Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1965/66 till statsdepartementen, m. m

1965-02-26 · 68 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 65 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:65, Angående anslag för budgetåret 1965/66 till statsdepartementen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

1

Nr 65

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1965/66 till statsdepartementen, m. m., given

Stockholms slott den 26 februari 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs på grundval av departementsutredningens förslag

rörande statsdepartementens organisation medel för budgetåret 1965/66

för departementen utom utrikes- och civildepartementen.

Normalorganisationen för statsdepartement föreslås bestå av arbetsenheter

som inom lämpligt avgränsade sakområden svarar för såväl planering

och riktlinjer som handläggning av löpande ärenden. Chefstjänstemännen

i departementen, dvs. statssekreteraren, expeditionschefen och rättschefen,

skall utöva var sina funktioner över departementets hela verksamhetsområde.

För biträde med samordning, planering och budgetarbete samt i vissa

departement med internationella ärenden och med lagstiftningsarbete och

juridiskt-konsultativ verksamhet föreslås särskilda sekretariat. Samordningsuppgifter

med avseende på det statliga utredningsväsendet föreslås i

ökad utsträckning ankomma på statsrådsberedningen. Ytterligare administrativa

arbetsuppgifter föreslås överförda till statsdepartementens organisationsavdelning.

Den nya departementsorganisationen medför förbättrade resurser

främst för planering och samordning men avser även att ge förutsättningar

för en effektivare handläggning över huvud.

I propositionen framläggs också förslag om ökade resurser för planeringsverksamheten

i verk och myndigheter.

1 Bihang till riksdagens protokoll I9(>.r>. 1 samt. Nr 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26

februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

1 statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna preliminära

belopp för anslagen till statsdepartementens avlöningar och omkostnader

samt till kommittéer m. m. och extra utgifter, med undantag för

utrikesdepartementet.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har tidigare

i dag anmälts av statsrådet Hermansson. Anslagen för de berörda

departementen, med undantag för civildepartementet, har tidigare i dag anmälts

av vederbörande departementschefer.

1 detta sammanhang torde jag få ta upp frågan om planeringsresurser

hos verk och myndigheter. Jag vill erinra om att jag i prop. 1964: 1 (bil. 2

s. 7) i samband med förslag till förstärkning av departementens resurser

för långsiktig planering även berörde planeringen på förvaltningsplanet. Jag

underströk att utvecklingen av en effektiv och samordnad planeringsverksamhet

inom samhällssektorn förutsatte att man även förstärkte planeringsresurserna

i verk och myndigheter, där tyngdpunkten i utredningsarbetet

borde ligga. De rent organisatoriska frågorna rörande detta arbete

skulle utredas närmare, liksom formerna för samarbetet och samråd i planeringsfrågor

på olika områden. På utbildningens och forskningens områden

kunde förslag dock redovisas redan till fjolårets riksdag.

För att kartlägga planeringsläget inom verk och myndigheter tillsattes

i februari 1964 en arbetsgrupp inom finansdepartementet, vilken antog

benämningen verksplaneringsgruppen. Gruppen har redovisat sina överväganden

i en den 19 oktober 1964 dagtecknad promemoria angående långtidsplaneringen

i ämbetsverken.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Verksplaneringsgruppcn framhåller att det är ett effektivitetsintresse i

iöretagsmässig mening att verken förfogar över resurser för översiktlig

långtidsplanering. Gruppens studier har bestyrkt antagandena om alt den

systematiska och kontinuerliga beredskapen inför framtida förändringar

behöver förbättras. Den har därför ansett det angeläget att utbyggnaden av

planeringsfunktionen inom verk och myndigheter kan påbörjas snarast.

Den har vidare bedömt det som väsentligt att insatserna efter en tid kan

omprövas och eventuellt ändras i enlighet med vunna erfarenheter.

Jag biträder verksplaneringsgruppens uppfattning att förstärkningen avverkens

planeringsresurser bör ges i sådan form att de enkelt kan sättas

in och sedan anpassas efter de erfarenheter man får av den fortsatta planeringsverksamheten.

Det synes mig därför lämpligt att medel för ändamålet

för nästa budgetår anvisas över departementens kommittéanslag. Härigenom

kan en försöksverksamhet komma till stånd utan bundenhet till eu

last organisation. I det första stadiet kan det bli fråga om att anlita personal

för att arbeta igenom problemställningar och lägga upp program för

den fortsatta planeringsverksamheten. Omedelbara resultat kan inte väntas.

De långsiktiga vinsterna i form av bättre effektivitet och en inera ändamålsenlig

fördelning av tillgängliga resurser kan dock väntas bli betydande.

Medelsbehovet på verksplanet för en försöksverksamhet som den verksplaneringsgruppen

förordat har beaktats av vederbörande departementschefer

vid beräkningen av de olika departementens kommittéanslag. Erforderliga

medel bör sedermera av Kungl. Maj :t ställas till verkens förfogande

som förstärkning av vederbörligt avlöningsanslag.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—10) fattat

beslut.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Lars Wettergren

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

5

Bilaga 1

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Statsrådet Hermansson anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om statsdepartementens organisation och arbetsformer

med undantag av utrikesdepartementets samt anför.

På föredragning av chefen för justitiedepartementet uppdrog Kungl.

Maj :t den 5 juni 1963 åt mig att utreda statsdepartementens organisation

och arbetsformer med undantag för utrikesdepartementets. Utredningen har

antagit benämningen departementsutredningen. Uppdraget har slutförts i

vissa delar och jag ber nu att få redovisa dessa.

Nuvarande förhållanden

Departementen — Kungl. Maj ris kansli — har till uppgift att bereda regeringsärcndena

och att ombesörja expedieringen av konseljbesluten. De är

däremot inte beslutande organ.

Vid departementalreformen år 1840 uppdelades Kungl. Maj ris kansli i

sju särskilda expeditioner, avpassade efter de dåvarande sju departementen,

var och en under ledning av en expeditionschef. Tyngdpunkten i kansliexpeditionernas

arbete lades på deras uppgifter att besörja protokollföring

och expedition. Så småningom ökade emellertid arbetet med beredning av

ärenden. Detta arbete krävde kvalificerade biträden åt expeditionscheferna

och för ändamålet tillkom under 1870-talet kanslirådstjänster.

I flertalet departement växte arbetsvolymen efter hand och expeditionschefens

göromål blev alltför betungande. Expeditionscheferna i dessa departement

nödgades under längre perioder ta ledigt från befattningen med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

huvuddelen av de löpande ärendena för att kunna ägna sig främst åt propositionsarbete.

De löpande ärendena uppdrogs därvid åt en t.f. expeditionschef.

Expeditionschefstjänsten i fem av de dåvarande åtta departementen

delades år 1918 i en statssekreterare änst och en expeditionschefstjänst.

Fördelningen av uppgifterna dem emellan blev i princip densamma som

den nu gällande, till vilken jag återkommer i det följande.

F. n. gäller i fråga om statsdepartementen och deras organisation följande.

Enligt 5 § regeringsformen skall för särskilda grenar av rikets styrelse

finnas statsdepartement till det antal som bestäms genom en av Kungl.

Maj :t och riksdagen gemensamt stiftad lag. För varje departement utser

Kungl. Maj :t en av statsrådets ledamöter till chef. Departementens benämningar

och fördelningen av ärendena dem emellan bestäms enligt samma

författningsrum av Kungl. Maj:t genom en särskilt utfärdad, offentligen

kungjord stadga.

Antalet statsdepartement skall enligt lagen den 11 april 1947 (nr 152)

om antalet statsdepartement och statsråd utan departement vara elva. Deras

namn framgår av stadgan den 17 maj 1963 (nr 214) angående statsdepartementen,

som också innehåller bestämmelser om ärendenas fördelning

mellan departementen. Vissa föreskrifter om departementens organisation

finns i instruktionen den 31 december 1921 (nr 744) för befattningshavarna

i statsdepartement. Enligt 5 § instruktionen förordnar departementschefen

om byråindelning inom departementet och skall byrå stå under chefskap

av kansliråd eller byråchef. Av paragrafen framgår vidare att rättsavdelning

kan finnas i departement.

Instruktionen gäller inte utrikesdepartementet för vilket särskild instruktion

utfärdats. Vad som sägs i det följande avser ej utrikesdepartementet.

Varje departement är uppdelat i avdelningar. I samtliga finns två avdelningar,

nämligen en statssekreteraravdelning och en expeditionschefsavdelning.

Fördelningen av uppgifterna mellan dessa avdelningar ansluter i stort

sett till den arbetsfördelning mellan statssekreterare och expeditionschef

som föreskrivs i instruktionen. Enligt denna skall statssekreteraren ansvara

för utarbetandet av departementets andel i statsverkspropositionen och av

departementets övriga propositioner till riksdagen samt även i övrigt handha

frågor som kan bli föremål för riksdagens handläggning, varjämte han

skall se till att riksdagens skrivelser, som angår departementets förvaltningsområde,

blir vederbörligen handlagda. Expeditionschefen åligger enligt

instruktionen att ägna slutlig granskning åt koncepten till utgående expeditioner

innan de lämnas till utskrift samt att övervaka de löpande ärendenas

gång och se till att följdriktighet och enhetlighet därvid iakttas.

Rättsavdelning finns -— med undantag för justitiedepartementet där särskilda

förhållanden råder — i samtliga departement utom handelsdepartementet

och civildepartementet, vilket senare departement i stället har en författningsavdelning.

På rättsavdelning ankommer arbetet med lagar och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 är 1965 7

andra författningar som tillhör departementets arbetsområde. Rättsavdelningarna

har tillkommit successivt sedan slutet av 1930-talet.

I vissa departement har vidare, i huvudsak under senare år, organiserats

en eller flera avdelningar för särskilda verksamhetsområden. I försvarsdepartementet

fanns till årsskiftet 1964/65 en organisationsavdelning för organisations-

och rationaliseTingsärenden. Vidare finns i försvarsdepartementet

en samordningsavdelning för samordning av totalförsvaret, i finansdepartementet

en ekonomisk avdelning för nationalbudgetarbetet och den

ekonomiska planeringen och en budgetavdelning för budgetgranskningsuppgifter,

i ecklesiastikdepartementet en arbetsgrupp för prognos- och allmän

planeringsverksamhet under ledning av en chef med ställning som avdelningschef

och en kulturavdelning för ärenden rörande allmänna kultur- och

bildningsändamål samt högre konstnärlig utbildning, i handelsdepartementet

en handelsavdelning för ärenden rörande internationellt ekonomiskt

samarbete och handelsförhandlingar med främmande makter m. m. samt en

industriavdelning för ärenden rörande den industriella strukturutvecklingen,

förvaltningen av de under departementet sorterande statliga bolagen och

energipolitiken, i inrikesdepartementet en landsstatsavdelning samt i civildepartementet

en tjänsteförteckningsavdelning.

Samtliga expeditionschefsavdelningar är indelade i byråer och byråindelning

har på sina håll genomförts även inom statssekreteraravdelningarna.

Däremot förekommer indelning i byråer endast undantagsvis i fråga om de

övriga avdelningarna. I justitiedepartementet finns fristående byråer för

nådeärenden och medborgarskapsärenden.

Departementens nuvarande organisation kan som jag redan antytt sägas

i princip bygga på en tudelning av arbetsuppgifterna som anknyter till arbetsfördelningen

mellan statssekreterare och expeditionschef. Å ena sidan

är fråga om uppgifter av mera politiskt-samhällsekonomisk art som väsentligen

rör sig om planering och utfärdande av riktlinjer i form av utredningsdirektiv,

författningar, regleringsbrev o. d. Dessa uppgifter brukar föras

till statssekreteraravdelningarna och, när de är av rättslig art, rättsavdelningarna.

Å andra sidan rör det sig om en verksamhet som mera har karaktär

av löpande förvaltning och innebär tillämpning i konkreta fall av gällande

föreskrifter. Sådana ärenden hör som regel till expeditionschefsavdelningarna

och i viss omfattning till rättsavdelningarna. Tudelningen är inte

konsekvent genomförd. Dels måste gränsen mellan de båda områdena med

nödvändighet bli flytande och i praktiken är också gränsdragningen olika

i skilda departement. Dels har det i viss omfattning inrättats arbetsenheter

med uppgifter inom båda områdena, i regel i form av avdelningar men i

några fall som byråer.

Den organisatoriska uppbyggnaden av departementen bär givetvis bestämts

av dcpartementsarbetets utveckling. Kännetecknande för denna bär

varit eu successiv ökning av arbetet på statssekreterarsidan, varigenom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

tyngdpunkten alltmera kommit att förskjutas till riktlinjegivningen och

den därmed sammanhängande planeringsverksamheten. Utvecklingen har

tid efter annan föranlett olika punktvis insatta organisatoriska förändringar

och förstärkningar i departementen. Någon mera samlad översyn av deras

organisation har inte skett sedan år 1956 då en utredning gjordes om personaluppsättningen

inom i huvudsak statssekreteraravdelningarna, vilken ledde

till vissa organisatoriska ändringar och inrättande av ett antal högre

tjänster (prop. 1957: 1 bil. 2 s. 7).

Sedan år 1948 finns, huvudsakligen för vissa kamerala uppgifter för departementens

räkning, statsdepartementens organisationsavdelning. Denna

är organisatoriskt inordnad i finansdepartementet.

Föredraganden

Huvuduppgifterna för departementsutredningen är enligt direktiven

1. delegering och decentralisering av ärenden som avgörs av Kungl. Maj :t,

2. departementens interna organisation,

3. samordning mellan departementen och

4. uppgifterna för statsdepartementens organisationsavdelning.

Delegering och decentralisering

Frågan om delegering och decentralisering av ärenden bearbetas inom utredningen

av en särskild arbetsgrupp under ledning av byråchefen i handelsdepartementet

Erik Berggren. Arbetet har hittills huvudsakligen varit

av förberedande art men i 20 olika promemorior, som överlämnats till vederbörande

departementschefer, har överflyttning av beslutanderätt från

Kungl. Maj :t till underlydande organ föreslagits. I ett par fall har promemoriorna

föranlett förslag i årets statsverksproposition. Avsikten är att på detta

sätt genomgå ärendegrupp efter ärendegrupp och — oavsett antalet ärenden

som årligen förekommer inom gruppen — upprätta promemorior med

förslag i de fall där beslutanderätten anses kunna flyttas från Kungl. Maj :t.

Dessa förslag torde efter remissbehandling och beredning få anmälas av vederbörande

departementschefer. Enligt min mening är det angeläget att

befria departementen från rutinbetonade eller annars mindre väsentliga

ärenden och en stor mängd ärenden i övrigt av löpande natur. Denna del av

utredningen är tidskrävande och torde knappast vara färdig förrän nästa

år. Frågan torde för övrigt även därefter böra fortlöpande uppmärksammas.

Jag vill nu ta upp endast en fråga som hör till denna del av arbetet. I samband

med lagstiftning eller hemställan om anslag e. d. har i en del fall den

föredragande departementschefen uttalat att beslutanderätten i vissa ärenden

bör ankomma på Kungl. Maj :t eller gjort något liknande uttalande som

kan tolkas som ett förslag att uppgiften skall åvila Kungl. Maj :t och inte

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

underordnat organ. Om något annat inte framgår av sammanhanget, torde

sådana yttranden i regel vara att fatta enbart som en upplysning om den ordning

soin departementschefen under dåvarande förhållanden ansåg ligga

närmast till hands och alltså inte hindra Kungl. Maj :t att nu föreskriva att

ärendena skall avgöras av underordnad myndighet. Men även om ett sådant

uttalande någon gång skulle ha en annan innebörd så att det kan sättas i

fråga om inte avsikten varit att ärendena skulle prövas i konselj, bör Kungl.

Maj :t inte längre vara bunden därav, eftersom behovet av delegering och

decentralisering numera har en helt annan styrka än tidigare. Detta kan naturligtvis

inte gälla om det i lag eller annan av riksdagen beslutad författning

föreskrivs att ärendet skall prövas av Kungl. Maj:t och inte heller om

det framgår att riksdagen avsett att eu sådan bestämmelse verkligen skulle

för framtiden gälla som föreskrift för användning av ett anslag. Men i övriga

fall bör uttalanden av den art som jag åsyftar — om riksdagen inte har något

att invända däremot — inte utgöra hinder för Kungl. Maj :t att flytta beslutanderätt

till underordnad myndighet.

Departementens interna organisation

Den huvuduppgift som utredningen uppfattat som sin viktigaste rör departementens

interna organisation. Direktiven anger här som utgångspunkter

att departementen skall bibehålla sin ställning som beredande organ och

att den traditionella arbetsfördelningen mellan regeringen och andra förvaltningsorgan

fortfarande skall gälla. Jag har i överensstämmelse härmed

i utredningsarbetet utgått från att departementen inte skall vara beslutande

organ utan att besluten liksom hittills -— med några få, i sammanhanget betydelselösa

undantag — skall fattas av Kungl. Maj :t i statsrådet på departementschefs

eller annat statsråds föredragning.

Jag har vidare utgått från att organisationen skall utformas för den nuvarande

situationen där verken är fristående från departementen med ett

självständigt ansvar för sin verksamhet och liksom hittills i huvudsak ombesörjer

den löpande förvaltningen medan arbetet med samordning, planering

i stora drag och utformande av de viktigare riktlinjerna bedrivs i departementen.

Direktiven bygger på tanken att utredningsarbetet huvudsakligen skall

äga rum utanför departementen, i underlydande organ och genom kommittéer

och särskilt tillkallade sakkunniga. Jag delar uppfattningen att vid den

funktionsuppdelning som vi har mellan myndigheter och departement utredningsarbetet

och insamlandet av data och annat material väsentligen bör

och måste ske utanför departementen. Men det är nödvändigt att departementen

har en sådan kvalitativ och kvantitativ kapacitet och organisation

alt det blir möjligt alt där bedöma och självständigt värdera de utredningar

och det material som kommer in. Departementsorganisationen skall också

göra det möjligt för departementschefen all lägga fram riktlinjer för den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

planering som skall ske inom underlydande verk och myndigheter. Det är

dessutom naturligt att departementschefen skall kunna självständigt ta initiativ

och låta utforma dessa på sätt som hittills skett i form av departementspromemorior

eller ge uttryck för dem vid anmälan av propositioner

till riksdagen.

Departementen är med andra ord regeringens stabsorgan där arbetet med

planeringen och utformningen av dess politik äger rum. Denna verksamhet

har också i allt högre grad blivit departementens huvuduppgift. Utvecklingen

kan illustreras med bl. a. det faktum att antalet anställda inom de

tio departementen och statsrådsberedningen ökat från 576 år 1956 till 842

år 1964 eller med ca 47 %, medan antalet konselj ärenden med undantag

för utrikesdepartementets ärenden praktiskt taget inte förändrats från år

1955 till år 1963 (omkring 38 500 vartdera året). Personalökningen synes i

allt väsentligt hänföra sig till statssekreteraravdelningarna där planeringsarbetet

— vars omfattning ej på samma sätt som de löpande ärendenas

återspeglar sig i antal konselj ärenden — huvudsakligen äger rum.

Det är uppenbart att förskjutningen mot en alltmera ökad betydelse av

den del av departementens verksamhet som rör planering och vidareutveckling

måste väntas fortsätta. Samhällsutvecklingen och de växande kraven

på långsiktighet i bedömningarna medför, som jag redan framhållit, att planeringen

får allt större omfattning och vikt. Den centrala planeringen av

statens verksamhet ankommer i första hand på regeringen och måste förutsättas

komma att i ökande grad sätta sin prägel på dess arbete. En framåtsyftande

organisation av regeringens beredande organ, statsdepartementen,

måste ske med denna utveckling för ögonen.

Vid anpassningen av departementens organisation efter deras funktion

som planeringsorgan måste emellertid även deras ställning som beredande

organ i sista instans av förvaltningsprocessen beaktas. Rättssäkerhetskravet

bör därför vara den andra grundläggande utgångspunkten för övervägandena

rörande departementens organisation. Även om departementen befrias

från en del av de löpande ärendena har rättssäkerhetskravet oförändrad

styrka. Det berör inte bara de löpande ärendena utan verksamheten i dess

helhet.

En tredje viktig utgångspunkt är önskemålet att departementens organisation

blir tillräckligt smidig. Inte minst av hänsyn till departementens karaktär

av planeringsorgan måste det vara lätt att anpassa resurserna efter olika

behov och förhållanden. Departementschefen måste snabbt kunna förskjuta

tyngdpunkten i arbetet från ett område till ett annat eller ta upp ett nytt

område till bearbetning. Organisationen måste vid behov kunna förstärkas

med experter från olika områden. Det är också viktigt att arbetet bedrivs

så nära under departementschefen som möjligt.

Enligt direktiven skall vid upprättande av förslag till de skilda departementens

organisation även undersökas om integration kan ske av de olika

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

avdelningarna i departementen. Integrationstanken syftar till att upphäva

den av mig förut nämnda tudelningen av departementens organisation i

eu statssekreteraravdelning, där arbetet med planering och riktlinjer i form

av utredningsdirektiv, propositioner, författningar, regleringsbrev o. d. sker,

och en expeditionschefsavdelning för handläggning av löpande ärenden och

tillämpningsfrågor. Jag bortser t. v. från de ytterligare avdelningar som

förekommer. Några av dessa, bl. a. rättsavdelningarna, handhar en del av

den verksamhet som enligt grunduppdelningen hör till statssekreteraravdelningen,

medan andra har uppgifter från båda sidorna.

Integrationen skall enligt direktiven innebära att departementsorganisationens

tudelning upphör och att i stället arbetsenheter tillskapas som inom

lämpligt avgränsade sakområden svarar för såväl arbetet med planering och

riktlinjer som handläggningen av tillämpningsfrågor och löpande ärenden.

I siället för den nuvarande indelningen efter ärendenas art får man alltså

en indelning efter ärendenas sakliga sammanhang.

Med eu integrerad organisation får man för varje sakområde en specialiserad

arbetsenhet där kunskaperna och erfarenheten på området samlas.

Detta ger goda möjligheter att vid planering och utfärdande av riktlinjer

tillgodogöra sig lärdomar från tillämpningen av tidigare bestämmelser. Även

för handläggningen av de löpande ärendena bör det vara en fördel att beredningen

sker inom en arbetsenhet där det finns god kännedom om intentionerna

bakom de regler som skall tillämpas. Den integrerade organisationen

främjar samordningen inom sakområdena och behovet av förstärkning av

samordningsresurserna begränsar sig alltså till alt avse huvudsakligen samordningen

mellan dessa områden. Personal med uppgifter inom ett sakområde

behöver inte längre delas på två avdelningar och arbetsbördan bör

kunna fördelas jämnare. Jag vill samtidigt framhålla att vid arbetsanhopning

inom ett sakområde arbetskraft bör kunna ställas till förfogande från

därav inte berörda delar av departementet. Särskilt bör beaktas att vid ökning

av arbetet på riksdagssidan eller med planeringsuppgifterna personal

finns tillgänglig för beredningen av förvaltningsärenden. Sammanfattningsvis

finner jag att en integrerad organisation klart är att föredra framför den

nuvarande tudelade.

Direktiven tar vidare upp chefstjänstemännens ställning i departementen

och framhåller särskilt att integrationen aktualiserar expeditionschefernas

ställning. Jag delar den i direktiven uttalade uppfattningen att det i varje

departement krävs eu kvalificerad tjänsteman som organisatoriskt är placerad

ovanför de nyss nämnda arbetsenheterna med uppgift att svara för lagenligheten

och enhetligheten och över huvud för den formella sidan av verksamheten.

I samband med frågan om dennes inplacering i organisationen

övervägs lämpligen departementsledningen i övrigt.

Statssekreterarens nuvarande ställning som den högste tjänstemannen i

departementet bör bibehållas. Statssekreterarens och expeditionschefens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

uppgifter hänför sig i princip till departementets hela arbetsfält. De samhällsekonomiska

och liknande aspekter som statssekreteraren har att bevaka

bör helt naturligt göra sig gällande i fråga om åtminstone de viktigaste

av de löpande ärenden som nu tillhör expeditionschefsavdelningen,

dvs. i stort sett i fråga om de löpande ärenden som är av den art att de måste

handläggas i departementen. Planeringen och kraven på att verksamheten

överensstämmer med denna bör självfallet också göra sig gällande i departementets

hela arbete. Det är vidare i hög grad befogat att den kontroll av

följdriktighet och enhetlighet och därmed även av lagenlighet som är expeditionschefens

uppgift omfattar departementets hela verksamhet och således

även de frågor som nu handläggs på statssekreteraravdelningen.

Mellan dessa båda chefstjänstemän gäller alltså en funktionsuppdelning,

som i princip bör tillämpas i alla ärenden och frågor, dvs. inom varje sakområde.

Dessa tjänstemäns uppgift bör i första hand vara att var och en på

sitt område biträda departementschefen med utformningen av de stora linjerna

i departementets planerande och övriga verksamhet samt med samordningen

mellan de förut förordade arbetsenheterna. Härvid skall statssekreteraren

svara för de politiskt-samhällsekonomiska aspekterna och expeditionschefen

för de nyss nämnda formella synpunkterna.

Själva det handläggande arbetet bör utföras inom arbetsenheterna. Ansvaret

för handläggningen av frågor och ärenden och för ärendenas gång

bör alltså ligga där. Detta bör gälla såväl budget, propositioner och riktlinjer

av olika slag som de löpande ärendena och föredragningen inför

departementschefen. Även arbetet med planeringen bör i den mån den

håller sig inom sakområdet utföras inom vederbörlig arbetsenhet. För att

göra organisationen så smidig som möjligt föreslår jag att ansvaret för

arbetet inom ett sakområde läggs på en person i egenskap av huvudman

för detta. Någon fast indelning av personalen i sektioner e. d. inom arbetsenheterna

bör inte förekomma. Naturligtivs bör arbetsfördelningen mellan

huvudmännen inte hindra att särskilda uppgifter, även sådana som

rör en eller flera huvudmäns områden, tillfälligt uppdras åt annan person

eller en speciell arbetsgrupp.

Närmare gränsdragning mellan chefstjänstemännens och huvudmännens

uppgifter synes inte kunna ske genom generella, detaljerade regler. Och

gränsdragningen bör heller inte låsas fast. Den bör kunna anpassas efter

olika omständigheter såsom sakområdets art, tjänstemännens personliga

läggning m. m. Över huvud torde i departementen, som är beredande och

planerande organ, en anda av god samarbetsvilja vara minst lika viktig som

en fast ansvarsfördelning.

Som jag förut sagt torde i en organisation som den nu skisserade behovet

av särskilda åtgärder för samordningen inom departementen i huvudsak

angå samordningen mellan sakområdena. Särskilda åtgärder torde böra vidtas

för att underlätta departementschefens och chefstjänstemännens arbete

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

med samordningen och planeringen inom departementen. Detta bör främst

ske så att ett stabsorgan, ett planerings- och budgetsekretariat, inrättas med

uPP8*ft att lämna biträde vid den översiktliga planeringen, samordningen

av budgetarbetet och redigeringen av departementets andel i statsverkspropositionen.

En följdriktig tillämpning av de principer som jag har förordat

för departementsorganisationen skulle innebära en fördelning av de internationella

ärendena i huvudsak på de olika sakenheterna. En sådan ordning

synes också böra i princip förordas. I departement där de internationella

ärendegrupperna är av större omfattning eller där handläggningen av internationella

ärenden är fördelad på ett flertal sakområden kan dock behövas

ett organ som bistår chefstjänstemännen vid samordningen av det internationella

arbetet och utgör departementets kontaktorgan gentemot utrikesdepartementet.

Detta organ bör ugöras av ett internationellt sekretariat i stabsställning.

Jag återkommer nu till rätlsnvdeiningarna. En konsekvent tillämpning av

de principer för departementsorganisationen som jag skisserat skulle medföra,

att rättsavdelningarna avskaffas och att varje huvudman förses med

erforderligt lagtekniskt och juridiskt-konsultativt biträde samt att rättsavdelningschefens

uppgifter fördelas mellan statssekreteraren, expeditionschefen

och huvudmännen för sakområdena efter den arbetsfördelning mellan

dem som jag förut talat om. Detta förefaller emellertid inte genomförbart

i praktiken. De flesta sakområden torde inte ge fullt arbete för ett sådant

biträde. Inom många sakområden skiftar behovet starkt från tid till

annan. Vissa departement förutom justitiedepartementet har också lagstiftningsuppgifter

som — i varje fall tidvis — är av sådan tyngd att det inte är

möjligt för statssekreteraren och expeditionschefen att hinna med dem.

Inte heller kan det förutsättas att av dessa tjänstemän alltid någon har den

för Iagstiftningsuppgifter lämpliga utbildningen. Lagstiftningsuppgifter förekommer

dessutom som inte lämpligen kan inordnas i någon arbetsenhet.

Inom varje departement bör därför särskild personal finnas för lagstiftning

och annat författningsarbete samt juridiskt-konsultativa uppgifter. Med

hänsyn till behovet av att lagstiftningsaspekterna beaktas på ett så tidigt

stadium av planeringsarbetet som möjligt bör utöver statssekreteraren och

expeditionschefen finnas en chefstjänsteman, en rättschef, med uppgift,

förutom juridisk konsultverksamhet, alt svara för större delen av statssekreterarens

och för expeditionschefens funktioner med avseende på lagstiftningen.

Detta måste självfallet ske i nära samarbete med statssekreteraren

och expeditionschefen så atl den önskvärda samordningen i politisktsamhällsekonomiskt

och formellt avseende inte försummas. Det bör vidare

åligga honom att svara för författningsarbetet och därmed jämförliga uppgifter

i samarbete med vederbörande huvudman och dennes personal. På

rättschefen bör vidare ankomma att såsom huvudman handlägga sådana

lagstiftningsärenden som är av den omfattning eller så fristående från ar
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Knngl. Maj:ts proposition nr 65 år 1665

betsenheternas sakområden att de inte lämpligen kan inpassas i någon huvudmans

arbetsuppgifter och även löpande ärenden som hänger nära samman

med lagstiftningsarbetet. Det bör inte vara uteslutet att i vissa departement

anförtro rättschefens uppgifter åt expeditionschefen. I departement

där ytterligare särskild personal behövs för rättsärenden bör denna bilda

ett särskilt serviceorgan för hela departementets behov, ett rättssekretariat,

under rättschefens ledning.

Jag förordar alltså att departementens interna organisation i princip utformas

enligt följande huvudgrunder. Jag hänvisar till en tablå, vilken torde

få fogas till protokollet i ärendet som bilaga. Den nuvarande tudelningen av

organisationen upphör. Indelning i statssekreterar- och expeditionschefsavdelningar

eller i andra avdelningar skall inte längre förekomma. Statssekreteraren

är departementets främste tjänsteman liksom hittills. Chefstjänstemännen

i departementet, dvs. statssekreteraren, expeditionschefen och rättschefen,

skall utöva särskilda funktioner över departementets hela verksamhetsområde.

För biträde med samordnings-, planerings- och budgetarbetet

samt i vissa departement för biträde med internationella ärenden finns

sekretariat. Härjämte finns i de departement där behov föreligger därav ett

organ för biträde med lagstiftning och för juridiskt-konsultativ verksamhet,

ett rättssekretariat. För den handläggande verksamheten svarar inom de

särskilda sakområdena en huvudman för området med biträde av den personal

som är avdelad för detta. I åtminstone ett par departement, främst

finansdepartementet, måste vissa avvikelser från denna principiella organisation

ske. Även i dessa bör dock största möjliga överensstämmelse med

principorganisationen eftersträvas.

Den nu skisserade principorganisationen för enskilt departement medför

förbättrade resurser för planering och samordning jämfört med nuvarande

organisation. Genom tillkomsten av huvudmän för avgränsade sakområden

— vilken organisation i och för sig ger ökade planeringsresurser — avlastas

chefstjänstemännen uppgifterna i samband med den omedelbara arbetsledningen

till förmån för viktigare planerings- och samordningsfrågor, varjämte

till deras disposition vid arbetet med dessa frågor ställs personal i

stabsställning. Den föreslagna organisationen ger sålunda förutsättningar

för en effektivare handläggning i departementen. Dessutom innebär den

nya organisationen bättre möjligheter att tillgodose rättssäkerhetskraven.

Den nya organisationen kan uppenbarligen inte genomföras omedelbart

utan det krävs en viss omställningstid. Inte minst hänsynen till personalen

gör en sådan nödvändig.

För att den avsedda effekten av omorganisationen skall till fullo uppnås

är det angeläget att rutinbetonade och andra mindre väsentliga regeringsärenden

överflyttas till andra organ. Jag vill än en gång understryka vikten

av effektiva åtgärder i detta syfte så att regeringen och departementen kan

koncentrera sitt arbete på de större och viktigare frågorna. Av samma skäl

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

bör också en del administrativa och liknande göromål avlastas departementen.

Iill denna fråga återkommer jag i det följande. Jag vill vidare erinra

om att frågan om kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet

och regeringsrätten övervägs av förvaltningsdomstolskommittén. I den mån

det inte går att tillräckligt snabbt minska antalet konselj ärenden bör det

vara möjligt att tillfälligt inrätta en särskild arbetsenhet inom berörda departement

för handläggning av sådana ärenden.

Enligt direktiven bör utredningen upprätta förslag till organisation av

departementen. Sådana förslag har upprättats för samtliga av utredningen

berörda departement utom civildepartementet. Förslagen redovisas av departementscheferna.

Utformningen av civildepartementets organisation bör

ske samtidigt som ställning tas till organisationen för ett nytt statligt förliandlingsorgan

utanför civildepartementet. Proposition med förslag om inrättande

av ett sadant organ avses skola föreläggas riksdagen senare i vår.

Beträffande principerna för departementens interna organisation har utredningen

haft överläggningar med statsdepartementens företagsnämnd och

representanter för Statsdepartementens SACO-förening.

Samordningen mellan departementen

I fråga om den tredje av utredningens huvuduppgifter, samordningen

mellan departementen, har sedan uppdraget lämnades inträffat dels att en

statssekreterarbofattning inrättats i statsrådsberedningen, dels att ytterligare

ett statsråd utan departement utnämnts. Både detta statsråd och statssekreteraren

sysslar huvudsakligen med samordningsfrågor.

Som kommer att framgå av det följande krävs med hänsyn till den alltmer

ökande arbetsvolyinen i departementsorganisationen genomgående personalförstärkningar

vid de särskilda departementen. De ökande arbetsuppgifterna

ligger främst på områdena för planering, samordning och vidareutveckling.

Även inom statsrådsberedningen har detta slag av uppgifter

ökat. Bl. a. synes behovet av samordning inom och överblick över det statliga

utredningsväsendet ställa nya krav på statsrådsberedningen.

Rådande förhållanden i fråga om samordningen mellan departementen

torde ej ge skäl till anmärkning. Jag vill erinra om att samtliga de 16 statsrådsämbeten,

som lagen den 11 april 1947 (nr 152) om antalet statsdepartement

och statsråd utan departement medger, f. n. är tillsatta. Kungl. Maj :t

bör emellertid inte vara hindrad att utnämna ytterligare ett statsråd om

behov skulle uppkomma därav, t. ex. för samordningsuppgifter eller avlastning

av någon departementschef. Den ändrade lagstiftning som detta förutsätter

torde få anmälas i annat sammanhang.

Statsdepartementens organisationsavdelning

I enlighet med beslut av 1948 års riksdag (prop. 1 bil. 9, SU 7, rskr 7) inrättades

statsdepartementens organisationsavdelning den 1 juli samma år.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Organisntionsavdelningens verksamhet kom på ett tidigt stadium att koncentreras

till löpande kamerala arbetsuppgifter. Denna utveckling accentuerades

ytterligare då fr. o. m. den 1 juli 1961 utanordningar från anslagen

till extra utgifter och till kommittéer och utredningar genom sakkunniga

överfördes från statskontorets fondbyrå till organisationsavdelningen

(prop. 1960: 126, SU 107, rskr 282). Organisations- och rationaliseringsverksamheten

kom således — bortsett från de kamerala lunktionerna — att

spela en underordnad roll.

Mot bakgrund av den växande arbetsbelastningen för statsdepartementen

framstår det som jag tidigare framhållit såsom angeläget att den handläggande

personalen i departementen i största möjliga utsträckning kan ägna

sig åt egentliga departementsuppgifter och inte behöver syssla med administrativa

göromål annat än när detta är oundgängligen nödvändigt. Vidare

bör åtgärder vidtas för att de arbetsuppgifter som är förenade med departementsorganisationens

administration skall kunna utföras så rationellt som

möjligt. Inom utredningen har därför en allmän genomgång av handläggningen

av administrativa göromål i departementen gjorts. Som ett resultat

härav föreslås i det följande att ytterligare kanslisttjänster inrättas i departementen

för att möjliggöra överflyttningar från handläggande personal

av främst vissa uppgifter som sammanhänger med budgetarbetet. Vid en

särskild undersökning har möjligheterna att avlasta handläggande personal

uppgifter inom den egentliga administrativa verksamheten samt lämpligheten

av att i ökad utsträckning sammanföra uppgifter inom denna verksamhet

i ett för departementen gemensamt serviceorgan utretts. Undersökningsresultatet

har inom utredningen sammanfattats i en arbetspromemoria med

förslag om förstärkning av organisationen för statsdepartementens centrala

administration. Över promemorian har samtliga expeditionschefer avgett

yttranden och i huvudsak tillstyrkt förslagen.

Avsikten är givetvis inte att här gå in på frågan om den lämpligaste handläggningen

i och för sig av de olika administrativa uppgifterna. Med de förslag

som jag i det följande lägger fram åsyftas främst att få till stånd en

organisation som medger en effektivering av det administrativa arbetet inom

departementsorganisätionen.

Vad angår förhållandena på det personaladministrativa området är rekryteringsverksamheten

f. n. fördelad på samtliga departement. Detta innebär

bl. a. att förutsättningar saknas för samlade insatser av rekryteringsbefrämjande

natur till fromma för samtliga departement. Särskilt med hänsyn till

de svårigheter att rekrytera personal till departementen som föreligger sedan

flera år är det enligt min mening angeläget att åtgärder vidtas för att effektivera

denna del av den administrativa verksamheten. För hithörande

åtgärder är uppenbarligen ett för departementen gemensamt serviceorgan

väl lämpat. Detta bör bl. a. utgöra departementsorganisationens kontaktorgan

gentemot grupper och enskilda som är av intresse från rekryteringssyn
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

punkt liksom gentemot arbetsmarknadsorganen och utbildningsanstalterna.

Den centrala verksamhet av servicenatur som jag föreslår bör givetvis inte

få utesluta att åtgärder för exempelvis rekrytering vidtas genom de enskilda

departementen. Beslut om anställning av personal i departementen bör

inte vara en uppgift för det centrala organet annat än om så begärs.

Som en väsentlig förutsättning för goda rekryteringsförhållanden gäller

numera i högre grad än förr att kraven på en effektiv organisation av arbetet

är väl tillgodosedda. Jag anser mig därför även från denna utgångspunkt

böra understryka betydelsen av de förslag som jag i andra sammanhang

lägger fram för att effektivera arbetet inom departementsorganisationen.

Personalregistreringen sker f. n. i varje departement för sig och efter

skilda system. Avsevärda fördelar torde vara att vinna med en centralisering

av denna verksamhet. Bl. a. torde en teknisk rationalisering därvid bli

möjlig.

I fråga om den kamerala verksamheten har det visat sig att ytterligare

uPPg''fter kan flyttas från departementen till organisationsavdelningens kassakontor,

varigenom personal i departementen kan befrias från åtskilliga

administrativa bestyr. En vidare teknisk rationalisering kan ske även inom

det kamerala området.

Inom området för intendenturverksamheten torde fördelar kunna uppkomma

om ett för departementen gemensamt serviceorgan kan biträda departementen

med upphandlingen. Serviceorganet bör även ha hand om vissa

andra delar av intendenturverksamheten, t. ex. vice-värdskap för departementsorganisationens

lokaler, också de utanför kanslihuset belägna, telefonväxel,

restaurang, städning, budcentral med duplicering samt statsrådsbilar.

Resurserna för rationaliseringsverksamheten inom departementsorganisationen

bör förstärkas.

Vad jag tidigare sagt beträffande sammanförande av administrativa göromål

till ett för departementen gemensamt serviceorgan gäller i tillämpliga

delar också arbete av denna art som utförs i departementen för utredningsväsendets

räkning.

Jag finner alltså att arbetsuppgifter bör i ökad omfattning överföras till

ett för departementen gemensamt serviceorgan. Den närmare gränsdragningen

mellan de enskilda departementen och serviceorganet bör ske successivt

och i nära samarbete mellan representanter för departementen och det centrala

organet.

Under åberopande av det anförda föreslår jag att statsdepartementens organisationsavdelning

förstärks med en sektion för personalärenden och en

sektion för intendentur- och rationaliseringsärenden. Den befattningshavare

som skall utöva det omedelbara chefskapet över organisationsavdelningen

bör även vara chef för sektionen för personalärenden. Någon ändring i

fråga om organisationsavdelningens departementstillhörighet anser jag f. n.

inte böra vidtas. Avdelningen bör därför t. v. som hittills vara underställd

2 Bihang till riksdagens protokoll 1:005. I samt. Nr 65

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

finansdepartementet och medelsbehoven för avdelningen för nästa budgetår

senare i dag få anmälas av chefen för finansdepartementet.

I fråga om principerna för uppdelning av administrativa arbetsuppgifter

mellan departementen och statsdepartementens organisationsavdelning har

utredningen haft överläggningar med representanter för Statstjänstemannaförbundet

och Civilförvaltningens personalförbund.

Arbetsformerna inom departementsorganisationen

Jag vill här nämna att inom utredningen även görs undersökningar om

arbetsformerna inom departementsorganisationen på såväl den handläggande

personalens som biträdes- och expeditionsvaktspersonalens arbetsområden.

Resultaten av dessa undersökningar ämnar jag redovisa i sådan tid att

de, i den mån så bör ske, kan anmälas för 1966 års riksdag. Som jag tidigare

nämnt framläggs emellertid i det följande som ett resultat av nämnda undersökningar

förslag om inrättande av ytterligare kanslisttjänster i departementen.

Personalfrågor

Slutligen vill jag ta upp en del personalfrågor. Frågan om lönegradsplaceringen

för departementens chefstjänstemän — statssekreterare, expeditionschefer

och rättschefer samt i finansdepartementet budgetchef och planeringschef

— är inte av natur att böra prövas i detta sammanhang.

De nya huvudmännen torde böra placeras i B 3 eller, där sakområdet har

särskild tyngd, B 4. Chef för ej integrerad enhet torde böra placeras i B 1

eller, där handläggningen är särskilt kvalificerad, B 3. Den handläggande

personalen i övrigt inom departementen bör vara placerad i B 1 och högst

A 27. Rekrytering bör kunna ske i högst sistnämnda lönegrad. Särskilt lönetillägg

bör i fortsättningen utgå till chefstjänstemännen och viss annan personal

i B 4 och B 3. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa det särskilda

tilläggets storlek.

Tjänstetiteln synes lämpligen vara för befattningshavare i B 4, med undantag

för chefstjänstemän, departementsråd, för befattningshavare i B 3

kansliråd, för befattningshavare i B 1, A 27 och A 25 departementssekreterare

och för övrig handläggande personal kanslisekreterare.

Lönesättningen i en normalorganisation för statsdepartement skulle vid

ett genomförande av de förslag som jag nu framlagt bli följande. Såsom

chefstjänstemän finns statssekreterare i B 5, expeditionschef i B 4 och rättschef

i B 4. I sekretariat finns departementssekreterare i B 1 och i övrigt personal

i högst A 27. I arbetsenheter för särskilda sakområden — integrerade

enheter -— finns som huvudmän kansliråd i B 3 och i vissa fall departementsråd

i B 4 samt i ej integrerade arbetsenheter som chefer departementssekreterare

i B 1 eller undantagsvis kansliråd i B 3. I båda slagen av arbetsenheter

kan vidare finnas departementssekreterare i B 1 samt departements
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1665

sekreterare eller kanslisekreterare i högst A 27. Chefstjänstemännen och

viss annan personal i B 4 och B 3 erhåller särskilt lönetillägg.

Tidigare har jag betonat vikten av flexibilitet och smidighet i departeinentsorganisationen.

Enligt min mening är det nödvändigt inte bara att

öka möjligheterna att snabbt anpassa ärendefördelningen och personalindelningen

efter ändrade behov. Också i fråga om tjänsters inrättande bör

den nuvarande stelheten upphävas. Härigenom torde även rekryteringen till

departementsorganisationen kunna underlättas. För att snabbt kunna anpassa

organisationen efter behov bör Kungl. Maj :t äga inrätta andra tjänster

än sådana som är avsedda för chefstjänstemännen. Jag förordar alltså att

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i departementen

utom i utrikesdepartementet inrätta tjänster som departementsråd

i Br 4, kansliråd i Br 3 samt departementssekreterare i Br 1 och departementssekreterare

eller kanslisekreterare i högst Ae 27. I konsekvens härmed

bör anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal vara

förslagsvis betecknad. Kungl. Maj :t bör även ha rätt att inrätta personliga

tjänster med förordnande t. v. med nyssnämnda tjänstebenämningar eller,

såvitt avser personal för rättsärenden, med tjänstebenämningen lagstiftningsråd.

Inrättas sådan tjänst för person som innehar ordinarie eller extra

ordinarie tjänst synes sistnämnda tjänst böra få föras över stat. lvontraktsanställning

kan också i vissa fall ifrågakomma, varvid vederbörande bör

kunna tilldelas den tjänstetitel som närmast motsvarar ifrågavarande arbetsuppgifter.

Liksom hittills synes även böra kunna anställas tillfällig personal

med anlitande av medel under anslagsposten Ersättningar till expertis

och tillfällig arbetskraft.

Omorganisationen förutsätter olika övergångsåtgärder. Bl. a. kan det bli

nödvändigt att föra tjänster på övergångsstat. Kungl. Maj :t bör inhämta

riksdagens bemyndigande till detta. Helt naturligt bör organisationen inte

medföra att någon tjänsteman får lägre lön än tidigare. Kungl. Maj :t bör

också kunna förordna tjänsteman som den 30 juni 1965 innehar eller senast

fr. o. in. den 1 juli 1964 med vikariatslön uppehåller tjänst som byråchef

i Br 2 eller kansliråd i Bo 1 på personlig tjänst i Br 3 även om vederbörandes

arbetsuppgifter i den nya organisationen ej kommer att motsvara dem

som bör ankomma på kansliråd i sistnämnda lönegrad. Motsvarande bör

gälla för den som senast fr. o. in. den 1 juli 1964 innehar förordnande att

bestrida göromål som ankommer på byråchef eller kansliråd. Tjänster i

Bo 1 bör inte få besättas med vikarie. Vidare bör budgetsekreterare, som

i den nya organisationen inte erhåller tjänst i B 1 eller högre lönegrad, kunna

få personlig tjänst i B 1. Även i övrigt kan övergångsanordningar behövas.

Frågan över huvud i vad mån det i departementen skall finnas tjänster

för handläggande personal med beteckningen Bo eller Ao, dvs. tjänster avsedda

som sluttjänster, skall enligt direktiven las upp av utredningen. Så
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

som anförs i direktiven bör endast ett fåtal tjänster för handläggande personal

i departementen vara slnttjänster. Jag finner det uppenbart att dessa

inte bör finnas bland de nya kansliråds- och departementsrådstjänsterna

som bör tillsättas med förordnande t. v. Däremot förtjänar det att övervägas

om inte bland departementssekreterarna i varje departement bör finnas åtminstone

några som tillsätts med fullmakt. Rättssäkerhetssynpunkterna och

behovet av att trygga en viss kontinuitet synes tala för att det för de flesta

sakområdena finns en sluttjänst på löneplan B. F. n. finns i flertalet departement

flera tjänstemän i Bo 1 som kan antas t. v. behålla dessa tjänster.

Inte förrän avgången från dem får en viss omfattning behöver frågan tas

upp i dessa departement. Behovet av sluttjänster i Bo 1 får alltså prövas efter

hand mot bakgrund av förhållandena i de särskilda departementen. På

löneplan A bör inga sluttjänster finnas.

Jag vill i detta sammanhang ytterligare betona angelägenheten av att rekryteringen

till departementen av handläggande personal förbättras. Det är

min förhoppning att den föreslagna organisationen skall kunna erbjuda sådana

arbetsuppgifter och befordringsförhållanden som kan tilltala personal

av den art som behövs i kanslihuset.

Regeringsrättsföredragandeorganisationen har jag inte funnit anledning

behandla under utredningen.

Som jag förut antytt har de gjorda bedömandena om arbetsbelastningen

i departementsorganisationen lett till förslag om inrättande av ett relativt

stort antal nya tjänser. Lokalfrågan är för statsdepartementen utomordentligt

brännande. Om tillfälle inte ges att, som år 1963 skedde för handelsdepartementets

del, flytta ytterligare ett eller två departement till lokaler utanför

kanslihuset och kanslihusannexet kommer en stor del av den angelägna

omorganisationen — vilken ju i första hand tillkommit för att ge departementsorganisationen

ökad effektivitet — att stanna pa papperet. Särskilda

åtgärder har därför vidtagits för att ytterligare lokaler i kanslihusets närhet

skall kunna ställas till departementsorganisationens förfogande.

Hemställan

Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

bemyndiga Kungl. Maj :t

a) att i statsdepartementen utom utrikesdepartementet i

överensstämmelse med vad i det föregående anförts inrätta

dels tjänster som departementsråd i lönegrad Br 4, kansliråd

i lönegrad Br 3 och departementssekreterare i lönegrad

Br 1 samt som departementssekreterare eller kanslisekreterare

i högst lönegrad Ae 27, dels personliga tjänster med

förordnande t. v.;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

b) att fastställa storleken av särskilt lönetillägg till chefstjänstemännen

och viss annan personal i lönegraderna B 4

och B 3 i statsdepartementen utom utrikesdepartementet;

samt

c) att vidtaga de övergångsanordningar som behövs till

följd av omorganisationen av departementen.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Martti Heino

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Bilaga

Schematisk skiss över departementsorganisation med stahssekretariat och integrerade enheter

I DEPARTEMENTSCHEF

I , »

Chefstjänstemän: |

Statssekreterare Expeditionschef Rättschef |

Huvudman

Huvudman

Huvudman

PB

sekretariat för planerings- och

budgetärenden

sekretariat för internationella

ärenden

rättssekretariat

- integrerad enhet (enhet till vilken hänförs

sakområdes ärenden från nuvarande såväl statssekreterar-

som expeditionschefsavdelning)

= ej integrerad enhet

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

23

Bilaga 2

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler härefter fråga

om anslag till justitiedepartementet m. m. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 4 s. 5 och 15) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1965/66 beräkna till Statsrådsberedningen: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 099 000 kr., till Statsrådsberedningen: Omkostnader ett förslagsanslag av

87 000 kr., till Justitiedepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av

3 720 000 kr., till Justitiedepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av

355 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 4 200 000 kr., till

Extra utgifter ett reservationsanslag av 220 000 kr., till Högsta domstolen

in. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 246 000 kr. och till Högsta domstolen

m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 384 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats

och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet in. m.

A 1. Statsrådsberedningen: Avlöningar. Samordningsuppgifter med avseende

bl. a. på det statliga utredningsväsendet bör i ökad utsträckning ankomma

på statsrådsberedningen.

Efter samråd med statsrådet Hermansson föreslår jag att i statsråds
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

beredningen skall, såvitt avser de delar av personalorganisationen som berörts

av departementsutredningen, finnas tjänster för en statssekreterare i

Br 5, en rättschef i Br 4 — i utbyte mot en rättsavdelningschef —, ett kansliråd

i Br 3 eller en departementssekreterare i Br 1 — i utbyte mot en byråchef

— och en departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27.

De behov av ytterligare personal som uppkommer kan tillgodoses genom utnyttjande

av justitiedepartementets anslagspost Ersättningar till expertis

och tillfällig arbetskraft.

Vidare bör den nu för forskningsberedningen avsedda tjänsten som förste

kanslisekreterare, kanslisekreterare eller amanuens i högst Ae 23 utbytas

mot en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst

Ae 27.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen beräknar jag medel

för en utökning med tre tjänster utöver nuvarande antal. Av dessa bör en

vara ordinarie, nämligen en som förste expeditionsvakt i Ao 9. Vidare bör

en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 utbytas mot en tjänst som förste

expeditionsvakt i Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (987 000 -f- 211 000) 1 198 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för statsrådsberedningen i enlighet med vad jag

föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för statsrådsberedningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till statsråden utan departement,

förslagsvis ............................... 269 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 159 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 339 000

4. Representationsbidrag, förslagsvis .......... 29 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 402 000

Summa kr. 1 198 000

c) till Statsrådsberedningen: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 198 000 kr.

A 2. Statsrådsberedningen: Omkostnader. Anslaget bör uppräknas med

30 000 kr. för ökade kostnader för expenser. Ä andra sidan bortgår ett för

budgetåret 1964/65 anvisat belopp för engångsutgifter om 14 000 kr. I en
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965 25

lighet härmed bör anslaget uppföras med (71 000 + 30 000 — 14 000) 87 000

kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statsrådsberedningen: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 87 000 kr.

A 3. Justitiedepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson

föreslår jag följande organisation för justitiedepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet hör i enlighet med den föreslagna

normalorganisationen liksom hittills finnas en statssekreterare i Br 5 och

eu expeditionschef i Br 4.

Statssekreteraren i justitiedepartementet utövar f. n. en direkt ledande

verksamhet över lagstiftningsarbetet. Delta arbete är mycket omfattande.

För att statssekreteraren skall kunna ägna sig åt de uppgifter som i övrigt

ankommer på honom i fråga om departementets planerande verksamhet

bör finnas ytterligare en chefstjänsteman som skall kunna överta en del av

statssekreterarens nuvarande uppgifter inom lagstiftningsarbetet. Denne

chefstjänsteman bör vara rättschef i Br 4.

Antalet integrerade enheter har i nuvarande läge beräknats till två. För

ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas ett departementsråd i Br 4

och ett kansliråd i Br 3.

Vidare räknar jag —- i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade

normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat.

Med hänsyn till omfattningen av lagstiftningsverksamheten inom justitiedepartementet

torde för denna verksamhet t. v. böra finnas fem arbetsenheter.

För ledningen av varje enhet bör finnas departementsråd i Br 4.

Liksom f. n. är fallet bör därutöver t. v. finnas en särskild enhet för frågor

som sammanhänger med författningsrevisionen. Jag får erinra om att

Kungl. Maj :t förordnat chefen för denna enhet att bestrida på rättsavdelningschef

ankommande göromål.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna

samt planerings- och budgetsekretariatet beräknar jag sammanlagt fyra

tjänster som departementssekreterare i Br 1 och tio som departementssekreterare

eller kanslisekreterare i högst Ae 27.

Vidare beräknar jag för den del av justitiedepartementet som berörts av

departementsutredningen medel för fem kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

Inom justitiedepartementet finns f. n. en särskild enhet för medborgarskapsärenden,

vars chef av Kungl. Maj:t förordnats att bestrida på expeditionschef

ankommande göromål. Denna enhet, vars organisation inte berörts

av departementsutredningen, torde t. v. i avbidan på resultatet av den

pågående utredningen med översyn av medborgarskapsiagstiftningen böra

bestå. Den tjänst som byrådirektör i Ao 27 och de tre tjänster i kanslisekre
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

terarkarriären som nu är knutna till enheten bör dock utbytas mot fyra

tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27.

Genom prop. 1964:140 (s. 31) har Kungl. Maj :t föreslagit, att högsta

domstolens hörande inte skall vara obligatoriskt i alla nådeärenden inom

domstolens verksamhetsområde. Riksdagen har som vilande antagit förslaget.

Enligt vad som uttalas i propositionen förutsätter förslaget, att beredningen

av dessa ärenden, vilken nu är uppdelad på justitierevisionen och

justitiedepartementet, helt koncentreras till departementet. Nådeärendenas

handläggning har inte berörts av departementsutredningen.

Den personal som f. n. bereder nådeärenden inom justitiedepartementet

består av en byråchef, en särskild föredragande och en kontorist. Genom

att beredningen av nådeärendena — om riksdagen slutligt godkänner förslaget

— i fortsättningen helt skall ske i departementet kommer arbetsuppgifterna

att väsentligt öka. Det är därför lämpligt att inrätta ett särskilt organ

i departementet för handläggningen av nådeärendena. Detta organ bör

ledas av en tjänsteman med betydande erfarenhet av domarvärv. För ändamålet

bör inrättas en tjänst för departementsråd i Br 4. Till organet bör

t. v. knytas arvodesanställda föredragande. Det erforderliga antalet föredragande

kan f. n. beräknas till fyra. För arbetet med nådeärendena bör departementet

också tillföras en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare

i högst Ae 27 och en som kansliskrivare i Ao 11. Jag beräknar

vidare medel för en expeditionsvaktstjänst och ytterligare tre biträdestjänster.

Nedre justitierevisionens organisation kan givetvis minskas som en följd

av att beredningen av nådeärendena koncentreras till justitiedepartementet.

Denna koncentration medför viss rationalisering av beredningsarbetet och

minskningen blir därför av större omfång än den motsvarande ökning som

behövs inom departementet. Till justitierevisionens organisation återkommer

jag i samband med behandlingen i det följande av anslaget Högsta domstolen

m. m.: Avlöningar.

Följande tjänster bör stå kvar på justitiedepartementets personalförteckning

men inte få återbesättas, nämligen tre som kansliråd i Bo 1, tre som

byrådirektör i Ao 27, tre som byrådirektör i Ao 25 och två som förste kanslisekreterare

i Ao 23. I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande

tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen

ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar — utöver vad som tidigare

förordats för nådebyråns del — för nästa budgetår medel för en utökning

med sex tjänster utöver nuvarande antal. Av dessa bör en vara ordinarie,

nämligen en som kansliskrivare i Ao 11. En tjänst som kansliskrivare

i Ao 11 bör ändras till tjänst som kontorsskrivare i Ao 13 och tre tjänster

som expeditionsvakt i Ao 7 till tjänster som förste expeditionsvakt i Ao 9.

Därjämte bör en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 ordinariesättas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kimgl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Med hänsyn till bl. a. den omfattande lagstiftningsverksamheten och det

på grund härav föreliggande behovet att tillfälligt knyta personal med särskilda

kunskaper till justitiedepartementet bör anslagsposten till ersättningar

till expertis och tillfällig arbetskraft höjas med 600 000 kr.

Anslaget torde böra uppföras med (3 126 000 + 1 667 000) 4 793 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för justitiedepartementet i enlighet med vad jag

föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för justitiedepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 781 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................ 1 350 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 413 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 1 195 000

Summa kr. 4 793 000

c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 793 000 kr.

A 4. Justitiedepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen i

den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (285 000 + 125 000)

410 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 103 000

kr. för engångsanskaffning av inventarier m. in. i samband med den utökade

organisationen.

1. Sjukvård m. m.

2. Reseersättningar

3. Expenser ......

Anvisat Föreslagen ändring

1964/65 1965/66

7 000 + 3 000

53 000 -f 20 000

185 000 + 102 000

+ 125 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Justitiedepartementet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 410 000 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

A 9. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3 milj. kr. Reservationen

den 30 juni 1964 utgjorde 540 380 kr. Sammanlagt disponeras alltså för

detta budgetår i runt tal 3,5 milj. kr.

Under år 1964 har bl. a. besvärssakkunniga, utredningen angående försöksverksamhet

mot ungdomsbrottsligheten, 1959 års förlagsinteckningskommitté

och 1963 års undersökningskommission (juristkommissionen i

Wennerströmaffären) slutfört sin verksamhet. Flera kommittéer med omfattande

uppdrag fortsätter sin verksamhet, bl. a. expropriationsutredningen,

domstolskommittén, trafikmålskommittén, förvaltningsdomstolskommittén,

etableringsutredningen, forskningsberedningen, immissionssakkunniga

och 1963 års markvärdekommitté. Ett flertal nya utredningar har tillsatts.

Till dessa hör bl. a. pressutredningen, parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären,

fastighetsregisterutredningen, länsdemokratiutredningen och

utredningen om förmynderskapslagstiftningen.

Den omfattande utredningsverksamheten ökar medelsbehovet. Med hänsyn

härtill och med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat

sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter

beräknar jag medelsbehovet till 4,3 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde

böra ändras till Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 4 300 000 kr.

A 12. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats

195 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 104 770 kr. Sammanlagt

disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 300 000 kr. Anslaget torde

för nästa budgetår böra uppföras med 305 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 305 000 kr.

C. Domstolarna

C 1. Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Anslaget avser avlöningar till

såväl högsta domstolens ledamöter som tjänstemän vid nedre justitierevisionen.

Nedre justitierevisionen (skr 31/8 1964) hemställer om ett anslag på

4 788 000 kr., vilket innebär en minskning av anslaget med 34 000 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

29

Personalminskningar

1. 5 extra revisionssekreterare Bl........

2. 2 amanuenser rb ....................

1 kansliskrivare Ao 11...............

3. 1 kansliskrivare Ao 11 (registratorsexp.)

4. 1 expeditionsvakt Ae 7..............

5. 2 kontorsbiträden högst Ae 5.........

Ökning eller

minskning

— 269 640

— 61 296

— 20 280

— 20 280

— 16 48S

— 29 760

T jänsteföråndringar

6. Ordföranden i justitierevisionen Bo 1—Bo 4 (till ordföranden

utgående befattningsarvode och särskild ersättning om

tillhopa 8 440 kr. bortfaller) .......................... -|-

7. 3 protokollssekreterare Ao 19—Ao 21 .................. -j
8.

Icke rättsbildade biträden

1 kansliskrivare Ao 11—kontorsskrivare Ao 13, 3 kontorister

Ao 9—kansliskrivare Ao 11, 1 kanslibiträde Ao 7—kon
-

torist A o 9.......................................... -f
9.

1 förste expeditionsvakt Ao 9—materialförvaltare Ao 11 .. -f
10.

1 expeditionsvakt Ao 7—förste expeditionsvakt Ao 9...... +

68

9 972

9 936

1 968

1 824

Löneomräkning

+ 359 976

— 34 000

Motiv

Nedre justitierevisionen utgår från att nådeärendenas beredning och expediering

inte skall ankomma på justitierevisionen efter den 1 juli 1965.

1. Om revisionssekreterarna helt befrias från skyldighet att ta befattning

med nådeärenden torde antalet extra revisionssekreterare kunna minskas

med fem.

2. Om på kansliexpeditionen inte vidare skall handläggas nådeärenden,

torde två amanuenstjänster kunna indras. Kansliskrivaren på kansliexpeditionen

har för närvarande hand om delgivningar. Arbetet med delgivningarna

avses bli överflyttat till expedieringsavdelningen för att där skötas av

kansliskrivare, en för var och en av högsta domstolens tre avdelningar. Om

så sker kan kansliskrivartjänsten på kansliexpeditionen indras.

3 och 8. Justitierevisionen föreslår, att arkivet och registratorsexpedilionen

sammanförs till en avdelning under ledning av en kontorsskrivare med

biträde av en kontorist. Till följd härav bör en kansliskrivartjänst indras,

eu sådan tjänst utbytas mot en kontorsskri var tjänst och en kanslibiträdestjänst

utbytas mot en tjänst som kontorist.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 05 år 1005

4—5. Om nådeärendena flyttas från justitierevisionen och någon transport

av akter i dessa ärenden inte behöver skötas av justitierevisionens personal,

kan två hiträdestjänster i reglerad befordringsgång och en tjänst

som expedilionsvakt indras.

6—7 och 9. Likartade yrkanden har framförts även i anslagsäskandena för

de senaste budgetåren (jfr prop. 1963: 1 bil. 4 s. 17 och 1964: 1 bil. 4 s. 15).

3. De nuvarande tre kontoristtjänsterna på expedieringsavdelningen bör

utbytas mot kansliskrivartjänster, eftersom allt delgivnings- och expedilionsarbete

i fortsättningen skall ankomma på denna avdelning.

10. För tjänstgöring företrädesvis i arkivet erfordras en expeditionsvakl,

för vilken bör inrättas en tjänst som förste expeditionsvakt i Ao 9. En tjänst

som expeditionsvakt i Ao 7 kan då indras.

Departementschefen

Såsom jag framhållit i det föregående kan justitierevisionens organisation

minskas om nådeärendenas beredning koncentreras till justitiedepartementet.

I enlighet med justitierevisionens förslag härom föreslår jag, att förevarande

anslag minskas med kostnaderna för fem extra revisionssekreterare

samt att tjänster för två amanuenser i reglerad befordringsgång, två kansliskrivare

i Ao 11, en expeditionsvakt i Ae 7 och två kontorsbiträden i högst

Ae 5 indras.

i samband med att det beredningsarbete som nu utförs inom justitierevisionen

överförs till justitiedepartementet bör företas vissa förändringar

av justitierevisionens kansliorganisation. Jag biträder justitierevisionens

förslag att i anledning härav inrätta en tjänst som kontorsskrivare i Ao 13,

tre som kansliskrivare i Ao 11, en som materialförvaltare i Ao 11, en som

förste expeditionsvakt i Ao 9 och en som kontorist i Ao 9. Vid bifall härtill

torde följande tjänster utgå, nämligen en som kansliskrivare i Ao 11, en

som förste expeditionsvakt i Ao 9, tre som kontorist i Ao 9, en som expeditionsvakt

i Ao 7 och en som kanslibiträde i Ao 7.

Övriga yrkanden av justitierevisionen kan jag inte biträda.

Kungl. Maj :t har i prop. 1964: 140 föreslagit, att lagrådet med hänsyn

till den stegrade lagstiftningsaktiviteten skall beredas möjlighet att arbeta på

tvä avdelningar. Om en sådan anordning skall kunna genomföras måste,

såsom framhålls i propositionen (s. 83), möjlighet finnas att utöka högsta

domstolens organisation. Genom propositionen föreslås, att lagrådsavdelning

skall bestå av — förutom ett regeringsråd — tre justitieråd med möjlighet

för Kungl. Maj :t att förordna en lagfaren, skicklig och oväldig person utanför

de aktiva justitierådens och regeringsrådens krets att inträda som ledamot

i stället för ett av justitieråden antingen på den ena eller på båda lagrådsavdelningarna.

Det framhålls att, med hänsyn bl. a. till den lättnad i arbetsbördan

som den föreslagna omläggningen av nådeärendenas behandling

kan väntas medföra för högsta domstolen, någon ökning av antalet justitie
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

råd inte torde vara behövlig, så länge inte flera än fyra justitieråd tas i anspråk

för laggranskande uppgifter. I prop. 1965: 25 har framlagts förslag

till lag om lagrådet. Enligt förslaget skall lagrådet bestå av eu ordinarie

och en extra avdelning, av vilka den senare dock skall tjänstgöra endast

under tid Kungl. Maj:t bestämmer. I nämnda prop. har även föreslagits

sådan ändrad lydelse av 1 § lagen om högsta domstolens sammansättning

och tjänstgöring att om flera än fyra justitieråd beräknas komma att tjänstgöra

i lagrådet, Kungl. Maj :t äger bestämma, att antalet justitieråd ökas

från 24 till 25 eller 26.

Jag vill härjämte erinra om att Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition

(bil. 4 s. 16) föreslagit att, om riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag om

möjlighet för lagrådet att arbeta på två avdelningar, antalet regeringsråd

skall få ökas med ett.

Jag förordar nu att, om förslaget till ändrad lydelse av 1 § lagen om högsta

domstolens sammansättning och tjänstgöring bifalles, medel beräknas under

nu förevarande anslag motsvarande lönen för ytterligare två justitieråd

från den 1 oktober 1965.

bör visst expeditionsvakts- och biträdesarbete åt den nya lagrådsavdelningen

bör beräknas 26 000 kr.

De av mig i det föregående föreslagna förändringarna i högsta domstolens

och nedre justitierevisionens organisation medför å ena sidan att förevarande

anslag bör nedräknas med 224 000 kr., medan å andra sidan en uppräkning

bör ske med 513 000 kr. för löneomräkningar.

Anslaget bör sålunda uppföras med (4 822 000 — 224 000 + 513 000)

5 111 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att göra de ändringar i personalförteckningen

för högsta domstolen och nedre justilierevisionen,

som föranleds av vad jag föreslagit i det föregående;
b)

godkänna följande avlöningsstat för högsta domstolen

och nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 2 656 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 53 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 573 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 1 829 000

Summa kr. 5 111 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

c) till Högsta domstolen m. in.: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 5 111 000 kr.

C 2. Högsta domstolen m. m.: Omkostnader: Nedre Justitierevisionen (skr

31/8 1964) hemställer, att anslaget i anledning av ökade kostnader höjs med

50 000 kr. för reseersättningar och med 5 200 kr. för övriga expenser. Å

andra sidan bortgår ett för budgetåret 1964/65 anvisat belopp för engångsutgifter

om 5 200 kr.

Departementschefen

Anslaget, som för budgetåret 1964/65 uppförts med 334 000 kr., bör ökas

på sätt justitierevisionen föreslagit.

Därutöver bör ett belopp av 60 000 kr. beräknas för engångskostnader för

bl. a. inventarier i anledning av den dubblering som kan komma att ske av

lagrådet.

I följd härav bör anslaget uppföras med (334 000 + 50 000 + 5 200 —

5 200 + 60 000) 444 000 kr.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Högsta domstolen: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 444 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Martti Heino

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

33

Bilaga 3

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter

fråga om anslag till försvarsdepartementet m. m. samt anför.

t statsverkspropositionen (bil. 6 s. 22) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66

beräkna till Försvarsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av

2 770 000 kr., till Försvarsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av

500 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 1 600 000 kr.

samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 600 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu

avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

A. Försvarsdepartementet m. in.

A 1. Försvarsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson

föreslår jag följande organisation för försvarsdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna

normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i

Br 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdelningschef.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 65

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

I anslutning till departementsutredningens arbete har inom försvarsdepartementet

gjorts en översyn av försvarets kommandoexpeditions ställning

och uppgifter. Inom kommandoexpeditionen bereds f. n. bl. a. kommandomål

enligt 15 § regeringsformen. Kommandoexpeditionen handhar vidare

bl. a. kontakterna med de i Sverige ackrediterade utländska försvarsattachéerna.

I samband med omorganisationen av departementet i övrigt bör

kommandoexpeditionen ombildas till eu särskild enhet, försvarsdepartementets

kommandoexpedition, under ledning av en officer i Br 4 direkt underställd

försvarsministern. I enheten bör handläggas bl. a. vissa värnpliktsärenden,

kontakter med utländska försvarsattachéer samt vissa andra ärenden

med internationell anknytning. Behov av ett särskilt sekretariat för internationella

ärenden föreligger alltså inte.

Försvarsministern är sedan den 1 juli 1962 inom regeringen i fredstid

närmast ansvarig för samordningen av totalförsvarsfrågor.. Samordningen

av den administrativa beredskapen ankommer doek på ett konsxdtativt statsråd.

I krig kommer samordningen av totalförsvaret att direkt åvila statsministern.

För att bereda ärenden av speciell totalförsvarskaraktär och för

att verka för samordning av ifrågavarande verksamhet inom Kungl. Maj:ts

kansli finns inom försvarsdepartementet en separat avdelning, samordningsavdelningen,

under ledning av en försvarsministern direkt underställd avdelningschef.

I krigsorganisationen står samordningsavdelningen till statsministerns

omedelbara förfogande (prop. 1962: 108, SU 101, rskr 244).

Den departementala organisationen för samordning inom totalförsvaret

har visat sig ändamålsenlig. Samordningsfrågorna bör därför alltjämt handläggas

på en särskild enhet inom försvarsdepartementet under ledning av ett

departementsråd i Br 4.

Antalet erforderliga arbetsenheter i övrigt i departementet har i nuvarande

läge beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas

fyra kansliråd i Br 3. Av dem är en avsedd för en icke integrerad enhet för

vissa personal- och utbildningsfrågor.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade

normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat och

ett rättssekretariat.

Med hänsyn till den vikt som inom det militära området måste fästas vid

planerings- och samordningsfrågor bör i planerings- och budgetsekretariatet

ingå ett departementsråd i Br 4. Dessutom bör i sekretariatet ingå tre

kansliråd i Br 3. Sekretariatets uppgifter bör vara att biträda med utarbetande

av direktiv för samt handläggning av frågor i övrigt rörande den

studie- och prognosverksamhet som skall ligga till grund för krigsmaktens

långsiktiga utveckling. Häri ingår bedömningar av de militärtekniska och

militärpolitiska utvecklingstendenserna och deras återverkan på svenska

förhållanden, värderingar av effektiviteten — stridsekonomin —- hos för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Knngl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

svaret och dess delar Aid olika utvecklingsalternativ samt biträde i arbetet

med analys av hur skilda utformningar av försvaret inverkar på efterfrågan

på resurser. Vidare bör sekretariatet biträda i arbetet med rationaliseringsverksamheten

vid krigsmaktens myndigheter, staber och förband.

En delegation under ordförandeskap av chefen för försvarsdepartementet

bör vidare inrättas för information om och diskussion av rationaliseringsfrågor

och andra frågor som enligt det anförda skall ingå i sekretariatets

uppgifter. I delegationen bör ingå företrädare för bl. a. försvars- och finansdepartementen,

överbefälhavaren och statskontoret. Jag avser, efter samråd

med chefen för finansdepartementet, låta utreda hur delegationens och sekretariatets

arbete lämpligen skall samordnas med den rationaliseringsverksamhet

in. in. som i dag ankommer på statskontoret.

För handläggande personal i övrigt inom de nämnda arbetsenheterna samt

planerings- och budgetsekretariatet, kommandoexpeditionen och enheten för

totalförsvarets samordningsfrågor beräknar jag sammanlagt nio tjänster

som departementssekreterare i Br 1 och 19 tjänster som departementssekreterare

eller kanslisekreterare i högst Ae 27 samt tre regementsofficersbeställningar

i Br 1 eller År 27 med tilläggsarvode enligt Kungl. Maj :ts bestämmande,

fyra regementsofficersbeställningar i År 27, fem regementsofficersbeställningar

eller kaptensbeställningar i År 25 eller År 21 samt en

förvaltarbeställning i År 19 ävensom följande arvodesbefattningar för pensionerade

officerare, nämligen tvrå i A: 30, tre i A: 28 och en i A: 24. En

beställning för chef i försvarets kommandoexpedition i Bo 5 eller Bo 4

bör t. v. bibehållas med vakanthållande av beställningen för officer i Br 4.

Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1, tre tjänster som byrådirektör

i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 samt en tjänst för förste kanslisekreterare

i Ao 23 stå kvar på personalförteckningen men inte få återbesättas.

I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som

departementssekreterare hållas vakant.

Vidare beräknar jag medel för tre kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsulredningen

ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie

biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst

som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till materialförvaltare i Ao 11 och

en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till förste expeditionsvakt i

Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (2 310 000 -f- 710 000) 3 020 000 kr.

.lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för försvarsdepartementet i enlighet med vad jag

föreslagit i det föregående;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 6ö år 1U65

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ..................................... 1 000 000

3. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis .................... 73 000

4. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis . ........................ 400 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........,..................... 800 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... 693 000

Summa kr. 3 020 000

c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 020 000 kr.

A 2. Försvarsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen

i följande sammanställning upptar jag anslaget till (450 000 + 100 000)

550 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 40 000

kr. för engångsanskaffning av inventarier in. in. i samband med den utökade

organisationen.

Anvisat

Föreslagen ändring

1964/65

1965/66

1.

Sjukvård in. in.............

+ 3 000

2.

Reseersättningar ...........

+ 30 000

3.

Expenser ..................

+ 67 000

+ 100 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsdepartementet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har för innevarande hudgetår anvisats 1,3 milj. kr. Reservationen

den 30 juni 1964 utgjorde 97 009 kr. Sammanlagt disponeras alltså

för detta budgetår i runt tal 1,4 milj. kr. för ändamålet.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär samma

omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1065

hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar

jag medel sbehovet till 1,3 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra

ändras till Kommittéer in. in.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. in. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 1 306 000 kr.

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964-/65 har under anslaget anvisats

490 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 91 814 kr. Sammanlagt

disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 580 000 kr. Anslaget torde för

nästa budgetår böra uppföras med 600 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 600 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets Övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

S. Lindow

opaginerad Kontrollera mot PDF

:, - *'': • i >. i,* >• 4 v. >v/-.U /, ‘ * \ y ■'' ■ i 5- \ Y. v*. V''v ••

d ?o ii * ju./u-« f ’ <•/} A^t ?r*»<

; ? -H TV

‘‘fU.

bn / .

i Arv»

>; •• ''tf

''H

iv^nrv»

»i. t • i ■

{ fT

4''>•>!-<

f ■ . . i ]

sj

: ’ H

>b -ill .,1.;

.m

in ■: * . Ji rf .

A i i! i tiiii

•,;J f;;

v‘Ah

-Jv-vO

'' v? i Vf

cn

»• •(,-;/ .<

iu/l liv

- t-

7Ji*; År»

001

i i y •

;*l n.j

t .!''.i i »''

i * •>«i v. • A

;>if jo

_''l 4-

iiHi HOJ’

. "t

i-i'' ri ii-

,SA ? t''. >> J

>> *

4 , j - ■ - ''

i ur

>«H.‘ i i

f

!''V i .Till i*.!

Ii) : K/''* -!

. ?U;!!J*<»

il? .

J>l ii

H -

b ;oj_v.

Jk

f •)<*; i ni

i i

or: * ro »

i; in >M-: / i j>

-;;l ''t 1:4H• ill

''V-‘i

\jvrl_

. 1 ,J 4)1*0 OMö

it;

h<v i i

:■ -.ÄvH

''It.ii n-i

: . ,

;t{

<wj!) i»-;,.

*

•SH s’>: it

’1 ‘ i * i'' ‘ ~l''V

. '' : i

ii-

it i''- i .■*

k

:

r

\ J♦''■<•/ Jr

. ■ ! t i

i;!.-n.

i j n.

•m

;

N

■jjliift

!

♦ t

vnW A

| i i 1 ! ! i.

,-tJ

OOO •■>!!,! rr.

Avi. *,-> :

ni

■-''»l.HfBHUhSj

v?

''VI; A h

, /

j; H ’i >>!

, fl vi

; '' t ii ;

;r .

till

it! .;a(!

*6

••* i# it» ; V

r, f jj-minyi J.: fn1/

Nv !t*; .*•{/ -i

i<* 4*VtU\ .c.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

39

Bilaga i

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26

februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter fråga

om anslag till socialdepartementet in. in. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 7 s. 10) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66

beräkna till Socialdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 950 000

kr„ till Socialdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

till Kommittéer in. in. ett reservationsanslag av 3 500 000 kr. samt till Extra

utgifter ett reservationsanslag av 200 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats

och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet in. in.

A 1. Socialdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson

föreslår jag följande organisation för socialdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna

normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i

Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu rättsavdelningschef.

För nästa budgetår bör beräknas medel för dubblering av expeditionschefs

tjänsten.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge

beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas två departementsråd

i Br 4, ett kansliråd i Br 3 och eu departementssekreterare i

Br 1. Den sistnämnda tjänsten avses för en icke integrerad arbetsenhet för

vissa tjänstetillsättningar in. in.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade

normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat och

ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella

ärenden. Med hänsyn till arten och omfattningen av planeringsuppgifterna

inom socialdepartementets område och de samordningsfrågor som därigenom

kommer att ligga på planerings- och budgetsekretariatet bör i detta

ingå ett kansliråd i Br 3. Genom tillkomsten av detta sekretariat med utredande

och samordnande funktioner ges möjlighet att inom ramen för departementets

organisation fullgöra även sådana arbetsuppgifter för vilka socialpolitiska

kommittén föreslagit inrättande av ett socialpolitiskt utredningsinstitut

(SOU 1964: 59).

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna

samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretariatet

beräknar jag sammanlagt nio tjänster som departementssekreterare i Br 1

och 17 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst

Ae 27. Dessutom bör tre kanslirådstjänster i Bo 1 samt fyra tjänster som

byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen

men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls

bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas ett kansliråd i Bo 1 och

två regeringsrättssekreterare i Ae 27 jämte medel för ett förordnande att bestrida

på regeringsrättssekreterare ankommande göromål.

Vidare beräknar jag medel för sex kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

1 fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen

ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår

medel för en utökning med tre tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring

av antalet ordinarie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte

göras. Dock bör en tjänst som kontorist i Ao 9 ändras till kansliskrivare

i Ao 11 och cn expeditionsvaktstjänst i Ao 7 ändras till förste expeditionsvakt

i Ao 9. Sex tjänster som kontorsbiträde i Ao 5 på övergångsstat bör utgå

ur personalförteckningen. Anslaget torde böra uppföras med (2 508 000 +

902 000) 3 410 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för socialdepartementet i enlighet med vad jag

föreslagit i det föregående;

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/60:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslags
-

vis .............................. 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 950 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ..... 350 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 960 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 1 096 000

Summa kr. 3 410 000

c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 410 000 kr.

A 2. Socialdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen i

den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (160 000 + 120 000)

280 000 kr. .lag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 65 000

kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m.

Anvisat

Föreslagen ändring

1964/65

1965/66

1.

Sjukvård m. m............

........... 5 000

+ 5 000

2.

Reseersättningar ............

........... 45 000

-f 5 000

3.

Expenser ...................

+ 105 000

4.

Publikationstryck ...........

........... 35 000

+ 5 000

+ 120 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Socialdepartementet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3,2 milj. kr. Reservationen

den 30 juni 1964 utgjorde ca 107 000 kr. Sammanlagt disponeras alltså

tör detta budgetår i runt tal 3,3 milj. kr. Kostnaden för kommittéverksamheten

kan nu beräknas till 3,6 milj. kr. Jag avser därför att sedermera

för Kungl. Maj:t anmäla frågan om medel på tilläggsstat för ändamålet.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär sam
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

ma omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med

hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i

dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag

medelsbehovet till 3,9 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till

Kommittéer ni. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 3 900 000 kr.

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats

200 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 55 000 kr. Sammanlagt

disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 250 000 kr. Anslaget bör

för nästa budgetår uppföras med 200 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Inga Lestner

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

43

Bilaga 5

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

härefter fråga om anslag till kommunikationsdepartementet m. in. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 8 s. 17) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/60

beräkna till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 2 899 000 kr., till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 179 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av

2 100 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 485 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu

avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

A 1. Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet

Hermansson föreslår jag följande organisation för kommunikationsdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna

normalorganisationen finnas eu statssekreterare i Br 5, en expeditionschef

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

i Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu rättsavdelningschef.

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge

beräknats till fyra. För ledningen av dessa bör finnas två departementsråd

i Br 4 och två kansliråd i Br 3. Av de båda sistnämnda tjänsterna avses den

ena för en icke integrerad arbetsenhet för vissa personal- och tillståndsfrågor

m. in.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade

normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat

och ett rättssekretariat. I det förra bör med hänsyn till omfattningen och

den kvalificerade karaktären av föreliggande planeringsuppgifter finnas

både ett departementsråd i Br 4 och ett kansliråd i Br 3, av vilka deparlementsrådstjänsten

närmast avses för planerings- och utredningsuppgifter

av teknisk art och kanslirädstjänsten för sådana uppgifter av ekonomisk

art. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella ärenden. Med

hänsyn till den omfattning och betydelse, som de internationella ärendena

inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde har, bör i sistnämnda

sekretariat ingå ett kansliråd i Br 3.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna

samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretariatet

beräknar jag sammanlagt nio tjänster som departementssekreterare i

Br 1 och It) tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i

högst Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt sju tjänster

som byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen

men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls

bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas ett kansliråd i Bo 1 och

två regeringsrättssekr eter are i Ae 27.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen

ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie

biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör två tjänster

som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till tjänster som förste expeditionsvakt

i Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (2 726 000 + 513 000) 3 239 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för kommunikationsdepartementet i enlighet med vad

jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 01)0

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

••••••••.............................. 868 000

3. Ei sättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ............... 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 091 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 1 076 000

Summa kr. 3 239 000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 239 000

kr.

A 2. Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen

i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (181 000

+ 8 000) 189 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat

31 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. med hänsyn

dels till den utökade organisationen dels till behovet över huvud av en förnyelse

av departementets inventariebestånd.

Föreslagen

ändring 1965/66

+ 1 500

+ 1 000

+ 5 500

+ 8 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 189 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 2,4 milj. kr., varav

700 000 kr. på tilläggsstat. För budgetåret 1965/66 torde medelsbehoCet med

hänsyn till den beräknade omfattningen av kommittéverksamheten och till

vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande

planeringsresurser för verk och myndigheter böra beräknas till 2,5 milj.

kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer in. in.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Anvisat

1964/65

1. Sjukvård in. m...................... g ggg

2. Reseersättningar........... 37 000

3. Expenser ............................... 122 000

4. Publikationstryck........................ jg ggg

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 2 500 000 kr., därav hälften att

avräknas mot automobilskattemedlen.

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats

215 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 38 000 kr. Sammanlagt

disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 253 000 kr.

För budgetåret 1965/66 bör anslaget till följd av allmänna utgiftsstegringar

i första hand uppräknas med 20 060 kr. Härutöver torde medel beräknas

för att möjliggöra bidrag till täckandet av vissa konferens- och kongresskostnader.

Sålunda planeras ett möte med Meteorologiska världsorganisationens

(WMO) klimatkommission i Stockholm i augusti 1965, för vilket

ändamål jag beräknar ett statligt bidrag med 225 000 kr. Till en internationell

trafikmedicinsk kongress, som avses äga rum i Stockholm i augusti

1966, bedömer jag skäligt att lämna ett bidrag om 100 006 kr. Vidare beräknar

jag för en av Internationella federationen för bostadsbyggande och samhällsplanering

(IFHP) planerad konferens i Örebro sommaren 1965 ett belopp

av 40 000 kr. och för en av Nordisk Byggdag anordnad kongress i

Göteborg i september 1965 ett belopp av 35 000 kr. Till en av Internationella

föreningen i Bryssel för sjöfartskongresser (PIANC) planerad kongress i

Stockholm under år 1965 har för innevarande budgetår i anslaget inrymts

ett bidragsbelopp av 90 000 kr. Med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar

är jag beredd tillstyrka, att för nästa budgetår ytterligare 15 000 kr. ställs

till förfogande för ändamålet. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras

med (215 000 -j- 345 000) 560 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 560 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Lars Lindahl

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

47

B ilagn 6

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

26 februari 1965.

• • • i V in*v •• • H. ■<<■■■ ''

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om anslag till finansdepartementet in. m. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 9 s. 7) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66

beräkna till Finansdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 700 000

kr., till Finansdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 956 000

kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 000 000 kr. samt till

Extra utgifter ett reservationsanslag av 275 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu

avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

A. Finansdepartementet in. in.

A 1. Finansdepartementet: Avlöningar. Finansdepartementets organisation

kan inte helt anpassas till den av statsrådet Hermansson tidigare i dag redovisade

normalorganisationen för departementen. Detta sammanhänger

främst med att finansdepartementet, förutom fackdepartementala uppgifter,

även har en samordnande funktion inom budgetarbetet och det långsiktiga

ekonomiska planeringsarbetet samt i fråga om kortsiktiga konjunkturbedömningar.

Vidare har de uppgifter som nu handläggs inom departementets

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 65 ur 1965

rättsavdelning sådan omfattning och fasthet att de inte lämpligen kan ombesörjas

med anlitande av ett rättssekretariat. I stället bör dessa uppgifter

integreras med vissa ärenden avseende tillämpningen av törtattningai in. in.

inom departementets verksamhetsområde. Efter samråd med statsrådet

Hermansson föreslår jag följande organisation för finansdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i överensstämmelse med den

föreslagna normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef

i Br 4 och en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu

rättsavdelningschef. Härutöver bör såsom chefstjänstemän finnas en budgetchef

i Br 4 för de budgetsamordnande uppgifterna och som chef för en budgetavdelning

samt en planeringschef i Br 4 för det ekonomiska planeringsarbetet.

Dessa tjänster motsvaras i den nuvarande organisationen av befattningar

som chef för budgetavdelningen resp. ekonomiska avdelningen.

Under uppbyggnadsarbetet med den långsiktiga planeringsverksamheten

kommer planeringschefen att i huvudsak helt få ägna sig åt hithörande uppgifter.

För arbetet med den kortsiktiga konjunkturbedömningen och nationalbudgetarbetet

torde därför planeringschefens funktioner t. v. få dubbleras.

Jag beräknar medel för ett förordnande att bestrida på planeringschel

i Br 4 ankommande göromål.

Antalet erforderliga arbetsenheter inom budgetavdelningen har såsom f. n.

beräknats till tre. För ledningen av dessa enheter bör finnas två departementsråd

i Br 4 och ett kansliråd i Br 3.

För rättsärenden och övriga ärenden, vilka nu handläggs inom expeditionschefens

avdelning, torde f. n. erfordras åtta arbetsenhetei. För ledningen

av dessa bör finnas fem departementsråd i Br 4 och tre kansliråd

i Br 3.

Vidare bör finnas tre särskilda sekretariat, nämligen ett för internationella

ärenden, ett för ekonomisk planering och ett för statistiska uppgifter.

1 det internationella sekretariatet bör ingå ett departementsråd i Br 4 och

ett kansliråd i Br 3 med hänsyn till omfattningen av kvalificerade internationella

ärenden inom departementets område. I sekretariatet för ekonomisk

planering bör finnas två kansliråd i Br 3. Den ena av dessa tjänster avses

dock inte skola uppehållas så länge den tidigare nämnda dubbleringen av

tjänsten som planeringschef i Br 4 består. I det statistiska sekretariatet bör

ingå ett kansliråd i Br 3. Denna tjänst motiveras främst av att i det löpande

arbetet på skattelagstiftningens område erfordras tillgång till kvalificerad

statistisk expertis.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna

och sekretariaten beräknar jag sammanlagt 16 tjänster som departementssekreterare

i Br 1 och 27 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare

i högst Ae 27. Dessutom bör två kanslirådstjänster i Bo 1 samt

fyra tjänster som byrådirektör i Ao 27 och sju sådana tjänster i Ao 25 stå

kvar på personalförteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965 49

tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hällas

vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom hittills finnas en kanslirådstjänst.

Då tjänsten bör jämföras med kammarrättsrådstjänst bör densamma ändras

från nuvarande Bo 1 till Bo 3. Till tjänstens innehavare bör utgå särskilt

lönetillägg i likhet med vad som förutsätts i fråga om viss personal i

B 3. Därjämte bör tre tjänster som extra regeringsrättssekreterare i Ag 27

göras extra ordinarie. Totalt bör finnas 16 regeringsrättssekreterare i Ae 27.

Härutöver beräknar jag medel för tre regeringsrättssekreterartjänster i

Ag 27. Vidare bör på personalförteckningen kvarstå en tjänst som förste

kanslist i Ao 19, varjämte en tjänst som högst förste kanslisekreterare i Ae

23 bör utbytas mot en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare

i högst Ae 27.

Vidare beräknar jag medel för en assistenttjänst i Ae 19 och åtta kanslisttjänster

i reglerad befordringsgång.

1 fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen

ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår en

utökning med två tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring av antalet

ordinarie biträdestjänster bör inte göras. Dock bör två tjänster som kansliskrivare

i Ao 11 ändras till kontorsslcrivare i Ao 13, en tjänst som kontorist

i Ao 9 ändras till kansliskrivare Ao 11 och en tjänst som kanslibiträde i

Ao 7 ändras till kontorist i Ao 9. Vidare bör två expeditions vaktstjänster

i Ao 7 och två sådana tjänster i Ae 7 utbytas mot tjänster som förste expeditionsvakt

i Ao 9.

Såsom statsrådet Hermansson tidigare anfört bör den för statsdepartementen

gemensamma organisationsavdelningen t. v. liksom hittills vara

underställd finansdepartementet. För avdelningen bör inrättas en tjänst

som avdelningsdirektör i Be 1 och två byrådirektör stjänster, varav en i Ae

27 och en i Ae 25. Vidare bör en byrådirektörstjänst i Ao 25 ändras till sådan

tjänst i Ao 27 och en tjänst som kamrerare i Ao 23 ändras till byrådirektörstjänst

i Ao 25. Därjämte bör en tjänst som redaktör i Ae 24 höjas

till Ae 25. I fråga om personalen i övrigt beräknar jag medel för fem assistenttjänster

och tre biträdestjänster utöver nuvarande antal. I fråga om

ordinarie tjänster torde inga andra ändringar böra göras än att eu tjänst

som expeditionsförman i Ao 10 ändras till Ao 11 och två tjänster som bilförare

i Ao 8 ändras till Ao 9, varjämte en tjänst som kassör i Ao 15 bör

föras på övergångsstat.

Anslaget torde böra uppföras med (6 155 000 -f 2 205 000) 8 360 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för finansdepartementet i enlighet med vad jag

föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för finansdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/66:

4 Blhang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 65

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 1 925 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis......................... 900 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 2 815 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 2 666 000

Summa kr. 8 360 000

c) till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 8 360 000 kr.

A 2. Finansdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen

i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (1 916 000 +

335 000) 2 251 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat

170 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. in. i samband

med den utökade organisationen samt omdisponering av lokaler.

Anvisat

Föreslagen

1964/65

ändring 1965/66

1.

Sjukvård m. m......................

____ 9 000

+ 7 000

2.

Reseersättningar ....................

____ 25 000

+ 10 000

3.

Expenser

Expenser för eget behov..............

____ 420 000

— 170 000

Expenser för annat än eget behov

a) Bränsle, lyse och vatten............

_____ 200 000

+ 50 000

b) Kostnader för tjänstebilar ........

..... 52 000

+ 18 000

c) Övriga expenser..................

_____ i no ooo

+ 390 000

4.

Publikationstryck .................

..... 100 000

+ 30 000

I detta sammanhang vill jag även anmäla att en ny telefonväxel kan erfordras

i samband med att ytterligare lokaler i kanslihusets närhet ställs

till departementsorganisationens förfogande. Med hänsyn till leveranstiden

för en sådan anläggning torde denna få beställas redan nu.

Jag hemställer alltså, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Finansdepartementet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 251 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3 milj. kr. Reservatio
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965 51

nen den 30 juni 1964 utgjorde 985 741 kr. Sammanlagt disponeras alltså för

detta budgetår i runt tal 4 milj. kr.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär samma

omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och till

förefintlig reservation samt med hänvisning till vad jag i annat sammanhang

i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar

jag medelsbehovet till 3 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra

ändras till Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats

175 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 8 731 kr. Sammanlagt

disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 180 000 kr. Anslaget torde

för nästa budgetår böra uppföras med 275 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 275 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Lars Wettergren

opaginerad Kontrollera mot PDF

'' • '' i tV ’ Si l "i. ‘ ■’

. VOj ''.••••

r * ■» '' ; f^W’; ■ 1

v t

.

it . ■ > •II: A

r ;i i/i: = '' • << : 1>.

>r*:-o i#‘.-i ’ *■ :

.ftSgUMffOri (>i’£

■ > ■ / lr 1 • *

i: -"5fi-A.

••c ji-t.''itoftina.

i åt! t. itc

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

53

Bilaga 7

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Strang, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter

fråga om anslag till ecklesiastikdepartementet m. m. samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 13) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66

beräkna till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av

3 967 000 kr., till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 433 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 600 000

kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 350 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu

avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

A. Ecklesiastikdepartementet m. m.

A 1. Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet

Hermansson föreslår jag följande organisation för ecklesiastikdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna

normalorganisationen tinnas en statssekreterare i Br 5, eu expeditionschef

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

i Er 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdelningschef.

För nästa budgetår bör beräknas medel för dubblering av expeditionschef

stjänsten.

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge

beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter hör finnas tre departementsråd

i Br 4 och en departementssekreterare i Br 1. Den sistnämnda

tjänsten avses för en arbetsenhet för vissa kyrkofrågor.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson lörordade

normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat

och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella

ärenden. I planerings- och budgetsekretariatet bör med hänsyn till planeringens

kvalificerade karaktär och till de särskilda krav som måste ställas

på samordningen av planeringen på utbildningsväsendets område ingå

ett departementsråd i Br 4. När det gäller de långsiktiga övervägandena bör

planeringsfunktionen sammanhållas inom sekretariatet, som vidare med

sekretariatsgöromål bör biträda det planeringsrad för utbildningsfrågor

som finns inrättat fr. o. m. innevarande budgetår.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna,

planerings- och budgetsekretariatet samt det internationella sekretariatet

beräknar jag sammanlagt 15 tjänster som departementssekreterare i Br 1

och 30 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst

Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt sju tjänster som

byrådirektör i Ao 27 och fem sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen

men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls

bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas en regeringsrättssekreterare

i Ae 27.

Vidare beräknar jag medel för sex kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen

ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår medel

för en utökning med fem tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring

i antalet ordinarie biträdes- och expeditions vaktstjänster bör inte göras.

Anslaget torde böra uppföras med (3 492 000 -j- 1 077 000) 4 569 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för ecklesiastikdepartementet i enlighet med vad

jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 34 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 1 008 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ......................... 640 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 370 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................. l 407 000

Summa kr. 4 569 000

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 569 000 kr.

A 2. Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräk- ningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (373 000 +

302 000) 675 000 kr.

1. Sjukvård in. m............

Anvisat

1964/65

Föreslagen

ändring 1965/66

+ 10 000

+ 15 000

+ 227 000

+ 50 000

2. Reseersättningar..........

3. Expenser ............

4. Publikationstryck .........

+ 302 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 675 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3,6 milj. kr. Reservationen

den 30 juni 1964 utgjorde 320 223 kr. Sammanlagt disponeras alltså för

detta budgetår i runt tal 3,9 milj. kr.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av större omfattning

än innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med hänvisning till

vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande

planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag medelsbehovet

till 5 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer

m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer in. in. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats

325 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 19 444 kr. Sammanlagt

disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 344 000 kr. Anslaget torde

för nästa budgetår böra uppföras med 390 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 390 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Monica Dillner

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

57

Bilaga 8

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

fråga om anslag till jordbruksdepartementet m. m. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 11 s. 9) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66

beräkna till Jordbruksdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av

2183 000 kr., till Jordbruksdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 161 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

och till Extra utgifter ett reservationsanslag av 350 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats

och har tidigare denna dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A. Jordbruksdepartementet m. m.

A 1. Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet

Hermansson föreslår jag följande organisation för jordbruksdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna

normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef

i Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdelningschef.

5 Hihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 6r,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge

beräknats till tre. Vid sidan härav bör under de närmaste åren finnas en

särskild arbetsgrupp för den översyn av de jordbruks- och skogsbrukspolitiska

riktlinjerna som aktualiseras bl. a. genom 1960 års jordbruksutrednings

arbete. För ledningen av dessa enheter bör finnas ett departementsråd

i Br 4 och tre kansliråd i Br 3.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade

normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekrelariat

och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella

ärenden. Med hänsyn till de omfattande och särpräglade internationella

ärenden, som ankommer på departementet, bör i sistnämnda sekretariat ingå

ett kansliråd i Br 3.

För handläggande personal i övrigt inom de förut nämnda enheterna

samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretariatet

beräknar jag sammanlagt sex tjänster som departementssekreterare

i Br 1 och 19 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i

högst Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt tre tjänster

som byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen

men inte få återbesättas.. I den mån sådan tjänst uppehålls

bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

Vidare beräknar jag medel för två kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen

ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie

biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst

som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till en materialförvaltartjänst i

Ao 11 och en expeditionsvaktstjänst i Ao 7 till en tjänst som förste expeditionsvakt

i Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (1 921 000 -j- 679 000) 2 600 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för jordbruksdepartementet i enlighet med vad

jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 669 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis.......................... 280 000

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 758 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 839 000

Summa kr. 2 600 000

c) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.

A 2. Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen

i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (140 000

+ 31 000) 171 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till reseersättningar

beräknat högst 10 000 kr. till kostnader för utländska tjänsteresor.

Anvisat

Föreslagen

1964/65

ändring 1965/66

1. Sjukvård in. in...............

............ 4 000

+ 2 000

2. Reseersättningar ............

............ 24 000

+ 1 000

3. Expenser ...................

............ 72 000

+ 28 000

4. Publikationstryck............

............ 40 000

—

+31 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Jordbruksdepartementet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 171 000 kr.

A 5. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 1,3 milj. kr. Reservationen

den 30 juni 1964 utgjorde 68 882 kr. Sammanlagt disponeras alltså för

innevarande budgetår 1 368 882 kr. För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten

bli av minst samma omfattning som för innevarande budgetår.

Med hänsyn härtill och till vad chefen för finansdepartementet i annat

sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter

beräknar jag medelsbehovet till 1 550 000 kr. Anslagsbeteckningen

torde böra ändras till Kommittéer in. in.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.

A 6. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats

275 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 96 887 kr. Anslaget

torde för nästa budgetår böra uppföras med 365 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 365 000 kr.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Claes Lundqvist

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

61

Bilagn 9

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter

fråga om anslag till handelsdepartementet m. in. samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 12 s. 14) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66

beräkna till Handelsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 471 000

kr., till Handelsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 163 000

kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 700 000 kr. samt till

Extra utgifter ett reservationsanslag av 275 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu

avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

A. Handelsdepartementet

A 1. Handelsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson

föreslår jag följande organisation för handelsdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör finnas en statssekreterare

i Br 5 och en expeditionschef/rättschef i Br 4.

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge beräknats

till tre. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas två departementsråd

i Br 4 och ett kansliråd i Br 3.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson lörordade

normalorganisationen —■ med ett planerings- och budgetsekretariat

och ett rättssekretariat.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna

samt planerings- och budgetsekretariatet beräknar jag sammanlagt tio

tjänster som departementssekreterare i Br 1 och 21 tjänster som departementssekreterare

eller kanslisekreterare i högst Ae 27. Dessutom bör en

kanslirådstjänst i Bo 1 samt fem tjänster som byrådirektör i Ao 27 och t\å

sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen men inte få återbesättas.

I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare

hållas vakant.

Vidare beräknar jag medel för en tjänst som assistent i Ae 21.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen

ännu inte lagt fram förslag. Någon ändring av antalet ordinarie

biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst

som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till materialförvaltare i Ao 11 och

en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till förste expeditionsvakt i

Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (2 310 000 + 792 000) 3 102 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för handelsdepartementet i enlighet med vad jag

föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

A vlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 715 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis......................... 445 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 930 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 958 000

Summa kr. 3 102 000

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 102 000 kr.

A 2. Handelsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen

i den följande sammanställningen tar jag upp anslaget till (165 000 +

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

37 000) 202 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser räknat

in 33 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. med hänsyn

till den utökade organisationen.

1. Sjukvård m. m. .

2. Reseersättningar .

3. Expenser.......

4. Publikationstryck

Anvisat Föreslagen

1964/65 ändring 1965/66

6 000 + 1 000

29 000 —

70 000 + 56 000

60 000 — 20 000

-f 37 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Handelsdepartementet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 202 000 kr.

A 4. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 300 000 kr. Reservationen

den 30 juni 1964 utgjorde 477 866 kr. Sammanlagt disponeras alltså

för detta budgetår i runt tal 778 000 kr.

Kommittéverksamheten under budgetåret 1965/66 torde bli av minst

samma omlattning som under innevarande budgetår. Med hänsyn härtill

och med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter

beräknar jag medelsbehovet till 850 000 kr. Anslagsheteckningen torde böra

ändras till Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 850 000 kr.

A 5. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats

275 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 111 038 kr. Sammanlagt

disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 386 000 kr. Anslaget torde

för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat 275 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa etl

reservationsanslag av 275 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Torsten Westlund

opaginerad Kontrollera mot PDF

y $?,

r?

'';. ••* .i*!..- tf*

-v*>-

• in*''* ‘rj.!

''l-Vi :i ij-"''

.. tl ,a\ i'' • • T".:.- >.

• ras » ./t .t: {?;»/

*

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

65

Bilaga 10

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Palme, anmäler härefter

fråga om anslag till inrikesdepartementet m. m. samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 13 s. 11) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66

beräkna till Inrikesdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 485 000

kr., till Inrikesdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 280 000

kr., till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ett förslagsanslag av

48 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 220 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats

och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

A. Inrikesdepartementet m. m.

A 1. Inrikesdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson

föreslår jag följande organisation för inrikesdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna

normalorganisationen iinnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef

i Br 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdelningschef.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kiingl. Maj:ts proposition nr 65 dr 1965

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge

beräknats till fyra. Härvid har beaktats riksdagens beslut i anledning av

prop. 1964: 185 (B:oU 48, rskr 408) om förstärkning av inrikesdepartementets

organisation för handläggningen av ärenden rörande särskilda lokaliseringsåtgärder

och för den planeringsverksamhet som blir erforderlig

i lokaliseringssammanhang. För ledningen av nämnda arbetsenheter bör

finnas två departementsråd i Br 4 och två kansliråd i Br 3.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade

normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat

och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella

ärenden. Med hänsyn till arten och omfattningen av planeringsuppgifterna

inom inrikesdepartementets verksamhetsområde och de samordningsfrågor

som därigenom kommer att ligga på planerings- och budgetsekretariatet

bör i detta ingå en tjänsteman som kansliråd i Br 3.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna

samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretariatet

beräknar jag sammanlagt tolv tjänster som departementssekreterare i

Br 1 och 14 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i

högst Ae 27. Dessutom bör tre kanslirådstjänster i Bo 1 samt fyra tjänster

som byrådirektör i Ao 27 och en sådan tjänst i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen

men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls

bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas två regeringsrättssekreterare

i Ae 27 jämte medel för ett förordnande att bestrida på regeringsrättssekreterare

ankommande göromål.

Vidare beräknar jag medel för fyra kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen

ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår medel

för en utökning med sex tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring av

antalet ordinarie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock

bör en tjänst som kansliskrivare i Ao 11 ändras till kontorsskrivare i Ao 13

samt två tjänster som förste expeditionsvakt i Ao 9 resp. expeditionsvakt i

Ao 7 ändras till materialförvaltare i Ao 11 resp. förste expeditionsvakt i

Ao 9.

Den nuvarande personalgemenskapen mellan inrikesdepartementet och

beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bör kvarstå t. v. På departementets

personalförteckning bör därför bibehållas tre för nämndens kansli

avsedda tjänster som byråchef i Be 1, byrådirektör i Ae 25 och förste byråsekreterare

i Ae 23. En av beredskapsnämnden gjord framställning om inrättande

av en tjänst som forskningsassistent i Ae 19 eller Ae 21 hos nämnden

anser jag mig inte böra biträda.

Anslaget torde böra uppföras med (2 313 000 -j- 1 037 000) 3 350 000 kr.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl.. Maj :t att fastställa personalförteckning

för inrikesdepartementet i enlighet med vad jag

föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 907 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................ 490 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 904 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 995 000

Summa kr. 3 350 000

c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 350 000 kr.

A 2. Inrikesdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen

i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (271 000 +

210 000) 481 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat

150 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. i samband

med den utökade organisationen samt den anpassning av departementets

kontorsutrustning och möbelbestånd till gängse normer som tillämpas vid

nyanskaffning för ämbetsverkens behov. Under anslagsposten till publikationstryck

har jag bl. a. beräknat medel för en upplysningsskrift för utlänningar.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har hemställt att medelsanvisningen

till krigsspel och kurser it

för utvidgad utbildnings- och forskningsve

jag mig endast delvis kunna biträda.

1. Sjukvård in. m......................... 3 000

2. Reseersättningar ....................... 63 000

3. Expenser för eget behov .............

4. Publikationstryck ...................... 55 000

5. Vissa omkostnader för beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar: Krigsspel och kurser

m. m............................... 65 000

i. ökas med 30 000 kr. bl. a.

amhet. Detta yrkande anser

Anvisat

Föreslagen ändring

1964/65

1965/66

3 000

+ 3 000

63 000

+ 7 000

70 000

+ 160 000

+ 30 000

65 000

+ 10 000

+ 210 000

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Inrikesdepartementet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 481 000 kr.

A 3. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Anslag

Nettoutgitt

1963/64 .................

........ 47 000

28 651

1964/65 .................

........ 48 000

1965/66 (förslag) .........

........ 48 000

Beredskapsnäinnden för psykologiskt försvar har hemställt att, om nämndens

under p. A 1 redovisade förslag om inrättande av en tjänst som forskningsassistent

inte bifalls, beloppet till ersättningar åt särskilt anlitade sakkunniga

höjs med 10 000 kr. och att beloppet eljest minskas med 5 000 kr.

Förslaget om personalförstärkning har jag i det föregående förklarat mig

inte kunna tillstyrka. Ej heller är jag beredd att beräkna ökade medel för

ersättningar åt sakkunniga. Anslaget bör alltså uppföras med oförändrat

belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 kr.

A 4. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 1,6 milj. kr. Reservationen

den 30 juni 1964 utgjorde 543 000 kr. Sammanlagt disponeras alltså

för detta budgetår i runt tal 2,1 milj. kr.

Anslaget för innevarande budgetår kan redan nu förutses bli otillräckligt.

Jag kommer i annat sammanhang att underställa Kungl. Maj :t frågan om

anvisande av medel på tilläggsstat för att täcka kommittékostnaderna under

budgetåret 1964/65. Även för budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten

komma att få avsevärd omfattning. Med hänsyn härtill och med hänvisning

till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag

anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag

medelsbehovet till 2,9 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till

Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 2 900 000 kr.

A 5. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats

200 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 40 000 kr. Sammanlagt

disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 240 000 kr. Anslaget

torde för nästa budgetår böra uppföras med 220 000 kr.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 220 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Björn Weibo

MAACUS BOKTR. STHIM 1965 650161

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (22)

22 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1965166 till vissa forskningsråd m.m., såvitt avser anslag under a1 i texten
  2. Rskr. 1965:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/65, i vad a1 i texten
  3. Rskr. 1965:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till statsdepartementen, m. m., i vad propositionen avse a1 i texten
  4. Rskr. 1965:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till statsdepartementen, m. m., i vad propositionen avse a1 i texten
  5. Rskr. 1965:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till statsdepartementen, m. m., i vad propositionen avse a1 i texten

Visa alla 22