Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, m. m

1965-03-19 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:89, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965

1

Nr 89

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 16 § förordningen

den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

m. m.; given Stockholms slott den

19 mars 1965.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen alt

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november

1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar;

2) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november

1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar;
dels

bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås höjning av grundfonden för Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa från en miljard till en och en halv miljard kr. och

av grundfonden för Svenska bostadskreditkassan från 250 till 400 milj. kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 89

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963

(nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och

om stadshypoteksföreningar

Härigenom förordnas, att 16 § förordningen den 29 november 1963 om

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedam ängives.

(Nuvarande lydelse)

16

Som grundfond för kassan ställer

staten genom riksgäldsfullmäktige

till förfogande svenska statens tre

och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida,

till ett nominellt belopp av en miljard

kronor.

Grundfondsobligationerna fortfara

(Föreslagen lydelse)

§•

Som grundfond för kassan ställer

staten genom riksgäldsfullmäktige

till förfogande svenska statens tre

och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida,

till ett nominellt belopp av en och en

halv miljard kronor.

---här sagts.

: . - f i i - , *

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965

3

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963

(nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditfÖreningar

Härigenom förordnas, att 16 § förordningen den 29 november 1963 om

Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditfÖreningar skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

16

Som grundfond för kassan ställer

staten genom riksgäldsfullmäktige

till förfogande svenska statens fyra

och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida,

till ett nominellt belopp av tvåhundra

femtio miljoner kronor.

Grundfondsobligationerna fortfara

(Föreslagen lydelse)

§•

Som grundfond för kassan ställer

staten genom riksgäldsfullmäktige

till förfogande svenska statens fyra

och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida,

till ett nominellt belopp av fyrahundra

miljoner kronor.

--:--här sagts.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1| Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Vr 89

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 8!) år 1965

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

19 mars 1965.

N är varande.

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjning av grundfonderna

för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för Svenska bostadskreditkassan

samt anför.

Inledning

Omfattningen av stadshypotekskassans och bostadskreditkassans utlåning

beror ytterst på storleken av de grundfonder, som staten ställer till kassornas

förfogande. Kassornas obligationisupplåning får nämligen inte uppgå till

mera än tio gånger beloppet av dessa grundfonder. F. n. har stadshypotekskassan

en grundfond om en miljard kr. och bostadskreditkassan en grundfond

om 250 milj. kr.

Styrelserna för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska

bostadskreditkassan har i gemensam skrivelse den 29 januari 1965 till

Kungl. Maj :t hemställt, att förslag om höjning av kassornas grundfonder

till en och en halv miljard kr. för stadshypotekskassan och till 400 milj. kr.

för bostadskreditkassan skall föreläggas riksdagen.

över styrelsernas framställning har efter remiss yttranden avgetts av

bankinspektionen samt av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Yrkandet om höjning av grundfonderna bär i samtliga remissyttranden

lämnats utan erinran.

Gällande ordning

I 8 § första stycket förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

stadgas att sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer inte

får uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965

Enligt 16 § första stycket samma förordning gäller, att staten genom riksgäldsfullmäktige

till förfogande såsom grundfond för kassan ställer svenska

statens 3 1/2 % obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett

nominellt belopp av en miljard kr.

I 8 § första stycket förordningen den 29 november 1963 (nr 575) om

Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar stadgas att

sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer inte får uppgå till

mera än tio gånger beloppet av grundfonden.

Enligt 16 § första stycket sistnämnda förordning ställer staten genom riksgäldsfullmäktige

till förfogande såsom grundfond för bostadskreditkassan

svenska statens 4 1/2 % obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida,

till ett nominellt belopp av 250 milj. kr.

Stadshypotekskassans och bostadskreditkassans grundfondsobligationer

kan — enligt 17 § i resp. förordning — tas i anspråk för fullgörande av vederbörande

kassas förbindelser då kassan för tillfället saknar tillgängliga

medel till detta och då kassan trätt i likvidation.

Styrelsernas framställning

Såsom framgår av det redan anförda, innefattar styrelsernas framställning

en begäran om höjning av grundfondernas belopp, för stadshypotekskassans

del med 500 milj. kr. till en och en halv miljard kr. och för bostadskreditkassans

del med 150 milj. kr. till 400 milj. kr.

Styrelserna erinrar om att den utelöpande obli gationssku 1 den enligt gällande

bestämmelser får uppgå till, för stadshypotekskassan 10 miljarder kr.

och för bostadskreditkassan 2,5 miljarder kr. Styrelserna anför därjämte.

Stadshypotekskassans utelöpande obligationsskuld uppgick den 31 december

1964 till 8 773 171 000 kr. Vid nämnda tidpunkt hade emellertid försålts

obligationer till ett belopp av ytterligare 105 498 000 kr., som likviderats

först efter årsskiftet. Med hänsyn tagen även till sistnämnda belopp

uppgick sålunda den outnyttjade upplåningsrätten mot obligationer vid årsskiftet

till 1 121 331 000 kr. Bostadskreditkassans utelöpande obligationsskuld

uppgick den 31 december 1964 till 2 106 343 000 kr. Posten vid årsskiftet

försålda men icke likviderade obligationer utgjorde för bostadskreditkassans

del 15 443 000 kr. Med beaktande även av denna post hade sålunda

bostadskreditkassan vid årsskiftet en outnyttjad upplåningsrätt mot

obligationer av 378 214 000 kr.

De nu anförda siffrorna aktualiserar enligt styrelsernas mening frågan i

vad mån den sålunda återstående upplåningsrätten kan anses tillfyllest för

att möta de anspråk som under den närmaste tiden kan komma att ställas

på stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.

Styrelserna hänvisar i delta sammanhang till följande sammanställning av

utvecklingen under senare är av kassornas obligationsskulder och låneverksamhet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965

Stadshypotekskassan

31/12

Utlämnade

obligationer

Milj. kr.

Nettobelopp utelö- pande obligationer

Mili. kr.

År

Nettoökning av ute- stående hypotekslån

Milj. kr.

1955 ..........

3 021

2 933

1955

1956 ..........

3 365

3 268

1956

oou

1957 ..........

3 952

3 847

19R7

1958 ..........

4 463

4 342

1958

Oöo

1959 ..........

5 027

4 894

1959

1960 ..........

5 630

5 493

1980

1961 ..........

6 274

6 137

1981

1962 ..........

7 226

7 089

1969

1963 ..........

7 798

7 656

196.9

1964 ..........

*8 984

*8 879

1964 ..........

DU£

1 141

1 Inklusive ovannämnda belopp på 105 498 000 kr. avseende försålda men vid årsskiftet ej

likviderade obligationer.

Kostadskreditkussan

31/12

Utlämnade

obligationer

Milj. kr.

Nettobelopp utelö- pande obligationer

Milj. kr.

År

Nettoökning av ute- stående hypotekslån

Milj. kr.

1955 ..........

561

515

1956 ..........

631

586

1956

74

147

155

121

143

145

348

189

290

1957 ..........

778

731

1957

1958 ..........

932

880

1958

1959 ..........

1 054

999

1959

1960 ..........

1 203

1 142

1960

1961 ..........

1 349

1 289

1961

1962 ..........

1 688

1 628

1962

1963 ..........

1 874

1 809

1963

1964 ..........

•2 189

12 122

1964 ..........

1 Inklusive ovannämnda belopp på 15 443 000 kr. avseende försålda men vid årsskiftet ej

likviderade obligationer.

Styrelserna framhåller att, såsom framgår av de redovisade tabellerna,

den årliga nettoökningen av kassornas utlåning under den senaste femårsperioden

uppgått till betydande belopp. För stadshypotekskassan har beloppen

varierat mellan lägst 502 och högst 1 141 milj. kr. och för bostadskreditkassan

har motsvarande belopp varit 143 och 348 milj. kr.

Styrelserna anser att det givetvis inte är möjligt att med någon större

grad av säkerhet bilda sig en uppfattning om de låneökningar, som kassornas

rörelser kan resultera i under den närmaste framtiden. Med hänsyn till

de betydande balanser inneliggande beviljade låneansökningar, som kassorna

till följd av läget på kapitalmarknaden ännu inte kunnat effektuera, och

med beaktande av den i övrigt rådande situationen i fråga om finansieringen

av bostadsbyggandet, synes kassorna dock böra vara beredda att tills

vidare möta låneanspråk av i stort sett samma omfattning som under de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965 7

senasle åren. De nuvarande upplåningsmarginalerna av 1 121 milj. kr. för

stadshypotekskassan och 378 milj. kr. för bostadskreditkassan kan därvid,

anser styrelserna, visa sig otillräckliga för att medge erforderlig rörelsefrihet

under de cirka fem kvartal, som skulle återstå, om prövning av frågan om

eu ökning av grundfonderna skulle anstå till 1966 års riksdag.

Belräffande storleken av de belopp, med vilka grundfonderna nu lämpligen

svnes böra ökas, erinrar styrelserna om de synpunkter som styrelserna

i tidigare framställningar om fondökningar gett uttryck åt. Styrelserna

har sålunda i sådana sammanhang framhållit, att styrelserna är väl

medvetna om kraven på en stram kreditpolitik, men samtidigt ansett sig

böra understryka, att låneanspråken på stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna

i främsta rummet är beroende av omfattningen aA det bostadsbyggande

som statsmakterna efter prövning ur bostadspolitiska utgångspunkter

finner vara av den angelägenhetsgrad, att det bör ges utrymme

i investeringsplanerna. Styrelserna erinrar vidare om att de framhållit

att en höjning av grundfonderna endast skapar formella förutsättningar fölen

ökad obligationsutgivning och sålunda inte i och för sig bereder institutionerna

vidgade kreditgivningsmöjligheter. Kreditgivningens omfattning

och inriktning är, påpekas det, beroende av andra faktorer. Styrelserna

framhåller att de även uttalat, att det ur olika synpunkter synts önskvärt,

att frågan om storleken av grundfonderna inte skulle behöva prövas med

alltför korta mellanrum. Dessa uttalanden anser styrelserna äga tillämpning

även beträffande de nu aktuella höjningarna. Det påpekas, att grundfonderna

enligt förordningar den 30 november 1962 (nr 582 och 583) höjdes

för stadshypotekskassan med 275 milj. till en miljard kr. och för bostadskreditkassan

med 90 milj. till 250 milj. kr. samt att, dessa ielati\t betydande

fondökningar till trots, frågan om nya höjningar åter måst aktualiseras

redan efter så kort tid som cirka två år. Enligt styrelsernas uppfattning

bör därför fonderna nu ökas med 500 milj. kr. för stadshypotekskassan

och 150 milj. kr. för bostadskreditkassan.

Remissyttrandena

Såsom jag inledningsvis nämnt, har de hörda remissorganen, dvs. bankinspektionen,

riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige, inte haft något

all erinra mot den föreslagna höjningen av grundfonderna.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anser att det är betydande höjningar av

grundfondsbeloppen som åsyftas och understryker särskilt styrelsernas uttalande

om att eu höjning av kassornas grundfonder endast skapar formella

förutsättningar för eu ökad obligationsutgivning och sålunda inte i och for

sig ger kassorna vidgade kreditgivningsmöjligheter.

Fullmäktige upptar i detta sammanhang ett särskilt spörsmål som berör

kassornas grundfonder. Enligt gällande kassaförordningar, anför fullmäktige,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965

ställer staten genom riksgäldsfullmäktige såsom grundfond för resp. kassa till

förfogande obligationer till visst nominellt belopp och löpande med fastställd

ranta av 3 1/2 % i fråga om stadshypotekskassans grundfondsobligationer

och 4 1/2 % beträffande bostadskreditkassans motsvarande obligationer.

Denna konstruktion av grundfonderna innebär enligt fullmäktige i själva

\erket,

ringarna i ränteläget på den långa obligationsmarknaden. Om man vill undvika

eu sådan konsekvens av bestämmelsernas nuvarande utformning anser

fullmäktige att man lämpligen bör välja att — såsom tidigare skett betraflande

grundfonderna i lantbruksnäringarnas primär- och sekundärkreditbolag

och som nyligen av fullmäktige tillstyrkts beträffande skeppshypotekskassans

grundfond — låta grundfonderna i stället för obligationer

utgöras av garantiförbindelser, utfärdade av fullmäktige på resp. grundfondsbelopp.

Fullmäktige anmärker i detta sammanhang, att något formligt

överlämnande av grundfondsobligationer till kassorna i verkligheten

aldrig kommit till stånd, utan obligationerna har enligt överenskommelse

mellan fullmäktige och kassorna ersatts med förbindelser från riksgäldskontoret

att på anfordran såsom grundfond tillhandahålla kassorna statsobligationer

av i kassaförordningarna angivet slag och till däri föreskrivna

högsta belopp. Skulle en omläggning komma till stånd i enlighet med vad

fullmäktige nu anfört, vilket fullmäktige förordar, bör enligt fullmäktiges

uppiattning härav påkallade ändringar genomföras i nyssnämnda förordningar.

Departementschefen

Stadshypotekskassans och bostadskreditkassans grundfonder, vilka är bestämmande

för kassornas rätt till obligationsupplåning och därmed för

kassornas möjlighet till utlåning, har höjts vid upprepade tillfällen. Den

höjning år 1962, varigenom de nuvarande grundfondsbeloppen — en miljard

resp. 250 milj. kr. — fastställdes, har på grund av den senaste

tidens utveckling av kassornas långivning visat sig otillräcklig för att i

önskvärd omfattning tillgodose del ökade lånebehovet. Kassornas styrelser

har därtör hemställt om höjning av grundfonderna med 500 resp. 150 milj.

kr. Denna hemställan har tillstyrkts av de hörda remissorganen.

Enligt min mening är en ytterligare höjning av grundfonderna nu motiverad.

Visserligen kan man, såsom styrelserna framhållit, inte med säkerhet

bilda sig en uppfattning om de låneökningar, som kassornas rörelser

kan resultera i under den närmaste framtiden. Med hänsyn till det stora

antalet beviljade låneansökningar, som kassorna till följd av den senare tidens

nödvändiga åtstramning på kapitalmarknaden inte kunnat effektuera,

och till den i övrigt rådande situationen i fråga om finansieringen av bostadsbyggandet

har man dock enligt min upfattning anledning räkna med

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 8!) år 1965

att kassornas verksamhet även under den närmaste framtiden kommer att

bli av sådan omfattning att behov föreligger för kassorna att tillgodose låneanspråk

i åtminstone samma utsträckning som under de senaste åren. Det

måste under sådana omständigheter framstå som angeläget att upplåningsmarginalerna

för kassorna inte blir så snäva att kassorna hindras i sin rörelsefrihet.

Som jag nyss nämnt utgör upplåningsmarginalerna 1 121 milj.

kr. för stadshypotekskassan och 378 milj. kr. för bostadskreditkassan. Dessa

marginaler kan komma att visa sig för knappa för att medge erforderlig

frihet i kassornas utlåningsverksamhet under tiden fram till nästa års

riksdag. Jag anser därför erforderligt att förslag om höjning av grundfonderna

framläggs redan till riksdagens vårsession detta år.

I fråga om storleken av de belopp, varmed grundfonderna bör höjas, anser

jag__med hänsyn till summorna av kassornas utelöpande obligationer

och den fortsatta expansion som kassornas låneverksamhet mot bakgrunden

av den senare tidens utveckling kan väntas undergå — lämpligt att

grundfonderna höjs med en halv miljard kr. för stadshypotekskassan och

150 milj. kr. för bostadskreditkassan.

I likhet med vad som skett vid tidigare tillfällen, då frågan om fondhöjning

varit föremål för statsmakternas prövning, bör det betonas, att anordningen

med statliga grundfondsobligationer har betydelse endast för hypoteksinrättningarnas

formella möjligheter till upplåning mot obligationer.

I fråga om den faktiska upplåningen och den därpå grundade kreditgivningen

har de båda kassorna självfallet att även i fortsättningen följa de

normer som gäller för den allmänna kreditpolitiken.

Jag tillstyrker sålunda ökning av grundfonderna, för stadshypotekskassan

från eu miljard till en och en halv miljard kr. och för bostadskreditkassan

från 250 till 400 milj. kr. Om riksdagen biträder förslaget om höjning av

grundfonderna, torde riksdagen samtidigt böra besluta, att obligationei i

vederbörlig ordning skall ställas till kassornas förfogande.

Vad beträffar riksgäldsfullmäktiges förslag att låta grundfonderna utgöras

av garantiförbindelser i stället för obligationer anser jag skäl inte föreligga

att upptaga det till behandling i törevarande sammanhang.

Departementschefens hemställan

Föredragande departementschefen hemställer häreftei, att Kungl. Maj .t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag

till

1) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen

den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar;
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965

2) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen

den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan

och om bostadskreditföreningar;

dels besluta

1) att staten skall, för ökning av Konungariket Sveriges

stadshypotekskassas grundfond, genom riksgäldsfullmäktige

ställa till förfogande svenska statens tre och en halv procent

obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till

ett nominellt belopp av 500 milj. kr. med rätt för kassan att

i enlighet med de i förordningen om Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar givna

bestämmelserna ta obligationerna i anspråk;

2) att staten skall, för ökning av Svenska bostadskreditkassans

grundfond, genom riksgäldsfullmäktige ställa till

förfogande svenska statens fyra och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av 150 milj. kr. med rätt för kassan att i enlighet

med de i förordningen om Svenska bostadskreditkassan

och om bostadskreditföreningar givna bestämmelser ta

obligationerna i anspråk.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Anders Hahr

MARCUS BOK7R. STHLM 1965 650203

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m., jämt a1 i texten
  2. BU 1965:34 Utlåtande i anledning av Knngl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad hjdclse av 16 § förordningen den 29 november 1963 s. 9 i texten