Sök i Ratio Lex

Angående karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande m. m

1965-02-26 · 73 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 66 av 73 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:59, Angående karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

1

Nr 59

-M'')V /. V- i’»** A VM ''• V1.: i> '' ! ''• V v'' *

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande m. m.; given Stockholms

slott den 26 februari 1965.

:: i.u-T i.. ne.t.V-'' Ufjt.r;- .v U< / < i • • • n;''''

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

""J” ‘ «, .»\,«nv>onå»v, iv.UnU

GUSTAF ADOLF

•• ...•••■, öihl/vv .. I. i : ,\''r. <• »... i - : “

Sven Aspling

■ , U.-;. ;a 11111; i ; t. .tf.». ;!’0.-.!’iu| -c.) bo o ’ >•

i'',,'', v ‘ * It:!-* ,,i j bcUliVi; ■ tv. *• b "i r

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det av direktionen för karolinska sjukhuset avlämnade förslaget till ny

generalplan för sjukhuset jämte yttranden häröver redovisas. Riksdagen

föreslås i princip godta riktlinjer för en fortsatt planering av sjukhusets

utbyggande.

För utbyggande av karolinska sjukhuset föreslås för nästa budgetår ett

investeringsanslag av 7,5 milj. kr. Beloppet avser bl. a. påbörjande av upprustning

i enlighet med generalplaneförslaget av huvudkomplexets vårdavdelningar,

uppförande vid sjukhuset av en högvoltstation samt ombyggnad

inom radiumhemmet.

Till utrustning bl. a. av de nya personalbostadshusen och thoraxklinikernas

röntgenavdelning föreslås ett reservationsanslag av 3 317 000 kr.

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari

1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, frågor angående karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande m. m. och anför.

I årets statsverksproposition (bil. 7 s. 252 och 395) har Kungl. Maj.t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1965/66 beräkna på driftbudgeten under punkten H 3 Karolinska

sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av 3 milj. kr. samt på kapitalbudgeten

under punkten III: 5 Utbyggande av karolinska sjukhuset ett

investeringsanslag av 7,5 milj. kr.

Beredningen av dessa frågor är nu avslutad och jag anhåller därför att

få redogöra för dem närmare. I samband härmed torde jag också få anmäla

fråga rörande ställningstagande i princip till vissa riktlinjer för en fortsatt

planering av karolinska sjukhusets utbyggande.

I. 1964 års generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande

Inledning

Vid anmälan av karolinska sjukhusets avlöningsanslag för budgetåret

1961/62 (prop. 1961: 1 bil. 13 s. 169) erinrade föredragande departementschefen

om att han i den av riksdagen godkända prop. 1960: 159 (SU 189,

rskr 381) med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. m.

föreslagit, att de s. k. riksplatserna vid karolinska sjukhuset skulle avvecklas

i samband med regionsjukvårdens utbyggande och vid ett tänkt inordnande

av sjukhuset i Storstockholms sjukvårdsorganisation med ansvar för

en del av detta områdes sjukvård. För länsspecialiteternas del skulle detta

innebära, att huvuddelen av vårdplatserna vid sjukhuset komme att förbehållas

patienter från staden och länet. Beträffande regionspecialiteterna

skulle en väsentlig del av stockholmsregionens sjukvård komma att förläggas

till sjukhuset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 År 1905 ->

I propositionen hade dock förutsatts, att vissa regionspecialiteter tills

vidare skulle komma att icke utbyggas eller att något underdimensioneras

i de omgivande regionerna i syfte att säkerställa ett tillfredsställande patientunderlag

för undervisning och forskning samt ett rationellt utnyttjande

av vissa specialkliniker vid karolinska sjukhuset. Huvuddelen av sjukhusets

vårdplatser skulle förbehållas patienter från Stockholms stad och län eller

vissa andra sjukvårdsområden. De speciella förpliktelser, som åvilade staten

beträffande vissa vid försvarsmakten anställda, gjorde det dock nödvändigt

att undantaga ett antal platser. Sjukhuset måste även på motsvarande

sätt som andra sjukhus kunna ta emot sådana personer från

andra sjukvårdsområden, vilka akut insjuknat under vistelse i Stockholm

eller Stockholms län. Vidare borde inom länsspecialiteterna platser stå till

förfogande för remisspatienter från andra delar av stockholmsregionen.

I propositionen nämndes slutligen, att en sådan klinik som alkoholkliniken,

vilken under lång tid torde komma att sakna motsvarighet inom andra regioner,

tills vidare borde stå öppen för landet i dess helhet.

Departementschefen framhöll vidare, att en omläggning av sjukhusets

uppgifter i enlighet med anförda riktlinjer skulle komma att kräva väsentliga

omdispositioner av sjukhusets kliniker och övriga anläggningar, innebärande

bl. a. byggnadsåtgärder av betydande omfattning. Sjukhusets aldsta

delar var drygt 20 år gamla. Under de senaste decennierna hade den medicinska

och tekniska utvecklingen fortskridit i en sådan takt, att en översyn

av sjukhusets lokalmässiga resurser — i syfte att åstadkomma en modernisering

och förbättring för såväl sjukvård som undervisning och forskning

_ redan av denna orsak var av behovet synnerligen starkt påkallad.

För att förbättra den svåra personalrekryteringssituationen vore det vidare

önskvärt, att personalutrymmena inom sjukhuset utökades och gjordes

mer ändamålsenliga och trivsamma än f. n. Slutligen hade utökningen

under 1950-talet av studentintaget vid karolinska institutet och den genom

den nya medicinska studieordningen intensifierade undervisningen ställt

sjukhuset inför besvärliga lokalproblem. Alla dessa omständigheter krävde

enligt departementschefens mening snara åtgärder. Den första uppgiften

borde därvid vara att utarbeta en ny generalplan för sjukhuset. Arbetet

härmed borde anförtros sjukhusledningen.

Genom beslut den 13 januari 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt direktionen

för karolinska sjukhuset att med beaktande av vad föredragande departementschefen

sålunda anfört samt i samråd med vederbörande statliga och

kommunala myndigheter upprätta och till Kungl. Maj:t inkomma med

förslag till ny generalplan för sjukhuset. Generalplanen borde — utan att

dess ändamål eftersattes — utformas så, att dess realiserande medförde

minsta möjliga investeringskostnader samt att erforderliga byggnadsarbeten

skulle kunna utföras successivt.

Genom beslut samma dag anbefallde Kungl. Maj:t direktionen att vidtaga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

de åtgärder och till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, som erfordrades

för karolinska sjukhusets anordnande och drift såsom regionsjukhus i enlighet

med i prop. 1960: 159 föreslagna riktlinjer eller som eljest föranleddes

av vad i denna proposition förordats.

Ai betet med upprättande av den nya generalplanen har under direktionens

överinseende bedrivits av en särskild generalplanedelegation vari representanter

för Stockholms stad och Stockholms läns landsting deltagit.

Direktionen har med skrivelse den 17 juni 1964 överlämnat ett av generalplanedelegationen

utarbetat betänkande, benämnt 1964 års generalplan

för karolinska sjukhusets utbyggande.

Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,

centrala sjukvårdsberedningen, byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län efter

liorande av Solna stads vederbörande myndigheter, nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande, centrala rehabiliteringsberedningen, universitetskanslersämbetet

efter hörande av den medicinska fakulteten vid karolinska

institutet, styrelsen för statens arbetsklinik, styrelsen för Konung

Gustaf V:s forskningsinstitut, försvarets sjukvårdsstyrelse, styrelsen för

Föreningen för bistånd åt Ivtta och vanföra i Stockholm, styrelsen för Sällskapet

Eugeniahemmet, stadskollegiet i Stockholm, Stockholms läns landsting,

Stockholms spårvägar samt styrelsen för centralskolan för specialutbildning

av barnsjuksköterskor.

En karta, som bifogats generalplanebetänkandet, torde få fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga.

Jag vill nu återge betänkandet i sammandrag och därvid redovisa generalplanedelegationens

uppfattning i de olika frågorna.

Generalplanen

Vissa allmänna förutsättningar

Utredningens grundläggande förutsättningar har varit att karolinska

sjukhuset skall fungera som statligt sjukhus med speciella uppgifter, nämligen

att årligen meddela klinisk utbildning åt i genomsnitt 80 medicine studerande

inom grunddisciplinerna och 160 inom specialdisciplinerna, att ge

utrymme för kvalificerad forskning, att vara regionsjukhus för stockholmslegionen

(Stockholms stad och län, Gotland och del av Södermanland), att

ingå i Storstockholms sjukvårdsorganisation och svara för ett visst upptagningsområde

på ca 140 000 invånare samt att inom länsspecialiteterna även

svara för vården av remisspatienter från andra sjukvårdsområden, av vissa

vid försvarsmakten anställda samt av akut insjuknade s. k. utomlänspatienter.

Enligt eu den 20 oktober 1961 träffad principöverenskommelse med

Stockholms stad skall ett nytt undervisningssjukhus i staden förläggas till

S.t Görans sjukhus. Något nytt avtal om upplåtelse av nämnda sjukhus för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Knngl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

undervisning och forskning, grundat på denna överenskommelse, har ännu

inte kommit till stånd. Generalplanedelegationen framhåller att den slutliga

dimensioneringen av vissa specialkliniker blir beroende av det definitiva

läkarutbildningsavtalet om S:t Görans sjukhus.

Spörsmålen rörande riksplatsernas avveckling vid karolinska sjukhuset

och ett inordnande av sjukhuset i Storstockholms sjukvårdsorganisation har

föranlett överläggningar mellan staten samt Stockholms stad och län om

sjukhusets framtida ställning. Som resultat härav framlades i juni månad

1962 en sjukhusplan för staden och länet, avseende en tidpunkt omkring

år 1975. Enligt denna plan förutsättes karolinska sjukhuset skola ingå i

Storstockholms sjukvårdsorganisation och i likhet med stadens och länets

egna sjukhus svara för ett visst upptagningsområde. Det platsantal, som

därvid beräknas komma att stå till Storstockholms förfogande vid karolinska

sjukhuset innebär en väsentlig ökning i förhållande till nuläget.

För regionspecialiteternas de! har i princip gällt, att regionsjukvården för

den s. k. stockholmsregionen skall förläggas till karolinska sjukhuset. Avsteg

från denna princip har gjorts för de fall, där antingen staden eller länet

redan anordnat regionsjukvård inom viss specialitet eller karolinska sjukhuset

ur allmänna sjukvårdsplaneringssynpunkter inte ansetts böra tillgodose

hela vårdbehovet.

Enligt sjukhusplanen skulle antalet vårdplatser för staden och länet vid

karolinska sjukhuset år 1975 uppgå till 1 490 enligt följande sammanställning.

Allmän internmedicin..............

Reumatologi.....................

Specialkardiologi.............''.....

Neurologi.........................

Lungmedicin.....................

Allmänkirurgi jämte ortopedi......

Urologi..........................

Plastikkirurgi....................

Neurokirurgi.....................

Thoraxkirurgi....................

Obstetrik och gynekologi..........

Barnmedicin.....................

Barnkirurgi......................

ögon...........................

Öron............................

Hud jämte dermatologi allergologi

Radioterapi......................

Vuxenpsykiatri...................

Barnpsykiatri....................

195

55

15

80

100

195

35

35

25

40

135

80

50

50

50

145

100

80

25

1 190

Härtill kommer 150 platser för långtidsvård samt speciella vårdresurser

för rehabiliteringsfall och brännskadefall. I vårdplatsantalet ingår inte bäddplatser

vid sådana avdelningar som intagningsvårdavdelningar, uppvakningsavdelningar,

intensivvårdavdelningar och infektionsvårdavdelningar.

Dylika avdelningar är tekniska hjälpavdelningar och bör därför i princip

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

inte — i vart fall inte i sin helhet — inräknas i sjukhusets vårdplatsantal,

eftersom de inte är att hänföra till viss klinik.

Behov av regionvårdplatser vid karolinska sjukhuset har anmälts av

företrädare för resp. landsting vid överläggningar med delegationen. Antalet

regionvårdplatser för Södermanlands och Gotlands län samt för Linköpingsoch

örebro-regionerna föreslås uppgå till 71 enligt följande fördelning.

Regionvårdspecialitet

Gotland

Söder-

manland

Linköpings-

regionen

örebro-

regionen

Summa

Reumatologi..............

2

2

Specialkardiologi..........

1

2

—

—

3

Neurologi.................

2

2

—

5

9

Dermatologi..............

1

—

—

--

1

Urologi...................

1

2

—

—

3

Neurokirurgi..............

1

7

—-

20

28

Plastikkirurgi.............

1

i

—

—

2

Thoraxkirurgi.............

1

2

5

3

It

Barnkirurgi...............

1

t

--

—

2

Radioterapi...............

4

4

—

2

10

Summa

15

21

5

30

71

Det framtida sjukvårdsbehovet beträffande militär- och remisspatienter

låter sig inte helt förutses. Delegationen har grundat sina beräkningar av

sådant vårdplatsbehov på omfattningen av ifrågavarande vård vid sjukhuset

under budgetåret 1961/62.

För militärpatienter kan förutses ett minskat vårdplatsbehov i framtiden

som en följd av bortflyttning från stockholmsområdet av flertalet till detta

område f. n. förlagda militära enheter. Sannolika skäl talar för att även behovet

av platser för remisspatienter kommer att minska successivt allteftersom

läns- och regionsjukvården bygges ut i landet i övrigt.

Beträffande den öppna vården framhåller delegationen att man — i syfte

att garantera att den specialiserade och kostnadskrävande öppna vården

vid karolinska sjukhuset förbehålles sådana patienter, som verkligen kräver

tillgång till dess resurser — bör utforma densamma som specialistmottagningar

med tidsbeställning. Detta gäller i synnerhet den högspecialiserade

regionsjukvården. Om sålunda en viss begränsning av det öppna vårdklientelet

bör ske, synes å andra sidan ifråga om det klientel, som kräver

sjukhusets resurser, eftersträvas att i största utsträckning genomföra undersökning

och behandling av detsamma i öppen vård. Uppdelningen av de

vårdsökande mellan sluten och öppen vård bör därvid ske uteslutande på medicinsk

grund. Av vikt är att sjukhusets resurser för öppen vård ställes i

relation till planerna för ordnandet av stadens och länets öppna sjukvård

i övrigt.

Nya behandlingsformer, högt driven medicinsk teknik, förfinade instrument

samt speciell teknisk apparatur fordrar en annan lösning av vårdorganisationen

än tidigare. Knappheten på kvalificerad personal under över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965 7

skådlig framtid kräver att man noga överväger var sådan personal bör insättas.

Organisationen bör ges sådan utformning, att insatserna i varje

särskilt fall kan anpassas så nära som möjligt till den sjukes medicinska

behov. Således bör s. k. progressiv patientvård tillämpas med differentiering

av vårdavdelningarna i intagningsvårdavdelningar samt avdelningar för dagvård,

normalvård, uppvakning, intensivvård och eftervård (konvalescenter

och rehabiliteringsfall). För att få till stånd den avlastning eller cirkulation

av patienter, som den progressiva vården bl. a. syftar till, är det sålunda nödvändigt

att inom eller utom sjukhuset även ha tillgång till särskilda vårdenheter

av tillräcklig omfattning för långtidsvård och konvalescentvård.

Genomförande av progressiv vård innebär organisatoriska förändringar och

medför krav på ändrad utformning och disposition av sjukhusets lokaler.

Delegationen har grundat sin bedömning av behovet av differentierade vårdformer

främst på vissa vid karolinska sjukhuset genomförda undersökningar.

Under senare år har krav på en utbyggd rehabiliteringsorganisation av

helt annan omfattning än tidigare för alla grupper av handikappade rests

med allt större styrka. Den framtida utbyggnaden och organisationen av

rehabiliteringsverksamheten vid karolinska sjukhuset har därför ägnats

särskild uppmärksamhet under generalplanearbetet. Det är viktigt, att

den medicinska rehabiliteringen ej planeras och administreras för sig och

den sociala rehabiliteringen för sig. Rehabiliteringen måste ses som en enhet,

vari ingår såväl medicinska som sociala element.

Vid generalplanens upprättande liksom vid all sjukhusplanering måste

samhällets (upptagningsområdets) sjukvårdsbehov vara det primärt bestämmande

för sjukhusets storlek och struktur. Karolinska sjukhusets karaktär

av undervisnings- och forskningssjukhus medför emellertid, att jämväl

undervisningens och forskningens krav måste tillmätas stor vikt vid

sjukhusets utformning.

Vid ett fullt genomförande av den hittills beslutade läkarutbildningen

kommer antalet medicine studerande vid karolinska sjukhuset att uppgå till

högst 356 och lägst 40 medicine studerande per månad. Genomsnittet per

månad vid sjukhuset undervisade medicine studerande kan med utgångspunkt

härifrån beräknas komma att uppgå till 270.

Vad angår övrig vid karolinska sjukhuset bedriven utbildning kan med

hänsyn till redan fattade beslut och på grundval av föreliggande utredningar

beräknas att vid sjukhuset framdeles skall meddelas utbildning åt ca 850

befattningshavare årligen.

Sjukhuset fyller inte de krav, som måste ställas på ett modernt forskningssjukhus.

Visserligen har den kliniska forskningen vid sjukhuset hittills

hävdat sig väl men detta kan inte bli fallet i fortsättningen, därest bristen

på lokaler och för modern klinisk forskning utrustade laboratorier kommer

att alltmera hämma forskningsverksamheten. Den kliniska forskningen är

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

numera väsentligt mera experimentellt och tekniskt betingad än tidigare.

Det har för delegationen framstått som angeläget att vid generalplanens

utaibetande söka tillgodose det aktuella behovet av lokalresurser för den

kliniska forskningen vid sjukhuset, varvid även beaktats önskvärdheten

att kunna intensifiera och öka omfattningen av den vid sjukhuset bedrivna

försvarsmedicinska forskningen.

Delegationen framhåller att det är nödvändigt, att en upprustning av

det äldre vårdavdelningsbeståndet vid sjukhuset snarast kommer till stånd.

Arbetet inom de äldre vårdavdelningarna försvåras f. n. till följd av bristen

på vissa utrymmen. De sanitära förhållandena inom vårdavdelningarna är

mycket otillfredsställande.

En väsentligt bidragande orsak till rådande personalbrist vid karolinska

sjukhuset är föreliggande svårigheter att bereda personalen bostäder i tillräcklig

utsträckning och av tillfredsställande standard. Frågan om tillhandahållande

av personalbostäder i tillräcklig omfattning bör ägnas särskild

uppmärksamhet i samband med en framtida utbyggnad av sjukhuset.

För sådana personer, som mera tillfälligt arbetar vid sjukhuset, krävs

tillgång till bostäder i form av s. k. personalhotell, vilka erfarenhetsmässigt

bör ligga i så nära kontakt med arbetsplatsen som möjligt. För karolinska

sjukhusets del kan beräknas, att ett nytillskott av ca 200 rumsenheter

erfordras.

Att karolinska sjukhusets yttre kommunikationssystem fungerar f. n.

mindre tillfredsställande framhålles. Det är nödvändigt att de problem, som

sammanhänger med anordnande av såväl förbättrade kommunikationer

till och inom sjukhusområdet som bilparkeringsplatser i tillräcklig omfattning,

för framtiden erhåller sin lösning. Hindrande moment i form av

befintlig bebyggelse och redan vidtagna dispositioner försvårar emellertid i

hog grad en god lösning av kommunikationssystemets utformning. Sjukhusområdet

kommer i framtiden att vara inringat av starkt trafikerade leder

och betydande svårigheter föreligger att från dessa anordna trafiktekniskt

lämpliga infarter till området. Mycket kostnadskrävande åtgärder kan komma

att erfordras för att möjliggöra en tillfredsställande lösning av sjukhusets

kommunikationsproblem.

Norrbackainstitutets och Eugeniahemmets områden (tillhopa 45 000 m2)

bör enligt generalplanedelegationens mening snarast möjligt införlivas med

sjukhusområdet (ca 260 000 in2) för att möjliggöra erforderlig utbyggnad

av karolinska sjukhuset.

Stomprogram

Vid karolinska sjukhuset finns f. n. 1 925 vårdplatser. På grundval av

de allmänna överväganden, för vilka i korthet redogjorts i det föregående,

hai delegationen beräknat det framtida behovet av vårdplatser till totalt

2 177 platser (99 för intensivvård, 156 för dagvård och 1 922 för normal
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

vård). Vid nytillkommande kliniker in. m. tillförs 275 vårdplatser och 90

»tekniska» platser, under det att vårdplatsantalet vid befintliga kliniker

eller avdelningar föreslås minskat med 113, bl. a. i samband med föreslagen

upprustning av äldre vårdavdelningar. Delegationen presenterar ett stomprogram

som framgår av följande tabell.

Stomprogram (maximiplan)

Stockholms

stad och

Stockholms

län

Region-

landsting

Remiss- patienter från

främmande

sjukvårdsom- råden samt

akut-och mili- tärpatienter

Sammanlagt

platsantal

Nuvarande

platsantal

A. Vårdplatser

Medicin

allmän medicin inkl. endo-

195

15

2101

166 + 142

55

2*

8

65

73

15

3*

—

18

18

20

25 *

8

30

—

80

9*

11

100

100

100

—

16

116

130

Kirurgi

125

15

140

163 +127

ortopedi inkl. frakturkir. .

70

35

43 *

3*

11

12

85

50

44

35

25

13

50

54

9

9

6

25

288 *

19

72

86

40

11»

29

80

71 + 1810

Efleroårdsklinik

(konvalescenter, allmän

150

53

5

16011

14712 13

_

10

157

154

Psykiatri

80

5

85

91

barn- och ungdomspsyk. .

n xh ................

25

50

l3

2

20

28

70

13

89

50

Xj_

20

70

57

Hud jämte dermatologisk

allergologi+yrkesderma- tologi..................

144

l3

_

145

159

1 Häri ingår ca 40 platser för endokrinologi

2 Utgör f. n. av endokrinologiska kliniken disponerade vårdplatser

3 Avser Gotland

* Gotland 1 plats och Södermanland 2 platser

6 Gotland 1 plats och Södermanland 1 plats

« Gotland 2 platser, Södermanland 2 platser och Örebroregionen 5 platser

7 Avser intensivvårdsplatser

8 Gotland 1 plats, Södermanland 7 platser och Örebroregionen 20 platser

» Gotland 1 plats, Södermanland 2 platser, Linköpingsregionen 5 platser och Örebroregionen

3 platser

10 Avser 18 intensivvårdsplatser ...... . ...

11 Härav avses ca 50 för allmän medicin, ca 30 för reumatologi, ca 2o för allmän kirurgi, ca 40

för ortopedi samt ca 15 för barnmedicin och barnkirurgi

13 Härav avses 12 platser för prematuravdelning

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Stockholms

stad och

Stockholms

län

Region-

landsting

Remiss- patienter från

främmande

sjukvårdsom- råden samt

akut-och mili- tärpatienter

Sammanlagt

platsantal

Nuvarande

platsantal

Radioterapi..........

100

68“

50

24

12

11

60

134

80

154“

Barnklinik

medicin............

kirurgi...............

116

Alkoholklinik..........

63

60

67

Yrkesmedicin.........

60

-17

618

Summa

B. Tekniska platser

Jourmottagning.......

1 659

83

335

2 077

25

6

69

1 915

Jourmottagning för barn ....

Intensivbehandlingsplatser...

—

—

—

10

Summa A—B

1 659 |

83

335

2 177

1 925

14 i; ; , * “, > ouucriuamana 4 platser och Urebroregionen 2 platser

Det angivna platsantalet gäller efter beslutad men ej genomförd ombyggnad

* Prematuravdelnmg avses anordnas inom kvinnokliniken

Gotland 1 plats och Södermanland 1 plats

is ?Ch.°Vet a''’v.ärd,platsei'' bör MUgodoses inom ramen för de medicinska klinikerna

18 Ingar i medicmplatser

Utöver detta vårdplatsantal av 2 177 tillkommer 50 platser för neurologisk

långtidsrehabilitering, vilka platser emellertid inte fördelats mellan resp.

kommunala huvudmän.

Av eftervårdsklinikens vårdplatser avses ca 50 platser för allmän rehabilitering

och ca 110 för långtidsvård.

Delegationen framhåller att i stomprogrammet angivna klinikstorlekar

ar att betrakta som riktvärden och att justeringar i vårdplatsantalet vid

kommande projektering kan visa sig erforderliga. Det är emellertid enligt

delegationens mening önskvärt, att någon ökning av det totala vårdplatsantalet

därvid inte sker. Antalet akutplatser bör i vart fall inte tillåtas

överstiga 2 000 vårdplatser.

Lokalprogram

Delegationen har verkställt en kartläggning av föreliggande lokalbehov

och på grundval härav utarbetat ett lokalprogram. I fråga om de överväganden

av allmän natur, vilka föregått lokalprogrammets upprättande, anför

delegationen bl. a. följande.

En enhetlig ledning av huvuddelen av internmedicinen är att föredraga.

För framtiden bör en ytterligare uppdelning av internmedicinen i fristående

specialiteter såvitt möjligt undvikas.

Någon geriatrisk klinik bör inte tillkomma vid karolinska sjukhuset.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Redan f. n. utgörs en stor del av klientelet på de invärtesmedicinska vårdavdelningarna

av personer i högre åldrar. Forskningen vid karolinska sjukhuset

över ålderssjukdomarnas uppkomst och förebyggande synes lämpligen

böra befrämjas genom stöd åt sådan forskning vid redan befintliga

kliniker. De medicinska och endokrinologiska klinikerna bör framdeles

lokalt samordnas. Delegationen förordar, att av medicinska klinikens vårdplatser

ca 40 platser tillförs endokrinologiska kliniken.

Enligt delegationens mening torde man i framtiden ha att räkna med tillkomsten

av två njurmedicinska kliniker inom Storstockholm, varvid den

ena bör förläggas till de norra delarna och den andra till de södra delarna.

Starka skäl talar för en förläggning av en njurmedicinsk klinik till karolinska

sjukhuset. Den urologiska kliniken därstädes kräver som komplement

medicinsk urologi. I sjukvårdsiavseende föreligger vid karolinska

sjukhuset ett starkt behov av att kunna effektivt behandla grava fall av

njurinsufficiens. Delegationen har därför räknat med tillkomsten framdeles

av en njurmedicinsk klinik om 30 vårdplatser.

Enligt beslut av statsmakterna skall en ortopedisk klinik tillkomma vid

karolinska sjukhuset som ersättning för den nuvarande till Norrbackainstitutet

förlagda kliniken. Delegationen anser att frakturkirurgin framdeles

bör överföras till den ortopediska kliniken. I fråga om plastikkirurgi

anser delegationen att förbättrade vårdresurser för barn med medfödda

läpp- och gommissbildningar bör åstadkommas genom inrättande av ett

internat för detta klientel i sjukhusets närhet. På grund av den stora infektionsrisken

måste brännskadefallen isoleras inom en särskild vårdenhet,

som avses täcka hela sjukvårdsregionens vårdbehov. Vid kvinnokliniken

bör tillkomma en särskild mödravårdscentral. Man bör vidare räkna

med tillkomst vid kliniken av en cancerdispensär för cytologisk provtagning.

En giftinformationscentral framstår som en angelägen del av karolinska

sjukhusets allmänna olycksfallsberedskap. Centralen bör beredas

definitiva lokalutrymmen i anslutning till den medicinska barnkliniken.

Den barnpsgkiatriska klinikens lokalbehov kan endast tillgodoses genom

nybyggnad. En genomgripande ombyggnad, upprustning och utvidgning av

psykiatriska kliniken är nödvändig, om tidsenlig standard på sjukvård,

undervisning och forskning skall kunna hållas.

Föreslagen jouravdelning, som skall vara gemensam för alla kliniker

med undantag för barnklinikerna som har eget akutambulatorium, bör beslå

av en undersöknings- och behandlingsavdelning för jourfall inkl. olycksfall

(akutambulatorium) samt en sängavdelning om ca 25 platser (intagningsvårdavdelning).

Jouravdelningen är avsedd att i huvudsak betjäna

invärtesmedicinska och allmänkirurgiska tall.

Enligt delegationens mening talar övervägande skäl för att den inom

karolinska sjukhuset bedrivna laboratorieverksamheten avseende kemiska

rutinanalyser ställs under ledning av det kliniskt-kemiska centrallabora
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

toriet. I princip bör arbetsuppgifterna på rutinlaboratorierna och centrallaboratoriet

så fördelas, att på de förra analyser utförs, som kan göras

snabbt och utan komplicerad apparatur, och på det senare kvalificerade

analyser och sådana analyser, som utförs i större serier. En sammanslagning

av nuvarande rutinlaboratorier till större enheter bör eftersträvas.

Ett centralt kliniskt-kemiskt rutinlaboratorium bör ordnas för i första

hand medicinblocket, kirurgiblocket, kvinnokliniken, öronkliniken samt

ögonkliniken. Rutinlaboratoriet är avsett att jämväl fungera som sjukhusets

jourlaboratorium.

Verksamheten vid den s. k. militärmedicinska undersökningscentralen

bör för framtiden bedrivas vid sjukhuset inom det kliniskt-fysiologiska

centrallaboratoriet.

En utveckling mot en starkare specialisering inom och en uppdelning av

ämnet patologi är att förutse. Ett sammanförande av patologer inom olika

specialfack till en och samma institution bör dock eftersträvas.

En väsentlig utökning kommer att ske av den cytologiska undersökningsveiksamheten

i samband med genomförande av allmänna hälsoundersökningar

med cancerprov på samtliga kvinnor. Inom Storstockholm planeras

sex centrallaboratorier för cancerundersökningar på kvinnor. Varje laboratorium

avses skola ha ett upptagningsområde med 250 000 invånare och

dimensioneras för diagnostik av 80 000 prov per år. Ett dylikt laboratorium

avses skola förläggas till karolinska sjukhuset.

Sjukhusets tandvårdsavdelning bör utvidgas till en tandvårds- och käkbehandlingsavdelning

enligt vad som föreslagits i regionvårdsbetänkandet

(SOU 1958: 26).

Föreslaget centrum för rehabiliteringsmedicin (CRM) avses omfatta klinik

för allmän medicinsk rehabilitering, klinik för neurologisk långtidsrehabilitering

jämte paraplegicentrum, ambulatorisk rehabiliteringscentral

in. in., karolinska institutets institution för undervisning och forskning

inom rehabiliteringsmedicin, fysio-terapeutinstitutet (statens utbildningsanstalt

för sjukgymnaster och arbetsterapeuter) samt centrum för kvalificerad

arbetsprövning — statens arbetsklinik.

I planeringen har en socialmedicinsk institution förutsatts ligga i god

anslutning till CRM. En eftervårdsklinik — klinik för långtidssjuka —

anslutes ev. till CRM. Viss rehabilitering kommer liksom tidigare att utföras

inom vederbörande nonnalvårdskliniks ram, ev. med ökade personella och

tekniska resurser.

Delegationen är medveten om att det finns motiv för en anknytning av

arbetskliniken till karolinska sjukhuset. Möjligheterna till erforderliga

medicinska specialistundersökningar skulle härigenom förbättras. Den

självständiga ställning, som arbetskliniken erhållit, har emellertid visat sig

vara av stort värde. Starka skäl talar dock för att arbetskliniken i framtiden

förläggs i nära lokal anknytning till CRM.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

Militärapoteket fungerar dels som militärt apotek och dels som sjukhusapotek.

Därtill kommer funktionen att biträda karolinska institutet vid

undervisning och forskning. Ändrade vårdformer, undersökningar och behandlingar

speciellt i fråga om medicinsk användning av isotoper samt ökad

konsumtion av läkemedel och vätskor in. in. har kommit att ställa andra

krav på militärapoteket än vad som kunde överblickas när apoteket planerades.

Militärapoteket är i trängande behov av ytterligare lokaler. Uppmärksamhet

bör ägnas frågan om försäljning av läkemedel från militärapoteket

till hemgående patienter och ambulatoriepatienter vid karolinska sjukhuset.

Ett centralt laboratorium för kontroll och dispensering av upphandlade

isotoper bör förläggas i anslutning till militärapoteket.

Kärnan i en framtida enhet för klinisk forskning bör utgöras av Konung

Gustaf V :s forskningsinstitut, som för framtiden inte bör vara bundet till en

viss disciplin eller klinik. Genom att utforma nytillkommande forskningslokaler

som komplement till redan befintliga forskningsutrymmen i Konung

Gustaf V :s forskningsinstitut och centrallaboratorierna torde besparingar i

utrymme kunna uppnås och förutsättningar skapas för att inom en ekonomiskt

försvarbar ram kunna tillgodose behovet av ökade resurser för klinisk

experimentell forskning vid karolinska sjukhuset.

I första hand bör lokaler tillkomma för experimentell forskning inom

kirurgi, röntgen och klinisk fysiologi jämte utrymmen för djurförvaring

och djurvård. Institutionen för medicinsk teknik vid karolinska institutet

samt ett laboratorium för fortplantningsendokrinologi bör enligt delegationen

beredas lokaler i planerad nybyggnad för klinisk-experimentell forskning

vid karolinska sjukhuset.

Sedan länge har ett starkt behov förelegat att till sjukhuset kunna knyta

företrädare för klinisk farmakologi. Ett intensifierat forskningsarbete

måste komma till stånd för att ytterligare öka läkemedelsterapins möjligheter

och minska dess risker. Ett sådant arbete kan inte bedrivas med

framgång utan samverkan mellan företrädare för olika ämnesområden och

därvid inte minst den kliniska farmakologin. En viktig sektor inom den

kliniska farmakologins arbetsfält är förgiftningarna. Enligt delegationens

uppfattning bör en institution för klinisk farmakologi snarast möjligt tillkomma

vid sjukhuset. Ett för hela riket avsett elektro-akustiskt laboratorium

bör förläggas till sjukhuset.

Den tekniska utvecklingen av databehandlingen medför alltmer utvidgade

arbetsområden för densamma. Inom sjukhussektorn finns ett llertal

arbetsområden lämpade för datamaskinell behandling, i första hand av

administrativ eller blandat medicinsk-administrativ natur. Databehandlingens

möjligheter inom diagnostiseringen är ännu inte klarlagda. Omfattningen

av en databehandlingsanläggning är avhängig av den tidpunkt,

då den beräknas tas i bruk. Delegationen anser alt det är motiverat, att

sjukhuset får eu sådan central.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

Reparationsverkstäder anses av delegationen vara oundvikliga inom sjukhusområdet.

För att erhålla önskvärd effektivitet är samordning av sjukhusets

verkstäder i fråga om organisation och förläggning nödvändig.

Verksamheten bör sålunda koncentreras till ett verkstadshus. Större reparationer

bör utlämnas på entreprenad. Den centrala verkstaden bör innehålla

mekaniska avdelningar, snickeri, glasmästeri, tapetserarverkstad och

målarverkstad.

Vad beträffar köksavdelningen förordar delegationen att tillhandahållandet

av måltider åt personal och studerande utläggs på entreprenad, vilket

medför väsentliga fördelar. Ett sådant system har numera införts vid Stockholms

stads större sjukhus. Det för en personalrestaurang erforderliga ytterligare

lokalbehovet kan tillgodoses genom om- och tillbyggnad av köksavdelningen.

Ett nytt system för distributionen av patientmåltiderna kan

enligt delegationen införas utan att medföra krav på utbyggnad av nuvarande

köksbyggnad.

En personalrestaurang planeras enligt självserveringssystem i huvudkomplexet.

Sjukhusledningen har efter verkställd utredning ansett sig böra förorda,

att sjukhusets tvätten i framtiden nedläggs samt att tvättning av sjukhusets

textilier sker med anlitande av i annan regi administrerat tvätteri.

En utbyggnad av panncentralen bör genomföras i den takt varmed sjukhuset

och övriga till panncentralen anslutna institutioner utbygges. Programmeringsarbetet

för en första utbyggnadsetapp bör emellertid igångsättas

snarast möjligt eftersom denna etapp torde böra omfatta utbyte av

befintligt 14 tons block mot en 25 tons panna.

Enligt de givna direktiven skulle i samband med upprättandet av den

nya generalplanen en översyn ske av det äldre vårdavdelningsbeståndet.

Redan vid en förberedande undersökning har det stått klart för delegationen,

att en upprustning av de äldre vårdavdelningarna, syftande till förbättrad

hygien, bättre arbetsförhållanden och större personalutrymmen, är oundgängligen

nödvändig. Ifrågavarande upprustning kräver, förutom en i vissa

delar ny planlösning av befintliga vårdavdelningar, en genomgripande modernisering

av nuvarande sanitets- och elektriska installationer.

I fråga om lokalprogrammets enskildheter och övriga kommentarer till

detsamma hänvisas till handlingarna i ärendet.

Markfrågan

Två krav måste ställas på utbyggnad av den anläggning varom här är fråga,

nämligen att tillkommande byggnader förläggs inbördes och i förhållande

till sin omgivning på ett ur organisatoriska och samarbetstekniska synpunkter

lämpligt sätt samt att de organisatoriska sammanhangen och tyngdpunktsförhållandena

ges ett arkitektoniskt medvetet uttryck. Skall dessa

krav uppfyllas kan generalplanen enligt delegationens mening inte inskränka

sig till att innefatta en lösning enbart av de lokalbehov, som betingas av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 5!) ur 1965

fattade beslut rörande sjukhusets framtida organisation och utbildningskapacitet,

utan måste jämväl syfta till att så långt det är möjligt ange, hur de

utbyggnadsbehov skall tillgodoses, som en mera successivt skeende utveckling

kan föranleda. De begränsade markreserver, som i nuläget står till karolinska

sjukhusets förfogande, samt storleken av de utbyggnadsbehov, som

enligt fattade beslut måste tillgodoses, har tvingat delegationen att söka

åstadkomma en arkitektoniskt och tekniskt adekvat form såväl för den redan

i princip beslutade som den förutsebara, av utvecklingen betingade utbyggnaden.

Delegationen har eftersträvat att så söka utforma generalplaneförslaget,

att detsamma skall utgöra en smidig och anpassbar ram för en

organisation, stadd i ständig tillväxt och förändring och med stora krav på

komplettering av byggnadsbeståndet.

Karolinska sjukhusets tomtområde omfattar f. n. omkring 260 000 m2,

exkl. Norrbackainstitutet och Eugeniahemmet. Den i dag befintliga bruttovåningsytan

är ca 210 000 m2, vilket innebär ett exploateringstal av e = 0,8.

Den utbyggnad, som omfattas av föreliggande generalplaneförslag, uppgår

till ca 120 000 in2 bruttovåningsyta. Om Eugeniahemmets och Norrbackainstitutets

tomtområden kan disponeras för denna utbyggnad kommer

en areal av ca 305 000 in2 att stå till förfogande, innebärande ett exploateringstal

av e = 1,06 och en tomtyta per vårdplats av ca 135 m2. Som jämförelse

kan nämnas, att de angivna värdena närmast motsvarar sjukhus

i pressade innerstadsförhållanden. Vid nyplanering av sjukhus torde däremot

exploateringstalet normalt understiga e = 0,5 och ytan per vårdplats

överskrida 200 m2. I betraktande av den betydande totala investering, som

ägt rum och vilken kommer att avsevärt ökas vid ett lösande av de många

och betydelsefulla frågor, som redan står på dagordningen, framstår det som

önskvärt att kunna tillföra sjukhuset ytterligare mark. Med hänsyn till de

omgivande trafiklederna, vilka framdeles kommer att beskära tillgängligt

markområde, kan detta endast ske i områdets sydvästra del genom införlivande

med sjukhusets område av ett statens järnvägar tillhörigt trafikområde.

De planerade omgivande motorvägarna kommer att förorsaka sanitära

olägenheter inom vissa bullerzoner. Zonerna kommer att inkräkta på

användningen av tillgängligt tomtområde genom att exempelvis vårdbyggnader

inte kan placeras inom desamma. Ur sjukhusets synpunkt framstår

det därför som synnerligen önskvärt, att den s. k. Norra länken förskjuts

söderut mot bangårdsområdet. Skulle detta visa sig omöjligt att genomföra

får ett ytterligare studium visa, om planerad bebyggelse utefter nuvarande

Eugeniavägen kan ske i avsedd omfattning.

Trafikfrågan

Av verkställda utredningar framgår, att sjukhusets område i framtiden

kommer att omgivas av stora trafikleder, nämligen motorvägarna Uppsalavägen

och Norra länken i öster resp. söder, huvudtrafikledcn Solnavägen i

väster samt matargatan Karolinska vägen i norr. Beträffande Uppsalavägen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

It)

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

som skall utbyggas till 6-filig motorväg, är denna detaljplanerad och en

11 byggnad setapp redan påbörjad. En trafikplats är planerad vid Haga södra,

som möjliggör på- och avfart från Karolinska vägen. I höjd med Stallmästaregården

planeras en förbindelse under motorvägen och det lokala innerstadsgatunätet,

vilket möjliggör en tillfart till sjukhusets område från sydost.

Några speciella problem för sjukhusets del föreligger således inte i denna

punkt.

De principlösningar beträffande Norra länken, som hittills redovisats, innebär

att vägen skall framföras i en båge omedelbart intill Norrbackainstitutets

sydgräns. En sydligare förläggning av vägen är dock trafiktekniskt möjlig

och framstår med hänsyn till vad som tidigare sagts om bullerstörningar och

sjukhusets markbehov som synnerligen önskvärd. En vägslinga utgörande

påfartsramp från Solnavägen till den s. k. »Klarastrandsleden» skulle enligt

tidigare planer kraftigt komma att inkräkta på sjukhusets område i det

sydvästra hörnet vid idrottsplatsen. Det synes dock inte omöjligt att förlägga

denna ramp till trafikplatsen vid Karlberg och Tomtebodavägen, varigenom

svårigheterna för sjukhusets del skulle undanröjas. Eugeniavägen, som f. n.

går längs områdets södra gräns, erfordras ej ur allmän trafiksynpunkt, om

statens järnvägar tillhörigt markområde ianspråktages för Norra länken

resp. utvidgning av sjukhusområdet, och blir i så fall en helt intern vägförbindelse

inom sjukhusområdet.

På Solnavägen finns till- och utfartsmöjligheter för såväl sjukhuset som

institutet strax norr om Solnabron. Dessa är dock f. n. av trafiksäkerhetsskäl

och på grund av förekomsten av s. k. mittremsa inte fullständiga.

För såväl sjukhuset som institutet framstår det som önskvärt att erhålla

fullständiga in- och utfarter på denna punkt. För relativt lång tid framåt

kan detta lösas genom signalreglering. För att möta framtida ökad trafikbelastning

måste man dock planera för planskilda korsningar. I den norra

trafikplatsen avses därvid Tomtebodavägen—Karolinska vägen att föras på

bro över Solnavägen, som med parallellramper förbindes med den förra. För

den södra korsningen — vid institutets huvudentré — har alternativa utformningar

studerats och den lösning som synes vara den ändamålsenJigaste

består i att internt förbinda vägarna på resp. sidor genom en anslutning

under Solnabron. Denna lösning medför dock, att idrottsplanen inte kan

bibehållas i sitt nuvarande läge.

Karolinska vägen har i hittillsvarande trafikledsplaner tänkts att även

fungera som en allmän tvärled mellan Solnavägen och Uppsalavägen. Den

ökade trafikintensitet, som en sådan trafik medför på Karolinska vägen, kan

förorsaka svårigheter för de nödvändiga tillfarterna till sjukhuset. En flyttning

av denna tvärtrafik till Norra Stationsgatan synes vara tänkbar och

skall närmare utredas. Karolinska vägens standard avses att förbättras genom

uträtning och utbyggnad till fyra filer. En begränsning av utfarterna

från sjukhusområdet bör vidare ske.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 19G5

De i dag förefintliga och för varje år alltmer accentuerade trafikproblemen

för karolinska sjukhuset synes i huvudsak bero på den starkt centraliserade

trafiken vid huvudentrén samt alltför få och spridda parkeringsplatser. För

ett sjukhusområde med eu prognosticerad trafikalstring av ca 12 000 fordon

per dygn är en spridning av tillfarterna önskvärd.

Generalplanen upptar därför tre huvudtillfarter, nämligen dels i norr vid

nuvarande huvudentrén från Karolinska vägen, dels i sydväst vid thoraxklinikerna

från Solnavägen och dels i sydost vid Stallmästaregården från

lokalvägen öster om Uppsalavägen. Dessa tre punkter förbindes genom en

intern ringväg med parkeringsförbud. Den nuvarande gatan vid huvudentrén

norr om huvudkomplexet stänges för trafik och entréhallen utbyggs norrut

mot grindarna, där en vändslinga möjliggör av- och påstigning av besökare

med privatbilar, bussar och taxi. Huvuddelen av trafiken behöver således

inte tas in på området. För att undvika onödig trafik inom området och erhålla

så bilfria parkytor som möjligt bör personal, besökare och patienter

kunna parkera sina fordon i omedelbar anslutning till infarterna. Det stora

parkeringsbehov som utförda prognoser redovisar — 2 500 bilplatser vid

odämpad biltrafik — är med nyssnämnda målsättning omöjligt att tillgodose

annat än genom uppförande av parkeringshus. Planen föreslår darfor uppförande

av tre parkeringsanläggningar i anslutning till de tidigare nämnda

huvudinfarterna. Nivåförhållandena på dessa platser gör det möjligt att utföra

anläggningarna som parkeringhus i flera plan helt eller delvis under

mark. Förslagsvis bör två tredjedelar av parkeringsbehovet tillgodoses på

detta sätt och resten med vanliga parkeringsplatser i markplanet. Etappmässigt

bör huvudentrégaraget komma först och utbyggnaden i övrigt anpassas

efter behovens successiva framväxt. Sättet för parkeringshusens finansiering

och frågor beträffande avgiftsbeläggning m. m. blir helt beroende

av den allmänna parkeringspolitik, som måste utformas inom en snar framtid.

I de kollektivtrafikplaner beträffande tunnelbanor, som utarbetats tor

Stockholms norra förorter, finns tyvärr ingen direktanknytning till karolinska

sjukhuset. Den framtida försörjningen måste därför liksom f. n. ske

med bussar. Delegationen understryker angelägenheten av att behovet av

snabba, regelbundna och täta bussförbindelser till och från sjukhuset tillgodoses.

För anknytning till järnväg bör om möjligt även en linjesträckning

till Karlbergs station eller ny station väster därom allvarligt övervägas.

Den inre trafiken för distribution av varor och förnödenheter samt för

personal- och patientkommunikationer in. in. tillgodoses f. n. genom ett kulvertsystem

under mark och i byggnadernas källarvåningar. Detta system

är kraftigt överbelastat. Trafiklederna är trånga och krokiga samt har delvis

svåra höjdförhållanden. Med nuvarande planlösning av huvudblocket

blandas olika trafikslag på ett otillfredsställande sätt, exempelvis varutransporter

och besökare till vårdavdelningarna.

En avsevärd upprustning och komplettering av de inre trafiklederna krä\s.

2 Ii ilning till riksdagens protokoll 1905. I snnil. AV 59

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

I planen föreslås därför utförande av en underjordisk huvudkommunikationsled

av ringformig utsträckning, som löper genom nybyggnadsdelarna av

huvudblocket och förbinder de olika byggnadskomplexen inom området med

varandra. Denna »ringled» förbinds med de olika trapp- och hisshusen genom

matarkulvertar. Till huvudleden anslutes även föreslagna tre parkeringsanläggningar.

Föreslagna byggnadsåtgärder

Delegationen har för sin del stannat för en lösning, som innebär en förtätning

av bebyggelsen omkring huvudblocket, varigenom befintliga friytor

i betydande utsträckning kan bibehållas. Vissa delar av sjukhusets markområde

äger en typ av stadsprägel, som bör kunna utnyttjas vid en fortsatt

utbyggnad. Vid en förtätning av bebyggelsen kring centralblocket har det

jämväl visat sig möjligt att lösa huvudbyggnadens planproblem på ett tillfredsställande

sätt. Beträffande utbyggnaden av friliggande kliniker har

det visat sig möjligt att utbygga varje enhet på ett sådant sätt, att densamma

erhåller erforderliga ytmått och en lämplig planläggning.

Det nuvarande huvudkomplexet tänks skola tillbyggas och utbyggas såväl

på befintliga gårdar som åt öster och väster. Centralblocket avses inrymma

forutom avsevärt utvidgade entréutrymmen — lokaler för kirurgi och

medicin, laboratorier, röntgenenheter samt alla de kliniker, som har direkt

kontakt med de kirurgiska och medicinska klinikerna. Till huvudbyggnaden

förläggs sålunda samtliga kliniker med undantag av de specialkliniker,

vilka f. n. ar belägna i friliggande byggnader. Huvudentrén med centralhall

in. m. bibehålies på sin nuvarande plats men utökas och huvudbyggnaden

får sina lokaler så fördelade, att de kirurgiska klinikerna jämte därmed

sammanhängande lokaler blir belägna i den östra delen av byggnaden och de

medicinska i den västra.

Ett nytt forskningscentrum och administrationslokaler för hela sjukhuset

tänks skola förläggas i direkt anslutning till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut.

Härutöver avses med utgångspunkt från föreliggande program den

psykiatriska kliniken samt barnklinikerna skola utbyggas. Även föreslås,

att den patologiska institutionen tillbyggs och att hela förrådsområdet omdisponeras.

Det stora rehabiliteringscentrum, som föreslagits skola komma till stånd

och som bäst synes placerat på södra delen av sjukhusområdet, torde för sitt

slutliga realiserande kräva att Norrbackainstitutet rivs, varvid samtidigt

den nuvarande parken kan något utvidgas.

Huvudkomplexet. Sjukhusets huvudbyggnad innehåller f. n. kliniker

för medicin, endokrinologi, reumatologi, allmänkirurgi, urologi, plastikkil

urgi, obstetrik och gynekologi, öron m. m., ögon samt dermatologi. Vidare

ingår dar avdelningar för brännskador, röntgen, klinisk-fysiologi, fysikalisk

terapi samt arbetsterapi. Huvudkomplexet har härigenom fått en

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

stark prägel av sjukhusets medicinska centrum, något som noga beaktats i

föreliggande utbyggnadsförslag. Sålunda har med ett par undantag befintliga

kliniker och avdelningar ansetts böra kvarligga i komplexet varjämte

nya kliniker för ortopedi och njurmedicin förlagts till detsamma. Lokalenheter,

som givits ny plats inom sjukhusanläggningen, är den psykiatriska

polikliniken och aulan.

Huvudkomplexet utvidgas från 75 000 m2 till 125 000 m2 genom följande

byggnadsåtgärder. De båda förbindelselängorna, som sammanbinder norra

och södra huvudbyggnaderna, påbyggs med eu våning. Den del, på vilken

nuvarande aula står, påbyggs t. o. m. våningen 2 tr. Mellan de två solarierna

på södra huvudbyggnadens takterrass påbyggs eu indragen våning.

Den nordöstra flygeln påbyggs med två våningar och förlängs 7 m mot

öster. På den fria ytan mellan huvudkomplexet och radiumhemmet placeras

i nord-sydlig riktning en ca 100 m lång byggnad, fyra våningar hög med

fjärde våningen indragen, vilken byggnad ansluts mot norr till den befintliga

nordöstra flvgeln och avslutas mot söder i en sju våningar hög kvadratisk

del (»östra nybyggnaden»). Väster om huvudkomplexet mellan detta

och den befintliga patologiska institutionen läggs en två våningar hög nybyggnad

med nord-sydlig riktning, vilken i norr ansluter till den befintliga

nordvästra flygeln, passerar förbi den befintliga reumatikerldinikens västra

gavel samt vinklas av i 90 grader mot öster och avslutas mot den befintliga

sydvästra flygeln (»västra nybyggnaden»). På de bägge gårdar, som omgärdas

av huvudkomplexets flyglar och mittdel, uppförs nybyggnader i en och

två våningar, varvad gårdarna omvandlas helt till överdäckade källarvåningar,

delvis med takljus. Befintlig apoteksbvggnad förlängs fram till

adininistrationsbyggnaden. Under huvudentrén anordnas ett underjordiskt

garage. Flertalet befintliga vårdavdelningar moderniseras successivt med

minskning av vårdplatsantalet från 25 till 20. Slutligen utförs en korridorutbyggnad

i bottenvåningen och våningarna 1 och 2 tr. utefter norra fasaden

av södra huvudbyggnaden.

Den nuvarande grupperingen av kliniker och avdelningar inom huvudblocket

med kirurgkliniker i byggnadens östra del, medicinkliniker i dess

västra del och övriga kliniker och serviceavdelningar i mittdelen föreslås i

utbyggnadsförslaget kvarstå oförändrad. Förutom att denna planläggning

visat sig sjukhustekniskt mycket välfunnen har det även varit angeläget att

bibehålla förläggningen av så många kliniker och avdelningar som möjligt,

och detta gäller inte minst sådana, som enligt lokalprogrammet inte behöver

utvidgas i större omfattning. Med det akuta krav på modernisering, som vidlåder

de flesta lokalenheterna inom sjukhuset, innebär ett bibehållet läge

goda möjligheter att punktvis utföra erforderliga byggnadsarbeten, där så

blir absolut nödvändigt.

Enligt vad delegationen framhåller framstår eu upprustning och modernisering

av det äldre vårdavdelningsbeståndet inom sjukhuset som nödvän
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

dig. Detta är inte minst angeläget med hänsyn till vikten för sjukhuset att

iöi framtiden vidmakthålla en tillfredsställande personalrekrytering. Med

biträde av erforderlig expertis har delegationen i första hand låtit utarbeta

ett förslag till modernisering, syftande till att höja den tekniska och hygieniska

standarden till en nivå, som motsvarar nutida sjukhuskrav och samtidigt

siktar till att sjukhusdrift skall kunna bedrivas inom avdelningarna

under ytterligare minst tjugo år. Förslaget bygger på en sammanslagning av

två befintliga vårdavdelningar till en vårdavdelning (s. k. kopplad avdelning).

Enligt en av byggnadsstyrelsen verkställd beräkning skulle kostnaden

för förslagets genomförande enligt prisläget den 1 juli 1963 uppgå till

1 025 000 kr. per avdelning, exkl. vissa särskilda gemensamma kostnader

in. in.

Förslaget kräver för sitt genomförande — inte minst med hänsyn till erforderliga

ledningsdragningar — så betydande ingrepp i nuvarande byggnadskropp,

att en avstängning sektionsvis av all verksamhet inom huvudblocket

måste ske under ombyggnadstiden. Detta skulle bl. a. med hänsyn till

bristen på evakueringslokaler innebära en samtidig stängning av ett så

stort antal vårdavdelningar vid sjukhuset, att läkarutbildningen inte skulle

kunna upprätthållas i beslutad omfattning och antalet vårdplatser inom storstockholmsområdet

reduceras i en utsträckning, som ur sjukvårdens synpunkt

knappast kan accepteras. Med hänsyn härtill har delegationen inte ansett

sig kunna förorda ett genomförande av ifrågavarande förslag.

Delegationen har i stället sökt utforma ett modifierat förslag till modernisering,

som kan genomföras med minsta möjliga intrång i driften och som

inom ramen för befintlig planlösning bringar upp vårdavdelningarna till eu

någorlunda modern standard. Enligt detta förslag kan enligt delegationens

mening en godtagbar lösning vinnas på flertalet nu föreliggande brister och

behov. Förslaget kräver för sitt genomförande, att antalet vårdplatser minskas

från t. n. 25 till 20 per avdelning. Det hade givetvis, inte minst ur personalsynpunkt,

varit önskvärt att denna minskning kunnat kompenseras genom

koppling av intilliggande vårdavdelningar till en avdelning om tillhopa

40 vårdplatser. En sådan lösning har emellertid visat sig vara förenad med så

stora ingrepp i bestående enheter, att den inte ansetts böra ifrågakomma.

Enligt av byggnadsstyrelsen utförd beräkning skulle nu ifrågavarande

förslag till upprustning och modernisering kosta 415 000 kr. per avdelning

enligt prisläget den 1 juli 1963, exkl. gemensamma kostnader in. in.

Förslaget har så utformats, att någon evakuering inte skall behöva ske av

vårdavdelningar eller andra arbetslokaler belägna över eller under den vårdavdelning,

inom vilken byggnadsåtgärder avses komma till utförande. Byggnadsarbetena

bör dock planeras på sådant sätt, att de mest störande delarna

av arbetet så långt möjligt kan utföras sommartid. Delegationen förordar för

sin del, att nu ifrågavarande förslag läggs till grund för en successiv upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

rustning av det äldre vårdavdelningsbeståndet, samt understryker angelägenheten

av att denna upprustning snarast påbörjas.

Vid plandispositionen av det utbyggda huvudkomplexet har till föreslagna

nybyggnader i första hand förlagts nya avdelningar och sådana, som skall

byggas ut i större omfattning och vilka är planmässigt komplicerade eller

installationstekniskt krävande. För att snarast möjligt erhålla lokaler till

den nya ortopedkliniken har denna i sin helhet förlagts till en nybyggnad.

Barnklinikerna. Barnklinikerna innehåller f. n. en barnmedicinsk

och en barnkirurgisk klinik, en barnpsykiatrisk vårdavdelning samt lokaler

för vissa serviceenheter, undervisning och forskning. Enligt lokalprogrammet

skall en barnpsykiatrisk klinik tillkomma. Flertalet befintliga avdelningar

kräver ökade lokalresurser. Då delegationen anser det synnerligen

angeläget, att den barnpsykiatriska kliniken kommer till utförande så snart

som möjligt, har utbyggnadsplanen utformats så att den kan genomföras i

två etapper, varvid ena etappen i huvudsak innehåller barnpsykiatriska kliniken.

Öster om nuvarande vårdblock uppförs sålunda eu tre våningar hög byggnad,

uppdelad i tre östvästliga flyglar med två lekgårdar emellan, vilken

byggnad skall inrymma barnpsykiatriska kliniken. Söder och öster om behandlingsbyggnaden

byggs ett tre våningar högt hus. Behandlingsbyggnaden

utbyggs med en tre våningar hög utbyggnad mot norr. å tterligare en

lekgård anordnas för hela barnsjukhuset i anläggningens mitt. I våning

1 tr. förbinds barnsjukhuset med huvudbyggnaden med en gång ovan mark,

utgående från huvudkomplexets jour- och olvcksfallsavdelningar, vilket möjliggör

gemensamt ambulansintag.

Psykiatriska kliniken. Den psykiatriska klinikbyggnaden innehåller

f. n. ett antal vårdavdelningar, expeditionslokaler, behandlingslokaler

och vissa utrymmen för undervisning. Den psykiatriska polikliniken däremot

är förlagd till huvudblocket. De lokalresurser, som den befintliga byggnaden

f. n. erbjuder kliniken, är bristfälliga och enligt i lokalprogrammet

redovisade ytor måste en omfattande utbyggnad komma till stånd.

Utbyggnadsplanens nybyggnader föreslås innehålla den psykiatriska klinikens

avdelningar med undantag för vårdavdelningar, akutavdelning och

viss del av behandlingsavdelning. Dessa avdelningar tänks inrymda i den

Ixefintliga byggnaden, vilken synes vara tillräckligt rymlig härför. Vid eu

omdisposition av våningsplanen bör man eftersträva att erhålla så få rum

som möjligt mot den störande Uppsalavägen.

Söder om befintlig klinikbyggnad uppförs en två våningar hög byggnad,

som dels kringsluter eu inre gård, dels ansluts til! den befintliga byggnaden

och dels infogas i terrängen så, att taket utgör en fortsättning av markplanet

framför klinikens nuvarande huvudentré. Som en fortsättning söderut av

nybyggnaden uppförs eu fem våningar hög byggnad.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1065

Radiumhe in in e t. Utbyggnadsplan för radiumhemmet redovisas inte

i generalplanen. Tänkbar plats för nybyggnad har dock utmärkts söder om

befintlig byggnad. Den blivande högvoltstationens placering har omprövats

ur generalplanesynpunkt.

Utbyggnaden kring Konung Gustaf V:s forskningsinstitut.

Med forskningsinstitutet som kärnpunkt har i utbyggnadsplanen

föreslagits ett antal nybyggnader avsedda för sjukhusets administration, medicinskt

centralbibliotek, ny aula, gästrum, klubblokaler, medicinskt-historiskt

museum, elektronisk datacentral och central registreringsavdelning

samt sådana lokaler, som återfinns i programmet under rubriken »Forskningshus».

Tanken har varit att i anslutning till redan etablerad forskningsverksamhet

på denna del av sjukhusområdet ge plats för en fortsatt utbyggnad

och att kring denna även samla nämnda icke direkt sjukvårdande verksamhetsområden

och funktioner. Sjukhusets administrativa, akademiska och

i

Följande byggnadsåtgärder föreslås.

\ id nuvarande forskningsinstitut utformas en två våningar hög byggnad

så, att den tillsammans med befintlig byggnad bildar en avskild gård. Byggnaden

skall bl. a. innehålla aula, bibliotek, gästrum, klubbrum, museum

och gemensamma forskningslokaler. Ovanpå tvåvåningsbyggnaden och i

anslutning till sjukhusparken placeras en tre våningar hög byggnadsdel,

innehållande administration och central registreringsavdelning. Mellan nuvarande

institut och thoraxklinikerna förläggs en friliggande, sex våningar

hög byggnad, vars nedersta våningar sträcker sig in mot thoraxklinikerna

och vars tak övergår i befintlig kulle. Det till institutet anslutna djurhuset

rivs och eu avdelning för mindre djur anordnas i anslutning till det nuvarande

forskningsinstitutet. Den utbyggda anläggningen ansluts till huvudkomplexet

med en gång ovan mark, som når huvudkomplexet där bl. a. de

medicinska speciallaboratorierna är belägna.

Centrallaboratorier och djurhus. Den nuvarande byggnaden

för centrallaboratorierna har i utbyggnadsplanen inte erhållit någon

tillbyggnad, då inga krav på ökade lokalytor angivits för de avdelningar, vilka

är förlagda till byggnaden. En utbyggnadsreserv finns dock i en påbyggnad

av huset. Den patologiska institutionen måste däremot bli föremål för en

utbyggnad.

En vinkelställd nybyggnad placeras enligt generalplaneförslaget nordväst

om befintliga hus och bildar med dessa en rektangel, som omsluter den tillbyggnad

till patologiska institutionen som är under uppförande. Ena delen,

sex våningar hög, får öst-västlig sträckning, varigenom ett tillskott av lokaler

för den patologiska institutionen erhålls förutom viss reservyta. Andra

delen som utgör fortsättning av centrallaboratoriernas nord-sydliga

byggnadsdel skall utgöra ett djurhus för samtliga djuravdelningar vid

karolinska sjukhuset.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

Diverse anläggningar. I anslutning till panncentralen och delvis

på platsen för befintlig tvättbyggnad föreslås en nybyggnad i två våningsplan

för förråd och verkstäder, båda planen åtkomliga för bilar. Till sjukhusområdets

sydöstra del har vidare schematiskt förlagts den byggnadsvolym,

som enligt lokalprogrammet krävs för föreslaget centrum för rehabiliteringsmedicin

(CRM) och som till stor del kan uppföras samtidigt som

Norrbackainstitutet står kvar för att provisoriskt hysa begynnande rehabiliteringsverksamhet.

Eugeniahemmets byggnader måste emellertid rivas innan

CRM kan utföras.

Beträffande övriga byggnader framläggs inte någon speciell utbyggnadsplan.

Förslag rörande planens genomförande samt kostnaderna härför

Utbyggnadsförslaget innebär ett maximalt utnyttjande av det framtida

sjukhusområdet med små reserver för oförutsedd expansion. Det är emellertid

att betrakta som riktlinjer för framtida bebyggelse. Samtliga föreslagna

byggnadsföretag måste inte nödvändigtvis komma till stånd. Ställningstagande

måste dock nu ske beträffande sådana utbyggnadsbehov, som beror

på redan fattade beslut rörande läkarutbildning, regionvård m. m.

Första etappen, schematiskt kostnadsuppskattad av byggnadsstyrelsen

till totalt ca 175 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1963, föreslås således omfatta

följande.

Uppförande av verkstadshus och centralförråd samt installation av nya

ångpannor in. in. (16 milj. kr.).

Om- och tillbyggnad av huvudkomplexet (110 milj. kr.).

Utbyggnad av psykiatriska kliniken (14,3 milj. kr.).

Uppförande av barnpsykiatrisk klinik (10 milj. kr.).

Anordnande av parkeringsanläggning i anslutning till huvudentrén (14

milj. kr.;.

Framdragande av väg mellan elevhem och barnkliniker, kulvertar, VVS

och el, nya hissar m. m. (9 milj. kr.).

Byggnadsåtgärderna bör enligt direktionen vara vidtagna till den 1 januari

1975. Fn förutsättning är emellertid att projekteringen påbörjas redan

årsskiftet 1964/65, med i generalplanen ingående lokalprogram som programunderlag

för projekteringen efter erforderlig bearbetning, samt att

gällande handläggning av statliga byggnadsfrågor får frångås i erforderlig

omfattning. Förslag till tidplan för första etappen framläggs.

Med hänsyn till det starka behovet av ökade lokalresurser för den kliniska

forskningen vid sjukhuset hade det varit önskvärt, att den första etappen

kunnat omfatta jämväl uppförande av föreslaget forskningshus. Delegationen,

som ur investeringssynpunkt bedömt detta inte vara möjligt, uttalar

emellertid en förhoppning, att för projektet erforderliga medel skall kunna

ställas till förfogande i särskild ordning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Enligt delegationens uppfattning är en framtida utbyggnad av rehabiliteringsverksamheten

vid karolinska sjukhuset angelägen. Framlagt förslag

till utbyggnad av ett rehabiliteringscentrum vid sjukhuset kommer, därest

det anses böra förverkligas, att för sitt realiserande kräva stora investeringar

och lång tid. Å andra sidan är det angeläget att åtgärder snarast vidtas i

syfte att förbättra nuvarande rehabiliteringsresurser vid sjukhuset. Under

lörutsättning bl. a. av att föreslagen första byggnadsetapp genomförs, kommer

sannolikt den f. n. till Norrbackainstitutet förlagda verksamheten att

under 1970-talet bortflyttas från norrbackaområdet. I samband härmed bör

enligt delegationen Norrbackainstitutets byggnader interimistiskt ianspråktas

för de i ett blivande rehabiliteringscentrum ingående verksamhetsgrenar,

som lämpligen kan förläggas dit. Inrymmande i Norrbackainstitutet

av lokaler för en eftervårdsklinik, statens arbetsklinik och fysioterapeutinstitutet

tilldrar sig härvid särskilt intresse. Då Norrbackainstitutet med sin

nuvarande utformning och planlösning inte ens med stora investeringar torde

kunna apteras till ett på längre sikt godtagbart centrum för vård och

behandling av rörelsehindrat klientel, bör dock större investeringar i institutets

byggnader undvikas.

På hemställan av delegationen har byggnadsstyrelsen låtit verkställa eu

preliminär uppskattning av kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1963 för

genomförande i dess helhet av det framlagda generalplaneförslaget. Ifrågavarande

kostnader kan antas uppgå till omkring 300 milj. kr. Härav belöper,

såsom nyss angetts, uppskattningsvis 175 milj. kr. på de byggnadsföretag,

som delegationen föreslagit skola ingå i en första etapp.

Av sistnämnda belopp belöper uppskattningsvis omkring 50 milj. kr. på

erforderlig renovering och modernisering av äldre byggnadsbestånd. Härtill

kommer omkring 30 milj. kr. för dels uppförande av redan i princip beslutad

verkstadsbyggnad (prop. 1959: 1 bil. 32 s. 7, SU 41, rskr 108), dels uppförande

av en parkeringsanläggning samt ombesörjande av vissa övriga

trafiktekniska anordningar, dels ock vidtagande av vissa för sjukhuset i

dess helhet redan nu erforderliga försörjningsåtgärder. Härav följer att

omkring 95 milj. kr. upptagits för nybyggnader, vilka av delegationen bedömts

behövliga med hänsyn till dels den skedda ökningen av undervisningsvolymen

och de ökade lokalkrav, som den medicinska utvecklingen

framtvingat, dels ock sjukhusets uppgifter som regionsjukhus och ändrade

ställning inom sjukvårdsorganisationen i Storstockholm.

Yttranden

De flesta remissmyndigheterna har i stort sett godtagit generalplaneförslaget.

Gjorda erinringar har som regel avsetts böra bli beaktade vid det

fortsatta konkreta projekteringsarbetet på generalplanens grund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 19(15 -•>

Statskontoret framhåller bl. a., att eu samplanering av de statliga institutionerna

— militärapoteket, radiofysiska institutionen och Konung

Gustaf V:s institut in. fl. — och en samordning av byggenskapen mellan

dem och sjukhusets olika avdelningar synes lättare kunna genomföras om

sjukhuset förblir statligt. Då rehabiliteringsanläggningen inte nödvändigtvis

behöver placeras inom sjukhusområdet, föreligger härigenom en viss

utbvggnadsreserv för akutsjukvården, å tterligare funktioner böi enligt

statskontoret kunna elimineras från sjukhusområdet med ökat utiymme

för primära funktioner till följd. Sjukhuset fyller inte nutida krav på ett

centralt statligt sjukhus. Härom anför statskontoret.

Statskontoret har bl. a. genom besök på sjukhuset övertygats om att karolinska

sjukhusets nuvarande lokaler i stor utsträckning påkallar ombyggnad

och renovering samt att de dessutom är helt otillräckliga för de ökade

anspråk som patientvård, undervisning och forskning ställer på dem. Sjukhuset

projekterades för snart 40 år sedan och måste i dag, om man tar hänsyn

till de medicinska vetenskapernas utveckling och till den allmänna

standardhöjningen, betraktas som i många avseenden synnerligen omodernt.

Detta gäller såväl klinikerna som de på dem replierande forskningsorganen.

Patientvården blir i de omoderna lokalerna med deras bristande hygieniska

anordningar svnnerligen betungande för personalen. Adekvata forskningsutrymmen

ävensom lokaler för undervisningen saknas i många fall eller är

otillräckliga. Lokalerna inom centralkomplexet är starkt nedslitna och erbjuder

icke tillräckliga möjligheter för forskning inom medicin och kirurgi

trots att dessa områden utgör den kliniska medicinens centra.

Generalplanen upptar två alternativa förslag till ombyggnad av vårdavdelningarna

i huvudkomplexet, varvid delegationen på närmare anförda

skäl stannat för ett alternativ, som innebär en lägre kostnad men även en

mindre god lösning av de drifttekniska och hygieniska problemen. \ årdavdelningarnas

standard torde med det föreslagna utförandet bli låg i förhållande

till den numera oftast tillämpade, och statskontoret skulle därför för

sin del varit benäget att tillstyrka en mer omfattande modernisering. Emellertid

har från sjukhusets sida med styrka framhållits, att valet av sistnämnda

alternativ skulle ha medfört alltför svåra störningar i sjukhusdriften

genom att antalet disponibla vårdplatser på sjukhuset minskat under

ombyggnadstiden. Mot denna bakgrund synes det mindre omfattande alternativet

få accepteras, även om statskontoret utifrån allmänna rationaliseringssynpunkter

hellre hade sett att den tekniska och hygieniska standaiden

på dessa avdelningar utan tidsutdräkt höjts till en nivå, som kan tänkas

motsvara framtida sjukhuskrav.

Statskontoret tillstyrker, att utrymme reserveras i generalplanen för eu

institution i medicinsk teknik, lämpligen i lokalerna för klinisk experimentell

forskning. Uppförande av ny verkstadsbyggnad ifrågasätts dock, då behovet

av fastighetsunderhåll kommer att minska genom generalplanens

realiserande och reparationsbehovet bör utlämnas på entreprenad till specialiserad

arbetskraft. Endast verkstäder, som erfordras för forskning och

undervisning, bör få kvarligga på sjukhusområdet. Eu rationellai c lösning

än atl utöka panncentralen är att tillgodose värmebehovet genom fjärrvärmesystem.

Frågan bör enligt statskontoret utredas.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Medicinalstyrelsen påpekar, att vårdavdelningarna vid karolinska sjukhuset

trots moderniseringar kommer att ställa stora krav på personaltäthet.

Med hänsyn härtill och till svårigheterna för sjukvården med störningar

av flera slag under den långa ombyggnadsperioden bör målsättningen i

stället vara att tillskapa ett nytt fristående vårdavdelningsblock, till vilket

patienterna kan överföras, varefter det gamla vårdavdelningsblocket kan

ombyggas för andra ändamål. Stora utrymmen bör reserveras för akut vård.

Medicinalstyrelsen förordar en ytterligare reducering av vårdplatsantalet

vid hudkliniken på karolinska sjukhuset och anför härom följande.

Antalet vårdplatser vid hudkliniken är f. n. icke mindre än 159 och föreslås

reducerat till 145, vilket emellertid ändock är mer än dubbelt så stort

som i regionvårdsbetänkandet anges. Styrelsen framhåller, att den omständigheten

att hudkliniken varit av nämnd storleksordning i viss mån äventyrat

utbyggnaden av dermatologin. Enligt styrelsens mening är överförande

aY del av yården till Danderyds sjukhus att föredra. Stvrelsen förordar

darfor en ytterligare reducering av vårdplatsantalet vid “hudkliniken på

karolinska sjukhuset och rekommenderar tillika, att det pensonalbesparande

dagvardsavdelningssystemet kommer till användning vid kliniken i

okad utsträckning. En förutsättning för denna ytterligare reducering är

givetvis, att undervisningen icke blir lidande härav.

De njurmedicinska och njurkirurgiska (urologiska) klinikerna bör enligt

medicinalstyrelsen sammanföras till ett block med ansluten dialyscentra].

Styrelsen väcker vidare frågan om inte en infektionsklinik bör anordnas

vid karolinska sjukhuset.

Styrelsen framhåller angelägenheten av att man på grund av det aktuella

stora behovet av resurser för rehabilitering snarast söker ordna provisoriska

vårdplatser vid karolinska sjukhuset för medicinsk rehabilitering.

Vad angår kliniken för långtidssjuka framhåller styrelsen, att det tillämnade

platsantalet, 110, enligt styrelsens mening är alltför högt då det

gäller den kvalificerade vård, som bör meddelas på ett regionsjukhus.

Styrelsen forordar, att platsantalet — även med hänsyn till nödvändigheten

att erhålla eu väl avpassad arbetsenhet — begränsas till förslagsvis 80. Styrelsen

förutsätter därvid, att tillräckligt antal vårdplatser finns för de

långtidssjuka vid s. k. annex- eller sekundärsjukhem, dit patienterna kan

överföras, sedan det mer intensiva undersöknings- och behandlingsskedet

■vid långtidsvårdskliniken vid karolinska sjukhuset är avslutat.

Föreslagen klinik for långtidssjuka bör vidare ges en självständig ställning

i förhållande till rehabiliteringsverksamheten.

Centrala sjukvårdsberedningen anser att föreslagna ombyggnadsåtgärder

ej ger den vårdavdelningsstandard i fråga om vårdplatsantal och kombinationsmöjligheter,

som numera gäller vid nybyggnad av sjukhus. Kostnaderna

for eu fullständig modernisering skulle motsvara kostnaderna för nybyggda

vårdavdelningar, ca 50 000 kr./plats. Den i generalplanen föreslagna

standarden motsvarar 20—25 000 kr./plats. Totalkostnaden för sjukhuset

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

efter generalplanens genomförande skulle, om hänsyn tas även till kostnaderna

för vid sjukhuset under senare år uppförda nybyggnader, överstiga

400 milj. kr., motsvarande 200 000 kr./plats. Beredningen anför vidare.

Huvudblocket och den omedelbart därintill belägna delen av sjukhusområdet

kommer att bli föremål för en intensiv byggnadsverksamhet under

en 10-årsperiod. Enligt beredningens mening kan starkt befaras, att denna

verksamhet kommer att medföra allvarliga olägenheter och störningar av

flerfaldigt slag, t. ex. bullerstörningar, dammbildning in. in. Blockering av

viktiga utrymmen och transportvägar kan likaledes uppkomma och därvid

skapa betydande svårigheter som kan bidra till att nedsätta huvudkomplexets

funktionsduglighet. Allt detta ger måhända en miljö som knappast

kan accepteras som lämplig för den vård och den verksamhet i övrigt som

sjukhuset är avsett för.

Efter förslagets genomförande skulle man dock som slutprodukt få ett

sjukhus, som med hänsyn till det relativt dåliga utgångsläget med block till

synes slumpvis utspridda över ett större område, vore tullt driftdugligt

och i jämförelse med nuvarande förhållanden innebure mycket påtagliga

fördelar. Då totalkostnaderna för sjukhusets utbyggande på föreslaget sätt

emellertid torde bli lika höga eller måhända högre än kostnaderna för ett

helt nytt undervisningssjukhus av motsvarande storlek utan att kunna ges

motsvarande rationalitet, ligger det nära till hands att fråga sig om förslaget

ur ekonomisk synpunkt är försvarligt.

Måhända måste dock andra faktorer, exempelvis hänsynstagande till nyligen

gjorda stora investeringar i nybyggnader etc. men framför allt tidsfaktorn

för läkarutbildningen och önskvärdheten av närhet till de medicinska

teoretiska institutionerna, få tillmätas avgörande betydelse då det gäller att

bedöma lämpligheten att modernisera karolinska sjukhuset. Någon möjlighet

att erhålla mark för byggandet av ett helt nytt sjukhus i närheten av

institutionerna torde nämligen ej föreligga.

Huvudprincipen i generalplanen, att modernisera samtliga vårdavdelningar

i huvudblocket och att huvudsakligen bygga nytt för övriga behov,

synes dock böra diskuteras. Det skulle enligt beredningens åsikt vara mer

tilltalande med en lösning, som ger ett större antal nybyggda vårdplatser

och en mindre nybyggnadsvolym för de övriga ändamålen. Den standard, som

föreslås för de moderniserade vårdavdelningarna, torde nämligen enligt beredningens

mening på något längre sikt icke kunna godtas som definitiv.

På vilket sätt den i framtiden skulle kunna höjas till eu mera tidsenlig nivå

ger generalplanen intet besked om, men man kan förmoda att huvudblocket

av denna anledning inom ej alltför avlägsen framtid måste genomgå en ännu

mer genomgripande ombyggnad.

Tidsmässigt borde ett till sin storlek lämpligt avvägt och på sjukhusets

tomt lämpligt placerat nytt vårdblock med operationsavdelningar m. m.

gott och väl kunna stå färdigt inom den 10-årsperiod, som om- och tillbyggnaden

av huvudkomplexet minst kan beräknas pågå. Med eu sådan lösning

— om den efter utredning befinns möjlig att genomföra — skulle eu

betydande del av sjukhusets vårdplatser kunna erhålla eu tidsenlig utformning,

varjämte de stora olägenheterna med byggande i direkt anslutning

till pågående sjukhusdrift lill stor del skulle elimineras under den 10-årsperiod

utbildningsmöjligheterna för läkare är mest begränsade i avvaktan

på de nytillkommande undervisningssj likhusen.

Placeringen av ett sådant nytt vårdblock inom sjukhusområdet erbjuder

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Mnj.ts proposition nr Öl) år 1905

givetvis stora svårigheter men borde kunna ske utan att medföra längre

kommunikationsleder. Ett vårdblock med exempelvis 400 -501) nya vårdplatser,

operation in. in. utformat med en 80-bäddsavdelning per våningsplan

borde kunna uppföras tangerande Konung Gustaf Y:s forskningsinstituts

östra gavel. De planerade forsknings- och administrationslokalerna

skulle i ett sådant alternativ ev. kunna inrymmas i centralblockets ledigblivna

lokaler. Vid en dylik lösning kunde en stark koncentration av de

kirurgiska specialiteterna ske mot huvudblockets västra delar med närmare

förbindelser till centrala laboratorier, patologi och mortuarium.

Nackdelarna med det skisserade alternativet är en miljömässig försämiing

i huvudblockets västra del vilket dock uppvägs av motsvarande vinst

i dess östra med fördelar framför allt för radiumhemmet. En tidsmässig förskjutning

av centralblockets modernisering bleve även följden. Fördelarna

är bl. a. en starkare koncentration åt rätt håll i sjukhuset närmare laboratoriecentrum

och möjligheter att snabbt erhålla ett betydande antal rationellt

utformade helt nya vårdplatser. Härvid skulle driften och undervisningen

kunna fortgå inom huvudkomplexet praktiskt taget utan störningar

tills avsevärda delar kunde överflyttas till nybyggnaden varefter en ombyggnad

i stora etapper av huvudblocket kunde ske på ett rationellt och för

driften föga störande sätt.

Innan projektering påbörjas enligt det av delegationen framlagda generalplaneförslaget

bör enligt sjukvårdsberedningens förmenande en närmare

undersökning göras av möjligheten att genomföra ett alternativ till huvudblockets

disposition enligt av beredningen framförda tankegångar.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att kravet att ur bullersynpunkt ej placera

vårdavdelningar inom 200 in från större trafikled ej kan uppfyllas. Eu

''iss risk för en alltför stark förtätning i centrala delarna föreligger. Byggnadsstyrelsen

anför vidare.

En betydande del av den totala investeringen utgör om-, på- och tillbyggnadsarbeten

vid huvudblocket. Man har därvid syftat till att inom ramen

för befintlig planlösning tillföra vårdavdelningar de standardförbättringar

som någorlunda motsvarar en modern sjukhusstandard. Med hänsyn

till att sjukhusdriften inom byggnadsområdet angränsande avdelningar

skall fortgå med minsta möjliga störningar, kommer det föreslagna genomförandet

av dessa arbeten att bli av utomordentlig svårighetsgrad med risk

för hygieniska vådor samt komplikationer för såväl sjukhusets som byggnadsplatsernas

interna transporter. Erfarenheten visar att en på detta sätt

genomförd upprustning kan medföra hygieniska störningar inom angränsande

avdelningar med driftavbrott orsakade av igensättning av ledningar

och manöverorgan. Extraordinära åtgärder för att avhjälpa dessa olägenheter

kan visa sig kostnadskrävande.

En överslagsmässig bedömning av arbetsplatsens organisation visar att

under relativt lång tid, samtidigt med att arbetsstyrkan vid avgränsade

^byggnader i ytterområdena i medeltal kan uppgå till ca 150 man, arbetsplatsen

i och invid huvudblocket torde sysselsätta i medeltal ca 200 man.

Tillgänglig mark för materialupplag etc. är mycket knapp och torde i vissa

delar vara jämförbar med byggnadsplatser inne i den centrala stadskärnan.

Tidsplanen för den första utbyggnadsetappen redovisar genomgående

korta byggnadstider. Erfarenhetsmässigt torde byggnadstiderna tänjas ut,

vilket vid oförändrad total tidsåtgång medför överlappningar med flera

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 5!) ur Utdö

samtidiga byggnadsfronter. Detta medför svåröverskådliga konsekvenser

av såväl sjukvårdsorganisatorisk som byggnadsadministratiy art.

Nämnda omständigheter visar att möjligheterna att realisera byggnadsföretaget

samt kostnaderna härför, särskilt beträffande ombyggnadsdelarna,

i sig inrymmer många mycket osäkra faktorer.

Med hänsyn till dels att kostnaderna för generalplanens realiserande

sammantaget med redan genomförda investeringar jämte kostnader som pa

längre sikt är förenade med radikala ombyggnadsåtgärder av huvudblocket

torde bli högst betydande i förhållande till ett rent nybyggnadsalternativ

och dels till de speciella svårigheter som är förknippade med byggnadsarbetenas

genomförande torde allvarligt böra övervägas vissa alternativa lösningar

som kan stå till buds i nuläget och som skapar förutsättningar föi

ett bättre utgångsläge för sjukhusets utbyggnad.

Styrelsen syftar närmast på den möjligheten att med provisoriska åtgärder

möjliggöra ett tidigareläggande av Eugeniahemmets och Norrbackainstitutets

avflyttning för att därmed skapa möjligheter för alternativa lösningar.

Kostnaderna för ett sådant arrangemang i detta sammanhang av

underordnad betydelse — torde kunna uppvägas av de fördelar som uppkommer

genom att vårdavdelningar och behandlingsenheter på längre sikt

kunde ges en från standardsynpunkt likvärdig utformning, varjämte

bvggnadsorganisatoriska svårigheter i samband med genomförandet i viss

mån kunde begränsas. o , .

Generalplaneförslagets huvudprincip innebär att man redan på ett tidigt

stadium i utbyggnaden binder sig för ett handlingsprogram som framdeles

kan visa sig vara en belastning för sjukhusets framtida standardutveckling.

Enligt styrelsens mening bör därför antydda alternativ närmare belysas, innan

projektering påbörjas enligt det av delegationen framlagda generalplaneförslaget.

Nämnden för undervisningssjukhnsens utbyggande betonar, att byggnadsåtgärderna

måste planeras så att de stör sjukhuset och dess resursei

för läkarutbildningen så litet som möjligt, samt anför därvid bl. a. följande.

Nämnden understryker kraftigt sjukhusets betydelse för den till Storstockholm

förlagda kliniska läkarutbildningen. I avvaktan på utbyggnaden

av S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus och tillkomsten av ett ev.

tredje undervisningssjukhus i Huddinge utgör karolinska sjukhuset det enda

fullständiga undervisningssjukhuset i Storstockholm. Karolinska sjukhusets

resurser för klinisk läkarutbildning är därför av avgörande betydelse

för ifrågavarande utbildnings kapacitet under den övergångsperiod,

som den närmaste 1 O-årsperioden kan förutsättas komma att utgöra. Med

hänsyn till sjukhusets primära uppgift, nämligen den sjukvårdande verksamheten,

är emellertid under samma tidsperiod en omfattande upprustning

och utbyggnad av sjukhuset ofrånkomlig.

Med detta spörsmål sammanhänger en annan av generalplanedelegationen

ingående behandlad fråga, nämligen frågan om dimensioneringen av vissa

specialkliniker med hänsyn bl. a. till att definitivt avtal mellan staten och

Stockholms stad angående medicinsk undervisning vid S:t Görans sjukhus

ännu icke träffats. Såvitt nämnden kan bedöma, kommer - oavsett vad

som därutinnan må fastställas genom ifrågavarande avtal undei åtminstone

den angivna övergångsperioden behov föreligga av att för läkarutbildning

utnyttja specialklinikerna vid karolinska sjukhuset i ungefärligen den

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

omfattning som förutsatts av delegationen. Därest icke synnerliga sjukvårdsorganisatoriska

skäl kan anföras däremot, synes det därför av vikt att

i vart fall de kliniker, som kommer att beröras av en första om- och utbyggnadsetapp,

dimensioneras i huvudsaklig överensstämmelse med det

redovisade stomprogrammet.

Generalplanedelegationen anser, att det kan ifrågasättas, huruvida de befintliga

klinikerna för thoraxkirurgi, neurokirurgi och radioterapi vid karolinska

sjukhuset i framtiden kan tillföras för fullt utnyttjande erforderligt

antal patienter, fastän dessa klinikers vårdplatsantal föreslagits minskade

såsom en följd av riksplatsernas avveckling och sjukhusets inordnande

i Storstockholms sjukvårdsorganisation. Nämnden, som finner det

självklart, att utbyggnaden av regionspecialiteterna inom stockholmsregionen

skall ske under hänsynstagande till redan befintliga specialkliniker

vid karolinska sjukhuset (regionsjukhuset), förutsätter, att de synpunkter

på hithörande samordningsproblem, som i regionvårdspropositionen

lramforts av departementschefen, kommer att beaktas av Övriga berörda

sjukhushuvudmän inom regionen. I fråga om radioterapin synes emellertid

ett studium av på sistone framlagda utbyggnadsplaner inom Storstockholm

ge vid handen, att en diskrepans kan komma att föreligga beträffan_

behov och tillgång på vårdplatser, om dessa planer realiseras. Detta

iörhallande torde dock i första hand ej böra leda till en ytterligare nedskärning

av vårdplatsantalet vid karolinska sjukhuset utöver det planerade

Nämnden anser sig kunna tillstyrka, att den redovisade kartläggningen

av lokalbehoven läggs till grund för generalplaneringen av karolinska sjukhusets

utbyggande. Nämnden förutsätter emellertid att, innan erforderliga

byggnadsåtgärder projekteras, lokalprogrammet i detalj överarbetas.

Behovet av att ta i anspråk anvisad plats för rehabiliteringscentrum får

enligt nämndens mening omprövas i framtiden med hänsyn till bl. a. akutsjukvårdens

då föreliggande behov. Centralt belägen mark, som föreslagits

for bostader, verkstäder, förråd, panncentral och kök m. in., kan även bli

reservområden för framtida ytterligare utbyggnad, då dessa icke strängt

sjukvårds- och forskningsbetingade funktioner kan organiseras så att sjukhusområdet

inte alls eller i väsentligt mindre omfattning belastas härav.

Nämnden anför vidare.

• ^ämnden ifrågasätter, huruvida staten i sin egenskap av huvudman för

sjukhuset bor acceptera en mindre tillfredsställande och lägre standard i

traga om vårdavdelningarna än som numera allmänt är vägledande för planenngen

hos de kommunala sjukhushuvudmännen. Koknadsfaktorerna

tar enligt nämndens mening under alla förhållande icke bli avgörande för

den lösning, som i detta fall väljs.

\ issa fördelar ligger i den föreslagna byggnadsmässiga planeringen genom

att en väsentlig del av såväl diagnostik- och terapiverksamheten som vården

vid sjukhuset blir koncentrerad till det om- och tillbyggda huvudkomplexet.

Lnder förutsättning att i denna planeringsfråga icke någon annan

byggnadsmässig lösning går att finna, som skulle medföra likartade fördelar,

torde man få räkna med ett fortsatt utnyttjande under överblickbar

framtid av vårdavdelningarna inom huvudkomplexet. Vid sådant förhållande

finner nämnden, att en upprustning av vårdavdelningarna redan nu

bor inriktas på att nå högsta möjliga standard hos dem. Nämnden förordar

i förevarande avseende en skyndsam kompletterande utredning. Denna bör

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

syfta till att söka finna en sådan lösning av det nu berörda problemet, t. ex.

genom uppförande av tillfälliga evakueringsbyggnader eller genom andra

åtgärder, att det blir möjligt att — utan inskränkningar i sjukhusets

verksamhet inom sjukvården och läkarutbildningen -— friställa så stora

delar av nuvarande vårdavdelningar, att dessa successivt kan genomgå en

fullständig upprustning och modernisering.

Av den redovisade tablån över preliminär kostnadsuppskattning framgår,

att ifråga om t. ex. huvudblocket en kostnad av omkring 200 kr./m3 och

340 kr./m3 beräknats för ombyggnad resp. nybyggnad. För nämnden förefaller

en volymkostnad av sagda storleksordningar låg.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ingen erinran mot den principiella

utformning av trafikledssystemet som föreslås. För förbindelsen med Solnavägen

bör skilda plan utnyttjas. Den diskuterade signalregleringen förordas

inte. En intern led bör anordnas i syfte att Karolinska vägen inte skall användas

för interna transporter. Frågan om parkeringsanläggningarnas finansiering

och avgiftsbeläggning in. in. bör särskilt utredas.

Järnvägsstyrelsen erinrar om att i generalplaneförslaget föreslås att ett

vid Stockholms norra station beläget industriområde införlivas med sjukhusområdet.

Norra station är styckegods- och vagnslaststation för norra

Stockholm. Industriområdet är reserverat för en utvidgning av terminalen.

F. n. är det uthyrt för lossning, lastning, magasinering och distribuering.

Inkomsterna är ca 3—4 milj. kr. årligen i frakter. Styrelsen framhåller vidare

följande.

Om karolinska sjukhusets krav på statens järnvägars mark vid Stockholms

norra station skulle tillgodoses kan stationen icke byggas ut till

en modern och rationell terminal för såväl styckegodset som vagnslastgodset.

På grund härav har vid planeringen för Järvafältets exploatering

från statens järnvägar framförts önskemål om att invid Ulriksdals järnvägsstation

mark reserveras för en ny godsterminal, så att verksamheterna

(styckegods- resp. vagnslastterminal) kan delas på de två områdena Stockholms

norra och Ulriksdal. Båda dessa områden har en ur driftsynpunkt

fördelaktig belägenhet i förhållande till Tomteboda rangerbangård. En förflyttning

och uppdelning av verksamheterna kommer dock att få allvarliga

ekonomiska och kommersiella konsekvenser för statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen har full förståelse för karolinska sjukhusets krav på

utbyggnadsmöjlighet. Styrelsen anser dock, alt ett slutligt ställningstagande

bör anstå tills dels de totala anspråken på statens järnvägars mark

vid Stockholms norra och möjligheterna för statens järnvägar att erhålla

erforderlig ur kommersiell synpunkt lämplig mark på annat håll i norrort

klarlagts, dels de ekonomiska konsekvenserna reglerats.

Länsstyrelsen i Stockholms län — som överlämnar yttrande av Solna

stad — tillstyrker förslaget men anser, att vissa av staden gjorda påpekanden

bör beaktas. Staden hävdar, att eu första parkeringsanläggning omedelbart

bör projekteras och skyndsamt uppföras, samt anför bl. a. följande.

Sjukhusområdets interna förbindelser torde behöva ytterligare studeras.

Intern förbindelse synes således t. ex. saknas i den centrala norra delen ut
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

efter Karolinska vägen; hl. a. klippes den nuvarande förbindelsen av genom

den nya entrén till huvudbyggnaden. Detta kan medföra ökad belastning på

Karolinska vägen, vilket knappast kan godtas av staden. Vid de nya överväganden

angående interna förbindelser, som sålunda synes erforderliga,

bör bl. a. framkomligheten för brandfordon beaktas. Trafikproblemen i

de olika utbyggnadsetapperna bör ägnas särskild uppmärksamhet.

De i generalplanen uppdragna riktlinjerna för utbyggnaden bör ur trafik-,

parkerings- och arkitektursynpunkter konsekvent och målmedvetet följas.

Generalplanen bör följas av en stadsplaneläggning av området, varvid staden

givetvis måste medverka. I samband med stadsplanearbetet synes det

inte uteslutet att överläggningar i vissa ekonomiska frågor angående fördelningen

av gatubyggnads- och ledningskostnader bör upptas.

Centrala rehabiliteringsberedningen understryker, att rehabiliteringsverksamheten

måste ses som en enhetlig process vari ingår såväl medicinska

som sociala element. Beredningen finner det värdefullt att även psykiatri

och psykologi skall vara företrädda inom CRM. Det är däremot inte ändamålsenligt

att rehabiliteringsverksamheten splittras genom att arbetsprövningen

skall bedrivas på två håll, nämligen dels tillsammans med övrig

rehabiliteringsverksamhet, dels inom föreslaget centrum för kvalificerad

arbetsprövning. I den mån utbyggnaden inskränks av markskäl, bör begränsningar

inte ske så att rehabiliteringsprocessens enhetlighet och kontinuitet

äventyras.

Lniversitetskanslersämbetct — som överlämnar yttrande av medicinska

fakulteten vid karolinska institutet — anser sig inte kunna ur sjukvårdsorganisatorisk

synpunkt bedöma den lämpligaste fördelningen av vårdplatser

in. m. mellan olika specialkliniker på karolinska sjukhuset resp.

på S:t Görans sjukhus men understryker med hänsyn till utbildningens behov

önskvärdheten av att vårdplatsantalet m. in. på därvid berörda kliniker

vid karolinska sjukhuset bibehålls i sådan omfattning, att en utbildningskapacitet

av 160 nybörjare per år möjliggörs i samtliga kliniska specialämnen

på sjukhuset. Det är av stor vikt, att de byggnadsåtgärder, som föranleds

av undervisningens behov av kandidatutrymmen, undervisningsoch

demonstrationsrum m. in., snabbt kan genomföras. Den ökade läkarutbildningen

påverkar vissa kliniker redan under år 1965. Om- och utbyggnaden

av sjukhuset måste genomföras på ett sådant sätt, att det sjukvårdsmässiga

underlaget för undervisningen kan under ombyggnadsperioden

bibehållas i vart fall oförändrat i förhållande till nuläget. Detta kommer

dock att medföra särskilda svårigheter genom att den ökade läkarutbildningen

inträffar under inledningsskedet av ombyggnadsperioden. 1963 års

universitets- och högskolekommitté har undersökt möjligheterna till eu ytterligare

ökning av läkarutbildningskapaciteten vid karolinska sjukhuset.

Därest en sådan ökning blir aktuell, skärps ytterligare enligt ämbetet kravet

på att tidsprogrammet för de delar av generalplanen, som berör läkarutbildningen,

kan hållas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

Kanslersämbetet anför vidare.

Delegationen har ur investeringssynpunkt bedömt det vara omöjligt att

inrymma planerad tillbyggnad för forskningsenheten i den första etappen

av sjukhusets utbyggnad. Karolinska institutets medicinska fakultet har i

sitt yttrande anfört, att denna tillbyggnad bör tillerkännas hög prioritet och

hänföras till första etappen. Fakulteten påtalar därvid dels det redan nu

trängande behovet av forskningsutrymmen, dels det ytterligare behov, som

sammanhänger med den ökade läkarutbildningskapaciteten. Kanslei sämbetet

understryker vikten av att forskningsresurserna icke blir eftersatta vid

utbyggnaden. Därest forskningstillbyggnaden i sin helhet ej kan inrymmas

i den första etappen, är det enligt ämbetet synnerligen angeläget att pröva

möjligheten att i vart fall uppföra vissa delar av densamma under denna

etapp och således i detta avseende tillämpa ett successivt utbyggnadsförfarande.

Medicinska fakulteten anför bl. a. följande.

Det kan ifrågasättas huruvida centrum för rehabiliteringsmedicin skall

utbyggas i föreslagen omfattning vid karolinska sjukhuset. En alternativ

lösning, som förtjänar att närmare prövas, synes vara att söka få till stånd

överenskommelse om att förlägga detta centrum till annat sjukhus i stockholmsområdet

och att således där anordna fysioterapeutinstitut och arbetsklinik.

Givetvis bör karolinska sjukhuset vid en sådan lösning snarast möjligt

erhålla erforderliga resurser för medicinsk rehabilitering och långtidsvård.

Delegationen har klart redovisat vilka svårigheter, som möter ett rationellt

ordnande av den externa trafiken. Trafikplaneringsmyndigheternas

ståndpunkt i dessa frågor ger inte en tillfredsställande lösning. Förnyade

ansträngningar måste göras för att erhålla förbättrade kommunikationer,

önskemålet om en tunnelbaneanslutning måste på nytt och med ökat eftertryck

framhållas. Detta är ett förstarangsintresse särskilt för sjukhuspatienterna

men även för den stora sjukhuspersonalen och dess rekrytering samt

för de studerande av skilda slag vid såväl sjukhuset som karolinska institutet.

Statens arbetsklinik tillstyrker förslagen.

Styrelsen för Konung Gustaf V:s 80-årsfond — såsom huvudman för

Konung Gustaf V:s forskningsinstitut — anser, att forskningsinstitutets

självständiga ställning bör bibehållas. Planerat djurhus kan inte ersätta nu

befintliga djurutrymmen på sjukhusområdet men blir ett komplement som

intagnings- och karantänsavdelning samt som central för större djur. Vidare

ifrågasätts, om administration och forskning bör inrymmas i samma

byggnad inom ett centralt område, då båda har tendens att öka. Förslaget

bör här omprövas.

Styrelsen ansluter sig i princip till den allmänna uppläggningen av generalplanen

i vad den gäller genomförandet av en välbehövlig ökning av den

kliniska forskningens resurser. Styrelsen understryker kraftigt behovet av

att åtminstone en del av den planerade utbyggnaden av den kliniska forskningen

utförs omedelbart. Emellertid anser styrelsen att förslagets detaljer

beträffande de forskningsutrymmen, som skall förläggas i direkt anslut;{

— Il i han g till riksdagens protokoll 19(15. 1 samt. Nr 59

opaginerad Kontrollera mot PDF

■*4 Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

ning till forskningsinstitutet, bör i viss mån omarbetas för att ej spoliera

institutets resurser och möjligheter till fortsatt vidgad verksamhet inom den

kliniska forskningen. Styrelsen motsätter sig rivandet av djuravdelningen

vid forskningsinstitutet, om inte minst motsvarande djurutrymmen erhålls

i den planerade nybyggnaden.

För att lösa dessa frågor förordar styrelsen att omedelbara förhandlingar

upptas mellan 80-årsfonden och berörda myndigheter, i första hand karolinska

institutet och karolinska sjukhuset.

Förhandlingar bör även enligt styrelsen upptas på grundval av ett framlagt

förslag om omedelbart byggande av en L-formad tillbyggnad till forskningsinstitutet

för drygt 5 milj. kr., avsedd för forskningen vid institutet

samt för fortplantningsendokrinologisk, pediatrisk och geniatrisk forskning.

Medlen härtill skulle komma från 80-årsfonden, Ford Foundation och Axel

Wenner-Grens dödsbo.

Försvarets sjukvårdsstyrelse understryker att det ur försvarsmedicinsk

synpunkt måste anses synnerligen angeläget, att en enhet för brännskadevård

får sådan utformning, att där kan ges goda arbetsmöjligheter för såväl

en forskargrupp för studier av chocktillstånd som en forskargrupp inom

brännskadeforskningens egentliga område. Sjukvårdsstyrelsen anser det vidare

angeläget, att möjligheter skapas för klinisk experimentell forskning

av försvarsmedicinsk karaktär inom det forskningshus, vars inrättande förordas

i generalplanen. Datacentralen bör få utnyttjas av militärmedicinska

undersökningscentralen och militärapoteket. Utrymmena för undersökningscentralen

är ett minimum. Verksamheten kan förväntas öka. Militärapoteket

bör såsom serviceorgan utökas i en första utbyggnadsetapp med tillgång

till samtliga utrymmen i nybyggnaden vid nuvarande apotek, utom utrymmen

för nödvändiga serviceinrättningar, såsom post m. in. Vid utbyggnaden

bör beaktas önskemal om systematiserad prövning och standardisering

av läkemedel. Reservutrymmen bör avsättas för apotekets utbyggnad utöver

generalplanen i den för apoteket reserverade byggnadskroppen.

Styrelsen för Föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm betonar

att ortopediska kliniken bör flyttas till karolinska sjukhuset och att

en ersättningsanstalt för Norrbackainstitutet i övrigt snarast bör uppföras.

Styrelsen för Sällskapet Eugeniahemmet har intet att erinra, men förutsätter,

att — då hela Eugeniahemmets tomt skall ianspråktas — hemmets

framtida ställning vid förslagets genomförande är klarlagd och en ev. ersättningsanstalt

uppförd.

Stadskollegiet i Stockholm och Stockholms läns landstings hälso- och

sjukvårdsstyrelse betonar, att dimensioneringen av vissa specialkliniker är

beroende av fördelningen av den medicinska undervisningen mellan karolinska

sjukhuset och S:t Görans sjukhus, samt anför vidare följande.

I principöverenskommelsen om S:t Görans sjukhus som undervisningssj

ukhus angavs, att frågan om inrättande av ögon- och öronkliniker vid

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

sjukhuset skulle närmare övervägas och förhandlingar härom upptas i

ett senare sammanhang. Generalplaneförslaget för karolinska sjukhuset

bygger emellertid på förutsättningen av dubbla kurser, dvs. 160 elever per

år. Om S:t Görans sjukhus förses med såväl ögon- och öronkliniker som

även eu hudklinik, bör dessa kliniker användas för undervisning. Starka

skäl talar nämligen för att S:t Görans sjukhus liksom karolinska sjukhuset

görs till ett i huvudsak fullständigt undervisningssjukhus. I så fall bör

vårdplatsantalet vid motsvarande kliniker vid karolinska sjukhuset anpassas

till en sålunda ändrad dimensionering av elevantalet.

Frågan om den definitiva placeringen av den socialmedicinska institutionen

i Stockholm, vilken f. n. provisoriskt är inrymd vid S:t Görans sjukhus,

har ännu ej lösts i avtalssammanhang. Med hänsyn till svårigheterna att på

tillgänglig tomtmark för S:t Görans undervisningssjukhus kunna inrymma

samtliga kliniker m. m. förutsätts att institutionen omgående bereds plats

vid karolinska sjukhuset.

Stockholms spårvägar menar att i generalplanen redovisad vändplats vid

huvudentrén är underdimensionerad för att kunna användas till såväl bussar

och taxibilar som privatbilar. In- och utfarterna till planerat parkeringshus

måste flyttas från vändslingan till annan plats. Vid sydöstra entrén bör

möjligheten att ordna vändplats hållas öppen.

Centralskolan för specialutbildning av barnsjuksköterskor finner det nödvändigt,

att föreläsningslokaler och expeditioner förläggs ovan jord med

fullt dagsljus och direkt ventilation. Även om så sker är föreslagen förläggning

mycket ogynnsam. Centralskolan vill dock inte motsätta sig en sådan

lösning.

II. Utbyggande av karolinska sjukhuset

Under investeringsanslaget Utbyggande av karolinska sjukhuset har för

innevarande budgetår anvisats 5 230 000 kr.

Anslagsframställningar

Direktionen för karolinska sjukhuset och kommittén för karolinska sjukhusets

fortsatta utbyggande har inkommit med förslag rörande medelsanvisning

under anslaget för budgetåret 1965/66.

Direktionen

Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer om dels anvisande av

2,5 milj. kr. till påbörjande av en upprustning av vårdavdelningarna inom

huvudkomplexet vid sjukhuset, dels ock bemyndigande att beställa en ny

ångpanna vid sjukhusets panncentral.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungi. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

Direktionen understryker angelägenheten av, att medel anvisas redan

budgetåret 1965/66 till påbörjande av upprustning av befintliga vårdavdelningar.

Förslaget till upprustning innebär bl. a. att arbetsutrymmen anordnas för

läkare, kandidater, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, att toalett- och

tvättmöjligheterna förbättras, att rökrum anordnas, att förrådsutrymmen

tillskapas och att ventilationssystem in. in. förbättras. Antalet vårdplatser

måste dock därvid minskas från f. n. 25 till 20 vid varje avdelning.

Enligt av byggnadsstyrelsen utförd beräkning skulle kostnaden för upprustningen

bli 415 000 kr. per avdelning enligt prisläget den 1 juli 1963.

Härtill kommer kostnader, som kan bli gemensamma för flera våningsplan,

samt projekteringskostnader. Dylika kostnader kommer dock enligt direktionen

att endast uppgå till mindre belopp.

Direktionen hemställer, att 2,5 milj. kr. anvisas för ändamålet. Enligt

1963 års prisläge beräknas detta belopp således avse upprustning av sex

vårdavdelningar.

I överensstämmelse med generalplanen hemställer direktionen vidare om

bemyndigande att under budgetåret 1965/66 beställa en ny ångpanna om

25—30 ton.

Kommittén

Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande föreslår anvisande

av 5 660 000 kr., under förutsättning att viss uppkommen behållning

får ianspråktagas.

1. Ombyggnad av radiumhemmet, etapp II.............

2. Uppförande av nybyggnad för högvoltstation.........

3. Uppförande av tillbyggnad till neurokirurgiska kliniken

4. Uppförande av nya personalbostadshus..............

5. Utbyggnad av värmeanläggning....................

6. Utredningsmedel.........................

7. Utbyggnad av vagnhallen inom köksanläggningen m. m

5 944 416

8. Avgår uppkommen behållning vid arbeten för röntgendiagnostiska institutionen

och alkoholkliniken........................................ . 284 416

5 660 000

1. Kungl. Maj :t uppdrog den 12 september 1958 åt kommittén att i samband

med åt kommittén tidigare meddelat uppdrag rörande nybyggnad av

en högvoltstation på sjukhusets område utreda frågan om möjligheterna att

genom ombyggnadsarbeten eller andra byggnadstekniska åtgärder åstadkomma

ur strålskyddssynpunkt förbättrade arbetsförhållanden vid radiumhemmet,

företrädesvis vid dess gynekologiska avdelning.

Med skrivelse den 22 februari 1960 framlade kommittén förslag till lokalprogram

och etappindelning för viss om- och tillbyggnad av radiumhemmet.

Kungl. Maj :t uppdrog därefter åt kommittén att på grundval av det fram
-

1 000 000

1 300 000

450 000

2 500 000

185 000

225 000

284 416

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

lagda lokalprogrammet utföra projektering fram t. o. in. färdigställande av

huvudritningar samt verkställa kostnadsberäkning för om- och tillbyggnad

av radiumhemmet.

Kommittén har tidigare överlämnat förslag till om- och tillbyggnad av

radiumhemmet i en första byggnadsetapp, vilket förslag godkänts av 1962

års riksdag (prop. 1962: 77, SU 146, rskr 324). Första etappens om- och

tillbyggnad kommer att avslutas under innevarande år.

Det fortsatta projekteringsarbetet har avsett andra etappen av radiumhemmets

ombyggnad. Denna etapp, som ursprungligen var avsedd att omfatta

ombyggnad av den nuvarande gynekologiska vårdavdelningen (avdelning

2) jämte applikationsavdelning, föreslås omfatta jämväl första delen

av isotoplaboratoriets ombyggnad. Kommittén överlämnar huvudhandlingar

för ombyggnad av såväl avdelning 2 jämte applikationsavdelning som isotoplaboratoriet.

Nuvarande applikationsavdelning föreslås sålunda utvidgad genom flyttning

av en vägg, som ändå av strålskyddsskäl måste ombyggas. Även golv

och tak erhåller förstärkt strålskydd. Skölj rum, autoklavrum och utrymme

för radiumapplikationsbord anordnas med särskild utgång till korridoren.

Övriga avdelningen tillhörande utrymmen omdisponeras för sänghall, injektionsrum

samt kombinerat vil- och blodtransfusionsrum in. m. Vissa

olägenheter, såsom att personalen nödgas passera genom en operationsavdelning,

får däremot behandlas i samband med en allmän upprustning av

radiumhemmet.

Vårdavdelningen upprustas enligt följande. Vårdsalar för åtta radiumbärande

patienter placeras närmast radiumapplikationsavdelningen för att

koncentrera de utrymmen, där särskild strålrisk föreligger. Golv, väggar och

tak får särskilt strålskydd. Dörrarna blyisoleras med inspektionsgluggar av

blyglas. TV-kameror och snabbtelefoner installeras. Avdelningens dagrum

flyttas. Tvätt- och toalettmöjligheterna förbättras. Bilokaler får ny inredning.

önskemål om kandidatrum har dock inte kunnat tillgodoses. Efter

ombyggnaden omfattar avdelningen 22 vårdplatser. F. n. är platsantalet 25.

Isotoplaboratoriets mest akuta brister beträffande läkarrum, väntrum,

laboratorieutrymmen och personalrum avhjälps genom att det erhåller

utökade lokaler genom ianspråktagande av vissa tillgängliga utrymmen.

Golv in. in. iordningställs med hänsyn till strålriskerna. Ventilationen förbättras.

En viss omflyttning av icke bärande mellanväggar har visat sig erforderlig.

De föreslagna åtgärderna är att betrakta såsom en första etapp i

strävan att bereda isotoplaboratoriet tillfredsställande förhållanden. En

andra etapp kan vidtas efter högvoltstationens färdigställande.

Byggnadsföretaget har kostnadsberäknats till sammanlagt 1 965 000 kr.,

varav 1 430 000 kr. för ombyggnad av avdelning 2 med tillhörande applikationsavdelning

och 535 000 kr. för första delen av isotoplaboratoriets om
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

byggnad. Beloppet bör avrundas till 2,1 milj. kr. med hänsyn till oförutsedda

utgifter in. m.

Yttranden har inhämtats från bl. a. direktionen för karolinska sjukhuset,

byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd. Hörda myndigheter

har i princip godtagit förslaget.

Kommittén räknar med att den andra ombyggnadsetappen skall kunna

påbörjas omkring den 1 januari 1966. Medelsbehovet för andra etappen beräknas

för budgetåret 1965/66 till 1 milj. kr.

2. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 september 1961 åt kommittén att på

grundval av framlagt förslag till lokalprogram utföra projektering fram

t. o. m. färdigställande av huvudritningar samt verkställa kostnadsberäkning

för nybyggnad av en högvoltstation i anslutning till radiumhemmet vid

karolinska sjukhuset. I en till projekteringsuppdraget fogad departementspromemoria

framhölls bl. a. att högvoltstationens placering på sjukhusområdet

borde bestämmas i samråd med karolinska sjukhusets generalplanedelegation.

Med skrivelse den 11 februari 1963 överlämnade kommittén huvudhandlingar

för ifrågavarande nybyggnad, kostnadsberäknad till 5 milj. kr.

Förslaget godkändes av 1963 års riksdag (prop. 1963: 65, SU 89, rskr 215).

Det skulle dock ankomma på Kungl. Maj :t att ta slutlig ställning till den

ev. jämkning i fråga om högvoltstationens placering på sjukhusområdet

som kunde visa sig erforderlig, under förutsättning att en sådan jämkning

inte vore ägnad att öka byggnadskostnaderna eller medföra att byggnadsprojektets

utformning i något väsentligt avseende kom att avvika från det

framlagda förslaget.

För budgetåret 1963/64 har för nybyggnaden av en högvoltstation anvisats

700 000 kr. Detta belopp har emellertid — i avvaktan på lösningen

av frågan om högvoltstationens placering — ännu inte ställts till kommitténs

disposition.

Sedan en flyttning av byggnaden under det fortsatta arbetet med karolinska

sjukhusets generalplan visat sig nödvändig, har kommittén låtit omarbeta

ritningarna och gjort nya kostnadsberäkningar. Behov av en utökning

av lokalprogrammet för högvoltstationen med lokaler för klinisk radiofysik

har därvid ansetts böra tillgodoses.

Sällskapet Eugeniahemmet har vidare i ett under förutsättning av Kungl.

Maj :ts godkännande träffat avtal avstått från sin dispositionsrätt över ett

markområde om ca 600 m2, vilket erfordras för den nya placeringen av

högvoltstationen.

Kommittén överlämnar nya huvudhandlingar beträffande uppförandet av

nybyggnaden för högvoltstationen, varav framgår att lokalprogrammet utökats

med ca 110 m2 för lokaler för klinisk radiofysik förutom med ett rum

för röntgenstrålförsök, viss kulvert samt ökade reservutrymmen i källarplanet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

Föreslagna utrymmen för klinisk radiofysik avser att dels ersätta vissa

provisoriska utrymmen inom radiumhemmet, dels tillgodose kommande

behov av nya arbetslokaler i samband med sådan ökning av verksamheten

för avdelningen för klinisk radiofysik, som följer av utökningen av radiumhemmets

bestrålningsresurser. Ett mätlaboratorium avses vidare flyttas hit

från röntgenavdelning 4. Härigenom erhålls en central avdelning för ledningen

av klinisk verksamhet, administration och undervisning inom den

kliniska radiofysiken. Utrymmena inom högvoltstationen avser två mätlaboratorier

(dosimetri resp. elektronik) samt sju tjänsterum.

Byggnaden placeras på ett avstånd av ca 16 in från radiumhemmets sydfasad,

ca 17 in från den i generalplanen planerade nybyggnaden väster om

radiumhemmet samt ca 3 m från Eugeniahemmets annex öster om radiumhemmet.

Den närmast radiumhemmet belägna delen består av en tvåvåningsbyggnad

med utgrävd källarvåning. Ambulansintag, huvudentré och materialintag

ligger mot väster mot den gård, från vilken ambulansintag planeras i

huvudkomplexets tillbyggnad. I längan närmast förbindelsegången till radiumhemmet

finns skölj rum, omläggningsrum, demonstrationsrum samt

personalrum.

Av de fyra strålbehandlingsrummen skall tre inredas omedelbart. Reservrummet

har inte försetts med strålskyddande väggar. Strålskyddsexpertis

har nämligen bedömt strålskyddsfrågan för en framtida apparat vara omöjlig

att lösa redan nu.

Öster om strålbehandlingsrummen ligger rum för sköterska, dosplanering,

gipsarbeten (mouldrum) samt verkstad. Från verkstaden leder golvräls

in i ett korridorformat matrum, vilket är avsett för vetenskapliga bestrålningsprov.

övervåningen har dubbla korridorer, mellan vilka omklädningsrum, toaletter,

förråd o. d. placerats. Längs fasaderna finns dels liksom i tidigare

förslag konsultationsavdelning, två forskardubbletter om sammanlagt 65

m2 och kliniskt strålbiologiskt laboratorium, dels lokaler för klinisk radiofysik.

På taket finns hiss- och fläktrum. Byggnaden har planerats så att en

framtida påbyggnad är möjlig. Källarvåningen innehåller, förutom lokaler

för fastighetens drift, röntgenarkiv, personalutrymmen och reservutrymmen,

även en korridor, som har planerats att ingå i en framtida östvästlig transportkulvert

mellan centralblocket och nervklinikerna. Utrymmena under

högvoltsapparaturen föreslås vara outgrävda.

Som en följd av högvoltstationens förflyttning kommer förbindelsegången

till radiumhemmet att spoliera privatavdelningens dagrum inom radiumhemmet.

Nytt dagrum erhålls genom en ombyggnad i nämnda avdelnings

östra del.

Byggnadstiden har beräknats till 2 ä 2Vs år.

Kommittén har inhämtat yttranden över det framlagda förslaget från

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

byggnadsstyrelsen, direktionen för karolinska sjukhuset, karolinska sjukhusets

utrustningskommitté, medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd, nämnden

för undervisningssjukhusens utbyggande och Solna stads byggnadsnämnd.

Förslaget bär i princip godtagits av de nämnda myndigheterna.

Kostnaderna för byggnadsprojektet har beräknats till 6,1 milj. kr., varav

260 000 kr. för oförutsedda kostnader. Ytterligare minst 200 000 kr. bör

emellertid enligt kommitténs mening beräknas för oförutsedda utgifter

in. in. Genom att ritningsarbetet måste göras om, har projekteringskostnaderna

väsentligt ökats. Kommittén beräknar de ytterligare kostnaderna för

omprojekteringen till 150 000 kr. utöver ursprungligen för projekteringsarbetet

beräknade 200 000 kr. Projektet beräknas således kosta 6,3 milj. kr.

Kommittén räknar med att kunna sätta i gång byggnadsföretaget under

våren 1965. Detta innebär, att den planerade högvoltstationen kan stå färdig

att tas i bruk våren 1968.

En medelsanvisning av 1,3 milj. kr. torde vara erforderlig för budgetåret

1965/66. Kommittén förutsätter därvid, att för ändamålet tidigare anvisade

700 000 kr. jämväl ställs till kommitténs disposition.

3. Då det för såväl direktionen för karolinska sjukhuset som kommittén

framstår som synnerligen angeläget med hänsyn till det trängande vårdbehovet

att ökade behandlingsresurser för radiumhemmet i fråga om högvoltsterapi

samt för neurokirurgiska kliniken i fråga om högenergetisk

strålning snarast tillkommer, har direktionen och kommittén övervägt en

särskild lösning av denna fråga.

Möjlighet har sålunda visat sig föreligga att i anslutning till neurokirurgiska

kliniken uppföra en mindre tillbyggnad, i vilken en lineär accelerator

för sambruk mellan radiumhemmet och neurokirurgiska kliniken skulle

kunna inrymmas. Det har nämligen befunnits möjligt att med vissa konstruktionsändringar

få fram en typ av lineär accelerator, som kan tillgodose

såväl radiumhemmets som neurokirurgiska klinikens krav. Denna lineäraccelerator

skulle framdeles kunna överflyttas till högvoltstationen för att

därstädes betjäna radiumhemmet och inom tillbyggnaden ersättas av en

koboltapparat, avsedd för den neurokirurgiska kliniken.

Kostnaderna för den föreslagna tillbyggnaden har beräknats till i runt tal

450 000 kr. och byggnadstiden till ca nio månader.

Förutom den fördelen, att radiumhemmets och neurokirurgiska klinikens

behov av högenergetisk strålning kan tillgodoses snabbare, innebär den föreslagna

lösningen icke oväsentliga fördelar ur behandlingssynpunkt för

klientelet på neurokirurgiska kliniken. För ändamålet bör således enligt

direktionens och kommitténs mening under förevarande anslag anvisas

450 000 kr.

4. Kostnaderna för nybyggnad av två personalbostadshus har i februari

1963 beräknats till 7,5 milj. kr. För ändamålet har hittills anvisats sam
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

manlagt 5 milj. kr. Då bostadshusen väntas bli färdiga under hösten

1965, erfordras för nästa budgetår en medelsanvisning av resterande

2,5 milj. kr.

5. I sin anslagsframställning för budgetåret 1962/63 beräknade kommittén

kostnaderna för inköp och installation av en ny 25-tonspanna i värmeanläggningen

per den 1 oktober 1960 till 2 425 000 kr., inberäknat kostnaderna

för erforderliga byggnadsarbeten. Detta belopp har anvisats för ändamålet.

Den slutliga kostnaden för utbyggnaden av värmeanläggningen kan ännu

ej anges, då byggnadsföretaget väntas bli slutfört först under hösten 1966.

För tiden intill den 1 januari 1964 inträffade kostnadsstegringar uppgår

emellertid enligt byggnadsstyrelsens index per den 1 januari 1964 till

184 730 kr. Medelsbehovet för bestridande av kostnadsstegringama utgör

således i runt tal 185 000 kr.

6. För kommitténs löpande utgifter under nästa budgetår beräknas

225 000 kr. Beloppet överstiger med 25 000 kr. det för innevarande budgetår

för ändamålet anvisade anslaget. Höjningen är föranledd av bl. a. ökade

lönekostnader.

7. Utbyggnaden av den till köksanläggningen hörande vagnhallen, till vilken

anvisats sammanlagt 600 000 kr., har nu avslutats. För detta byggnadsföretag

redovisas ett underskott på 284 416 kr., varav 173 609 kr. är kostnader

för sådana ombyggnadsarbeten i diskavdelningen, som kommittén låtit

utföra i syfte att rationalisera arbetet. Sålunda har bl. a. en ny diskmaskin,

tre varmgarage för matvagnar samt ett transportband till kantindisk installerats

för en sammanlagd kostnad av i runt tal 140 000 kr. Återstoden

av underskottet, 110 807 kr., belöper på inträffade kostnadsstegringar.

8. Kommittén hemställer att få ta i anspråk dels återstoden av de medel,

som för budgetåret 1961/62 anvisats för ombyggnad av röntgendiagnostiska

institutionen, 220 000 kr., dels 64 385 kr., utgörande uppkommen behållning

på investeringsanslaget till uppförande av klinik för alkoholsjukdomar.

III. Utrustning till karolinska sjukhuset

Under reservationsanslaget Karolinska sjukhuset: Utrustning har för

innevarande budgetår anvisats 1,3 milj. kr.

Anslagsframställningar

Direktionen för karolinska sjukhuset och karolinska sjukhusets utrustningskommitté

bär inkommit med förslag rörande medelsanvisning under

anslaget för budgetåret 1965/66.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

Direktionen

Direktionen för karolinska sjukhuset föreslår anvisande av sammanlagt

2 225 000 kr. till anskaffande av utrustning till karolinska sjukhuset.

Från överläkarna vid olika kliniker och avdelningar har inkommit

framställningar om nyinköp av utrustning till ett sammanlagt helopp av

4 228 000 kr.

I de av direktionen för ifrågavarande utrustning begärda medlen —

1 475 000 kr. — ingår utrustning till ambulatorium för thyroidea och diabetes

för 75 000 kr.

Under sommaren 1964 har försök gjorts vid sjukhuset med ett nytt system

för distribution av mat till patienterna. Resultaten har varit gynnsamma.

Direktionen anser det angeläget, att systemet införs successivt under budgetåret

1965/66 för hela sjukhuset med undantag för barnklinikerna.

F. n. förvaras den tillagade maten i varmskåp tills den överförs till

kantiner, som distribueras till avdelningarna i transportvagnar med kalla

och varma utrymmen. På avdelningarna portioneras maten ut från kantinerna

och serveras patienterna på brickor. I utportioneringen deltar en

sjuksköterska och tre andra tjänstemän. Brickor, porslin, glas och bestick

diskas därefter på avdelningarna. Matvagnarna transporteras åter till

centralköket, där den mat som inte serverats tillvaratas samt kantiner och

vagnar diskas.

Centrala sjukvårdsberedningen har beräknat, att 20 timmar åtgår per

dag för ifrågavarande matservering och därmed sammanhängande uppgifter

inom en vårdavdelning för 30 patienter. Maten kan inte serveras vid tillfredsställande

temperatur. Det är vidare svårt att servera maten på ett aptitligt

sätt. Tillräcklig säkerhet för att patienten får rätt kost föreligger inte.

Slutligen kan patienterna inte få välja mellan olika maträtter.

Det nya matdistributionssystemet bygger på ett nytt rekvisitionssystem

och ett särskilt varmhållningsmedium.

För varje patient uppläggs ett rekvisitionskort — blått för normalkost

och vitt för dietkost — på vilket är markerat avdelningens och patientens

namn m. in. Ordinerad diet markeras på de vita korten med olikfärgade

cellofanremsor. Rekvisitionskorten används bl. a. i köket för dukning av

brickorna och uträkning av råvaruåtgången.

Varmhållningsmediet är en aluminiumbricka, vägande ca 2,5 hg, som

upphettas till ca 250 grader och placeras i en dubbelbottnad rostfri skål,

på vilken en vanlig porslinstallrik placeras. Sedan maten upplagts, placeras

en stålkupa över skålen. Dukningen av brickorna sker centralt med ledning

av rekvisitionskortet på varje bricka längs ett transportband. De färdigdukade

brickorna transporteras till vårdavdelningarna och utdelas där

mycket snabbt med ledning av korten. Brickorna återförs sedan till centralköket,

där all disk sker centralt.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Mnj.ts proposition nr 59 år 1965

Fördelarna med det nya systemet är bl. a. att patienten får rätt kost med

rätt temperatur, serverad på ett aptitretande sätt, att vårdavdelningarnas

personal avlastas, att matavfallet minskas och att hygienen förbättras genom

centraliserad diskning.

Införande av systemet medför behov av personalutökning med tre köksföreståndartjänster

— varav en redan är äskad för budgetåret 1965/66

samt sex ekonomibiträden för servering och diskning. I gengäld kan minst

trettio sjukvårdsbiträden vid vårdavdelningarna indras. Totalt torde vid

systemets successiva införande inbesparas under karolinska sjukhusets

avlöningsanslag 150 000 kr. under budgetåret 1965/66 och 300 000 kr. under

vart och ett av de följande budgetåren.

Utrustningskostnaden för matdistributionssystemets införande beräknar

direktionen till 750 000 kr.

Kommittén

Karolinska sjukhusets utrustningskommitté föreslår anvisande av

1 628 000 kr. för anskaffande av utrustning enligt följande sammanställning.

1. Utrustning för lokaler för neurofysik i nervklinikerna............

2. Lineär accelerator för nervklinikerna och radiumhemmet.........

3. Utrustning för neurologiska rehabiliteringskliniken..............

4. Utrustning för personalbostadshus.........................

5. utrustning för laboratorium i thoraxklinikernas röntgenavdelning

150 000

100 000

186 000

900 000

292 000

1 628 000

1. I tidigare överlämnat utrustningsförslag för nervklinikerna, kostnadsberäknat

till 8 471 000 kr., ingick varken kostnaden för utrustning av vissa

lokaler i laboratorieflvgeln (laboratorier för neurofysik och forskningsverksamhet

samt lokaler för patologi och neuroradiologisk forskning in. m.),

eller kostnaden för anskaffning av viss apparatur för strålkirurgi. Enligt

statsmakternas beslut skulle kostnaderna för utrustning av klinikerna —

med nu angivna undantag — begränsas till 8 milj. kr. Den på staten fallande

delen av nämnda utrustningskostnad, 5 258 000 kr., har anvisats.

För budgetåret 1963/64 har vidare anvisats 200 000 kr. för påbörjande

av anskaffning till vissa lokaler i laboratorieflygeln avseende forskningsutrustning

för överläkarna vid neurokirurgiska kliniken och neuroradiologiska

avdelningen. Specificerade utrustningsförslag i övrigt för de i

laboratorieflygeln inrymda lokalerna kan ännu inte överlämnas, bl. a. beroende

på att föreståndartjänster för neurofysik och neuropatologi alltjämt

saknas. Innan sådana tjänster inrättats anser kommittén sig inte böra framlägga

slutgiltigt utrustningsprogram för dessa verksamhetsgrenar. Emellertid

har genom anslag från medicinska forskningsrådet en tjänst såsom

forskningsassistent inrättats från den 1 september 1964 med placering vid

laboratoriet för neurofysik. Kommittén har i samråd med överläkaren vid

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungi. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

neurokirurgiska kliniken och innehavaren av nyssnämnda tjänst upprättat

ett preliminärt utrustningsförslag, omfattande erforderlig grundutrustning

för ifrågavarande laboratorium. Kostnaderna för denna utrustning bär

beräknats till i runt tal 200 000 kr. För påbörjande av denna utrustningsanskaffning

äskar kommittén för nästa budgetår ett belopp av 150 000 kr.

2. Sedan bemyndigande lämnats kommittén att beställa en för neurokirurgiska

kliniken avsedd Iineär accelerator till ett värde av omkring 1 milj.

kr. att — såvitt på staten ankommer — gäldas tidigast under budgetåret

1963/64 har den fortsatta utredningen av frågan om apparattyp

givit vid handen, att en koboltapparat vore att föredra framför en Iineär

accelerator och att kostnaderna för en koboltapparat jämte koboltpreparat

och Övriga anordningar för apparaten beräknades kunna rymmas inom

ramen av 1 milj. kr. För budgetåret 1963/64 har därefter anvisats 657 000

kr. för inköp av sistnämnda apparatur, utgörande den på staten belöpande

delen av anskaffningskostnaden. Direktionen för karolinska sjukhuset och

kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande har sedermera

hemställt, att medel måtte anvisas för uppförande i anslutning till neurokirurgiska

kliniken av en tillbyggnad, i vilken en Iineär accelerator för sambruk

mellan radiumhemmet och neurokirurgiska kliniken vore avsedd att

inrymmas. Den totala utrustningskostnaden för denna apparat, inkl. kostnaderna

för vissa av sambruket betingade kompletteringsarbeten, har

beraknats till ca 1,1 milj. kr. Under förutsättning att nämnda framställning

bifalls, hemställer kommittén, att de medel som anvisats för anskaffning

av en koboltapparat i stället får tas i anspråk för inköp av en Iineär

accelerator samt att 100 000 kr. anvisas för inköp av sistnämnda apparat.

3. Vid tiden för överlämnandet av förutnämnda utrustningsförslag för

nervklinikerna — i februari 1961 — bedrevs rehabiliteringsverksamheten

vid en avdelning, som var underställd neurologiska kliniken. För denna

avdelning erforderlig utrustning redovisades i utrustningsförslaget under

neurologiska kliniken. Efter inrättandet av en överläkartjänst för rehabiliteringsverksamheten

har emellertid denna verksamhet byggts ut och organiserats

såsom en självständig klinik. Till följd av denna organisatoriska

förändring har utrustningsbehovet blivit större än som ursprungligen avsetts.

överläkaren vid kliniken har inkommit med behovsuppgifter å utrustning

för kliniken, vilka granskats och bearbetats av kommittén. Kommittén överlämnar

förslag till utrustning för neurologiska rehabiliteringskliniken, kostnadsberäknat

till 186 000 kr. Då det enligt kommitténs mening synes tveksamt

om Stockholms stad och Stockholms läns landsting skall bidraga till

utrustningen av neurologiska rehabiliteringskliniken hemställer kommittén

att staten tills vidare anvisar medel för bestridande av hela utrustningskostnaden,

186 000 kr., för nästa budgetår.

4. Kommittén, som handhar frågan om utrustning av två personalbostads
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

hus på karolinska sjukhusets område, omfattande sammanlagt 180 lägenheter,

överlämnar förslag till utrustning för personalbostäderna. Utrustningen

har kostnadsberäknats till 900 000 kr. inkl. allmän varuskatt.

Bostadshusen väntas bli färdigställda under hösten 1965. Med hänsyn härtill

bör hela det för ändamålet erforderliga medelsbehovet, 900 000 kr., anvisas

för budgetåret 1965/66.

5. Överläkaren vid thoraxklinikernas röntgenavdelning har till kommittén

inkommit med förslag till utrustning av ett sjunde röntgenlaboratorium,

vilket inte tidigare utrustats. Kostnaderna för denna utrustning uppgår

enligt ett avgivet anbud till 392 000 kr. Preliminärt avtal har träffats om

uppställning och nyttjande under ett år av mågavarande utrustning på

thoraxklinikernas röntgenavdelning utan kostnad för statsverket. Apparaturen,

som varit i bruk ca sex månader, har av överläkaren befunnits väl

motsvara de anspråk, som bör ställas på apparatur av ifrågavarande slag.

Eftersom utrustningsbehovet blivit styrkt, synes det kommittén fördelaktigt

att nu inköpa apparaturen, varigenom kostnaderna för installation kan undvikas.

Kommittén hemställer, att ett belopp av 292 000 kr. ställs till förfogande

för ändamålet, utgörande den på staten fallande delen av utrustningskostnaden.

Yttranden

över direktionens förslag rörande införande av nytt matdistributionssystem

vid karolinska sjukhuset har statskontoret, centrala sjukvårdsberedningen,

försvarets intendenturverk och rådet för sjukhusdriftens rationalisering

yttrat sig.

Statskontoret framhåller, att skilda principlösningar för nya matdistributionssystem

förekommer. Vid karolinska sjukhuset avses tillämpas varmhållning

av maten medelst en kraftigt uppvärmd metallbricka, placerad i

särskild skål under tallriken. Statskontoret — som f. n. icke är berett att

tillstyrka direktionens framställning utan anser att utredningsarbetet bör

fortsättas — anför bl. a. följande.

I en variant av ifrågavarande matdistributionssystem har metallbrickan

ersatts av en specialkonstruerad tallrik, som uppvärms. I ett annat fall

sker varmhållning av maten på den helt eller delvis färdigdukade brickan

i en specialkonstruerad transportvagn. En tredje principlösning prövas f. n.

vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I detta fall uppvärms den brickdukade

maten i elektronugn först vid framkomsten till vårdavdelningen.

Inom landet har systemet med uppvärmda metallbrickor hittills installerats

endast vid några landstingssjukhus. Enligt uppgift från Svenska landstingsförbundet

synes detta system ge utlovad rationaliseringseffekt men bör

utvecklas ytterligare för att bättre anpassas till svenska sjukhusförhållanden.

Enligt samtliga system erhålls väsentligt minskade arbetsuppgifter för

vårdavdelningspersonalen, medan ökningen p. g. a. de till kökspersonalen

sålunda överförda arbetsuppgifterna kunnat reduceras genom möjligheter

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

att i köket tillämpa rationella stordriftsmetoder. Då vårdavdelningarna som

regel utgör relativt små organisationsenheter, kan svårigheter föreligga att

fullt genomföra beräknade besparingar. Dock synes den angivna besparingen,

ett halvt biträde per avdelning, försiktigt bedömd.

Införande av nytt matdistributionssystem inom sjukhuset bör tillmätas

hög angelägen betsgrad. Driftkostnaderna för det föreslagna systemet synes

understiga nuvarande driftkostnader. I övrigt medför det nya systemet

mindre spill, mer hygienisk diskning samt underlättar tillgodoseendet av

patienternas personliga önskemål i fråga om utspisningen.

Införande av nytt matdistributionssystem inom karolinska sjukhuset

medför höga investeringskostnader. Bl. a. mot bakgrunden härav bör man

förutsätta, att ett sådant system måste vara i drift ganska lång tid innan i

framtiden ytterligare utbyte kan komma i fråga. Sådant utbyte kan måhända

föranledas av utvecklingen i fråga om nya tekniker för måltidernas beredning

och tillagning. Statskontoret finner det sålunda angeläget, att ett beslut

om nytt matdistributionssystem grundas på noggranna undersökningar och

bedömanden såväl i tekniskt som driftsekonomiskt hänseende.

Ämbetsverket bedömer behov förefinnas att företaga vissa kompletteringar

av hittills utförda undersökningar innan slutlig ställning tas till

förevarande fråga. Särskilt bör framhållas önskvärdheten av kompletterande

och slutgiltiga undersökningar i fråga om distributionssystemets tekniska

utformning, systemets inpassning i sjukhusets allmänna transportsystem,

utportioneringens anpassning till köksarbetet i övrigt samt möjligheterna

att anpassa systemet till framtida berednings- och tillagningstekniker.

I samband med de slutliga övervägandena bör vidare beaktas resultatet

av den inom akademiska sjukhuset bedrivna försöksverksamheten.

Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker, att föreslaget matdistributionssystem

införs vid karolinska sjukhuset, samt åberopar goda erfarenheter

från lasarettet i Kiruna och från beredningens studier vid utländska

sjukhus. Beredningen anför vidare bl. a.

Vid lasarettet i Kiruna har man, förutom den primära standardhöjningen

ur trevnadssynpunkt för patienterna, kunnat konstatera en besparing av

omkring 1V2 biträde per vårdavdelning mot vilket står en relativt obetydlig

personalutökning i köket. Motsvarande personalbesparing för karolinska

sjukhusets del innebär 90 tjänster. En tidigare på studier vid vårdavdelningar

baserad beräkning av personalvinsten vid införandet av brickdukning

ger en besparing av 1>/S biträde per avdelning (= 1 biträde + avlösare),

motsvarande vid karolinska sjukhuset sammanlagt ca 80 biträden.

Med hänsyn till att avdelningarna vid karolinska sjukhuset delvis är något

mindre än i Kiruna bör man kanske försiktigtvis t. v. vid karolinska sjukhuset

räkna med en besparing av ej mer än 1 biträde per avdelning eller

sammanlagt 60 biträden.

Med hänsyn till den ringa erfarenheten av brickdukningssystem vid

svenska sjukhus torde den föreslagna utökningen med två ekonomiföreståndare

tills vidare få accepteras. Dock bör tjänsterna inte ordinariesättas.

I utrustningsförteckningen är ej medtaget sådant servisgods som småskålar

för sallad, kalla desserter in. in., liksom inte heller brödfat. Nu förefintligt

sådant servisgods kan kanske fortfarande användas inom det nya

brickdukningssystemet. Man måste dock räkna med en viss nynnskaffning.

Det äskade beloppet 750 000 kr. innebär en kostnad av 415 kr. per

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 ur 1965

kuvert. Enligt beredningens erfarenhet från andra system är denna kuvertkostnad

låg. Ca 450 kr. per kuvert torde vara en realistisk siffra varför

beredningen föreslår att äskat belopp ökas till 800 000 kr. Detta innebär

ändock ett ringa belopp i förhållande till den totala rationaliseringsvinst

man bör kunna uppnå genom införande av detta system.

För genomförandet av brickdukningssystemet vid karolinska sjukhuset

har etablerats samarbete mellan sjukhuset och beredningen.

Försvarets intendenturverk anför, att det synes som om det föreslagna

matdistributionssystemet i princip skulle vara lämpligt. Motsvarande system

förekommer dock inte inom krigsmakten.

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering anser det synnerligen värdefullt

ur rationaliseringssynpunkt att systemet införs vid ett stort sjukhus

inom landet och tillstyrker därför framställningen.

IV. Departementschefen

Generalplanen

Inledning

Direktionen för karolinska sjukhuset fick år 1961 i uppdrag att upprätta

förslag till ny generalplan för sjukhuset. Skälen härtill utvecklades närmare

av föredragande departementschefen vid anmälan av sjukhusets avlöningsanslag

för budgetåret 1961/62 (prop. 1961: 1 bil. 13 s. 169, SU 11, rskr

11). Förslag till ny generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande lämnades

sommaren 1964 och har remissbehandlats.

Bakgrunden till 1964 års generalplan är bl. a. följande. F.n. disponerar

Stockholms stad och län omkring 1 000 av sjukhusets drygt 1 900 platser. De

s. k. riksplatserna vid sjukhuset skall emellertid avvecklas i samband med

regionsjukvårdens utbyggande (prop. 1960: 159, SU 189, rskr 381). Sjukhuset

skall således vara regionsjukhus för stockholmsregionen, dvs. Stockholms

stad och Stockholms län, Gotlands län och del av Södermanlands

län. I fråga om länsspecialiteterna skall huvuddelen av sjukhusets vårdplatser

förbehållas stadens och länets patienter. Denna omläggning av sjukhusets

uppgifter kräver vissa omdispositioner. Sjukhuset, som öppnades

1940, har i betydande utsträckning blivit föråldrat, lika. behöver personalutrymmena

förbättras. Vidare har läkarutbildningen vid sjukhuset nyligen

utökats och skall enligt hittillsvarande beslut omfatta klinisk utbildning av

årligen i genomsnitt 80 medicine kandidater inom grunddisciplinerna och

160 inom specialdisciplincrna (prop. 1961:108, SU 130, rskr 328). Saväl

läkarutbildningen som den kliniska forskningen vid sjukhuset behöver

ökade utrymmen.

Arbetet med generalplaneförslaget har under direktionens överinseende

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

bedrivits av en generalplanedelegation, vari representanter för Stockholms

stad och Stockholms läns landsting deltagit.

Karolinska sjukhuset drivs av staten i avtalsenligt samarbete med staden

och landstinget. Staten är huvudman för sjukhuset. Jag räknar med att

huvudmannaskapet för sjukhuset även fortsättningsvis skall åvila staten.

Direktionens förslag m. m.

Till grund för generalplanedelegationens beräkningar av det framtida

vårdplatsbehovet vid karolinska sjukhuset har bl. a. legat en sjukhusplan

för Storstockholm, som framlagts av Storstockholms sjukvårdsförhandlingsdelegerade

år 1962 under medverkan av statliga representanter. Enligt denna

plan — som antagits av Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms

läns landsting såsom en principplan för att utgöra ett handlingsprogram

för sjukvårdens utbyggnad i staden och länet — skall antalet vårdplatser

för stadens och länets patienter vid karolinska sjukhuset år 1975 uppgå till

1 490, förutom 150 platser för långtidsvård samt vårdresurser för rehabiliterings-

och brännskadefall. I vårdplatsantalet har därvid inte inräknats

bäddplatser vid s. k. tekniska hjälpavdelningar, dvs. intagningsvård- och

intensivvårdavdelningar o. d. Karolinska sjukhuset avses för Storstockholms

del försörja ett upptagningsområde med i runt tal 140 000 invånare enligt

nämnda sjukhusplan. Om man bortser från vårdplatser för psykiatri och

eftervård kommer karolinska sjukhuset enligt planerna att år 1975 svara

för i runt tal 15 % av totala antalet vårdplatser i Storstockholm. I fråga om

vissa specialkliniker, nämligen för neurologi, neurokirurgi, barnmedicin,

barnkirurgi, radioterapi, ögon, öron och liknande, skall karolinska sjukhuset

svara för ca 30 % av vårdplatsantalet. Motsvarande siffror är f. n. inemot

20 % av totala vårdplatsantalet och mer än 50 % av antalet platser vid

specialklinikerna.

Generalplanedelegationen har vidare överlagt med resp. kommunala sjukvårdshuvudmän

i fråga om behovet av regionvårdplatser för patienter från

Södermanlands och Gotlands län samt från Linköpings- och örebroregionerna.

Härvid har beräknats ett behov av 71 sådana platser vid sjukhuset.

Delegationen föreslår, att härutöver även vissa regionvårdplatser anordnas

inom njurmedicin, ortopedi, barnpsykiatri och eftervård. Med ledning av

omfattningen av vården av militär- och remisspatienter vid sjukhuset under

budgetåret 1961/62 har delegationen slutligen uppskattat det framtida vårdplatsbehovet

även i detta avseende.

Enligt det stomprogram, som direktionen framlägger, beräknas karolinska

sjukhusets framtida vårdplatsantal till sammanlagt 2 177. I detta

antal ingår 100 platser vid tekniska hjälpavdelningar. Delegationen har,

utöver de vårdplatser som upptagits i 1962 års sjukhusplan, räknat med

30 platser för njurmedicin vid karolinska sjukhuset varav 20 för patienter

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 är 1965

från Stockholms stad och Stockholms län. Vårdplatsantalet — bortsett från

de »tekniska» platserna — fördelar sig med 1 659 platser för patienter från

staden och länet, 83 platser för patienter från regionlandstingen samt 33.»

platser för remisspatienter från andra sjukvårdsområden jämte akut- och

militärpatienter.

Sjukhuset har f. n. 1 925 vårdplatser. Direktionens förslag innebär att

sjukhuset tillförs dels 275 nya vårdplatser — nämligen 30 platser för njurmedicin,

85 platser för ortopedi inkl. frakturkirurgi och 160 platser för

eftervård — dels 90 »tekniska» platser, under det att vårdplatsantalet vid

befintliga kliniker och avdelningar minskar med 113, bl. a. i samband med

en upprustning av äldre vårdavdelningar. Totalt föreslås således antalet

sängplatser vid sjukhuset öka med 252, vartill kommer 50 platser för neurologisk

långtidsrehabilitering, som dock inte närmare fördelats mellan de

kommunala huvudmännen.

Vid karolinska sjukhuset bör enligt delegationens mening s. k. progressiv

patientvård tillämpas. Detta innebär, att vården nära anpassas till den sjukes

aktuella behov. Olika vårdformer skall således finnas vid sjukhuset.

Införandet av progressiv vård fordrar i viss mån en ändrad disposition av

sjukhusets lokaler.

Delegationen har kartlagt lokalbehoven. Därvid har delegationen bl. a.

utgått från att ett centrum för rehabiliteringsmedicin (CRM) skall finnas

vid sjukhuset samt att Konung Gustaf V:s forskningsinstitut skall bilda

kärnan i en framtida enhet för allmän klinisk forskning. Det lokalprogram,

som direktionen framlägger, grundar sig på dessa överväganden.

Bruttovåningsytan vid sjukhuset är f. n. ca 210 000 m2. Generalplaneförslaget

omfattar eu utbyggnad med ca 120 000 in2 bruttovåningsyta. Om

Eugeniahemmets och Norrbackainstitutets tomtområden i överensstämmelse

med generalplaneförslaget införlivas med karolinska sjukhusets område,

erhåller sjukhusområdet en areal av 30,5 ha. Tomtytan per vårdplats

blir därvid ca 135 in2 enligt förslaget. Vid planering av nya sjukhus räknar

man med att tomtytan per vårdplats bör överstiga 200 nT’. Med hänsyn härtill

anser delegationen att sjukhuset bör erhålla ytterligare mark. Delegationen

föreslår, att sjukhusområdet tillförs ett markområde, som f. n. disponeras

av statens järnvägar. Eu trafikled — den s. k. Norra länken lår

därvid förskjutas söderut.

Sjukhusområdet kommer i framtiden att omges av stora trafikleder, nämligen

motorvägarna Uppsalavägen och Norra länken i öster resp. söder,

huvudtrafikleden Solnavägen i väster samt Karolinska vägen i norr. Norra

länken kan som nämnts komma att förskjutas söderut i förhållande till

hittills redovisade principlösningar. Eugeniavägen kan därvid bli eu intern

väg inom sjukhusområdet. En planerad vägslinga från Solnavägen, som

skulle kräva mark från sjukhusområdets sydvästra del, bör enligt delegationen

kunna flyttas.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. AV 59

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Generalplanen räknar med tre huvudtillfarter till sjukhuset, nämligen

dels i norr vid nuvarande huvudentrén från Karolinska vägen, dels i sydväst

vid sjukhusets thoraxkliniker från Solnavägen och dels i sydost vid

Stallmästaregården från lokalvägen öster om Uppsalavägen. Dessa tre tillfarter

föreslås förbundna genom en intern ringväg med parkeringsförbud.

Enligt delegationens mening kan en tillfart från Solnavägen för relativt lång

tid framåt anordnas genom signalreglering. På sikt måste dock en planskild

korsning anordnas. Till nuvarande huvudentrén förläggs enligt förslaget

en vändslinga för av- och påstigning av besökare som färdas med privatbilar,

bussar och taxi. Personal, besökare och patienter bör enligt delegationen

ges möjlighet att parkera sina fordon vid infarterna för att sjukhusområdet

skall kunna hållas så fritt från trafikfordon som möjligt. Parkeringsbehovet

har uppskattats till ca 2 500 bilplatser under vissa förutsättningar.

Två tredjedelar av detta behov tillgodoses enligt generalplanen

genom uppförande av tre parkeringsanläggningar i anslutning till huvudinfarterna.

I övrigt föreslås parkeringsplatser i markplan.

I fråga om de inre trafiklederna upptar generalplanen en ringformig,

underjordisk huvudkommunikationsled, som går genom nybyggnadsdelarna

av huvudblocket och förbinder byggnadskomplexen.

Ett begränsat markområde står till sjukhusets förfogade under det att

utbyggnadsbehovet enligt det framlagda lokalprogrammet är stort. I syfte

att åstadkomma en arkitektoniskt riktig form för den föreslagna utbyggnaden

av sjukhuset har direktionen lagt fram ett utbyggnadsförslag, som i

stort innebär en viss förtätning av bebyggelsen omkring huvudblocket och

ett bibehållande av befintliga grönområden i betydande utsträckning.

I korthet föreslår direktionen följande byggnadsåtgärder.

Huvudkomplexet utvidgas från 75 000 in2 till 125 000 in2 genom på- och

tillbyggnader. I en tillbyggnad österut förläggs bl. a. vårdavdelningar för

en ortopedisk klinik. Huvudkomplexet avses inrymma lokaler för kirurgi,

medicin, laboratorier, röntgenenheter och samtliga de kliniker, som bör

ligga i omedelbar anslutning till de kirurgiska och medicinska klinikerna.

I princip förläggs kirurgi till östra och medicin till västra delen av huvudkomplexet.

Nuvarande förläggning av kliniker och avdelningar bibehålls i

huvudsak.

En upprustning och modernisering av det äldre vårdavdelningsbeståndet

vid sjukhuset har för direktionen framstått som nödvändig. Delegationen

har utarbetat två förslag till sådan modernisering. Det mer omfattande förslaget,

som i prisläget den 1 juli 1963 beräknats kosta 1 025 000 kr. per

avdelning exkl. vissa kostnader, syftar till att höja den tekniska och hygieniska

standarden till en nivå, som motsvarar nutida sjukhuskrav. Förslagets

genomförande kräver emellertid på grund av bristen på evakueringslokaler

samtidig stängning av ett stort antal vårdavdelningar under ombyggnadstiden.

Detta skulle reducera antalet tillgängliga vårdplatser inom

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj. ts proposition nr 5!) år 1965

Storstockholmsområdet i en utsträckning, som delegationen ansei inte kunna

godtas. Enligt delegationens mening skulle dessutom läkarutbildningen

inte kunna upprätthållas i beslutad omfattning under ombyggnadstiden.

Delegationen lägger därför fram ett modifierat förslag, som kan genomföras

med mindre intrång i sjukbusdriften. Förslaget beräknas enligt nyssnämnda

prisläge kosta 415 000 kr. per avdelning exkl. vissa för flera \åningsplan

gemensamma kostnader samt projekteringskostnader. Direktionen

föreslår att flertalet i huvudkomplexet befintliga varda\delningai

successivt moderniseras till godtagbar standard enligt sistnämnda förslag,

vilket medför en minskning av vårdplatsantalet på varje avdelning från 25

till 20.

De friliggande specialklinikerna utbyggs i vissa fall. Sålunda föreslås en

väsentlig utbyggnad av barnklinikerna, varvid i första hand den barnpsykiatriska

kliniken enligt delegationens mening bör beredas tillräckliga utrymmen.

Även den psykiatriska kliniken föreslås utvidgad genom nybyggnader.

Någon utbyggnadsplan för radiumhemmet redovisas inte.

Kring Konung Gustaf V:s forskningsinstitut skall enligt utbyggnadsförslaget

förläggas ett antal nybyggnader, avsedda bl. a. för olika slag av forskning

samt för sjukhusadministrationen. Vidare föreslås att den patologiska

institutionen får utökade lokaler. Ett nytt djurhus, som är avsett för karolinska

sjukhuset i dess helhet, avses tillkomma. Bland övriga förslag kan

nämnas en nybvggnad för förråd och verkstäder i anslutning till befintlig

panncentral.

Till sjukhusområdets sydöstra del har i utbyggnadsförslaget schematiskt

förlagts den byggnadsvolym, som enligt lokalprogrammet erfordras för föreslaget

centrum för rehabiliteringsmedicin (CRM). Eugeniahemmets byggnader

måste rivas innan ERM kan komma till stånd. En stor del av CRM

kan emellertid uppföras samtidigt som Norrbackainstitutets byggnader provisoriskt

hyser en begynnande rehabiliteringsverksamhet. Större investeringar

i institutets byggnader bör dock enligt delegationen undvikas.

Delegationen betonar, att det i generalplanen framlagda utbyggnadsförslaget

är att betrakta endast såsom riktlinjer för eu framtida bebyggelse.

Vissa föreslagna byggnadsåtgärder motiveras enligt delegationen av redan

fattade beslut rörande regionvård och läkarutbildning m. in., till vilka åtgärder

ställning måste tas inom en nära framtid. Direktionen lramläggcr

sålunda förslag till eu första byggnadsetapp. Kostnaden för ett genomförande

av denna etapp bar av byggnadsstyrelsen schematiskt uppskattats till

totalt ca 175 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1963.

Första etappen föreslås omfatta om- och tillbyggnad av huvudkomplexct

(110 milj. kr.), uppförande av byggnad för verkstäder och centralförråd

samt installation av nya ångpannor m. in. (16 milj. kr.), utbyggnad av den

psykiatriska kliniken (14,3 milj. kr.), uppförande av eu barnpsykiatrisk

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

klinik (10 milj. kr.), anordnande av parkeringsanläggning i anslutning till

huvudentrén (14 milj. kr.) samt framdragande av vissa vägar och kulvertar

in. in. (9 milj. kr.) Etappen bör enligt direktionen vara genomförd till

den 1 januari 1975.

Av kostnaderna för första etappen uppskattas 50 milj. kr. belöpa på erforderlig

renovering och modernisering av äldre byggnadsbestånd. 30 milj. kr.

avser uppförande av verkstadsbyggnad och parkeringsanläggning samt vidtagande

av redan nu erforderliga försörjningsåtgärder. Slutligen har enligt

direktionen omkring 95 milj. kr. upptagits för nybyggnader, som behövs

med hänsyn till den medicinska utvecklingens krav, sjukhusets uppgifter

beträffande regionsjukvården och sjukvården inom storstockholmsområdet

samt den skedda ökningen av läkarutbildningen.

Byggnadsstyrelsen har preliminärt uppskattat kostnaderna för generalplanens

genomförande i dess helhet till omkring 300 milj. kr. i prisläget

den 1 juli 1963.

Beträffande förslagens enskildheter får jag hänvisa till den närmare redogörelse

härför, som lämnats i det föregående.

Innan jag övergår till att behandla den sålunda framlagda generalplanen

vill jag anföra följande.

Avtal träftades år 1931 med Stockholms stad och Stockholms läns landsting

rörande samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och drift. Ett

bestämt antal vårdplatser skulle avses för sjuka från staden och länet.

Staden och landstinget skulle lämna bidrag till dessa vårdplatsers anordnande

på sjukhuset genom s. k. platskostnadsbidrag. Vidare skulle staden

och landstinget betala driftbidrag, beräknade på visst sätt med ledning

av antalet vårddagar för stadens resp. länets sjuka. I anslutning till 1931

års avtal har motsvarande avtal sedermera träffats angående samarbete

för uppförande och drift av flera nytillkommande kliniker. I samtliga fall

har avtal slutits innan klinikerna uppförts. Avtalsenligt disponerar staden

och landstinget f. n. sammanlagt 907 platser vid sjukhuset.

I prop. 1955: 135 angående vanföreanstalterna och Eugeniahemmet m. in.

(Sb 139, rskr 311) uttalade föredragande departementschefen beträffande

föreslagen överflyttning av Norrbackainstitutets ortopediska klinik

till karolinska sjukhuset att han liksom remissmyndigheterna fann det

naturligt, att en ny ortopedisk klinik uppfördes i anslutning till sjukhuset.

Enligt departementschefen fick det ankomma på Kungl. Majrt att föranstalta

om upptagande av förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting angående hl. a. fördelningen av kostnaderna för uppförande

och drift av den föreslagna ortopediska kliniken.

Förslaget till 1964 års generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande

innefattar hl. a. uppförande av eu ny ortopedisk klinik med 85 vårdplatser.

Nya platser för njurmedicinsk vård och eftervård föreslås även tillkomma.

Antalet vårdplatser föreslås utökat i fråga om bl. a. endokrinologi, ögon

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 5!) år 1965

samt barn- och ungdomspsykiatri. Sjukhuset tillförs enligt förslaget 90

jourmottagnings- och intensivbehandlingsplatser (tekniska platser).

Enligt generalplaneförslaget skall staden och landstinget för sin sjukvård

som nämnts i framtiden disponera 1 659 platser.

Karolinska sjukhuset torde inte kunna utan eu betydande upprustning

motsvara de krav, som bör ställas på ett modernt undervisningssjuklius.

Behovet av en sådan upprustning har också vitsordats av samtliga remissinstanser.

Med hänsyn till sjukvårdens, utbildningens och forskningens trängande

behov av utökade lokaler vid karolinska sjukhuset torde det inte vara

möjligt att dröja längre tid med att påbörja arbetet med en omfattande

utbvggnad av sjukhuset. Redan under budgetåret 1965/66 måste enligt den

framlagda tidsplanen programmeringsarbete avseende en byggnadsverksamhet

för mycket betydande belopp påbörjas, om den föreslagna första

etappen av sjukhusets utbyggande skall hinna genomföras till den 1 januari

1975 — dvs. ungefärligen den tidpunkt då staden och länet enligt

nämnda sjukhusplan räknar med att kunna disponera för dem avsedda

vårdplatser vid sjukhuset. Framför allt är det enligt min mening i hög grad

väsentligt för planeringen av sjukvården och utbildningen i storstockholmsområdet

att besked snarast kan ges beträffande karolinska sjukhusets

framtid.

Jag finner mig därför böra föreslå, att generalplaneförslaget redan nu

framläggs för riksdagen oavsett att några förhandlingar på grundval av

generalplaneförslaget ännu inte hunnit upptas med de kommunala huvudmännen.

Förslaget har tillkommit i samarbete med därav berörda kommunala

huvudmän. I fråga om de vårdplatser, som avsetts för Stockholms

stads och Stockholms läns landstings behov, grundar sig beräkningarna på

sjukhusplanen för Storstockholm, som antagits av Stockholms stadsfullmäktige

och landstinget såsom principplan. Jag utgår från att staden och

landstinget har behov av dessa vårdplatser och att ifrågavarande kommunala

huvudmän således vid de kommande avtalsförhandlingarna vill för

stadens och länets patienter disponera ett vårdplatsantal, som i huvudsak

överensstämmer med beräkningarna i sjukhusplanen.

Det är mot denna bakgrund jag nu avser alt behandla det framlagda

generalplaneförslaget och därmed sammanhängande frågor.

Sjukhuset är beläget inom ett begränsat markområde och omges av starkt

trafikerade leder. Fn upprustning av sjukhuset måste därför föregås av eu

noggrann planering, som tar sikte inte enbart på dagens lokalbehov utan

även på de behov, som den snabba medicinska utvecklingen kan förväntas

föra med sig. Föreliggande generalplan utgör eu sådan planering.

Jag vill redan nu förutskicka, afl jag i likhet med remissinstanserna

funnit det framlagda generalplaneförslaget förtjänstfullt och i huvudsak

väl ägnat att tjäna såsom riktlinjer för planeringen av eu framtida ntbygg
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 ur 1965

nåd av sjukhuset. Många av remissorganens erinringar har avsetts att böra

bli beaktade vid det fortsatta arbetet inom generalplanens ram. Jag förutsätter,

att hänsyn till sådana erinringar tas vid utformandet av de konkreta

förslagen till olika byggnadsåtgärder.

I vissa fall har remissinstanserna emellertid kommit med invändningar

av principiell natur. Dessa ämnar jag ta upp i det följande.

Vårdplatsantalet

Beträffande det föreslagna vårdplatsantalet vid karolinska sjukhuset har

generalplanedelegationen framhållit, att den slutliga dimensioneringen av

vissa specialkliniker blir beroende av kommande avtal om upplåtelse av S:t

Görans sjukhus för läkarutbildning och forskning. Enligt en den 20 oktober

1961 träffad principöverenskommelse med Stockholms stad skall nämligen

ett nytt undervisningssjukhus i staden förläggas till S:t Görans sjukhus

(prop. 1961:198, SU 192, rskr 400). Avtal om upplåtelsen, grundat

på denna överenskommelse, har emellertid ännu inte kommit till stånd.

Stadskollegiet i Stockholm och Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse

uttalar, att dimensioneringen av vissa specialkliniker är beroende

av fördelningen av den medicinska undervisningen mellan karolinska

sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Ifrågavarande kommunala huvudmän

hänvisar till att det i nämnda principöverenskommelse uttalats, att frågan

om inrättande av bl. a. ögon- och öronkliniker vid S:t Görans sjukhus skulle

närmare övervägas och förhandlingar härom upptas i ett senare sammanhang.

Om sistnämnda sjukhus förses med såväl ögon- och öronkliniker

som en hudklinik, bör enligt dessa huvudmäns uppfattning klinikerna användas

för undervisning. Motsvarande kliniker vid karolinska sjukhuset

bör i så fall beträffande vårdplatsantalet anpassas till en sålunda ändrad

dimensionering av elevantalet. Starka skäl talar enligt ifrågavarande huvudmän

för att S:t Görans sjukhus liksom karolinska sjukhuset görs till ett

i huvudsak fullständigt undervisningssjukhus.

Enligt 1962 års sjukhusplan för Storstockholm har de kommunala sjukvårdshuvudmännen

räknat med såväl de vårdplatser vid karolinska sjukhusets

ögon- och öronkliniker, som upptas i generalplaneförslaget, som ett

v isst antal vårdplatser för ögon- och öronsjukdomar vid S:t Görans sjukhus.

Karolinska sjukhusets ögon- och öronkliniker är således i förslaget dimensionerade

med hänsyn till sjukvårdsbehovet. I fråga om fördelningen av

läkarutbildningen mellan berörda sjukhus vill jag erinra om att det alternativ

för utbildningen i Stockholm, som låg till grund för nämnda principöverenskommelse,

bl. a. innebar att utbildningen på det kliniska stadiet för

160 studerande per år i specialämnena otiatri, oftalmiatrik, dermatovenereologi,

neurologi och ftisiologi skulle koncentreras till karolinska sjukhuset.

Däremot skulle den kliniska utbildningen i medicin, kirurgi, obstetrik-gynekologi

och pediatrik (inkl. barnpsykiatri) fördelas mellan karo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965 •>;>

linska sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Under hösten 1964 har en preliminär

överenskommelse träffats med Stockholms läns landsting om ''ill*

koren för anordnande av läkarutbildning vid ett nytt sjukhus i Huddinge,

m. in. Enligt min mening bör anordnande av undervisning i ifrågavarande

specialämnen vid sjukhuset i Huddinge inte föranleda någon sadan ändring

av undervisningsvolymen vid karolinska sjukhuset, att det vårdplatsantal

som föreslås i generalplanen av den anledningen bör nedbringas.

När det gäller dimensioneringen av hudkliniken vid karolinska sjukhuset,

vilken föreslagits erhålla 145 vårdplatser, har medicinalstyrelsen förordat

en minskning av platsantalet och ett överförande av en del av ifrågavarande

vård till Dandervds sjukhus. En förutsättning för denna reducering är dock

enligt stvrelsen att undervisningen inte blir lidande. Universitetskanslersämbetet

har också understrukit önskvärdheten av att vårdplatsantal in. m.

vid karolinska sjukhuset bibehålls i sådan omfattning, att en utbildningskapacitet

av 160 nybörjare per år möjliggörs i samtliga kliniska specialämnen,

där undervisningen är förlagd till sjukhuset.

Inom ramen för de föreslagna 145 vårdplatserna vid karolinska sjukhusets

hudklinik avses viss specialisering ske. Sålunda ingår i kliniken

särskilda vårdavdelningar för yrkesdermatologi och allergologi. Vidare har

det ansetts att skilda vårdavdelningar bör finnas för män, kvinnor och barn.

Med hänsyn till utbildningens och forskningens intressen kan det bli svårt

att genomföra en minskning av vårdplatsantalet vid hudkliniken. Frågan

torde emellertid kunna avgöras först efter ytterligare utredning.

Jag vill i detta sammanhang understryka vad nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande anfört i sitt remissutlåtande, nämligen att utbyggnaden

av regionspecialiteterna skall ske med hänsynstagande till redan

befintliga specialkliniker. Nämndens uttalande tar särskilt sikte på thoraxkirurgi,

neurokirurgi och radioterapi, där vissa risker för en kommande

överdimensionering av vårdplatsantalet inom storstockholmsområdet synes

föreligga, trots den minskning av platsantalet vid ifrågavarande kliniker vid

karolinska sjukhuset, som delegationen räknat med. Såsom framgår av vad

föredragande departementschefen anfört i den av riksdagen godkända prop.

1960: 159 (SU 189, rskr 381) med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens

utbyggande m. in., har överläggningar med företrädare för vissa sjukvårdshuvudmän

föregått statsmakternas ställningstagande i regionvårdsfrågorna.

Vid dessa överläggningar förutsattes från statens sida att ett tillfredsställande

patientunderlag för karolinska sjukhusets stora, redan utbyggda

specialkliniker skulle säkerställas genom att motsvarande specialiteter

i angränsande regioner underdimensionerades eller inte utbyggdes

i förhållande till det framräknade vårdplatsbehovet inom vederbörande

region. Jag vill erinra om att för berörda specialiteter bl. a. erfordras eu

mycket dyrbar specialutrustning, som för att utnyttjas rationellt förutsätter

ett vårdplatsunderlag av inte alltför ringa omfattning. Jag anser mig såle
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 ur 1965

des med hänsyn till det anförda kunna räkna med att utbyggnaden av berörda

regionspecialiteter inte kommer att medföra att ytterligare vårdplatser

vid karolinska sjukhuset behöver nedläggas.

Delegationen, som utgått från att det framtida sjukvårdsbehovet kommer

att motivera tillkomsten av två njurmedicinska kliniker inom storstockholmsområdet,

har föreslagit, att en njurmedicinsk klinik förlägges till

karolinska sjukhuset. Medicinalstyrelsen har tillstyrkt, att njurmedicinska

och njurkirurgiska kliniker vid sjukhuset sammanförs till ett block med

ansluten dialyscentral. Jag vill erinra om att 1960 års riksdag anvisat medel

för bidrag till uppförande av en provisorisk njurcentral vid S:t Eriks sjukhus.

Vid anmälan av denna fråga uttalade föredragande departementschelen

(prop. 1960: 1 bil. 13 s. 231,"SU 11, rskr 11) en viss tvekan rörande en

förläggning av en njurcentral till karolinska sjukhuset bl. a. med hänsyn

till att sjukhuset inte kunde ställa tillräckliga lokaler till förfogande för

ändamålet. Vid en utbyggnad torde emellertid en njurmedicinsk klinik kunna

beredas plats vid sjukhuset. I samband med det kommande utredningsarbetet

får inrättandet av en dylik klinik vid sjukhuset närmare övervägas.

Medicinalstyrelsen har vidare väckt frågan huruvida en infektionsklinik

bör anordnas vid sjukhuset. Att finna utrymme för en sådan klinik torde

emellertid ställa sig svårt. Jag anser inte tillräckligt starka skäl föreligga

för att söka utöka sjukhuset med en sådan klinik. Av den föreslagna eftervårdsklinikens

vårdplatser avses ca 50 platser för allmän rehabilitering och

ca 110 platser för långtidsvård. Medicinalstyrelsen framhåller, att antalet

långtidsvårdplatser är alltför högt för den kvalificerade vård soin bör ges

på ett regionsjukhus, och förordar, att platsantalet för långtidsvård begränsas

till ca 80. Dimensioneringen av eftervårdskliniken bör enligt min

mening ytterligare studeras i samband med frågorna om förläggandet av ett

centrum för rehabiliteringsmedicin till sjukhuset. Givetvis måste målsättningen

vara den att vid eftervårdskliniken endast skall omhändertas patienter,

som behöver kvalificerad vård.

Principbeslut har fattats av statsmakterna om en förflyttning av Norrbackainstitutets

ortopediska klinik till karolinska sjukhuset fprop. 1955:

135, SU 139, rskr 311). Mot det föreslagna vårdplatsantalet, 85 platser, för

en ortopedisk klinik vid sjukhuset har inga invändningar rests. Kliniken är

enligt generalplanen avsedd att tillkomma på 1970-talet.

Sammanfattningsvis anser jag, att det framlagda stomprogrammet i stort

hör kunna läggas till grund för den fortsatta planeringen med de reservationer,

som framgår av vad jag anfört.

Lokalprogrammet

Remissmyndigheterna har i huvudsak lämnat det framlagda lokalprogrammet

i vad avser beräkningen av ytor in. m. utan erinran. Nämnden för

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Mnj:ts proposition nr 59 år 1905

undervisningssjukhusens utbyggande tillstyrker att den redovisade kartläggningen

av lokalbehoven läggs till grund för generalplaneringen av sjukhusets

utbyggande. För min del har jag funnit föreslagna lokalytor i vissa

fall vara väl stora. I likhet med nämnden förutsätter jag emellertid, att lokalprogrammet

i detalj överarbetas innan byggnadsåtgärder projekteras.

Härutöver vill jag närmare framhålla följande.

Vad delegationen anfört angående vården vid sjukhuset av personer med

ålderssjukdomar är jag beredd att biträda. Personer med akuta ålderssjukdomar

bör även i fortsättningen vårdas på de specialkliniker, dit sjukdomarna

medicinskt sett är att hänföra. Någon särskild geriatrisk klinik bör

således inte inrättas vid sjukhuset. Den föreslagna omorganisationen och

omfördelningen av vårdplatserna vid de internmedicinska och endokrinologiska

klinikerna synes lämplig och ändamålsenlig. Jag vill erinra om att i

prop. 1965: 1 (bil. 7 s. 227) förslag lagts fram om inrättande av eu särskild

tjänst som biträdande överläkare vid sistnämnda klinik för vården av diabetes-

och thyreoideasjukdomar.

Att giftinformationscentralen organisatoriskt införlivas i sjukhuset synes

mig vara en riktig tanke. Centralen bör även i fortsättningen stå öppen för

hela landets behov.

Jag vill understryka vikten av att det kliniskt-kemiska laboratoriearbetet

vid sjukhuset ytterligare rationaliseras. Vad delegationen härutinnan föreslagit

synes mig värt beaktande.

Delegationen har utförligt uppehållit sig vid uppbyggnaden av ett framtida

centrum för rehabiliteringsmedicin (CRM). Jag vill i detta sammanhang

anföra, att det med hänsyn till det starka behovet av ökade resurser för utredning

och behandling av rehabiliteringsfall inom storstockholmsområdet

synes mig angeläget att större möjligheter skapas för sådan verksamhet,

även om det tills vidare endast kan ske i provisoriska former. Enligt vad jag

inhämtat har direktionen för karolinska sjukhuset beslutat utreda frågan

om en effektivare samordning av redan befintliga rehabiliteringsresurser

vid sjukhuset. Även om utbyggnaden av CRM enligt generalplaneförslaget

ligger långt fram i tiden vill jag med anledning av vad bl. a. stadskollegiet i

Stockholm anfört redan nu uttala, att någon socialmedicinsk avdelning, förenad

med eu socialmedicinsk institution, inte bör anordnas vid sjukhuset.

I fråga om militärapoteket vill jag erinra om de av statsmakterna godkända

principerna (prop. 1962: 184, L2U 43, rskr 419) för sjukhusapotekens

verksamhet. Jag finner det således angeläget att även poliklinikpatienter

in. fl. skall kunna erhålla läkemedel genom apotekets försorg.

Slutligen bör, såsom delegationen även räknat med, sjukhusets behov av

databehandlingsresurser och ett samgående på detta område med de övriga

sjukhushuvudmännen i Storstockholm ytterligare utredas.

Frågorna om förläggning, inriktning och omfattning av forskningsverksamheten

vid karolinska sjukhuset torde få prövas i annat sammanhang.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

Med de reservationer jag nu angett anser jag att de allmänna riktlinjer

för sjukhusets utbyggande, som kommit till uttryck i framlagt lokalprogram,

hör kunna utgöra en grundval för fortsatt programmeringsarbete.

Markfrågan m. m.

Beträffande markfrågan har generalplanedelegationen utgått från att

Norrbackainstitutet i vad avser dess sjukvårdande verksamhet skall ersättas

av en ortopedisk klinik vid karolinska sjukhuset samt att såväl institutet

som Eugeniahemmet skall kunna avstå sina markområden till sjukhuset.

Jag räknar med att Norrbaekainstitutets och Eugeniahemmets markområden

framdeles, när behov därav inte längre föreligger för nämnda institutioner,

kommer att införlivas med sjukhusområdet, som härigenom blir

30,5 ha. För övrigt vill jag förutskicka att jag ämnar beröra Norrbackainstitutet

och Eugeniahemmet i samband med anmälan inom kort av en proposition

angående vård och undervisning för rörelsehindrade barn in. m.

Järnvägsstyrelsen har i sitt remissutlåtande framhållit, att ett ianspråktagande

av det statens järnvägar tillhöriga området vid Norra station skulle

hindra utbyggandet av stationen till en modern terminal för stycke- och

vagnslastgods. För att kunna tillmötesgå sjukhusets angelägna behov av

mark inom stationsområdet torde därför statens järnvägar böra kompenseras

med ett lämpligt beläget område för en planerad ny godsterminal med

tillhörande lagerutrymmen m. m. på annat håll norrut. Detta förutsattes

beaktat vid övervägandena av markreservationer på Järvafältet för statliga

ändamål. De nämnda markfrågorna torde således få slutgiltigt lösas i annat

sammanhang.

Generalplaneförslagets principiella utformning av trafikledssystemet har

godtagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som dock i likhet med Solna

stad anser, att en intern led bör anordnas för att Karolinska vägen inte skall

belastas med interna transporter. Hithörande frågor bör studeras ytterligare.

Därvid måste bl. a. uppmärksammas möjligheterna för brandfordon att

snabbt nå de olika delarna av sjukhuset.

Byggnadsmassiga lösningar

Jag övergår härefter till att behandla de lösningar av byggnadsfrågorna,

som upptagits i utbyggnadsförslaget.

För upprustningen av befintliga vårdavdelningar föreligger som nämnts

två förslag, nämligen ett genomgripande och ett mera begränsat förslag.

Statskontoret, som särskilt framhållit att nuvarande lokaler i stor utsträckning

påkallar ombyggnad och renovering samt är helt otillräckliga för de

ökade anspråk som patientvård, utbildning och forskning ställer, accep
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

terar det mindre omfattande upprustningsalternativet. Utifrån allmänna

rationaliseringssynpunkter hade statskontoret dock hellre sett, att avdelningarnas

standard genast höjts till en nivå, som kan tänkas motsvara

framtida krav. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anser,

att en upprustning av vårdavdelningarna redan nu bör inriktas på att nå

högsta möjliga standard. Möjligheterna att utan inskränkningar i fråga om

sjukhusdrift och läkarutbildning friställa delar av vårdavdelningarna föi

en fullständig upprustning bör enligt nämnden utredas. Som exempel namner

nämnden uppförande av tillfälliga evakueringsbyggnader.

Flera remissinstanser har framhållit, att den intensiva byggnadsverksamheten

inom och omkring huvudblocket under en tioårsperiod måste bli

mycket störande för sjukvården. Inför detta perspektiv har såväl medicinalstvrelsen

som centrala sjukvårdsberedningen ansett, att man bör söka tillskapa

ett nvtt fristående vårdblock till vilket patienterna kan överföras.

Härefter bör det gamla vårdblocket efter ombyggnad kunna utnyttjas för

andra ändamål. Härigenom kan vårdavdelningarna m. in. enligt nämnda

myndigheter även få eu modern och rationell utformning. Utan tvekan

kommer byggnadsverksamheten att medföra olägenheter i skilda hänseenden

för sjukvården. Emellertid är behovet av en upprustning av huvudkomplexets

vårdavdelningar trängande. Även om ett nytt vårdblock kunde

motses måste en betydande upprustning ske inom befintliga vårdavdelningar.

Ett fristående vårdblock skulle i viss utsträckning bryta sönder det

funktionella samband mellan sjukhusets olika verksamheter, som bildat

grundvalen för generalplaneförslaget. Blocket skulle vidare sannolikt behöva

inkräkta på sjukhusets knappt tilltagna grönområden. Härtill kommer

att en ombyggnad av huvudkomplexet för att anpassa det till nya uppgifter

säkerligen skulle bli mycket kostnadskrävande. Jag delar därför

generalplanedelegationens mening att vårdavdelningarna bör ligga kvar i

huvudkomplexet.

Främst med hänsyn till bristen på evakueringslokaler har generalplanedelegationen

funnit att en fullständig upprustning av vårdutrymmena inte

kan ske utan en betydande minskning av vårdplatsantal och läkarutbildningskapacitet

under ombyggnadstiden. Att uppföra evakueringsbyggnader

i behövlig omfattning eller, som byggnadsstyrelsen föreslår, att snabbt friställa

Eugeniahemmets och Norrbackainstitutets byggnader for evakueringsändamål

torde vara ogenomförbart. Det synes komma att föreligga

särskilt stort behov av sjukvårdsplatser och utbildningsplatser i stockholmsområdet

under den närmaste framtiden. Mot bakgrunden härav anser jag

i likhet med direktionen att det mindre omfattande upprustningsförslaget,

som inte behöver medföra någon minskning av vårdplatsantalet av avgörande

betydelse, i princip bör läggas till grund för kommande förslag rörande

upprustning av sjukhusets befintliga vårdavdelningar. Enligt vad jag

inhämtat, skulle i första hand JO vårdavdelningar inom huvudkomplexet

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Mnj.ts proposition nr 59 ur 1965

behöva moderniseras. Då 4—6 vårdavdelningar torde kunna upprustas

''arJe år, skulle en upprustning av ifrågavarande avdelningar kräva ca 6 år.

Jag ämnar senare i samband med anslagsberäkningen för nästa budgetår

under investeringsanslaget till utbyggande av karolinska sjukhuset återkomma

till denna upprustningsfråga.

Statskontoret har ifrågasatt om en verkstadsbyggnad skall uppföras under

hänvisning bl. a. till att reparationer bör utlämnas på entreprenad. Till

detta vill jag anföra att även generalplanedelegationen har utgått från att

större reparationer skall utlämnas på entreprenad. Trots detta har delegationen

ansett verkstadslokalerna vara erforderliga. Bl. a. torde entreprenörer

vara i behov av arbetslokaler vid sjukhuset. För min del finner jag mig

kunna godta delegationens förslag som grundval för vidare utredning. Den

slutliga prövningen av lokalernas omfattning måste givetvis anstå tills ett

mera utarbetat förslag hunnit framläggas. Jag förutsätter, att ett nära samråd

kommer att äga rum med statskontoret vid den fortsatta utredningen

av denna fråga.

Statskontoret har även föreslagit en utredning huruvida värmebehovet bör

tillgodoses genom fjärrvärmesystem. Kungl. Maj:t har genom beslut den

29 januari 1965 uppdragit åt direktionen för karolinska sjukhuset att i

samiåd med statskontoret verkställa utredning rörande organisationen av

maskintjänsten vid karolinska sjukhuset och därmed sammanhängande

trågor. I samband med denna utredning torde även frågan om övergång till

fjärrvärme för sjukhusets del komma att behandlas. Fn sådan övergång,

som kräver särskilda anordningar, torde emellertid knappast kunna ske

inom sådan tid, att en utbyggnad av pannanläggningen helt kan undgås. Om

pannanläggningen skall kvarbli vid sjukhuset torde en väsentlig utökning

av dess kapacitet vara nödvändig i inledningsskedet till den kommande utbyggnaden.

Jag finner sålunda att de framlagda byggnadsmässiga lösningarna i princip

bör kunna följas vid planeringen av sjukhusets fortsatta utbyggande.

Största möjliga hänsyn bör självfallet tas till den medicinska utvecklingen

vid utarbetandet av konkreta förslag till byggnadsåtgärder.

Såsom framgår av vad jag tidigare anfört är en betydande upprustning

av sjukhuset erforderlig om det i framtiden skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Flera av de av delegationen föreslagna byggnadsåtgärderna får ses

som konsekvenser av tidigare av statsmakterna fattade beslut. Kostnaden

för de åtgärder, som omfattas av den första utbyggnadsetappen, har som

nämnts uppskattats till 175 milj. kr. i 1963 års prisläge. Det är således stora

investeringar, som i en näraliggande framtid — enligt direktionen före den

1 januari 1975 — torde behöva ske i karolinska sjukhuset. Omfattningen

av byggnadsåtgärderna samt takten i utbyggnaden torde i vanlig ordning

bestämmas av statsmakterna.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kangl. Maj. ts proposition nr 5!) år 19(>.r>

Avtalgfrågor

Karolinska sjukhuset skall i framtiden svara för en betydelsefull del av

region- och länssjukvården i Storstockholm. Ansvaret för sjukvårdens anordnande

åvilar i första band de kommunala sjukvårdshuvudmännen. Principen

att kostnaderna för sjukvården skall fullt ut bestridas av de för denna

verksamhet enligt sjukvårdslagen ansvariga huvudmännen är numera överallt

godtagen.

Som nämnts skall Stockholms stad och Stockholms läns landsting enligt

generalplanen i framtiden disponera 1 659 av 2 077 platser vid sjukhuset,

bortsett från de s. k. tekniska platserna.

Med hänsyn till att vårdplatsberäkningarna grundar sig på 1962 års sjukhusplan

för Storstockholm samt till att staden och landstinget varit representerade

i generalplanedelegationen anser jag mig som jag tidigare anfört

kunna utgå från att staden och landstinget kommer att teckna sig för ifrågavarande

vårdplatser. Detta förutsätter dock avtalsförhandlingar. Det torde

därvid bli erforderligt att ersätta tidigare träffade avtal med ett nytt. Som

jag framhållit bör villkoren i detta nya avtal innebära, att de kommunala

sjukvårdshuvudmännen svarar för sjukvårdskostnaderna. Frågan om på

vilket sätt staden och landstinget skall bestrida de kostnader, som hänför

sig till sjukvården för stadens och länets patienter, torde således få avgöras

i avtalsförhandlingarna. Även beträffande regionsjukvården måste avtalsförhandlingar

upptas med därav berörda sjukvårdshuvudmän för att fastställa

de ekonomiska villkoren m. m.

Jag ämnar därför föreslå, att uppdrag härutinnan meddelas statens

nämnd för förhandlingar med kommuner.

Byggnadsniyndighetcn

I prop. 1945: 151 (SU 136, rskr 208) angående anslag till utbyggande av

karolinska sjukhuset in. in. förutsatte föredragande departementschefen

i anslutning till vad direktionen för karolinska sjukhuset anfört, att föreliggande

byggnadsplaners närmare utformning och genomförande skulle

anförtros åt en byggnadskommitté så sammansatt, att de erfarenheter

och den sakkunskap, som vunnits vid uppförandet av de redan fullbordade

delarna av karolinska sjukhuset, skulle komma den planerade utbyggnaden

av sjukhuset till godo. Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl.

Maj :t kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, vari ingick

ledamöter från Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

I prop. 1962:98 (SU 99, rskr 230) angående omorganisation av byggnadsstyrelsen

in. in. bär föredragande departementschefen framhållit att

fristående byggnadskommittéer inte bör nyinrättas i fortsättningen. I överensstämmelse

med de i nämnda proposition utvecklade synpunkterna torde

byggnadsstyrelsen böra anförtros uppgiften att omhänderha den fortsatta

opaginerad Kontrollera mot PDF

(52

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

utbyggnädcn av sjukhuset på den nya generalplanens grund. Nuvarande

byggnadskommitté torde böra avvecklas efter slutförandet av hittills givna

uppdrag.

I nämnda proposition har departementschefen vidare anfört, att han i

likhet med 1960 års byggnadsstyrelseutredning funnit det ändamålsenligt,

att Kungl. Maj :t för större byggnadsföretag utser programkommittéer med

företrädare för nyttjaren och andra intressenter, i förekommande fall även

kommunala (s. 85). Jag ämnar föreslå Kungl. Maj :t att utse en sådan

programkommitté med lämplig sammansättning för karolinska sjukhusets

vidare utbyggnad efter riktlinjerna i generalplanen.

Det är enligt min uppfattning viktigt, att programmerings- och projekteringsarbete

för en upprustning av karolinska sjukhuset snarast påbörjas.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att lämna erforderliga projekteringsuppdrag.

Sammanfattningsvis får jag således förorda, alt de riktlinjer för en fortsatt

planering av karolinska sjukhusets utbyggande, som framgår av vad

jag nu anfört i frågan, godtas av statsmakterna.

Anslaget till utbyggande av karolinska sjukhuset

Upprustning av vårdavdelningar m. m.

.lag övergår härefter till att behandla anslagsframställningarna under

investeringsanslaget för budgetåret 1965/66 till utbyggande av karolinska

sjukhuset.

Chefen för finansdepartementet har i prop. 1965: 1 (bil. 20 s. 33) anmält

att frågorna om påbörjande av arbetet med modernisering av vårdavdelningar

i huvudkomplexet enligt generalplaneförslaget samt om bemyndigande

att beställa ny ångpanna skulle komma att tas upp i samband med att

medel begärs under förevarande investeringsanslag. Jag vill nu redogöra

närmare för dessa frågor.

Vårdlokalerna inom huvudkomplexet vid sjukhuset är i stor utsträckning

omoderna och otillräckliga. Det är enligt min mening angeläget att

en upprustning påbörjas redan under budgetåret 1965/66. Direktionen för

sjukhuset har grundat sin framställning om medelsanvisning för ändamålet

på det förslag, som redovisats i generalplaneförslaget och som av

byggnadsstyrelsen beräknats enligt prisläget den 1 juli 1963 kosta 415 000

kr. per vårdavdelning, exkl. vissa särskilda gemensamma kostnader.

Jag har tidigare förordat, att ifrågavarande förslag läggs till grund för

en upprustning av de befintliga vårdavdelningarna vid sjukhuset. Jag föreslår

nu, att för påbörjandet av denna upprustning för nästa budgetår beräknas

2,5 milj. kr., vilket i stort sett bör motsvara en modernisering av sex

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 5!) år 1965

vårdavdelningar. Det ankommer på Kungl. Maj :t att närmare besluta om

vilken myndighet, som skall ombesörja byggnadsåtgärderna.

Som jag nämnt torde en utökning av pannanläggningens kapacitet vara

nödvändig redan i inledningsskedet av en kommande utbyggnad av karolinska

sjukhuset. Pågående utredningar kan emellertid föranleda, att en

övergång till ett fjärrvärmesystem kommer att övervägas. En sådan övergång

skulle möjligen kunna innebära, att sjukhusets pannanläggning inte

behövde tillföras ytterligare pannor. Det är emellertid långa leveranstider

för den typ av ångpannor, varom här är fråga. Om det skulle visa sig lämpligast

att sjukhusets pannanläggning utbyggs, bör en ångpanna kunna beställas

utan tidsutdräkt. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens

bemyndigande att under nästa budgetår låta beställa en angpanna av

erforderlig storlek. Kungl. Maj :t bör äga att närmare besluta i värmeförsörjningsfrågan

med hänsyn till resultatet av pågående utredningar och därvid

bestämma, huruvida beställning bör ske. Jag uppskattar kostnaden för ifrågavarande

ångpanna till ca 2 milj. kr., vilket belopp i varje fall till viss del

kan behöva betalas under budgetåret 1966/67.

Radiumhemmet

Med hänsyn bl. a. till de otillfredsställande strålskyddsförhållandena

inom radiumhemmet har kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta

utbyggande utrett möjligheterna att genom byggnadstekniska åtgärder förbättra

förhållandena och framlagt förslag härutinnan. Genom beslut den

23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadskommittén att projektera

en om- och tillbyggnad av radiumhemmet på grundval av framlagt lokalprogram

och med beaktande av vissa lämnade anvisningar. Kommittén hai

sedermera framlagt förslag rörande en första etapp av om- och tillbyggnad

av radiumhemmet, vilket förslag godkänts av 1962 års riksdag (prop.

1962: 77, SU 146, rskr 324). Denna första etapp har avslutats under innevarande

budgetår.

Byggnadskommittén har numera lagt fram huvudhandlingar för andra

etappen av om- och tillbyggnad av radiumhemmet. Denna etapp föreslås

omfatta dels upprustning av en gynekologisk vårdavdelning (avdelning 2)

jämte applikationsavdelning, dels första delen av en ombyggnad av isotoplaboratoriet

inom radiumhemmet. Avdelning 2 och applikationsavdelningen

erhåller enligt förslaget avsevärt förstärkt strålskydd. Avdelningen, som

f. n. har 25 vårdplatser, får efter ombyggnaden 22 platser. Isotoplaboratoriet

föreslås bl. a. få utökade lokaler genom att vissa tillgängliga utrymmen

las i anspråk. Kommittén bar inhämtat yttranden över förslaget från

bl. a. direktionen för karolinska sjukhuset, byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsens

strålskyddsnämnd. De hörda myndigheterna bar i stort sett

godtagit förslaget. För egen del finner jag förslaget vara ägnat alt väsent
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungi. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

ligt förbättra arbetsförhållandena vid radiumhemmet. Jag tillstyrker således,

att de föreslagna åtgärderna utföres.

Med hänsyn till åtgärdernas brådskande natur har Kungl. Maj:t genom

beslut den 30 december 1964 bl. a. uppdragit åt byggnadskommittén att

projektera den andra etappen av om- och tillbyggnad av radiumhemmet

fram t. o. in. bygghandlingar. Jag vill i sammanhanget nämna, att jag ämnar

löreslå att frågan om radiumhemmets behov av en allmän upprustning och

därmed sammanhängande spörsmål närmare utreds. Särskilt bör behovet

av lokaler studeras. Utredningsuppdraget bör kunna anförtros åt den nya

programkommittén för karolinska sjukhusets vidare utbyggnad. Nu föreslagna

byggnadsåtgärder måste dock med hänsyn till föreliggande strålrisker

utföras utan att resultatet av utredningen avvaktas.

Kostnaderna för den andra byggnadsetappen har av kommittén uppskattats

till 2,1 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1964. I kostnaderna ingår

245 000 kr. för oförutsedda utgifter. Enligt min mening finns emellertid

inte någon anledning till att beräkna kostnaden för oförutsedda utgifter

högie än ca 185 000 kr., motsvarande 10% av byggnadskostnaderna. Jag

uppskattar därför kostnaderna till sammanlagt 2 040 000 kr. för byggnadsföretaget,

varav 555 000 kr. för åtgärderna inom isotoplaboratoriet.

B} ggnadsåtgärderna torde komma att påbörjas vid ingången av år 1966.

I likhet med kommittén beräknar jag medelsbehovet för ändamålet under

nästa budgetår till 1 milj. kr.

Högvoltstationen

Sedan några år tillbaka har apparatur för högenergetisk strålning varit

i bruk vid radiumhemmet vid karolinska sjukhuset. Apparaturen är f. n.

installerad i provisoriska lokaler och användes under otillfredsställande

förhållanden. Det har befunnits nödvändigt att en nybyggnad för högvoltsterapi

uppföres vid radiumhemmet. På Kungl. Maj :ts uppdrag har'' bvggnadskommittén

tidigare framlagt huvudhandlingar för nybyggnad av eu

högvoltstation i anslutning till radiumhemmet. Kostnaden för byggnaden

uppskattades till 5 milj. kr., varav 350 000 kr. för oförutsedda utgifter. Frågan

om denna nybyggnad underställdes 1963 års riksdag (prop. 1963:65,

SU 89, rskr 215). Föredragande statsrådet anförde därvid, att han inte i

och för sig funnit anledning till erinran mot det redovisade byggnadsförslaget.

Anläggningens placering kunde emellertid möjligen komma att i viss

män inverka hindrande på en framtida tillbyggnad av sjukhusets huvudkomplex.

Föredraganden ansåg sig därför böra föreslå, att det finge ankomma

på Kungl. Maj :t att ta slutlig ställning till den ev. jämkning i fråga

om högvoltstationens placering på sjukhusområdet, som kunde visa sig

erforderlig, under förutsättning att jämkningen inte var ägnad att öka byggnadskostnaderna

eller medföra att byggnadsprojektets utformning i något

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

väsentligt avseende skulle komma att avvika från det framlagda förslaget.

Med denna reservation ansåg föredraganden sig kunna godta det framlagda

ritningsförslaget och den därpå grundade kostnadsberäkningen. Han förutsatte

emellertid, att den del av den totala byggnadskostnaden som föll på

två gästforskardubbletter — 50 000 kr. — skulle bestridas av donationsmedel.

1963 års riksdag godtog de i propositionen härom framlagda förslagen.

Det har sedermera visat sig, att den föreslagna placeringen skulle hindra

den utbyggnad av huvudkomplexet, som angivits i förslaget till ny generalplan.

Kommittén har därför nödgats omarbeta förslaget och har nu överlämnat

nya huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnad jämte kostnadsberäkningar.

Byggnaden föreslås bli placerad ca 16 m från radiumhemmets

södra fasad. Härigenom kommer avståndet till den i generalplanen föreslagna

nvbvggnaden väster om radiumhemmet att bli ca 17 m. Högvoltstationen

kommer med den nya placeringen att ta i anspråk ca 600 in- a\

Eugeniahemmets område. Sällskapet Eugeniahemmet har emellertid i ett

avtal, som förutsätter Kungl. Maj :ts godkännande, avstått från dispositionsrätten

över angivna markyta.

Högvoltstationens utformning är i stora drag densamma som enligt det

tidigare förslaget. Sålunda skall stationen bestå av källare, bottenvåning

och våning 1 tr. I bottenvåningen inryms bl. a. fyra strålbehandlingsrum,

varav ett oinrett reservrum. I övervåningen skall bl. a. två gästforskar - dubbletter ligga. I sistnämnda våning har emellertid även klinisk radiofysik

beretts vissa lokaler, som dels ersätter provisoriska utrymmen inom

radiumhemmet och dels erfordras för den ökade verksamhet, som följer

av att radiumhemmet erhåller bättre bestrålningsresurser. Vidare har

vissa lokaler för strålapparatur avsedd för den neurokirurgiska kliniken,

vilka lokaler i det tidigare förslaget varit placerade i källarvåningen, i detta

senare förslag slopats. I stället föreslås viss tillbyggnad till den neurokirurgiska

kliniken för ändamålet. Jag återkommer till denna fråga.

Förbindelsen mellan högvoltstationen och radiumhemmet kräver eu

smärre ombyggnad inom hemmet. Programmet har vidare utökats med ett

rum för röntgenstrålförsök, viss kulvert samt reservutrymmen i källarplanet.

Kommittén har inhämtat yttranden över det framlagda ritningsförslaget

från byggnadsstyrelsen, direktionen för karolinska sjukhuset, karolinska

sjukhusets utrustningskommitté, medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd,

nämnden för undervisningssj likhusens utbyggande och Solna stads byggnadsnämnd.

Samtliga dessa myndigheter har — frånsett erinringar mot

vissa detaljer — ansett sig kunna godta förslaget.

Som jag nämnde har vissa lokaler lör strålapparatur för den neurokirurgiska

klinikens behov utgått ur det senare förslaget. I stället föreslår

byggnadskommittén och direktionen för karolinska sjukhuset, att eu mindre

5 — Bihcing till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. År 59

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr ö9 är 1<J65

tillbjggnad uppförs i anslutning till den neurokirurgiska kliniken. I denna

tillbyggnad skulle en lineär accelerator för sambruk mellan radiumhemmet

och neurokirurgiska kliniken kunna inrymmas. Jag vill här inskjuta, att

1962 års riksdag medgivit, att en lineär accelerator finge beställas för

sistnämnda kliniks behov. Det har enligt kommittén och direktionen visat

sig möjligt att genom konstruktionsändringar åstadkomma en typ av lineär

accelerator, som kan tillgodose både radiumhemmets och neurokirurgiska

klinikens krav. Den lineära acceleratorn skulle framdeles kunna flyttas till

högvoltslationen att utnyttjas för radiumhemmets räkning. I tillbyggnaden

kunde vid den tidpunkten i stället installeras en koboltapparat. En sådan

apparat har nämligen befunnits mera lämplig för enbart den neurokirur
-

giska klinikens behov. Tillbyggnaden har beräknats kosta 450 000 kr. Byggnadstiden

beräknas till ca 9 månader.

Jag ar väl medveten om att de strålkirurgiska operationsmetoderna får

allt större betydelse inom neurokirurgin. Det är angeläget att den neurokiiurgiska

kliniken vid karolinska sjukhuset får tillgång till apparatur för

ifrågavarande operationer. Avsikten har sedan länge varit, att en för ändamålet

lämpad strålapparatur skulle inrymmas inom den blivande högvoltstationen.

Det är av många skäl beklagligt, att tillkomsten av högvoltstationen

förskjutits i tiden. Jag kan emellertid inte finna det rikligt att denna

törsening skall medföra, att man frångår principen alt strålapparaturen

skall samlas inom högvoltstationen. Jag kan därför inte tillstyrka förslaget

om en särskild tillbyggnad för tillgodoseende av neurokirurgiska klinikens

behov av strålresurser. I stället bör arbetet på högvoltstationens färdigställande

bedrivas så skyndsamt som möjligt.

Kungl. Maj :t har mot denna bakgrund på mitt förslag genom beslut den

JO december 1964 bl. a. uppdragit åt byggnadskommittén att projektera nybyggnaden

av högvoltstationen fram t. o. m. bygghandlingar. Därvid har

föreskrivits att jämväl utrymmen för strålapparatur avsedd för den neurokirurgiska

kliniken skall tillkomma inom nybyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse

med tidigare av kommittén överlämnade förslag.

Jag bär inte något att erinra mot att lokaler för klinisk radiofysik inrymmes

i högvoltstationen. Inte heller föranleder övriga avvikelser från det

ursprungliga förslaget någon erinran från min sida. Jag finner mig således

kunna godta det framlagda ritningsförslaget med den ändringen, att utrymmen

för den neurokirurgiska klinikens strålapparatur anordnas i källarplanet.

Jag förutsätter, att kostnaden för de två gästforskardubbletterna

bestrids av donationsmedel.

Kostnaderna för byggnadsföretaget har byggnadskommittén numera beräknat

till 6,3 milj. kr. Häri ingår 460 000 kr. för oförutsedda utgifter. Jag

bär erfarit att den av mig förordade ändringen inom källarplanet inte kan

förväntas medföra merkostnader av betydelse. Jag har även inhämtat, att

en bidragande orsak till de ökade kostnaderna för företaget är att omfat
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

tande kulvertarbeten blir nödvändiga till följd av den nya placeringen.

Kostnadsberäkningen föranleder inte någon erinran från min sida.

1963 års riksdag har till byggnadsföretaget anvisat 700 000 kr. Byggnadsarbetena

torde kunna påbörjas under sommaren 1965. Jag beräknar,

att ett ytterligare medelsbehov av 1 090 000 kr. föreligger för nästa budgetår.

Personalbostadshus m. m.

I enlighet med kommitténs framställning beräknar jag för nästa budgetår

ett slutligt medelsbehov av 2,5 milj. kr. för uppförandet av två personalbostadshus.

Husen kommer att stå färdiga under hösten 1965.

Sedan medel anvisats för utbyggande av sjukhusets värmeanläggning

med en panna om 25 ton har kostnadsstegringar inträffat. För bestridande

av härigenom uppkomna utgifter beräknas 185 000 kr.

För kommitténs fortsatta arbete under nästa budgetar bör beräknas

225 000 kr. Jag vill erinra om att byggnadskommittén enligt vad jag tidigare

anfört bör avvecklas först efter slutförandet av hittills givna uppdrag.

Till utbyggnad av den till köksanläggningen hörande vagnhallen m. in.

har anvisats 500 000 kr. för budgetåret 1961/62. Förslaget till utbyggnad

innefattade även viss ombyggnad för rationalisering av arbetet i diskningsavdelningen

(prop. 1960: 1 bil. 33 s. 3, SU 37, rskr 101). För kostnadsstegringar

för tiden t. o. in. den 1 januari 1963 har vidare anvisats ytterligare

100 000 kr. Utbyggnaden har nu slutförts. Kommittén begär dels ca 111 000

kr. för senare inträffade kostnadsstegringar, dels ca 173 000 kr. för de ombyggnadsåtgärder

inom diskningsavdelningen, som kommittén låtit utföra

för att rationalisera arbetet, främst installation av ny diskmaskin, tre varmgarage

för matvagnar samt transportband till kantindisk. Jag föreslår i

enlighet med kommitténs framställning, att den behållning på ca 284 000 kr.

som uppkommit vid arbeten för röntgendiagnostiska institutionen och kliniken

för alkoholsjukdomar får disponeras för bestridande av det underskott

som uppkommit vid utbyggnaden av vagnhallen inom köksanläggningen

in. m.

Det sammanlagda medelsbehovet under investeringsanslaget utgör således

7,5 milj. kr.

Anslaget till utrustning av karolinska sjukhuset

Beträffande anslagsframställningarna rörande reservationsanslaget för

budgetåret 1965/66 till utrustning av karolinska sjukhuset får jag anföra

följande.

Jag föreslår, att 1,3 milj. kr. beräknas för nyinköp av utrustning till befintliga

kliniker och avdelningar vid karolinska sjukhuset under budgetåret

1965/66.

5*.— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. AV 59

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1065

Karolinska sjukhusets utrustningskommitté har hl. a. överlämnat förslag

til! utrustning för neurologiska rehahiliteringskliniken till en beräknad

kostnad av 186 000 kr. Tidigare bedrevs rehabiliteringsverksamheten inom

en avdelning, soin var underställd neurologiska kliniken. Förslag till utrustning

av nervklinikerna har prövats av statsmakterna (prop. 1962:77,

SI 146, rskr .124). Detta förslag omfattade även utrustning till lokalerna

för den neurologiska rehabiliteringsverksamheten. En överläkartjänst har

sedermera inrättats för rehabiliteringsverksamheten, som organiserats som

eu självständig klinik. Kommittén framhåller, att utrustningsbehovet härigenom

har blivit större.

Enligt min uppfattning bör behov av ytterligare utrustning till nämnda

klinik tillgodoses inom ramen för de medel, som enligt vad jag nyss anfört

ställs till direktionens förfogande för allmän utrustningsanskaffning.

Under sommaren 1964 har försök gjorts vid karolinska sjukhuset med

ett nytt system för distribution av mat till patienterna. Direktionen föreslår,

att systemet införs under budgetåret 1965/66 för hela sjukhuset med undantag

för barnklinikerna.

Det föreslagna matdistributionssystemet bygger på ett nytt rekvisitionssystein

och ett särskilt varmhållningsmedium. Sålunda uppläggs ett rekvisitionskort

för varje patient, vilket kort ger upplysningar om dietkost

in. in. Korten används vid dukningen och distributionen av matbrickorna.

Brickorna dukas längs transportband i köket. Varmhållningsmediet av aluminimum

upphettas till ca 250 grader och placeras så att maten hålles varm.

De dukade brickorna transporteras till vårdavdelningarna och utdelas efter

rekvisitionskorten. Brickorna återgår sedan till köket, där all diskning sker.

Direktionen anför, att det nya matdistributionssystemet är fördelaktigt.

Sålunda får patienten rätt kost med rätt temperatur, serverad på ett aptitligt

sätt. Vårdavdelningarnas personal avlastas. Matavfallet minskar. Slutligen

kan hygienen förbättras genom en centraliserad diskning.

Vid införande av systemet kan enligt direktionen minst trettio sjukvårdsbiträden

vid vårdavdelningarna dras in. Å andra sidan erfordras ytterligare

två köksföreståndartjänster — utöver eu redan tidigare föreslagen tjänst

som assistent för dietfrågor — och sex ekonomibiträdestjänster inom köksavdelningen.

Jag vill inskjuta, att jag i prop. 1965: 1 (bil. 7 s. 227) har

biträtt direktionens förslag om inrättande av en tjänst som assistent för

dietfrågor i Ae 17.

Utrustningskostnaderna för det nya matdistributionssystemet uppgår enligt

direktionen till 750 000 kr. Häremot ställer direktionen besparingar på

avlöningsanslaget med 150 000 kr. under budgetåret 1965/66 och 300 000

kr. varje följande budgetår.

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering och centrala sjukvårdsberedningen

har tillstyrkt förslaget. Försvarets intendenturverk har inte haft

något att erinra mot det. Statskontoret framhåller att det är angeläget att

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

ett nytt matdislributionssystem införs vid karolinska sjukhuset men är

inte berett att tillstyrka förslaget. Enligt statskontoret bör frågan ytterligare

utredas. Särskilt bör utredas systemets tekniska utformning, dess inpassning

i transportsystemet samt dess anpassning till köksarbetet och till framlida

metoder för beredning och tillagning av mat. Statskontoret nämner

särskilt, att försök pågår vid akademiska sjukhuset i Uppsala med ett matdistributionssystem,

som innebär att den brickdukade maten uppvärms

i elektronugn först vid framkomsten till vårdavdelningen. Resultatet av

denna försöksverksamhet bör enligt statskontoret beaktas vid de slutliga

övervägandena.

.lag vill för egen del betona, att en god och riktigt avvägd patientkost är

väsentlig för patientvärden. Särskilt i detta avseende synes det föreslagna

matdistributionssystemet erbjuda stora fördelar. Försöksverksamhet liggei

till grund för förslaget. Mot bakgrunden av de rationaliseringsvinster, som

står att vinna, kan utrustningskostnaden inte anses hög. Enligt direktionens

beräkningar uppnås mot utrustningskostnaden svarande vinst efter tie

budgetår. Införandet av systemet torde inte kräva särskilda anstaltei utöver

anskaffande av utrustningen och anställande av nödvändig personal, vilken

i avvaktan på erfarenheter av systemet bör inneha extra tjänster. Systemet

torde kunna anpassas till olika transportsystem och metoder för beredning

av mat. Jag kan inte finna anledning till att avvakta ytterligare utredningar

i denna fråga. Jag föreslår således, att det nya matdistributionssystemet

införs i föreslagen omfattning vid karolinska sjukhuset under budgetåret

1965/66.

Centrala sjukvårdsberedningen har framhållit, att sextio biträdestjänster

bör kunna inbesparas vid sjukhusets vårdavdelningar vid införande av det

nya matdistributionssystemet. Beredningen föreslår vidare, att till ifrågavarande

utrustningskostnader anvisas 800 000 kr.

Jag är tveksam om så många som sextio biträdestjänster kan dras in med

hänsyn till att viss rationalisering i detta hänseende tidigare skett på sjukhuset

i samband med att ny dagordning införts. Emellertid torde fler än

trettio sådana tjänster kunna indras. Det torde bli anledning att återkomma

i frågan till 1966 års riksdag vid anmälan av karolinska sjukhusets avlöningsanslag

för budgetåret 1966/67. Till utrustningskostnaderna bör för budgetåret

1965/66 beräknas 750 000 kr. i enlighet med direktionens förslag.

.lag övergår härefter till utrustningskommitténs förslag.

I den utrustning av nervklinikerna vid karolinska sjukhuset, som beslutats

av statsmakterna, har inte ingått utrustning till vissa laboratorielokaler

för bl. a. neurofysik. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté

föreslår, att 150 000 kr. anvisas för påbörjande av anskaffning av grundutrustning

till laboratoriet för neurofysik enligt ett preliminärt utrustningsförslag,

som kostnadsberäknats till i runt tal 200 000 kr.

Jag vill i detta sammanhang understryka, alt gällande avtal med Stock
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

hohns stad och Stockholms läns landsting rörande nervklinikerna på karolinska

sjukhuset (prop. 1957: 104, SU 86, rskr 235) innebär, att staden och

länet skall bidra enligt avtalsvillkoren även till sådan utrustning, som det

här är fråga om.

Jag delar kommitténs uppfattning att viss grundutrustning bör anskaffas

till ifrågavarande laboratorium. Emellertid torde anskaffningen böra begiänsas

i förhållande till kommitténs preliminära utrustningsförslag. Jag

föreslår att för ändamålet av statsmedel beräknas 75 000 kr. för budgetåret

1965/66. Därvid räknar jag med att staden och landstinget anvisar på dem

fallande andelar av utrustningskostnadema. Kungl. Maj :t bör inom ramen

för sålunda tillgängliga medel — ca 110 000 kr. — äga besluta om vilken

utrustning, som bör anskaffas till laboratoriet för neurofysik under nämnda

budgetår.

1964 års riksdag har medgivit beställande av utrustning till två nya personalbostadshus

vid karolinska sjukhuset till ett värde av högst 400 000 kr.

att betalas tidigast under budgetåret 1965/66 (prop. 1964: 1 bil. 7 s. 247, SU

5, rskr 5). Utrustningskommittén har nu framlagt slutligt förslag till utrustning

av personalbostäderna. Utrustningen beräknas kosta 900 000 kr. Bostadshusen,

som omfattar 180 lägenheter, färdigställs under hösten 1965.

Jag har inte funnit anledning till erinran mot vare sig utrustningsförslaget

eller kostnadsberäkningen. Jag förordar således, att under anslaget beräknas

900 000 kr. för ifrågavarande utrustningsanskaffning under budgetåret

1965/66.

Vid överlämnande år 1955 av förslag till utrustning av lungklinikerna

förutskickade utrustningskommittén, att vissa merkostnader för anskaffning

av röntgenutrustning framdeles kunde uppkomma (prop. 1956:94,

SU 129, rskr 286). Sålunda fick tills vidare anstå med utrustning av ett

laboratorium rid thoraxklinikernas röntgenavdelning. Kommittén har nu

framlagt ett på anbud grundat förslag till utrustning av detta röntgenlaboratorium.

Kostnaderna för utrustningen uppgår enligt anbudet till 392 000

kr.

Jag finner det motiverat att ifrågavarande röntgenlaboratorium nu utrustas.

Anbudsförfarande skall givetvis i sedvanlig ordning förekomma.

Jag har emellertid i och för sig inte något att erinra mot utrustningsförslaget

eller beräkningen av kostnaderna för att anskaffa utrustningen. För ändamålet

bör för budgetåret 1965/66 beräknas 292 000 kr. för "bestridande av

statens andel av utrustningskostnadema.

I överensstämmelse med vad jag förordat bör förevarande utrustningsanslag

uppföras med 3 317 000 kr.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965 71

V. Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godta av mig förordade riktlinjer för en fortsatt planering

av karolinska sjukhusets utbyggande;

b) medge, att en ångpanna till pannanläggningen vid

karolinska sjukhuset må beställas till ett värde av högst

2 000 000 kr., att betalas tidigast under budgetåret 1966/67;

c) till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret

1965/66 på kapitalbudgeten under statens allmänna

fastighetsfond, socialdepartementet, anvisa ett investeringsanslag

av 7 500 000 kr.;

d) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret

1965/66 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 317 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Lestner

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Karolinska sjukhuset

Bilaga

Generalplan 1964, situationsplan

DJUR tf US

UfPSA LAVÄC.KN U''

I

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ö9 år 1965

73

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. 1964 års generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande 2

Inledning 2

Generalplanen 4

Vissa allmänna förutsättningar 4

Stomprogram 8

Lokalprogram............................................

Markfrågan 14

Trafikfrågan 15

Föreslagna byggnadsåtgärder 18

Förslag rörande planens genomförande samt kostnaderna härför 23

Yttranden ................................................ -4

II. Utbyggande av karolinska sjukhuset............................ 35

Anslagsframställningar 35

Direktionen 35

Kommittén 36

III. Utrustning till karolinska sjukhuset 41

Anslagsframställningar...................................... 41

Direktionen 42

Kommittén 43

Yttranden 45

IV. Departementschefen 47

Generalplanen 47

Inledning................................................ 47

Direktionens förslag m. in................................. 48

Vårdplatsantalet 54

Lokalprogrammet 56

Markfrågan in. m......................................... 58

Byggnadsmässiga lösningar 58

Avtalsfrågor ®1

Byggnadsmyndigheten ®1

Anslaget till utbyggande av karolinska sjukhuset 62

Upprustning av vårdavdelningar m. m....................... 62

Radiumhemmet ®3

Högvoltstationen ........................................ 64

Personalbostadshus in. in................................ 67

Anslaget till utrustning av karolinska sjukhuset 67

V. Hemställan "1

Bilaga: Karolinska sjukhuset, generalplan 1964, situationsplan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 a1 i texten
  2. SU 1965:99 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående karolinska sjukhusets fortsatta utbgggande m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten