Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 24.9) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

1965-03-19 · 35 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:88, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 24.9) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

1

Nr 88

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 24.9) om

inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna

handlingar; given Stockholms slott den 19 mars 1965.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 28

maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna

handlingar.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sekretesskydd för vissa handlingar på förhandlingsväsendets

område, främst utredning och förslag som tillkommit för att

begagnas vid sådan förhandling för slutande av kollektivavtal eller för annan

reglering av anställningsvillkor, vari myndighet, kommunsammanslutning

eller statligt eller kommunalt företag har att deltaga, eller vid förberedelse

till dylik förhandling. Sekretesstiden föreslås i regel bestämd till 5 år

från handlingens datum. Med tillstånd av därtill behörig myndighet skall

dock sekretessbelagd handling kunna utlämnas tidigare.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. AV 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i

rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, dels att 6 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges, dels att i nämnda lag skall införas en ny paragraf,

betecknad 35 §, av nedan angiven lydelse.

(Xuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §.

Handlingar som upprättats eller Handlingar som upprättats eller

anskaffats för myndighets räkning anskaffats för myndighets räkning

til] utredning i någon dess rättstvist till utredning i någon dess rättstvist

må ej utan myndighetens tillstånd eller i statligt eller kommunalt föreutlämnas

förrän saken blivit slutli- tags rättstvist må ej utan myndighegen

avgjord eller tjugu år förflutit tens tillstånd utlämnas förrän saken

från handlingens datum. blivit slutligen avgjord eller tjugu

år förflutit från handlingens datum.

35 §.

Handlingar som innefatta utredning

eller förslag och som tillkommit

för att begagnas vid sådan förhandling

för slutande av kollektivavtal

eller för annan reglering av anställningsvillkor,

vari myndighet,

kommunsammanslutning eller statligt

eller kommunalt företag har att

deltaga, eller vid förberedelse till sådan

förhandling, må ej utan tillstånd

av myndighet som anges i tredje

stycket utlämnas förrän fem år förflutit

från handlingens datum. Har

sådan handling upprättats hos eller

inkommit till riksdagens lönedelegation,

må den dock ej hemlighållas

längre än till dess förhandlingsöverenskommelse

träffats eller förhandlingen

eljest slutförts.

Bestämmelserna i första stycket

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ts proposition nr 89 år t965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gälla även handlingar innefattande

utredning eller förslag vilka från annan

än myndighet inkommit för där

angivet ändamål, även om handlingen

tillkommit i annat syfte.

Om tillstånd för statsmyndighet

att utlämna handling som avses i

första eller andra stycket beslutar

statens avtalsverk eller, om handlingen

tillhör förhandlingsårende

som utan avtalsverkets medverkan

handlågges av annan statlig myndighet,

denna. Begär någon att hos riksdagens

löntdelegation utfå sådan

handling, ankommer det dock på lönedelegationen

eller myndighet, som

denna bestämmer, att besluta i tillståndsfrågan.

Om tillstånd för kommunalmyndighet

att utlämna sådan

handling beslutar den förvaltande

myndighet i kommunen som handlägger

låneärenden eller, om handlingen

tillhör förhandlingsårende

som utan nämnda myndighets medverkan

handlågges av annan myndighet

i kommunen, denna myndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 88

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1965

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 19 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om sekretess kring

förhandlingar om offentliga arbetstagares löner m. m. och anför.

I prop. 1964: 140 har riksdagen förelagts förslag till ändrad lydelse av

§ 62 regeringsformen samt §§ 70 och 71 riksdagsordningen. Förslaget innebär

i huvudsak, att en riksdagens lönedelegation inrättas med uppgift att i förhandlingsfrågor

rörande statsanställdas anställningsvillkor rådgöra med

statsrådsledamot som Kungl. Maj :t därtill förordnat och att på riksdagens

vägnar godkänna förhandlingsöverenskommelse, som träffats i sådan fråga.

Grundlagsförslaget innehåller därjämte en bestämmelse om tystnadsplikt

för lönedelegationens ledamöter. Innan förhandlingsöverenskommelse

trältats eller förhandling eljest slutförts, får ledamot av lönedelegationen

enligt förslaget icke utan delegationens tillstånd yppa vad vid sakens behandling

förekommit. Grundlagsförslaget har med viss jämkning, som ej

berör tystnadsplikten, slutligt antagits av 1965 års riksdag (KU 1964: 19 och

1965: 10, rskr 84).

1 nyssnämnda proposition framhöll jag, att det i senare sammanhang

fick övervägas att komplettera sekretesslagen med regler om ett mot tystnadsplikten

svarande skydd för lönedelegationens handlingar. Offentlighetskommittén1

har i en den 30 oktober 1964 dagtecknad promemoria (stencil

Ju 1964: A 5) framlagt förslag till sådana regler. I promemorian har kommittén

även behandlat frågan om sekretesskydd för andra myndigheters

handlingar rörande löneförhandlingar m. m. samt framlagt förslag till

lösning jämväl av denna fråga.

1 Ledamöter t kommittén var vid tiden för promemorians avgivande hovrättspresidenten B.

Kjellin, ordf., samt ledamoten av I kamm. B. F. Elmgren, expeditionschefen, numera generaltulldirektören

G. L. Eriksson, redaktören A. Y. Pers och professorn N. Nilsson-Stjemquist.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1965

Over promemorian har efter remiss yttranden avgivits av justitiekanslersämbetet,

Svea hovrätt, socialstyrelsen, arbetsdomstolens ordförande, statens

lönenämnd, statens avtalsnämnd, försvarets fabriksstyrelse, telestyrelsen,

järnvägsstyrelsen, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen

i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens

riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation, Publicistklubben,

Svenska tidningsutgivareföreningen och Svenska journalistförbundet,

.lag anhåller att nu få upptaga de frågor, som behandlats i offentlighetskommitténs

promemoria.

Gällande bestämmelser

En del av de handlingar, som kan förekomma i ärende angående förhandling

om slutande av kollektivavtal eller annan överenskommelse rörande

offentliga arbetstagares anställningsvillkor, är på grund av stadgandena

i 2 kap. 4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen icke alls eller icke förrän förhandlingsärendet

slutförts att anse som allmänna handlingar. Handling

som icke är allmän omfattas icke av rätten för envar att utfå handling hos

myndighet. Vad åter angår sådana i hithörande ärenden förekommande

handlingar, som är allmänna, innehåller sekretesslagen, dvs. lagen den 28

maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna

handlingar, icke någon samlad reglering rörande dem. Beträffande vissa typer

av handlingar, som kan förekomma i ifrågavarande ärenden, innehåller

sekretesslagen närmare regler. I 16 § sekretesslagen meddelas sålunda bestämmelser

om handlingar innehållande uppgifter som lämnats för statlig

eller kommunal statistik eller innefattande myndighets bearbetningar av sådana

uppgifter. Avser sådan handling namngivna eller eljest identifierbara

fysiska eller juridiska personer, är den i princip hemlig under 20 år från

uppgiftens datum. Handlingen får dock utlämnas tidigare, om den som avses

i handlingen samtycker till detta. Detsamma gäller, om man med hänsyn

till uppgiftens eller bearbetningens natur eller det ändamål för vilket handlingen

önskas utlämnad och omständigheterna i övrigt har trygghet för att

utlämnandet ej kommer att missbrukas till skada för den som avses i handlingen.

Enligt särskild bestämmelse i paragrafen skall dess principiella förbud

mot utlämnande av där avsedda handlingar icke utgöra hinder för att i

de fall och i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer utlämna löncstatistiska

uppgifter till löntagarna för granskning av uppgifternas riktighet eller bearbetningar

av sådana uppgifter till förening av arbetsgivare eller arbetstagare

för begagnande vid förhandlingar om löneuppgörelser eller förberedelser

därtill. LönestatisUska uppgifter, som ej avser namngivna eller eljest

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 88 år 1965

identifierbara personer eller företag, är däremot i allmänhet icke sekretessbelagda.

Lönestatistisk undersökning eller utredning, som verkställts av

myndighet för enskilds räkning, kan dock vara underkastad sekretess, i den

mån 27 § sekretesslagen och med stöd därav utfärdade bestämmelser är tilllämpliga

därpå (se SFS 1964: 278). I 24 § sekretesslagen finnes vidare regler

om sekretess för handlingar i ärende som avses i lagen om medling i arbetstvister.

Handling i sådant ärende får, i den mån myndighet som handlägger

ärendet så beslutar eller part som ingivit handlingen gjort förbehåll

om sekretess, icke utlämnas tidigare än 20 år efter handlingens datum.

Vad angår handlingar i ärende avseende förhandling i rättstvist innehåller

6 § sekretesslagen det stadgandet, att handling som upprättats eller anskaffats

för myndighets räkning i någon dess rättstvist icke utan myndighetens

tillstånd får utlämnas förrän saken blivit slutligt avgjord eller 20 år

förflutit från handlingens datum.

Nuvarande organisation av förhandlingsverksamheten rörande offentliga

arbetstagares anställningsvillkor m. m.

Efter mönster från den privata sektorn av arbetsmarknaden bestämmes de

offentliga arbetstagarnas löner och övriga anställningsvillkor i vidsträckt

omfattning efter förhandling mellan arbetstagarnas organisationer, å ena,

samt stat eller kommun, å andra sidan. En stor del icke lönegradsplacerade

arbetstagare i statens tjänst är sålunda anställda på villkor, som efter förhandling

fastställts i kollektivavtal. Beträffande statliga befattningshavare

med tjänstemannaställning träffas rörande deras löner och åtskilliga andra

anställningsvillkor efter förhandling överenskommelser, som visserligen

icke har karaktär av kollektivavtal, därför att sådant avtal enligt gällande

rätt icke kan avse arbetstagare med tjänsteansvar, men som ligger till

grund för den författningsmässiga regleringen av anställningsvillkoren. Den

kommunala sektorn företer härutinnan i stort sett samma bild som den

statliga. Kommunala arbetstagare utan tjänstemannaställning är sålunda

i regel anställda på villkor, som efter förhandling bestämts i kollektivavtal,

medan anställningsvillkoren för flertalet kommunala tjänstemän fastställts

i reglementen, som hämtat sitt innehåll från förhandlingsöverenskommelser

utan kollektivavtals natur.

Den statliga förhandlingsverksamheten är för närvarande organiserad på

olika sätt inom skilda förhandlingsområden. Vad först angår den statliga

kollektivavtalssektorn har statens avtalsnämnd till allmän uppgift att handlägga

ärenden rörande kollektivavtal och därmed sammanhängande frågor

inom statsförvaltningen samt inom den statliga verksamhet, som bedrives

i bolagsform (2 § instruktionen för statens avtalsnämnd, SFS 1959: 528;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 88 år 1965

ändr. 1962: 312). En av nämndens centrala uppgifter är att i enlighet med

särskilda i instruktionen meddelade regler medverka vid slutande av avtal

om anställningsförhållanden för kollektivavtalsanställda inom nämndens

ämbetsområde (3 § jfrd med 12—15 §§ nämnda instruktion). Inom den civila

statsförvaltningen fattas visserligen själva beslutet att ingå kollektivavtal

av vederbörande verksmyndighet (12 § punkt a.), i vissa fall dock efter

godkännande av avtalsnämndens ordförande (12 § punkt c.). Men de förhandlingar

som föregår avtalets tillkomst skall för verksmyndighetens räkning

ofta föras av nämndens ordförande eller annan ledamot i nämnden eller

tjänsteman hos denna med biträde dels av en eller flera för viss tid eller

för det särskilda fallet av verksmyndigheten utsedda representanter för verket

och dels, om så anses erforderligt, av ytterligare ledamöter i nämnden

(12 § punkt b.). Denna ordning skall, om Kungl. Maj:t ej för visst fall annorlunda

förordnar, iakttagas, när avtalet är av större betydelse för det verk

som beröres därav eller med hänsyn till sannolika konsekvenser för annat

verk (12 § punkt b.). På försvarets område fattas beslut att ingå kollektivavtal

av försvarets avtalsdelegation, som är en till avtalsnämnden ansluten

delegation (5 § och 13 § punkt a.). Förhandlingar om slutande av kollektivavtal

på försvarets område föres av avtalsdelegationens ordförande med

biträde dels, om så anses erforderligt, av annan ledamot i avtalsnämnden

och dels av delegationen eller en eller flera medlemmar av delegationen

(13 § punkt b.). Inom den statliga verksamhet, som bedrives i bolagsform, är

vederbörande företagsledning avtalsslutande part. Företagsledningen äger

också föra förhandlingar om slutande av kollektivavtal. På begäran av företagsledning

skall emellertid avtalsnämnden, i den mån det lämpligen kan

ske, tillhandahålla biträde vid förhandlingar om slutande av kollektivavtal

(15 §). För sådant ändamål kan ordföranden eller annan ledamot i nämnden

eller tjänsteman hos denna anlitas (15 §). — Nämnden har även andra

uppgifter än att på sätt nu framgått medverka vid tillkomsten av kollektivavtal.

Den skall exempelvis i viss utsträckning tillhandagå verksmyndigheler

och företag med råd och upplysningar i frågor, som faller inom nämndens

verksamhetsområde (3 §). I vissa frågor om tolkning av gällande kollektivavtal

är verksmyndighet skyldig att före avgörandet inhämta utlåtande

från nämnden resp. försvarets avtalsdelegation (12 § punkt d. och

13 § punkt e.). Till nämndens uppgifter hör också att verka för samarbete

i lämpliga former med motsvarande organ inom kommunala och enskilda

avtalsområden (3 §). Nämnden äger av andra myndigheter påkalla de upplysningar

och det biträde som erfordras för att fullgöra nämndens arbetsuppgifter.

Vad angår den statliga tjänstemanna-sektorn och vissa kommunala tjänstemän,

t. ex. lärarpersonal, föres de centrala förhandlingarna med tjänstemännens

organisationer för närvarande av chefen lör civildepartementet

eller befattningshavare i detta departement. Förhandi in gsövcrenskommelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1965

inom denna sektor slutes under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens

godkännande. Sedan Kungl. Maj :t godtagit träffad överensstämmelse, förelägges

överenskommelsen genom proposition riksdagen för godkännande.

På det kommunala området slutligen föres de centrala förhandlingarna

rörande kollektivavtalsanställdas och tjänstemäns anställningsvillkor vanligtvis

av kommunsammanslutning, såsom Svenska stadsförbundet, Svenska

kommunförbundet eller Svenska landstingsförbundet. Lokala förhandlingar

torde, i den mån icke även dessa handhas av kommunsammanslutning, regelmässigt

föras av kommunens löneorgan, t. ex. lönenämnd eller förvaltningsutskott.

Reformförslag rörande förhandlingsverksamheten på

den offentliga sektorn

För närvarande förberedes reformer i syfte att utveckla nuvarande förhandlingssystem

inom den offentliga sektorn till större överensstämmelse

med det som tillämpas på den privata arbetsmarknaden. I prop. 1965: 60

har Kungl. Maj:t lagt fram förslag till reform av de offentliga tjänstemännens

förhandlingsrätt m. in. Förslagen går bl. a. ut på att i princip ge statens

och kommunernas tjänstemän samma rätt som övriga arbetstagare att

genom sina organisationer förhandla om lön och andra ekonomiska förmåner

och att träffa kollektivavtal härom.

En annan reform som nu förberedes rör den statliga förhandlingsverksamhetens

organisation. I prop. 1965: 77 föreslås sålunda en omorganisation av

den statliga förhandlingsverksamheten med verkan från den 1 juli 1965.

Enligt propositionen skall den statliga förhandlingsverksamheten i löneoch

anställningsfrågor koncentreras till ett centralt ämbetsverk benämnt

statens avtalsverk. Dess centrala uppgifter skall vara förhandlingsverksamhet

och därav betingat arbete med utredning och lönestatistik samt information

och utbildning rörande kollektivavtal. Verket skall enligt förslaget överta

den förhandlingsverksamhet, som för närvarande bedrives i civildepartementet,

statens avtalsnämnd och andra statliga myndigheter. Avtalsverket

avses skola handlägga kollektivavtalsfrågor som rör statens tjänstemän —

tjänstemännen vid riksdagen och dess verk dock endast efter särskilt uppdrag

—- och arbetare vid statliga verk och myndigheter, sådana icke-statliga

tjänstemän, vilkas förmåner regleras genom statliga bestämmelser,

samt arbetare och tjänstemän vid helstatliga bolag. I fråga om förhandlingar

rörande arbetare vid statliga verk samt arbetare och tjänstemän vid helstatliga

bolag förutsättes avtalsverket komma att fungera på i huvudsak

samma sätt och i ungefär samma former som avtalsnämnden nu gör. Verket

avses få befogenhet att i viss utsträckning överlåta till andra myndigheter

att förhandla i kollektivavtalsfrågor. I propositionen förutsättes Kungl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1965

Maj :t komma att förbehålla sig att beträffande vissa tjänstemän själv handlägga

lönefrågor eller delegera handläggningen av dylika frågor till annat

organ än avtalsverket. I dessa ärenden skall avtalsverket fungera som beredande

organ. Beträffande sådana arbetstagare, vilkas anställningsvillkor tillhör

riksdagens prövning, förutsättes avtalsverket ha att ingå kollektivavtal

under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande. Avtalsnämndens

uppgående i avtalsverket avses icke skola medföra ändring i vad

nu gäller om rätten att sluta kollektivavtal rörande arbetare vid statliga verk

samt arbetare och tjänstemän vid helstatliga bolag. Avtalsverkets förhandlingsverksamhet

skall enligt förslaget omfatta icke endast frågor om ingående

eller förlängning av kollektivavtal. Även centrala förhandlingar i

tvister om tolkning och tillämpning av redan ingånget avtal skall enligt propositionen

ankomma på avtalsverket, som också skall föra eller låta föra

arbetsgivarens talan inför domstol i avtalstvister. Rätt att meddela bindande

anvisningar rörande tillämpningen av kollektivavtal, som ingåtts av avtalsverket,

föreslås även tillkomma detta verk. Det skall härutöver ankomma

på verket att i anledning av förfrågningar rörande tolkningen av kollektivavtal

lämna upplysningar därom även till icke-statlig arbetsgivare, för vilken

avtalet gäller. Enligt förslaget skall avtalsverket jämväl ha att i lämpliga

former samarbeta med motsvarande organ inom kommunala och enskilda

avtalsområden.

Såsom inledningsvis nämnts, berör reformverksamheten också riksdagens

medverkan i förhandlings- och avtalssystemet. Enligt det nu slutligt antagna

grundlagsförslaget skall sålunda en riksdagens lönedelegation inrättas. Denna

skall, om ej riksdagen för visst fall annorlunda beslutar, ha att rådpläga

med därtill förordnad statsrådsledamot i förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor,

som skall gälla för statens arbetstagare eller eljest tillhöra

riksdagens prövning, samt att på riksdagens vägnar godkänna överenskommelse

som träffats i sådan fråga.

Offentlighetskommitténs promemoria

1 offentlighetskommitténs promemoria föreslås en bestämmelse avsedd att

tillgodose behovet av sekretess kring de handlingar som i samband med

förhandling inkommer till eller upprättas hos riksdagens lönedelegation.

Bestämmelsen, som reglerar frågan om löneförhandlingssekretess även hos

andra myndigheter än lönedelegationen, omfattar utredningar och förslag

rörande anställningsvillkor som upprättats för förhandling, vari myndighet

har att deltaga. Enligt kommitténs mening synes det inte möjligt att därutöver

ange några bestämda kriterier på de fall då handlingar skall hållas

hemliga. Det måste ligga i den förhandlande myndighetens hand att bedöma

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kttngi. Maj. ts proposition nr 88 år 1965

i vilka fall handling skall lämnas ut. De skäl som talar för att inskränka

tystnadsplikten för delegationens ledamöter till tiden fram till dess att

förhandlingen lett till överenskommelse eller eljest slutförts torde enligt

kommittén ha samma betydelse i fråga om handlingssekretessen.

Kommittén tillägger, alt lönedelegationen blir att betrakta såsom myndighet

i tryckfrihetsförordningens mening (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen).

Om fullföljd av talan mot beslut, varigenom myndighet som tillhör eller

lyder under riksdagen avslår framställning om utbekommande avhandling,

gäller vad riksdagen bestämmer (2 kap. 11 § andra stycket tryckfrihetsförordningen).

Kommittén anser sig icke böra framlägga något förslag

om rätt att överklaga beslut av lönedelegationen. En klagorätt skulle

enligt kommittén uppenbarligen få ringa betydelse i praktiken.

Vad härefter angår 1 rågan om sekretess kring övriga myndigheters handlingar

angående löneförhandlingar framhåller kommittén, att det ännu är en

öppen lråga hur förhandlingsarbetet kommer att organiseras på den statliga

sidan. Kommittén bar till grund för framställningen i promemorian

lagt del antagandet alt en i förhållande till Kungl. Maj :t självständig myndighet

kommer att inrättas tör ändamålet. Eu sådan myndighet, i promemorian

benämnd avtalsverket, skulle ingå i förhandlingar med företrädare

lör arbetstagarna dels efter framställning från arbetstagarhåll, dels på eget

initiativ eller efter uppdrag av Kungl. Maj :t eller chefen för civildepartementet.

Kommittén utgår ifrån att förhandlingarna ofta kommer att föregås

av samråd med andra myndigheter, statliga och kommunala, och med enskilda

arbetsgivarorganisationer. Diskussioner måste vidare, framhåller

kommittén, föras inom avtalsverket. Arbetet på förberedelsestadiet kan förväntas

avsätta skriftligt material i betydande omfattning i form av promemorior

m. in. Detsamma torde enligt kommittén bli fallet med själva förhandlingsarbetet;

de bud som växlas under förhandlingarna och de utredningar

dessa kräver torde som regel få skriftlig form. Avtalsverket kommer

sedan, innan det preliminära förhandlingsresultatet lägges fram för

riksdagen eller dess Iönedelegation, att få redovisa detta för Kungl. Maj :t

eller chefen för civildepartementet; det kan visa sig lämpligt att göra denna

redovisning i en skriftlig framställning. Även Kungl. Maj :ts framställning

till delegationen kan få skriftlig form.

Kommittén framhåller, att de skäl som i prop. 1964: 146 s. 164 anförts till

stöd för förslaget om tystnadsplikt för ledamöterna i riksdagens lönededegation

synes utgöra tillräckligt motiv för sekretess även hos andra myndigheter

kring utredningar och förslag om anställningsvillkor för offentliga

arbetstagare. Enligt kommitténs uppfattning skulle det för övrigt vara meningslöst

att belägga lönedelegationens handlingar med sekretess, om det

hos civildepartementet och övriga statsmyndigheter förvarade materialet rörande

förhandlingarna skulle vara tillgängligt utan inskränkningar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1965

Enligt kommitténs mening bör sekretessbestämmelsen i första hand

vara tillämplig på förhandlingar om anställningsvillkor för statens och

kommunernas arbetstagare. Vidare bör den omfatta övriga arbetstagare

vilkas anställningsvillkor bestämmes under medverkan från riksdagens sida.

Den bör slutligen också vara tillämplig i fråga om arbetstagare hos statliga

och kommunala bolag. I detta sammanhang erinrar kommittén om att

den närmaste motsvarigheten till ett framtida avtalsverk, statens avtalsnämnd,

enligt sin instruktion har att handlägga ärenden rörande kollektivavtal

m. m. inte bara inom statsförvaltningen utan även inom den statliga

verksamhet som bedrives i bolagsform. Även i fortsättningen torde myndighet

komma att medverka vid uppgörelser rörande de statliga bolagens

arbetstagare. Motsvarande torde komma att gälla uppgörelser rörande de

kommunala bolagens arbetstagare.

Sekretessen bör enligt kommitténs mening avse handlingar som upprättats

för förhandling. Detta innebär, påpekar kommittén, att sekretessen icke omfattar

allehanda skrivelser och förslag mellan myndigheter i organisationsoch

lönefrågor utan allenast sådana utredningar och förslag som har ett direkt

samband med en pågående eller kommande förhandling.

I fråga om sekretessens utsträckning i tiden kan myndigheternas förhandlingsarbete

enligt kommitténs uppfattning inte utan vidare jämställas med

verksamheten inom riksdagens lönedelegation. Lönedelegationen torde

komma in i förhandlingsarbetet först när detta är i slutskedet. Den information

som lämnas delegationens ledamöter torde kunna begränsas till frågor

som är aktuella vid den pågående förhandlingen. Under myndigheternas förhandlingsarbete

göres däremot i stor omfattning utredningar som inte

kan sägas utgöra förberedelser för viss förhandling. Det är knappast möjligt

att här låta sekretessen utan undantag upphöra i och med att en viss

förhandling slutförts. I enlighet med den teknik som kommer till användning

i åtskilliga av sekretesslagens stadganden föreslår kommittén i stället,

att sekretess skall kunna upprätthållas till dess viss tid förflutit från handlingens

datum. Tiden föreslås bestämd till fem år.

På samma sätt som riksdagens lönedelegation skall kunna tillåta att vad

som förekommit i delegationen yppas bör det enligt kommitténs mening vara

möjligt för avtalsverket eller annan myndighet, som för förhandling, alt

medge att en eljest hemlig uppgift offentliggöres, om myndigheten anser detta

lämpligt från förhandlingssynpunkt. Myndigheten bör kunna medge att

hemlig handling utlämnas.

Uppkommer fråga om tolkning eller tillämpning av en ingången överenskommelse,

kan en offentlig arbetsgivare, lika väl som en privat arbetsgivare

och arbetstagarnas företrädare, ha ett intresse att hemlighålla de dispositioner

han vidtar inför en förhandling eller en rättslig prövning. Härvidlag

torde enligt kommitténs uppfattning erforderligt sekretesskydd be
2j

liihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr SS

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Knngl. Maj:ts proposition nr 88 år 1965

redas av 6 § sekretesslagen, enHgt vilken handlingar, som upprättats eller

anskaffats för myndighets räkning till utredning i någon dess råttstvist,

ej må utlämnas utan myndighetens tillstånd föiTän saken blivit slutligen

avgjord eller 20 år förflutit från handlingens datum. Skriftliga uttalanden

om innebörden i gällande törtattningar eller avtal, som göres utan samband

med råttstvist, bör däremot, i den mån de är att anse som allmänna handlingar,

inte få hållas hemliga. Sådana uttalanden får enligt kommitténs

åsikt lätt karaktär av anvisningar för tolkning eller tillämpning och bör

icke få undanhållas offentligheten.

Bestämmelsen om sekretess kring den offentliga förhandlingsverksamheten

töreslås i promemorian få formen av en ny paragraf i sekretesslagen,

betecknad 34 a §. Enligt promemorian bör paragrafen erhålla följande lydelse:
»Har

utredning eller förslag rörande anställningsvillkor upprättats för

lörhandling, vari myndighet har att deltaga, må handlingen ej utan myndighetens

tillstånd utlämnas förrän fem år förflutit från handlingens datum.

Har handling som avses i första stycket upprättats hos eller inkommit till

riksdagens lönedelegation i samband med förhandling, må den ej hemlighållas

längre än till dess överenskommelse träffats eller förhandlingen eljest

slutförts.»

Kommittén anser icke någon särskild bestämmelse om ikraftträdandet

erforderlig. Ändringen kommer utan sådan bestämmelse att träda i kraft 4

veckor efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkom från

trycket (lagen den 1 juni 1894 angående tiden för allmänna författningars

trädande i kraft).

Remissyttrandena

Offentlighetskommitténs förslag har i princip godtagits eller lämnats

utan erinran av justitiekansler sämbetet, socialstyrelsen, statens

lönenämnd, försvarets fabriksstyrelse, järnvägsstyrelsen, Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Landsorganisationen

i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens

riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Publicist

klubben.

Olika ändringar i kommitténs förslag förordas eller ifrågasattes av

Svea hovrätt, arbetsdomstolens ordförande, statens avtalsnämnd, telestyrelsen,

Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska tidningsutgivareföreningen

och Svenska journalistförbundet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

I många remissvar vitsordas behovet av sekretess rörande förhandlingsverksamheten.

Svea hovrätt framhåller, att en ny förhandlingsordning

rörande de anställdas löner och övriga anställningsvillkor inom en

snar framlid kommer att införas på det statliga området. Den nya ordningen

kan förväntas medföra behov av nya bestämmelser om sekretess kring en del

av de handlingar, som upprättats hos myndigheterna i samband med avtalsförhandlingarna.

Hovrätten delar därför kommitténs uppfattning om behovet

och önskvärdheten av en lagstiftning på området, även om en stor del av

det skriftliga material, som här är ifråga, är att anse som arbetspapper vilka

antingen icke alls eller först när det aktuella ärendet är slutbehandlat

blir offentliga. Arbetsdomstolens ordförande ansluter sig också till kommitténs

uppfattning att behov föreligger av regler om sekretess i samband

med förhandlingar om anställningsvillkor för arbetstagare i offentlig tjänst.

1 och för sig torde behovet existera redan nu men det kommer att framträda

mera, när kollektivavtalssystem skall tillämpas för alla grupper av arbetstagare

i offentlig tjänst. Statens lönenämnd framhåller, att en huvudprincip

vid det pågående arbetet på en reform av de offentliga tjänstemännens

förhandlingsrätt är att närmare ansluta reglerna därom till vad som

gäller på den privata sektorn av arbetsmarknaden. Syftet med kommitténs

förslag står i överensstämmelse med denna princip. Eftersom en privat arbetsgivare

knappast kan anses i princip skyldig att utlämna någon hand^- ling alls, skulle en strikt tillämpning av nämnda huvudprincip egentligen

innebära, att den offentliga arbetsgivaren över huvud taget icke skulle vara

skyldig att utlämna någon handling rörande förhandlingsverksamheten.

Med hänsyn till offentligrättsliga förhållanden kan dock en sådan strikt

tillämpning icke komma i fråga. Offentlighet måste därför i viss utsträckning

föreskrivas även beträffande handlingar som rör förhandlingsverksamheten.

Försvarets fabriksstyrelse framhåller som angeläget, att den offentliga arbetsgivaren

i flertalet frågor rörande förhandlingsverksamheten likställes

mod arbetsgivare inom den enskilda sektorn av näringslivet. Styrelsen ansluter

sig därför till de allmänna synpunkter, som framlagts i promemorian.

Enligt Svenska kommunförbundet föreligger ett odiskutabelt behov att ge

de offentliga arbetsgivarna samma skydd mot insyn i interna överväganden

i förhandlingsfrågor, som nu tillkommer såväl enskilda arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer

som arbetstagarorganisationerna. Förbundet ansluter

sig därför till kommitténs förslag att införa sekretesskydd för handlingar,

som innefattar utredning eller förslag rörande anställningsvillkor

och som upprättats för förhandling. Liknande uttalande göres av Svenska

stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet. Även i remissvaren från

arbetstagarorganisationerna ges uttryck för tanken, att det allmänna såsom

arbetsgivare i princip bör få samma möjligheter till sekretess som arbetsgivarna

på den privata sektorn. Landsorganisationen i Sverige anser sålunda,

alt de av kommittén föreslagna bestämmelserna kommer att ge de offentliga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

arbetsgivarna i huvudsak samma ställning i förhandlingshänseende som

de privata samt att ingen invändning kan resas häremot. Tjänstemännens

centralorganisation finner det rimligt, att det allmänna som arbetsgivare får

i huvudsak samma möjligheter till sekretess i samband med förhandlingar

som arbetsgivarna har på det privata området. En liknande inställning kommer

till synes i remissvaren från Statstjänstemannens riksförbund och Sveriges

akademikers centralorganisation.

Svenska journalistförbundet tinner icke det föreslagna sekretesskyddet

motiverat vare sig av faktiska erfarenheter eller andra sakskäl. Den sakligt

ogrundade tro på nödvändigheten av sekretess kring löneförhandlingar, som

man enligt förbundets mening tidigare sett många drastiska exempel på, håller

alltmer på att försvinna inom den privata sektorn av näringslivet. Offentliggörande

av öppningsbud så snart de överlämnats till motparten, information

om törhandlingsarbetet i dess olika faser och över huvud taget större

öppenhet börjar bli regel. Detta kontrasterar starkt mot civildepartementets

hävdande av sekretess i de flesta lägen. Den större öppenheten och offentliga

redovisningen är också enligt förbundets åsikt starkt motiverad både

av ett allmänt intresse kring dessa frågor och av de i varje förhandling direkt

berörda medlemmarnas intresse och behov av att få fortlöpande information,

så snart en sådan inte kan vålla påvisbara olägenheter och äventyra

ett förhandlingsresultat. Det hävdas stundom att sådana olägenheter

skulle bli en konsekvens av öppen redovisning. Förbundet har ännu inte kunnat

få belägg för ett enda påvisbart fall då något sådant skulle ha inträffat.

Också här torde föreställningarna om skadeverkningar bottna i lösa antaganden

och bristande kännedom om de faktiska förhållandena. Härtill kommer

ännu eu synpunkt av betydelse. Eftersom det är en naturlig ordning,

att förhandlingsdelegationer under förhandlingsarbetet rådgör med sin uppdragsgivare

— många gånger med en ganska stor krets — är sekretess oftast

omöjlig att upprätthålla i praktiken. Erfarenheten visar tydligt, att

förhandlingspositioner och givna bud ändå mycket snabbt sipprar ut till offentligheten.

Under sådana förhållanden är det riktigare och ärligare att

parterna blir i stånd att ge den korrekta och öppna information som alltid

är bättre än ryktesspridning. Förbundet föreslår att sekretessbestämmelsen

utformas på annat sätt än i kommitténs förslag (se härom s. 24).

I några remissvar påpekas, att en reglering av sekretesskyddet

för förhandlingsverksamheten i nuvarande läge blir i viss mån provisorisk.

Sålunda framhåller justitiekanslersämbetet att, innan erfarenhet

vunnits av hur den nya förhandlingsordningen kommer att verka i praktiken,

de föreslagna bestämmelserna torde få betraktas som i viss mån

provisoriska. Om ändringar visar sig påkallade, torde sådana kunna övervägas

i samband med den pågående översynen av sekretesslagstiftningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1965

Vad angår sekretesskyddet för förhandling om slutande

av kollektivavtal eller annat avtal rörande anställningsvillkor

förmodar flera remissorgan, att den av kommittén föreslagna bestämmedsen

endast tar sikte på dylik förhandling. Arbetsdomstolens ordförande anser sig

sålunda böra utgå ifrån att ordet »förhandling» i det föreslagna stadgandet

åsyftar förhandling om ingående av avtal i sådana frågor som avses i 1^ §

första stycket lagen om kollektivavtal och 4 § första stycket lagen om förenings-

och förhandlingsrätt men däremot icke förhandling i tvister rörande

innebörden eller tillämpningen av redan ingångna avtal. En närmare precisering

av lagtexten i detta hänseende förefaller önskvärd. Även statens avtalsnämnd

och telestyrelsen utgår i sina remissvar från att ordet »förhandling»

i den föreslagna bestämmelsen endast avser törhandling i syfte att sluta

avtal.

Beträffande frågan v i 1 k e t samband som skall krävas mellan

handling och f ör h a n d 1 i n g för att sekretess skall kunna ifrågakomma

på avtalsområdet påpekar arbetsdomstolens ordförande, att av

kravet på att handlingen skall vara upprättad för förhandling följer att en

i annat sammanhang tillkommen handling, som kan tå betydelse vid en

avtalsförhandling, icke omfattas av sekretesskyddet. Härigenom uteslutes

från sekretess, såsom kommittén framhållit, allehanda skrivelser och förslag

mellan myndigheter i organisations- och lönefrågor. En sådan avgränsning

förefaller i och för sig lämplig. Tveksammare synes vara, om icke

handlingar, som väl icke upprättats för förhandling men for detta andamål

anskaffats från annan än myndighet, t. ex. en arbetsgivarorganisation eller

ett kommunförbund, bör omfattas av sekretesskyddet. Landsorganisationen

i Sverige understryker vikten av att offentlighet i allmän verksamhet i stöista

möjliga utsträckning upprätthålles även på förhandlingsområdet och uttalar

att sekretessen med hänsyn härtill bör gälla endast de handlingar som

direkt berör förhandlingarna och upprättats just för detta ändamål. Svenska

journalistförbundet betonar betydelsen av kommitténs uttalande, att sekretessen

bör avse endast handlingar som har direkt samband med löne- och

avtalsförhandlingar men icke andra skrivelser och förslag i organisationsoch

lönefrågor. Enligt förbundet bör detta klart framgå av såväl lagtext som

förarbeten. Statens avtalsnämnd anser det böra klarläggas, att sekretessskyddet

skall omfatta icke endast handlingar, som i anslutning till en fastställd

förestående förhandling upprättas eller inkommer till myndighet,

utan även handlingar som fortlöpande anskaffas av myndighet för att

utgöra underlag för framtida förhandlingar. Statstjänstemannens riksförbund

yttrar, att man under alla förhållanden måste godtaga att utredningshandlingar

m. m. som upprättas för viss förhandling skall kunna sekretessbeläggas

till dess förhandlingen slutförts. Myndighet kan också komma

att verkställa utredningar och göra uttalanden i skriftlig form, vilka ar

avsedda att utgöra underlag för en följd av förhandlingar. Från personalor
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

ganisations sida kan knappast heller göras någon erinran mot att dylika

handlingar sekretessbelägges under längre tid. Publicistklubben framhåller

att det för arbetande journalister blir av stor betydelse, vilka möjligheter avtalsverket

eller motsvarande myndighet får att sekretessbelägga sina utredningar

och förslag. Enligt kommitténs förslag skall sekretessen avse handlingar

som upprättats för förhandling. Eu sådan formulering lämnar betydande

möjligheter till sekretessbeläggning öppna för myndigheten. Det är

svårt att se en klargörande, praktisk distinktion mellan vad kommittén kallar

»skrivelser och förslag mellan myndigheter i organisations- och löneirkgor»

och vad kommittén karakteriserar som >: utredningar och förslag som

har ett direkt samband med en pågående eller kommande förhandling». Del

bhr alltid möjligt att försvara en sekretessbeläggning med att handlingen har

ett direkt samband med kommande förhandling. Publicistklubben finner det

emellertid svårt att formulera bestämmelsen så att denna dunkelhet elimineras.

Det för sekretess föreslagna villkoret att fråga skall vara om förhandling,

vari myndighet har att deltaga, kritiseras bl. a. av

telestyrelsen, som menar, att det föreslagna sekretesskyddet blir ofullständigt,

därför att det endast »tager sikte på myndighet som deltager i förhandling».

Enligt telestyrelsens mening bör sekretesskyddet gälla oberoende av

om myndigheten medverkar i förhandlingen eller ej. Telestyrelsen föreslår

därför att satsen »vari myndighet har att deltaga» utgår. Arbetsdomstolens

ordförande påpekar, att kommunerna enligt 1954 års kommunala delegationslag

äger uppdraga åt kommunförbund att sluta för dem bindande kollektivavtal.

Sådan delegation brukar visserligen ej förekomma men faktiskt

föres avtalsförhandlingarna i regel av kommunförbunden och de särskilda

kommunernas befattning med sådana frågor inskränker sig ofta till att de

eventuellt med vissa tillägg — för egen del godkänner de centralt träffade

uppgörelserna. Kommunförbunden är icke myndigheter och deras handlingar

är alltså ej allmänna handlingar. Om emellertid en handling upprättas av

en kommun på begäran av kommunförbund för att användas vid förbundets

förhandlingar, bhr den kopia av handlingen som ligger kvar hos kommunen

en allmän handling. Avgörande för om denna handling skall omfattas av

sekretesskydd bhr då enligt förslaget, om myndighet har att deltaga i kommunförbundets

förhandling. Som regel torde så ej vara fallet. Med hänsyn

härtill kan det måhända föreligga behov av en särskild möjlighet att belägga

dylika handlingar med sekretess, varvid det bör tillkomma kommunen

alt avgöra, om de skall utlämnas. Eventuellt kan motsvarande behov

uppkomma i fråga om handling, som upprättas av statlig myndighet för att

användas vid ett kommunförbunds avtalsförhandlingar.

Tjänstemännens centralorganisation finner rekvisitet »vari myndighet har

att deltaga» kunna ge anledning till oklarhet i tillämpningen. I kommitténs

promemoria nämnes t. ex. att förhandlingarna med avtalsverket ofta torde

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungi. Ma.j:ts proposition nr 88 år 1965

komma att föregås av »samråd» med andra myndigheter och att myndighet

torde komma att »medverka» vid uppgörelser om de offentliga bolagens

arbetstagare. Organisationen frågar sig om detta är detsamma som att myndighet

»har att deltaga» i förhandling.

Förslaget att sekretesskyddet skall gälla även hos myndighet förvarade

handlingar, som upprättats för förhandling rörande anställningsvillkor tor

arbetstagare hos statliga och kommunala bolag, har icke mött

någon gensaga under remissbehandlingen. Arbetsdomstolens ordförande

framhåller beträffande de statliga bolagen, att deras avtalsförhandlingar

formellt föres av bolagen själva. I likhet med vad som för närvarande gäller

torde dock även i fortsättningen statlig myndighet komma att medverka vid

dessa förhandlingar. Den föreslagna bestämmelsen är avfattad på ett sätt

som avser att ge sekretesskydd även åt handlingar, vilka upprättats för

sådana förhandlingar men förvaras hos myndighet, och häremot är intet att

erinra.

Mot den föreslagna begränsningen till handlingar som innefattar utredning

eller förslag anmärker Svea hovrätt, att exempelvis skrivelser

från lönedelegationen med synpunkter på framlagda förslag därigenom synes

falla utanför sekretesskyddet, ehuru de torde böra omtattas därav. Ä

andra sidan synes sekretessen komma att omfatta även utredning som myndighet

verkställer på begäran av enskild organisation, under förutsättning

att utredningen skall användas för sådan avtalsförhandling, varom i förslaget

är fråga. En sådan situation skulle t. ex. uppkomma, om arbetstagarorganisation

hos kommerskollegium beställde en utredning som organisationen

sedan skulle använda i förhandling med avtalsverket. Handlingen

skulle då enligt en strikt tolkning av det föreslagna stadgandet vara att anse

som hemlig och icke kunna utlämnas utan tillstånd av förhandlande myndighet.

Stadgandet bör enligt hovrättens mening utformas så, att det icke ger

utrymme för en sådan tolkning. Arbetsdomstolens ordförande finner det

tveksamt, om beteckningarna utredning och förslag uttömmande anger arten

av de handlingar, för vilka behov av sekretess kan föreligga. Det äi

emellertid knappast nödvändigt att i lagen precisera handlingens beskaffenhet

med avseende på innehållet. Erforderlig begränsning av sekretesskyddet

torde i stället lämpligen kunna uppnås genom att syftet med handlingen

anges, t. ex. att handlingen upprättats för förhandling om ingående a\

kollektivavtal. Även statens avtalsnämnd och telestyrelsen ulgår i lagtextförslag,

som intagits i deras remissvar, ifrån att sekretesskyddet bör omfatta

jämväl andra handlingar än sådana som innefattar utredning och förslag.

Tjänstemännens centralorganisation frågar sig, om lönestatistiska utredningar,

som kan ha verkställts hos myndighet, omfattas av den föreslagna

bestämmelsen. Sådan statistik kun ha betydelse icke blott för viss förhandling

och skulle från den synpunkten, om den är att hänföra till utredning

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1965

eller förslag, kunna hos myndighet hemlighållas i fem år och hos lönedelegationen

till förhandlingens slut. Om den föreslagna bestämmelsen skall tilllämpas

på lönestatistik ifrågasätter organisationen, huruvida erforderlig

kongruens med 16 § sekretesslagen kommer att uppnås.

Remissorganens syn på frågan om sekretess kring bud och motbud eller

annat förhandlingsmaterial som utväxlas mellan förhandlingsparterna redovisas

i det följande i anslutning till frågan när tillstånd till offentliggörande

av eljest sekretessbelagd handling bör lämnas eller vägras.

Frågan huruvida den föreslagna bestämmelsen omfattar endast

handling, som upprättats av förhandlande myndighet,

eller jämväl handling som upprättats av annan

myndighet eller enskild synes ha föranlett viss tvekan under

remissbehandlingen. Arbetsdomstolens ordförande tycks för sin del utgå

ifrån att bestämmelsen är tillämplig oavsett om handlingen upprättats av

forhandlande myndighet, annan myndighet eller enskild. Svenska stadsförbundet

påpekar, att det inom det kommunala området, där den myndighet

som normalt har att på kommunens vägnar deltaga i förhandling

är dess lönemyndighet (lönenämnd), förekommer och enligt sakens natur

i stor utsträckning måste förekomma att förberedande utredningar och

förslag upprättas hos ej endast lönemyndigheten utan även andra myndigheter,

vilka handlingar förvaras hos dessa eller tillställes lönemyndigheten

eller i duplikat finnes hos bådadera. Förbundet förutsätter, att den

föreslagna bestämmelsen avser nu nämnda handlingar, vilka upprättats

hos eller inkommit till lönemyndighet eller annan myndighet, liksom också

personalorganisationernas utredningar och förslag, som dit inkommit.

Svenska kommunförbundet förklarar sig utgå ifrån att bestämmelsen omtattar

även handlingar som upprättats av annan än myndighet. Det är

nämligen ett starkt intresse för såväl förbundet som förbundets medlemskommuner,

att handlingar upptagande råd och sakupplysningar, som i anledning

av förestående förhandling lämnats kommunal myndighet av förbundets

förbandlingsorgan, erhåller sekretesskydd. I vissa fall torde det även

vara angeläget, att avtalstörslag eller utredningar som personalorganisation

iramlagt kan beredas sekretesskydd, om organisationen så önskar.

Fn annan tolkning av den föreslagna bestämmelsen kommer till synes

i andra remissvar. Statens avtalsnämnd hemställer att bestämmelsen ut1

orm as så att därav klart framgår, att sekretesskyddet omfattar icke blott

handling som upprättats av myndighet utan även handling som inkommit

till myndighet i samband med förhandling. Det blivande avtalsverket skall

nämligen, liksom för närvarande statens avtalsnämnd, vid förhandlingar

företräda de olika ämbetsverken, institutionerna och de statsägda bolagen

och är därför för sin verksamhet beroende av uppgifter, som inhämtats från

dem liksom av utredningar som till underlag för förhandlingarna verkställes

av dessa arbetsgivare. Sådana handlingar bör därför i sekretesshänseende

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

likställas med handlingar som verket självt upprättar. Försvarets fabriksntyrclse

har uppfattat den föreslagna bestämmelsen så, att den endast omfattar

handling upprättad av den myndighet, som har att deltaga i förhandling

för vars skull handlingen tillkommit. Fabriksstyrelsen anser liksom

statens avtalsnämnd angeläget att sekretesskyddet kommer att omfatta

även handlingar, som i samband med löneförhandlingar inkommit till

exempelvis fabriksstyrelsen från styrelsen underställda labriker. Svenska

arbetsgivareföreningen tolkar bestämmelsen så, att den avser endast handlingar

upprättade hos myndighet men ieke av myndigheten utifrån införskaffade

handlingar. Föreningen tillägger, att det i icke ringa utsträckning

förekommer utbyte av uppgifter mellan företrädare för det statliga arbetsgivarintresset

och arbetsgivarorganisationer på den allmänna marknaden. Sådana

uppgifter, som exempelvis kan avse lönestatistik, cirkulär och promemorior

samt även mera allmänna erfarenheter och synpunkter, kan av de

statliga arbetsgivarorganen ha begärts i anledning av viss förhandling men

kan också lämnas utan något sådant samband. Det är givet att intresset

för ett sådant utbyte för de privata arbetsgivarorganisationernas del avsevärt

kommer att minska i styrka, om garantier icke kan lämnas för att de uppgifter

och övriga informationer som tillhandahålles företrädarna för det statliga

arbetsgivarintresset icke kommer till utomståendes kännedom. Då sekretesskyddet

icke synes avse handlingar, som myndighet anskaffar utifrån,

synes den föreslagna bestämmelsen omöjliggöra att sådana garantier lämnas.

Vad angår sekretesstidens längd har den föreslagna regeln om

femårig sekretess för flertalet handlingar rörande förhandlingsverksamheten

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissorgan. Statens

avtalsnämnd finner förslaget i denna del tillgodose det statliga arbetsgivarbehovet

av att hithörande handlingar undandrages offentlig insyn i sådan

utsträckning att löneförhandlingarnas behöriga fortgång icke äventyras.

Svenska stadsförbundet framhåller, att man till gagn för förhandlingsverksamheten

som sådan och till ernående av jämställdhet med motparten måste

tillskapa regler, enligt vilka ifrågavarande handlingar icke utan särskilt medgivande

är tillgängliga för allmänheten under en tidsperiod, som med hänsyn

till kostnadskalkyler, personalplanering in. in. kan bedömas som känslig.

Den tid om fem år som kommittén föreslagit finner förbundet tillfredsställande.

Även Svenska landstingsförbundet finner den femåriga skyddstiden

tillfredsställande. Svenska kommunförbundet framhåller, att frågor som

upptagits till behandling vid förhandlingar om avtal för viss längre avtalsperiod

men icke vid detta förhandlingstillfälle löses genom överenskommelse,

ofta upptages till ny prövning vid förhandlingar, som kan äga rum flera år

efter det frågorna första gången väcktes. Med hänsyn härtill måste sekretessskydd

gälla under relativt lång tid. Den föreslagna femåriga sekretesstiden

kan under vissa förhållanden vara för knapp men torde i normalfallet få an
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

ses tillfyllest. Den femåriga skyddstiden lämnas vidare utan erinran av bl. a.

justitiekanslersämbetet, arbetsdomstolens ordförande, socialstyrelsen, försvarets

fabriksstyrelse, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, Svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges akademikers centralorganisation och Publicistklubben.

En viss tvekan rörande lämpligheten av den föreslagna femåriga skyddstiden

kommer till synes i vissa remissvar. Landsorganisationen i Sverige

ifrågasätter sålunda om det verkligen föreligger ett praktiskt behov av så

lång skyddstid som 5 år. Tjänstemännens centralorganisation yttrar, att arbetstagarparten

på den privata arbetsmarknaden icke ens efter viss tids

förlopp bär rätt att taga del av motpartens handlingar, såvida icke överenskommelse

träffats därom. Det måste även ur tjänstemannasynpunkt accepteras

att motparten får möjlighet till en viss långsiktig prövning av olika

principfrågor som rör de offentliganställdas löne- och anställningsvillkor.

Man kan dock ifrågasätta, om sekretesstiden behöver vara längre än 3 år.

Att en hithörande handling, som inkommit till riksdagens lönedelegation,

enligt förslaget skall bli offentlig redan vid förhandlingens slut, synes i någon

mån tala emot att sekretess eljest skulle behöva upprätthållas i 5 år.

I vart fall bör sekretesstiden icke utsträckas längre än i förslaget skett.

Statstjänstemannens riksförbund anser att man under alla förhållanden

måste godtaga att utredningshandlingar m. m. som upprättats såsom underlag

för viss förhandling sekretessbelägges till dess förhandlingen slutförts.

Det måste också rimligen förutsättas, att myndighet i vissa fall kommer

att verkställa utredningar och göra uttalanden i skriftlig form, som är avsedda

att utgöra underlag för en följd av förhandlingar. Om så är fallet,

kan knappast från personalorganisations sida göras erinran mot att dylika

handlingar sekretessbelägges under längre tid. Om härvid fem år eller en

kortare tidsperiod skall väljas, är en skönsmässig fråga som inte med säkerhet

kan besvaras. Skäl talar både för och emot en kortare tid än fem år.

Svea hovrätt ifrågasätter, om det ainnat än rent undantagsvis kan antagas

föreligga behov att hemlighålla handling under längre tid än till dess överenskommelse

träffats eller förhandlingen eljest slutförts. Det kan enligt

hovrättens mening övervägas att i stället tillämpa den konstruktion som

kommit till användning i 34 § sekretesslagen. Man skulle då normalt låta

sekretessen upphöra i och med att förhandlingen avslutats men medge rätt

för den förhandlande myndigheten att vid särskilda skäl hålla handlingen

hemlig under viss tid, högst fem år. Beträffande handling som icke har

samband med vass förhandling borde sekretesstiden kunna sättas till föreslagna

fem år från handlingens datum. Hovrätten är dock medveten om att

den ifrågasatta ordningen kan medföra tekniska svårigheter och att den av

kommittén valda konstruktionen har fördelen att vara enklare i tillämpningen.

Den femåriga sekretesstiden avstvrkes av Svenska tidningsutgivareför
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

eningen. Enligt föreningens mening saknas skäl att inedge längre sekretesstid

än vad som föreslås gälla i fråga om lönedelegationens handlingar. Föreningen

förordar därför, att hithörande handlingar icke skall få hemlighållas

längre än till dess överenskommelse träffats eller förhandlingen slutförts,

även då fråga är om handlingar hos andra myndigheter än lönedelegationen.

Svenska journalistförbundet intager samma ståndpunkt.

Förslaget om en kortare sekretesstid för handlingar, som upprättats hos

eller inkommit till lönedelegationen, har i allmänhet icke föranlett någon

erinran under remissbehandlingen. Somliga remissorgan förklarar sig uttryckligen

godtaga förslaget i denna del. Så gör t. ex. statens avtalsnämnd

och Svenska tidningsutgivareföreningen. Sveriges akademikers centralorganisation

finner det ändamålsenligt att i fråga om sekretesskyddet skilja

mellan handlingar hos riksdagens lönedelegation och handlingar hos övriga

myndigheter.

I några remissvar uttalas dock tvekan om lämpligheten av en annan sekretesstid

för lönedelegationens handlingar. Svea hovrätt ifrågasätter sålunda,

om det finnes tillräckliga skäl att beträffande sekretesstidens längd göra

skillnad mellan lönedelegationen och annan myndighet. Även lönedelegationen

synes kunna ha behov av att hemlighålla handling under längre

tid, t. ex. för att icke avslöja vilka medgivanden man varit beredd att göra

under en viss förhandling. Statens lönenämnd anför, att det är svårt att på

basis av vad man för närvarande kan förutse beträffande förfarandet inom

den kommande statliga förhandlingsorganisationen bedöma, om den föreslagna

distinktionen mellan handlingar hos lönedelegationen och handlingar

hos andra myndigheter är lämplig. Nämnden har särskilt uppmärksammat

att en handling, som upprättats för en viss förhandling och som inkommit

till lönedelegationen, kan tänkas även innehålla upplysningar om arbetsgivarpartens

preliminära ställningstaganden till frågor, som kan uppkomma

i en kommande förhandlingssituation, exempelvis de konsekvenser

lösandet av en viss aktuell fråga anses kunna få för andra för dagen ej aktuella

lönespörsmål. En sådan handling synes enligt kommitténs förslag

vara sekretessbelagd hos delegationen endast fram till den tidpunkt då överenskommelse

i de aktuella frågorna träffats eller förhandlingen om dessa

frågor eljest slutförts, under det att samma handling skulle vara sekretessbelagd

i fem år om den befinner sig hos annan myndighet än delegationen.

Nämnden anser emellertid att övervägande skäl talar för den av kommittén

gjorda differentieringen och vilt icke göra någon erinran däremot. Nämnden

utgår härvid från att det kommande förfarandet i möjligaste mån ges

eu sådan utformning, att uppgifter innefattande preliminära ställningstaganden

för kommande förhandlingar ej bli offentliga. Svenska arbetsgivareföreningen

yttrar, att motivet för att låta sekretesskyddet för lönedelegationens

handlingar upphöra redan när förhandlingen slutförts synes vara

att lönedelegationen skulle komma in i förhandlingsarbetet först när detta

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 88 år 1965

nått slutskedet och att den information som skulle lämnas lönedelegationen

därför skulle kunna begränsas till frågor som är aktuella vid den pågående

förhandlingen. Det är svårt för föreningen att bilda sig en närmare uppfattning

om i vilken utsträckning det i praktiken kommer att bli möjligt att genomföra

en sådan begränsning av informationen till lönedelegationen. Föreningen

vill emellertid i sammanhanget understryka att handlingar som

upprättats i samband med en pågående avtalsrörelse i mycket stor omfattning

har betydelse även för kommande avtalsrörelser. Det måste i praktiken

ställa sig mycket svårt att från de informationer, som lämnas lönedelegationen

i samband med en avtalsrörelse, undantaga alla uppgifter som kan

få betydelse jämväl för de framtida avtalsrörelserna. Detta bör beaktas vid

utformningen av sekretesskyddet för lönedelegationens handlingar.

Frågan vilken myndighet som skall äga ge tillstånd

till utlämnande av eljest sekretessbelagd handling beröres i somliga

remissvar. Arbetsdomstolens ordförande konstaterar, att det enligt förslaget

skall ankomma på myndighet, som har att deltaga eller deltagit i förhandlingen,

att meddela tillstånd till utlämnande, även om handlingen finnes,

exempelvis i avskrift, hos annan myndighet. Med hänsyn till bestämmelsens

avfattning kan emellertid tvekan uppstå vilken myndighet som har

att medge utlämnande, om flera myndigheter deltager eller deltagit i samma

förhandling. Sådan befogenhet synes böra tillkomma den myndighet ensam,

som på arbetsgivarsidan leder eller lett förhandlingsarbetet, d. v. s.

vid statliga förhandlingar i regel avtalsverket. Svea hovrätt yttrar, att såsom

den föreslagna bestämmelsen utformats envar myndighet, som har att

deltaga i förhandling för vilken en viss utredning upprättats, skulle ha att

bestämma, om denna handling lår utlämnas. Vid vissa typer av förhandlingar

kan ett flertal myndigheter tänkas samtidigt deltaga. Så kan t. ex. bli

fallet på det kommunala området, där samtliga rikets städer och köpingar

kan föra förhandlingar genom Svenska stadsförbundet. Situationen synes

bli den att prövningen, huruvida en hemlig handling skall utlämnas, skall

anses tillkomma antingen samtliga förhandlande myndigheter gemensamt

eller envar myndighet. Intetdera alternativet är tillfredsställande. Svenska

kommunförbundet påpekar, att närmare ställning icke tagits i promemorian

till frågan, vilken myndighet som i olika situationer skall äga att där så finnes

lämpligt utlämna eljest sekretessbelagd handling. Problemställningen

aktualiseras när en för förhandling upprättad handling eller kopia därav

icke förvaras hos den myndighet, som på kommunens vägnar lett förhandlingen

utan hos annan myndighet. Den föreslagna lagtexten synes innebära,

att det i sådant fall är den myndighet som fört den förhandling för vilken

handlingen upprättats, som har att avgöra om en eljest sekretessbelagd

handling får utlämnas, även om handlingen förvaras hos annan myndighet.

Det är önskvärt, att det av motiven till den föreslagna lagstiftningen eller

av lagtexten kommer att klart framgå, hur den berörda frågan skall lösas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1965

Ändamålet med det föreslagna sekretesskyddet tillgodoses bäst, om den

myndighet, som fört viss förhandling, har att bestämma om frigivandet av

alla de handlingar som upprättats för förhandlingen, oavsett var handlingarna

förvaras. Svenska stadsförbundet förutsätter, att den föreslagna bestämmelsen

har den innebörd som lagtexten synes ge vid handen, nämligen

att den i förhandlingen deltagande myndigheten — för kommunernas vidkommande

lönemyndigheten —- skall vara den myndighet som har att pröva

huruvida handling får utlämnas före sekretesstidens utgång, även om handlingen

förvaras hos annan myndighet. Det synes dock tveksamt, om sådan

befogenhet är helt förenlig med principerna för prövning av fråga om utlämnande

av allmän handling och om åsyftad säkerhet därigenom vinnes

beträffande handling förvarad hos annan myndighet. Nämnda innebörd av

bestämmelsen framgår icke klart av motiven men är enligt förbundets uppfattning

likväl nödvändig om syftet med lagstiftningen skall uppnås.

Några remissorgan framför synpunkter på tillståndsgivningen.

Landsorganisationen i Sverige förutsätter, att införande a''\ en

sekretessbestämmelse icke kommer att kunna tagas till intäkt för förändringar

i negativ riktning när det gäller myndigheternas nuvarande informations-

och samrådsverksamhet i förhållande till de anställdas organisationer.

Sveriges akademikers centralorganisation betonar likaledes, att

sekretesskyddet icke får hindra det förtroliga utbyte mellan parternas

främsta företrädare av även skriftliga informationer, som ofta är ett villkor

för ett framgångsrikt förhandlingsarbete. Organisationen utgår ifrån att

det föreslagna sekretesskyddet icke avser att omöjliggöra sådan information

men ifrågasätter, om detta icke bör framgå åtminstone av förarbetena.

Statstjänstemannens riksförbund framhåller, att förhandlingarna på den

privata arbetsmarknaden alltmer synes äga rum i relativt öppna former.

Förhandlande myndighets tillstånd till offentliggörande av handling, som

upprättats för förhandling, bör därför lämnas i varje situation där ett offentliggörande

inte kan anses innebära någon olägenhet för pågående eller

kommande förhandlingar. Det synes icke överensstämma med vare sig den

privata arbetsmarknadens ordning eller offentlighetsprincipen att — såsom

kommittén föreslagit — för offentliggörande av eljest hemlig uppgift kräva

att myndigheten skall anse detta lämpligt från förhandlingssynpunkt. Ett

motivuttalande härom bör enligt förbundets mening göras. Förbundet anser

sålunda att eu handling som efter förhandlingsöverenskommelse skulle ha

blivit offentlig om den överlämnats till riksdagens lönedelegation, vilket måhända

lika gärna hade kunnat ske, regelmässigt bör hos myndighet göras

offentlig efter särskilt medgivande. Handlingens art bör alltså vara avgörande

för om den kan offentliggöras och icke vilket organ som förvarar den.

Arbetsdomstolens ordförande anser att det får förutsättas att vederbörande

myndighet, då det gäller handling som ingivits av arbetstagarorganisation,

icke lämnar tillstånd till offentliggörande, om detta kan anses ofören
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

ligt med organisationens intresse. Svenska kommunförbundet är inne på

samma tanke och framhåller såsom angeläget, att skriftliga avtalsförslag

och utredningar, som personalorganisation framlagt, kan beredas sekretessskydd,

om personalorganisationen så önskar. Svenska stadsförbundet gör

ett liknande uttalande. Tjänstemännens centralorganisation yttrar, att bud

och motbud växlas under förhandlingarnas gång och att därvid visst förhandhngsmaterial

ofta utlämnas. Organisationen utgår ifrån att sådant förhandlingsmaterial

icke enligt förslaget skall vara sekretessbelagt. Frågan

om sadant materials offentliggörande t. ex. i pressen torde få bli en frk«a

mellan parterna. Dessa får således liksom på den privata arbetsmarknaden

sätta sin ht till ömsesidigt förtroende, om man vill bevara sitt förhandlingsmaterial

från allmänhetens insyn. Sveriges akademikers centralorganisation

menar, att de bud och motbud, ofta mångfaldigade genom stencilering,

som under förhandlingsarbetets gång utväxlas mellan parterna, utgör ett

speciellt problem. Att sekretessbelägga sådana handlingar torde vara meningslöst

redan på grund av deras spridning. Eftersom förhandlingsarbetet

pa den privata sektorn följes av dagspressen med föga inskränkt insyn och

erfarenheterna harav synes goda, torde det knappast kunna motiveras, att

förhandlingsarbetet på den offentliga sektorn skulle kräva större sekretess.

Vederbörande myndighet bör alltså i varje särskilt fall ge tillstånd till

handlingens utlämnande i samband med att de mångfaldigade exemplaren

överlämnas till motparten. Svenska journalistförbundet anser, att bud, som

växlats skriftligt, skall oavsett vem som lämnat budet vara offentligt, så

snart en av de förhandlande parterna önskar det. Sekretesskyddet bör här

endast syfta till att göra sådant undantag från offentlighetsprincipen att

den statliga förhandlingsparten icke kommer i sämre läge än en privat part,

om båda sidor önskar undvika offentlighet vid budgivningen. Så snart förhandlingen

slutförts, bör alla handlingar som rör förhandlingen och som

förvaras hos myndighet vara offentliga. Med en sådan ordning säkras enligt

förbundets mening båda de intressen som här är av betydelse, nämligen

dels parternas intresse av att under pågående förhandling kunna hålla givna

bud och motbud hemliga, så snart man är överens därom, och dels de av

förhandlingen berördas intresse av att få all möjlig information och därmed

tillfälle till den debatt som icke minst inom de fackliga organisationerna är

både nödvändig och nyttig.

I en del remissvar beröres frågan om sekretesskydd för handlingar, som

tillkommit för förhandling i rättstvist rörande tolkning

eller tillämpning av redan slutet kollektivavtal.

Arbetsdomstolens ordförande förklarar sig utgå ifrån att den av kommittéen

föreslagna bestämmelsen i 34 a § sekretesslagen tar sikte endast på

avtalsförhandlingar och ej på sådana förhandlingar, som under löpande avtalsperiod

kan komma att föras i tvister om avtalets tolkning och tillämp
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1965

ning. Dylika tvister utgör rättstvister, vilka om parterna ej kan enas får

dragas under domstols prövning. Såsom kommittén påpekat, torde 6 § sekretesslagen

vara tillämplig i dylika fall. I detta stadgande förutsattes, att

fråga är om myndighets rättstvist och något sekretesskydd i rättstvister som

rör statliga eller kommunala bolag kan följaktligen icke grundas därpå.

Statens avtalsnämnd kritiserar kommitténs ståndpunkt att 6 § sekretesslagen

skulle bereda erforderligt sekretesskydd för handlingar som i samband

med uppkommen rättstvist tillkommit rörande tolkning och tillämpning av

ingången överenskommelse. Nämnden utgår härvid ifrån att en rättstvist i

sekretesslagens mening icke föreligger förrän talan inför domstol anhängiggjorts

eller det åtminstone för parterna framstår såsom en realitet, att ärendet

i fråga kommer att dragas under arbetsdomstolens prövning. Härav följer

att de utredningar och handlingar, som upprättats eller anskaffats i

samband med de förhandlingar mellan parterna, som i enlighet med tillämpad

förhandlingsordning skall förekomma, i stor utsträckning icke skulle

åtnjuta sekretesskydd enligt den åberopade paragrafen. Handlingar som avser

de statsägda bolagens rättstvister omfattas icke heller av sekretesskyddet

i 6 §. Eu dylik rättstvist kan icke anses vara någon myndighets rättstvist,

även om det blivande avtalsverket handlägger densamma för bolagets

räkning. Icke heller telestyrelsen anser, att 6 § sekretesslagen bereder erforderligt

skydd för handlingar tillkomna för förhandling rörande tolkning

och tillämpning av slutet avtal. Rättstvist i sekretesslagens mening torde

nämligen i förhandlingsfallen endast föreligga, när talan anhängiggjorts

vid arbetsdomstolen. De lokala och centrala förhandlingar, som föres av

myndighet, avser visserligen i flertalet fall rättstvister i kollektivavtalslagens

mening. Sådan rättstvist är dock icke detsamma som rättstvist i sekretesslagens

mening.

Kommitténs ståndpunkt att sekretesskydd icke skulle erfordras för

handlingar, som icke har samband vare sig med förhandling

om slutande av kollektivavtal eller med

aktuell rättstvist rörande tolkning eller tillämpning av bestående

kollektivavtal, har flertalet remissorgan lämnat utan erinran. Landsorganisationen

i Sverige understryker, att sekretessen bör gälla endast de handlingar

som direkt berör förhandlingarna och som upprättats just för detta

ändamål. Även Svenska journalistförbundet betonar vikten av att sekretessen

begränsas till handlingar som har ett direkt samhand med löne- och avtalsförhandlingar.

Arbetsdomstolens ordförande anför att hos myndighet,

som har att företräda staten vid förhandlingar med arbetstagarnas organisationer,

måhända kan uppkomma intresse av att hemlighålla andra handlingar

än sådana, som äger ett direkt samband med avtalsföi handlingar eller

rättstvister. Härvid åsyftas närmast informationsmaterial, som kan tillställas

myndigheten från exempelvis arbetsgivarorganisation med förbehåll

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

att det skall betraktas som konfidentiellt. Åtminstone till dess närmare erfarenheter

vunnits torde sekretesskyddet icke böra utsträckas till dylika

handlingar.

I några remissvar förordas dock en utsträckning av sekretesskyddet till

handlingar som icke har samband vare sig med förhandling om slutande av

avtal eller med uppkommen rättstvist. Statens avtalsnämnd, som utgår ifrån

att rättstvist i sekretesslagens mening icke föreligger förrän talan anhängiggjorts

inför domstol eller det åtminstone för parterna framstår såsom en

realitet att saken kommer att dragas inför domstol, menar, att sekretessskyddet

också bör omfatta andra handlingar rörande tolkning eller tillämpning

av kollektivavtal än sådana som har samband med uppkommen rättstvist.

Nämnden fortsätter:

För närvarande förekommer inom nämnden endast undantagsvis sådana

utredningar eller sådana uttalanden och rekommendationer till olika statliga

arbetsgivare att de skriftliga handlingar i vilka de sammanfattas kan anses

ha tillkommit i anslutning till en förestående rättstvist eller ens inför en

påkallad förhandling angående en viss bestämd tvist om rätta tolkningen

eller tillämpningen av en avtalsbestämmelse. Tvärtom tillkommer dessa utredningar

och rekommendationer ofta efter hänvändelse från en statlig arbetsgivare

för att denne icke skall invecklas i en onödig förhandling eller

rättstvist och avlåtna skrivelser innehålla måhända alternativa förslag till

lösningar. Skulle sådana uttalanden vara tillgängliga för allmänheten, skulle

arbetstagarsidan i förekommande fall kunna åberopa dem mot arbetsgivaren,

något som i sin tur skulle kunna allvarligt försvåra möjligheterna att

nå en ur arbetsgivarens synpunkt gynnsam lösning av ett spörsmål.

För att det blivande avtalsverket och övriga berörda myndigheter på ett

tillfredsställande sätt skall kunna tillvarataga det statliga arbetsgivarintresset

bör enligt avtalsnämndens mening arbetet få bedrivas under former och

på villkor, som så nära som möjligt ansluter till vad som gäller för motsvarande

organ på den allmänna arbetsmarknaden. Någon rätt till insyn utan

dessa organs medgivande från motpartens eller allmänhetens sida i arbetet

med tolknings- och tillämpningsfrågor och därmed sammanhängande rådgivning

till egna medlemmar eller utomstående föreligger ej. Avtalsnämnden

anser det av största betydelse också för den verksamhet, som skall bedrivas

av det blivande avtalsverket, att sekretesskyddet även för handlingar

av nu förevarande slag gives en sådan utformning och omfattning, att jämväl

innehållet i de myndighetens handlingar, som innehåller råd och anvisningar

i olika tolknings- och tillämpningsspörsmål icke kan begagnas till

arbetsgivarpartens nackdel vid avgörandet av de ofta känsliga och svårbedömda

spörsmål, som de hänföra sig till.

De olika statliga arbetsgivarna och i synnerhet de statsägda aktiebolagen

torde vara mindre benägna att utlämna material och uppgifter till ledning

för tolkningen och tillämpningen av en viss avtalsbestämmelse eller ett

spörsmål av här angivet slag, om icke garantier kan ställas för att de meddelade

uppgifterna eller synpunkterna icke kan komma till motpartens kännedom

då så bedömes icke böra ske.

Mellan avtalsnämnden och olika på den allmänna arbetsmarknaden verk
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

samma arbetsgivareorganisationer har hittills förekommit ett utbyte av

skriftligt material av olika slag, såsom meddelanden om att en viss tillämpning

eller tolkning av en bestämmelse rekommenderas, eller kommentarer

till ingångna överenskommelser. Det torde utan tvekan vara av största betydelse

för det blivande avtal sverket att få del av dessa meddelanden och

kommentarer. Med hänsyn till att dessa handlingar inom allmänna arbetsmarknaden

anses vara av förtrolig beskaffenhet, måste man utgå ifrån, att

ett sådant utbyte icke kommer att erhålla önskvärd omfattning, om icke garantier

skapas för att utlämnade handlingar icke kommer till obehörigas

kännedom via statliga myndigheter och organ, som fått del av dessa.

I sitt yttrande till offentlighetskommittén med anledning av dess tryckta

diskussionspromemoria, upprättad i januari 1964, har avtalsnämnden framhållit,

att nu berörda utredningar och handlingar bör tillerkännas samma

sekretesskydd, som i promemorian föreslagits för de myndigheter, som bedriver

affärsverksamhet i fråga om hos dessa förvarade allmänna handlingar,

innehållande utredningar eller affärshändelser, vilka tillhöra verksamheten.

För den händelse detta avtalsnämndens förslag icke anses böra

genomföras, bör handlingar, som innehåller utredningar eller rekommendationer

i anslutning till uppkommande tolknings- och tillämpningsspörsmål

i fråga om ett bestående kollektivavtal eller överenskommelse undantagas

från offentlig insyn enligt samma regler, som föreslagits för handlingar,

som anskaffats av någon myndighet inför dess förhandlingar med en arbetstagarorganisation

för slutande av avtal.

Telestyrelsen menar, att förhandling kan avse — förutom slutande av

avtal — tvister i intressefrågor, d. v. s. anställningsfrågor som ej är avtalsreglerade.

Vid förhandling kan fråga också vara om ett kodifierande eller

i annan ordning fastställande av ett förhållande, varom tvist ej råder

men som kräver närmare precisering eller förtydligande. Även i dessa fall

är sekretesskydd nödvändigt. Orden »eller annan handling» bör därför inskjutas

efter ordet »förslag» i lagtexten.

Svenska arbetsgivareföreningen anser det icke rimligt att begränsa sekretesskyddet

till utredningar och förslag, som har ett direkt samband med pågående

eller kommande förhandling. Föreningens erfarenheter ger vid handen

att det inom varje fackligt organ i stor utsträckning upprättas handlingar

som, även om de icke har något direkt samband med en viss pågående

eller kommande förhandling, likväl är av den arten att förhandlingsarbetet

avsevärt kan försvåras om handlingens innehåll kommer till motpartens

kännedom. Som exempel på sådana handlingar kan nämnas protokoll

förda vid interna konferenser och överläggningar. Andra exempel utgör cirkulär

eller liknande skrivelser med anvisningar rörande tolkning eller tilllämpning

av ingångna avtal. Om handlingar av sistnämnda art upprättas i

anledning av någon aktuell rättstvist, föreligger visserligen ett fullt tillfredsställande

sekretesskydd enligt 6 § sekretesslagen. Även om anvisningar av

ifrågavarande art utfärdas utan samband med någon vid utfärdandet aktuell

rättstvist kan emellertid — med hänsyn till att den behandlade frågan

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 88 år 1965

i ett senare skede kan bli föremål för tvist mellan parterna — ofta föreligga

ett starkt, av taktiska skäl betingat intresse att handlingens innehåll icke

kommer till motpartens kännedom. — Föreningen tager också upp frågan

om sekretesskydd för informationsmaterial, som inkommer till myndighet

från arbetsgivarorganisation, och framhåller att det i icke ringa utsträckning

förekommer utbyte av uppgifter mellan företrädare för det statliga arbetsgivarintresset

och arbetsgivarorganisationer på den allmänna marknaden.

Sådana uppgifter, som exempelvis kan avse lönestatistik, cirkulär och

promemorior samt även mera allmänna erfarenheter och synpunkter, kan

av de statliga arbetsgivarorganen ha begärts i anledning av en viss förhandling

men kan också lämnas utan något sådant samband. Det är givet att intresset

för ett sådant utbyte för de privata arbetsgivarorganisationernas del

avsevärt kommer att minska i styrka, om garantier icke kan lämnas för att

de uppgifter och övriga informationer som tillhandahålles företrädarna för

det statliga arbetsgivarintresset icke kommer till utomståendes kännedom.

Då sekretesskyddet enligt den av kommittén föreslagna 34 a § över huvud

endast synes avse handlingar upprättade hos myndighet och icke av myndigheten

utifrån införskaffade handlingar synes de föreslagna bestämmelserna

omöjliggöra att sådana garantier lämnas.

Vad kommittén anfört rörande k lagorätt mot lönedelegationens

beslut att vägra utlämna handling har icke föranlett erinran

från annat remissorgan än Svenska journalistförbundet. Förbundet förklarar

sig visserligen dela kommitténs uppfattning att en klagorätt mot beslut,

varigenom »myndighet» avslår framställning att utfå hithörande handling,

kan komma att få ringa betydelse i praktiken. Det förefaller dock förbundet

riktigt med hänsyn till sakens principiella betydelse att klagorätt skall

finnas även när det gäller handlingar i samband med löne- och avtalsförhandlingar

för offentliga arbetstagare, även om denna rätt skulle komma

till användning endast i enstaka fall. Förbundet föreslår därför, att klagorätt

medtages i lagen.

I formellt hänseende ifrågasätter justitiekansler sämbetet, huruvida

icke bestämmelserna, som i den föreslagna nya paragrafen upptagits i skilda

stycken, lämpligen kan upptagas i ett stycke med därav föranledd redaktionell

jämkning.

Departementschefen

För närvarande saknas i huvudsak sekretesskydd för allmänna handlingar,

som angar stats- och kommunalmyndigheternas förhandlingsverksamhet

för att avägabringa kollektivavtal eller annan reglering av arbetstagares

anställningsvillkor. Såsom offentlighetskommittén funnit och tämligen

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 88 år 1965

allmänt vitsordats under remissbehandlingen, föreligger emellertid behov

av sekretesskydd för vissa allmänna handlingar av detta slag. Med vidsträckt

insyn i det allmännas förhandlingsmaterial kan nämligen den olfentlige

arbetsgivaren löpa risk att råka i förhandlingsmässigt underläge.

Även för arbetstagarpart, som förhandlar med det allmänna, kan det vara

ett intresse att förhandlingsmaterial, som parten överbringar till motsidan,

åtminstone för en tid kan hållas hemligt. Sekretesskydd kan också

vara önskvärt för att främja samarbetet mellan arbetsgivarorgan på den

enskilda arbetsmarknadssektorn och motsvarande organ på den offentliga

sektorn. Ehuru behovet av sekretess på förhandlingsväsendets omiåde i

viss mån existerar redan nu, kan det antagas inom kort öka i styrka, om

man, såsom för närvarande planeras, övergår till kollektivavtalssystem även

på den offentliga tjänstemannasektorn. Jag anser därför att sekretesslagen

nu bör kompletteras med en bestämmelse i syfte att tillgodose sekretessbehovet

på förevarande område. Bestämmelsen får betraktas såsom i någon

mån provisorisk, så länge erfarenheter icke vunnits av de nu aktuella reformerna

rörande de offentliga arbetstagarnas förhandlingsrätt.

Enligt den av kommittén föreslagna bestämmelsen skall sekretesskyddet

avse utredning eller förslag rörande anställningsvillkor som upprättats för

förhandling, vari myndighet har att deltaga. Den sålunda föreslagna avgränsningen

av sekretessområdet har godtagits eller lämnats utan erinran

av åtskilliga remissorgan men remisskritik har också i olika avseenden riktats

däremot. I likhet med kommittén anser jag, att sekretessbestämmelsen

bör begränsas till att avse handlingar innefattande utredning eller förslag.

Slutna kollektivavtal eller andra ingångna överenskommelser rörande anställningsvillkor

bör sålunda falla utanför bestämmelsens tillämplighetsområde.

När det gäller att i övrigt avgränsa sekretessområdet, synes övervägande

skäl tala för att, såsom kommittén också föreslagit, åtminstone i

första hand taga fasta på syftet med handlingens upprättande. Är detta

syfte att handlingen skall begagnas vid förhandling av visst närmare angivet

slag eller vid förberedelse till sådan förhandling, bör den omfattas av

sekretessbestämmelsen. Huruvida handlingen upprättats av forhandlande

myndighet, annan myndighet eller enskild, bör däremot vara utan betydelse

för sekretessbestämmelsens tillämplighet, om blott syftet med handlingens

upprättande är det nu angivna. Har handlingen upprättats av annan

än myndighet, måste den självfallet ha inkommit till myndighet för

att sekretesslagen överhuvud skall vara tillämplig på densamma. Vid beskrivningen

av det slag av förhandling, som bestämmelsen skall taga sikte

på, torde böra beaktas, att sekretessen kring förhandling i rättstvist redan

är reglerad i 6 § sekretesslagen, liksom också att på den här ifrågavarande

arbetsmarknadssektorn förhandling kan på arbetsgivarsidan föras i somliga

fall av myndighet eller under medverkan av myndighet och i andra fall

utan deltagande från någon myndighets sida. Det sistnämnda inträffar när

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 88 år 1965

kommunsammanslutning eller statligt eller kommunalt företag förhandlar

utan biträde av myndighet. Vad bestämmelsen i förevarande hänseende bör

taga sikte på, synes med hänsyn härtill böra vara sådan förhandling för

slutande av kollektivavtal eller för annan reglering av anställningsvillkor,

vari myndighet, kommunsammanslutning eller statligt eller kommunalt

företag har att deltaga. Med statligt eller kommunalt företag torde här böra

förstås aktiebolag, vari staten eller kommun äger åtminstone hälften avaktierna,

och annan privaträttslig juridisk person, vari staten eller kommun

är huvudintressent.

På grund av vad nu anförts vill jag föreslå, att sekretessområdet i första

hand skall omfatta allmänna handlingar, som innefattar utredning eller

förslag och som tillika tillkommit för att begagnas vid förhandling av nyss

angivet slag eller vid förberedelse till sådan förhandling.

Vid remissbehandlingen har ifrågasatts att under sekretessbestämmelsen

även inbegripa utredning eller förslag, som väl icke upprättats för att begagnas

vid dylik forhandling eller förberedelse därtill men som inkommit till

myndighet för sådant ändamål. Frågan synes böra bedömas olika allteftersom

handlingen inkommit från myndighet eller från annan. I det förra fallet

är handlingen vanligtvis förut offentlig och den torde icke böra förlora

denna sin egenskap på den grund att den införskaffas av förhandlande myndighet

för att användas i dess arbete. I det senare fallet däremot synes sekretesskydd

böra föreligga. Som exempel på sådant fall kan nämnas, att en

handling, som en arbetsgivarorganisation upprättat till utredning vid dess

förhandling med arbetstagarorganisation, översändes till myndighet för att

tjäna till utredning jämväl i myndighetens förhandlingsverksamhet.

I enlighet härmed föreslår jag, att bestämmelsen om förhandlingssekretess

skall gälla även utredning och förslag, som inkommit från annan än myndighet

för att begagnas vid sådan förhandling för slutande av kollektivavtal

eller for annan reglering av anställningsvillkor, vari myndighet, kommunsammanslutning

eller statligt eller kommunalt företag har att deltaga, eller

Aid förberedelse till dylik förhandling, oaktat handlingen upprättats i annat

syfte.

Lönestatistisk utredning utgör ofta ett viktigt utredningsmaterial i förhandlingssammanhang.

Under remissbehandlingen har också uppmärksamhet

ägnats frågan om sekretess kring lönestatistisk utredning, som myndighet

verkställer. Om dylik utredning icke verkställts i det speciella syftet att

tjäna till utredning vid sådan förhandling, varom här är fråga, eller vid förberedelse

därtill utan exempelvis för att ingå i underlaget för en bedömning

av samhällsekonomien överhuvud, lärer utredningen falla utanför tillämpningsområdet

för den här föreslagna bestämmelsen om förhandlingssekretess.

Den kan däremot vara hemlig enligt 16 § sekretesslagen. Förutsättning

härför är att den avser namngivna eller eljest identifierbara personer eller

företag. Har utredningen åter tillkommit just för att användas vid sådan för

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 88 år 1965

handling, som i det föregående angivits, eller vid förberedelse därtill, blir

den föreslagna bestämmelsen om förhandlingssekretess tillämplig på utredningen.

I sådant fall kan jämsides med denna bestämmelse även 16 § sekretesslagen

vara att tillämpa. Enligt andra stycket i 16 § kan lönestatistisk

bearbetning, hänförlig under paragrafen, i de fall och i den ordning Kungl.

Maj :t bestämmer, utlämnas till förening av arbetsgivare eller arbetstagare

för att begagnas vid förhandlingar om löneuppgörelser eller förberedelser

därtill. Där så finnes böra ske med dylik lönestatistisk bearbetning, som blivit

av statsmyndighet upprättad just för förhandlingsändamål, lägger bestämmelsen

om förhandlingssekretess icke hinder i vägen härför, eftersom

Kungl. Maj :t, såsom jag senare skall beröra, enligt 37 § sekretesslagen äger

befogenhet att medge utlämnande av sådan handling.

I anledning av vad Svea hovrätt anfört i sitt remissvar vill jag nämna, att

sådana fall som att kommerskollegium eller statistiska centralbyråns utredningsinstitut

verkställt utredning för exempelvis arbetstagarorganisations

räkning för att av denna begagnas vid löneförhandling med myndighet, går

in under specialregleringen i 27 § sekretesslagen och med stöd därav utfärdade

bestämmelser. Så länge icke organisationen för förhandlingsändamål

överlämnat utredningen till myndighet, torde bestämmelsen om förhandlingssekretess

icke bli tillämplig därpå.

Vad sedan angår sekretesstidens längd har kommittén föreslagit, att

handling som omfattas av bestämmelsen om förhandlingssekretess icke

utan tillstånd av därtill behörig myndighet skall få utlämnas förrän 5 år förflutit

från handlingens datum eller, om handlingen upprättats hos eller inkommit

till riksdagens lönedelegation, förrän överenskommelse träffats eller

förhandlingen eljest slutförts. Förslaget har härutinnan tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av flertalet remissorgan. Även jag kan ansluta mig

till förslaget i denna del.

Såsom kommittén funnit, bör möjlighet finnas att med tillstånd av därtill

behörig myndighet utlämna eljest sekretessbelagd handling redan före

skyddstidens utgång. Spörsmålet, vilken myndighet som bör vara behörig

att besluta om tillstånd att utlämna eljest sekretessbelagd handling av här

ifrågavarande slag, är icke alldeles lättlöst. Enligt kommitténs förslag skall

sådan behörighet tillkomma myndighet som har att deltaga i den förhandling

för vars skull handlingen tillkommit. Förslaget bygger på den helt

visst riktiga grundtanken att tillståndsprövningen i allmänhet bör åvila

den myndighet som förhandlar. Det förefaller emellertid som om regleringen

av förevarande spörsmål skulle behöva göras något mera differentieiad

än i kommitténs förslag. Såsom reglerna om den statliga förhandlingsorganisationen

nu är och framdeles kan antagas bli utformade och såsom

förhandlingsväsendet på den kommunala sektorn gestaltar sig, kan det på

förberedelsestadiet, innan det ännu blivit bestämt hur eu förhandling skall

föras på arbetsgivarsidan, stundom vara ovisst vilken eller vilka myndighe
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 88 år 1965

ter som kan ha att deltaga i den kommande förhandlingen. Även då en förhandling

pågår eller efter det den avslutats kan den föreslagna regeln tänkas

medföra vissa svårigheter. Det kan sålunda inträffa, att förhandlingsärende

handlägges av särskilt bildade organ bestående av representanter för ett

flertal myndigheter. Detta förekommer särskilt när företrädare för statens

avtalsnämnd eller det därtill anslutna organet försvarets avtalsdelegation

medverkar i förhandlingen, och någon ändring härutinnan torde icke komma

att inträda genom avtalsverkets tillkomst. Om förslaget innebär att tillståndsprövningen

i dylikt fall skall åvila organet såsom sådant, kan den

invändningen göras att dylika organ icke alltid består eller bör bestå längre

än till dess förhandlingen slutförts. Skulle åter förslagets innebörd vara

den, att tillståndsprövningen i den nu diskuterade situationen skall tillkomma

vilken som helst av de myndigheter som är representerade i organet

eller alla dessa myndigheter i förening, kan däremot anmärkas, i det

förra fallet att tillståndsprövningen kan komma att falla på myndighet,

som icke är särskilt skickad för en sådan uppgift, och i det senare fallet

alt tillståndsproceduren kan bli alltför omständlig. Vidare synes riksdagens

lönedelegation, som ju icke har att deltaga i själva förhandlingen, ej

med det föreliggande förslaget få behörighet att besluta om tillstånd till utlämnande

av handling, som finnes hos delegationen. Liksom förhandling

kan föras av organ, som representerar många myndigheter, kan det på den

kommunala sektorn omvänt inträffa, att förhandling föres av sammanslutning

utan att någon myndighet alls deltager i förhandlingen. Vad den föreslagna

regeln innebär för sådant fall är icke helt klart.

Jag har på grund av vad nu anförts kommit till den uppfattningen att

man med bibehållande av grundtanken i kommitténs förslag bör söka i något

större utsträckning anpassa regleringen av frågan, vilken myndighet

som skall omhänderha tillståndsprövningen, efter de skiftande förhållanden

som råder på området. Med de differentierade former, i vilka förhandling

kan äga rum, förefaller det dock knappast möjligt att åstadkomma en i alla

tänkbara situationer fullgod ordning. Man nödgas inrikta sig på en lösning

som främst lämpar sig för den stora massan av tänkbara fall.

Vad först angår tillstånd för statlig myndighet alt utlämna hithörande

handling synes det som huvudregel böra tillkomma det i prop. 1965:77

föreslagna statens avtalsverk att besluta härom. En sådan huvudregel ter

sig naturlig med hänsyn bl. a. till att avtalsverket får antagas komma att

medverka vid handläggningen av det stora flertalet förhandlingsärenden på

den statliga sektorn och att verket, där så sker, också torde komma alt intaga

en ledande ställning vid ärendets handläggning. Från huvudregeln bör

emellertid vissa undantag göras. Även efter avtalsverkets inrättande kan

en del lokala förhandlingsärenden på den statliga sektorn komma att handläggas

utan medverkan från avtalsverkets sida. I sådana fall bör tillstånds
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 88 år 1965

prövningen i stället åvila den myndighet som handlägger förhandlingsäiendet.

Begär någon att hos riksdagens lönedelegation utfå handling av här

ifrågavarande slag, torde tillståndsprövningen böra tillkomma lönedelegationen

eller den myndighet delegationen bestämmer. Tilläggas kan, att då

handling inte får utlämnas utan tillstånd av annan statsmyndighet än sådan

som hör till eller lyder under riksdagen, Kungl. Maj :t enligt 37 § sekretesslagen

äger förordna om handlingens utlämnande.

Vad sedan angår tillstånd för kommunal myndighet att utlämna hithörande

handling torde det, i viss analogi med vad som förordats på den statliga

sidan, som huvudregel få ankomma på den förvaltande myndighet i

kommunen som handlägger löneärenden, t. ex. lönenämnd eller däremot

svarande organ, att besluta härom. Denna regel bör gälla i de båda vanligaste

fallen, nämligen att förhandlingsärendet handlägges under medverkan

av lönemyndigheten eller omhänderhas av kommunsammanslutning

utan medverkan från någon myndighet i kommunen. När förhandlingsärende

utan deltagande från lönemyndighetens sida handlägges av annan myndighet

i kommunen, bör det i stället ankomma på denna myndighet att besluta

om tillstånd att utlämna till ärendet hörande handling.

Huruvida tillstånd till utlämnande av eljest sekretessbelagd handling bör

meddelas eller vägras får avgöras med hänsyn till vad sekretessbestämmelsen

avser att skydda. Hänsyn kan alltså vara att taga icke blott till den offentliga

arbetsgivarens behov av sekretess kring pågående eller kommande

förhandling utan även till det sekretessintresse som ur förhandlingssynpunkt

kan föreligga för andra av saken berörda subjekt. Särskilt då fråga

är om handling som härrör från annan än myndighet, t. ex. förhandlingsbud

eller annat material, som arbetstagarorganisation överlämnat till förhandlande

myndighet, eller material, som en arbetsgivarorganisation tillställt

myndighet till utredning i dess förhandlingsarbete, kan sålunda de

önskemål, som den från vilken handlingen härrör må ha i fråga om handlingens

offentliggörande eller hemlighållande, bli av betydelse för tillståndsprövningen.

Å andra sidan följer av grunderna för vår lagstiftning om allmänna

handlingar, att tillstånd till offentliggörande av här ifrågavarande

handlingar skall lämnas, så snart icke något ur förhandlingssynpunkt motiverat

intresse påkallar annat. I allmänhet lärer tillstånd till handlings offentliggörande

kunna meddelas i större utsträckning sedan förhandling slutförts

än dessförinnan.

Bestämmelsen om förhandlingssekretess torde lämpligen böra upptagas

i cn ny paragraf, betecknad 35 §. Stadgandet förutsätter att riksdagen bifaller

förslaget om inrättande av statens avtalsverk.

Enligt 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen göres framställning om att

utfå allmän handling hos den myndighet där handlingen finnes. Denna

myndighet prövar framställningen och meddelar beslut däröver. Om förva
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 88 år 1965

ringsmyndigheten finner handlingen vara offentlig, har den att bifalla framställningen.

Finner förvaringsmyndigheten handlingen hänförlig under 35 §,

blir frågan om handlingens utlämnande beroende av om tillstånd därtill

meddelas av behörig myndighet. Avslås framställningen, kan klagan över

beslutet föras i den utsträckning och på det sätt 2 kap. 10—12 §§ tryckfrihetsförordningen

stadgar. Såvitt angår klagan mot beslut av myndighet,

som tillhör eller lyder under riksdagen, gäller enligt tryckfrihetsförordningen

vad riksdagen bestämmer härom. Vad angår möjligheterna att få till

stånd ändring av beslut, varigenom tillståndsprövande myndighet vägrar tilllåta

utlämnande, står — förutom den möjlighet att hänvända sig till överordnad

myndighet som kan följa av allmänna förvaltningsrättsliga principer -_

beträffande statsmyndighet, som ej tillhör eller lyder under riksdagen, också

den förut nämnda utvägen till buds att med åberopande av 37 § sekretesslagen

begära Kungl. Maj:ts förordnande att handlingen skall utlämnas.

I det föregående har jag uppehållit mig vid frågan om sekretess kring

sådan förhandling som syftar till slutande av kollektivavtal eller reglering

på annat sätt av anställningsvillkor. Vad sedan angår spörsmålet om sekretess

kring förhandling i rättstvist rörande tolkning eller tillämpning av slutet

kollektivavtal eller annan bestående överenskommelse angående anställningsvillkor

synes sekretessbehovet på detta område, såsom kommittén funnit,

i stort sett bli tillgodosett genom bestämmelsen i 6 § sekretesslagen,

enligt vilken handling som upprättats eller anskaffats för myndighets räkning

i någon dess rättstvist icke utan myndighetens tillstånd får utlämnas

förrän saken blivit slutligen avgjord eller 20 år förflutit från handlingens

datum. Rättstvist i sekretesslagens mening torde föreligga, när parter hävdar

olika meningar i en sak, som kan bli föremål för prövning av domstol

eller annan behörig myndighet, även om saken ännu icke är anhängig där

(jfr prop. 1937: 107 s. 17, 25 och 44). Såsom under remissbehandlingen påpekats

av bl. a. arbetsdomstolens ordförande, torde ett tillägg till 6 § böra

göras, så att stadgandet även kommer att avse rättsvist, som rör statligt

eller kommunalt företag.

Under remissbehandlingen har framförts olika önskemål om ett mera

vittgående sekretesskydd på förhandlings- och avtalsväsendets område än

jag i det föregående förordat. Jag är i vart fall icke i nuvarande läge beredd

att tillmötesgå dessa önskemål.

De av mig förordade lagändringarna torde böra träda i kraft den 1 iuli

1965.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr

24-9) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Föredraganden hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1965

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

MARCUS BOKTR. STHIM 1565 6 501*2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.