Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1965/66 till statskontoret m. m. och statens datamaskinfond

1965-03-05 · 55 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 48 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:42, Angående anslag för budgetåret 1965/66 till statskontoret m. m. och statens datamaskinfond

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

1

Nr 42

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1965/66 till statskontoret m. m. och statens

datamaskinfond; given Stockholms slott den 5

mars 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en förstärkning av statskontorets resurser som

centralt statligt rationaliseringsorgan. Bl. a. för att skapa önskvärd flexibilitet

i organisationen sammanförs de nuvarande utredningsbyråerna och

vissa andra enheter till utredningsavdelningar. En inte oväsentlig ökning

av antalet tjänster föreslås.

Enligt förslaget skall tyngdpunkten i statskontorets verksamhet förskjutas

mot större, mera vittomfattande rationaliseringsundersökningar. Insatserna

i syfte att rationalisera vissa typer av funktioner som är gemensamma

för ett stort antal myndigheter bör ökas. Utbildningsverksamheten bör intensifieras

för att motverka och på längre sikt häva bristen på rationaliseringsinriktad

personal.

Vidare framläggs förslag om en successiv utbyggnad av databehandlingsutrustningen

för den högre utbildningen och forskningen. Enligt forslaget

skall datacentraler inrättas på de fem universitetsorterna och törses med

datamaskiner enligt en framlagd anskaffningsplan. För inköp av datamaskiner

föreslås anslag med lö milj. kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

5 mars 1965.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmäler

chefen for finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om anslag för budgetaret

1965/66 till statskontoret m. m. och statens datamaskinfond och an
?

1 \ f * A j t i . . * %

I Statsverkspropositionen (bil. 9 s. 36 och 39) har Kungl. Maj :t föreslagit

att’ 1 avvaktan På särskild proposition i ämnet, för budgetåret

196o/66 berakna till Statskontoret: Avlöningar ett förslagsanslag av 8,6

milj. kr., till Statskontoret: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 397 000 kr.

och till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m. ett förslagsanslag

av 2 milj. kr. Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen (bil

9 s. 91) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet

for budgetaret 196o/66 till Statens datamaskinfond: Datamaskiner för högre

undervisning och forskning beräkna ett investeringsanslag av 10 milj. kr.

I anslutning till förevarande föredragningspunkter erinrade jag i statsverkspropositionen

om att statskontoret dels den 5 december 1964 inkommit med

slutligt förslag om medelsanvisningar för nästa budgetår grundat på en utredning

om ämbetsverkets framtida organisation, dels den 14 oktober 1964

overlamnat betänkande angående datamaskiner för utbildning och forskning

vid universitet och högskolor. Beredningen av dessa frågor är nu avslutad

och jag anhåller därför att få redogöra för dem närmare

1. Statskontorets organisation

1.1. Inledning

1.1.1. Frågans tidigare behandling

Statskontorets nuvarande organisation och riktlinjerna för ämbetsverkets

verksamhet har under senare år behandlats i prop. 1960: 126 (SU 107, 146,

rskr 282) och prop. 1963: 85 (SU 81, rskr 196). Genom 1960 års beslut sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj :ts proposition nr 42 år 1965

manfördes dåvarande statens organisationsnämnd och statskontoret till ett

centralt rationaliseringsorgan, som erhöll benämningen statskontoret. Avsikten

med denna omläggning var att genom samverkan inom en och samma

organisation mellan organisatorisk expertis och administrativ sakkunskap

förbättra förutsättningarna för en intensifierad rationaliseringsverksamhet

inom hela det statliga verksamhetsområdet. Efter förslag i prop.

1963: 85 överflyttades de centrala uppgifterna inom den administrativa automatiska

databehandlingen (ADB), som ansågs ha ett klart samband med

den allmänna rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen, från

dåvarande matematikmaskinnämnden till statskontoret. I avvaktan på särskild

utredning om organisationen av den matematiska databehandlingen

och övriga tekniska uppgifter inom matematikmaskinnämndens verksamhetsområde

förlädes även denna verksamhet provisoriskt till statskontoret.

Genom beslut den 31 maj 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt statskontoret att

utreda och avge förslag beträffande organisationen av den matematiska databehandlingen

och därmed sammanhängande forskning. Jag återkommer

i det följande till de härav föranledda förslagen. I sistnämnda proposition

förutsattes vidare att statskontoret i samband med att resultaten av nämnda

utredningsuppdrag redovisades också skulle framlägga förslag om den

slutliga organisatoriska utformningen av ämbetsverket. Under 1964 har ämbetsverket

slutfört den förutsatta utredningen och i anslagsframställningen

för budgetåret 1965/66 redovisat synpunkter och förslag angående ämbetsverkets

organisation och verksamhet.

Utredningen har inte omfattat statskontorets fondbyra, eftersom en särskild

utredning pågår om denna byrås organisationstillhörighet.

Yttranden över statskontorets förslag har efter remiss avgivits av järnvägsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, generaltullstyrelsen, riksrevisionsverket

och Nya Systemaktiebolaget.

1.2.2. Statskontorets nuvarande organisation

Innan jag övergår till att redovisa statskontorets överväganden och förslag

avseende riktlinjerna för verksamheten och organisationsfrågan torde

jag i korthet få redogöra för ämbetsverkets nuvarande organisation.

Statskontorets nuvarande organisation framgår närmare av en tablå, vilken

som bilaga 1 torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. Den

gällande organisationen fastställdes i sina huvuddrag i samband med att

matematikmaskinnämndens arbetsuppgifter och personal överfördes till

statskontoret fr. o. in. budgetåret 1963/64. Ledningsorganisationen kan sägas

bestå av tre led: styrelsen, generaldirektören och två överdirektörer.

Under den ene överdirektören, som också är souschef, sorterar sex byråer

för organisationsundersökningar, fondbyrån samt särskilda arbetsgrupper.

Under den andre överdirektören sorterar en avdelning för administrativ

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

ADB och en beräkningsavdelning. Avdelningen för administrativ ADB är

uppdelad på två byråer och beräkningsavdelningen i en matematisk byrå

och en datateknisk sektion. Direkt under generaldirektören sorterar vidare

ett chefssekretariat, undervisningsbyrån, administrativa byrån samt särskilda

arbetsgrupper.

Inom de sex utredningsbyråer som lyder under överdirektören-souscheten,

utförs rationaliseringsundersökningar med allmän inriktning. En av

byråerna, den s. k. tekniska byrån, utför bl. a. utredningar inriktade på kontorsrationalisering

och utredningar där det krävs arbetsstudieteknisk expertis.

Till denna byrå är tryckeriexpeditionen knuten.

Inom avdelningen för administrativ ADB utförs, som framgår av benämningen,

ADB-inriktade rationaliseringsundersökningar.

Till chefssekretariatet, som inrättades fr. o. m. budgetåret 1963/64 för

vissa planläggnings- och utvecklingsfrågor, är f. n. knutna tre militära rådgivare

och en ADB-expert.

Undervisningsbyrån handhar utbildningen av statskontorets personal och

anordnar kurser för rationaliseringspersonal inom statsförvaltningen i övligt.

Till denna byrå hör också den interna biblioteks- och dokumentationstjänsten

samt informationstjänsten.

Administrativa byrån handlägger interna personal- och ekonomifrågor.

1.2. Statskontorets organisationsutredning

1.2.1. Rationaliseringsverksamhetens inriktning

Statskontorets uppgift kan i korthet sägas vara att undersöka vilka möjligheter

till effektivitetsökningar och/eller kostnadsminskningar som finns

inom det statliga verksamhetsområdet samt att föreslå de åtgärder som

betingas av undersökningarna i fråga om målsättning, organisation och

arbetsformer för olika myndigheter. Ämbetsverket framhåller att förutsättningarna

för rationaliseringsarbetet under den senaste tiden snabbt har förändrats,

bl. a. genom ADB, som gjort det möjligt att mekanisera en rad

hittills manuella arbeten och som skapat möjligheter till att utföra bearbetningar

som tidigare inte varit möjliga. Av speciellt intresse i detta sammanhang

är integrationen, d. v. s. samordningen mellan olika maskinella

arbetsmoment i syfte att reducera eller eliminera behovet av mänskligt ingripande

mellan dessa moment. Ett väl utvecklat databehandlingssystem

kan ge verksledningen bättre överblick över verksamheten, utförligare underlag

för beslutsfattande och större möjligheter till kontroll av att fattade

beslut genomförs enligt intentionerna. Även om de möjligheter integrationen

öppnar inte kan tillvaratas fullständigt förrän på längre sikt är det angeläget

att man på ett tidigt stadium förbereder en sådan mera radikal rationalisering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

Verksamheten inom rationaliseringsområdet innefattar i huvudsak rationaliseringsundersökningar

samt utbildnings- och informationsverksamhet.

I detta sammanhang har statskontoret också behandlat den matematiska

databehandlingen.

1.2.1.1. Rationaliseringsundersökningar

Rationaliseringsundersökningarna utgör den dominerande delen av statskontorets

verksamhet och tar i anspråk mer än 60 % av verkets personalresurser.

Förutom de egentliga rationaliseringsutredningarna innefattar

denna verksamhetsgren såväl vissa speciella aktiviteter inom rationalisesingsområdet

av typen teknisk serviceverksamhet, general- och lokalplanering

för statlig byggnadsverksamhet, samordning i fråga om anskaffning

och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen som remissverksamhet.

De egentliga rationaliseringsundersökningarna kan initieras dels av Kungl.

Maj :t, dels av statliga myndigheter eller kommittéer, dels av statskontoret

självt. F. n. pågår ett 80-tal utredningar, varav cirka 20 har igångsatts på

uppdrag av Kungl. Maj :t och 45 påkallats av ämbetsverk eller kommittéer

samt cirka 15 startats på statskontorets eget initiativ. Tillkomsten av

ADB som ett hjälpmedel i rationaliseringsarbetet ger som tidigare antytts

vidgade möjligheter till rationaliseringsvinster men ställer samtidigt ökade

krav på utredningsresurser i såväl kvantitativt som kvalitativt avseende.

Ämbetsverkets egna erfarenheter och den stora efterfrågan på dess

tjänster visar också att behovet av verkets insatser är stort. Även om det

enligt verksstadgan förutsatts att rationaliseringsverksamhet kontinuerligt

skall pågå hos myndigheterna, saknas enligt statskontoret i många fall

resurser för undersökningar i myndigheternas egen regi. Detta förhållande

avspeglar sig i att myndigheterna ofta vänder sig till statskontoret med

begäran om medverkan i olika rationaliseringsutredningar. Statskontorets

resurser har därigenom i stor omtattning kommit att tas i anspråk för ett

betydande antal undersökningar rörande mindre organisationsenheter eller

begränsade rutiner utan egentlig motsvarighet inom statsverksamheten i

övrigt. Statskontoret anser, att ämbetsverket som det centrala rationaliseringsorganet

i största möjliga utsträckning bör avlastas mera rutinartade

rationaliseringsuppgifter, som i stället bör utföras inom respektive myndighet.

Härigenom skulle statskontorets rationaliseringsverksamhet i ökad

utsträckning kunna inriktas på större och mera vittomfattande undersökningar.

För att underlätta en sådan utveckling avser statskontoret att kartlägga

rationaliseringsverksamheten inom olika myndigheter och att successivt

framlägga förslag om de eventuella personalförändringar som kan

betingas därav. Eu förstärkning av myndigheternas personalresurser för

rationaliseringar skulle, framhåller ämbetsverket, förbättra förutsättningarna

för statskontorets mera allmängiltiga rationaliseringsverksamhet dels

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

genom att ämbetsverket avlastas rutinartade undersökningar, dels genom

att myndigheterna far ökade möjligheter att aktivt medverka i statskontorets

större undersökningar.

1.2.1.2. Speciella aktiviteter inom rationaliseringsområdet

Ökad vikt inom statskontorets rationaliseringsverksamhet hör enligt ämbetsverkets

utredning tillmätas metodologiska undersökningar av funktioner

som är gemensamma för en stor mängd myndigheter och där resultaten

i flertalet fall lätt kan anpassas över verksgränserna. Som exempel på

ifrågavarande typ av funktioner kan anföras diarieföring, registrering, ekonomisk

redovisning, maskinskrivning, verksamhetsplanering samt utveckling

av standardprogram och andra produktionsprogram vid ADB-tillämpningar,

uppföljning och utvärdering av kontorstekniska hjälpmedel, in. m.

Verksamhet med denna inriktning har hittills endast kunnat bedrivas sporadiskt

och i obetydlig omfattning. Då det är angeläget att resultaten av

undersökningarna får största möjliga spridning, avser statskontoret att

upprätta en särskild dokumentation och registrering härav.

Vidare bör framdeles statskontorets serviceverksamhet inom det kontorstekniska

området intensifieras och kompletteras med en väl systematiserad

och aktivt bedriven publiceringsverksamhet. Den hittillsvarande verksamheten

har i huvudsak bestått i medverkan vid utbildning och konferenser,

införande av systematisk maskinskrivning, blankettkonstruktion och

rådgivning vid anskaffning av tekniska hjälpmedel för kontorsarbetet och

kontorsinventarier i övrigt. Statskontoret anser det angeläget att serviceverksamheten

i system- och metodfrågor intensifieras. Den tryckeritekniska

service som statskontoret lämnar åt statsmyndigheterna föreslås i

avvaktan på särskild utredning rörande den statliga publikationsverksamhetens

finansiering bestå med i huvudsak oförändrad omfattning och inriktning.

Nämnda utredning pågår f. n. inom ämbetsverket.

Det växande ianspråktagandet av datamaskiner för administrativa arbetsuppgifter

kommer enligt statskontoret att nödvändiggöra ökade insatser

för samordning av anskaffning och utnyttjande av datamaskiner. Myndigheternas

informationsbehandlingssystem tenderar enligt statskontorets

mening att bli alltmer komplexa, bl. a. genom en höjd ambitionsgrad i fråga

om målsättningen för informationsbehandlingen. Kapacitetskraven på

datamaskinerna beror alltså inte alltid på informationsmaterialets omfattning

utan även i hög grad på systemlösningarnas utvecklingsnivå. Detta innebär,

att även myndigheter med i timmar mätt ringa behov av datamaskintid

kan bli beroende av stora och avancerade datamaskiner. Av stor betydelse

kan i detta sammanhang de s. k. terminalerna bli. En terminal är en

enklaie datamaskin som dels har kapacitet att som fristående utrustning

utföra enklare typer av bearbetningar och dels på teleteknisk väg kommunicerar

med en stor datamaskin som utför den mera krävande delen av databehandlingen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr A2 år 1965

Även om datamaskiner i alltmer ökad utsträckning genom moduluppbyggnad

kan anpassas till användarens förutsedda behov ger de stora maskinernas

företräde ur driftkostnadssynpunkt anledning till noggranna

överväganden i anskaffningsfrågor. Med hänsyn till de avsevärda kostnader

som är förenade med anskaffning och utnyttjande av datamaskiner

föreligger ett starkt behov av en samlad planering på detta område och

samordning i olika former. Enligt statskontorets mening bör en arbetsgrupp

inom ämbetsverket såväl handlägga uppkommande maskinutvärderingsfrågor

som kontinuerligt följa den tekniska utvecklingen inom det

datatekniska området.

Statskontorets befattning med general- och lokalplanering för statlig

byggnadsverksamhet har under senare år ökat i omfattning och ämbetsverket

anlitas i betydande utsträckning som remissorgan i frågor rörande

såväl den militära byggnadsverksamheten som den civila statsförvaltningens

byggnadsverksamhet. Statskontoret har funnit denna medverkan

vara ett led i verkets rationaliseringsträvanden och förutsätter att denna

medverkan tills vidare kommer att fortsätta i avvaktan på att de organ som

finns för det statliga byggandet, främst fortifikationisförvaltningen och

byggnadsstyrelsen, helt skall kunna svara för dessa arbetsuppgifter.

1.2.1.3. Remissverksamhet

I statskontorets arbetsuppgifter ingår en betydande remissverksamhet.

Under budgetåren 1961/62—1963/64 har ämbetsverket behandlat i genomsnitt

ca 325 remisser per budgetår. Denna verksamhet kräver en betydande

personalinsats och har enligt statskontorets mening fördröjt ämbetsverkets

rationaliseringsutredningar. Statskontoret anser aet önskvärt att remissverksamheten

inskränks till att avse sådana frågor som har en mera

direkt anknytning till eller berör de huvudaktiviteter som omfattas av ämbetsverkets

ämbetsområde. Som exempel kan nämnas rationaliserings- och

organisationsfrågor som verket närmare känner till genom sina rationaliseringsundersökningatr

eller på annat sätt, datamaskinsystem, kontoi stekniska

hjälpmedel av större betydelse samt rationaliserings-, organisationsoch

besparingsfrågor i den mån de är av allmän och/eller principiell natur.

1.2.2. Utbildnings- och informationsverksamhet

1.2.2.1. Utbildningsverksamhet

Statskontorets utbildningsresurser tas i anspråk för utbildning av såväl

ämbetsverkets egen personal som sådan personal hos andra myndigheter

som deltar i eller kommer i kontakt med rationaliseringsarbetct. I prop.

1963: 85 betonas betydelsen av att utbildningsverksamheten på rationaliseringsområdet

intensifieras och utvecklingen bär också bestyrkt behovet

av ökade utbildningsinsatser. Dessa varken kan eller bör helt täckas med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1965

statskontorets egna resurser utan lärare avses i erforderlig utsträckning

hämtas från andra myndigheter och enskilda företag.

Som ett led i ansträngningarna att fylla den egna bristen på kvalificerade

utredare har statskontoret anställt cirka 20 yngre akademiker som utredningsaspiranter

för utbildning i ämbetsverkets regi. Utbildningen, som

har åtta månaders varaktighet, beräknas komma att upprepas med eu utbildningsgrupp

per år så länge den besvärande bristen på kvalificerad utredningspersonal

består.

Den externa utbildningsverksamheten under de närmaste åren kommer

i huvudsak att omfatta dels specialutbildning i ADB, dels administrativ

rationalisering. Specialutbildningen i ADB kommer även att omfatta utbildningsbehovet

för de nya datakontoren vid länsstyrelserna (prop. 1964:

46, SU 4, rskr 128). Utbildningen i administrativ rationalisering påbörjas

innevarande budgetår.

1.2.2.2. Informationsverksamhet

Med hänsyn till det betydande intresse som rationaliseringsverksamheten

tilldrar sig framstår det som en angelägen uppgift att informationen om

statskontorets verksamhet intensifieras och ges en vidare spridning. En

lämplig form härför skulle enligt ämbetsverkets uppfattning vara att utge

en cirkulärserie, i vilken kontinuerligt lämnas uppgifter om bl. a. nya tekniska

hjälpmedel för kontorsarbetet samt resultaten av rationaliseringsundersökningar

som utförts av statskontoret eller andra organ och som

bedöms som värdefulla för statsmyndigheterna in. fl.

1.2.3. Matematisk databehandling

Genom omorganisationen 1963 tillfördes statskontoret driften av matematikmaskinnämndens

datamaskinanläggningar, utvecklingsarbetet i fråga

om matematiska och numeriska metoders tillämpning samt visst datatekmskt

utvecklingsarbete och forskning. Dessa arbetsuppgifter förlädes provisoriskt

till en organisatorisk enhet benämnd beräkningsavdelningen. Detta

provisorium betingades av att frågan om hur den matematiska databehandlingen

skall utnyttjas inom den vetenskapliga sektorn och den högre

undervisningen vid universitet och högskolor närmare skulle utredas. Denna

utredning är nu slutförd, och resultaten redovisas närmare i det följande.

Betänkandet utmynnar väsentligen i förslag till anskaffning av dataanläggningar

till de fem universitetsorterna för successiv installation under de

närmaste åren samt förslag till organisation för driften av dessa dataanläggningar.

Vad först beträffar verksamheten inom beräkningsavdelningens datatekniska

sektion minskades driften av datamaskiner föregående budgetår genom

att det tekniska utvecklingsarbete och den forskningsverksamhet som

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr i2 år 1965

tidigare bedrivits runt det s. k. TRASIv-projektet nedlades samt genom att

nyligen en mindre datamaskin av typ ALWAC III E avvecklades. Till följd

härav har en betydande personalreducering kunnat genomföras. Statskontoret

eftersträvar vidare en avveckling av beräkningsavdelningens nuvarande

datamaskiner FACIT EDB och BESK, vilka är omoderna och oekonomiska i

drift. I vilken takt denna avveckling kan äga rum är f. n. svårt att överblicka,

men statskontoret anser det inte otänkbart att åtminstone den ena

av datamaskinerna kan tas ur drift redan under budgetåret 1965/66. Den

personal som återstår sedan driften reducerats på angivet sätt kan komma

att utgöra eu del av den organisation som statskontoret på grundval av expertrådets

betänkande föreslagit för driften av en framtida datamaskinanläggning

för Stockholms universitet och högskolor. Intill dess en sådan organisation

trätt i funktion bör denna personal kvarstå hos statskontoret.

Vad därefter angår beräkningsavdelningens matematiska byrå har denna

alltsedan den inordnades i statskontoret successivt fått ändrade arbetsuppoifter,

framför allt genom att arbetet med att utveckla programmeringssysten

in. in. med unik anknytning till FACIT och BESK efter hand har reducerats

och genom att hjälpen till uppdragsgivarna med att upprätta program

medvetet har begränsats. På bekostnad av tidigare programmeringsoch

utvecklingsarbete har matematiska byrån vidare tillagts nya arbetsuppgifter

inom ADB-området i huvudsak sammanhängande med utredningen

om databehandlingen vid universitet och högskolor. Även i fortsättningen

kommer matematiska byråns arbetsuppgifter att mer och mer inriktas

mot de uppgifter som den föreslagna databehandlingsorganisationen vid

de högre lärosätena skall få. Detta kommer att ske bl. a. genom att ytterligare

personal förs över till utredningsavdelningarna inom statskontoret.

I avvaktan på att organisationen för databehandlingen vid de högre läroanstalterna

träder i funktion föreslås att även matematiska byråns återstående

personal skall kvarstå i statskontoret.

1.2.4. Administration samt fond- och kameralförvaltning

1.2.4.1. Planeringsfunktionen

Statskontoret understryker, att det föreligger ett behov av att ökad uppmärksamhet

ägnas rationaliseringsverksamhetens inriktning och föreslår att

eu rullande treårsplan som skall innehålla planerade utredningsprojekt, extern

utbildningsaktivitet och övrig service upprättas. Inom ramen för treårsplanen

hör utredningsprojekt som infaller under det närmaste budgetåret

beskrivas mera detaljerat i vad avser mål och förväntad rationaliseringseffekt,

nödvändig personalinsats och beräknade utredningskostnader.

Som jag närmare återkommer till i det följande föreslår statskontoret att

verksledningen för bl. a. dessa uppgifter biträdes av en särskild enhet. Denna

enhet hör vidare utföra en kartläggning av rationaliseringsbehovet inom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

statsförvaltningen samt fortlöpande följa upp detta. Vidare bör ett register

över fristående konsulter och experter inom rationaliseringsområdet med

uPPgifter om specialinriktning och utredningsresurser upprättas.

1.2.4.2. Personal- och ekonomifunktionerna

Kraven på statskontorets administrativa byrå har successivt ökats, ett förhållande

som främst haft samband med omorganisationen år 1963 men som

också delvis betingats av att nya arbetsuppgifter av mera permanent natur

tdlkommit. Som exempel kan anföras konstruktionen av ett för statskontoret

tillrättalagt integrerat system för personalplanering, som skall inrymma

individualplanering, bemanningsplanering, jämförande personalstatistik

samt utbildningsplanering. Vidare prövas f. n. ett prognambudgetsystem

inom statskontoret i samband med utredningen rörande bokföring, kostnadsredovisning

och programbudgetering inom statskontoret. Detta innebär

bl. a. att en budget för hela ämbetsverket samt delbudgeter för de olika enheterna

utarbetas och successivt uppföljs för att ligga till grund för det

fortsatta budgetarbetet.

1.2.4.3. Fond- och kameralförvaltningen

Frågan om fondbyråns organisationstillhörighet utreds av en särskilt tillkallad

utredningsman. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör

byråns nuvarande arbetsuppgifter inte förändras.

1.2.5. Förslag till ny organisation

1-2.5.1. Behovet av ng organisation

I det föregående har berörts behovet av vässa ändringar i inriktningen

och omfattningen av statskontorets olika aktiviteter inom rationaliseringsområdet

samt därtill anslutande administrativa funktioner. De ändringar i

olika hänseenden som statskontoret anser böra ske i fråga om arbetsuppgifterna,

påkallar enligt ämbetsverkets mening en ändring i den nuvarande

organisationen. En inriktning av rationaliseringsverksamheten mot större

undersökningar kräver att den tillgängliga personalen sammanförs till större,

allsidigt sammansatta arbetsenheter. Härigenom kommer också större

krav att ställas på den ledande personalen. För vissa mer eller mindre eftersatta

och föga utvecklade verksamhetsgrenar, bl. a. planeringsfunktionen

t inner statskontoret det nödvändigt att tillskapa mer permanenta organisationsenheter

inom ämbetsverket.

1.2.5.2. Styrelse och övrig verksledning

I fråga om styrelsens sammansättning och arbetsformer föreslår statskontoret

ingen ändring i förhållande till vad som nu gäller. Den av statskontoret

föreslagna organisationsstrukturen bygger på en produktionsdel

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

omfattande fem utredningsavdelningar och en administrativ del, som består

av ett antal i olika hänseenden resursskapande funktioner, nämligen

centralplaneringen, utbildningsbyrån och administrativa byrån. I syfte att

avlasta verkschefen från det omedelbara ansvaret för administrationssektorn

föreslår ämbetsverket, att de tre enheterna inom denna ställs under

ledning av en befattningshavare med ställning som överdirektör och souschef.

Beslut i ärenden rörande undersökningar och remisser bör ankomma

på chef för utredningsavdelning. Denne bör därvid ges befogenheter som i

stort sett motsvarar dem som nu tillkommer överdirektörerna och i viss

omfattning generaldirektören.

1.2.5.3. Utredningsavdelningar

Inom utredningsavdelningarna skall statskontorets undersöknings- och

remissverksamhet bedrivas. Avdelningarnas tjänstemän skall också medverka

i utbildningsbyråns verksamhet. Varje avdelning bor i princip vara

så allsidigt sammansatt att den kan åtaga sig alla slag av rationaliseringsuppdrag,

således även ADB-inriktade. Vidare bör uppdraget kunna omfatta

alla faser från förberedelse och igångsättning till uppföljning av rationaliseringsresultatet.

Enligt statskontorets mening torde det dock vara lämpligt

att till en av avdelningarna sammanföra specialister på maskinutvärderingsfrågor

avseende ADB, metodologiska undersökningar, kontorstekniska

hjälpmedel, arbetsstudieteknik m. in. för att koncentrera den kontinuerliga

uppföljningen på ifrågavarande område till en och samma enhet.

Inom samma avdelning bör tills vidare fullgöras de arbetsuppgifter som

ankommer på statskontorets tryckeriexpedition.

Vad beträffar dimensioneringen av den nya organisationen har statskontorets

målsättning varit att kunna möta de ökade kraven i stort sett

inom ramen för nuvarande faktiska personalnumerär och med en höjning

av befattningshavarnas kompetens. För att denna målsättning skall kunna

fullföljas måste bl. a. följande förutsättningar uppställas, nämligen att de

myndigheter som statskontoret undersöker kan ställa erforderlig personal

till förfogande, att enskilda konsultföretag då så anses lämpligt får anlitas,

att tillfredsställande utbildningsresurser ställs till förfogande för statskontorets

personal och att marknadsmässiga löner kan erbjudas. Statskontoret

föreslår att utredningsavdelningarnas sammanlagda personal dimensioneras

till 160 personer, innebärande en personalökning med ca 15

personer och ökning av antalet tjänster med 40. För att skapa förutsättningar

för ett effektivt ledarskap och arbetsfrämjande relationer utredarna

emellan bör avdelningarna numerärt sett inte göras för stora. Som riktpunkt

bör gälla att utredningsavdelningarna skall bestå av en mera fast

kärna av drygt 30 personer förutom tillfälliga experter och konsulter. Om

hänsyn tas även till de senare kan en avdelnings numerär komma att upp<>å

till bortåt 50 personer. Från denna utgångspunkt bör antalet utred
ö

1

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 12 år 1965

ningsavdelningar fastställas till 5. Inom varje avdelning bör arbetet fördelas

på arbetsgrupper, vilkas sammansättning kan skifta med hänsyn till

undersökningsobjektets art, omfattning och svårighetsgrad. Som chef för

varje utredningsavdelning föreslår statskontoret en avdelningschef i lönegrad

Be 4. För varje utredningsavdelning föreslås, förutom avdelningschefen,

följande befattningshavare nämligen 5 organisationsdirektörer, 10

byrådirektörer, 10 törste byråsekreterare eller assistenter samt 6 assistenter

eller kontorsbiträden. Statskontoret har inte ansett sig böra föreslå

någon lönegradsplacering för dessa tjänster men förordnar att kontraktsanställnmg

skall kunna erbjudas såväl avdelningschefer som organisationsdirektörer

samt att tjänsterna som byrådirektör respektive förste byråsekreterare

skall utformas som högstlönetjänster.

1.2.5.4. Centralplanering

Denna organisationsenhet avses handha den fortlöpande inventeringen

av rationaliseringsobjekt inom den statliga förvaltningen, föranalys av

potentiella rationaliseringsprojekt, uppläggning och underhåll av såväl

rullande treårsplaner som mera kortsiktiga planer m. m. För denna verksamhet

föreslås en organisationsdirektör, en byrådirektör, en förste byråsekreterare

eller assistent samt en assistent eller kontorsbiträde.

1.2.5.5. Utbildningsbyrå

Enligt statskontorets förslag skall denna byrå i huvudsak handha ämbetsverkets

utbildning av rationaliseringspersonal. Utbildningsverksamheten

skall bedrivas under medverkan av, förutom byråns personal, tjänstemän

vid utredningsavdelningarna och utomstående lärarkrafter. Även den löpande

informationstjänsten skall ingå i byråns arbetsuppgifter. Intensifieringen

av såväl utbildnings- som informationsverksamheten nödvändiggör enligt

statskontorets mening vissa personalförstärkningar. Sammanlagt bedöms

byråns personal böra omfatta förutom byråchefen, inalles 6 byrådirektörer,

5 torste byråsekreterare eller assistenter samt 6 assistenter eller kontorsbiträden.

Slutligen föreslår statskontoret, att medel anvisas för anställande

av inalles 20 utredningsaspiranter vilka avses komma att redovisas vid utbildningsbyrån.

1.2.5.6. Administrativ byrå

Byråns arbetsuppgifter blir mer omfattande bl. a. genom utveckling av

personalplanerings- och budgeteringssystemen, vilket statskontoret anser

bör medföra en viss personalförstärkning. Vidare föreslås vissa förändringar

av byråns nuvarande organisation. Under byråchefen bör byrån

sålunda vara organiserad på tre sektioner, nämligen en personalsektion, eu

ekonomisektion samt en allmän sektion.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 12 är 1965

13

1.3. Remissyttranden

Remissinstanserna ansluter sig överlag till de riktlinjer för rationaliseringsverksamheten

som statskontoret föreslagit. Med ett undantag har remissinstanserna

inte heller haft några invändningar mot strukturen i den

föreslagna nya organisationen. Ett par remissinstanser har uttalat tveksamhet

om den föreslagna personaldimensioneringen och lönenivån.

I fråga om inriktningen av statskontorets verksa mhet

har behovet av att rationaliseringsverksamheten intensifieras särskilt

understrukits av järnvägsstyrelsen och generaltullstyrelsen. Järnvägsstyrelsen

anser, att statskontorets rationaliseringsverksamhet bör inriktas på

den egentliga statsverksamheten medan rationaliseringsverksamheten inom

de af färsdrivande verken i huvudsak överlåtes åt dessa själva. Såväl generaltullstyrelsen

som Nya Systemaktiebolaget delar vidare statskontorets

uppfattning att ämbetsverkets rationaliseringsverksamhet i fortsättningen

bör inriktas på större och mera vittomfamnande undersökningar. Järnvägsstyrelsen

uttalar, att det metodologiska utvecklingsarbetet bör systematiseras

och intensifieras. Samtliga remissinstanser har betonat vikten av att utbildningen

i rationaliseringsfrågor intensifieras i syfte att snarast avhjälpa

den brist på rationaliseringspersonal som nu råder.

I fråga om statskontorets förslag till ny organisation har ingen

av remissinstanserna haft någon invändning mot att slopa den nuvarande

byråindelningen och sammanföra organisationen i större enheter. Nya Systemaktiebolaget

önskar en längre gående flexibilitet i organisationen, utan

fast indelning i avdelningar. Bolaget anser vidare, att centralplaneringen

och personalchef sfunktionen bör samordnas under en avdelningschef med

hänsyn till det nära sambandet mellan utredningsplanering och personalplanering.

Administrativa byrån bör också inordnas under samma avdelningschef.

Genom en sådan uppbyggnad av organisationen skulle överdirektören

kunna avlastas vissa arbetsuppgifter för att i stället mera aktivt

biträda generaldirektören i verksledningstunktionerna.

Den föreslagna personaldimensioneringen och lönenivån

har mötts med viss tveksamhet av vissa remissinstanser. Riksrevisionsverket,

som bedömer det redovisade medelsbehovet vara motiverat som

ram för verksamheten, anser, att antalet tjänster som organisationsdirektöi

bör reduceras och behovet av kvalificerad personal tillgodoses i annan form.

Riksrevisionsverket anser vidare att förslaget innefattar ett för stort antal

tjänster som byrådirektör. Järnvägsstyrelsen anser att den föreslagna personaldimensioneringen

och lönenivån i nuvarande läge med personalbrist kommer

att leda till skärpt konkurrens om ifrågavarande personalkategorier och

därmed till eu höjning av lönenivån även inom andra verk, kanske särskilt

de affärsdrivande verken.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

1.4. Departementschefen

Statskontoret organiserades i huvudsak i sin nuvarande form genom sammanslagning

av dåvarande statens organisationsnämnd och statskontoret

efter beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 126, SU 107, 146, rskr 282).

Efter beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 85, SU 81, rskr 196) överflyttades

vidare den administrativa ADB och dåvarande matematikmaskinnämndens

matematiska databehandling till statskontoret

Statskontoret är f. n. under styrelsen och generaldirektören organiserat på

iöljande sätt. Under en överdirektör sorterar sex utredningsbyråer, inom

vilka huvuddelen av statskontorets rationaliseringsundersökningar bedrivs.

Under denna överdirektör sorterar också fondbyrån och tryckeriexpeditionen.

Under en andre överdirektör sorterar enheter som handlägger ADB-frågor

nämligen dels två byråer för administrativ ADB dels en beräkningsavdelning

med eu matematisk byrå och en datateknisk sektion. De två senare enheterna

befinner sig under avveckling, och kvarstående delar kan komma

att ingå i den nya organisationen för databehandlingen vid högre läroanstalter,

vartill jag återkommer i det följande.

Statskontoret har i sin organisationsundersökning pekat på behovet av

vissa förändringar i inriktningen av ämbetsverkets rationaliseringsverksamhet.

Huvudpunkterna i ämbetsverkets rekommendationer kan sammanfattas

på följande sätt. Rationaliseringsverksamheten inriktas på större och

mera vittomfattande undersökningar och remissverksamheten begränsas

till att avse huvudaktiviteterna i ämbetsverkets verksamhetsområde. Det

metodologiska utvecklingsarbetet och serviceverksamheten på det kontorstekniska

området intensifieras samtidigt som statskontorets deltagande i

planeringsverksamheten för den statliga byggenskapen tills vidare fortsätts.

Ämbetsverkets samordnande funktioner i fråga om anskaffning och utnyttjande

av datamaskiner utbyggs medan verkets befattning med de tekniska

delarna av ADB successivt flyttas till andra organ. Mot bakgrund av rådande

brist på rationaliseringsexpertis intensifieras utbildningen såväl internt

som externt av personal som är lämpad för verksamhet inom rationaliseringsområdet.

Remissinstanserna har överlag anslutit sig till den målsättning för verksamheten

som statskontoret angett. Särskilt understryker remissinstanserna

behovet av ökade insatser för utbildning av rationaliseringspersonal i

syfte att på längre sikt häva den nuvarande bristen på sådan personal.

Den målsättning för verksamheten som statskontoret föreslagit och som

remissinstanserna i allt väsentligt inte haft något att erinra emot, kan jag i

huvudsak ansluta mig till. Ansvaret för rationaliseringsverksamheten maste

obetingat ligga hos ledningarna för respektive verk, och myndigheterna

måste ständigt söka tillvarataga alla möjligheter till rationaliseringar.

Även om det primära ansvaret för rationaliseringsverksamheten ligger

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 12 år li)65

hos de enskilda myndigheterna, måste emellertid statskontoret med uppmärksamhet

följa utvecklingen och i mån av behov ingripa för att

främja en utveckling i rationaliseringsbefrämjande riktning. Samtidigt

skall statskontoret fungera som konsultorgan vid större rationaliseringsutredningar

som företas antingen på uppdrag av Kungl. Maj :t eller initierats

av statskontoret eller som statskontoret efter begäran från myndighet

funnit sig böra delta i. Vid sidan av mera omfattande undersökningai äi

det angeläget, att statskontoret speciellt studerar möjligheterna till rationaliseringar

av sådana i och för sig begränsade rutiner som t. ex. diarietöring

och registrering där rationaliseringar på grund av rutinernas stora

frekvens kan medföra väsentliga vinster för statsverksamheten som helhet.

Hädande brist på rationaliseringsutbildad personal motiverar en intensifierad

utbildningsverksamhet i syfte att motverka eller på längre sikt häva

bristen. En vidgad informationsverksamhet efter de linjer som statskontoret

angett framstår också som angelägen.

Statskontoret har i sin organisationsutredning strävat efter en ökad flexibilitet

i organisationen. Enligt ämbetsverkets förslag skulle detta åstadkommas

genom att de nuvarande sex utredningsbyråerna inklusive tryckeriexpeditionen,

de två byråerna för administrativ ADB, chefssekretatriatet samt

vissa fristående arbetsgrupper sammanförs till fem större avdelningar under

ledning av vardera en avdelningschef i lönegrad B 4. Fondbyrån skall

enligt förslaget tills vidare kvarstå oförändrad. Avdelningscheferna skall

enligt förslaget ges en relativt självständig ställning och sortera direkt under

verkschefen. Förutom avdelningschefen skulle varje avdelning bestå av

fem organisationsdirektörer, tio byrådirektörer, tio förste byråsekreteiare

eller assistenter samt sex assistenter eller kontorsbiträden eller för samtliga

avdelningar tillhopa 160 tjänster. För att möjliggöra en intensifierad

planering av verksamheten föreslår statskontoret att en särskild planeringsgrupp

inrättas. Till utbildningsbyran föreslås att ca 20 utredningsaspiranter

anknyts under utbildningstiden och administrativa byrån omorganiseras

delvis. Dessa tre enheter föreslås sortera under en överdirektör, som

också skulle fungera som souschef.

Mot den föreslagna organisationsstrukturen har remissinstanserna inte

haft någon invändning med undantag för Nya Systemaktiebolaget, som ansett

en ytterligare flexibilitet önskvärd samtidigt som centralplaneringsfunktionen

borde samordnas med personalchefslunktionen och ges en starkare

ställning i organisationen. Bolaget anför vidare, att en överdirektör i

större omfattning än enligt statskontorets förslag bör inkopplas på det direkta

utredningsarbetet i syfte att avlasta generaldirektören. Vad beträffar

den föreslagna personaldimensioneringen har tlertalet remissinstanser inte

haft någon erinran. Riksrevisionsverket har emellertid uttalat tveksamhet

om lämpligheten att i tjänsteförteckningarna uppta så många som 25 organisationsdirektörer

och 50 byrådirektörer. Behovet av högre tjänstemän bör

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

enligt riksrevisionsverket tillgodoses i annan torm. Mot den föreslagna lönesättningen

har järnvägsstyrelsen uttalat tveksamhet.

För egen del kan jag tillstyrka den av statskontoret föreslagna organisationen

på verksledningsplanet, bestående av generaldirektören och eu överdirektör.

Mitt förslag till organisation sammanfattas i en tablå vilken som

bilaga 2 torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende, överdirektörens

funktioner bör emellertid vidgas jämfört med statskontorets förslag

till att avse också vissa ledande funktioner i fråga om utredningsavdelningarna.

Det bör ankomma på generaldirektören att efter styrelsens hörande

fördela arbetet mellan sig och överdirektören. Med hänsyn till arbelsuppgifternas

karaktär bör överdirektören i första hand representera administrativ

sakkunskap och ha erfarenhet av organisatoriska frågor.

Den administrativa ADB-verksamheten inom statsförvaltningen befinner

sig såsom statskontoret närmare utvecklat i ett intensivt utvecklingsskede.

Detta kommer under de närmaste åren att ställa ämbetsverket inför stora

utrednings- och samordningsuppgifter, som inrymmer såväl tekniskt och

organisatoriskt komplicerade problem som avvägningsfrågor med stor ekonomisk

räckvidd. Med hänsyn härtill bör möjligheten att under en övergångstid

dubblera överdirektörstjänsten genom göromålsbestridande alltjämt

utnyttjas. Innehavaren av detta förordnande skulle närmast utöva eu

stabstunktion såsom teknisk-ekonomisk konsult för ADB-frågor.

1 fråga om utredningsavdelningarna anser jag i likhet med statskontoret

att betydande organisatoriska vinster står att vinna genom att de nuvarande

utredningsbyråerna sammanförs i större enheter och att de byråer som

handlägger frågor rörande den administrativa ADB inordnas i dessa större

enheter. Som statskontoret töreslagit bör dessa enheter var för sig ha kompetens

att utföra utredningsuppdrag inom hela rationaliseringsområdet. Eu

avdelning bör dock koncentrera sig på bl. a. metodologiska undersökningar

och frågor rörande kontor stekniska hjälpmedel. Frågan om dimensioneringen

av de nya utredningsavdelningarna måste bedömas bl. a. mot bakgrund

av rådande brist på rationaliseringsutbildad personal med hög kompetens.

Även om statskontoret som centralt statligt rationaliseringsorgan

måste ges möjligheter att rekrytera högt kvalificerad personal måste detta

behov avvägas mot de krav på rationaliseringspersonal som andra statliga

organ samtidigt ställer. X id denna avvägning har jag ansett mig böra inta

en något mera restriktiv inställning beträffande personaldimensioneringen

vid statskontoret än ämbetsverket självt. Bl. a. som en följd härav bör

antalet avdelningschefer begränsas till fyra. Personalen på varje avdelning

kommer enligt mitt förslag att uppgå till ca 35 personer eller sammanlagt

139 tjänster plus expertis. Varje avdelning bör stå under ledning av

en avdelningschef i lönegrad B 4. Inom avdelningarna bör vidare finnas sammanlagt

20 organisationsdirektörer. Beträffande personalen i övrigt föreslår

jag att utredningsavdelningarna tillförs 40 byrådirektörer, 50 förste

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr i2 år 1965

byråsekreterare/förste byråingenjörer samt 25 tjänster för assistenter eller

kontorspersonal. I fråga om centralplaneringen och utbildningsbyrån

förordar jag att dessa sammanförs till en planerings- och utbildningsavdelning

under ledning av en avdelningschef i B 4 med två organisationsdirektörer

som närmast ansvariga för de två funktionerna. Beträffande personaldimensioneringen

anser jag mig böra föreslå att antalet byrådirektörer

minskas jämfört med statskontorets förslag från sju till fem. I fråga om

den administrativa byrån förordar jag att chefen för denna skall sortera

direkt under verksledningen. Statskontorets förslag till personaldimensionering

kan jag tillstyrka.

2. Anslagsfrågor m. m.

Jag övergår härefter till att redovisa de anslagsframställningar för budgetåret

1965/66 som statskontoret avgivit samt mina förslag i anslutning

därtill.

2.1. Statskontoret: Avlöningar

2.1.1. Statskontorets anslagsframställning

Anslag Nettoutgift

196H/64 ........... 7 627 600 7 652 175

1964/65 ............t:--.,......

1965/66 (förslag)............. 11 500 000

Statskontoret föreslår, att anslaget ökas med 4 108 000 kr. Härav hänför

sig ca 800 000 kr. till fördyring på grund av ändrade normer för beräkning

av rörligt tillägg. Kostnaderna har beräknats enligt följande sammanställning.

1. Verksledning

1 generaldirektör Bp 7...................

1 överdirektör Bp 5....................

1 assistent högst Ae 15..................

2. Fem utredningsavdelningar

5 avdelningschefer Be 4 ................

25 organisationsdirektörer ...............

50 byrådirektörer .......................

50 förste byråsekreterare/assistenter......

80 assistenter/kontorsbiträden ...........

2 IHhang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 42

76 500

66 204

28 688 166 392

312 180

1 417 350

2 091 900

1 551 000

578 520 5 950 950

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj. ts proposition nr 12 år 1965

3. Centralplanering

1 organisationsdirektör..................... 694

1 byrådirektör ............................ 41 83g

1 förste byråsekreterare/assistent............ 31 020

1 assistent/kontorsbiträde .................. 19 284

4. Utbildningsbyrå

1 byråchef ................................ 56 694

6 byrådirektörer ........................... 251 028

5 förste byråsekreterare/assistenter ......... 155 100

6 assistenter/kontorsbiträden................ 115 704

5. Administrativ byrå

1 byråchef ................................ 56 694

2 byrådirektörer........................... 83 676

1 bokhållare Ae 15 ......................... 24 936

3 assistenter högst Ae 15.................... 71 064

4 kansliskrivare Ae 11 ...................... 81 120

2 kontorister Ae 9 .......................... 36 624

11 kanslibiträden (exp. vakter) Ae 7.......... 181 368

9 kontorsbiträden (kontorsbud) Af 2/Ae 5____ 133 920

6. Ersättning till tillfällig personal . ........

7. Vikariats- och övertidsersättningar, m. m

8. Avlöningar till utredningsaspiranter, 20 aspiranter löneklass

19 ..................................................

9. Ersättning till expertis................................

10. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t............................................

11. Fondbyrån

27 befattningshavare ...............................

148 836

578 526

669 402

500 000

50 000

552 960

1 500 000

60 000

642 984

12. Matematisk byrå

33 befattningshavare ................................. 866 160

13. Löneomräkning ...................................... 413 790

Summa kr. 12 100 000

14. Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar från Nollerothska stiftelsen................ 1 000

Nettoutgift kr. 12 099 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

19

Motiv

1_5. Statskontorets motiv för yrkandena under punkterna 1 5 har redo
visats

i det föregående.

6. Utöver den fasta personalkadern bör verket ha möjligheter att mera

tillfälligt förstärka organisationen när utredningsläget så kräver. Särskilda

medel bör beräknas för detta ändamål.

7. Beloppet har förutom för vikariats- och övertidsersättningar jämväl beräknats

för kostnader för beredskapsersättning till viss personal vid verkets

datamaskinanläggningar..

8. På grund av rådande brist på kvalificerad rationaliseringspersonal har

statskontoret funnit det nödvändigt att i egen regi upptaga utbildning av ett

20-tal yngre akademiker. Avsikten är att denna utbildning även skall kunna

komma andra myndigheter tillgodo. Då lönerna till utredningsaspiranterna

under utbildnings- och praktikåret inte rimligen kan inrymmas inom kostnaderna

för personalorganisationen föreslås upptagandet av en särskild anslagspost

för ändamålet.

9. Ifrågavarande belopp avser kostnader för dels avlöningar till hos statskontoret

anställda experter av olika slag, som inte bör ingå i den fasta organisationen,

dels för anlitande av konsulterande företag eller enskilda konsulter.

Statskontoret har härvid beräknat 500 000 kr. för anställda experter

samt 1 000 000 kr. för konsulter.

10. Anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, föreslås upptagas med samma belopp, som för innevarande budgetår,

00 000 kr.

11. Angivet belopp avser oförändrad organisation av fondbyrån.

12. Från nuvarande beräkningsavdelningen kommer personal att successivt

överföras till andra arbetsuppgifter, i första hand administrativ ADB

eller för datamaskinutvärderingar. Kvarblivande personal skall sammanföras

till en matematisk byrå, knuten till en av utredningsavdelningarna. Byrån

kommer att avvecklas i samband med nedläggandet av driften vid verkets

datamaskiner.

13. Under förutsättning av Kungl. Maj :ts beslut kommer förvaltningen

av den s. k. Nollerothska stiftelsen att uppdragas åt statskontoret (fondbyrån).

Avsikten är att ämbetsverket såsom ersättning för arbetet härmed

av stiftelsen skall tillgodoföras ett belopp av 1 000 kr. per år. För ändamålet

bör under avlöningsanslaget upptagas en särskild post för uppbördsmed

el.

2.1.2. Departementschefen

Enligt det organisationsförslag som jag i det föregående har framlagt

skall verksledningen vid statskontoret bestå av generaldirektören och en

överdirektör-souschef. Jag har i det föregående också förordat att möjlig
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr i2 år 1965

heten att under eu övergångstid dubblera överdirektörstjänsten alltjämt

skall kunna utnyttjas. Medel härför bör beräknas för budgetåret 1965/66.

I fråga om utredningsavdelningarna har jag förordat att antalet avdelningschefer

bestäms till fyra. De bör placeras i lönegrad Be 4. Av vad jag

tidigare anfört framgår vidare att utredningsavdelningarna bör tillföras 20

tjänster, vars innehavare skall ha kompetens att leda större rationaliseringsundersökningar.

Med hänsyn bl. a. till önskvärdheten att skapa erforderlig

flexibilitet inom ämbetsverket förordar jag att ifrågavarande tjänster

ptaceras i alternativt lönegrad Be 1 eller Be 3. I överensstämmelse med statskontorets

förslag bör dessa tjänster benämnas organisationsdirektör. För

utredningsavdelningarna har jag vidare föreslagit sammanlagt 90 tjänster

i kategorierna byrådirektör och byråsekreterare eller motsvarande, varav

40 tjänster som byrådirektör och 50 tjänster som byråsekreterare eller motsvarande.

Mot bakgrund av vad jag anfört om betydelsen av smidighet i

verkets organisation, finner jag övervägande skäl tala för att ett högstlönesystem

tillämpas för sistnämnda två grupper. Jag förordar således

40 tjänster som högst byrådirektör i Ae 27 och 50 tjänster som högst

förste byråsekreterare/förste byråingenjör i Ae 23. Jag beräknar vidare medel

för 25 tjänster som assistenter och biträden på utredningsavdelningarna

i lönegraderna A 19 och lägre.

I fråga om den av statskontoret föreslagna särskilda enheten för centralplanering

samt utbildningsbyrån har jag förordat att dessa enheter sammanförts

i en planerings- och utbildningsavdelning under ledning av en avdelningschef.

Liksom övriga avdelningschefer bör även denne placeras i lönegrad

Be 4. Till denna avdelning bör vidare höra två tjänstemän med benämningen

organisationsdirektör i alternativt lönegrad Be 1 eller Be 3, varav

den ene skall svara för planeringsfunktionen och den andre för utbildningsverksamheten.

Till planerings- och utbildningsavdelningen bör vidare höra

sammanlagt fem högst byrådirektörer i Ae 27. I övrigt kan jag tillstyrka

statskontorets förslag, innebärande att avdelningen tillförs sex tjänster

som högst förste byråsekreterare/förste byråingenjör i Ae 23 samt medel

för sju tjänster i A 19 och lägre som assistenter och biträden.

Statskontorets förslag till organisation av ämbetsverkets administrativa

bgrå kan jag biträda. Chefen för byrån bör emellertid benämnas organisationsdirektör

och placeras i alternativt lönegrad Be 1 eller Be 3. En av de

under byrån upptagna 31 befattningarna i lönegrad A 2—19 är avsedd för

en assistent åt verksledningen.

Jag vill anmäla, att mina förslag beträffande statskontorets personaluppsättning

i vad angår de olika befattningarnas lönegradsplacering, har varit

föremål för överläggningar mellan företrädare för finans- och civildepartementen

samt vederbörande personalorganisationer och därvid godtagits av

organisationerna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

Statskontorets förslag till en ny anslagspost till ersättning till tillfällig

personal kan jag inte tillstyrka. I stället bör anslagsposten till ersättning till

expertis uppräknas med ett motsvarande belopp. Jag förordar således att

anslagsposten till ersättning till expertis uppföres med 2 milj. kr. Avlöningen

till utredningsaspiranter bör anvisas under avlöningar till övrig ickeordinarie

personal.

Statskontorets förslag till kostnadsberäkning för matematiska byrån bör

reduceras till 675 000 kr.

I övrigt föranleder statskontorets förslag ingen erinran från min sida. Vid

bifall till mina förslag bör anslaget uppföras med 11 500 000 kr.

2.2. Statskontoret: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1963/64 ..................... 1 357 000 1 316 699

1964/65 ...................... 1 397 000

1965/66 (förslag) ............ 1 625 000

2.2.1. Statskontorets anslagsframställning

Statskontoret föreslår, att anslaget ökas med 254 000 kr.

I följande sammanställning upptas för innevarande budgetår beloppen i

den gällande omkostnadsstaten samt för nästa budgetår statskontorets och

mina ändringsförslag.

Anvisat

Föreslagen ändring 1965/66

1964/65

Statskontoret

Dep.chefen

1.

Sjukvård m. m...............

12 000

+

8 000

+

8 000

2.

Reseersättningar ..............

275 000

+

125 000

+

125 000

3.

Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten......

75 000

—

—

b) Övriga expenser för eget behov

790 000

+

46 000

+

30 000

c) Övriga expenser för annat än

eget behov ................

50 000

-i-

50 000

+

50 000

4.

Publikationstryck..............

10 000

+

5 000

+

5 000

5.

Kursverksamhet m. m...........

130 000

+

20 000

+

10 000

6.

Förslagsverksamhet inom statsför-

valtningen....................

50 000

—

—

7.

Övriga utgifter

5 000

—

—

1 397 000

+

254 000

+ 228 000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

I fråga om det i riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget

till Statskontoret: Materiel m. m. för datamaskiner föreslår statskontoret,

att anslaget skall utgå. Som motiv härför anför statskontoret följande.

I skrivelse till Konungen den 30 april 1964 anmälde statskontoret, att

ämbetsverket avsåg att nedlägga det s. k. TRASK-projektet. Samtidigt uttalades,

att något behov av för budgetåret 1964/65 anvisade medel ej förelåg

samt att av tidigare reservation minst 1 250 000 kr. ej behövde ianspråktas.

F. n. görs en teknisk genomgång av materielen för beslut om den ersättningsanskaffning,

som driften av statskontorets datamaskiner påkallar.

Därefter kommer anmälan att göras till Kungl. Maj:t om anslagets avveckling.

För budgetåret 1965/66 bör anslaget således ej upptas i riksstaten.

2.2.2. Departementschefen

Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen

upptar jag anslaget till 1 625 000 kr. I fråga om anslaget till reseersättningar

förordar jag att högst 125 000 kr. får disponeras för resor utom riket.

I likhet med statskontoret förordar jag att det i riksstaten för budgetåret

1964/65 uppförda anslaget till Statskontoret: Materiel m. m. för datamaskiner

inte upptas i riksstaten för budgetåret 1965/66.

2.3. Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.

1963/64 .........

1964/65 .........

1965/66 (förslag)

Anslag Nettoutgift

3 000 000 2 159 602

2 000 000

2 000 000

2.3.1. Statskontorets anslagsframställning

Statskontorets andel av förevarande anslag uppgår till 1 300 000 kr. Ämbetsverket

föreslår, att oförändrat belopp upptas för dess verksamhet under

anslaget.

Motiv

Budgetåret 1963/64 bestreds under anslaget vissa kostnader för försöksverksamhet

i samband med statskontorets rationaliseringsundersökningar

samt kostnader för försök med automatisk databehandling inom statsförvaltningen.

Kostnader av sistnämnda slag belastade även förslagsanslaget

Statskontoret: Kostnader för förhyrd datamaskintid m. m. Från och med

innevarande budgetår bestrids samtliga nämnda kostnader från förevarande

anslag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

För nästkommande budgetår beräknas oförändrat belopp, 1 300 000 kr.

Därav avser, i likhet med vad som gäller innevarande budgetår, 1 000 000

kr. automatisk databehandling för sådana myndigheter, som saknar anslag

för detta ändamål men där statskontorets utredningar ger vid handen att

rationaliseringar genom automatisk databehandling kan uppkomma. Det

kan också gälla uppdrag och utredningar av allmän giltighet, där statskontoret

åtar sig huvudmannaskapet.

Härutöver beräknas inom databehandlingsområdet uppkomma vissa

kostnader för förhyrd datamaskintid m. m. för statskontorets egna behov.

Detta anslagsbehov beräknar ämbetsverket till 200 000 kr.

För beräkningsändamål, slutligen, förutses kostnaderna för den maskintid,

som erfordras för statskontorets egna behov, avseende utvecklandet av

programsystem, numeriska analysmetoder samt för utbildning av egen personal,

belöpa sig till 100 000 kr.

Anslaget bör även framdeles uppföras förslagsvis med hänsyn till osäkerheten

i beräkningen och angelägenheten av att uppkommande rationaliseringsobjekt

inte fördröjs genom medelsbrist.

2.3.2. Departementschefen

Till viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen in. in. har för innevarande

budgetår anvisats ett förslagsanslag av 2 milj. kr. Anslaget har

nära anknytning till statskontorets verksamhet. BI. a. bestrids från detta

anslag vissa kostnader för försöksverksamhet i samband med statskontorets

rationaliseringsundersökningar. Statskontoret har för sin andel av anslaget

beräknat oförändrat anslagsbehov av 1,3 milj. kr. Då utgifterna under

budgetåret 1965/60 även i övrigt torde bli av ungefär samma omfattning

som under innevarande budgetår, förordar jag att anslaget för 1965/66

uppförs med oförändrat 2 milj. kr.

3. Datamaskiner för utbildning och forskning vid universitet

och högskolor

3.1. Frågans tidigare behandling

Vid remissbehandlingen av kommitténs för maskinell databehandling

huvudbetänkande »Automatisk databehandling» (SOU 1962:32) rådde

bland de olika remissinstanserna allmän enighet om att forskningens och utbildningens

resursbehov på datamaskinområdet var kontinuerligt växande

och att därtill ett uppdämt behov förelåg. Vad däremot angick frågan om det

erfordrades någon form av central sammanhållning av resurserna och den

organisatoriska förläggningen av en sådan funktion redovisades delade

meningar. Även när det gällde frågan om det matematiska databehand
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 12 år 1965

lingsområdet skulle omfatta såväl tekniskt utvecklingsarbete som grundforskning

vid universitet och högskolor framfördes olika åsikter.

I prop. 1963: 85 (SU 81, rskr 196) angående organisationen av den automatiska

databehandlingen inom statsförvaltningen m. m. anförde jag att

den växande betydelsen av den automatiska databehandlingen inom såväl

förvaltningen som forskningen skulle komma att i framtiden medföra avsevärda

investeringar. De betydande kostnaderna härför skulle komma att

ställa krav på ökad planmässighet och garantier för en samordnad resursanvändning.

Utformningen av organisationen för den matematiska databehandlingen

och därmed sammanhängande forskning hänsköts till ytterligare utredning.

Med hänsyn till utredningens organisatoriska aspekter erhöll statskontoret

uppdraget. För att tillförsäkra att arbetet bedrevs i direkt samarbete med

företrädare för utbildning och forskning anknöts till ämbetsverket, enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1963, ett expertråd vari de berörda områdena

representerades.

Expertrådet har, såsom tidigare anmälts, den 30 juni 1964 till statskontoret

avgivit ett betänkande rörande datamaskiner för utbildning och forskning

vid universitet och högskolor. Med skrivelse den 14 oktober samma år

har statskontoret med eget yttrande ingivit nämnda betänkande till Kungl.

Maj :t.

Kungl. Maj :t uppdrog den 3 april 1964 åt statskontoret att, i enlighet med

beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964:1 bil. 9 s. 56, SU 7, rskr 7) inkomma

med förslag rörande anskaffning av en datamaskinanläggning för att tillgodose

Uppsala universitets och lantbrukshögskolans behov. I skrivelse den 12

november samma år har statskontoret begärt bemyndigande att ingå avtal om

anskaffning av dels förenämnda datamaskinanläggning, dels tre terminalanläggningar

för statskontoret, tekniska högskolan i Stockholm och lantbrukshögskolan.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 18 december 1964 lämnat

statskontoret det begärda bemyndigandet.

Statskontoret har i skrivelse den 11 februari 1965 efter närmare övervägande

förordat att vissa förändringar göres i den av expertrådet i förenämnda

betänkande redovisade investeringsplanen för de närmaste fyra

budgetåren.

Yttrande över expertrådets betänkande och statskontorets i skrivelse den

14 oktober 1964 avgivna förslag har efter remiss avgivits av byggnadsstyrelsen,

jordbrukets forskningsråd, riksbibliotekarien, riksrevisionsverket,

samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för universitet

och högskolor, skolöverstyrelsen, statens humanistiska forskningsråd,

statens medicinska forskningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd,

statens råd för atomforskning, statens råd för byggnadsforskning,

statens rad för samhällsforskning, statens tekniska forskningsråd,

statistiska centralbyrån, styrelserna för lantbrukshögskolan, skogshögsko
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

lan och veterinärhögskolan, telestyrelsen och universitetskanslersambetet.

Till sistnämnda myndighet har i ärendet avgivits yttranden från universiteten

i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, karolinska institutet,

handelshögskolan i Göteborg, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers

tekniska högskola, farmaceutiska institutet, organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund och handelshögskolan i Stockholm. Yttrande

har därjämte inkommit från Vetenskapsakademien och Sveriges akademikers

centralorganisation.

3.2. Expertrådets utredning

3.2.1. Behov av databehandlingsutrustning vid universitet och högskolor

De i följande uppställning redovisade datamaskinerna utnyttjas f. n. huvudsakligen

för undervisning och forskning vid universitet och högskolor.

Innehavare

Maskintyp

Installationstid- punkt (motsv.)

Anm.

Statskontoret

BESK

Dec 1953

Inbyggd flytande arit- metik; ej magnetband

Alwac III E

Facit EDB 2

Jan 1958

Juni 1959

Magnetband; ej flytan- de aritmetik

Lunds universitet

Smil

Juni 1956

Inbyggd flytande arit- metik planeras

CTH

Wegematic 1 000

Wegematic 1 000

Aug 1957

1961

ADB-institutet

ADB-institutet

Göteborgs universitet

SAAB D21

1963

Inst. f. medicinsk bio- kemi

Uppsala universitet

Alwac III E

IBM 1620

Nov 1957

Okt 1961

Kvantkemiska inst.

Fysiska inst.; hyrd an- läggning

KTH

Wegematic 1 000

Maj 1960

Karolinska institutet

Wegematic 1 000

1961

Hyrd anläggning

Umeå universitet

IBM 1620

April 1964

Härutöver disponerar enligt avtal tekniska högskolan i Stockholm 200

timmar per år vid AB Atomenergis datamaskin av märket Ferranti Mercury,

installerad vid högskolan i maj 1959. Vid försvarets forskningsanstalts

(FOA) datamaskin IBM 7090 utnyttjades under 1964 ungefar 200 timmar

av universiteten och högskolorna.

För att få en utgångspunkt för planeringen för anskaffningen av datamaskiner

till den högre utbildningen och forskningen har expertrådet inhämtat

uppgifter om det behov av datamaskinkapacitet som f. n. föreligger

vid de olika läroanstalterna. Behovsinventeringen har skett i form av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

enkäter over utnyttjad datamaskintid under budgetåret 1962/63 och beräknat

maskintidsbehov under 1963/64 och 1964/65. Undersökningarna gjordes

under hösten 1963 i Stockholm, Uppsala och Lund och under våren

1964 i Göteborg. Enkätunderlaget gav även en bild av den aktuella forskningsverksamheten

med anknytning till datamaskiner.

Expertrådet påpekar emellertid vissa brister i den företagna inventeringen.

I en del fall har institutionerna tagit kontakt med all sin lärar- och

forskarpersonal, i andra fall har enskilda individer fått representera hela

institutioner. I bland rymmer uppskattningarna reserver för oförutsedda

behov, i de flesta fall förefaller bedömningarna dock vara försiktiga i underkant.

Det är nämligen inte möjligt att i en enkät få fram den stimulerande

effekt på forskningen, som gör sig märkbar när en större datamaskin

blir tillgänglig. Många forskare, som f. n. endast är dunkelt medvetna

harom, kommer forst när en datamaskin finns på platsen att upptäcka att

deras forskningsverksamhet kan effektiviseras och utvecklas.

Alla forskningsuppgifter inom här aktuella forskningsområden ställer

inte samma krav på datamaskinprestanda. En differentiering har kommit

till uttryck i enkätsvaren genom att behovsuppskattningarna angivits i erforderligt

antal maskintimmar på valfri typ av datamaskin. Vid sammanställning

av dessa uppskattningar har datamaskinerna indelats i kategorier

på grundval av minnesstorlek och intern räknehastighet. I följande uppställning

anger kategori A den största och snabbaste maskintypen

Behoven för 1964/65 i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund har bedömts

vara följande, angivet i erforderligt antal maskintimmar.

Maskinkategori

Stockholm

Uppsala

Göteborg

Lund

Summa

A ........

25

700

10

500

3 000

6 400

400

B ..........

800

—

60

C ............

100

2 100

D ..........

8 000

—

3 000

E ............

4 000

20 900

10 300

For att erhålla jämförbara mått på de totala beräkningsvolymerna kan

forenamnda siffror även omräknas till maskintid på någon viss maskintyp.

Har har valts omräkning till kategori B, dvs. en maskin av samma storlek

som FOA:s IBM 7090.

Maskinkategori

Stockholm

Uppsala

Göteborg

Lund

| Summa

-—

A ............

80

700

40

500

1 000

B ..........

100

200

( 4%)

C ..........

2 100

( 38 %)

D .........

800

400

1 000

( 18 %)

E ..........

640

2 090

( 38 %)

Summa

1580

1230

10

2190

500

no

5 500

t 2%)

(100 %)

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Ma j:ts proposition nr 42 år 1965

Av denna sammanställning kan man utläsa att 40 % av det totala behovet

anses kunna tillgodoses medelst datamaskiner av BESK-FACIT-typ,

kategori D. På maskiner av kategori C kan man tillgodose 58 % och pa

kategori B 96 %. Tabellen speglar givetvis de i dag tillgängliga resurserna

och geografiska faktorer. Den jämförelsevis höga siffran for Goteborg

sammanhänger med att en datamaskin av typ SAAB I) 21 1963 installerats

i Göteborg. Denna användes delvis för processreglerande uppgifter och borde

till denna del ej ha inräknats i här redovisat behov. Till någon del illustrerar

siffrorna också den stimulerande effekten av att denna datamaskin

tillkommit.

I begränsad utsträckning har datamaskintid kunnat erhållas p

IBM 7090 (kategori B) ända sedan anläggningen installerades i mitten av

år 1961. Under budgetåren 1961/62 och 1962/63 tillhandahölls maskintid

kostnadsfritt av FOA under förutsättning att något forskningsråd intygade

forskningsuppgiftens betydelse och att dåvarande matematikmaskinnämnden

bestyrkte att uppgiften var för stor för att bearbetas pa BESK eller

FACIT (kategori D). Under budgetåret 1963/64 har statskontoret kunnat

bevilja medel för utnyttjande av FOA:s IBM 7090 ur ett särskilt anslag.

Detta system gäller även under 1964/65, kombinerat med att anslag upp agits

på riksstaten till Kostnader för datamaskintid.

Enkätsvaren domineras starkt av matematiskt inriktade områden. Forskningen

inom den matematiska fysiken och kvantkemin är numera starkt

beroende av kvalificerade databehandlingsresurser. Inom den experimentella

fysiken utnyttjas datamaskiner i stor omfattning för konstruktion

av komplicerad apparatur och för teoretisk utvärdering av komplicerade

experiment. .....

Maskinell informationslagring och informationssökning ar e omr e

av stort intresse både som en grund för administrativ databehandling oc

för effektivisering av den vetenskapliga dokumentationsverksamheten. Den

vetenskapliga litteraturen växer i sådan takt att vetenskapsmannen har

svårt att hålla sig ä jour med utvecklingen. Datamaskiner beraknas bil betydelsefulla

hjälpmedel på detta område. .....

Språkforskning, informationssökning och elementär undervisning ai y - terligare exempel på hur datamaskinen kan få betydelse på områden, som

inte har matematisk tradition. Databehandling är ännu så ny, att många

användningsmöjligheter är oprövade. Det är därför naturligt att forskningens

behov av datamaskintid är expanderande. .....

I USA, det enda land där datamaskiner redan i större utsträckning ställts

till den högre utbildningens förfogande, har ännu ingen avmattning formärkts

i expansionen av efterfrågan på datamaskintid. En vanlig erfarenhet

där tycks vara att eu maskin av kategori B blir fullbelagd på två till tre år

och all en liten maskin går dygnet runt redan efter två år.

De företagna behovsutredningarna visar i vilken omfattning datamaskin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

''"i*®** forsknin§ 1 Sveri§e «dan behöver stödjas. Expansionen på dessa

områden kan uppskattas till lägst 50 % per år under de närmaste ien. Vid

amerikanska universitet har man som regel haft en ökning på 60 till 100 %

T ''ördubbl.des nyttjande,’Ler de. „„d£

driftsaiet. Utnyttjandet under budgetåret 1963/64 överstiger närmast föregående

4, »ed dryg, 60 %. I Lund och Umeå, dac läroanstalterna f „ är

under utbyggnad, kan ökningen väntas bli speciellt stor. Detta styrkes av

(ten t. n. pågående snabba utvecklingen i Göteborg

Behovsutrecklinge” innefattar också ett antal successivt tillkommande

områden som redan , viss utsträckning bearbetas med datamaskiner. Utöver

de 1 det föregående nämnda områdena informationssökning, språkanays

och språköversättning samt programmerad undervisning gäller detta

bl. a simulering och systemteori, självorganiserande system, automatisk

b! »™ V"""*1"1 metodsökning, metodutveckling inom administra
''

al)d, medicin, automatisk processreglering etc.

Endast i begränsad omfattning innefattar enkätsvaren maskintidsbehov

or tillgodoseende av undervisningen. Även för denna sektor kan man enigt

expertrådet förutse ett expanderande behov. Expertrådet bedömer — i

avvaktan på den särskilda utredningen angående akademisk utbildning i

unZvi databehandling - att tidsbehovet för den lägre akademiska

mdenismngens del till en början utgör minst 50 timmar kvalificerad ma
Vt

UTaIa> LUnd °Ch Göteborg> »ngefär det dubbla i Stockholm

och hälften ! Umea. Behovet torde vara starkt ökande under hela 1960-talet.

enna bedömning grundar sig på antagandet att en stor del av de högskoles

uderande inom ekonomi och matematiska naturvetenskaper kommer att

ei, r 5“ programmeringsutbildning. Uppskattningsvis kan 100 timmar

maskintid forslå för att låta 200 till 300 elever utarbeta fyra enkla övningsuppgifter!

anslutning till programmeringskurs. Antalet nytillkommande

matematikstuderande varje år är exempelvis f. n. i Uppsala 350 till 400 av

m a ca 2o % kan beraknas genomgå programmeringskurs. I framtiden kan

man rakna med en avsevärd ökning av undervisningsbehovet.

3.2.2. Principer för tillgodoseende av databehandlingsresurser

3.2.2.1. Finansieringssystemet

Mekanisk förslitning är av ringa omfattning i en datamaskins centrala

inheter Nar maskinen blir omodern är det däremot huvudsakligen en följd

a'' den tekn,ska utvecklingen. Nya maskiner är utrustade med logiska element,

som de aldre saknar. De nya maskinerna erbjuder effektivare användningsmöjligheter

och det faller sig då naturligt, att dessa möjligheter utinttjas

vid utvecklingen av nya programmeringssystem.

När fabrikanten introducerar en ny maskin, återverkar detta som regel

pa tillverkningsprogrammet för äldre maskintyper. Den nya ger oftast bält
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 är 1965

re prestation till oförändrat pris eller oförändrad prestation till lägre pris.

Kunderna frågar därför inte längre efter vissa tidigare maskintyper, utan

tillverkningen läggs ner. Som en naturlig följd härav avtar därvid fabrikanternas

utvecklingsarbete ifråga om programsystem in. m. för sådana maskintyper.

Behovet av att dra nytta av den nya maskinens överlägsna egenskaper

vid systemutformningen tar överhand, äldre maskiners system fryses

i rådande skick, utveckling sker enbart på den nya maskinen och klyftan

mellan ny och äldre utrustning vidgas snabbt.

Att en datamaskin blir omodern innebär alltså främst att kontakten med

utvecklingen och gemenskapen med andra anläggningar går förlorad. Med

hittillsvarande utvecklingstakt skulle man behöva byta utrustning ungefär

vart fjärde år för att vara tekniskt up-to-date. Behovet härav är givetvis

skiftande. Om en datamaskin i huvudsak användes för periodiskt återkommande

rutiner är behovet mindre framträdande än om programförrådet till

stor del kontinuerligt måste förnyas. En skillnad av denna art föreligger

mellan administrativ och forskningsinriktad databehandling. Utan att i detta

sammanhang närmare diskutera de variationer som således förekommer,

kan man enligt expertrådet konstatera att en dataanläggnings brukstid

normalt inte är längre än fyra till sex år. I speciella fall kan dock användningstiden

vara längre.

Maskinanskaffning kan inte ses som en engångsinsats för tillgodoseende

av vissa databehandlingsbehov, ökade behov och förbättrad teknik leder naturligt

till återkommande krav på nya resurser. Genom att avskrivningstiden

för en datamaskin är så kort, blir kapitalkostnaderna större än de löpande

driftkostnaderna. Med hänsyn härtill är det av stor ekonomisk betydelse

att befintlig databehandlingsutrustning utnyttjas så effektivt som

möjligt och att den således från första början har en rimlig beläggning.

När en datamaskin utbytes mot en ny, finns som regel ett naturligt underlag

för god initialbeläggning på den nytillkommande maskinen. Genom en

rationell samordning av de statliga databehandlingsresurserna bör ett programunderlag

redan ha upparbetats innan en ny maskin blir installerad.

Beläggningen på en maskin är dock som regel ökande. Anskaffningen av

en maskin kan därför vara ekonomiskt riktig i ett femårsperspektiv även

om utnyttjandet under det första året skulle vara oekonomiskt, önskvärt

är dock, att utnyttjandet ställer sig ekonomiskt även under det första året.

Följande av expertrådet redovisade överslagsberäkning belyser problemet.

Om en anläggning utnyttjas i sex år med belastningen 2 000 (ett skift)

-f- 3 000 -f- 4 000 -f 5 000 (tre skift) + 5 000 -f 5 000 maskintimmar, skall

anskaffningsvärdet avskrivas på 24 000 timmar. Antas utnyttjandet i stället

vara 1 000 -f- 2 000 -f- 3 000 -|- 4 000 5 000 -]- 5 000 maskintimmar, blir

avskrivningen fördelad på 20 000 timmar. Utnyttjandet i det första fallet är

således 20 % effektivare än i det andra och skillnaden orsakas helt av att

beläggningen i början är olika stor. Den snabba värdeminskningen innebär

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

egentligen, att förlusterna borde värderas ännu högre. Genom att uppskjuta

en anskaffning kan man nämligen ibland få del av tekniska förändringar,

som innebär att oförändrad prestation kan erhållas till lägre kostnad.

Siffror av angivet slag illustrerar betydelsen av att databehandlingsuti

ustning utnyttjas rationellt. Givetvis kan det emellertid finnas situationer,

där värdet av att snarast kunna påbörja ett projekt är större än ev. avskrivningsförluster.

Databehandlingskostnaderna bör enligt expertrådets uppfattning bäras

gemensamt av alla myndigheter, som utnyttjar en databehandlingsutrustning.

Ivostnadsfördelningsprincipen bör vara sådan att kostnaderna blir desamma

för varje bearbetning vid en viss statlig anläggning, vare sig användaren

driver anläggningen själv eller endast utnyttjar tid vid densamma.

Principerna för ekonomiskt vederlag vid utnyttjande av maskintid hos

annan statlig myndighet är f. n. mycket oenhetliga. Ofta debiteras rena

marginalkostnader. Detta kan, framhåller expertrådet, möjligen vara rimligt,

om användningen avser ett tillfälligt ändamål, som automatiskt kan

avvecklas utan krav på kompensation, om reservkapacitet ej längre skulle

finnas att tillgå. Alla behov bör däremot i framtiden behandlas som likvärdiga

och belastas med medelkostnader. Innebörden härav är, att alla parter

förutsättes ha samma ansvar för att behoven ökas och samma intresse av

att resurserna efter hand förbättras. En myndighet förutsättes normalt börja

med att utnyttja datamaskiner på annat håll för att så småningom ev.

anskaffa egna resurser. Om användningen blir så omfattande att egna resurser

erfordras, har — med de föreslagna kostnadsfördelningsprinciperna

— de löpande kostnaderna för databehandling successivt ökat Gli sådan

storlek, att naturliga ekonomiska förutsättningar för anskaffning och drift

av maskinen föreligger, under förutsättning att kapitalkostnaderna kan fördelas

jämt över brukstiden.

En för varje budgetår och varje maskinanvändare rättvisande kostnadsbild

kan erhållas, om maskinerna löpande avskrives så att kapitalkostnaderna

fördelas på samtliga utnyttjade maskintimmar. Vidare bör finansieringssystemet

befrämja ett kostnadsmedvetande hos varje maskinanvändare samt

stimulera den som driver anläggningen till rationell drift.

Utifrån dessa synpunkter förordar expertrådet följande system för finansieringen

och anskaffningen av datamaskiner för universitets- och högskoleändamål.

Anskaffningskostnaderna föreslås bli täckta med medel från en

för ändamalet särskilt inrättad kapitalfond. Fonden bör på sedvanligt sätt

byggas upp genom medelsanvisningar över riksstatens kapitalbudget och avskrivningsmedel.

Fonden bör redovisas på riksstaten under rubriken »Diverse

kapitalfonder».

Den fondförvaltande myndigheten skall ombesörja inköp av datamaskinerna

och mot avgift ställa dem till den eller de myndigheters förfogande

som ansvarar för maskinernas drift.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

Avgiften skall inkludera kalkylerade avskrivningar som tillföres fonden

såsom avskrivningsmedel, samt räntekostnader — beräknade efter statens

normalränta -— som tillföres riksstatens inkomstsida. Till grund för anskaffning

och avskrivning av datamaskiner skall läggas en av den fondförvaltande

myndigheten upprättad plan för maskinutnyttjandet, utarbetad i

samråd med den eller de myndigheter, som skall betjänas av maskinerna.

Den fondförvaltande myndigheten står i princip som ägare till maskinerna

och den eller de myndigheter som har att svara för maskinernas drift står

som förhyrare av desamma. Avskrivningsplanens hållbarhet bör kontinuerligt

underkastas översyn och vid behov justeras. För översyn och revision av

planerna bör gälla samma procedurregler som för planens upprättande.

Den fondförvaltande myndigheten skall ingiva petita för fonden. Petitan

bör baseras på förslag från berörda universitet och högskolor och på en

inom den fondförvaltande myndigheten utarbetad långtidsplan. Denna plan

— omfattande förslagsvis 5 år — uppgöres i samråd med berörda högskolemyndigheter.

Med hänsyn till att fonden skall utnyttjas för anskaffning av datamaskiner,

huvudsakligen avsedda att tillgodose forskningens och undervisningens

behov, är det naturligt att universitetskanslersämbetet blir den fondförvaltande

myndigheten.

övergångsvis bör dock denna fondförvaltande funktion antörtros statskontoret,

som därvid bör biträdas av ett expertråd, vari ingår företrädare löx

forskning och undervisning. Kanslersämbetet bör dock i en nära framtid inträda

som huvudman för fonden.

Timkostnaderna vid de datamaskiner, som kan komma att installeras

för forskning och undervisning vid landets universitet och högskolor, bör

intill dess vidare erfarenheter erhållits såvitt möjligt anpassas till varandra

så att likvärdiga kostnader uppnås vid likvärdiga maskiner. Detta kan ev.

orsaka svårigheter om man samtidigt söker upprätthålla kravet att alla

anläggningar skall vara ekonomiskt självbärande. Universitetsmaskinerna

kan emellertid ur fondens synvinkel behandlas som en grupp av installationer,

som totalt sett skall uppfylla kraven på ekonomisk bärkraft. Alltför

stora avsteg från grundregeln om individuell lönsamhet bör inte godtas.

Eftersom de kraftigast utnyttjade maskinerna av praktiska skäl behöver utbytas

oftare än de lågt utnyttjade, kan emellertid en jämn prissättning kompenseras

med olika målsättning beträffande maskinernas avskrivningstider.

Speciella skäl, exempelvis geografiska faktorer, kan ev. leda till installation

av en datamaskin utan att det till en början finns fullt underlag för

ekonomisk beläggning på maskinen. För att i ett sådant fall undvika extrema

timkostnader under begynnelsetiden, kan det vara rimligt att tillföra

datacentralen ett direkt anslag för täckande av viss del av driftkostnaderna,

så att timkostnaderna väsentligen blir desamma som vid normal ekonomisk

beläggning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

Den hyrande myndigheten förutsättes ansvara för anläggningens drift och

underhåll. I den mån utrustningen utnyttjas av annan statlig myndighet,

skall kunden betala ersättning för alla kostnader, som är förknippade med

utnyttjandet dvs. såväl kapitalkostnader som löpande driftkostnader. Om

anläggningen upplåtes till icke statliga användare, skall marknadsmässig ersättning

erläggas. Dispositionen av överskottsmedel förutsättes i sistnämnda

fall regleras av Kungl. Maj :t.

En särskild redovisning bör årligen upprättas för varje datacentral omfattande

bl. a. beläggningsstatistik, personal och ekonomi.

^ arje takultetsberedning eller annan anslagsäskande högskolemyndighet

skall i petita begära anslag för sitt årliga datamaskintidsbehov för såväl

forskning som undervisning. Fördelningen av erhållna anslag skall ske av

konsistorium eller annan anslagsfördelande högskolemyndighet på samma

sätt som fördelningen av andra resurser vid läroanstalten. Medlen skall företrädesvis

utnyttjas vid statsägda datamaskiner och bör fritt kunna disponeras

vid statliga dataanläggningar i Sverige. I det fall tillräckliga resurser ej

tinns tillgängliga inom statsverket bör andra maskiner i Sverige eller utomlands

kunna utnyttjas efter samråd med statskontoret.

Anslagen förutsättes utgöra förslagsanslag med möjlighet till överskridande

efter särskild framställning till Kungl. Maj :t. Forskningsråden bör givetvis

också när de begär anslag taga hänsyn till behovet av datamaskintid för

av råden understödda forskningsprojekt.

Det föreslagna systemet bör kunna införas fr. o. in. budgetåret 1965/66.

beslut som fattas under budgetåret 1964/65 om anskaffningar av databehandlingsutrustning

för leverans under 1965/66 eller senare bör i tillämplig

utsträckning anpassas till det föreslagna systemet.

3.2.2.2. Spridningen av datamaskiner

Av den i det föregående redovisade enkäten framgår att de aktuella databehandlingsproblemen

som regel kan behandlas vid servicebyråmaskiner,

dvs. maskiner vars drift ombesörjes av en för ändamålet inrättad serviceenhet.

Vissa forskningsprojekt, där datamaskinkomponenter behöver anpassas

till komplicerade experimentanordningar, ställer emellertid så speciella krav,

att de svårligen kan tillgodoses på annat sätt än genom tilldelning av egen

databehandlingsutrustning. I första hand bör en lösning sökas genom att

en enkel datakommunikation upprättas mellan försöksanordningen och en

servicebyråmaskin. Erforderliga resurser för dylika anordningar eller för

egna dataanläggningar på institutionerna bör tillskapas i normalt gällande

ordning för ifrågavarande forskningsaktivitet.

Kapacitetsmässigt kan landets hela forskningsbehov tillgodoses med en

enda synnerligen stor och snabb datamaskin och endast mindre satellitmaskiner

utplacerade i de fem universitetsorterna. Både praktiska och ekonomiska

skäl talar emellertid enligt expertrådets uppfattning mot en sådan

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kanyl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

lösning. Programmerarna är i den löpande verksamheten beroende av alt

lämna få så snabb service som möjligt under den tid, då ett program utvecklas

och testas. Om detta skall kunna åstadkommas, fordras regionala

resurser för behandling av uppgifterna. Endast om transmissionsutrustningen

är mycket kvalificerad och därmed kostnadskrävande kan kommunikationen

med centralmaskinen erhålla sådan kapacitet att servicen skulle

bli tillnärmelsevis likvärdig med servicen vid en regional anläggning, överföringshastigheterna

är dessutom ännu inte tillräckliga i jamtorelse med

del dagliga dataflödet vid en maskin av här angiven storlek.

Behovet av databehandlingsresurser för forskning och utbildning bör därför

i huvudsak tillgodoses regionalt. Varje universitetsort föreslås i konsekvens

härmed tilldelas datamaskinutrustning för huvuddelen av sitt behov

vid eu servicebyrå. För speciellt stora uppgifter föreslås dock en centralisering

till en för hela riket gemensam servicebyråmaskin, som bor utrustas

med en större maskin än de övriga universitetsorterna.

3.2.2.3. Regional samordning

Databehandlingsbehovet inom eu region bör, framhåller expertrådet fortsättningsvis,

till eu början väsentligen sammanföras till en maskinanläggning.

Undantag kan tänkas bli aktuella antingen lör ytterst speciella ändamål

_då maskinen ingår som komponent i ett större sammanhang eller

för utnyttjande av friställd utrustning på lämpligaste sätt. Inom samma region

bör inte de huvudsakliga databehandlingsresurserna fördelas på tva

eller flera likvärdiga maskiner. Genom att slå samman kostnaderna till en

större gemensam maskin erhåller man generellt avsevärt storre maskinre
surser.

Av praktiska skäl hör dataanläggningen i administrativt hanseende vara

underställd viss myndighet, universitet eller högskola, som förutsättes ha

fullt ansvar för driften. I vanlig administrativ ordning ansvarar myndigheten

för fördelning av maskintid, med hänsyn till samtliga berörda läioanstalter,

prioritering vid överbeläggning, direktiv till drittchefen beträffande

verksamhetens inriktning och vidtagande av åtgärder avseende personal,

lokaler och utrustning. Myndigheten skall främja samarbetet med likartade

installationer och lämna erforderligt underlag för central samordning och

uppföljning.

För främjande av den regionala samordningen av databehandlingsfrågoi

föreslås inrättande av regionala databehandlingsdelegationer, eu inom varje

region. I varje delegation skall ingå representanter för samtliga högre läroanstalter

på ifrågavarande ort. Delegationen hör samordna alla databehandlingsfrågor

inom sina respektive regioner. Vid delade meningar mellan myndigheten

och delegationen i viss fråga förutsättes att frågan hänskjutes till

högre myndighet.

3 liihang till riksdagens protokoll 1965. I samt. Xr 4.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

3.2.3. Den regionala datamaskinorganisationen

Den regionala datamaskinorganisationens uppgift bör vara att på bästa

satt underlätta maskinens utnyttjande inom undervisning och forskning med

hänsynstagande till rimliga krav på rationellt utnyttjande av resurserna

Organisationens främsta uppgift blir att svara för den löpande driften, att

upprätthålla effektiva programmeringssystem, att medverka vid ev. anpassning

till speciella tillämpningar samt att föreslå och planera nyanskaffningar

och förbättringar av utrustningen. Alla maskintidskonsumenter skall

kunna kanna att de behandlas lika. Driftorganisationen bör därför inte ha

till uppgift att ge programmeringsservice utan skall endast hjälpa till alt

tork tara och ge råd när programmerarna ställs inför svårigheter, som de

inte själva kan klara. I det långsiktiga perspektivet antas varje forskningsinstitution

bli självförsörjande i fråga om programmeringsresurser. Detta

ar en naturlig konsekvens av att datamaskiner förutses bli ett viktigt hjälpmedel

på alla områden. Under ett begynnelseskede är det emellertid önsk''“''

t med un särskild organisation för programmeringsservice.

Chefen för den regionala dataorganisationen skall ha till huvuduppgift att

upprätthålla effektiva monitor- och programmeringssystem vid anläggningen.

Eu person som själv bedriver forskning och samtidigt är intresserad

hade av att främja utnyttjandet av anläggningen och av att följa den internationella

och den svenska utvecklingen på datamaskin- och databehandhngsområdet

bör vara lämplig som chef för anläggningen. Vederbörande

maste kunna upprätthålla ett smidigt samarbete både inom regionen och med

eu central instans, som förutsättes löpande följa verksamheten för samordning

inom landet. Internationella kontakter är också av betydelse för verksamhetens

bedrivande.

Drittorganisationens personalbehov behöver löpande anpassas till arbetsbelastningen.

Behovet är därför växande åtminstone under de två första

åren efter installation. Personalbehovet varierar givetvis med maskinens

prestationsklass och maskinsystemets utformning. Antalet operatörer kan

därför vara svårt att uppskatta. Även behovet av övrig driftpersonal påverbas

av den tekniska utformningen av installationens periferiutrustning.

b oljande uppskattningar ger en bild av driftorganisationens storlek vid

treskiftsdrilt. Stora variationer kan förekomma beroende på konkret maskinutrustning.

Till denna personalorganisation kan ev. fogas 4 resp. « stödprogrammerare,

som i så fall skall ha till uppgift att hjälpa nya kunder tillrätta i

programmeringsfrågor. Dessa tjänster skall vara av temporär art och har

darfor inte redovisats i det normala personalbehovet. Stödprogrammerarna

fodras under en övergångstid men bör sedan kunna utgå ur organisationen.

Deras verksamhet bör vara nära knuten till institutioner för numerisk analys,

administrativ databehandling eller liknande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

35

Personalbehov vid treskiftsdrift

Maskin av

kategori B

Maskin av

kategori A

1

1

1

1

3

6

1

1

3

4

2

3

4

7

1

2

1

2

2

4

1

1

9

15

1

2

1

1

Summa

31

50

Befattningen som chef för en datacentral bör inrättas som driftchef i lönegrad

Be 1. Övrig personal i organisationen bör tills vidare vara arvodesanställd

för att lönerna skall kunna anpassas till läget på arbetsmarknaden.

3.2.4. Förslag till successiva åtgärder för tillgodoseende av universitetens och

högskolornas behov av datamaskintid

Under den uppbyggnad av den högre utbildningens och forskningens datamaskinresurser

som nu bör komma till stånd, förutsätter expertrådet med

hänsyn till ekonomiska överväganden och lokalmässiga begränsningar ett

omfattande samarbete mellan universitetsorterna trots de olagenheter, som

är förknippade med stora geografiska avstånd mellan programmerarna och

datamaskinen. Expertrådet betonar, att möjligheten att underlätta samarbetet

medelst datatransmissionsutrustning förtjänar övervägas, särskilt som

denna utrustning även kan bli till stort gagn för det framtida samarbetet

mellan datacentralerna.

Utvecklingen under budgetåren 1962/65 kan i komprimerad form redovisas

på följande sätt. Härvid bar all tid omräknats till timmar på maskin av

kategori B.

1962/63

1963,64

1964/65

450

770

1 580

370

660

1 230

210

1 130

2 150

170

270

500

Summa

1200

2 830

5 460

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr t2 år 1965

Utöver det här angivna behovet för 1964/65 kan man räkna med

en viss

w ---- '''' «■/ v»,/ nan aiiclll 1 cliVlia H1UU C

ökning för nya tillämpningsområden och för undervisningens behov.

Under iorutsattnmg att på FOA:s datamaskin kan reserveras 1 000 timmar

datamaskintid för universitetens och de högre läroanstalternas räkning

och med utnyttjande av de i det föregående redovisade maskinresurserna vid

universitet och högskolor kan behoven av datatid tillgodoses under höstterminen

1964 och början av vårterminen 1965.

I Uppsala beräknas en nybyggd lokal bli tillgänglig senast 1 juli 1965. Eu

maskin av kategori B eller eu förhållandevis stor och snabb maskin av kategori

C skall enligt statsmakternas förut nämnda beslut anskaffas till Uppsala

för installation snarast möjligt. Maskinen skall vara tillgänglig för

lorskningsinstitutionerna i hela landet. Stockholm förutsättes i väsentlig

omtattnmg använda denna maskin fram till våren 1967. Lokaler beräknas

da bil tillgängliga i Stockholm, så att en stor nniversitetsmaskin av kategori

A kan anskaffas för att täcka forskningsinstitutionernas i Stockholm allnianna

behov jämte landets gemensamma behov av en särskilt avancerad

maskin för de mest kapacitetskrävande uppgifterna.

For Goteborgs del finns ett av riksdagen lämnat beställningsbemyndigane

(1962: 1 bil. 9 s. 55, SU 7, rskr 7) för anskaffning av en större datamaskin.

Goteborgs matematiska centrum blir färdigt i början av år 1967 I o

kalmässiga förutsättningar att installera en datamaskin av samma kapacitet

som Uppsalamaskinens finns knappast före denna tidpunkt. Behovsmässigt

finns inte heller tillräckligt programunderlag för att redan nu satsa på

denna maskinklass. Sannolikt kan man, framhåller expertrådet fortsättningsvis,

få fram provisoriska lokaler för en mindre nniversitetsmaskin.

Goteborg bor i så fall utrustas med en sådan maskin tills lokalerna för en

storre anläggning blir färdigställda.

Bade i Lund och i Umeå är de aktuella behoven tillgodosedda för de närmaste

två till tre åren. I Lund bedöms behovet därefter motsvara Uppsalaanlaggningen.

Erfarenheterna i Umeå är ännu så färska att underlag saknas

tor en tramtidsvärdering. Eventuellt kan man planera att flytta någon maskin

till Umeå i samband med ändringar på annat håll, om utrustningen kan

"staUas och flyttas till Umeå år 1967, då nya lokaler beräknas komma

till stand därstädes. Efter ytterligare ett par år kan denna behöva ersättas

med en maskin som motsvarar Uppsalaanläggningen. Detta är givetvis endast

en skiss, som senare kan behöva ändras med hänsyn till den löpande

utvecklingen i Umeå.

3.2.5. Tidsplan och kostnadsberäkning

Som grundval för beräkning av investeringsbehovet föreslår expertrådet

lotjande tidpunkter för installation av nya datamaskiner. Den verkliga utbyggnadstakten

och maskinstorleken bör givetvis successivt anpassas till den

tekniska utvecklingen och behovsutvecklingen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965 37

Installations-

datum

Maskinkategori

Anm.

1 Uppsala ................

1/7 1965

B

2 Göteborg ................

1/7 1965

C

3 Stockholm ..............

1/1 1967

A

4 Göteborg ................

1/1 1967

B

Friställd C-maskin

flyttas till Umeå

5 Umeå ..................

1/4 1967

C

6 Lund ....................

1/10 1967

B

7 Umeå ...................

1/1 1969

B

Anskaffningskostnaderna för maskiner av kategorierna A, B och C kan

uppskattas till ca 15, 6 resp. 3 milj. kr. vari innefattas frakt och varuskatt,

däremot ej tull eller kostnader för iordningställande av lokaler. De angivna

kostnaderna är endast tillämpliga för högre läroanstalter, enär hänsyn tagits

till att dessa kan erhålla särskilda rabatter.

1 samband med upprättandet av en datacentral fordras även anskaffning

av stansulrustning, viss hålkortsutrustning, skärmaskin, ett förråd av magnetband

m. m. För detta ändamål krävs uppskattningsvis 750 000 kr., 500 000

kr. resp. 250 000 kr. för maskiner av kategorierna A, B resp. C.

Följande initialkostnader skulle således vara aktuella (milj. kr.):

A

B

c

Maskinsystem .....

14,0

5,5

2,7

Frakt och varuskatt.

1,0

0,5

0,3

Annan utrustning ...

0,75

0,5

0,25

F örberedelsekostnad;

löner och resor

0,15

0,1

0,05

Summa

15,9

6,6

3,3

Samtliga initialkostnader antages kunna täckas med medel ur den föreslagna

datamaskinfonden. Under antagande att så sker kan följande belastning

på fonden förutses (milj. kr.).

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

Summa

Uppsala ............

6,6

—

—

—

6,6

Göteborg ............

3,3

6,3

—

—

9,6

Stockholm ..........

—

15,9

—

—

15,9

Umeå ...............

—

0,3

—

6,3

6,6

Lund................

—

—

6,6 *

—

6,6

Summa

9,9

22.5

6,6

6.3

45,3

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

Under perioden 1/7 1965—30/6 1969 hinner viss amortering äga rum, varför

fonden icke behöver tillföras hela beloppet 45,3 milj. kr. för att anskaffningarna

skall kunna komma till stånd. Uppskattningsvis uppkommer följande

behov av nya medel i fonden.

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

Summa

Amorteringsintäkter . .

0,0

1,0

2,5

1,5

8,0

Kapitaltillskott ......

9,9

21,5

4,1

1,8

37,3

Summa

9,9

22,5

6,6

6,3

45,3

3.3. Statskontorets skrivelser

Med skrivelse den 14 oktober 1964 har statskontoret med eget yttrande

överlämnat expertrådets betänkande. Statskontoret ansluter sig i skrivelsen

till de förslag som framlagts av expertrådet och föreslår att betänkandet

läggs till grund för åtgärder avseende förstärkning av databehandlingsresurserna

för utbildning och forskning vid universitet och högskolor.

Det föreslagna finansieringssystemet är enligt statskontoret av stort principiellt

intresse enär det innebär en öppen redovisning av samtliga kostnader,

som är förknippade med utnyttjandet av en datamaskin. Statskontoret

utreder f. n. i annat sammanhang möjligheterna att mer allmänt uppnå

ett rättvisande redovisningssystem inom statsförvaltningen.

Enligt statskontorets uppfattning bör systemet vara lämpligt inom varje

organisatoriskt system där kostnadstänkande och resursavvägning är avbetydelse.

En utveckling mot ökat kostnadsmedvetande är önskvärd såväl

på högskoleområdet som inom annan statlig verksamhet. Statskontoret utreder

därför f. n. en utvidgning av det föreslagna finansieringssystemet till

andra delar av statsverket. Utan att avvakta resultatet av denna utredning

anser statskontoret att systemet bör införas vid de högre läroanstalterna. Med

hänsyn till denna nya utredning synes det emellertid icke lämpligt att nu

överväga att anknyta fondförvaltningen till universitetskanslersämbetet.

Statskontoret är villigt att i enlighet med expertrådets förslag tills vidare

svara för fondens förvaltning. I samband med att statskontoret redovisar

resultatet av den nämnda utredningen skall även förslag rörande fasta former

för fondförvaltningen framläggas.

I särskilt yttrande till statskontorets skrivelse har ledamoten Olof Söderström

föreslagit att datamaskininköpen finansieras genom anslag över budgeten

samt att maskinerna ställs till datacentralernas förfogande utan att

någon hyra debiteras centralerna.

Med skrivelse den 12 november 1964 har statskontoret vidare, jämlikt

Kungl. Maj :ts förutnämnda beslut den 3 april 1964, inkommit med förslag

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

rörande anskaffandet av en datamaskinanläggning för att tillgodose Uppsala

universitets och lantbrukshögskolans behov. Av skrivelsen Iramgåi att

statskontoret, när det gällt valet av ifrågavarande anläggning, inbjudit fler

än tio maskinleverantörer att på basis av utarbetade specifikationer föreslå

databehandlingsutrustning för de högre läroanstalterna. Vidare har utvärdering

av förslagen genomförts i nära samverkan mellan berörda läroanstalter

i Uppsala och statskontoret. Slutligen har den på utvärderingen

grundade rekommendationen till maskinval ytterligare granskats inom

statskontoret innan beslut fattats beträffande maskintyp att föreslå Kungl.

Maj :t för anskaffning.

Utvärderingen har givit vid handen att ett flertal leverantörer framlagt

acceptabla maskinförslag, men vid en jämförande bedömning har CD 3600

(leverantör Control Data Corporation, USA) vunnit klart företräde och rekommenderats

av berörda läroanstalter till anskaffning. Priset för anläggningen

jämte en härtill ansluten s. k. experimentterminal vid universitetet

är enligt maskinleverantörens offert 5,53 milj. kr., baserad på ca 58 % s. k.

universitetsrabatt på det ordinarie priset 13,37 milj. kr.

Statskontoret har dessutom föreslagit att det starkt växande behovet av

datamaskinkapacitet vid vissa andra högre läroanstalter och myndigheter

tillgodoses genom att terminaler, anslutna till datamaskinen i Uppsala,

uppsätts hos statskontoret, tekniska högskolan i Stockholm samt lantbrukshögskolan.

Kostnaden för genomförandet av statskontorets förslag beräknas av verket

till 7,7 milj. kr. Härav faller 2,8 milj. kr. på budgetåret 1964/65 och 4,9

milj. kr. på budgetåret 1965/66.

Kungl. Maj :t har i beslut den 18 december 1963 bemyndigat statskontoret

att anskaffa ifrågavarande datamaskinanläggning, m. m.

Med skrivelse den 11 februari 1965 har statskontoret redovisat ett omarbetat

förslag rörande den stora datamaskin av s. k. A-typ som expertrådet

föreslagit skall installeras i Stockholm, i första hand för att tillgodose det

speciellt stora behovet av databehandlingsutrustning för forskning och

undervisning i Stockholm, men även för att svara mot ett allmänt behov av

en särskilt stor maskin för vissa vetenskapliga tillämpningar. Vid sina närmare

överväganden i denna fråga ävensom beaktande samordning i allmänhet

när det gäller statsförvaltningens utnyttjande av databehandlingsutrustning,

har statskontoret — hl. a. med hänsyn till de möjligheter som

den senaste tekniska utvecklingen ger anledning att beakta — funnit ekonomiska

och organisatoriska skäl tala för samarbete mellan de högre läroanstalterna

och FOA i utnyttjandet av en stor datamaskin i Stockholm.

FOA föreslås, på grund av den omfattande sakkunskap som finns att tillgå

inom anstalten, omhänderha driften av datamaskinen. Det sekretesskydd

som krävs för försvarets vidkommande bör kunna ges en tillfredsställande

lösning så att detta inte behöver utgöra något hinder för det gemensamma

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr i2 år 1965

utnyttjandet av datamaskinanläggningen. De av statskontoret föreslagna

åtgärderna i fråga om stockholmsmaskinen har godtagits av berörda läroanstalter

och myndigheter ehuru i något fall med viss tvekan.

De åtgärder som vidtagits för att uppnå ett samgående mellan de högre

läroanstalterna i Stockholm och FOA och som statskontoret funnit motiverade

av ekonomiska och organisatoriska skäl, innebär en ändring av de

förslag och framför allt av den investeringsplan som tidigare redovisats i

statskontorets skrivelse den 14 oktober 1964. Ytterligare modifieringar har

efter nämnda tidpunkt föreslagits i expertrådets plan över utbyggnaden med

datamaskiner på universitets- och högskoleorterna. Den för Göteborgs del

planerade installationen av en s. k. C-anläggning under innevarande budgetår

och som 1966/67 skulle utbytas mot en större s. k. B-anläggning, har,

med utgångspunkt från valet av maskin för Uppsala universitets och lantbrukshögskolans

behov, befunnits vara en olämplig övergångsanordning. I

avvaktan på den långsiktiga lösningen med anskaffningen av B-maskinen

under 1967, bör för Göteborg räknas med en terminal, ansluten till en annan

större statlig datamaskinanläggning.

Vad beträffar Umeå universitet innefattade den ursprungliga planen, att

den i Göteborg 1966/67 frigjorda C-anläggningen tänktes överförd till Umeå

för att där ersätta dess nuvarande E-maskin. Statskontoret har i stället

föranstaltat om åtgärder för att den nuvarande Umeå-maskinen inom kort

på förhyrningsbasis skall utbyggas till kapaciteten av en D-anläggning.

Den investeringsplan som expertrådet redovisar i sitt betänkande ändras

i flera avseenden till följd av dessa närmare överväganden inom statskontoret.

Främst gäller detta den ökning av investeringen som blir en följd

av att den för FOA och Stockholms-orten sammanslagna anläggningen

måste bli av betydande storleksordning och ha en dubbel kapacitet i jämförelse

med den ursprungligt planerade A-anläggningen. Även om det givetvis

är vanskligt att nu förutse investeringsbehovet för anläggningen, räknar

statskontoret med att anskaffningskostnaden blir omkring 25 % lägre än

för två A-anläggningar.

På de grunder som statskontoret anfört torde expertrådets plan över den

förutsedda belastningen på fonden få revideras enligt följande. Med hänsyn

till osäkerheten av utfallet på olika budgetår, har statskontoret fördelat

investeringen för anläggningen i Stockholm lika mellan två budgetår.

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

Summa

Uppsala .............

7,7

7,7

Göteborg ............

6,6

—

__

Stockholm ..........

12,5

12,5

_

25,0

Umeå ...............

—

0,3

—

6,3

6,6

Lund................

—

6,6

6,6

Summa

7,7

19,4

19,1

6,3

52,5

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr t2 år 1965

41

3.4. Remissyttranden

Betänkandet angående datamaskiner för utbildning och forskning vid

universitet och högskolor har fått ett klart positivt mottagande och tillstyrks

i sina huvuddrag av samtliga remissinstanser. I remissyttrandena

uttalas stor tillfredsställelse med det arbete som utredningen genomfört.

Instanserna delar helt utredningens uppfattning att den automatiska databehandlingen

blivit av avgörande betydelse inom utbildningens och forskningens

område och att behovet av databehandlingsresurser är i starkt

växande. Förslaget anses vara väl ägnat att ligga till grund för konkreta åtgärder

syftande till en upprustning inom området.

Utredningens förslag om ett successivt inrättande a\ fem

datacentraler, en på varje universitetsort, och en centralisering till

en stor central i Stockholm av speciellt stora och komplicerade databehandlingsuppgifter

godtas av remissinstanserna. I fråga om valet mellan regionala

och centrala datamaskiner samt kommunikation av datauppgifter anför

telestyrelsen att de tekniska problemen beträffande datakommunikation

är lösta och att dataöverföring i första hand kan betraktas som ett resursproblem.

Televerket måste sålunda bygga ut sitt telenät icke bara för

den mycket snabbt växande telefon- och telextrafiken utan även för dataöverföring.

När det gäller lokala datakommunikationer föreslår bl. a. Stockholms

universitet att terminaler anordnas hos de större kunderna. Universitetskanslersämbetet

uppehåller sig vid frågan om datamaskinanläggningar

i samband med vissa fysikaliska experiment och vissa tekniska och naturvetenskapliga

uppgifter. Ämbetet betonar att skäl kan föreligga att i

större utsträckning än vad utredningen föreslagit komplettera de stora datamaskinanläggningarna

med ett antal mindre anläggningar.

Inrättandet av regionala databehandlingsdelegationer

för att främja den regionala samordningen av databehandlingstrågor tillstyrks

av remissinstanserna. Vniversitetskanslersämbetet ifrågasätter om

man inte vid det fortsatta ^byggnadsarbete bör ytterligare uppmärksamma

hur en närmare samordning kan åvägabringas mellan läroanstalter

samt allmänna institutioner. Medicinska forskningsrådet föreslår att samarbetet

med de datacentraler, som förutses inrättade vid landets stora undervisningssjukhus,

beaktas.

Förslaget om inrättandet av fem fristående servicebyråer med eu

föreståndare under överinseende av en universitetsmyndighet tillstyrks

liksom personalorganisationen i stort. Vikten av konkurrenskraftiga löner,

som ansluter sig till de som råder på den privata marknaden, betonas av

bl. a. statistiska centralbyrån och telestyrelsen. Behovet av stödprogrammerare

även på längre sikt understryks av flera instanser.

Finansieringsfrågan är den enda större fråga där remissinstanserna

har delade meningar. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan er
4

Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Xr 12

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

inringar av forskningsråden med undantag för jordbrukets forskningsråd

och humanistiska forskningsrådet. Universitetskansler sämbetet förordar,

liksom de flesta universitets- och högskolemyndigheterna, förslaget. De

myndigheter som avstyrker förslaget ansluter sig i princip till reservanten

i statskontoret med motivering att svårigheter föreligger att i samband med

petita beräkna behovet två år framåt i tiden och att systemet med avgiftsbeläggning

kan medföra att maskiner star outnyttjade. Vissa remissinstanser

hävdar även att kostnadstänkandet hos läroanstalterna blir illusoriskt

eftersom någon valfrihet vid användning av anslagen till datamaskintid

mellan olika ändamål eller vid valet av maskin inte föreligger. Riksrevisionsverket

ifrågasätter anslag under fonden för förlag till statsverket alternativt

anvisning av anslag över driftbudgeten. Verket ifrågasätter vidare

om inte medel för driften av datamaskiner kan anvisas under anslagen till

nyanskaffning av apparater in. m. och motsvarande anslag. Härigenom

skapas förutsättningar för ett val mellan olika alternativ. Statistiska centralbyrån,

vars datacentral sedan flera år tillämpar ett system som i princip

är det samma som det föreslagna, tillstyrker förslaget. Centralbyrån

vin dock ifrågasätta om inte en differentiering av prissättningen bör ske

samt om den fondförvaltande myndigheten skall äga maskinerna. För att

undvika en tung administrativ rutin bör de lokala myndigheterna stå som

ägare.

Frågan hur forskare vid institutioner, som ej sorterar under universitet

och högskolor skall tillgodoses med datamaskintid liksom när det gäller

forskningsprojekt, som stöds av statliga forskningsråd och som även innefattar

utnyttjande av datamaskiner, tas upp av forskningsråden. Dessa betonar

vikten av att dessa forskare liksom enskilda forskare över huvud får

utnyttja de föreslagna dataanläggningarna. Forskningsråden framhåller

även att, om kostnaderna för detta utnyttjande skall bestridas av forskningsråden,

dessas anslag måste uppräknas i motsvarande utsträckning.

3.5. Departementschefen

Organisationen av den automatiska databehandlingen (ADB) inom statsförvaltningen

behandlades i proposition till 1963 års riksdag (1963: 85,

SU 81, rskr 196). För den administrativa databehandlingens del togs slutlig

ställning till organisationen. Beträffande den matematiska databehandligen

förutsattes en särskild utredning. Utredningsarbetet skulle ledas av

statskontoret, som därvid skulle biträdas av ett expertråd med företrädare

för bl. a. forskningen och den högre undervisningen.

Bakgrunden till behovet av en utredning om den matematiska databehandlingen

var den oenighet som framkom vid remissbehandlingen av kommitténs

för maskinell databehandling huvudbetänkande »Automatisk databehandling»

(SOU 1962: 32) rörande såväl organisationen som omfattning
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 4-2 år 1965

en av den matematiska databehandlingen vid våra universitet och högskolor.

Allmän enighet rådde emellertid om att forskningens och utbildningens resursbehov

var kontinuerligt växande och att därtill ett uppdämt behov förelåg.

För egen del sammanfattade jag i prop. 1963: 85 mina synpunkter på följande

sätt. Den administrativa databehandlingens betydelse inom förvaltningen

motsvaras inom forskning och teknik av den matematiska databehandlingen.

Den betydelse som den matematiska databehandlingen har

inom forskningen och den högre utbildningen är uppenbar. Administrativ

databehandling inom förvaltningen kommer även i fortsättningen att medföra

avsevärda investeringar. Detsamma gäller självfallet för ADB-teknikens

utnyttjande inom den vetenskapliga sektorn. De betydande kostnader

det här är fråga om ställer krav på ökad planmässighet och garantier för

eu samordnad resursavvägning. Detta förhållande påkallar en noggrann

och hela området omfattande planering för att en optimal resursanvändning

skall åstadkommas. När det gäller maskinanläggningar vid universitet och

högskolor, framstår frågan om administrationen och organisationen av

driften som särskilt betydelsefull. Bl. a. uppkommer här spörsmålet, om

behovet av maskiner skall tillgodoses genom egna anläggningar vid varje

lärosäte eller genom anläggningar som är gemensamma för flera högskolor.

Även andra lösningar är givetvis möjliga. Det synes dock uppenbart,

att på var och en av de nuvarande fem universitets- och högskoleorterna

förutsättningar måste skapas för högre utbildning och forskning inom automatisk

databehandling.

Statskontoret har nu med överlämnande av expertrådets förslag rörande

datamaskiner för utbildning och forskning vid universitet och högskolor

redovisat sin syn på hithörande organisatoriska problem. Ämbetsverket har

därvid i huvudsak biträtt expertrådets förslag.

Expertrådet har, med utgångspunkt från en av rådet företagen behovsinventering,

i sitt betänkande föreslagit en successiv utbyggnad av databehandlingsresurserna

för forskningens och den högre utbildningens behov.

Inom loppet av en fyraårsperiod skall fem datacentraler, en på varje universitetsort,

inrättas. Expertrådet har indelat datamaskinerna i olika kategorier,

som betecknats A, B, C, D, E, på grundval av maskinernas kapacitet

där kategori A betecknar de största maskinerna. Datacentralerna i

Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå föreslås bli utrustade med datamaskiner

av kategori B. Den femte datacentralen belägen i Stockholm skall enligt

expertrådet utrustas med en datamaskin av kategori A. Denna datacentral

skall härigenom kunna svara för de högre utbildningsanstalternas och forskningens

behov av en datamaskin som kan klara speciellt stora uppgifter.

Särskilda databchandlingsdelegationer inrättas på de fem universitetsorterna

för behandling av bl. a. samordningsfrågor avseende databehandlingsproblem.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 12 år 1965

Datacentralerna avses täcka maskintidsbehoven för undervisning inom

numerisk analys och administrativ databehandling samt sådana behov för

ioi skningsändmål, som kan sammanföras till en servicebvråmaskin. De

enligt expertrådets uppfattning relativt sällsynta behov, som kräver egen

datautrustning, avses inte bli tillgodosedda inom ramen för den föreslagna

datamaskinfonden.

Inköpen av dessa datamaskiner föreslås ske med medel från en särskild

kapitalfond. För driftens finansiering förutsätter expertrådet att all utnyttjad

maskintid betalas med anslag från respektive läroanstalter. Avgifternas

storlek skall beräknas så att de täcker inte bara de löpande driftkostnaderna

utan även avskrivning av maskinerna samt ränta på kapitalet.

Maskinerna förutsätts vara helt avskrivna efter ca sex års drift.

Expertrådet framlägger en fyraårsplan för att successivt tillgodose universitetsorternas

behov av datamaskinresurserna. Det totala investeringsbehovet

under perioden beräknas till drygt 45 milj. kr. Rådet anger också

att det årliga anslagsbehovet för driften av verksamheten uppgår till 17

milj. kr. då organisationen är fullt utbyggd.

De i expertrådets betänkande framförda förslagen har bland remissinstanserna

fått ett genomgående positivt mottagande. I sina huvuddrag tillstyrks

de framförda förslagen av i det närmaste samtliga remissinstanser.

Den enda fråga där olika meningar framkommit gäller det föreslagna finansieringssystemet.

På grundval av den inventering som expertrådet låtit genomföra

över aktuella behov av databehandlingsresurser för undervisning och forskning

har ett underlag erhållits för en bedömning av utvecklingen på detta

område under åtminstone de närmaste åren. Inte minst från utländska erfarenheter

framgår det klart att datamaskinerna medför en radikal förnyelse

på många forskningsområden och att många tillämpningar ännu är

oprövade. Utifrån bl. a. dessa erfarenheter uppskattar expertrådet expansionen

av den datamaskininriktade forskningen till lägst 50 % per år. Rådet

hai

len av universitetens och högskolornas behov av datamaskintid kan tillgodoses

på datamaskiner av kategori B.

Med utgångspunkt från universitetens och högskolornas nuvarande datamaskinutrustning

samt det beräknade behovet av datamaskintid för

1964/65 och de närmast kommande åren, redovisar expertrådet en plan

för hur universitetsorterna successivt skall erhålla nödvändiga resurser på

detta område. Investeringsplanen omfattar budgetåren 1965/66—1968/69.

Målsättningen har varit att i huvudsak täcka maskintidsbehoven för undervisning,

numerisk analys och administrativ databehandling samt sådana behov

för forskningsändamål som kan sammanföras till en för universitetsorten

gemensam datamaskin, s. k. servicebyråmaskin. Tillämpningar som

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

anses kräva egen datautrustning har inte medtagits i den av rådet redovisade

anskaffningsplanen. Av anläggningarna bör en vara speciellt avancerad

för att tillgodose behov för vilka de övriga maskinernas prestanda är

otillräckliga.

Expertrådet föreslår att den första servicebyråmaskinen, i enlighet med

statsmakternas beslut 1964, anskaffas för Uppsala redan i början av år

1965. Maskinen bör vara av kategori B eller en förhållandevis snabb maskin

av kategori C. Denna maskin förutsättes i väsentlig omfattning bli utnyttjad

även för Stockholms behov fram till våren 1967. Vid denna tidpunkt beräknas

lokaler bli tillgängliga så att en stor universitetsmaskin av kategori A

kan anskaffas och tillgodose både de högre utbildningsanstalternas i Stockholm

allmänna behov jämte landets gemensamma behov av en särskilt avancerad

maskin. För Göteborgs del finns redan ett av riksdagen lämnat beställningsbemyndigande

(1962: 1 bil. 9 s. 55, SU 7, rskr 7) för anskaffning

av en större datamaskin. Lokalmässiga förutsättningar för en datamaskin

av samma kapacitet som Uppsalamaskinen finns knappast före början av

1967. Då det inte heller behovsmässigt finns programunderlag för en större

maskin före denna tidpunkt förutsätter rådet att Göteborgs maskintidsbehov

kan tillgodoses temporärt med en mindre datamaskin av kategori C.

För Lund och Umeå är de aktuella behoven tillgodosedda för de närmaste

två, tre åren. I Lund bedömer expertrådet att behovet i slutet av år 1967

motsvarar en anläggning av samma storlek som i Uppsala och Göteborg.

För Umeås del är erfarenheterna ännu så färska att underlag saknas för

en framtidsvärdering. Eventuellt kan enligt rådet den mindre Göteborgsmaskinen,

då denna friställs 1967, flyttas upp till Umeå.

Expertrådet har till sin anskaffningsplan fogat den allmänna reservationen

att den verkliga utbyggnadstakten och maskinstorleken successivt bör

anpassas till såväl den tekniska utvecklingen som behovsutvecklingen i fråga

om datamaskintid.

Remissinstanserna har i huvudsak inte haft något att erinra mot den av

expertrådet framlagda utbyggnadsplanen. Universitetskanslersämbetet har

emellertid ansett att skäl kan föreligga att i större utsträckning än vad rådet

föreslagit komplettera de stora servicebyråmaskinerna med ett antal mindre

anläggningar.

Genom beslut den 18 december 1964 har Kungl. Maj it bemyndigat statskontoret

att ingå avtal om inköp av datamaskinanläggningen för Uppsala

universitet och lantbrukshögskolan jämte tre terminalanläggningar för

statskontoret, tekniska högskolan i Stockholm samt lantbrukshögskolan.

I skrivelse den 11 februari 1965 bär statskontoret framlagt förslag om vissa

avsteg från den av expertrådet i betänkandet redovisade planen för anskaffande

av datamaskiner under budgetåren 1965/66—1968/69.

Den stora datamaskin av kategori A som expertrådet föreslår inrättad i

Stockholm är av sådan storlek, att ingen enskild statlig myndighet inom en

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

överskådlig framtid kan beräknas fullbelägga den med egna uppgifter. Vid

narmare överväganden i denna fråga har statskontoret funnit att ekonomiska

och organisatoriska skäl talar för ett samarbete mellan de högre läroanstalterna

och FOA i utnyttjandet av den stora datamaskinen i Stockholm.

FOA besitter den största erfarenheten inom statsförvaltningen beträffande

drift av stora datamaskiner och bör därför omhänderha driften av maskinen.

Samtliga berörda läroanstalter och FOA har accepterat det föreslagna

samarbetet, ehuru i ett fall med viss tvekan. Anskaffningskostnaden för

ifrågavarande datamaskin beräknas av statskontoret till ca 25 milj. kr.,

dvs. 25 % lägre än för två datamaskiner av kategori A.

Statskontoret anför vidare att vissa modifikationer därutöver bör göras i

den av expertrådet redovisade investeringsplanen. Den för Göteborgs del

planerade övergångsanordningen med installation av en C-anläggning som

1966/67 skulle utbytas mot en B-anläggning har befunnits olämplig. I avvaktan

på denna senare anskaffning bör för Göteborgs del i stället räknas

med en terminal ansluten till en annan större statlig datamaskinanläggning.

Vad beträffar Umeå har verket föranstaltat om att den nuvarande maskinen

på förhyrningsbas utbyggs till kapaciteten av eu D-anläggning.

Liksom expertrådet finner jag, utifrån den redovisade inventeringen, att

den högre utbildningens behov av datamaskiner på snart sagt alla vetenskapliga

områden måste tillgodoses genom en snabb utbyggnad av resurserna.

Expertrådet har själv omgärdat sina slutsatser av behovsinventeringen

med flera reservationer. Bl. a. mot bakgrund av erfarenheterna från USA

finner jag emellertid att det redovisade behovet av datamaskintid och dess

beräknade årliga tillväxttakt knappast kan sägas vara tilltagen i överkant.

Den successiva utbyggnadsplan som expertrådet redovisat i sitt betänkande

bör, med de modifieringar statskontoret sedermera föreslagit, enligt min mening

kunna läggas till grund för den fortsatta planeringen på området. Redan

det faktum att statskontoret, efter så kort lid sedan expertrådet framlagt

sina förslag till åtgärder för en upprustning av universitetens och högskolornas

datamaskinresurser, har inkommit med ändrade ställningstaganden

på flera punkter visar hur angeläget det är att planeringen inte binds

för hårt under en lång tid. Jag anser det väsentligt att de ansvariga myndigheterna

hela tiden strävar efter en sådan flexibilitet som möjliggör att rationella

lösningar i varje särskilt fall kan uppnås. Hur snabb utvecklingen är

visar den av statskontoret föreslagna sammanslagningen av de högre läroanstalternas

och FOA:s datamaskinbehov i en anläggning. För mig verkar

det vara ett rationellt förslag som är väl värt att ytterligare prövas. Jag avser

att sedermera föreslå Kungl. Maj:t att åt statskontoret uppdraga att efter

samråd med universitetskanslersämbetet och de lokala databehandlingsdelegationerna

successivt inkomma med förslag om ett fullföljande av upprustningen

i vad avser datamaskinresurser för högre utbildning och forskning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

Jag övergår härefter till att behandla det av expertrådet och statskontoret

föreslagna finansieringssystemet. Utgångspunkt för detta system

är att kostnaderna för databehandling bör bäras gemensamt av alla myndigheter

som utnvttjar en datamaskin samt att driften av datamaskiner

görs ekonomiskt självbärande. Utnyttjad maskintid bör beläggas med a1*- gifter som täcker samtliga statsverkets kostnader för drift och kapital.

Driftsutgifterna per maskintimme uppskattas på grundval av en i förväg

uppgjord årsbudget för databehandlingsanläggningen. En rimlig uppskattning

av kapitalkostnaderna per maskintimme kan göras redan i samband

med att maskinen anskaffas. Båda kostnadsposterna kan årligen revideras

genom efterkalkylering. Avgifterna bör årligen fastställas av central myndighet,

så att en viss enhetlighet i prissättningen vid de olika universitetsmaskinerna

uppnås. Expertrådets förslag är vidare att en särskild kapitalfond

inrättas för inköp av datamaskiner. Återbetalningen till fonden skall

ske i form av viss hyreskostnad per utnyttjad maskintimme. De enskilda

forskarna förutsätts erhålla medel för datamaskintid från en högre läroanstalt.

Varje högre läroanstalt skall årligen begära anslag för sitt behov

av datamaskintid. Anslagen bör vara förslagsvis betecknade. Forskningsråden

förutsätts bevilja medel för sådan databehandling som har samband

med av råden understödda projekt. Expertrådet utgår vidare ifrån att statliga

anslag inte utan särskilt medgivande får disponeras för datamaskintid

vid icke statliga anläggningar. Expertrådet anser att en väsentlig egenskap

hos det föreslagna systemet är att det befrämjar ett kostnadsmedvetande

hos varje maskinanvändare och kan stimulera till en rationell drift av anläggningen.

Som jag tidigare nämnt har expertrådets förslag till finansieringssystem

mött vissa invändningar. I stället har förordats att inköpen av datamaskiner

finansieras genom anslag över driftbudgeten samt att maskinerna

ställs till datacentralernas förfogande utan att någon hyra debiteras centralerna.

Statskontoret erinrar i sin skrivelse om sin utredning angående möjligheterna

att mer allmänt uppnå ett mer rättvisande redovisningssystem inom

statsförvaltningen. Det av expertrådet föreslagna systemet finner statskontoret

vara av stort intresse då det innebär en öppen redovisning av samtliga

kostnader, som är förknippade med utnyttjandet av eu datamaskin. Liksom

expertrådet finner ämbetsverket sannolikt att detta finansieringssystem kan

tillämpas inom statsförvaltningen i övrigt. Universitetskanslersämbetet är

liksom statskontoret av den uppfattningen att en utveckling mot ökat kostnadsmedvetande

är i hög grad önskvärt på universitets- och högskoleområdet.

För egen del finner jag det av expertrådet föreslagna finansieringssystemet

för datamaskinverksamheten vara lämpligt på ett område som detta

där kostnadstänkande och resursavvägning är av särskild betydelse. I det

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

expansiva skede som förestår med en snabb utbyggnad av datamaskinresurserna

för universitet och högskolor anser jag det angeläget att ett system

skapas som tryggar ett ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga maskiner.

Jag finner det angeläget att finansieringen av verksamheten vid servicebyråmaskiner

redan från och med 1965/66 anpassas till det föreslagna

systemet. Vid existerande äldre anläggningar bör vissa modifieringar kunna

ifrågakomma men vid de nya anläggningar som tillkommer bör systemet

kunna genomföras helt.

Expertrådet har föreslagit att universitetskanslersämbetet efter en övergångstid

skall bli den myndighet som förvaltar datamaskinfonden. Rådet

framhåller dock, att under den uppbyggnadsperiod som nu föreslås inledd

kommer universitetens och högskolornas databehandlingsresurser att först

successivt kunna utbyggas. Under denna tid måste de högre utbildningsanstalternas

behov delvis få tillgodoses i anläggningar inom och utanför den

svenska statsförvaltningen. Behovet av samordning blir under detta inledningsskede

av stor betydelse och expertrådet föreslår att statskontoret blir

den fondförvaltande myndigheten under övergångstiden. Själv finner jag

del mycket angeläget att denna samordnande funktion på databehandlingsområdet

som tilldelades statskontoret på grundval av förslag i prop. 1963:

85 tills vidare även skall avse organisationen av databehandlingsresurserna

för universitet och högskolor.

Vad angår organisationen har expertrådet förordat att för samordning

av de lokala databehandlingsproblemen skall inrättas särskilda

databehandlingsdelegationer på de fem universitetsorterna där datacentraler

enligt rådet skall upprättas. I delegationerna skall ingå företrädare

för de skilda läroanstalterna på orten. Statskontoret har redan tagit initiativ

till upprättande av temporära lokala kommittéer med sammansättning

och uppgifter motsvarande de föreslagna databehandlingsdelegationerna.

Jag anser liksom remissmyndigheterna att detta bör vara en lämplig lösning

töi att åstadkomma att intressenterna på respektive ort gemensamt avhandlar

de problem som uppkommer i samband med det gemensamma utnyttjandet

av respektive servicebyråmaskin. I det övergångsskede som närmast

förestår, då datamaskiner av tillräcklig storlek inte finns att tillgå

på varje ort, bör de lokala databehandlingsdelegationerna även kunna fungera

som samordningsorgan mellan universitetsort som erhållit eu datamaskinanläggning

och annan dylik ort vars behov temporärt tillgodoses genom

en terminalanknytning till den nämnda anläggningen.

I expertrådets betänkande redovisas även förslag beträffande personalbehovet

för denna verksamhet ävensom upprättandet av lokala datacentraler.

Denna fråga liksom universitetens och högskolornas behov av medel för

datamaskintid kommer senare denna dag att anmälas av chefen för ecklesiastikdepartementet.

Jag övergår nu till att behandla kostnaderna under innevarande

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

budgetår och budgetåret 1965/66 för de åtgärder för upprustning av universitetens

och högskolornas resurser av datamaskiner som jag i det föregående

förordat.

Expertrådet har beräknat att dess plan för anskaffning av datamaskiner

till den högre utbildningen och forskningen under budgetåren 1965/66

1968/69 medför ett totalt medelsbehov om 45,3 milj. kr. Genom den successivt

ökade amorteringen av de i drift varande datamaskinerna kommer

emellertid behovet av kapitaltillskott under perioden att enligt rådet begränsas

till 37,3 milj. kr. Statskontorets investeringsplan för samma period

förutsätter ett totalt medelsbehov av 52,5 milj. kr. Det i förhållande till

expertrådets plan ökade medelstillskottet betingas helt av att ämbetsverket

föreslår att den datamaskin som anskaffas för de högre utbildningsanstalternas

i Stockholm och FOA:s behov blir av en sådan storleksordning att

den erhåller dubbla kapaciteten i jämförelse med den ursprungligen planerade

datamaskinen av kategori A. Som jag tidigare påpekat beräknas

denna lösning innebära en besparing om ca 25 % jämfört med om två

mindre dataanläggningar av kategori A skulle behöva införskaffas. Medelsbehovet

under statens datamaskinfond under budgetåren 1965/66 1968/69

uppgår med utgångspunkt från statskontorets investeringsplan till 7,7, 19,4,

19,1 och 6,3 milj. kr. under respektive budgetår.

Genom beslut av föregående års riksdag (prop. 1964: 1 bil. 9 s. 56, SU

7, rskr. 7) har Kungl. Maj :t bemyndigats att beställa en datamaskinanläggning

för Uppsala universitets och lantbrukshögskolans behov till en kostnad

av högst 6 milj. kr. Jag förutsatte därvid att den betalning som erfordrades

vid leverans skulle kunna bestridas från anslaget till viss försöksverksamhet

inom statsförvaltningen. Som jag i det föregående anmält hai

Kungl. Maj :t bemyndigat statskontoret att teckna avtal om leverans av denna

datamaskinanläggning. Kungl. Maj :t förordnade därvid att erforderlig

betalning i samband med kontraktstecknandet förskottsvis skulle få bestridas

från sistnämnda anslag. De medel statskontoret totalt utbetalat under

budgetåret 1964/65 i anledning av att kontrakt har tecknats med leverantören

av Uppsalas datamaskin bör enligt min mening slutligt belasta anslaget

för viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen. Jag förordar

vidare att den i det föregående behandlade kapitalfonden upprättas fr. o. in.

den 1 juli 1965 under rubriken Statens datamaskinfond: Datamaskiner för

högre undervisning och forskning in. in. Från och med sistnämnda datum

bör bl. a. Uppsala datamaskin invärderas på fonden.

I prop. 1965: 1 (bil. 9 s. 90) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet för budgetåret 1965/66 till Statens

datamaskinfond: Datamaskiner för högre undervisning och forskning

beräknas ett investeringsanslag av 10 milj. kr. Av redogörelsen i det föregående

framgår att medelsbehovet för budgetåret 1965/66 under fonden så

vitt nu kan förutses skulle uppgå till 4,9 milj. kr. Utvecklingen på detta

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

område är emellertid utsatt för en ständig förändring i ett alltmer accelererande

tempo. Det framstår för mig som väsentligt att handlingsfriheten

i förhållande till uppgjorda planer bibehålies i största möjliga utsträckning.

Genom det föreslagna finansieringssystemet minskar riskerna för felinvesteringar

i datamaskiner avsevärt. Jag förordar därför att medel till

statens datamaskinfond för budgetåret 1965/66 slutligt anvisas med det

preliminärt beräknade beloppet av 10 milj. kr.

Mot bakgrund av den i det föregående redovisade investeringsplanen för

budgetåren 1965/66—1968/69 förordar jag att Kungl. Maj :t begär riksdagens

bemyndigande att beställa datamaskiner avseende leveranser t. o. m.

1968/69 till ett belopp av 50 milj. kr.

4. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna den av mig i det föregående förordade organisationen

av statskontoret;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta erforderliga övergångsåtgärder

i anledning av den föreslagna omorganisationen;
c)

bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för statskontoret enligt vad jag förordat i det föregående;
d)

godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 240 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 60 000

3. Ersättning till expertis, förslagsvis ........ 2 000 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 5 773 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 3 428 000

6. Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning för Nollerothska stiftelsen, förslagsvis

.............................. 1000

Summa kronor 11 500 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

K ungt. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

e) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1965/66

under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

11 500 000 kr.;

f) till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret 1965/

66 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 625 000 kr.;

g) till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen

m. m. för budgetåret 1965/66 under sjunde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.;

h) godkänna den av mig i det föregående förordade organisationen

av den matematiska databehandlingen inom

den högre undervisningen och forskningen;

i) bemyndiga Kungl. Maj :t att beställa datamaskinanläggningar

inom ramen för 50 000 000 kr. t. o. m. budgetåret

1968/69 samt att i övrigt vidta de åtgärder som erfordras

för genomförandet av den föreslagna organisationen;
j)

till Statens datamaskinfond: Datamaskiner för högre

undervisning och forskning m. m. för budgetåret 1965/66

anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Ohlsson

opaginerad Kontrollera mot PDF

STATSKONTORETS NUVARANDE ORGANISATION

(utom fondbyrån)

(O

Styrelse

Genera Idi re k tö i

Överdirektör 1

Överdirektör 2

Avd.-chef

Chefssekretariat

| Matem | | Data- |

| byrå | | tekn |

l i i byr° i

L___J L--

Undervisningsbyrå

Byråer för organisationsundersöknii

ningar

ADB - avdelning

Berakn ingsavdelning

Administrativ byrå

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

opaginerad Kontrollera mot PDF

STATSKONTORETS ORGANISATION (förslag)

(utom fondbyrån)

Styr* It*

Generaldirektör

Överdirektör

Utredningsavdelningar

Anm. Organisationstablån innefattar inte fondbyrån och matematiska byrån.

Planerings- Utbildningsenhet
-

Administrativ

hyra

5

Q
6
-

Oi

CO

Kungl. Maj:ts proposition nr fö år 1965

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

Innehållsförteckning

1. Statskontorets organisation.........................

1.1. Inledning ...............................

1.1.1. Frågans tidigare behandling .............................

1.1.2. Statskontorets nuvarande organisation ...................

1.2. Statskontorets organisationsutredning ....................

1.2.1. Rationaliseringsverksamhetens inriktning .................

1.2.1.1. Rationaliseringsundersökningar .........................

1.2.1.2. Speciella aktiviteter inom rationaliseringsområdet ..........

1.2.1.3. Remissverksamhet ..............................

1.2.2. Utbildnings- och informationsverksamhet ..................

1.2.2.1. Utbildningsverksamhet .............................

1.2.2.2. Informationsverksamhet ...........................

1.2.3. Matematisk databehandling ..............................

1.2.4. Administration samt fond- och kameralförvaltning..........

1.2.4.1. Planeringsfunktionen ..............................

1.2.4.2. Personal- och ekonomifunktionerna ......................

1.2.4.3. Fond- och kameralförvaltningen ...........i..............

1.2.5. Förslag till ny organisation ...............................

1.2.5.1. Behovet av ny organisation ......................

1.2.5.2. Styrelse och övrig verksledning........................

1.2.5.3. Utredningsavdelningar ....................i...........

1.2.5.4. Centralplanering ................... . ............

1.2.5.5. Utbildningsbyrå ........................................

1.2.5.6. Administrativ byrå ............................

1.3. Remissyttranden .........................

1.4. Departementschefen ................

2. Anslagsfrågor m. in.......................................

2.1. Statskontoret: Avlöningar .............................

2.1.1. Statskontorets anslagsframställning ......................

2.1.2. Departementschefen ................................

2.2. Statskontoret: Omkostnader .............................

2.2.1. Statskontorets anslagsframställning ......................

2.2.2. Departementschefen ...........................

2.3. Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.......

2.3.1. Statskontorets anslagsframställning ......................

2.3.2. Departementschefen ..............................

3. Datamaskiner för utbildning och forskning vid universitet och

högskolor .....................................

3.1. Frågans tidigare behandling ..............................

3.2. Expertrådets utredning ............................

3.2.1. Behov av databehandlingsutrustning vid universitet och högskolor

..................................................

3.2.2. Principer för tillgodoseende av databehandlingsresurser......

10

10

10

10

10

11

12

12

12

13

14

17

17

17

19

21

21

22

22

22

23

23

23

25

25

28

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

3.2.2.1. Finansieringssystemet .................................. 28

3.2.2.2. Spridningen av datamaskiner ............................ 32

3.2.2.3. Regional samordning .................................... 33

3.2.3. Den regionala datamaskinorganisationen .................. 34

3.2.4. Förslag till successiva åtgärder för tillgodoseende av universitetens

och högskolornas behov av datamaskintid............ 35

3.2.5. Tidsplan och kostnadsberäkning .......................... 36

3.3. Statskontorets skrivelser ................................ 38

3.4. Remissyttranden ........................................ 41

3.5. Departementschefen .................................... 42

4. Hemställan ........................................... 50

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650103

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1965166 till högre utbildning och a1 i texten
  2. SU 1965:91 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till statskontoret m. m. och statens datamaskinfond jämte i ämnet väc a1 i texten