumentationsverksamhet

för en rationell forskningsplanering understrykas.

Det totala medelsbehovet för allmänmedicinsk forskning under budgetåret

1965/66 beräknar rådet till 21 milj. kr.

2. Försvarsmedicinsk grundforskning. Rådet erinrar inledningsvis

om vad föredragande departementschefen i prop. 1963:74 anförde

om bl. a. angelägenheten av ökade forskningsinsatser på försvarsmedicinens

område. I anslutning härtill ger rådet en översikt över sådana områden inom

försvarsmedicinsk grundforskning som enligt rådet bör ges hög prioritet. Rådet

framhåller, att den försvarsmedicinska forskningsutredningens beräkning av

medelsbehoven under de närmaste åren måste betraktas som ett absolut minimum.

Med beklagande konstaterar rådet, att utredningens program för en

successiv förstärkning av den försvarsmedicinska grundforskningens resurser

hittills inte kunnat följas. Rådet finner det nödvändigt, att utredningens program

förverkligas.

Medelsbehovet under denna anslagspost beräknar rådet till 2 865 000 kr.,

vilket anges motsvara försvarsmedicinska forskningsutredningens förslag jämte

tillägg för kostnadsfördyringar för löner, apparater och materiel. I förslaget

ingår ett belopp av 35 000 kr. till expenser och litteraturinköp vid rådets försvarsmedicinska

forskargrupper.

3. Yrkesmedicinsk forskning. Rådet konstaterar att intresset

för och behovet av forskningsstöd inom arbetsforskningens område ökat starkt

under de senaste åren. Rådet hemställer om en höjning av denna anslagspost

med 40 000 kr. till 100 000 kr.

4. Medicinsk publiceringsverksamhet. Den medicinska forskningens

snabba utveckling sätter enligt rådet spår även inom den medicinska

publikationsverksamheten. För att kunna möta de ökade behoven för här ifrågavarande

verksamhet hemställer rådet om en höjning av förevarande anslagspost

med 75 000 kr. till 300 000 kr.

C. Humanistisk forskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 826 000

kr.

Statens humanistiska forskningsråd hemställer, att förevarande anslag för

nästa budgetår höjs med 822 000 kr. till 3 648 000 kr. Rådet framhåller, att de

stora långtidsprojekt av typen Svenskt diplomatarium, Sveriges kyrkor och

Sveriges runinskrifter, vilka rådet åtagit sig att stödja, kan väntas medföra

ökade kostnader till följd av prisstegringar. Fördyringarna torde emellertid enligt

rådet komma att drabba framför allt de nya humanistiska forskningsprojekt,

som på senare tid framkommit. Ett flertal av de nya projekten kräver lagarbete

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 10

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr bO år 1965

och i flera fall samarbete mellan företrädare för skilda vetenskapsgrenar. Som

exempel på sådana projekt nämner rådet bl. a. planerade undersökningar rörande

det svenska klassamhällets funktioner.

Rådet hemställer vidare, att dess medel för förvaltningskostnader — vilka

bestrids inom ramen för anslaget till humanistisk forskning — för nästa budgetår

beräknas till 113 000 kr., vilket skulle innebära en höjning med 27 000 kr.

Den föreslagna höjningen betingas av önskemål om en förstärkning av rådets

kansli med dels en halvtidsanställd sekreterare i A 27, varvid nuvarande sekreterararvode

(9 000 kr.) bör indragas, dels en kontorist i A 9.

I skilda framställningar — bl. a. från statens humanistiska forskningsråd —

har redovisats vissa översikter över den humanistiska forskningens aktuella

villkor och behov.

D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 106 000 kr.

Statens råd för samhällsforskning hemställer, att förevarande anslag för nästa

budgetar höjs med 65 000 kr. till 171 000 kr. enligt följande sammanställning.

1. Arvode till rådets ordförande (nu 4 500) .................... + i 500

2. Resekostnadsersättning och traktamente åt ledamöterna (nu

700°) .................................................... + 2 000

3. Ersättning för särskilda utredningar och oförutsedda utgifter (nu

1200°) + 4 000

4. Ersättning åt sekreterare och annan personal, expenser m. m. (nu

52 50°) .................................................... + 57 500

5. Svensk andel av kostnaderna under år 1966 för en nordisk krimi
nologisk

forskningsorganisation (nu 30 000) .................. of.

Summa kr. + 65 000

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

'' Punkt 2. Rådet förordar, att denna post får tagas i anspråk för resor av

jämväl rådets sekreterare, som enligt rådet i större utsträckning än hittills bör

få tillfälle att följa större forskningsprojekt inom rådets verksamhetsområde.

Punkt 3. Ökningen av verksamheten kan enligt rådet väntas medföra en allt

större belastning på denna post, som varit oförändrad sedan budgetåret

1959/60. s

Punkt b. Under hänvisning till den omfattning rådets verksamhet numera fått

och de ökade anspråk som den framtida verksamheten kommer att ställa på

rådets kansli finner rådet en omorganisation av dess kansli ofrånkomlig. Rådet

förordar, att de båda nuvarande sekreterarna ersätts med en kanslichef, förslagsvis

i B 3, och att särskilda medel anvisas för arvodering av experter,'' som

kan biträda med sekreteraruppgifter inom olika områden. I övrigt räknar rådet

med en kostnadsökning av ca 2 000 kr. i samband med omorganisationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

E. Statens råd för samhällsforsknings Samhällsforskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 550 000

kr.

Statens råd för samhällsforskning hemställer, att förevarande anslag för nästa

budgetår höjs med 1 400 000 kr. till 3 950 000 kr. enligt följande sammanställning.

1.

2.

3.

Socialvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet (nu

1 000 000) ...............................................

Rättsvetenskap!^ forskning och publiceringsverksamhet (nu

300 000) ................................................

Psykologisk och pedagogisk forskning och publiceringsverksamhet

(nu 1 250 000) ......................................

Summa kr.

+ 500 000

+ 150 000

+ 750 000

+ 1 400 000

Rådet framhåller behovet av en kraftig höjning av anslagsmedlen till samhällsforskning

och anför härom i huvudsak följande.

Universitetsväsendets expansion och den allt intensivare forskningen pa det

samhällsvetenskapliga området torde komma att ställa allt större anspråk på

det forskningsanslag rådet disponerar. Riksbankens jubileumsfond — vars verksamhet

till en början avses bli inriktad på sådan forskning som syftar till att

öka kunskapen om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar

framkallar i samhället och hos de enskilda människorna — får i inledningsskedet

en så begränsad omfattning, att dess existens enligt rådets mening

inte bör påverka anslagstilldelningen till berörda forskningsråd. Rådet betonar

även vikten av att erforderliga resurser ställs till dess förfogande för en aktiv

personalpolitik, som kan tillgodose behovet av forskningspersonal vid de samhällsvetenskapliga

institutionerna.

F. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 274 000 kr.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd hemställer, att anslaget för nästa

budgetår höjs med 327 500 kr. till 601 500 kr. enligt följande sammanställning.

1. Arvode till rådets ordförande (nu 7 200) ....................

2. Arvode till publiceringsnämndens ordförande (nu 2 100) ......

3. Resckostnadsersättning och traktamente åt ledamöter av rådet

och dess publiceringsnämnd (nu 10 500)......................

4. Ersättningar för särskilda utredningar (nu 48 000) ..........

5. Ersättning åt sekreterare och annan personal, sjukvård, expenser

m. m. (nu 163 200) ........................................

6. Lön till föreståndare för Vetenskapsakademiens naturvetenskapliga

station i Abisko, laborator i lönegrad Ae 27 (nu 43 000) ..

of.

of.

+ 2 500

+ 57 900

+ 260 200

+ 6 900

Summa kr + 327 500

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Av tillgängliga handlingar inhämtas i huvudsak följande.

Punkt 3. Som motivering för den föreslagna höjningen anförs önskvärdheten

av att rådet någon eller några gånger per år företar studiebesök vid institutioner,

som erhåller anslag från rådet.

Punkt 4• Från denna post skall bestridas bl. a. kostnaderna för granskning och

utredning av ansökningsärenden, sakkunnigutlåtanden vid tillsättning av rådets

forskartjänster och yttrande över remisser. Rådet framhåller, att den ersättning

som utgår för arbetsuppgifter i samband med ansökningsärenden är avsevärt

lägre nu än tidigare. Under rådets första verksamhetsår, budgetåret 1946/47,

var nämnda ersättning 50 kr. per ärende, vilket i 1963 års penningvärde motsvarar

96 kr. För budgetåret 1963/64 utgjorde samma ersättning 40 kr. per ärende.

Med hänsyn såväl till ökningen i antalet ärenden som till att de ärenden,

varom här är fråga, ofta är av komplicerad art och att den prioritering som

måste göras fordrar ingående överväganden finner rådet, att ersättning för detta

ändamål bör utgå med 90 kr. per ärende, vilket enligt rådet kräver en höjning

av posten med 42 400 kr. Höjningen i övrigt — 15 500 kr. — betingas i huvudsak

av beräknade kostnader vid tillsättning av de nya särskilda forskartjänster,

som rådet föreslår inrättade fr. o. m. budgetåret 1965/66.

Punkt 5. Rådet motiverar den föreslagna höjningen av denna post med att

arbetsuppgifterna inom dess kansli ökat i omfattning, vilket enligt rådet beror

på att forskningsanslagen ökat, att antalet forskningsprojekt som rådet har att

administrera blivit flera och att ökade krav numera ställs på information. Rådet

framhåller vidare behovet av resurser för utredande och planerande verksamhet,

bl. a. att inom skilda forskningsområden sadana inventeringar och analyser, som

bör ligga till grund för rådets forskningsfrämjande verksamhet skall kunna genomföras.

Rådet hemställer på dessa grunder om en förstärkning av dess administrativa

resurser, främst genom att medel beräknas för ett antal nya arvodesbefattningar,

nämligen tre befattningar som utredningssekreterare, varav två

pa halvtid, med arvode motsvarande lön i A 27, en befattning som kamrerare

med arvode motsvarande 2/3 av lön i A 23 samt ett antal biträdesbefattningar

med arvoden motsvarande lön i A 5—A 9. I övrigt begär rådet medel för automatiska

löneklassuppflyttningar, uppflyttning i högre lönegrad av vissa tjänster

samt ökade expenskostnader m. m.

Punkt 6. Föreståndaren för Vetenskapsakademiens naturvetenskapliga station

i Abisko skall enligt beslut av 1964 års riksdag avlönas av medel från rådets

förvaltningsanslag. Den ökade lönekostnaden är av automatisk natur.

Vidare har Vetenskapsakademien i skilda framställningar anhållit om dels en

med statsmedel bekostad forskningsprofessur i geokosmofysik vid Vetenskapsakademien

med föreståndaren för Kiruna geofysiska observatorium, laboratorn

Bengt Hultqvist, som förste innehavare, dels ett anslag av 120 000 kr. till Vetenskapsakademiens

forskningsverksamhet vid Kiruna-observatoriet. Akademien

förutsätter, att professuren skall vara förenad med viss undervisnings- och examinationsskyldighet

i fysik, särskilt geokosmofysik, för filosofie licentiatexamen

vid universitetet i Stockholm.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 21

G. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning

För innevarande budgetår är detta reservationsanslag uppfört med 13 500 000

kr.

Statens naturvetenskapliga jorskn ing sråd hemställer, att anslagsposten till

naturvetenskaplig forskning (nu 12 700 000) fr. o. m. nästa budgetår höjs med

12 050 000 kr. till 24 750 000 kr. Vidare hemställer rådet om oförändrad medelstilldelning,

800 000 kr., till naturvetenskaplig publiceringsverksamhet.

Rådet erinrar om att skillnaden mellan de årliga forskningsanslagen och de

hos rådet sökta forskningsbidragen under de sista åren ökat och att summan av

sökta bidrag för budgetåret 1963/G4 översteg anslaget med nära 12 milj. kr. Det

stigande medelsbehovet bör enligt rådet ses mot bakgrunden av den pågående

utbyggnaden av universitet och högskolor, som medfört bl. a. en ökning av antalet

undervisnings- och forskartjänster inom rådets verksamhetsområde. Samtidigt

kan, framhåller rådet, forskningsanslagen från utländskt håll vantas

minska under de närmaste åren, vilket kommer att ställa krav på ökade insatser

från svensk sida.

Utöver en av rådet för nästa budgetår förordad medelsförstärkning av allmän

karaktär av sammanlagt 7,4 milj. kr. erfordras enligt rådets mening större resurser

för vissa speciella ändamal. Härom anförs i huvudsak följande.

Konventionen angående ESO — den europeiska organisationen för astronomisk

forskning rörande södra stjärnhimlen — har numera, sedan den ratificerats

av Sverige, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna, trätt

i kraft. Även Belgien väntas snart ratificera densamma. En överenskommelse

mellan ESO och Chile rörande förläggning av ett astronomiskt storobservatorium

jämte tillhörande anläggningar till Chile har godkänts av det chilenska parlamentet.

Kostnaderna för Sveriges deltagande i ESO beräknas för nästa budgetår

öka med omkring 500 000 kr.

Enligt statsmakternas beslut 1964 (prop. 1964: 69, SU 109, rskr 247) skall

tilldelningen av anslagsmedel för den svenska verksamheten på rymdforskningens

område ske genom de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska

forskningsråden. Dessa har tillsammans med försvarets forskningsanstalt tillsatt

en forskningsrådens rymdnämnd med representanter även för industrien och

andra berörda intressen. Rådet finner, att det europeiska rymdsamarbetet mom

ramen för ESRO — den europeiska rymdforskningsorganisationen — i första

hand är avsett för stora forskningsprojekt, som inte kan genomföras på nationell

bas. Sveriges vetenskapliga och tekniska engagemang i ESRO bör enligt rådet

vara ett komplement till den nationella verksamheten och kan inte ersätta denna.

Det är därför enligt rådet viktigt att forskargrupper inom landet ges sådana

resurser att ESRO:s möjligheter tillfullo kan utnyttjas. För denna verksamhet

förutser rådet en ökning av medelsbehovet för nästa budgetår med omkring

1,7 milj. kr.

Bland de forskningsområden som rådet anser vara särskilt betydelsefulla inom

modern naturvetenskap befinner sig cellbiologi och organisk kemi. Rådet uppskattar

ökningen av medelsbehovet för nu aktuella projekt inom dessa sektorer

till ca 1,6 milj. kr. Rådet räknar vidare med svenskt deltagande i det s. k. internationella

biologiska programmet; cn svensk kommitté har bildats för detta

ändamål.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Med ekonomiskt stöd från rådet bedrivs en betydande forskning rörande naturresursernas

bevarande och utnyttjande. Oavsett att en särskild kommitté —

1964 års naturresursutredning — tillsatts med uppgift att utreda bl. a. behovet

av biocidforskning, begär rådet en medelsökning av 850 000 kr. för fullföljande

av de av rådet understödda forskningsprojekten.

1964 års naturresursutredning anger i en särskild skrivelse medelsbehovet för

biocidforskning under nästa budgetår till 1,2 milj. kr. samt förordar, att medlen

anvisas över ett enda anslag — förslagsvis nionde huvudtitelns anslag till främjande

av forskning på jordbrukets område m. m. — för att en samlad angelägenhetsgradering

vid fördelningen skall kunna möjliggöras.

Vidare har specialsektionen för vetenskaplig hydrologi inom nationalkommittén

för geodesi och geofysik inkommit med en utredning av förutsättningarna för

ett svenskt deltagande i ett forskningsprogram inom hydrologien, benämnt den

internationella hydrologiska dekaden, i vilket program Unescos generalkonferens

år 1962 inbjudit medlemsstaterna att deltaga. Sektionen för vetenskaplig

hydrologi förordar ett svenskt engagemang på grund av den stora praktiska och

vetenskapliga betydelse som enligt sektionen bör tillmätas detta projekt. Kostnaderna

för ett svenskt deltagande uppskattas av sektionen till omkring

3 770 000 kr. för budgeåret 1965/66, varav engångskostnader 2 269 000 kr. och

driftkostnader 1 501 000 kr.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd tillstyrker förslaget om svensk anslutning

till den internationella hydrologiska dekaden men framhåller nödvändigheten

av att fördelningen av resurser mellan skilda större projekt inom naturresursforskningen

sker i ett sammanhang, så att en riktig balans kan åstadkommas.

Den svenska kommittén för ett internationellt biologiskt program har i särskild

skrivelse framfört vissa önskemål om resurser för svenskt deltagande i

detta forskningsprojekt. Medel för ändamålet bör enligt kommittén tilldelas

över berörda forskningsrådsanslag.

H. Atomforskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 8 802 000

kr.

Statens råd för atomforskning hemställer, att anslaget för nästa budgetår

höjs med 5 198 000 kr. till 14 milj. kr.

I sina förslag till anslagsäskanden redogör rådet inledningsvis för utvecklingstendenserna

inom vissa centrala forskningsområden, såsom elementarpartikelfysik,

kämstrukturforskning, plasmafysik, fasta tillståndets fysik, reaktorfysik,

kämkemi och strålningsbiologi. I anslutning härtill redovisas en undersökning

rörande utbildningen av kvalificerad arbetskraft — licentiater och doktorer —

inom sådana ämnesområden som rådet stöder med forskningsbidrag. Enligt rådet

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

visar denna undersökning bl. a. den betydelse rådets verksamhet haft för produktion

av lärare för det högre utbildningsväsendet.

De av rådet beviljade bidragen under budgetåret 1963/64 understeg med 4

milj. kr. summan av de hos rådet sökta beloppen. Rådet konstaterar mot denna

bakgrund, att det inte kunnat tillgodose en rad välmotiverade behov. I fråga

om medelsbehovet för nästa budgetår anför rådet i huvudsak följande.

Varje mera betydande utbyggnad av universitet och högskolor, vilken beror

ifrågavarande forskningsområde, måste enligt rådets mening åtföljas av en utvidgning

av dess resurser att stödja forskningen. Nya institutioner och nya professurer

medför behov av stöd under en flerårig uppbyggnadsperiod, da forskningen

organiseras och uppnår en mera stabil nivå. För dylika ändamal raknar

rådet med ett ökat medelsbehov av 1 milj. kr. _ .

Vidare kräver — enligt rådets uppfattning — en expansion och eftektivering

av forskningen vid äldre institutioner, som sedan länge åtnjuter rådets stöd,

ökade resurser i form av modern vetenskaplig apparatur samt tillgång till teknisk

biträdespersonal. Rådet uppskattar den erforderliga anslagsförstärknmgen

för dessa ändamål till 3 milj. kr.

Den snabba utvecklingen inom acceleratoromradet har — enligt vad rådet

finner — medfört behov av modernisering och nyanskaffning av acceleratorer.

Rådet, som f. n. låter utreda härmed sammanhängande frågor, avser att senare

återkomma med mera preciserade förslag i ämnet. För vissa aktuella nyanskaffningar

räknar rådet med ett ökat medelsbehov för budgetåret 1965/66 av omkring

600 000 kr.

Med hänsyn till att vissa hittills utgående amerikanska forskningsanslag inte

väntas bli beviljade i fortsättningen, beräknar rådet ett ökat medelsbehov mom

sitt område av 300 000 kr. . .. „

Erfarenheterna från forskningsrådens laboratorium i Studsvik har enligt rådets

mening visat, att verksamheten där kräver en gemensam administrativ ledning.

Rådet förordar därför, att en särskild tjänst i Be 3 såsom föreståndare for

studsvikslaboratoriet inrättas vid rådet fr. o. m. den 1 juli 1965 med docenten

vid Uppsala universitet Per-Olof Kinell som förste innehavare.

Till förvaltningskostnader har inom ramen för detta anslag under innevarande

budgetår anvisats 326 000 kr. Rådet hemställer, att anslagsmedlen till förvaltningskostnader

höjs med 200 000 kr.

Vidare har statens råd för atomforskning i skrivelse den 27 oktober 1964

med överlämnande av ett andra inom rådets acceleratorkommitté utarbetat delbetänkande

— redovisat sin syn på utvecklingen inom acceleratortekniken och

dess konsekvenser för ett fortsatt svenskt engagemang i det europeiska samarbetet

på kärnforskningens område (CERN).

I. Främjande av forskning på jordbrukets område m. m.

Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår till främjande av

forskning på jordbrukets område m. m. anvisats ett reservationsanslag av

2 950 000 kr. Av anslaget avses minst 250 000 kr. användas för att stödja strålskyddsforskning

vid vissa institutioner som sorterar under jordbruksdepartementet,

30 000 kr. bli tilldelade den svenska avdelningen av Nordiska jordbruks
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 40 år 1965

forskares förening, 150 000 kr. användas för att främja i första hand jordbruksforskning

med nordiska aspekter samt 381 000 kr. disponeras för undersökningar

rörande biverkningar vid användning av kemiska bekämpningsmedel.

Jordbrukets forskningsråd hemställer, att anslaget för nästa budgetår ökas

med 2 755 000 kr. till 5 705 000 kr. att användas för följande ändamål.

1. Nordiska jordbruksforskares förening .............

2. Forskning av gemensamt nordiskt intresse..................

3. Mutationsforskning ...................

4. Utrustning och drift av forskningsrådens laboratorium i Studsvik

5. Strålskyddsforskning .....................

6. Biocidforskning ..................

7. Allmän jordbruksforskning ...................

Summa kr. 5 705 000

Rådet framhåller att jordbruksforskningen är i behov av en mycket kraftig

anslagsforstarknmg. Effektiva insatser måste göras inom samtliga sektorer av

jordbruksforskningen för att bidra till att öka det svenska jordbrukets möjligheter

att mota de alltmer skärpta kraven på såväl yttre som inre rationalisering.

I detta sammanhang torde få anmälas dels framställningar rörande undersökningar

inom biocidområdet, dels ett av trädgårdsnäringsutredningen framlagt

förslag rörande förädlingsverksamhet på trädgårdsområdet (Stencil Jo 1964:1).

1. Framställningar rörande undersökningar inom biocidområdet

Framställningar rörande medel för undersökningar inom det s. k. biocidomradet

har inkommit från flera myndigheter m. m. Över dessa framställningar

har 1964 års naturresursutredning avgivit yttrande. Av detta inhämtas i huvudsak

följande.

Utredningen är inte beredd att ta ställning till frågan om den lämpligaste

ansvars- och arbetsfördelningen på biocidområdet mellan olika organ. Principiellt

anser utredningen sig därför böra avråda från att inrätta permanenta

tjänster. Utredningen förordar i stället, att medel för angelägna undersökningar

eller andra åtgärder på biocidområdet, såsom skett för innevarande budgetår,

även för nästa budgetår anvisas under anslaget till främjande av forskning på

jordbrukets område för senare fördelning.

Utredningen har enligt sina direktiv att låta verkställa erforderliga expertutredningar

och avge förslag till åtgärder för att klarlägga och motverka

negativa biverkningar av användning av kemiska bekämpningsmedel. De problem

direktiven pekar på är utomordentligt svårbemästrade och kräver, om de

skall bringas under kontroll, mycket stora insatser. Utredningen har med hänsyn

härtill från början inriktat sig på att undersöka möjligheterna att få till

stånd ett internationellt samarbete på området. De insatser, som i första hand

förefaller lämpade att utföras med arbetsfördelning mellan intresserade länder,

55 000

200 000

600 000

50 000

300 000

500 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr Jfi år 1965

torde vara undersökningar av olika biociders giftverkan samt utvecklingsarbete

avseende analysmetodik. För vårt lands vidkommande har giftverknmgarna av

kvicksilver kommit att tilldraga sig ett särskilt stort intresse. En del undersökningar

avseende detta ämne har också kunnat påbörjas. Det synes därför enligt

utredningen ligga nära till hands att Sverige inom ramen för ett internationellt

samarbete i viss utsträckning koncentrerar sina toxicitets- och metodundersokningar

till att avse övervägande kvicksilver. I den allmänna diskussionen har

kvicksilvrets inverkan på framför allt vilda fåglar vid ämnets användning som

betningsmedel kommit i förgrunden. Kvicksilverförekomst i hönsägg och i fisk

har också tilldragit sig särskilt intresse. Utredningen anser sig f. n. inte ha anledning

sätta några andra biocidproblem före de nämnda vid en angelägenhetsgradering.

Eftersom även andra biocidproblem kan få stark aktualitet under den

tid ifrågavarande statsanslag avses komma till användning, måste emellertid

dels en försvarlig medelsreserv beräknas, dels en omgradering få ske vid medlens

slutliga disposition. Med dessa utgångspunkter har utredningen lämnat i det

följande återgivna redovisning över aktuella medelsbehov avseende främst tilllämpad

forskning med sikte på att klarlägga biocidernas skadeverkningar, varvid

behoven upptages huvudsakligen efter angelägenhetsgrad.

1. Utveckling av analysmetoder. Statens naturvetenskapliga forskningsråds

(NFR) naturresurskommitté har begärt 300 000 kr. för utbyggande av analysverksamheten.

Utvecklingsarbetet är en förutsättning för rationellt bedrivna

undersökningar av biocidförekomst i olika material. Utredningen beraknar

100 000 kr. för ändamålet.

2 Biocidförekomst i livsmedel. Statens institut för folkhälsan och statens

växtskyddsanstalt har beräknat medelsbehovet till ca 260 000 kr. resp. 80 000

kr. Utredningen vill även för sin del beräkna sammanlagt 340 000 kr.

3. Biocidförekomst i levande organismer och naturen i övrigt. NFR:s naturresurskommitté

har begärt 40 000 kr. till fältarbets- och preparationskostnader

samt 400 000 kr. för undersökningar. Utredningen förordar en mnktnmg pa

kvicksilver, bl. a. med studier av näringskedjor, och beräknar under denna punkt

300 000 kr.

4 Metabolitstudier to. to. NFR:s naturresurskommitté har begärt 100 000 kr.

för studier rörande biocidernas kemiska omvandling under olika förhållanden

samt biocidernas uppträdande och koncentrering till olika delar i levande varelser

och organismer. Då dessutom vissa andra behov föreligger, beraknar utredningen

för sin del 120 000 kr.

5. Undersökningar av biocidernas verkningar. Undersökningarnas syfte skall

vara att ge kunskaper om kvicksilverhaltiga livsmedels skadliga inverkan pa

människa och högre djurarter. Kostnaderna för de av NFR:s naturresurskommitté

planerade undersökningarna uppskattas till 62 000 kr. Statens veterinärmedicinska

anstalt har för studier av diagnostik och verkningar begärt 142 000

kr. Utredningen beräknar under denna punkt 200 000 kr.

6 Undersökningar av biociders inverkan på mikrofloran. NFR:s naturresurskommitté

har begärt ca 45 000 kr. för ändamålet. Utredningen beräknar 50 000

kr. under denna punkt.

7. Ekologiska undersökningar till ledning för växtskyddet. Statens växt
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

ändamålet begärt ca 40 000 kr. Även utredningen beräknar

40 000 kr. under denna punkt.

8 Resistensbiologisk försöksverksamhet. För detta ändamål har statens växtskyddsanstalt

begärt 6 000 kr. och Sveriges Utsädesförening 57 000 kr. Utredningen

beräknar 50 000 kr. under denna punkt.

Det av utredningen sålunda beräknade medelsbehovet för budgetåret 1965/66

uppgår till sammanlagt 1 200 000 kr. De statsmedel som ställs till förfogande

för den speciella biocidforskningen bör anvisas över ett enda anslag för att

möjliggöra en samlad angelägenhetsgradering även vid den närmare medelsfördelnmgen.

Därest medel för biocidforskningsändamål anvisas under nionde

huvudtitelns anslag till främjande av forskning på jordbrukets område m. m.,

föreslås detta anslag för nämnda ändamål bli höjt med 950 000 kr. Utredningen

förutsätter, att medlen för biocidforskningsändamål fördelas efter närmare prövning

av en sakkunniggrupp, vari utredningen blir tillräckligt representerad.

Medlen bör enligt utredningen i möjligaste mån ställas till förfogande med sådana

förbehåll, att omdisponeringar kan företagas i lägen, då pågående undersökningar

må befinnas böra utbytas mot andra, som erhållit högre angelägenhetsgrad.

För en sålunda antydd kontinuerlig uppföljning av undersökningarna

torde erfordras vissa särskilda personalinsatser, för vilka medel bör ställas till

förfogande över forskningsanslaget eller kommittéanslag.

Statens centrala frökontrollanstalt hemställer att vid fördelning av anslag

för biocidforskning medel för en befattning som överassistent i Ag 23 vid

anstaltens filial i Stora Råby måtte beviljas. En sådan förstärkning är enligt

anstalten nödvändig om betningsrådgivningen skall kunna byggas ut i syfte

att begränsa betningen av hemmaproducerat utsäde till de fall, då verkligt* behov

av betning föreligger.

2. Förädlingsverksamheten på trådgårdsområdet

a. T rådgårdsnäringsutrednin gen

Utredningen framhåller inledningsvis att den svenska trädgårdsodlingens möjligheter

att hävda sig i konkurrensen kommer att bli beroende av dess förmåga

att anpassa produktion och sortval efter marknadsförhållandena, genomföra

rationaliseringar av odlingarna samt främja en rationell produktion inom ramen

för naturliga och ekonomiska förutsättningar. Härvid kommer forsknings-,

försöks- och förädlingsverksamheten att få en central betydelse.

Förädlingsarbetet med trädgårdsväxter sker f. n. huvudsakligen vid tre enskilda

företag, nämligen J. E. Ohlsens Enke AB, Otto J. Olson & Sons AB och

W. Weibull AB. Även vissa konservindustrier — Findus AB, Felix AB och

Björnekulla Fruktindustri — bedriver egen växtförädling. Den omfattande

växtförädlingsverksamhet som bedrivs vid Sveriges Utsädesförening i Svalöv

har hittills i huvudsak inriktats på jordbruksväxter.

Betydande insatser görs från det allmännas sida för att stödja förädlingsverksamheten

med jordbruksväxter. Beträffande trädgårdsväxter utgår däremot

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr lfi år 1965

inte något speciellt stöd. Behovet av stödåtgärder för trädgårdsväxtförädlingen

torde emellertid enligt utredningen vara minst lika stort som i fråga om annan

förädlingsverksamhet. .. ....

Utredningen, som diskuterar alternativa former för statligt stod åt växtförädlingen

på trädgårdsområdet, framhåller att en särskild förädlingsmstitution

för trädgårdsväxter, förslagsvis förlagd till Alnarp, skulle ha åtskilliga fordelar

En sådan institution skulle dock bli tämligen kostnadskrävande. För loner och

övriga löpande kostnader beräknas minst 300 000 kr. per år samt för investeringar

i byggnader och utrustning lägst 1,5 milj. kr. Med hänsyn härtill har utredningen

inte lagt fram något detaljerat förslag om en särskild foradlingsinstitution.

Utredningen är emellertid beredd att utarbeta ett sadant fors ag,

om statsmakterna anser att erforderliga resurser kan ställas till forfogan e.

Ett annat alternativ, som har övervägts av utredningen, ar att statligt stöd

skulle lämnas något av de företag, som f. n. bedriver förädlingsverksamhet pa

trädgårdsområdet. Dessa företag är emellertid helt privatägda och om okade

statliga insatser skulle koncentreras till enbart något av dessa, skulle detta

sentligt rubba konkurrensförutsättningarna företagen emellan. Denna vag i

förstärkning av förädlingsresurserna har därför inte ansetts framkom ig.

Utredningen förordar i första hand ett alternativ, som till lagre kostnader an

vad en förädlingsinstitution skulle medföra, tillgodoser de mest angelagna behoven

på trädgårdsväxtförädlingens område. Enligt utredningen bor fors ags

vis ett årligt belopp av 250 000 kr. anvisas för att stödja foradimgsarbete me

trädgårdsväxter. Fördelningen av detta belopp mellan olika foradlmgsforetag

föreslås åvila jordbrukets forskningsråd. .

Utredningen föreslår vidare att en särskild nämnd for foradlingsfragor pa

trädgårdsområdet som sakkunnig instans knyts till forskningsrådet Nämnden

bör utses av Kungl. Maj it samt bestå av högst sju ledamöter. Av dessa skulle

fyra representera växtförädling, forskning och försöksverksamhet pa tradgardsområdct

samt en vardera odling, handel och konsumentintressen.

Vid bifall till utredningens förslag kommer antalet tradgardsarenden mo

jordbrukets forskningsråd att väsentligt utökas. Utredningen föreslår darfor

att i rådet även skall ingå en ledamot med anknytning till den vetenskapliga

verksamheten på trädgårdsområdet. Denne ledamot bor tillika vara ordförande

i forskningsrådets nämnd för förädlingsfrågor på trädgårdsområdet.

b. Yttranden

Utredningens förslag att det statliga stödet till trädgårdsväxtförädlingen skall

lämnas genom jordbrukets forskningsråd tillstyrks i allmänhet av remissinstanserna

Statskontoret anser dock att en särskild förädlingsinstitution skulle vara

mest ändamålsenlig och föreslår att förutsättningarna för ett halvstatligt institut

undersöks Även statens jordbruksnämnd, Sveriges Lantbrulcsforbund,

Riksförbundet Landsbygdens Folk och Sveriges Utsädesförening förordar . forsta

hand en särskild förädlingsinstitution. Sveriges Utsädesförening framhåller

att utredningens förslag bör betraktas som en

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr JfO år 1965

vaktan på att ett officiellt institut inrättas. Otto J. Olson & Sons AB anser, att

orutsattnmgama for att inrätta en särskild avdelning för trädgårdsväxtförädling

vid Sveriges Utsädesförening ytterligare bör utredas.

Fordelningen av medlen till förädling av trädgårdsväxter bör enligt lantbruks

styr ds eu och W. Weibull AB ske genom Kungl. Maj:t, efter hörande av

bl a. styrelsen for lantbrukshögskolan. Enligt /. E. Ohlsens Enke AB bör fördelningen

ombesörjas av lantbruksstyrelsen med hjälp av en rådgivande nämnd

. ^redningens förslag om inrättande av en nämnd för förädlingsfrågor på trädgar

somradet ifragasatts av statskontoret, styrelsen för lantbrukshögskolan och

jordbrukets forskningsråd. Man hänvisar bl. a. till att forskningsrådet enligt sin

instruktion har att for fullgörande av viss uppgift tillkalla särskilda sakkunniga

Svenges Handelstradgårdsmästareförbund och Riksförbundet Landsbygdens

olk anser att antalet ledamöter i nämnden bör begränsas. W. Weibull AB föror

ar att forskningsrådet biträds av en mindre expertgrupp. Lantbruksstyrelsen

i ragasatter om de foretag, som söker bidrag ur anslaget, bör vara representerade

i nämnden. Styrelsen föreslår att i stället skall ingå representanter för köksväxtoch

blomsterodling, handeln, lantbrukshögskolans trädgårdssektion samt den

statliga rådgivnings- och upplysningsverksamheten inom trädgårdsodlingen

Mot utredningens förslag att en representant för trädgårdsnäringen skall ingå

i jordbrukets forskningsråd har remissinstanserna inga erinringar.

J. Åtgärder för att förebygga skördeskador

Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 300 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador.

Jordbrukets forskningsråd föreslår, att anslaget ökas med 200 000 kr. Behovet

av forsknings- och försöksverksamhet på detta område är stort — framhåller

rådet - varför en utvidgning och effektivering av verksamheten är av största

betydelse for jordbruket.

K. Statens tekniska forskningsråd

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag under tionde huvudtiteln

uppfort med 364 000 kr. Statens, tekniska forskningsråd begär inte något särskilt

anslag for verksamheten vid rådet under budgetåret 1965/66 men föreslår,

att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att få fastställa den

de! av reservationsanslaget för teknisk forskning, som må användas för den administrativa

och planerande verksamheten vid rådet. Ett sådant förfarande

il ampas för bl. a. statens råd för atomforskning och statens råd för byggnadsorsknmg.

Enligt rådets mening måste en rimlig relation etableras mellan dess

resurser för teknisk forskning å ena sidan och för planerande och administrativa

uppgifter a den andra.

I en särskild promemoria har rådet angivit det ökade medelsbehovet för de

andamal som tillgodoses genom förevarande anslag till i runt tal 347 000 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lfi år 1965

L. Teknisk forskning

Detta reservationsanslag under tionde huvudtiteln är för innevarande budgetår

uppfört med 13 200 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1963/64 fanns pa

anslaget en reservation av 4 579 115 kr.

Statens tekniska forskningsråd hemställer, att anslaget till teknisk forskning

för nästa budgetår höjs med 10,8 milj. kr. till 24,0 milj. kr. Härvid förutsätter

rådet den ändringen i förhållande till nuläget, att dess administrationskostnader

skall bestridas från förevarande anslag.

Rådet framhåller, att ansökningsvolymen fortlöpande visar en markant stegring.

Under budgetåret 1963/64 inkom ansökningar om bidrag till ett sammanlagt

belopp av 16,7 milj. kr. (1962/63 11,8 milj. kr.). Bidrag beviljades med 8,3

milj. kr. Vid utgången av budgetåret hade reservationsvis beviljats 6,6 mil], kr.

för avräkning mot innevarande budgetårs anslag.

Den föreslagna ökningen av anslaget till teknisk forskning avser rådet att utnyttja

för följande ändamål, nämligen uppdragsforskning och därmed sammanhängande

verksamhet 2 milj. kr., teknisk information och dokumentation

1 milj. kr., rymdforskning 1,5 milj. kr., inrättande av nya forskargrupper och

förstärkning av redan initierad verksamhet inom den medicinsk-tekmska sektorn

750 000 kr., skogsteknisk forskning 750 000 kr., storprojekt eller koordinerade

delprojekt inom bl. a. den tekniska näringsforskningens område 2 milj. kr.,

anslag av vanlig typ inom olika forskningsområden 2,5 milj. kr. samt bidrag till

forskningsprojekt, för vilka tidigare utgått stöd från Förenta staterna, 500 000

kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

V. En »tandem van de Graaff-accelerator» i Uppsala

A. Förslag

I förutvarande universitetskanslerns framställning föreslås att Kungl. Maj:t

måtte utverka riksdagens medgivande att beställa en s. k. »tandem van de

Graaff-accelerator» för forskning vid fysiska institutionen vid Uppsala universitet

jämte viss tillhörande utrustning intill ett belopp av 7 842 000 kr., att gäldas

tidigast under budgetåret 1965/66. Av fysiska institutionens betänkande inhämtas

bl. a. följande.

Inom forskningsverksamheten vid fysiska institutionen i Uppsala spelar kärnfysiken

den dominerande rollen. Flera forskargrupper är vidare engagerade inom

omradena, för fasta tillståndets fysik, elektronik m. m. Forskningsintensiteten

svarar enligt utredningen väl mot tillströmningen av studenter och forskare

— bl. a. från andra länder — och den tillgängliga instrumentutrustningen är

hart utnyttjad Emellertid hämmas utvecklingen inom den kärnfysikaliska

orsknmgen av den omständigheten att institutionen saknar en egen accelerator.

Under de senaste tio åren har kärnspektroskopien utvecklats till en precisionsvetenskap

som med stor framgång applicerats på de radioaktiva isotoperna.

Experimentellt material från detta forskningsområde utgör vår viktigaste informationskälla

om atomkärnornas byggnad, deras grundtillstånd och exciterade

energitillstånd. Inom hela detta problemkomplex har fysiska institutionen i

Uppsala under professorn Kai Siegbahns ledning bidragit på bred front till

saval utvecklingen av precisionsspektrometrien och annan experimentell metodik

som sjalva studiet av berörda fenomen. Undersökningsobjekten har emellertid

uteslutande utgjorts av radioaktiva isotoper, vilket enligt utredningen

begransat institutionens forskningsverksamhet. Dessa isotoper har inte kunnat

framställas inom institutionen. Man har därför varit hänvisad till aceeleratorer

pa andra institutioner och varit helt beroende av de aktuella forskningsprogrammen

vid dessa. Isotoperna har vanligen kort livslängd, och för att en

undersökning skall kunna genomföras krävs ofta åtskilliga bestrålningar i följd.

Institutionens omfattande behov av radioaktiva isotoper kan inte mötas utan

tillgång till en egen accelerator, framhålls i betänkandet.

Karnforskningens utveckling hämmas även av att strålningen från de radioaktiva

isotoperna — oavsett deras livslängd och oavsett om de är cyklotronframstallda

eller reaktorbestrålade — ger endast eu mycket ofullständig bild av

excitationsmonstret i karnorna. Det är enligt utredningen uppenbart att käm
■

rMPvrT''d institutionen måste kombineras med en accelerator i området

10 a 20 MeV for att de inslagna vägarna skall kunna fortsättas. Först under de

sista aren har acceleratorer som är lämpliga för sådana ändamål kunnat konstrueras:

de s. k tandemacceleratorerna. En särskild forskargrupp vid fysiska

institutionen i Uppsala har redan nedlagt ett stort arbete på att utveckla en

metodik som skulle göra det möjligt att föra forskningen över på de nya områden,

som öppnar sig med tillgången till en tandemaccelerator.

För fysiska institutionen i Uppsala med dess inriktning på precisionsspektroskopien

av kärnfysiken ar enligt utredningen en tandemmaskin den mest ändamålsenliga

acceleratorn, inte minst för att institutionens framskjutna ställning

mom detta forskningsområde skall kunna försvaras. Även andra forsknings
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr Ifi år 1965

grupper vid institutionen skulle i sitt arbete ha stor användning för en tandemaccelerator,

bl. a. vid studiet av kärnornas magnetiska och elektriska moment

samt kärnnivåers livslängd ävensom vid acceleration av tunga joner.

För acceleration av protoner och tyngre joner anvands enligt utredningen

numera tre typer av accelerator inom lågenergiomradet, nämligen den lmeara

acceleratorn, den sektorfokuserande cyklotronen och tandem van de Graaffacceleratorn.

En accelerator av sistnämnda slag har av utredningen efter ingående

överväganden befunnits vara den för institutionens arbete mest andamalsenliga.

Tandem van de Graaff-acceleratorer tillverkas i Förenta staterna

High Voltage Engineering Corporation, Burlington, Massachusetts. Anlägg

ningen har i betänkandet kostnadsberäknats till det av förutvarande universitetskanslern

begärda beloppet, 7 842 000 kr. .... . v t:ii „n

Personalbehovet för acceleratoranläggnmgen beraknas i betankandet till en

forskarbefattning i lönegrad B 1, två tekniker, en i lönegrad A 23 och en i lönegrad

A 19 samt en mekaniker i lönegrad A 15. Den arliga driftkostnaden upp

skattas till 50 000 kr.

I prop. 1964:1 (bil. 10 s. 363) förklarade jag mig — med hänsyn till att kanslerns

framställning då alltjämt remissbehandlades — inte vara beredd att da ta

ställning till det föreslagna beställningsbemyndigandet.

Sedermera har byggnadsstyrelsen hemställt om godkännande av byggna sprogram

för ett acceleratorlaboratorium för fysiska institutionen i Uppsala.

Laboratoriet föreslås omfatta en acceleratorhall planerad för en tandem van de

Graaff-accelerator med reservplats för ytterligare en sådan accelerator jamte en

elektrisk station. Byggnaden kommer enligt förslaget att till största delen > i

förlagd under markytan. Därvid förutsätts att byggnaden skall kunna utökas

med fyra till fem våningsplan över själva laboratoriet. Den föreslås bil placerad

i västra delen av kv. Kemikum, varigenom laboratoriet skulle fa direkt tillgång

till institutionens servicemöjligheter och lokaler. Byggnadskostnaden - dan

inräknade försörjningskostnaderna - uppskattas av styrelsen till ca 4,6 m.lj.kr.

enligt prisläget den 1 juli 1963. Projekteringskostnaden beraknas till ca 400 000

kr. med en projekteringstid av fem månader för huvudhandlingar och ytterligare

fem månader för bygghandlingar. Byggnadstiden uppskattas till 14 månader

Styrelsen hemställer vidare att för upprättande av huvudhandlingar ett

belopp av 200 000 kr. ställs till förfogande från det under fonden for forlag till

statsverket anvisade investeringsanslaget Vissa projekteringskostnader.

B. Yttranden

Statens råd jör atomjorskning tillstyrker livligt den föreliggande framställningen.

Av rådets yttrande inhämtas bl. a. att rådet för beredande av frågor

sammanhängande med partikelaccelcratorer tillsatt en särskild acceleratorkommitté

och att denna kommitté år 1963 framlagt ett delbetänkande med förslag

att ifrågavarande uppsalaprojekt utbryts och behandlas fristående. Inom kommittén

diskuteras därjämte bl. a. frågan om anskaffande av en generator till

Göteborg. Kommittén har vidare påpekat att viss magnetutrustnmg borde

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

kunna anskaffas till lägre pris från svenska tillverkare än från den amerikanska

tirman.

.Statens tekniska forskningsråd finner inte skäl till erinran mot det i utredningen

framlagda forskningsprogrammet, men framhåller att utrustning av det

slag varom har ar fråga med stor sannolikhet kommer att erfordras vid också

andra universitetsorter än Uppsala. Eådet tillstyrker framställningen under

orutsattning att Kungl Maj:t finner det möjligt att tillgodose alla eller åtminstone

flertalet av de institutioner som har behov av dylik utrustning I annat

fall förordar rådet en särskild utredning av frågan om utrustningens placering.

Rådet anför vidare följande.

rnfininf flnilgStTn<|e ^, Mgail °m haffande av kostnadskrävande utstning

for kärnfysik forskning far givetvis ej heller medföra att, utan avgnmg

av olika forskningsområdens angelägenhetsgrad, möjligheter till an

«•"“«** & “*• forsknmgsområdélj

tnfdetm f • r d ,fV .V1,kt att “an eb &en°m ett isolerat ställningstagande

“eihtbåö^rMgS • b,nder d“ fr™tida “*“» »

Malmfonden framhåller att den begärda acceleratorn tillhör den typ av utrustning

som är nödvändig för kontinuerligt bedriven forskning och högre un
ervisning

samt att kostnaden för densamma därför bör bestridas av medel

o ver statsbudgeten.

Vid univ er site tskanslersämbete ts yttrande är fogade dels en framställning

från rektorsämbetena vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola,

van begärs en förutsättningslös utredning av frågan om framtida förläggning

av acceleratorer, dels en skrivelse från konsistorierna vid samma läroanstalter,

med vilken överlämnats en av professorn Nils Ryde gjord utredning

angaende anskaffning av en tandemgeneratoranläggning för forskning rörande

atomkarnornas struktur och egenskaper. Ämbetet har funnit sig böra i sitt

yttrande behandla såväl huvudframställningen med uppsalautredningen som

sistnämnda skrivelser och utredning. Därutöver har ämbetet till behandling

forehaft ett inom Nordiska rådet väckt förslag om ett nordiskt institut för

elementarpartikelfysik.

De av kanslersämbetet hörda universitets- och högskolemyndigheterna har

ti overvagande antalet intet att erinra mot att en tandemaccelerator förläggs

till Lppsala. Goteborgs universitet, tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola ansluter sig dock till den av tekniska forskningsrådet

uttalade meningen, att acceleratorfrågan bör ses i ett större sammanhang och

utredas närmare före ett ställningstagande. I professorn Rydes utredning framhålls

bl. a., att den vetenskapliga motiveringen för anskaffande av en tandemgenerator

till Göteborg — där fysikinstitutionerna vid universitetet och Chalmers

tekniska högskola för överskådlig tid framåt kommer att utbilda det största

antalet fysikstuderande i landet — synes väga minst lika tungt som den

som ant örts för uppsalaprojektet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr Jfi år 1965

Universitetskanslersämbetet anför bl. a. följande.

Vid sin behandling av de nu närmast aktuella förslagen om upprustning av

acceleratorresurserna, nämligen genom anskaffning av aeceleratorer till Uppsala

och Göteborg samt genom inrättande av ett nordiskt institut för elementarpartikelfysik,

har kanslersämbetet blivit övertygat om angelägenheten av en allsidig

och förutsättningslös utredning — delvis som komplement till acceleratorkommitténs

utredning — av frågan om den kärnfysikaliska forskningens och

forskarutbildningens organisation och lokalisering. Den för sadan utbildning

och forskning erforderliga utrustningen är sa kostnadskrävande, att det enligt

kanslersämbetets mening allvarligt kan ifragasättas om ej en större koncentration

av resurserna bör eftersträvas. Med hänsyn till forskningens och utbildningens

behov och den snabba utvecklingen inom ifragavarande område maste

utredningen utföras utan dröjsmål.

Ämbetet föreslår att en utredning av nämnt slag snarast verkställs antingen

genom Kungl. Maj:ts försorg eller av ämbetet i samarbete med berörda forskningsråd

eller rådens samarbetsdelegation. Därutöver konstaterar kanslersämbetet

vikten av att en erforderlig upprustning av acceleratorresurserna inom

landet inte onödigt försenas. Ämbetet förordar därför att Kungl. Maj:t begär

riksdagens bemyndigande att vidtaga åtgärder för anskaffning av en tandemgeneratoranläggning

inom en kostnadsram av 8 milj. kr., att förläggas till den

institution som efter utredning om den kärnfysikaliska forskningens och forskarutbildningens

organisation och lokalisering synes lämpligast.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 1/0

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1965

VI. Informationsbehandling

A. Kommitténs förslag

Den av förutvarande universitetskanslern tillkallade kommittén för akademisk

utbildning i administrativ databehandling erinrar i sitt betänkande inledningsvis

om de åt kommittén givna direktiven. I dessa framhölls, att ämnet

numerisk analys enligt föreliggande studieplaner omfattar dels numerisk analys

i egentlig mening, dels även vissa andra moment, bl. a. programmering, elektronisk

databehandling och nomografi. Vidare påpekades, att det vid en år 1963

anordnad ämneskonferens i numerisk analys erinrats om den svåra bristen i

landet på personal med kvalificerad utbildning i administrativ databehandling

samt framförts önskemål om att särskild sådan utbildning skulle anordnas vid

universitet och högskolor. Med anledning härav tillsattes kommittén med uppgift

att inom kanslersämbetet utreda ifrågavarande utbildningsspörsmål och

därmed sammanhängande frågor samt att till kanslern avge av utredningen

föranledda förslag.

I betänkandet konstateras, att de tekniska högskolorna vid tidpunkten för kommitténs

tillsättande inte hörde till kanslersämbetets verksamhetsområde och

att utredningsuppdraget därför förutsatts inte omfatta utbildningen vid dessa

högskolor. Kommittén har därför beaktat främst utbildningsbehovet för samhällsvetare

och ekonomer. I övrigt inhämtas av betänkandet bl. a. följande.

Databehandling som begrepp kan i vidsträckt bemärkelse definieras som allt

handhavande av data. Arbetet kan bedrivas mer eller mindre mekaniserat. Med

hjälp av datamaskiner uppnås den högsta graden av mekanisering, automatisk

databehandling (ADB). ADB kan vara av matematisk eller administrativ karaktär.

Matematisk ADB syftar till lösning av beräkningsuppgifter. Administrativ

ADB avser omhändertagande av administrativa uppgifter inom förvaltning

och näringsliv. Den senare typen av ADB uppskattas i betänkandet utnyttja

omkring 80 % av datamaskinparken.

Antalet datamaskinanläggningar i Sverige beräknas till ca 230 i november

1964. Kommittén räknar med en betydande expansion av administrativ ADB

innan någon mättnad inträder. BI. a. torde datamaskinerna komma att tekniskt

utvecklas, nya metoder för deras användning att utarbetas och tendenser

mot större företagsenheter att framträda. Expansionen hämmas dock tills vidare,

framhalls i betänkandet, av den radande bristen pa kvalificerade systemmän

och programmerare.

Kommittén föreslår anordnande av dels yrkesutbildning i ADB motsvarande

en eller flera akademiska betygsenheter, dels orienterande undervisning i ADB

av mindre omfattning. För ekonomernas del föreslås att en undervisning av sistnämnda

slag skall vara obligatorisk. Vad avser samhällsvetarna rekommenderar

kommittén fyra olika utbildningslinjer enligt följande.

1. Kombination av nationalekonomi, statistik och ADB.

2. Kombination av kulturgeografi, ADB och exempelvis statistik.

3. Kombination av statskunskap, ADB och ett tredje ämne.

4. Kombination av företagsekonomi, ADB och ett tredje ämne.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Enligt kommittén kan även andra kombinationer än de nämnda bli aktuella.

Vidare påpekas, att databehandlingsutbildningen för teknikerna naturligen samordnas

med utbildningen i industriell ekonomi och organisation.

Under benämningen administrativ ADB kan inrymmas många ämnesområden

som tangerar eller passerar över gränserna för andra universitets- och högskoleämnen.

Enligt kommittén bör det ankomma på lärarna i administrativ ADB

vid varje läroanstalt att utreda i vilken mån s. k. »gräns- och överlappningsämnen»

kan uteslutas på grund av att de från ADB-synpunkt i tillräcklig utsträckning

täcks i andra läroämnen. Vad avser gränsdragningen mot ämnet

numerisk analys finner kommittén att skillnaderna mellan detta^ ämne och administrativ

ADB redan på ett elementärt utbildningsplan är så markerade att

skilda utbildningsorganisationer erfordras för de båda ämnena. Vissa studerande,

särskilt de som skall syssla med matematiskt avancerade problem inom ADB,

bör enligt kommittén läsa såväl numerisk analys som administrativ ADB.

Kommittén anser att man bör räkna med en fortlöpande förskjutning i inriktningen

av ämnet administrativ ADB. Bl. a. torde av förbättrad systematisering

av kunskapsstoffet och successiv standardisering av metoderna komma att följa

en nedskärning av ämnets elementära delar. Även utvecklingen inom de angränsande

ämnen, för vilka databehandling är en ny hjälpvetenskap, bör kunna

föra med sig förändringar i administrativ ADB som läroämne.

I fråga om behovet av utbildning framhålls i betänkandet att orienterande

ADB-utbildning bör vara obligatorisk för ekonomistuderande och möjligen också

för teknologer, ehuru något förslag inte framläggs beträffande de senare. Frivillig

orienterande undervisning bör enligt kommittén vara tillgänglig för alla intresserade.

För flertalet universitets- och högskoleämnen bör ett mer eller mindre

omfattande element av ADB-kunskaper integreras i kursplanerna, anförs i betänkandet.

Behovet av utbildad databehandlingspersonal har enligt kommittén inventerats

av Svenska arbetsgivareföreningen och Svenska dataföreningen. Av inventeringen

framgår bl. a., att arbetsgivarna önskar rekrytera omkring hälften averforderliga

systemmän och en fjärdedel av programmerarna med akademiskt

utbildad personal. Det årliga behovet av ADB-tjänstemän som yrkesutbildats

på ekonomi- och samhällsvetarlinjerna uppskattas av kommittén till 200 ä 250.

I Sverige förekommer f. n. utbildning i administrativ ADB dels inom ramen

för ämnet företagsekonomi vid universiteten i Lund och Göteborg samt vid

handelshögskolan i Göteborg, dels inom ämnet statistik vid universitetet i Stockholm.

Därutöver meddelas viss kortare orienterande undervisning av bl. a. datamaskintillverkare,

statskontoret och fristående utbildningsinstitut. I övriga

Europa är utbildningen på området under snabb expansion men har påbörjats

senare än i Sverige. Föregångslandet är enligt kommittén Förenta staterna, och

vid uppläggningen av kurserna i Lund och Göteborg har utgångspunkten varit

amerikanska förebilder.

Kommittén framlägger i sitt betänkande förslag till kursplaner inom administrativ

ADB endast för universiteten. För handelshögskolan i Göteborg liar man

inte velat föreslå några ändringar i den undervisning som bedrivs i ämnet, och

de tekniska högskolorna bär som tidigare nämnts legat utanför utredningsuppdraget.

Förslaget till kursplaner omfattar tre betygsenlicter med eu specifikation

av de två första betygens innehåll och eu skissering av den tredje

betygsenheten. Kurserna är indelade i moduler med varje betygsenhet omfat
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 40 år 1965

tande omkring fem moduler. Genom detta system tillåts en viss differentiering

av undervisningen och en eventuell framtida övergång till ett poängberäkmngssystem

av exempelvis amerikansk modell underlättas. I det följande anges

i sammandrag det av kommittén föreslagna kursinnehållet i de olika modulerna.

Första betygsenhet en :

Modul 1.1: Denna modul skall tjäna som dels en orientering, dels en introduktion

till ämnet.

Modul 1.2: Modulen består av tre huvuddelar, nämligen data och information,

enkla hjälpmedel och processer för databehandling samt datamaskiner.

Modul 1.3: I denna modul skall undervisning ges i programmering för olika

maskintyper. En programmeringsuppgift inkl. körning av programmet på datamaskin

föreslås ingå i fordringarna.

Modul 14: Ett programmeringsspråk som skall användas oberoende av datamaskintyp

sägs vara problemorienterat. Den fjärde modulen föreslås omfatta

studium av olika problemorienterade programmeringsspråk, varvid viss valfrihet

skall föreligga.

Modul 1.5: Denna modul i förslaget omfattar genomgång av typlösningar till

vissa ofta återkommande delproblem av programmerings- och systemkaraktär.

Dessutom ingår en översikt av ADB-systemarbete och av gängse ADB-tilllämpningar.

Andra b ety gsenh e t en :

Modul 2.1: Vissa av systemarbetets centrala frågor föreslås bli genomgångna

i denna modul. För studerande i ämnet företagsekonomi anser kommittén att

en speciell utformning av modulen är befogad.

Modul 2.2: I denna modul har sammanförts vissa delämnen som erfordras dels

för en ledare av ett ADB-projekt, dels för dem som är inriktade på utnyttjande

av ADB inom kontorsrationaliseringen. Modulen skall kunna överhoppas av

elever som önskar välja en annan modul eller som inhämtat motsvarande avsnitt

i ämnet företagsekonomi.

Modul 2.3: Denna modul är uppdelad på 2.3 A, 2.3 B, 2.3 C etc., varvid valfrihet

föreslås råda mellan dessa. Den första delmodulen skall inriktas på ADB-tilllämpningar

inom registervård och statistik, den andra behandlar grunderna för

planering, optimering, simulering och prognosticering med ADB och den tredje

informationssökning och bearbetning av verbal information.

Modul 24: Den fjärde tvåbetygsmodulen föreslås omfatta jämförelser och värderingar

av maskiner, system och programmeringsspråk.

Modul 2.5: Tvåbetygsstudierna avslutas med en självständig arbetsuppgift, som

beräknas böra omfatta en effektiv studietid av ca tre veckor.

Tredje betygsenheten:

Den tredje betygsenheten är avsedd för sådana blivande systemmän och programmerare,

vilkas specialområde är för avancerat eller för "omfattande för att

kunna täckas av tvåbetygsstudierna. Man har inom kommittén inte velat binda

vederbörande lärare med detaljerade anvisningar om innehållet i denna betygsenhet.

De ämnen som föreslås ingå är planering, optimering, simulering, prognosticering,

vissa grenar av operationsanalysen, systemarbete för höggradigt integrerade

informationssystem samt självorganiserande system och heuristisk programmering.

Vidare förutsätts studierna omfatta de problem, som sammanhäng
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr Ifi år 1965

er med centralt utnyttjande av stora maskinsystem med hjälp av datatransmission

och multiprogrammering. Visst självständigt arbete bör krävas.

Administrativ ADB erbjuder ett rikt fält för forskning och utveckling. Bland

forskningens uppgifter nämner kommittén bl. a. skapande av en systematisk

teori inom ämnet, studium av gränsområdena mellan teknik och administration

samt studium av sambandet mellan informationssystem och företagsorganisation

som system. Dessutom betonas värdet av internationella kontaktei. Med

hänvisning till att International Computation Centre (ICC) i Rom f. n. håller

på att ändra inriktning och planerar ett seminarium för utbildning av lärare i

ADB, ett symposium om den ekonomiska lönsamheten av ADB (1965) samt ett

annat om ADB i offentlig förvaltning (1966) föreslår kommittén svensk anslutning

till ICC.

Enligt kommitténs förslag skall särskilda institutioner för ämnet administrativ

ADB inrättas i Lund, Göteborg och Stockholm. Institutionerna bör därvid

lämpligen förläggas till universitetens samhällsvetenskapliga fakulteter. Varje

institution föreslås få följande personalorganisation:

1) professor,

2) universitetslektor,

3) övrig undervisningspersonal enligt universitetsautomatikens regler,

4) forskarassistent,

5) 1 000 assistenttimmar för forskning,

6) 3 165 assistenttimmar för undervisning, administrativt arbete, uppsatshandledning,

skrivningsrättning m. in.,

7) kontorist.

Vidare räknas med vissa kostnader för reseersättningar till speciallärare bosatta

på annan ort.

Med hänsyn till behovet av akademisk utbildning i administrativ ADB finner

kommittén det angeläget att utbildningen snarast kommer till stånd. Den

knappa tillgången på lärare kan dock i begynnelseskedet verka begränsande.

Utan avvaktan på att professurer inrättas och besätts med ordinarie innehavare

bör, enligt kommittén, undervisning startas så snart lärartillgången i övrigt

bedöms som tillfredsställande.

Lund och Göteborg: Kommittén finner det angeläget att den bedrivna

försöksutbildningen, efter de justeringar som dess rekommendationer beträffande

en utbildning i administrativ ADB kan leda till, övergår i en ordinarie utbildningsform

med möjligheter även till högre utbildning på licentiand- och doktorandstadiet.

Det bör kunna ske omedelbart, dvs. fr. o. m. budgetåret 1965/66.

Vidare föreslås, att ämnet skall ingå i ekonomexamen med två betygsenheter,

av vilka den ena skall ersätta det tredje betyget i företagsekonomi. Examcnsstadgan

föreslås ändrad i överensstämmelse härmed.

Stockholm: Med hänsyn till utbildningsbehovet och tillgången till lärarkrafter

bör undervisning upptas fr. o. m. budgetåret 1965/66.

Uppsala och Umeå: Möjligheterna att anordna undervisning i ämnet

bedöms av kommittén som mindre goda i Uppsala än pa förut nämnda orter.

Utbildning bör dock starta så snart det är möjligt. Upptagande av undervisning

i ämnet i Umeå får enligt kommittén tidsmässigt bli beroende av universitetets

uppbyggnad i övrigt.

Vid sin beräkning av kostnaderna för den nya utbildningen har kommittén

utgått från ett uppskattat antal av 75 ettbetygsstuderande och 45 tvåbetygsstu
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

derande vid var och en av universitetsorterna Lund, Göteborg och Stockholm.

Den faktiska studenttillströmningen och automatikens regler får enligt kommittén

sedan avgöra den erforderliga medelstilldelningen. Kommittén har förutsatt

att tillträde till utbildningen icke skall vara spärrat. För de tre universitetsorterna

skulle kostnaderna sammanlagt, enligt kommitténs beräkningar, uppgå

till ca 900 000 kr. per år jämte ett engångsbelopp på ca 165 000 kr. Härtill

kommer löpande lokalkostnader, stipendier, anslag till ograduerade forskare

samt kostnader för maskintid och för fältarbeten, allt poster som i betänkandet

förutsätts bli täckta i särskild ordning.

B. Arbetsgruppens promemoria

I den promemoria med förslag till omedelbara åtgärder för förstärkning av

ämnet numerisk analys vid universiteten och högskolorna, som utarbetats av

en särskild arbetsgrupp inom, det av statskontoret tillsatta expertrådet för databehandlingsfrågor

anförs bl. a. följande allmänna synpunkter på detta ämnes

utveckling.

Den automatiska databehandlingen befinner sig för närvarande i ett skede av

kraftig expansion. Detta förhållande ställer krav på utbildning i fråga om användningen

av de nya hjälpmedlen och metoderna härför, framför allt vid de

högre läroanstalterna. För att denna utbildning skall kunna bli tillräckligt omfattande

och effektiv måste under de närmaste åren ett stort antal lärare i administrativ

och vetenskaplig ADB samt i numerisk analys utbildas. Med hänsyn

till den rådande bristen på personal, utbildad för ADB, är det av största betydelse

för databehandlingens utvecklingsmöjligheter att institutionerna i numerisk

analys vid universiteten får sådana resurser att den utbildning som ges blir

fullgod. I längden torde detta inte kunna förverkligas utan att professurer i

ämnet inrättas.

I promemorian framläggs vidare preciserade förslag till utökning av personalorganisationen

för ifrågavarande ämnes del. Förslagen redovisas i följande

tabell. Samtliga tjänster föreslås inrättade fr. o. m. den 1 juli 1965.

Läroanstalt

Uppsala universitet

Lunds universitet

Stockholms universitet

Handelshögskolan i Göteborg

Tekniska högskolan i Stockholm

Tjänst

professur

universitetslektorat

1 000 assistenttimmar för forskning och

allmänt institutionsarbete

e. o. biträdestjänst

professur i stället för den befintliga laboraturen,

med laboratorn Carl Erik Fröberg

som förste innehavare

500 assistenttimmar för forskning och allmänt

institutionsarbete

universitetslektorat

universitetslektorat

universitetslektorat i stället för den befintliga

laboraturen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Av de i promemorian anförda motiveringarna för förslagen inhämtas bl. a.

följande.

Universitetet i Uppsala disponerar f. n. en IBM 1620-a.nläggning och en datamaskinanläggning

av större omfattning har av matematikmaskinnämnden föreslagits

bli förlagd till universitetet. För att matematikmaskinen skall bil ett

verkligt fruktbart instrument måste forskning och undervisning mom numerisk

analys bedrivas vid universitetet och stå under ledning av en ämnesrepresentant

med helst professors ställning. Betydelsen av undervisning i ämnet understryks

ytterligare av att numerisk analys och matematikmaskmteori utgor

viktiga delar av civilingenjörsutbildningen. .

Uppsalaprofessuren föreslås bli temporärt gemensam för universiteten i Uppsala

och Stockholm. På tjänsten skall enligt förslaget falla ansvaret för all

undervisning i numerisk analys i Uppsala och undervisningen på ett- och tvabetygsnivåema

i Stockholm. Den högre utbildningen vid Stockholms universitet

föreslås samordnad med utbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm.

Innehavaren av den nuvarande laboraturen i Lund, filosofie doktorn Carl Lnk

Fröberg, har av sakkunniga förklarats kompetent till professur i numerisk analys.

Det föreslagna universitetslektoratet vid handelshögskolan i Göteborg bör enligt

vad som framhålls i promemorian kunna täcka även ett behov av undervisningsförstärkning

för ämnet företagsekonomi vid Göteborgs universitet. Den belintliga

laboraturen i numerisk analys vid tekniska högskolan i Stockholm är f. n.

vakant.

C. Yttranden

Det kommittébetänkande och den promemoria, som nyss redovisats, har

genom universitetskanslersämbetets försorg remissbehandlats. Därvid har yttranden

inkommit från universiteten, Handelshögskolan i Stockholm, handelshögskolan

i Göteborg, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola,

organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, ADB-utbildningssakkunniga,

försvarets forskningsanstalt (FOA), statistiska centralbyrån,

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund, Svenska civilekonomföreningen,

Svenska teknologföreningen, Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt Sveriges

förenade studentkårer (SFS). Därutöver har det förut nämnda expertrådet på

uppdrag av statskontoret utarbetat förslag till åtgärder för förstärkning av

utbildning och forskning på databehandlingsområdet. Expertrådets förslag utgör

samtidigt ett yttrande över förslagen i det nämnda kommittébetänkandet.

I yttrandena över kommittébetänkandet har vikten och behovet

av utbildning i administrativ ADB genomgående understrukits. Som huvudsaklig

anledning till detta har anförts arbetsmarknadens behov av kvalificerad personal

utbildad inom ADB samt universitetsorternas upprustning vad beträffar

tillgången till datamaskiner.

Kommitténs förslag om administrativ ADB som examensämnc tillstyrks av

det övervägande antalet remissinstanser. Sålunda anför lärarrådet vid Handelshögskolan

i Stockholm bl.a. följande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Lärarrådet finner med tillfredsställelse att det framlagda förslaget om akademisk

undervisning och forskning i administrativ ADB upptar detta ämne

sasom fristående och med egna institutioner. Särskilt har lärrarrådet uppmärksammat

att kommittén klart understrukit att administrativ ADB är något

annat an matematisk ADB (numerisk analys) och att kunskaper om maskiner

och teknik har ar sekundära i relation till kunskaper om informationsbehandlingssystemen.

Enligt rektorsämbetena vid universiteten i Lund och Umeå bör utbildning i

administrativ ADB komma även andra grupper till godo än dem som studerar

ekonomi och samhällsvetenskaper. Bl. a. nämns medicinare och odontologer samt

sjukvårdsadministratörer. TCO finner det olyckligt att den akademiska utbildningen

kommit att behandlas lösryckt från övrig ADB-utbildning. Organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund och Svenska teknologföreningen betonar

vikten av att en utredning rörande utbildningen inom ämnet vid de tekniska

högskolorna snarast kommer till stånd.

ADB-utbildningssakkunniga och FOA finner det inte ändamålsenligt att inrätta

fristående institutioner för administrativ ADB utan förordar i huvudsak

att det akademiska utbildningsbehovet i ämnet skall tillgodoses genom att

mindre kurser i ADB förläggs till övriga ämnen. Liknande uttalanden görs av

bl. a. rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala och konsistoriet vid tekniska

högskolan i Stockholm.

I ADB-utbildningssakkunnigas yttrande anförs bl. a. följande.

Inom ADB-omradet finns ett stort behov av utbildning med mera praktisk

inriktning. Sådan utbildning tar relativt lång tid och ryms inte inom de tidsramar

som galler för gymnasiet. Praktiskt inriktad fackutbildning i automatisk

databehandling bör därför anordnas. Den teoretiska nivån synes icke motivera,

att utbildningen nödvändigtvis hör hemma inom universitet och högskolor’.

Vid en eventuell förläggning av densamma inom universiteten vore det för övrigt

risk för, att man överbetonade de teoretiska delarna av utbildningen på bekostnad

av övningarna. Om utbildningen utformas endast inom universiteten som

ett akademiskt examensä,mne, utestängs vidare från denna fackutbildning vissa

grupper av ungdomar, nämligen de som icke har genomgått fullständig gymnasieutbildning.

Att anordna akademisk fackutbildning i administrativ ADB och

samtidigt och på i huvudsak samma orter även en postgymnasial fackutbildning

vore inte att rationellt utnyttja^ de tillgängliga resurserna. Fackutbildningen i

automatisk databehandling bör sålunda organiseras som en postgymnasial utbildning

utanför universiteten och högskolorna och borde kunna utgöra ett alternativ

till akademisk utbildning. ADB-utbildningssakkunniga avser att under

innevarande år framlägga förslag till sådan utbildning.

SFS understryker däremot nödvändigheten av att administrativ ADB inpassas

i den nya institutionsindelningen med egna institutioner. I samma riktning

uttalar sig Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund.

Vissa remissinstanser finner ytterligare utredning erforderlig. Sålunda anser

t. ex. samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg att hela pol.mag.-examens

inriktning och omfattning bör utredas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 40 år 1965

De flesta av de hörda remissorganen uppehåller sig vid kommitténs förslag

till personalorganisation. I en del fall ställer man sig tveksam till möjligheten

att besätta tre professurer i administrativ ADB. I den riktningen uttalar sig

matematisk-naturvetenskapliga jakulteten i Göteborg och tekniska fakulteten

vid Chalmers tekniska högskola. Rektorsämbetet vid universitetet i Umea ifrågasätter

om inte ämnet möjligen f. n. är alltför diffust för att omedelbart bil företrätt

av tre professorer.

Andra remissinstanser intar en mer positiv hållning. Salunda anfor rektorsämbetet

vid universitetet i Lund bl. a. följande.

Rektorsämbetet vill för sin del starkt understryka vikten av att en fullvärdig

utbildnings- och forskningsorganisation byggs upp inom ä,mnesomradet administrativ

ADB. Rektorsämbetet ansluter sig till kommitténs förslag vad galler

både omfattningen och lokaliseringen av denna organisation liksom tidsprogrammet

för dess uppbyggnad. Den snabba utvecklingen mom den administrativa

databehandlingstekniken påkallar enligt rektorsämbetets mening från sava

utbildningens som forskningens synpunkter omfattande °meddW insatser.

Liksom kommittén är rektorsämbetet härvid medvetet om den brist som nu

föreligger på personal för forskning och kvalificerad undervisning i administrativ

ADB. Rektorsämbetet vill emellertid i likhet med kommittén betona vikten av

att erforderliga fasta befattningar inrättas utan uppskov dels för att universiteten

skall kunna konkurrera med Övriga grenar av samhalls-och näringslivet om

dylik personal, dels för att stimulera forskningen och utbildningen pa ADBområdet.

Enligt rektorsämbetets mening bör emellertid övergångsvis medgivande

lämnas att få utbyta tjänster som universitetslektor, vilka torde bil

särskilt svåra att rekrytera, mot t. ex. assistenttimmar eller befattningar som

biträdande lärare.

Enligt SACO bör det övervägas om inte speciallärarbefattnmgar efter monster

från de tekniska högskolorna skulle kunna införas vid universiteten.

Konsistoriet vid tekniska högskolan i Stockholm forordar, att till denna högskola

skall knytas dels den för Stockholms universitet föreslagna professuren,

dels två universitetslektorat, av vilka ett med ekonomisk-samhällsvetenskaplig

och ett med teknisk-naturvetenskaplig inriktning. Därutöver föreslår konsistoriet

bl. a. att en professur och två universitetslektorat skall mrattas vid Uppsala

universitet. För ADB-utbildning även i Uppsala uttalar sig vidare rektorsämbetet

vid universitetet i Uppsala och TCO.

Några remissinstanser kommenterar även de i betänkandet framlagda förslagen

till kursplaner. Därvid framförs inga erinringar mot det föreslagna systemet

med moduler.

Vad avser förslaget om svensk anslutning till ICC finner matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Göteborg motiven härför föga övertygande. FOA

anser att frågan bör prövas i annat sammanhang.

Av remissorganen har endast ett fåtal berört a r b e t s g r u p p c ns pr o in emoria

om förstärkning av ämnet numerisk analys. Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Uppsala har därvid intet att erinra mot att tjänstgörings
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 40 år 1965

skyldigheten för innehavaren av den för Uppsala universitet föreslagna professuren

fördelas mellan denna läroanstalt och universitetet i Stockholm. I vttrandet

från rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm anförs bl. a. följande.

nin^tV^Tf analys intar en allt viktigare ställning. Den nära anknytningen

till databehandling medför att behovet av utbildning och forskning inom

den numerara analysens område ökar. - Rektorsämbetet uppfattar de av statskontoret

nu föreslagna åtgärderna som ett försök till en första förstärkning av

amnet numerisk analys Redan nu är behovet av undervisning och forskning

mom detta område sa framtradande att de föreslagna åtgärderna inte kan betraktas

annat an som ett mmimiprogram. Skulle en för universiteten i Uppsala

och Stockholm temporärt gemensam professur inrättas bör den självfallet fördelas

sa, att hälften av undervismngsskyldigheten fullgörs i Uppsala och hälf
?h°

T'' P,r°fTUl;C7 korde vara förenad med säte och stämma i matematisk-naturvetenskaphg

fakultet saväl i Uppsala som i Stockholm. Eu annan

enligt rektorsämbetets mening andamålsenligare lösning vore, att den nuvarande

pro essuren vid tekniska hogskolan görs gemensam för universitetet och högskolan

varvid naturligtvis Övriga undervisningsresurser skulle tillkomma i huautomatJkens

regler. I så fall kunde den professur i administrativ

databehandling som rektorsämbetet i annat sammanhang föreslagit skola inrättas

vid btockholms universitet också göras gemensam, varigenom ett rationellt

samarbete pa dessa viktiga områden kunde anordnas i Stockholm, där behovet

av forskning och undervisning otvivelaktigt är störst.

D. Expertrådets förslag

Av det förut nämnda expertrådetsförslag till åtgärder för förstärkning

av utbildning och forskning på databehandlingsområdet inhämtas i huvudsak

följande.

ADB-kurser av skiftande slag anordnas f.n. av bl. a. statskontoret, datamaskinfabnkantema,

konsulterande ADB- företag och folkbildningsorganisationerÅnÄ

f ^-verksam arbetskraft önskvärd kompletteringsutbildning i

ADB. Behovet av utbildad arbetskraft på området är enligt expertrådet så stort

att inga — om an provisoriska — arrangemang bör avskaffas förrän nya ut
lldnmgsmojhgheter

natt sadan omfattning att provisoriska åtgärder inte längre

erfordras. Aven om de akademiska utbildningsresurserna förstärks i enlighet med

expertrådets förslag, paverkas endast obetydligt behovet av nuvarande ickeakademiska

utbildningsmöjligheter.

F. n föreligger — förutom den utbildning i administrativ ADB, som redovisats

i kommittebetankandet — vissa akademiska utbildningsmöjligheter i matematisk

ADB vid kurser, som anordnas dels i Lund, Göteborg och Stockholm

inom ramen for undervisningen vid institutionerna för numerisk analys (i Lund

vid universitetet, i Goteborg och Stockholm vid därvarande tekniska högskolor)

tiels vid Uppsala universitet med anlitande av tillfälliga lärarkrafter. I Umeå

meddelas mgen betygsundervisnmg i vare sig administrativ eller matematisk

Härjämte erinrar expertrådet om de s. k. ADB-utbildningssakkunnigas pågående

utredning rörande icke-akademisk ADB-utbildning. ^

Den internationella termen för ADB i vid mening är sedan år 1959 information

processrng. Aven . Sverige får den motsvarande termen informationsbehandling

av olika skal anses ha vunnit hävd som samlingsbeteckning för alla

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

slag av datamaskintillämpningar. Den äldre termen databehandling är enligt

expertrådet ett snävare begrepp än informationsbehandling oc inrymm

s. k. indeterministiska uppgifter, dvs. bl. a. simulering av ta

processer samt associativa problem. „ , , • * t n form a -

Vid den senast hållna konferensen inom International ^ation rf Mon a

t. ex. syn, hörsel, känsel och inlämingsförlopp — samt avancerad teknik, . .

utvecklingen av programmeringsspråk och monitorsystem. ...

“ llrmäo„“bePha”„dling h.r »ligt. fpertr.det hittUls vunn.t

framför allt naturvetenskaplig, teknisk, medicinsk, samhällsvetenskap! g

ekonomisk forskning. I vissa ämnen har datamaskinerna stimulera en sadan

utveckling, att den akademiska utbildningen redan nu borde innefatta data

maskinstillämpningar. Detta gäller bl. a. delar av naturvetar- och civilingenjörsutbildningen

samt civilekonomutbildningen. Datamaskinerna kommer snart att

vinna insteg inom sjukvården, varvid även läkarutbildningen b lr eror . ''

sivt kan man enligt expertrådet vänta sig eu ytterligare breddning till andra

områden, ett förhållande av väsentlig betydelse for bedömning av de utbil

ningsorganisatoriska frågeställningarna. . .

Den i kommitténs betänkande gjorda indelningen i matematisk och administrativ

ADB är enligt expertrådet för snäv, da begreppen matematik och admini

stration inte synes täcka alla informationsbehandhngstillampnmgar. Simuler g,

processreglering, språköversättning, maskinell undervisning och sjalvlarande

Sstem 2 St rådet exempel på metodområden av stor vikt, som inte primart

förknippas med vare sig matematik eller administration.

Behovet av utbildning i ADB sammanhänger intimt med den grad av betydelse,

som användning av datamaskiner inom produktion, förvaltning eller

forskning tillmäts. Behovet är därför olika starkt pa olika ämnesområden. De

första tillämpningarna låg inom området matematiska beraknmgar. Pa ett tidig

stadium uppkom därför krav på ökad undervisning i numerisk analys. Stea för

steg har informationsbehandling kommit till användning pa ett okat antal

områden inom både näringsliv och forskning. Förr eller senare konimer enligt

expertrådet utvecklingen på praktiskt taget varje tillampningssektor att na ett

sådant stadium, att den nya tekniken betraktas som en nödvändighet for ämnesområdet.

För främjande av en kontinuerlig anpassning av den nuvarande hogskoleundervisningen

till datamaskinstillämpningar erfordras enligt expertrådets menimr

väsenthgcn två åtgärder. Användning av datamaskiner inom forskningen

bör^stimuleras så att teknikens möjligheter omsätts i praktiska tillämpningar

Det förslag till anskaffning av datamaskiner for forsknmgsandamal, som i annat

sam man 1 fan g f ramla g t s av statskontoret, uppfyller enligt rådet detta behov.

Vidare bör en grund för den tillämpade undervisningen laggas genom anoidnande

av en allmän orienteringskurs i informationsbehandling. \ ad som fouhas

härvidlao- är en ungefär månadslång kurs rörande datamaskinens olika komponenter

och probleinoricnterade programmeringsspråk. Nar datamaskinstillamiii

in gar skall införas i den lägre undervisningen i något amne, forutsatts denm

un.fervisning anknyta till kunskapsstoffet i orienteringskursen. Anledningen till

att undervisningen föreslås uppdelad på eu allmän orienteringskurs jamte ämne,

inriktad utbildning är eu strävan att undvika oklarheter , ansvarsfördelningen

mellan företrädare för ämnesutbildningen och foretradare tor a.rimt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

''^0™a,t,01''S,,ehan<11.i!!f'' Det senare ämnet bör enligt expertrådet betraktas som

l^t, tan!n-’ S°m tdlkommit för att möjliggöra och underlätta införlivandet av

hemmahand Dg * amnesmässiga sammanhang, där tillämpningarna hör

Datamaskiner har emellertid enligt expertrådet lett till en utveckling på omfar

akadeirnsk utbildning och forskning tidigare saknats. I första hand

galler detta utveckling av programmeringsspråk och monitorsystem, som spelar

underlättas''1'''' ^ r°U fÖP att utnyttiandct av datamaskiner skall kunna

^l]]ampningsområden har behovet av ADB-utbildning f.n, nått mycdessf

oF ,°™iat mg,.Ätta ^aller numerisk analys och administrativ ADB. På

ringTuSntgnMvtolg, 8t "**** ‘*KUk «•***» “lö™r

Erdigt expertrådet efterfrågas f.n. ADB-utbildning av följande slag, näm
nfnT

n t d,Unfg- aV P?!''S(,T for tekn]skt underhåll av datamaskiner,utbild;“g

, 0Pe.ratorer, utbildning av programmerare och biträdande systemmän

strativaADB utb-nAD ’ Utk,!dn‘ng/V kvalificerade systemmän för adminiutbildnincr

ov ''ldning av biträdande programmerare för matematisk ADB,

samt ntKU i • progl ammerare och systemmän för matematisk-vetenskaplig ADB

Ss nåffotnol?kaV 1?egr,?P.Cn Programmerare och systemman kan defi
nieras

nagot olika i vad avser administrativ och matematisk ADB.

\DB unn^ft 1Sstratt''V tt°B .innebär systemarbete analys av en administrativ

ADB-uppgift samt utformning av huvuddragen till en lösning genom utarbe
adef

aJrett s;k- fIodesschema. Flödesschemat utgör väsentligen det dokument

. , ‘ s, agger programmerarnas uppdrag. Programmerarens uppgift är att ut
mtkt

™ T* T Ut''f» Siil™ W-X. för“åt

maskin i ill dessa arbetsuppgifter bor akademiskt utbildad arbetskraft icke

normalt anvandas Eu postgymnasi.l utbildning synes lämplig Med kvalificerade

systemman for administrativ ADB åsyftas personal för ledning av lystem
DennannersoVldl

g™°™forandt: av s|ora administrativa databehandhngspmjekt

hal i i P S b°r- ha/''n foretradesvis ekonomisk eller samhällsvetenskaplig

högskoleutbildning innefattande administrativa databehandlingstillämpningar

Inom matematisk ADB förstås med programmerare en person somlälvstän-''

u^ " met0dvaI °,ch arbetsuppläggning vid genomförandet av en ADBde«n?fr

JJT.ami9fraTen bor vara akademiskt utbildad i numerisk analys Välläm

ls t n ddp''''°,bk™’ Produktionskörnmgar och resultatbearbetning kan överamnas

till en biträdande programmerare. Utbildningen av de sistnämnda —

lämpligen postgyninasial — bör omfatta allmän kunskap om datamaskinens

ADR°Eer’ symbolspråk och monitorsystem samt tekniska hjälpmedel inom

‘ ^ed sysjemman avses inom detta område den personal som har till uppgift

att underhalla och utveckla kompilator- och monitorsystem, dvs generelfa

programsystem, avsedda att underlätta programmeringen''av tillämpnLsTpp

fsamt att effehBvera datamaskinens drift och utnyttjande. Denna personal

boi ha akademisk utbildning med matematisk anknytning.

nllgt uxpcr«trädnts llPpfattning bör en orienteringsutbildning i ADB utgöra

?b£\2 C? f akademisk utbildning rörande dniLaak iİ?

ningar bor vila. Den undervisning i administrativ ADB som f.n meddelas vid

Lunds un,versPet samt vid handelshögskolan och universitetet i Göteborg fum

VuUVUdS^k pa asy!tat satt Den nuvarande utbildningen rörande^ata
tad?

ir amPIllnfr beStal’ aV m k°rtare orienteringSkurs jämte ämnesinriktade

tillampnmgskurser av varierande längd alltefter behov.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Orienteringsutbildningen bör enligt expertrådet bil akademisk och åtminstone

tills vidare inte förlagd till gymnasienivå. Den bör vara i stort sett enhetlig tor

alla utbildningsmål och omfatta en fyraveckorskurs om datamaskinens komponenter

och problemorienterade programmeringsspråk. Undervisningen bor

enligt rådet normalt åvila en viss institution på varje universitetsort. _

För flertalet akademiker torde behovet av yrkesutbildning i administrativ

ADB kunna tillgodoses genom en orienteringsutbildning jämte amnesinnktad

tillämpningsutbildning i ekonomisk-samhällsvetenskapliga ämnen i likhet med

nuvarande provisorier i Lund och Göteborg. En ytterligare fördjupning kan

erhållas bl. a. genom specialarbeten för högre betyg i ekonomisk-samhallsvetenskapligt

ämne. För utbildning av kvalificerade systemmän ar det emellertid

nödvändigt att införa ett nytt examensämne, benämnt administrativ databehandling.

Detta ämne bör erhålla samma ställning inom den ekonomisk-samhällsvetenskapliga

utbildningen som den numeriska analysen innehar pa det

matematisk-naturvetenskapliga området. Kursplaner kan enligt expertrådet utformas

i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag. Enligt rådet

torde dock den föreslagna ettbetygskursen inte kräva en hel termins studier;

den bör därför kunna utökas något. Vidare gäller, att maskinsprakprogrammering

inte längre är av central betydelse inom grundutbildningen.

Den numeriska analysens ställning som examensämne bor enligt expertrådet

inte rubbas av att det nya ämnet tillkommer. Eftersom kursplanerna for numerisk

analys och administrativ ADB torde komma att ha stora gemensamma

inslag kan dock möjligheterna att samtidigt tillgodoräkna betyg i bada amnena

behöva regleras. .

Behovet av forskning och utbildning inom den sektor av informationsbehandlingen

som utgörs av matematisk ADB är enligt expertrådet under expansion.

Samtidigt har ett ökat behov av forskning och utbildning mom de administrativa

tillämpningarna uppkommit, varvid anknytningen till ekonomi och samhällsvetenskap

är starkare än anknytningen till naturvetenskap. Det erfordras

även akademiska lärare och forskare med annan bakgrund och inriktning an

tidigare. I fråga om exempelvis de mer maskinbetonade aspekterna och i vissa

metodfrå^or är de administrativa och de teknisk-vetenskapliga tillämpningarna

nära förknippade med varandra. Enligt expertrådet bör gemensamma institutioner

för metodikfrågor inom informationsbehandlingen skapas för forskning

och utbildning avseende såväl matematiska som administrativa och andra betydelsefulla

användningar av informationsbehandlade maskiner. Exempel pa andra

områden utgör bl. a. simulering, processreglering, dokumentation, språköversättning,

perceptionsforskning, självlärande system och maskinell undervisning. Till

institutionen för informationsbehandling bör enligt rådet knytas ansvaret för

den akademiska orienteringsutbildningen. Institutionen bör också anordna kurser

för betyg i ämnena numerisk analys och administrativ databehandling. Även

andra kurser för akademiska betyg i ämnet informationsbehandling synes aktuella.

Ändamålen med dessa kurser bör vara att ge fördjupad utbildning rörande

såväl allmänna metod- och systemfrågor som uppbyggandet av exekutivprogram

och kompilatorer m. in. Institutionen bör eftersträva allsidig inriktning mot

alla tillämpningsområden och utforma alternativkurser för skiftande behov. All

undervisning förutsätts betjäna samtliga lärosäten på ifrågavarande universitetsort.

. ...

Centrala institutioner för informationsbehandling bör enligt rådet upprattas i

Uppsala, Lund (omvandling av universitets nuvarande institution för numerisk

analys), Göteborg (omvandling av nuvarande institution för numerisk analys

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

vid Ghdmers tekniska högskola) och Stockholm (omvandling av nuvarande

institution för numerisk analys vid tekniska högskolan). Den verksamhet på

området som föreslås bedriven i Umeå kan enligt expertrådet inledningsvis ledas

från stockholmsinstitutionen.

Expertrådet föreslår även en rad nya högre tjänster på informationsbehandimgsomradet.

Forslaget i denna del redovisas i följande sammanställning.

Läroanstalt

Uppsala universitet

Lunds universitet

Stockholms

universitet

Umeå universitet

Handelshögskolan i

Göteborg

Tekniska högskolan

i Stockholm

Tjänst

Professur i informationsbehandling,

särskilt numerisk

analys

Universitetslektorat i numerisk

analys

Universitetslektorat i administrativ

databehandling
Professur

i informationsbehandling,

särskilt numerisk

analys

Universitetslektorat i administrativ

databehandling
Professur

i informationsbehandling,

särskilt administrativ

databehandling
Universitetslektorat

i administrativ

databehandling
Universitetslektorat

i informationsbehandling
Universitetslektorat

i administrativ

databehandling
Universitetslektorat

i numerisk

analys

Anm.

Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten

Samhällsvetenskapliga

fakulteten

Omvandling av befintlig

laboratur i numerisk

analys

Samhällsvetenskapliga

fakulteten

Samhällsvetenskapliga

fakulteten

Samhällsvetenskapliga

fakulteten

Samtliga tjänster föreslås inrattade fr. o. m. den 1 juli 1965. Vidare föreslås,

att en professur i informationsbehandling skall inrättas vid Umeå universitet

•''?'' nVde? | JU.J i?67.De befintliga professurerna i numerisk analys vid tek
den^

?nlf^\!-SV Ckh0 r °ch,Chalmers tekniska högskola föreslås fr. o. m.

den 1 juli 1965 bh benamnda professurer i informationsbehandling, särskilt numerisk

analys Den nuvarande laboraturen i numerisk analys vid tekniska högskolan

i Stockholm — f. n. vakant — föreslås indragen.

Enligt expertrådet är det uppenbart, att behov föreligger av ökad differentie
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 40 år 1965

ring av forskning och högre utbildning på informationsbehandlingsområdet. Den

numeriska analysens och — främst — den administrativa databehandlingens

ställning stärks avsevärt vid bifall till det framlagda forslaget Andra specialområden

kan snart komma att aktualiseras. Fortsatt utbyggnad av institutionerna

för informationsbehandling synes härvid naturlig. Olika specialiteter bor

kunna upptagas på de olika universitetsorterna. Expertrådet har endast föreslagit

eu professur med inriktning på administrativ databehandling. Innan dera

professurer med denna specialinriktning eventuellt inrattas bor enligt rådets

mening närmare utredas, vilken uppgift som i dessa sammanhang bor tillkomma

innehavarna av vissa befintliga professurer i angransande ämnen vid handelshögskolan

i Göteborg och de tekniska högskolorna. . . m , ...

Enligt rådet är ICC:s ställning och uppgifter f. n. föremal för revision, varto

kommitténs förslag om svensk anslutning till denna organisation inte nu bor

avgöras.

E. Universitetskanslersämbetets förslag

Universitetskanslersämbetet delar de synpunkter som statskontorets

expertråd anfört rörande målsättningen för utbildning och forskning

inom databehandlingsområdet. Ämbetet finner det sålunda motiverat att se

den nu aktuella förstärkningen inom områdena administrativ och teknisk-vetenskaplig

ADB som ett led i en utveckling, där framgent andra ämnesgrenar, exempelvis

dokumentation, språköversättning och medicinsk databehandling, kan komma

att utgöra viktiga nytillkommande utbildnings- och forsknmgsdisciphner. Det

är med hänsyn till den snabba expansionen och differentieringen på databehandlingsområdet

angeläget att finna en organisation som gör det möjligt att snabbt

beakta förändringar och nya rön. Mot bakgrunden härav framstår enligt äm etets

mening expertrådets förslag att utbildnings- och forskningsresurserna i

administrativ databehandling och numerisk analys skall hållas samman i en

institution för informationsbehandling, gemensam för de berörda statliga läroanstalterna

på varje universitetsort, som en lämplig anordning.

I anslutning till förslaget om en sammanhållen organisation for utbildning och

forskning på databehandlingsområdet förordar kanslersambetet vidare att ett

nytt cxamensämne, benämnt informationsbehandling, införs. Inom detta amne

förutsätter ämbetet att tills vidare två alternativa studiekurser skall forekomma,

nämligen informationsbehandling, särskilt numerisk analys och informationsbehandling,

särskilt administrativ databehandling. Det befintliga examensamnet

numerisk analys föreslås samtidigt försvinna.

Kanslersämbetet finner omfattningen av den av expertrådet föreslagna personalförstärkningen

på databehandlingsområdet i huvudsak väl avvägd med

hänsyn till dels det betydande utbildningsbehovet, dels den knappa tillgängen

på kompetenta lärare. Ämbetets förslag till nya tjänster m.m. företer dock vissa

avvikelser från expertrådets. I följande tabell sammanställs dels de nya högre

tjänster som av ämbetet föreslås tillkomma fr. o m den 1 juli 1965, dels ämbetets

förslag till ändrade benämningar av nu befintliga tjänster i amnet numerisk

analys (motsvarande).

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Läroanstalt

Uppsala universitet

Lunds universitet

Umeå universitet

Handelshögskolan i

Göteborg

Tekniska högskolan i

Stockholm

Chalmers tekniska

högskola

Tekniska högskolan i

Lund

Kungl. Maj:ts proposition nr 40

Tjänst

Professur i informationsbehandling,

särskilt numerisk

analys

Universitetslektorat i informationsbehandling,

särskilt administrativ databehandling
Professur

i informationsbehandling,

särskilt numerisk

analys

Universitetslektorat i informationsbehandling,

särskilt administrativ databehandling
Universitetslektorat

i informationsbehandling,

företrädesvis numerisk

analys

Universitetslektorat i informationsbehandling,

särskilt administrativ databehandling
Professur

i informationsbehandling,

särskilt numerisk

analys

Professur i informationsbehandling,

särskilt administrativ

databehandling
-

Två universitetslektorat i

informationsbehandling,

företrädesvis numerisk

analys

Professur i informationsbehandling,

särskilt numerisk

analys

Universitetslektorat i informationsbehandling,

företrädesvis numerisk

analys

Universitetslektorat i informationsbehandling,

företrädesvis numerisk

analys

år 1965

Anm.

Omvandling av befintlig

laboratur i numerisk

analys. Förste

innehavare laboratorn

Carl Erik Fröberg

Ändrad benämning av

befintlig professur i

numerisk analys

Omvandling av befintlig

laboratur i numerisk

analys. Undervisningsskyldighet

jämväl

vid Stockholms

universitet

En tjänst innebär ändrad

benämning av befintligt

lektorat i numerisk

analys

Ändrad benämning av

befintlig professur i

numerisk analys

Ändrad benämning av

befintligt lektorat i

numerisk analys

Ändrad benämning av

befintligt lektorat i

numeriska beräkningsmetoder
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965

Vidare föreslås, att redan nu beslut fattas om inrättande fr. o. in. den 1 juli

1967 av en professur i informationsbehandling vid Umeå universitet. Den närmare

ämnesinriktningen för sistnämnda professur föreslås bli fastställd senare

efter förslag av kanslersämbetet.

I motsats till expertrådet menar således universitetskanslersämbetet att professuren

i informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling, bör

inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm och ej vid universitetet därstädes.

Som motivering för sitt förslag anför ämbetet, att med en sådan placering av

professuren en och samma utbildnings- och forskningsenhet kommer att svara

för hela informationsbehandlingen. Icke minst den lokalmässiga gemenskapen

är av stor vikt, och goda förutsättningar finns för att inrymma professuren i

administrativ databehandling i anslutning till lokalerna för numerisk analys.

Om det blir aktuellt att inrätta nya specialiteter inom informationsbehandlingen

får enligt ämbetet frågan om institution, lokaler m.m. ånyo tas upp.

Med de av kanslersämbetet föreslagna lektoraten uppnås att varje ämnesgren

inom informationsbehandlingen företräds av antingen professor eller ordinarie

universitetslektor. Lektorerna bör enligt ämbetet ges examinationsrätt för den

ämnesgren vederbörande representerar, varigenom det skulle bli möjligt att övergångsvis

tillgodose de olika utbildningsbehoven med en fast lärarstab av mindre

omfattning än expertrådet föreslagit.

I anslutning till nu redovisade förslag om nya professurer hemställer ämbetet

att medel anvisas för dels 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete

vid vardera Uppsala universitet och tekniska högskolan i Stockholm,

dels ytterligare 500 assistenttimmar vid Lunds universitet. Vidare begärs

medel för två biträdestjänster i lönegrad Ae 9 — en i Uppsala och en i Stockholm

— ävensom för fyra sådana tjänster med placering i lönegrad Ae 7, varav

en vid vart och ett av universiteten i Uppsala, Lund och Umeå samt en vid

handelshögskolan i Göteborg.

Såvitt gäller avlöningskostnader i övrigt för ämnet informationsbehandling vid

universiteten bör för budgetåret 1965/66 från de i respektive avlöningsstater

uppförda delposterna till avlöningar till vissa lärare m.m. bestridas kostnader

för anställande av extra universitetslektorer, assistenter och amanuenser m.m.

enligt organisations- eller petitaplan för informationsbehandling.

Kanslersämbetet framhåller, att det med hänsyn till att Kungl. Maj:t vid

tidpunkten för framställningen ännu icke fastställt institutionsindelning vid

universitet och högskolor inte är berett att föreslå institutionstillhörighet föi

de nya ordinarie tjänsterna.

Slutligen begärs för anskaffande av materiel och viss litteratur samt för konferenser

sammanlagt 100 000 kr., vilket belopp föreslås bli senare fördelat av

kanslersämbetet. Eventuella kostnader för utrustning m. m. torde enligt ämbetet

kunna täckas inom ramen för befintliga anslag.

■1 — Uihavrj till riksdagens protokoll 1065. 1 samt. Nr ko

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

VII. Kostnader för datamaskintid

I riksstaten för innevarande budgetår finns under åttonde huvudtiteln uppfort

bl. a. ett förslagsanslag med benämningen Kostnader för datamaskintid.

Under anslaget, som tillkom budgetåret 1964/65 och är avsett för högre utbildning

och forskning inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, har

anvisats ett belopp av 2,5 milj. kr. Anslaget står till statskontorets förfogande,

att av detta ämbetsverk disponeras för därmed avsett ändamål.

I sina förslag till anslag för nästa budgetar hemställer statskontoret, med

utgångspunkt i de kalkyler över mask i ntidsbeh o ven, som redovisats i det

tidigare nämnda expertrådets betänkande »Datamaskiner för utbildning och

forskning vid universitet och högskolor», att anslaget uppförs med 10 milj.

kr. Ämbetsverket har därvid utgått från att de i betänkandet föreslagna planerna

beträffande datamaskinanskaffningarna för universitet och högskolor

samt självförsörjningsprincipema för täckande av datacentralernas driftskostnader

kommer att vinna statsmakternas beaktande. Den till synes kraftiga

ökningen av anslagsbehovet i förhållande till innevarande budgetår är, framhåller

statskontoret, enligt dessa förutsättningar väsentligen beroende på den

öppna redovisningen av samtliga med utnyttjandet av en datamaskin förknippade

kostnaderna och har endast till en del sm grund i en reell ökning av forskningens

och undervisningens behov av datamaskintid.

Statskontoret har — i syfte att stimulera till en effektiv behovsprövning och

en ekonomisk avvägning av datamaskinbearbetningarna inom ramen för tillgängliga

medelsanvisningar, pa samma sätt som vid fördelning av andra resurser

vid respektive läroanstalt — beräknat anslagsbehovet från förutsättningen att

bearbetningarna skall debiteras med en avgift som täcker såväl kapital- som

driftkostnaderna. Kostnader av sistnämnda slag för befintliga datamaskiner på

universitetsorterna har hittills redovisats under respektive anslag till avlöningar,

omkostnader m. m. Endast i den mån maskintid beviljats för bearbetning på

andra datamaskiner inom statsförvaltningen eller på maskiner tillhöriga det

enskilda näringslivet har enligt statskontoret anslaget belastats med verklig

kostnad för bearbetningen.

I fråga om täckning av driftkostnaderna anför statskontoret vidare följande.

För att den angivna målsättningen med en på ekonomiska grunder baserad

behovsprövning skall bli meningsfylld, är det angeläget att inte endast tillkommande

datamaskinanläggningar tillämpar principen för täckning av driftkostnaderna,

utan att också redan existerande inordnas i ett uniformt kostnadstäckningssystem.

Även om för befintliga mindre anläggningar under deras återstående

brukstid förenklade administrativa regler lämpligen bör tillämpas i fråga

om deras utnyttjande och debiteringen av bearbetningarna, har statskontoret

vid sin medelsberäkning salunda utgått från att för dessa ändock samma principer

bör gäila ifråga om redovisning och täckning av kostnaderna för driften.

Enligt statskontorets mening bör för universitetsorternas datacentraler själv
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

försörjningsprincipen tillämpas och då väsentligen^ enligt de former som galler

för datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån. Da detta innebar att för

verksamheten kommer att gälla nettoredovisning, erfordras för varje datacentrals

drift ett förslagsanslag, som synes bora upptagas med ett formellt

belopp av 1 000 kr. Staten för anslaget bör enligt statskontoret faststallas av

Kungl Mai:t samt omfatta av expertrådet i dess betänkande föreslagna utgiftsoch

inkomstposter, beräknade enligt av rådet angivna principer. De under inkomstposten

beräknade uppbördsmedlen, avseende ersättning för databearbetning,

kommer väsentligen att inflyta från förenämnda anslag till kostnader

för datamaskintid. Även från andra håll torde ersättning for bearbetningar

komma att tillgodoföras inkomstposten.

Statskontoret föreslår därför, att i riksstaten för budgetåret 1965/66 skall

utöver det nämnda anslaget till kostnader för datamaskintid uppforas fyra särskilda

förslagsanslag, vart och ett med ett belopp av 1 000 kr., for bestridande

av driftkostnader vid var och en av de datacentraler, som av statskontoret föreslås

upprättade i anslutning till universiteten i Uppsala, Lund, Goteborg och

Umeå Därvid förutsätts, att driftkostnaderna vid de till uppsalacentralen anslutna

terminalerna hos tekniska högskolan i Stockholm, lantbrukshögskolan och

statskontoret skall bestridas från det för denna central föreslagna anslaget.

-t*

Bihan till riksdagens protokoll 1965. 1 samt Nr 1,0

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr hO år 1965

VIII. Departementschefen

Forskning och utvecklingsarbete kräver allt större personella och materiella

resurser. Mot de vidgade anspråken svarar en under senare år kraftigt ökad

satsning pa området från såväl statens som näringslivets sida. Omfattningen av

de svenska forskningsanslagen har framgått av bl. a. två i det föregående redovisade

översikter. I den ena av dessa återspeglas utvecklingen av det offentliga

forskningsstödet, medan den andra ger en bild av den svenska industriens

ekonomiska engagemang på forskningsfältet. Stat och näringsliv i vårt land

beraknas f.n. investera 1 ä 1,5 miljarder kr. per år i forskning och tekniskt

utvecklingsarbete. En internationell jämförelse ger vid handen, att de svenska

forskningsinvesteringarna ligger på hög nivå, ställda i relation till bruttonationalprodukten.

I översikten över industriens stöd åt forskningsverksamhet anges bl. a. hur de

anvisade beloppen fördelats på olika slag av forskning. Av de redovisade driftkostnaderna

under år 1963 — sammanlagt ca 625 milj. kr. — avsåg mer än

550 milj. kr. tekniskt utvecklingsarbete, dvs. ett forskningsarbete som nära

ansluter till den löpande produktionen. Av det återstående beloppet satsades

omkring 70 milj. kr. på tillämpad forskning, medan endast 3 milj. kr. användes

för grundforskning.

Grundforskningens betydelse för industriens tillämpade forskning och utvecklingsarbete

torde vara allmänt erkänd. I några länder, bl. a. Förenta staterna

— där en rad företag är av sådan storlek att de har möjlighet att i egna laboratorier

bedriva grundforskning på bred front — spelar näringslivet en väsentlig

roll for finansieringen av framför allt sådan grundforskning som har betydelse

for produktionen. I Sverige, där staten i helt annan utsträckning hittills påtagit

Sig det ekonomiska ansvaret för grundforskningen, har enligt tillgänglig statistik

ör ar 1963 endast ca 0,5% av industriens forskningsresurser satsats på dylik

forskning. Det är mot denna bakgrund angeläget, att man vid fördelningen av de

statliga forskningsanslagen särskilt beaktar de grundforskningsområden, på vilka

utvecklingen mom speceilla sektorer av vårt näringsliv baseras. Bevakningen av

de aktuella medelsbehoven sker fortlöpande genom de forskningsråd som särskilt

stöder experimentell forskning. I det följande avser jag att mera ingående beröra

tva frågor som är av intresse i detta sammanhang. Den ena av dessa gäller anskaffandet

av vårt lands första tandemaccelerator, den andra forskningsorganisationen

m.m. på databehandlingens område.

Parallellt med forskningens snabba utveckling expanderar den högre utbildningen

i okat tempo. Det kraftigt växande lärarbehovet vid de högre läroanstalterna

har fått till följd att det inom åtskilliga sektorer uppstått brist på

orskarutbildad personal. Detta nödvändiggör givetvis en noggrann hushållning

med tillgängliga personalresurser. Då tillgång på vetenskapligt skolad

arbetskraft ar en grundförutsättning för effektiv forskningsverksamhet, är det

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr hO år 1965

synnerligen angeläget att ökad utbildning av sådan arbetskraft kommer till

stånd. Av bl.a. rekryteringsskäl är forskarutbildningen koncentrerad till universiteten

och högskolorna, varför staten i detta avseende - liksom beträffande

Grundforskningen — har att bära det huvudsakliga ansvaret.

° Till följd av den f. n. knappa tillgången på forskarutbildad arbetskraft ar

det nödvändigt, att den disponibla personalen utnyttjas så ändamålsenligt som

möjligt. Det är därvid väsentligt att forskningsråden satsar på ökade materiella

resurser, bl.a. apparater. Ett av de effektivaste hjälpmedlen synes darvidlag

vara ökat utnyttjande av datamaskiner.

Inom olika delar av samhällslivet har användningen av datamaskiner kommit

att spela en allt mera framträdande roll. Det har tack vare dessa blivit möjligt

att angripa vetenskapliga problem, som tidigare varit oåtkomliga, och gamla

problemställningar kan numera belysas från nya utgångspunkter. Samtidigt som

nya fakta kan bearbetas har också forskningen kunnat bil noggrannare och mera

exakt än för bara några år sedan. Redan utforskade områden har blivit nya

forskningsobjekt genom de ökade möjligheter till jämförelser och materialbearbetningar

som databehandling erbjuder.

På grundval av ett betäkande avlämnat av ett expertrad knutet till statskontoret

har Kungl. Maj:t tidigare denna dag, på föredragning av chefen for finansdepartementet,

beslutit förelägga riksdagen förslag om upprättande av en statlig

datamaskinfond i syfte att åstadkomma en samordnad organisation av datamaskinverksamheten

vid universitet och högskolor. Förslag fore lgger a\en rån

vederbörande myndigheter om dels upprättande av särskilda datacentraler

jämte erforderlig organisation av servicepersonal, dels anordnande av utbildning

och forskning på databehandlingsområdet, dels anvisande av ytterligare medel

till kostnader för datamaskintid.

Vid bifall till det nyssnämnda förslaget om förstärkning av de högre läroanstalternas

datamaskinresurser vidgas förutsättningarna för forskningens utveckling

Statskontorets expertråd föreslog i sitt betänkande, åt un er en

femårsperiod fem datacentraler - en på varje universitetsort - skulle mrattas

med uppgift att svara för i första hand den löpande driften. Av dessa skulle

enligt förslaget centralen i Stockholm utrustas med eu datamaskin av sarskil

stor kapacitet - en s. k. A-maskin - avsedd att utnyttjas for mer omfattande

forskningsprojekt av forskare från hela landet. Enligt statskontoret borde administrationen

m. m. av denna maskin ske i samarbete mellan laroanstalterna i

Stockholm och försvarets forskningsanstalt. För centralerna i Uppsala, Lund,

Göteborg och Umeå föreslogs något mindre datamaskiner, s. k. B-maskmer.

Förslag till finansieringssystem och investeringsplan för datamaskinanskaffnmgarna

samt om upprättande på universitetsorterna av särskilda databehandlingsdelegationer

med samordnande uppgifter har tidigare denna dag redovisats av

chefen för finansdepartementet, varvid Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för budgetåret 1905/66 under ett särskilt investeringsanslag under sjunde huvud
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

titeln anvisa 10 milj. kr. för ändamålet. Detta är den första etappen i en datamaskinsatsning

av mycket betydande omfattning; den totala investeringen

beraknas komma att uppgå till närmare 50 milj. kr. t. o. m. budgetåret 1968/69.

Statskontoret har i en senare framställning föreslagit att tillkommande och

aven redan befintliga datamaskinanläggningar skall inordnas i ett enhetligt

kostnadstacknmgssystem. Vid Uppsala universitet är f. n. en anläggning av typ

CD S600 under installation i enlighet med Kungl. Majds bemyndigande den

18 december 1964. Denna anläggning förses med terminaler vid statskontoret

tekniska högskolan i Stockholm och lantbrukshögskolan. Därigenom finns sålunda

redan faktiskt underlag för upprättande av en datacentral i Uppsala.

tover denna har statskontoret föreslagit liknande centraler i Lund, Göteborg

och Umeå. Med utgångspunkt i dels den beslutade uppsalaanläggningen dels

den datamaskindrift som i övrigt redan förekommer på universitetsorterna,

dels de förslag i amnet som tidigare denna dag lagts fram av chefen för

mansdepartementet, förordar jag, att fr. o. m. den 1 juli 1965 en särskild datamaskmcentral

upprättas på var och en av universitetsorterna Uppsala, Lund,

Goteborg och Umeå. De högre utbildningsanstalternas i Stockholm behov av

datamaskmtid under de närmaste budgetåren torde kunna täckas genom nämnda

terminalanläggningar. En datacentral i Stockholm tillkommer vid den tidpunkt

då en A-maskin förläggs dit.

Enligt statskontoret bör i fråga om de föreslagna datacentralerna tillämpas

en sjalvforsorjnmgprmcip i huvudsaklig överensstämmelse med den som f n

galler för datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån. Detta innebär att

för varje budgetår eu särskild stat, omfattande dels utgifter, uppdelade på vissa

avlönings- och omkostnadsposter, dels särskilda uppbördsmedel, bestående i

ersättning for databearbetning m.m. fastställs. Avsikten är att kostnaderna för

datacentralen helt skall täckas genom avgifter för dess nyttjande, dvs. att centralen

skall var helt självförsörjande. Bl. a. till följd av att maskinen i någon

utsträckning kan komma att stå outnyttjad måste dock risken för underskott

eaktas vid fastställandet av den nämnda staten. För att erbjuda en möjlighet

till tackande av eventuella förluster anges därför av budgettekniska skäl i

c enna stat summan av utgiftsposterna överstiga de beräknade inkomsterna med

ett fingerat belopp av 1 000 kr. I enlighet härmed uppförs för varje budgetår

ett förslagsanslag med detta belopp, vilket får belastas med eventuella underskott

pa driften. Riktlinjer för denna typ av anslagskonstruktion drogs upp av

davarande chefen för finansdepartementet i prop. 1950:164 (s. 3) och godkändes

av riksdagen (SU 94, rskr 166).

Jag tillstyrker, att denna metod används för datacentralerna. Den föreslagna

anordningen mnebär väsentliga förenklingar i anslagsbevillningen och har vid

statistiska centralbyrån fungerat tillfredsställande. Utan att därmed föregripa

c en i prop. 1964: 50 aviserade omläggningen av riksstatsanslagen till universitet

och högskolor till att omfatta fakulteter i stället för läroanstalter finner jag det

i detta fall lampligare att i stället för ett särskilt anslag till varje universitets

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr \0 år 1965

datacentral föreslå ett gemensamt anslag för ändamålet. Jag anser mig sålunda

böra förorda, att under riksstatens åttonde huvudtitel för budgetåret 1965/66

uppförs ett förslagsanslag av 1 000 kr. med benämningen Universitetens datamaskincentraler.

Genom beslut den 5 februari 1965 medgav Kungl. Maj:t att för driften vid

den nämnda datamaskinanläggningen i Uppsala får tills vidare under budgetåret

1964/65 finnas anställda dels en driftchef och två byrådirektörer, alla med

arvodesbefattningar, dels den icke-ordinarie personal i övrigt som finns erforderlig.

Det av statskontorets expertråd beräknade personalbehovet vid universitetens

datacentraler har tidigare denna dag redovisats av chefen för finansdepartementet.

I expertrådets betänkande föreslogs som föreståndare för varje

datacentral en driftchef med placering i lönegrad Be 1. Övrig för organisationen

erforderlig personal borde enligt betänkandet tills vidare vara arvodesanställd

för att lönerna skulle kunna anpassas till det allmänna arbetsmarknadsläget.

Expertrådets förslag synes väl underbyggt. Enligt min mening bör dock till att

börja med endast datacentralen i Uppsala ställas under ledning av en driftchef.

Denne bör, som rådet förordat, uppföras i personalförteckning under det nyss

föreslagna anslaget till universitetens datacentraler med placering i lönegrad

Be 1. Mot den sålunda föreslagna lönegradsplaceringen har vederbörande personalrepresentanter

förklarat sig inte ha någon erinran. Jag förordar alltså, att

fr. o. m. den 1 juli 1965 inrättas en tjänst som driftchef i lönegrad Be 1 vid

Uppsala universitets datamaskincentral. I övrigt bör personalstyrkan vid de

fyra datacentralerna anpassas efter de behov som framkommer vid driften, i

överensstämmelse med det system som f. n. tillämpas vid statistiska centralbyråns

datacentral. Den extra ordinarie personal vid universitet och högskolor,

som f. n. utnyttjas för datamaskindrift och som avlönas från vederbörande läroanstalts

avlöningsanslag — enligt vad jag inhämtat en forskningsingenjör i lönegrad

Ae 21 och en maskinoperatör i lönegrad Ae 11 vid Lunds universitet, en

institutionstekniker i lönegrad Ae 10 vid tekniska högskolan i Stockholm samt

en laboratorieingenjör i högst lönegrad Ae 15 vid Chalmers tekniska högskola

— bör i samband med att datacentralerna inrättas överföras till den för centralerna

gemensamma personalstaten. Motsvarande tjänster på respektive läroanstalts

personalstat bör därvid indragas. Kungl. Maj:t bör äga vidtaga de

övriga åtgärder, som övergångsvis kan komma att erfordras i samband med

genomförandet av den nya personalorganisationen. Åt statskontoret bör uppdragas

att, efter hörande av expertrådet, ytterligare överväga frågor sammanhängande

med driftchefens åligganden.

Jag övergår härefter till att behandla föreliggande förslag om anordnande av

utbildning i informationsbehandling m. m.

Ur den tillämpade matematiken har utvecklats en specialdisciplin, den numeriska

analysen. Detta ämne, som i dag är ett etablerat forskningsfält, kan ingå

som examensämne i akademiska examina. Den första topptjänsten för ämnet

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition nr JjO år 1965

tillkom år 1955, då en laboratur inrättades vid Lunds universitet. Under 1960- talet har inrättats två professurer, en laboratur och tre universitetslektorat, alla

vid de tekniska högskolorna, varjämte Kungl. Maj:t i prop. 1965: 1 (bil. 10

s. 526) föreslagit ytterligare ett universitetslektorat vid tekniska högskolan i

Lund fr. o. m. den 1 januari 1966. Tilldelning av lärarkrafter för undervisning

i numerisk analys vid filosofisk fakultet sker genom den s. k. universitetsautomatiken.

Genom tillkomsten av datamaskiner har — som jag utvecklat i det föregående

— nya områden öppnats för forskning och möjligheter uppstått till ny

bearbetning av tidigare forskningsresultat. I anslutning härtill har dels en av

förutvarande universitetskanslern tillkallad kommitté, kommittén för akademisk

utbildning i administrativ databehandling, dels ett expertråd knutet till

statskontoret lagt fram förslag till en ny utbildning samt till vissa nya högre

lärartjänster. Därutöver har en arbetsgrupp inom nyssnämnda expertråd föreslagit

bl. a. ett antal nya högre tjänster för ämnet numerisk analys. I ett eget

förslag har slutligen universitetskanslersämbetet med vissa tillägg sammanfattat

det samlade materialet i ämnet. Kanslersämbetets framställning utmynnar

i förslag om införande av ett nytt examensämne, benämnt informationsbehandling

— med alternativa inriktningar mot numerisk analys eller administrativ

databehandling — samt inrättande av en rad tjänster i informationsbehandling

ävensom nya benämningar på samtliga befintliga tjänster i numerisk analys.

De framlagda förslagen och de över kommittébetänkandet avgivna remissyttrandena

ger vid handen att ett klart behov av utbildning inom administrativ

databehandling föreligger. Den omfattning och inriktning som skisserats i förslagen

ger dock enligt min mening inte en tillräckligt klar bild i fråga om ämnesavgränsningen

och forskningens tänkta innehåll. I det följande kommer jag att

föreslå att ett antal professurer skall inrättas för ämnesområdet informationsbehandling.

Därvid föreslås två tillkomma genom omvandling av befintliga

laboraturer i numerisk analys, av vilka f. n. en är vakant.

Med hänsyn till de förhandenvarande oklarheterna finner jag det lämpligt

att man för de nya och eventuellt ledigblivande tjänsterna, innan åtgärd för

tjänsternas ledigförklarande vidtages, föranstaltar om utredning angående tjänsternas

inriktning. Det bör därefter ankomma på universitetskanslersämbetet att,

efter hörande av det tidigare nämnda expertrådet, fastställa sådan precisering.

Om utredningen leder till att professurerna bör erhålla andra benämningar än

dem som nu föreslagits, bör det ankomma på Kungl. Maj :t att — efter hörande

av kanslersämbetet — fastställa såväl benämningar av dessa tjänster som eventuellt

ändrade benämningar av de befintliga professurerna och universitetslektoraten

i numerisk analys (numeriska beräkningsmetoder) vid de tekniska högskolorna

samt vidtaga de åtgärder i övrigt som de föreslagna benämningarna

kan komma att föranleda. Med hänvisning till vad jag nu sagt anser jag mig i

detta sammanhang böra förorda endast, att tre professurer avsedda för det nya

området inrättas fr. o. m. den 1 juli 1965. Kanslersämbetets förslag till placering

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965

vid läroanstalt av de nya professurerna finner jag ändamålsenligt. Av dessa bör

sålunda en vara förlagd till Uppsala universitet och en till tekniska högskolan i

Stockholm. Beträffande ifrågavarande professurer föreslår jag att Kungl. Maj:t

inhämtar riksdagens bemyndigande att få fastställa benämningar. Vid inrättande

av professuren i Stockholm torde den befintliga, f. n. vakanta laboraturen i

numerisk analys vid tekniska högskolan böra indragas. Den tredje professuren

bör bli placerad vid Lunds universitet och tillkomma genom omvandling av den

vid denna läroanstalt befintliga laboraturen i numerisk analys. Med hänsyn till

att innehavaren av den nuvarande laboraturen, filosofie doktorn Carl Erik Fröberg

— som av kanslersämbetet föreslagits bli förste innehavare av nu ifrågavarande

professur — av sakkunniga förklarats kompetent till professur i numerisk

analys synes den nya professuren böra avse detta ämne. Jag avser att i

annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att till förste innehavare av en professur

i numerisk analys vid Lunds universitet utnämna och förordna Fröberg.

Enligt min mening bör sålunda en av de nyss förordade professurerna inrättas

vid tekniska högskolan i Stockholm. Detta innebär, att nämnda högskola vid

vilken redan finns en professur i numerisk analys — kommer att i sin personalförteckning

ha två professurer med anknytning till databehandlingsområdet. Jag

finner det väl motiverat att utbildningen och forskningen i Stockholm på detta

sätt ges en särskild tonvikt, med hänsyn till att landets datamaskinverksamhet

i stor utsträckning är koncentrerad till huvudstaden och att även den tidigare

nämnda s. k. A-maskinen kommer att placeras där. Det synes naturligt, att den

förordade nya professuren i Stockholm får en annan inriktning än mot numerisk

analys. I detta sammanhang vill jag erinra om det stora behovet av utbildning i

administrativ databehandling inom samhälls- och företagsvetenskaperna.

Den utbildning som erfordras inom området för automatisk databehandling

_ ADB — kan förutses bli av flera slag. Det föreligger ett kvantitativt stort

behov av praktiskt inriktad fackutbildning i ADB. Sasom ADB-utbildningssakkunniga

anfört i sitt remissyttrande, synes det inte nödvändigt, att denna utbildning

anordnas i form av reguljär lågstadieundervisning vid universiteten och

högskolorna. I stället kan den med fördel meddelas inom ramen för en postgymnasial

icke-akademisk kurs och syfta huvudsakligen till yrkesutbildning för praktiska

arbetsuppgifter inom ADB-området. ADB-utbildningssakkunniga väntas

enligt vad jag inhämtat framlägga förslag i ämnet under loppet av innevarande

år. Vidare föreligger ett behov av allmänt orienterande utbildning i ADB för såväl

studenter som forskare i ett stort antal ämnen. Det år av vikt att kännedom

sprids om detta hjälpmedel och att en elementär undervisning i dess handhavande

meddelas. Ansvaret för denna utbildning — som bör anordnas vid

universitet och högskolor — bör enligt min mening åvila en för hela området

central, gemensam institution på varje universitetsort. Utbildningen bör kunna

vara både generell och mera specialiserad, i sistnämnda fall med särskild inriktning

på något givet ämne, t. ex. företagsekonomi. Omfattningen av denna utbildning

torde komma att variera mellan olika ämnesområden. Man torde böra

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr Jt0 år 1965

räkna med ett starkt ökat behov av utbildning inom sådana ämnesgrenar som

f. n. inte i någon större utsträckning ingår i ämnet numerisk analys, exempelvis

administrativ databehandling. Slutligen är det i hög grad angeläget, att utbildning

anordnas i syfte att få fram specialister, som kan vidareutveckla tekniken

vid användandet av ADB och bland vilka lärarna och forskarna inom den

snabbt expanderande databehandlingssektorn kan rekryteras. Forskarutbildningen

bör naturligen knytas till de nya professurerna.

Undervisninguppgifterna inom administrativ ADB synes tills vidare vad gäller

universitet och högskolor komma att i varje fall under ett initialskede bli

jämförelsevis elementära. Då dessutom rekryteringsläget enligt min uppfattning

är oklart, anser jag mig inte kunna tillstyrka kanslersämbetets förslag att ordinarie

universitetslektorat redan nu skall inrättas. Frågan om ändrad benämning

av befintliga lektorat i numerisk analys bör som jag förut framhållit anstå i avvaktan

på nytt förslag från kanslersämbetet. Den akademiska utbildningen i

administrativ ADB bör organisatoriskt knytas till ett- och tvåbetygsundervisningen

i numerisk analys och stå öppen för studerande även i annat ämne. För

att det undervisningsbehov som beräknas uppstå skall kunna tillgodoses bör

regler motsvarande dem som gäller för tilldelning av lärarkrafter i ämne inom

filosofisk fakultet — den s. k. universitetsautomatiken — tillämpas. Därvid bör

prövas, om inte undervisningen skall kunna bestridas av — förutom extra

universitetslektorer, assistenter m. m. — även arvodesanställda lärare efter mönster

från de tekniska högskolorna. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar

riksdagens bemyndigande att för ifrågavarande utbildningsområde få — oavsett

fakultet — tillämpa regler motsvarande dem som gäller för lärartilldelning i

ämnen inom filosofisk fakultet. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om

dels erforderlig ändring i nu gällande organisationsplan för numerisk analys

vid universitetet i Lund, dels organisationsplaner (motsvarande) för övriga

universitetsorter. I de fall där medel för kurser på dessa områden redan finns

anvisade inom ramen för ordinarie undervisningsanslag bör detta beaktas vid

lärartilldelningen.

Samtliga institutioner för informationsbehandling bör — såsom jag redan

framhållit — vara gemensamma för alla högre läroanstalter på respektive universitetsorter.

Vad avser institutionen i Stockholm blir den rent lokalmässiga

förläggningen en fråga av praktisk natur, där hänsyn bör tagas till den pågående

utbyggnaden i Frescati. Det ankommer på lokal- och utrustningsprogramkommittén

för universitetet och högskolorna i Stockholm att inom ramen för de åt

kommittén givna allmänna direktiven bereda denna fråga och till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag till definitiv förläggning av institutionen.

Såväl expertrådet som kanslersämbetet har vidare föreslagit att beslut redan

nu skall fattas om inrättande av en professur i informationsbehandling vid Umeå

universitet fr. o. m. den 1 juli 1967. Jag ansluter mig i princip till detta förslag

men finner att frågan tills vidare bör anstå intill dess ämbetet i enlighet med

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr JO år 1965

vad jag anfört i det föregående fastställt professurens inriktning och närmare

preciserat benämningen av densamma.

Mina förut framlagda förslag till nya professurer får vissa ytterligare kostnader

till följd. Sålunda bör medel beräknas för 2 500 assistenttimmar för forskning

och allmänt institutionsarbete, varav 1 000 för var och en av de båda

professorerna vid universitetet i Uppsala och tekniska högskolan i Stockholm

samt 500 med anledning av förslaget om omvandling av en laboratur till professur

vid universitetet i Lund. Vidare beräknar jag med anledning av kanslersämbetets

förslag medel för tre biträdestjänster, av vilka en med placering i

lönegrad Ae 9 avses för professuren vid tekniska högskolan i Stockholm och de

båda andra — i lönegrad Ae 9 respektive Ae 7 — för uppsalaprofessuren. Slutligen

beräknar jag ett belopp av 100 000 kr. för materiel- och bokanskaffning

samt konferenser. Vad avser eventuella kostnader för ytterligare utrustning

m. m. finner jag liksom kanslersämbetet att dessa bör kunna täckas inom ramen

för befintliga anslag.

Vid bifall till mina förslag med avseende på databehandlingsutbildningen uppkommer

ett ökat medelsbehov av sammanlagt i runt tal 270 000 kr., varav for

avlöningar ca 170 000 kr. och för materiel, bokinköp samt konferenser

100 000 kr. Jag förordar, att i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppförs ett

förslagsanslag av 270 000 kr., benämnt Vissa kostnader för utbildnings- och

forskningsorganisationen på databehandlingsområdet, Av praktiska skal bor

emellertid kostnaderna för avlöningar — till vilka dessutom bor laggas de

ytterligare kostnader som föranleds av mitt förslag om utvidgad tillämpning

av den s. k. universitetsautomatikens regler — bestridas från ifrågakommande

läroanstalters anslag för detta ändamål, vilka anslag härigenom kan komma att

belastas med högre belopp än som beräknats i statsverkspropositionen. Det av

mig här förordade anslaget kommer i fråga om dessa kostnader att fungera som

ett s. k. täckningsanslag för riksstaten. Kostnaderna för materiel m. m. bör däremot

bestridas från det förordade anslaget.

Riksstatsanslaget till kostnader för datamaskintid är — som nämnts i det föregående

_ för innevarande budgetår uppfört med 2,5 milj. kr. Ifrågavarande

anslag är uppfört förslagsvis. Det bör för riksdagens kännedom anmälas, att

Kungl. Maj:t genom beslut tidigare denna dag mcdgett att ifrågavarande anslag

får belastas med 1 450 000 kr. utöver det i riksstaten beräknade beloppet.

Av tillgängliga redovisningar framgår, att även avnämare utanför ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde i en del fall tilldelats maskintid, för vilken

kostnaderna bestritts med anlitande av åttonde huvudtitelns datamaskintidsanslag.

Detta förhållande visar att vissa avgränsningsfrågor beträffande utnyttjandet

av anslaget kan uppstå. Inte minst gäller dessa avgränsningsproblem

forskningsrådens dataverksamhet. Jag finner det därför böra uppdragas åt

statskontoret att i samråd med universitetskanslersämbetet närmare utreda

frågan om anslagets utnyttjande och därefter till Kungl. Maj:t inkomma med

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 40 år 1965

de förslag som utredningen kan föranleda. Särskilt bör därvid uppmärksammas

redovisningen av de kostnader för datamaskintid som helt eller delvis avser

forskningsrådsprojekt.

För nästa budgetår bör dock nuvarande praxis alltjämt tillämpas. Detta innebar

en icke oväsentlig avlastning av forskningsrådsanslagen, eftersom åtskillig

datamaskintid avser projekt som är förlagda till universiteten och högskolorna

men finansieras av råden. Enskilda forskare utanför de högre läroanstalterna

bör alltså övergångsvis även under budgetåret 1965/66 kunna tilldelas datamaskintid

över förevarande anslag.

I likhet med statskontoret finner jag en kraftig höjning av anslaget erforderlig

och förordar att detsamma för nästa budgetår uppförs med 10 milj. kr.

Forskningen på högenergifysikens område utvecklas f. n. i snabb takt. I särskilt

hög grad gäller expansionen elementarpartikelfysikens teori. De experimentella

hjälpmedel som krävs för fortsatta framsteg på detta fält — i första hand

högenergiacceleratorer med tillhörande detektor- och databehandlingsutrustning

måste i anslutning härtill inriktas mot allt högre energier och allt mera avancerad

prestationsförmåga. Inom atomforskningsrådets acceleratorkommitté

utreds f. n. ett flertal vetenskapligt och ekonomiskt mycket omfattande projekt

på området. Kommittén har dock redan på ett tidigt stadium av sitt arbete —

i ett delbetänkande — ansett sig böra tillstyrka, att en lågenergiaccelerator av

den typ som i en framställning från förutvarande universitetskanslern föreslagits

bli placerad vid fysiska institutionen i Uppsala — en s. k. tandem van de Graaffaccelerator

— skall anskaffas.

Tandem van de Graaff-acceleratorn innebär en utveckling av en tidigare

konstruerad typ av generator, den enkla van de Graaff-acceleratorn, vilken

genom möjligheten till acceleration i ett steg med hjälp av hög spänning bidragit

till att fora den karnfysikaliska forskningen framåt. Den äldre acceleratortypen

har varit i bruk sedan början av 1930-talet. I Sverige finns f. n. fem sådana

äldre maskiner, bl. a. vid Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola.

Genom tillkomsten av en tandemgenerator har nya vägar öppnats för den aktuella

forskningsgrenen, då det därigenom blivit möjligt att accelerera partiklar i två

steg.

Vid fysiska institutionen i Uppsala har den kärnfysikaliska forskningen en

särskilt framskjuten och internationellt uppmärksammad ställning. Som

framhållits i det vid kanslersämbetets framställning fogade betänkande, som

utarbetats inom denna institution, skulle den nya maskinen vara av utomordentlig

betydelse för den där bedrivna verksamheten med dess specialinriktning

på precisionsspektroskopien av kärnfysiken. Enligt vad jag erfarit finns f. n.

i hela världen endast omkring 40 tandem van de Graaff-acceleratorer i bruk

vid olika institutioner och laboratorier. Av dessa är ett tiotal placerade i VästEuropa.

Det är enligt min mening angeläget att en generator av tandemtyp så

snart som möjligt kan anskaffas för att ställas till de svenska forskarnas för
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr hO år 1965

fogande. Ifrågavarande maskin bör därvid som kanslersämbetet föreslagit forläggas

till fysiska institutionen i Uppsala. Maskinen, som kostnadsberäknats

till i runt tal 8 milj. kr. exklusive erforderliga byggnadsåtgärder, bör emellertid

inte vara förbehållen endast den vid denna institution bedrivna forskningen utan

ha karaktären av en för universitet och högskolor gemensam anläggning, disponibel

för forskarutbildning samt för forskning vid andra universitet och högskolor.

Med hänvisning till det anförda och till de beräkningar som gjorts angående

medelsbehovet för nästa budgetår anser jag mig böra förorda, att under åttonde

huvudtiteln i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppförs ett särskilt reservationsanslag,

benämnt Tandem van de Graaff-accelerator vid Uppsala universitet, av

3,8 milj. kr. Medel för ändamålet bör emellertid enligt min mening endast under

nästa budgetår anvisas från nyssnämnda anslag. Med hansyn till att utrustningsnämnden

för universitet och högskolor enligt min mening bör biträda vid

upphandlingen och andra frågor i samband med acceleratorns installation, bor i

fortsättningen en särskild kostnadsram för acceleratorn uppföras i den utrustningsplan,

som vid riksdagens bifall till Kungl. Majtts i prop. 1965:1 (bil. 10

s. 624) framlagda förslag kommer att reglera vissa utgifter under servationsanslaget

Inredning och utrustning av lokaler vid universitetet, högskolor m. m. Det

ankommer på lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet i Uppsala

att till utrustningsnämnden inkomma med förslag i detta hänseende.

I fysiska institutionens betänkande har lagts fram vissa förslag även beträffande

erforderlig personal och driftkostnader vid acceleratoranläggnmgen. Jag

anser mig inte böra redan nu taga ställning i dessa frågor. Ifrågavarande kostnader

synes tills vidare böra bestridas från det i det följande behandlade anslaget

till atomforskning.

I detta sammanhang bör anmälas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 26

februari 1965 uppdrog åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering fram t. o. m.

färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning,

av nybyggnad för ett accelerationslaboratorium vid universitetet i Uppsala

jämte tillhörande försörjningsåtgärder samt att därefter underställa ärendet

Kungl. Maj :ts förnyade prövning. I en vid nämnda beslut fogad promemoria,

vars innehåll skall beaktas vid projekteringen, uttalades att lokalprogram för

en påbyggnad med fyra till fem våningar över laboratoriet — som till större

delen skall förläggas under markytan — skyndsamt bor utarbetas av lokal- och

utrustningsprogramkommittén för universitetet i Uppsala efter samråd med

1963 års universitets- och högskolekommitté samt överlämnas till byggnadsstyrelsen.

Styrelsen bör enligt promemorian på grundval av lokalprogrammet

utarbeta förslag till byggnadsprogram och underställa detsamma Kungl. Maj:ts

provning så snart, att''laboratoriet och påbyggnaden kan projekteras och utföras

som ett enda byggnadsföretag.

Kostnaderna för lokalerna för acceleratorlaboratoriet har av byggnadsstyrelsen

uppskattats till ca 4,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Beträffande

kostnaderna vill jag framhålla, att ställning till dessa torde få tagas först sedan

5 _ Bihan till riksdagens protokoll 1065. 1 sand. Nr J,0

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 40 år 1965

byggnadsstyrelsen färdigställt huvudhandlingar, innefattande tillförlitliga kostnadsberäkningar

för företaget. Byggnadsfrågan torde sålunda få redovisas på

nytt för riksdagen, när förslag om medelsanvisning för byggnadsarbetenas påbörjande

kan framläggas.

Av det offentliga forskningsstödet i vårt land ställs en växande andel till de

statliga forskningsrådens förfogande. Genom ett dussintal sådana råd och statIiga

forsknmgsfonder kanaliseras f. n. närmare 100 milj. kr. om året till de enskilda

forskarna. I den förut omtalade OECD-rapporten om den svenska forskningspolitiken

uppmärksammades bl. a. den rådande splittringen av ansvaret

for medelsfördelningen. Detta har föranlett forskningsberedningens sekretariat

att x en särskild promemoria ta upp frågorna om de organisatoriska formerna

tor forskningsrådens verksamhet samt om rådens inbördes samarbete

I promemorian berörs bl. a. möjligheterna till sammanslagning av det naturvetenskapliga

forskningsrådet och atomforskningsrådet. Enligt min mening

talar starka skal för en sådan åtgärd; bl. a. skulle bidragsbehoven inom hela

det naturvetenskapliga forskningsfältet — inklusive den fysikaliska forskningen

komma att provas av ett enda råd. Remissbehandlingen av promemorian ger

eme ertid en splittrad bild. Tanken på en sammanslagning har vunnit stöd på

liera hall. Av yttrandena från de berörda forskningsråden och de matematisknaturvetenskapliga

fakulteterna framgår emellertid, att dessa instanser anser

en sammanslagning av de båda råden f. n. inte böra komma till stånd, varför jag

inte ar beredd att nu framlägga förslag om sammanslagning. Jag utgår emellertid

från att de berörda forskningsråden på nytt överväger frågan om en sammanslagning

inom en snar framtid.

Beträffande de i promemorian berörda frågorna om den skogliga forskningen

avser chefen för jordbruksdepartementet att senare föreslå Kungl. Maj:t att låta

narmare utreda förutsättningarna och formerna för stödet till denna forskningsgren.

&

Forskningrådens inbördes samverkan sker i dag genom en samarbetsdelegation,

x vilken ingår ordförande och sekreterare i dels de råd som hör till ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, dels jordbrukets forskningsråd och

statens tekniska forskningsråd. I nämnda promemoria redovisas vissa förslag

till omorganisation av samarbetsdelegationen, vilka genomgående syftar till

att ge delegationen vidgade funktioner och förbättrade resurser. Vidare skulle

till delegationen knytas ytterligare forskningsstödjande organ. Remissinstanserna

tillstyrker allmänt viss förstärkning av den nuvarande delegationens resurser.

Däremot accepterar endast ett mindre antal instanser tanken på en

fastare uppbyggd samarbetsnämnd för råden. Med hänsyn härtill finner jag

att det f.n. inte föreligger förutsättningar för inrättande av ett fast samarbetsorgan

med fixerade arbetsuppgifter. Jag räknar därför med att samarbetsdelegationen

tills vidare kommer att bestå i sin nuvarande form. Forskningsutvecklingen

i sig själv torde emellertid medföra, att allt flera frågor kommer att

beröra mer an ett forskningsråd, något som naturligen leder till ökat behov av

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

samverkan. Enligt vad jag erfarit pågår redan inom samarbetsdelegationen diskussioner

som syftar till en effektivering av samarbetet mellan laden.

Beträffande forskningsrådens resurser för nästa budgetår vill jag — vad avser

jordbruksforskning respektive teknisk forskning i samråd med cheferna för jordbruks-

och handelsdepartementen — framhålla följande.

Den kraftiga förstärkning av forskningsrådens anslag som ägt rum under de

senaste åren bör enligt min mening fortsätta även under det kommande budgetåret.

Härigenom kommer råden att få möjlighet att möta de stegrade krav

från forskarnas sida på bl. a. teknisk personal, materiel och apparater, som den

snabba utvecklingen på forskningens område framkallar. I anslutning till vad

jag nyss anfört rörande kostnaderna för forskning med utnyttjande av datamaskiner

vill jag erinra om att forskningsråden under budgetåret 1963/64 bidragit

till finansieringen av enskilda forskares dataprojekt med ca 1 milj. kr.

Såsom jag redan framhållit torde dylika kostnader i varje fall under budgetåret

1965/66 i viss utsträckning kunna avlastas råden.

Vid avvägningen av anslagsfördelningen mellan de olika forskningsråden

har jag tagit hänsyn till bl. a. den successiva minskning av bidragen till svenska

forskare från skilda forskningsorgan i Förenta staterna, som av huvudsakligen

valutatekniska skäl ägt rum under de senaste åren och som kan vantas fortsätta

även under nästa budgetår. Med anledning av detta medelsbortfall torde allt

större anvisningar komma att krävas från främst anslaget till medicinsk forskning

men även anslagen till naturvetenskaplig, teknisk och agrikulturell forskning.

Vad gäller anslaget till medicinsk forskning krävs väsentligt ökade resurser

bl. a. för att den biologiska grundforskningens resultat skall kunna omsättas

i tillämpad medicinsk forskning. Vidare bör den utveckling av den medicinska

dokumentationsverksamhet som inleddes under förra året fortsätta. Inom

ramen för den allmänna anslagsuppräkningen kommer jag att föreslå inrättande

av ytterligare tre forskargrupper, varav två försvarsmedicinska och en allmänmedicinsk.

De båda försvarsmedicinska grupperna är avsedda för brännskadeforskning

respektive experimentell psykologi. Den allmänmedicinska, som blir

den första i sitt slag, avses för klinisk koagulationsforskning. I anslutning till

dessa förslag kommer jag att förorda inrättande av en professur vid sistnämnda

forskargrupp — och två laboraturer. Samtliga dessa tjänster avses bli

knutna till det medicinska forskningsrådet.

Beträffande anslaget till naturvetenskaplig forskning bör noteras, att vissa

långsiktiga internationella forskningsprojekt särskilt belastar detta anslag. Bland

sådana projekt bör nämnas den europeiska organisationen för astronomisk forskning

rörande södra stjärnhimlen (ESO). För nästa budgetår räknar jag med

att rådet — inom ramen för tillgängliga medel — prövar behovet av en svensk

insats under den s. k. internationella hydrologiska dekaden. De internationella

projekten liksom den snabba — och utomordentligt väsentliga — forskningsutvecklingen

inom cellbiologien och den organiska kemien föranleder mig att.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Jf0 år 1965

förorda en väsentlig ökning av anslaget till naturvetenskaplig forskning. Vid

beräkningen av anslaget till jordbruksforskning bör särskild hänsyn tagas till

de krav som vissa omfattande undersökningar på biocidområdet kommer att

ställa.

Det statliga stödet till teknisk-naturvetenskaplig forsknings-, utvecklingsoch

exploateringsverksamhet har under senare år genomgått en betydande expansion.

Sålunda beslöt riksdagen år 1961 att inrätta två fonder, Malmfonden

och Norrlandsfonden, vilka tilldelades 10 resp. 15 milj. kr. för år under en

femårsperiod. Malmfonden skall i första hand utgöra en strategisk reserv på

forsknings- och utvecklingsarbetets område och stödja främst projekt med

omedelbar industriell anknytning. Norrlandsfonden har liknande uppgifter beträffande

speciellt Norrland, främst Norrbottens län. Vidare beslöt 1964 års

riksdag att inrätta ett institut för nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR)

med uppgift att lämna finansiellt stöd i syfte att föra fram forskningsresultat

och uppfinningar till industriell produktion. INFOR tilldelades 20 milj. kr. Därtill

kommer att tekniska forskningsrådets anslag ökat kraftigt. Sålunda har

anslaget till teknisk forskning fördubblats på två år från 6,5 milj. kr. 1962/63

till 13,2 milj. kr. 1964/65.

Beträffande arbetsfördelningen mellan tekniska forskningsrådet, Malmfonden,

Norrlandsfonden, stiftelsen för exploatering av forskningsresultat (EFOR) och

INFOR uttalade sig chefen för handelsdepartementet i fjol i samband med

anmälan av frågan om inrättande av INFOR (prop. 1964:96). Tekniska forskningsrådets

uppgifter angavs därvid huvudsakligen avse forskning och sådant

utvecklingsarbete som gränsar till forskning. Uppgifter inom innovationsförloppets

senare delar ankom däremot på de övriga organen.

Vidare bör anmälas att chefen för handelsdepartementet efter bemyndigande

den 18 december 1964 tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om organisation

av och statligt stöd åt industriell teknisk forskning. Åt dessa sakkunniga

har uppdragits att pröva — förutom frågor i samband med branschforskning_

ä,ven frågan om uppdragsforskning och hur forskningsresurserna vid vissa statliga

institutioner på bästa sätt kan utnyttjas inom kollektiv industriforskning

och uppdragsforskning, liksom även möjligheterna att ställa lämpliga forsknmgslokaler

och därtill knuten service till förfogande för sådan forskning.

I direktiven sägs att de sakkunniga bör pröva frågor i samband med uppdragsforskning

efter samråd med industriens organisationer och tekniska forskningsrådet.

Vad galler anslaget till teknisk forskning finner jag, att kostnader för bl. a.

utvidgad verksamhet med teknisk information och dokumentation bör kunna

bestridas inom ramen för detta anslag.

I samband med avvägningen av forskningsrådens förvaltningsanslag har beaktats,

att Kungl. Maj:t i prop. 1965: 1 (bil. 10 s. 565) under anslaget till ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden föreslagit, att de kostnader i samband

med sakkunnigförfarande vid tillsättning av särskilda forskartjänster samt

professors- och laboratorstjänster vid forskargrupper, som hittills belastat forsk
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr AO år 1965

ningsrådens förvaltningsanslag, i fortsättningen bör belasta det särskilda anslaget

till ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden.

Jag övergår härefter till att redovisa mina medelsberäkningar under respektive

anslag.

Medicinsk forskning. I riksstaten för innevarande budgetår är

uppförda två anslag till statens medicinska forskningsråd, det ena ett förslagsanslag

av 1 213 000 kr. till förvaltningskostnader, det andra ett reservationsanslag

av 12 360 000 kr. till medicinsk forskning. Under förvaltningsanslaget

har upptagits dels 347 000 kr. till förvaltningskostnader i egentlig mening, dels

866 000 kr. till de fyra försvarsmedicinska forskargrupper, som inrättats genom

beslut av dels 1963 års riksdag (prop. 1963: 74, SU 85, rskr 212), dels 1964 års

riksdag (prop. 1964: 69, SU 109, rskr 247).

Statens medicinska forskningsråd har i förslagen till anslag för nästa budgetår

under förvaltningsanslaget, medelsanvisningen till försvarsmedicinska forskargrupper,

hemställt, att den försvarsmedicinska forskningsorganisationen måtte

förstärkas med ytterligare två forskargrupper, avsedda för forskning inom områdena

brännskadeforskning och experimentell psykologi.

Vidare har rådet under förvaltningsanslaget hemställt om en särskild medelsanvisning

till allmänmedicinska forskargrupper för inrättande fr. o. m. budgetåret

1965/66 av en forskargrupp inom området klinisk koagulationsforskning.

Forskningsrådets förslag om inrättande av tva nya försvarsmedicinska forskargrupper

finner jag utgöra en viktig uppföljning av det utbyggnadsprogram som

försvarsmedicinska forskningsutredningen förordade i sitt betänkande »Försvarsmedicinsk

forskning i totalförsvaret» (SOU 1962: 34 s. 175 o. 177). Vidare

anser jag i likhet med rådet det vara motiverat, att de tryggare anställningsförhållanden

som gäller för befintliga försvarsmedicinska forskargrupper utvidgas

till att omfatta även allmänmedicinska forskargrupper. Gentemot rådets

förslag rörande de nämnda forskargruppernas sammansättning har jag inte haft

anledning till annan erinran än att jag funnit modifikationer påkallade med

avseende på lönegradsplaceringen av vissa tjänster. Jag förordar, att fr. o. m.

nästa budgetår inrättas ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper och

en allmänmedicinsk forskargrupp med den sammansättning följande tablå ut
-

visar.

Tjänster

Brännskade-

forskning

Experimentell

psykologi

Klinisk ko- agulations- forskning

1

Laborator i Be 1 ......................

i

1

Forskningsassistent i Ae 21 ............

Laboratorieingenjör i högst Ae 15 ......

i

1

Laboratorieassistent i Ae 12 ............

1

Laboratorieassistent i högst Ae 10 ......

i

1

1

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Vid bifall till förslaget om inrättande av en forskargrupp i experimentell

psykologi bör medel till en tjänst som psykolog i lönegrad Ag 25 vid den

befintliga flygmedicinska forskargruppen icke längre beräknas.

Till första innehavare av den extra ordinarie professuren i klinisk koagulationsforskning

bör utan ansöknings- och sakkunnigförfarande utses docenten

Inga Marie Nilsson. Vidare bör till första innehavare av de extra ordinarie

laboratorstjänsterna — utan ansöknings- och sakkunnigförfarande — utses i

brännskadeforskning docenten Gösta Arturson samt i experimentell psykologi

docenten Marianne Frankenhaeuser.

Ett genomförande av de av mig framlagda förslagen medför en ökning av

avlöningskostnaderna med 250 000 kr.

Vid anmälan i prop. 1965:1 (bil. 2) av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor har chefen för civildepartementet föreslagit uppflyttning i lönegrad av

bl. a. en tjänst vid den na valmedicinska gruppen. Jag beräknar här för förslagets

genomförande erforderliga medel. I övrigt räknar jag inte med andra förändringar

än sådana av automatisk natur.

För avlöningar till personal vid försvars- och allmänmedicinska forskargrupper

beräknar jag — med anledning av vad jag här förordat — ett medelsbehov

för nästa budgetår av (866 000 + 360 000 — ) 1 226 000 kr.

Som jag tidigare redovisat har rådet under förvaltningsanslaget, medelsanvisningen

till förvaltningskostnader, för budgetåret 1965/66 hemställt om en höjning

med 83 000 kr. Jag förordar för min del en höjning med 26 000 kr., avsedd

att täcka sådana kostnadsökningar som betingas av den allmänna pris- och

löneutvecklingen. Medelsbehovet för nästa budgetår för egentliga förvaltningskostnader

beräknar jag till (347 000 + 26 000 =) 373 000 kr.

Förslagsanslaget Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader bör

sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras med (1 213 000 -f 360 000 -f 26 000 =)

1 599 000 kr.

Under anslaget till medicinsk forskning har rådet — såsom framgått av redogörelsen

i det föregående — föreslagit en i det närmaste fördubblad medelsanvisning.

Jag förordar för min del en höjning av nuvarande anslag med

3 440 000 kr.

Reservationsanslaget Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning

bör sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras med (12 360 000 -)- 3 440 000 —)

15 800 000 kr.

Humanistisk forskning. Statens humanistiska forskningsråd har,

som jag tidigare anfört, i sina förslag till anslag för nästa budgetår hemställt om

en höjning av medelsanvisningen till humanistisk forskning — nu 2 826 000 kr.

— med 822 000 kr. För egen del förordar jag, att förevarande anslag uppräknas

med 694 000 kr. Inom ramen för denna anslagshöjning beräknar jag medel för

ytterligare en kontorist i lönegrad A 9 med halvtidstjänstgöring.

Till humanistisk forskning bör för budgetåret 1965/66 uppföras ett reservationsanslag

av (2 826 000 + 694 000 =) 3 520 000 kr.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr JO år 1965

Samhällsforskning. Som jag tidigare redovisat har statens råd för

samhällsforskning för nästa budgetar hemställt om en betydande ökning av

rådets resurser.

Anslaget till förvaltningskostnader — nu 106 000 kr. — föreslås av rådet höjt

med 65 000 kr. För egen del har jag funnit mig böra förorda, att 6 000 kr. anvisas

för arvodering av experter, som kan biträda med sekreteraruppgifter.

I övrigt räknar jag med en höjning av medelsanvisningen till ersättning för

särskilda utredningar samt resekostnader och expenser med sammanlagt 3 000

kr. Sveriges andel av kostnaderna för en nordisk kriminologisk forskningsorganisation

kan för år 1966 uppskattas till 25 000 kr. Medelsanvisningen för nästa

budgetår bör med hänsyn härtill minskas med 5 000 kr. Vid bifall till vad jag

sålunda förordat bör förslagsanslaget Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1965/66 uppföras med (106 000 + 9 000 —

5 000 =) 110 000 kr.

Rådet har vidare hemställt om en höjning av anslaget till samhällsforskning

från 2 550 000 kr. till 3 950 000 kr. Jag förordar, att anslaget höjs med 510 000

kr. Reservationsanslaget Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning

bör sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras med (2 550 000 4-510 000=)

3 060 000 kr.

Naturvetenskaplig forskning. I riksstaten för innevarande budgetår

är uppförda två anslag till statens naturvetenskapliga forskningsråd,

nämligen dels ett förvaltningsanslag av 274 000 kr., dels ett forskningsanslag

av 13 500 000 kr. Rådet har för nästa budgetår hemställt om en höjning av

anslaget till förvaltningskostnader med 327 500 kr. och av anslaget till naturvetenskaplig

forskning med 12 050 000 kr.

Förslaget under förvaltningsanslaget om förstärkning av rådets sekretariat

synes mig motiverat. Jag beräknar därför medel för en tjänst som byrasekreterare

eller förste byråsekreterare i högst lönegrad A 21. Vidare räknar jag med en

höjning av medelsanvisningen till ersättningar för särskilda utredningar med 37 000

kr. och av medelsanvisningarna till resekostnadsersättning och traktamente samt

sjukvård, expenser m. m. med sammanlagt 9 200 kr. Jag förordar dessutom en uppflyttning

av tjänsten som biträdande sekreterare från lönegrad Ae 23 till lönegrad

Ae 27. Vid anmälan i prop 1965:1 (bil. 2) av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor har chefen för civildepartementet föreslagit uppflyttning i lönegrad

av bl. a. en tjänst vid rådet. Jag beräknar här för förslagets genomforande

erforderliga medel. I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under förevarande

anslag än sadana av automatisk natur.

Jag förordar, att förslagsanslaget Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för nästa budgetår uppförs med (274 000 + 106 000 =)

380 000 kr.

Forskningsrådet har — såsom redan framgått — för nästa budgetar hemställt

om närmare en fördubbling av anslaget till naturvetenskaplig forskning.

För egen del är jag beredd att tillstyrka en höjning av nuvarande anslag med

4 290 000 kr.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Jag forordar sålunda, att reservationsanslaget Statens naturvetenskapliga

forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning för nästa budgetår uppförs med

(13 500 000 + 4 290 000 = ) 17 790 000 kr.

A^t o in forskning. I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret

196o/66 har statens råd för atomforskning hemställt om en höjning av anslaget

till atomforskning — nu 8 802 000 kr. — med 5 198 000 kr.

^Jag har funnit mig bora tillstyrka en höjning av förevarande anslag med

8o0 000 kr. Till atomforskning bör sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras ett

reservationsanslag av (8 802 000 + 850 000 =) 9 652 000 kr.

Jordbruksforskning. I riksstaten för innevarande budgetår är under

nionde huvudtiteln uppförda två anslag för jordbruksforskning, nämligen dels

ett reservationsanslag av 2 950 000 kr. till främjande av forskning på jordbrukets

område m.m., dels ett reservationsanslag av 300 000 kr. till åtgärder för

att förebygga skördeskador.

Jag behandlar först anslaget till Främjande av forskning på jordbrukets område

in. m. Av detta anslag bör 40 000 kr. tilldelas svenska avdelningen av

Nordiska Jordbruksforskares Förening att användas enligt jordbrukets forskningsråds

narmare bestämmande. Vidare bör ett belopp av 150 000 kr. beräknas

for att i enlighet med de riktlinjer, som godkänts av 1961 års riksdag (prop.

1961:1 bil. 11 s. 175, JoU 1, rskr 9), främja i första hand jordbruksforskning

med nordiska aspekter.

För undersökningar rörande biverkningar vid användning av kemiska bekämpningsmedel

— s. k. biocider — har för innevarande budgetår under förevarande

anslag särskilt beräknats 250 000 kr. Många myndigheter har i sina

anslagsframstallnmgar för nästa budgetår begärt resurser för undersökningar

m. m. inom biocidområdet. I yttrande över framställningarna har naturresursutredningen

avratt från att fasta tjänster inrättas för sådana uppgifter. Utredningen,

som gjort en inventering av aktuella projekt, förordar emellertid en

mycket kraftig uppräkning av medlen till biocidundersökningar under förevarande

anslag. Mot bakgrunden av att det krävs stora insatser på biocidomradet

och att problemen i stor utsträckning är desamma i andra länder undersöker

utredningen möjligheterna till ett internationellt samarbete på området.

I skilda sammanhang framhålls alltmer riskerna med kemiska bekämpningsmedel.

Biocidfrågan är enligt min mening utan tvekan en allvarlig samhällsfråga,

som kräver skärpt uppmärksamhet. De ansvariga myndigheterna följer

också frågan med stor vaksamhet. Ännu saknas emellertid tillräckligt underlag

för vårt handlande på området. De medel, som under innevarande budgetår

beviljats för här ifrågavarande ändamål, har ställts till förfogande för särskilda

arbetsgrupper vid bl. a. statens växtskyddsanstalt, statens veterinärmedicinska

anstalt och statens institut för folkhälsan. Vissa rapporter om undersökningarnas

resultat kan väntas i vår. Jag anser det vara mycket angeläget, att undersökningarna

mom biocidområdet kan fortsätta i ökad omfattning. För nästa budgetar

tillstyrker jag därför en uppräkning av medlen för sådana undersökningar

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr h0 år 1965

och andra åtgärder på området till 700 000 kr. Jag delar helt naturresursutredningens

uppfattning, att fördelningen av anslagsmedlen bör ske efter en samlad

angelägenhetsgradering och att verksamheten bör kontinuerligt följas av rådet.

För att biträda jordbrukets forskningsråd vid fördelningen av medlen till biocidundersökningar

och andra åtgärder på området samt vid arbetet med att följa

verksamheten och att tillvarataga framkomna resultat bör liksom för innevarande

budgetår en särskild expertgrupp vara knuten till rådet. Kostnaderna för gruppen

bör få bestridas från förevarande anslag.

Såsom chefen för jordbruksdepartementet framhållit i prop. 1965.1 (bil. 11

s. 116) bör det ankomma på jordbrukets forskningsråd att pröva, huruvida

medel från förevarande anslag kan ställas till förfogande för prövning av preparat

för ogräsbekämpning.

Jordbrukets forskningsråd har i sina förslag till anslag för budgetåret 1965/66

(prop. 1965:1 bil. 11 s. 294) anmält, att behov föreligger av medel för publicering

av de utredningar m. m., som rådet låter utföra. Med anledning härav vill

jag tillstyrka att medel för detta ändamål får disponeras ur förevarande anslag.

I samråd med chefen för jordbruksdepartementet framlägger jag i det följande

förslag angående förädlingsverksamheten på trädgårdsområdet.

Såsom framgått av den tidigare redovisningen förordar trädgårdsnäringsutredningen

att ett årligt belopp av 250 000 kr. anvisas för att stödja förädlingsarbetet

med trädgårdsväxter. Fördelningen av detta belopp föreslås avila jordbrukets

forskningsråd. Den av utredningen föreslagna formen för det statliga

stödet till trädgårdsväxtförädlingen har i allmänhet tillstyrkts av remissinstanserna.

Även jag biträder förslaget i detta avseende. För nästa budgetår bör

för förädlingsarbete med trädgårdsväxter få disponeras 100 000 kr. ur förevarande

anslag.

Utredningen har föreslagit, att en särskild nämnd för fÖl ädlingsflagor pa

trädgårdsområdet inrättas. Med hänsyn till att forskningsrådet enligt sin instruktion

har möjlighet att tillkalla särskilda sakkunniga eller tillsätta särskilda

kommittéer i den mån så behövs anser jag det inte erforderligt att inrätta en

sådan nämnd. Jag vill i sammanhanget erinra om att jordbrukets forskningsråd

har till uppgift att främja forskningen även inom trädgårdsområdet. Förslaget

att jordbrukets forskningsråd utökas med en ledamot som har sakkunskap från

trädgårdsområdet har inte gett mig anledning till erinran. Jag föreslår därför,

att antalet ledamöter i forskningsrådet, som enligt beslut av 1945 års riksdag

(prop. 1945:62, JoU 51, rskr 267) skall vara nio, bestäms till tio.

För budgetåret 1965/66 bör reservationsanslaget Främjande av forskning på

jordbrukets område m. in. under nionde huvudtiteln uppföras med (2 950 000 +

1 050 000 =) 4 000 000 kr. Vidare bör för nästa budgetår reservationsanslaget

Åtgärder för att förebygga skördeskador under nämnda huvudtitel uppföras med

(300 000 + 50 000 =) 350 000 kr.

Teknisk forskning. T riksstaten för innevarande budgetår är under

tionde huvudtiteln uppförda dels ett förslagsanslag till statens tekniska torsk
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

nmgsrad av 364 000 kr., dels ett reservationsanslag till teknisk forskning av

13,2 mdj. kr. I fråga om sistnämnda anslag har rådet begärt en uppräkning med

10,8 milj. kr.

Forskningsrådets hemställan att få utnyttja anslaget till teknisk forskning

aven for rådets administrativa och planerande uppgifter är jag inte beredd att

lträda. Medel härfor bör liksom tidigare anvisas under anslaget till statens

tekniska forskningsråd. Med hänsyn till rådets ökade verksamhet föreslår jag

att detta anslag höjs med 52 000 kr. Härvid har jag beräknat medel bl. a. för

förstärkning av rådets administrativa resurser med två arvodesbefattningar,

varav en med lön motsvarande löneklass A 25 och en med lön motsvarande’

löneklass A 7 samt för höjning av kanslibiträdestjänsten vid rådets kamerala

sektion till tjänst som kontorist i lönegrad Ae 9.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör förslagsanslaget Statens tekniska forskningsråd

för budgetåret 1965/66 under tionde huvudtiteln föras upp med

(364 000 -j- 52 000 =) 416 000 kr.

Tekniska forskningsrådet har i sina förslag till anslagsäskanden för nästa

budgetår under anslaget till teknisk forskning understrukit behovet av ökade

insatser för information och dokumentation. På det medicinska området pågår

sedan något år viss försöksverksamhet med maskinell dokumentation. I enlighet

med vad jag förordade i prop. 1964: 69 (s. 55) har denna verksamhet organiserats

vid karolinska institutet under ledning av medicinska forskningsrådet. Såsom jag

framhållit i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 80) bör ökade resurser ges

for detta försök och liknande verksamhet genom forskningsrådens försorg, för

att de möjligheter som denna form av dokumentation erbjuder skall kunna

effektivt belysas. Jag finner det därför önskvärt, att även tekniska forskningsrådet

organiserar försöksverksamhet på dokumentationsområdet. För att möjliggöra

detta liksom en expansion i övrigt inom rådets nuvarande verksamhetsområde

föreslår jag, att anslaget till teknisk forskning höjs med 3 milj. kr.

For nasta budgetår bör sålunda reservationsanslaget Teknisk forskning under

tionde huvudtiteln föras upp med (13 200 000 + 3 000 000 =) 16 200 000 kr.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965

71

IX. Hemställan

Under åberopande av vad jag salunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1. a) medge att datamaskincentraler inrättas vid universiteten

i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag förordat

i det föregående fastställa personalförteckning för universitetens

datamaskincentraler, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1965/66;

c) till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret

1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.;

2. a) godkänna av mig angivna riktlinjer för utbildning och

forskning på informationsbehandlingens område;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att — utöver de ändringar som

föreslagits i prop. 1965:1 — vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för universiteten i Uppsala och Lund samt

tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola

och tekniska högskolan i Lund, som föranleds av de i det

föregående framlagda förslagen;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att för utbildningen på informationsbehandlingens

område på varje universitetsort få

oavsett fakultet — tillämpa regler motsvarande dem som gäller

för tilldelning av lärarkrafter m.m. i ämnen inom filosofisk

fakultet;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de övergångsanordningar,

som fordras för förslagens genomförande;

e) till Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen

på databehandlingsområdet för budgetåret 1965/66

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 270 000

kr.;

3. till Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1965/66

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

10 000 000 kr.;

4. till Tandem van de Graaff-accelerator vid Uppsala universitet

för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 3 800 000 kr.;

5. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för de under statens medicinska forskningsråd sorterande

forskargrupperna i överensstämmelse med vad jag förordat

i det föregående;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

b) godkänna följande avlöningsstat för under 5. a) nämnda

forskargrupper att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66.

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 757 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 459 qqo

Summa kr. 1 226 000

6. till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 599 000 kr.;

7. till Statens medicinska forskningsråd: Medicinska forskning

för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 15 800 000 kr.;

8. till Humanistisk forskning för budgetåret 1965/66 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 520 000

kr.;

9. till Statens rad för samhällsforskning: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 110 000 kr.;

10. till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning

för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 3 060 000 kr.;

11. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för statens naturvetenskapliga forskningsråd i överensstämmelse

med vad jag förordat i det föregående;

12. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 380 000 kr.;

13. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

forskning för budgetåret 1965/66 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 17 790 000 kr.;

14. till Atomforskning för budgetåret 1965/66 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 9 652 000

kr.;

15. till Främjande av forskning på jordbrukets område m. m.

för budgetåret 1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 4 000 000 kr.;

16. till Åtgärder för att förebygga skördeskador för budgetåret

1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kr.;

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965

17. till Statens tekniska forskningsråd för budgetåret

1965/66 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

416 000 kr.;

18. till Teknisk forskning för budgetåret 1965/66 under

tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 16 200 000

kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sonja Ahrling

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr b0 år 1965

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ...............................

II. Den svenska forskningens nuläge.................... g

HL Forskningsrådens organisation m. m.......................... 1Q

A. Promemoria rörande de statliga forskningsråden och rådens sam
arbetsdelegation

................................ jo

B. Yttranden ................................ j2

IV. Forskningsrådens anslagsberäkningar för 1965/66 ................. 14

A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader....... 14

B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning......... 16

C. Humanistisk forskning ......................... 27

D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader....... 18

E. Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning........... 19

F. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader 19

G. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

forskning ................................ 2i

H. Atomforskning ................................ 22

I. Främjande av forskning på jordbrukets område m. m........... 23

J. Åtgärder för att förebygga skördeskador...................... 28

K. Statens tekniska forskningsråd ........................ 28

L. Teknisk forskning .................................. 29

V. En »tandem van de Graaff-accelerator» i Uppsala.............. 30

A. Förslag .....................................

B. Yttranden ..................................... 32

VI. Informationsbehandling ................................ 34,

A. Kommitténs förslag ............................. 34

B. Arbetsgruppens promemoria ................................. 3g

C. Yttranden ..................................... 30

D. Expertrådets förslag.............................. 42

E. Universitetskanslersämbetets förslag..................... 47

VII. Kostnader för datamaskintid...................... 50

VIII. Departementschefen ........................... 52

IX. Hemställan ..............

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ivar Hieggströms Tryckeri AB • Stockholm 19Ö5

e&osii

opaginerad Kontrollera mot PDF

■

- . " > **■’•''''''•

.•Tv“-T\ 1?

s/H- -?•

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar.

  1. SU 1965:194 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om motionsvis väckta förslag angående den svenska forskningsplaneringens organisation m. m. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1965:252 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1965166 till vissa forskningsråd m.m., såvitt avser anslag under a1 i texten
  3. Rskr. 1965:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till vissa forskningsråd m. m., i vad propositionen avse a1 i texten
  4. Rskr. 1965:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av ett statligt förhandlingsorgan m. m., såvitt propositionen avser rik a1 i texten
  5. SU 1965:107 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till vissa forskningsråd m. m., i vad propositionen avser ecklesiastik s. 1 i texten

Visa alla 9