Angående anslag för budgetåret 1965/66 till statistiska centralbyrån, m. m
1965-03-05 · 55 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 47 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1965:82, Angående anslag för budgetåret 1965/66 till statistiska centralbyrån, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
1
Nr 82
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1965/66 till statistiska centralbyrån,
m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1965.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs förslag rörande den statliga statistikens organisation
fr. o. m. budgetåret 1965/66.
Statistiska centralbyrån föreslås få vissa samordnande uppgifter på statistikens
område. Som ett led i centraliseringen av den statliga statistiken
föreslås vidare ansvaret för stora delar av den statliga bostads- och byggnadsstatistiken
skola överföras till centralbyrån den 1 januari 1966. Centraliseringen
avser främst den statistik som f. n. utarbetas av arbetsmaiknadsstyrelsen,
bostadsstyrelsen och statens hyresråd.
En viss ändrad organisation för centralbyrån föreslås. Bl. a. avses verket
få en särskild styrelse samt en ny byrå för bostads- och byggnadsstatistik.
Förslag framläggs vidare om anslag till centralbyråns verksamhet för budgetåret
1965/66. 1
1 ttihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 82
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
5 mars 1965.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om anslag för budgetåret
1965/66 till statistiska centralbyrån, m. m., samt anför.
I statsverkspropositionen (bil. 9 s. 14 o. 28) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1965/66 beräkna till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för
verksamheten i allmänhet ett förslagsanslag av 11 770 000 kr., till Statistiska
centralbyrån: Omkostnader för verksamheten i allmänhet ett förslagsanslag
av 6 336 000 kr., till Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar
ett reservationsanslag av 1 600 000 kr. och till Datamaskincentralen:
Anskaffning av datamaskiner ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.
Beredningen av denna fråga är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra
för den närmare. 1
1. Inledning
Med bifall till prop. 1960: 104 godkände riksdagen (SU 84, rskr 210)
bl. a. de i propositionen angivna riktlinjerna för den statliga statistikens
organisation. Beslutet innebar, att sådan statlig statistik, som inte av administrativa
skäl var bunden till visst verk, skulle centraliseras till statistiska
centralbyrån. Omläggningen avsågs skola genomföras successivt enligt
en fastställd tidsplan under loppet av en femårsperiod. För att leda
detta arbete och i samband därmed verka för samordning och rationalisering
av den statliga statistikproduktionen inrättades den 1 juli 1960 delegationen
för statistikfrågor1. Delegationens uppdrag var emellertid tidsbegränsat
och delegationen har numera avslutat sitt arbete.
1 Ledamöter i delegationen har varit direktören Halvdan Åstrand, ordförande, docenten
Tore Dalenius, direktören Arne Henrikson, professorn Sten Malmquist, generaldirektören Ingvar
Ohlsson, riksgäldsdirektören Georg Ringström och filosofie doktorn Erik Ruist.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
I enlighet med riksdagens nyssnämnda beslut har under budgetåren
1962/63 och 1963/64 samt innevarande budgetår en omfattande centralisering
av den statliga statistikproduktionen genomförts. Sålunda har till centralbyrån
överförts bl. a. betydande delar av socialstyrelsens, kommerskollegiets,
arbetsmarknadsstyrelsens och konjunkturinstitutets statistik. Vidare
har arbeten på en utveckling och förbättring av statistiken vidtagits.
I samband med att centraliseringen av statistiken under budgetåret 1962/
63 påbörjades, omorganiserades statistiska centralbyrån enligt beslut av
1962 års riksdag (prop. 1962: 113, SU 92, rskr 223). Det må nämnas, att
vissa frågor därvid sköts på framtiden, bl. a. frågan om verkets ledning.
Delegationen för statistikfrågor har avgett förslag om en nämnd för statistikfrågor.
Förslaget har tillkommit i anledning av att delegationen förutsatts
skola upphöra under innevarande budgetår. Det avser att tillgodose
behovet av fortsatt samordning på statistikens område.
Vidare har delegationen lagt fram förslag angående den statliga bostadsoch
byggnadsstatistikens framtida organisation. Förslaget är ett led i den
pågående centraliseringen av den statliga statistikproduktionen till statistiska
centralbyrån.
Statistiska centralbyrån har i vanlig ordning avgett anslagsframställning
för budgetåret 1965/66. Vidare har ämbetsverket i särskilda framställningar
framlagt förslag till omläggning och utbyggnad av den s. k. fastighetsprisstatistiken,
till utbyggnad av en produktionsstatistik för smidesgods
samt rörande anskaffning av en ny datamaskinanläggning.
2. Samordningsorgan på statistikens område
2.1. Förslag av delegationen för statistikfrågor
2.1.1. Behovet av samordning
Delegationen för statistikfrågor konstaterar beträffande samordningsbehovets
innebörd att en självklar förutsättning är att produktion och konsumtion
samordnas. Då den statistiska informationen utnyttjas, föreligger
ofta behov av att på olika sätt kombinera statistiska uppgifter som härrör
från olika statistikgrenar. Detta ställer bestämda krav på samordning av
bl. a. populationer och urval, definitioner och klassificeringar samt de former
under vilka materialet redovisas. En avvägning måste härvid göras
mellan de olika konsumentönskemål som statistiken skall tillgodose.
Kravet på samordning har också produktionstekniska aspekter. Strävandena
bör gå ut på att vid givet utbyte av den information som skall erhållas
genom statistikproduktionen, planera denna så att de samlade kostnaderna
blir så låga som möjligt. Uppgift saknas om hur stora de totala kostna
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
derna är för produktion och utnyttjande av statistik. Att det rör sig om
betydande belopp framgår emellertid redan därav att statens direkta kostnader
för den egentliga statistikproduktionen kan uppskattas till 25 å 30
milj. kr. per år. Till detta kommer, förutom kostnaderna för tillfälligt producerad
statlig statistik, dels belastningen på uppgiftslämnarna och konsumenternas
kostnader för vidarebearbetning och analys, dels motsvarande
kostnader för den kommunala och privata statistikproduktionen.
Den omfattande statistikproduktionen i samhället medför en betydande
kostnad för uppgiftslämnarna. Samordningen bör därför ta sikte bl. a. på att
eliminera onödigt dubbelarbete för dessa. Detta kan ske genom att samma
uppgifter inte begärs vid olika tidpunkter som ett led i olika statistikgrenar.
Uppgiftslämnarnas arbete kan också begränsas genom att statistikproduktionen
anknyts till sådana definitioner och periodiceringar som tilllämpas
av uppgiftslämnarna själva i bokföring eller intern statistik. Ur
uppgiftslämnarnas synpunkt är datainsamling för administrativa ändamål
ofta mera betungande än uppgiftslämnandet för den egentliga statistikproduktionen.
Det är därför väsentligt, att det sker en samordning även mellan
den administrativa och den statistiska datainsamlingen.
Då det gäller de övriga momenten i statistikproduktionen — insamling,
bearbetning och presentation samt planläggning härav — är det enligt delegationen
främst anledning att uppmärksamma möjligheterna att förbilliga
dessa genom en samordning mellan produktion som bedrivs på olika håll.
Det kan exempelvis vara fråga om att uppnå en effektivisering av verksamheten
genom att gemensamt utnyttja kvalificerad expertis, register, datamaskiner
in. m.
Beträffande målsättningen för samordningen framhåller delegationen,
att den beslutade och till stor del genomförda centraliseringen av den statliga
statistiken i väsentliga avseenden förbättrat förutsättningarna för eu
effektiv statistikproduktion. Den innebär i första hand bättre möjligheter
att tillgodose önskemålen om en produktionsteknisk samordning av den del
av statistikproduktionen som sammanförts. I viss utsträckning främjar den
även samordningen med annan verksamhet.
Fortfarande är emellertid inte oväsentliga delar av den statliga statistikproduktionen
förlagd utanför statistiska centralbyrån. Även om en ytterligare
centralisering genomförs, kommer viss statistik permanent att ligga
utanför centralbyrån. Målsättningen för statistikens rationalisering bör
därför enligt delegationen inte vara begränsad till att gälla enbart den statliga
produktionen. Hänsyn måste tas bl. a. till att det existerar en betydande
icke-statlig statistikproduktion.
Det är enligt delegationen inte tillräckligt att den egentliga statistikproduktionen
utformas så effektivt som möjligt i produktionstekniskt avseende.
Avgörande för statistikens effektivitet är också hur den utnyttjas av
såväl statliga som icke-statliga organ i analys och som underlag för be
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
slut, hur råmaterialet i form av primärdata etc. framkommer hos uppgiftslämnare
och i vissa fall genom en administrativ process och hur detta ramaterial
är beskaffat, hur forskningen på hithörande områden inriktas och
hur utbildningen och utnyttjandet av den arbetskraft som medverkan statistiken
sker. Av stor betydelse är vidare hur statistikens olika verksamhetsled
är avvägda inbördes.
Målet för samordningen måste enligt delegationen vara att den statliga
statistikproduktionen tillsammans med motsvarande icke-statliga verksamhet
på ett effektivt sätt skall tillgodose det samlade behovet av statistik i
samhället.
2.1.2. Organisatoriska former för samordning
Delegationen har övervägt olika alternativ beträffande de organisatoriska
formerna för samordningen av statistiken. En möjlighet ar att samordningsuppgifterna
handläggs direkt inom Kungl. Maj:ts kansli. Delegationen
finner dock detta mindre lämpligt bl. a. därför att de funktioner som en lgt
delegationens mening i detta fall bör ankomma på samordningsorganet ar
av en annan karaktär än de som vanligen förläggs till Kungl. Maj :ts kansli.
Ett annat alternativ som diskuteras är att låta statistiska centralbyrån
eller en styrelse för verket fungera som samordningsorgan. Delegationen
konstaterar att centralbyrån f. n. utövar vissa samordningsfunktioner. Detta
gäller beträffande den yttre anordningen av det statistiska trycket. Vidare
har verket en samordnande roll genom de servicefunktioner som utövas
genom datamaskincentralen, utredningsinstitutet och det nyinrättade
företagsregistret, liksom det har en förmedlande roll då det gäller vissa delar
av den internationella statistiska rapporteringen. Även i vissa andra fall,
där det är fråga om att skapa möjligheter att i den tekniska produktionsprocessen
utnyttja stordriftens fördelar, skulle verket på likartat satt kunna
utöva en samordnande funktion.
Genom att centralbyrån är den störste statistikproducenten har verket
helt naturligt kommit att även på många andra sätt utöva ett samordnande
inflytande. Exempelvis har de definitioner och klassificeringar som verket
utarbetat kommit att i inte obetydlig utsträckning tillämpas även av andra
statistikproducenter. Verket har vidare en omfattande utåtriktad kontaktverksamhet.
Detta gäller i första hand gentemot konsumenter, uppgiftslämnare
och berörda administrativa organ men i viss utsträckning även
gentemot andra statistikproducenter.
Med hänsyn till nämnda omständigheter ligger det nära till hands att
fråga sig om inte statistiska centralbyrån skulle kunna vara centralt samordningsorgan
på statistikens område. Detta är en lösning som tillämpas i
många andra länder. Fördelarna med ett sådant alternativ skulle främst
ligga i den nära anknytning som därigenom skulle kunna uppnås mellan
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
samordningsverksamheten i stort och planeringsverksamheten vid centralbyrån.
Enligt delegationens uppfattning bör emellertid ett samordningsorgan på
statistikens område i betydande grad inrikta sitt arbete på att vidga ramen
för samordningen till att omfatta också den icke-statliga statistikproduktionen,
liksom även berörd administrativ datainsamling, statistikkonsumtion
samt statistisk undervisning och forskning. För samordningsorganets
auktoritet gentemot berörda icke-statliga verksamheter är det väsentligt,
att det inte uppfattas som ett organ som främst företräder den statliga statistikproduktionens
intressen. Mot denna bakgrund skulle en lösning med
centralbyrån som samordningsorgan enligt delegationens uppfattning inte
vara lämplig. En anknytning av samordningsverksamheten till centralbyrån
skulle enligt delegationen inte heller ur kostnadssynpunkt innebära
några nämnvärda fördelar i jämförelse med ett alternativ med ett fristående
organ. Om det skulle uppdras åt centralbyrån att genom en styrelse svara
för ifrågavarande uppgifter, finge det nämligen förutsättas att verket
tilldelades särskilda resurser för ändamålet.
Det sagda hindrar inte, menar delegationen, att centralbyrån såsom den
störste statistikproducenten måste komma att i stor utsträckning utöva
samordnande funktioner som berör även andra organs verksamhet på det
statistiska området. Delegationen anser också att centralbyråns samordnande
funktioner i dessa avseenden lämpligen skulle kunna utökas när det
gäller tekniska produktionsfrågor av det slag att stordriftens fördelar därigenom
skulle tillvaratas.
Som samordningsorgan på statistikens område föreslår delegationen att
ett fristående organ inrättas, benämnt nämnden för statistikfrågor.
2.1.3. Nämnd för statistikfrågor
Den föreslagna nämndens uppgift skall enligt delegationen vara att i
samarbete med statliga och icke-statliga organ med ansvar för statistikproduktion,
administrativ datainsamling, statistikkonsumtion, undervisning
och forskning eller annan verksamhet av betydelse för statistiken
verka för att behovet av statistik i samhället tillgodoses på ett effektivt sätt.
Nämnden skall därvid särskilt verka för en samordning och rationell arbetsfördelning
vad gäller statistikproduktion inom statlig, kommunal och
privat verksamhet, liksom för en samordning mellan statistikproduktion
och administrativa rutiner. Nämnden skall även arbeta för en rationell användning
av statistik i samhället och för att behovet av utbildning och
forskning i statistik och på andra områden tillgodoses. Den skall vidare
verka för att information om statistisk verksamhet inom olika delar av
samhället utarbetas och sprids samt för en samordning och rationell ar
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965 7
betsfördelning av den svenska verksamheten i anslutning till det internationella
statistiska samarbetet.
Nämnden skall inte ha beslutande befogenheter gentemot andra organ.
Den skall i stället utöva sin verksamhet genom samråd, överläggningar oc
rekommendationer, genom rådgivande, upplysande och förmedlande verksamhet
samt genom yttranden och förslag till Kungl. Maj .t oc an ra
mvndigheter liksom till icke-statliga organ. _
För att nämnden skall kunna fylla avsedda funktioner är det nödvändig ,
att dess sammansättning blir sådan att nämnden får en auktoritativ ställning
inom sitt verksamhetsområde och i förhållandet till de enheter som
berörs av samordningen. Med hänsyn härtill och till arbetsuppgifternas
mångskiftande art och behovet att utveckla kontakter åt skilda hall ar de
nödvändigt att nämnden ges en bred förankring. Samtidigt ar det emellertid
väsentligt att den har möjlighet att aktivt och med erforderlig rörlighet
gripa in då viktiga samordningsfrågor aktualiseras. Detta talar for ett förhållandevis
litet antal ledamöter. Delegationen föreslår att nämnden begränsas
till att omfatta högst sju ledamöter, vilka utses av Kungl. Maj :t.
Dessa bör inte utses som direkta representanter för berörda intressen.
Delegationen föreslår vidare att ett råd skall vara knutet till nämnden för
statistikfrågor. Detta bör såvitt möjligt på ett allsidigt sätt representera de
intressen som berörs av samordningen. Ledamöterna skulle utses av Kung .
Maj :t efter förslag av vissa statliga, kommunala och enskilda organ och
organisationer med funktioner på statistikens område. Rådet skall enligt
förslaget utgöra ett forum, där aktuella frågor av betydelse for den statistiska
verksamhetens samordning och rationella utformning kan stallas under
debatt och få en allsidig belysning. Genom rådet kan också de olika
organ och intresseriktningar som där är representerade aktualisera frågor,
som de finner vara av vikt för utformningen av den statistiska verksamheten
i samhället.
Delegationen har etablerat organiserad kontakt med professorerna i statistik
för att diskutera frågor rörande samordningen mellan den akademiska
undervisningen och forskningen på området samt statistikproduktion
och statistikutnyttjande. Delegationen finner det angeläget att denna
verksamhet fortsätts och vidareutvecklas. Den föreslår darfor att ett samarbetsorgan
inrättas för ändamålet. Avsikten är att detta samarbetsorgan
skall sortera under nämnden.
Nämnden föreslås bli utrustad med ett kansli med utredande och verkställande
funktioner. Kansliet skall förestås av en kanslidirektör i lönegrad
Bp 4. Den fasta personalen föreslås i övrigt skola omfatta tre tjänstemän
med akademisk utbildning och viss biträdespersonal.
Delegationen uppskattar kostnaderna för den årliga verksamheten till
320 000 kr. Härtill kommer ett behov av uppskattningsvis 50 000 kr. för
8 Kiingl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
särskilda undersökningar. Vidare föreslås att vid starten anslås 100 000 kr.
under ett reservationsanslag för särskilda undersökningar.
2.2. Remissyttranden
Efter remiss har yttranden över delegationens förslag avgetts av socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, medicinalstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, bankinspektionen,
konjunkturinstitutet, skolöverstyrelsen, kanslern för rikets
universitet, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium,
statens pris- och kartellnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen,
länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings och Jämtlands län, fullmäktige
i riksbanken, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,
Svenska stadsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO),
tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges grossistförbund,
Sveriges köpmannaförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks-
och industriorganisation, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,
Svenska statistikersamfundet, Statistiska föreningen,
kooperativa förbundet, Industriens utredningsinstitut samt Jordbrukets utredningsinstitut.
Till sistnämnda yttrande har även Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) anslutit sig.
Kommerskollegium bär bifogat yttranden från handelskamrarna i Stockholm,
Malmö, Goteborg och Gävle. Kanslern för rikets universitet har bifogat
yttranden från historisk-filosofiska sektionerna vid universiteten i Uppsala,
Lund, Göteborg och Stockholm.
Remissinstanserna delar delegationens uppfattning om behovet av
samordning på statistikens område. Ingen av remissinstanserna har
heller haft något att erinra mot den av delegationen angivna målsättningen
för samordningen och att denna bör omfatta inte endast den statliga statistikproduktionen
utan ges en vidare omfattning.
De statliga remissinstanserna har i regel helt eller i huvudsak anslutit si*
till delegationens uppfattning att bestående behov föreligger av samordning
på statistikens område.
Statistiska centralbyrån utvecklar frågeställningen närmare och konstaterar
att den första åtgärden bör vara att driva centraliseringen av den statliga
statistikproduktionen så långt som är möjligt. Med hänsyn bl. a. till
ovissheten om hur långt detta kan ske anser verket det vara svårt att nu uttala
sig om omfattningen och arten av de samordningsproblem som på längre
sikt kommer att föreligga då det gäller den statliga sektorn. Verket bedömer
dock dessa samordningsbehov som relativt ringa och till sin karaktär
speciella. Förutom en samordning mellan det centrala statistikverket och
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
den övriga — i huvudsak till administrativa processer knutna — statliga
statistikproduktionen är det här också fråga om att bevaka samordningen
mellan redan befintlig statlig statistik och de ansatser till ny statistikproduktion
inom statsförvaltningen, som i framtiden kan komma att uppstå
utanför centralbyrån. Enligt centralbyråns mening synes det dock ur samhällsekonomiska
synpunkter långt viktigare att åstadkomma former för en
samordning mellan å ena sidan hela den statliga sektorns statistikproduktion
och å andra sidan den tilltagande statistikproduktion som bedrivs inom
såväl den kommunala som den privata sektorn.
Kommunförbunden ansluter sig helt till delegationens uppfattning om behovet
av samordning. Svenska stadsförbundet understryker sålunda, att en
sådan mera vidsträckt samordning måste innebära fördelar, även kostnadsmässigt,
för producenter, konsumenter och uppgiftslämnare på statistikområdet.
Även näringslivets och arbetsmarknadens organisationer instämmer i att
samordningssträvandena måste omfatta inte bara den offentliga utan även
den privata statistiken. Vidare betonar man särskilt den stora betydelse det
har för uppgiftslämnarna om dubbelarbete kan undvikas genom förbättrad
samordning.
Sveriges industriförbund konstaterar, att ett av de väsentligaste återstående
samordningsproblemen är att ytterligare minska splittringen inom den
statliga statistikproduktionen. Det statistiska samordningsorganet bör som
konsekvens härav ges vittgående möjligheter till insyn i olika statliga organs
arbete inom det statistiska området. Möjligheterna till samordning av den
statliga och den kommunala statistiken bör också ägnas ökad uppmärksamhet
liksom möjligheterna till samarbete mellan offentlig och enskild statistikproduktion.
Det dubbelarbete som nu förekommer bör snarast elimineras.
Särskilt är detta angeläget med hänsyn till uppgiftslämnarna. De kostnader,
som företagen i egenskap av uppgiftslämnare för närvarande åsamkas,
är sålunda enligt förbundet betydligt större än kostnaderna för själva
statistikproduktionen. Liknande synpunkter anförs av Industriens utredningsinstitut,
Sveriges grossistförbund och Svenska bankföreningen.
LO anför sammanfattningsvis, att de uppgifter som finns att bevaka när
det gäller statistikens långtidsplanering och samordning främst är av tre
typer. Dels bör den ekonomiska statliga statistiken samordnas så att dubbelarbete
undviks och framförallt en standardisering sker av begrepp och metoder,
dels bör centraliseringsarbetet av den statliga statistiken föras vidare
enligt de målsättningar som låg till grund för 1960 års riksdagsbeslut och
dels bör helt allmänt konsumenternas önskemål tillgodoses bättre genom
ökade och intensifierade kontakter mellan statistikproducenter och statistikkonsumenter.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
Beträffande de organisatoriska formerna för samordning
råder det delade meningar bland remissinstanserna. Flera remissinstanser
förordar sålunda att samordningsfrågorna skall handhas av statistiska
centralbyrån i stället för den av delegationen föreslagna nämnden.
Även i övrigt uttalas tveksamhet mot den föreslagna lösningen.
Till delegationens förslag om en fristående nämnd ansluter sig bland de
statliga remissinstanserna socialstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens
pris- och kartellnämnd, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Jämtlands och
Jönköpings län samt fullmäktige i riksbanken.
Även kanslern för rikets universitet tillstyrker delegationens förslag och
hänvisar därvid till infordrade yttranden från de historisk-filosofiska sektionerna
vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm, vilka
samtliga biträder förslaget om en fristående nämnd. Historisk-filosofiska
sektionerna vid Uppsala och Stockholms universitet understryker särskilt
angelägenheten av samordningsorganets självständighet gentemot producenter
och konsumenter av statistik.
Likaledes biträder de tre kommunförbunden förslaget i den berörda frågan.
Svenska stadsförbundet framhåller sålunda att det visserligen kunde
anses vara i linje med den centralisering av den statliga statistikproduktionen,
som skett till statistiska centralbyrån, att centralbyrån fungerade som
samordningsorgan. Med hänsyn till att organet skall verka för samordning
— och därmed också för planering — såväl inom den statliga statistikproduktionen
som mellan statlig och icke-statlig statistikverksamhet anser förbundet
dock att ett särskilt samordningsorgan bör tillskapas.
Bland näringslivets organisationer utvecklas liknande synpunkter av bl. a.
Jordbrukets utredningsinstitut, i vars yttrande Sveriges lantbruksförbund
och RLF instämt. Institutet framhåller särskilt betydelsen av att samordningsorganet
får en oberoende ställning gentemot statistiska centralbyrån.
Till delegationens förslag att de centrala samordningsfrågorna skall
handläggas av en fristående nämnd ansluter sig även Sveriges köpmannaförbund,
Kooperativa förbundet, Sveriges hantverks- och industriorganisation,
Svenska sparbanksföreningen, LO och SACO. Detsamma gäller Statistiska
föreningen och Svenska statistikersamfundet.
TCO anser att ett särskilt samordningsorgan bör inrättas men menar att
detta bör vara direkt rådgivande till statistiska centralbyrån. Denna nära
anknytning till centralbyrån motiveras enligt TCO av att instruktionen för
centralbyrån till stora delar sammanfaller med det program för nämnden
som delegationen föreslagit samt att centralbyrån i allt större omfattning
kommer att svara för den offentliga statistiken i framtiden.
Bland de remissinstanser som avstyrkt delegationens förslag eller ställt
sig tveksamma till detsamma är följande statliga myndigheter, nämligen
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
statistiska centralbyrån, riksförsäkringsverket, statskontoret, bankinspektionen,
konjunkturinstitutet, skolöverstyrelsen, kommerskollegium, arbetsmarknadsstyrelsen
samt länsstyrelsen i Stockholms län.
Statistiska centralbyrån anser att det bör göras en bestämd åtskillnad
mellan samordningsuppgifter som gäller den statliga statistikproduktionen
och sådana som gäller samordningen mellan denna och den icke-statliga
statistikproduktionen. Vad beträffar samordningsarbetet på den statliga
statistikens område anser centralbyrån att detta i nästan samtliga fall endast
kommer att beröra två parter, varav centralbyrån är den ena. Centralbyrån
finner det vara ett onödigt dubbelarbete att de båda samrådande parterna
tvingas informera och vid överenskommelser gå omvägen via en tredje
fristående part. Ämbetsverket föreslår därför att samtliga samordningsuppgifter
som rör den statliga statistikproduktionen skall anförtros åt verket.
Till detta föreslås skola knytas ett råd med främsta arbetsuppgift att
verka för en ändamålsenlig utformning av den statliga statistikproduktionen.
Centralbyrån berör även frågan om en styrelse för verket. Att anförtro
samordningsuppgifterna åt en styrelse anses dock inte lämpligt med
hänsyn till svårigheten för en sådan att effektivt handha både verksledning
och samordningsuppgifter.
Vad beträffar de arbetsuppgifter som rör samordningen mellan den statliga
och den icke-statliga statistikproduktionen föreslår centralbyrån andra
organisatoriska åtgärder. Då det gäller dessa uppgifter finner verket starka
skäl för att de förläggs till ett särskilt organ. Verket föreslår därför att en
samarbetsnämnd för statistikfrågor inrättas. Nämndens medlemmar skulle
tillsättas av Kungl. Maj :t, dock på direkt förslag av viktigare statliga och
icke-statliga statistikproducenter och konsumenter.
Konjunkturinstitutet ifrågasätter om ett särskilt samordningsorgan nu
bör inrättas. Institutets tvekan är bl. a. föranledd av den rådande knappheten
på kvalificerad statistisk personal.
Övriga remissinstanser, som ställer sig avvisande till delegationens förslag,
har allmänt ansett att de centrala samordningsuppgifterna bör anförtros
statistiska centralbyrån. Till denna uppfattning ansluter sig statskontoret,
som finner att de av delegationen angivna motiven för ett fristående
samordningsorgan knappast kan tillmätas avgörande betydelse. Såsom bakgrund
till sitt ställningstagande anför statskontoret att centralbyrån redan
T viss utsträckning har ställning som statistiskt samordningsorgan. Vidare
framhäver ämbetsverket, att med nämndens ställning som rådgivande organ
komplikationer kan inträffa på så sätt att vederbörande beslutande
statistikorgan i visst fall företräder en annan uppfattning än nämnden.
Därest inte nämnden genom sin sammansättning tår en klart auktoritativ
ställning förefaller det statskontoret mest realistiskt att nämnden i antydda
fall söker nå ett samgående med centralbyrån såsom den största statistikproducenten.
Med hänsyn till samordningsverksamhetens karaktär bör vi
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
dare enligt statskontorets mening representanterna för olika intressegrupper
på statistikens område medverka i sådana former att de även blir medansvaiiga
för genomförande av besluten. En sådan aktiv medverkan från
intresserepresentanternas sida skulle vinnas om centralbyrån erhåller en
kollegial styrelse med lekmannainslag.
Kommerskollegium finner de av delegationen anförda skälen för ett fristående
organ beaktansvärda men anser dock — i likhet med handelskamrarna
från vilka kollegiet infordrat yttranden — att skälen för att anknyta
den samordnande verksamheten till statistiska centralbyrån är starkare.
Det främsta motivet härför är enligt kollegiets mening, att en organisation
med en självständig nämnd kan komma att motverka den till centralbyrån
under de senaste åren gjorda koncentreringen av allmänna statistiska frågor.
Delegationens farhågor för att en anknytning till centralbyrån skulle
minska samordningsorganets auktoritet särskilt gentemot icke-statliga verksamheter
anser kollegiet i likhet med handelskamrarna vara överdrivna.
För att centralbyrån skall kunna med full auktoritet fungera som den centrala
myndigheten på statistikområdet bör den tvärtom enligt kollegiets
mening också handha de betydelsefulla samordningsfrågorna. Ett ytterligare
skäl för en anknytning till centralbyrån är att en sådan anordning nr
administrativ synpunkt ter sig som en enklare och förmodligen mindre
kostsam lösning.
Riksförsäkringsverket ifrågasätter om inte den vägledande ställning på
statistikområdet, som föreslagits ankomma på den tilltänkta nämnden,
skulle kunna anförtros åt statistiska centralbyrån utan att någon mera
nämnvärd utbyggnad av detta ämbetsverk behöver ske.
Även arbetsmarknadsstyrelsen förordar en lösning i anslutning till statistiska
centralbyrån. De av delegationen framförda betänkligheterna mot eu
organisation i anslutning till centralbyrån finner styrelsen inte vara av den
art att de bör utgöra hinder för en organisation där den föreslagna nämnden
i stället får ställningen av styrelse för statistiska centralbyrån. Skolöverstyrelsen
är likaledes inne på tanken att centralbyrån skall utrustas med
en styrelse.
Medicinalstyrelsen tar inte ställning i den berörda frågan om samordningsorganet
bör vara fristående eller ej men framhåller för sin del att styrelsen
inte funnit några olägenheter av den direkta kontakt styrelsen upprätthåller
med statistiska centralbyrån i de frågor där de båda ämbetsverkens
statistik har beröringspunkter.
De enskilda organisationer, som förordar att det skall uppdras åt centralbyrån
att vai a samordningsorgan, fäster i allmänhet stort avseende vid att
verket utrustas med en styrelse. Sveriges industriförbund konstaterar, att
en nämnd utan verkställande funktioner men med så vittgående arbetsfält
som det som föreslagits sannolikt skulle få en alltför svag organisatorisk
ställning. Bl. a. nämns risken för kollision mellan nämndens och statistiska
centralbj i ans arbete. Industriförbundet finner att övervägande skäl _ så
-
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
väl principiella som praktiska — talar för en organisatorisk lösning i form
av en verksstyrelse för statistiska centralbyrån. Särskilt betydelsefull ar
den nära anknytning, som med en verksstyrelse kan uppnås mellan samordningsverksamheten
i stort och planeringsverksamheten vid statistiska
centralbyrån. I verksstyrelsealternativet bortfaller även de onödiga administrativa
omgångar, som blir en följd av inrättandet av en separat rådgivande
nämnd. Kostnaderna för samordningen kan därmed hållas nere. Liknande
synpunkter anförs av Industriens utredningsinstitut.
Svenska arbetsgivareföreningen framhåller bl. a., att det fortsatta föibättrings-
och nydaningsarbetet på statistikens område kommer att verkställas
genom de samarbetsgrupper som redan nu etablerats eller som kommer
att tillsättas på initiativ av centralbyrån. Genom detta direkta samarbete
mellan konsument och producent blir vägen kortare, effektivare och
mindre kostnadskrävande. Om uppgifterna skulle handläggas av ett organ
som intar en fristående ställning i förhållande till i sammanhanget berörda
parter, kan statistiken inte på samma enkla sätt inlemmas i en rationellt
ordnad process som den centralbyrån förutsätts förfoga över då uppbyggnadsverksamheten
nu snart är avslutad. Fördelarna av att det centrala ämbetsverket
för statistik samtidigt tilldelas befogenheter som samordningsorgan
finner föreningen vara överlägsna varje form av ett fristående samordningsorgan,
och den föreslår att ämbetsverket förses med en verksstyrelse
av den tvp som redan finns i en del andra ämbetsverk med utåtriktad
verksamhet.
Svenska bankföreningen anser att delegationens förslag i stora delar är
alltför vagt och abstrakt för att kunna läggas till grund för praktiska åtgärder.
Föreningen är inte övertygad om att samordningsfrågorna kräver en
så kostsam apparat och föreslår att samordningsuppgifterna anförtros åt
centralbyrån.
Beträffande den föreslagna nämndens uppgifter anser flera remissinstanser
det tveksamt om nämnden kan få erforderlig auktoritet. Delegationens
uppfattning att nämnden inte kan ges beslutande befogenheter
gentemot andra organ delas dock av samtliga remissinstanser som uttalat
sig härom med undantag av Svenska stadsförbundet. Enligt förbundet bor
nämnden ha någon form av direktivrätt i förhållande till statistiska centralbyrån
när det gäller planeringen, samordningen och utformningen av statistikproduktionen.
För att stärka nämndens auktoritet förordar LO, att en långtidsplan oi
samordningsarbetet upprättas. Liknande förslag framförs även av TCO och
SACO.
När det gäller nämndens sammansättning har flertalet remissorgan
anslutit sig till delegationens ståndpunkt att nämndens ledamöter
skall vara obundna i förhållande till olika intressenter. En avvikan
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
de ståndpunkt intar dock Svenska stadsförbundet, TCO, Sveriges hantverksoch
industriorganisation samt historisk-filosofiska sektionen vid Lunds universitet.
Även några av de remissinstanser, som inte direkt anslutit sig till
forslaget om en nämnd, har avvikande uppfattning. Detta gäller bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen,
kommerskollegium och Svenska bankföreningen.
Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till förslaget om ett råd
med representanter för olika statistikintressenter. Av de remissorgan, som
föi ordat att statistiska centralbyrån blir samordningsorgan, förordar Sveriges
grossistförbund att till centralbyrån skall knytas ett motsvarande råd.
Liknande uppfattning har även Sveriges industriförbund, som framhåller
att det nuvarande systemet med arbetsgrupper och informella kontakter
fungerat tillfredsställande och även i fortsättningen bör utgöra en viktig
del av samordningsarbetet.
Vissa remissinstanser anser att rådet bör ersättas av eller ges form av
specialinriktade samarbetsgrupper. Statistiska centralbyrån föreslår sålunda
att rådet skall uppdelas i sektioner som förutsätts arbeta relativt
självständigt inom sina resp. områden. I detta system skulle även infogas
mdexnämnden och lönestatistikdelegationen samt de informella arbetsgrupper
som centralbyrån tillkallat för diskussioner rörande utveckling och utformning
av olika statistikgrenar. Även statskontoret utgår från att de frågor
som rådet skulle handha i stället bör kunna handläggas inom ett system
med samarbetsgrupper. Industriens utredningsinstitut finner det föreslagna
rådet onödigt, om man genomför förslaget om en verksstyrelse med representanter
för viktigare intressegrupper.
Enligt Kooperativa förbundet skulle de uppgifter, för vilka rådet avsetts,
kunna lösas effektivare genom återkommande sammankomster av konferenskaraktär
med representanter för det vid varje tillfälle aktuella området.
Även statens jordbruksnämnd anser det smidigare att upplysningar inhämtas
genom olika kontakter vid varje särskilt tillfälle.
Det föreslagna sa in arbetsorganet berörs i några yttranden. Statistiska
centralbyrån anser det påtagligt, att samarbetet mellan statistikproduktion
samt undervisning och forskning bör fördjupas även om andra
former kan väljas än vad delegationen föreslagit. Enligt Sveriges industriförbund
bör det ifrågavarande samarbetet bäst kunna tillgodoses genom
direkta kontakter mellan universitetsväsendets och statistikproduktionens
centrala organ.
I fråga om nämndens kansli anser några instanser att delagationen
underskattat personalbehovet. Till dessa hör bl. a. bostadsstyrelsen.
Även statskontoret, som avstyrkt förslaget om en nämnd, framhåller att
personalorganisationen syns alltför begränsad i förhållande till den förutsatta
omfattningen av nämndens uppgifter.
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
3. Den statliga bostads- och byggnadsstatistikens organisation
3.1. Nuvarande statistikproduktion
Bostads- och byggnadsstatistik utarbetas f. n. av ett flertal statliga organ.
Mera omfattande sådan statistikverksamhet handhas sålunda av arbetsmarknadsstyrelsen,
bostadsstyrelsen, statens hyresråd, statens institut för
byggnadsforskning och statistiska centralbyrån.
Inom arbetsmarknadsstyrelsen utarbetas dels s. k. igångsättmngstillståndsstatistik,
vilken utgör ett slags driftsstatistik för igångsättningsregleringen,
dels s. k. påbörjandestatistik, vilken omfattar bl. a. beräknad byggnadstid,
byggnadskostnader, antal bostadslägenheter och bostadsyta för påbörjade
byggnadsprojekt. Vidare utför styrelsen byggnadsinventeringar
som innefattar uppgifter för sysselsättningsplaneringen om bl. a. antalet
sysselsatta byggnadsarbetare, totala byggnadskostnader enligt senaste beräkningar
och nedlagda kostnader. Nämnda statistik produceras vid styrelsen
av en särskild enhet inom lokaliserings- och utredningsbyrån.
Hos bostadsstyrelsen bedrivs en omfattande bostads- och byggnadsstatistisk
verksamhet. Inom verkets planeringsbyrå utarbetas sålunda månatlig
och årlig bostadsbyggnadsstatistik, varav den månatliga syftar till snabbinformation
om bostadsbyggandets omfattning och utvecklingstendenser och
den årliga främst till att ge information om vissa egenskaper hos de mflyttningsfärdiga
husen. Vidare utarbetas löpande summarisk lånestatistik
som är avsedd att ge information om omfattningen av den av länsbostadsnämnderna
m. fl. handlagda statliga låne- och bidragsverksamheten.
Inom byrån förs även ett samordningsregister, vari uppgifterna från styrelsens
nämnda statistikgrenar sammanställs. Slutligen utarbetar byran
statistik över låneobjekt, innefattande utförliga uppgifter om de enskilda
låneobjekten. Vid en indexsektion inom styrelsens värderingsbyrå utarbetas
ett antal indexserier, nämligen byggnadskostnadsindex för flerfamiljs- och
enfamiljshus, entreprenadindex samt indexserier som berör vissa installationer
och underhållskostnader m. in. Vidare handhar sektionen vissa driftskostnadsberäkningar,
nämligen driftskostnadsundersökningar för flerfamiljshus
och undersökningar rörande kommunala taxor. Härutöver utförs
vid andra sektioner inom verket bl. a. enkäter rörande bostadsmarknadslaget,
enkäter till kommuner rörande bostadsbehov och planerat bostadsbyggande
samt beräkning av ortskoefficienter för byggnadskostnader.
Inom statens hyresråd utför en statistisk avdelning årliga fastighetsomkostnadsundersökningar,
som i första hand syftar till att ge underlag för
rådets årliga skrivelse till Kungl. Maj :t angående generell hyreshöjning.
Vidare gör rådet vissa specialundersökningar, exempelvis beträffande verkningarna
av ändrade räntebidrag till statsbelånade fastigheter.
Statens institut för byggnadsforskning bedriver vissa statistiska special
-
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
undersökningar avseende byggnadsproduktionens teknik, kostnader, kvalitet
m. m.
Inom statistiska centralbyrån utarbetas på olika sektioner bl. a. dels investeringsstatistik
för delar av industrin, för samfärdseln och för kommunerna,
dels lönestatistik för arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet,
dels beräkningar i nationalräkenskaperna av investeringar i byggnads-
och anlaggnmgsproduktion och av bostadsbeståndets tjänster m. m.,
dels bostadsomkostnadsundersökningar i anslutning till konsumentprisindex.
Vidare handhar centralbyrån bostadsräkningar och tillfälliga specialundersökningar
avseende bostadsförhållanden m. m. Slutligen bedrivs
vid centralbyrån en av delegationen tidigare ledd försöksverksamhet med
producentstatistik över byggnads- och anläggningssektorns produktion.
Vid ett antal övriga organ utarbetas andra former av bostads- och byggnadsstatistik,
främst indexserier för speciella delar av byggnads- och anläggningsverksamheten.
Beträffande den statistikproduktion som enligt den givna redovisningen
bedrivs vid administrativa myndigheter gäller, att statistiken främst utarbetas
för att tjana som underlag för resp. verks administrativa uppgifter och
inte utformats för andra mer allmänna ändamål.
3.2. Förslag av delegationen för statistikfrågor
3.2.1. Behovet av bostads- och byggnadsstatistik
Delegationen för statistikfrågor framhåller den stora betydelse som byggnads-
och anlaggningsverksamheten har ur samhällssynpunkt. Värdet av
de årliga investeringarna i byggnader och anläggningar i landet uppges
uppgå till drygt 16 miljarder kr. och antalet sysselsatta i verksamheten
till ca 300 000. Med hänsyn till verksamhetens art och centrala betydelse
föreligger ett stort behov av statistisk information.
Delegationen anser det erforderligt, att ifrågavarande statistik ges en sådan
allmän utformning, att den på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser behoven
av statistik även för andra ändamål än de administrativa verkens
funktioner. Det framhålls, att nuvarande spridning av statistikproduktionen
försvårar ett rationellt och effektivt utnyttjande av statistiken. För statistikens
effektivitet är det önskvärt att nuvarande dubbelarbete inom produktionsledet
elimineras.
För att skapa en mer detaljerad bild av behoven indelar delegationen bostads-
och byggnadsstatistiken i tre grupper, nämligen dels statistik (utom
prisindex) avseende byggnads- och anläggningsverksamhet, dels prisindex
avseende sådan verksamhet, dels statistik avseende beståndet av byggnader
och anläggningar.
För att anspråken på statistik avseende byggnads- och anläggningsverk
-
17
Kungl. Maj. ts proposition nr S? år 19C>5
samhet tillfredsställande skall kunna tillgodoses erfordras enligt delegationen
summarisk investeringsstatistik (insamlad från de investerande företagen),
producentstatistik (baserad på uppgifter från byggnads- och anläggningsföretag)
samt projektstatistik (dvs. särredovisning av de enskilda
projekten). Den statistik som f. n. produceras på dessa områden anser delegationen
otillräcklig. o .
I fråga om prisindex på byggnads- och anläggningsområdet föreligger
ett starkt behov av mer tidsenliga index. Delegationen påpekar bl. a. att de
indexserier som f. n. utarbetas över byggnadskostnaderna inte avspeglar
effekten av rationaliseringen i byggnadsverksamheten. Vidare framhålls
behovet av ett byggnadsprisindex, som mäter prisutvecklingen med utgångspunkt
inte från kostnadssidan utan från priset på de färdiga produktion!
ramen för den tredje gruppen, statistik avseende beståndet av byggnader
och anläggningar, föreligger enligt delegationen ett särskilt starkt
behov av data rörande bostadsbeståndet. Bl. a. understryks den nuvarande
bristen på information om bostadskostnader. Ett starkt behov av hyresstatistik
anses föreligga. Även behovet av en intäkts- och driftsstatistik
för bostadsfastigheter betonas.
3.2.2. Centralisering och utveckling av statistiken
För att nackdelarna med den nuvarande splittringen av statistikproduktionen
på bostads- och byggnadsområdet skall kunna undvikas och för att
behoven av statistik bättre skall kunna tillgodoses föreslår delegationen,
att statistiken läggs om. Detta anses böra ske dels genom att statistiken i
huvudsakliga delar centraliseras till statistiska centralbyrån, dels genom
att statistiken blir föremål för utvecklingsarbeten.
1 fråga om centraliseringsåtgärder föreslår delegationen, att ansvaret for
följande statistikgrenar överföres till statistiska centralbyrån, nämligen
från arbetsmarknadsstyrelsen den s. k. påbörjandestatistiken och byggnadsinventeringarna,
från bostadsstyrelsen den löpande såval som den årliga
bostadsbvggnadsstatistiken, samordningsregistret, statistiken över låneobjekt,
beräkningen av byggnadskostnads- och entreprenadindex samt indexserierna
avseende installationer, underhåll in. in. ävensom dnftkostnadsundersökningarna
för flerfamiljshus samt från statens hyresråd fastighetsomkostnadsundersökningarna
och hyresrådets Övriga statistikproduktion.
Vidare föreslås centralbyrån få ansvaret för den tidigare i delegationens
regi bedrivna försöksverksamheten med statistik över byggnads- och anläggningssektorns
produktion samt för den framlida reguljära bostadsstatistik,
bl. a. hyresstatistik, som kan komma att skapas. Det behov av specialundersökningar
som i framtiden kan uppkomma för statens institut för
byggnadsforskning föreslås också i huvudsak böra tillgodoses av centralby
rån.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 82
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965
Delegationen ifrågasätter, om inte bostadsstyrelsens enkäter till kommunerna
rörande bostadsmarknadsläget kan upphöra, övrig statistikproduktion,
däribland bostadsstyrelsens löpande låne- och bidragsstatistik och bei
ökning av ortskoefficienter för byggnadskostnader samt övriga organs indexserier,
föreslås t. v. skola ligga kvar hos resp. organ. Delegationen anser
dock, att ansvaret för de indexserier, som efter närmare utredning bedoms
skola fortsättningsvis produceras, med tiden överförs till centralbvrån.
Tidpunkten för de centraliseringsåtgärder som anses böra vidtas utan
ytterligare utredning föreslås till den 1 januari 1966.
En förutsättning för centraliseringen är, att de avlämnande verkens behovav
statistiskt underlag för verksamheten även i fortsättningen kan tillgodoses.
I detta syfte föreslår delegationen att statistiska centralbyrån upprätthåller
ett nära samarbete med verken ifråga. Vidare förordas, att de statistiska
uppgifter som sålunda erfordras av dessa verk skall behandlas med
förtur av centralbyrån.
I fråga om utvecklingsarbeten föreslår delegationen bl. a. följande åtgärder.
Frågan om en uppläggning av investeringsstatistik för ytterligare näringsgrenar
bör utredas. Vidare bör utredas möjligheterna att komplettera
producentstatistiken och projektstatistiken i sådana hänseenden att föreliggande
behov tillgodoses. Beträffande prisindex avseende byggnads- och anläggningsverksamheten
bör möjligheterna att tillgodose föreliggande behovav
tidsenliga index undersökas. Vad slutligen gäller statistik avseende beståndet
av byggnader och anläggningar erinrar delegationen om att Kungl.
Maj .t uppdragit åt bostadsstyrelsen och statistiska centralbyrån att gemensamt
utarbeta förslag till riktlinjer för fortlöpande urvalsundersökningar
inom bostadsstatistiken. Delegationen föreslår, att det påbörjade utredningsaibetet
fullföljs och att därvid bl. a. även utarbetas förslag om avvägning
mellan bostadsräkningar och löpande bostadsstatistik. Vidare bör särskilt
uppmärksammas behovet av hyres- och bostadskostnadsstatistik samt intäkts-
och driftsstatistik för bostadsfastigheter.
Delegationen föreslår, att utredningsarbetet avseende prisindex uppdras
åt en särskild expertutredning och att övriga utredningsuppdrag anförtros
statistiska centralbyrån.
Delegationen berör även frågan om uppgiftsplikt beträffande ifrågavarande
statistik. Vad gäller den statistik som f. n. bedrivs av arbetsmarknadsstyrelsen
och hyresrådet finns uppgiftsplikt föreskriven. Delegationen föreslår
att gällande kungörelser ändras till att avse centralbyrån. För bostadsstyrelsens
statistik saknas motsvarande bestämmelser. Delegationen föreslår härvidlag
att uppgiftsplikt införs för kommunerna samt berörda byggherrar eller
byggnads- och anläggningsföretag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
19
3.2.3. Personal- och anslagsfrågor
Delegationen föreslår, att den statistik som överflyttas till centralbyrån
förläggs till en för ändamålet nyinrättad byrå inom verket, byrån för bostads-
och byggnadsstatistik. Denna byrå bör enligt delegationen ges förande
personaluppsättning, nämligen en byråchef i Bo 1, tre högst byrådirektörer
i Ae 27, en högst byrådirektör i Ae 25, tre högst förste aktuarier i Ae 23,
en högst förste byråingenjör i Ae 23, två amanuenser i A 17/21, fyra kanslister
i A 9/15, en kontorsskrivare i Ae 13, två kansliskrivare i Ae 11, fem
kontorister i Ae 9, åtta kanslibiträden i Ae 7 och fyra kontorsbiträden i
A 2/5.
Vidare föreslås, att vid verkets planerings- och samordningsavdelmng inrättas
en tjänst som högst byrådirektör i Ae 27. Härutöver beräknas 50 000
kr. för helår till personalförstärkning på administrativa byrån. För en tillfällig
personalförstärkning av nämnda byrå i samband med själva omläggningen
beräknas 36 000 kr.
Sammanlagt föreslås alltså att centralbyrån, förutom förstärkningen av
den administrativa byrån, tillförs 36 nya tjänster. Av dessa föreslås byråchefstjänsten
på den nya byrån inrättad fr. o. m. den 1 juli 1965, vilket motiveras
av vissa förberedelsearbeten för statistiköverflyttningen, medan övriga
permanenta tjänster föreslås inrättade fr. o. m. den 1 januari 1966. Mot
utökningen av centralbyråns personal svarar en föreslagen minskning av de
avlämnande verkens personal om sammanlagt ca 30 tjänster. Härtill kommer
en minskning av arbetsbördan för verkens administrativa personal
m. in.
Delegationen har gjort anslagsberäkningar för statistiska centralbyrån
dels avseende helår, dels avseende budgetåret 1965/66. I sistnämnda fall bär
hänsyn tagits till att den föreslagna centraliseringen avses skola genomföras
den 1 januari 1966 och sålunda i huvudsak påverkar anslagen endast vad
avser andra hälften av budgetåret.
Delegationens beräkningar framgår av följande sammanställning.
Anslag
Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet..............
Därav:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän ........
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .
Rörligt tillägg............................
Statistiska centralbyrån: Omkostnader för verksamheten
i allmänhet......................
Helt
Budgetåret
budgetår
1965/66
+ 986 000
-f 556 000
-f 35 000
+ 35 000
4- 593 000
4- 319 000
-f 358 000
4- 202 000
+ 253 000
4- 211 000
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
Anslag
Helt
budgetår
Budgetåret
1965/66
Därav:
Sjukvård in. in..............
+ 2 000
+ 8 000
Reseersättningar .........
Expenser
-j- 1 uuu
+ 4 000
a. Bränsle, lyse, vatten ............
b. Övriga expenser..........
+ 3 000
+ 95 000
+ 20 000
-1- 1 000
+ 133 000
+ 10 000
Publikationstryck ........
Övriga utgifter
Ersättning till datamaskincentralen för ma- skinbearbetningar ........
j_ 19r» non
+ 62 000
Statistiska centralbyrån: Särskilda undersök-
ningar ...............
+ 200 000
+ 200 000
Under avlöningsanslaget har, utöver medel för de föreslagna 36 permanenta
tjänsterna, beräknats 16 000 kr. för helt budgetår för vikarier, övertidsersättningar
m. m. och förutnämnda belopp av 50 000 kr. resp. 36 000
kr. för den föreslagna förstärkningen av administrativa byrån. Under omkoslnadsanslaget
har för budgetåret 1965/66 till övriga expenser beräknats
ett belopp av 85 000 kr. för engångsutgifter.
Mot den beräknade höjningen av centralbyråns avlöningsanslag, 986 000
kr. för helt budgetar, svarar en beräknad minskning av arbetsmarknadsstyrelsens,
bostadsstyrelsens och statens hyresråds avlöningsanslag med
sammanlagt 761 000 kr. Förslaget innebär sålunda på avlöningssidan en
nettoökning av 225 000 kr. Av denna belöper sig drygt hälften, 120 000 kr.,
på den föreslagna permanentningen av försöksverksamheten med statistik
över byggnads- och anläggningssektorns produktion. Återstoden hänför sig
dels till en utökning av personalen för bostadsbyggnads- och lånestatistiken,
vilken har föreslagits av bostadsstyrelsen även för det fall dessa statistikgrenar
ligger kvar hos styrelsen, dels till vissa tjänsteförändringar och
dels till utökningen av personalen vid planerings- och samordningsavdelningen.
Mot den beräknade höjningen av centralbyråns omkostnadsanslag,
2a3 000 kr., svarar en beräknad minskning av arbetsmarknadsstyrelsens,
bostadsstyrelsens och hyresrådets omkostnadsanslag med sammanlagt
214 500 kr. Nettoökningen, 38 500 kr., anses huvudsakligen hänförlig till
permanentningen av statistiken över byggnads- och anläggningssektorns
produktion.
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
21
3.3. Remissyttranden
Efter remiss har yttranden över delegationens förslag avgetts av byggnadsstyrelsen,
statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet, statens jordbruksnämnd,
statens pris- och kartellnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen,
statens hyresråd, statens institut för byggnadsforskning,
bostadsbyggnadsutredningen, Svenska kommunförbundet, Svenska stadsförbundet,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges industriförbund, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,
Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund (HSB),
Svenska riksbyggen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas
riksförbund och Sveriges fastighetsägareförbund.
” LO har bifogat yttrande av Svenska byggnadsarbetareförbundet.
Delegationens synpunkter på behovet av bostads- och byggnadsstatistik
har genomgående tillstyrkts eller lämnats utan erinran
av remissinstanserna.
Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker även delegationens förslag
till centralisering och utveckling av statistiken. Sålunda
ställer sig bl. a. bostadsstyrelsen positiv till förslaget att större delen
av styrelsens statistik överförs till centralbyrån.
De övriga närmast berörda myndigheterna har dock vissa invändningar
mot delegationens förslag. Sålunda avstyrker arbetsmarknadsstyrelsen
ett överförande av styrelsens månatliga påbörj andestatistik och kvartalsvisa
byggnadsinventeringar. Verket framhåller bl. a., att denna korttidsstatistik
under det beslutade successiva slopandet av igångsättningsregleringen
och övergången till en frivillig sysselsättningsplanering kommer att
få ett ökat värde. Det skulle enligt styrelsen vara mycket olägligt att under
denna uppbyggnadsperiod vidta administrativa förändringar i det statistiska
systemet. Även för det fortsatta arbetet bedöms dessa uppgifter,
som inhämtas av länsarbetsnämnderna, vara av stort administrativt värde
för styrelsen. En centralisering till centralbyrån skulle innebära en administrativ
dubblering och sannolikt medföra att nuvarande korta bearbetningstid
för statistiken inte kan bibehållas. Det anses därför lämpligt, att
styrelsen utför bearbetning och analys av korttidsstatistiken samt endast
överlämnar den till centralbyrån för publicering. Däremot har styrelsen
inte någon erinran mot att motsvarande årsstatistik överförs till centralbyrån.
Vidare anser styrelsen starka skäl tala för att den månatliga bostadsbyggnadsstatistiken
alltjämt utarbetas av bostadsstyrelsen.
Statens hyresråd ifrågasätter om anledning föreligger att överflytta rådets
fastighetsomkostnadsundersökningar, då behovet av dessa inom en
tämligen nära framtid kan komma att bortfalla, om den nuvarande hyresregleringen
ersätts av eu reglering med annan utformning.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
Statistiska centralbyrån föreslår, att en närmare utredning görs om det
administrativa systemet för utnyttjandet av det vid bostadsstyrelsen förda
samordningsregistret, innan man tar ställning till den framtida förläggningen
av detta register.
Förslaget om överföring av arbetsmarknadsstyrelsens, statens hyresråds
och vissa delar av bostadsstyrelsens statistik avstyrks av Hyresgästernas
riksförbund.
EU flertal remissinstanser, bl. a. bostadsstyrelsen och statens hyresråd.
understryker vikten av att de avlämnande verkens behov av statistiskt underlag
för de administrativa funktionerna tillgodoses efter centraliseringen.
Det understryks, att sådant underlag bör föreligga såväl i tillräcklig omfattning
som med erforderlig snabbhet.
De föreslagna utvecklingsarbetena hälsas av remissinstanserna genomgående
med tillfredsställelse. Särskilt understryks vikten av att en expertutredning
tillsätts för utformning av tidsenliga prisindex och att resultat
på området snabbt kommer fram. I fråga om olika delar av utredningsoch
utvecklingsarbetet framläggs kompletterande förslag.
I vad delegationens förslag berör uppgiftsplikt till statistiken framhåller
arbetsmarknadsstyrelsen, att det föreligger fortsatt behov av uppgiftsplikt
till styrelsen för sysselsättningsplaneringens genomförande.
I fråga om personal- och anslagsfrågor görs vissa erinringar
av bl. a. statistiska centralbyrån, som framhåller att de tillfälliga kostnadsökningarna
i samband med överflyttningen kan bli större än beräknat.
Vidare föreslår verket, att förstärkningen av planerings- och samordningsavdelningen
sker redan den 1 juli 1965.
4. Anslagsframställningar
4.1. Förslag av statistiska centralbyrån
4.1.1. Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet
Till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i
allmänhet har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av
10 404 000 kr. Statistiska centralbyrån föreslår, att anslaget för nästa budgetår
ökas med 2 620 000 kr.
1. Personalförändringar
a) Byrån för jordbruksstatistik
1 kontorist Ae 9..........
1 kanslibiträde Ae 7......
3 1/2 kontorsbiträden A 2/5
ökning
eller
minskning
+ 18 312
+ 16 488
+ 52 080
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 åt 1965
23
b) Byrån för industristatistik
ökning
eller
minskning
...... 4- 16 488
18 312
16 488
3 000
Medel tor smiaesgoasstausuK . . *.............
c) Byrån för finansstatistik
39 684
1 iiogst öyraaireKior /ve ao................
Minskning med 1/2 amanuens A 17/21........
15 324
8 244
1/2 kansliDitraue /ve / ....................
...... +
39 684
1 högst hyraaireKtor /ve ao................ • •
30 648
22 488
1 kanslist /V y/1»)
32 976
...... +
29 760
2 kontorsDitraaen /v a/o..................
d) Byrån för rätts- och socialvårdsstatistik
...... +
35 784
1 högst lorste aivtuarie /ve ad..................
Minskning med 1/2 amanuens A 17/21........
15 324
22 488
1 kanslist /v y/ it)............
...... 4-
20 280
1 kansliskrivare Ae 11 ....................
54 936
3 koittoiister Ac 9 ..••••••••
1—k^TTslibitrade /Vc V ...........
....... 4-
16 488
....... 4-
10 140
1 kanslisknvare /ve n yi/A oij ..............
....... +
7 440
1 kontorsDitraae a a/o d1/ .............
90 000
Personal tor iasiigiieispiib»i<uiai.iivcu *********
e) Byrån för undervisningsstatistik
....... 4-
32 976
f) Byrån för arbetsmarknadsstatistik
i _________ A 17 /OI M /O or^ ........
15 324
1 amanuens A l//zi ...............
4_
11 244
1 kanslist Ay/io a oi ...................
....... +
7 440
1 kontorsDitraae /v a/o \i/a aij .............
g) Administrativa byrån
24 936
1 personaiassisieni /ve ..................
1 högst förste byråsekreterare Ae 23.........
h) Dokumentationsenheten
4.
....... +
35 784
7 440
22 488
1 kalis ii si /v y/ i a................
22 488
Minskning mea i Kontorssiviivaic...........
22 488
37 680
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
1 högst förste byråsekreterare Ae 23 ...
1 förrådsförman Ae 9.................
i) Planerings- och samordningsavdelningen
2 högst avdelningsdirektör Be 1.......
2 högst förste aktuarie Ae 23.........
1 kansliskrivare Ae 11 ...............
1 kontorist Ae 9.....................
2. Tjänsteförändringar m. in.
a) Lönegradsförändringar ................
b) Ordinariesättningar m. in.............
c) Vissa arvodesfrågor ..................
3. Löneomräkning..................
+ 2 620 000
Motiv
1. a) Statistiska centralbyrån föreslår, att de deklarationsundersökningar
for jordbrukare, som nu bekostas från anslaget till särskilda undersökningar,
överförs till verkets permanenta arbetsuppgifter. Enligt tidigare planer
skulle undersökningarna vart tredje år utvidgas med en detalj redovisning
av naturaförmåner och driftkostnader. Denna större omfattning föreslås bli
genomförd budgetåret 1965/66. För ändamålet begärs en kontorist, ett kanslibiträde
och 3 1/2 kontorsbiträden varav 1 1/2 tjänst avser tillfällig förstärkning
under budgetåret 1965/66.
1. b) En utökning av den årliga elstatistiken har försöksvis inletts. Denna
utökning innebär väsentligt förbättrade möjligheter att utnyttja elstatistiken
som underlag för prognoser över det framtida kraftbehovet. Kostnaderna för
extra personal för detta merarbete täcks under innevarande budgetår ur anslaget
till särskilda undersökningar. Verket föreslår att medel för en tjänst
som kanslibiträde beräknas fr. o. m. nästa budgetår.
Den nuvarande personaltilldelningen för de permanenta arbetsuppgifterna
inom industri- och bergverksstatistiken efter omläggning av varunomenklaturen
har visat sig otillräcklig. Centralbyrån föreslår därför en personalförstarknmg
med en kontoristtjänst och en kanslibiträdestjänst.
Försök har gjorts med en produktionsstatistik för smidesgods. Då ett dokumenterat
behov av sådan statistik föreligger, föreslår centralbyrån att den
tar ingå i den löpande industristatistiken. För ändamålet beräknas 3 000 kr.
l. c) Statistiska data rörande kommunerna lämnas f. n. i ett flertal av statistiska
centralbyråns publikationer, främst Ärsbok för Sveriges kommuner
Som en foljd av den kommunala sektorns snabba expansion ökar efterfrågan
pa statistiska uppgifter som kan ligga till grund för prognoser och planering.
Dessa uppgifter bor redovisas i en och samma publikation. Centralbyrån an
-
Ökning
eller
minskning
+
35 784
+
18 312
+
107 856
+
71 568
+
20 280
+
18312
+
135 024
+
39 700
+ 1 367 700
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
ser därför en omarbetning och utvidgning av Årsbok för Sveriges kommuner
vara önskvärd liksom ökade kontakter med den kommunala sektorn. För
detta arbete beräknar centralbyrån en tjänst som högst byrådirektör i Ae 25
samt en halv kanslibiträdestjänst i Ae 7. Samtidigt sker en minskning med
eu halv amanuens i A 17/21.
Sedan år 1961 har statistiska centralbyrån under anslaget till särskilda
undersökningar erhållit medel för en kreditmarknadsstatistik för företag.
När det centrala företagsregistret numera till stora delar föreligger komplett,
har förutsättningarna för att erhålla en kvalitativt fullgod kreditmarknadsstatistik
ökat. Det är därför önskvärt att den s. k. vinststatistiken och kreditmarknadsstatistiken
kan samordnas, då dessa båda statistikgrenar hör nära
samman vid behandlingen hos både uppgiftslämnare och producent. För
permanentning av kreditmarknadsstatistiken och för samordning och utbyggnad
av denna och vinststatistiken uppskattar centralbyrån personalbehovet
till en tjänst som högst byrådirektör i Ae 25, en tjänst som amanuens
i Ae 17/21, en kanslisttjänst i A 9/15, två kanslibiträdestjänster i Ae 7 samt
två kontorsbiträdestjänster i A 2/5.
1. d) Arbetsstatistiken rörande domsagorna har överflyttats från justitiedepartementet
till centralbyrån och där lagts under sektionen för processtatistik.
I samband med rådhusrätternas förstatligande torde en motsvarande
arbetsstatistik rörande dessa tillkomma. Vidare beräknas nådestatistiken
byggas ut i samband med genomförandet av kriminalstatistikens andra utbyggnadsetapp.
En förstärkning av personalen vid sektionen är därför erforderlig.
Verket föreslår, att en halvtidstjänst som amanuens utökas till heltidstjänst
samt utbyts mot en tjänst som högst förste aktuarie i Ae 23.
Riktlinjerna för en utbyggnad av kriminalstatistiken förelädes och godkändes
av 1960 års riksdag (prop. 1960: 12, IAU 6, rskr 76). Som en andra
etapp skulle en verkställighets- och en återfallsstatistik införas den 1 januari
1965. Redan innevarande budgetår har medel för igångsättning beviljats.
Centralbyrån föreslår att följande tjänster inrättas för denna statistik, nämligen
en kanslist i A 9/15, en kansliskrivare i Ae 11, tre kontorister i Ae 9
och ett kanslibiträde i Ae 7.
I samband med omläggning av statistiken över vägtrafikolyckor bör lönekostnaderna
för två tjänster inom denna statistik, vilka f. n. bestrids av statens
trafiksäkerhetsråd, överföras till centralbyrån. Detla gäller en tjänst
som kansliskrivare i Ae 11 och en kontorsbiträdestjänst i A 2/5.
Centralbyrån föreslår en integration av bearbetningen av lagfarts- och fastighetsprisstatistiken.
Förslaget syftar till en förenkling av arbetsrutinerna
i de berörda statistikgrenarna. Verket föreslår vidare, att fastighetsprisstatistiken
skall byggas ut och differentieras. Förslaget innebär bl. a., att denna
statistik, som används som underlag främst för fastighetstaxeringen, omformas
för att ge en mera rättvisande bild än 1. n. av den s. k. överprisprocenten
vid fastighetsförsäljningar. Sålunda föreslås eu längre gående regional
26
Kutigl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
indelning av statistiken och en särredovisning av fritidsbostäder och permanenta
bostäder. Vidare innebär förslaget att den specialbearbetning av primarmaterialet,
som f. n. utförs av länsstyrelserna i samband med förberedelserna
för allmän fastighetstaxering, skall ersättas med en löpande central
databehandling genom centralbyråns försorg.
Omläggningen medför utökade uppgifter för centralbyrån. Under budgetåret
1965/66 måste dessutom två årgångar lagfartsstatistik bearbetas till
följd av omläggningen. Centralbyrån beräknar det erforderliga personalbehovet
till en förste aktuarie i högst Ae 23, en kansliskrivare, en kontorist,
ett kanslibiträde och ett biträde i reglerad befordringsgång. Samtidigt kan
en halvtidstjänst som amanuens dras in. Det ökade medelsbehovet beräknas
till 90 000 kr.
1. e) Tillkomsten av nya läroanstalter samt den ökade tillströmningen av
elever till universitet och högskolor leder till ökat omfång av primärmaterialet
avseende individualuppgifter till statistiken över högre studier. Centi
albyrån beräknar att sektionen för högre studier behöver utökas med ett
kanslibiträde i Ae 7.
Ett mera allmänt införande av fackskolor kräver en belysning av sökandesituationen
till denna skolform. Denna statistik grundas på individualmaterial.
För arbetet beräknar centralbyrån en kanslibiträdestjänst i Ae 7.
Tf) Inom ramen för delegationens för statistikfrågor verksamhet har
bedrivits ett utvecklingsarbete som varit inriktat bl. a. på korttidsstatistiken
över löner och sysselsättning inom industrin. Detta arbete har syftat dels
till kvalitativa förbättringar av den existerande statistiken, dels till en utvidgning
av korttidsstatistiken till att omfatta även sysselsättning och lönesummor
för tjänstemän. För att möjliggöra ändringar i denna statistik
fr. o. m. den 1 januari 1966 erfordras en förstärkning av personalen med en
amanuens i A 17/21, en kanslist i A 9/15 och ett kontorsbiträde i A 2/5.
1. g) För handläggning av personalärenden för den till drygt 900 personel
(inkl. deltidsanställda, städningspersonal m. m.) uppgående personalstyrkan
vid centralbyrån finns f. n. inom administrativa byråns personalkontor
endast eu förste byråsekreterare, vilken biträds av en kanslist. Centralbyrån
föreslår en förstärkning av personalkontoret med en personalassistent
i Ae 15.
Erfarenheterna under senare år har visat att en tjänst som högst förste
byråsekreterare i Ae 23 erfordras för organisationstrenden.
1. h) I samband med överflyttningen till centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden av de uppgifter som före den 1 juli 1964 åvilat centralbyråns
folkbokföringsbyrå beslöts att arbetet med personakterna över avlidna
och dödförklarade även i fortsättningen skulle åvila statistiska centralbyrån.
Verket föreslår att en halvtidstjänst som kontorsbiträde i A 2/5 tillförs dokumentationsenheten
för detta arbete.
Inom redaktionssektionen finns f. n. kanslisttjänster såväl vid Statistisk
tidskrift som vid Allmän månadsstatistik, medan det vid Statistisk Årsbok
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
för i huvudsak motsvarande arbetsuppgifter finns en kontorsskrivartjänst.
Verket föreslår att denna tjänst utbyts mot en kanslisttjänst i A 9/15.
Till centralbyråns upplysningstjänst hör en omfattande skriftväxling. Ungefär
hälften av skrivelserna är på utländskt språk. Vidare ingår i upplysningstjänsten
rapportering till internationella organ. Mot bakgrunden av
ökningen av sektionens arbete, speciellt i fråga om den utländska skriftväxlingen,
föreslår centralbyrån att en kanslisttjänst i A 9/15 inrättas vid informationssektionen.
En utredning har genom statskontorets försorg utförts rörande personalbehovet
vid centralbyråns bibliotek. Verket ansluter sig till förslaget i denna
utredning och föreslår att tre nya tjänster inrättas vid biblioteket, nämligen
en bibliotekarie i Ae 23, en biblioteksassistent i Ae 11 och en kontorist i
Ae 9. Verket hemställer vidare att även under budgetåret 1965/66 få disponera
medel för en tjänsteman för katalogrevision samt en amanuens på redaktionen.
En utredning har gjorts om publikationsdistributionen. Utredningen påvisar
att snara åtgärder bör vidtas om centralbyråns distribution skall kunna
genomföras på ett tillfredsställande sätt. Centralbyrån föreslår, att två
tjänster inrättas, nämligen en som högst förste byråsekreterare i Ae 23 såsom
chef för distributionsenheten samt en som förrådsförman i Ae 9.
1. i) Utvecklingen har visat, att planeringen och samordningen av den ekonomiska
statistiken, speciellt företagsstatistiken, kräver stora insatser av
planerings- och samordningsavdelningen. Verket finner det angeläget, att
detta arbete bedrivs på en särskild sektion under ledning av en befattningshavare
som högst avdelningsdirektör i Be 1.
En effektiv användning av databehandling fordrar en integration av hela
databehandlingsprocessen inom centralbyrån. Verket finner det angeläget,
att metodutvecklingen på systemsidan, anpassningen till datamaskiner och
andra tekniska och administrativa hjälpmedel samt servicen när det gäller
systemarbete sammanhålls inom en sektion, vilken bör förestås av en tjänsteman
som högst avdelningsdirektör i Be 1.
Överenskommelse har träffats mellan centralbyrån och statskontoret om
att överföra ansvaret för statistiska analysarbeten, utförda på matematikmaskiner,
från statskontoret till centralbyrån. För dessa arbeten föreslår
verket att två tjänster som högst förste aktuarie i Ae 23 inrättas. Statskontoret
har i sin anslagsframställning för motsvarande budgetår anmält minskad
medelsanvisning motsvarande lönen för två tjänstemän i denna lönenivå.
Behovet av biträdespersonal och sekreterare har fått tillgodoses med utnyttjande
av särskilda medel. Med hänsyn till rekrytering och liknande
omständigheter har det synts verket angeläget att successivt förse avdelningen
med permanent biträdespersonal. En tjänst som kansliskrivare i Ae
11 och eu tjänst som kontorist i Ae t) föreslås därför inrättade.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
2. a) Statistiska centralbyrån föreslår uppflyttning i lönegrad av följande
tjänster, nämligen
inom verksledningen en produktionschef i Be 3 till Bp 4,
på byrån för industristatistik en högst byrådirektör i Ae 25 till Ae 27,
på byrån för handels-, samfärdsel- och prisstatistik en högst byrådirektör
i Ae 27 till avdelningsdirektör i Be 1,
på byrån för finansstatistik en högst byrådirektör i Ae 25 till Ae 27,
på byrån för rätts- och socialvårdsstatistik ett kanslibiträde i Ae 7 till
kansliskrivare i Ae 11 och två kanslibiträden i Ae 7 till kontorister i Ae 9,
på byrån för undervisningsstatistik en högst byrådirektör i Ae 25 till
Ae 27,
på administrativa byrån (exkl. dokumentationsenheten) två högst förste
byråsekreterare i Ae 23 till högst byrådirektörer i Ae 25, en högst förste
byråintendent i Ae 23 till högst byrådirektör i Ae 25, två kansliskrivare i
Ae 11 till kontorsskrivare i Ae 13, en kontorist i Ae 9 till kansliskrivare i
Ae 11, en förste expeditionsvakt i Ao 9 till Ao 11 samt en förste telefonist i
Ae 9 till Ae 11,
på dokumentationsenheten en högst byrådirektör i Ae 27 till avdelningsdirektör
i Be 1, en högst byrådirektör i Ae 25 till Ae 27 och en bibliotekarie
i Ae 23 till högst byrådirektör i Ae 25,
på planerings- och samordningsavdelningen en byråchef i Be 1 till planeringschef
i Bp 4, en högst byrådirektör i Ae 27 till avdelningsdirektör i Be 1,
en högst byrådirektör i Ae 27 till högst avdelningsdirektör i Be 1 och två
högst förste aktuarier i Ae 23 till högst byrådirektörer i Ae 25 samt
utan uppdelning på byråer sju högst förste aktuarier i A 23 till högst
byrådirektörer i A 25.
Verket föreslår vidare, dock utan att inräkna medel i anslagsberäkningarna,
att övriga byråchefstjänster placeras i B 3, att 15 tjänster i A 23 flyttas
till A 25, att tolv tjänster i A 7 flyttas till A 11, att fyra tjänster i A 7
flyttas till A 9 samt att tolv tjänster i A 2/5 flyttas till A 7.
2. b) Cheferna för byråerna för rätts- och socialvårdsstatistik, för undervisningsstatistik
och för arbetsmarknadsstatistik samt cheferna för administrativa
byrån och för utredningsinstitutet är f. n. placerade i Be 1. Verket
föreslår att dessa tjänster ordinariesätts. Vidare föreslår verket att en tjänst
som bokhållare i Ag 15 extraordinariesätts.
2. c) För arvoden till författare av artiklar och recensioner i Statistisk tidskrift
står till centralbyråns förfogande ett belopp av 12 500 kr. Arvodena
för tidskriftsartiklar utgår enligt en av centralbyrån fastställd taxa. Då denna
inte har justerats sedan budgetaret 1962/63, beräknas en uppjustering
av arvodena bli nödvändig under budgetåret 1965/66. Medelsanvisningen
bör därför ökas med 3 500 kr.
Bland de handlingar som bearbetas vid centralbyrån finns ett relativt
stort antal som är att betrakta som hemliga enligt sekretesslagen. Verket
har därför behov av en expert på sekretesslagstiftning, med vilken tjänste
-
29
Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965
männen kan diskutera sekretessproblem och därined sammanhängande frågor.
Verket hemställer om ett belopp av 30 000 kr. för arvode till en konsult
i sekretessfrågor m. m.
Från centralbyråns avlöningsanslag bestrids kostnader för ersättning åt
viss personal vid hovrätterna som verkställer utdrag ur renovationerna av
dagböcker i inskrivningsärenden m. m. för rättsstatistiken. Med hänsyn till
den allmänna lönehöjningen anses medelsanvisningen härför böra räknas
upp med 1 500 kr.
Sedan budgetåret 1962/63 har 4 000 kr. stått till förfogande för ersättning
till en medicinsk expert, vilken skulle vara knuten till centralbyrån för
bearbetning av dödsorsaksstatistiken. Med hänsyn till löneutvecklingen under
de senaste åren bör medelsanvisningen räknas upp med 1 000 kr.
Medel har tidigare beräknats för en extra bibliotekarie motsvarande lönegrad
A 21 vid verkets bibliotek för katalogrevision. Som en följd av den ändrade
befordringsgången för amanuenser föreslår verket, att denna medelsanvisning
räknas upp med 3 700 kr.
4.1.2. Omkostnader för verksamheten i allmänhet
Till Statistiska centralbyrån: Omkostnader för verksamheten i allmänhet
har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 6 336 000
kr. Statistiska centralbyrån föreslår, att anslaget för nästa budgetår ökas
med 819 400 kr.
Anvisat Föreslagen
1964/65 ändring
1965/66
1. Sjukvård m. ............................ 40 000 + 10 000
2. Reseersättningar .......................... 16 000 -f- 12 000
3. Expenser
a) Bränsle, lyse och vatten ................ 100 000 + 25 000
b) Övriga expenser........................ 1 035 000 + 232 800
4. Publikationstryck ......................... 1 157 000 -f- 67 000
5. Övriga utgifter
a) Bibliotekets underhåll .................. 18 000 + 2 000
b) Ersättning till datamaskincentralen för maskinbearbetningar
...................... *3 235 000 + 359 600
c) Ersättning till utredningsinstitutet för intervjuundersökningar
m. m............. 830 000 -j- 115 000
d) Kostnader för förnyelse av viss del av urvalet
för jordbruksinventeringarna ...... — + 10 000
+ 839 400
Särskilda uppbördsmedel:
Försäljningsmedel för publikationer .......... 95 000 — 20 000
+ 819 400
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965
Motiv
3. b) Bland de omständigheter, som motiverar den förhållandevis betydande
ökningen av utgifterna, framhåller centralbyrån dels ett konstaterat
ökat behov av direktkontakter med uppgiftslämnarna per telefon, dels väsentligt
ökat behov av annonsering, dels ökade kostnader för underhåll och
successiv förnyelse av centralbyråns numera utökade inventariebestånd,
dels behov av resurser för att sprida information om verket och för ökade
insatser i personalvårdande syfte.
5. b) Kostnaderna för maskinbearbetningar påverkas bl. a. av att deldarationsundersökningarna
för jordbrukare överförs till verkets ordinarie
arbetsuppgifter, av en utökning av statistiken över högre studier samt omläggning
till automatisk databehandling, av en omläggning av korttidsstatistiken
över sysselsättning och löner för industrin samt av en omläggning
och utbyggnad av fastighetsprisstatistiken. Vidare erfordras en tillfällig uppräkning
av medlen för statistiken över vägtrafikolyckor. Dessutom beräknas
en ökning av den för verkets samtliga statistikgrenar gemensamma medelsanvisningen
för programmering m. m.
5. d) Den nya delposten motiveras av att ifrågavarande kostnader, som
hittills bestritts av anslaget till särskilda undersökningar, numera bör belasta
omkostnadsanslaget sedan verksamheten blivit att betrakta såsom en
ordinarie arbetsuppgift för verket.
4.1.3. Särskilda undersökningar
Till Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1,6 milj. kr. Statistiska
centralbyrån föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppförs med 1,9 milj.
kr.
1. Kvalitetskontroll
a) Industristatistiken .................................. 50 000
b) Jordbruksinventeringen .............................. 50 qoo
c) Utrikeshandelsstatistiken ............................ 50 000
d) Undervisningsstatistiken .............................. 40 000
2. Indexarbete
a) Industriproduktionsvolymindex ...................... 30 000
b) Partiprisindex ...................................... 70 000
c) Konsumentprisindex ................................ 30 000
3. Omläggning eller planering av ny statistik
a) Omläggning av fiskestatistiken ........................ 50 000
b) Höns- och kycklingstatistiken ........................ 25 000
c) Statistik rörande trädgårdsodlingen och fruktproduktionen 60 000
d) Elstatistiken ........................................ 30 000
e) Inrikeshandelsstatistiken ............................ 100 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965 31
f) Samfärdselstatistiken ................................ 75 000
g) Inkomststatistiken .................................. 50 000
h) Taxeringsstatistiken ................................ 30 000
i ) Företagsstatistiken .................................. 30 000
j) Socialvårdsstatistiken ................................ 30 000
k) Statistik rörande intagning i yrkesskolor .............. 25 000
1 ) Arbetsmarknadsstatistiken .......................... 240 000
in) Ekonomisk korttidsstatistik .......................... 50 000
n) Input-output-undersökning avseende 1968 .............. 25 000
o) Fond- och stiftelseräkning för 1967 .................... 25 000
4. Försöksvis statistikproduktion
a) Ekonomisk korttidsstatistik .......................... 150 000
b) Forskningsstatistik .................................. 90 000
c) Hushållens inköpsplaner ............. 200 000
d) Kommunal personalstatistik .......................... 110 000
e) Kortsiktsprognoser beträffande examination ............ 30 000
5. Planstatistik .......................................... 100 000
6. Nationalräkenskaper .................................... 270 000
7. Budgetering och driftkontroll ............................ 65 000
8. Viss lönekostnad........................................ 50 000
9. Basbelopp ............................................ 50 000
2 280 000
Med hänsyn till ev. tidsförskjutningar och till beräknade reservationer under
anslaget har centralbyrån begränsat sig till att föreslå en medelsanvisning
av 1 900 000 kr.
Motiv
För att centralbyrån skall kunna fullgöra sina uppgifter är det nödvändigt
att verket erhåller kraftiga resurser för planerings- och utvecklingsarbeten
och ges möjlighet att tillvarata de produktionstekniska landvinningar
som successivt kommer fram. Anslaget till särskilda undersökningar utgör
tillsammans med de relativt knappa fackbyråresurserna och planerings- och
samordningsavdelningens personal den totala ramen för verkets planeringsoch
utvecklingsarbete.
1. a) På grundval av tidigare vunna erfarenheter avser centralbyrån att
bygga upp ett koordinerat system för granskning, rättning och bearbetning
av industrisiatistikens primärmaterial. Härför beräknar centralbyrån 50 000
kr.
1. b) För fortsatt arbete på kvalitetskontrollsystemet för jordbruksinventeringarna,
i första hand avseende fältkontroller av husdjursuppgiftcma,
beräknas 50 000 kr.
1. c) Statistiska centralbyrån har för avsikt att i samarbete med general
-
32
Kungi. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
tullstyrelsen påbörja en översyn av principerna för en kvalitetskontroll av
utrikeshandelsstatistiken. För fortsatta arbeten inom detta område beräknas
50 000 kr.
1. d) Flertalet statistikgrenar inom undervisning sstatistiken bygger på
individmaterial. Fn kvalitetskontrollundersökning av dessa statistikgrenar
bedöms som värdefull. Kostnaderna härför beräknas till 40 000 kr.
-• a) Arbetena med omläggning av den årliga och månatliga industriproduktionsindexen
avses bli genomförda budgetåret 1964/65. Under detta budgetår
avser centralbyrån bl. a. att inleda arbetet med att införa automatisk
databehandling vid vissa kontroller i årsindexen. För hithörande arbeten
beräknas 30 000 kr.
2. b) För det fortsatta omläggnings- och produktionsarbetet med partiprisindex
beräknar verket 70 000 kr.
2. c) Vid centralbyrån pågår ett omfattande utvecklingsarbete i syfte att
erhålla kongruens mellan olika indexserier och annan statistik som industristatistik
och nationalräkenskapsstatistik. I anslutning till detta utvecklingsarbete
kommer en allmän översyn av bl. a. konsumentprisindex att bli
nödvändig. Vissa kostnader för ett nytt butiksurval måste belasta anslaget
till särskilda undersökningar. Dessa kostnader beräknas till 30 000 kr.
3. a) Fiskestatistiken är sedan år 1963 föremål för en översyn av en särskild
arbetsgrupp. För nästa budgetår beräknas 50 000 kr. för hithörande
arbeten. Beloppet avser att täcka dels kostnader för fortsatt grupparbete,
dels kostnader i samband med omläggning av statistiken.
3. b) Från konsumenternas sida har framförts önskemål om en utbyggd
och mer differentierad statistik över hönsbeståndet och kycklingproduktionen.
För försöksverksamhet på detta område beräknas 25 000 kr.
3. c) Den svenska statistiken över trädgårdsodlingen och fruktproduktionen
är ofullständig och inaktuell. Centralbyrån beräknar preliminärt
60 000 kr. för fortsatt översyn och detaljplanering i anslutning till förslag
av trädgårdsnäringsutredningen.
3. d) Under budgetåret 1963/64 inleddes en översyn av elstatistiken i syfte
att öka dess användbarhet för konsumenterna. För ett fortsatt arbete under
budgetåret 1965/66 beräknas 30 000 kr.
3. e) För statistikarbeten inom inrikeshandelns områden, främst utvecklingsarbeten
med en omsättningsstatistik för detaljhandeln och med en investerings-
och lagerstatistik för handelssektorn, beräknas ett medelsbehov
av 100 000 kr.
3. f) För fortsatt utredningsarbete av konsumentönskemål samt av uppgiftslämnar-
och produktionsproblem inom samfärdselstatistiken beräknar
centralbyrån 75 000 kr.
3. g) En arbetsgrupp har tillsatts för översyn av inkomststatistiken.
Kostnaderna för gruppens verksamhet under budgetåret 1965/66 beräknas
till 50 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965 33
3. h) För en specialundersökning på grundval av 1966 års taxeringsmaterial
beräknas 30 000 kr.
3. i) För utredning rörande utvidgning av företagsstatistiken (vinst- och
kreditmarknadsstatistik) till ännu inte undersökta näringsgrenar erfordras
30 000 kr.
3. j) För fortsatt översyn och vissa förberedande planeringsarbeten inom
socialvårdsstalistiken beräknar centralbyrån 30 000 kr.
3. k) För fortsatt planeringsarbete och för en produktionsbearbetning av
en statistik över sökande och intagna till yrkesskolor erfordras 25 000 kr.
3. 1) Utredningsarbetet inom arbetsmarknadsstatistiken har under budgetåret
1963/64 bedrivits inom ramen för delegationens för statistikfrågor
verksamhet. För fortsatt verksamhet på detta område har för budgetåret
1964/65 medel beräknats under anslaget till särskilda undersökningar. För
fortsatta utvecklingsarbeten inom arbetsmarknadsstatistiken beraknas för
nästa budgetår 240 000 kr.
3. m) Under innevarande budgetår kommer centralbyrån att utreda frågan
rörande en generell, enkel leveransstatistik på månadsbasis för hela industrin
och en produktionsstatistik för den kemiska och kemisk-tekniska
industrin. Dessa utredningar kommer att fortsätta in på budgetåret 1965/66.
Det synes även vara av vikt att en fullständig samordning kommer till stånd
mellan de vid konjunkturinstitutet och arbetsmarknadsstyrelsen utförda
konjunkturbarometrarna och den kvantitativa statistiken. För dessa arbeten
beräknas 50 000 kr.
3. n) Arbetet med 1957 års input-outputundersökning för Sverige är nu
slutfört. Centralbyrån finner det angeläget att arbetet med dylika undersökningar
fortsätts. Verket beräknar 25 000 kr. för planering och provundersökningar
i syfte att genomföra en ny input-outputundersökning år 1968.
3. o) En alltmer omfattande ekonomisk aktivitet sker inom ramen för
privata fonder och stiftelser. Centralbyrån ämnar undersöka förutsättningarna
för en fond- och stiftelseräkning avseende läget år 1967. Härför beraknas
25 000 kr.
4. a) För fortsatta arbeten med utvecklingen av korttidsstatistiken för industrin
vad avser uppgifter rörande produktionen, order, lager m. m. beräknar
centralbyrån 150 000 kr.
4. b) Arbetet med uppbyggnaden av en svensk forskningsstatistik bedrivs
i etapper. Den första etappen avser att omfatta en kartläggning av den tekniska
och naturvetenskapliga forsknings- och utvecklingsverksamheten inom
industrisektorn medan den andra omfattar den statliga sektorn och ickestatliga
forskningsinstitut. Under den tredje etappen, vilken planeras börja
under budgetåret 1965/66, kommer planeringsarbetet att utvidgas till övrig
forskningsverksamhet. Härför beräknar centralbyrån 90 000 kr.
4. c) Under innevarande budgetår ämnar centralbyrån i samband med arbetskraftsundersökningarna
ånyo utföra fyra kvartalsvisa undersökningar
3 Ilihang till riksdagens protokoll 1905. 1 samt. Nr S2
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
röjande hushållens inköpsplaner. Centralbyrån är f. n. inte beredd att föreslå
permanentning av dessa undersökningar utan föreslår att försöksverksamheten
utsträcks till budgetåret 1965/66. För ändamålet beräknas 200 000
kr.
4. d) Inom centralbyrån pågår ett utredningsarbete i syfte att kartlägga
möjligheterna att statistiskt redovisa personal i kommunal tjänst. En redan
utförd undersökning visar, att dylik statistik är möjlig att utföra. Då
personalstatistiska uppgifter är starkt efterfrågade, anser centralbyrån att
eu större undersökning bör utföras under hösten 1965. Kostnaderna härför
beräknas till 110 000 kr.
4. e) För den fortsatta försöksverksamheten med korttidsprognoser beträffande
examination beräknar centralbyrån 30 000 kr.
5. Det är enligt centralbyrån angeläget att göra en totalöversyn av den
planstatistik som man bör eftersträva att producera i Sverige. För utredningar
på detta område beräknar centralbyrån 100 000 kr.
6. Målsättningen för statistiska centralbyråns arbeten med nationalräkenskaperna
är att erhålla ett system, som skall kunna användas dels för
presentation av ekonomisk statistik dels som ett samordningsinstrument.
Produktions- och utredningsarbetet inom nationalräkenskaperna bekostas
dels med ordinarie avlöningsmedel, dels med medel under anslaget till särskilda
undersökningar. Under detta anslag beräknas för budgetåret 1965/66
270 000 kr.
7. För fortsatt arbete med budgetering och driftkontroll enligt tidigare
uppdragna riktlinjer beräknas 65 000 kr.
4.1.4. Hushållsbudgetundersökning
Statistiska centralbyrån föreslår, att ett nytt reservationsanslag av
1 314 000 kr. anvisas till kostnader för 1966 års hushållsbudgetundersökning.
Motiv
Under anslaget till särskilda undersökningar disponerar centralbyrån
medel för att förbereda en ny hushållsbudgetundersökning år 1966. Undersökningen
avses bli en kombinerad konsumtions- och sparundersökning.
Den senaste konsumtionsundersökningen gjordes år 1958.
Enligt föreliggande planer skall datainsamlingen börja med en inledningsintervju
med frågor om hushållets medlemmar, innehav av varaktiga
konsumtionsvaror m. m. De utvalda hushållen skall därefter föra bok under
en utlottad månad år 1966 — en tolftedel av hushållen påbörjar sålunda
sin bokföring varje månad under året.
Undersökningen föreslås omfatta bl. a. följande variabler, nämligen hushållets
storlek och sammansättning med vissa demografiska och sociala
opaginerad Kontrollera mot PDF
35
Kungl. Maj.ts proposition nr S2 år 1965
bakgrundsvariabler, hushållets inkomst med uppdelning på olika inkomstkällor,
hushållets utgifter för olika slag av varor och tjänster inkl. värdet
av naturaförmåner och uttag av produkter från eget jordbruk eller annan
rörelse samt inkomstenhetens finansiella sparande, såsom förändringar i
banktillgodohavanden.
Resultaten av undersökningen föreslås bli framlagda i en eller flera publikationer.
Vad gäller tabellredovisningen av dessa publikationer kommer
centralbyrån att få ta ställning till internationella önskemål av ganska detaljerat
slag samt statliga och andra önskemål av mera allmänt intresse.
Enligt en preliminär beräkning uppgår kostnaderna för 1966 års hushållsbudgetundersökning
(inkl. sparundersökni-ngen) till sammanlagt 2,6
milj. kr. i 1964 års kostnadsläge vid en nivå om ca 4 000 hushåll. De totala
kostnaderna för 1958 års konsumtionsundersökning (exkl. sparundersökningen)
torde omräknat i 1964 års kostnadsläge kunna beräknas till ca 1,4
milj. kr. Jämfört med 1958 planeras för 1966 års undersökning en omfattande
utökning med kvartals- och år sintervjuer samt telefonkontroller i
avsikt att höja skattningarnas precision samt vidare en utökning med en
undersökning av hushållens finansiella sparande.
För budgetåret 1965/66 erfordras ett belopp av 1 314 000 kr., varav
845 000 kr. för planeringsarbete, provundersökningar och fältarbete m. in.,
198 000 kr. för granskning, kodning och maskinell bearbetning, 120 000 kr.
för ersättning till hushållen samt 151 000 kr. för expenser in. m.
4.1.5. Varustatistik för den ekonomiska försvarsberedskapen
Statistiska centralbyrån föreslår, att ett nytt reservationsanslag av 100 000
kr. anvisas till kostnader för varustatistiken för den ekonomiska försvarsberedskapen.
Motiv
På initiativ av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap inleddes
budgetåret 1962/63 överläggningar mellan överstyrelsen och statistiska centralbyrån
i syfte att kartlägga i vilken utsträckning överstyrelsens behov
av förbruknings- och lageruppgifter för olika varor kunde tillgodoses med
redan befintlig statistik. En dylik kartläggning utfördes budgetåret 1962/63.
Vid kartläggningen framkom, att den befintliga statistiken tillgodosåg behovet
för förbrukningsdata men var mindre gynnsam för lagerdata särskilt
vad gäller handelssektom. Ett handlingsprogram för en etappvis utbyggnad
av varustatistiken för industrin utarbetades. Enligt detta skulle en
första etapp av utbyggnaden genomföras budgetåret 1964/65. För denna utbyggnad
samt för planering av den andra etappen har centralbyrån for innevarande
budgetår beräknat 65 000 kr. under anslaget till särskilda undersökningar.
36 Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
Den andra utbyggnadsetappen, vilken planeras bli genomförd under budgetåret
1965/66, omfattar bl. a. en utökning av lagerstatistiken, en inventering
av producent- och liandelslager av viss järnmanufaktur samt en begränsad
textilinventering. Under 1965/66 skall även förarbeten för en definitiv
lagerstatistik för den ekonomiska försvarsberedskapen utföras. Kostnaderna
för dessa arbeten beräknas till 100 000 kr.
4.1.6. Anskaffning av datamaskinanläggning
Statistiska centralbyrån disponerar f. n. en datamaskinanläggning avtyp
IBM 7070 med satellitmaskin IBM 1401. Med hänsyn till arbetsbelastningen
vid datamaskincentralen och den högre kapaciteten hos nyare datamaskiner
i marknaden anser verket det angeläget att dess datamaskiner
byts ut.
Centralbyrån har gjort en utredning om hur en ny maskin skulle komma
att utnyttjas. Härvid erinrar verket särskilt om den nya tekniken på dataområdet,
som innebär att datamaskinen själv administrerar en stor del
av arbetet. \ idare påpekas att den föreslagna maskinanläggningen är anpassad
för teleprocessingsystem, varigenom kostnaderna för självständiga
anläggningar på andra håll i vissa fall kan inbesparas. Verket framhåller
vidare att den föreslagna maskinen medför möjligheter till ytterligare rationalisering
av statistikproduktionen.
Verket föreslår att en datamaskin av typ IBM 360 modell 50 H anskaffas.
Denna anses motsvara statistikproduktionens behov samt de krav som från
statsförvaltningen i övrigt kan komma att ställas på anläggningen. Inköpskostnaden
för maskinen uppgår till 11,29 milj. kr. De månatliga kostnaderna
vid förhyrning av anläggningen anges till 216 000 kr. Även om ett
köp av maskinen i stort sett skulle var fördelaktigare, har verket efter
samråd med statskontoret funnit det lämpligt att tills vidare hyra anläggningen
med option till köp. Importkostnader, allmän varuskatt och övriga
engångskostnader uppgår härvid till 1 063 000 kr. Finansieringen av engångskostnaderna
föreslås ske med överskottsmedel i datamaskincentralens
verksamhet, medan hyreskostnaderna täcks av löpande driftsintäkter.
Centralbyrån räknar med att, sedan den nya maskinen levererats, efter
anvisning av statskontoret placera nuvarande datamaskin på annat håll inom
statsförvaltningen. Verket förutsätter att omprogrammeringskostnaden,
som det nya maskinsystemet medför och som uppskattas till ca 1 milj. kr.,
skall ställas till verkets förfogande som likvid för återstående värde hos det
äldre maskinsystemet, vilket verket då avskrivit helt genom till statsverket
inlevererade medel.
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
37
4.2. Remissyttranden
Efter remiss har yttranden över statistiska centralbyråns huvudsakliga
anslagsframställning avgetts av delegationen för statistikfrågor samt, såvitt
avser anskaffning av datamaskinanläggning, av statskontoret.
Delegationen för statistikfrågor framhåller inledningsvis, att brist på
kvalificerade statistiker f. n. föreligger såväl vid centralbyrån som på arbetsmarknaden
i allmänhet. Delegationen betonar, att detta medför svårigheter
att genomföra flera angelägna utvecklingsarbeten på statistikens område.
På lång sikt anser delegationen att bristen kan hävas genom ökade utbildningsresurser.
För att söka nå en lösning på problemen för den närmaste
framtiden diskuterar delegationen olika alternativ. Att slå av på takten i utvecklingsarbetet
anser delegationen vara en nödfallsåtgärd. I första hand
bör enligt delegationen förutsättningar skapas för att lämplig personal skall
kunna knytas till centralbyrån, bl. a. genom ett förbättrat löneläge i vissa
befattningar.
Av centralbyråns förslag rörande den ordinarie verksamheten tillstyrker
delegationen bl. a., att försöksverksamheten beträffande deklarationsundersökningar
för jordbrukare, elstatistik, arbetsmarknadsstatistik och kreditmarknadsstatistik
permanentas. Den föreslagna samordningen av kreditmarknadsstatistiken
och vinststatistiken samt utvidgningen av sistnämnda
statistik finner delegationen angelägen. Vidare tillstyrker delegationen att
ansvaret för statistiken över vägtrafikolyckor överförs till centralbyrån.
Vad gäller centralbyråns förslag till särskilda undersökningar tillstyrker
delegationen, att arbetet med tidigare påbörjade projekt fortsätts. Av de
nya projekt som föreslås anser delegationen kvalitetskontrollundersökningarna
och översynen av planstatistiken angelägna. Vidare tillstyrker delegationen
att förberedande studier påbörjas avseende en input-outputundersökning
och en fond- och stiftelseräkning. Till övriga nya projekt tar delegationen
inte närmare ställning. Med hänsyn till rådande brist på kvalificerad
personal anser dock delegationen att viss restriktivitet böi iakttas vid igångsättning
av nya projekt. Mot centralbyråns beräkning av anslagsbehovet för
särskilda undersökningar har delegationen ingen invändning. Delegationen
erinrar dock om att den i sitt förslag rörande bostads- och byggnadsstatistiken
förordat att ytterligare 200 000 kr. anvisas under anslaget.
Delegationen berör vidare den hushållsbudgetundersökning som föreslagits
äga rum år 1966. Delegationen anser det klarlagt, att behov föreligger
av en sådan undersökning under de närmaste åren. Enligt delegationens
mening återstår dock ännu ett betydande planeringsarbete, såsom utredning
av vissa metodproblem och utförande av provundersökningar. Vid den fortsatta
planeringen anses särskild uppmärksamhet böra ägnas åt frågan om
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
vad konsumentbehoven innebär för krav på undersökningens omfattning
och uppläggning samt möjligheterna att kombinera data från undersökningen
med annan statistik. Med hänsyn till planeringsarbetets omfattning föreslår
delegationen, att undersökningen uppskjuts till år 1967.
Statskontoret erinrar om att centralbyråns utredning om datamaskinanskaffningen
gjorts i samråd med statskontoret. Enligt statskontorets mening
föreligger behov av den föreslagna nya maskinen. Den rådande beläggningen
på den nuvarande maskinanläggningen vid datamaskincentralen
medför praktiska svårigheter. Ämbetsverket erinrar även om att de tekniska
möjligheter som nyare typer av datamaskiner möjliggör inte kan tillämpas
på nuvarande anläggning. I den mån datamaskincentralen utrustas med en
anläggning av tillräcklig storlek, föreligger vidgade möjligheter till en rationell
samordning av databehandlingsverksamheten i statsförvaltningen. Statskontoret
understryker även att datamaskincentralen i egenskap av statens
servicecentral bör kunna erbjuda en effektiv och tekniskt högtstående service.
Ämbetsverket har ingen erinran mot det föreslagna maskinvalet.
Beträffande medelsbehovet erinrar statskontoret om att ämbetsverket
i samband med förslag om anskaffning av datamaskiner för högre undervisning
och forskning föreslagit medel under en särskild datamaskinfond.
I avvaktan på en utredning, som verket gör om att tillämpa ett dylikt fondsystem
för statsförvaltningen i övrigt, bör den föreslagna maskinen förhyras
av centralbyrån. De kostnader som uppkommer i samband med installationen
föreslås skola täckas av datamaskincentralens driftsmedel.
5. Departementschefen
Inledning
Statistiken har i det moderna samhället kommit att spela en alltmer betydelsefull
roll. Inom så gott som alla sektorer av samhället ställs ökade
krav på statistisk information som underlag för planering och beslut av
skilda slag. Detta gäller t. ex. för statsmakterna vid utformningen av den
ekonomiska politiken, socialpolitiken och skattesystemet samt vid planeringen
av utbildningsväsendet och sjukvården, för kommunerna i deras bebyggelseplanering,
för näringslivet i dess planering av investeringar och
produktion och för arbetsmarknadens parter vid deras ställningstaganden
rörande lönepolitiken. För att behovet av statistik skall kunna tillgodoses
är det angeläget att de resurser som ställs till förfogande för statistikproduktionen
blir effektivt utnyttjade. Det är också väsentligt, att statistiken ständigt
anpassas till de förändringar som sker i fråga om efterfrågan på information.
I syfte att skapa bättre organisatoriska former för den statliga statistik
-
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
produktionen fattade 1969 års riksdag (prop. 1960: 104, SU 84, rskr 210)
principbeslut om en successiv centralisering av denna produktion till statistiska
centralbyrån. Kvar hos andra myndigheter skall ligga endast sådan
statistik som har ett mycket påtagligt samband med den administrativa
verksamheten hos myndigheten. För att planlägga den beslutade omläggningen
av statistikproduktionen och i samband därmed verka för en rationell
sådan produktion inrättades delegationen för statistikfrågor.
I enlighet med 1960 års principbeslut har under åren 1962—1964 till centralbyrån
överförts en omfattande statistisk verksamhet som tidigare handhafts
av socialstyrelsen, kommerskollegium, konjunkturinstitutet och arbetsmarknadsstyrelsen
(prop. 1962: 113, SU 92, rskr 223; prop. 1963: 1 bil. 9
s. 17, SU 7, rskr 7; prop. 1964: 1 bil. 9 s. 17, SU 7, rskr 7). Om vissa ytterligare
centraliseringsåtgärder genomförs, vartill jag återkommer i det följande,
kommer att till statistiska centralbyrån ha koncentrerats praktiskt taget
all statlig statistikproduktion, som inte närmast är avsedd för de olika myndigheternas
interna behov. Den målsättning för statistikens organisation
som uppställts genom 1960 års principbeslut skulle därigenom i allt väsentligt
vara uppfylld. Delegationen för statistikfrågor, som från början var
tänkt som ett provisorium, har därför numera upphört.
Genom denna centralisering skapas ökade möjligheter att samordna den
statliga statistikproduktionen och effektivt utnyttja de resurser som den moderna
datatekniken erbjuder.
Samordni ngsfrågan
Statistikens vidgade betydelse i samhället ställer allt större krav på statistikproduktionen.
Denna produktion måste fortlöpande anpassas efter de
aktuella behoven. Den måste också utformas så alt olika statistiska uppgifter
blir jämförbara och använda enheter likformigt definierade. Statistiken
måste så långt möjligt infogas i ett samlat system. Statistikproduktionen
medför årligen betydande kostnader. Enbart kostnaderna för den direkta
statliga statistikproduktionen rör sig om 25 å 30 milj. kr. per år enligt de
uppskattningar som delegationen lör statistiktrågor gjort. Härtill kommer
en betydande icke-statlig statistikproduktion och kostnader tör uppgiftslämnarna
till statistiken.
Även om den statliga statistikproduktionen kommer att i huvudsak vara
centraliserad till statistiska centralbyrån, kommer en betydande statistisk
verksamhet att ske på annat håll. Detta gäller tramför allt den kommunala
och enskilda statistikproduktionen. Härtill kommer statlig statistik av typen
driftsstatistik, vilken alltjämt kommer att vara förlagd till de verk
som närmast skall utnyttja densamma.
Såsom delegationen för statistikfrågor anfört skapar detta väsentliga samordningsproblem
inom statistikproduktionen. Detta gäller beträffande såväl
statistikens innehåll och utformning som de produktionstekniska förut
-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
sättningarna. Målsättningen för en samordning bör enligt delegationen inte
begränsas endast till den statliga sektorn, utan samordningen bör avse även
den icke-statliga statistikproduktionen. Delegationen har föreslagit, att samordningsfrågan
skulle lösas genom att en särskild nämnd för statistikfrågor
inrättas med företrädare för olika intressenter. Delegationen har även övervägt
alternativet att samordningsuppgifterna skulle ligga hos statistiska centralbyrån.
Denna lösning har delegationen dock funnit mindre lämplig,
framför allt därför att samordningsorganets auktoritet gentemot de ickestatliga
statistikintressenterna skulle kunna äventyras.
De remissinstanser som yttrat sig över delegationens förslag har allmänt
vitsordat behovet av samordnande åtgärder. Däremot har delade meningar
framkommit beträffande den organisatoriska formen för denna samordning.
Åtskilliga remissinstanser, bl. a. statskontoret och kommerskollegium
samt flera näringsorganisationer, har sålunda ansett att de samordnande
funktionerna borde anförtros åt centralbyrån.
Jag delar helt delegationens och remissinstansernas uppfattning att det
föreligger ett stort behov av samordning såväl på den statliga statistikens
område som mellan statlig och icke-statlig statistik. Organisatoriska former
härför bör tillskapas. Delegationens farhågor för att statistiska centralbyrån
inte skulle tå en tillräckligt auktoritativ ställning som samordningsorgan
kan jag, i likhet med flera remissinstanser, inte dela. Såsom anförts
vid remissbehandlingen torde det i stället vara en fördel, att planeringen
av centralbyråns egen verksamhet och av samordningen inte splittras på
flera organ med oklar kompetensfördelning dem emellan. Det synes mig därför
ligga nära i linje med de genomförda centraliseringssträvandena att
samordningsuppgifterna så långt möjligt också förläggs till det centrala statliga
statistikorganet. Vidare torde en lösning av samordningsuppgifterna
inom centralbyråns ram ställa sig administrativt enklare och mindre kostsam
än en lösning enligt det av delegationen förordade alternativet med en
fristående nämnd. Jag anser därför övervägande skäl tala för att samordningsuppgifterna
anförtros åt centralbyrån.
I fråga om målsättningen för samordningen och samordningsuppgifternas
inriktning har jag i likhet med remissinstanserna i stort sett ingenting att
erinra mot delegationens förslag. Av naturliga skäl måste dock dessa uppgifter
få en något mera begränsad men samtidigt mera konkret inriktning
på statistikproduktionen, då uppgifterna ligger hos centralbyrån. Syftet bör
vara att så långt möjligt inordna statistikproduktionen i ett samlat system.
Särskilt vill jag understryka vikten av att uppgiftslämnarnas arbete underlättas
både med hänsyn till kostnaderna för dessa och för att ge statistiken
en god kvalitet.
I första hand bör samordningen givetvis avse den statliga statistiken. Jag
finner det angeläget att de organisatoriska förutsättningar härför, som tillkommit
genom centraliseringen av den statliga statistiken, effektivt utnytt
-
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
jas. Detta bör enligt min mening komma till uttryck genom att de
statliga myndigheterna åläggs att samråda med centralbyrån i hithörande
frågor av mera väsentlig art.
Gentemot de icke-statliga statistikproducenterna kan centralbyrån lika
litet som i alternativet med en fristående nämnd ges någon direktivrätt.
Uppgiften får i stället vara att främja och utveckla en samverkan mellan de
olika statistikproducenterna samt mellan dessa och konsumenterna av statistik.
Centralbyrån samverkar redan i betydande utsträckning med olika intressenter
både i mera organiserade former i nämnder, såsom indexnämnden
m. fl., och i informella former genom samarbetsgrupper. De ifrågavarande
nämndernas uppgifter förutsätter jag skall komma att vara desamma
som hittills. Samordningen med andra intressenter torde främst få komma
att ske genom ytterligare utbyggnad av de samarbetsgrupper som nu tilllämpas.
Det kan givetvis diskuteras om samordningen mellan centralbyrån och
övriga intressenter på statistikens område borde ske i mera fast organiserade
former än enbart genom informella samarbetsgrupper. Delegationen
har i sitt förslag förordat att till den av delegationen föreslagna nämnden
skulle knytas ett råd med företrädare för olika intressentgrupper. I likhet
med bl. a. statistiska centralbyrån och statskontoret anser jag dock att en
smidigare lösning är ett system av samarbetsgrupper. Dessa kan sammansättas
helt med hänsynstagande till behovet i de enskilda fallen. Såsom
framgått av min tidigare lämnade redogörelse för remissyttrandena över delegationens
förslag är också de hittillsvarande erfarenheterna av ett system
med samarbetsgrupper mycket goda både ur centralbyråns och övriga intressenters
synpunkt.
Jag ämnar i det följande föreslå, att centralbyrån erhåller en särskild styrelse
och att till verket knyts ett vetenskapligt råd. Genom den bredare förankring
som centralbyrån därigenom erhåller hos övriga statistikintressenter,
genom dess nära kontakt med forskningen samt genom systemet med
samarbetsgrupper bör enligt min mening goda förutsättningar ernås för en
effektiv samordnande verksamhet från centralbyråns sida.
Samordningsverksamheten kommer givetvis att medföra ökade uppgifter
såväl för centralbyråns ledning som för verket i övrigt. Särskilt torde detta
komma att gälla planerings- och samordningsavdelningen, där huvuddelen
av samordningsuppgifterna kommer att ligga. Till frågan om en förstärkning
av personalorganisationen återkommer jag i det följande.
Verksledning m. in.
Vid den omorganisation av statistiska centralbyrån som genomfördes år
1962 togs inte slutlig ståndpunkt till frågan om verksledningen för centralbyrån.
I prop. 1962: 113 (s. 194) framhöll jag, att den då föreslagna organisationen
var att betrakta som provisorisk. Generaldirektören är på sed
4
Ilihang till riksdagens protokoll 1005. 1 samt. Nr 82
42 Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965
vanligt sätt i verk av denna typ ensam beslutande utom i s. k. disciplinära
ärenden.
Frågan om verksledningen har aktualiserats i samband med att verket
skulle erhålla samordnande uppgifter på statistikens område. Flera remissinstanser,
som uttalat sig för det av mig förordade alternativet att centralbyrån
anförtros samordningsuppgifterna, har sålunda ansett att verket bör
törses med en lekmannastyrelse. Statistiska centralbyrån själv har dock i
sitt remissyttrande uttryckt farhågor för att en styrelse inte skulle kunna
ettektivt handha både verksledning och samordningsuppgifter.
Jag finner det lämpligt, att man nu tar slutlig ståndpunkt till hur centralbyråns
ledning skall vara organiserad. I likhet med flera remissinstanser
anser jag att en verksstyrelse skulle vara eu ändamålsenlig lösning. Med
beaktande av den centrala ställning som verket genom statistikens centralisering
kommer att ha och verkets behov av kontakter med såväl andra
statistikproducenter som konsumenter av statistik bör enligt min mening
en verksstyrelse vara av stort värde. På styrelsen bör ankomma att besluta
i ärenden av större räckvidd eller principiell betydelse. En väsentlig uppgift
iör styrelsen bör sålunda vara att ta ställning till olika samordningsfrågor
och utformningen i stort av den statistiska verksamheten.
Generaldirektören bör vara självskriven ordförande i styrelsen. Antalet
ledamöter i övrigt samt ersättning till styrelsens ledamöter bör bestämmas
av Kungl. Maj :t. För ersättningar till ledamöterna beräknar jag under avlöningsanslaget
ett belopp av 60 000 kr.
Som jag förut berört kommer samordningsuppgifterna liksom även den
ökade centraliseringen av statistiken att ställa ökade krav på centralbyråns
ledning. För samordnings- och planeringsverksamheten bör under generaldirektören
inrättas en tjänst som planeringschef i Be 4. Denne bör därvid
även leda planerings- och samordningsavdelningen, varför nuvarande byråchefstjänst
i Be 1 på avdelningen kan dras in. I samband härmed bör tjänsten
som produktionschef höjas från nuvarande Be 3 till Be 4.
För centralbyråns verksamhet är det av vikt att ett nära samarbete upprätthålls
med den högre undervisningen och forskningen i statistik. Om målsättningen
för den förut berörda samordningen av statistikverksamheten
skall uppnås, måste den praktiska statistikproduktionen ständigt beakta
och utnyttja nya metoder inom den statistiska vetenskapen. Delegationen
tör statistiktrågor har ansett att samarbetet mellan statistikproduktion och
forskning skulle ske genom ett samarbetsorgan i anslutning till den av delegationen
föreslagna nämnden för statistikfrågor.
Jag anser det väsentligt, att centralbyrån i sin verksamhet har tillgång till
vetenskaplig expertis. Jag räknar därför med att i centralbyråns styrelse
skall ingå en företrädare för den statistiska forskningen. Dessutom bör till
verket knytas ett vetenskapligt råd. I detta bör, förutom representanter för
statistisk forskning, ingå även företrädare för andra närliggande vetenska
-
43
Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965
per som är av betydelse för statistikverksamheten. Rådet bör överta de uppgifter
som nu ankommer på centralbyråns expertråd för utbildnings- och
yrkesprognosverksamheten.
Den närmare sammansättningen av det vetenskapliga rådet samt ersättningen
till rådets ledamöter bör bestämmas av Kungl. Maj :t. För ändamålet
beräknar jag ett belopp av 50 000 kr.
Bostads- oeh byggnadsstatistiken
Jag övergår härefter till delegationens förslag angående den statliga bostads-
och byggnadsstatistikens framtida organisation. Jag vill härvid inledningsvis
understryka vikten av att ifrågavarande statistik ges en sådan
utformning att den på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser de mångskiftande
behov av information på området som föreligger både för statlig och annan
planeringsverksamhet. För att denna målsättning skall kunna förverkligas
finner jag i likhet med delegationen och flertalet remissinstanser erforderligt,
att statistiken omdanas.
Delegationen har föreslagit att stora delar av bostads- och byggnadsstatistiken
skall centraliseras till statistiska centralbyrån. Förslaget innebär att
från arbetsmarknadsstyrelsen skulle överflyttas den s. k. påbörjandestatistiken
och byggnadsinventeringarna. Från bostadsstyrelsen skulle överföras
bostadsbyggnadsstatistiken, samordningsregistret, statistiken över låneobjekt,
beräkningen av byggnadskostnads- och entreprenadindex samt indexserierna
avseende installationer, underhåll m. m. ävensom driftkostnadsundersökningarna
för flerfamiljshus. Slutligen skulle från statens hyresråd
överflyttas dess fastighetsomkostnadsundersökningar och övrig statistikproduktion.
Delegationens förslag har tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Beträffande
vissa statistikgrenar har dock från några remissinstanser riktats invändningar
mot den föreslagna överflyttningen. Invändningarna har främst
motiverats med farhågor för att de nu statistikproducerande verkens behov
av fortsatt snabb och ändamålsenlig information skulle kunna äventyras
genom centraliseringen.
Jag vill i detta sammanhang erinra om de principiella riktlinjer för statistikens
omorganisation som godkändes av 1960 års riksdag. Enligt dessa
borde ett mycket påtagligt samband mellan statistik och administrativ verksamhet
föreligga för att en bibehållen förläggning av statistiken vid ett
administrativt verk skulle vara motiverad. Även om i nu förevarande fall
flera av de ifrågasatta statistikgrenarna har en nära anknytning till resp.
verks administrativa funktioner, synes mig dock sambandet mellan statistiken
och den administrativa verksamheten inte vara av sådan natur att en
överflyttning skall behöva få besvärande konsekvenser för de avlämnande
verken. I stället står betydande fördelar att vinna på en centralisering. Jag
syftar främst på de möjligheter som härigenom öppnas att skapa ett effek
-
44
Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965
tivt och ändamålsenligt system för bostads- och byggnadsstatistiken. Jag föreslår
därför, att centraliseringen genomförs i enlighet med delegationens
förslag. Vidare förordar jag, att den i delegationens regi tidigare bedrivna
försöksverksamheten med statistik över byggnads- och anläggningssektorns
produktion görs till en permanent arbetsuppgift för centralbyrån. De föreslagna
centraliseringsåtgärderna bör äga rum den 1 januari 1966.
Som ett väsentligt led i statistikens omdaning har delegationen föreslagit
omfattande utvecklingsarbeten. Jag finner det i likhet med remissinstanserna
angeläget, att sådana arbeten kommer till stånd.
Delegationen har i detta sammanhang tagit upp frågan om skyldighet att
lämna uppgifter för statistik. Kungl. Maj :t äger reglera denna skyldighet,
men jag vill redan nu uttala, att jag finner det angeläget att skyldigheten
utformas så att den vållar minsta möjliga kostnader och besvär för uppgiftslämnarna.
Genomförandet av den föreslagna omdaningen av bostads- och byggnadsstatistiken
förutsätter en förstärkning av centralbyråns personalorganisation.
Delegationens förslag att den överflyttade statistiken förläggs till en
särskild nyinrättad byrå inom centralbyrån kan jag godta. I anledning av
delegationens förslag till personaluppsättning på byrån förordar jag att
följande tjänster inrättas, nämligen en tjänst som byråchef i Be 3, fyra
tjänster som högst byrådirektör i Ae 27, en tjänst som förste byråingenjör
i Ae 23 och tre tjänster som högst förste aktuarie i Ae 23. Därjämte beräknar
jag medel för två amanuenser, fyra kanslister och 20 biträden. Av dessa
bör tjänsten som byråchef inrättas fr. o. in. den 1 oktober 1965 och övriga
tjänster fr. o. m. den 1 januari 1966.
Vidare beräknar jag 60 000 kr. för personalförstärkningar på administrativa
byrån. Av beloppet avser 35 000 kr. tillfälliga förstärkningar under budgetåret
1965/66 i samband med omläggningen. Till frågan om förstärkningav
planerings- och samordningsavdelningen återkommer jag i det följande.
Genomförandet av förslaget föranleder även ökade omkostnader för
verket under nästa budgetår. Härtill återkommer jag i det följande liksom
till frågan om medel för de föreslagna utvecklingsarbetena.
Vad gäller de avlämnande verkens anslagsfrågor vill jag erinra om att
chefen för inrikesdepartementet i prop. 1965: 1 (bil. 13 s. 73) förutsatt, att
Kungl. Maj :t, om delegationens förslag genomförs, skall äga befogenhet att
av arbetsmarknadsstyrelsens omkostnadsanslag ställa 35 000 kr. till centralbyråns
förfogande.
Förslagets inverkan på bostadsstyrelsens och statens hyresråds avlöningsanslag
kommer senare i dag att anmälas av chefen för inrikesdepartementet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
45
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
Personal- och anslagsfrågor
För innevarande budgetår har till avlöningar och omkostnader för statistiska
centralbyråns verksamhet i allmänhet anvisats förslagsanslag av
10 404 000 kr. resp. 6 336 000 kr. Vidare har till särskilda undersökningar
för budgetåret anvisats ett reservationsanslag av 1,6 milj. kr. Centralbyråns
förslag för nästa budgetår innebär dels att nämnda anslag räknas upp inte
oväsentligt, dels att särskilda anslag anvisas till en hushållsbudgetundersökning
år 1966 och en varustatistik för den ekonomiska försvarsberedskapen.
Det ökade medelsbehovet hänför sig, förutom till kostnadsstegringar,
till vissa utvidgningar av statistikproduktionen. Dessa grundar sig till en
del på tidigare beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen och till en del på förslag
initierade av centralbyrån. Innan jag närmare går in på förslagen vill
jag anföra några allmänna synpunkter.
Den fortgående centraliseringen av den statliga statistikproduktionen till
statistiska centralbyrån medför möjligheter till rationalisering och kostnadsminskning
vid en given statistikvolym. Detta var en av grundtankarna
bakom 1960 års riksdagsbeslut om statistikens organisation. Samhällsutvecklingen
gör emellertid att behovet av statistisk information växer, ökade
krav ställs från skilda håll på statlig statistik. Som jag redan tidigare
berört medför detta att statistiken ständigt måste anpassas och omformas.
Det innebär också att en prioritering måste ske mellan olika önskemål om
statistik och att behovet av statistiken måste vägas mot kostnaderna för produktionen
av densamma och arbetet för uppgiftslämnarna. Jag har redan
framhållit, att det måste vara en väsentlig uppgift för verkets styrelse att
ta ställning till sådana avvägningsproblem.
Som en följd av de förslag som tidigare framlagts i prop. 1965: 1 (bil. 9 s.
16) och som numera godtagits av riksdagen (SU 7, rskr 7) samt de förslag
som jag i förevarande sammanhang presenterat kan en inte obetydlig utökning
av den statliga statistiska verksamheten förutses under de närmaste
åren. Samtidigt råder, som bl. a. delegationen för statistikfrågor framhållit,
brist på kvalificerad statistikpersonal. Även de ekonomiska resurser som
kan avdelas för statistikverksamheten är begränsade. Med hänsyn härtill
förordar jag, att restriktivitet iakttas vad gäller igångsättning av nya projekt
och utvidgning av tidigare verksamhet. Som jag närmare kommer att
beröra i det följande är jag sålunda inte beredd tillstyrka en utvidgning av
centralbyråns personalorganisation och de särskilda undersökningarna i
den omfattning som centralbyrån föreslagit. Inte heller kan jag tillstyrka,
att en hushållsbudgetundersökning äger rum år 1966.
.lag övergår härefter till centralbyråns framställning beträffande anslag
till avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
I anledning av centralbyråns förslag till personalförändringar såvitt gäller
byrån för jordbruksstatistik, byrån för industristatistik och byrån för
46 Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
undervisningsstatistik beräknar jag medel för sju biträdestjänster (1. a,
b, e).
Beträffande förslagen till personalförstärkning på byrån för finansstatistik
vill jag framhålla, att jag anser en omläggning och utvidgning av Årsbok
för Sveriges kommuner vara en betydelsefull åtgärd för att göra ifrågavarande
statistik lättare tillgänglig för konsumenterna. Förslaget om permanentning
av verksamheten med kreditmarknadsstatistik för företag, samordning
av denna statistik med vinststatistiken och en utbvggnad av dessa
statistikgrenar kan jag biträda. Jag förordar att för nu ifrågavarande ändamål
inrättas en tjänst som högst byrådirektör i Ae 27 och en tjänst som
högst förste aktuarie i Ae 23. Därjämte beräknar jag medel för en kanslisttjänst
och 3 1/2 biträdestjänster. (1. c).
I detta sammanhang vill jag erinra om att jag i prop. 1965: 1 (bil. 9 s.
34) föreslagit, att ansvaret för de vid konjunkturinstitutet f. n. bedrivna exportenkäterna
och den vid arbetsmarknadsstyrelsen utförda varuhandelsbarometern
den 1 juli 1965 överflyttas till centralbyrån. Till personalförstärkning
för ifrågavarande ändamål beräknar jag 15 000 kr.
De arbetsuppgifter som åvilar byrån för rätts- och socialvårdsstatistik
okar f. n. kraftigt till följd av pågående omläggning och utbyggnad av rättsstatistiken.
Bl. a. har arbetsstatistiken rörande domsagorna övertagits från
justitiedepartementet. Vidare vill jag erinra om att Kungl. Maj :t den 27 november
1964 utfärdat kungörelse (nr 792) om ändrad lydelse av 1 och 2 §§
kungörelsen den 22 oktober 1948 (nr 710) angående rättsstatistiken. Denna
författningsändring tillkom bl. a. i anledning av dels ett förslag av statistiska
centralbyrån angående fortsatt utbyggnad av kriminalstatistiken i enlighet
med de av 1960 års riksdag godkända riktlinjerna (prop. 1960: 12, IAU 6,
rskr 76), dels ett förslag av polisväsendets organisationsnämnd angående
omläggning av polisstatistiken m. m. Beträffande centralbyråns förslag om
personalförstärkning för fastighetsprisstatistiken vill jag erinra om att
Kungl. Maj :t den 4 december 1964 utfärdat kungörelse (nr 761) om ändrad
lydelse av 1 § kungörelsen den 5 juni 1953 (nr 479) angående skyldighet för
inskrivningsdomare att lämna vissa underrättelser om sökta lagfarter m. in.
Ändringen syftar till att möjliggöra en integration av bearbetningen av lagfarts-
och fastighetsprisstatistiken. Den nu föreslagna omläggningen och
utbyggnaden finner jag angelägen för att en rättvisande bild av den s. k.
overprisprocenten vid fastighetsköp skall kunna erhållas.
Med anledning av de sålunda ökade uppgifterna på byrån för rätts- och
socialvårdsstatistik förordar jag att en tjänst som högst byrådirektör i Ae 27
inrättas. Jag beräknar vidare medel för en kanslisttjänst och 12 biträdestjänster.
Förslaget om medel för två biträdestjänster under andra hälften av
nästa budgetår i samband med en omläggning av statistiken över vägtrafikolyckor
kan jag även tillstyrka. (1. d).
Förslaget om utvidgning av den på byrån för arbetsmarknadsstatistik bedrivna
verksamheten med statistik över löner och sysselsättning inom indu
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
47
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
strin är jag inte beredd att nu ta ställning till. Jag vill hänvisa till att centralbyrån
i sin framställning rörande anslag till särskilda undersökningar
föreslagit vissa ytterligare utvecklingsarbeten beträffande ifrågavarande statistikgren.
Kostnaderna för försöksverksamhet med denna statistik bor därför
liksom f. n. bestridas av anslaget till särskilda undersökningar (1. f).
I anledning av centralbyråns förslag rörande personalförstarkning på administrativa
byrån förordar jag, att en tjänst som högst förste byråsekreterare
i Ae 23 inrättas. Vidare beräknar jag medel for en assistenttjänst i
Ae 15, varvid en biträdestjänst kan dras in. (1. g). Jag vill härvid aven erinra
om att jag i det föregående föreslagit, att medel beräknas for en förstärkning
av byråns personal i samband med centraliseringen av bostads- och
byggnadsstatistiken.
Beträffande centralbyråns förslag avseende dokumentationsenheten förordar
jag, att medel beräknas för en kanslisttjänst och en halvtidstjänst som
biträde. I samband därmed kan medelsanvisningen minskas med lonen for
eu kontorsskrivare. Övriga förslag till personalförändringar avseende dokumentationsenheten
kan jag inte biträda i vidare mån än att jag finner
70 000 kr. böra beräknas för tillfälliga personalförstärkningar for att stalla
i ordning verkets bibliotek. Beloppet avser att täcka även kostnaderna for
en tidigare medgiven tillfällig förstärkning med en arvodesbefattnmg som
bibliotekarie. Liksom för innevarande budgetår bör beräknas aven ett belopp
för tillfällig personalförstärkning för distribution av publikationer
in. in. Jag inräknar för detta ändamål 50 000 kr. (1. h).
1 samband med att centralbyrån föregående år övertog den av arbetsmarknadsstyrelsen
tidigare bedrivna utbildnings- och yrkesprognosverksamheten
inrättades en särskild sektion för dessa uppgifter inom planerings-
och samordningsavdelningen. Jag föreslår att dessa uppgifter nu forläggs
till en särskild enhet under ledning av en byråchef i Be 3. Härvid bor
nuvarande tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 dras in.
Av centralbyråns förslag till förstärkning av personalen på planeringsoch
samordningsavdelningen kan jag tillstyrka, alt två tjänster som högst
förste aktuarie i Ae 23 inrättas i samband med att centralbyrån övertar vissa
arbetsuppgifter som f. n. åvilar statskontoret. Vidare beräknar jag medel
för två biträdestjänster. (1. i).
Som jag förut berört kommer planerings- och samordningsavdelningen
att ställas inför ökade uppgifter genom den samordningsfunktion som centralbyrån
får på statistikens område och genom den avsedda centraliseringen
av bostads- och byggnadsstatistiken. För erforderliga personalförstärkningar
i samband härmed beräknar jag ett belopp av 100 000 kr. Vidare beräknar
jag medel för ett biträde samt ett belopp av 35 000 kr. till förstärkning
av verkets personal i övrigt.
I anledning av centralbyråns förslag avseende vissa arvodesfrågor (2. c)
beräknar jag en ökad medelsanvisning av sammanlagt 6 000 kr.
Den av mig förordade organisationen för centralbyrån framgår av en
opaginerad Kontrollera mot PDF
48 Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
tabla, vilken torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende
(bilaga 1.).
I fråga om tjansteforändringar förordar jag att samtliga byråchef stjänster
placeras i Be 3. Nuvarande byråchefstjänster i Bo 1 bör härvid föras på
övergångsstat. Vidare bör sju tjänster som högst byrådirektör i Ae 27 ändras
till tjänster som avdelningsdirektör i Be 1, 16 tjänster som högst byrådirektor
i Ae 25 och 19 tjänster som högst förste aktuarie eller förste byråsekreterare
i Ae 23 ändras till tjänster som högst byrådirektör i Ae 27 samt
tre tjänster i Ag 23 och fyra amanuenstjänster ändras till tjänster som högst
forste aktuarie eller förste byråsekreterare i Ae 23. Den personalsammansättning
i övrigt som ligger till grund för anslagsberäkningen framgår av en
sammanställning, vilken torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i
detta ärende (bilaga 2). Att personalen i sammanställningen fördelats på
olika byråer hindrar givetvis inte att centralbyrån gör erforderliga omplaceringar.
Slutligen bör på personalförteckningen för datamaskincentralen tjänsten
som överingenjör höjas från Be 3 till Be 4 samt på personalförteckningen
för statistiska centralbyråns utredningsinstitut uppföras en tjänst som byråchef
i Be 3 och en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1.
Mot de föreslagna lönegradsplaceringarna har vederbörande personalorganisationer
inte haft något att erinra.
Till följd av centraliseringen av bostads- och byggnadsstatistiken m in
kan vissa övergångsåtgärder bli erforderliga. Bl. a. kan ordinarie tjänster
behova föras på övergångsstat hos centralbyrån eller Övriga berörda verk.
Jag föreslår att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att vidta
sådana övergångsåtgärder.
Anslaget bör uppföras med (10 404 000 -f 3 326 000) 13 730 000 kr.
I fråga om anslag för nästa budgetår till omkostnader för verksamheten
i allmänhet får jag hänvisa till följande sammanställning, i vilken
samtliga i det föregående redovisade förslag till förändringar är upptagna.
Anvisat
Föreslagen ändring
1965/66
1964/65
Mynd. m. fl.
Dep.chefen
1. Sjukvård m. m........
40 000
+
11 000
+ 10 000
2. Reseersättningar .....
16 000
+
16 000
+ 27 000
3. Expenser
a) Bränsle, lyse och vatten ....
100 000
+
26 000
+ 25 000
b) Övriga expenser .......
1 035 000
+
365 800
+ 275 000
4. Publikationstryck.......
1 157 000
+
77 000
+ 77 000
5. Övriga utgifter
a) Bibliotekets underhåll......
18 000
+
2 000
+ 2 000
b) Ersättning till datamaskin-
centralen för maskinbearbet-
ningar ...........
3 235 000
+
421 600
+ 430 000
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965
Anvisat
1964,65
Föreslagen ändring 1965/66
Mynd. m. fl Dep.chefen
c) Ersättning till utredningsinstitutet
för intervjuundersökningar
m. m...............
830 000 + 115 000 + 95 000
d) Kostnader för förnyelse av urvalet
för jordbruksinventeringarna.
.................
— + 16 000 + 13 000
6 431 000 + 1 050 400 + 954 000
Särskilda uppbördsmedel:
Försälj ningsmedel för publikationer
......................
95 000
20 000
20 000
6 336 000 + 1 030 400 + 934 000
Under anslagsposten till reseersättningar har jag beräknat 25 000 kr. för
internordiska tjänsteresor samt utländska resor för deltagande i det europeiska
statistiska samarbetet. Jag har vidare under delposten till övriga
expenser inräknat 165 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m.
samt flyttningskostnader. Av det för ersättning till datamaskincentralen angivna
beloppet har jag beräknat 60 000 kr. till engångskostnader för programmering
och testkörning i samband med omläggningarna av polisstatistiken
samt lagfarts- och fastighetsprisstatistiken. Jag har vid beräkningarna
också tagit hänsyn till det ökade medelsbehov som uppkommer genom
centraliseringen av bostads- och byggnadsstatistiken och genom att ansvaret
för exportenkäterna och varuhandelsbarometern överförs till centralbyrån.
1 anledning av beräkningarna avseende publikationstryck vill jag erinra
om att statskontoret numera redovisat den utredning angående bl. a. fråga
om inrättande av ett offsettryckeri vid centralbyrån, som uppdragits åt verket
med anledning av beslut av 1962 års riksdag (rskr 1962: 223). Statskontoret
har dock ansett ytterligare undersökningar erforderliga i ärendet.
Anslaget torde uppföras med (6 336 000 934 000) 7 270 000 kr.
Jag övergår härefter till centralbyråns framställningar rörande anslag till
särskilda undersökningar.
Såsom jag tidigare i korthet berört finner jag erforderligt, att den föreslagna
utvidgningen av denna verksamhet begränsas. Jag är därför inte beredd
tillstyrka, att verksamheten under budgetåret 1965/66 ges nämnvärt
större omfattning än under innevarande budgetår, bortsett från den utvidgning
som föranleds av de tidigare föreslagna arbetena på en utveckling
av bostads- och byggnadsstatistiken. Genom att viss undersökningsverksam
-
50
Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965
het slutförts och till eu del föreslagits bli inlemmad i centralbyråns ordinarie
uppgifter kommer ändock utrymme att beredas för de mest angelägna
nya projekten. Jag anser det särskilt betydelsefullt att det inom ramen för
de särskilda undersökningarna kan ske ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra
statistiken över kommunernas, företagens och hushållens planerade
utgifter.
Såsom jag tidigare anfört är jag inte beredd tillstyrka att en hushållshudgetundersökning
företas år 1066. Planeringsarbetet härför bör dock
fortsättas, så att förutsättningar skapas för att ta ställning till om en hushållsbudgetundersökning
bör komma till stånd år 1967. Vid planeringen
hör beaktas de synpunkter delegationen för statistikfrågor anfört.
1 detta sammanhang vill jag även beröra förslaget om en varustatistik för
den ekonomiska försvarsberedskapen. Jag kan inte tillstyrka att ett särskilt
anslag anvisas för ändamålet. Verksamheten bör i stället liksom hittills bedrivas
inom ramen för de särskilda undersökningarna.
Anslaget till särskilda undersökningar torde för nästa budgetår böra uppföras
med 1,9 milj. kr. Detta innebär en ökning jämfört med innevarande
budgetår av 300 000 kr. Härav motsvarar 200 000 kr. det för utvecklingsarbeten
på bostads- och byggnadsstatistiken beräknade beloppet och 100 000
kr. beräknas för kostnadsstegringar.
Vad slutligen gäller anskaffning av en ny datamaskinanläggning
för datamaskincentralen vill jag erinra om att i prop. 1965: 1 (bil. 9
s. 28) föreslagits att ett reservationsanslag av 8 milj. kr. preliminärt skulle
beräknas för ändamålet. Såsom framgått av den förut lämnade redogörelsen
bär statistiska centralbyrån numera i samråd med statskontoret gjort eu
närmare utredning om datamaskincentralens maskinbehov. De båda ämbetsverkens
förslag innebär, att en datamaskinanläggning av typ IBM 360
modell 50 H skulle anskaffas för datamaskincentralens behov.
Den gjorda utredningen har övertygat mig om behovet av en ny datamaskinanläggning.
Jag har heller ingen erinran mot det föreslagna valet av
maskintyp.
Kungl. Maj :t har tidigare i dag beslutat avlåta proposition till riksdagen
angående anslag för budgetåret 1965/66 till statskontoret m. m. och statens
datamaskinfond. Enligt de däri framlagda förslagen skulle en särskild fond
inrättas för datamaskiner för högre undervisning och forskning. Statskontoret
utreder f. n. frågan om i en sådan fond även bör ingå andra datamaskinanläggningar
för statsverksamhetens behov. I avvaktan på ett ställningstagande
till denna fråga anser jag i likhet med statskontoret, att datamaskincentralens
nya anläggning tills vidare bör förhyras med option till
köp. Detta bör ske genom att ett kontrakt, som försvarets forskningsanstalt
f. n. har på en sådan maskinanläggning, överförs på statistiska centralbyrån.
51
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
Kostnaderna för installationen av anläggningen bör bestridas av datamaskincentralens
driftsmedel. Något anslag på budgeten blir sålunda nu inte
aktuellt.
6. Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna de av mig i det föregående angivna riktlinjerna
för den statliga statistikens organisation;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta erforderliga övergångsåtgärder
i anledning av förslagens genomförande;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för statistiska centralbyrån i enlighet med vad jag
föreslagit i det föregående;
d) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för statistiska centralbyråns utredningsinstitut i
enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;
e) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för datamaskincentralen i enlighet med vad jag föreslagit
i det föregående;
f) godkänna följande avlöningsstat lör statistiska centralbyrån,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/
66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 1 100 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 115 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 7 905 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 4 610 000
Summa kr. 13 730 000
g) till Statistiska centralbgrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet för budgetåret. 1965/66 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
13 730 000 kr.;
h) till Statistiska centralbgrån: Omkostnader för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1965/66 under sjunde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 270 000 kr.;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
i) till Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar
för budgetåret 1965/66 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 1 900 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hans Ohlsson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Statistiska centralbyrån
(Föreslagen organisation)
Styrelse
Generaldirektör
Byrån för
jordbruksstatistik
-
Dokumen
tations
cnheten
-
Serviceenheter
Planerings
chef
-
Admini
strativa
byrån
-
Produktions
chef
-
Byrån för
finansstatistik
-
Data
maskin
centralen
-
Vissa nämnder
Samarbets
grupper
-
Byrån för
industristatistik
-
Byrån för
undervisningsstatistik
-
Byrån för
bostads
och
byggnads
statistik
-
Byrån för
arbetsmarknadsstatistik
-
Utrednings
institutet
-
Byrån för
rätts
och
socialvårds
statistik
-
Byrån för
befolknings
statistik
-
Planerings
och
samordnings
avdelning
-
Byrån för
handels-,
samfärdseloch
prisstatistik
-
Öl
CO
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tjänster hos statistiska centralbyrån (utom datamaskincentralen och utredningsinstitutet)
Tjänst Lönegrad
3 Ö
•r
"
Verksledning
’m. m. g
"Administrativa
byrån (utom dok
[mentationsenhet
Dokumentations
enheten
Byrån för jord-
bruksstatistik
Byrån för industi
statistik
Byrån för handel:
(samfärdsel o.''pri:
‘statistik
Byrån för bostad
o. byggnads-
statistik
Byrån för finans
statistik
Byrån för befolk
ningsstatistik
Byrån för rätts-
o. socialvårds-
statistik
Byrån för under-
visningsstatistik
Byrån för arbets-
marknadsstatistik
Prognosinstitutet
Planerings- o.
samordningsavd.
Totalt
Generaldirektör .... B 6
1
Planeringschef......B 4
1
1
Produktionschef .... B 4
1
1
Byråchef ...... b 3
1
1
1
1
Avdelningsdirektör ..Bl
1
1
1
1
1
1
1
1
11
Högst byrådirektör . . A 27
3
1
1
4
8
Arkivarie.........a 23
3
4
4
3
3
4
3
7
7
54
Bibliotekarie........a 23
1
Förste byråingenjör.. A 23
i
2
Högst förste aktuarie A 23
1
Högst förste byråint. A 23
1
4
3
2
1
3
2
2
5
6
36
Högst förste byråsekr. A 23
1
1
1
Amanuens..........A 17/21
Kamrerare....... A 17
1
11/2
2
3
2
2
1
1
2
1
2
3
1
2
21 1/2
Assistent ........ a 15
1
1
Kanslist............a 9/15
i
3
2
1
1
Förste bibl.-assistent A 13
4
4
2
2
3
3
1
31
Kontorsskrivare .... A 13
1
1
1
1
1
1
Arkivassistent......All
1
1
i
2
1
1
1
1
14
Förste telefonist .... All
1
1
Kansliskrivare......All
1
1
1
Materialförvaltare ..All
2
3
4
1
6
2
2
1
27
Förste exp.-vakt .... A 9
1
1
Förste telefonist .... A 9
1
1
Kontorist..........A 9
Expeditionsvakt .... A 7
2
2
10
4
2
8
8
6
4
4
5
10
4
5
2
1
1
65
Kanslibiträde ......A 7
Telefonist......... a 7
5
4
1 1/2
10
7
9
8
8 1/2
8
16
7
9
3
1
12
93
Kontorsbiträde......A 2/5
Telefonist......... a 2/5
10 1/2
3
3 1/2
1 1 /2
14
9
10
4
8
10 1/2
21 1/2
8 1/2
7
2
1
4
1101/2
Summa
16 1/2
421/2
23 1/2
49
48
43
35
351/2
33 1/2
661/2
33 1/2
35
25
22
3 1/2
>08 112
Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965
55
Innehåll
O
1. Inledning ..................................................
2. Samordningsorgan på statistikens område ...................... 3
2.1. Förslag av delegationen för statistikfrågor.................. 3
2.1.1. Behovet av samordning.............................. 3
2.1.2. Organisatoriska former för samordning .............. 5
2.1.3. Nämnd för statistikfrågor............................ 6
2.2. Remissyttranden ........................................ ®
3. Den statliga bostads- och byggnadsstatistikens organisation ...... 15
3.1. Nuvarande statistikproduktion ............................ 15
3.2. Förslag av delegationen för statistikfrågor .................. 16
3.2.1. Behovet av bostads- och byggnadsstatistik ............ 16
3.2.2. Centralisering och utveckling av statistiken............ 17
3.2.3. Personal- och anslagsfrågor.......................... 19
3.3. Remissyttranden ........................................ 21
4. Anslagsframställningar ...................................... 22
4.1. Förslag av statistiska centralbyrån ........................ 22
4.1.1. Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet . . 22
4.1.2. Omkostnader för verksamheten i allmänhet .......... 29
4.1.3. Särskilda undersökningar............................ 30
4.1.4. Hushållsbudgetundersökning ........................ 34
4.1.5. Varustatistik för den ekonomiska försvarsberedskapen . . 35
4.1.6. Anskaffning av datamaskinanläggning................ 36
4.2. Remissyttranden ........................................ ^
5. Departementschefen .......................................... 3°
6. Hemställan ..................................................
Bil. 1. Statistiska centralbyrån (föreslagen organisation) ............ 53
Bil. 2. Tjänster hos statistiska centralbyrån ...................... 54
MARCUS BOKTH. STHLM IMS *50208
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1965:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till bidrag till uppförande eller inrättande dv barnhem a1 i texten
- SU 1965:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till statistiska centralbyrån, m. m., jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten