Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1965/66 till statistiska centralbyrån, m. m

1965-03-05 · 55 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:82, Angående anslag för budgetåret 1965/66 till statistiska centralbyrån, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

1

Nr 82

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1965/66 till statistiska centralbyrån,

m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag rörande den statliga statistikens organisation

fr. o. m. budgetåret 1965/66.

Statistiska centralbyrån föreslås få vissa samordnande uppgifter på statistikens

område. Som ett led i centraliseringen av den statliga statistiken

föreslås vidare ansvaret för stora delar av den statliga bostads- och byggnadsstatistiken

skola överföras till centralbyrån den 1 januari 1966. Centraliseringen

avser främst den statistik som f. n. utarbetas av arbetsmaiknadsstyrelsen,

bostadsstyrelsen och statens hyresråd.

En viss ändrad organisation för centralbyrån föreslås. Bl. a. avses verket

få en särskild styrelse samt en ny byrå för bostads- och byggnadsstatistik.

Förslag framläggs vidare om anslag till centralbyråns verksamhet för budgetåret

1965/66. 1

1 ttihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 82

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om anslag för budgetåret

1965/66 till statistiska centralbyrån, m. m., samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 9 s. 14 o. 28) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1965/66 beräkna till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för

verksamheten i allmänhet ett förslagsanslag av 11 770 000 kr., till Statistiska

centralbyrån: Omkostnader för verksamheten i allmänhet ett förslagsanslag

av 6 336 000 kr., till Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar

ett reservationsanslag av 1 600 000 kr. och till Datamaskincentralen:

Anskaffning av datamaskiner ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

Beredningen av denna fråga är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra

för den närmare. 1

1. Inledning

Med bifall till prop. 1960: 104 godkände riksdagen (SU 84, rskr 210)

bl. a. de i propositionen angivna riktlinjerna för den statliga statistikens

organisation. Beslutet innebar, att sådan statlig statistik, som inte av administrativa

skäl var bunden till visst verk, skulle centraliseras till statistiska

centralbyrån. Omläggningen avsågs skola genomföras successivt enligt

en fastställd tidsplan under loppet av en femårsperiod. För att leda

detta arbete och i samband därmed verka för samordning och rationalisering

av den statliga statistikproduktionen inrättades den 1 juli 1960 delegationen

för statistikfrågor1. Delegationens uppdrag var emellertid tidsbegränsat

och delegationen har numera avslutat sitt arbete.

1 Ledamöter i delegationen har varit direktören Halvdan Åstrand, ordförande, docenten

Tore Dalenius, direktören Arne Henrikson, professorn Sten Malmquist, generaldirektören Ingvar

Ohlsson, riksgäldsdirektören Georg Ringström och filosofie doktorn Erik Ruist.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

I enlighet med riksdagens nyssnämnda beslut har under budgetåren

1962/63 och 1963/64 samt innevarande budgetår en omfattande centralisering

av den statliga statistikproduktionen genomförts. Sålunda har till centralbyrån

överförts bl. a. betydande delar av socialstyrelsens, kommerskollegiets,

arbetsmarknadsstyrelsens och konjunkturinstitutets statistik. Vidare

har arbeten på en utveckling och förbättring av statistiken vidtagits.

I samband med att centraliseringen av statistiken under budgetåret 1962/

63 påbörjades, omorganiserades statistiska centralbyrån enligt beslut av

1962 års riksdag (prop. 1962: 113, SU 92, rskr 223). Det må nämnas, att

vissa frågor därvid sköts på framtiden, bl. a. frågan om verkets ledning.

Delegationen för statistikfrågor har avgett förslag om en nämnd för statistikfrågor.

Förslaget har tillkommit i anledning av att delegationen förutsatts

skola upphöra under innevarande budgetår. Det avser att tillgodose

behovet av fortsatt samordning på statistikens område.

Vidare har delegationen lagt fram förslag angående den statliga bostadsoch

byggnadsstatistikens framtida organisation. Förslaget är ett led i den

pågående centraliseringen av den statliga statistikproduktionen till statistiska

centralbyrån.

Statistiska centralbyrån har i vanlig ordning avgett anslagsframställning

för budgetåret 1965/66. Vidare har ämbetsverket i särskilda framställningar

framlagt förslag till omläggning och utbyggnad av den s. k. fastighetsprisstatistiken,

till utbyggnad av en produktionsstatistik för smidesgods

samt rörande anskaffning av en ny datamaskinanläggning.

2. Samordningsorgan på statistikens område

2.1. Förslag av delegationen för statistikfrågor

2.1.1. Behovet av samordning

Delegationen för statistikfrågor konstaterar beträffande samordningsbehovets

innebörd att en självklar förutsättning är att produktion och konsumtion

samordnas. Då den statistiska informationen utnyttjas, föreligger

ofta behov av att på olika sätt kombinera statistiska uppgifter som härrör

från olika statistikgrenar. Detta ställer bestämda krav på samordning av

bl. a. populationer och urval, definitioner och klassificeringar samt de former

under vilka materialet redovisas. En avvägning måste härvid göras

mellan de olika konsumentönskemål som statistiken skall tillgodose.

Kravet på samordning har också produktionstekniska aspekter. Strävandena

bör gå ut på att vid givet utbyte av den information som skall erhållas

genom statistikproduktionen, planera denna så att de samlade kostnaderna

blir så låga som möjligt. Uppgift saknas om hur stora de totala kostna
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

derna är för produktion och utnyttjande av statistik. Att det rör sig om

betydande belopp framgår emellertid redan därav att statens direkta kostnader

för den egentliga statistikproduktionen kan uppskattas till 25 å 30

milj. kr. per år. Till detta kommer, förutom kostnaderna för tillfälligt producerad

statlig statistik, dels belastningen på uppgiftslämnarna och konsumenternas

kostnader för vidarebearbetning och analys, dels motsvarande

kostnader för den kommunala och privata statistikproduktionen.

Den omfattande statistikproduktionen i samhället medför en betydande

kostnad för uppgiftslämnarna. Samordningen bör därför ta sikte bl. a. på att

eliminera onödigt dubbelarbete för dessa. Detta kan ske genom att samma

uppgifter inte begärs vid olika tidpunkter som ett led i olika statistikgrenar.

Uppgiftslämnarnas arbete kan också begränsas genom att statistikproduktionen

anknyts till sådana definitioner och periodiceringar som tilllämpas

av uppgiftslämnarna själva i bokföring eller intern statistik. Ur

uppgiftslämnarnas synpunkt är datainsamling för administrativa ändamål

ofta mera betungande än uppgiftslämnandet för den egentliga statistikproduktionen.

Det är därför väsentligt, att det sker en samordning även mellan

den administrativa och den statistiska datainsamlingen.

Då det gäller de övriga momenten i statistikproduktionen — insamling,

bearbetning och presentation samt planläggning härav — är det enligt delegationen

främst anledning att uppmärksamma möjligheterna att förbilliga

dessa genom en samordning mellan produktion som bedrivs på olika håll.

Det kan exempelvis vara fråga om att uppnå en effektivisering av verksamheten

genom att gemensamt utnyttja kvalificerad expertis, register, datamaskiner

in. m.

Beträffande målsättningen för samordningen framhåller delegationen,

att den beslutade och till stor del genomförda centraliseringen av den statliga

statistiken i väsentliga avseenden förbättrat förutsättningarna för eu

effektiv statistikproduktion. Den innebär i första hand bättre möjligheter

att tillgodose önskemålen om en produktionsteknisk samordning av den del

av statistikproduktionen som sammanförts. I viss utsträckning främjar den

även samordningen med annan verksamhet.

Fortfarande är emellertid inte oväsentliga delar av den statliga statistikproduktionen

förlagd utanför statistiska centralbyrån. Även om en ytterligare

centralisering genomförs, kommer viss statistik permanent att ligga

utanför centralbyrån. Målsättningen för statistikens rationalisering bör

därför enligt delegationen inte vara begränsad till att gälla enbart den statliga

produktionen. Hänsyn måste tas bl. a. till att det existerar en betydande

icke-statlig statistikproduktion.

Det är enligt delegationen inte tillräckligt att den egentliga statistikproduktionen

utformas så effektivt som möjligt i produktionstekniskt avseende.

Avgörande för statistikens effektivitet är också hur den utnyttjas av

såväl statliga som icke-statliga organ i analys och som underlag för be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

slut, hur råmaterialet i form av primärdata etc. framkommer hos uppgiftslämnare

och i vissa fall genom en administrativ process och hur detta ramaterial

är beskaffat, hur forskningen på hithörande områden inriktas och

hur utbildningen och utnyttjandet av den arbetskraft som medverkan statistiken

sker. Av stor betydelse är vidare hur statistikens olika verksamhetsled

är avvägda inbördes.

Målet för samordningen måste enligt delegationen vara att den statliga

statistikproduktionen tillsammans med motsvarande icke-statliga verksamhet

på ett effektivt sätt skall tillgodose det samlade behovet av statistik i

samhället.

2.1.2. Organisatoriska former för samordning

Delegationen har övervägt olika alternativ beträffande de organisatoriska

formerna för samordningen av statistiken. En möjlighet ar att samordningsuppgifterna

handläggs direkt inom Kungl. Maj:ts kansli. Delegationen

finner dock detta mindre lämpligt bl. a. därför att de funktioner som en lgt

delegationens mening i detta fall bör ankomma på samordningsorganet ar

av en annan karaktär än de som vanligen förläggs till Kungl. Maj :ts kansli.

Ett annat alternativ som diskuteras är att låta statistiska centralbyrån

eller en styrelse för verket fungera som samordningsorgan. Delegationen

konstaterar att centralbyrån f. n. utövar vissa samordningsfunktioner. Detta

gäller beträffande den yttre anordningen av det statistiska trycket. Vidare

har verket en samordnande roll genom de servicefunktioner som utövas

genom datamaskincentralen, utredningsinstitutet och det nyinrättade

företagsregistret, liksom det har en förmedlande roll då det gäller vissa delar

av den internationella statistiska rapporteringen. Även i vissa andra fall,

där det är fråga om att skapa möjligheter att i den tekniska produktionsprocessen

utnyttja stordriftens fördelar, skulle verket på likartat satt kunna

utöva en samordnande funktion.

Genom att centralbyrån är den störste statistikproducenten har verket

helt naturligt kommit att även på många andra sätt utöva ett samordnande

inflytande. Exempelvis har de definitioner och klassificeringar som verket

utarbetat kommit att i inte obetydlig utsträckning tillämpas även av andra

statistikproducenter. Verket har vidare en omfattande utåtriktad kontaktverksamhet.

Detta gäller i första hand gentemot konsumenter, uppgiftslämnare

och berörda administrativa organ men i viss utsträckning även

gentemot andra statistikproducenter.

Med hänsyn till nämnda omständigheter ligger det nära till hands att

fråga sig om inte statistiska centralbyrån skulle kunna vara centralt samordningsorgan

på statistikens område. Detta är en lösning som tillämpas i

många andra länder. Fördelarna med ett sådant alternativ skulle främst

ligga i den nära anknytning som därigenom skulle kunna uppnås mellan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

samordningsverksamheten i stort och planeringsverksamheten vid centralbyrån.

Enligt delegationens uppfattning bör emellertid ett samordningsorgan på

statistikens område i betydande grad inrikta sitt arbete på att vidga ramen

för samordningen till att omfatta också den icke-statliga statistikproduktionen,

liksom även berörd administrativ datainsamling, statistikkonsumtion

samt statistisk undervisning och forskning. För samordningsorganets

auktoritet gentemot berörda icke-statliga verksamheter är det väsentligt,

att det inte uppfattas som ett organ som främst företräder den statliga statistikproduktionens

intressen. Mot denna bakgrund skulle en lösning med

centralbyrån som samordningsorgan enligt delegationens uppfattning inte

vara lämplig. En anknytning av samordningsverksamheten till centralbyrån

skulle enligt delegationen inte heller ur kostnadssynpunkt innebära

några nämnvärda fördelar i jämförelse med ett alternativ med ett fristående

organ. Om det skulle uppdras åt centralbyrån att genom en styrelse svara

för ifrågavarande uppgifter, finge det nämligen förutsättas att verket

tilldelades särskilda resurser för ändamålet.

Det sagda hindrar inte, menar delegationen, att centralbyrån såsom den

störste statistikproducenten måste komma att i stor utsträckning utöva

samordnande funktioner som berör även andra organs verksamhet på det

statistiska området. Delegationen anser också att centralbyråns samordnande

funktioner i dessa avseenden lämpligen skulle kunna utökas när det

gäller tekniska produktionsfrågor av det slag att stordriftens fördelar därigenom

skulle tillvaratas.

Som samordningsorgan på statistikens område föreslår delegationen att

ett fristående organ inrättas, benämnt nämnden för statistikfrågor.

2.1.3. Nämnd för statistikfrågor

Den föreslagna nämndens uppgift skall enligt delegationen vara att i

samarbete med statliga och icke-statliga organ med ansvar för statistikproduktion,

administrativ datainsamling, statistikkonsumtion, undervisning

och forskning eller annan verksamhet av betydelse för statistiken

verka för att behovet av statistik i samhället tillgodoses på ett effektivt sätt.

Nämnden skall därvid särskilt verka för en samordning och rationell arbetsfördelning

vad gäller statistikproduktion inom statlig, kommunal och

privat verksamhet, liksom för en samordning mellan statistikproduktion

och administrativa rutiner. Nämnden skall även arbeta för en rationell användning

av statistik i samhället och för att behovet av utbildning och

forskning i statistik och på andra områden tillgodoses. Den skall vidare

verka för att information om statistisk verksamhet inom olika delar av

samhället utarbetas och sprids samt för en samordning och rationell ar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965 7

betsfördelning av den svenska verksamheten i anslutning till det internationella

statistiska samarbetet.

Nämnden skall inte ha beslutande befogenheter gentemot andra organ.

Den skall i stället utöva sin verksamhet genom samråd, överläggningar oc

rekommendationer, genom rådgivande, upplysande och förmedlande verksamhet

samt genom yttranden och förslag till Kungl. Maj .t oc an ra

mvndigheter liksom till icke-statliga organ. _

För att nämnden skall kunna fylla avsedda funktioner är det nödvändig ,

att dess sammansättning blir sådan att nämnden får en auktoritativ ställning

inom sitt verksamhetsområde och i förhållandet till de enheter som

berörs av samordningen. Med hänsyn härtill och till arbetsuppgifternas

mångskiftande art och behovet att utveckla kontakter åt skilda hall ar de

nödvändigt att nämnden ges en bred förankring. Samtidigt ar det emellertid

väsentligt att den har möjlighet att aktivt och med erforderlig rörlighet

gripa in då viktiga samordningsfrågor aktualiseras. Detta talar for ett förhållandevis

litet antal ledamöter. Delegationen föreslår att nämnden begränsas

till att omfatta högst sju ledamöter, vilka utses av Kungl. Maj :t.

Dessa bör inte utses som direkta representanter för berörda intressen.

Delegationen föreslår vidare att ett råd skall vara knutet till nämnden för

statistikfrågor. Detta bör såvitt möjligt på ett allsidigt sätt representera de

intressen som berörs av samordningen. Ledamöterna skulle utses av Kung .

Maj :t efter förslag av vissa statliga, kommunala och enskilda organ och

organisationer med funktioner på statistikens område. Rådet skall enligt

förslaget utgöra ett forum, där aktuella frågor av betydelse for den statistiska

verksamhetens samordning och rationella utformning kan stallas under

debatt och få en allsidig belysning. Genom rådet kan också de olika

organ och intresseriktningar som där är representerade aktualisera frågor,

som de finner vara av vikt för utformningen av den statistiska verksamheten

i samhället.

Delegationen har etablerat organiserad kontakt med professorerna i statistik

för att diskutera frågor rörande samordningen mellan den akademiska

undervisningen och forskningen på området samt statistikproduktion

och statistikutnyttjande. Delegationen finner det angeläget att denna

verksamhet fortsätts och vidareutvecklas. Den föreslår darfor att ett samarbetsorgan

inrättas för ändamålet. Avsikten är att detta samarbetsorgan

skall sortera under nämnden.

Nämnden föreslås bli utrustad med ett kansli med utredande och verkställande

funktioner. Kansliet skall förestås av en kanslidirektör i lönegrad

Bp 4. Den fasta personalen föreslås i övrigt skola omfatta tre tjänstemän

med akademisk utbildning och viss biträdespersonal.

Delegationen uppskattar kostnaderna för den årliga verksamheten till

320 000 kr. Härtill kommer ett behov av uppskattningsvis 50 000 kr. för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kiingl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

särskilda undersökningar. Vidare föreslås att vid starten anslås 100 000 kr.

under ett reservationsanslag för särskilda undersökningar.

2.2. Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över delegationens förslag avgetts av socialstyrelsen,

riksförsäkringsverket, medicinalstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, bankinspektionen,

konjunkturinstitutet, skolöverstyrelsen, kanslern för rikets

universitet, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium,

statens pris- och kartellnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen,

länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings och Jämtlands län, fullmäktige

i riksbanken, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,

Svenska stadsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO),

tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges grossistförbund,

Sveriges köpmannaförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks-

och industriorganisation, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,

Svenska statistikersamfundet, Statistiska föreningen,

kooperativa förbundet, Industriens utredningsinstitut samt Jordbrukets utredningsinstitut.

Till sistnämnda yttrande har även Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) anslutit sig.

Kommerskollegium bär bifogat yttranden från handelskamrarna i Stockholm,

Malmö, Goteborg och Gävle. Kanslern för rikets universitet har bifogat

yttranden från historisk-filosofiska sektionerna vid universiteten i Uppsala,

Lund, Göteborg och Stockholm.

Remissinstanserna delar delegationens uppfattning om behovet av

samordning på statistikens område. Ingen av remissinstanserna har

heller haft något att erinra mot den av delegationen angivna målsättningen

för samordningen och att denna bör omfatta inte endast den statliga statistikproduktionen

utan ges en vidare omfattning.

De statliga remissinstanserna har i regel helt eller i huvudsak anslutit si*

till delegationens uppfattning att bestående behov föreligger av samordning

på statistikens område.

Statistiska centralbyrån utvecklar frågeställningen närmare och konstaterar

att den första åtgärden bör vara att driva centraliseringen av den statliga

statistikproduktionen så långt som är möjligt. Med hänsyn bl. a. till

ovissheten om hur långt detta kan ske anser verket det vara svårt att nu uttala

sig om omfattningen och arten av de samordningsproblem som på längre

sikt kommer att föreligga då det gäller den statliga sektorn. Verket bedömer

dock dessa samordningsbehov som relativt ringa och till sin karaktär

speciella. Förutom en samordning mellan det centrala statistikverket och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

den övriga — i huvudsak till administrativa processer knutna — statliga

statistikproduktionen är det här också fråga om att bevaka samordningen

mellan redan befintlig statlig statistik och de ansatser till ny statistikproduktion

inom statsförvaltningen, som i framtiden kan komma att uppstå

utanför centralbyrån. Enligt centralbyråns mening synes det dock ur samhällsekonomiska

synpunkter långt viktigare att åstadkomma former för en

samordning mellan å ena sidan hela den statliga sektorns statistikproduktion

och å andra sidan den tilltagande statistikproduktion som bedrivs inom

såväl den kommunala som den privata sektorn.

Kommunförbunden ansluter sig helt till delegationens uppfattning om behovet

av samordning. Svenska stadsförbundet understryker sålunda, att en

sådan mera vidsträckt samordning måste innebära fördelar, även kostnadsmässigt,

för producenter, konsumenter och uppgiftslämnare på statistikområdet.

Även näringslivets och arbetsmarknadens organisationer instämmer i att

samordningssträvandena måste omfatta inte bara den offentliga utan även

den privata statistiken. Vidare betonar man särskilt den stora betydelse det

har för uppgiftslämnarna om dubbelarbete kan undvikas genom förbättrad

samordning.

Sveriges industriförbund konstaterar, att ett av de väsentligaste återstående

samordningsproblemen är att ytterligare minska splittringen inom den

statliga statistikproduktionen. Det statistiska samordningsorganet bör som

konsekvens härav ges vittgående möjligheter till insyn i olika statliga organs

arbete inom det statistiska området. Möjligheterna till samordning av den

statliga och den kommunala statistiken bör också ägnas ökad uppmärksamhet

liksom möjligheterna till samarbete mellan offentlig och enskild statistikproduktion.

Det dubbelarbete som nu förekommer bör snarast elimineras.

Särskilt är detta angeläget med hänsyn till uppgiftslämnarna. De kostnader,

som företagen i egenskap av uppgiftslämnare för närvarande åsamkas,

är sålunda enligt förbundet betydligt större än kostnaderna för själva

statistikproduktionen. Liknande synpunkter anförs av Industriens utredningsinstitut,

Sveriges grossistförbund och Svenska bankföreningen.

LO anför sammanfattningsvis, att de uppgifter som finns att bevaka när

det gäller statistikens långtidsplanering och samordning främst är av tre

typer. Dels bör den ekonomiska statliga statistiken samordnas så att dubbelarbete

undviks och framförallt en standardisering sker av begrepp och metoder,

dels bör centraliseringsarbetet av den statliga statistiken föras vidare

enligt de målsättningar som låg till grund för 1960 års riksdagsbeslut och

dels bör helt allmänt konsumenternas önskemål tillgodoses bättre genom

ökade och intensifierade kontakter mellan statistikproducenter och statistikkonsumenter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

Beträffande de organisatoriska formerna för samordning

råder det delade meningar bland remissinstanserna. Flera remissinstanser

förordar sålunda att samordningsfrågorna skall handhas av statistiska

centralbyrån i stället för den av delegationen föreslagna nämnden.

Även i övrigt uttalas tveksamhet mot den föreslagna lösningen.

Till delegationens förslag om en fristående nämnd ansluter sig bland de

statliga remissinstanserna socialstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens

pris- och kartellnämnd, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Jämtlands och

Jönköpings län samt fullmäktige i riksbanken.

Även kanslern för rikets universitet tillstyrker delegationens förslag och

hänvisar därvid till infordrade yttranden från de historisk-filosofiska sektionerna

vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm, vilka

samtliga biträder förslaget om en fristående nämnd. Historisk-filosofiska

sektionerna vid Uppsala och Stockholms universitet understryker särskilt

angelägenheten av samordningsorganets självständighet gentemot producenter

och konsumenter av statistik.

Likaledes biträder de tre kommunförbunden förslaget i den berörda frågan.

Svenska stadsförbundet framhåller sålunda att det visserligen kunde

anses vara i linje med den centralisering av den statliga statistikproduktionen,

som skett till statistiska centralbyrån, att centralbyrån fungerade som

samordningsorgan. Med hänsyn till att organet skall verka för samordning

— och därmed också för planering — såväl inom den statliga statistikproduktionen

som mellan statlig och icke-statlig statistikverksamhet anser förbundet

dock att ett särskilt samordningsorgan bör tillskapas.

Bland näringslivets organisationer utvecklas liknande synpunkter av bl. a.

Jordbrukets utredningsinstitut, i vars yttrande Sveriges lantbruksförbund

och RLF instämt. Institutet framhåller särskilt betydelsen av att samordningsorganet

får en oberoende ställning gentemot statistiska centralbyrån.

Till delegationens förslag att de centrala samordningsfrågorna skall

handläggas av en fristående nämnd ansluter sig även Sveriges köpmannaförbund,

Kooperativa förbundet, Sveriges hantverks- och industriorganisation,

Svenska sparbanksföreningen, LO och SACO. Detsamma gäller Statistiska

föreningen och Svenska statistikersamfundet.

TCO anser att ett särskilt samordningsorgan bör inrättas men menar att

detta bör vara direkt rådgivande till statistiska centralbyrån. Denna nära

anknytning till centralbyrån motiveras enligt TCO av att instruktionen för

centralbyrån till stora delar sammanfaller med det program för nämnden

som delegationen föreslagit samt att centralbyrån i allt större omfattning

kommer att svara för den offentliga statistiken i framtiden.

Bland de remissinstanser som avstyrkt delegationens förslag eller ställt

sig tveksamma till detsamma är följande statliga myndigheter, nämligen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

statistiska centralbyrån, riksförsäkringsverket, statskontoret, bankinspektionen,

konjunkturinstitutet, skolöverstyrelsen, kommerskollegium, arbetsmarknadsstyrelsen

samt länsstyrelsen i Stockholms län.

Statistiska centralbyrån anser att det bör göras en bestämd åtskillnad

mellan samordningsuppgifter som gäller den statliga statistikproduktionen

och sådana som gäller samordningen mellan denna och den icke-statliga

statistikproduktionen. Vad beträffar samordningsarbetet på den statliga

statistikens område anser centralbyrån att detta i nästan samtliga fall endast

kommer att beröra två parter, varav centralbyrån är den ena. Centralbyrån

finner det vara ett onödigt dubbelarbete att de båda samrådande parterna

tvingas informera och vid överenskommelser gå omvägen via en tredje

fristående part. Ämbetsverket föreslår därför att samtliga samordningsuppgifter

som rör den statliga statistikproduktionen skall anförtros åt verket.

Till detta föreslås skola knytas ett råd med främsta arbetsuppgift att

verka för en ändamålsenlig utformning av den statliga statistikproduktionen.

Centralbyrån berör även frågan om en styrelse för verket. Att anförtro

samordningsuppgifterna åt en styrelse anses dock inte lämpligt med

hänsyn till svårigheten för en sådan att effektivt handha både verksledning

och samordningsuppgifter.

Vad beträffar de arbetsuppgifter som rör samordningen mellan den statliga

och den icke-statliga statistikproduktionen föreslår centralbyrån andra

organisatoriska åtgärder. Då det gäller dessa uppgifter finner verket starka

skäl för att de förläggs till ett särskilt organ. Verket föreslår därför att en

samarbetsnämnd för statistikfrågor inrättas. Nämndens medlemmar skulle

tillsättas av Kungl. Maj :t, dock på direkt förslag av viktigare statliga och

icke-statliga statistikproducenter och konsumenter.

Konjunkturinstitutet ifrågasätter om ett särskilt samordningsorgan nu

bör inrättas. Institutets tvekan är bl. a. föranledd av den rådande knappheten

på kvalificerad statistisk personal.

Övriga remissinstanser, som ställer sig avvisande till delegationens förslag,

har allmänt ansett att de centrala samordningsuppgifterna bör anförtros

statistiska centralbyrån. Till denna uppfattning ansluter sig statskontoret,

som finner att de av delegationen angivna motiven för ett fristående

samordningsorgan knappast kan tillmätas avgörande betydelse. Såsom bakgrund

till sitt ställningstagande anför statskontoret att centralbyrån redan

T viss utsträckning har ställning som statistiskt samordningsorgan. Vidare

framhäver ämbetsverket, att med nämndens ställning som rådgivande organ

komplikationer kan inträffa på så sätt att vederbörande beslutande

statistikorgan i visst fall företräder en annan uppfattning än nämnden.

Därest inte nämnden genom sin sammansättning tår en klart auktoritativ

ställning förefaller det statskontoret mest realistiskt att nämnden i antydda

fall söker nå ett samgående med centralbyrån såsom den största statistikproducenten.

Med hänsyn till samordningsverksamhetens karaktär bör vi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

dare enligt statskontorets mening representanterna för olika intressegrupper

på statistikens område medverka i sådana former att de även blir medansvaiiga

för genomförande av besluten. En sådan aktiv medverkan från

intresserepresentanternas sida skulle vinnas om centralbyrån erhåller en

kollegial styrelse med lekmannainslag.

Kommerskollegium finner de av delegationen anförda skälen för ett fristående

organ beaktansvärda men anser dock — i likhet med handelskamrarna

från vilka kollegiet infordrat yttranden — att skälen för att anknyta

den samordnande verksamheten till statistiska centralbyrån är starkare.

Det främsta motivet härför är enligt kollegiets mening, att en organisation

med en självständig nämnd kan komma att motverka den till centralbyrån

under de senaste åren gjorda koncentreringen av allmänna statistiska frågor.

Delegationens farhågor för att en anknytning till centralbyrån skulle

minska samordningsorganets auktoritet särskilt gentemot icke-statliga verksamheter

anser kollegiet i likhet med handelskamrarna vara överdrivna.

För att centralbyrån skall kunna med full auktoritet fungera som den centrala

myndigheten på statistikområdet bör den tvärtom enligt kollegiets

mening också handha de betydelsefulla samordningsfrågorna. Ett ytterligare

skäl för en anknytning till centralbyrån är att en sådan anordning nr

administrativ synpunkt ter sig som en enklare och förmodligen mindre

kostsam lösning.

Riksförsäkringsverket ifrågasätter om inte den vägledande ställning på

statistikområdet, som föreslagits ankomma på den tilltänkta nämnden,

skulle kunna anförtros åt statistiska centralbyrån utan att någon mera

nämnvärd utbyggnad av detta ämbetsverk behöver ske.

Även arbetsmarknadsstyrelsen förordar en lösning i anslutning till statistiska

centralbyrån. De av delegationen framförda betänkligheterna mot eu

organisation i anslutning till centralbyrån finner styrelsen inte vara av den

art att de bör utgöra hinder för en organisation där den föreslagna nämnden

i stället får ställningen av styrelse för statistiska centralbyrån. Skolöverstyrelsen

är likaledes inne på tanken att centralbyrån skall utrustas med

en styrelse.

Medicinalstyrelsen tar inte ställning i den berörda frågan om samordningsorganet

bör vara fristående eller ej men framhåller för sin del att styrelsen

inte funnit några olägenheter av den direkta kontakt styrelsen upprätthåller

med statistiska centralbyrån i de frågor där de båda ämbetsverkens

statistik har beröringspunkter.

De enskilda organisationer, som förordar att det skall uppdras åt centralbyrån

att vai a samordningsorgan, fäster i allmänhet stort avseende vid att

verket utrustas med en styrelse. Sveriges industriförbund konstaterar, att

en nämnd utan verkställande funktioner men med så vittgående arbetsfält

som det som föreslagits sannolikt skulle få en alltför svag organisatorisk

ställning. Bl. a. nämns risken för kollision mellan nämndens och statistiska

centralbj i ans arbete. Industriförbundet finner att övervägande skäl _ så
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

väl principiella som praktiska — talar för en organisatorisk lösning i form

av en verksstyrelse för statistiska centralbyrån. Särskilt betydelsefull ar

den nära anknytning, som med en verksstyrelse kan uppnås mellan samordningsverksamheten

i stort och planeringsverksamheten vid statistiska

centralbyrån. I verksstyrelsealternativet bortfaller även de onödiga administrativa

omgångar, som blir en följd av inrättandet av en separat rådgivande

nämnd. Kostnaderna för samordningen kan därmed hållas nere. Liknande

synpunkter anförs av Industriens utredningsinstitut.

Svenska arbetsgivareföreningen framhåller bl. a., att det fortsatta föibättrings-

och nydaningsarbetet på statistikens område kommer att verkställas

genom de samarbetsgrupper som redan nu etablerats eller som kommer

att tillsättas på initiativ av centralbyrån. Genom detta direkta samarbete

mellan konsument och producent blir vägen kortare, effektivare och

mindre kostnadskrävande. Om uppgifterna skulle handläggas av ett organ

som intar en fristående ställning i förhållande till i sammanhanget berörda

parter, kan statistiken inte på samma enkla sätt inlemmas i en rationellt

ordnad process som den centralbyrån förutsätts förfoga över då uppbyggnadsverksamheten

nu snart är avslutad. Fördelarna av att det centrala ämbetsverket

för statistik samtidigt tilldelas befogenheter som samordningsorgan

finner föreningen vara överlägsna varje form av ett fristående samordningsorgan,

och den föreslår att ämbetsverket förses med en verksstyrelse

av den tvp som redan finns i en del andra ämbetsverk med utåtriktad

verksamhet.

Svenska bankföreningen anser att delegationens förslag i stora delar är

alltför vagt och abstrakt för att kunna läggas till grund för praktiska åtgärder.

Föreningen är inte övertygad om att samordningsfrågorna kräver en

så kostsam apparat och föreslår att samordningsuppgifterna anförtros åt

centralbyrån.

Beträffande den föreslagna nämndens uppgifter anser flera remissinstanser

det tveksamt om nämnden kan få erforderlig auktoritet. Delegationens

uppfattning att nämnden inte kan ges beslutande befogenheter

gentemot andra organ delas dock av samtliga remissinstanser som uttalat

sig härom med undantag av Svenska stadsförbundet. Enligt förbundet bor

nämnden ha någon form av direktivrätt i förhållande till statistiska centralbyrån

när det gäller planeringen, samordningen och utformningen av statistikproduktionen.

För att stärka nämndens auktoritet förordar LO, att en långtidsplan oi

samordningsarbetet upprättas. Liknande förslag framförs även av TCO och

SACO.

När det gäller nämndens sammansättning har flertalet remissorgan

anslutit sig till delegationens ståndpunkt att nämndens ledamöter

skall vara obundna i förhållande till olika intressenter. En avvikan
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

de ståndpunkt intar dock Svenska stadsförbundet, TCO, Sveriges hantverksoch

industriorganisation samt historisk-filosofiska sektionen vid Lunds universitet.

Även några av de remissinstanser, som inte direkt anslutit sig till

forslaget om en nämnd, har avvikande uppfattning. Detta gäller bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen,

kommerskollegium och Svenska bankföreningen.

Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till förslaget om ett råd

med representanter för olika statistikintressenter. Av de remissorgan, som

föi ordat att statistiska centralbyrån blir samordningsorgan, förordar Sveriges

grossistförbund att till centralbyrån skall knytas ett motsvarande råd.

Liknande uppfattning har även Sveriges industriförbund, som framhåller

att det nuvarande systemet med arbetsgrupper och informella kontakter

fungerat tillfredsställande och även i fortsättningen bör utgöra en viktig

del av samordningsarbetet.

Vissa remissinstanser anser att rådet bör ersättas av eller ges form av

specialinriktade samarbetsgrupper. Statistiska centralbyrån föreslår sålunda

att rådet skall uppdelas i sektioner som förutsätts arbeta relativt

självständigt inom sina resp. områden. I detta system skulle även infogas

mdexnämnden och lönestatistikdelegationen samt de informella arbetsgrupper

som centralbyrån tillkallat för diskussioner rörande utveckling och utformning

av olika statistikgrenar. Även statskontoret utgår från att de frågor

som rådet skulle handha i stället bör kunna handläggas inom ett system

med samarbetsgrupper. Industriens utredningsinstitut finner det föreslagna

rådet onödigt, om man genomför förslaget om en verksstyrelse med representanter

för viktigare intressegrupper.

Enligt Kooperativa förbundet skulle de uppgifter, för vilka rådet avsetts,

kunna lösas effektivare genom återkommande sammankomster av konferenskaraktär

med representanter för det vid varje tillfälle aktuella området.

Även statens jordbruksnämnd anser det smidigare att upplysningar inhämtas

genom olika kontakter vid varje särskilt tillfälle.

Det föreslagna sa in arbetsorganet berörs i några yttranden. Statistiska

centralbyrån anser det påtagligt, att samarbetet mellan statistikproduktion

samt undervisning och forskning bör fördjupas även om andra

former kan väljas än vad delegationen föreslagit. Enligt Sveriges industriförbund

bör det ifrågavarande samarbetet bäst kunna tillgodoses genom

direkta kontakter mellan universitetsväsendets och statistikproduktionens

centrala organ.

I fråga om nämndens kansli anser några instanser att delagationen

underskattat personalbehovet. Till dessa hör bl. a. bostadsstyrelsen.

Även statskontoret, som avstyrkt förslaget om en nämnd, framhåller att

personalorganisationen syns alltför begränsad i förhållande till den förutsatta

omfattningen av nämndens uppgifter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

3. Den statliga bostads- och byggnadsstatistikens organisation

3.1. Nuvarande statistikproduktion

Bostads- och byggnadsstatistik utarbetas f. n. av ett flertal statliga organ.

Mera omfattande sådan statistikverksamhet handhas sålunda av arbetsmarknadsstyrelsen,

bostadsstyrelsen, statens hyresråd, statens institut för

byggnadsforskning och statistiska centralbyrån.

Inom arbetsmarknadsstyrelsen utarbetas dels s. k. igångsättmngstillståndsstatistik,

vilken utgör ett slags driftsstatistik för igångsättningsregleringen,

dels s. k. påbörjandestatistik, vilken omfattar bl. a. beräknad byggnadstid,

byggnadskostnader, antal bostadslägenheter och bostadsyta för påbörjade

byggnadsprojekt. Vidare utför styrelsen byggnadsinventeringar

som innefattar uppgifter för sysselsättningsplaneringen om bl. a. antalet

sysselsatta byggnadsarbetare, totala byggnadskostnader enligt senaste beräkningar

och nedlagda kostnader. Nämnda statistik produceras vid styrelsen

av en särskild enhet inom lokaliserings- och utredningsbyrån.

Hos bostadsstyrelsen bedrivs en omfattande bostads- och byggnadsstatistisk

verksamhet. Inom verkets planeringsbyrå utarbetas sålunda månatlig

och årlig bostadsbyggnadsstatistik, varav den månatliga syftar till snabbinformation

om bostadsbyggandets omfattning och utvecklingstendenser och

den årliga främst till att ge information om vissa egenskaper hos de mflyttningsfärdiga

husen. Vidare utarbetas löpande summarisk lånestatistik

som är avsedd att ge information om omfattningen av den av länsbostadsnämnderna

m. fl. handlagda statliga låne- och bidragsverksamheten.

Inom byrån förs även ett samordningsregister, vari uppgifterna från styrelsens

nämnda statistikgrenar sammanställs. Slutligen utarbetar byran

statistik över låneobjekt, innefattande utförliga uppgifter om de enskilda

låneobjekten. Vid en indexsektion inom styrelsens värderingsbyrå utarbetas

ett antal indexserier, nämligen byggnadskostnadsindex för flerfamiljs- och

enfamiljshus, entreprenadindex samt indexserier som berör vissa installationer

och underhållskostnader m. in. Vidare handhar sektionen vissa driftskostnadsberäkningar,

nämligen driftskostnadsundersökningar för flerfamiljshus

och undersökningar rörande kommunala taxor. Härutöver utförs

vid andra sektioner inom verket bl. a. enkäter rörande bostadsmarknadslaget,

enkäter till kommuner rörande bostadsbehov och planerat bostadsbyggande

samt beräkning av ortskoefficienter för byggnadskostnader.

Inom statens hyresråd utför en statistisk avdelning årliga fastighetsomkostnadsundersökningar,

som i första hand syftar till att ge underlag för

rådets årliga skrivelse till Kungl. Maj :t angående generell hyreshöjning.

Vidare gör rådet vissa specialundersökningar, exempelvis beträffande verkningarna

av ändrade räntebidrag till statsbelånade fastigheter.

Statens institut för byggnadsforskning bedriver vissa statistiska special
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

undersökningar avseende byggnadsproduktionens teknik, kostnader, kvalitet

m. m.

Inom statistiska centralbyrån utarbetas på olika sektioner bl. a. dels investeringsstatistik

för delar av industrin, för samfärdseln och för kommunerna,

dels lönestatistik för arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet,

dels beräkningar i nationalräkenskaperna av investeringar i byggnads-

och anlaggnmgsproduktion och av bostadsbeståndets tjänster m. m.,

dels bostadsomkostnadsundersökningar i anslutning till konsumentprisindex.

Vidare handhar centralbyrån bostadsräkningar och tillfälliga specialundersökningar

avseende bostadsförhållanden m. m. Slutligen bedrivs

vid centralbyrån en av delegationen tidigare ledd försöksverksamhet med

producentstatistik över byggnads- och anläggningssektorns produktion.

Vid ett antal övriga organ utarbetas andra former av bostads- och byggnadsstatistik,

främst indexserier för speciella delar av byggnads- och anläggningsverksamheten.

Beträffande den statistikproduktion som enligt den givna redovisningen

bedrivs vid administrativa myndigheter gäller, att statistiken främst utarbetas

för att tjana som underlag för resp. verks administrativa uppgifter och

inte utformats för andra mer allmänna ändamål.

3.2. Förslag av delegationen för statistikfrågor

3.2.1. Behovet av bostads- och byggnadsstatistik

Delegationen för statistikfrågor framhåller den stora betydelse som byggnads-

och anlaggningsverksamheten har ur samhällssynpunkt. Värdet av

de årliga investeringarna i byggnader och anläggningar i landet uppges

uppgå till drygt 16 miljarder kr. och antalet sysselsatta i verksamheten

till ca 300 000. Med hänsyn till verksamhetens art och centrala betydelse

föreligger ett stort behov av statistisk information.

Delegationen anser det erforderligt, att ifrågavarande statistik ges en sådan

allmän utformning, att den på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser behoven

av statistik även för andra ändamål än de administrativa verkens

funktioner. Det framhålls, att nuvarande spridning av statistikproduktionen

försvårar ett rationellt och effektivt utnyttjande av statistiken. För statistikens

effektivitet är det önskvärt att nuvarande dubbelarbete inom produktionsledet

elimineras.

För att skapa en mer detaljerad bild av behoven indelar delegationen bostads-

och byggnadsstatistiken i tre grupper, nämligen dels statistik (utom

prisindex) avseende byggnads- och anläggningsverksamhet, dels prisindex

avseende sådan verksamhet, dels statistik avseende beståndet av byggnader

och anläggningar.

För att anspråken på statistik avseende byggnads- och anläggningsverk
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr S? år 19C>5

samhet tillfredsställande skall kunna tillgodoses erfordras enligt delegationen

summarisk investeringsstatistik (insamlad från de investerande företagen),

producentstatistik (baserad på uppgifter från byggnads- och anläggningsföretag)

samt projektstatistik (dvs. särredovisning av de enskilda

projekten). Den statistik som f. n. produceras på dessa områden anser delegationen

otillräcklig. o .

I fråga om prisindex på byggnads- och anläggningsområdet föreligger

ett starkt behov av mer tidsenliga index. Delegationen påpekar bl. a. att de

indexserier som f. n. utarbetas över byggnadskostnaderna inte avspeglar

effekten av rationaliseringen i byggnadsverksamheten. Vidare framhålls

behovet av ett byggnadsprisindex, som mäter prisutvecklingen med utgångspunkt

inte från kostnadssidan utan från priset på de färdiga produktion!

ramen för den tredje gruppen, statistik avseende beståndet av byggnader

och anläggningar, föreligger enligt delegationen ett särskilt starkt

behov av data rörande bostadsbeståndet. Bl. a. understryks den nuvarande

bristen på information om bostadskostnader. Ett starkt behov av hyresstatistik

anses föreligga. Även behovet av en intäkts- och driftsstatistik

för bostadsfastigheter betonas.

3.2.2. Centralisering och utveckling av statistiken

För att nackdelarna med den nuvarande splittringen av statistikproduktionen

på bostads- och byggnadsområdet skall kunna undvikas och för att

behoven av statistik bättre skall kunna tillgodoses föreslår delegationen,

att statistiken läggs om. Detta anses böra ske dels genom att statistiken i

huvudsakliga delar centraliseras till statistiska centralbyrån, dels genom

att statistiken blir föremål för utvecklingsarbeten.

1 fråga om centraliseringsåtgärder föreslår delegationen, att ansvaret for

följande statistikgrenar överföres till statistiska centralbyrån, nämligen

från arbetsmarknadsstyrelsen den s. k. påbörjandestatistiken och byggnadsinventeringarna,

från bostadsstyrelsen den löpande såval som den årliga

bostadsbvggnadsstatistiken, samordningsregistret, statistiken över låneobjekt,

beräkningen av byggnadskostnads- och entreprenadindex samt indexserierna

avseende installationer, underhåll in. in. ävensom dnftkostnadsundersökningarna

för flerfamiljshus samt från statens hyresråd fastighetsomkostnadsundersökningarna

och hyresrådets Övriga statistikproduktion.

Vidare föreslås centralbyrån få ansvaret för den tidigare i delegationens

regi bedrivna försöksverksamheten med statistik över byggnads- och anläggningssektorns

produktion samt för den framlida reguljära bostadsstatistik,

bl. a. hyresstatistik, som kan komma att skapas. Det behov av specialundersökningar

som i framtiden kan uppkomma för statens institut för

byggnadsforskning föreslås också i huvudsak böra tillgodoses av centralby
rån.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 82

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965

Delegationen ifrågasätter, om inte bostadsstyrelsens enkäter till kommunerna

rörande bostadsmarknadsläget kan upphöra, övrig statistikproduktion,

däribland bostadsstyrelsens löpande låne- och bidragsstatistik och bei

ökning av ortskoefficienter för byggnadskostnader samt övriga organs indexserier,

föreslås t. v. skola ligga kvar hos resp. organ. Delegationen anser

dock, att ansvaret för de indexserier, som efter närmare utredning bedoms

skola fortsättningsvis produceras, med tiden överförs till centralbvrån.

Tidpunkten för de centraliseringsåtgärder som anses böra vidtas utan

ytterligare utredning föreslås till den 1 januari 1966.

En förutsättning för centraliseringen är, att de avlämnande verkens behovav

statistiskt underlag för verksamheten även i fortsättningen kan tillgodoses.

I detta syfte föreslår delegationen att statistiska centralbyrån upprätthåller

ett nära samarbete med verken ifråga. Vidare förordas, att de statistiska

uppgifter som sålunda erfordras av dessa verk skall behandlas med

förtur av centralbyrån.

I fråga om utvecklingsarbeten föreslår delegationen bl. a. följande åtgärder.

Frågan om en uppläggning av investeringsstatistik för ytterligare näringsgrenar

bör utredas. Vidare bör utredas möjligheterna att komplettera

producentstatistiken och projektstatistiken i sådana hänseenden att föreliggande

behov tillgodoses. Beträffande prisindex avseende byggnads- och anläggningsverksamheten

bör möjligheterna att tillgodose föreliggande behovav

tidsenliga index undersökas. Vad slutligen gäller statistik avseende beståndet

av byggnader och anläggningar erinrar delegationen om att Kungl.

Maj .t uppdragit åt bostadsstyrelsen och statistiska centralbyrån att gemensamt

utarbeta förslag till riktlinjer för fortlöpande urvalsundersökningar

inom bostadsstatistiken. Delegationen föreslår, att det påbörjade utredningsaibetet

fullföljs och att därvid bl. a. även utarbetas förslag om avvägning

mellan bostadsräkningar och löpande bostadsstatistik. Vidare bör särskilt

uppmärksammas behovet av hyres- och bostadskostnadsstatistik samt intäkts-

och driftsstatistik för bostadsfastigheter.

Delegationen föreslår, att utredningsarbetet avseende prisindex uppdras

åt en särskild expertutredning och att övriga utredningsuppdrag anförtros

statistiska centralbyrån.

Delegationen berör även frågan om uppgiftsplikt beträffande ifrågavarande

statistik. Vad gäller den statistik som f. n. bedrivs av arbetsmarknadsstyrelsen

och hyresrådet finns uppgiftsplikt föreskriven. Delegationen föreslår

att gällande kungörelser ändras till att avse centralbyrån. För bostadsstyrelsens

statistik saknas motsvarande bestämmelser. Delegationen föreslår härvidlag

att uppgiftsplikt införs för kommunerna samt berörda byggherrar eller

byggnads- och anläggningsföretag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

19

3.2.3. Personal- och anslagsfrågor

Delegationen föreslår, att den statistik som överflyttas till centralbyrån

förläggs till en för ändamålet nyinrättad byrå inom verket, byrån för bostads-

och byggnadsstatistik. Denna byrå bör enligt delegationen ges förande

personaluppsättning, nämligen en byråchef i Bo 1, tre högst byrådirektörer

i Ae 27, en högst byrådirektör i Ae 25, tre högst förste aktuarier i Ae 23,

en högst förste byråingenjör i Ae 23, två amanuenser i A 17/21, fyra kanslister

i A 9/15, en kontorsskrivare i Ae 13, två kansliskrivare i Ae 11, fem

kontorister i Ae 9, åtta kanslibiträden i Ae 7 och fyra kontorsbiträden i

A 2/5.

Vidare föreslås, att vid verkets planerings- och samordningsavdelmng inrättas

en tjänst som högst byrådirektör i Ae 27. Härutöver beräknas 50 000

kr. för helår till personalförstärkning på administrativa byrån. För en tillfällig

personalförstärkning av nämnda byrå i samband med själva omläggningen

beräknas 36 000 kr.

Sammanlagt föreslås alltså att centralbyrån, förutom förstärkningen av

den administrativa byrån, tillförs 36 nya tjänster. Av dessa föreslås byråchefstjänsten

på den nya byrån inrättad fr. o. m. den 1 juli 1965, vilket motiveras

av vissa förberedelsearbeten för statistiköverflyttningen, medan övriga

permanenta tjänster föreslås inrättade fr. o. m. den 1 januari 1966. Mot

utökningen av centralbyråns personal svarar en föreslagen minskning av de

avlämnande verkens personal om sammanlagt ca 30 tjänster. Härtill kommer

en minskning av arbetsbördan för verkens administrativa personal

m. in.

Delegationen har gjort anslagsberäkningar för statistiska centralbyrån

dels avseende helår, dels avseende budgetåret 1965/66. I sistnämnda fall bär

hänsyn tagits till att den föreslagna centraliseringen avses skola genomföras

den 1 januari 1966 och sålunda i huvudsak påverkar anslagen endast vad

avser andra hälften av budgetåret.

Delegationens beräkningar framgår av följande sammanställning.

Anslag

Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet..............

Därav:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän ........

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .

Rörligt tillägg............................

Statistiska centralbyrån: Omkostnader för verksamheten

i allmänhet......................

Helt

Budgetåret

budgetår

1965/66

+ 986 000

-f 556 000

-f 35 000

+ 35 000

4- 593 000

4- 319 000

-f 358 000

4- 202 000

+ 253 000

4- 211 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

Anslag

Helt

budgetår

Budgetåret

1965/66

Därav:

Sjukvård in. in..............

+ 2 000

+ 8 000

Reseersättningar .........

Expenser

-j- 1 uuu

+ 4 000

a. Bränsle, lyse, vatten ............

b. Övriga expenser..........

+ 3 000

+ 95 000

+ 20 000

-1- 1 000

+ 133 000

+ 10 000

Publikationstryck ........

Övriga utgifter

Ersättning till datamaskincentralen för ma- skinbearbetningar ........

j_ 19r» non

+ 62 000

Statistiska centralbyrån: Särskilda undersök-

ningar ...............

+ 200 000

+ 200 000

Under avlöningsanslaget har, utöver medel för de föreslagna 36 permanenta

tjänsterna, beräknats 16 000 kr. för helt budgetår för vikarier, övertidsersättningar

m. m. och förutnämnda belopp av 50 000 kr. resp. 36 000

kr. för den föreslagna förstärkningen av administrativa byrån. Under omkoslnadsanslaget

har för budgetåret 1965/66 till övriga expenser beräknats

ett belopp av 85 000 kr. för engångsutgifter.

Mot den beräknade höjningen av centralbyråns avlöningsanslag, 986 000

kr. för helt budgetar, svarar en beräknad minskning av arbetsmarknadsstyrelsens,

bostadsstyrelsens och statens hyresråds avlöningsanslag med

sammanlagt 761 000 kr. Förslaget innebär sålunda på avlöningssidan en

nettoökning av 225 000 kr. Av denna belöper sig drygt hälften, 120 000 kr.,

på den föreslagna permanentningen av försöksverksamheten med statistik

över byggnads- och anläggningssektorns produktion. Återstoden hänför sig

dels till en utökning av personalen för bostadsbyggnads- och lånestatistiken,

vilken har föreslagits av bostadsstyrelsen även för det fall dessa statistikgrenar

ligger kvar hos styrelsen, dels till vissa tjänsteförändringar och

dels till utökningen av personalen vid planerings- och samordningsavdelningen.

Mot den beräknade höjningen av centralbyråns omkostnadsanslag,

2a3 000 kr., svarar en beräknad minskning av arbetsmarknadsstyrelsens,

bostadsstyrelsens och hyresrådets omkostnadsanslag med sammanlagt

214 500 kr. Nettoökningen, 38 500 kr., anses huvudsakligen hänförlig till

permanentningen av statistiken över byggnads- och anläggningssektorns

produktion.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

21

3.3. Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över delegationens förslag avgetts av byggnadsstyrelsen,

statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet, statens jordbruksnämnd,

statens pris- och kartellnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen,

statens hyresråd, statens institut för byggnadsforskning,

bostadsbyggnadsutredningen, Svenska kommunförbundet, Svenska stadsförbundet,

Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges industriförbund, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,

Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund (HSB),

Svenska riksbyggen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas

riksförbund och Sveriges fastighetsägareförbund.

” LO har bifogat yttrande av Svenska byggnadsarbetareförbundet.

Delegationens synpunkter på behovet av bostads- och byggnadsstatistik

har genomgående tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av remissinstanserna.

Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker även delegationens förslag

till centralisering och utveckling av statistiken. Sålunda

ställer sig bl. a. bostadsstyrelsen positiv till förslaget att större delen

av styrelsens statistik överförs till centralbyrån.

De övriga närmast berörda myndigheterna har dock vissa invändningar

mot delegationens förslag. Sålunda avstyrker arbetsmarknadsstyrelsen

ett överförande av styrelsens månatliga påbörj andestatistik och kvartalsvisa

byggnadsinventeringar. Verket framhåller bl. a., att denna korttidsstatistik

under det beslutade successiva slopandet av igångsättningsregleringen

och övergången till en frivillig sysselsättningsplanering kommer att

få ett ökat värde. Det skulle enligt styrelsen vara mycket olägligt att under

denna uppbyggnadsperiod vidta administrativa förändringar i det statistiska

systemet. Även för det fortsatta arbetet bedöms dessa uppgifter,

som inhämtas av länsarbetsnämnderna, vara av stort administrativt värde

för styrelsen. En centralisering till centralbyrån skulle innebära en administrativ

dubblering och sannolikt medföra att nuvarande korta bearbetningstid

för statistiken inte kan bibehållas. Det anses därför lämpligt, att

styrelsen utför bearbetning och analys av korttidsstatistiken samt endast

överlämnar den till centralbyrån för publicering. Däremot har styrelsen

inte någon erinran mot att motsvarande årsstatistik överförs till centralbyrån.

Vidare anser styrelsen starka skäl tala för att den månatliga bostadsbyggnadsstatistiken

alltjämt utarbetas av bostadsstyrelsen.

Statens hyresråd ifrågasätter om anledning föreligger att överflytta rådets

fastighetsomkostnadsundersökningar, då behovet av dessa inom en

tämligen nära framtid kan komma att bortfalla, om den nuvarande hyresregleringen

ersätts av eu reglering med annan utformning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

Statistiska centralbyrån föreslår, att en närmare utredning görs om det

administrativa systemet för utnyttjandet av det vid bostadsstyrelsen förda

samordningsregistret, innan man tar ställning till den framtida förläggningen

av detta register.

Förslaget om överföring av arbetsmarknadsstyrelsens, statens hyresråds

och vissa delar av bostadsstyrelsens statistik avstyrks av Hyresgästernas

riksförbund.

EU flertal remissinstanser, bl. a. bostadsstyrelsen och statens hyresråd.

understryker vikten av att de avlämnande verkens behov av statistiskt underlag

för de administrativa funktionerna tillgodoses efter centraliseringen.

Det understryks, att sådant underlag bör föreligga såväl i tillräcklig omfattning

som med erforderlig snabbhet.

De föreslagna utvecklingsarbetena hälsas av remissinstanserna genomgående

med tillfredsställelse. Särskilt understryks vikten av att en expertutredning

tillsätts för utformning av tidsenliga prisindex och att resultat

på området snabbt kommer fram. I fråga om olika delar av utredningsoch

utvecklingsarbetet framläggs kompletterande förslag.

I vad delegationens förslag berör uppgiftsplikt till statistiken framhåller

arbetsmarknadsstyrelsen, att det föreligger fortsatt behov av uppgiftsplikt

till styrelsen för sysselsättningsplaneringens genomförande.

I fråga om personal- och anslagsfrågor görs vissa erinringar

av bl. a. statistiska centralbyrån, som framhåller att de tillfälliga kostnadsökningarna

i samband med överflyttningen kan bli större än beräknat.

Vidare föreslår verket, att förstärkningen av planerings- och samordningsavdelningen

sker redan den 1 juli 1965.

4. Anslagsframställningar

4.1. Förslag av statistiska centralbyrån

4.1.1. Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet

Till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i

allmänhet har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av

10 404 000 kr. Statistiska centralbyrån föreslår, att anslaget för nästa budgetår

ökas med 2 620 000 kr.

1. Personalförändringar

a) Byrån för jordbruksstatistik

1 kontorist Ae 9..........

1 kanslibiträde Ae 7......

3 1/2 kontorsbiträden A 2/5

ökning

eller

minskning

+ 18 312

+ 16 488

+ 52 080

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 åt 1965

23

b) Byrån för industristatistik

ökning

eller

minskning

...... 4- 16 488

18 312

16 488

3 000

Medel tor smiaesgoasstausuK . . *.............

c) Byrån för finansstatistik

39 684

1 iiogst öyraaireKior /ve ao................

Minskning med 1/2 amanuens A 17/21........

15 324

8 244

1/2 kansliDitraue /ve / ....................

...... +

39 684

1 högst hyraaireKtor /ve ao................ • •

30 648

22 488

1 kanslist /V y/1»)

32 976

...... +

29 760

2 kontorsDitraaen /v a/o..................

d) Byrån för rätts- och socialvårdsstatistik

...... +

35 784

1 högst lorste aivtuarie /ve ad..................

Minskning med 1/2 amanuens A 17/21........

15 324

22 488

1 kanslist /v y/ it)............

...... 4-

20 280

1 kansliskrivare Ae 11 ....................

54 936

3 koittoiister Ac 9 ..••••••••

1—k^TTslibitrade /Vc V ...........

....... 4-

16 488

....... 4-

10 140

1 kanslisknvare /ve n yi/A oij ..............

....... +

7 440

1 kontorsDitraae a a/o d1/ .............

90 000

Personal tor iasiigiieispiib»i<uiai.iivcu *********

e) Byrån för undervisningsstatistik

....... 4-

32 976

f) Byrån för arbetsmarknadsstatistik

i _________ A 17 /OI M /O or^ ........

15 324

1 amanuens A l//zi ...............

4_

11 244

1 kanslist Ay/io a oi ...................

....... +

7 440

1 kontorsDitraae /v a/o \i/a aij .............

g) Administrativa byrån

24 936

1 personaiassisieni /ve ..................

1 högst förste byråsekreterare Ae 23.........

h) Dokumentationsenheten

4.

....... +

35 784

7 440

22 488

1 kalis ii si /v y/ i a................

22 488

Minskning mea i Kontorssiviivaic...........

22 488

37 680

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

1 högst förste byråsekreterare Ae 23 ...

1 förrådsförman Ae 9.................

i) Planerings- och samordningsavdelningen

2 högst avdelningsdirektör Be 1.......

2 högst förste aktuarie Ae 23.........

1 kansliskrivare Ae 11 ...............

1 kontorist Ae 9.....................

2. Tjänsteförändringar m. in.

a) Lönegradsförändringar ................

b) Ordinariesättningar m. in.............

c) Vissa arvodesfrågor ..................

3. Löneomräkning..................

+ 2 620 000

Motiv

1. a) Statistiska centralbyrån föreslår, att de deklarationsundersökningar

for jordbrukare, som nu bekostas från anslaget till särskilda undersökningar,

överförs till verkets permanenta arbetsuppgifter. Enligt tidigare planer

skulle undersökningarna vart tredje år utvidgas med en detalj redovisning

av naturaförmåner och driftkostnader. Denna större omfattning föreslås bli

genomförd budgetåret 1965/66. För ändamålet begärs en kontorist, ett kanslibiträde

och 3 1/2 kontorsbiträden varav 1 1/2 tjänst avser tillfällig förstärkning

under budgetåret 1965/66.

1. b) En utökning av den årliga elstatistiken har försöksvis inletts. Denna

utökning innebär väsentligt förbättrade möjligheter att utnyttja elstatistiken

som underlag för prognoser över det framtida kraftbehovet. Kostnaderna för

extra personal för detta merarbete täcks under innevarande budgetår ur anslaget

till särskilda undersökningar. Verket föreslår att medel för en tjänst

som kanslibiträde beräknas fr. o. m. nästa budgetår.

Den nuvarande personaltilldelningen för de permanenta arbetsuppgifterna

inom industri- och bergverksstatistiken efter omläggning av varunomenklaturen

har visat sig otillräcklig. Centralbyrån föreslår därför en personalförstarknmg

med en kontoristtjänst och en kanslibiträdestjänst.

Försök har gjorts med en produktionsstatistik för smidesgods. Då ett dokumenterat

behov av sådan statistik föreligger, föreslår centralbyrån att den

tar ingå i den löpande industristatistiken. För ändamålet beräknas 3 000 kr.

l. c) Statistiska data rörande kommunerna lämnas f. n. i ett flertal av statistiska

centralbyråns publikationer, främst Ärsbok för Sveriges kommuner

Som en foljd av den kommunala sektorns snabba expansion ökar efterfrågan

pa statistiska uppgifter som kan ligga till grund för prognoser och planering.

Dessa uppgifter bor redovisas i en och samma publikation. Centralbyrån an
-

Ökning

eller

minskning

+

35 784

+

18 312

+

107 856

+

71 568

+

20 280

+

18312

+

135 024

+

39 700

+ 1 367 700

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

ser därför en omarbetning och utvidgning av Årsbok för Sveriges kommuner

vara önskvärd liksom ökade kontakter med den kommunala sektorn. För

detta arbete beräknar centralbyrån en tjänst som högst byrådirektör i Ae 25

samt en halv kanslibiträdestjänst i Ae 7. Samtidigt sker en minskning med

eu halv amanuens i A 17/21.

Sedan år 1961 har statistiska centralbyrån under anslaget till särskilda

undersökningar erhållit medel för en kreditmarknadsstatistik för företag.

När det centrala företagsregistret numera till stora delar föreligger komplett,

har förutsättningarna för att erhålla en kvalitativt fullgod kreditmarknadsstatistik

ökat. Det är därför önskvärt att den s. k. vinststatistiken och kreditmarknadsstatistiken

kan samordnas, då dessa båda statistikgrenar hör nära

samman vid behandlingen hos både uppgiftslämnare och producent. För

permanentning av kreditmarknadsstatistiken och för samordning och utbyggnad

av denna och vinststatistiken uppskattar centralbyrån personalbehovet

till en tjänst som högst byrådirektör i Ae 25, en tjänst som amanuens

i Ae 17/21, en kanslisttjänst i A 9/15, två kanslibiträdestjänster i Ae 7 samt

två kontorsbiträdestjänster i A 2/5.

1. d) Arbetsstatistiken rörande domsagorna har överflyttats från justitiedepartementet

till centralbyrån och där lagts under sektionen för processtatistik.

I samband med rådhusrätternas förstatligande torde en motsvarande

arbetsstatistik rörande dessa tillkomma. Vidare beräknas nådestatistiken

byggas ut i samband med genomförandet av kriminalstatistikens andra utbyggnadsetapp.

En förstärkning av personalen vid sektionen är därför erforderlig.

Verket föreslår, att en halvtidstjänst som amanuens utökas till heltidstjänst

samt utbyts mot en tjänst som högst förste aktuarie i Ae 23.

Riktlinjerna för en utbyggnad av kriminalstatistiken förelädes och godkändes

av 1960 års riksdag (prop. 1960: 12, IAU 6, rskr 76). Som en andra

etapp skulle en verkställighets- och en återfallsstatistik införas den 1 januari

1965. Redan innevarande budgetår har medel för igångsättning beviljats.

Centralbyrån föreslår att följande tjänster inrättas för denna statistik, nämligen

en kanslist i A 9/15, en kansliskrivare i Ae 11, tre kontorister i Ae 9

och ett kanslibiträde i Ae 7.

I samband med omläggning av statistiken över vägtrafikolyckor bör lönekostnaderna

för två tjänster inom denna statistik, vilka f. n. bestrids av statens

trafiksäkerhetsråd, överföras till centralbyrån. Detla gäller en tjänst

som kansliskrivare i Ae 11 och en kontorsbiträdestjänst i A 2/5.

Centralbyrån föreslår en integration av bearbetningen av lagfarts- och fastighetsprisstatistiken.

Förslaget syftar till en förenkling av arbetsrutinerna

i de berörda statistikgrenarna. Verket föreslår vidare, att fastighetsprisstatistiken

skall byggas ut och differentieras. Förslaget innebär bl. a., att denna

statistik, som används som underlag främst för fastighetstaxeringen, omformas

för att ge en mera rättvisande bild än 1. n. av den s. k. överprisprocenten

vid fastighetsförsäljningar. Sålunda föreslås eu längre gående regional

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kutigl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

indelning av statistiken och en särredovisning av fritidsbostäder och permanenta

bostäder. Vidare innebär förslaget att den specialbearbetning av primarmaterialet,

som f. n. utförs av länsstyrelserna i samband med förberedelserna

för allmän fastighetstaxering, skall ersättas med en löpande central

databehandling genom centralbyråns försorg.

Omläggningen medför utökade uppgifter för centralbyrån. Under budgetåret

1965/66 måste dessutom två årgångar lagfartsstatistik bearbetas till

följd av omläggningen. Centralbyrån beräknar det erforderliga personalbehovet

till en förste aktuarie i högst Ae 23, en kansliskrivare, en kontorist,

ett kanslibiträde och ett biträde i reglerad befordringsgång. Samtidigt kan

en halvtidstjänst som amanuens dras in. Det ökade medelsbehovet beräknas

till 90 000 kr.

1. e) Tillkomsten av nya läroanstalter samt den ökade tillströmningen av

elever till universitet och högskolor leder till ökat omfång av primärmaterialet

avseende individualuppgifter till statistiken över högre studier. Centi

albyrån beräknar att sektionen för högre studier behöver utökas med ett

kanslibiträde i Ae 7.

Ett mera allmänt införande av fackskolor kräver en belysning av sökandesituationen

till denna skolform. Denna statistik grundas på individualmaterial.

För arbetet beräknar centralbyrån en kanslibiträdestjänst i Ae 7.

Tf) Inom ramen för delegationens för statistikfrågor verksamhet har

bedrivits ett utvecklingsarbete som varit inriktat bl. a. på korttidsstatistiken

över löner och sysselsättning inom industrin. Detta arbete har syftat dels

till kvalitativa förbättringar av den existerande statistiken, dels till en utvidgning

av korttidsstatistiken till att omfatta även sysselsättning och lönesummor

för tjänstemän. För att möjliggöra ändringar i denna statistik

fr. o. m. den 1 januari 1966 erfordras en förstärkning av personalen med en

amanuens i A 17/21, en kanslist i A 9/15 och ett kontorsbiträde i A 2/5.

1. g) För handläggning av personalärenden för den till drygt 900 personel

(inkl. deltidsanställda, städningspersonal m. m.) uppgående personalstyrkan

vid centralbyrån finns f. n. inom administrativa byråns personalkontor

endast eu förste byråsekreterare, vilken biträds av en kanslist. Centralbyrån

föreslår en förstärkning av personalkontoret med en personalassistent

i Ae 15.

Erfarenheterna under senare år har visat att en tjänst som högst förste

byråsekreterare i Ae 23 erfordras för organisationstrenden.

1. h) I samband med överflyttningen till centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden av de uppgifter som före den 1 juli 1964 åvilat centralbyråns

folkbokföringsbyrå beslöts att arbetet med personakterna över avlidna

och dödförklarade även i fortsättningen skulle åvila statistiska centralbyrån.

Verket föreslår att en halvtidstjänst som kontorsbiträde i A 2/5 tillförs dokumentationsenheten

för detta arbete.

Inom redaktionssektionen finns f. n. kanslisttjänster såväl vid Statistisk

tidskrift som vid Allmän månadsstatistik, medan det vid Statistisk Årsbok

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

för i huvudsak motsvarande arbetsuppgifter finns en kontorsskrivartjänst.

Verket föreslår att denna tjänst utbyts mot en kanslisttjänst i A 9/15.

Till centralbyråns upplysningstjänst hör en omfattande skriftväxling. Ungefär

hälften av skrivelserna är på utländskt språk. Vidare ingår i upplysningstjänsten

rapportering till internationella organ. Mot bakgrunden av

ökningen av sektionens arbete, speciellt i fråga om den utländska skriftväxlingen,

föreslår centralbyrån att en kanslisttjänst i A 9/15 inrättas vid informationssektionen.

En utredning har genom statskontorets försorg utförts rörande personalbehovet

vid centralbyråns bibliotek. Verket ansluter sig till förslaget i denna

utredning och föreslår att tre nya tjänster inrättas vid biblioteket, nämligen

en bibliotekarie i Ae 23, en biblioteksassistent i Ae 11 och en kontorist i

Ae 9. Verket hemställer vidare att även under budgetåret 1965/66 få disponera

medel för en tjänsteman för katalogrevision samt en amanuens på redaktionen.

En utredning har gjorts om publikationsdistributionen. Utredningen påvisar

att snara åtgärder bör vidtas om centralbyråns distribution skall kunna

genomföras på ett tillfredsställande sätt. Centralbyrån föreslår, att två

tjänster inrättas, nämligen en som högst förste byråsekreterare i Ae 23 såsom

chef för distributionsenheten samt en som förrådsförman i Ae 9.

1. i) Utvecklingen har visat, att planeringen och samordningen av den ekonomiska

statistiken, speciellt företagsstatistiken, kräver stora insatser av

planerings- och samordningsavdelningen. Verket finner det angeläget, att

detta arbete bedrivs på en särskild sektion under ledning av en befattningshavare

som högst avdelningsdirektör i Be 1.

En effektiv användning av databehandling fordrar en integration av hela

databehandlingsprocessen inom centralbyrån. Verket finner det angeläget,

att metodutvecklingen på systemsidan, anpassningen till datamaskiner och

andra tekniska och administrativa hjälpmedel samt servicen när det gäller

systemarbete sammanhålls inom en sektion, vilken bör förestås av en tjänsteman

som högst avdelningsdirektör i Be 1.

Överenskommelse har träffats mellan centralbyrån och statskontoret om

att överföra ansvaret för statistiska analysarbeten, utförda på matematikmaskiner,

från statskontoret till centralbyrån. För dessa arbeten föreslår

verket att två tjänster som högst förste aktuarie i Ae 23 inrättas. Statskontoret

har i sin anslagsframställning för motsvarande budgetår anmält minskad

medelsanvisning motsvarande lönen för två tjänstemän i denna lönenivå.

Behovet av biträdespersonal och sekreterare har fått tillgodoses med utnyttjande

av särskilda medel. Med hänsyn till rekrytering och liknande

omständigheter har det synts verket angeläget att successivt förse avdelningen

med permanent biträdespersonal. En tjänst som kansliskrivare i Ae

11 och eu tjänst som kontorist i Ae t) föreslås därför inrättade.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

2. a) Statistiska centralbyrån föreslår uppflyttning i lönegrad av följande

tjänster, nämligen

inom verksledningen en produktionschef i Be 3 till Bp 4,

på byrån för industristatistik en högst byrådirektör i Ae 25 till Ae 27,

på byrån för handels-, samfärdsel- och prisstatistik en högst byrådirektör

i Ae 27 till avdelningsdirektör i Be 1,

på byrån för finansstatistik en högst byrådirektör i Ae 25 till Ae 27,

på byrån för rätts- och socialvårdsstatistik ett kanslibiträde i Ae 7 till

kansliskrivare i Ae 11 och två kanslibiträden i Ae 7 till kontorister i Ae 9,

på byrån för undervisningsstatistik en högst byrådirektör i Ae 25 till

Ae 27,

på administrativa byrån (exkl. dokumentationsenheten) två högst förste

byråsekreterare i Ae 23 till högst byrådirektörer i Ae 25, en högst förste

byråintendent i Ae 23 till högst byrådirektör i Ae 25, två kansliskrivare i

Ae 11 till kontorsskrivare i Ae 13, en kontorist i Ae 9 till kansliskrivare i

Ae 11, en förste expeditionsvakt i Ao 9 till Ao 11 samt en förste telefonist i

Ae 9 till Ae 11,

på dokumentationsenheten en högst byrådirektör i Ae 27 till avdelningsdirektör

i Be 1, en högst byrådirektör i Ae 25 till Ae 27 och en bibliotekarie

i Ae 23 till högst byrådirektör i Ae 25,

på planerings- och samordningsavdelningen en byråchef i Be 1 till planeringschef

i Bp 4, en högst byrådirektör i Ae 27 till avdelningsdirektör i Be 1,

en högst byrådirektör i Ae 27 till högst avdelningsdirektör i Be 1 och två

högst förste aktuarier i Ae 23 till högst byrådirektörer i Ae 25 samt

utan uppdelning på byråer sju högst förste aktuarier i A 23 till högst

byrådirektörer i A 25.

Verket föreslår vidare, dock utan att inräkna medel i anslagsberäkningarna,

att övriga byråchefstjänster placeras i B 3, att 15 tjänster i A 23 flyttas

till A 25, att tolv tjänster i A 7 flyttas till A 11, att fyra tjänster i A 7

flyttas till A 9 samt att tolv tjänster i A 2/5 flyttas till A 7.

2. b) Cheferna för byråerna för rätts- och socialvårdsstatistik, för undervisningsstatistik

och för arbetsmarknadsstatistik samt cheferna för administrativa

byrån och för utredningsinstitutet är f. n. placerade i Be 1. Verket

föreslår att dessa tjänster ordinariesätts. Vidare föreslår verket att en tjänst

som bokhållare i Ag 15 extraordinariesätts.

2. c) För arvoden till författare av artiklar och recensioner i Statistisk tidskrift

står till centralbyråns förfogande ett belopp av 12 500 kr. Arvodena

för tidskriftsartiklar utgår enligt en av centralbyrån fastställd taxa. Då denna

inte har justerats sedan budgetaret 1962/63, beräknas en uppjustering

av arvodena bli nödvändig under budgetåret 1965/66. Medelsanvisningen

bör därför ökas med 3 500 kr.

Bland de handlingar som bearbetas vid centralbyrån finns ett relativt

stort antal som är att betrakta som hemliga enligt sekretesslagen. Verket

har därför behov av en expert på sekretesslagstiftning, med vilken tjänste
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965

männen kan diskutera sekretessproblem och därined sammanhängande frågor.

Verket hemställer om ett belopp av 30 000 kr. för arvode till en konsult

i sekretessfrågor m. m.

Från centralbyråns avlöningsanslag bestrids kostnader för ersättning åt

viss personal vid hovrätterna som verkställer utdrag ur renovationerna av

dagböcker i inskrivningsärenden m. m. för rättsstatistiken. Med hänsyn till

den allmänna lönehöjningen anses medelsanvisningen härför böra räknas

upp med 1 500 kr.

Sedan budgetåret 1962/63 har 4 000 kr. stått till förfogande för ersättning

till en medicinsk expert, vilken skulle vara knuten till centralbyrån för

bearbetning av dödsorsaksstatistiken. Med hänsyn till löneutvecklingen under

de senaste åren bör medelsanvisningen räknas upp med 1 000 kr.

Medel har tidigare beräknats för en extra bibliotekarie motsvarande lönegrad

A 21 vid verkets bibliotek för katalogrevision. Som en följd av den ändrade

befordringsgången för amanuenser föreslår verket, att denna medelsanvisning

räknas upp med 3 700 kr.

4.1.2. Omkostnader för verksamheten i allmänhet

Till Statistiska centralbyrån: Omkostnader för verksamheten i allmänhet

har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 6 336 000

kr. Statistiska centralbyrån föreslår, att anslaget för nästa budgetår ökas

med 819 400 kr.

Anvisat Föreslagen

1964/65 ändring

1965/66

1. Sjukvård m. ............................ 40 000 + 10 000

2. Reseersättningar .......................... 16 000 -f- 12 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten ................ 100 000 + 25 000

b) Övriga expenser........................ 1 035 000 + 232 800

4. Publikationstryck ......................... 1 157 000 -f- 67 000

5. Övriga utgifter

a) Bibliotekets underhåll .................. 18 000 + 2 000

b) Ersättning till datamaskincentralen för maskinbearbetningar

...................... *3 235 000 + 359 600

c) Ersättning till utredningsinstitutet för intervjuundersökningar

m. m............. 830 000 -j- 115 000

d) Kostnader för förnyelse av viss del av urvalet

för jordbruksinventeringarna ...... — + 10 000

+ 839 400

Särskilda uppbördsmedel:

Försäljningsmedel för publikationer .......... 95 000 — 20 000

+ 819 400

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965

Motiv

3. b) Bland de omständigheter, som motiverar den förhållandevis betydande

ökningen av utgifterna, framhåller centralbyrån dels ett konstaterat

ökat behov av direktkontakter med uppgiftslämnarna per telefon, dels väsentligt

ökat behov av annonsering, dels ökade kostnader för underhåll och

successiv förnyelse av centralbyråns numera utökade inventariebestånd,

dels behov av resurser för att sprida information om verket och för ökade

insatser i personalvårdande syfte.

5. b) Kostnaderna för maskinbearbetningar påverkas bl. a. av att deldarationsundersökningarna

för jordbrukare överförs till verkets ordinarie

arbetsuppgifter, av en utökning av statistiken över högre studier samt omläggning

till automatisk databehandling, av en omläggning av korttidsstatistiken

över sysselsättning och löner för industrin samt av en omläggning

och utbyggnad av fastighetsprisstatistiken. Vidare erfordras en tillfällig uppräkning

av medlen för statistiken över vägtrafikolyckor. Dessutom beräknas

en ökning av den för verkets samtliga statistikgrenar gemensamma medelsanvisningen

för programmering m. m.

5. d) Den nya delposten motiveras av att ifrågavarande kostnader, som

hittills bestritts av anslaget till särskilda undersökningar, numera bör belasta

omkostnadsanslaget sedan verksamheten blivit att betrakta såsom en

ordinarie arbetsuppgift för verket.

4.1.3. Särskilda undersökningar

Till Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar har för innevarande

budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1,6 milj. kr. Statistiska

centralbyrån föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppförs med 1,9 milj.

kr.

1. Kvalitetskontroll

a) Industristatistiken .................................. 50 000

b) Jordbruksinventeringen .............................. 50 qoo

c) Utrikeshandelsstatistiken ............................ 50 000

d) Undervisningsstatistiken .............................. 40 000

2. Indexarbete

a) Industriproduktionsvolymindex ...................... 30 000

b) Partiprisindex ...................................... 70 000

c) Konsumentprisindex ................................ 30 000

3. Omläggning eller planering av ny statistik

a) Omläggning av fiskestatistiken ........................ 50 000

b) Höns- och kycklingstatistiken ........................ 25 000

c) Statistik rörande trädgårdsodlingen och fruktproduktionen 60 000

d) Elstatistiken ........................................ 30 000

e) Inrikeshandelsstatistiken ............................ 100 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965 31

f) Samfärdselstatistiken ................................ 75 000

g) Inkomststatistiken .................................. 50 000

h) Taxeringsstatistiken ................................ 30 000

i ) Företagsstatistiken .................................. 30 000

j) Socialvårdsstatistiken ................................ 30 000

k) Statistik rörande intagning i yrkesskolor .............. 25 000

1 ) Arbetsmarknadsstatistiken .......................... 240 000

in) Ekonomisk korttidsstatistik .......................... 50 000

n) Input-output-undersökning avseende 1968 .............. 25 000

o) Fond- och stiftelseräkning för 1967 .................... 25 000

4. Försöksvis statistikproduktion

a) Ekonomisk korttidsstatistik .......................... 150 000

b) Forskningsstatistik .................................. 90 000

c) Hushållens inköpsplaner ............. 200 000

d) Kommunal personalstatistik .......................... 110 000

e) Kortsiktsprognoser beträffande examination ............ 30 000

5. Planstatistik .......................................... 100 000

6. Nationalräkenskaper .................................... 270 000

7. Budgetering och driftkontroll ............................ 65 000

8. Viss lönekostnad........................................ 50 000

9. Basbelopp ............................................ 50 000

2 280 000

Med hänsyn till ev. tidsförskjutningar och till beräknade reservationer under

anslaget har centralbyrån begränsat sig till att föreslå en medelsanvisning

av 1 900 000 kr.

Motiv

För att centralbyrån skall kunna fullgöra sina uppgifter är det nödvändigt

att verket erhåller kraftiga resurser för planerings- och utvecklingsarbeten

och ges möjlighet att tillvarata de produktionstekniska landvinningar

som successivt kommer fram. Anslaget till särskilda undersökningar utgör

tillsammans med de relativt knappa fackbyråresurserna och planerings- och

samordningsavdelningens personal den totala ramen för verkets planeringsoch

utvecklingsarbete.

1. a) På grundval av tidigare vunna erfarenheter avser centralbyrån att

bygga upp ett koordinerat system för granskning, rättning och bearbetning

av industrisiatistikens primärmaterial. Härför beräknar centralbyrån 50 000

kr.

1. b) För fortsatt arbete på kvalitetskontrollsystemet för jordbruksinventeringarna,

i första hand avseende fältkontroller av husdjursuppgiftcma,

beräknas 50 000 kr.

1. c) Statistiska centralbyrån har för avsikt att i samarbete med general
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

tullstyrelsen påbörja en översyn av principerna för en kvalitetskontroll av

utrikeshandelsstatistiken. För fortsatta arbeten inom detta område beräknas

50 000 kr.

1. d) Flertalet statistikgrenar inom undervisning sstatistiken bygger på

individmaterial. Fn kvalitetskontrollundersökning av dessa statistikgrenar

bedöms som värdefull. Kostnaderna härför beräknas till 40 000 kr.

-• a) Arbetena med omläggning av den årliga och månatliga industriproduktionsindexen

avses bli genomförda budgetåret 1964/65. Under detta budgetår

avser centralbyrån bl. a. att inleda arbetet med att införa automatisk

databehandling vid vissa kontroller i årsindexen. För hithörande arbeten

beräknas 30 000 kr.

2. b) För det fortsatta omläggnings- och produktionsarbetet med partiprisindex

beräknar verket 70 000 kr.

2. c) Vid centralbyrån pågår ett omfattande utvecklingsarbete i syfte att

erhålla kongruens mellan olika indexserier och annan statistik som industristatistik

och nationalräkenskapsstatistik. I anslutning till detta utvecklingsarbete

kommer en allmän översyn av bl. a. konsumentprisindex att bli

nödvändig. Vissa kostnader för ett nytt butiksurval måste belasta anslaget

till särskilda undersökningar. Dessa kostnader beräknas till 30 000 kr.

3. a) Fiskestatistiken är sedan år 1963 föremål för en översyn av en särskild

arbetsgrupp. För nästa budgetår beräknas 50 000 kr. för hithörande

arbeten. Beloppet avser att täcka dels kostnader för fortsatt grupparbete,

dels kostnader i samband med omläggning av statistiken.

3. b) Från konsumenternas sida har framförts önskemål om en utbyggd

och mer differentierad statistik över hönsbeståndet och kycklingproduktionen.

För försöksverksamhet på detta område beräknas 25 000 kr.

3. c) Den svenska statistiken över trädgårdsodlingen och fruktproduktionen

är ofullständig och inaktuell. Centralbyrån beräknar preliminärt

60 000 kr. för fortsatt översyn och detaljplanering i anslutning till förslag

av trädgårdsnäringsutredningen.

3. d) Under budgetåret 1963/64 inleddes en översyn av elstatistiken i syfte

att öka dess användbarhet för konsumenterna. För ett fortsatt arbete under

budgetåret 1965/66 beräknas 30 000 kr.

3. e) För statistikarbeten inom inrikeshandelns områden, främst utvecklingsarbeten

med en omsättningsstatistik för detaljhandeln och med en investerings-

och lagerstatistik för handelssektorn, beräknas ett medelsbehov

av 100 000 kr.

3. f) För fortsatt utredningsarbete av konsumentönskemål samt av uppgiftslämnar-

och produktionsproblem inom samfärdselstatistiken beräknar

centralbyrån 75 000 kr.

3. g) En arbetsgrupp har tillsatts för översyn av inkomststatistiken.

Kostnaderna för gruppens verksamhet under budgetåret 1965/66 beräknas

till 50 000 kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965 33

3. h) För en specialundersökning på grundval av 1966 års taxeringsmaterial

beräknas 30 000 kr.

3. i) För utredning rörande utvidgning av företagsstatistiken (vinst- och

kreditmarknadsstatistik) till ännu inte undersökta näringsgrenar erfordras

30 000 kr.

3. j) För fortsatt översyn och vissa förberedande planeringsarbeten inom

socialvårdsstalistiken beräknar centralbyrån 30 000 kr.

3. k) För fortsatt planeringsarbete och för en produktionsbearbetning av

en statistik över sökande och intagna till yrkesskolor erfordras 25 000 kr.

3. 1) Utredningsarbetet inom arbetsmarknadsstatistiken har under budgetåret

1963/64 bedrivits inom ramen för delegationens för statistikfrågor

verksamhet. För fortsatt verksamhet på detta område har för budgetåret

1964/65 medel beräknats under anslaget till särskilda undersökningar. För

fortsatta utvecklingsarbeten inom arbetsmarknadsstatistiken beraknas för

nästa budgetår 240 000 kr.

3. m) Under innevarande budgetår kommer centralbyrån att utreda frågan

rörande en generell, enkel leveransstatistik på månadsbasis för hela industrin

och en produktionsstatistik för den kemiska och kemisk-tekniska

industrin. Dessa utredningar kommer att fortsätta in på budgetåret 1965/66.

Det synes även vara av vikt att en fullständig samordning kommer till stånd

mellan de vid konjunkturinstitutet och arbetsmarknadsstyrelsen utförda

konjunkturbarometrarna och den kvantitativa statistiken. För dessa arbeten

beräknas 50 000 kr.

3. n) Arbetet med 1957 års input-outputundersökning för Sverige är nu

slutfört. Centralbyrån finner det angeläget att arbetet med dylika undersökningar

fortsätts. Verket beräknar 25 000 kr. för planering och provundersökningar

i syfte att genomföra en ny input-outputundersökning år 1968.

3. o) En alltmer omfattande ekonomisk aktivitet sker inom ramen för

privata fonder och stiftelser. Centralbyrån ämnar undersöka förutsättningarna

för en fond- och stiftelseräkning avseende läget år 1967. Härför beraknas

25 000 kr.

4. a) För fortsatta arbeten med utvecklingen av korttidsstatistiken för industrin

vad avser uppgifter rörande produktionen, order, lager m. m. beräknar

centralbyrån 150 000 kr.

4. b) Arbetet med uppbyggnaden av en svensk forskningsstatistik bedrivs

i etapper. Den första etappen avser att omfatta en kartläggning av den tekniska

och naturvetenskapliga forsknings- och utvecklingsverksamheten inom

industrisektorn medan den andra omfattar den statliga sektorn och ickestatliga

forskningsinstitut. Under den tredje etappen, vilken planeras börja

under budgetåret 1965/66, kommer planeringsarbetet att utvidgas till övrig

forskningsverksamhet. Härför beräknar centralbyrån 90 000 kr.

4. c) Under innevarande budgetår ämnar centralbyrån i samband med arbetskraftsundersökningarna

ånyo utföra fyra kvartalsvisa undersökningar

3 Ilihang till riksdagens protokoll 1905. 1 samt. Nr S2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

röjande hushållens inköpsplaner. Centralbyrån är f. n. inte beredd att föreslå

permanentning av dessa undersökningar utan föreslår att försöksverksamheten

utsträcks till budgetåret 1965/66. För ändamålet beräknas 200 000

kr.

4. d) Inom centralbyrån pågår ett utredningsarbete i syfte att kartlägga

möjligheterna att statistiskt redovisa personal i kommunal tjänst. En redan

utförd undersökning visar, att dylik statistik är möjlig att utföra. Då

personalstatistiska uppgifter är starkt efterfrågade, anser centralbyrån att

eu större undersökning bör utföras under hösten 1965. Kostnaderna härför

beräknas till 110 000 kr.

4. e) För den fortsatta försöksverksamheten med korttidsprognoser beträffande

examination beräknar centralbyrån 30 000 kr.

5. Det är enligt centralbyrån angeläget att göra en totalöversyn av den

planstatistik som man bör eftersträva att producera i Sverige. För utredningar

på detta område beräknar centralbyrån 100 000 kr.

6. Målsättningen för statistiska centralbyråns arbeten med nationalräkenskaperna

är att erhålla ett system, som skall kunna användas dels för

presentation av ekonomisk statistik dels som ett samordningsinstrument.

Produktions- och utredningsarbetet inom nationalräkenskaperna bekostas

dels med ordinarie avlöningsmedel, dels med medel under anslaget till särskilda

undersökningar. Under detta anslag beräknas för budgetåret 1965/66

270 000 kr.

7. För fortsatt arbete med budgetering och driftkontroll enligt tidigare

uppdragna riktlinjer beräknas 65 000 kr.

4.1.4. Hushållsbudgetundersökning

Statistiska centralbyrån föreslår, att ett nytt reservationsanslag av

1 314 000 kr. anvisas till kostnader för 1966 års hushållsbudgetundersökning.

Motiv

Under anslaget till särskilda undersökningar disponerar centralbyrån

medel för att förbereda en ny hushållsbudgetundersökning år 1966. Undersökningen

avses bli en kombinerad konsumtions- och sparundersökning.

Den senaste konsumtionsundersökningen gjordes år 1958.

Enligt föreliggande planer skall datainsamlingen börja med en inledningsintervju

med frågor om hushållets medlemmar, innehav av varaktiga

konsumtionsvaror m. m. De utvalda hushållen skall därefter föra bok under

en utlottad månad år 1966 — en tolftedel av hushållen påbörjar sålunda

sin bokföring varje månad under året.

Undersökningen föreslås omfatta bl. a. följande variabler, nämligen hushållets

storlek och sammansättning med vissa demografiska och sociala

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr S2 år 1965

bakgrundsvariabler, hushållets inkomst med uppdelning på olika inkomstkällor,

hushållets utgifter för olika slag av varor och tjänster inkl. värdet

av naturaförmåner och uttag av produkter från eget jordbruk eller annan

rörelse samt inkomstenhetens finansiella sparande, såsom förändringar i

banktillgodohavanden.

Resultaten av undersökningen föreslås bli framlagda i en eller flera publikationer.

Vad gäller tabellredovisningen av dessa publikationer kommer

centralbyrån att få ta ställning till internationella önskemål av ganska detaljerat

slag samt statliga och andra önskemål av mera allmänt intresse.

Enligt en preliminär beräkning uppgår kostnaderna för 1966 års hushållsbudgetundersökning

(inkl. sparundersökni-ngen) till sammanlagt 2,6

milj. kr. i 1964 års kostnadsläge vid en nivå om ca 4 000 hushåll. De totala

kostnaderna för 1958 års konsumtionsundersökning (exkl. sparundersökningen)

torde omräknat i 1964 års kostnadsläge kunna beräknas till ca 1,4

milj. kr. Jämfört med 1958 planeras för 1966 års undersökning en omfattande

utökning med kvartals- och år sintervjuer samt telefonkontroller i

avsikt att höja skattningarnas precision samt vidare en utökning med en

undersökning av hushållens finansiella sparande.

För budgetåret 1965/66 erfordras ett belopp av 1 314 000 kr., varav

845 000 kr. för planeringsarbete, provundersökningar och fältarbete m. in.,

198 000 kr. för granskning, kodning och maskinell bearbetning, 120 000 kr.

för ersättning till hushållen samt 151 000 kr. för expenser in. m.

4.1.5. Varustatistik för den ekonomiska försvarsberedskapen

Statistiska centralbyrån föreslår, att ett nytt reservationsanslag av 100 000

kr. anvisas till kostnader för varustatistiken för den ekonomiska försvarsberedskapen.

Motiv

På initiativ av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap inleddes

budgetåret 1962/63 överläggningar mellan överstyrelsen och statistiska centralbyrån

i syfte att kartlägga i vilken utsträckning överstyrelsens behov

av förbruknings- och lageruppgifter för olika varor kunde tillgodoses med

redan befintlig statistik. En dylik kartläggning utfördes budgetåret 1962/63.

Vid kartläggningen framkom, att den befintliga statistiken tillgodosåg behovet

för förbrukningsdata men var mindre gynnsam för lagerdata särskilt

vad gäller handelssektom. Ett handlingsprogram för en etappvis utbyggnad

av varustatistiken för industrin utarbetades. Enligt detta skulle en

första etapp av utbyggnaden genomföras budgetåret 1964/65. För denna utbyggnad

samt för planering av den andra etappen har centralbyrån for innevarande

budgetår beräknat 65 000 kr. under anslaget till särskilda undersökningar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

Den andra utbyggnadsetappen, vilken planeras bli genomförd under budgetåret

1965/66, omfattar bl. a. en utökning av lagerstatistiken, en inventering

av producent- och liandelslager av viss järnmanufaktur samt en begränsad

textilinventering. Under 1965/66 skall även förarbeten för en definitiv

lagerstatistik för den ekonomiska försvarsberedskapen utföras. Kostnaderna

för dessa arbeten beräknas till 100 000 kr.

4.1.6. Anskaffning av datamaskinanläggning

Statistiska centralbyrån disponerar f. n. en datamaskinanläggning avtyp

IBM 7070 med satellitmaskin IBM 1401. Med hänsyn till arbetsbelastningen

vid datamaskincentralen och den högre kapaciteten hos nyare datamaskiner

i marknaden anser verket det angeläget att dess datamaskiner

byts ut.

Centralbyrån har gjort en utredning om hur en ny maskin skulle komma

att utnyttjas. Härvid erinrar verket särskilt om den nya tekniken på dataområdet,

som innebär att datamaskinen själv administrerar en stor del

av arbetet. \ idare påpekas att den föreslagna maskinanläggningen är anpassad

för teleprocessingsystem, varigenom kostnaderna för självständiga

anläggningar på andra håll i vissa fall kan inbesparas. Verket framhåller

vidare att den föreslagna maskinen medför möjligheter till ytterligare rationalisering

av statistikproduktionen.

Verket föreslår att en datamaskin av typ IBM 360 modell 50 H anskaffas.

Denna anses motsvara statistikproduktionens behov samt de krav som från

statsförvaltningen i övrigt kan komma att ställas på anläggningen. Inköpskostnaden

för maskinen uppgår till 11,29 milj. kr. De månatliga kostnaderna

vid förhyrning av anläggningen anges till 216 000 kr. Även om ett

köp av maskinen i stort sett skulle var fördelaktigare, har verket efter

samråd med statskontoret funnit det lämpligt att tills vidare hyra anläggningen

med option till köp. Importkostnader, allmän varuskatt och övriga

engångskostnader uppgår härvid till 1 063 000 kr. Finansieringen av engångskostnaderna

föreslås ske med överskottsmedel i datamaskincentralens

verksamhet, medan hyreskostnaderna täcks av löpande driftsintäkter.

Centralbyrån räknar med att, sedan den nya maskinen levererats, efter

anvisning av statskontoret placera nuvarande datamaskin på annat håll inom

statsförvaltningen. Verket förutsätter att omprogrammeringskostnaden,

som det nya maskinsystemet medför och som uppskattas till ca 1 milj. kr.,

skall ställas till verkets förfogande som likvid för återstående värde hos det

äldre maskinsystemet, vilket verket då avskrivit helt genom till statsverket

inlevererade medel.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

37

4.2. Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över statistiska centralbyråns huvudsakliga

anslagsframställning avgetts av delegationen för statistikfrågor samt, såvitt

avser anskaffning av datamaskinanläggning, av statskontoret.

Delegationen för statistikfrågor framhåller inledningsvis, att brist på

kvalificerade statistiker f. n. föreligger såväl vid centralbyrån som på arbetsmarknaden

i allmänhet. Delegationen betonar, att detta medför svårigheter

att genomföra flera angelägna utvecklingsarbeten på statistikens område.

På lång sikt anser delegationen att bristen kan hävas genom ökade utbildningsresurser.

För att söka nå en lösning på problemen för den närmaste

framtiden diskuterar delegationen olika alternativ. Att slå av på takten i utvecklingsarbetet

anser delegationen vara en nödfallsåtgärd. I första hand

bör enligt delegationen förutsättningar skapas för att lämplig personal skall

kunna knytas till centralbyrån, bl. a. genom ett förbättrat löneläge i vissa

befattningar.

Av centralbyråns förslag rörande den ordinarie verksamheten tillstyrker

delegationen bl. a., att försöksverksamheten beträffande deklarationsundersökningar

för jordbrukare, elstatistik, arbetsmarknadsstatistik och kreditmarknadsstatistik

permanentas. Den föreslagna samordningen av kreditmarknadsstatistiken

och vinststatistiken samt utvidgningen av sistnämnda

statistik finner delegationen angelägen. Vidare tillstyrker delegationen att

ansvaret för statistiken över vägtrafikolyckor överförs till centralbyrån.

Vad gäller centralbyråns förslag till särskilda undersökningar tillstyrker

delegationen, att arbetet med tidigare påbörjade projekt fortsätts. Av de

nya projekt som föreslås anser delegationen kvalitetskontrollundersökningarna

och översynen av planstatistiken angelägna. Vidare tillstyrker delegationen

att förberedande studier påbörjas avseende en input-outputundersökning

och en fond- och stiftelseräkning. Till övriga nya projekt tar delegationen

inte närmare ställning. Med hänsyn till rådande brist på kvalificerad

personal anser dock delegationen att viss restriktivitet böi iakttas vid igångsättning

av nya projekt. Mot centralbyråns beräkning av anslagsbehovet för

särskilda undersökningar har delegationen ingen invändning. Delegationen

erinrar dock om att den i sitt förslag rörande bostads- och byggnadsstatistiken

förordat att ytterligare 200 000 kr. anvisas under anslaget.

Delegationen berör vidare den hushållsbudgetundersökning som föreslagits

äga rum år 1966. Delegationen anser det klarlagt, att behov föreligger

av en sådan undersökning under de närmaste åren. Enligt delegationens

mening återstår dock ännu ett betydande planeringsarbete, såsom utredning

av vissa metodproblem och utförande av provundersökningar. Vid den fortsatta

planeringen anses särskild uppmärksamhet böra ägnas åt frågan om

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

vad konsumentbehoven innebär för krav på undersökningens omfattning

och uppläggning samt möjligheterna att kombinera data från undersökningen

med annan statistik. Med hänsyn till planeringsarbetets omfattning föreslår

delegationen, att undersökningen uppskjuts till år 1967.

Statskontoret erinrar om att centralbyråns utredning om datamaskinanskaffningen

gjorts i samråd med statskontoret. Enligt statskontorets mening

föreligger behov av den föreslagna nya maskinen. Den rådande beläggningen

på den nuvarande maskinanläggningen vid datamaskincentralen

medför praktiska svårigheter. Ämbetsverket erinrar även om att de tekniska

möjligheter som nyare typer av datamaskiner möjliggör inte kan tillämpas

på nuvarande anläggning. I den mån datamaskincentralen utrustas med en

anläggning av tillräcklig storlek, föreligger vidgade möjligheter till en rationell

samordning av databehandlingsverksamheten i statsförvaltningen. Statskontoret

understryker även att datamaskincentralen i egenskap av statens

servicecentral bör kunna erbjuda en effektiv och tekniskt högtstående service.

Ämbetsverket har ingen erinran mot det föreslagna maskinvalet.

Beträffande medelsbehovet erinrar statskontoret om att ämbetsverket

i samband med förslag om anskaffning av datamaskiner för högre undervisning

och forskning föreslagit medel under en särskild datamaskinfond.

I avvaktan på en utredning, som verket gör om att tillämpa ett dylikt fondsystem

för statsförvaltningen i övrigt, bör den föreslagna maskinen förhyras

av centralbyrån. De kostnader som uppkommer i samband med installationen

föreslås skola täckas av datamaskincentralens driftsmedel.

5. Departementschefen

Inledning

Statistiken har i det moderna samhället kommit att spela en alltmer betydelsefull

roll. Inom så gott som alla sektorer av samhället ställs ökade

krav på statistisk information som underlag för planering och beslut av

skilda slag. Detta gäller t. ex. för statsmakterna vid utformningen av den

ekonomiska politiken, socialpolitiken och skattesystemet samt vid planeringen

av utbildningsväsendet och sjukvården, för kommunerna i deras bebyggelseplanering,

för näringslivet i dess planering av investeringar och

produktion och för arbetsmarknadens parter vid deras ställningstaganden

rörande lönepolitiken. För att behovet av statistik skall kunna tillgodoses

är det angeläget att de resurser som ställs till förfogande för statistikproduktionen

blir effektivt utnyttjade. Det är också väsentligt, att statistiken ständigt

anpassas till de förändringar som sker i fråga om efterfrågan på information.

I syfte att skapa bättre organisatoriska former för den statliga statistik
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

produktionen fattade 1969 års riksdag (prop. 1960: 104, SU 84, rskr 210)

principbeslut om en successiv centralisering av denna produktion till statistiska

centralbyrån. Kvar hos andra myndigheter skall ligga endast sådan

statistik som har ett mycket påtagligt samband med den administrativa

verksamheten hos myndigheten. För att planlägga den beslutade omläggningen

av statistikproduktionen och i samband därmed verka för en rationell

sådan produktion inrättades delegationen för statistikfrågor.

I enlighet med 1960 års principbeslut har under åren 1962—1964 till centralbyrån

överförts en omfattande statistisk verksamhet som tidigare handhafts

av socialstyrelsen, kommerskollegium, konjunkturinstitutet och arbetsmarknadsstyrelsen

(prop. 1962: 113, SU 92, rskr 223; prop. 1963: 1 bil. 9

s. 17, SU 7, rskr 7; prop. 1964: 1 bil. 9 s. 17, SU 7, rskr 7). Om vissa ytterligare

centraliseringsåtgärder genomförs, vartill jag återkommer i det följande,

kommer att till statistiska centralbyrån ha koncentrerats praktiskt taget

all statlig statistikproduktion, som inte närmast är avsedd för de olika myndigheternas

interna behov. Den målsättning för statistikens organisation

som uppställts genom 1960 års principbeslut skulle därigenom i allt väsentligt

vara uppfylld. Delegationen för statistikfrågor, som från början var

tänkt som ett provisorium, har därför numera upphört.

Genom denna centralisering skapas ökade möjligheter att samordna den

statliga statistikproduktionen och effektivt utnyttja de resurser som den moderna

datatekniken erbjuder.

Samordni ngsfrågan

Statistikens vidgade betydelse i samhället ställer allt större krav på statistikproduktionen.

Denna produktion måste fortlöpande anpassas efter de

aktuella behoven. Den måste också utformas så alt olika statistiska uppgifter

blir jämförbara och använda enheter likformigt definierade. Statistiken

måste så långt möjligt infogas i ett samlat system. Statistikproduktionen

medför årligen betydande kostnader. Enbart kostnaderna för den direkta

statliga statistikproduktionen rör sig om 25 å 30 milj. kr. per år enligt de

uppskattningar som delegationen lör statistiktrågor gjort. Härtill kommer

en betydande icke-statlig statistikproduktion och kostnader tör uppgiftslämnarna

till statistiken.

Även om den statliga statistikproduktionen kommer att i huvudsak vara

centraliserad till statistiska centralbyrån, kommer en betydande statistisk

verksamhet att ske på annat håll. Detta gäller tramför allt den kommunala

och enskilda statistikproduktionen. Härtill kommer statlig statistik av typen

driftsstatistik, vilken alltjämt kommer att vara förlagd till de verk

som närmast skall utnyttja densamma.

Såsom delegationen för statistikfrågor anfört skapar detta väsentliga samordningsproblem

inom statistikproduktionen. Detta gäller beträffande såväl

statistikens innehåll och utformning som de produktionstekniska förut
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

sättningarna. Målsättningen för en samordning bör enligt delegationen inte

begränsas endast till den statliga sektorn, utan samordningen bör avse även

den icke-statliga statistikproduktionen. Delegationen har föreslagit, att samordningsfrågan

skulle lösas genom att en särskild nämnd för statistikfrågor

inrättas med företrädare för olika intressenter. Delegationen har även övervägt

alternativet att samordningsuppgifterna skulle ligga hos statistiska centralbyrån.

Denna lösning har delegationen dock funnit mindre lämplig,

framför allt därför att samordningsorganets auktoritet gentemot de ickestatliga

statistikintressenterna skulle kunna äventyras.

De remissinstanser som yttrat sig över delegationens förslag har allmänt

vitsordat behovet av samordnande åtgärder. Däremot har delade meningar

framkommit beträffande den organisatoriska formen för denna samordning.

Åtskilliga remissinstanser, bl. a. statskontoret och kommerskollegium

samt flera näringsorganisationer, har sålunda ansett att de samordnande

funktionerna borde anförtros åt centralbyrån.

Jag delar helt delegationens och remissinstansernas uppfattning att det

föreligger ett stort behov av samordning såväl på den statliga statistikens

område som mellan statlig och icke-statlig statistik. Organisatoriska former

härför bör tillskapas. Delegationens farhågor för att statistiska centralbyrån

inte skulle tå en tillräckligt auktoritativ ställning som samordningsorgan

kan jag, i likhet med flera remissinstanser, inte dela. Såsom anförts

vid remissbehandlingen torde det i stället vara en fördel, att planeringen

av centralbyråns egen verksamhet och av samordningen inte splittras på

flera organ med oklar kompetensfördelning dem emellan. Det synes mig därför

ligga nära i linje med de genomförda centraliseringssträvandena att

samordningsuppgifterna så långt möjligt också förläggs till det centrala statliga

statistikorganet. Vidare torde en lösning av samordningsuppgifterna

inom centralbyråns ram ställa sig administrativt enklare och mindre kostsam

än en lösning enligt det av delegationen förordade alternativet med en

fristående nämnd. Jag anser därför övervägande skäl tala för att samordningsuppgifterna

anförtros åt centralbyrån.

I fråga om målsättningen för samordningen och samordningsuppgifternas

inriktning har jag i likhet med remissinstanserna i stort sett ingenting att

erinra mot delegationens förslag. Av naturliga skäl måste dock dessa uppgifter

få en något mera begränsad men samtidigt mera konkret inriktning

på statistikproduktionen, då uppgifterna ligger hos centralbyrån. Syftet bör

vara att så långt möjligt inordna statistikproduktionen i ett samlat system.

Särskilt vill jag understryka vikten av att uppgiftslämnarnas arbete underlättas

både med hänsyn till kostnaderna för dessa och för att ge statistiken

en god kvalitet.

I första hand bör samordningen givetvis avse den statliga statistiken. Jag

finner det angeläget att de organisatoriska förutsättningar härför, som tillkommit

genom centraliseringen av den statliga statistiken, effektivt utnytt
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

jas. Detta bör enligt min mening komma till uttryck genom att de

statliga myndigheterna åläggs att samråda med centralbyrån i hithörande

frågor av mera väsentlig art.

Gentemot de icke-statliga statistikproducenterna kan centralbyrån lika

litet som i alternativet med en fristående nämnd ges någon direktivrätt.

Uppgiften får i stället vara att främja och utveckla en samverkan mellan de

olika statistikproducenterna samt mellan dessa och konsumenterna av statistik.

Centralbyrån samverkar redan i betydande utsträckning med olika intressenter

både i mera organiserade former i nämnder, såsom indexnämnden

m. fl., och i informella former genom samarbetsgrupper. De ifrågavarande

nämndernas uppgifter förutsätter jag skall komma att vara desamma

som hittills. Samordningen med andra intressenter torde främst få komma

att ske genom ytterligare utbyggnad av de samarbetsgrupper som nu tilllämpas.

Det kan givetvis diskuteras om samordningen mellan centralbyrån och

övriga intressenter på statistikens område borde ske i mera fast organiserade

former än enbart genom informella samarbetsgrupper. Delegationen

har i sitt förslag förordat att till den av delegationen föreslagna nämnden

skulle knytas ett råd med företrädare för olika intressentgrupper. I likhet

med bl. a. statistiska centralbyrån och statskontoret anser jag dock att en

smidigare lösning är ett system av samarbetsgrupper. Dessa kan sammansättas

helt med hänsynstagande till behovet i de enskilda fallen. Såsom

framgått av min tidigare lämnade redogörelse för remissyttrandena över delegationens

förslag är också de hittillsvarande erfarenheterna av ett system

med samarbetsgrupper mycket goda både ur centralbyråns och övriga intressenters

synpunkt.

Jag ämnar i det följande föreslå, att centralbyrån erhåller en särskild styrelse

och att till verket knyts ett vetenskapligt råd. Genom den bredare förankring

som centralbyrån därigenom erhåller hos övriga statistikintressenter,

genom dess nära kontakt med forskningen samt genom systemet med

samarbetsgrupper bör enligt min mening goda förutsättningar ernås för en

effektiv samordnande verksamhet från centralbyråns sida.

Samordningsverksamheten kommer givetvis att medföra ökade uppgifter

såväl för centralbyråns ledning som för verket i övrigt. Särskilt torde detta

komma att gälla planerings- och samordningsavdelningen, där huvuddelen

av samordningsuppgifterna kommer att ligga. Till frågan om en förstärkning

av personalorganisationen återkommer jag i det följande.

Verksledning m. in.

Vid den omorganisation av statistiska centralbyrån som genomfördes år

1962 togs inte slutlig ståndpunkt till frågan om verksledningen för centralbyrån.

I prop. 1962: 113 (s. 194) framhöll jag, att den då föreslagna organisationen

var att betrakta som provisorisk. Generaldirektören är på sed
4

Ilihang till riksdagens protokoll 1005. 1 samt. Nr 82

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965

vanligt sätt i verk av denna typ ensam beslutande utom i s. k. disciplinära

ärenden.

Frågan om verksledningen har aktualiserats i samband med att verket

skulle erhålla samordnande uppgifter på statistikens område. Flera remissinstanser,

som uttalat sig för det av mig förordade alternativet att centralbyrån

anförtros samordningsuppgifterna, har sålunda ansett att verket bör

törses med en lekmannastyrelse. Statistiska centralbyrån själv har dock i

sitt remissyttrande uttryckt farhågor för att en styrelse inte skulle kunna

ettektivt handha både verksledning och samordningsuppgifter.

Jag finner det lämpligt, att man nu tar slutlig ståndpunkt till hur centralbyråns

ledning skall vara organiserad. I likhet med flera remissinstanser

anser jag att en verksstyrelse skulle vara eu ändamålsenlig lösning. Med

beaktande av den centrala ställning som verket genom statistikens centralisering

kommer att ha och verkets behov av kontakter med såväl andra

statistikproducenter som konsumenter av statistik bör enligt min mening

en verksstyrelse vara av stort värde. På styrelsen bör ankomma att besluta

i ärenden av större räckvidd eller principiell betydelse. En väsentlig uppgift

iör styrelsen bör sålunda vara att ta ställning till olika samordningsfrågor

och utformningen i stort av den statistiska verksamheten.

Generaldirektören bör vara självskriven ordförande i styrelsen. Antalet

ledamöter i övrigt samt ersättning till styrelsens ledamöter bör bestämmas

av Kungl. Maj :t. För ersättningar till ledamöterna beräknar jag under avlöningsanslaget

ett belopp av 60 000 kr.

Som jag förut berört kommer samordningsuppgifterna liksom även den

ökade centraliseringen av statistiken att ställa ökade krav på centralbyråns

ledning. För samordnings- och planeringsverksamheten bör under generaldirektören

inrättas en tjänst som planeringschef i Be 4. Denne bör därvid

även leda planerings- och samordningsavdelningen, varför nuvarande byråchefstjänst

i Be 1 på avdelningen kan dras in. I samband härmed bör tjänsten

som produktionschef höjas från nuvarande Be 3 till Be 4.

För centralbyråns verksamhet är det av vikt att ett nära samarbete upprätthålls

med den högre undervisningen och forskningen i statistik. Om målsättningen

för den förut berörda samordningen av statistikverksamheten

skall uppnås, måste den praktiska statistikproduktionen ständigt beakta

och utnyttja nya metoder inom den statistiska vetenskapen. Delegationen

tör statistiktrågor har ansett att samarbetet mellan statistikproduktion och

forskning skulle ske genom ett samarbetsorgan i anslutning till den av delegationen

föreslagna nämnden för statistikfrågor.

Jag anser det väsentligt, att centralbyrån i sin verksamhet har tillgång till

vetenskaplig expertis. Jag räknar därför med att i centralbyråns styrelse

skall ingå en företrädare för den statistiska forskningen. Dessutom bör till

verket knytas ett vetenskapligt råd. I detta bör, förutom representanter för

statistisk forskning, ingå även företrädare för andra närliggande vetenska
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965

per som är av betydelse för statistikverksamheten. Rådet bör överta de uppgifter

som nu ankommer på centralbyråns expertråd för utbildnings- och

yrkesprognosverksamheten.

Den närmare sammansättningen av det vetenskapliga rådet samt ersättningen

till rådets ledamöter bör bestämmas av Kungl. Maj :t. För ändamålet

beräknar jag ett belopp av 50 000 kr.

Bostads- oeh byggnadsstatistiken

Jag övergår härefter till delegationens förslag angående den statliga bostads-

och byggnadsstatistikens framtida organisation. Jag vill härvid inledningsvis

understryka vikten av att ifrågavarande statistik ges en sådan

utformning att den på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser de mångskiftande

behov av information på området som föreligger både för statlig och annan

planeringsverksamhet. För att denna målsättning skall kunna förverkligas

finner jag i likhet med delegationen och flertalet remissinstanser erforderligt,

att statistiken omdanas.

Delegationen har föreslagit att stora delar av bostads- och byggnadsstatistiken

skall centraliseras till statistiska centralbyrån. Förslaget innebär att

från arbetsmarknadsstyrelsen skulle överflyttas den s. k. påbörjandestatistiken

och byggnadsinventeringarna. Från bostadsstyrelsen skulle överföras

bostadsbyggnadsstatistiken, samordningsregistret, statistiken över låneobjekt,

beräkningen av byggnadskostnads- och entreprenadindex samt indexserierna

avseende installationer, underhåll m. m. ävensom driftkostnadsundersökningarna

för flerfamiljshus. Slutligen skulle från statens hyresråd

överflyttas dess fastighetsomkostnadsundersökningar och övrig statistikproduktion.

Delegationens förslag har tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Beträffande

vissa statistikgrenar har dock från några remissinstanser riktats invändningar

mot den föreslagna överflyttningen. Invändningarna har främst

motiverats med farhågor för att de nu statistikproducerande verkens behov

av fortsatt snabb och ändamålsenlig information skulle kunna äventyras

genom centraliseringen.

Jag vill i detta sammanhang erinra om de principiella riktlinjer för statistikens

omorganisation som godkändes av 1960 års riksdag. Enligt dessa

borde ett mycket påtagligt samband mellan statistik och administrativ verksamhet

föreligga för att en bibehållen förläggning av statistiken vid ett

administrativt verk skulle vara motiverad. Även om i nu förevarande fall

flera av de ifrågasatta statistikgrenarna har en nära anknytning till resp.

verks administrativa funktioner, synes mig dock sambandet mellan statistiken

och den administrativa verksamheten inte vara av sådan natur att en

överflyttning skall behöva få besvärande konsekvenser för de avlämnande

verken. I stället står betydande fördelar att vinna på en centralisering. Jag

syftar främst på de möjligheter som härigenom öppnas att skapa ett effek
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965

tivt och ändamålsenligt system för bostads- och byggnadsstatistiken. Jag föreslår

därför, att centraliseringen genomförs i enlighet med delegationens

förslag. Vidare förordar jag, att den i delegationens regi tidigare bedrivna

försöksverksamheten med statistik över byggnads- och anläggningssektorns

produktion görs till en permanent arbetsuppgift för centralbyrån. De föreslagna

centraliseringsåtgärderna bör äga rum den 1 januari 1966.

Som ett väsentligt led i statistikens omdaning har delegationen föreslagit

omfattande utvecklingsarbeten. Jag finner det i likhet med remissinstanserna

angeläget, att sådana arbeten kommer till stånd.

Delegationen har i detta sammanhang tagit upp frågan om skyldighet att

lämna uppgifter för statistik. Kungl. Maj :t äger reglera denna skyldighet,

men jag vill redan nu uttala, att jag finner det angeläget att skyldigheten

utformas så att den vållar minsta möjliga kostnader och besvär för uppgiftslämnarna.

Genomförandet av den föreslagna omdaningen av bostads- och byggnadsstatistiken

förutsätter en förstärkning av centralbyråns personalorganisation.

Delegationens förslag att den överflyttade statistiken förläggs till en

särskild nyinrättad byrå inom centralbyrån kan jag godta. I anledning av

delegationens förslag till personaluppsättning på byrån förordar jag att

följande tjänster inrättas, nämligen en tjänst som byråchef i Be 3, fyra

tjänster som högst byrådirektör i Ae 27, en tjänst som förste byråingenjör

i Ae 23 och tre tjänster som högst förste aktuarie i Ae 23. Därjämte beräknar

jag medel för två amanuenser, fyra kanslister och 20 biträden. Av dessa

bör tjänsten som byråchef inrättas fr. o. in. den 1 oktober 1965 och övriga

tjänster fr. o. m. den 1 januari 1966.

Vidare beräknar jag 60 000 kr. för personalförstärkningar på administrativa

byrån. Av beloppet avser 35 000 kr. tillfälliga förstärkningar under budgetåret

1965/66 i samband med omläggningen. Till frågan om förstärkningav

planerings- och samordningsavdelningen återkommer jag i det följande.

Genomförandet av förslaget föranleder även ökade omkostnader för

verket under nästa budgetår. Härtill återkommer jag i det följande liksom

till frågan om medel för de föreslagna utvecklingsarbetena.

Vad gäller de avlämnande verkens anslagsfrågor vill jag erinra om att

chefen för inrikesdepartementet i prop. 1965: 1 (bil. 13 s. 73) förutsatt, att

Kungl. Maj :t, om delegationens förslag genomförs, skall äga befogenhet att

av arbetsmarknadsstyrelsens omkostnadsanslag ställa 35 000 kr. till centralbyråns

förfogande.

Förslagets inverkan på bostadsstyrelsens och statens hyresråds avlöningsanslag

kommer senare i dag att anmälas av chefen för inrikesdepartementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

Personal- och anslagsfrågor

För innevarande budgetår har till avlöningar och omkostnader för statistiska

centralbyråns verksamhet i allmänhet anvisats förslagsanslag av

10 404 000 kr. resp. 6 336 000 kr. Vidare har till särskilda undersökningar

för budgetåret anvisats ett reservationsanslag av 1,6 milj. kr. Centralbyråns

förslag för nästa budgetår innebär dels att nämnda anslag räknas upp inte

oväsentligt, dels att särskilda anslag anvisas till en hushållsbudgetundersökning

år 1966 och en varustatistik för den ekonomiska försvarsberedskapen.

Det ökade medelsbehovet hänför sig, förutom till kostnadsstegringar,

till vissa utvidgningar av statistikproduktionen. Dessa grundar sig till en

del på tidigare beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen och till en del på förslag

initierade av centralbyrån. Innan jag närmare går in på förslagen vill

jag anföra några allmänna synpunkter.

Den fortgående centraliseringen av den statliga statistikproduktionen till

statistiska centralbyrån medför möjligheter till rationalisering och kostnadsminskning

vid en given statistikvolym. Detta var en av grundtankarna

bakom 1960 års riksdagsbeslut om statistikens organisation. Samhällsutvecklingen

gör emellertid att behovet av statistisk information växer, ökade

krav ställs från skilda håll på statlig statistik. Som jag redan tidigare

berört medför detta att statistiken ständigt måste anpassas och omformas.

Det innebär också att en prioritering måste ske mellan olika önskemål om

statistik och att behovet av statistiken måste vägas mot kostnaderna för produktionen

av densamma och arbetet för uppgiftslämnarna. Jag har redan

framhållit, att det måste vara en väsentlig uppgift för verkets styrelse att

ta ställning till sådana avvägningsproblem.

Som en följd av de förslag som tidigare framlagts i prop. 1965: 1 (bil. 9 s.

16) och som numera godtagits av riksdagen (SU 7, rskr 7) samt de förslag

som jag i förevarande sammanhang presenterat kan en inte obetydlig utökning

av den statliga statistiska verksamheten förutses under de närmaste

åren. Samtidigt råder, som bl. a. delegationen för statistikfrågor framhållit,

brist på kvalificerad statistikpersonal. Även de ekonomiska resurser som

kan avdelas för statistikverksamheten är begränsade. Med hänsyn härtill

förordar jag, att restriktivitet iakttas vad gäller igångsättning av nya projekt

och utvidgning av tidigare verksamhet. Som jag närmare kommer att

beröra i det följande är jag sålunda inte beredd tillstyrka en utvidgning av

centralbyråns personalorganisation och de särskilda undersökningarna i

den omfattning som centralbyrån föreslagit. Inte heller kan jag tillstyrka,

att en hushållsbudgetundersökning äger rum år 1966.

.lag övergår härefter till centralbyråns framställning beträffande anslag

till avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

I anledning av centralbyråns förslag till personalförändringar såvitt gäller

byrån för jordbruksstatistik, byrån för industristatistik och byrån för

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

undervisningsstatistik beräknar jag medel för sju biträdestjänster (1. a,

b, e).

Beträffande förslagen till personalförstärkning på byrån för finansstatistik

vill jag framhålla, att jag anser en omläggning och utvidgning av Årsbok

för Sveriges kommuner vara en betydelsefull åtgärd för att göra ifrågavarande

statistik lättare tillgänglig för konsumenterna. Förslaget om permanentning

av verksamheten med kreditmarknadsstatistik för företag, samordning

av denna statistik med vinststatistiken och en utbvggnad av dessa

statistikgrenar kan jag biträda. Jag förordar att för nu ifrågavarande ändamål

inrättas en tjänst som högst byrådirektör i Ae 27 och en tjänst som

högst förste aktuarie i Ae 23. Därjämte beräknar jag medel för en kanslisttjänst

och 3 1/2 biträdestjänster. (1. c).

I detta sammanhang vill jag erinra om att jag i prop. 1965: 1 (bil. 9 s.

34) föreslagit, att ansvaret för de vid konjunkturinstitutet f. n. bedrivna exportenkäterna

och den vid arbetsmarknadsstyrelsen utförda varuhandelsbarometern

den 1 juli 1965 överflyttas till centralbyrån. Till personalförstärkning

för ifrågavarande ändamål beräknar jag 15 000 kr.

De arbetsuppgifter som åvilar byrån för rätts- och socialvårdsstatistik

okar f. n. kraftigt till följd av pågående omläggning och utbyggnad av rättsstatistiken.

Bl. a. har arbetsstatistiken rörande domsagorna övertagits från

justitiedepartementet. Vidare vill jag erinra om att Kungl. Maj :t den 27 november

1964 utfärdat kungörelse (nr 792) om ändrad lydelse av 1 och 2 §§

kungörelsen den 22 oktober 1948 (nr 710) angående rättsstatistiken. Denna

författningsändring tillkom bl. a. i anledning av dels ett förslag av statistiska

centralbyrån angående fortsatt utbyggnad av kriminalstatistiken i enlighet

med de av 1960 års riksdag godkända riktlinjerna (prop. 1960: 12, IAU 6,

rskr 76), dels ett förslag av polisväsendets organisationsnämnd angående

omläggning av polisstatistiken m. m. Beträffande centralbyråns förslag om

personalförstärkning för fastighetsprisstatistiken vill jag erinra om att

Kungl. Maj :t den 4 december 1964 utfärdat kungörelse (nr 761) om ändrad

lydelse av 1 § kungörelsen den 5 juni 1953 (nr 479) angående skyldighet för

inskrivningsdomare att lämna vissa underrättelser om sökta lagfarter m. in.

Ändringen syftar till att möjliggöra en integration av bearbetningen av lagfarts-

och fastighetsprisstatistiken. Den nu föreslagna omläggningen och

utbyggnaden finner jag angelägen för att en rättvisande bild av den s. k.

overprisprocenten vid fastighetsköp skall kunna erhållas.

Med anledning av de sålunda ökade uppgifterna på byrån för rätts- och

socialvårdsstatistik förordar jag att en tjänst som högst byrådirektör i Ae 27

inrättas. Jag beräknar vidare medel för en kanslisttjänst och 12 biträdestjänster.

Förslaget om medel för två biträdestjänster under andra hälften av

nästa budgetår i samband med en omläggning av statistiken över vägtrafikolyckor

kan jag även tillstyrka. (1. d).

Förslaget om utvidgning av den på byrån för arbetsmarknadsstatistik bedrivna

verksamheten med statistik över löner och sysselsättning inom indu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

strin är jag inte beredd att nu ta ställning till. Jag vill hänvisa till att centralbyrån

i sin framställning rörande anslag till särskilda undersökningar

föreslagit vissa ytterligare utvecklingsarbeten beträffande ifrågavarande statistikgren.

Kostnaderna för försöksverksamhet med denna statistik bor därför

liksom f. n. bestridas av anslaget till särskilda undersökningar (1. f).

I anledning av centralbyråns förslag rörande personalförstarkning på administrativa

byrån förordar jag, att en tjänst som högst förste byråsekreterare

i Ae 23 inrättas. Vidare beräknar jag medel for en assistenttjänst i

Ae 15, varvid en biträdestjänst kan dras in. (1. g). Jag vill härvid aven erinra

om att jag i det föregående föreslagit, att medel beräknas for en förstärkning

av byråns personal i samband med centraliseringen av bostads- och

byggnadsstatistiken.

Beträffande centralbyråns förslag avseende dokumentationsenheten förordar

jag, att medel beräknas för en kanslisttjänst och en halvtidstjänst som

biträde. I samband därmed kan medelsanvisningen minskas med lonen for

eu kontorsskrivare. Övriga förslag till personalförändringar avseende dokumentationsenheten

kan jag inte biträda i vidare mån än att jag finner

70 000 kr. böra beräknas för tillfälliga personalförstärkningar for att stalla

i ordning verkets bibliotek. Beloppet avser att täcka även kostnaderna for

en tidigare medgiven tillfällig förstärkning med en arvodesbefattnmg som

bibliotekarie. Liksom för innevarande budgetår bör beräknas aven ett belopp

för tillfällig personalförstärkning för distribution av publikationer

in. in. Jag inräknar för detta ändamål 50 000 kr. (1. h).

1 samband med att centralbyrån föregående år övertog den av arbetsmarknadsstyrelsen

tidigare bedrivna utbildnings- och yrkesprognosverksamheten

inrättades en särskild sektion för dessa uppgifter inom planerings-

och samordningsavdelningen. Jag föreslår att dessa uppgifter nu forläggs

till en särskild enhet under ledning av en byråchef i Be 3. Härvid bor

nuvarande tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 dras in.

Av centralbyråns förslag till förstärkning av personalen på planeringsoch

samordningsavdelningen kan jag tillstyrka, alt två tjänster som högst

förste aktuarie i Ae 23 inrättas i samband med att centralbyrån övertar vissa

arbetsuppgifter som f. n. åvilar statskontoret. Vidare beräknar jag medel

för två biträdestjänster. (1. i).

Som jag förut berört kommer planerings- och samordningsavdelningen

att ställas inför ökade uppgifter genom den samordningsfunktion som centralbyrån

får på statistikens område och genom den avsedda centraliseringen

av bostads- och byggnadsstatistiken. För erforderliga personalförstärkningar

i samband härmed beräknar jag ett belopp av 100 000 kr. Vidare beräknar

jag medel för ett biträde samt ett belopp av 35 000 kr. till förstärkning

av verkets personal i övrigt.

I anledning av centralbyråns förslag avseende vissa arvodesfrågor (2. c)

beräknar jag en ökad medelsanvisning av sammanlagt 6 000 kr.

Den av mig förordade organisationen för centralbyrån framgår av en

opaginerad Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

tabla, vilken torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende

(bilaga 1.).

I fråga om tjansteforändringar förordar jag att samtliga byråchef stjänster

placeras i Be 3. Nuvarande byråchefstjänster i Bo 1 bör härvid föras på

övergångsstat. Vidare bör sju tjänster som högst byrådirektör i Ae 27 ändras

till tjänster som avdelningsdirektör i Be 1, 16 tjänster som högst byrådirektor

i Ae 25 och 19 tjänster som högst förste aktuarie eller förste byråsekreterare

i Ae 23 ändras till tjänster som högst byrådirektör i Ae 27 samt

tre tjänster i Ag 23 och fyra amanuenstjänster ändras till tjänster som högst

forste aktuarie eller förste byråsekreterare i Ae 23. Den personalsammansättning

i övrigt som ligger till grund för anslagsberäkningen framgår av en

sammanställning, vilken torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i

detta ärende (bilaga 2). Att personalen i sammanställningen fördelats på

olika byråer hindrar givetvis inte att centralbyrån gör erforderliga omplaceringar.

Slutligen bör på personalförteckningen för datamaskincentralen tjänsten

som överingenjör höjas från Be 3 till Be 4 samt på personalförteckningen

för statistiska centralbyråns utredningsinstitut uppföras en tjänst som byråchef

i Be 3 och en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1.

Mot de föreslagna lönegradsplaceringarna har vederbörande personalorganisationer

inte haft något att erinra.

Till följd av centraliseringen av bostads- och byggnadsstatistiken m in

kan vissa övergångsåtgärder bli erforderliga. Bl. a. kan ordinarie tjänster

behova föras på övergångsstat hos centralbyrån eller Övriga berörda verk.

Jag föreslår att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att vidta

sådana övergångsåtgärder.

Anslaget bör uppföras med (10 404 000 -f 3 326 000) 13 730 000 kr.

I fråga om anslag för nästa budgetår till omkostnader för verksamheten

i allmänhet får jag hänvisa till följande sammanställning, i vilken

samtliga i det föregående redovisade förslag till förändringar är upptagna.

Anvisat

Föreslagen ändring

1965/66

1964/65

Mynd. m. fl.

Dep.chefen

1. Sjukvård m. m........

40 000

+

11 000

+ 10 000

2. Reseersättningar .....

16 000

+

16 000

+ 27 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten ....

100 000

+

26 000

+ 25 000

b) Övriga expenser .......

1 035 000

+

365 800

+ 275 000

4. Publikationstryck.......

1 157 000

+

77 000

+ 77 000

5. Övriga utgifter

a) Bibliotekets underhåll......

18 000

+

2 000

+ 2 000

b) Ersättning till datamaskin-

centralen för maskinbearbet-

ningar ...........

3 235 000

+

421 600

+ 430 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1965

Anvisat

1964,65

Föreslagen ändring 1965/66

Mynd. m. fl Dep.chefen

c) Ersättning till utredningsinstitutet

för intervjuundersökningar

m. m...............

830 000 + 115 000 + 95 000

d) Kostnader för förnyelse av urvalet

för jordbruksinventeringarna.

.................

— + 16 000 + 13 000

6 431 000 + 1 050 400 + 954 000

Särskilda uppbördsmedel:

Försälj ningsmedel för publikationer

......................

95 000

20 000

20 000

6 336 000 + 1 030 400 + 934 000

Under anslagsposten till reseersättningar har jag beräknat 25 000 kr. för

internordiska tjänsteresor samt utländska resor för deltagande i det europeiska

statistiska samarbetet. Jag har vidare under delposten till övriga

expenser inräknat 165 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m.

samt flyttningskostnader. Av det för ersättning till datamaskincentralen angivna

beloppet har jag beräknat 60 000 kr. till engångskostnader för programmering

och testkörning i samband med omläggningarna av polisstatistiken

samt lagfarts- och fastighetsprisstatistiken. Jag har vid beräkningarna

också tagit hänsyn till det ökade medelsbehov som uppkommer genom

centraliseringen av bostads- och byggnadsstatistiken och genom att ansvaret

för exportenkäterna och varuhandelsbarometern överförs till centralbyrån.

1 anledning av beräkningarna avseende publikationstryck vill jag erinra

om att statskontoret numera redovisat den utredning angående bl. a. fråga

om inrättande av ett offsettryckeri vid centralbyrån, som uppdragits åt verket

med anledning av beslut av 1962 års riksdag (rskr 1962: 223). Statskontoret

har dock ansett ytterligare undersökningar erforderliga i ärendet.

Anslaget torde uppföras med (6 336 000 934 000) 7 270 000 kr.

Jag övergår härefter till centralbyråns framställningar rörande anslag till

särskilda undersökningar.

Såsom jag tidigare i korthet berört finner jag erforderligt, att den föreslagna

utvidgningen av denna verksamhet begränsas. Jag är därför inte beredd

tillstyrka, att verksamheten under budgetåret 1965/66 ges nämnvärt

större omfattning än under innevarande budgetår, bortsett från den utvidgning

som föranleds av de tidigare föreslagna arbetena på en utveckling

av bostads- och byggnadsstatistiken. Genom att viss undersökningsverksam
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965

het slutförts och till eu del föreslagits bli inlemmad i centralbyråns ordinarie

uppgifter kommer ändock utrymme att beredas för de mest angelägna

nya projekten. Jag anser det särskilt betydelsefullt att det inom ramen för

de särskilda undersökningarna kan ske ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra

statistiken över kommunernas, företagens och hushållens planerade

utgifter.

Såsom jag tidigare anfört är jag inte beredd tillstyrka att en hushållshudgetundersökning

företas år 1066. Planeringsarbetet härför bör dock

fortsättas, så att förutsättningar skapas för att ta ställning till om en hushållsbudgetundersökning

bör komma till stånd år 1967. Vid planeringen

hör beaktas de synpunkter delegationen för statistikfrågor anfört.

1 detta sammanhang vill jag även beröra förslaget om en varustatistik för

den ekonomiska försvarsberedskapen. Jag kan inte tillstyrka att ett särskilt

anslag anvisas för ändamålet. Verksamheten bör i stället liksom hittills bedrivas

inom ramen för de särskilda undersökningarna.

Anslaget till särskilda undersökningar torde för nästa budgetår böra uppföras

med 1,9 milj. kr. Detta innebär en ökning jämfört med innevarande

budgetår av 300 000 kr. Härav motsvarar 200 000 kr. det för utvecklingsarbeten

på bostads- och byggnadsstatistiken beräknade beloppet och 100 000

kr. beräknas för kostnadsstegringar.

Vad slutligen gäller anskaffning av en ny datamaskinanläggning

för datamaskincentralen vill jag erinra om att i prop. 1965: 1 (bil. 9

s. 28) föreslagits att ett reservationsanslag av 8 milj. kr. preliminärt skulle

beräknas för ändamålet. Såsom framgått av den förut lämnade redogörelsen

bär statistiska centralbyrån numera i samråd med statskontoret gjort eu

närmare utredning om datamaskincentralens maskinbehov. De båda ämbetsverkens

förslag innebär, att en datamaskinanläggning av typ IBM 360

modell 50 H skulle anskaffas för datamaskincentralens behov.

Den gjorda utredningen har övertygat mig om behovet av en ny datamaskinanläggning.

Jag har heller ingen erinran mot det föreslagna valet av

maskintyp.

Kungl. Maj :t har tidigare i dag beslutat avlåta proposition till riksdagen

angående anslag för budgetåret 1965/66 till statskontoret m. m. och statens

datamaskinfond. Enligt de däri framlagda förslagen skulle en särskild fond

inrättas för datamaskiner för högre undervisning och forskning. Statskontoret

utreder f. n. frågan om i en sådan fond även bör ingå andra datamaskinanläggningar

för statsverksamhetens behov. I avvaktan på ett ställningstagande

till denna fråga anser jag i likhet med statskontoret, att datamaskincentralens

nya anläggning tills vidare bör förhyras med option till

köp. Detta bör ske genom att ett kontrakt, som försvarets forskningsanstalt

f. n. har på en sådan maskinanläggning, överförs på statistiska centralbyrån.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

Kostnaderna för installationen av anläggningen bör bestridas av datamaskincentralens

driftsmedel. Något anslag på budgeten blir sålunda nu inte

aktuellt.

6. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna de av mig i det föregående angivna riktlinjerna

för den statliga statistikens organisation;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta erforderliga övergångsåtgärder

i anledning av förslagens genomförande;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för statistiska centralbyrån i enlighet med vad jag

föreslagit i det föregående;

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för statistiska centralbyråns utredningsinstitut i

enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;

e) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för datamaskincentralen i enlighet med vad jag föreslagit

i det föregående;

f) godkänna följande avlöningsstat lör statistiska centralbyrån,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/

66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 1 100 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 115 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 7 905 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 4 610 000

Summa kr. 13 730 000

g) till Statistiska centralbgrån: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet för budgetåret. 1965/66 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

13 730 000 kr.;

h) till Statistiska centralbgrån: Omkostnader för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1965/66 under sjunde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 270 000 kr.;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

i) till Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar

för budgetåret 1965/66 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 1 900 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Ohlsson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Statistiska centralbyrån

(Föreslagen organisation)

Styrelse

Generaldirektör

Byrån för

jordbruksstatistik
-

Dokumen
tations
cnheten
-

Serviceenheter

Planerings
chef
-

Admini
strativa
byrån
-

Produktions
chef
-

Byrån för

finansstatistik
-

Data
maskin
centralen
-

Vissa nämnder

Samarbets
grupper
-

Byrån för

industristatistik
-

Byrån för

undervisningsstatistik
-

Byrån för

bostads
och
byggnads
statistik
-

Byrån för

arbetsmarknadsstatistik
-

Utrednings
institutet
-

Byrån för

rätts
och
socialvårds
statistik
-

Byrån för

befolknings
statistik
-

Planerings
och

samordnings
avdelning
-

Byrån för

handels-,

samfärdseloch

prisstatistik
-

Öl

CO

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tjänster hos statistiska centralbyrån (utom datamaskincentralen och utredningsinstitutet)

Tjänst Lönegrad

3 Ö

•r

"

Verksledning

’m. m. g

"Administrativa

byrån (utom dok

[mentationsenhet

Dokumentations

enheten

Byrån för jord-

bruksstatistik

Byrån för industi

statistik

Byrån för handel:

(samfärdsel o.''pri:

‘statistik

Byrån för bostad

o. byggnads-

statistik

Byrån för finans

statistik

Byrån för befolk

ningsstatistik

Byrån för rätts-

o. socialvårds-

statistik

Byrån för under-

visningsstatistik

Byrån för arbets-

marknadsstatistik

Prognosinstitutet

Planerings- o.

samordningsavd.

Totalt

Generaldirektör .... B 6

1

Planeringschef......B 4

1

1

Produktionschef .... B 4

1

1

Byråchef ...... b 3

1

1

1

1

Avdelningsdirektör ..Bl

1

1

1

1

1

1

1

1

11

Högst byrådirektör . . A 27

3

1

1

4

8

Arkivarie.........a 23

3

4

4

3

3

4

3

7

7

54

Bibliotekarie........a 23

1

Förste byråingenjör.. A 23

i

2

Högst förste aktuarie A 23

1

Högst förste byråint. A 23

1

4

3

2

1

3

2

2

5

6

36

Högst förste byråsekr. A 23

1

1

1

Amanuens..........A 17/21

Kamrerare....... A 17

1

11/2

2

3

2

2

1

1

2

1

2

3

1

2

21 1/2

Assistent ........ a 15

1

1

Kanslist............a 9/15

i

3

2

1

1

Förste bibl.-assistent A 13

4

4

2

2

3

3

1

31

Kontorsskrivare .... A 13

1

1

1

1

1

1

Arkivassistent......All

1

1

i

2

1

1

1

1

14

Förste telefonist .... All

1

1

Kansliskrivare......All

1

1

1

Materialförvaltare ..All

2

3

4

1

6

2

2

1

27

Förste exp.-vakt .... A 9

1

1

Förste telefonist .... A 9

1

1

Kontorist..........A 9

Expeditionsvakt .... A 7

2

2

10

4

2

8

8

6

4

4

5

10

4

5

2

1

1

65

Kanslibiträde ......A 7

Telefonist......... a 7

5

4

1 1/2

10

7

9

8

8 1/2

8

16

7

9

3

1

12

93

Kontorsbiträde......A 2/5

Telefonist......... a 2/5

10 1/2

3

3 1/2

1 1 /2

14

9

10

4

8

10 1/2

21 1/2

8 1/2

7

2

1

4

1101/2

Summa

16 1/2

421/2

23 1/2

49

48

43

35

351/2

33 1/2

661/2

33 1/2

35

25

22

3 1/2

>08 112

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1965

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1965

55

Innehåll

O

1. Inledning ..................................................

2. Samordningsorgan på statistikens område ...................... 3

2.1. Förslag av delegationen för statistikfrågor.................. 3

2.1.1. Behovet av samordning.............................. 3

2.1.2. Organisatoriska former för samordning .............. 5

2.1.3. Nämnd för statistikfrågor............................ 6

2.2. Remissyttranden ........................................ ®

3. Den statliga bostads- och byggnadsstatistikens organisation ...... 15

3.1. Nuvarande statistikproduktion ............................ 15

3.2. Förslag av delegationen för statistikfrågor .................. 16

3.2.1. Behovet av bostads- och byggnadsstatistik ............ 16

3.2.2. Centralisering och utveckling av statistiken............ 17

3.2.3. Personal- och anslagsfrågor.......................... 19

3.3. Remissyttranden ........................................ 21

4. Anslagsframställningar ...................................... 22

4.1. Förslag av statistiska centralbyrån ........................ 22

4.1.1. Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet . . 22

4.1.2. Omkostnader för verksamheten i allmänhet .......... 29

4.1.3. Särskilda undersökningar............................ 30

4.1.4. Hushållsbudgetundersökning ........................ 34

4.1.5. Varustatistik för den ekonomiska försvarsberedskapen . . 35

4.1.6. Anskaffning av datamaskinanläggning................ 36

4.2. Remissyttranden ........................................ ^

5. Departementschefen .......................................... 3°

6. Hemställan ..................................................

Bil. 1. Statistiska centralbyrån (föreslagen organisation) ............ 53

Bil. 2. Tjänster hos statistiska centralbyrån ...................... 54

MARCUS BOKTH. STHLM IMS *50208

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till bidrag till uppförande eller inrättande dv barnhem a1 i texten
  2. SU 1965:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till statistiska centralbyrån, m. m., jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten