Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1965/66 till bidrag till folkbibliotek

1965-02-26 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:50, Angående anslag för budgetåret 1965/66 till bidrag till folkbibliotek

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

1

Nr 50

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1965/66 till bidrag till folkbibliotek, given Stockholms

slott den 26 februari 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges de förslag rörande de fortsatta statliga åtgärderna

för att främja folkbiblioteksverksamheten, som föranledes av förslaget i prop.

1905:43 om avlösning av den särskilda statsbidragsgivningen till kommunala

folkbibliotek. Ökade statliga insatser föreslås främst i form av stöd till utvecklingsarbete

på biblioteksområdet. Sådan verksamhet avses komma att organiseras

i samverkan med skolöverstyrelsen i ett antal kommunala enheter i landet.

Syftet med denna verksamhet är att för kommunblock eller för större intcrkommunala

enheter, som är sammansatta av ett antal kommuner med varierande

biblioteksstandard, uppnå en lämpligt organiserad och utformad biblioteksverksamhet.

För detta ändamål samt andra särskilda åtgärder för att främja

biblioteksutvecklingen föreslås ett belopp av 2 000 000 kr. Bidragen till centralbiblioteksverksamheten

samt till lånecentraler föreslås öka med 433 000 kr. till

1 390 000 kr.

Avlösningen av de särskilda bidragen till kommunala bibliotek avses ske

fr. o. m. den 1 januari 1960. För bidragsgivningen intill denna tidpunkt beräknas

medelsbchovet under nästa budgetår till 7 500 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet

under förslagsanslaget till bidrag till folkbibliotek kommer budgetåret

1965/66 att uppgå till 11 510 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

IJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26

februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga om anslag till bidrag

till folkbibliotek och anför.

I årets statsverksproposition (bil. 10 s. 142) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till folkbibliotek

för budgetåret 1965/66 beräkna ett förslagsanslag av 8 483 000 kr.

Beredningen av denna fråga är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra

för den närmare.

1. Inledning

Kungl. Maj .t har tidigare i dag pa anmälan av chefen för finansdepartementet

beslutat proposition till riksdagen (1965: 43) med förslag angående kommunal

skatteutjämning m. m. Förslaget innebär bl. a., att vissa speciella statsbidrag

till kommuner, däribland statsbidraget till kommunala folkbibliotek, skall avlösas

och de därigenom frigjorda medlen överföras till det allmänt skatteutjämnandc

systemet. Sammanlagt avlöses på detta sätt speciella bidrag till ett belopp

av 112 milj. kr., varav bidraget till folkbibliotek beräknats till ca 7 milj. kr.

Totalt sett innebär det nya skatteutjämningssystemet att kommunerna utöver

hittillsvarande bidragsbelopp erhåller ett mycket betydande nettotillskott av

statsmedel (ca 400 milj. kr. per år).

Särskilt statsunderstöd till folkbibliotek infördes ursprungligen år 1905. De nu

gällande statsbidragsgrunderna har i huvudsak varit oförändrade sedan år 1930.

Den vid sistnämnda tidpunkt införda maximeringen av bidraget till högst

10 000 kr. per kommun har till följd av penningvärdesförändringar och 1952 års

kommunsammanslagningar medfört, att stödet åt biblioteken kraftigt urholkats.

I sm nuvarande form skulle bidraget ytterligare väsentligt förlora i betydelse

efter genomförandet av indelningen av landet i storkommuner.

Med hänsyn till bl. a. den angivna utvecklingen har vid olika tillfällen förslag

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

framlagts om förändring av bidragsgivningen och andra åtgärder för att främja

folkbiblioteksverksamheten. Således föreslog skolöverstyrelsen i sina petita för

budgetåret 1963/64 en sådan ändring av bidragsgrundcrna, att bidraget maximalt

skulle kunna uppgå till ca 27 000 kr. för varje kommun. Vidare föreslogs i

detta sammanhang, att kommunerna genom lagstiftning skulle åläggas att upprätthålla

folkbibliotek. Bl. a. med hänsyn till att det då framlagda förslaget från

de hörda remissmyndigheternas sida möttes av en avvisande eller tveksam inställning

föranledde detsamma inget förslag till riksdagen om ändring av bidragsgrunderna

(prop. 1963:1 bil. 10 s. 84).

På grundval av överstyrelsens nyssnämnda förslag samt synpunkter på bidragsfrågan

som framkom vid en den 29 augusti 1963 anordnad konferens

mellan företrädare för ecklesiastikdepartementet, skolöverstyrelsen, kommunförbunden

och biblioteksverksamheten, har en departementspromemoria rörande

viss omläggning av stödet åt folkbiblioteksväsendet utarbetats. Över promemorian,

som är daterad den 15 oktober 1963, har yttranden avgivits av statskontoret,

riksbibliotekarien, skolöverstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Svenska

stadsförbundet, Svenska landstingsförbundet, Sveriges allmänna biblioteksförening,

Svenska folkbibliotekarieföreningen och Riksföreningen deltidsanställda

folkbibliotekarier.

Promemorian upptar — förutom förslag rörande förbättring av stödet till

kommunala folkbibliotek, vilket bidrag nu föreslås bli avlöst genom det nya

skatteutjämningssystemet — olika förslag om förbättringar av stödet till främst

centralbiblioteksverksamheten.

Genom den nya situation som uppkommit som en följd av strävandena att

utforma statens och kommunernas ekonomiska relationer efter mera generella

och ensartade grunder och det därav föranledda, förut berörda förslaget om ett

nytt skatteutjämningssystem har de grundläggande förutsättningarna för att

överväga ett förhöjt bidrag till de kommunala folkbiblioteken helt förändrats.

Kommunernas behov av statsmedel för olika ändamål kommer att tillgodoses i

effektivare och värdebeständiga former i en omfattning som vida överstiger den

nuvarande. Då problemet att på lämpligt sätt överföra statsmedel till stöd för

kommunernas verksamhet på bl. a. folkbiblioteksområdet således föreslås bli

löst från nya utgångspunkter, återstår att närmare överväga vilka åtgärder av

annat slag, främst sådana på det centrala och regionala planet, som kan vara

ägnade att ytterligare främja utvecklingen mot höjd biblioteksstandard. I det

följande kommer därför i huvudsak förslag av denna karaktär att upptas till

behandling.

2. Nuvarande förhållanden

Statsbidrag till folkbibliotek utgår enligt kungörelsen den 30 juni 1955 (nr

540) angående statsbidrag till folkbiblioteksväsendet (ändrad senast 1964:437) i

huvudsak enligt följande grunder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

Statsbidiag till kommunala folkbibliotek kan för en och samma kommun utgå

endast för ett bibliotek eller ett system av bibliotek.

Statsbidraget beräknas på grundval av ett bidragsunderlag, i vilket må ingå

bibliotekets utgifter för bokinköp, för bokbindning och för egentlig bibliotekspersonal,

allt enligt fastställd utgiftsstat (motsvarande) för det år bidraget avser

(bidragsåret).

Till bidragsunderlaget må hänföras endast verkliga utgifter, som bestrides av

inkomster belöpande å bidragsåret. Utgift må ej medräknas till högre belopp än

som kan anses skäligt med hänsyn till omfattningen av bibliotekets verksamhet.

I utgifterna for bokinköp och bokbindning må ingå kostnader för anskaffande

och mbindning av tidningar och tidskrifter.

Med egentlig bibliotekspersonal förstås bibliotekarie, assistent, kontorsbiträde

eller annan, som fullgör liknande befattning, däremot ej vaktmästar- eller städmngspersonal.

I utgifterna för egentlig bibliotekspersonal må ingå kostnader för

pensionering av sådan personal.

Statsbidraget utgår dels i form av ett grundbidrag, dels i form av särskilda

til aggsbidrag. Tilläggsbidragen är av två olika slag nämligen tilläggsbidrag I och

tillaggsbidrag II. Grundbidraget utgår med 50% av hela bidragsunderlaget

dock högst med 5 000 kr. Tilläggsbidrag I utgår med 20 % av de i bidragsunderaget

ingående utgifterna för bokinköp och bokbindning under förutsättning att

vissa villkor ar uppfyllda beträffande för allmänheten tillgängligt läsrum. Tilllaggsbidrag

II utgår med 20% av de i bidragsunderlaget ingående utgifterna för

egentlig bibliotekspersonal. Bidraget medges endast i den mån utgifterna avser

personal, som av skolöverstyrelsen befunnits äga erforderlig kompetens.

Som allmänna villkor för de angivna bidragen till kommunala bibliotek finns i

kungörelsen bestämmelser angående styrelse för biblioteket, personal, lokaler och

öppethållande. Boklånen skall vara avgiftsfria. Vissa allmänna normer anges

även för bokurvalet. Böcker får ej avhändas biblioteket på annat sätt än genom

utgallring av föråldrade och utslitna böcker.

Föi folkbiblioteksverksamhet i samband med studiecirkelarbete utgår enligt

kungörelsen statsbidrag till riksförbund för studiecirkelverksamhet under förutsättning

att förbundet omfattar minst 20 000 medlemmar och att dess utgifter

för biblioteksändamål under närmast föregående arbetsår, med avräkning av

vad som täckts av statsmedel, uppgått till minst 6 000 kr.

För Indraget galler i tillämpliga delar samma allmänna villkor som förut berörts

för kommunala bibliotek. Dessutom gäller att riksförbundet skall styrka

6 fiTT -ffm,.Unfer ."armfst foregående arbetsår av andra medel än stats^eie°iw,

, , T -lC f°1''bundet anslutna bibliotekens upprättande och underhall

(lokala utgifter). Det for lokala utgifter lämnade tillskottet skall ha

utgått kontant och avsett verkliga utgifter. Utgifter för bibliotekspersonal må ej

mediaknas till högre belopp an som kan anses skäligt med hänsvn till omfattningen

av bibliotekets verksamhet. Lokalkostnad, däri inbegripna utgifter för

uppvärmning, belysning, städning och renhållning, må medräknas endast om

lokalen ar uteslutande avsedd för bibliotek eller för biblioteks- och folkbildnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

ändamål. Riksförbundets biblioteksverksamhet skall stå under inseende och

kontroll av en studierektor, som förbundet utsett.

Som grund för det här avsedda statsbidraget skall läggas en beräkning av

bidragsbeloppen för varje särskilt till riksförbundet anslutet bibliotek enligt föreskrifter,

som innebär att statsbidraget utgår dels i form av ett allmänt grundbidrag,

dels i form av särskilda tilläggsbidrag, vilka är av tva slag, tilläggsbidrag

I och tilläggsbidrag II.

Grundbidraget utgår, såvitt biblioteket är beläget i kommun, dar de sammanlagda

lokala utgifterna för samtliga bibliotek, anslutna till riksförbund, uppgår

till högst 400 kr., med lika stort belopp som de lokala utgifterna för biblioteket.

I kommuner med högre utgiftsunderlag beräknas grundbidraget på underlaget

enligt en särskild skala som innebär att bidraget med stigande utgiftsunderlag

successivt sjunker från 90 till 50% av detta underlag. Tilläggsbidrag I utgar

med högst hälften av det belopp, varmed de lokala utgifterna överskjuter grundbidraget

För bidraget gäller samma villkor som för motsvarande bidrag till

kommunbibliotek. Tilläggsbidrag II utgår med högst hälften av det belopp,

varmed de lokala utgifterna överskjuta grundbidraget, och ma utgöra högst en

tredjedel av utgifterna för sådan egentlig bibliotekspersonal som av skolöverstyrelsen

befunnits äga erforderlig kompetens.

För kommunala folkbibliotek och studiecirkelbibliotek inom en och samma

kommun gäller vissa gemensamma bestämmelser, som innebär att det sammanlagda

statsbidragsbeloppet för biblioteken i en kommun, inom vars område landsbibliotek

ej finnes inrättat, må uppgå till högst 10 000 kr. för år. Det kommunala

biblioteket har härvid förmånsrätt upp till ett belopp av 7 000 kr. och

studiecirkelbibliotek upp till ett belopp av 3 000 kr. Finns landsbibliotek i kommunen

är sistnämnda belopp också maximum för det bidrag som kan utgå till

studiecirkelbibliotek i kommunen.

Av bidragen till kommun- och studiecirkelbibliotek skall ett belopp av 2 %

innehållas. De sålunda innehållna medlen skall avsättas till en av skolöverstyrelsen

förvaltad fond, benämnd Fonden för centrala åtgärder till främjande av

folkbiblioteksväsendet.

Till kommunalt bibliotek som godkänts som centralbibliotek utgår enligt kungörelsen

utöver övriga bidrag ett särskilt centralbiblioteksanslag av högst 40 000

kr. per år. Centralbibliotek finns inrättade i de 20 län som ej har landsbibliotek.

Centralbiblioteket har till uppgift att inom sitt område biträda de lokala

biblioteken genom att ombesörja direkt och kostnadsfri utlåning av böcker, som

erfordras för studieändamål, genom att utsända vandringsbibliotek och genom

att lämna biblioteksteknisk vägledning enligt de närmare föreskrifter som skolöverstyrelsen

utfärdar.

Till vandringsbibliotehsverksamhet m. m. vid de fyra landsbiblioteken utgar

ur förevarande anslag ett bidrag av 13 000 kr. till vardera biblioteket.

XJtöver centralbiblioteksbidraget utgår till Malmö stadsbibliotek ett särskilt

bidrag med 60 000 kr. för verksamhet som lånecentral, vilket innebär att biblio
X*

_ Bihang till riksdagens protokoll 1066. 1 samt Nr 60

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

teket skall tillhandahålla bibliotek och enskilda i södra Sverige sådan speciallitteratur,

som centralbiblioteken i allmänhet inte kan ställa till förfogande.

Statsbidrag till bibliotek vid sjukvårdsanstalt utgår med ett belopp, motsvarande

högst 1 kr. 80 öre för sängplats vid anstalten. Bidraget kan dock ej utgå

med högre belopp än det tillskott som biblioteket erhåller av andra medel än

statsmedel. Det här avsedda bidraget kan utgå även till kommunalt folkbibliotek,

om detta omhänderhar biblioteksverksamheten vid anstalten.

Förutom bidrag för ändamål som berörts i det föregående utgår ur anslaget

Bidrag till folkbibliotek bidrag till bl. a. Svenska sjömansbiblioteket med högst

115 000 kr. och till Sigtunastiftelsens bibliotek med 6 500 kr.

I sin helhet är anslaget för innevarande år disponerat på följande sätt.

1. Folk-, studiecirkel-, sjukhus- och sjömansbibliotek, för slagsvis .. 7 217 900

2. Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet, förslagsvis .... 17 000

3. Centralbibliotek m. m...................................... 905 000

4. Vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid landsbiblioteken..... 52 000

5. Resekostnadsersättning och traktamente vid biblioteksinspektion

från lands- och centralbibliotek............................. 32 600

6. Bokförteckningar.......................................... 7 500

7. Tidskrifter................................................ 5 500

8. Bibliotekskurser ........................................... 229 000

9. Sigtunastiftelsens bibliotek ................................. 6 500

10. Seriekommittén ........................................... 10 000

Summa kr. 8 483 000

3. Förslag till omläggning av stödet till folkbiblioteken m. m.

Promemorian

I den inledningsvis nämnda departementspromemorian framhålles, att den nuvarande

maximeringen av bidragsgivningen till folk- och studiecirkelbibliotek

till 10 000 kr. för varje kommun varit oförändrad sedan 1929. Vid kommunsammanslagningar

gäller samma maximering även för den nya större kommunen,

vilket medför ett i förhållande till befolkningsunderlaget minskat statligt stöd.

Det framhålles i promemorian som väsentligt, att den begränsning i stimulanseffekten

som den angivna maximeringen utgör så långt som möjligt elimineras.

I promemorian föreslås en väsentlig höjning av bidragsnivån för biblioteksverksamheten.

I promemorian framhålles, att utöver statsbidragsfrågan även en rad andra

folkbiblioteksfrågor skulle behöva prövas. Dessa anses emellertid böra hänskju
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

tas till en särskild utredning. I promemorian anges i detta sammanhang frågan

om obligatorisk skyldighet för kommunerna att anordna folkbibliotek, frågan

om statsbidrag till bibliotekslokaler och inredning, om viss samordning mellan

folkbiblioteken och skolbiblioteken, om bibliotekspersonalens utbildning, om de

statliga bidragen till Svenska sjömansbiblioteket, fångvårdsanstalternas och mentalsjukhusens

bibliotek samt slutligen om vissa administrativa förändringar av

den statliga tillsynsmyndighetens ställning och om samordning av vissa sidor av

hela biblioteksväsendet.

Vad gäller bidragen till kommunala folkbibliotek och sjukhusbibliotek

föreslås i promemorian ökningar av bidragsgivningen för

budgetåret 1964/65 från ca 7 till 19 milj. kr.

I samband med omläggningen av bidragen till kommunbiblioteken föreslås

stödet till studiecirkelbiblioteken särskiljas och få formen av

klumpbidrag till varje studieförbund vilket skall äga att fördela det erhållna

beloppet mellan anslutna bibliotek. Totalbeloppet bör av skolöverstyrelsen fördelas

mellan de olika förbunden efter den genomsnittliga procentuella statsbidragsfördelningen

mellan förbunden under den senaste 5-årsperioden. Under

budgetåret 1962/63 utbetalades i runt tal 306 000 kr. till studiecirkelbiblioteken.

Med hänsyn till den fortgående kommunaliseringen av dessa bibliotek har beloppet

för 1964/65 beräknats till 280 000 kr.

I promemorian föreslås, att ett bidrag för anskaffande av bokbilar

införes. Som motivering för förslaget framhålles, att kommunerna även

med det föreslagna förbättrade bidraget till kommunbiblioteken kommer att

ställas inför svårbemästrade krav på grund av den fortgående kommunsammanslagningen.

I kommuner med stora avstånd och gles bebyggelse anses det nödvändigt

att bygga upp en bokbilsverksamhet, för att de avlägset boende i tillfredsställande

omfattning skall få del av biblioteksväsendets resurser. För att

underlätta denna verksamhet föreslås, att ett årligt belopp av 100 000 kr. ställas

till skolöverstyrelsens förfogande för fördelning till kommuner, som avser att

anskaffa bokbilar.

I promemorian föreslås även, att ett särskilt bidrag införes till kommunbibliotek

för utställningar och allmänkulturell verksamhet.

Bidraget, som är avsett att stimulera kommunbibliotekens strävan att utvidga

sin verksamhet genom utställningar, musikverksamhet, författaraftnar, föreläsningar

samt anskaffande av filmer och talböcker, föreslås få formen av ett årligt

belopp av 100 000 kr., som skulle fördelas av skolöverstyrelsen.

Central bibliotekens länsverksamhet förutses inte komma

att minska i betydelse men avses komma att successivt få ändrad karaktär med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

en förskjutning från bokförsörjning till vägledning av mera speciell karaktär

och till stöd åt de lokala biblioteken i deras kontakt- och upplysningsarbete.

Centralbiblioteken fungerar i stor utsträckning även som centraler för AV-verksamheten.

I promemorian föreslås, att bidraget höjes och får en fast och en

rörlig del. Det fasta bidraget föreslås utgå med 60 000 kr. per bibliotek. Det rörliga

bidraget bör utgå med 150 kr. per tusen invånare, varvid dock centralbiblioteksstäderna

samt övriga kommuner med mer än 10 000 invånare skall

frånräknas. Dessutom bör skolöverstyrelsen liksom f. n. förfoga över ett belopp

av 60 000 kr. för stöd åt centralbibliotek med särskilt betungande uppgifter.

Förslaget beräknas medföra en höjning av medelsbehovet till ca 1 685 000 kr.

Bidraget till landsbibliotekens länsverksamhet föreslås i

princip överensstämma med motsvarande bidrag till centralbibliotekens länsverksamhet.

Med hänsyn till att staten i annan ordning svarar för vissa lönekostnader

vid landsbiblioteken, anses dock bidragets fasta del böra begränsas

till 40 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet beräknas till 240 000 kr.

För lånecentralen vid Malmö stadsbibliotek föreslås en höjning av

bidraget till 80 000 kr. med hänsyn till de faktiska kostnaderna för verksamheten.

Motsvarande bidrag föreslås utgå även till Umeå stadsbibliotek för organisation

av lånecentralverksamhet för Norrland.

För Sigtunastiftelsens bibliotek föreslås i promemorian en

höjning av bidraget från 6 500 till 10 000 kr. under förutsättning av att motsvarande

bidrag utgår av kommunala medel. Bidraget till Biblioteksbladet

föreslås höjt från 5 500 kr. till 20 000 kr.

Yttranden över promemorian

I det följande återges vissa yttranden över promemorians förslag i de delar

dessa har aktualitet för den fortsatta behandlingen av folkbiblioteksfrågorna.

I sitt yttrande över promemorian redovisar skolöverstyrelsen bl. a. vissa allmänna

synpunkter och framhåller därvid, att de väl utrustade biblioteken under

senare år kunnat ta upp en rad nya verksamhetsgrenar i kulturförmedlingens

tjänst vid sidan av den direkta bokförsörjningen, ofta i nära samarbete med

andra kulturinstitutioner. Särskilt på det audivisuella området har dessa bibliotek

kommit att spela en betydelsefull roll, en roll för vilken biblioteken äger särskilda

förutsättningar genom tillgång på lokaler och personal och genom att likartade

metoder kan användas för förvaring och utlåning av böcker och audivisuellt

material. Överstyrelsen anser det angeläget, att den breddning av folkbibliotekens

uppgifter, varom detta vittnar, möjliggöres i ökad omfattning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition nr 50 år 1965

Förslaget beträffande bidragsgivningen för studiecirkelbibliotek

tillstyrkes av skolöverstyrelsen. Inte heller övriga remissmyndigheter har haft

några erinringar mot förslaget.

Skolöverstyrelsen ansluter sig till det framlagda förslaget om bidiag till

b o k b i 1 a r. Inom den angivna ramen anser överstyrelsen att bidrag bör utgå

med högst 50 % av investeringskostnaderna. Det första årets erfarenheter bör få

utvisa, i vilken utsträckning ytterligare medelsanvisning kan erfordras.

Det föreslagna särskilda bidraget till utställningar och allmänkulturell

verksamhet anser skolöverstyrelsen värdefullt som ett stöd i

strävandena att skapa ett lokalt förankrat kulturliv. Även när det gäller detta

bidrag, anser överstyrelsen att vunna erfarenheter bör få utvisa, i vilken utsträckning

och i vilka former ytterligare medelsanvisning kan vara påkallad.

Den föreslagna bidragskonstruktionen beträffande centralbibliotekens

länsverksamhet tillstyrkes av skolöverstyrelsen.

Statskontoret ifrågasätter lämpligheten av ett rörligt bidrag till centralbiblioteken,

då även en obetydlig befolkningsökning i en kommun i närheten av invånarantalet

10 000 skulle kunna medföra bortfall av ett rätt betydande bidragsbelopp

för vederbörande centralbibliotek.

Skolöverstyrelsen har inga erinringar beträffande den föreslagna bidragsgivningen

till landsbibliotekens länsverksamhet.

Riksbibliotekarien anser det uppenbart, att den omständigheten att staten i

annan form finansierar viss del av landsbibliotekens kostnader för personal samt

bokinköp och bokbindning inte motiverar en särbestämmelse, som skulle utesluta

dessa bibliotek från möjligheten att erhålla statsbidrag för sin folkbiblioteksverksamhet

enligt i princip samma beräkningsgrunder, som förutsatts gälla för

de helkommunala biblioteken.

Förslaget om lånecentralverksamheten tillstyrkes av skolöverstyrelsen

som dessutom framhåller att förslag snarast möjligt bör läggas fram om

en lånecentral i Stockholm.

Riksbibliotekarien ställer sig däremot tveksam till en utbyggnad av lånecentralverksamhcten

och anser att frågan bör undersökas ytterligare.

Sveriges allmänna biblioteksförening framhåller att det är angeläget att frågan

om cn lånecentral för mellersta Sverige icke ställes på framtiden. Föreningen

anser det önskvärt att bidraget till lånecentralerna ej blir konstant utan successivt

justeras med hänsyn till de faktiska kostnaderna.

Svenska jolkbibliotekariejöreningen framhåller att lånecentralen i Malmö har

visat sig vara en ovärderlig tillgång för biblioteken i södra Sverige. Föreningen

anser det därför angeläget att lånecentralsverksamhcten snarast utbygges för

landet i dess helhet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

Sigtunastiftelsens styrelse framhåller att den föreslagna ökningen av bidraget

till Sigtunastiftelsens bibliotek från 6 500 till 10 000 kr. är otillfredsställande

och anser att bidraget borde uppgå till 45 000 kr.

Anslagsfrågor för budgetåret 1965/66

Skolöverstyrelsen har i sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1965/66

utgått ifrån de förslag som framlagts i den förut berörda departementspromemorian.

Överstyrelsen har därvid räknat att den förbättrade bidragsgivningen för

kommunbibliotekens del skulle genomföras i två etapper.

Förutom förändringar som sammanhänger med i departementspromemorian

framförda förslag har skolöverstyrelsen i detta sammanhang föreslagit, att den

del av medlen för bibliotekskurser som avser utbildning av skolbibliotekarier

överföres till anslaget Lärares fortbildning. Å andra sidan föreslås att det särskilda

bidraget till Tornedalens bibliotek under det för innevarande budgetår

uppförda anslaget Grundskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. överföres till förevarande anslag. Skolöverstyrelsens

anslagsberäkning framgår av följande sammanställning.

Förslag för

Förändring i för-

1965/66

hållande till 1964/65

1.

Folk-, studiecirkel-, sjukhus- och sjömans-

bibliotek ............................

16 074 900

+ 8 857 000

2.

Biblioteksverksamhet bland svenskar i

utlandet ............................

17 000

of

3.

Centralbibliotek m. m.................

1 845 000

+

940 000

4.

Vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid

landsbiblioteken ......................

240 000

+

188 000

5.

Resekostnadsersättning och traktamente

vid biblioteksinspektion från lands- och

centralbibliotek...................

32 600

of

6.

Bokförteckningar ..................

7 500

of

7.

Tidskrifter....................

20 000

+

14 500

8.

Bibliotekskurser ..................

139 000

90 000

9.

Tornedalens bibliotek ............

78 000

+

78 000

10.

Sigtunastiftelsens bibliotek ............

10 000

+

3 500

11.

Seriekommittén .................

10 000

of

Summa kr.

18 474 000

+ 9 991 000

Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas i övrigt bl. a. följande.

1. Bidragen till de kommunala biblioteken och sjukhusbiblioteken beräknas

till 15 500 000 för genomförande av första etappen av de i departementspromemorian

föreslagna förbättringarna. Av beloppet är 500 000 kr. att hänföra till

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1965

automatiska kostnadsökningar. För studiecirkelbiblioteken beräknas ett bidrag

av 260 000 kr., för anskaffande av bokbilar ett belopp av 100 000 kr och för

utställningar och allmänkulturell verksamhet likaledes ett belopp av 100 000 kr.

Härtill kommer ett oförändrat bidrag till Svenska sjomansbiblioteket av

115 000 kr. De sammanlagda kostnaderna för avgivna andamal kan således beräknas

till (15 500 000 + 260 000 + 100 000 + 100 000 + 115 000 _) 16 075 000 kr.,

vilket innebär en kostnadsökning med 8 857 000 kr. „ . ,

3. Till varje centralbibliotek skall enligt promemorian utga ett fast bidrag

av 60 000 kr. och ett rörligt bidrag av 150 kr. per 1 000 invanare i kommuner

inom verksamhetsområdet med mindre än 10 000 invånare. Den totala kostnaden

beräknas till 1 625 000 kr. Härutöver föreslås liksom nu skola utga ett belopp

av 60 000 kr. för tilläggsbidrag. Vidare föreslås, att bidraget till lånecentralen

i Malmö skall höjas från 60 000 till SO 000 kr. och att till en ny lånecentral i

TTmeå skall uteå ett bidrag av likaledes 80 000 kr. Den totala kostnaden tor

centralbibltek och lånecentraler blir då (1 625 000 + 60 000 + BO 000 + 80 000 =)

1 845 000 kr. Då posten nu är uppförd med 905 000 kr., blir kostnadsökningen

944 ° TiU: varje landsbibliotek skall enligt promemorian utgå ett fast bidrag av

40 000 kr. och ett rörligt bidrag enligt samma grunder, som ar föreslagna for

centralbiblioteken. Den totala kostnaden beräknas till 240 000 kr. Da posten nu

är uppförd med 52 000 kr., blir kostnadsökningen (240 000 — o- 000 —)

188 000 kr.

7. Nu utgående bidrag till tidskriften Biblioteksbladet föreslås i promemorian

skola höjas med 14 500 kr. till 20 000 kr.

8. Till bibliotekskurser utgår för budgetaret 1964/65 ett belopp av 229 000 kr.

Ur posten bestrides kostnaderna dels för Biblioteksskolan, dels för av överstyrelsen

anordnade kortare kurser för folk- och skolbibliotekarier Överstyrelsen

föreslår eu omläggning av utbildningskurserna för skolbibliotekarier och att

kostnaderna skall bestridas av medel från anslaget till Lärares fortbildning m. m.

Med medel ur förevarande anslagspost har överstyrelsen ärligen anordnat tre

kurser för skolbibliotekarier samt därutöver anvisat ett mindre belopp för av

vederbörande centralbibliotek och länsskolnämnder anordnade kurser rörande

skolbiblioteket och dess utnyttjande i undervisningen Kostnaden för denna

kursverksamhet kan beräknas till i runt tal 90 000 kr. Under förutsättning att

utbildningskostnaderna för skolbibliotekarier fortsättningsvis bestrides av andra

medel, kan alltså anslagsposten minskas med 90 000 kr. och beraknas till

9 För närvarande utgår under anslaget till Folkundervisningens främjande!

rikets nordligaste gränsorter m. m. (VIII D 19) bl. a. bidrag till Tornedalens bibliotek

Överstyrelsen föreslår, att medel härför anvisas under forevarandc anslag,

med vilket bidragsändamålet har ett naturligt sammanhang. Medelsbehovet beräknas

till 78 000 kr. vilket innebär en ökning med 3 000 kr.

10. I enlighet med vad som föreslås i promemorian bör bidraget till bigtunastiftelsens

bibliotek höjas med 3 500 kr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

4. Departementschefen

Som inledningsvis framhållits sammanhänger det av chefen för finansdepartementet

tidigare denna dag anmälda förslaget att avlösa vissa former av statsbidragsgivning

till kommunerna för speciella ändamål, däribland folkbiblioteksverksamheten,

med en strävan att ge det statliga stödet åt kommunerna som

helhet en effektivare form. Stödet avses utgå i rationella och enhetliga former

och i sådan omfattning att utdebiteringen i flertalet kommuner kan nedbringas.

Det framlagda förslaget gör det möjligt för kommunerna att även vid svagt

skatteunderlag tillgodose de ökade samhällskrav som ställs på kommunerna utan

att detta behöver leda till en höjning av utdebiteringen.

Denna omläggning av det statliga stödet liksom de schabloniseringar av bidragsgivningen

som genomförts eller beslutats på skolområdet bygger på den

erfarenheten att kommunerna numera har intresse och förmåga att fullgöra sina

uPPgifter utan bidragsanknutna detaljbestämmelser för olika verksamhetsgrenar.

En fortsatt övergång till större kommunala enheter kan väntas ytterligare väsentligt

främja kommunernas möjligheter i detta hänseende.

Denna utveckling är av betydelse inte minst på folkbiblioteksområdet. Det

nuvarande bidragssystemet med mycket detaljerade villkor rörande verksamhetens

utformning tillkom i sina huvuddrag redan år 1930.1 de i allmänhet små

och i fråga om administrativa och ekonomiska resurser svagt utvecklade kommunerna

var statsbidrag av den art som utgick till folkbibliotek av väsentlig betydelse

för utvecklingen av den kommunala verksamheten. Genom statsbidraget

gavs ett verksamt ekonomiskt stöd och genom de till bidraget knutna villkoren

angavs riktlinjer för verksamhetens utformning och standard.

De till 1930-talets förhållande anpassade grunderna för folkbiblioteksbidraget

har genom förändringarna såväl på det kommunala området som beträffande

biblioteksverksamheten efter hand förlorat en stor del av sin betydelse för

kommunernas åtgärder på området. Ekonomiskt har bidraget urholkats. Sådana

till bidraget knutna normerande bestämmelser som medverkat till att inarbeta

principerna om t. ex. avgiftsfria lån och interkommunal lånerätt torde inte längre

vara erforderliga. De torde vid folkbiblioteksväsendets nuvarande utvecklingsnivå

ingå i den allmänt vedertagna målsättningen för verksamhetens utformning.

Denna bedömning har bekräftats vid överläggningar med Svenska stadsförbundet

och Svenska kommunförbundet.

Folkbibliotekens standard är emellertid inte enhetlig. De skillnader som finns

beträffande bibliotekens utveckling torde företrädesvis sammanhänga med vilka

resurser kommunerna allmänt sett förfogar över. Genom det föreslagna skatteutjämningssystemet

förbättras de i ekonomiskt hänseende svaga kommunernas

ställning och kommunernas ekonomiska situation blir mera enhetlig. Systemet

kommer dessutom att, i och med att det allmänt skatteutjämnande bidraget

uppräknas med ett belopp som med 65 milj. kr. överstiger de speciella bidrag

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

som utgår inom skolväsendets område och till folkbiblioteksväsendet, ytterligare

förstärka särskilt de skattesvaga kommunernas resurser. Det bör vidare påpekas,

att de i systemet insatta medlen genom dettas utformning vinner värdebeständighet

och standardföljsamhet.

De frivilliga kommunala verksamhetsgrenar som av ekonomiska skal kanske

hållits tillbaka i de skattesvaga kommunerna torde med det föreslagna skatteutjämningssystemet

kunna komma att uppmärksammas i ökad utsträckning.

Med all sannolikhet kommer detta att medföra standardhöjningar för dessa

verksamhetsområden i de skattesvaga kommunerna, vilket torde komma även

folkbiblioteksverksamheten till godo. Finns ekonomiska resurser, finns också

anledning att förvänta att kraven på utgifter för att tillgodose bibliotekens behov

kommer att kunna hävda sig i konkurrensen med andra kommunala utgiftskrav.

Ett välskött folkbibliotek är av grundläggande betydelse för skola och

folkbildning liksom ett väsentligt inslag i de samhällsfunktioner i övrigt som

gör en ort attraktiv ur lokaliseringssynpunkt. Mot bakgrund av dessa förhållanden

anser jag, att en anpassning till de nya riktlinjerna för de ekonomiska relationerna

mellan stat och kommun för folkbibliotekens del inte kommer att innebära

några risker för deras fortsatta utveckling. En förbättrad kommunal ekonomi

bör kunna öka intresset för biblioteksfrågorna. Tillsammans med de ökade

statliga insatser på det regionala och centrala planet och för visst utvecklingsarbete,

som jag återkommer till i det följande, anser jag att gynnsamma förutsättningar

kommer att finnas för att kommunerna skall kunna tillgodose kraven

på en hög standard inom detta viktiga kulturområde.

Det hittillsvarande stödet har i första hand varit avsett att främja bibliotekens

grundläggande uppgift att tillhandahålla litteratur åt dem som söker upp

bibliotekslokalen. Bidraget har varit knutet till bokkostnaderna och till viss personal

och utgått med högst 10 000 kr. för en och samma kommun. Denna bidragsgivning

har dock inte kunnat stimulera landets samtliga kommuner att

vidtaga önskvärda åtgärder på biblioteksområdet. Ett 50-tal huvudsakligen

mindre kommuner saknar kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek. I 180

andra kommuner finns visserligen sådant bibliotek men bibliotekarien har ej den

minimiutbildning som skolöverstyrelsen anser önskvärd.

De nuvarande totala kostnaderna för folkbiblioteken uppgår till ca 70 milj. kr.,

varav staten svarar för ca 8 milj. kr. I de kommuner, som uppnått den högsta

biblioteksstandarden motsvarar biblioteksutgifterna ett belopp av 20 a 2o kr.

per invånare. Genomsnittligt för hela landet är utgifterna för biblioteksändamål

endast ca 9 kr. per invånare. För att uppnå en biblioteksstandard som motsvaras

av den förstnämnda högre utgiftsnivån skulle de sammanlagda utgifterna

för biblioteksändamål behöva höjas till ca 190 milj. kr.

De angivna siffrorna visar att det nuvarande statliga bidraget ekonomiskt sett

är av förhållandevis ringa betydelse. För att öka den statliga bidragsgivningens

betydelse har i den inledningsvis behandlade promemorian föreslagits, att statsbidraget

skulle höjas till ett sammanlagt belopp av drygt 20 milj. kr. Även efter

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

en sådan höjning skulle emellertid den dominerande delen av kostnaderna

komma att belasta kommunera, och biblioteksutvecklingen skulle alltjämt främst

vara beroende av kommunernas åtgärder. Några garantier för en fullt enhetlig

standard skulle inte kunna uppnås. Endast insatser som i praktiken skulle innebära

ett förstatligande av folkbiblioteken skulle kunna ge möjligheter till en fullt

enhetlig utveckling. Så långtgående åtgärder har emellertid ingen ifrågasatt.

Huvudansvaret för bibliotekens utveckling kan i vårt land inte gärna läggas på

andra organ än de kommunala. Om det nya skatteutjämningssystemet införes,

kommer ökade kostnader t. ex. för folkbiblioteksverksamhet att medföra ett

ökat statligt stöd till kommuner, vilkas utdebitering överstiger medelutdebiteringen

i riket. Möjligheterna för ökat stöd av detta slag blir störst i de mindre

och skattesvaga kommunerna, vilka i allmänhet också har de sämst utvecklade

biblioteken. Det stöd kommuner med bristfälliga biblioteksresurser efter

införande av det nya skatteutjämningssystemet behöver, torde därför inte främst

vara av omedelbar ekonomisk natur. Viktigare torde det vara att ett statligt

stöd finns i form av rådgivning och bistånd för utvecklingsarbete. Genom

information både på riksplanet och länsplanet och genom ökade kontakter och

ökad samverkan biblioteken emellan kan den enskilda kommunens biblioteksledning

stimuleras att utveckla verksamheten. En lämplig utveckling bör vidare

kunna inlemma de mindre orternas biblioteksverksamhet i ett sådant sammanhang

med regionens och landets hela biblioteksverksamhet, att en efter de lokala

förhallandena anpassad rationell arbetsfördelning uppnås.

Målsättningen för den fortsatta utvecklingen kan inte begränsas till åtgärder

för att de eftersatta biblioteken skall uppnå en godtagbar standard och till att

nya bibliotek inrättas på orter, där sådana saknas. Biblioteksväsendet behöver

ständigt förnyas och anpassas till de ändrade krav som uppkommer till följd av

samhällsutvecklingen. Åtskilliga bibliotek har sedan länge tagit sig an uppgifter,

som sträcker sig långt utöver biblioteksverksamhet i begränsad mening. Sålunda

har vissa bibliotek intensifierat samarbetet med skolan och folkbildningsorganisationerna

och aktivt utvecklat sina servicefunktioner i övrigt. Några bibliotek

fungerar även som informationscentraler, till vilka allmänheten kan vända sig

med olika frågor. Ett livligt utbyte förekommer ofta med såväl andra folkbibliotek

som med vetenskapliga bibliotek. Särskilda åtgärder har i vissa fall vidtagits

för att underlätta och stimulera läsintresset hos speciella befolkningskategorier,

såsom barn, tonåringar, gamla, sjuka och andra handikappade. Verksamheten

begränsas inte heller längre till att avse enbart böcker. Tidningar, tidskrifter,

kartor och bildmaterial utnyttjas även i verksamheten. På åtskilliga håll har

vidare biblioteken med sin verksamhet införlivat anskaffning, förmedling och

utlåning av audivisuella hjälpmedel: filmer, bildband, ljudband, grammofonskivor

m. m. Ett annat led i utvecklingen är de initiativ som tagits för en allmänkulturell

verksamhet i form av författaraftnar, utställningar och musikverksamhet.

Med tillgång på lämpliga lokaler och god utrustning samt initiativrik och

välutbildad personal har vissa bibliotek på detta sätt utvecklats till kulturcentra

av stor betydelse.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

De nyss berörda utvecklingstendenserna är främst knutna till de större folkbiblioteken.

Det är med hänsyn till önskvärdheten att sprida möjligheterna till

kulturupplevelser av vikt, att de berörda tendenserna utvecklas till att prägla

biblioteksverksamheten i dess helhet i vårt land.

Samtidigt som sådana förändringar i verksamhetsformerna pågar star folkbiblioteken

inför en organisatorisk omvandling av betydande räckvidd. I början

av 1950-talet skedde en koncentration av verksamheten i samband med kommunsammanslagningen.

En än mer genomgripande förändring uppkommer genom

den pågående kommunreformen, vars mål är att skapa större kommuner

med effektivare förvaltning. Reformen kommer att medföra en minskning av det

antal kommunala organ som skall leda biblioteksverksamheten. Väsentligt är

givetvis att denna förändring också återverkar på biblioteksorganisationen, så

att denna efter kommunsammanslagningarna inte förblir splittrad på ett antal

relativt oberoende enheter. I stället bör man söka uppna en enhetligt uppbyggd

biblioteksorganisation med en lämpligt avvägd central enhet och därtill anslutna

filialer. Med hänsyn till de geografiska och befolkningsmässiga förhållandena

torde därjämte mer rörliga former av biblioteksverksamhet genom bokbilar

o. dyl. i stor utsträckning bli erforderliga. Ett naturligt led i den organisatoriska

förändringen synes vidare vara att det kommunala biblioteket som »enhetsbibliotek»

svarar för biblioteksverksamhet och bokförsörjning även vid sjukvårdsinrättningar,

ålderdomshem och pensionärshem, fån g vårdsanstalter, truppförband

etc., i förekommande fall genom avtal med huvudmannen för respektive

institution. Kommunbiblioteket bör vidare i lämpliga former ge litteraturservice

åt folkbildningsarbetet. Därvid kan det exempelvis visa sig ändamålsenligt att

upprätta referensbestånd i förenings- och studielokaler. Slutligen bör i ökad

omfattning samverkan och samordning äga rum mellan folkbibliotek och skolbibliotek.

Den lämnade översikten ger vid handen, att behoven av åtgärder för de kommunala

bibliotekens del kan hänföras till tre huvudområden, nämligen förbättringar

upp till en viss minimistandard, breddning och intensifiering av bibliotekens

kulturförmedlande roll samt slutligen en organisatorisk omdaning i de nya

kommunblocken. Självfallet är de organisatoriska åtgärderna av stor betydelse

även för standard och verksamhetsformer och måste i flertalet fall bli utgångs
-

punkt för utvecklingen. Efter ett genomförande av skatteutjämningsreformen

finns det anledning att från statligt håll stödja kommunbibliotekens utveckling

från andra utgångspunkter än tidigare. Dessa nya åtgärder bör främst inriktas

på rådgivning, service och utvecklingsarbete.

Därvidlag utgör kommunreformen en ny och väsentlig utgångspunkt för reformarbete.

Ett snabbt genomförande av eu biblioteksupprustning från kommunernas

sida medför betydande tekniska och organisatoriska problem. En lämplig

form för statliga stödåtgärder torde härvid vara att ge ledning för hur biblioteksverksamheten

lämpligen bör utformas i kommunblock eller större enheter, som

är sammansatta av ett antal kommuner med bibliotek av varierande standard.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

Staten bör i olika former kunna stödja initiativ till sådant utvecklingsarbete på

biblioteksområdet. Därigenom skulle den fortsatta kommunala utbyggnaden av

biblioteksväsendet ges ett verksamt stöd i ett start- och omvälvningsskede för

att riktas mot rationella arbetsformer, samordning med andra bibliotek, särskilt

skolbibliotek, samt vidgade kulturella arbetsuppgifter.

Ut\ ecklingsarbete av angiven art bör redan nästa budgetår kunna organiseras

i ett antal områden i landet. Urvalet av lämpliga kommunala enheter bör ske på

grundval av kommunala initiativ och framställningar och om möjligt innefatta

olika områden med varierande biblioteksstandard. Sådana framställningar bör

bygga på en i samråd med skolöverstyrelsens biblioteksexpertis uppgjord utvecklingsplan.

Till stöd för biblioteksverksamheten i områden, i vilka utvecklingsarbete kommer

att organiseras i dessa former, bör statliga bidrag av engångsnatur kunna

utgå.

Vid sidan om detta särskilda utvecklingsstöd bör i andra områden tillfälliga

punktstöd för särskilda lokala initiativ kunna utgå, t. ex. till anskaffande av

bokbil, till speciell utrustning för musikåtergivning, till försök med olika former

av allmänkulturell verksamhet m. m. Sadana bidrag kan för en mindre kommun

innebära en väsentlig stimulans för biblioteksarbetet.

Väsentligt är att de erfarenheter som göres inom försöksområdena kommer

andra kommuner till godo genom lämpligt upplagd information. För detta ändamål

liksom för annat informationsmaterial med syfte att underlätta kommunernas

verksamhet på biblioteksområdet erfordras särskilda insatser från skolöverstyrelsens

sida.

Planerna för den i det föregående redovisade försöks- och utvecklingsverksamheten

måste för att ge avsett resultat ingående genomarbetas. Såväl detta arbete

som behovet av fortlöpande rådgivning och tillsyn samt uppföljning av försöksresultaten

torde medföra behov av en viss förstärkning av skolöverstyrelsens

resurser.

Som framgått av den tidigare redogörelsen för gällande bestämmelser avsättes

två procent av de bidrag som beviljats folkbiblioteken till en särskild, av

skolöverstyrelsen förvaltad fond för centrala åtgärder till främjande av folkbiblioteksväsendet.

Budgetåret 1963/64 uppgick avsättningen för denna fond till

drygt 130 000 kr. De medel som på detta sätt blivit tillgängliga har använts för

bidrag till Bibliotekstjänst i Lund, till folkbibliotekens korrespondensinstitut,

till försöksverksamhet, publikationer m. m. De ändamål som tillgodosetts på

detta sätt bör även i fortsättningen kunna stödjas. Detta bör emellertid inte

ske genom att medel avsättes till den särskilda fonden, när den särskilda bidragsgivningen

upphör. I stället bör de ändamål, för vilka bidrag utgått ur fonden, i

fortsättningen tillgodoses av de medel för olika åtgärder, som bör ställas till

biblioteksverksamhetens förfogande för utvecklingsåtgärder m. m. Förutom bidrag

som tidigare utgått ur den särskilda fonden, bör skolöverstyrelsen kunna

besluta om bidrag för de ändamål till vilka medel hittills anvisats under sär
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

skilda anslagsposter för resekostnadsersättningar och traktamente vid biblioteksinspektion

från lands- och centralbibliotek, för bokförteckningar samt för bidrag

till tidskrifter och till Seriekommittén.

Jag förordar att ett belopp av 2 000 000 kr. ställes till skolöverstyrelsens förfogande

för verksamhet av det slag som i det föregående har redovisats. Det bör

uppdragas åt överstyrelsen att efter samråd med berörda organisationer till

Kungl. Maj:t inkomma med förslag med närmare föreskrifter om medlens fördelning

samt utvecklingsverksamhetens uppläggning och organisation. Skolöverstyrelsen

bör också vid utarbetandet av sina anslagsframställningar för nästföljande

budgetår beakta de organisatoriska förändringar beträffande överstyrelsens

bibliotekssektion som de i detta sammanhang aktualiserade ändrade

uppgifterna kan föranleda.

Centralbiblioteken har sedan länge haft en viktig uppgift som stöd åt den

kommunala biblioteksverksamheten. Som centralbibliotek fungerar i 20 av landets

län ett av de större kommunala biblioteken. I fyra län finns s. k. stifts- och

landsbibliotek, vilka bl. a. fungerar som centralbibliotek. För dessa bibliotek

gäller av Kungl. Maj:t utfärdade instruktioner, och en del av kostnaderna för

bibliotekens reguljära uppgifter bestrides av medel från särskilda riksstatsanslag.

För båda slagen av bibliotek utgår som förut redovisats ur förevarande anslag

särskilda bidrag för centralbiblioteksverksamheten.

Centralbibliotekens uppgift är att inom de för biblioteken bestämda områdena

biträda de lokala biblioteken genom att ombesörja direkt och kostnadsfri utlåning

av böcker för studieändamål, genom att utsända vandringsbibliotek och

genom att lämna biblioteken inom området råd beträffande bokinköp, böckernas

klassificering och katalogisering, planering av bibliotekslokaler m. m. Efter hand

har denna verksamhet vidgats och intensifierats, bl. a. genom bokbilar och bokbåtar.

Därjämte har utlåning och förmedling av speciell litteratur blivit av allt

större betydelse.

Centralbibliotekens betydelse för folkbibliotekens fortsatta utveckling har

betonats i olika sammanhang, och i den förut redovisade departementspromemorian

har en avsevärd förstärkning av det statliga stödet förordats. Remissmyndigheterna

har i huvudsak anslutit sig till detta föislag.

Avlösningen av bidragsgivningen innebär, att centralbibliotekens ställning i

förhållande till de lokala biblioteken i viss mån förändras. I fortsättningen kommer

nämligen grunden för de inspekterande uppgifterna att bortfalla, eftersom

det särskilda bidraget och de därtill knutna villkoren upphör. Emellertid bör

centralbiblioteken nu bli bättre utrustade att fungera som basbibliotek och ge

service åt kommunernas biblioteksverksamhet, samtidigt som deras viktiga rådgivande

uppgifter fortsätter. Genom utvecklade former för detta och med ökat

stöd för olika åtgärder från skolöverstyrelsens sida bör centralbibliotekens möjligheter

att verka för en höjd biblioteksstandard och ett rationellt biblioteksväsen

samt för ökat läsintresse avsevärt förbättras.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1065

Väsentligt är dessutom, att en fortsatt utbyggnad kommer till stånd i fråga

om centralbibliotekens utlånande och låneförmedlande verksamhet. För att

uppnå ökad effekt i detta avseende är det inte tillräckligt att centralbiblioteket

inom länet tillhandahåller bibliotek och enskilda litteratur ur det egna bokförrådet.

Därutöver bör dessa bibliotek i ökad utsträckning medverka vid den interurbana

låneverksamheten utom länet. Önskvärt vore att varje centralbibliotek

i denna verksamhet specialiserade sig på litteratur av en bestämd kategori,

vilket skulle medföra att landets centralbibliotek soin helhet i rationella former

bättre skulle kunna täcka folkbibliotekens behov av mera sällsynt litteratur. En

sålunda utökad verksamhet från centralbibliotekens sida bör på lämpligt sätt

samordnas med de centrala åtgärder av servicekaraktär, som jag i det föregående

förordat.

Vid sidan om den berörda landsomfattande låneverksamheten, som det med

nödvändighet erfordras ganska lang tid att utveckla, föreligger behov att sammanknyta

låneverksamheten inom vissa delar av landet för att uppnå förbättrad

låneservice. I olika sammanhang har diskuterats att indela landet i tre regioner

med vardera en lånecentral för utlåning till bibliotek och enskilda av sådan

speciallitteratur, som central- och landsbiblioteken i allmänhet inte kan ställa

till förfogande. Sedan några år finns en sådan lånecentral för södra Sverige inrättad

vid Malmö stadsbibliotek. Med hänsyn till de gynnsamma erfarenheterna

av denna verksamhet har i den förut berörda departementspromemorian föreslagits,

att en lånecentral skulle inrättas för Norrland vid Umeå stadsbibliotek.

Jag ansluter mig till detta förslag.

De här redovisade ökade kraven på regionala insatser bör föranleda en avsevärd

förstärkning av den härför avsedda bidragsgivningen. Jag förordar således,

att det till

högst 40 000 till högst 70 000 kr. per år. De medel som står till skolöverstyrelsens

förfogande för tilläggsbidrag till centralbibliotek, för vilka verksamheten på

grund av geografiska förhållanden eller liknande orsaker medför särskilt betungande

kostnader, bör samtidigt höjas från 60 000 till 100 000 kr.

Det belopp som ur förevarande anslag utgår till varje stifts- och landsbibliotek

för centralbiblioteksverksamhet bör höjas från 13 000 kr. till 40 000 kr. per år.

Det lägre beloppet för dessa bibliotek är motiverat av att biblioteken över andra

riksstatsanslag erhåller medel till avlöningar, omkostnader och bokinköp.

För lånecentralverksamheten i Malmö bör bidraget på grund av olika kostnadsstegringar

höjas från 60 000 till 80 000 kr. Samma belopp bör beräknas för

den av mig i det föregående förordade lånecentral verksamheten vid Umeå stadsbibliotek.

De här avsedda ökningarna av bidragsgivningen till centralbiblioteksoch

lånecentralverksamheten bör för helt budgetår beräknas till sammanlagt

(655 000 -{- 108 000 -f- 100 000 =) 863 000 kr. Eftersom införandet av det nya

skatteutjämningssystemet och därmed avlösningen av bidragsgivningen till folkbiblioteken

skall ske fr. o. m. den 1 januari 1966, bör emellertid det ökade stödet

åt centralbiblioteken beräknas från samma tidpunkt. För nästa budgetår kom
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

mer ökningen av medelsbehovet för den här avsedda verksamheten således att

begränsas till halva det för helt budgetar beräknade beloppet. Sammanlagt kan

den för ändamålet avsedda anslagsposten härigenom beräknas uppgå till

(957 000 + 433 000 =) 1 390 000 kr.

Då som nämnts avlösningen av bidraget till den kommunala folkbiblioteksverksamheten

sker fr. o. m. den 1 januari 1960, innebär detta att de speciella

bidragen kommer att utgå för halva nästa budgetar. Enligt gällande grunder beräknas

bidraget för varje kalenderar pa grundval av kostnaderna enligt den före

årets ingång fastställda utgiftsstaten. Rekvisition av bidrag för ett visst kalenderår

kan på detta sätt inges i början av året. Utbetalning av de rekvirerade

medlen sker under hösten och till en mindre del under påföljande vår. Rekvisitions-

och utbetalningsförhållandena innebär, att 1965 års bidrag i sm helhet

kommer att belasta förevarande anslag för budgetåret 1965/66. Påföljande budgetår

bortfaller det däremot i sin helhet.

Som tidigare i olika sammanhang angivits avser bidragsavlösningen de bidrag

som utgår till kommunala bibliotek. I första hand avses därmed bidragsgivningen

till de kommunala folkbiblioteken. Även sjukhusbiblioteken har emellertid

företrädesvis kommunala (primärkommunala eller landstingskommun ala) huvudmän.

Avlösningen av bidragsgivningen till kommunala bibliotek bör med

hänsyn härtill innefatta även bidragsgivningen till sjukhusbiblioteken. I samband

med planeringen för det förut behandlade utvecklingsarbetet bör särskilt

de problem som sammanhänger med förbättrad biblioteksservice för sjuk\ ardsanstalter

kunna beaktas. I den mån bidrag utgår till andra huvudmän än kommuner,

bör skolöverstyrelsen kunna pröva, om särskilt bidrag bör utga ur de

medel som kommer att stå till överstyrelsens förfogande.

Medelsbehovet under nästa budgetår för bidragsgivningen till kommunala

folkbibliotek och sjukhusbibliotek fram till avlösningen av bidragen den 1 januari

1966 beräknar jag till 7 500 000 kr.

Utöver till kommunal folkbiblioteksverksamhet utgår enligt grunder som

närmare redovisats i det föregående bidrag till riksförbund för studiecirkelverksamhet

för folkbiblioteksverksamhet i samband med studiecirkelarbete. Bidraget

är sammankopplat med bidragen till de kommunala biblioteken på sådant sätt,

att det bidragsmaximum som gäller för kommun, avser det sammanlagda bidraget

till i kommunen befintliga bibliotek av folkbibliotekskaraktär, dvs. både det

kommunala biblioteket och eventuella studiecirkelbibliotek. Avlösningen av bidraget

till kommunala folkbibliotek innebär, att den nuvarande bidragskonstruktionen

inte kan bibehållas oförändrad för studiecirkelbibliotekens del. Därtill

kommer, att bidragssystemet är invecklat och föråldrat. I den särskilda promemorian

har också föreslagits att bidragsgivningen till studiecirkelbiblioteken

skulle läggas om. Förslaget innebär, att de nuvarande detaljerade reglerna helt

slopas. I stället bör studieförbunden erhålla ett klumpbidrag, som dessa får fördela

mellan dem tillhöriga bibliotek. Fördelningen mellan studieförbunden av

det totalt tillgängliga beloppet bör grunda sig på den genomsnittliga fördelningen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

av biblioteksbidragen mellan förbunden under den senaste femårsperioden. Det

totala belopp som på detta sätt bör stå till förfogande bör för varje år avvägas i

budgetsammanhang. Medelsbehovet torde successivt komma att minska, eftersom

kommunaliseringen av de här avsedda biblioteken kan väntas fortsätta.

De nya grunderna bör tillämpas för bidragsgivning avseende tid fr. o. m. den

1 januari 1966. Under nästa budgetår utbetalas bidrag avseende år 1965, och

medelsbehovet härför beräknar jag till 260 000 kr.

Ur förevarande anslag utgår för innevarande budgetår bidrag till Svenska

sjömansbiblioteket med högst 115 000 kr. och till Sigtunastiftelsens bibliotek

med 6 500 kr. Jag förordar att dessa bidrag beräknas enligt oförändrade grunder

för nästa budgetår.

I 1965 års statsverksproposition (bil. 10 s. 231) har jag under anslaget

Grundskolor m. m.: Särskilt stöd åt undervisningen i rikets nordligaste gränsorter

m. m. förordat att det särskilda bidraget till biblioteksverksamhet i Tornedalen

i fortsättningen skall bestridas ur anslaget Bidrag till folkbibliotek. Med

anledning härav beräknar jag i detta sammanhang ett bidrag för ändamålet av

78 000 kr., vilket i förhållande till bidraget för innevarande budgetår innebär en

ökning med 3 000 kr.

Bidraget till biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet bör utgå enligt

oförändrade grunder, och jag beräknar härför ett till 20 000 kr. avrundat belopp.

Till de av skolöverstyrelsen anordnade bibliotekskurserna utgår för innevarande

budgetår ett belopp av 229 000 kr. I sina förslag till anslagsäskanden har

skolöverstyrelsen föreslagit, att de kurskostnader, som hänför sig till utbildningen

av skolbibliotekarier i fortsättningen borde bestridas ur anslaget Lärares

fortbildning m. m. Jag ansluter mig till detta förslag. Det belopp som hänför sig

till utbildningskostnader på folkbiblioteksområdet bör under detta anslag upptagas

med ett belopp av 140 000 kr.

Jag vill i detta sammanhang anmäla, att jag har för avsikt att senare föreslå

Kungl. Maj:t att tillsätta en särskild utredning rörande utbildningsfrågorna på

biblioteksområdet. Förutom utbildning för folkbiblioteken bör en sådan utredning

ta upp olika utbildningsfrågor för personal på angränsande biblioteksområden.

Vad jag i det föregående förordat innebär, att medelsbehovet under detta

anslag för nästa budgetår kommer att uppgå till (2 000 000 + 1 390 000 +

7 500 000 -j- 260 000 -f- 115 000 -f- 6 500 -|- 78 000 -j- 20 000 -j- 140 000 “) avrundat

11 510 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1965/66 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 11 510 000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Monica Dillner

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning........................

2. Nuvarande förhållanden.........................

3. Förslag till omläggning av stödet till folkbiblioteken m. m

Promemorian ..........................

Yttranden över promemorian.....................

Anslagsfrågor för budgetåret 1965/66 ..................

4. Departementschefen ...............

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:313 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till bidrag till anordnande av skolskjutsar m. fl. ändam a1 i texten
  2. SU 1965:124 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till bidrag till folkbibliotek jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten