Angående naturhistoriska riksmuseets ställning och organisation m. m
1965-03-05 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1965:81, Angående naturhistoriska riksmuseets ställning och organisation m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1965
1
Nr 81
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående naturhistoriska
riksmuseets ställning och organisation m. m.; given Stockholms
slott den 5 mars 1965.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att naturhistoriska riksmuseet bibehålls som självständig
institution — i motsats till framlagt utredningsförslag — och att Vetenskapsakademiens
nuvarande överinseende över museet upphör. Museets ledning
bör enligt förslaget handhas av en särskild styrelse.
I organisatoriskt avseende förordas att museet uppdelas på en museiavdelning
och en forskningsavdelning. Den förra avses fa hand om museets utåtriktade
utställnings-, undervisnings- och serviceverksamhet, vilken föreslås få en avsevärt
mer central ställning inom museet än hittills. Uppbyggnaden av verksamheten
inleds under nästa budgetår med en första etapp av planerande arbete. Forskningsavdelningen
— i princip uppbyggd som en universitetsinstitution — förutsätts
fullfölja och utveckla museets forskningsverksamhet.
Som ett led i museets omorganisation föreslås för nästa budgetår inrättande av
sammanlagt åtta nya tjänster och genomförande av ett stort antal lönegradsuppflyttningar.
Bland de nya tjänsterna märks en som museidirektör i Bo 3, en
som museilektor i Ao 27 och två som intendent i A 25 alternativt förste intendent
i A 27.
Till driftkostnader för det omorganiserade riksmuseet under budgetåret
1905/06 föreslås anslag med sammanlagt 3 158 000 kr., vilket jämfört med innevarande
budgetår innebär eu ökning med 841 000 kr.
I propositionen föreslås vidare cn förstärkning av resurserna för forskning
och utbildning i fysiologisk och molekylär biologi inom universitetsorganisationen.
Bl. a. föreslås, att beslut nu fattas om att en professur i biofysik skall
inrättas vid universitetet i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1900/07.
1 _ Bihang till rilcsdagerts protokoll 1965. 1 samt. Nr 81
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
5 mars 1965.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skogltjnd,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående naturhistoriska
riksmuseets ställning och organisation m. m. och anför.
I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 114) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66
beräkna
a) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 781 000
kr.
b) till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader ett förslagsanslag av 261 000
kr.
c) till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
275 000 kr.
Jag anhåller att nu få anmäla denna fråga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
3
1. Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1959 tillkallades samma
dag fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning
rörande naturhistoriska riksmuseets och vissa andra institutioners framtida
ställning till universitetet i Stockholm jämte därmed sammanhängande spörsmål
(direktiv se 1960 års riksdagsberättelse s. 203).
De sakkunniga1, som antagit benämningen riksmuseiutredningen, har med
skrivelse den 10 november 1962 avgivit betänkandet »Naturhistoriska riksmuseets
framtida ställning och organisation» (Stencil E 1962:2). I betänkandet
föreslås bl. a., att Vetenskapsakademiens överinseende över naturhistoriska
riksmuseet skall upphöra, att den vid riksmuseet bedrivna insamlings- och
forskningsverksamheten skall överföras till Stockholms universitet samt att
riksmuseets utställningsverksamhet skall upprustas inom ramen för ett fristående
statligt museum.
Efter remiss har yttranden avgivits av kanslersämbetet för rikets universitet,
efter hörande av vederbörande universitetsmyndigheter, skolöverstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, statskontoret, utrustningsnämnden för universitet och högskolor,
statens lönenämnd, Vetenskapsakademien, efter hörande av föreståndarkollegiet
vid naturhistoriska riksmuseet, statens naturvetenskapliga forskningsråd,
Sveriges geologiska undersökning, nationalmuseet, Frescatikommittén,
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, Nordiska museets nämnd,
styrelsen för Tekniska museet, styrelsen för Göteborgs museum, styrelsen för
Malmö museum, Samverkande bildningsförbunden, Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Svenska naturskyddsföreningen samt Museichefskollegiet
i Stockholm. Vidare har Biologilärarnas förening samt Universitetslärarförbundet
inkommit med särskilda skrifter i ärendet. Flertalet remiss
instanser har framfört kritik mot den av utredningen förordade överföringen
till Stockholms universitet av insamlings- och forskningsverksamheten vid riksmuseet.
I enlighet med bemyndigande av Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 tillkallades
samma dag fem experter för att inom departementet biträda med översyn av
föreliggande förslag rörande naturhistoriska riksmuseets framtida ställning och
organisation i vad avser museets forskningsresurser.
Experterna2 har med skrivelse den 7 oktober 1964 avgivit betänkandet »Program
för fysiologisk och molekylär biologi vid Stockholms universitet» (Stencil
E 1964).
1 F d. kanslern för rikets universitet Arthur Thomson, ordförande, dåvarande chefen för tekniska
museet Thorsten Althin (till den 7 november 1961), riksdagsmannen Axel J. Andersson, kanslichefen
Torsten Arén och riksdagsmannen Johannes Blidfors.
2 Professorn em John Runnström, ordförande, professorn Rune Grubb, professorn och avdelmngsföreståndaren
Alf Johnels, rektorn vid universitetet i Stockholm professorn Håkan Nial och professorn
Arne Tisclius.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
Över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av universitetskanslersämbetet,
efter hörande av vederbörande universitets- och högskolemyndigheter,
lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan, skogshögskolan, statskontoret,
byggnadsstyrelsen, lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet
och högskolorna i Stockholm, statens medicinska forskningsråd, jordbrukets
forskningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Vetenskapsakademien,
efter hörande av naturhistoriska riksmuseets föreståndarkollegium, 1964 års
naturresursutredning, skolöverstyrelsen, Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Läkemedelsindustriföreningen
samt Riksföreningen mot cancer. Vidare har inkommit särskilda skrifter från
Svenska kommittén för ett internationellt biologiskt program samt från vissa
enskilda forskare.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd har i skrivelse den 10 december
1962 hemställt bl. a., att det av rådet understödda palynologiska laboratoriet
inklusive palynologiska serviceinrättningen skulle ombildas till en statlig institution
och anslutas till naturhistoriska riksmuseet som en fristående avdelning.
Över framställningen har yttranden avgivits av kanslern för rikets universitet,
efter hörande av berörda universitetsmyndigheter, riksantikvarieämbetet samt
Svenska museimannaföreningens facksektion.
I sedvanlig ordning har Vetenskapsakademien, efter förslag av föreståndarkollegiet,
framlagt förslag rörande anslag för budgetåret 1965/66 till verksamheten
vid naturhistoriska riksmuseet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
5
2. Naturhistoriska riksmuseets tillkomst, utbyggnad
och organisation m. m.
2.1 Tillkomst och utbyggnad
Naturhistoriska riksmuseets samlingar har sitt ursprung i det naturaliekabinett
som Vetenskapsakademien vid sitt stiftande år 1739 inrättade i Stockholm.
År 1819 erhöll staten genom en donation betydande zoologiska samlingar, vilka
ställdes under Vetenskapsakademiens vård. Dessa samlingar, som sammanfördes
med akademiens zoologiska kollektion, erhöll namnet riksmuseum. Akademiens
mineralogiska och botaniska samlingar förenades med museet år 1841. Det
skedde i samband med en personell förstärkning, som möjliggjorde en uppdelning
av riksmuseet på fem avdelningar under ledning av var sin intendent. Av
de fem avdelningarna omfattade eu de vertebratzoologiska, en de evertebratzoologiska,
en de entomologiska, en de botaniska och en de mineralogiska samlingarna.
Museet benämndes härefter naturhistoriska riksmuseet.
Formellt sett överlämnade Vetenskapsakademien sina samlingar till staten
år 1849. Insamlingsresor, donationer och inköp medförde under de närmaste
decennierna en stark tillväxt av museet. En paleontologisk — senare paleozoologisk
— avdelning tillkom år 1864, en paleobotanisk år 1885 och en etnografisk
år 1902, var och en under ledning av en intendent. Med innehav av
intendenttjänst följde titeln professor.
Vetenskapsakademiens och riksmuseets lokaler var från år 1829 förlagda till en
byggnad invid Adolf Fredriks kyrka. Under åren 1859—1866 genomgick fastigheten
en betydande om- och tillbyggnad. På grund av samlingarnas starka
expansion aktualiserades riksmuseets byggnadsfråga ånyo under 1880-talet.
Museets nuvarande byggnader vid Frescati uppfördes under åren 1908—1915.
Huvudbyggnaden omfattar nu avdelningarna för vertebratzoologi, evertebratzoologi,
entomologi, paleozoologi och mineralogi samt Sveriges geologiska undersökning.
I den mindre museibyggnaden inrymmes avdelningarna för botanik
och paleobotanik. De etnografiska samlingarna flyttades år 1930 till de förutvarande
dragonkasernerna vid Djurgårdsbrunnsviken. De utgör sedan år 1935
en självständig institution med namnet statens etnografiska museum.
Riksmuseets lokaler har en sammanlagd, nu disponerad nettogolvyta av ca
14 900 m2, garderober, toaletter, korridorer e. d. ej inräknade. Skådesamlingarna
upptar omkring 5 450 in2, forskningsutrymmen inklusive tjänsterum jämte huvudsamlingar
och duplettsamlingar ca 9 450 m2.
Av arbetsuppgifterna vid riksmuseet är insamlingsverksamheten den pnmara.
På det insamlade materialet bygger såväl forskningen som de permanenta utställningarna.
I övrigt omfattar arbetet ordnande och vård av samlingarna
samt service åt forskare och allmänhet.
Den första för enbart naturhistoriska riksmuseet gällande instruktionen utfärdades
år 1920. T samband med en ny instruktion för museet 1926 ändrades
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
benämningen intendent till avdelningsföreståndare. För närvarande gäller instruktion
för naturhistoriska riksmuseet av den 23 maj 1935 (nr 272, ändrad
1940: 577, 1952: 608).
2.2 Nuvarande organisation och personal
Enligt instruktionen för naturhistoriska riksmuseet står museet under Vetenskapsakademiens
inseende och vård. Akademiens överinseende utövas av inspektörer,
som tillsätts av akademien. Trots att riksmuseet alltsedan sin tillkomst
haft ställning som statlig institution, har sambandet mellan akademien
och museet sålunda bestått ända fram till våra dagar.
Museet består av sju avdelningar. Varje avdelning har en föreståndare med
titeln professor. De olika avdelningarnas omfattning kan sammanfattas på följande
sätt.
Vertebratavdelningen omfattar samlingarna av ryggradsdjur. Inom evertebratavdelningen
återfinns samlingarna av lägre ryggradslösa djur. Till entomologiska
avdelningen hör samlingarna av spindeldjur, myriapoder och insekter
och till den paleozoologiska avdelningen samlingarna av fossila djur. Botaniska
avdelningen omfattar samlingarna av angiospermer, alger, lavar och svampar,
medan samlingarna av fossila växter, gymnospermer, kärlkryptogamer och mossor
finns inom den paleobotaniska avdelningen. Mineralogiska avdelningen omfattar
de petrografiska och mineralogiska samlingarna.
Riksmuseets samlingar skall enligt instruktionen vara fördelade på skådesamling,
huvudsamling samt — om möjligt — duplettsamling. Skådesamlingen,
som enligt gällande bestämmelser bör innehålla de mest instruktiva föremålen,
skall dagligen hållas tillgänglig för allmänheten. Huvudsamlingen är avsedd för
vetenskaplig forskning. Duplettsamlingen utgöres av sådana föremål, som ej
behövs för de båda andra samlingarna; den skall huvudsakligen användas för
byten med andra vetenskapliga institutioner.
Utställningsverksamheten vid museet är fördelad på sju samlingar — en vid
varje avdelning.
Vetenskapsakademien utser — efter förslag av avdelningsföreståndarna — en
av dessa att för tre år i sänder såsom museidirektör handha sådana angelägenheter,
som är gemensamma för de olika avdelningarna. Även vice museidirektör
förordnas bland avdelningsföreståndarna. Museidirektören intar emellertid ej
någon reell chefsställning. Han saknar sålunda bestämmanderätt över de andra
avdelningsföreståndarna och deras verksamhet.
Enligt instruktionen åligger det avdelningsföreståndare att svara för att avdelningens
samlingar väl vårdas och — såvitt möjligt — inom rimlig tid vetenskapligt
undersöks och ordnas. Han bör i övrigt verka för sin avdelnings utveckling,
tillse att arbetet där följer vetenskapens framsteg samt föröka samlingarna
genom insamling, inköp och byte. Han är även skyldig att inom det
område hans avdelning omfattar bedriva vetenskaplig forskning, offentliggöra
dess resultat samt i övrigt bidraga till att kunskap sprids inom forskningsområ
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
det. Det åligger tillika föreståndare att vid egen institution eller vid akademiskt
lärosäte — utan särskild ersättning — fullgöra don undervisnings- och examinationsskyldighet,
som kan bli honom ålagd. Sistnämnda stadgande infördes genom
kungörelsen den 6 juni 1952 (nr 608).
Personalorganisationen vid naturhistoriska riksmuseet omfattar budgetaret
1964/65 följande tjänster och befattningar.
Professorer
(Bo 3)
Intendenter
(A 23)
Amanuenser
(reglerad
beford-
ringsg&ng)
Biträden
(A 7-A 15
och arvo- desbefatt- ningar)
....... i
2
i
7
Vertebratavdelningen ..............
..... i
2
i
5
............ t
1
i
3
...... i
2
i
7
.... i
2
2
4
........ i
1
1
3
........ i
2
1
3
—
—
9
Summa 7
12
S
41
Det totala antalet tjänster och befattningar vid museet uppgår sålunda till
68 Dessutom sysselsättes vid museet sex befattningshavare, som avlönas av
naturvetenskapliga forskningsrådet, och 47 arkivarbetare, anvisade av arbetsmarknadsstyrelsen
.
8
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965
3. Riksmuseiutredningen
3.1 Utredningens bakgrund
Fragan om riksmuseets organisation har under det senaste decenniet uppmärksammats
i olika sammanhang.
Kungl. Maj:t uppdrog genom särskilda beslut den 15 april 1955 och den 27
juli 1956 dels åt byggnadsstyrelsen att verkställa överarbetning av ett av styrelsen
tidigare uppgjort principförslag för naturhistoriska riksmuseets om- och
tillbyggnad, dels åt dåvarande byråchefen Torsten Arén att verkställa undersökning
av frågan huruvida icke ett närmare samgående mellan vissa delar av
riksmuseet och motsvarande institutioner inom dåvarande Stockholms högskola
skulle kunna anvisa möjligheter att minska det inom högskolan framraknade
utrymmesbehovet och därav betingade nya byggnader m. m. Utredningsmannen
redovisade vissa synpunkter i en promemoria av den 27 juni 1957.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 december 1956 (rskr 386) anhöll riksdagen
i anledning av två från 1955 års riksdag uppskjutna motioner, över vilka statsutskottet
avgivit utlåtande (SU 1956:189), att Kungl. Majrt måtte låta verkställa
utredning rörande naturhistoriska riksmuseets organisation och i samband
därmed stående spörsmål.
Riksdagsrevisorerna berörde år 1957 i sin berättelse över den år 1956 av dem
verkställda granskningen frågan om naturhistoriska riksmuseets organisation
i samband med frågan om en samordning av högskolorna i Stockholm till ett
universitet.
3.2 Utredningens direktiv
Riksmuseiutredningen skall enligt sina direktiv för en rad under Vetenskapsakademien
stående institutioner pröva den framtida organisatoriska ställningen
i forhållande till universitetet i Stockholm. Bland dessa institutioner märks i
forsta hand naturhistoriska riksmuseet. Vad i direktiven anförs rörande riksmuseet
kan sammanfattas i följande punkter.
1. Vetenskapsakademiens nuvarande direkta funktioner beträffande riksmuseet
bör upphöra.
2. Riksmuseets personella och Övriga resurser för forskning och undervisning
bor pa ett rationellt sätt anknytas till Stockholms universitet.
3. Frågan om riksmuseets framtida ställning i förhållande till universitetet
samt om museets inre organisation bör förutsättningslöst prövas.
4. Utställningsverksamheten bör stimuleras och utvecklas till ga<m för det
allmänna bildningsarbetet.
5. Samspelet mellan den vetenskapliga forskningen, baserad på museets huvudsamlmgar,
och riksmuseets utställningsverksamhet, grundad på museets
skadesamlmgar, bör främjas.
6. '' Möjligheterna till en samordning vid planeringen av en om- och tillbygg
nad
for riksmuseet med projekteringen för universitetets nybyggnader i Frescati
bor uppmärksammas. &
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
3.3 Utredningens betänkande
3.3.1. Principiella ställningstaganden
Utredningen har, såvitt gäller riksmuseet, sett som sin huvudfråga huruvida
museet i framtiden bör bestå som en självständig, sammanhållen enhet för insamlingsverksamhet,
naturvetenskaplig forskning och utställningsverksamhet
eller om det helt eller delvis bör uppgå i Stockholms universitet. Utredningen
anför härom bl. a. följande.
Vid en integration mellan naturhistoriska riksmuseet och universitetet i
Stockholm måste — enligt utredningens mening —■ garantier skapas för att
museets hittillsvarande uppgifter kommer att kunna lösas på ett tillfredsställande
sätt. Utredningen finner det vidare nödvändigt, att integrationen genomförs
på ett sätt som möjliggör, att museets rikskaraktär reellt bevaras. Museets
särställning i detta hänseende synes vara en förutsättning för att bl. a.
insamlingsverksamheten skall kunna bedrivas enligt nuvarande normer. Insamlingsverksamhetens
rang av central uppgift måste bevaras även inom en
ny organisation; detta är enligt utredningen nödvändigt med hänsyn till att
det insamlade materialet utgör grunden för såväl forskningen vid museet (huvudsamlingarna)
som den utåtriktade verksamheten (skadesamlingarna).
Den forskning som nu bedrivs vid riksmuseet sker enligt utredningens uppfattning
under föga tillfredsställande yttre betingelser. Utredningen anser, att
villkoren för ifrågavarande forskningsverksamhet måste förbättras. Utredningen
konstaterar vidare, att det enligt vad som betonats av företrädare för riksmuseet
är önskvärt, att ett bättre samspel kommer till stånd mellan den systematiska
och den »funktionella» (fysiologiska) forskningen. En utveckling i sådan
riktning bör enligt utredningen inte hindra, att den vid museet bedrivna forskningen
behåller sin karaktär. På grund av att riksmuseet bland sina huvuduppgifter
har att förkovra och ordna samlingarna, har forskningen vid museet i
viss mån kommit att inriktas på systematik. Utredningen framhåller emellertid,
att en omprövning av ämnesområdenas avgränsning framdeles kan bli aktuell.
Utredningen finner det vidare angeläget, att den vetenskapligt skolade personalen
vid riksmuseet i ökad utsträckning utnyttjas för bl. a. undervisning och
forskningshandledning vid universitetet. Det understryks, att det av ekonomiska
och praktiska skäl är fördelaktigt med en organiserad samverkan över
huvud taget mellan museet och det nya Frescatiuniversitetet.
Beträffande utställningsmuseet konstaterar utredningen, att skådesamlingarna
i den allmänna diskussionen kommit att framstå som otidsenliga och föga rationellt
upplagda. De nuvarande bristerna i fråga om utställningsverksamheten
synes utredningen inte kunna hänföras till enbart administrativa och organisatoriska
svagheter. Riksmuseets resurser för utställningsverksamheten är enligt
utredningens mening helt otillräckliga. Skall museet i framtiden på ett ändamålsenligt
sätt kunna fylla sin funktion som institution i bildningsarbetets
tjänst, är det — framhåller utredningen — oavsett den organisatoriska ramen
nödvändigt, att såväl de personella som de materiella resurserna avsevärt förstärks.
10
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965
Diskussionerna inom utredningen har lett fram till två alternativa lösningar
av museets framtida ställning och organisation. Alternativen åskådliggörs i
följande sammanställning.
Sammanfattning av riksmuseets nuvarande organisation och riksmuseiutredningens
alternativa organisationsförslag
Nuläge
Iviksmusei utredningens
alternativ I
Riksmuseiutredningens
alternativ II
1. Fristående statlig institution
för forsknings-, insamlings-
och utställningsverksamhet.
2. Vetenskapsakademien har
överinseende samt svarar
för viss administration.
3. Sju avdelningar.
4. Sju professorer och avdelningsföreståndare.
5. Utställningsverksamheten
ingår i respektive avdelnings
uppgifter.
1. Fristående statlig institution
för forsknings-, insamlings-
och utställningsverksamhet.
2. Styrande nämnd; kansli
med byrådirektör.
3. Sju avdelningar.
4. Professorerna överföres på
universitetets stat och far
viss undervisningsskyldighet.
De förblir dock avdelningsföreståndare
vid riksmuseet.
5. Utställningsverksamheten
— inom riksmuseets ram —
samla3 under en museichef
som tillsammans med professorerna
utgör museets
kollegium (för utställningsverksamheten).
1. Forsknings- och insamlingsverksamheten
inlemmas i
universitetet; utställningsverksamheten
organiseras
som ett fristående museum.
2. Universitetet tar hand om
administrationen (även för
utställningsmuseet).
3. Avdelningarna samordnas
med universitetets motsvarande
institutioner.
4. Professorerna och övrig
forskningspersonal överföres
på universitetets stat. Professorerna
har halv undervisningsskyldighet
samt ansvaret
för insamlingsverksamheten.
5. Det fristående utställningsmuseet
ställs under ledning
av en museichef, som tillsammans
med professorerna
samt företrädare för
skolväsendet och folkbildningsarbetet
utgör museets
nämnd.
Alternativen skiljer sig från varandra framförallt i graden av samordning av
museet med universitetet, där alternativ II representerar en mera omfattande
integrering.
Som motivering för en lösning enligt alternativ I har enligt utredningen anförts,
att en sådan organisation skulle medföra ett befästande av riksmuseets
ställning som självständig institution av nationell och internationell betydelse
samt ett bevarande av institutionen som en sammanhållen enhet.
Till stöd för alternativ II har enligt utredningen anförts, att en mera omfattande
integrering av riksmuseets och universitetets forskningsorganisation på
berörda områden skulle leda till ett effektivare utnyttjande av de tillgängliga
resurserna, samtidigt som åtgärden inte skulle kräva de stora ekonomiska insatser,
som erfordras för en upprustning av de båda forskningsenheterna var
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
för sig; starka motiv utgör likaså den beslutade förläggningen av universitetets
nybyggnader till området invid riksmuseet samt inriktningen av forskningen
vid riksmuseiavdelningarna och vid universitetets motsvarande institutioner.
Efter ingående överväganden tar utredningen ställning till formån for alternativ
II.
3.3.2. Forskning ssidan
Utredningen föreslår sålunda, att forskningssidan vid det nuvarande riksmuseet
— dvs. insamlingsverksamheten, ordnandet och vården av huvudsamlingarna,
den egentliga forskningsverksamheten samt serviceverksamheten for
forskare — överförs till Stockholms universitet. De nuvarande tjänsterna som
professor och avdelningsföreståndare vid riksmuseet föreslås överförda till universitetets
stat för att som professurer ingå i den matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten. De sju överförda professurerna bör enligt utredningen vara
inrättade i zoologi, särskilt vertebraternas systematik och fylogem, zoologi,
särskilt evertebraternas systematik och fylogeni, entomologi, paleozoologi, botanik,
särskilt systematik, paleobotanik samt geokemi och mineralogi. Vidare
föreslår utredningen, att tolv intendenttjänster, sju amanuenstjänster samt 29
biträdestjänster överförs till universitetet.
Med hänsyn till att var och en av innehavarna av nämnda professurer förutsätts
även i framtiden ha ansvar för en centralsamling (huvudsamling), finner
utredningen, att undervisningsskyldigheten för ifrågavarande professorer i princip
bör uppgå till två timmar per vecka. Vidare föreslår utredningen, att for universiteten
gällande bestämmelser rörande tjänstetillsättning, kompetensfordringar
m. m. skall bli tillämpliga beträffande den till universitetet överförda personalen.
Ifrågavarande tjänstinnehavare bör enligt utredningen utan ansokningsförfarande
bli innehavare av de överförda tjänsterna.
3.3.3. Utställningsverksamheten
Ett av utredningens huvudsyften med den föreslagna omorganisationen av
riksmuseet är att ge utställningsverksamheten och den därtill hörande serviceverksamheten
för allmänheten en starkare ställning.
Enligt utredningens uppfattning bör samtliga skådesamlingar sammanföras
till en enhet och placeras inom en byggnad, den nuvarande huvudbyggnaden.
Utredningen anser det vara önskvärt från såväl utställningsmässiga som organisatoriska
aspekter, att Sveriges geologiska undersöknings skadesamling införlivas
med utställningsmusect.
Som underlag för utställningsmuseet bör i första hand de nuvarande skådesamlingarnas
material utnyttjas. Härjämte torde kontinuerligt en förnyelse
böra ske genom förvärv eller lån av material från bl. a. de naturhistoriska
huvudsamlingarna, skilda samlingar vid universiteten samt huvudsamlingen vid
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
Sveriges geologiska undersökning. Sedan den föreslagna omorganisationen av
museet genomförts, borde enligt utredningen en breddning av uderlaget för
utställningsverksamheten till nu orepresenterade områden övervägas.
Sammanslagningen av de olika avdelningarnas skådesamlingar till en enhet
synes enligt utredningen avsevärt öka möjligheterna att åstadkomma funktionellt
uppbyggda utställningsarrangemang. För att museet skall kunna bli
en institution av rang i det allmänna bildningsarbetet, måste — enligt utredningens
mening — skådesamlingen utformas så, att den väcker allmänhetens
intresse för sammanhang och utvecklingslinjer inom berörda naturvetenskapliga
områden. Det funktionella samspelet i naturen bör betonas, människan och dess
åtgärder ställas i relation till naturens lagar. De senaste forskningsrönen inom
respektive områden skall i görligaste man avspeglas; specialvisningar kring
aktuella problem bör komplettera den permanenta utställningen.
Syftet med utställningsverksamheten bör givetvis vara mera ambitiöst än
enbart att locka tillfälliga besökare till museet. Utredningen finner det väsentligt,
att expositionen kompletteras med demonstrationer, föreläsningar och andra
former av pedagogisk och informativ verksamhet som kan stimulera till fortsatta
studier. Föreläsningsverksamheten bör ges särskilda lokaler samt apparatur
för projicering enligt modern teknik.
Fn förutsättning för att utställningsverksamheten skall kunna få en starkare
ställning är enligt utredningen att de personella resurserna förstärks. I ledningen
för det nya utställningsmuseet bör enligt utredningen ställas en museichef och
en nämnd. Museichefen föreslås erhålla titeln museidirektör samt placeras i
lönegrad Bo 3, dvs. i samma lönegrad som universitetsprofessorerna. Museidirektören
skulle som främsta uppgift ha att planera och organisera utställningsverksamheten.
Tjänstinnehavare skulle utses av Kungl. Maj:t. Nämnden
skulle tills vidare bestå av dels innehavarna av de överförda professurerna, dels
företrädare för skolväsendet och för folkbildningsarbetet.
Bland de metoder som museet kan utnyttja i syfte att sprida kunskaper på
ifrågavarande områden torde demonstrationer och föreläsningar höra till de
effektivare. Utredningen anser, att för bl. a. denna verksamhet särskilda tjänster
som museilektor bör inrättas. Dylika tjänster finns vid statens historiska museum,
nationalmuseum och Nordiska museet.
Utredningen, som föreslår att vid naturhistoriska riksmuseet skall inrättas
tre tjänster soin extra ordinarie museilektor, anför härom i huvudsak följande.
Av tjänsterna som museilektor bör en vara avsedd för det botaniska ämnesområdet,
en för det zoologiska och en för det geologiska. Varje lektor bör under
museidirektören svara för planering, organisering och ledning av utställningsarrangemangen
inom tjänstens område. Till arbetsuppgifterna för museilektor
or i övrigt hänföras bl. a. pedagogisk och informativ verksamhet vid museet
samt service för såväl allmänheten som undervisningsväsendet. Museilektorerna
bor inom ramen för sin tjänstgöring kunna åläggas arbetsuppgifter i folkbild
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
ningsverksamhet, bl. a. som föreläsare, handledare och rådgivare. För att detta
förslag skall kunna genomföras krävs, att något centralt organ ges i uppdrag
att samordna och förmedla önskemål om sådana arrangemang, beträffande vilka
inte minst de statsunderstödda studieförbunden eller deras lokala organisationer
kan väntas taga initiativ.
Vid en av utredningen föreslagen fördelning av det nuvarande riksmuseets
personal bör — enligt utredningen — vid utställningsmuseet placeras två tjänster
av museiteknisk karaktär, samt en kontoristtjänst, en tjänst som uppsynmgsman
och tre tjänster som hantverkare eller vaktmästare.
Från det nuvarande riksmuseets avlöningsanslag arvoderas bl. a. ett antal
museivakter; i fortsättningen kommer enligt utredningen att föreligga behov
av såväl museivakter som utställningsguider. Under en period av omdaning
behöver museet tillgång till utställningsexperter av olika slag. Betydande uppmärksamhet
torde böra ägnas åt bl. a. fotomontage och övrigt dekorativt arbete.
Sannolikt kommer även modelltillverkning och belysningsanordmngar att krava
en avsevärd arbetsinsats.
Utredningen finner mot bakgrunden av vad som här anförts, att museet för
sin verksamhet är i behov av viss personal utöver de nyss namnda tjänsterna.
Särskilda medel bör därför beräknas för avlöning av arvoderad personal.
.3.34■ Lokalfrågor
Betänkandet inrymmer även ett avsnitt om riksmuseets lokalfrågor. I detta
avsnitt föreslås viss modernisering och ombyggnad. Byggnadskostnaderna enligt
förslaget beräknas till mellan 8 och 12 milj. kr. och inredningskostnaderna till
totalt ca 6 milj. kr.
3.4 Yttranden över riksmuseiutredningens betänkande
Remissinstansernas allmänna omdömen om riksmuseiutredningens förslag
varierar avsevärt. Det övervägande antalet remissinstanser förordar, att riksmuseet
bevaras som en självständig naturhistorisk riksinstitution och som en
sammanhållen enhet för insamlings-, forsknings- och utställningsverksamhet. I
enlighet med utredningens förslag rekommenderas, att de vid museet befintliga
professurerna överförs till Stockholms universitet. De organisatoriska problemen
föreslås från flera håll bli föremål för ytterligare överväganden. Utredningens
förslag om en upprustning av utställningsmuseet hälsas med tillfredsställelse.
Enighet råder om att museets resurser bör utnyttjas i det allmänna
bildningsarbetet.
34.1. Riksmuseets ställning
Utredningens förslag, att Vetenskapsakademiens överinseende över naturhistoriska
riksmuseet skall upphöra, tillstyrkes genomgående av remissinstan
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
serna. Även Vetenskapsakademien understryker olägenheterna med den nuvarande,
historiskt betingade ordningen.
I fråga om museets framtida ställning är meningarna delade. Det av utredningen
framförda förslaget, att insamlings- och forskningsverksamheten vid
museet skall överföras till Stockholms universitet — alternativ II — tillstyrks
av universitetskanslern, större akademiska konsistoriet i Stockholm, matematisknaturvetenskapliga
fakulteten i Stockholm, föreståndarkollegiet vid naturhistoriska
riksmuseet, statskontoret och byggnadsstyrelsen. En anknytning av
utställningsverksamheten till universitetet — enligt alternativ II — förordas
av förutom nyssnämnda instanser även Malmö stads museinämnd och Samverkande
bildningsförbunden.
Som motivering för sitt ställningstagande anför statskontoret följande.
De växande kraven på det högre utbildningsväsendets kapacitet gör det
angeläget att alla resurser för forskning och utbildning tillvaratages så effektivt
som möjligt. Enligt statskontorets mening sker detta för riksmuseets del bäst,
om den vetenskapliga verksamheten vid museet i huvudsaklig överensstämmelse
med nksmuseiutredningens förslag inlemmas i Stockholms universitet. Såsom
utredningen framhållit torde härigenom den vetenskapligt utbildade personalen
kunna i ökad utsträckning utnyttjas för undervisning och forskarhandledning
vid universitetet, utan att insamlingsverksamheten eftersattes. Även utställningsverksamheten
bör enligt statskontorets mening helt införlivas med universitetet,
även om denna verksamhet kan sägas vara i viss mån främmande
för ett universitets uppgifter. Det för en framgångsrik utställningsverksamhet
nödvändiga samarbetet med de vetenskapliga institutionerna tryggas bäst på
detta sätt.
Enligt föreståndarkollegiet vid naturhistoriska riksmuseet är den forskningsverksamhet
som bedrivs vid de olika avdelningarna inom riksmuseet ingalunda
bunden till de samlingar som respektive avdelning omfattar. I själva verket är_
framhåller kollegiet — forskningsverksamheten vid riksmuseets avdelningar i sina
huvuddrag mycket likartad den som bedrivs vid motsvarande institutioner
vid universiteten och fackhögskolorna. För den vetenskapliga verksamheten vid
museet har enligt kollegiet en anslutning till universitetet den positiva betydelse,
som vidgade kontakter mellan likartade institutioner i och för sig innebär.
Vid en anslutning till universitetet torde det emellertid enligt föreståndarkollegiets
mening vara nödvändigt att sörja för, att särskilda medel avdelas för
verksamheten i de vetenskapliga samlingarna och att denna medelstilldelning
sker utan direkt konkurrens med andra för omedelbar vetenskaplig forskning
avsedda medel.
Åtskilliga remissinstanser anser, att det i betänkandet diskuterade alternativet
I — att riksmuseet behålles som en fristående, sammanhållen institution
för insamlings-, forsknings- och utställningsverksamhet — erbjuder en bättre
lösning än utredningens förslag. Denna åsikt framföres av matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Uppsala, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
i Lund, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg, statens natur
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965 lo
vetenskapliga forskningsråd, nationalmuseet, Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
Nordiska museets nämnd, Tekniska museet, Svenska museimannaföreningens
facksektion samt Museichefskollegiet i Stockholm.
De synpunkter i frågan som anförts av nyssnämnda universitetsmyndigheter
sammanfaller i stort sett; allmänt anses utredningen ha alltför litet beaktat
museets betydelse för forskningen. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
i Uppsala uttalar, att samlingarnas karaktär av ett centralt museum och arkiv
för bevarande och vetenskaplig bearbetning av zoologiskt, botaniskt och geologiskt
material skulle suddas ut, om avdelningarna inlemmades i ett universitet.
Det är vidare enligt fakulteten mycket betydelsefullt att gentemot utlandet äga
ett nationellt vetenskapligt museum av riksmuseets karaktär; dess avskaffande
skulle innebära en sänkning av Sveriges vetenskapliga standard i utlandets ögon.
Fakulteten erinrar även om att riksmuseet från andra länders »riksmuseer»
erhållit mycket värdefullt vetenskapligt material, vilket i många fall kanske ej
så självklart skulle ha överlämnats till en universitetsinstitution.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd framhåller, att den vetenskapliga
bearbetningen av riksmuseets material delvis har karaktären av långtidsundersökningar
av annan typ än den forskning som bedrivs vid de vanliga universitetsinstitutionerna.
Rådet fruktar, att ett överförande av denna forskningsverksamhet
till Stockholms universitet kommer att innebära en minskning av
möjligheterna för dess utövande. Ett rätt utnyttjande av riksmuseets samlingar
svnes enligt rådets mening snarast kräva en förstärkning av museipersonalen.
'' Från museihåll hävdas, att utredningens ställningstagande till övervägande
delen präglas av omsorgerna om forskningen och undervisningen vid universitetet.
Nationalmuseet anser, att de rent museala uppgifterna och behoven fått
komma i andra hand, trots att deras vikt för bildningsarbetet starkt betonats.
Museet anför vidare, att den redan förut tyngda universitetsorganisationen vid
ett genomförande av förslaget blir belastad med en för den i många avseenden
främmande och komplicerad verksamhet. Museisidan reduceras till att omfatta
enbart utställningsverksamhet, och den berövas dessutom i väsentliga avseenden
sin självständighet, understryker nationalmuseet, som finner också faran fölen
viss isolering i förhållande till forsknings- och insamlingsverksamheten te sig
hotande.
Svenska museimannaföreningens facksektion anför bl. a. följande.
Fn nationell centralinstitution och ett centralarkiv för naturvetenskaperna
(i berörda delar) sådant som naturhistoriska riksmuseet kan lika litet som ett
riksarkiv eller ett nationalmuseum för konst eller historia avskaffas i sin nuvarande
form utan att det vetenskapliga och allmänt kulturella livet blir lidande
och de museala accessionsmöjligheterna kompliceras. Sedan omkring 200 år
har centralmuseitanken i alla kulturländer visat sin livskraft, och tendensen
i utlandet är att stärka den i stället för att som här gå motsatta vägen. Ett
museum, rätt organiserat och administrerat, är till sill natur så skilt från ett
universitet, att ett administrativt samgående av ifrågasatt format icke kan ske
utan att båda blir lidande. Muscal verksamhet kan icke under längre tid med
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
någon^ framgång uppspjälkas i »insamlingsverksamhet» (inklusive förkovran
och vård av samlingarna), forskning och »utåtriktad verksamhet» (utställningsverksamhet
och allmänt bildningsarbete). Envar med någon erfarenhet av intern
museiverksamhet vet, att de tre bildar en oupplöslig enhet varhelst ett museum
ar livskraftigt. Eftersom man måste förutsätta en kontinuerlig överföring av
objekt från centralsamlingarna till skådesamlingen och vice versa, bör ansvaret
or föremalsbeståndet och deras vård enligt facksektionens uppfattning kvarstanna
hos respektive avdelningar.
Varken alternativ I eller alternativ II erbjuder enligt Vetenskapsakademien
en i alla avseenden lycklig lösning. Akademien anser, att man inte uttömt möjligheterna
med dessa alternativ. Vad gäller riksmuseets centrala uppgifter betonar
akademien det riksintresse som den anser det måste vara, att museet
behålls som självständig riksinstitution och inte splittras för att sedan — med
förlust av denna sin karaktär — helt eller delvis inlemmas i ett av landets universitet.
Att utredningen stannat för alternativ II synes akademien främst
bero på de fördelar som man därmed trott stå att vinna för Stockholms universitet
genom en direkt fördubbling eller mera av professorsbeståndet i zoologi,
botanik och mineralogi. Akademien framhåller i detta sammanhang, att de
institutioner som vid en lösning enligt alternativ II skulle tillföras universitetet
i mycket ar väsensskilda från de tidigare universitetsinstitutioner med vilka de
skulle bh sidoordnade. Denna väsensskillnad kräver enligt akademiens mening
sådana särbestämmelser beträffande bl. a. undervisningsåtaganden — därest
museiuppgifterna verkligen skall bli tillgodosedda — att ett restlöst inlemmande
i universitetet skulle bli högst olyckligt. Akademien understryker, att det inte
bör förbises, att riksmuseet inom ramen för sina resurser länge varit universitetet
i Stockholm till betydande hjälp även utöver vad som kan sägas ha fallit
under museets verksamhet som riksorgan. Det är akademiens uppfattning att
riksmuseet såsom självständig enhet mycket väl kan — i synnerhet efter tillfredsställande
upprustning — i sin verksamhet rymma ett befruktande samarbete
med universitetet beträffande forskarhandledning och forskarutbildning
på licentiand- och doktorandstadierna.
3.A.2. Ledningen av riksmuseet
Behålles riksmuseet som en självständig enhet bör enligt Vetenskapsakademien
avdelningsförestandarna liksom hittills bilda ett kollegium under ledning av en
bland dem utsedd ordförande, vilken bör vara självskriven ledamot i riksmuseets
styrelse; samma självskrivenhet bör gälla för skådesamlingens direktör.
Nordiska museets nämnd anser, att ledningen av riksmuseet skall anförtros
en museidirektör, vid vars sida bör finnas en nämnd om sju personer. Chefen
för utställningsmuseet förordas bli jämställd med övriga avdelningsföreståndare.
Befattningen som museidirektör föreslås bli anförtrodd åt en av avdelningsföreståndarna.
I fråga om tjänsten som museichef hävdar matematisk-naturvetenskapliga
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1965
fakulteten i Göteborg, att för behörighet bör krävas avlagt disputationsprov.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm förordar krav på akademisk
examen i ämnen hörande till museets intressesfär.
3.^.3. Professurernas placering och ämnesinriktning
Utredningens förslag att de nuvarande tjänsterna som avdelningsföreståndare
skall överföras till universitetets stat för att som professurer ingå i den matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten får nästan genomgående ett positivt bemötande.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala finner utredningens
förslag att riksmuseets professorer må tilldelas viss universitetsundervisning
mycket välbetänkt. För främjandet av kontakten mellan riksmuseet och
de studerande vid Stockholms universitet synes det fakulteten önskvärt att
även intendenterna utnyttjas för viss undervisning, främst vid korta koncentrerade
kurser och vid fältundervisning. Om museet behåller sin rikskaraktär,
bör de enligt fakultetens mening kunna användas också vid andra läroanstalter,
även utanför Stockholm.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg framför följande synpunkter.
Utgående dels från det faktum att vi f. n. har en kontinuerlig ökning av tillströmningen
av studerande till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
och dels från att det ej sker någon automatisk tilldelning av topptjänster i
relation till studerandeantalet, skulle ett dylikt utökande av de berörda ämnesområdenas
topptjänster vid universitetet otvivelaktigt utgöra ett välkommet tillskott
av undervisningstimmar. Fakulteten är emellertid angelägen framhålla, att
eftersom forskningen vid museet hittills av naturliga skäl kommit att inriktas
på huvudsakligast problem av taxonomisk och systematisk karaktär, en viss
snedvridning av universitetsundervisningen i berörda ämnen kan tänkas bil
följden, om inte såväl den »funktionella» (fysiologiska och ekologiska) som den
morfolögiska forskningens behov samtidigt tillgodoses. Fakulteten anser, att —
med tanke på den redan nu föreliggande övervikten av topptjänster inom de
systematiska disciplinerna jämfört med de mera experimentellt inriktade amnena
— det i detta sammanhang är synnerligen angeläget att särskilt trycka
på nödvändigheten av att en allmän förstärkning även kommer de senare till
del. Detta gäller framför allt ämnena botanik och zoologi. Om icke en motsvarande
upprustning för den experimentella forskningen genomföres, kan man
befara allt större svårigheter att i framtiden rekrytera tjänster inom detta
område.
Sistnämnda synpunkter framkommer även i yttrandet från statens naturvetenskapliga
forskningsråd.
Beträffande professurernas ämnesinriktning understryker matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Stockholm, att den föreslagna avgränsningen av
professurernas ämnesområden inom de biologiska och geologiska ämnesgrupperna
i hög grad är bunden av de tjänster, som redan finns och vilka tillkommit
helt oberoende av universitetens planering för undervisning och forskning. Utredningens
förslag bör därför betraktas som helt preliminära, hävdar fakulteten,
o _ Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 81
18
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 81 år 1965
som vidare finner att ämnesindelningen bör kunna ändras i framtiden efter riktlinjer,
som kommer fram av de då vunna erfarenheterna och av de då föreliggande
behoven.
■3.4-4- Utställnings verksamheten
Den i betankandet föreslagna upprustningen av utställningsverksamhetens
resurser valkomnas allmänt. Föreståndarkollegiet vid naturhistoriska riksmuseet
finner i likhet med utredningen att en »kombinerad utställning» med
material från alla de nuvarande avdelningarna medför uppenbara fördelar. Kollegiet
förutsätter att skådemuseet i framtiden kommer att omfatta även andra
ämnen än de som hittills representerats av riksmuseets olika avdelningar, exempelvis
astronomi och geofysikens olika grenar, såsom klimatologi och oceanografi.
Enligt kollegiets uppfattning bör allt material, som nu finns vid naturhistoriska
riksmuseet och som är katalogiserat på respektive avdelningar, också
framdeles tillhöra dessa. Kollegiet finner det vidare uppenbart, att de olika
avdelningarna skall samverka så att skådesamlingen dels tillföres lämpligt
material ur redan förefintliga samlingar, dels får rådgivning när det gäller
anskaffning av nytt material.
Museichef skollegiet ifrågasätter, om den fasta personal som föreslagits för
utställningsmuseet är tillräcklig för att detta skall kunna arbeta på ett funktionsdugligt
satt. Kollegiets tveksamhet därvidlag delas av statens naturvetenskapliga
forskningsråd.
Tanken att utställningsmuseet i större utsträckning än hittills skall ställas i
det allmänna bildningsarbetets tjänst tillstyrks genomgående. Malmö stads
museinämnd understryker angelägenheten av att riksmuseet engageras i pedagogisk
verksamhet. Skolöverstyrelsen betonar vikten av att det funktionella
samspelet i naturen markeras; i detta och andra pedagogiska syften bör samverkan
ske mellan museet och undervisningsväsendet.
Samverkande bddningsförbunden anser en systematisk samverkan mellan
vetenskaplig forskning och folkbildningsarbete vara synnerligen betydelsefull;
en utåtriktad museiverksamhet efter de linjer som utredningen skisserar bör
kunna bil en värdefull tillgång i arbetet på att aktualisera och bredda de naturvetenskapliga
studierna i folkbildningsarbetet. Bildningsförbunden understryker
beträffande utställningsmuseets program värdet av att museets karaktär av
riksmuseum får slå igenom. Dess insatser bör komma hela landet tillgodo. En
effektiv förmedling av nya forskningsrön liksom av pedagogiska erfarenheter
och material m. m. till folkbildningssektorn bör enligt bildningsförbunden kunna
ske genom att museets resurser tas i anspråk i samband med studieförbundens
produktion av studiematerial liksom i samband med cirkelledarutbildningen.
Svenska naturskyddsföreningen pekar på den snabba omvandling landskapet
i var tid genomgår. Tillgången till rika naturvetenskapliga samlingar är därför
enligt föreningen ytterst betydelsefull. Föreningen betonar vidare betydelsen
av att skådesamlingen utformas så, att den väcker allmänhetens intresse för
19
Kungl. Maj:ts -proposition nr 81 år 1965
sammanhang och utvecklingslinjer inom berörda naturvetenskapliga områden.
Föreningen understryker även, att det funktionella samspelet i naturen bör
betonas, bl. a. exploateringsformernas inverkan på landskap, flora och fauna.
Förslaget om inrättande av tjänster som museilektor vid utställningsmuseet
tillstyrks av flertalet remissinstanser, bl. a. föreståndarkollegiet vid naturhistoriska
riksmuseet.
Den i betänkandet förordade hopslagningen av Sveriges geologiska undersöknings
(SGU) skådesamling med det föreslagna utställningsmuseet tillstyrks av
SGU, som emellertid förutsätter, att geologins intressen skall bli i skälig utsträckning
tillgodosedda i ett sammanslaget museum.
34.5. Lokalfrågor
Flera remissinstanser ställer riksmuseets lokalfråga i samband med det blivande
Frescati-universitetets utbyggnad.
Byggnadsstyrelsen — som förordar att en tidsplan för ombyggnadsarbetenas
genomförande utarbetas — finner det lämpligt att förevarande lokalfrågor handläggs
av styrelsen i samråd med vederbörande lokala planerande organ i den
ordning som nu gäller för Stockholms universitets lokalfrågor.
Frescatikommittén finner det önskvärt, att universitetet i görligaste mån får
utnyttja undervisnings- och forskningslokaler m. m. i riksmuseibyggnaderna.
Ett sådant gemensamt utnyttjande bör enligt kommittén komma till stånd
antingen utredningens organisationsförslag genomföres eller ej. ForestånAarkollegiet
vid naturhistoriska riksmuseet är av den uppfattningen att ytterligare
utredning erfordras, innan ställning kan tas beträffande lokalernas användning.
En radikalare lösning av riksmuseets lokalfråga förordas av Svenska museimannaföreningens
facksektion, som anser att riksmuseet är betjänt av helt andra
lokaler än de nuvarande för i vart fall utställningsverksamhetens rationella
bedrivande. En överflyttning av institutionen till de ännu obebyggda delarna
på norra sidan av Djurgårdsbrunnskanalen, där kärnan till ett museicentruin
redan finns, skulle enligt facksektionen skapa expansionsmöjligheter, främja
verksamheten och naturligt foga in museet bland institutioner med likartad
inriktning. Facksektionen förordar, att Stockholms universitet övertar den
nuvarande museibyggnaden.
2* _ Biliang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Fr 81
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
4. Beredningen av riksmuseiutredningens förslag
4.1 Bakgrund
I enlighet med bemyndigande av Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 tillkallade
chefen för ecklesiastikdepartementet samma dag fem experter för att inom
departementet biträda med en beredning av riksmuseiutredningens förslag. Det
ålag experterna att vid uppdragets fullgörande beakta innehållet i en särskild
inom departementet upprättad promemoria. I denna konstaterades, att vid
remissbehandlingen av riksmuseiutredningens betänkande flertalet instanser
hade framfört kritik mot den av utredningen förordade överföringen till Stockholms
universitet av insamlings- och forskningsverksamheten vid riksmuseet.
I promemorian angavs vissa utgångspunkter för det fortsatta beredningsarbetet.
Vetenskapsakademiens överinseende över naturhistoriska riksmuseet skulle
sålunda upphöra. Insamlingsverksamheten och den till samlingarna knutna
forskningsverksamheten borde tillsammans med utställningsverksamheten förbli
inom ramen för en fristående enhet, benämnd naturhistoriska riksmuseet. De
för utställningsverksamheten avsedda personella och materiella resurserna borde
förstärkas. Naturhistoriska riksmuseets nuvarande forskningsresurser borde
göras till föremål för översyn i syfte att åstadkomma en plan för successiv
ombildning av i forsta hand fyra tjänster som professor och avdelningsförestandare
vid museet till tjänster som professor vid universitetet i Stockholm.
Ifragavarande plan borde innefatta de nuvarande tjänsterna som professor och
föreståndare för botaniska avdelningen, evertebratavdelningen, entomologiska
avdelningen samt paleozoologiska avdelningen. Tjänsterna som professor och
föreståndare för paleobotaniska avdelningen, vertebratavdelningen samt mineralogiska
avdelningen borde i vart fall under en övergångstid kvarstå på museets
stat. De till universitetet överförda professorstjänsterna borde ges inriktning
på ämnesområdet fysiologisk och molekylär biologi. Det åvilade experterna
att för envar av de överförda professorstjänsterna framlägga förslag till ämnesbenämning.
4.2 Experternas förslag
4.2J. Den fysiologiska och molekylära biologins betydelse
Experterna framhåller i sitt betänkande, att forskningen inom det vidsträckta
område, som betecknas fysiologisk och molekylär biologi, för närvarande befinner
sig i ett exceptionellt gynnsamt utgångsläge. Flera olika, från början från
varandra relativt isolerade forskningsinriktningar har nu kunnat mötas inom
ifrågavarande område, där man sålunda finner ett omfattande samarbete mellan
forskare av olika utbildning: biologer, kemister, fysiker och medicinare. Bland
de centrala problemen inom den fysiologiska och molekylära biologin nämner
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
experterna cellernas delning eller reproduktion, en process som ar grundvalen
för livets bestånd; det anmärkes, att ett försvagande av kontrollen av celldelningen
inom flercelliga organismer kan leda till uppkomsten av tumörer
någon skarp gräns kan därför inte dragas mellan t. ex. cellbiologi och cancerforskning.
Särskilt aktuellt är enligt experterna det inflytande som virus kan
ha på celldelningen och för uppkomsten av tumörer; de senaste årens rön beträffande
betydelsen av virus för tumörbildning öppnar nya perspektiv av både
medicinsk och allmänbiologisk betydelse. Andra problem inom bär förevarande
område representerar enligt experterna subcellulära partiklars uppkomst och
funktion, vidare studiet av rörelsefenomen som mer eller mindre utpräglat försiggår
hos alla celler och även inom partiklar såsom mitokondrier samt också
frågan om livets uppkomst och den fylogenetiska evolutionen.
Experterna konstaterar, att den fysiologiska och molekylära biologin sedan
länge har varit företrädd i Stockholm. En internationellt uppskattad forskargrupp
har vuxit upp vid Wenner-Grens institut för experimentell biologi, och
ett annat naturligt centrum har utgjorts av karolinska institutet. Ett livligt
samarbete har också ägt rum mellan dessa institutioner och andra.
Denna intensiva forskningsverksamhet har — framhåller experterna helt
naturligt lett till ett stort behov av högre tjänster vid Stockholms universitet.
I petita för budgetåret 1965/6G begärde universitetet bland annat professurer
i mikrobiologi, zoofysiologi, särskilt utvecklingsfysiologi (omvandling av befintlig
laboratur i zoofysiologi till professur), immunologi samt fysiologisk kemi
(personlig). Laboraturer föreslogs inrättade i cellfysiologi, ämnesomsättningsforskning
och biologisk ultrastrukturforskning. Universitetet anförde i anslutning
till dessa förslag bl. a. följande.
Under de senaste 15—20 åren har en tyngdpunkt inom naturvetenskaperna
legat inom atomfvsiken och ett stort antal däromkring grupperade gransvetenskaper.
Internationellt växer nu framförallt två mångfacetterade biologiska
forskningsinriktningar fram som vetenskapligt, ekonomiskt och medicinskt centrala
och betydelsefulla, å ena sidan molekylär biologi och cellbiologi, a den
andra ekologi. Inom bägge områdena bedrives forskning i samarbete mellan
biologer, kemister, fysiker, medicinare och andra. För bägge omradena gäller
att de spelar en viktig roll för de inom fakulteten representerade examensamnena
botanik, genetik, strålningsbiologi, zoologi och zoofysiologi, ävensom fölen
rad agrikulturella, medicinska och tekniska discipliner och forskningsområden.
De olika forskningsområdenas beröringspunkter kan kort sammanfattas sålunda.
De kemiska reaktioner, studerade inom biokemin, som leder till biosyntes
och energiproduktion utspelas inom ramen av cellens ultrastruktur. Pa denna
grundval studeras cellernas delning och differentiering. De sistnämnda företeelserna
behandlas av utvecklingsbiologin. Immunologin ger möjligheter att karakterisera
specifika högmolekylära ämnen som utbildas vid cellernas diffeientiering,
inkluderande de specifika ämnen (antikroppar) vilkas produktion utgör
ett skydd mot främmande substanser. Från forskningens synpunkt föreligger
sålunda ett. behov av de äskade befattningarna. Området för professuren i fysiologisk
kemi skulle särskilt avse de energigivande reaktionerna och dessas roll
för cellernas aktivitet. Laboraturen i cellfysiologi skulle framförallt inrikta sig
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
på äggviteämnenas syntes och beroende av ärftlighetsbärarna, dvs. nukleinsyrorna.
Samtliga dessa problemställningar har studerats och måste fortfarande
studeras^ på mikroorganismer, varför inrättandet av en professur i mikrobiologi
redan från forskningssynpunkt har hög angelägenhetsgrad.
4-2.2. Ombildningen av museiprofessurema
Experterna framhåller, att de funnit, att deras uppdrag varit begränsat till
frågor, som rör den successiva ombildningen av fyra museiprofessurer till
universitetsprofessurer. Experterna understryker emellertid det angelägna i att
den tidigare i direktiven omnämnda insamlingsverksamheten och den till samlingarna
knutna forsknings- och serviceverksamheten får fortleva. Betydelsen
av denna verksamhet har också framhållits i flera till experterna ställda skrivelser.
Experterna pekar på riksmuseets uppgift som ett centrum för taxonomisk
'' erksamhet och framhåller, att taxonomin är en för biologins olika grenar nödvändig
hjälp vetenskap, som otvivelaktigt kommer att vara av betydelse även
för den forskning, som är under förberedelse eller redan igångsatts beträffande
naturresursernas bevarande — experterna föreställer sig, att omfattande uppgifter
här kommer att vänta flera av riksmuseets avdelningar.
Vid val av ämnesområden för de fyra tjänster, som enligt direktiven borde
ombildas till tjänster som professor vid Stockholms universitet, har experterna
sokt tillgodose behov, som är angelägna från både forskningens och utbildningens
synpunkt samt strävat efter att finna sådana inriktningar som möjliggör
eu rimlig avgränsning av professurernas ämnesområden både gentemot
\aiandra
redan finns eller kan förväntas tillkomma. Samtidigt har experterna varit angelägna
att välja ämnesområden som star tillräckligt nära varandra för att ett
fruktbärande samarbete skall kunna komma till stånd i fråga om både forsknings-
och utbildningsverksamhet. Det har också varit väsentligt att det vid
Stockholms universitet redan finns en uppmärksammad forskning inom flera
av de valda områdena.
Experternas förslag innebär i huvudsak följande.
Tjänsten som professor och föreståndare vid riksmuseets paleozoologiska avdelning
omvandlas till professur i evolutionszoologi vid Stockholms universitet
den 1 juli 1965 eller den 1 januari 1966. Nuvarande innehavaren av riksmuseipiofessuren
utnämnes till innehavare av universitetsprofessuren och behåller
ställningen som föreståndare för paleozoologiska avdelningen. Förslaget innebär
endast en viss förändring av ämnesinriktningen för den befintliga tjänsten.
Den nu vakanta tjänsten som professor och föreståndare vid riksmuseets
botaniska avdelning omvandlas till professur i cellfysiologi vid Stockholms universitet
den 1 januari 1966. De sakkunniga påpekar möjligheten att låta innehavaren
av professuren i morfologisk botanik vid Stockholms universitet överta
den vetenskapliga ledningen vid den botaniska avdelningen.
Tjänsten som professor och föreståndare vid riksmuseets evertebratavdelning
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
omvandlas till professur i immunbiologi vid Stockholms universitet i samband
med nuvarande tjänstinnehavarens avgång den 1 juli 1967. De sakkunniga framhåller
möjligheten att låta innehavaren av professuren i zoologi vid Stockholms
universitet överta den vetenskapliga ledningen vid evertebratavdelningen.
Tjänsten som professor och föreståndare vid riksmuseets entomologiska avdelning
omvandlas till professur i biofysik vid Stockholms universitet den 1 juli
1968. Innehavaren av riksmuseiprofessuren förs samtidigt på övergångsstat;
vederbörande avgår tidigast år 1972. De sakkunniga framhåller möjligheten att
låta kompensera entomologiska avdelningen genom att beträffande förestandaiskapet
repliera på de vid den närbelägna skogshögskolan befintliga professurerna
i skogszoologi och skogsentomologi.
Experterna understryker, att frågan om professurer i mikrobiologi och utvecklingsfysiologi
vid Stockholms universitet är mycket angelägen, ehuru den
faller utanför den i direktiven uppdragna ramen.
Experterna utgår från att museet kompenseras genom en personalförstärkning
av sådan art, att inte den med forskningsverksamheten förbundna insamlingsoch
serviceverksamheten försämras vid genomförandet av i det föregående
redovisade förslag.
4.3 Yttranden över experternas förslag
Vid remissbehandlingen av betänkandet har en enig opinion förordat utbyggnad
av den fysiologiska och molekylära biologins resurser. Det övervägande
antalet remissinstanser har däremot ställt sig avvisande till förslaget, att fyra
professurer vid naturhistoriska riksmuseet skall överföras till universitetet i
Stockholm och samtidigt erhålla ändrad ämnesinriktning till förmån för den
fysiologiska och molekylära biologin.
Vissa universitetsmyndigheter tar upp till behandling fragan om omprövning
av lärartjänsts ämnesområde; föreskrift om sådan omprövning återfinns i 69 §
universitetsstadgan. Universitetskanslersämbetet finner sålunda, att nutida
snabba utveckling inom många forskningsområden gör det naturligt, att den
befintliga organisationen av forskningsinstitutioner, inriktning av professurer
och andra högre forskartjänster och över huvud taget fördelningen av samhällets
resurser för forskning inte bör få anses vara en gång för alla bestämd utan tid
efter annan måste tagas under omprövning.
I remissvaren framföres åtskillig kritik mot direktiven till de sakkunniga.
Kritiken tar framförallt fasta på två förhållanden, dels att direktiven bundit
de sakkunniga, dels att museiprofessurerna sammankopplats med tillkomsten
av professurer i fysiologisk och molekylär biologi vid Stockholms universitet.
lt.3.1. Den fysiologiska och molekylära biologins betydelse
Behovet av nya tjänster inom området fysiologisk och molekylär biologi har
enhälligt vitsordats av remissinstanserna. Sålunda framhåller medicinska falad
-
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1965
teten vid karolinska institutet, att det senaste decenniets enastående genombrott
inom biokemi, biofysik och molekylärbiologi mycket väl kan jämföras i betydelse
med t. ex. kärnklyvningen och atomkraftens tämjande. Fakulteten understryker,
att den biologiska och medicinska forskningen kommer att inta en
mycket framträdande plats i den samlade bilden av framtidens vetenskap. Klarläggandet
av'' den allmänna principen för koden i arvsmassan och konstaterandet
att vissa biologiska funktioner kan hänföras till bestämda molekylkonfigurationer
öppnar de vidaste perspektiv inte bara på praktiska områden som
kampen mot sjukdom eller förbättring av livsmedelsproduktionen, utan också
för allt tänkande kring livsprocessernas innersta natur och därmed vår världsbild.
Fakulteten hälsar därför i princip med tillfredsställelse åtgärder, som kan
främja forskningen över livsprocesserna.
Statens medicinska forskningsråd anför liknande synpunkter samt konstaterar,
att Sverige sedan länge intar en framstående ställning inom cellbiologi
och molekylär biologi men att en fortsatt utbyggnad av resurserna är nödvändig.
Lantbrukshögskolan finner det starkt motiverat, att en förstärkning av den
svenska forskningen på biologins gränsområden mot kemi och fysik kommer till
stånd. Från Läkemedelsindustriföreningens sida framhålles, att ifrågavarande
vetenskapliga områden är av utomordentligt stor betydelse för den forskning,
som skall leda till nya läkemedel. Riksföreningen mot cancer understryker, att
det för svensk cancerforskning är ett specifikt intresse, att förstärkningar i den
föreslagna riktningen med det snaraste genomföres. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Stockholm delar helt expertutredningens uppfattning om
betydelsen av ifrågavarande forskningsfält, något som tidigare kommit till uttryck
i exempelvis Stockholms universitets petita för budgetåret 1965/66.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd finner frågan om en förstärkning av
den fysiologiska och molekylära biologin vara av sådan betydelse, att en särskild
sakkunnigutredning härom ter sig påkallad. Enligt SFS föreligger behov
av översyn av den biologiska forskningen och undervisningen vid samtliga universitet.
Ett flertal remissinstanser framför synpunkter på de föreslagna ämnesinriktningarna.
Några ifrågasätter i likhet med farmaceutiska fakulteten huruvida
icke en något mindre snäv definiering vore att föredraga beträffande ämnesområdena
cellfysiologi, immunbiologi och biofysik, främst med hänsyn till den
snabba utvecklingen inom fysiologisk och molekylär biologi. Lantbrukshögskolan
anför i detta sammanhang, att de av utredningen föreslagna professurerna
"visserligen skulle vara av stort värde men att nagon övertygande motivering
för just dessa tjänsters prioritet — delvis i motsats till Stockholms universitets
äskanden — icke har lämnats. Med hänsyn till forskningens snabba utveckling
mom de ifrågavarande gränsområdena förefaller det lantbrukshögskolan mindre
välbetänkt att utöver den begränsning som ligger i de föreslagna professurernas
benämning ytterligare begränsa deras områden genom uppräkning av delområden
där innehavarnas huvudsakliga meritering förutsätts ligga.
25
KungL Maj:ts proposition nr 81 år 1965
De medicinska fakulteterna vid Göteborgs universitet och karolinska institutet
uttrycker förvåning över att ämnet molekylär biologi inte förekommer i
expertgruppens förslag till benämningar på de omvandlade professurerna.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm erinrar om att en professur
i mikrobiologi angetts vara av högsta angelägenhetsgrad i universitetets
petita; fakulteten diskuterar också i sitt yttrande hur de i petita föreslagna
professurerna bör vägas mot förslagen i expertgruppens betänkande.
Universitetskanslersämbetet föreslår, att det uppdras åt ämbetet att — efter
hörande av fakultetsberedningen för matematik och naturvetenskap — till
Ivungl. Maj :t avge definitiva förslag i fråga om ämnesinriktning och placering
vid lärosäte av ifrågavarande tjänster, då enligt ämbetets mening den gjorda
utredningen inte utgör tillräckligt underlag för beslut härom.
lf.3.2. Ombildningen av museiprofessurerna
I en rad yttranden reses invändningar mot tanken på indragning av riksmuseiprofessurer
i samband med att nya professurer inrättas vid universitetet
i Stockholm. I remisskritiken understryks allmänt, att inte några sakliga skäl
redovisats i utredningen för en nedskärning av riksmuseets topptjänster. Utredningsförslaget
avstyrks i denna del av flertalet hörda myndigheter och organisationer.
Ett fåtal instanser tillstyrker, men flera av dessa förutsätter samtidigt
en betydande upprustning av riksmuseet. Övriga remissinstanser uttalar sig för
andra lösningar eller avstår från att ta ställning; några instanser anser, att de
nya tjänsterna bör fördelas på olika universitet.
Den minoritet, som tillstyrker överföringen, utgÖres av universitetskanslersämbetet,
medicinska jakulteten i Uppsala, statskontoret, veterinärhögskolan
(med tvekan), jordbrukets forskningsråd och SFS. Skolöverstyrelsen anser, att
en ändring av ifrågavarande riksmuseiprofessurers inriktning till cellfysiologi,
immunbiologi och biofysik i samband med tjänsternas överförande till universitetet
kommer att öppna möjligheter att åstadkomma en högt kvalificerad utbildning
av biologilärare.
Fakultetsberedningen för matematik och naturvetenskap uttalar, att ett
genomförande av experternas förslag skulle medföra en sakligt välmotiverad
modernisering av forskningsinriktningen inom de biologiska vetenskaperna. Enligt
beredningen bör kostnaderna för en förstärkning av fysiologisk och molekylär
biologi till viss del kunna täckas genom att tjänster inbesparas i och med
att samarbete etableras mellan riksmuseet och Stockholms universitet.
Riksmuseets jöreståndarkollegium framhåller, att riksmuseiprofessurerna i
enlighet med riksmuseiutredningens förslag bör knytas till Stockholms universitet
med bibehållet chefskap för avdelning vid riksmuseet. Om trots allt
expertutredningens förslag genomförs helt, bör även de av experterna ej berörda
professurerna vid museet anslutas till universitetet.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
b-3.3. Riksmuseets framtida verksamhet m. m.
Flera remissinstanser kräver en ny, förutsättningslös utredning angående museets
framtida ställning, organisation och resurser, däribland matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Lund, medicinska fakulteten i Göteborg och SACO.
Samma yrkande gör skogshögskolan, som emellertid också föreslår, att dylik
utredning icke skall hindra, att åtskilliga av de förslag, som framförts av den
tidigare riksmuseiutredningen, genomförs utan vidare uppskov. Statens naturvetenskapliga
forskningsråd anser, att vid en ny utredning bör beaktas det
s. k. alternativ I som riksmuseiutredningen presenterade. Enligt rådet bör vidare
palynologiska laboratoriet knytas till riksmuseet.
Universitetskanslersämbetet framhåller fördelarna med att museets forskningsverksamhet
anknytes till universitetet i Stockholm och skogshögskolan.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm anför emellertid, att
professurerna vid Stockholms universitet och riksmuseet realiter representerar
olika forskningsfält eller forskningsinriktningar — det rör sig inte om dubblerad
verksamhet.
Bl. a. rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala, medicinska fakulteterna i
Uppsala och Umeå samt vid karolinska institutet, lantbrukshö g skolan, jordbrukets
forskningsråd och 196b års naturresursutredning har speciellt understrukit
vikten av att vid en eventuell förlust av här ifrågavarande professurer riksmuseet
kompenseras genom personalförstärkning av sådan art, att inte den
med forskningsverksamheten förbundna insamlings- och serviceverksamheten
försämras.
Kemi-sektionen vid tekniska högskolan i Stockholm hävdar, att det skulle
innebära en katastrof för riksmuseet, om vården och utvecklingen av dess samlingar
anförtros personer med lägre vetenskaplig kompetens eller personer, som
på grund av annan verksamhet måste betrakta arbetet för museet som en
betungande bisyssla.
Med utgångspunkt i en förmodan, att de i det förevarande betänkandet framförda
förslagen innebär ett hot mot riksmuseets fortsatta vetenskapliga verksamhet,
uppehåller sig flera remissinstanser vid betydelsen av denna verksamhet.
Kemi-sektionen vid tekniska högskolan i Stockholm framhåller, att ett förvisande
av den högre vetenskapliga forskningen från riksmuseet skulle leda till
att det blev ett dött museum, en utveckling som skulle stå i bjärt kontrast
till de strävanden som allt starkare gör sig gällande såväl i Sverige som utomlands,
vilka går ut på att göra museerna till levande, undervisande, initiativtagande
och forskande institutioner. Enligt sektionens mening kommer riksmuseet
att få stor betydelse för vissa problem av grundforskningskaraktär, för
angripandet av biocidproblemet och andra naturresursfrågor samt för svenska
biståndsinsatser i utvecklingsländerna.
196b års naturresursutredning framhåller, att dess arbete ännu inte har fortskridit
så långt, att det är möjligt att närmare ange, hur den framtida natur
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
resursforskningen lämpligen bör organiseras. För att lösa denna uppgift torde
det emellertid enligt utredningens uppfattning bli nödvändigt att i stor utsträckning
bygga på de resurser, som finns inom befintliga vetenskapliga institutioner.
Det är därför inte osannolikt, framhåller utredningen, att riksmuseets
kapacitet — helt eller delvis — kan bli av stort intresse, då utredningen skall
lösa sin uppgift, varför det skulle vara fördelaktigt för utredningens arbete,
om den nu aktuella upprustningen på den fysiologiska och molekylära biologins
område kunde ske utan ianspråktagande av riksmuseets nuvarande resurser.
Även statens naturvetenskapliga forskningsråd, Vetenskapsakademien och
Svenska kommittén för ett internationellt biologiskt program uppehåller sig
utförligt vid den taxonomiska biologins betydelse.
Riksmuseets föreståndarkollegium framhåller, att den i direktiven antydda
upprustningen av skådesamlingarna m. m. snarast bör komma igång, då den
fordrar en lång planerings- och arbetsinsats för att ge påtagliga resultat.
28
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 81 år 1965
5. Förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1965/66
5.1 Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1963/64 ................................... 1 768 000 1 797 878
1964/65 ................................... 1 781 000
1965/66 (förslag)............................ 2 492 000
Riksmuseiutredningen har i fråga om de personella resurserna för utställningsverksamheten
vid riksmuseet föreslagit en förstärkning med en tjänst som museichef
i Bo 3 och tre tjänster som museilektor i A 23 samt en ökad medelsanvisning
av 60 000 kr. för avlöning av arvoderad personal. Utredningen har inte avgivit
förslag om förstärkning av insamlings- och forskningsverksamhetens resurser
utan ansett att sådana eventuella förslag bör framläggas av vederbörande
myndighet i samband med dess årliga förslag till anslagsäskanden.
Vetenskapsakademien har efter förslag av museets föreståndarkollegium i sina
förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om en höjning av museets
avlöningsanslag med i runt tal 667 000 kr. och därvid dels beräknat medel
till automatiska utgiftsökningar, dels framlagt följande förslag.
Pe rso nalför ändringa r
Ny kryptogamavdelning
1. Professor och föreståndare.
2. Kontorist i Ae 9.
3. Vaktmästare i Ae 7.
^ ertebratavdelningen
4. Intendent i Ae 23.
5. Intendent i Ae 23.
6. Museitekniker i Ae 9.
Ev ertebratavdelningen
7. Museitekniker i Ae 9.
Entomologiska avdelningen
8. Intendent i Ae 23.
9. Konservator i Ae 13.
P a 1 e o z o o 1 o g i s k a avdelningen
10. Forskningsassistent i Ae 19.
11. Två ritare, en i Ae 13 och en i Ae 12.
12. Museitekniker i Ae 9.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
Botaniska avdelningen
13. Museitekniker i Ae 9.
Paleobotaniska avdelningen
14. Tecknarassistent i Ae 13.
Mineralogiska avdelningen
15. Intendent i Ae 23.
16. Laboratorieassistent i Ae 11.
17. Två museitekniker i Ae 9.
18. Laboratoriebiträde i högst Ae 9.
Tjänsteförändringar
19. Tekniker i Ao 11 i stället för museitekniker i Ao 9 (entomologiska avdelningen).
20. Ritare i Ae 9 i stället för i Ag 9 (paleozoologiska avdelningen).
21. Museitekniker i Ae 9 i stället för vaktmästare i Ae 8 (botaniska avdelningen).
22. Hantverkare i Ae 9 i stället för vaktmästare i Ag 8 (botaniska avdelningen).
23. Vaktmästare i Ao 9 i stället för i Ao 7.
24. Trädgårdsförman i Ae 9 i stället för gårdskarl i Ae 7.
Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.
Punkt h- Genom sammanslagning av den tidigare på olika organisationer
splittrade ringmärkningen av fåglar i Sverige skapades år 1960 ringmärkningscentralen,
vars verksamhet är förlagd till vertebratavdelningen och vars driftkostnader
bestrids genom anslag från statens naturvetenskapliga forskningsråd.
Ringmärkningscentralen förestås av en intendent med lön motsvarande lönegrad
A 23. Avdelningsföreståndaren har anfört, att ringmärkningen har möjliggjort
inträngande undersökningar på de mest skilda områden av fåglarnas biologi.
Resultaten har enligt föreståndaren fått ett principiellt intresse som sträcker
sig långt utöver ornitologins gränser. Föreståndarkollegiet har hemställt, att
på riksmuseets stat inrättas en tjänst som intendent i Ae 23 med uppgift att leda
ringmärkningsverksamheten vid vertebratavdelningen.
Punkt 8. Riksmuseets entomologiska avdelning är ägnad studiet av insekter,
spindeldjur och mångfotingar. Avdelningsföreståndaren har understrukit, att
insekterna spelar en mycket stor roll i naturen och i människans hushållning.
Enligt föreståndaren har riksmuseet i sin roll av central forskningsanstalt att
genom sin entomologiska avdelning lämna hjälp i aktuella fall till exempelvis
växtskyddsanstaltcn och skogsforskningsinstitutet. Föreståndaren har erinrat om
att enbart av insekter ca 900 000 arter är beskrivna och att avdelningens forskningsområde
därför framstår som oerhört omfattande. Entomologiska avdelningen
förfogar emellertid för närvarande över en intendenttjänst, medan flertalet
av riksmuseets avdelningar har vardera två intendenter.
3 — Dihang till riksdagens protokoll 19Go. 1 samt. Nr 81
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
Punkt 10. Vid den paleozoologiska avdelningen framställes bl. a. slipsnittsserier
och vaxmodeller av fossil, varigenom enligt avdelningsföreståndaren kan erhallas
ingående och säker kunskap om den inre byggnaden av djurformer, som
levat för 400 miljoner år sedan, och dras viktiga slutsatser rörande ryggradsdjurens
utveckling och släktskapsförhållanden. Sedan budgetåret 1959/60 har en
amanuens avlönad av statens naturvetenskapliga forskningsråd utfört de mera
krävande med slipningen förenade arbetena samtidigt som han bedrivit vetenskaplig
forskning. Föreståndarkollegiet har hemställt, att en tjänst som forskningsassistent
i Ae 19 inrättas på riksmuseets stat för paleozoologiska avdelningen.
5.2 Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
Anslag Nettoutgift
1963/64 ................................... 229 000 243 477
1964/65 ................................... 261 000
1965/66 (förslag) ........................... 311 000
Riksmuseiutredningen har, såsom i det föregående anförts, endast avgivit förslag
till förstärkning av resurserna beträffande utställningsverksamheten vid
riksmuseet. Utredningen har för denna verksamhet föreslagit att omkostnadsanslaget
uppräknas med 12 000 kr., varav 10 000 kr. avses till expenser och 2 000
kr. till tjänsteresor i Sverige.
Vetenskapsakademien har efter förslag av museets föreståndarkoUegium i sina
förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om en höjning av museets
omkostnadsanslag med 34 800 kr, varav 22 800 kr. avser anslagsposten till
tjänsteresor.
5.3 Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m.
Anslag Nettoutgift
i963/64 ................................... 275 000 285 536
1964/65 ................................... 275 000
1965/66 (förslag) ........................... 355 000
Riksmuseiutredningen har för utställningsverksamheten vid riksmuseet räknat
med att materielanslaget borde öka med 50 000 kr. samt att därutöver ett
engångsbelopp av 25 000 kr. borde anvisas för inköp av transportvagnar, filmvisningsapparater
m. m. Utredningens förslag angående bl. a. särskilt anslag till
inredningskostnader har redovisats i det föregående.
Vetenskapsakademien har efter förslag av museets jöreståndarkollegium i sina
förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om en höjning av museets
materielanslag med 411 000 kr, varav ca hälften hänför sig till förslag om
ett engångsanslag för instrumentell upprustning och 156 000 kr. avser anslag
till inköp av museiskåp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
31
6. Departementschefen
I anledning av prop. 1959:106 fattade statsmakterna våren 1959 beslut om
att dåvarande Stockholms högskola skulle ombildas till universitet den 1 juli
1960 samt att universitetet successivt skulle flyttas ut till Frescatiområdet
på Norra Djurgården. I propositionen erinrade jag bl. a. om vissa frågor, som
efter beslut om universitetets utflyttning till Frescati borde tagas upp till behandling.
Ett av de spörsmål jag därvid nämnde var frågan om den framtida
ställningen för vissa andra utbildnings- och forskningsinstitutioner i Frescati.
Av dessa berörde jag särskilt naturhistoriska riksmuseet, vilket är beläget intill
det nya universitetsområdet. För utredning av frågor rörande bl. a. denna institution
tillkallades sakkunniga, som antog namnet riksmuseiutredningen.
I ett betänkande, avgivet i slutet av år 1962, föreslog riksmuseiutredningen,
att den vid riksmuseet bedrivna forsknings- och insamlingsverksamheten skulle
införlivas med Stockholms universitet, medan utställningsverksamheten skulle
organiseras som ett fristående museum. De vid riksmuseet befintliga sju tjänsterna
som professor och avdelningsföreståndare jämte övrig forskningspersonal
skulle enligt förslaget överföras till universitetets stat. Vid remissbehandlingen
av betänkandet förordade emellertid det övervägande antalet remissinstanser,
att riksmuseet liksom hittills skulle utgöra en självständig, sammanhållen enhet
för insamlings-, forsknings- och utställningsverksamhet, vilket inte borde hindra,
att professurerna överfördes till universitetets stat. Enligt förslag från flera håll
borde de organisatoriska problemen övervägas ytterligare.
För beredningsarbetet i anslutning till i betänkandet framlagda förslag tillkallade
jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande vissa experter, åt vilka uppdrogs
att pröva möjligheterna att åstadkomma en plan för successiv överföring till
universitetet av i första hand fyra av riksmuseets professurer, vilka i samband
därmed skulle ges inriktning på ämnesområdet fysiologisk och molekylär biologi.
Det förutsattes samtidigt, att riksmuseet skulle förbli en fristående statlig institution.
I en i oktober 1964 framlagd promemoria, »Program för fysiologisk och
molekylär biologi vid Stockholms universitet», har experterna redovisat resultatet
av sitt beredningsarbete. Enligt experternas mening borde en ombildning
enligt nyssnämnda riktlinjer leda till att de fyra professurerna erhöll ämnesbenämningarna
evolutionszoologi, cellfysiologi, immunbiologi och biofysik. Riksmuseet
borde samtidigt kompenseras med andra tjänster för insamlings- och
serviceverksamheten. Vid remissbehandlingen av promemorian har en enig opinion
förordat en förstärkning av den fysiologiska och molekylära biologins resurser.
Det övervägande antalet remissinstanser har däremot ställt sig avvisande
till tanken, att fyra professurer skulle ombildas på det sätt, som här redovisats.
De i betänkandet och promemorian framkomna förslagen till lösningar av
problemen kring naturhistoriska riksmuseet oeh dess organisation liar vid remissbehandlingen
blivit starkt kritiserade. För att i detta läge finna lämpliga lös
-
32
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965
ningar av föreliggande problem har jag funnit det erforderligt att väsentligt
avvika från de förslag som framlagts i utredningsmaterialet och ansluta mig
till vissa vid remissbehandlingen framförda synpunkter och förslag. Det är
uppenbart att betydande enighet kan nås i åtminstone två avseenden. För
det första bör museet organiseras på sådant sätt att ett effektivt samspel
inte försvåras mellan å ena sidan den del som har hand om den utåtriktade verksamheten
och å andra sidan den del som har att svara för forskning och handhavande
av samlingarna. För det andra råder enighet om att det från forskningssynpunkt
är angeläget både att nya forskningsgrenar inom den fysiologiska och
molekylära biologins område tillgodoses och att den forskning som bedrivs inom
riksmuseet får möjlighet att utvecklas och förnyas.
Jag ämnar i det följande närmare utveckla mitt förslag till en lösning, som
innebär att riksmuseet bibehålls som självständig institution men i organisatoriskt
avseende uppdelas på två enheter, en museiavdelning och en forskningsavdelning.
Förstnämnda avdelning avses få hand om den utåtriktade verksamheten,
medan forskningsavdelningen, i princip uppbyggd som en universitetsinstitution,
förutsätts fullfölja och utveckla museets forskningsverksamhet. Museets
ledning bör enligt mitt förslag handhas av en särskild styrelse. Vidare kommer
jag i det följande att föreslå en förstärkning av resurserna för forskningen i fysiologisk
och molekylär biologi inom universitetsorganisationen.
Redan av det förslag till lösning av frågan om riksmuseets framtida organisation,
som jag nyss antytt, framgår, att jag anser att riksmuseets
uppgifter också i fortsättningen och i likhet med vad som gäller för andra
centralmuseer skall omfatta både utåtriktad verksamhet och forskning. Riksmuseets
hittillsvarande verksamhet har i stor utsträckning karakteriserats av inriktningen
på insamling och systematisk forskning. Förmedlingen till allmänheten av
information på det naturvetenskapliga området har däremot kommit att spela
en mera underordnad roll. Även i fortsättningen torde forskningen vid museet
komma att få ett större utrymme än vid andra centralmuseer. De speciella omständigheter
och traditioner som föreligger vid riksmuseet har motiverat detta
förhållande liksom att museets forskningsavdelning förutsätts få en något mer
självständig ställning än motsvarande arbetsenheter vid andra centralmuseer.
Samtidigt bör det understrykas, att avsikten med den aktuella omorganisationen
är, att den utåtriktade utställnings-, undervisnings- och serviceverksamheten
skall få en väsentligt förstärkt plats inom riksmuseet. För att uppnå detta syfte,
med den organisation som här föreslagits, måste en intim samverkan mellan museiavdelningen
och forskningsavdelningen förutsättas.
Organisatoriskt är museet för närvarande en självständig institution under
Vetenskapsakademiens överinseende. Jag förordar att museet behåller sin
självständiga ställning men att, i enlighet med det av samtliga remissinstanser
tillstyrkta utredningsförslaget, akademiens överinseende upphör.
Museet bör således ställas direkt under Kungl. Maj:t och ledas av en sär
-
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
skikl styrelse. Denna ordning innebär att något inlemmande av delar av den
nuvarande museiorganisationen i Stockholms universitet eller någon administrativ
samordning med universitetet inte aktualiseras. Riksmuseiutredningens förslag
i sistnämnda avseende anser jag ha blivit inaktuella, inte minst med hansyn
till att fakulteter och konsistorier enligt den nya universitetsstadgan fatt delvis
andra funktioner än vad som kunde förutsättas vid den tidpunkt, da utredningen
framlade sitt förslag.
Genom den organisatoriska uppbyggnad av museet som jag forordat med tva
enheter utan någon gemensam chef kommer styrelsen att få en viktig samordnande
funktion. På styrelsen bör ankomma att besluta om planläggningen av
museets verksamhet i stort, i viktigare organisatoriska och ekonomiska frågor
ävensom i fråga om sådana tjänstetillsättningar varom Kungl. Maj:t ej fattar
beslut.
Universitetskanslersämbetet bör vara representerat i styrelsen. Jag anser,
att dessutom skall ingå personer med erfarenhet från museal verksamhet, folkbildningsarbete
och skolväsen liksom också representanter för Vetenskapsakademien
och forskningsområden med anknytning till museet.
När jag nu övergår till att behandla museiavdelningen, vill jag först
erinra om att jag redan i direktiven till riksmuseiutrednmgen underströk, att
det var av central betydelse att den utåtriktade museala verksamheten stimulerades
och utvecklades. Utredningen konstaterar i sitt betänkande, att utställningsverksamheten
hittills erhållit otillräckliga resurser och framlägger förslag
i syfte att uppnå den eftersträvade aktiveringen. Den föreslagna upprustningen
av den utåtriktade verksamheten välkomnas allmänt av remissinstanserna, som
också i många fall med tillfredsställelse konstaterar, att utredningens avsikt varit
att museet direkt ställs i det allmänna bildningsarbetets tjänst. Vad utredningen
sålunda anfört om utställningsmuseets program kan jag också ansluta
mig till. Utöver de uppgifter som utredningen berört vill jag understryka behovet
av att som ett led i den utåtriktade verksamheten demonstrationsövnmgar
för olika kategorier studerande anordnas, varvid de tränas att pa ett intresseväckande
sätt presentera naturvetenskapligt utställningsmaterial.
De anspråk som kommer att ställas på den nya museiavdelningen blir stora
samtidigt som erfarenheterna av hur arbetet skall bedrivas ar begränsade. Museiavdelningens
arbete kommer under dess första verksamhetsar i stor utsträckning
att begränsas till planering och försöksverksamhet. Allteftersom närmare erfarenheter
vinns rörande verksamhetens utformning, torde ställning få tas till tillskott
till avdelningens resurser. Även om materialet på det naturvetenskapliga
fältet ställer särskilda anspråk på utställningsverksamhetens utformning, är det
givet att museet uppmärksamt bör följa och beakta utvecklingstendenserna
inom övriga sektorer av det museala området. Jag avser därvid exempelvis den
försöksverksamhet med utställningar av konst och kulturhistoriskt material från
de centrala museerna, som jag i årets statsverksproposition (prop. 1905: 1 bil.
1» s. 54) förutsatt, att medel skall kunna utgå till under nästa budgetår. Med
34
Kun t/l. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
tanke pa de begränsade erfarenheterna inom landet av utåtriktad verksamhet
på det naturvetenskapliga området, upplagd efter moderna riktlinjer, blir det
också nödvändigt att dra nytta av den sakkunskap som uppnåtts utomlands.
Forutom utställnings- och undervisningsverksamhet bör i museiavdelningens
uppgifter mgå att, givetvis i intim samverkan med forskningsavdelningen, förmedla
huvudparten av den information och service, som allmänheten kan ställa
anspråk på.
Museiavdelningens utställningsmaterial har av utredningen föreslagits tillkomma
genom att de skådesamlingar som nu finns knutna till varje avdelning
sammanförs till en samling. Utredningen har därjämte ansett det lämpligt att
till den nya samlingen överföra även Sveriges geologiska undersöknings skådesamlingar.
Sammanförandet av museets sju skådesamlingar finner jag vara en naturlig
utgångspunkt för en rationalisering av museiavdelningens arbete. Däremot är
jag för närvarande inte beredd att ta ställning till förslaget om överföring av
Sveriges geologiska undersöknings skådesamlingar. Museiavdelningen skall för
sin verksamhet givetvis äga rätt att utnyttja Övriga samlingar inom museet.
En väsentlig fordel med det av mig här förordade organisationsförslaget jämfört
med utredningens förslag om ett separat från huvudsamlingarna skilt utställningsmuseum
är att samtliga samlingar förblir under en gemensam ledning, vilket
väsentligt måste underlätta museiavdelningens arbete.
Genom att Vetenskapsakademiens befattning med museets administration
föreslås skola upphöra, blir det nödvändigt att inom museet ha tillgång till administrativ
och kameral personal. Administrationen bör organisatoriskt inordnas i
museiavdelningen och underställas dess chef.
Museiavdelningen bör under nästa budgetår tillföras följande nya tjänster.
För ledningen av avdelningen, innefattande särskilt planering och organiserande
av den utåtriktade verksamheten, bör inrättas en tjänst som museidirektör i Bo 3.
Vidare förordar jag att en tjänst som museilektor i Ao 27 tillkommer. För administrativa
uppgifter bör en byrådirektörstjänst i Ae 25 inrättas. Vidare bör medel
beräknas dels för att medge utbyte av den nuvarande arvodesbefattningen
som kamrerare mot en tjänst som kamrerare i Ae 19, dels för en kanslibiträdestjänst
i Ae 7. Dessutom bör av den nuvarande museitekniska personalen samt
biträdes- och vaktmästarpersonalen sammanlagt elva tjänster tillföras museiavdelningen.
Det är nödvändigt att museiavdelningen som komplettering till den fast anställda
personalen får möjlighet att till sig knyta expertis av olika slag för att på
det sätt som jag förutsatt i det föregående kunna såväl planera på längre sikt
som anordna viss försöksverksamhet. För arvoden till sådan expertis bör för
nästa budgetår beräknas ett belopp av 100 000 kr.
Maskinpersonalberedningen har i ett yttrande i ett aktuellt ärende rörande
klassificeringen av den fasta maskinanläggningen vid riksmuseet framhållit, att
utbyggnaden inom universitetsområdet i Frescati kan föranleda en omprövning
35
Kungl. May.ts proposition nr 81 år 1965
av frågan om den organisatoriska anknytningen av museets maskmtjanst, vilken
redan nu betjänar vissa universitetsinstitutioner. Med hänsyn härtill förutsätter
jag, att frågan om ett dylikt samarbete syftande till ett överförande till Stockholms
universitet av nämnda funktioner aktualiseras i samband med kommande
anslagsäskanden.
Den blivande forskningsavdelningens uppgifter och betydelse har
belysts i såväl de två här aktuella betänkande^ som remissyttrandena over
dessa. Det har framhållits bl. a., att museet skall betjäna den naturvetenskapliga
forskningen inom hela landet och sålunda ha ställning av riksmstitution, narmast
jämförlig med statens historiska museum, Nordiska museet eller kungl. biblioteket.
Forskningsavdelningen kan i egenskap av forskningsinstitut och dokumentationscentral
förväntas göra en fortsatt insats inom den biologiska grundforskningen,
samtidigt som den kan vara av betydelse för viss målforskning, exempelvis
rörande biocidproblemen och andra naturresursfrågor. Det synes mig vidare
synnerligen angeläget, att forskningsavdelningens resurser kan utnyttjas
i forskarutbildningen. Principerna för ett dylikt utnyttjande torde for ovngt fa
bli föremål för ytterligare prövning av museets ledning i samband med ställningstagande
till de förslag som väntas från 1963 års forskarutredning rörande
formerna för en effektiverad forskarutbildning. Forskningsavdelningen bor vidare
lämna service till institutioner och forskare m. fl. såväl inom som utom landet,
svara för insamlingsverksamheten samt ordna och vårda samlingarna. Redan i
det föregående har jag understrukit nödvändigheten av en intim samverkan mellan
forskningsavdelningen och museiavdelningen.
De nuvarande sju avdelningarna bör enligt min mening med bibehållande av
respektive ämnesinriktningar sammanföras till en gemensam avdelning. För denna
bör i tillämpliga delar gälla samma bestämmelser som för universitetsinstitutioner.
De nuvarande professurerna bör även framgent vara placerade vid museet
samt tills vidare behålla nuvarande ämnesbenämningar. Avdelningen bör förvaltas
av ett kollegium och eu prefekt. Beträffande kollegiets sammansättning
och arbetsformer äger Kungl. Maj:t att närmare besluta. I kollegiet bör mgå som
ledamöter samtliga till avdelningen hörande professorer och intendenter. I överläggning
och beslut i särskilt ärende bör dessutom som ledamöter deltaga avdelningen
tillhörande av ärendet berörd assistent- och amanuenspersonal. Museidirektören,
museilektorn och byrådirektören bör aga ratt att deltaga i överläggningar
och beslut som berör vederbörande samt äga rätt att narvara vid kollegiets
sammanträden.
Enligt Kungl. Maj:ts nu gällande instruktion för riksmuseet åligger det professorerna
vid museet att utan särskild ersättning vid egen institution eller vid
akademiskt lärosäte fullgöra den undervisnings- och examinationsskyldighet,
som kan bli honom ålagd av Kungl. Maj:t. Jag förordar, att det uppdras åt
kanslcrsämbetet att fastställa vid vilket eller vilka lärosäten, i vilka ämnesdclar
och i vilken omfattning professorerna skall erhålla sådan skyldighet, varvid som
ett riktmärke för undervisningsskyldigheten bör gälla två timmar per vecka.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
Professorerna vid museet förväntas inom ramen för den nya organisationen få
förbättrade möjligheter till forskning. Även om forskningsverksamheten som hittills
i viss mån förblir knuten till samlingarna, torde den nya organisationen medge
en storre frihet i valet av forskningsuppgifter. Kontakter med forskning på
hithörande och angränsande områden utanför museet är angelägna. Inte minst
väsentlig ar, som nyss anförts, handledning av universitetsstuderande, som ägnar
sig åt forskningsuppgifter för högre examina eller doktorsgrad inom något av
museiprofessuremas områden.
I olika remissyttranden har också antytts hur den biologiska systematiken befinner
sig under en fortgående utveckling. Mot bakgrunden av vad som anförts,
bl. a. beträffande forskningens friare inriktning samt anpassning till den vetenskaphga
utvecklingen, torde det finnas anledning att i framtiden beakta den
möjlighet till omprövning av professurs ämnesinriktning, som skulle skapas
om bestämmelserna om sådan prövning i universitetsstadgan görs tillämpliga
pa museets befattningshavare. I enlighet med vad som framförts i vissa yttranden
från universitetshåll bör därför åsyftade bestämmelser — som återfinns i
universitetsstadgans 69 § — bli tillämpliga även på museets professurer.
Beträffande forsknmgsavdelningens personalorganisation räknar jag med att
dit kommer åt hänföras — förutom de sju professorerna — tolv intendenter,
atta amanuenser och 26 biträden. Med anledning av museets förslag till anslagsäskanden
finner jag det motiverat, dels att ytterligare en intendenttjänst
mrattas vid museet, avsedd för verksamheten på det entomologiska området
(p. 8), dels att i stallet för en av statens naturvetenskapliga forskningsråd avlönad
befattning som intendent vid den nuvarande vertebratavdelningen inrättas
ytterligare en tjänst som intendent på museets stat (p. 4). Till löuegradsplaceringen
av namnda intendenttjänster återkommer jag i det följande. Vidare beräknar
jag medel för en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång för
uppgifter mom det paleozoologiska området i stället för eu motsvarande tjänst
avlönad av forskningsrådet (p. 10).
Den här förordade omorganisationen av museet har föranlett eu översyn
av personalens 1 ö n e g r a d s p 1 a c e r i n g, vilken lett till att ett avsevart
antal tjansteforandrmgar ansetts böra komma till stånd. Överläggningar har
därvid ägt rum med vederbörande personalorganisationer, som inte haft något
att erinra mot här föreslagen lönegradsplacering av personalen.
En tablå över förslag rörande tjänster och befattningar vid riksmuseet efter
en omorganisation av museet torde som bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i
detta ärende. Den i tablån gjorda fördelningen av tjänster och befattningar på
olika arbetsenheter skall ej betraktas som bindande. Det får nämligen anses
angelaget att museets styrelse har möjlighet att omplacera personalen med hänsyn
till vad som bedöms vara motiverat för att möta uppkommande behov av
arbetsinsatser.
lor närvarande är intendentstjänsterna vid museet placerade i lönegrad A 23.
37
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965
Jag förordar enligt vad som framgår av tablan att de uppflyttas till lönegrad
A 25 och att befattningshavare som innehaft tjänst som intendent vid riksmuseet
under fem år får tjänst som förste intendent i A 27.
Jag förordar, att av tjänsterna vid riksmuseet följande skall vara uppförda på
ordinarie stat, nämligen en museidirektör i Bo 3, sju professorer i Bo 3, en museilektor
i Ao 27, nio intendenter eller förste intendenter i Ao 25 eller 27, en konservator
i Ao 15 (skall hållas obesatt så länge L. Lundström innehar en personlig
tjänst som förste konservator i Ae 17), en konservator i Ao 13, en assistent i Ao lo
(personlig för A. Bräsch), en maskinist i Ao 13 (uppehälles ej så länge en tjänst
som maskinchef i Ag 15 finns inrättad vid museet), en instrumentmakare i
Ao 12, fem museiassistenter i Ao 11 (varav en skall hallas obesatt, sa länge D.
Berg innehar personlig tjänst som assistent i Ae 13), en uppsyningsman i Ao 11,
en kansliskrivare i Ao 11, sex hantverkare i Ao 10, en museitekniker i Ao 9, en
kontorist i Ao 9 och en förste vaktmästare i Ao 9. Vidare förordar jag att av
extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än Ae 21 skall vid museet finnas fem
intendenter eller förste intendenter i Ae 25 eller 27 och en byrådirektör i Ae 25.
Den personalorganisation som riksmuseet skulle erhålla vid bifall till vad jag
nu förordat omfattar sammanlagt 76 tjänster och befattningar, varav 36 ordinarie
tjänster (utom dem som skall hållas obesatta) och 40 extra ordinarie tjänster,
extra tjänster och arvodesbefattningar.
I utredningsarbetet aktualiserade byggnadsfrågor maste ses i sammanhang
med utbyggnaden av Stockholms universitet i Frescati. Byggnadsstyrelsen
och lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet och högskolorna i
Stockholm bör få i uppdrag att vidare utreda riksmuseets lokal- och byggnadsfrågor.
Delförslag bör snarast framläggas, så att eventuellt genom provisoriska
lösningar av lokalproblemen en mer rationell organisation av museets arbete kan
genomföras. Särskilt bör beaktas dels frågan om ett eventuellt sammanförande
av museets verkstäder till en gemensam enhet, dels frågan om samordning med
Stockholms universitets planerade verkstadsorganisation. På samma sätt bör ett
sammanförande av konserveringsverksamheten undersökas.
Jag vill i detta sammanhang erinra om, att statens naturvetenskapliga forskningsråd
i skrivelse den 10 december 1962 hemställt, att det huvudsakligen av
rådet finansierade paly nologiska laboratoriet för närvarande
beläget i Solna — inklusive dess palynologiska serviceinrättning ombildas till
en permanent statlig institution och organisatoriskt och lokalmässigt ansluts
till riksmuseet. Vid remissbehandlingen av ifrågavarande framställning har tanken
på en närmare anknytning av laboratoriet till Stockholms universitet aktualiserats.
Med anledning av rådets framställning vill jag erinra om vad jag i prop. 1959:
105 (s. 150) uttalade om prövningen av frågor rörande överföring från forskningsrådsanslag
till berörd läroanstalts anslag av kostnader för sådana forsknings
-
38
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965
projekt som erhållit mer permanent karaktär. Då jag finner att förevarande förslag
behöver ytterligare utredas, är jag inte beredd att nu ta ställning till detsamma.
Jag övergår härefter till att behandla frågan om riksmuseets m e d e I s b eh
o v för nästa budgetår.
Vad jag i det föregående föreslagit i fråga om de personella resurserna medför
ett ökat medelsbehov under avlöningsanslaget av 554 000 kr. Under delposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, beräknar
jag sammanlagt 15 200 kr. för arvoden åt ordförande och ledamöter i styrelsen,
prefekten samt en organisationsföredragande. Vetenskapsakademiens under
punkt 20 redovisade förslag om extra-ordinariesättning av en biträdestjänst torde
böra prövas av museets styrelse.
I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än
sadana av automatisk natur. Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar
vid naturhistoriska riksmuseet under budgetåret 1965/66 beräknar jag till
(1 781 000 + 711 000 =) 2 492 000 kr.
Riksmuseets anslag till omkostnader bör för nästa budgetår höjas med 50 000
kr., varav 13 000 kr. för tjänsteresor framför allt för museiavdelningens personal,
15 000 kr. för engångsanskaffningar främst i samband med det av mig förordade
personaltillskottet och 22 000 kr. främst för det ökade behov av expensmedel
som uppkommer genom museiavdelningens tillkomst. Anslaget bör uppföras
med 261 000 -f 50 000 =) 311 000 kr.
Jag räknar vidare med en medelsökning till materiel m. m. under budgetåret
1965/66 av sammanlagt 80 000 kr., varav hälften till museiavdelningen för utställningsändamål,
bl. a. belysningsanordningar, och hälften till forskningsavdelningen.
Materielanslaget bör uppföras med (275 000 + 80 000 =) 355 000 kr.
Nyssnämnda tre riksstatsanslag till naturhistoriska riksmuseet är för innevarande
budgetår upptagna med ett belopp av sammanlagt 2 317 000 kr. De här
framförda förslagen medför för nästa budgetår ett med 841 000 kr. ökat medelsbehov
under dessa anslag.
Experterna för beredning av vissa frågor rörande naturhistoriska riksmuseet
in.m. har i sitt förslag till program för fysiologisk och molekylär
b i o 1 o g i vid Stockholms universitet redogjort för hur ifrågavarande forskning
numera karakteriseras av ett alltmer utpräglat samarbete mellan forskare med
olika utbildning, sasom biologer, kemister, fysiker och medicinare. Inom den
fysiologiska och molekylära biologin studeras bl. a. problem som har samband
med livets uppkomst och grundvalarna för livets bestånd. Med hänsyn till
ifrågavarande ämnesområdes vikt föreslår experterna, såsom inledningsvis
nämnts, att beslut fattas om inrättande av professurer i bl. a. biofysik, cellfysiologi
och immunbiologi.
Vid remissbehandlingen av experternas program har från flera håll framförts
39
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81 år 1965
uppfattningen, att området fysiologisk och molekylär biologi haller pa att fa en
lika framträdande ställning inom naturvetenskaperna som atomfysiken och dess
gränsvetenskaper intagit under drygt halvtannat decennium. Det har framhållits,
att forskningen inom området öppnar vida perspektiv såväl på det praktiska
fältet — såsom i fråga om kampen mot sjukdom, förbättring av livsmedelsproduktionen
osv. — som för allt tänkande kring livsprocessernas innersta natur.
Remissinstanserna har också givit uttryck för en allmän tillfredsställelse över
att förslag framläggs till åtgärder, som kan främja denna forskning. Behovet
av nya tjänster inom det av programmet berörda området har också enhälligt
vitsordats.
Det vid beredningsarbetet klart dokumenterade behovet av ytterligare tjänster
inom ifrågavarande biologiska område bör tillgodoses genom inrättande av
nya professurer.
Flertalet remissinstanser har tillstyrkt inrättande av den föreslagna professuren
i biofysik, och jag anser att starka skäl talar för att en dylik professur
kommer till stånd. Biofysiken är ett vidsträckt och mångfacetterat gebit, inom
vars olika grenar ett flertal framstående forskare finns i vårt land. Jag förordar,
att beslut nu fattas om att en professur i biofysik skall inrättas vid universitetet
i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1966/67.
I fråga om den föreslagna professuren i cellfysiologi har den av experterna
förordade begränsningen och specificeringen av professurens ämnesområde kritiserats
av åtskilliga remissinstanser, och flera bland dessa föreslår i stället ämnesbenämningen
molekylär biologi. Starka skäl synes mig tala för att professuren
ges en ämnesmässigt relativt vid ram, inom vilken ett brett urval av högt kvalificerade
sökande kan förväntas stå till förfogande. Molekylär biologi är ett vidsträckt
forskningsområde, som inom sig rymmer även viktiga delar av cellfysiologin.
Även om jag bedömer inrättandet av en professur med denna inriktning
vara av hög angelägenhetsgrad, förefaller det mig välbetänkt, att ämnesinriktningen
ytterligare övervägs. Ett dylikt övervägande bör även göras beträffande
ämnesinriktningen immunbiologi. Enligt vad jag erfarit har kanslersämbetet i
dagarna tillkallat vissa sakkunniga för att överse det biologiska grundforskningsområdet
m. m. Det synes mig naturligt, att ett ställningstagande till ifrågavarande
båda professurer får anstå till dess resultatet av kanslersämbetets utredning
föreligger.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
7. Hemställan
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
1 a. godkänna av mig förordade riktlinjer rörande naturhistoriska
riksmuseets ställning och organisation;
b. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för naturhistoriska riksmuseet, som
föranleds av vad jag förordat i det föregående;
c. godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ............................... 860 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis____ 15 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
................................... 813 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 803 500
Summa kr. 2 492 000
d. till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 492 000 kr.;
e. till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 311 000 kr.;
f. till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel to. to. för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 355 000 kr.;
2. godkänna av mig förordade riktlinjer för utbyggande av
den fysiologiska och molekylära biologiska forskningen och
utbildningen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Sonja Ahrling
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
41
Bilaga
Förslag rörande tjänster och befattningar vid naturhistoriska
riksmuseet efter en omorganisation av museet
Antal och benämning Lönegrad m. m.
Museiavdelningen
1 museidirektör (ny tjänst)
1 museilektor (ny tjänst) ..
1 byrådirektör (ny tjänst)
t kamrerare (ny tjänst) ...
1 förste konservator .....
1 maskinchef ............
1 uppsyningsman ........
1 kansliskrivare ..........
1 förste reparatör ........
1 reparatör .............
1 förste vaktmästare
1 museitekniker .........
1 värmeskötare .........
1 trädgårdsförman ......
1 kanslibiträde (ny tjänst)
1 vaktmästare ..........
Bo 3
Ao 27
Ae 25
Ae 19
Ae 17 (personlig tjänst för L. Lundström;
en tjänst som konservator i Ao 15
skall hållas obesatt)
Ag 15 (en tjänst som maskinist i Ao 13
skall hållas obesatt)
Ao 11
Ae 11
Ag 11
Ae 10
Ao 9
Ae 9
Ae 9
Ae 9
Ae 7
Ae 7
Forskningsavdelningen
Vertebratzoologi
1 professor......................................
1 intendent eller förste intendent .................
2 intendenter eller förste intendenter (varav en ny
tjänst) .......................................
1 amanuens ....................................
1 konservator ...................................
1 museiassistent .................................
1 hantverkare ...................................
1 kontorist .....................................
1 tekniskt biträde ...............................
1 konservatorselev ...............t..............
Bo 3
Ao 25 eller 27l
Ae 25 eller 271
regi. bef.-gång
Ao 13
Ao 11
Ao 10
Ae 9
arvode motsv. högst Ag7
arvode motsv. högst Ag 7
Evcrtebratzoologi
1 professor .....................
1 intendent eller förste intendent
1 intendent eller förste intendent
1 amanuens ....................
1 assistent .....................
Bo 3
Ao 25 eller 271
Ae 25 eller 271
regi. bef.-gång
Ae 13 (personlig tjänst för D. Berg; en
tjänst som museiassistent i Ao 11
skall hållas obesatt)
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
Antal och benämning Lönegrad m. m
1 kansliskrivare ...............
I ritare ......................
1 hantverkare .................
1 konservatorselev .............
Entomologi
1 professor .................
1 intendent eller förste intendent
1 intendent eller förste intendent
1 amanuens
1 museiassistent
1 museiassistent
1 hantverkare .
Paleozoologi
1 professor ...
1 intendent eller förste intendent .....
1 intendent eller förste intendent......
2 amanuenser (varav en ny tjänst) ...
1 assistent ......................
I museiassistent ..................
1 kansliskrivare .................
1 ritare ...........................
1 hantverkare ...............
1 konservatorselev ...................
Botanik
Aell
Ae 11
Ao 10
arvode motsv. högst Ag7
Bo 3
Ao 25 eller 271
Ae 25 eller 271
regi. bef.-gång
Ao 11
Aell
Ao 10
Bo 3
Ao 25 eller 271
Ae 25 eller 271
regi. bef.-gång
Ao 13 (personlig tjänst för A. Bräsch)
Aell
Aell
Ag 11
Ao 10
arvode motsv. högst Ag7
(ny tjänst) ..
1 professor ................
2 intendenter eller förste intendenter .........
2 amanuenser ....................
1 museiassistent ..................
1 kansliskrivare ................
1 museitekniker ...............
1 vaktmästare ...................
Paleobotanik
1 professor ..................
1 intendent eller förste intendent ............
1 amanuens ...................
1 museiassistent ...................
1 hantverkare ................
1 kontorist ..................
Mineralogi
Bo 3
Ao 25 eller 271
regi. bef.-gång
Ao 11
Ao 11
Ao 9
Ae 7
Bo 3
Ao 25 eller 271
regi. bef.-gång
Ao 11
Ao 10
Ao 9
1 professor ...............
2 intendenter eller förste intendenter ...
1 amanuens ...................
1 instrumentmakare .................
1 hantverkare ....................
1 kontorist ............
Bo 3
Ao 25 eller 271
regi. bef.-gång
Ao 12
Ao 10
Ae 9
• » Tjanft s"m.,förste intendent i lönegrad Ao (Ae) 27 erhålls efter
intendent vid riksmuseet.
fem års innehav av tjänst som
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965
43
INNEHÅLL
Sid.
1. Inledning .......................................................
2. Naturhistoriska riksmuseets tillkomst, utbyggnad och organisation m. m
2.1 Tillkomst och utbyggnad .....................................
2.2 Nuvarande organisation och personal...........................
3. Riksmuseiutredningen ............................................
3.1 Utredningens bakgrund .......................................
3.2 Utredningens direktiv ........................................
3.3 Utredningens betänkande ....................................
3.4 Yttranden över riksmuseiutredningens betänkande..............
4. Beredningen av riksmuseiutredningens förslag .....................
4.1 Bakgrund ..................................................
4.2 Experternas förslag..........................................
4.3 Yttranden över experternas förslag............................
5. Förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 .................
5.1 Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar........................
5.2 Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader......................
5.3 Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. .......................
6. Departementschefen .............................................
7. Hemställan .....................................................
3
5
5
6
8
8
8
9
13
20
20
20
23
28
28
30
30
31
40
Bilaga: Förslag rörande tjänster och befattningar vid naturhistoriska
riksmuseet efter en omorganisation av museet .......................
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1965:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsoch markfrågor inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. a1 i texten
- SU 1965:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående naturhistoriska riksmuseets ställning och organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner. ^-a avd s. 1 i texten