Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, m. m
1965-03-19 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1965:89, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965
1
Nr 89
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 16 § förordningen
den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,
m. m.; given Stockholms slott den
19 mars 1965.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen alt
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november
1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar;
2) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november
1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar;
dels
bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås höjning av grundfonden för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa från en miljard till en och en halv miljard kr. och
av grundfonden för Svenska bostadskreditkassan från 250 till 400 milj. kr.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 89
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963
(nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
om stadshypoteksföreningar
Härigenom förordnas, att 16 § förordningen den 29 november 1963 om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedam ängives.
(Nuvarande lydelse)
16
Som grundfond för kassan ställer
staten genom riksgäldsfullmäktige
till förfogande svenska statens tre
och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens sida,
till ett nominellt belopp av en miljard
kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara
(Föreslagen lydelse)
§•
Som grundfond för kassan ställer
staten genom riksgäldsfullmäktige
till förfogande svenska statens tre
och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens sida,
till ett nominellt belopp av en och en
halv miljard kronor.
---här sagts.
: . - f i i - , *
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965
3
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963
(nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditfÖreningar
Härigenom förordnas, att 16 § förordningen den 29 november 1963 om
Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditfÖreningar skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
16
Som grundfond för kassan ställer
staten genom riksgäldsfullmäktige
till förfogande svenska statens fyra
och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens sida,
till ett nominellt belopp av tvåhundra
femtio miljoner kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara
(Föreslagen lydelse)
§•
Som grundfond för kassan ställer
staten genom riksgäldsfullmäktige
till förfogande svenska statens fyra
och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens sida,
till ett nominellt belopp av fyrahundra
miljoner kronor.
--:--här sagts.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1| Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Vr 89
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 8!) år 1965
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
19 mars 1965.
N är varande.
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjning av grundfonderna
för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för Svenska bostadskreditkassan
samt anför.
Inledning
Omfattningen av stadshypotekskassans och bostadskreditkassans utlåning
beror ytterst på storleken av de grundfonder, som staten ställer till kassornas
förfogande. Kassornas obligationisupplåning får nämligen inte uppgå till
mera än tio gånger beloppet av dessa grundfonder. F. n. har stadshypotekskassan
en grundfond om en miljard kr. och bostadskreditkassan en grundfond
om 250 milj. kr.
Styrelserna för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska
bostadskreditkassan har i gemensam skrivelse den 29 januari 1965 till
Kungl. Maj :t hemställt, att förslag om höjning av kassornas grundfonder
till en och en halv miljard kr. för stadshypotekskassan och till 400 milj. kr.
för bostadskreditkassan skall föreläggas riksdagen.
över styrelsernas framställning har efter remiss yttranden avgetts av
bankinspektionen samt av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.
Yrkandet om höjning av grundfonderna bär i samtliga remissyttranden
lämnats utan erinran.
Gällande ordning
I 8 § första stycket förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar
stadgas att sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer inte
får uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965
Enligt 16 § första stycket samma förordning gäller, att staten genom riksgäldsfullmäktige
till förfogande såsom grundfond för kassan ställer svenska
statens 3 1/2 % obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett
nominellt belopp av en miljard kr.
I 8 § första stycket förordningen den 29 november 1963 (nr 575) om
Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar stadgas att
sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer inte får uppgå till
mera än tio gånger beloppet av grundfonden.
Enligt 16 § första stycket sistnämnda förordning ställer staten genom riksgäldsfullmäktige
till förfogande såsom grundfond för bostadskreditkassan
svenska statens 4 1/2 % obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida,
till ett nominellt belopp av 250 milj. kr.
Stadshypotekskassans och bostadskreditkassans grundfondsobligationer
kan — enligt 17 § i resp. förordning — tas i anspråk för fullgörande av vederbörande
kassas förbindelser då kassan för tillfället saknar tillgängliga
medel till detta och då kassan trätt i likvidation.
Styrelsernas framställning
Såsom framgår av det redan anförda, innefattar styrelsernas framställning
en begäran om höjning av grundfondernas belopp, för stadshypotekskassans
del med 500 milj. kr. till en och en halv miljard kr. och för bostadskreditkassans
del med 150 milj. kr. till 400 milj. kr.
Styrelserna erinrar om att den utelöpande obli gationssku 1 den enligt gällande
bestämmelser får uppgå till, för stadshypotekskassan 10 miljarder kr.
och för bostadskreditkassan 2,5 miljarder kr. Styrelserna anför därjämte.
Stadshypotekskassans utelöpande obligationsskuld uppgick den 31 december
1964 till 8 773 171 000 kr. Vid nämnda tidpunkt hade emellertid försålts
obligationer till ett belopp av ytterligare 105 498 000 kr., som likviderats
först efter årsskiftet. Med hänsyn tagen även till sistnämnda belopp
uppgick sålunda den outnyttjade upplåningsrätten mot obligationer vid årsskiftet
till 1 121 331 000 kr. Bostadskreditkassans utelöpande obligationsskuld
uppgick den 31 december 1964 till 2 106 343 000 kr. Posten vid årsskiftet
försålda men icke likviderade obligationer utgjorde för bostadskreditkassans
del 15 443 000 kr. Med beaktande även av denna post hade sålunda
bostadskreditkassan vid årsskiftet en outnyttjad upplåningsrätt mot
obligationer av 378 214 000 kr.
De nu anförda siffrorna aktualiserar enligt styrelsernas mening frågan i
vad mån den sålunda återstående upplåningsrätten kan anses tillfyllest för
att möta de anspråk som under den närmaste tiden kan komma att ställas
på stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.
Styrelserna hänvisar i delta sammanhang till följande sammanställning av
utvecklingen under senare är av kassornas obligationsskulder och låneverksamhet.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965
Stadshypotekskassan
31/12
Utlämnade
obligationer
Milj. kr.
Nettobelopp utelö- pande obligationer
Mili. kr.
År
Nettoökning av ute- stående hypotekslån
Milj. kr.
1955 ..........
3 021
2 933
1955
1956 ..........
3 365
3 268
1956
oou
1957 ..........
3 952
3 847
19R7
1958 ..........
4 463
4 342
1958
Oöo
1959 ..........
5 027
4 894
1959
1960 ..........
5 630
5 493
1980
1961 ..........
6 274
6 137
1981
1962 ..........
7 226
7 089
1969
1963 ..........
7 798
7 656
196.9
1964 ..........
*8 984
*8 879
1964 ..........
DU£
1 141
1 Inklusive ovannämnda belopp på 105 498 000 kr. avseende försålda men vid årsskiftet ej
likviderade obligationer.
Kostadskreditkussan
31/12
Utlämnade
obligationer
Milj. kr.
Nettobelopp utelö- pande obligationer
Milj. kr.
År
Nettoökning av ute- stående hypotekslån
Milj. kr.
1955 ..........
561
515
1956 ..........
631
586
1956
74
147
155
121
143
145
348
189
290
1957 ..........
778
731
1957
1958 ..........
932
880
1958
1959 ..........
1 054
999
1959
1960 ..........
1 203
1 142
1960
1961 ..........
1 349
1 289
1961
1962 ..........
1 688
1 628
1962
1963 ..........
1 874
1 809
1963
1964 ..........
•2 189
12 122
1964 ..........
1 Inklusive ovannämnda belopp på 15 443 000 kr. avseende försålda men vid årsskiftet ej
likviderade obligationer.
Styrelserna framhåller att, såsom framgår av de redovisade tabellerna,
den årliga nettoökningen av kassornas utlåning under den senaste femårsperioden
uppgått till betydande belopp. För stadshypotekskassan har beloppen
varierat mellan lägst 502 och högst 1 141 milj. kr. och för bostadskreditkassan
har motsvarande belopp varit 143 och 348 milj. kr.
Styrelserna anser att det givetvis inte är möjligt att med någon större
grad av säkerhet bilda sig en uppfattning om de låneökningar, som kassornas
rörelser kan resultera i under den närmaste framtiden. Med hänsyn till
de betydande balanser inneliggande beviljade låneansökningar, som kassorna
till följd av läget på kapitalmarknaden ännu inte kunnat effektuera, och
med beaktande av den i övrigt rådande situationen i fråga om finansieringen
av bostadsbyggandet, synes kassorna dock böra vara beredda att tills
vidare möta låneanspråk av i stort sett samma omfattning som under de
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965 7
senasle åren. De nuvarande upplåningsmarginalerna av 1 121 milj. kr. för
stadshypotekskassan och 378 milj. kr. för bostadskreditkassan kan därvid,
anser styrelserna, visa sig otillräckliga för att medge erforderlig rörelsefrihet
under de cirka fem kvartal, som skulle återstå, om prövning av frågan om
eu ökning av grundfonderna skulle anstå till 1966 års riksdag.
Belräffande storleken av de belopp, med vilka grundfonderna nu lämpligen
svnes böra ökas, erinrar styrelserna om de synpunkter som styrelserna
i tidigare framställningar om fondökningar gett uttryck åt. Styrelserna
har sålunda i sådana sammanhang framhållit, att styrelserna är väl
medvetna om kraven på en stram kreditpolitik, men samtidigt ansett sig
böra understryka, att låneanspråken på stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna
i främsta rummet är beroende av omfattningen aA det bostadsbyggande
som statsmakterna efter prövning ur bostadspolitiska utgångspunkter
finner vara av den angelägenhetsgrad, att det bör ges utrymme
i investeringsplanerna. Styrelserna erinrar vidare om att de framhållit
att en höjning av grundfonderna endast skapar formella förutsättningar fölen
ökad obligationsutgivning och sålunda inte i och för sig bereder institutionerna
vidgade kreditgivningsmöjligheter. Kreditgivningens omfattning
och inriktning är, påpekas det, beroende av andra faktorer. Styrelserna
framhåller att de även uttalat, att det ur olika synpunkter synts önskvärt,
att frågan om storleken av grundfonderna inte skulle behöva prövas med
alltför korta mellanrum. Dessa uttalanden anser styrelserna äga tillämpning
även beträffande de nu aktuella höjningarna. Det påpekas, att grundfonderna
enligt förordningar den 30 november 1962 (nr 582 och 583) höjdes
för stadshypotekskassan med 275 milj. till en miljard kr. och för bostadskreditkassan
med 90 milj. till 250 milj. kr. samt att, dessa ielati\t betydande
fondökningar till trots, frågan om nya höjningar åter måst aktualiseras
redan efter så kort tid som cirka två år. Enligt styrelsernas uppfattning
bör därför fonderna nu ökas med 500 milj. kr. för stadshypotekskassan
och 150 milj. kr. för bostadskreditkassan.
Remissyttrandena
Såsom jag inledningsvis nämnt, har de hörda remissorganen, dvs. bankinspektionen,
riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige, inte haft något
all erinra mot den föreslagna höjningen av grundfonderna.
Fullmäktige i riksgäldskontoret anser att det är betydande höjningar av
grundfondsbeloppen som åsyftas och understryker särskilt styrelsernas uttalande
om att eu höjning av kassornas grundfonder endast skapar formella
förutsättningar för eu ökad obligationsutgivning och sålunda inte i och for
sig ger kassorna vidgade kreditgivningsmöjligheter.
Fullmäktige upptar i detta sammanhang ett särskilt spörsmål som berör
kassornas grundfonder. Enligt gällande kassaförordningar, anför fullmäktige,
8 Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965
ställer staten genom riksgäldsfullmäktige såsom grundfond för resp. kassa till
förfogande obligationer till visst nominellt belopp och löpande med fastställd
ranta av 3 1/2 % i fråga om stadshypotekskassans grundfondsobligationer
och 4 1/2 % beträffande bostadskreditkassans motsvarande obligationer.
Denna konstruktion av grundfonderna innebär enligt fullmäktige i själva
\erket,
ringarna i ränteläget på den långa obligationsmarknaden. Om man vill undvika
eu sådan konsekvens av bestämmelsernas nuvarande utformning anser
fullmäktige att man lämpligen bör välja att — såsom tidigare skett betraflande
grundfonderna i lantbruksnäringarnas primär- och sekundärkreditbolag
och som nyligen av fullmäktige tillstyrkts beträffande skeppshypotekskassans
grundfond — låta grundfonderna i stället för obligationer
utgöras av garantiförbindelser, utfärdade av fullmäktige på resp. grundfondsbelopp.
Fullmäktige anmärker i detta sammanhang, att något formligt
överlämnande av grundfondsobligationer till kassorna i verkligheten
aldrig kommit till stånd, utan obligationerna har enligt överenskommelse
mellan fullmäktige och kassorna ersatts med förbindelser från riksgäldskontoret
att på anfordran såsom grundfond tillhandahålla kassorna statsobligationer
av i kassaförordningarna angivet slag och till däri föreskrivna
högsta belopp. Skulle en omläggning komma till stånd i enlighet med vad
fullmäktige nu anfört, vilket fullmäktige förordar, bör enligt fullmäktiges
uppiattning härav påkallade ändringar genomföras i nyssnämnda förordningar.
Departementschefen
Stadshypotekskassans och bostadskreditkassans grundfonder, vilka är bestämmande
för kassornas rätt till obligationsupplåning och därmed för
kassornas möjlighet till utlåning, har höjts vid upprepade tillfällen. Den
höjning år 1962, varigenom de nuvarande grundfondsbeloppen — en miljard
resp. 250 milj. kr. — fastställdes, har på grund av den senaste
tidens utveckling av kassornas långivning visat sig otillräcklig för att i
önskvärd omfattning tillgodose del ökade lånebehovet. Kassornas styrelser
har därtör hemställt om höjning av grundfonderna med 500 resp. 150 milj.
kr. Denna hemställan har tillstyrkts av de hörda remissorganen.
Enligt min mening är en ytterligare höjning av grundfonderna nu motiverad.
Visserligen kan man, såsom styrelserna framhållit, inte med säkerhet
bilda sig en uppfattning om de låneökningar, som kassornas rörelser
kan resultera i under den närmaste framtiden. Med hänsyn till det stora
antalet beviljade låneansökningar, som kassorna till följd av den senare tidens
nödvändiga åtstramning på kapitalmarknaden inte kunnat effektuera,
och till den i övrigt rådande situationen i fråga om finansieringen av bostadsbyggandet
har man dock enligt min upfattning anledning räkna med
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 8!) år 1965
att kassornas verksamhet även under den närmaste framtiden kommer att
bli av sådan omfattning att behov föreligger för kassorna att tillgodose låneanspråk
i åtminstone samma utsträckning som under de senaste åren. Det
måste under sådana omständigheter framstå som angeläget att upplåningsmarginalerna
för kassorna inte blir så snäva att kassorna hindras i sin rörelsefrihet.
Som jag nyss nämnt utgör upplåningsmarginalerna 1 121 milj.
kr. för stadshypotekskassan och 378 milj. kr. för bostadskreditkassan. Dessa
marginaler kan komma att visa sig för knappa för att medge erforderlig
frihet i kassornas utlåningsverksamhet under tiden fram till nästa års
riksdag. Jag anser därför erforderligt att förslag om höjning av grundfonderna
framläggs redan till riksdagens vårsession detta år.
I fråga om storleken av de belopp, varmed grundfonderna bör höjas, anser
jag__med hänsyn till summorna av kassornas utelöpande obligationer
och den fortsatta expansion som kassornas låneverksamhet mot bakgrunden
av den senare tidens utveckling kan väntas undergå — lämpligt att
grundfonderna höjs med en halv miljard kr. för stadshypotekskassan och
150 milj. kr. för bostadskreditkassan.
I likhet med vad som skett vid tidigare tillfällen, då frågan om fondhöjning
varit föremål för statsmakternas prövning, bör det betonas, att anordningen
med statliga grundfondsobligationer har betydelse endast för hypoteksinrättningarnas
formella möjligheter till upplåning mot obligationer.
I fråga om den faktiska upplåningen och den därpå grundade kreditgivningen
har de båda kassorna självfallet att även i fortsättningen följa de
normer som gäller för den allmänna kreditpolitiken.
Jag tillstyrker sålunda ökning av grundfonderna, för stadshypotekskassan
från eu miljard till en och en halv miljard kr. och för bostadskreditkassan
från 250 till 400 milj. kr. Om riksdagen biträder förslaget om höjning av
grundfonderna, torde riksdagen samtidigt böra besluta, att obligationei i
vederbörlig ordning skall ställas till kassornas förfogande.
Vad beträffar riksgäldsfullmäktiges förslag att låta grundfonderna utgöras
av garantiförbindelser i stället för obligationer anser jag skäl inte föreligga
att upptaga det till behandling i törevarande sammanhang.
Departementschefens hemställan
Föredragande departementschefen hemställer häreftei, att Kungl. Maj .t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att
dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag
till
1) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen
den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar;
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965
2) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen
den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan
och om bostadskreditföreningar;
dels besluta
1) att staten skall, för ökning av Konungariket Sveriges
stadshypotekskassas grundfond, genom riksgäldsfullmäktige
ställa till förfogande svenska statens tre och en halv procent
obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till
ett nominellt belopp av 500 milj. kr. med rätt för kassan att
i enlighet med de i förordningen om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar givna
bestämmelserna ta obligationerna i anspråk;
2) att staten skall, för ökning av Svenska bostadskreditkassans
grundfond, genom riksgäldsfullmäktige ställa till
förfogande svenska statens fyra och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt
belopp av 150 milj. kr. med rätt för kassan att i enlighet
med de i förordningen om Svenska bostadskreditkassan
och om bostadskreditföreningar givna bestämmelser ta
obligationerna i anspråk.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Anders Hahr
MARCUS BOK7R. STHLM 1965 650203
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1965:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m., jämt a1 i texten
- BU 1965:34 Utlåtande i anledning av Knngl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad hjdclse av 16 § förordningen den 29 november 1963 s. 9 i texten