Sök i Ratio Lex

Angående naturhistoriska riksmuseets ställning och organisation m. m

1965-03-05 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:81, Angående naturhistoriska riksmuseets ställning och organisation m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1965

1

Nr 81

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående naturhistoriska

riksmuseets ställning och organisation m. m.; given Stockholms

slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att naturhistoriska riksmuseet bibehålls som självständig

institution — i motsats till framlagt utredningsförslag — och att Vetenskapsakademiens

nuvarande överinseende över museet upphör. Museets ledning

bör enligt förslaget handhas av en särskild styrelse.

I organisatoriskt avseende förordas att museet uppdelas på en museiavdelning

och en forskningsavdelning. Den förra avses fa hand om museets utåtriktade

utställnings-, undervisnings- och serviceverksamhet, vilken föreslås få en avsevärt

mer central ställning inom museet än hittills. Uppbyggnaden av verksamheten

inleds under nästa budgetår med en första etapp av planerande arbete. Forskningsavdelningen

— i princip uppbyggd som en universitetsinstitution — förutsätts

fullfölja och utveckla museets forskningsverksamhet.

Som ett led i museets omorganisation föreslås för nästa budgetår inrättande av

sammanlagt åtta nya tjänster och genomförande av ett stort antal lönegradsuppflyttningar.

Bland de nya tjänsterna märks en som museidirektör i Bo 3, en

som museilektor i Ao 27 och två som intendent i A 25 alternativt förste intendent

i A 27.

Till driftkostnader för det omorganiserade riksmuseet under budgetåret

1905/06 föreslås anslag med sammanlagt 3 158 000 kr., vilket jämfört med innevarande

budgetår innebär eu ökning med 841 000 kr.

I propositionen föreslås vidare cn förstärkning av resurserna för forskning

och utbildning i fysiologisk och molekylär biologi inom universitetsorganisationen.

Bl. a. föreslås, att beslut nu fattas om att en professur i biofysik skall

inrättas vid universitetet i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1900/07.

1 _ Bihang till rilcsdagerts protokoll 1965. 1 samt. Nr 81

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skogltjnd,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående naturhistoriska

riksmuseets ställning och organisation m. m. och anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 114) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66

beräkna

a) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 781 000

kr.

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader ett förslagsanslag av 261 000

kr.

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

275 000 kr.

Jag anhåller att nu få anmäla denna fråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

3

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1959 tillkallades samma

dag fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning

rörande naturhistoriska riksmuseets och vissa andra institutioners framtida

ställning till universitetet i Stockholm jämte därmed sammanhängande spörsmål

(direktiv se 1960 års riksdagsberättelse s. 203).

De sakkunniga1, som antagit benämningen riksmuseiutredningen, har med

skrivelse den 10 november 1962 avgivit betänkandet »Naturhistoriska riksmuseets

framtida ställning och organisation» (Stencil E 1962:2). I betänkandet

föreslås bl. a., att Vetenskapsakademiens överinseende över naturhistoriska

riksmuseet skall upphöra, att den vid riksmuseet bedrivna insamlings- och

forskningsverksamheten skall överföras till Stockholms universitet samt att

riksmuseets utställningsverksamhet skall upprustas inom ramen för ett fristående

statligt museum.

Efter remiss har yttranden avgivits av kanslersämbetet för rikets universitet,

efter hörande av vederbörande universitetsmyndigheter, skolöverstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

statens lönenämnd, Vetenskapsakademien, efter hörande av föreståndarkollegiet

vid naturhistoriska riksmuseet, statens naturvetenskapliga forskningsråd,

Sveriges geologiska undersökning, nationalmuseet, Frescatikommittén,

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, Nordiska museets nämnd,

styrelsen för Tekniska museet, styrelsen för Göteborgs museum, styrelsen för

Malmö museum, Samverkande bildningsförbunden, Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Svenska naturskyddsföreningen samt Museichefskollegiet

i Stockholm. Vidare har Biologilärarnas förening samt Universitetslärarförbundet

inkommit med särskilda skrifter i ärendet. Flertalet remiss

instanser har framfört kritik mot den av utredningen förordade överföringen

till Stockholms universitet av insamlings- och forskningsverksamheten vid riksmuseet.

I enlighet med bemyndigande av Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 tillkallades

samma dag fem experter för att inom departementet biträda med översyn av

föreliggande förslag rörande naturhistoriska riksmuseets framtida ställning och

organisation i vad avser museets forskningsresurser.

Experterna2 har med skrivelse den 7 oktober 1964 avgivit betänkandet »Program

för fysiologisk och molekylär biologi vid Stockholms universitet» (Stencil

E 1964).

1 F d. kanslern för rikets universitet Arthur Thomson, ordförande, dåvarande chefen för tekniska

museet Thorsten Althin (till den 7 november 1961), riksdagsmannen Axel J. Andersson, kanslichefen

Torsten Arén och riksdagsmannen Johannes Blidfors.

2 Professorn em John Runnström, ordförande, professorn Rune Grubb, professorn och avdelmngsföreståndaren

Alf Johnels, rektorn vid universitetet i Stockholm professorn Håkan Nial och professorn

Arne Tisclius.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

Över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av universitetskanslersämbetet,

efter hörande av vederbörande universitets- och högskolemyndigheter,

lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan, skogshögskolan, statskontoret,

byggnadsstyrelsen, lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet

och högskolorna i Stockholm, statens medicinska forskningsråd, jordbrukets

forskningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Vetenskapsakademien,

efter hörande av naturhistoriska riksmuseets föreståndarkollegium, 1964 års

naturresursutredning, skolöverstyrelsen, Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Läkemedelsindustriföreningen

samt Riksföreningen mot cancer. Vidare har inkommit särskilda skrifter från

Svenska kommittén för ett internationellt biologiskt program samt från vissa

enskilda forskare.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd har i skrivelse den 10 december

1962 hemställt bl. a., att det av rådet understödda palynologiska laboratoriet

inklusive palynologiska serviceinrättningen skulle ombildas till en statlig institution

och anslutas till naturhistoriska riksmuseet som en fristående avdelning.

Över framställningen har yttranden avgivits av kanslern för rikets universitet,

efter hörande av berörda universitetsmyndigheter, riksantikvarieämbetet samt

Svenska museimannaföreningens facksektion.

I sedvanlig ordning har Vetenskapsakademien, efter förslag av föreståndarkollegiet,

framlagt förslag rörande anslag för budgetåret 1965/66 till verksamheten

vid naturhistoriska riksmuseet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

5

2. Naturhistoriska riksmuseets tillkomst, utbyggnad

och organisation m. m.

2.1 Tillkomst och utbyggnad

Naturhistoriska riksmuseets samlingar har sitt ursprung i det naturaliekabinett

som Vetenskapsakademien vid sitt stiftande år 1739 inrättade i Stockholm.

År 1819 erhöll staten genom en donation betydande zoologiska samlingar, vilka

ställdes under Vetenskapsakademiens vård. Dessa samlingar, som sammanfördes

med akademiens zoologiska kollektion, erhöll namnet riksmuseum. Akademiens

mineralogiska och botaniska samlingar förenades med museet år 1841. Det

skedde i samband med en personell förstärkning, som möjliggjorde en uppdelning

av riksmuseet på fem avdelningar under ledning av var sin intendent. Av

de fem avdelningarna omfattade eu de vertebratzoologiska, en de evertebratzoologiska,

en de entomologiska, en de botaniska och en de mineralogiska samlingarna.

Museet benämndes härefter naturhistoriska riksmuseet.

Formellt sett överlämnade Vetenskapsakademien sina samlingar till staten

år 1849. Insamlingsresor, donationer och inköp medförde under de närmaste

decennierna en stark tillväxt av museet. En paleontologisk — senare paleozoologisk

— avdelning tillkom år 1864, en paleobotanisk år 1885 och en etnografisk

år 1902, var och en under ledning av en intendent. Med innehav av

intendenttjänst följde titeln professor.

Vetenskapsakademiens och riksmuseets lokaler var från år 1829 förlagda till en

byggnad invid Adolf Fredriks kyrka. Under åren 1859—1866 genomgick fastigheten

en betydande om- och tillbyggnad. På grund av samlingarnas starka

expansion aktualiserades riksmuseets byggnadsfråga ånyo under 1880-talet.

Museets nuvarande byggnader vid Frescati uppfördes under åren 1908—1915.

Huvudbyggnaden omfattar nu avdelningarna för vertebratzoologi, evertebratzoologi,

entomologi, paleozoologi och mineralogi samt Sveriges geologiska undersökning.

I den mindre museibyggnaden inrymmes avdelningarna för botanik

och paleobotanik. De etnografiska samlingarna flyttades år 1930 till de förutvarande

dragonkasernerna vid Djurgårdsbrunnsviken. De utgör sedan år 1935

en självständig institution med namnet statens etnografiska museum.

Riksmuseets lokaler har en sammanlagd, nu disponerad nettogolvyta av ca

14 900 m2, garderober, toaletter, korridorer e. d. ej inräknade. Skådesamlingarna

upptar omkring 5 450 in2, forskningsutrymmen inklusive tjänsterum jämte huvudsamlingar

och duplettsamlingar ca 9 450 m2.

Av arbetsuppgifterna vid riksmuseet är insamlingsverksamheten den pnmara.

På det insamlade materialet bygger såväl forskningen som de permanenta utställningarna.

I övrigt omfattar arbetet ordnande och vård av samlingarna

samt service åt forskare och allmänhet.

Den första för enbart naturhistoriska riksmuseet gällande instruktionen utfärdades

år 1920. T samband med en ny instruktion för museet 1926 ändrades

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

benämningen intendent till avdelningsföreståndare. För närvarande gäller instruktion

för naturhistoriska riksmuseet av den 23 maj 1935 (nr 272, ändrad

1940: 577, 1952: 608).

2.2 Nuvarande organisation och personal

Enligt instruktionen för naturhistoriska riksmuseet står museet under Vetenskapsakademiens

inseende och vård. Akademiens överinseende utövas av inspektörer,

som tillsätts av akademien. Trots att riksmuseet alltsedan sin tillkomst

haft ställning som statlig institution, har sambandet mellan akademien

och museet sålunda bestått ända fram till våra dagar.

Museet består av sju avdelningar. Varje avdelning har en föreståndare med

titeln professor. De olika avdelningarnas omfattning kan sammanfattas på följande

sätt.

Vertebratavdelningen omfattar samlingarna av ryggradsdjur. Inom evertebratavdelningen

återfinns samlingarna av lägre ryggradslösa djur. Till entomologiska

avdelningen hör samlingarna av spindeldjur, myriapoder och insekter

och till den paleozoologiska avdelningen samlingarna av fossila djur. Botaniska

avdelningen omfattar samlingarna av angiospermer, alger, lavar och svampar,

medan samlingarna av fossila växter, gymnospermer, kärlkryptogamer och mossor

finns inom den paleobotaniska avdelningen. Mineralogiska avdelningen omfattar

de petrografiska och mineralogiska samlingarna.

Riksmuseets samlingar skall enligt instruktionen vara fördelade på skådesamling,

huvudsamling samt — om möjligt — duplettsamling. Skådesamlingen,

som enligt gällande bestämmelser bör innehålla de mest instruktiva föremålen,

skall dagligen hållas tillgänglig för allmänheten. Huvudsamlingen är avsedd för

vetenskaplig forskning. Duplettsamlingen utgöres av sådana föremål, som ej

behövs för de båda andra samlingarna; den skall huvudsakligen användas för

byten med andra vetenskapliga institutioner.

Utställningsverksamheten vid museet är fördelad på sju samlingar — en vid

varje avdelning.

Vetenskapsakademien utser — efter förslag av avdelningsföreståndarna — en

av dessa att för tre år i sänder såsom museidirektör handha sådana angelägenheter,

som är gemensamma för de olika avdelningarna. Även vice museidirektör

förordnas bland avdelningsföreståndarna. Museidirektören intar emellertid ej

någon reell chefsställning. Han saknar sålunda bestämmanderätt över de andra

avdelningsföreståndarna och deras verksamhet.

Enligt instruktionen åligger det avdelningsföreståndare att svara för att avdelningens

samlingar väl vårdas och — såvitt möjligt — inom rimlig tid vetenskapligt

undersöks och ordnas. Han bör i övrigt verka för sin avdelnings utveckling,

tillse att arbetet där följer vetenskapens framsteg samt föröka samlingarna

genom insamling, inköp och byte. Han är även skyldig att inom det

område hans avdelning omfattar bedriva vetenskaplig forskning, offentliggöra

dess resultat samt i övrigt bidraga till att kunskap sprids inom forskningsområ
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

det. Det åligger tillika föreståndare att vid egen institution eller vid akademiskt

lärosäte — utan särskild ersättning — fullgöra don undervisnings- och examinationsskyldighet,

som kan bli honom ålagd. Sistnämnda stadgande infördes genom

kungörelsen den 6 juni 1952 (nr 608).

Personalorganisationen vid naturhistoriska riksmuseet omfattar budgetaret

1964/65 följande tjänster och befattningar.

Professorer

(Bo 3)

Intendenter

(A 23)

Amanuenser

(reglerad

beford-

ringsg&ng)

Biträden

(A 7-A 15

och arvo- desbefatt- ningar)

....... i

2

i

7

Vertebratavdelningen ..............

..... i

2

i

5

............ t

1

i

3

...... i

2

i

7

.... i

2

2

4

........ i

1

1

3

........ i

2

1

3

—

—

9

Summa 7

12

S

41

Det totala antalet tjänster och befattningar vid museet uppgår sålunda till

68 Dessutom sysselsättes vid museet sex befattningshavare, som avlönas av

naturvetenskapliga forskningsrådet, och 47 arkivarbetare, anvisade av arbetsmarknadsstyrelsen

.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965

3. Riksmuseiutredningen

3.1 Utredningens bakgrund

Fragan om riksmuseets organisation har under det senaste decenniet uppmärksammats

i olika sammanhang.

Kungl. Maj:t uppdrog genom särskilda beslut den 15 april 1955 och den 27

juli 1956 dels åt byggnadsstyrelsen att verkställa överarbetning av ett av styrelsen

tidigare uppgjort principförslag för naturhistoriska riksmuseets om- och

tillbyggnad, dels åt dåvarande byråchefen Torsten Arén att verkställa undersökning

av frågan huruvida icke ett närmare samgående mellan vissa delar av

riksmuseet och motsvarande institutioner inom dåvarande Stockholms högskola

skulle kunna anvisa möjligheter att minska det inom högskolan framraknade

utrymmesbehovet och därav betingade nya byggnader m. m. Utredningsmannen

redovisade vissa synpunkter i en promemoria av den 27 juni 1957.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 december 1956 (rskr 386) anhöll riksdagen

i anledning av två från 1955 års riksdag uppskjutna motioner, över vilka statsutskottet

avgivit utlåtande (SU 1956:189), att Kungl. Majrt måtte låta verkställa

utredning rörande naturhistoriska riksmuseets organisation och i samband

därmed stående spörsmål.

Riksdagsrevisorerna berörde år 1957 i sin berättelse över den år 1956 av dem

verkställda granskningen frågan om naturhistoriska riksmuseets organisation

i samband med frågan om en samordning av högskolorna i Stockholm till ett

universitet.

3.2 Utredningens direktiv

Riksmuseiutredningen skall enligt sina direktiv för en rad under Vetenskapsakademien

stående institutioner pröva den framtida organisatoriska ställningen

i forhållande till universitetet i Stockholm. Bland dessa institutioner märks i

forsta hand naturhistoriska riksmuseet. Vad i direktiven anförs rörande riksmuseet

kan sammanfattas i följande punkter.

1. Vetenskapsakademiens nuvarande direkta funktioner beträffande riksmuseet

bör upphöra.

2. Riksmuseets personella och Övriga resurser för forskning och undervisning

bor pa ett rationellt sätt anknytas till Stockholms universitet.

3. Frågan om riksmuseets framtida ställning i förhållande till universitetet

samt om museets inre organisation bör förutsättningslöst prövas.

4. Utställningsverksamheten bör stimuleras och utvecklas till ga<m för det

allmänna bildningsarbetet.

5. Samspelet mellan den vetenskapliga forskningen, baserad på museets huvudsamlmgar,

och riksmuseets utställningsverksamhet, grundad på museets

skadesamlmgar, bör främjas.

6. '' Möjligheterna till en samordning vid planeringen av en om- och tillbygg
nad

for riksmuseet med projekteringen för universitetets nybyggnader i Frescati

bor uppmärksammas. &

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

3.3 Utredningens betänkande

3.3.1. Principiella ställningstaganden

Utredningen har, såvitt gäller riksmuseet, sett som sin huvudfråga huruvida

museet i framtiden bör bestå som en självständig, sammanhållen enhet för insamlingsverksamhet,

naturvetenskaplig forskning och utställningsverksamhet

eller om det helt eller delvis bör uppgå i Stockholms universitet. Utredningen

anför härom bl. a. följande.

Vid en integration mellan naturhistoriska riksmuseet och universitetet i

Stockholm måste — enligt utredningens mening —■ garantier skapas för att

museets hittillsvarande uppgifter kommer att kunna lösas på ett tillfredsställande

sätt. Utredningen finner det vidare nödvändigt, att integrationen genomförs

på ett sätt som möjliggör, att museets rikskaraktär reellt bevaras. Museets

särställning i detta hänseende synes vara en förutsättning för att bl. a.

insamlingsverksamheten skall kunna bedrivas enligt nuvarande normer. Insamlingsverksamhetens

rang av central uppgift måste bevaras även inom en

ny organisation; detta är enligt utredningen nödvändigt med hänsyn till att

det insamlade materialet utgör grunden för såväl forskningen vid museet (huvudsamlingarna)

som den utåtriktade verksamheten (skadesamlingarna).

Den forskning som nu bedrivs vid riksmuseet sker enligt utredningens uppfattning

under föga tillfredsställande yttre betingelser. Utredningen anser, att

villkoren för ifrågavarande forskningsverksamhet måste förbättras. Utredningen

konstaterar vidare, att det enligt vad som betonats av företrädare för riksmuseet

är önskvärt, att ett bättre samspel kommer till stånd mellan den systematiska

och den »funktionella» (fysiologiska) forskningen. En utveckling i sådan

riktning bör enligt utredningen inte hindra, att den vid museet bedrivna forskningen

behåller sin karaktär. På grund av att riksmuseet bland sina huvuduppgifter

har att förkovra och ordna samlingarna, har forskningen vid museet i

viss mån kommit att inriktas på systematik. Utredningen framhåller emellertid,

att en omprövning av ämnesområdenas avgränsning framdeles kan bli aktuell.

Utredningen finner det vidare angeläget, att den vetenskapligt skolade personalen

vid riksmuseet i ökad utsträckning utnyttjas för bl. a. undervisning och

forskningshandledning vid universitetet. Det understryks, att det av ekonomiska

och praktiska skäl är fördelaktigt med en organiserad samverkan över

huvud taget mellan museet och det nya Frescatiuniversitetet.

Beträffande utställningsmuseet konstaterar utredningen, att skådesamlingarna

i den allmänna diskussionen kommit att framstå som otidsenliga och föga rationellt

upplagda. De nuvarande bristerna i fråga om utställningsverksamheten

synes utredningen inte kunna hänföras till enbart administrativa och organisatoriska

svagheter. Riksmuseets resurser för utställningsverksamheten är enligt

utredningens mening helt otillräckliga. Skall museet i framtiden på ett ändamålsenligt

sätt kunna fylla sin funktion som institution i bildningsarbetets

tjänst, är det — framhåller utredningen — oavsett den organisatoriska ramen

nödvändigt, att såväl de personella som de materiella resurserna avsevärt förstärks.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965

Diskussionerna inom utredningen har lett fram till två alternativa lösningar

av museets framtida ställning och organisation. Alternativen åskådliggörs i

följande sammanställning.

Sammanfattning av riksmuseets nuvarande organisation och riksmuseiutredningens

alternativa organisationsförslag

Nuläge

Iviksmusei utredningens

alternativ I

Riksmuseiutredningens

alternativ II

1. Fristående statlig institution

för forsknings-, insamlings-

och utställningsverksamhet.

2. Vetenskapsakademien har

överinseende samt svarar

för viss administration.

3. Sju avdelningar.

4. Sju professorer och avdelningsföreståndare.

5. Utställningsverksamheten

ingår i respektive avdelnings

uppgifter.

1. Fristående statlig institution

för forsknings-, insamlings-

och utställningsverksamhet.

2. Styrande nämnd; kansli

med byrådirektör.

3. Sju avdelningar.

4. Professorerna överföres på

universitetets stat och far

viss undervisningsskyldighet.

De förblir dock avdelningsföreståndare

vid riksmuseet.

5. Utställningsverksamheten

— inom riksmuseets ram —

samla3 under en museichef

som tillsammans med professorerna

utgör museets

kollegium (för utställningsverksamheten).

1. Forsknings- och insamlingsverksamheten

inlemmas i

universitetet; utställningsverksamheten

organiseras

som ett fristående museum.

2. Universitetet tar hand om

administrationen (även för

utställningsmuseet).

3. Avdelningarna samordnas

med universitetets motsvarande

institutioner.

4. Professorerna och övrig

forskningspersonal överföres

på universitetets stat. Professorerna

har halv undervisningsskyldighet

samt ansvaret

för insamlingsverksamheten.

5. Det fristående utställningsmuseet

ställs under ledning

av en museichef, som tillsammans

med professorerna

samt företrädare för

skolväsendet och folkbildningsarbetet

utgör museets

nämnd.

Alternativen skiljer sig från varandra framförallt i graden av samordning av

museet med universitetet, där alternativ II representerar en mera omfattande

integrering.

Som motivering för en lösning enligt alternativ I har enligt utredningen anförts,

att en sådan organisation skulle medföra ett befästande av riksmuseets

ställning som självständig institution av nationell och internationell betydelse

samt ett bevarande av institutionen som en sammanhållen enhet.

Till stöd för alternativ II har enligt utredningen anförts, att en mera omfattande

integrering av riksmuseets och universitetets forskningsorganisation på

berörda områden skulle leda till ett effektivare utnyttjande av de tillgängliga

resurserna, samtidigt som åtgärden inte skulle kräva de stora ekonomiska insatser,

som erfordras för en upprustning av de båda forskningsenheterna var

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

för sig; starka motiv utgör likaså den beslutade förläggningen av universitetets

nybyggnader till området invid riksmuseet samt inriktningen av forskningen

vid riksmuseiavdelningarna och vid universitetets motsvarande institutioner.

Efter ingående överväganden tar utredningen ställning till formån for alternativ

II.

3.3.2. Forskning ssidan

Utredningen föreslår sålunda, att forskningssidan vid det nuvarande riksmuseet

— dvs. insamlingsverksamheten, ordnandet och vården av huvudsamlingarna,

den egentliga forskningsverksamheten samt serviceverksamheten for

forskare — överförs till Stockholms universitet. De nuvarande tjänsterna som

professor och avdelningsföreståndare vid riksmuseet föreslås överförda till universitetets

stat för att som professurer ingå i den matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten. De sju överförda professurerna bör enligt utredningen vara

inrättade i zoologi, särskilt vertebraternas systematik och fylogem, zoologi,

särskilt evertebraternas systematik och fylogeni, entomologi, paleozoologi, botanik,

särskilt systematik, paleobotanik samt geokemi och mineralogi. Vidare

föreslår utredningen, att tolv intendenttjänster, sju amanuenstjänster samt 29

biträdestjänster överförs till universitetet.

Med hänsyn till att var och en av innehavarna av nämnda professurer förutsätts

även i framtiden ha ansvar för en centralsamling (huvudsamling), finner

utredningen, att undervisningsskyldigheten för ifrågavarande professorer i princip

bör uppgå till två timmar per vecka. Vidare föreslår utredningen, att for universiteten

gällande bestämmelser rörande tjänstetillsättning, kompetensfordringar

m. m. skall bli tillämpliga beträffande den till universitetet överförda personalen.

Ifrågavarande tjänstinnehavare bör enligt utredningen utan ansokningsförfarande

bli innehavare av de överförda tjänsterna.

3.3.3. Utställningsverksamheten

Ett av utredningens huvudsyften med den föreslagna omorganisationen av

riksmuseet är att ge utställningsverksamheten och den därtill hörande serviceverksamheten

för allmänheten en starkare ställning.

Enligt utredningens uppfattning bör samtliga skådesamlingar sammanföras

till en enhet och placeras inom en byggnad, den nuvarande huvudbyggnaden.

Utredningen anser det vara önskvärt från såväl utställningsmässiga som organisatoriska

aspekter, att Sveriges geologiska undersöknings skadesamling införlivas

med utställningsmusect.

Som underlag för utställningsmuseet bör i första hand de nuvarande skådesamlingarnas

material utnyttjas. Härjämte torde kontinuerligt en förnyelse

böra ske genom förvärv eller lån av material från bl. a. de naturhistoriska

huvudsamlingarna, skilda samlingar vid universiteten samt huvudsamlingen vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

Sveriges geologiska undersökning. Sedan den föreslagna omorganisationen av

museet genomförts, borde enligt utredningen en breddning av uderlaget för

utställningsverksamheten till nu orepresenterade områden övervägas.

Sammanslagningen av de olika avdelningarnas skådesamlingar till en enhet

synes enligt utredningen avsevärt öka möjligheterna att åstadkomma funktionellt

uppbyggda utställningsarrangemang. För att museet skall kunna bli

en institution av rang i det allmänna bildningsarbetet, måste — enligt utredningens

mening — skådesamlingen utformas så, att den väcker allmänhetens

intresse för sammanhang och utvecklingslinjer inom berörda naturvetenskapliga

områden. Det funktionella samspelet i naturen bör betonas, människan och dess

åtgärder ställas i relation till naturens lagar. De senaste forskningsrönen inom

respektive områden skall i görligaste man avspeglas; specialvisningar kring

aktuella problem bör komplettera den permanenta utställningen.

Syftet med utställningsverksamheten bör givetvis vara mera ambitiöst än

enbart att locka tillfälliga besökare till museet. Utredningen finner det väsentligt,

att expositionen kompletteras med demonstrationer, föreläsningar och andra

former av pedagogisk och informativ verksamhet som kan stimulera till fortsatta

studier. Föreläsningsverksamheten bör ges särskilda lokaler samt apparatur

för projicering enligt modern teknik.

Fn förutsättning för att utställningsverksamheten skall kunna få en starkare

ställning är enligt utredningen att de personella resurserna förstärks. I ledningen

för det nya utställningsmuseet bör enligt utredningen ställas en museichef och

en nämnd. Museichefen föreslås erhålla titeln museidirektör samt placeras i

lönegrad Bo 3, dvs. i samma lönegrad som universitetsprofessorerna. Museidirektören

skulle som främsta uppgift ha att planera och organisera utställningsverksamheten.

Tjänstinnehavare skulle utses av Kungl. Maj:t. Nämnden

skulle tills vidare bestå av dels innehavarna av de överförda professurerna, dels

företrädare för skolväsendet och för folkbildningsarbetet.

Bland de metoder som museet kan utnyttja i syfte att sprida kunskaper på

ifrågavarande områden torde demonstrationer och föreläsningar höra till de

effektivare. Utredningen anser, att för bl. a. denna verksamhet särskilda tjänster

som museilektor bör inrättas. Dylika tjänster finns vid statens historiska museum,

nationalmuseum och Nordiska museet.

Utredningen, som föreslår att vid naturhistoriska riksmuseet skall inrättas

tre tjänster soin extra ordinarie museilektor, anför härom i huvudsak följande.

Av tjänsterna som museilektor bör en vara avsedd för det botaniska ämnesområdet,

en för det zoologiska och en för det geologiska. Varje lektor bör under

museidirektören svara för planering, organisering och ledning av utställningsarrangemangen

inom tjänstens område. Till arbetsuppgifterna för museilektor

or i övrigt hänföras bl. a. pedagogisk och informativ verksamhet vid museet

samt service för såväl allmänheten som undervisningsväsendet. Museilektorerna

bor inom ramen för sin tjänstgöring kunna åläggas arbetsuppgifter i folkbild
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

ningsverksamhet, bl. a. som föreläsare, handledare och rådgivare. För att detta

förslag skall kunna genomföras krävs, att något centralt organ ges i uppdrag

att samordna och förmedla önskemål om sådana arrangemang, beträffande vilka

inte minst de statsunderstödda studieförbunden eller deras lokala organisationer

kan väntas taga initiativ.

Vid en av utredningen föreslagen fördelning av det nuvarande riksmuseets

personal bör — enligt utredningen — vid utställningsmuseet placeras två tjänster

av museiteknisk karaktär, samt en kontoristtjänst, en tjänst som uppsynmgsman

och tre tjänster som hantverkare eller vaktmästare.

Från det nuvarande riksmuseets avlöningsanslag arvoderas bl. a. ett antal

museivakter; i fortsättningen kommer enligt utredningen att föreligga behov

av såväl museivakter som utställningsguider. Under en period av omdaning

behöver museet tillgång till utställningsexperter av olika slag. Betydande uppmärksamhet

torde böra ägnas åt bl. a. fotomontage och övrigt dekorativt arbete.

Sannolikt kommer även modelltillverkning och belysningsanordmngar att krava

en avsevärd arbetsinsats.

Utredningen finner mot bakgrunden av vad som här anförts, att museet för

sin verksamhet är i behov av viss personal utöver de nyss namnda tjänsterna.

Särskilda medel bör därför beräknas för avlöning av arvoderad personal.

.3.34■ Lokalfrågor

Betänkandet inrymmer även ett avsnitt om riksmuseets lokalfrågor. I detta

avsnitt föreslås viss modernisering och ombyggnad. Byggnadskostnaderna enligt

förslaget beräknas till mellan 8 och 12 milj. kr. och inredningskostnaderna till

totalt ca 6 milj. kr.

3.4 Yttranden över riksmuseiutredningens betänkande

Remissinstansernas allmänna omdömen om riksmuseiutredningens förslag

varierar avsevärt. Det övervägande antalet remissinstanser förordar, att riksmuseet

bevaras som en självständig naturhistorisk riksinstitution och som en

sammanhållen enhet för insamlings-, forsknings- och utställningsverksamhet. I

enlighet med utredningens förslag rekommenderas, att de vid museet befintliga

professurerna överförs till Stockholms universitet. De organisatoriska problemen

föreslås från flera håll bli föremål för ytterligare överväganden. Utredningens

förslag om en upprustning av utställningsmuseet hälsas med tillfredsställelse.

Enighet råder om att museets resurser bör utnyttjas i det allmänna

bildningsarbetet.

34.1. Riksmuseets ställning

Utredningens förslag, att Vetenskapsakademiens överinseende över naturhistoriska

riksmuseet skall upphöra, tillstyrkes genomgående av remissinstan
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

serna. Även Vetenskapsakademien understryker olägenheterna med den nuvarande,

historiskt betingade ordningen.

I fråga om museets framtida ställning är meningarna delade. Det av utredningen

framförda förslaget, att insamlings- och forskningsverksamheten vid

museet skall överföras till Stockholms universitet — alternativ II — tillstyrks

av universitetskanslern, större akademiska konsistoriet i Stockholm, matematisknaturvetenskapliga

fakulteten i Stockholm, föreståndarkollegiet vid naturhistoriska

riksmuseet, statskontoret och byggnadsstyrelsen. En anknytning av

utställningsverksamheten till universitetet — enligt alternativ II — förordas

av förutom nyssnämnda instanser även Malmö stads museinämnd och Samverkande

bildningsförbunden.

Som motivering för sitt ställningstagande anför statskontoret följande.

De växande kraven på det högre utbildningsväsendets kapacitet gör det

angeläget att alla resurser för forskning och utbildning tillvaratages så effektivt

som möjligt. Enligt statskontorets mening sker detta för riksmuseets del bäst,

om den vetenskapliga verksamheten vid museet i huvudsaklig överensstämmelse

med nksmuseiutredningens förslag inlemmas i Stockholms universitet. Såsom

utredningen framhållit torde härigenom den vetenskapligt utbildade personalen

kunna i ökad utsträckning utnyttjas för undervisning och forskarhandledning

vid universitetet, utan att insamlingsverksamheten eftersattes. Även utställningsverksamheten

bör enligt statskontorets mening helt införlivas med universitetet,

även om denna verksamhet kan sägas vara i viss mån främmande

för ett universitets uppgifter. Det för en framgångsrik utställningsverksamhet

nödvändiga samarbetet med de vetenskapliga institutionerna tryggas bäst på

detta sätt.

Enligt föreståndarkollegiet vid naturhistoriska riksmuseet är den forskningsverksamhet

som bedrivs vid de olika avdelningarna inom riksmuseet ingalunda

bunden till de samlingar som respektive avdelning omfattar. I själva verket är_

framhåller kollegiet — forskningsverksamheten vid riksmuseets avdelningar i sina

huvuddrag mycket likartad den som bedrivs vid motsvarande institutioner

vid universiteten och fackhögskolorna. För den vetenskapliga verksamheten vid

museet har enligt kollegiet en anslutning till universitetet den positiva betydelse,

som vidgade kontakter mellan likartade institutioner i och för sig innebär.

Vid en anslutning till universitetet torde det emellertid enligt föreståndarkollegiets

mening vara nödvändigt att sörja för, att särskilda medel avdelas för

verksamheten i de vetenskapliga samlingarna och att denna medelstilldelning

sker utan direkt konkurrens med andra för omedelbar vetenskaplig forskning

avsedda medel.

Åtskilliga remissinstanser anser, att det i betänkandet diskuterade alternativet

I — att riksmuseet behålles som en fristående, sammanhållen institution

för insamlings-, forsknings- och utställningsverksamhet — erbjuder en bättre

lösning än utredningens förslag. Denna åsikt framföres av matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Uppsala, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

i Lund, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg, statens natur
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965 lo

vetenskapliga forskningsråd, nationalmuseet, Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

Nordiska museets nämnd, Tekniska museet, Svenska museimannaföreningens

facksektion samt Museichefskollegiet i Stockholm.

De synpunkter i frågan som anförts av nyssnämnda universitetsmyndigheter

sammanfaller i stort sett; allmänt anses utredningen ha alltför litet beaktat

museets betydelse för forskningen. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

i Uppsala uttalar, att samlingarnas karaktär av ett centralt museum och arkiv

för bevarande och vetenskaplig bearbetning av zoologiskt, botaniskt och geologiskt

material skulle suddas ut, om avdelningarna inlemmades i ett universitet.

Det är vidare enligt fakulteten mycket betydelsefullt att gentemot utlandet äga

ett nationellt vetenskapligt museum av riksmuseets karaktär; dess avskaffande

skulle innebära en sänkning av Sveriges vetenskapliga standard i utlandets ögon.

Fakulteten erinrar även om att riksmuseet från andra länders »riksmuseer»

erhållit mycket värdefullt vetenskapligt material, vilket i många fall kanske ej

så självklart skulle ha överlämnats till en universitetsinstitution.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd framhåller, att den vetenskapliga

bearbetningen av riksmuseets material delvis har karaktären av långtidsundersökningar

av annan typ än den forskning som bedrivs vid de vanliga universitetsinstitutionerna.

Rådet fruktar, att ett överförande av denna forskningsverksamhet

till Stockholms universitet kommer att innebära en minskning av

möjligheterna för dess utövande. Ett rätt utnyttjande av riksmuseets samlingar

svnes enligt rådets mening snarast kräva en förstärkning av museipersonalen.

'' Från museihåll hävdas, att utredningens ställningstagande till övervägande

delen präglas av omsorgerna om forskningen och undervisningen vid universitetet.

Nationalmuseet anser, att de rent museala uppgifterna och behoven fått

komma i andra hand, trots att deras vikt för bildningsarbetet starkt betonats.

Museet anför vidare, att den redan förut tyngda universitetsorganisationen vid

ett genomförande av förslaget blir belastad med en för den i många avseenden

främmande och komplicerad verksamhet. Museisidan reduceras till att omfatta

enbart utställningsverksamhet, och den berövas dessutom i väsentliga avseenden

sin självständighet, understryker nationalmuseet, som finner också faran fölen

viss isolering i förhållande till forsknings- och insamlingsverksamheten te sig

hotande.

Svenska museimannaföreningens facksektion anför bl. a. följande.

Fn nationell centralinstitution och ett centralarkiv för naturvetenskaperna

(i berörda delar) sådant som naturhistoriska riksmuseet kan lika litet som ett

riksarkiv eller ett nationalmuseum för konst eller historia avskaffas i sin nuvarande

form utan att det vetenskapliga och allmänt kulturella livet blir lidande

och de museala accessionsmöjligheterna kompliceras. Sedan omkring 200 år

har centralmuseitanken i alla kulturländer visat sin livskraft, och tendensen

i utlandet är att stärka den i stället för att som här gå motsatta vägen. Ett

museum, rätt organiserat och administrerat, är till sill natur så skilt från ett

universitet, att ett administrativt samgående av ifrågasatt format icke kan ske

utan att båda blir lidande. Muscal verksamhet kan icke under längre tid med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

någon^ framgång uppspjälkas i »insamlingsverksamhet» (inklusive förkovran

och vård av samlingarna), forskning och »utåtriktad verksamhet» (utställningsverksamhet

och allmänt bildningsarbete). Envar med någon erfarenhet av intern

museiverksamhet vet, att de tre bildar en oupplöslig enhet varhelst ett museum

ar livskraftigt. Eftersom man måste förutsätta en kontinuerlig överföring av

objekt från centralsamlingarna till skådesamlingen och vice versa, bör ansvaret

or föremalsbeståndet och deras vård enligt facksektionens uppfattning kvarstanna

hos respektive avdelningar.

Varken alternativ I eller alternativ II erbjuder enligt Vetenskapsakademien

en i alla avseenden lycklig lösning. Akademien anser, att man inte uttömt möjligheterna

med dessa alternativ. Vad gäller riksmuseets centrala uppgifter betonar

akademien det riksintresse som den anser det måste vara, att museet

behålls som självständig riksinstitution och inte splittras för att sedan — med

förlust av denna sin karaktär — helt eller delvis inlemmas i ett av landets universitet.

Att utredningen stannat för alternativ II synes akademien främst

bero på de fördelar som man därmed trott stå att vinna för Stockholms universitet

genom en direkt fördubbling eller mera av professorsbeståndet i zoologi,

botanik och mineralogi. Akademien framhåller i detta sammanhang, att de

institutioner som vid en lösning enligt alternativ II skulle tillföras universitetet

i mycket ar väsensskilda från de tidigare universitetsinstitutioner med vilka de

skulle bh sidoordnade. Denna väsensskillnad kräver enligt akademiens mening

sådana särbestämmelser beträffande bl. a. undervisningsåtaganden — därest

museiuppgifterna verkligen skall bli tillgodosedda — att ett restlöst inlemmande

i universitetet skulle bli högst olyckligt. Akademien understryker, att det inte

bör förbises, att riksmuseet inom ramen för sina resurser länge varit universitetet

i Stockholm till betydande hjälp även utöver vad som kan sägas ha fallit

under museets verksamhet som riksorgan. Det är akademiens uppfattning att

riksmuseet såsom självständig enhet mycket väl kan — i synnerhet efter tillfredsställande

upprustning — i sin verksamhet rymma ett befruktande samarbete

med universitetet beträffande forskarhandledning och forskarutbildning

på licentiand- och doktorandstadierna.

3.A.2. Ledningen av riksmuseet

Behålles riksmuseet som en självständig enhet bör enligt Vetenskapsakademien

avdelningsförestandarna liksom hittills bilda ett kollegium under ledning av en

bland dem utsedd ordförande, vilken bör vara självskriven ledamot i riksmuseets

styrelse; samma självskrivenhet bör gälla för skådesamlingens direktör.

Nordiska museets nämnd anser, att ledningen av riksmuseet skall anförtros

en museidirektör, vid vars sida bör finnas en nämnd om sju personer. Chefen

för utställningsmuseet förordas bli jämställd med övriga avdelningsföreståndare.

Befattningen som museidirektör föreslås bli anförtrodd åt en av avdelningsföreståndarna.

I fråga om tjänsten som museichef hävdar matematisk-naturvetenskapliga

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1965

fakulteten i Göteborg, att för behörighet bör krävas avlagt disputationsprov.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm förordar krav på akademisk

examen i ämnen hörande till museets intressesfär.

3.^.3. Professurernas placering och ämnesinriktning

Utredningens förslag att de nuvarande tjänsterna som avdelningsföreståndare

skall överföras till universitetets stat för att som professurer ingå i den matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten får nästan genomgående ett positivt bemötande.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala finner utredningens

förslag att riksmuseets professorer må tilldelas viss universitetsundervisning

mycket välbetänkt. För främjandet av kontakten mellan riksmuseet och

de studerande vid Stockholms universitet synes det fakulteten önskvärt att

även intendenterna utnyttjas för viss undervisning, främst vid korta koncentrerade

kurser och vid fältundervisning. Om museet behåller sin rikskaraktär,

bör de enligt fakultetens mening kunna användas också vid andra läroanstalter,

även utanför Stockholm.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg framför följande synpunkter.

Utgående dels från det faktum att vi f. n. har en kontinuerlig ökning av tillströmningen

av studerande till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

och dels från att det ej sker någon automatisk tilldelning av topptjänster i

relation till studerandeantalet, skulle ett dylikt utökande av de berörda ämnesområdenas

topptjänster vid universitetet otvivelaktigt utgöra ett välkommet tillskott

av undervisningstimmar. Fakulteten är emellertid angelägen framhålla, att

eftersom forskningen vid museet hittills av naturliga skäl kommit att inriktas

på huvudsakligast problem av taxonomisk och systematisk karaktär, en viss

snedvridning av universitetsundervisningen i berörda ämnen kan tänkas bil

följden, om inte såväl den »funktionella» (fysiologiska och ekologiska) som den

morfolögiska forskningens behov samtidigt tillgodoses. Fakulteten anser, att —

med tanke på den redan nu föreliggande övervikten av topptjänster inom de

systematiska disciplinerna jämfört med de mera experimentellt inriktade amnena

— det i detta sammanhang är synnerligen angeläget att särskilt trycka

på nödvändigheten av att en allmän förstärkning även kommer de senare till

del. Detta gäller framför allt ämnena botanik och zoologi. Om icke en motsvarande

upprustning för den experimentella forskningen genomföres, kan man

befara allt större svårigheter att i framtiden rekrytera tjänster inom detta

område.

Sistnämnda synpunkter framkommer även i yttrandet från statens naturvetenskapliga

forskningsråd.

Beträffande professurernas ämnesinriktning understryker matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Stockholm, att den föreslagna avgränsningen av

professurernas ämnesområden inom de biologiska och geologiska ämnesgrupperna

i hög grad är bunden av de tjänster, som redan finns och vilka tillkommit

helt oberoende av universitetens planering för undervisning och forskning. Utredningens

förslag bör därför betraktas som helt preliminära, hävdar fakulteten,

o _ Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 81

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 81 år 1965

som vidare finner att ämnesindelningen bör kunna ändras i framtiden efter riktlinjer,

som kommer fram av de då vunna erfarenheterna och av de då föreliggande

behoven.

■3.4-4- Utställnings verksamheten

Den i betankandet föreslagna upprustningen av utställningsverksamhetens

resurser valkomnas allmänt. Föreståndarkollegiet vid naturhistoriska riksmuseet

finner i likhet med utredningen att en »kombinerad utställning» med

material från alla de nuvarande avdelningarna medför uppenbara fördelar. Kollegiet

förutsätter att skådemuseet i framtiden kommer att omfatta även andra

ämnen än de som hittills representerats av riksmuseets olika avdelningar, exempelvis

astronomi och geofysikens olika grenar, såsom klimatologi och oceanografi.

Enligt kollegiets uppfattning bör allt material, som nu finns vid naturhistoriska

riksmuseet och som är katalogiserat på respektive avdelningar, också

framdeles tillhöra dessa. Kollegiet finner det vidare uppenbart, att de olika

avdelningarna skall samverka så att skådesamlingen dels tillföres lämpligt

material ur redan förefintliga samlingar, dels får rådgivning när det gäller

anskaffning av nytt material.

Museichef skollegiet ifrågasätter, om den fasta personal som föreslagits för

utställningsmuseet är tillräcklig för att detta skall kunna arbeta på ett funktionsdugligt

satt. Kollegiets tveksamhet därvidlag delas av statens naturvetenskapliga

forskningsråd.

Tanken att utställningsmuseet i större utsträckning än hittills skall ställas i

det allmänna bildningsarbetets tjänst tillstyrks genomgående. Malmö stads

museinämnd understryker angelägenheten av att riksmuseet engageras i pedagogisk

verksamhet. Skolöverstyrelsen betonar vikten av att det funktionella

samspelet i naturen markeras; i detta och andra pedagogiska syften bör samverkan

ske mellan museet och undervisningsväsendet.

Samverkande bddningsförbunden anser en systematisk samverkan mellan

vetenskaplig forskning och folkbildningsarbete vara synnerligen betydelsefull;

en utåtriktad museiverksamhet efter de linjer som utredningen skisserar bör

kunna bil en värdefull tillgång i arbetet på att aktualisera och bredda de naturvetenskapliga

studierna i folkbildningsarbetet. Bildningsförbunden understryker

beträffande utställningsmuseets program värdet av att museets karaktär av

riksmuseum får slå igenom. Dess insatser bör komma hela landet tillgodo. En

effektiv förmedling av nya forskningsrön liksom av pedagogiska erfarenheter

och material m. m. till folkbildningssektorn bör enligt bildningsförbunden kunna

ske genom att museets resurser tas i anspråk i samband med studieförbundens

produktion av studiematerial liksom i samband med cirkelledarutbildningen.

Svenska naturskyddsföreningen pekar på den snabba omvandling landskapet

i var tid genomgår. Tillgången till rika naturvetenskapliga samlingar är därför

enligt föreningen ytterst betydelsefull. Föreningen betonar vidare betydelsen

av att skådesamlingen utformas så, att den väcker allmänhetens intresse för

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts -proposition nr 81 år 1965

sammanhang och utvecklingslinjer inom berörda naturvetenskapliga områden.

Föreningen understryker även, att det funktionella samspelet i naturen bör

betonas, bl. a. exploateringsformernas inverkan på landskap, flora och fauna.

Förslaget om inrättande av tjänster som museilektor vid utställningsmuseet

tillstyrks av flertalet remissinstanser, bl. a. föreståndarkollegiet vid naturhistoriska

riksmuseet.

Den i betänkandet förordade hopslagningen av Sveriges geologiska undersöknings

(SGU) skådesamling med det föreslagna utställningsmuseet tillstyrks av

SGU, som emellertid förutsätter, att geologins intressen skall bli i skälig utsträckning

tillgodosedda i ett sammanslaget museum.

34.5. Lokalfrågor

Flera remissinstanser ställer riksmuseets lokalfråga i samband med det blivande

Frescati-universitetets utbyggnad.

Byggnadsstyrelsen — som förordar att en tidsplan för ombyggnadsarbetenas

genomförande utarbetas — finner det lämpligt att förevarande lokalfrågor handläggs

av styrelsen i samråd med vederbörande lokala planerande organ i den

ordning som nu gäller för Stockholms universitets lokalfrågor.

Frescatikommittén finner det önskvärt, att universitetet i görligaste mån får

utnyttja undervisnings- och forskningslokaler m. m. i riksmuseibyggnaderna.

Ett sådant gemensamt utnyttjande bör enligt kommittén komma till stånd

antingen utredningens organisationsförslag genomföres eller ej. ForestånAarkollegiet

vid naturhistoriska riksmuseet är av den uppfattningen att ytterligare

utredning erfordras, innan ställning kan tas beträffande lokalernas användning.

En radikalare lösning av riksmuseets lokalfråga förordas av Svenska museimannaföreningens

facksektion, som anser att riksmuseet är betjänt av helt andra

lokaler än de nuvarande för i vart fall utställningsverksamhetens rationella

bedrivande. En överflyttning av institutionen till de ännu obebyggda delarna

på norra sidan av Djurgårdsbrunnskanalen, där kärnan till ett museicentruin

redan finns, skulle enligt facksektionen skapa expansionsmöjligheter, främja

verksamheten och naturligt foga in museet bland institutioner med likartad

inriktning. Facksektionen förordar, att Stockholms universitet övertar den

nuvarande museibyggnaden.

2* _ Biliang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Fr 81

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

4. Beredningen av riksmuseiutredningens förslag

4.1 Bakgrund

I enlighet med bemyndigande av Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 tillkallade

chefen för ecklesiastikdepartementet samma dag fem experter för att inom

departementet biträda med en beredning av riksmuseiutredningens förslag. Det

ålag experterna att vid uppdragets fullgörande beakta innehållet i en särskild

inom departementet upprättad promemoria. I denna konstaterades, att vid

remissbehandlingen av riksmuseiutredningens betänkande flertalet instanser

hade framfört kritik mot den av utredningen förordade överföringen till Stockholms

universitet av insamlings- och forskningsverksamheten vid riksmuseet.

I promemorian angavs vissa utgångspunkter för det fortsatta beredningsarbetet.

Vetenskapsakademiens överinseende över naturhistoriska riksmuseet skulle

sålunda upphöra. Insamlingsverksamheten och den till samlingarna knutna

forskningsverksamheten borde tillsammans med utställningsverksamheten förbli

inom ramen för en fristående enhet, benämnd naturhistoriska riksmuseet. De

för utställningsverksamheten avsedda personella och materiella resurserna borde

förstärkas. Naturhistoriska riksmuseets nuvarande forskningsresurser borde

göras till föremål för översyn i syfte att åstadkomma en plan för successiv

ombildning av i forsta hand fyra tjänster som professor och avdelningsförestandare

vid museet till tjänster som professor vid universitetet i Stockholm.

Ifragavarande plan borde innefatta de nuvarande tjänsterna som professor och

föreståndare för botaniska avdelningen, evertebratavdelningen, entomologiska

avdelningen samt paleozoologiska avdelningen. Tjänsterna som professor och

föreståndare för paleobotaniska avdelningen, vertebratavdelningen samt mineralogiska

avdelningen borde i vart fall under en övergångstid kvarstå på museets

stat. De till universitetet överförda professorstjänsterna borde ges inriktning

på ämnesområdet fysiologisk och molekylär biologi. Det åvilade experterna

att för envar av de överförda professorstjänsterna framlägga förslag till ämnesbenämning.

4.2 Experternas förslag

4.2J. Den fysiologiska och molekylära biologins betydelse

Experterna framhåller i sitt betänkande, att forskningen inom det vidsträckta

område, som betecknas fysiologisk och molekylär biologi, för närvarande befinner

sig i ett exceptionellt gynnsamt utgångsläge. Flera olika, från början från

varandra relativt isolerade forskningsinriktningar har nu kunnat mötas inom

ifrågavarande område, där man sålunda finner ett omfattande samarbete mellan

forskare av olika utbildning: biologer, kemister, fysiker och medicinare. Bland

de centrala problemen inom den fysiologiska och molekylära biologin nämner

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

experterna cellernas delning eller reproduktion, en process som ar grundvalen

för livets bestånd; det anmärkes, att ett försvagande av kontrollen av celldelningen

inom flercelliga organismer kan leda till uppkomsten av tumörer

någon skarp gräns kan därför inte dragas mellan t. ex. cellbiologi och cancerforskning.

Särskilt aktuellt är enligt experterna det inflytande som virus kan

ha på celldelningen och för uppkomsten av tumörer; de senaste årens rön beträffande

betydelsen av virus för tumörbildning öppnar nya perspektiv av både

medicinsk och allmänbiologisk betydelse. Andra problem inom bär förevarande

område representerar enligt experterna subcellulära partiklars uppkomst och

funktion, vidare studiet av rörelsefenomen som mer eller mindre utpräglat försiggår

hos alla celler och även inom partiklar såsom mitokondrier samt också

frågan om livets uppkomst och den fylogenetiska evolutionen.

Experterna konstaterar, att den fysiologiska och molekylära biologin sedan

länge har varit företrädd i Stockholm. En internationellt uppskattad forskargrupp

har vuxit upp vid Wenner-Grens institut för experimentell biologi, och

ett annat naturligt centrum har utgjorts av karolinska institutet. Ett livligt

samarbete har också ägt rum mellan dessa institutioner och andra.

Denna intensiva forskningsverksamhet har — framhåller experterna helt

naturligt lett till ett stort behov av högre tjänster vid Stockholms universitet.

I petita för budgetåret 1965/6G begärde universitetet bland annat professurer

i mikrobiologi, zoofysiologi, särskilt utvecklingsfysiologi (omvandling av befintlig

laboratur i zoofysiologi till professur), immunologi samt fysiologisk kemi

(personlig). Laboraturer föreslogs inrättade i cellfysiologi, ämnesomsättningsforskning

och biologisk ultrastrukturforskning. Universitetet anförde i anslutning

till dessa förslag bl. a. följande.

Under de senaste 15—20 åren har en tyngdpunkt inom naturvetenskaperna

legat inom atomfvsiken och ett stort antal däromkring grupperade gransvetenskaper.

Internationellt växer nu framförallt två mångfacetterade biologiska

forskningsinriktningar fram som vetenskapligt, ekonomiskt och medicinskt centrala

och betydelsefulla, å ena sidan molekylär biologi och cellbiologi, a den

andra ekologi. Inom bägge områdena bedrives forskning i samarbete mellan

biologer, kemister, fysiker, medicinare och andra. För bägge omradena gäller

att de spelar en viktig roll för de inom fakulteten representerade examensamnena

botanik, genetik, strålningsbiologi, zoologi och zoofysiologi, ävensom fölen

rad agrikulturella, medicinska och tekniska discipliner och forskningsområden.

De olika forskningsområdenas beröringspunkter kan kort sammanfattas sålunda.

De kemiska reaktioner, studerade inom biokemin, som leder till biosyntes

och energiproduktion utspelas inom ramen av cellens ultrastruktur. Pa denna

grundval studeras cellernas delning och differentiering. De sistnämnda företeelserna

behandlas av utvecklingsbiologin. Immunologin ger möjligheter att karakterisera

specifika högmolekylära ämnen som utbildas vid cellernas diffeientiering,

inkluderande de specifika ämnen (antikroppar) vilkas produktion utgör

ett skydd mot främmande substanser. Från forskningens synpunkt föreligger

sålunda ett. behov av de äskade befattningarna. Området för professuren i fysiologisk

kemi skulle särskilt avse de energigivande reaktionerna och dessas roll

för cellernas aktivitet. Laboraturen i cellfysiologi skulle framförallt inrikta sig

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

på äggviteämnenas syntes och beroende av ärftlighetsbärarna, dvs. nukleinsyrorna.

Samtliga dessa problemställningar har studerats och måste fortfarande

studeras^ på mikroorganismer, varför inrättandet av en professur i mikrobiologi

redan från forskningssynpunkt har hög angelägenhetsgrad.

4-2.2. Ombildningen av museiprofessurema

Experterna framhåller, att de funnit, att deras uppdrag varit begränsat till

frågor, som rör den successiva ombildningen av fyra museiprofessurer till

universitetsprofessurer. Experterna understryker emellertid det angelägna i att

den tidigare i direktiven omnämnda insamlingsverksamheten och den till samlingarna

knutna forsknings- och serviceverksamheten får fortleva. Betydelsen

av denna verksamhet har också framhållits i flera till experterna ställda skrivelser.

Experterna pekar på riksmuseets uppgift som ett centrum för taxonomisk

'' erksamhet och framhåller, att taxonomin är en för biologins olika grenar nödvändig

hjälp vetenskap, som otvivelaktigt kommer att vara av betydelse även

för den forskning, som är under förberedelse eller redan igångsatts beträffande

naturresursernas bevarande — experterna föreställer sig, att omfattande uppgifter

här kommer att vänta flera av riksmuseets avdelningar.

Vid val av ämnesområden för de fyra tjänster, som enligt direktiven borde

ombildas till tjänster som professor vid Stockholms universitet, har experterna

sokt tillgodose behov, som är angelägna från både forskningens och utbildningens

synpunkt samt strävat efter att finna sådana inriktningar som möjliggör

eu rimlig avgränsning av professurernas ämnesområden både gentemot

\aiandra

redan finns eller kan förväntas tillkomma. Samtidigt har experterna varit angelägna

att välja ämnesområden som star tillräckligt nära varandra för att ett

fruktbärande samarbete skall kunna komma till stånd i fråga om både forsknings-

och utbildningsverksamhet. Det har också varit väsentligt att det vid

Stockholms universitet redan finns en uppmärksammad forskning inom flera

av de valda områdena.

Experternas förslag innebär i huvudsak följande.

Tjänsten som professor och föreståndare vid riksmuseets paleozoologiska avdelning

omvandlas till professur i evolutionszoologi vid Stockholms universitet

den 1 juli 1965 eller den 1 januari 1966. Nuvarande innehavaren av riksmuseipiofessuren

utnämnes till innehavare av universitetsprofessuren och behåller

ställningen som föreståndare för paleozoologiska avdelningen. Förslaget innebär

endast en viss förändring av ämnesinriktningen för den befintliga tjänsten.

Den nu vakanta tjänsten som professor och föreståndare vid riksmuseets

botaniska avdelning omvandlas till professur i cellfysiologi vid Stockholms universitet

den 1 januari 1966. De sakkunniga påpekar möjligheten att låta innehavaren

av professuren i morfologisk botanik vid Stockholms universitet överta

den vetenskapliga ledningen vid den botaniska avdelningen.

Tjänsten som professor och föreståndare vid riksmuseets evertebratavdelning

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

omvandlas till professur i immunbiologi vid Stockholms universitet i samband

med nuvarande tjänstinnehavarens avgång den 1 juli 1967. De sakkunniga framhåller

möjligheten att låta innehavaren av professuren i zoologi vid Stockholms

universitet överta den vetenskapliga ledningen vid evertebratavdelningen.

Tjänsten som professor och föreståndare vid riksmuseets entomologiska avdelning

omvandlas till professur i biofysik vid Stockholms universitet den 1 juli

1968. Innehavaren av riksmuseiprofessuren förs samtidigt på övergångsstat;

vederbörande avgår tidigast år 1972. De sakkunniga framhåller möjligheten att

låta kompensera entomologiska avdelningen genom att beträffande förestandaiskapet

repliera på de vid den närbelägna skogshögskolan befintliga professurerna

i skogszoologi och skogsentomologi.

Experterna understryker, att frågan om professurer i mikrobiologi och utvecklingsfysiologi

vid Stockholms universitet är mycket angelägen, ehuru den

faller utanför den i direktiven uppdragna ramen.

Experterna utgår från att museet kompenseras genom en personalförstärkning

av sådan art, att inte den med forskningsverksamheten förbundna insamlingsoch

serviceverksamheten försämras vid genomförandet av i det föregående

redovisade förslag.

4.3 Yttranden över experternas förslag

Vid remissbehandlingen av betänkandet har en enig opinion förordat utbyggnad

av den fysiologiska och molekylära biologins resurser. Det övervägande

antalet remissinstanser har däremot ställt sig avvisande till förslaget, att fyra

professurer vid naturhistoriska riksmuseet skall överföras till universitetet i

Stockholm och samtidigt erhålla ändrad ämnesinriktning till förmån för den

fysiologiska och molekylära biologin.

Vissa universitetsmyndigheter tar upp till behandling fragan om omprövning

av lärartjänsts ämnesområde; föreskrift om sådan omprövning återfinns i 69 §

universitetsstadgan. Universitetskanslersämbetet finner sålunda, att nutida

snabba utveckling inom många forskningsområden gör det naturligt, att den

befintliga organisationen av forskningsinstitutioner, inriktning av professurer

och andra högre forskartjänster och över huvud taget fördelningen av samhällets

resurser för forskning inte bör få anses vara en gång för alla bestämd utan tid

efter annan måste tagas under omprövning.

I remissvaren framföres åtskillig kritik mot direktiven till de sakkunniga.

Kritiken tar framförallt fasta på två förhållanden, dels att direktiven bundit

de sakkunniga, dels att museiprofessurerna sammankopplats med tillkomsten

av professurer i fysiologisk och molekylär biologi vid Stockholms universitet.

lt.3.1. Den fysiologiska och molekylära biologins betydelse

Behovet av nya tjänster inom området fysiologisk och molekylär biologi har

enhälligt vitsordats av remissinstanserna. Sålunda framhåller medicinska falad
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1965

teten vid karolinska institutet, att det senaste decenniets enastående genombrott

inom biokemi, biofysik och molekylärbiologi mycket väl kan jämföras i betydelse

med t. ex. kärnklyvningen och atomkraftens tämjande. Fakulteten understryker,

att den biologiska och medicinska forskningen kommer att inta en

mycket framträdande plats i den samlade bilden av framtidens vetenskap. Klarläggandet

av'' den allmänna principen för koden i arvsmassan och konstaterandet

att vissa biologiska funktioner kan hänföras till bestämda molekylkonfigurationer

öppnar de vidaste perspektiv inte bara på praktiska områden som

kampen mot sjukdom eller förbättring av livsmedelsproduktionen, utan också

för allt tänkande kring livsprocessernas innersta natur och därmed vår världsbild.

Fakulteten hälsar därför i princip med tillfredsställelse åtgärder, som kan

främja forskningen över livsprocesserna.

Statens medicinska forskningsråd anför liknande synpunkter samt konstaterar,

att Sverige sedan länge intar en framstående ställning inom cellbiologi

och molekylär biologi men att en fortsatt utbyggnad av resurserna är nödvändig.

Lantbrukshögskolan finner det starkt motiverat, att en förstärkning av den

svenska forskningen på biologins gränsområden mot kemi och fysik kommer till

stånd. Från Läkemedelsindustriföreningens sida framhålles, att ifrågavarande

vetenskapliga områden är av utomordentligt stor betydelse för den forskning,

som skall leda till nya läkemedel. Riksföreningen mot cancer understryker, att

det för svensk cancerforskning är ett specifikt intresse, att förstärkningar i den

föreslagna riktningen med det snaraste genomföres. Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Stockholm delar helt expertutredningens uppfattning om

betydelsen av ifrågavarande forskningsfält, något som tidigare kommit till uttryck

i exempelvis Stockholms universitets petita för budgetåret 1965/66.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd finner frågan om en förstärkning av

den fysiologiska och molekylära biologin vara av sådan betydelse, att en särskild

sakkunnigutredning härom ter sig påkallad. Enligt SFS föreligger behov

av översyn av den biologiska forskningen och undervisningen vid samtliga universitet.

Ett flertal remissinstanser framför synpunkter på de föreslagna ämnesinriktningarna.

Några ifrågasätter i likhet med farmaceutiska fakulteten huruvida

icke en något mindre snäv definiering vore att föredraga beträffande ämnesområdena

cellfysiologi, immunbiologi och biofysik, främst med hänsyn till den

snabba utvecklingen inom fysiologisk och molekylär biologi. Lantbrukshögskolan

anför i detta sammanhang, att de av utredningen föreslagna professurerna

"visserligen skulle vara av stort värde men att nagon övertygande motivering

för just dessa tjänsters prioritet — delvis i motsats till Stockholms universitets

äskanden — icke har lämnats. Med hänsyn till forskningens snabba utveckling

mom de ifrågavarande gränsområdena förefaller det lantbrukshögskolan mindre

välbetänkt att utöver den begränsning som ligger i de föreslagna professurernas

benämning ytterligare begränsa deras områden genom uppräkning av delområden

där innehavarnas huvudsakliga meritering förutsätts ligga.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

KungL Maj:ts proposition nr 81 år 1965

De medicinska fakulteterna vid Göteborgs universitet och karolinska institutet

uttrycker förvåning över att ämnet molekylär biologi inte förekommer i

expertgruppens förslag till benämningar på de omvandlade professurerna.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm erinrar om att en professur

i mikrobiologi angetts vara av högsta angelägenhetsgrad i universitetets

petita; fakulteten diskuterar också i sitt yttrande hur de i petita föreslagna

professurerna bör vägas mot förslagen i expertgruppens betänkande.

Universitetskanslersämbetet föreslår, att det uppdras åt ämbetet att — efter

hörande av fakultetsberedningen för matematik och naturvetenskap — till

Ivungl. Maj :t avge definitiva förslag i fråga om ämnesinriktning och placering

vid lärosäte av ifrågavarande tjänster, då enligt ämbetets mening den gjorda

utredningen inte utgör tillräckligt underlag för beslut härom.

lf.3.2. Ombildningen av museiprofessurerna

I en rad yttranden reses invändningar mot tanken på indragning av riksmuseiprofessurer

i samband med att nya professurer inrättas vid universitetet

i Stockholm. I remisskritiken understryks allmänt, att inte några sakliga skäl

redovisats i utredningen för en nedskärning av riksmuseets topptjänster. Utredningsförslaget

avstyrks i denna del av flertalet hörda myndigheter och organisationer.

Ett fåtal instanser tillstyrker, men flera av dessa förutsätter samtidigt

en betydande upprustning av riksmuseet. Övriga remissinstanser uttalar sig för

andra lösningar eller avstår från att ta ställning; några instanser anser, att de

nya tjänsterna bör fördelas på olika universitet.

Den minoritet, som tillstyrker överföringen, utgÖres av universitetskanslersämbetet,

medicinska jakulteten i Uppsala, statskontoret, veterinärhögskolan

(med tvekan), jordbrukets forskningsråd och SFS. Skolöverstyrelsen anser, att

en ändring av ifrågavarande riksmuseiprofessurers inriktning till cellfysiologi,

immunbiologi och biofysik i samband med tjänsternas överförande till universitetet

kommer att öppna möjligheter att åstadkomma en högt kvalificerad utbildning

av biologilärare.

Fakultetsberedningen för matematik och naturvetenskap uttalar, att ett

genomförande av experternas förslag skulle medföra en sakligt välmotiverad

modernisering av forskningsinriktningen inom de biologiska vetenskaperna. Enligt

beredningen bör kostnaderna för en förstärkning av fysiologisk och molekylär

biologi till viss del kunna täckas genom att tjänster inbesparas i och med

att samarbete etableras mellan riksmuseet och Stockholms universitet.

Riksmuseets jöreståndarkollegium framhåller, att riksmuseiprofessurerna i

enlighet med riksmuseiutredningens förslag bör knytas till Stockholms universitet

med bibehållet chefskap för avdelning vid riksmuseet. Om trots allt

expertutredningens förslag genomförs helt, bör även de av experterna ej berörda

professurerna vid museet anslutas till universitetet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

b-3.3. Riksmuseets framtida verksamhet m. m.

Flera remissinstanser kräver en ny, förutsättningslös utredning angående museets

framtida ställning, organisation och resurser, däribland matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Lund, medicinska fakulteten i Göteborg och SACO.

Samma yrkande gör skogshögskolan, som emellertid också föreslår, att dylik

utredning icke skall hindra, att åtskilliga av de förslag, som framförts av den

tidigare riksmuseiutredningen, genomförs utan vidare uppskov. Statens naturvetenskapliga

forskningsråd anser, att vid en ny utredning bör beaktas det

s. k. alternativ I som riksmuseiutredningen presenterade. Enligt rådet bör vidare

palynologiska laboratoriet knytas till riksmuseet.

Universitetskanslersämbetet framhåller fördelarna med att museets forskningsverksamhet

anknytes till universitetet i Stockholm och skogshögskolan.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm anför emellertid, att

professurerna vid Stockholms universitet och riksmuseet realiter representerar

olika forskningsfält eller forskningsinriktningar — det rör sig inte om dubblerad

verksamhet.

Bl. a. rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala, medicinska fakulteterna i

Uppsala och Umeå samt vid karolinska institutet, lantbrukshö g skolan, jordbrukets

forskningsråd och 196b års naturresursutredning har speciellt understrukit

vikten av att vid en eventuell förlust av här ifrågavarande professurer riksmuseet

kompenseras genom personalförstärkning av sådan art, att inte den

med forskningsverksamheten förbundna insamlings- och serviceverksamheten

försämras.

Kemi-sektionen vid tekniska högskolan i Stockholm hävdar, att det skulle

innebära en katastrof för riksmuseet, om vården och utvecklingen av dess samlingar

anförtros personer med lägre vetenskaplig kompetens eller personer, som

på grund av annan verksamhet måste betrakta arbetet för museet som en

betungande bisyssla.

Med utgångspunkt i en förmodan, att de i det förevarande betänkandet framförda

förslagen innebär ett hot mot riksmuseets fortsatta vetenskapliga verksamhet,

uppehåller sig flera remissinstanser vid betydelsen av denna verksamhet.

Kemi-sektionen vid tekniska högskolan i Stockholm framhåller, att ett förvisande

av den högre vetenskapliga forskningen från riksmuseet skulle leda till

att det blev ett dött museum, en utveckling som skulle stå i bjärt kontrast

till de strävanden som allt starkare gör sig gällande såväl i Sverige som utomlands,

vilka går ut på att göra museerna till levande, undervisande, initiativtagande

och forskande institutioner. Enligt sektionens mening kommer riksmuseet

att få stor betydelse för vissa problem av grundforskningskaraktär, för

angripandet av biocidproblemet och andra naturresursfrågor samt för svenska

biståndsinsatser i utvecklingsländerna.

196b års naturresursutredning framhåller, att dess arbete ännu inte har fortskridit

så långt, att det är möjligt att närmare ange, hur den framtida natur
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

resursforskningen lämpligen bör organiseras. För att lösa denna uppgift torde

det emellertid enligt utredningens uppfattning bli nödvändigt att i stor utsträckning

bygga på de resurser, som finns inom befintliga vetenskapliga institutioner.

Det är därför inte osannolikt, framhåller utredningen, att riksmuseets

kapacitet — helt eller delvis — kan bli av stort intresse, då utredningen skall

lösa sin uppgift, varför det skulle vara fördelaktigt för utredningens arbete,

om den nu aktuella upprustningen på den fysiologiska och molekylära biologins

område kunde ske utan ianspråktagande av riksmuseets nuvarande resurser.

Även statens naturvetenskapliga forskningsråd, Vetenskapsakademien och

Svenska kommittén för ett internationellt biologiskt program uppehåller sig

utförligt vid den taxonomiska biologins betydelse.

Riksmuseets föreståndarkollegium framhåller, att den i direktiven antydda

upprustningen av skådesamlingarna m. m. snarast bör komma igång, då den

fordrar en lång planerings- och arbetsinsats för att ge påtagliga resultat.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 81 år 1965

5. Förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1965/66

5.1 Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1963/64 ................................... 1 768 000 1 797 878

1964/65 ................................... 1 781 000

1965/66 (förslag)............................ 2 492 000

Riksmuseiutredningen har i fråga om de personella resurserna för utställningsverksamheten

vid riksmuseet föreslagit en förstärkning med en tjänst som museichef

i Bo 3 och tre tjänster som museilektor i A 23 samt en ökad medelsanvisning

av 60 000 kr. för avlöning av arvoderad personal. Utredningen har inte avgivit

förslag om förstärkning av insamlings- och forskningsverksamhetens resurser

utan ansett att sådana eventuella förslag bör framläggas av vederbörande

myndighet i samband med dess årliga förslag till anslagsäskanden.

Vetenskapsakademien har efter förslag av museets föreståndarkollegium i sina

förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om en höjning av museets

avlöningsanslag med i runt tal 667 000 kr. och därvid dels beräknat medel

till automatiska utgiftsökningar, dels framlagt följande förslag.

Pe rso nalför ändringa r

Ny kryptogamavdelning

1. Professor och föreståndare.

2. Kontorist i Ae 9.

3. Vaktmästare i Ae 7.

^ ertebratavdelningen

4. Intendent i Ae 23.

5. Intendent i Ae 23.

6. Museitekniker i Ae 9.

Ev ertebratavdelningen

7. Museitekniker i Ae 9.

Entomologiska avdelningen

8. Intendent i Ae 23.

9. Konservator i Ae 13.

P a 1 e o z o o 1 o g i s k a avdelningen

10. Forskningsassistent i Ae 19.

11. Två ritare, en i Ae 13 och en i Ae 12.

12. Museitekniker i Ae 9.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

Botaniska avdelningen

13. Museitekniker i Ae 9.

Paleobotaniska avdelningen

14. Tecknarassistent i Ae 13.

Mineralogiska avdelningen

15. Intendent i Ae 23.

16. Laboratorieassistent i Ae 11.

17. Två museitekniker i Ae 9.

18. Laboratoriebiträde i högst Ae 9.

Tjänsteförändringar

19. Tekniker i Ao 11 i stället för museitekniker i Ao 9 (entomologiska avdelningen).

20. Ritare i Ae 9 i stället för i Ag 9 (paleozoologiska avdelningen).

21. Museitekniker i Ae 9 i stället för vaktmästare i Ae 8 (botaniska avdelningen).

22. Hantverkare i Ae 9 i stället för vaktmästare i Ag 8 (botaniska avdelningen).

23. Vaktmästare i Ao 9 i stället för i Ao 7.

24. Trädgårdsförman i Ae 9 i stället för gårdskarl i Ae 7.

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

Punkt h- Genom sammanslagning av den tidigare på olika organisationer

splittrade ringmärkningen av fåglar i Sverige skapades år 1960 ringmärkningscentralen,

vars verksamhet är förlagd till vertebratavdelningen och vars driftkostnader

bestrids genom anslag från statens naturvetenskapliga forskningsråd.

Ringmärkningscentralen förestås av en intendent med lön motsvarande lönegrad

A 23. Avdelningsföreståndaren har anfört, att ringmärkningen har möjliggjort

inträngande undersökningar på de mest skilda områden av fåglarnas biologi.

Resultaten har enligt föreståndaren fått ett principiellt intresse som sträcker

sig långt utöver ornitologins gränser. Föreståndarkollegiet har hemställt, att

på riksmuseets stat inrättas en tjänst som intendent i Ae 23 med uppgift att leda

ringmärkningsverksamheten vid vertebratavdelningen.

Punkt 8. Riksmuseets entomologiska avdelning är ägnad studiet av insekter,

spindeldjur och mångfotingar. Avdelningsföreståndaren har understrukit, att

insekterna spelar en mycket stor roll i naturen och i människans hushållning.

Enligt föreståndaren har riksmuseet i sin roll av central forskningsanstalt att

genom sin entomologiska avdelning lämna hjälp i aktuella fall till exempelvis

växtskyddsanstaltcn och skogsforskningsinstitutet. Föreståndaren har erinrat om

att enbart av insekter ca 900 000 arter är beskrivna och att avdelningens forskningsområde

därför framstår som oerhört omfattande. Entomologiska avdelningen

förfogar emellertid för närvarande över en intendenttjänst, medan flertalet

av riksmuseets avdelningar har vardera två intendenter.

3 — Dihang till riksdagens protokoll 19Go. 1 samt. Nr 81

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

Punkt 10. Vid den paleozoologiska avdelningen framställes bl. a. slipsnittsserier

och vaxmodeller av fossil, varigenom enligt avdelningsföreståndaren kan erhallas

ingående och säker kunskap om den inre byggnaden av djurformer, som

levat för 400 miljoner år sedan, och dras viktiga slutsatser rörande ryggradsdjurens

utveckling och släktskapsförhållanden. Sedan budgetåret 1959/60 har en

amanuens avlönad av statens naturvetenskapliga forskningsråd utfört de mera

krävande med slipningen förenade arbetena samtidigt som han bedrivit vetenskaplig

forskning. Föreståndarkollegiet har hemställt, att en tjänst som forskningsassistent

i Ae 19 inrättas på riksmuseets stat för paleozoologiska avdelningen.

5.2 Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1963/64 ................................... 229 000 243 477

1964/65 ................................... 261 000

1965/66 (förslag) ........................... 311 000

Riksmuseiutredningen har, såsom i det föregående anförts, endast avgivit förslag

till förstärkning av resurserna beträffande utställningsverksamheten vid

riksmuseet. Utredningen har för denna verksamhet föreslagit att omkostnadsanslaget

uppräknas med 12 000 kr., varav 10 000 kr. avses till expenser och 2 000

kr. till tjänsteresor i Sverige.

Vetenskapsakademien har efter förslag av museets föreståndarkoUegium i sina

förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om en höjning av museets

omkostnadsanslag med 34 800 kr, varav 22 800 kr. avser anslagsposten till

tjänsteresor.

5.3 Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m.

Anslag Nettoutgift

i963/64 ................................... 275 000 285 536

1964/65 ................................... 275 000

1965/66 (förslag) ........................... 355 000

Riksmuseiutredningen har för utställningsverksamheten vid riksmuseet räknat

med att materielanslaget borde öka med 50 000 kr. samt att därutöver ett

engångsbelopp av 25 000 kr. borde anvisas för inköp av transportvagnar, filmvisningsapparater

m. m. Utredningens förslag angående bl. a. särskilt anslag till

inredningskostnader har redovisats i det föregående.

Vetenskapsakademien har efter förslag av museets jöreståndarkollegium i sina

förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om en höjning av museets

materielanslag med 411 000 kr, varav ca hälften hänför sig till förslag om

ett engångsanslag för instrumentell upprustning och 156 000 kr. avser anslag

till inköp av museiskåp.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

31

6. Departementschefen

I anledning av prop. 1959:106 fattade statsmakterna våren 1959 beslut om

att dåvarande Stockholms högskola skulle ombildas till universitet den 1 juli

1960 samt att universitetet successivt skulle flyttas ut till Frescatiområdet

på Norra Djurgården. I propositionen erinrade jag bl. a. om vissa frågor, som

efter beslut om universitetets utflyttning till Frescati borde tagas upp till behandling.

Ett av de spörsmål jag därvid nämnde var frågan om den framtida

ställningen för vissa andra utbildnings- och forskningsinstitutioner i Frescati.

Av dessa berörde jag särskilt naturhistoriska riksmuseet, vilket är beläget intill

det nya universitetsområdet. För utredning av frågor rörande bl. a. denna institution

tillkallades sakkunniga, som antog namnet riksmuseiutredningen.

I ett betänkande, avgivet i slutet av år 1962, föreslog riksmuseiutredningen,

att den vid riksmuseet bedrivna forsknings- och insamlingsverksamheten skulle

införlivas med Stockholms universitet, medan utställningsverksamheten skulle

organiseras som ett fristående museum. De vid riksmuseet befintliga sju tjänsterna

som professor och avdelningsföreståndare jämte övrig forskningspersonal

skulle enligt förslaget överföras till universitetets stat. Vid remissbehandlingen

av betänkandet förordade emellertid det övervägande antalet remissinstanser,

att riksmuseet liksom hittills skulle utgöra en självständig, sammanhållen enhet

för insamlings-, forsknings- och utställningsverksamhet, vilket inte borde hindra,

att professurerna överfördes till universitetets stat. Enligt förslag från flera håll

borde de organisatoriska problemen övervägas ytterligare.

För beredningsarbetet i anslutning till i betänkandet framlagda förslag tillkallade

jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande vissa experter, åt vilka uppdrogs

att pröva möjligheterna att åstadkomma en plan för successiv överföring till

universitetet av i första hand fyra av riksmuseets professurer, vilka i samband

därmed skulle ges inriktning på ämnesområdet fysiologisk och molekylär biologi.

Det förutsattes samtidigt, att riksmuseet skulle förbli en fristående statlig institution.

I en i oktober 1964 framlagd promemoria, »Program för fysiologisk och

molekylär biologi vid Stockholms universitet», har experterna redovisat resultatet

av sitt beredningsarbete. Enligt experternas mening borde en ombildning

enligt nyssnämnda riktlinjer leda till att de fyra professurerna erhöll ämnesbenämningarna

evolutionszoologi, cellfysiologi, immunbiologi och biofysik. Riksmuseet

borde samtidigt kompenseras med andra tjänster för insamlings- och

serviceverksamheten. Vid remissbehandlingen av promemorian har en enig opinion

förordat en förstärkning av den fysiologiska och molekylära biologins resurser.

Det övervägande antalet remissinstanser har däremot ställt sig avvisande

till tanken, att fyra professurer skulle ombildas på det sätt, som här redovisats.

De i betänkandet och promemorian framkomna förslagen till lösningar av

problemen kring naturhistoriska riksmuseet oeh dess organisation liar vid remissbehandlingen

blivit starkt kritiserade. För att i detta läge finna lämpliga lös
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965

ningar av föreliggande problem har jag funnit det erforderligt att väsentligt

avvika från de förslag som framlagts i utredningsmaterialet och ansluta mig

till vissa vid remissbehandlingen framförda synpunkter och förslag. Det är

uppenbart att betydande enighet kan nås i åtminstone två avseenden. För

det första bör museet organiseras på sådant sätt att ett effektivt samspel

inte försvåras mellan å ena sidan den del som har hand om den utåtriktade verksamheten

och å andra sidan den del som har att svara för forskning och handhavande

av samlingarna. För det andra råder enighet om att det från forskningssynpunkt

är angeläget både att nya forskningsgrenar inom den fysiologiska och

molekylära biologins område tillgodoses och att den forskning som bedrivs inom

riksmuseet får möjlighet att utvecklas och förnyas.

Jag ämnar i det följande närmare utveckla mitt förslag till en lösning, som

innebär att riksmuseet bibehålls som självständig institution men i organisatoriskt

avseende uppdelas på två enheter, en museiavdelning och en forskningsavdelning.

Förstnämnda avdelning avses få hand om den utåtriktade verksamheten,

medan forskningsavdelningen, i princip uppbyggd som en universitetsinstitution,

förutsätts fullfölja och utveckla museets forskningsverksamhet. Museets

ledning bör enligt mitt förslag handhas av en särskild styrelse. Vidare kommer

jag i det följande att föreslå en förstärkning av resurserna för forskningen i fysiologisk

och molekylär biologi inom universitetsorganisationen.

Redan av det förslag till lösning av frågan om riksmuseets framtida organisation,

som jag nyss antytt, framgår, att jag anser att riksmuseets

uppgifter också i fortsättningen och i likhet med vad som gäller för andra

centralmuseer skall omfatta både utåtriktad verksamhet och forskning. Riksmuseets

hittillsvarande verksamhet har i stor utsträckning karakteriserats av inriktningen

på insamling och systematisk forskning. Förmedlingen till allmänheten av

information på det naturvetenskapliga området har däremot kommit att spela

en mera underordnad roll. Även i fortsättningen torde forskningen vid museet

komma att få ett större utrymme än vid andra centralmuseer. De speciella omständigheter

och traditioner som föreligger vid riksmuseet har motiverat detta

förhållande liksom att museets forskningsavdelning förutsätts få en något mer

självständig ställning än motsvarande arbetsenheter vid andra centralmuseer.

Samtidigt bör det understrykas, att avsikten med den aktuella omorganisationen

är, att den utåtriktade utställnings-, undervisnings- och serviceverksamheten

skall få en väsentligt förstärkt plats inom riksmuseet. För att uppnå detta syfte,

med den organisation som här föreslagits, måste en intim samverkan mellan museiavdelningen

och forskningsavdelningen förutsättas.

Organisatoriskt är museet för närvarande en självständig institution under

Vetenskapsakademiens överinseende. Jag förordar att museet behåller sin

självständiga ställning men att, i enlighet med det av samtliga remissinstanser

tillstyrkta utredningsförslaget, akademiens överinseende upphör.

Museet bör således ställas direkt under Kungl. Maj:t och ledas av en sär
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

skikl styrelse. Denna ordning innebär att något inlemmande av delar av den

nuvarande museiorganisationen i Stockholms universitet eller någon administrativ

samordning med universitetet inte aktualiseras. Riksmuseiutredningens förslag

i sistnämnda avseende anser jag ha blivit inaktuella, inte minst med hansyn

till att fakulteter och konsistorier enligt den nya universitetsstadgan fatt delvis

andra funktioner än vad som kunde förutsättas vid den tidpunkt, da utredningen

framlade sitt förslag.

Genom den organisatoriska uppbyggnad av museet som jag forordat med tva

enheter utan någon gemensam chef kommer styrelsen att få en viktig samordnande

funktion. På styrelsen bör ankomma att besluta om planläggningen av

museets verksamhet i stort, i viktigare organisatoriska och ekonomiska frågor

ävensom i fråga om sådana tjänstetillsättningar varom Kungl. Maj:t ej fattar

beslut.

Universitetskanslersämbetet bör vara representerat i styrelsen. Jag anser,

att dessutom skall ingå personer med erfarenhet från museal verksamhet, folkbildningsarbete

och skolväsen liksom också representanter för Vetenskapsakademien

och forskningsområden med anknytning till museet.

När jag nu övergår till att behandla museiavdelningen, vill jag först

erinra om att jag redan i direktiven till riksmuseiutrednmgen underströk, att

det var av central betydelse att den utåtriktade museala verksamheten stimulerades

och utvecklades. Utredningen konstaterar i sitt betänkande, att utställningsverksamheten

hittills erhållit otillräckliga resurser och framlägger förslag

i syfte att uppnå den eftersträvade aktiveringen. Den föreslagna upprustningen

av den utåtriktade verksamheten välkomnas allmänt av remissinstanserna, som

också i många fall med tillfredsställelse konstaterar, att utredningens avsikt varit

att museet direkt ställs i det allmänna bildningsarbetets tjänst. Vad utredningen

sålunda anfört om utställningsmuseets program kan jag också ansluta

mig till. Utöver de uppgifter som utredningen berört vill jag understryka behovet

av att som ett led i den utåtriktade verksamheten demonstrationsövnmgar

för olika kategorier studerande anordnas, varvid de tränas att pa ett intresseväckande

sätt presentera naturvetenskapligt utställningsmaterial.

De anspråk som kommer att ställas på den nya museiavdelningen blir stora

samtidigt som erfarenheterna av hur arbetet skall bedrivas ar begränsade. Museiavdelningens

arbete kommer under dess första verksamhetsar i stor utsträckning

att begränsas till planering och försöksverksamhet. Allteftersom närmare erfarenheter

vinns rörande verksamhetens utformning, torde ställning få tas till tillskott

till avdelningens resurser. Även om materialet på det naturvetenskapliga

fältet ställer särskilda anspråk på utställningsverksamhetens utformning, är det

givet att museet uppmärksamt bör följa och beakta utvecklingstendenserna

inom övriga sektorer av det museala området. Jag avser därvid exempelvis den

försöksverksamhet med utställningar av konst och kulturhistoriskt material från

de centrala museerna, som jag i årets statsverksproposition (prop. 1905: 1 bil.

1» s. 54) förutsatt, att medel skall kunna utgå till under nästa budgetår. Med

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kun t/l. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

tanke pa de begränsade erfarenheterna inom landet av utåtriktad verksamhet

på det naturvetenskapliga området, upplagd efter moderna riktlinjer, blir det

också nödvändigt att dra nytta av den sakkunskap som uppnåtts utomlands.

Forutom utställnings- och undervisningsverksamhet bör i museiavdelningens

uppgifter mgå att, givetvis i intim samverkan med forskningsavdelningen, förmedla

huvudparten av den information och service, som allmänheten kan ställa

anspråk på.

Museiavdelningens utställningsmaterial har av utredningen föreslagits tillkomma

genom att de skådesamlingar som nu finns knutna till varje avdelning

sammanförs till en samling. Utredningen har därjämte ansett det lämpligt att

till den nya samlingen överföra även Sveriges geologiska undersöknings skådesamlingar.

Sammanförandet av museets sju skådesamlingar finner jag vara en naturlig

utgångspunkt för en rationalisering av museiavdelningens arbete. Däremot är

jag för närvarande inte beredd att ta ställning till förslaget om överföring av

Sveriges geologiska undersöknings skådesamlingar. Museiavdelningen skall för

sin verksamhet givetvis äga rätt att utnyttja Övriga samlingar inom museet.

En väsentlig fordel med det av mig här förordade organisationsförslaget jämfört

med utredningens förslag om ett separat från huvudsamlingarna skilt utställningsmuseum

är att samtliga samlingar förblir under en gemensam ledning, vilket

väsentligt måste underlätta museiavdelningens arbete.

Genom att Vetenskapsakademiens befattning med museets administration

föreslås skola upphöra, blir det nödvändigt att inom museet ha tillgång till administrativ

och kameral personal. Administrationen bör organisatoriskt inordnas i

museiavdelningen och underställas dess chef.

Museiavdelningen bör under nästa budgetår tillföras följande nya tjänster.

För ledningen av avdelningen, innefattande särskilt planering och organiserande

av den utåtriktade verksamheten, bör inrättas en tjänst som museidirektör i Bo 3.

Vidare förordar jag att en tjänst som museilektor i Ao 27 tillkommer. För administrativa

uppgifter bör en byrådirektörstjänst i Ae 25 inrättas. Vidare bör medel

beräknas dels för att medge utbyte av den nuvarande arvodesbefattningen

som kamrerare mot en tjänst som kamrerare i Ae 19, dels för en kanslibiträdestjänst

i Ae 7. Dessutom bör av den nuvarande museitekniska personalen samt

biträdes- och vaktmästarpersonalen sammanlagt elva tjänster tillföras museiavdelningen.

Det är nödvändigt att museiavdelningen som komplettering till den fast anställda

personalen får möjlighet att till sig knyta expertis av olika slag för att på

det sätt som jag förutsatt i det föregående kunna såväl planera på längre sikt

som anordna viss försöksverksamhet. För arvoden till sådan expertis bör för

nästa budgetår beräknas ett belopp av 100 000 kr.

Maskinpersonalberedningen har i ett yttrande i ett aktuellt ärende rörande

klassificeringen av den fasta maskinanläggningen vid riksmuseet framhållit, att

utbyggnaden inom universitetsområdet i Frescati kan föranleda en omprövning

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. May.ts proposition nr 81 år 1965

av frågan om den organisatoriska anknytningen av museets maskmtjanst, vilken

redan nu betjänar vissa universitetsinstitutioner. Med hänsyn härtill förutsätter

jag, att frågan om ett dylikt samarbete syftande till ett överförande till Stockholms

universitet av nämnda funktioner aktualiseras i samband med kommande

anslagsäskanden.

Den blivande forskningsavdelningens uppgifter och betydelse har

belysts i såväl de två här aktuella betänkande^ som remissyttrandena over

dessa. Det har framhållits bl. a., att museet skall betjäna den naturvetenskapliga

forskningen inom hela landet och sålunda ha ställning av riksmstitution, narmast

jämförlig med statens historiska museum, Nordiska museet eller kungl. biblioteket.

Forskningsavdelningen kan i egenskap av forskningsinstitut och dokumentationscentral

förväntas göra en fortsatt insats inom den biologiska grundforskningen,

samtidigt som den kan vara av betydelse för viss målforskning, exempelvis

rörande biocidproblemen och andra naturresursfrågor. Det synes mig vidare

synnerligen angeläget, att forskningsavdelningens resurser kan utnyttjas

i forskarutbildningen. Principerna för ett dylikt utnyttjande torde for ovngt fa

bli föremål för ytterligare prövning av museets ledning i samband med ställningstagande

till de förslag som väntas från 1963 års forskarutredning rörande

formerna för en effektiverad forskarutbildning. Forskningsavdelningen bor vidare

lämna service till institutioner och forskare m. fl. såväl inom som utom landet,

svara för insamlingsverksamheten samt ordna och vårda samlingarna. Redan i

det föregående har jag understrukit nödvändigheten av en intim samverkan mellan

forskningsavdelningen och museiavdelningen.

De nuvarande sju avdelningarna bör enligt min mening med bibehållande av

respektive ämnesinriktningar sammanföras till en gemensam avdelning. För denna

bör i tillämpliga delar gälla samma bestämmelser som för universitetsinstitutioner.

De nuvarande professurerna bör även framgent vara placerade vid museet

samt tills vidare behålla nuvarande ämnesbenämningar. Avdelningen bör förvaltas

av ett kollegium och eu prefekt. Beträffande kollegiets sammansättning

och arbetsformer äger Kungl. Maj:t att närmare besluta. I kollegiet bör mgå som

ledamöter samtliga till avdelningen hörande professorer och intendenter. I överläggning

och beslut i särskilt ärende bör dessutom som ledamöter deltaga avdelningen

tillhörande av ärendet berörd assistent- och amanuenspersonal. Museidirektören,

museilektorn och byrådirektören bör aga ratt att deltaga i överläggningar

och beslut som berör vederbörande samt äga rätt att narvara vid kollegiets

sammanträden.

Enligt Kungl. Maj:ts nu gällande instruktion för riksmuseet åligger det professorerna

vid museet att utan särskild ersättning vid egen institution eller vid

akademiskt lärosäte fullgöra den undervisnings- och examinationsskyldighet,

som kan bli honom ålagd av Kungl. Maj:t. Jag förordar, att det uppdras åt

kanslcrsämbetet att fastställa vid vilket eller vilka lärosäten, i vilka ämnesdclar

och i vilken omfattning professorerna skall erhålla sådan skyldighet, varvid som

ett riktmärke för undervisningsskyldigheten bör gälla två timmar per vecka.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

Professorerna vid museet förväntas inom ramen för den nya organisationen få

förbättrade möjligheter till forskning. Även om forskningsverksamheten som hittills

i viss mån förblir knuten till samlingarna, torde den nya organisationen medge

en storre frihet i valet av forskningsuppgifter. Kontakter med forskning på

hithörande och angränsande områden utanför museet är angelägna. Inte minst

väsentlig ar, som nyss anförts, handledning av universitetsstuderande, som ägnar

sig åt forskningsuppgifter för högre examina eller doktorsgrad inom något av

museiprofessuremas områden.

I olika remissyttranden har också antytts hur den biologiska systematiken befinner

sig under en fortgående utveckling. Mot bakgrunden av vad som anförts,

bl. a. beträffande forskningens friare inriktning samt anpassning till den vetenskaphga

utvecklingen, torde det finnas anledning att i framtiden beakta den

möjlighet till omprövning av professurs ämnesinriktning, som skulle skapas

om bestämmelserna om sådan prövning i universitetsstadgan görs tillämpliga

pa museets befattningshavare. I enlighet med vad som framförts i vissa yttranden

från universitetshåll bör därför åsyftade bestämmelser — som återfinns i

universitetsstadgans 69 § — bli tillämpliga även på museets professurer.

Beträffande forsknmgsavdelningens personalorganisation räknar jag med att

dit kommer åt hänföras — förutom de sju professorerna — tolv intendenter,

atta amanuenser och 26 biträden. Med anledning av museets förslag till anslagsäskanden

finner jag det motiverat, dels att ytterligare en intendenttjänst

mrattas vid museet, avsedd för verksamheten på det entomologiska området

(p. 8), dels att i stallet för en av statens naturvetenskapliga forskningsråd avlönad

befattning som intendent vid den nuvarande vertebratavdelningen inrättas

ytterligare en tjänst som intendent på museets stat (p. 4). Till löuegradsplaceringen

av namnda intendenttjänster återkommer jag i det följande. Vidare beräknar

jag medel för en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång för

uppgifter mom det paleozoologiska området i stället för eu motsvarande tjänst

avlönad av forskningsrådet (p. 10).

Den här förordade omorganisationen av museet har föranlett eu översyn

av personalens 1 ö n e g r a d s p 1 a c e r i n g, vilken lett till att ett avsevart

antal tjansteforandrmgar ansetts böra komma till stånd. Överläggningar har

därvid ägt rum med vederbörande personalorganisationer, som inte haft något

att erinra mot här föreslagen lönegradsplacering av personalen.

En tablå över förslag rörande tjänster och befattningar vid riksmuseet efter

en omorganisation av museet torde som bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i

detta ärende. Den i tablån gjorda fördelningen av tjänster och befattningar på

olika arbetsenheter skall ej betraktas som bindande. Det får nämligen anses

angelaget att museets styrelse har möjlighet att omplacera personalen med hänsyn

till vad som bedöms vara motiverat för att möta uppkommande behov av

arbetsinsatser.

lor närvarande är intendentstjänsterna vid museet placerade i lönegrad A 23.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965

Jag förordar enligt vad som framgår av tablan att de uppflyttas till lönegrad

A 25 och att befattningshavare som innehaft tjänst som intendent vid riksmuseet

under fem år får tjänst som förste intendent i A 27.

Jag förordar, att av tjänsterna vid riksmuseet följande skall vara uppförda på

ordinarie stat, nämligen en museidirektör i Bo 3, sju professorer i Bo 3, en museilektor

i Ao 27, nio intendenter eller förste intendenter i Ao 25 eller 27, en konservator

i Ao 15 (skall hållas obesatt så länge L. Lundström innehar en personlig

tjänst som förste konservator i Ae 17), en konservator i Ao 13, en assistent i Ao lo

(personlig för A. Bräsch), en maskinist i Ao 13 (uppehälles ej så länge en tjänst

som maskinchef i Ag 15 finns inrättad vid museet), en instrumentmakare i

Ao 12, fem museiassistenter i Ao 11 (varav en skall hallas obesatt, sa länge D.

Berg innehar personlig tjänst som assistent i Ae 13), en uppsyningsman i Ao 11,

en kansliskrivare i Ao 11, sex hantverkare i Ao 10, en museitekniker i Ao 9, en

kontorist i Ao 9 och en förste vaktmästare i Ao 9. Vidare förordar jag att av

extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än Ae 21 skall vid museet finnas fem

intendenter eller förste intendenter i Ae 25 eller 27 och en byrådirektör i Ae 25.

Den personalorganisation som riksmuseet skulle erhålla vid bifall till vad jag

nu förordat omfattar sammanlagt 76 tjänster och befattningar, varav 36 ordinarie

tjänster (utom dem som skall hållas obesatta) och 40 extra ordinarie tjänster,

extra tjänster och arvodesbefattningar.

I utredningsarbetet aktualiserade byggnadsfrågor maste ses i sammanhang

med utbyggnaden av Stockholms universitet i Frescati. Byggnadsstyrelsen

och lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet och högskolorna i

Stockholm bör få i uppdrag att vidare utreda riksmuseets lokal- och byggnadsfrågor.

Delförslag bör snarast framläggas, så att eventuellt genom provisoriska

lösningar av lokalproblemen en mer rationell organisation av museets arbete kan

genomföras. Särskilt bör beaktas dels frågan om ett eventuellt sammanförande

av museets verkstäder till en gemensam enhet, dels frågan om samordning med

Stockholms universitets planerade verkstadsorganisation. På samma sätt bör ett

sammanförande av konserveringsverksamheten undersökas.

Jag vill i detta sammanhang erinra om, att statens naturvetenskapliga forskningsråd

i skrivelse den 10 december 1962 hemställt, att det huvudsakligen av

rådet finansierade paly nologiska laboratoriet för närvarande

beläget i Solna — inklusive dess palynologiska serviceinrättning ombildas till

en permanent statlig institution och organisatoriskt och lokalmässigt ansluts

till riksmuseet. Vid remissbehandlingen av ifrågavarande framställning har tanken

på en närmare anknytning av laboratoriet till Stockholms universitet aktualiserats.

Med anledning av rådets framställning vill jag erinra om vad jag i prop. 1959:

105 (s. 150) uttalade om prövningen av frågor rörande överföring från forskningsrådsanslag

till berörd läroanstalts anslag av kostnader för sådana forsknings
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965

projekt som erhållit mer permanent karaktär. Då jag finner att förevarande förslag

behöver ytterligare utredas, är jag inte beredd att nu ta ställning till detsamma.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om riksmuseets m e d e I s b eh

o v för nästa budgetår.

Vad jag i det föregående föreslagit i fråga om de personella resurserna medför

ett ökat medelsbehov under avlöningsanslaget av 554 000 kr. Under delposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, beräknar

jag sammanlagt 15 200 kr. för arvoden åt ordförande och ledamöter i styrelsen,

prefekten samt en organisationsföredragande. Vetenskapsakademiens under

punkt 20 redovisade förslag om extra-ordinariesättning av en biträdestjänst torde

böra prövas av museets styrelse.

I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än

sadana av automatisk natur. Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar

vid naturhistoriska riksmuseet under budgetåret 1965/66 beräknar jag till

(1 781 000 + 711 000 =) 2 492 000 kr.

Riksmuseets anslag till omkostnader bör för nästa budgetår höjas med 50 000

kr., varav 13 000 kr. för tjänsteresor framför allt för museiavdelningens personal,

15 000 kr. för engångsanskaffningar främst i samband med det av mig förordade

personaltillskottet och 22 000 kr. främst för det ökade behov av expensmedel

som uppkommer genom museiavdelningens tillkomst. Anslaget bör uppföras

med 261 000 -f 50 000 =) 311 000 kr.

Jag räknar vidare med en medelsökning till materiel m. m. under budgetåret

1965/66 av sammanlagt 80 000 kr., varav hälften till museiavdelningen för utställningsändamål,

bl. a. belysningsanordningar, och hälften till forskningsavdelningen.

Materielanslaget bör uppföras med (275 000 + 80 000 =) 355 000 kr.

Nyssnämnda tre riksstatsanslag till naturhistoriska riksmuseet är för innevarande

budgetår upptagna med ett belopp av sammanlagt 2 317 000 kr. De här

framförda förslagen medför för nästa budgetår ett med 841 000 kr. ökat medelsbehov

under dessa anslag.

Experterna för beredning av vissa frågor rörande naturhistoriska riksmuseet

in.m. har i sitt förslag till program för fysiologisk och molekylär

b i o 1 o g i vid Stockholms universitet redogjort för hur ifrågavarande forskning

numera karakteriseras av ett alltmer utpräglat samarbete mellan forskare med

olika utbildning, sasom biologer, kemister, fysiker och medicinare. Inom den

fysiologiska och molekylära biologin studeras bl. a. problem som har samband

med livets uppkomst och grundvalarna för livets bestånd. Med hänsyn till

ifrågavarande ämnesområdes vikt föreslår experterna, såsom inledningsvis

nämnts, att beslut fattas om inrättande av professurer i bl. a. biofysik, cellfysiologi

och immunbiologi.

Vid remissbehandlingen av experternas program har från flera håll framförts

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965

uppfattningen, att området fysiologisk och molekylär biologi haller pa att fa en

lika framträdande ställning inom naturvetenskaperna som atomfysiken och dess

gränsvetenskaper intagit under drygt halvtannat decennium. Det har framhållits,

att forskningen inom området öppnar vida perspektiv såväl på det praktiska

fältet — såsom i fråga om kampen mot sjukdom, förbättring av livsmedelsproduktionen

osv. — som för allt tänkande kring livsprocessernas innersta natur.

Remissinstanserna har också givit uttryck för en allmän tillfredsställelse över

att förslag framläggs till åtgärder, som kan främja denna forskning. Behovet

av nya tjänster inom det av programmet berörda området har också enhälligt

vitsordats.

Det vid beredningsarbetet klart dokumenterade behovet av ytterligare tjänster

inom ifrågavarande biologiska område bör tillgodoses genom inrättande av

nya professurer.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt inrättande av den föreslagna professuren

i biofysik, och jag anser att starka skäl talar för att en dylik professur

kommer till stånd. Biofysiken är ett vidsträckt och mångfacetterat gebit, inom

vars olika grenar ett flertal framstående forskare finns i vårt land. Jag förordar,

att beslut nu fattas om att en professur i biofysik skall inrättas vid universitetet

i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1966/67.

I fråga om den föreslagna professuren i cellfysiologi har den av experterna

förordade begränsningen och specificeringen av professurens ämnesområde kritiserats

av åtskilliga remissinstanser, och flera bland dessa föreslår i stället ämnesbenämningen

molekylär biologi. Starka skäl synes mig tala för att professuren

ges en ämnesmässigt relativt vid ram, inom vilken ett brett urval av högt kvalificerade

sökande kan förväntas stå till förfogande. Molekylär biologi är ett vidsträckt

forskningsområde, som inom sig rymmer även viktiga delar av cellfysiologin.

Även om jag bedömer inrättandet av en professur med denna inriktning

vara av hög angelägenhetsgrad, förefaller det mig välbetänkt, att ämnesinriktningen

ytterligare övervägs. Ett dylikt övervägande bör även göras beträffande

ämnesinriktningen immunbiologi. Enligt vad jag erfarit har kanslersämbetet i

dagarna tillkallat vissa sakkunniga för att överse det biologiska grundforskningsområdet

m. m. Det synes mig naturligt, att ett ställningstagande till ifrågavarande

båda professurer får anstå till dess resultatet av kanslersämbetets utredning

föreligger.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

7. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

1 a. godkänna av mig förordade riktlinjer rörande naturhistoriska

riksmuseets ställning och organisation;

b. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för naturhistoriska riksmuseet, som

föranleds av vad jag förordat i det föregående;

c. godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 860 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis____ 15 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal

................................... 813 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 803 500

Summa kr. 2 492 000

d. till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 492 000 kr.;

e. till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 311 000 kr.;

f. till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel to. to. för budgetåret

1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 355 000 kr.;

2. godkänna av mig förordade riktlinjer för utbyggande av

den fysiologiska och molekylära biologiska forskningen och

utbildningen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Sonja Ahrling

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

41

Bilaga

Förslag rörande tjänster och befattningar vid naturhistoriska

riksmuseet efter en omorganisation av museet

Antal och benämning Lönegrad m. m.

Museiavdelningen

1 museidirektör (ny tjänst)

1 museilektor (ny tjänst) ..

1 byrådirektör (ny tjänst)

t kamrerare (ny tjänst) ...

1 förste konservator .....

1 maskinchef ............

1 uppsyningsman ........

1 kansliskrivare ..........

1 förste reparatör ........

1 reparatör .............

1 förste vaktmästare

1 museitekniker .........

1 värmeskötare .........

1 trädgårdsförman ......

1 kanslibiträde (ny tjänst)

1 vaktmästare ..........

Bo 3

Ao 27

Ae 25

Ae 19

Ae 17 (personlig tjänst för L. Lundström;

en tjänst som konservator i Ao 15

skall hållas obesatt)

Ag 15 (en tjänst som maskinist i Ao 13

skall hållas obesatt)

Ao 11

Ae 11

Ag 11

Ae 10

Ao 9

Ae 9

Ae 9

Ae 9

Ae 7

Ae 7

Forskningsavdelningen

Vertebratzoologi

1 professor......................................

1 intendent eller förste intendent .................

2 intendenter eller förste intendenter (varav en ny

tjänst) .......................................

1 amanuens ....................................

1 konservator ...................................

1 museiassistent .................................

1 hantverkare ...................................

1 kontorist .....................................

1 tekniskt biträde ...............................

1 konservatorselev ...............t..............

Bo 3

Ao 25 eller 27l

Ae 25 eller 271

regi. bef.-gång

Ao 13

Ao 11

Ao 10

Ae 9

arvode motsv. högst Ag7

arvode motsv. högst Ag 7

Evcrtebratzoologi

1 professor .....................

1 intendent eller förste intendent

1 intendent eller förste intendent

1 amanuens ....................

1 assistent .....................

Bo 3

Ao 25 eller 271

Ae 25 eller 271

regi. bef.-gång

Ae 13 (personlig tjänst för D. Berg; en

tjänst som museiassistent i Ao 11

skall hållas obesatt)

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

Antal och benämning Lönegrad m. m

1 kansliskrivare ...............

I ritare ......................

1 hantverkare .................

1 konservatorselev .............

Entomologi

1 professor .................

1 intendent eller förste intendent

1 intendent eller förste intendent

1 amanuens

1 museiassistent

1 museiassistent

1 hantverkare .

Paleozoologi

1 professor ...

1 intendent eller förste intendent .....

1 intendent eller förste intendent......

2 amanuenser (varav en ny tjänst) ...

1 assistent ......................

I museiassistent ..................

1 kansliskrivare .................

1 ritare ...........................

1 hantverkare ...............

1 konservatorselev ...................

Botanik

Aell

Ae 11

Ao 10

arvode motsv. högst Ag7

Bo 3

Ao 25 eller 271

Ae 25 eller 271

regi. bef.-gång

Ao 11

Aell

Ao 10

Bo 3

Ao 25 eller 271

Ae 25 eller 271

regi. bef.-gång

Ao 13 (personlig tjänst för A. Bräsch)

Aell

Aell

Ag 11

Ao 10

arvode motsv. högst Ag7

(ny tjänst) ..

1 professor ................

2 intendenter eller förste intendenter .........

2 amanuenser ....................

1 museiassistent ..................

1 kansliskrivare ................

1 museitekniker ...............

1 vaktmästare ...................

Paleobotanik

1 professor ..................

1 intendent eller förste intendent ............

1 amanuens ...................

1 museiassistent ...................

1 hantverkare ................

1 kontorist ..................

Mineralogi

Bo 3

Ao 25 eller 271

regi. bef.-gång

Ao 11

Ao 11

Ao 9

Ae 7

Bo 3

Ao 25 eller 271

regi. bef.-gång

Ao 11

Ao 10

Ao 9

1 professor ...............

2 intendenter eller förste intendenter ...

1 amanuens ...................

1 instrumentmakare .................

1 hantverkare ....................

1 kontorist ............

Bo 3

Ao 25 eller 271

regi. bef.-gång

Ao 12

Ao 10

Ae 9

• » Tjanft s"m.,förste intendent i lönegrad Ao (Ae) 27 erhålls efter

intendent vid riksmuseet.

fem års innehav av tjänst som

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

43

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .......................................................

2. Naturhistoriska riksmuseets tillkomst, utbyggnad och organisation m. m

2.1 Tillkomst och utbyggnad .....................................

2.2 Nuvarande organisation och personal...........................

3. Riksmuseiutredningen ............................................

3.1 Utredningens bakgrund .......................................

3.2 Utredningens direktiv ........................................

3.3 Utredningens betänkande ....................................

3.4 Yttranden över riksmuseiutredningens betänkande..............

4. Beredningen av riksmuseiutredningens förslag .....................

4.1 Bakgrund ..................................................

4.2 Experternas förslag..........................................

4.3 Yttranden över experternas förslag............................

5. Förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 .................

5.1 Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar........................

5.2 Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader......................

5.3 Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. .......................

6. Departementschefen .............................................

7. Hemställan .....................................................

3

5

5

6

8

8

8

9

13

20

20

20

23

28

28

30

30

31

40

Bilaga: Förslag rörande tjänster och befattningar vid naturhistoriska

riksmuseet efter en omorganisation av museet .......................

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsoch markfrågor inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. a1 i texten
  2. SU 1965:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående naturhistoriska riksmuseets ställning och organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner. ^-a avd s. 1 i texten