Sök i Ratio Lex

Angående reglering au priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m

1965-03-05 · 37 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:95, Angående reglering au priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

1

Nr 95

Knngl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering au

priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m.; given

Stockholms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I avvaktan på resultatet av arbetet inom 1960 års jordbruksutredning

framläggs i propositionen förslag angående reglering av priserna på vissa

jordbruksprodukter under regleringsåret den 1 september 1965—den 31

augusti 1966. Förslagen grundas på en mellan statens jordbruksnämnd och

jordbrukets förhandlingsdelegation träffad överenskommelse, som tillstyrkts

av jordbruksnämndens konsumentdelegation. För prisregleringen

under nästa regleringsår förordas att huvuddragen i nu gällande system

alltjämt tillämpas.

Vidare framläggs i propositionen förslag angående anslag för nästa budgetår

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och särskilt stöd

åt det mindre jordbruket.

I Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. ATr 95

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om reglering

av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m., och anför.

I. Inledning

Under våren 1964 stod det klart att 1960 års jordbruksutredning inte skulle

bli färdig i sådan tid att en ny jordbruksreglering på basis av utredningens

arbete skulle kunna genomföras vid utgången av nu gällande reglerings

giltighetstid. Med anledning härav fick statens jordbruksnämnd i uppdrag

att, efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens

konsumentdelegation, inkomma till Kungl. Maj :t med förslag

till en provisorisk reglering för en tolvmånadersperiod för att överbrygga

dröjsmålet i jordbruksutredningens arbete.

I en den 26 februari 1965 inkommen skrivelse har statens jordbruksnämnd

med anledning av nämnda uppdrag framlagt förslag till provisoriska

åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område för tiden den 1

september 1965—den 31 augusti 1966. Förslaget grundas på en den 18 februari

1965 träffad överenskommelse mellan jordbruksnämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation. Överenskommelsen har tillstyrkts av jordbruksnämndens

konsumentdelegation.

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 8 december 1964 gjort framställning

om fraktbidrag för utsädespotatis.

Sveriges bageriidkareförening och Sveriges konditorförening har den 6

mars resp. den 25 april 1964 hemställt om prisutjämning på råvaror för

vissa bageri- och konditorivaror.

I statsverkspropositionen (bil. 11 s. 68 och 70) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1965/66 beräkna till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag

av 155 milj. kr. och till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket

ett förslagsanslag av 95 milj. kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

3

II. Nuvarande förhållanden

Det nuvarande systemet för reglering av priserna på jordbruksprodukter

grundas på beslut av 1959 års riksdag (prop. 147, JoU 29, rskr 283) och avser

tiden den 1 september 1959—den 31 augusti 1965. Målsättningen för

prispolitiken under perioden är att bereda jordbrukarna möjlighet att följa

med i den allmänna inkomstutvecklingen och att efter hand utjämna vid

periodens början befintlig klyfta mellan jordbrukarnas arbetsinkomst och

industriarbetarnas årsinkomst genom att rationaliseringsvinsten inom jordbruket

tillgodoförs jordbrukarna. Såsom underlag för jämförelsen med industriarbetarinkomsten

används den genomsnittliga jordbrukarinkomsten

vid jordbruk i storleksgrupperna 10—20 och 20—30 ha åker. Det förutsattes

att man vid periodens utgång skulle vid inkomstjämförelsen övergå

till jordbruk i storleksgruppen 20—30 ha åker.

Den erforderliga prisnivån på jordbrukets produkter upprätthålls i princip

genom ett gränsskydd i form av införselavgift på varje viktigare produkt.

Avgiften har bestämts med utgångspunkt från att ett visst s. k. mittpris

på produkten skall kunna erhållas inom landet. Införselavgiften ändras

dock i princip inte så länge priset på produkten ligger inom vissa fastställda

prisgränser, kallade den övre och den nedre prisgränsen. Ligger priset

utanför prisgränserna kan, förutom ändringar i införselavgiften, vissa

andra åtgärder vidtas.

De införselavgifter, som fastställdes vid periodens början, ändras vid utlösningen

av vissa spärregler. Genom den s. k. treprocentregeln motverkas

för jordbrukets del effekten av ändringar i prisnivån på världsmarknaden

och kostnadsnivån för jordbruksföretagen. Den s. k. inkomstregeln medför

att inkomstutvecklingen inom jordbruket knyts till den allmänna löneutvecklingen

för industriarbetare. Då någon av spärreglerna utlöses, skall

normalt införselavgifterna ändras procentuellt lika mycket för alla produkter.

Jordbruksnämnden har dock möjlighet att besluta om sådana avvikelser

som kan anses motiverade av marknadsmässiga förhållanden. Under

vissa förutsättningar skall ändringarna av införselavgifterna leda till ändrade

mittpriser och prisgränser.

Införselavgifterna skall inom av riksdagen för varje regleringsår fastställd

ram användas för regleringsändamål på jordbrukets område. För regleringsåret

1959/60 fastställdes den s. k. normalram, inom vilken införselavgifterna

fick tas i anspråk, till 93 milj. kr.

Beträffande detaljbestämmelserna för regleringsåtgärderna hänvisas till

prop. 1959:147.

Sedan 1959 har riksdagen varje år fattat beslut som i viss utsträckning

inneburit ändringar i eller kompletteringar av förut nämnda grunder för

prisregleringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

År 1960 beslöt riksdagen (prop. 1960: 25, UU 2, rskr 140 ) i samband med

att Sveriges anslutning till EFTA godkändes att ett visst belopp i enlighet

med ett samtidigt godkänt svensk-danskt jordbruksavtal årligen skulle

överföras till Danmark. Beloppet, som tills vidare beräknades till 10 milj.

kr. för år, skulle utgå ur de regleringsavgifter som tas ut på fettvaror. Samma

riksdag (prop. 1960: 153, JoU 31, rskr 311 och prop. 1960: 154, BevU 64,

rskr 345) godkände en provisorisk lösning av vissa problem, som uppkom

för livsmedelsindustrin och för jordbruket genom den avveckling av vissa

tullar och avgifter som följde av anslutningen till EFTA. För vissa av livsmedelsindustrins

produkter (choklad, kex, soppor, fiskkonserver in. m.) infördes

en prisutjämning som på några av dessa varor kombinerades med

en utjämningsskatt. Med hänsyn till de försämrade avsättningsförhållandena

för vissa potatisprodukter beslöts att medel för viss prisutjämning på

dessa produkter förskottsvis och i avvaktan på slutlig reglering fick utgå

ur införselavgifterna på potatis.

Normalramen för de införselavgifter, som fick tas i anspråk under regleringsåret

1960/61, fastställdes till oförändrat 93 milj. kr.

1961 års riksdag (prop. 1961: 49, JoU 17, rskr 169) beslöt att stödet till

spånadslinodlingen i fortsättningen skulle bestridas från vissa införselavgiftsmedel

för fettvaror. Även för regleringsåret 1961/62 fastställdes normalramen

för införselavgifterna till 93 milj. kr.

Vid 1962 års riksdag (prop. 1962: 95, JoU 10, rskr 199) lades gränsskyddet

om för fjäderfäkött och levande fjäderfä. I anledning av EFTA-konventionens

verkningar infördes prisutjämning för torkat äggalbumin och kärnbindemedel.

Normalramen i fråga om införselavgifter för regleringsåret

1962/63 fastställdes till ett till 110 milj. kr. höjt belopp.

1963 års riksdag (prop. 1963: 178, UU 10, rskr 381) godkände ett jordbruksavtal

med Danmark. Detta innebar bl. a. att i det föregående nämnt

belopp höjdes till lägst 20 milj. kr. för år. Samma riksdag (prop. 1963:

134, JoU 14, rskr 180) höjde normalramen för användning av införselavgiftsmedel

för den fortlöpande prisregleringsverksamheten för regleringsåret

1962/63 till 150 milj. kr. och bestämde den för vart och ett av regleringsåren

1963/64 och 1964/65 till 160 milj. kr. I normalramen för regleringsåret

1962/63 ingick gottgörelse till jordbruket för de genom tillkomsten

av EEC försämrade exportförutsättningarna. Eventuella sådana förluster

för regleringsåren 1963/64 och 1964/65 skulle täckas ur disponibla införselavgiftsmedel

utanför normalramen.

Vid 1964 års riksdag (prop. 1964:77, JoU 14, rskr 240) fattades beslut

om att övergå till den s. k. falltalsmetoden för att bestämma kvaliteten på

brödsäd. På grund härav höjdes införselavgiften för brödsäd. Härigenom

inflytande medel skulle redovisas för sig och disponeras enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Under den förflutna delen av prissättningsperioden 1959/60—1964/65

har treprocentregeln elva gånger och inkomstregeln sex gånger medfört ändringar

av införselavgifternas storlek. Inkomstregelns utlösningar har beräkningsmässigt

medverkat till att höja producentprisnivån med inemot 16 %

i förhållande till mittpriserna vid periodens början. Den sammanlagda effekten

av utlösningarna av treprocentregeln beräknas däremot vara mycket

obetydlig. Den världsmarknadsprisindex (VM-index), som utgör en av

komponenterna i regeln, har nämligen medfört en sänkning av producentprisnivån

med ungefär lika mycket (10,1 %) som den andra komponenten,

kostnadsindex (K-index), höjt densamma (10,3 %).

III. Jordbruksnämndens förslag

Allmänna grunder

Jordbruksnämnden har under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens

godkännande träffat överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegation

om grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter under tiden

den 1 september 1965—den 31 augusti 1966. överenskommelsen redovisas

av jordbruksnämnden på följande sätt.

1. I avvaktan på att nya jordbrukspolitiska principer som resultat av 1960

års jordbruksutredning kan komma att fastställas av statsmakterna, har

parterna vid överläggningarna utgått från att de allmänna riktlinjerna från

1947 års riksdagsbeslut med de ändringar och preciseringar, som sedermera

skett, senast i samband med det s. k. sexårsavtalet, alltjämt skall vara vägledande

och normerande för jordbrukspolitiken.

2. Den prisnivå för jordbruksprodukter, som kommer att råda vid utgången

av sexårsavtalet den 31 augusti i år, skall bibehållas oförändrad vid övergången

till ett nytt avtal, avseende tiden den 1 september 1965—den 31 augusti

1966. Härvid bortses från de eventuella ändringar, som vid övergången

kan föranledas av de i punkt 6 nämnda justeringarna av prisgränserna.

3. Hittillsvarande bestämmelser för treprocentregelns tillämpning skall

vara i kraft under avtalstiden. Efter en eventuell första utlösning av regeln

under denna lid skall dock ske eu övergång till en K-index, grundad på vägningstal

enligt kostnadsstrukturen vid typkalkylgårdarna av den genomsnittliga

storleken 25 ha (normjordbruken). Vid tillämpningen av den nya

K-index i samband med fortlöpande beräkningar enligt treprocentregeln

skall denna index appliceras med 60 % på jordbrukets totala intäkter, räknade

med utgångspunkt från den vid regelutlösningen rådande mittprisnivån.

VM-index bibehålls i princip med sin nuvarande effekt vid regeltillämpningar

(bl. a. skall vikten liksom hittills utgöra 50 % av jordbrukets intäkter).

VM-index med dess utslag skall dock ej längre påverka K-mjölkpriset1

i annan mån än alt tidpunkten för prisändringen alltjämt påverkas av denna

index. Det skall vidare undersökas inom jordbruksnämndens indexkom
1

K-mjölk = konsumtionsmjiilk.

It nihanfi till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr nr,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 dr 1965

mitté huruvida tekniska möjligheter finns att avlägsna sådana olägenheter,

som kan uppkomma genom att svängningarna i VM-priserna blir av sådan

omfattning att de, på grund av de spärrar, som prisgränssystemet för de enskilda

varorna utgör, ej kan återspeglas av de svenska partipriserna eller i

ändringar av importavgifterna.

4. Inkomstregeln ersätts med ett inflationsskydd, innebärande att jordbruket

fr. o. m. den 1 mars 1966 genom höjda importavgifter tillförs ett belopp,

som per år räknat utgör 60 milj. kr. Skulle detta skydd mot förmodan

visa sig otillräckligt får förhandlingar om en eventuell komplettering upptas.

Till detta kommer 6 milj. kr., som vid samma tidpunkt (den 1 mars 1966,)

tillförs jordbruket av de regleringsmedel, som kvarstår oförbrukade vid utgången

av sexårsavtalet.

5. I syfte att såvitt möjligt hålla priset på K-mjölk till konsumenterna

oförändrat under avtalsperioden, tillförs mejerinäringen regleringsmedel

inom den s. k. normalramen till belopp, svarande mot de direkta prishöjningar

i partihandelsledet, som enligt avtalets innehåll eljest skulle bli erforderliga

enligt treprocentregeln. Vid den första utlösning av denna regel,

som kan komma att ske under avtalstiden, förfars på följande sätt. Det totalbelopp,

som enligt fastställda regler skall tillföras (vid starkt stigande

VM-priser avräknas från) jordbruket, minskas (ökas) med ett för K-mjölk

i särskild ordning beräknat belopp. Återstående del av totalbeloppet fördelas

via ändringar av importavgifterna procentuellt lika för alla i systemet

ingående varor utom K-mjölk. Undantag från denna generella regel förutsätts

få ske på liknande sätt som under sexårsavtalet.

Vid beräkningen av det belopp, som skall tillföras mejerinäringen, utgår

man från utvecklingen av Iv-index sedan närmast föregående regelutlösning,

varvid 60 % av den konstaterade indexförändringen tas i beaktande. Häremot

svarande öretal för K-mjölk ersätts med motsvarande belopp av de

regleringsmedel, som beräknas inflyta under avtalstiden intill en summa

av 20 milj. kr. Skulle denna summa visa sig vara otillräcklig, får prishöjningar

i partihandelsledet övervägas.

6. Vissa prisgränser och mittpriser in. in. skall undergå eu justering den

1 september i år. Sålunda skall bl. a. vete och råg från denna dag ha gemensamma

prisgränser. Säsongperioderna för smör ändras från oktober —mars

och april—september till oktober—april och maj—september.

7. Den regel, som nu gäller för justering av prisgränserna, skall tillämpas

intill dess inflationsskyddet utlöses den 1 mars 1966. Vid detta tillfälle skall

emellertid prisgränserna justeras oavsett om den i regeln förutsatta gränsen

3 % uppnåtts eller ej. Till grund för justeringen skall då läggas, förutom vad

som beror av inflationsskyddet, summan av upplupen K-index sedan senast

föregående justeringstillfälle.

8. Vid tilläggsavtalet våren 1963 fastställdes ramen för de regleringsmedel,

som jordbruket efter överenskommelse med statens jordbruksnämnd

äger att disponera över, till ett årsbelopp av 160 milj. kr. 1 detta belopp ingick

ca 17 milj. kr., avsett för sockernäringen. Årsbeloppet kan nu uppskattas

till ca 160 milj. kr. exklusive de medel, som inflyter i samband med importen

av socker och sockerprodukter. Avtalet förutsätter att ramen exklusive

socker fastställs till 160 milj. kr. för regleringsåret 1965/66.

9. De förluster, som uppstår vid svensk export av jordbruksprodukter genom

bildandet av EEC, skall för regleringsåret 1963/64 ersättas genom

ianspråktagande av de regleringsmedel, vilka kvarstår oförbrukade vid ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

gången av sexårsavtalet. Detta sker i anslutning till de utfästelser, som lämnats

i sexårsavtalet och i tilläggsavtalet våren 1963. Frågan om ersättning

för förlusterna under regleringsåret 1964/65 tas upp av jordbruksnämnden

och förhandlingsdelegationen så snart storleken av förlusterna kan överblickas.

10. Frågor, som har samband med EFTA, skall handläggas på samma sätt

som under sexårsavtalet.

11. För försök och forskning på jordbrukets område skall, under förbehåll

av Kungl. Maj :ts godkännande, av regleringsmedel inom normalramen

få disponeras ett belopp av intill 2 milj. kr.

Jordbruksnämnden meddelar i detta sammanhang att nämnden efter en

av konsumentdelegationen gjord framställning, som jordbrukets förhandlingsdelegation

lämnat utan erinran, har överenskommit med statens prisoch

kartellnämnd om att denna skall följa Sveriges lantbruksförbunds noteringsverksamhet

för att klarlägga hur denna bedrivs och på vilket underlag

noteringarna baseras.

Jordbruksnämnden framhåller vidare att, om ett andra provisorieår

skulle visa sig erforderligt, parterna i punkt 4 av överenskommelsen har

lagt grunden för ett tillvägagångssätt, som kan tillämpas för att bereda

jordbruket skydd mot ändringar i penningvärdet.

De viktigaste av de ändringar av prisgränserna, som nämnts i punkt 6

av överenskommelsen, framgår av följande tablå.

Produkt

Prisgränser (öre/kg)

Nu gällande

Från 1/9 1965

Vete ..............

....... 54— 68]

52— 64

Råg................

........ 50— 64

Matpotatis..........

........ 37— 50

35— 52

Oljeväxter..........

....... 89—117

85—113

Nötkött............

........ 550—700

550—714

Hästkött............

........ 472—635

Fläsk..............

........ 448—571

440—579

Ägg

aug.—nov.........

........ 490 -606

400—508

dec.—juli ........

........ 432—534

Broiler ............

........ 693—880

600—750

Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har utgått

från, att de för prisregleringen på jordbrukets område f. n. gällande bestämmelserna

skall, där ej annat föreslås i framställningen, äga fortsatt giltighet

under nästa regleringsår.

Jordbruksnämnden redovisar vidare att konsumentdelegationen vid sitt

godkännande av ilen träffade överenskommelsen gjort följande uttalande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Konsumentdelegationen har vid sammanträde med jordbruksnämnden

lagt fram synpunkter och förslag inför överläggningarna mellan nämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation. Konsumentdelegationen har sedermera

tagit ställning till nämndens sammanfattande förslag till uppgörelse

med förhandlingsdelegationen och har därvid funnit, att en del av de av

konsumentdelegationen framförda önskemålen har beaktats. Delegationen

finner det särskilt viktigt att den automatiska sammankoppling med

löneutvecklingen för andra grupper, som sexårsavtalets inkomstregel

innebar, brutits. Visst hänsynstagande till den allmänna prisutvecklingen

har därvid fått accepteras. Vid sina överväganden har konsumentdelegationen

funnit sig för sin del böra godkänna uppgörelsen.

Jordbruksnämnden anmäler också att överenskommelsen tillstyrkts av

styrelserna för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

Folk.

Förslag för särskilda produkter

Vete och råg, m. m. Brödsädsodlingen har under de senaste åren karaktäriserats

av en relativt stor odling av höstvete och en tillbakagång av odlingen

av vårvete och råg. Detta har lett till betydande överskott av höstvete

som med avsevärda kostnader fått avsättas på den internationella marknaden.

Samtidigt har det varit nödvändigt med import för att fylla behovet

av såväl vete av vårvetekvalitet som råg. Både jordbrukets förhandlingsdelegation

och konsumentdelegationen har framhållit angelägenheten av

en bättre balans inom brödsädsodlingen.

Mittpriset och prisgränserna för råg har hittills legat 4 kr./dt under

motsvarande priser för vete. Detta hänger samman med att även inlösenpriset

för råg enligt sexårsavtalet förutsattes ligga 4 kr./dt under vetepriset.

Med hänsyn till att inlösenpriset för råg av 1965 års skörd förutsatts

bli detsamma som för vete föreslår nämnden och förhandlingsdelegationen

att enhetliga mittpriser och prisgränser skall gälla för vete och råg under

regleringsåret 1965/66. Av marknadsmässiga skäl föreslås vidare att mittpriset

för brödsäd skall vara 58 kr. och prisgränserna 52 resp. 64 kr./dt.

Detta innebär en sänkning av mittpriset för vete med 3 kr. och en höjning

av mittpriset för råg med 1 kr./dt.

Makaroner och spagetti m. m. Jordbruksnämnden har senast i januari

1962 i framställning rörande jordbruksregleringen föreslagit att varor, som

hänförs till tulltaxenummer 19.03 (makaroner, spagetti och liknande produkter),

överförs till jordbruksregleringen med hänsyn till att dessa varor

närmast är jämförbara med mjöl. Jordbruksnämnden anser det vara av

vikt för den berörda industrin, att gränsskyddet för angivna varor motsvarar

avgiftsbelastningen för de vid tillverkningen använda råvarorna.

Kungl. Maj :t har hittills inte biträtt nämndens förslag utan frågan har i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

9

stället lösts genom att den för varugruppen gällande tullsatsen höjts. Tullen,

som före år 1959 var 20 kr./dt, höjdes den 1 januari 1959 till 25 kr./dt,

den 1 september 1959 till 35 kr./dt och den 1 juli 1962 till 45 kr./dt. För

att lämna industrin kompensation för otillräckligt gränsskydd har jordbruksnämnden

under tiden juli 1960—juli 1962 lämnat partiell återbäring

av de avgifter, som belastat de vid tillverkningen använda råvarorna. Återbäringsbeloppen

har varierat mellan 2: 50 kr. och 7: 25 kr./dt.

Även efter den 1 juli 1962 har tullskyddet som regel understigit införselavgifterna

på råvaran. Jordbruksnämnden anger att i november 1964 det

»negativa tullskyddet» var 12: 15 kr./dt. Nämnden föreslår, att den aktuella

varugruppen överförs till jordbruksregleringen och beläggs med införselavgift

som motsvarar avgiften på råvaran. I andra hand förordar

nämnden att tullskyddet höjs i relation till nu aktuell avgiftsnivå.

Matärter och bruna bönor m. m. Till följd av en successiv minskning av

den inhemska odlingen av matärter föreligger ett mindre importbehov. Jordbruksnämnden

och förhandlingsdelegationen är ense om att införselavgiften

den 1 september 1965 bör fastställas till 25 kr./dt, vilket i förhållande

till f. n. gällande avgift innebär en ökning med 11:60 kr. Härigenom

bör man kunna uppnå ett odlarpris av ca 90 kr./dt, vilket anses vara lämpligt

för att motverka ytterligare nedgång i odlingen. Även odlingen av

bruna bönor har minskat successivt och täcker f. n. endast omkring hälften

av konsumtionsbehovet. För att motverka ytterligare arealminskning,

har nämnden och förhandlingsdelegationen kommit överens om höjning

av införselavgiften, som nu utgör 44: 25 kr., till 55 kr./dt.

Införselavgiften för hampfrö har hittills varit densamma som för bruna

bönor. Det anses dock inte motiverat att höja denna avgift.

Prisgränser och prisbevakning för potatis. Erfarenheterna visar, att priset

på matpotatis är känsligt för variationer i marknadsläget och kan undergå

betydligt större procentuella förändringar än vad som är vanligt i

fråga om andra produkter. För att prisrörelserna på potatismarknaden i

normal omfattning skall kunna försiggå inom prisgränserna föreslår jordbruksnämnden,

att avståndet mellan dessa och mittpriset ökas från nuvarande

15 % till 20 % av mittpriset. Med utgångspunkt från ett oförändrat

mittpris av 43:50 kr./dt blir prisgränserna 35 (nu 37) resp. 52 (nu 50)

kr./dt.

Till grund för bevakningen av prisgränserna för potatis läggs under viss

del av året lantbruksförbundets notering för färsk sydsvensk potatis eller,

i förekommande fall, ett ovägt medeltal av denna notering och stockholmsnoteringen

för mälarpotatis. Av det material, som legat bakom noteringarna,

framgår att den sydsvenska potatisen fått en något större marknadsandel

än som förutsatts i nu gällande avtal. Jordbruksnämnden föreslår

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

därför, att direktiven för prisgränsbevakningen ändras så, att sammanvägningen

av noteringen för sydsvensk potatis och noteringen för mälarpotatis

sker med vikten 60 för den förstnämnda och vikten 40 för den

sistnämnda noteringen.

Avgiftsbeläggning av vissa potatisprodukter. På vissa potatisprodukter tas

ut en införselavgift, som beräknas efter den importerade varans sammansättning

och som anpassas efter motsvarande införselavgifter för i varan

ingående potatis och andra jordbruksvaror.

Potatismospulver och potatisflingor innehåller, förutom potatis, även

torrmjölk. Införselavgiften utgör f. n. 1: 32 kr./kg pulver eller flingor,

varav för potatisandelen 1: 28 kr. och för torrmjölksandelen 4 öre/kg.

För mjöl, gryn och flingor, som framställs direkt av potatis men utan

tillsats av torrmjölk, tas ut eu särskild införselavgift som ursprungligen bestämdes

till 40 kr./dt. På grund av regelutlösningar har avgiften sedermera

successivt höjts till 116 kr./dt.

Jordbruksnämnden föreslog i sin framställning våren 1963 rörande jordbruksregleringen,

att införselavgiften även för sistnämnda varor skulle

beräknas efter sammansättningen. Förslaget biträddes inte eftersom att

det ledde till en höjning av införselavgiften med ca 30 %. Skillnaden i

avgiftsbeläggning enligt nuvarande system jämfört med det föreslagna har

emellertid minskat avsevärt och utgör f. n. ca 10 %. Importen anses dock

till följd härav ha förskjutits till förmån för produkterna utan tillsats av

torrmjölk.

Med hänsyn till angivna förhållanden föreslår jordbruksnämnden att

även på potatisprodukter hänförliga till stat. nr 11.05.001 och 009 tas ut

en införselavgift som beräknas efter den importerade varans deklarerade

sammansättning.

Oljeväxtfrö. På grund av utvecklingen av världsmarknadspriserna på flytande

vegetabiliska oljor har det inhemska priset på oljeväxtfrö alltsedan

sommaren 1962 fram till januari 1965 legat under eller, sedan januari 1965,

endast obetydligt över nedre prisgränsen. För att få bättre balans mellan

världsmarknadspris och prisgränser har i samband med förut nämnda överenskommelse

enighet nåtts om att föreslå en sänkning av prisgränserna

med 4 öre/kg. För rapsfrö med 47 % fetthalt i torrsubstansen och 18 % vattenhalt

förordas därför en nedre prisgräns på 85 öre/kg och en övre prisgräns

på 113 öre/kg. Mittpriset blir sålunda 99 öre/kg.

Prisgränsperioderna för smör. F. n. gäller för smör skilda prisgränser

under månaderna oktober—mars och under månaderna april—september.

Under den förstnämnda tiden ligger prisgränserna f. n. ca 57 öre/kg högre

än under den sistnämnda. För att förebygga spekulation har jordbruks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1965 11

nämnden rätt att för olika år variera liden för övergången mellan de två

perioderna.

Med stöd av marknadsmässiga erfarenheter under de senaste åren töreslår

jordbruksnämnden att gränserna mellan de två prisgränsperioderna

förskjuts så att de högre prisgränserna avser månaderna oktober—april och

de lägre månaderna maj—september. Rätten för jordbruksnämnden att

variera tiden för övergången bör kvarstå.

Hästkött, nötkött och fläsk m. m. Till följd av nedgången av landets hästbestånd

får marknadsföringen av hästkött av inhemskt ursprung allt

mindre betydelse. Tillräckliga skäl synes därför inte föreligga att behålla

särskilda prisgränser m. m. för denna varugrupp. Ettersom hästkött i viss

mån ersätter nötkött, bör det däremot — då åtgärder vidtas till skydd för

nedre eller övre prisgränsen på nötkött — finnas möjligheter till samma åtgärder

i fråga om hästkött. Detta syfte nas om nötkött och hästkött förs

samman till en varugrupp.

Av det marknadsförda köttet beräknas under år 1965 hästköttet komma

att utgöra 5 % och nötköttet 95 %. Om nu gällande mittpiiser för

ostyckat hästkött och nötkött vägs ihop med utgångspunkt från nämnda

relationstal, leder detta till ett gemensamt mittpris av 621 öre/kg. Såsom

kompensation för de sänkningar av mittprisnivån, som föreslås för vissa

andra varugrupper, har emellertid jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationen

överenskommit att det gemensamma mittpriset för nötkött och

hästkött hör höjas till 652 öre/kg. Prisgränserna bör fastställas till 550

resp. 714 öre/kg. Införsel- och kompensationsavgifterna bör utgå med de

belopp som gäller för nötkött.

Jordbruksnämnden föreslår, alt nämnden bemyndigas för nästa regleringsår

genomföra angivna ändringar i prisregleringen för nötkött och för

hästkött.

Införselavgiften för den sålunda sammanslagna varugruppen förutsatts

i fortsättningen få utgöra grundval för beräkningen av införselavgifterna

för styckat kött.

Med hänsyn till de prisfluktuationer, som förekommer på fläsk, anses

den nuvarande spännvidden, 12 % av mittpriset, mellan nedre och övre

prisgränsen — 448 resp. 571 öre/kg — vara något knapp. Jordbruksnämnden

föreslår, att prisgränserna för ostyckat fläsk fr. o. in. den 1 september

1965 fastställs till 440 resp. 579 öre/kg, vilket motsvarar en spännvidd av

ca 13,5 % av mittpriset.

Ägg och äjjKprodukter. När det nuvarande prisregleringssystemet infördes

hade äggproduktionen en utpräglad säsongvariation. För prisreglei ingen

på ägg fastställdes därför två prisgränsperioder, nämligen en för lågproduktionstiden

under månaderna augusti—november och en för högproduktions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

tiden under månaderna december--juli. Även om en viss produktionstopp

alltjämt är märkbar från slutet av december till mitten av februari, anses

skillnaden mellan perioderna nu vara utjämnad. Jordbruksnämnden föreslär

därför att för hela året gällande prisgränser införs. Marknadsutvecklingen

gör det emellertid nödvändigt att samtidigt sänka mittpris och prisgränser.

Hönsskötseln har nämligen under senare år rationaliserats intensivt.

böljden har blivit eu kraftigt ökad produktion per höna och år samt

en lagre toderåtgång. Samtidigt har omsättningen i den internationella

agghandeln krympt bl. a. på grund av marknadsregleringar inom EEC-området.

Äggpriset har till följd härav sedan slutet av oktober 1963 legat under

den nedre prisgränsen. F. n. ligger priset 53 öre/kg under denna gräns.

Joidbruksnämnden räknar med att de internationella äggpriserna även

under de närmaste åren kommer att ligga på så låg nivå, att det inhemska

äg8PJiset ej kan hållas över den nuvarande nedre prisgränsen utan att exceptionellt

kraftiga och utomordentligt kostnadskrävande skyddsåtgärder

tillgrips. Till denna uppfattning ansluter sig Svenska ägghandelsförbnndet

och jordbrukets förhandlingsdelegation, som framhåller att mittprisnivån

bör sänkas med ca 50 öre/kg. Jordbruksnämnden föreslår därför att den

nedre prisgränsen fr. o. in. den 1 september 1965 fastställs till 400 öre/kg,

mittpriset till 454 öre/kg och den övre prisgränsen till 508 öre/kg. I normalbeloppet

för införselavgiften för ägg, vilket f. n. är 160 öre/kg, föreslås ingen

ändring. Jordbruksnämnden erinrar om att nu utgående införsel- och tillverkningsavgifter

på fodermedel beräknas öka produktionskostnaden för ägg

med ca 80 öre/kg.

Jordbruksnämnden räknar med att även i fortsättningen tillfälliga säsongöverskott

av ägg uppkommer vilka måste avsättas genom export, som

pnsutjämnas med anlitande av regleringsmedel. Strukturförhållandena

inom ägghandeln anses inte göra det möjligt att belägga äggproduktionen

med särskilda regleringsavgifter. Sveriges export- och importförening för

ägg erhåller f. n. i stället medel för prisutjämning vid export genom att införselavgifter

och tillverkningsavgifter för fodermedel, i första hand införselavgifterna

för majs och kli, tilldelas föreningen. Under regleringsåret

1963/64, då äggexporten uppgick till något mer än 8 000 ton, anså°gs

det inte möjligt att tillföra föreningen prisutjämningsmedel i den omfattning

som skulle ha krävts för att hålla äggpriset inom landet över den

nedre prisgränsen. Jordbruksnämnden föreslår, att för nästa regleringsår

grunderna för tilldelningen av prisutjämningsmedel ändras så att föreningen

får i stort sett de belopp som beräknas inflyta i införsel- och tillverkningsavgifter

för de fodermedel som förbrukas inom ägg- och fjäderfäproduktionen.

Med nuvarande avgiftssatser och produktionsförhållanden beräknar

nämnden detta belopp till ca 15 milj. kr. per år.

Jordbruksnämnden anser vidare, att prisgränserna för heläggmassa, helägg

pal ver och äggulepulver bör ändras till följd av förslagen rörande pris
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965 13

gränserna för ägg. De förordade prisgränserna och mittpriserna redovisas i

följande tabell.

Nedre prisgräns Mittpris övre prisgräns

öre/kg öre/kg öre/kg

Heläggmassa ....................... 405 465 525

Heläggpulver ....................... 1 900 2 146 2 392

Äggulepulver ....................... 1 850 2 085 2 320

Gödkyckling m. m. När prisregleringen för fjäderfäkött år 1962 lades om

fastställdes mittpriset och prisgränser efter då rådande prisnivåer. Ända

fram till mitten av år 1964 har det inhemska priset på dessa produkter legat

mellan prisgränserna. Härefter har den ökade uppfödningen av kycklingar,

främst gödkyckling (broiler), medfört att produktionen överstigit konsumtionsutrymmet

inom landet. Den ökade tillförseln jämte viss konkurrens

från andra länder har medfört att det inhemska priset på gödkyckling fått

sänkas kraftigt. Det ligger sedan november 1964 ca 80 öre/kg under gällande

nedre prisgräns. För att skydda det inhemska priset har jordbruksnämnden

i olika omgångar höjt införselavgiften. Nuvarande belopp är 273 öre/kg,

vilket är 47 öre högre än den normalavgift som skall gälla då priset betinner

sig mellan prisgränserna. Härjämte har temporärt lämnats visst stöd

av regleringsmedel för att genom lagring av kött av höns och kyckling

skydda den nedre prisgränsen.

Det inhemska priset på gödkyckling mäts f. n. genom att vissa organisationer

och företag till jordbruksnämnden lämnar vissa schematiska uppgifter

om sina partiprisnoteringar. Jordbruksnämnden har överenskommit med

vissa företag i branschen att de i fortsättningen skall i detalj redovisa sina

faktiska priser vid försäljningar till olika köparekategorier med angivande

av varusortiment, leveransvillkor och övriga priskonditioner. För envar av

uppgiftslämnarna skall ett medelpris räknas fram. Nämnden föreslår att det

aritmetiska medeltalet av dessa priser skall anses utgöra det inhemska priset.

Detta beräknas komma att ligga ca 25 öre/kg lägre än vid beräkning enligt

nuvarande metod.

Efter hörande av de företag och organisationer, som lämnar prisuppgifter,

föreslår jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

att mittpris och prisgränser för gödkyckling anpassas efter de ändrade

marknadsförhållandena. De föreslagna ändringarna framgår av följande

uppställning.

Nuvarande

Förslag

öre/kg

öre/kg

Nedre prisgräns .........

......... 693

600

Mittpris ................

......... 786,5

675

övre prisgräns..........

......... 880

750

2f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 95

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

I liäga om stöd till lagring av kött av höns och kyckling föreslår jordbruksnämnden,

etter hörande av berörda branschföretag, att nämnden får

använda de prisregleringsmedel, som avses för Sveriges export- och importtörening

för ägg, för att lämna bidrag för fasta och rörliga lagringskostnader

för sådant fjäderfäkött som uppslaktats vid kontrollslakteri vid

de tillfällen då det inhemska priset inte överstiger mittpriset. En viss analogi

nås härigenom med uppläggningen av lagringsstödet för nötkött in. m.

Lin och hampa. Frågan om stödet åt spånadslin- och hamphanteringen

utreds f. n. Enligt vad jordbruksnämnden har inhämtat beräknas denna

utredning inte bli slutförd innan ställning måste tas till frågan om stöd

åt 1965 års skörd av dessa produkter. Efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

tar därför jordbruksnämnden nu upp frågan om eif

provisoriskt stöd åt spånadsväxtodlingen under budgetåret 1965/66. Jordbruksnämnden

erinrar om att 1956 års riksdag (prop. 1956: 38, JoU 6, rskr

130) fattade principbeslut angående stödet åt hanteringen av lin och hampa.

Statliga pristillägg för framställd tiber skulle enligt vissa grunder utgå av

budgetmedel. Genom beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:49, JoU 17,

rskr 169) slopades systemet med stöd över budgeten till linodlingen. I stället

kopplades stödet samman med det stöd åt oljelinodlingen som lämnas inom

ramen för de införselavgifter som under vissa förutsättningar utgår till olje\äxtodlingen.

Pristillägg lämnas för högst 8 000 ton halm av spånadslin per

år. Medelsbehovet, som förutsätts inte överstiga 1 040 000 kr., bestrids ludet

belopp av 3 milj. kr., som får disponeras för i första hand stöd åt oljelinodlingen.

För spånadslinfrö lämnas garantipris för högst 2 400 ton frövaror

med 18 % vattenhalt. Även kostnaden härför bestrids ur nyssnämnda belopp.

Det statliga pristillägget för hampfiber utgår med högst 94,5 öre/kg upp

till en högsta kvantitet av 720 ton fiber.

Riksförbundet Lin och hampa har i skrivelse till jordbruksnämnden föreslagit,

att stöd åt odlingen av lin och hampa skall få utgå enligt oförändrade

grunder även för 1965 års odling.

Med hänsyn till att behov av prisstöd kvarstår i oförminskad omfattning

töreslår jordbruksnämnden att oförändrat stöd lämnas även för 1965 års

skörd.

Vissa verkningar av europeisk handelsintegration

Jordbruksnämnden anser att tillräcklig anledning inte föreligger alt nu

utvidga det system för prisutjämningar till livsmedelsindustrin, som har

föranletts av Sveriges anslutning till EFTA. Förutsättningar föreligger ej

heller att utan allvarliga ekonomiska återverkningar för jordbruket och

lör den berörda livsmedelsindustrin slopa eller begränsa nu utgående pris
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

utjämning. Jordbruksnämnden föreslår därför att nu gällande beslut rörande

prisutjämningen på råvaror för choklad, kex, soppor, tiskkonsei vei,

dextrin och äggalbumin in. m. förlängs.

Tidigare gjord utfästelse om prövning av erforderlig gottgörelse för jordbrukets

förluster till följd av inverkan av EFTA bör enligt den nu träffade

överenskommelsen utsträckas att avse åtminstone även nästa regleringsår.

Frågan om ersättning för jordbrukets förluster under regleringsåret

1965/66 till följd av inverkan av EEC har förutsatts få prövas när förlusterna

kan överblickas.

Införselavgiftsmedlens användning m. m.

Som allmän regel för användningen av införselavgiftsmedel gäller, att

medlen i princip bör användas för regleringsändamål på jordbrukets område.

Som regel skall införselavgiften för en viss produkt användas för att

täcka förluster i samband med regleringsåtgärder lör samma eller likartad

produkt. Införselavgifterna för fodermedel fördelas emellertid mellan

de olika produktionsgrenarna i ungefärligt förhållande till deras användning

av fodermedel, dock med viss prioritet för äggregleringen. Omfattningen

och den huvudsakliga fördelningen av influtna och inflytande

införselavgiftsmedel bestäms årligen av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Användningen m. in. av införselavgifterna under regleringsåren 1963/64

och 1964/65 samt jordbruksnämndens förslag i detta hänseende för regleringsåret

1965/66 tramgår av följande tabell.

Införselavgiftsmedlens användning

Utgifter

Normalramen

Svensk spannmålshandel.............

Sveriges stärkelseproducenters förening,

införselavg. f. stärkelse.............

» » potatis .............

Sockerregleringsfonden...............

Sveriges oljeväxtintressenter .........

Svenska mejeriernas riksförening.....

Svensk kötthandel .................

Sveriges import- och exportförening för

ägg..........................

1963/64

1 000 kr.

5 221

2 928

2 137

1 270

31 571

19 011

67 839

7 067

1964/65

prel.

1 000 kr.

16 000

2 300

1 500

16 800

30 000

21 000

39 400

6 900

1965/66

jordbruksnämndens

förslag

1 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Sveriges import- och exportförening för

ägg

Svensk kötthandel

Svenska mejeriernas riksförening

Reserv till jordbruksnämndens förfogande

1963/64

1 000 kr.

122 956

1964/65

prel.

1 000 kr.

2 22 100

4 000

1965/66

jordbruks-

nämndens

förslag

1 000 kr.

Summa 160 000

160 000

160 000

Engångstillskoit den 1 mars 1966 ____

6 000

Utanför normalramen

Sveriges potatisodlares riksförbund.....

1 000

1 000

1 000

Svensk matpotatiskontroll.......

100

125

165

Sveriges utsädesförening..........

50

50

50

Veterinärstyrelsen ........

113

150

Prisutjämning på torkat äggalbumin____

971

1 000

1 000

Prisutjämning på kärnbindemedel......

2161

i

Bidrag för avsättning av brödsäd ....

65 800 |

31 020 [

10 395

Avbetalning på sockerregleringens skuld

till fettclearingkassan .........

1 349

2 170

Avgifter för fodermedel.........

11 489

10 194

10 285

Summa 81 088 45 709 22 895

Summa utgifter

Inkomster

241 088

205 709

188 895

Från föregående år kvarstående införsel- avgifter och räntor .........

Under året influtna införselavgifter ....

Vissa ränteinkomster .......

57 407

212 039

1 388

29 746

208 218

1 500

33 755

3175 748

1 000

Summa inkomster

270 834

239 464

210 503

Kvarstående odisponerade införselavgifts- medel och räntor ..........

29 756

33 755

21 608

Beräkningarna rörande storleken av de avgifter, som inflyter reglerings- året 1965/66, grundas på de avgifter som skall tillämpas när produktpriser- na ligger mellan prisgränserna. Hänsyn har i detta sammanhang inte ta- gits till de i överenskommelsen förutsatta avgiftshöjningar som skall göra

1 Avser införselavgiftsmedel för ärter och bönor med 1 456 000

21 500 000 kr.

kr. samt för fodermedel med

01 LinTfnn,mt0rselavgiftsmedcl för ärter och bönor med 600 000 kr- samt för fodermedel med

21 500 000 kr.

Utom införselavgifter för varor som hör till sockerregleringen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

det möjligt att fr. o. m. den 1 mars 1966 höja jordbrukets inkomster med

60 milj. kr. En förutsättning för beräkningarna är vidare normala skördeoch

marknadsförhållanden. Detaljredovisning av beräkningarna lämnas i

följande tabell.1

Överenskommelsen innebär — bortsett från den i det föregående angivna

jämkningen i fråga om tilldelningen av införselavgifter till äggregleringen

— i sak inte någon ändring i de allmänna grunderna för användningen

av införselavgiftsmedlen. Jordbruksnämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation förutsätter, att nämnden efter samråd med

delegationen skall få företa de jämkningar i direktiven för användningen,

som kan visa sig nödvändiga för att jordbruket som helhet skall kunna

tillgodogöra sig avgifterna inom den medgivna normalramen.

Normalramen för de införselavgifter, som får tas i anspråk under regleringsåret

1965/66, utgör enligt överenskommelsen oförändrat 160 milj. kr.

Införselavgifterna för de varor, som hör till sockerregleringen, skall dock

utanför normalramen tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker.

I fråga om disposition av införselavgifter utanför normalramen meddelar

jordbruksnämnden att veterinär styrelsen begär att få disponera dels

högst 30 000 kr. för kostnader vid importkontroll av animala livsmedel, dels

högst 120 000 kr. för statens kostnader vid pastöriseringskontrollen. Svensk

Matpotatiskontroll (SMAK) anhåller att ett med 40 000 kr. höjt bidrag,

eller 165 000 kr., anvisas till den upplysningsverksamhet rörande matpotatis,

som organisationen leder.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning bör kostnaderna för de i veterinärstyrelsens

framställning avsedda ändamålen i fortsättningen bestridas

av andra medel än införselavgiftsmedel. Framställningen om bidrag till

SMAK:s upplysningsverksamhet föranleder däremot ingen erinran från

jordbruksnämndens sida. Nämnden har för sin del funnit den begärda

höjningen vara väl motiverad.

För bidrag till Sveriges utsädesförenings kostnader för potatisförädlingsverksamhet

bör — i avvaktan på resultatet av överläggningar med berörda

intressenter — reserveras ett belopp av 50 000 kr.

I fråga om användningen av införselavgifter, som kvarstår från tidigare

regleringsår, innebär den träffade överenskommelsen att 6 milj. kr. skall

överföras till regleringsåret 1965/66 för att tillföras jordbruksregleringen.

Detta belopp skall fördelas av jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation. I överenskommelsen har förutsatts att

härefter kvarstående införselavgifter skall i den omfattning, som Kungl.

Maj:t godkänner, i första hand få användas för gottgörelse till jordbruket

för sådana exportbortfall till följd av EEC, som kan visas ha uppstått för

regleringsåret 1963/64. Vad härefter kan återstå har förutsatts få användas

1 Tabellen återfinns på s. 18—20.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Införselavgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1964/65 och 1965/66

(Tecknet • är ulsatt i uppgiftskolumnerna för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel beräknas icke uppgå till 10 000 kr.)

Avgiftsbelagda importvaror

(socker 1/5 1964—30/4 1965)

(socker 1/5 1965—30/4 1966)

Beräknad

import

ton

Antagen

införselavgift

kr. per 100 kg

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)

1 000 kr.

Beräknad

import

ton

Antagen

införselavgift

kr. per 100 kg

Avgiftsmedel,'',

som beräknas

inflyta för im- porten (med av- drag för resti- J

tutioner)

1 000 kr.

1

2

3

4

5

6

7

Brödsäd samt mjöl och gryn därav:

vete...................................

50 000

28,20

14 100

10 000

29,70

2 970

råg ....................................

60 000

28,20

16 920

25 000

29,70

7 425

övriga slag..............................

Summa

—

—

31 020

—

—

10 395

Ärter och bönor (för människoföda) samt

hampfrö:

bönor ..................................

2 500

41

1 025

2 500

43,20

1 080

ärter ..................................

2 500

12,40

310

2 500

13

325

hampfrö................................

750

41

307

750

43,20

324

Summa

—

—

1 642

—

—

1 729

Fodermedel (samt malt):

korn, havre, sorghum (även i form av mjöl

o. dyl.) ..............................

7 000

18,75

1 312

7 000

19

1 330

sockersnitzel ............................

20 000

2

400

10 000

2

200

kli ............................

20 000

8

1 600

20 000

8

1 600

majs ..................................

46 000

20

9 200

46 000

20

9 200

oljckraftfoder ...........................

305 000

5

15 250

310 000

5

15 500

malt............................

7 500

23,10

1 732

7 500

23,40

1 755

hömjöl...................

13 000

4

520

13 000

4

520

övriga (bl. a. melass) ....................

40 000

4,20

1 680

40 000

4,20

1 680

Summa

—

—

31 694

—

—

31 785

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

opaginerad Kontrollera mot PDF

—- 12 13

matpotatis (ej nyskördad, tullbelagd)...... 25 000

mjöl, gryn och flingor av potatis och andra

matpotatisprod.........................

Summa —

Stärkelse och stärkelseprodukter:

vete-, ris- odh potatisstärkelse............

andra slag av stärkelse:

maniok- och arrowrot samt diverse stärkelsehaltiga

slag av mjöl, gryn och flingor ..

druv- och stärkelsesocker ................

dextrin, glättmedel m. ..................

Summa

2 000

3 000

450

5 500

Socker m. m.:

råsocker ................................

sockerraffinad (även sockerkulör)..........

sirap ..................................

sockerbetor..............................

Summa

1 000

45 000

1 100

190 000

Fettråvaror och fettvaror.......... Summa

76 000

Mjölk- och mejeriprodukter:

hårdost och dessertost ...................

mesost .................................

smältost................................

torrmjölk ..............................

övriga slag (mjölk, grädde, smör, glass

m. m.)................................

Summa

8 000

80

700

100

Slaktvaror (samt slaktdjur; ej fjäderfä):

kalvkött (ostyckat)................

annat nötkött (ostyckat) ..........

fläsk (ostyckat)....................

1 200

3 200

3 500

3 750

45 000

2 550

—

6 300

—

1 098

2 000

*1 310

3 000

*280

450

»1 222

5 500

3 910

—

200

(58 070)

*13 135

(30 000)

428

(1 000)

6 023

( '' )

19 786

—

3 44 000

78 000

8 880

8 000

29

80

700

197

100

308

—

9 414

—

2 520

1 500

7 392

5 000

4515

750

15,60

7 020

—

2 660

—

9 680

57,60

1 152

86

31 430

109,50

l323

40,40

>1 222

—

4 127

(62,26)

(36 154)

(67,67)

*(18 901)

(63,67)

(637)

( '' )

( • )

—

(55 692)

65

*45 000

120

9 600

40

32

208

208

—

327

—

10167

237

3 555

248

12 400

148

1 no

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

opaginerad Kontrollera mot PDF

Införselargifter pa jorJhrnkgregleringens område under regleringsåren 1964/65 och 1965/66 (forts.)

Avgiftsbelagda importvaror

Regleringsåret 1/9 1964—31/8 1965

Regleringsåret 1/9 1965—31/8 1966

tsocxer l/ö 1964—30/4 1965)

(socker 1/5 1965—30/4 1966)

Beräknad

import

antagen

införselavgift

Avgiftsmedel,

som beräknas

Beräknad

import

Antagen

införselavgift

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im-

inflyta för im-

porten (med av- drag för resti-

porten (med av- drag för resti-

i " _

ton

2

kr. per 100 kg

Q

tutioner)

1 000 kr.

ton

kr. per 100 kg

tutioner)

1 000 kr.

hästkött (ostyckat) ........

2 700

1 480

5

6

7

fårkött (ostyckat)............

1 200

241

2 892

charkuterivaror, organ, styckningsdetaljer

500

318

1 590

(bl. a. salt hästkött) och konserver.....

16 050

39 486

14100

övriga slag (levande djur m. m.)..........

38 829

Summa

Agg och äggprodukter m. m.:

—

—

58 093

—

—

60 376

fjäderfäkött .............

964

400

levande fjäderfä ............

261

1 044

ägg och övriga slag..............

620

1 395

620

*

233

1 445

Summa

—

—

2 359

—

_

2 489

Summa för samtliga avgifter

—

—

208 218

—

_

175 748

Ränteinkomster på hos jordbruksnämnden inne-

1(231 440)

stående införselavgiftsmedel .......

5 000

—

—

4 000

Totalt

—

—

213 218

_

_

5 (5 500)

179 748

4 (236 940)

för maniok- och arrowrot in. m. 250 000 kr., för druv- och stärkelsesocker

1 För restitutioner har avdragits för majsstärkelse 900 000 kr.,

170 000 kr. och för dextrin 1 000 000 kr.

2 För restitutioner har avdragits 1 400 000 kr.

1 f0/, r®8leringsbidrag ocb restitutioner i övrigt har avdragits 5 000 000 resp. 5 300 000 kr.

2 Inkl'' ränt!, uPPj;a8na sockeravgiftsmedel. Närmast däröver angivet belopp avser summa exkl. dylika medel.

Inkl. ranta på sockeiavgiftsmedel; beloppet närmast däröver är exkl. sådan ränta.

bo

O

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1965

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

till erforderlig utfyllnad av den för regleringsåret 1965/66 medgivna normalramen

och eljest för uppkommande ändamål enligt bestämmande av

jordbruksnämnden i samråd med förhandlingsdelegationen. —- Om normalramen

trots eventuell utfyllnad inte uppnås, har enligt överenskommelsen

förutsatts att kvarstående brist i rambeloppet i första hand skall minska det

för behållande av prisnivån för konsumtionsmjölk avsedda beloppet av 20

milj. kr.

I anslutning till p. 11 i överenskommelsen hemställer jordbruksnämnden

vidare om bemyndigande att låta regleringsföreningarna använda sammanlagt

2,5 milj. kr. för upplysning, försök och forskning. Till upplysning

bör på samma sätt som hittills få disponeras sammanlagt högst 1 milj. kr.

Av återstoden jämte medel som ej går åt för upplysningsverksamheten

bör bildas ett anslag på högst 2 milj. kr. för försök och forskning. Tillskotten

till detta forskningsanslag lämnas av de olika regleringsföreningarna

i proportion som, efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,

godkänns av jordbruksnämnden. Av anslaget skall i första hand medel

kunna anvisas såsom jordbruksnäringens bidrag till sådana forsknings-

och för söksorganisationer på jordbrukets område som Jordbrukstekniska

föreningen i Ultuna och den i betänkandet Utredning om försöksverksamheten

på husdjursförädlingens område (Stencil Jo 1964: 10) föreslagna

stiftelsen för svensk animalieproduktion. Återstoden överförs till

fonden för främjande av forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets

område (Exportmedelsfonden). Jordbrukets förhandlingsdelegation

framhåller enligt nämnden, att medel från anslaget vid behov även

bör kunna utnyttjas för bidrag inom verksamhetsområdet för Institutet

för växtförädling av frukt och bär i Balsgård.

Användningen av regleringsavgifter m. m.

Någon anledning att ändra reglerna för användningen av interna regleringsavgifter

inom jordbruket (förmajningsavgifter, oljekraftfoderavgifter,

tillverkningsavgifter för vissa produkter av potatis in. m., utjämningsavgifter

för mjölk och mejeriprodukter, mjölkavgifter samt slaktdjursavgifter)

och av motsvarande kompensationsavgifter anser jordbruksnämnden

inte föreligga. Nämnden föreslår därför, att de bemyndiganden i ämnet,

som nämnden nu har, utan ändring får gälla för nästa regleringsår.

Regleringsavgifter för fettvaror

Jordbruksnämnden har tidigare beräknat nettointäkterna av regleringsavgifter

för fettvaror under budgetåren 1964/65 och 1965/66 till 22 resp.

24 milj. kr. Nämnden anmäler att erfarenheterna av den senaste tidens

prisutveckling på världsmarknaden för margarinråvaror nu tyder på att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj ds proposition nr 95 år 1965

regleringsavgifterna tills vidare måste hållas på så låg nivå att angivna

nettointäkter inte kommer att nås. Det kan i varje fall befaras att de för

budgetåret 1965/66 inte helt räcker till för det belopp på f. n. 20 milj. kr.

för år, som skall utbetalas till Danmark.

Vid jordbruksnämndens avgörande av detta ärende har särskilt

yttrande avgetts av byråchefen i nämnden Lars Juréen. Denne har ej

någon erinran mot storleken av de medel, som enligt avtalet för ett år

skall tilltöras jordbruket, men anser att utformningen av överenskommelsen

har vissa brister. Dessa beror på att man nu i alltför hög grad har

byggt på principer som hör samman med gällande långtidsavtal.

Juréen framhåller att i en ettårig överenskommelse framgår olägenheterna

av en i princip oförändrad treprocentregel tydligt. Dessa kunde

lätt avlägsnas om det s. k. VM-index bröts ut ur treprocentregeln. Vid

korttidsavtal föreligger nämligen relativt täta möjligheter att avstämma

de faktiska prisrelationerna och prisnivåerna inom landet gentemot utlandet.

Mot bakgrunden härav bortfaller i stort sett behovet av en VMindex

som särskilt prissättningsinstrument.

IV. Vissa framställningar

Fraktbidrag för norrländsk utsädespotatis. Statens jordbruksnämnd anför

att den svenska potatisodlingen först de senaste åren har närmat sig

övrig växtodling i fråga om intensitet. Då ett förstklassigt och sjukdomsfritt

utsäde är en förutsättning för en högklassig odling vågar nämnden

förutspå ökad efterfrågan på sådant utsäde. Framför allt i övre Norrland

är betingelserna för produktion av utsädespotatis goda. För att stimulera

efterfrågan på kvalitetsutsäde är det enligt nämndens uppfattning nödvändigt

att tillgången är god och under en övergångstid överstiger efterfrågan.

Om det sålunda tillskapade överskottet inte skall behöva avsättas

till underpriser synes det nämnden nödvändigt att ekonomiskt stödja

exporten av utsädespotatis med ett fraktbidrag av sådan storlek att fraktkostnaderna

från produktionsområdet till en exporthamn täcks. Dessa kostnader

har nämnden beräknat till ca 8 öre/kg. Nämnden anser det emellertid

inte vara erforderligt med ett speciellt prisstöd för den utsädespotatis

som skall försäljas inom landet.

Kommerskollegium hävdar i remissyttrande att det föreslagna fraktbidraget

för transport inom Sverige får betraktas som en exportsubvention

och att åtgärden sannolikt kommer att betraktas på samma sätt även av

andra länder. Kommerskollegium anför vidare att det av interna skäl måste

te sig tveksamt att uppta en produktion, som förutsätter en export, vilken

endast kan ske med statliga subventioner. Härför synes böra krävas syn
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

nerligen starka skäl. Kollegium redogör vidare för de handelspolitiska

åtaganden som Sverige gjort inom ramen för GATT och EFTA. I anslutning

härtill finner kollegium det uppenbart att nya subventioner till stöd

för exporten är åtgärder, som inte ligger i linje med den målsättning för

de regler för internationell handel som Sverige varit med om att söka fastlägga

i internationella sammanhang. Även om svårigheter föreligger att

bedöma hur utvecklingen i föreliggande fall kommer att te sig, finns emellertid

enligt kollegiets mening betydande risk för ej önskvärda handelspolitiska

återverkningar. Mot bakgrunden av vad sålunda anförts anser sig

kollegium inte kunna tillstyrka det föreslagna stödet för export av norrländsk

utsädespotatis.

Råvaruprisutjämning för bageri- och konditorinäringen. Sveriges bageriidkar

ef öre ning anhåller att vid införsel av bageri- och konditori\ ai or, \ari

ingår av jordbruksregleringen berörda råvaror och som enligt EFTA-konventionen

hänförts till gruppen industrivaror, skall tas ut en kompensationsavgift

för att utjämna skillnaden mellan råvarupriserna på världsmarknaden

och i Sverige. Den som från Sverige exporterar dylika varor bör

få gottgörelse efter samma grunder.

Bageriidkareföreningen framhåller, att nuvarande situation är högst otillfredsställande

för bagerierna. Importen av cakes och Danish pastry var

närmast dubbelt så stor år 1963 som år 1961. Den diskriminering, som det

uteblivna skyddet inneburit, känns särskilt besvärande och svårförståelig

mot bakgrunden av de långtgående importrestriktioner och råvaruprissubventioner,

som på detta område gäller i Danmark.

Sveriges konditorförening ansluter sig till bageriidkareföreningens framställning

och framhåller farhågor för att importen kommer att bli besvärande

för konditoriernas del.

Statens jordbruksnämnd anför i remissyttrande, att det f. n. inte är

tillåtet inom EFTA att ta ut utjämningsavgifter av ifrågasatt slag. Vissa

undersökningar i ämnet pågår emellertid inom EFTA. Om dessa leder till

positivt resultat är inte möjligt att nu bedöma.

Importen från EFTA-länderna av berörda produkter har ökat men

minskat från övriga länder. Importen av cakes och Danish pastry har stigit

från 224 ton år 1961 till inemot 600 ton år 1964. Totalproduktionen av

dessa varor inom landet uppgick år 1961 till ca 14 000 ton.

Jordbruksnämnden har liksom tidigare den uppfattningen att en råvaruprisutjämning

på skorpor, cakes och Danish pastry i princip är motiverad.

EU system med utjämningsavgifter tillgodoser enligt nämndens uppfattning

kraven på administrativ enkelhet. Eftersom ett dylikt system f. n. inte kan

«odtas inom EFTA, föreslår dock nämnden att framställningarna inte skall

föranleda någon vidare åtgärd.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

V. Anslagsframställningar för budgetåret 1965/66

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. För innevarande budgetår

har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 155 milj.

kr. I prop. 1965: 1 (bil. Ils. 68) har anslaget, såsom tidigare angetts, uppförts

med ett beräknat belopp av 155 milj. kr.

Statens jordbruksnämnd föreslår att anslaget höjs med 5 milj. kr.

Anvisat Ökning

1964/65 1965/66

98 000 000 —

700 000 —

55 000 000 + 5 000 000

1 100 000 _

+ 5 000 000

Motiv. 1. Jordbruksnämnden förutsätter, att det allmänna mjölkpristilllägget

för regleringsåret 1965/66 utgår med oförändrat belopp, eller 74,4

öre/kg mjölkfett. Då mjölkinvägningen antas få i stort sett samma omfattning

som under innevarande budgetår beräknas medelsbeloppet bli oförändrat.

2. Jordbruksnämnden föreslår prisstöd med oförändrat 680 000 kr. till

196d års hampodling. Vidare förordas att statsbidrag på 14 000 kr. även nästa

budgetår lämnas Riksförbundet Lin och hampa för att bestrida viss del av

förbundets kostnader för tekniska undersökningar och försöksverksamhet.

Ett oförändrat bidrag med 6 000 kr. föreslås även utgå till Sveriges allmänna

linodlingsförening.

3. Kostnaderna för prisutjämningen under budgetåret 1964/65 beräknas

understiga den härför beräknade anslagsposten på 55 milj. kr. med ca 10

milj- kr- En av de viktigaste råvarorna, sockret, har på grund av höga internationella

priser en längre tid varit fritt från införselavgift eller belagts med

relativt låg avgift. Till följd härav minskades medelsbehovet för prisutjämning

för denna råvara.

För nästa budgetår bör enligt jordbruksnämnden anslagsposten böjas

med 5 milj. kr. Det ökade medelsbehovet hänger närmast samman med

den högre kostnad för prisutjämning på socker, som följer av de ändringar

i sockerregleringen för tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966 som nämnden

föreslagit i särskild skrivelse.

4. Jordbruksnämnden föreslår, att från anslagsposten till diverse kostna
-

1. Allmänt mjölkpristillägg ................

2. Stöd åt odlingen och beredningen av hampa

samt till vissa odlingsförsök m. m. avseende

spånadsväxter ..........................

3. Prisutjämning av vissa jordbruksreglerade

råvaror till livsmedelsindustrin ..........

4. Diverse kostnader ..........

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

der skall få bestridas utgifter av samma slag som budgetåret 1964/65. Från

anslagsposten bör sålunda jordbruksnämnden få bestrida de till omkring

400 000 kr. beräknade kostnaderna för det stöd åt ullproduktionen som utgår

enligt principbeslut av 1959 års riksdag. Härjämte beräknar nämnden

högst 200 000 kr. för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.

för handhavande av vissa uppgifter, som hänger samman med regleringen

av mjölk och mejeriprodukter. Av anslagsposten bör vidare inom ett beräknat

belopp av 500 000 kr. efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall få

bestridas sådana oförutsedda utgifter, som mera direkt kan föranledas av

den prisreglerande verksamheten. Av beloppet bör Kungl. Maj :t äga disponera

medel för att bestrida kostnader för skördeuppskattning och administration

i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.

Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. För ifrågavarande ändamål har för

innevarande budgetår under denna anslagsrubrik anvisats 95 milj. kr. Som

tidigare anförts har anslaget i prop. 1965: 1 (bil. Ils. 70) uppförts med

ett beräknat belopp av 95 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd föreslår att anslaget

sänks med 1,5 milj. kr.

Anvisat

1964/65

1. Arealtillägg ............................ 21 000 000

2. Leveranstillägg för mjölk................ 34 000 000

3. Extra mjölkpristillägg i norra Sverige.... 40 000 000

Ökning

eller

minskning

+ 3 000 000

— 6 000 000

+ 1 500 000

— 1 500 000

Motiv. 1. Lantbruksstyrelsen framhåller, att det för innevarande budgetår

beräknade medelsbehovet förutses komma att överskridas på grund av

de år 1962 beslutade ändringarna i bidragsreglerna. Till följd av de år 1964

på nytt ändrade bidragsbestämmelserna väntas dock medelsåtgången sjunka.

Samma inverkan har strukturrationaliseringen inom jordbruket.

2 och 3. Statens jordbruksnämnd framhåller att medelsförbrukningen för

leveranstillägg och extra mjölkpristillägg blivit mindre än vad som tidigare

beräknats. Till följd av en accelererad minskning av mjölkleveranserna från

mindre jordbruk anser nämnden till fyllest att för leveranstillägg beräknas

28 milj. kr. och för extra mjölkpristillägg 41,5 milj. kr.

Fonden för förlag till statsverket. Kungl. Maj :t har genom särskilda beslut

ställt sammanlagt 206 175 000 kr. till förfogande för lagring av jordbruksprodukter

in. in. av investeringsanslagen Lagring av jordbruksprodukter,

Ytterligare lagring av jordbruksprodukter och Särskild lagring av

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

livsmedel. Under rubriken Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö anvisades för

budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag av 50 milj. kr.

Statens jordbruksnämnd föreslår, att angivna investeringsanslag skall få

användas även under budgetåret 1965/66 för de med anslagen avsedda

ändamålen.

VI. Departementschefen

Det nuvarande systemet för reglering av priserna på jordbruksprodukter

grundas på beslut av 1959 års riksdag och avser tiden den 1 september

1959—den 31 augusti 1965.

Såsom inledningsvis berörts stod det under våren 1964 klart att 1960

års jordbruksutredning inte skulle bli färdig i sådan tid att på utredningens

arbete grundad prisreglering skulle kunna träda i kraft den 1 september

1965. Statens jordbruksnämnd fick därför i uppdrag att, efter hörande

av jordbrukets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation,

inkomma med förslag till en provisorisk reglering av prissättningen m. m.

på jordbruksprodukter under en tolvmånader speriod.

Jordbruksnämndens nu framlagda förslag, för vilket jag närmare redogjort

i det föregående, grundar sig väsentligen på en överenskommelse mellan

nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. Nämndens konsumentdelegation

har godkänt överenskommelsen. Förslaget avviker i vissa

avseenden från det regleringssystem som nu gäller. De ekonomiska verkningarna

för jordbrukarna och konsumenterna kan endast grovt uppskattas.

Vid min prövning, som jag närmare redovisar i det följande, har jagfunnit

att förslaget i allt väsentligt bör kunna godtas som grund för en provisorisk

prisreglering under regleringsåret den 1 september 1965—den 31

augusti 1966.

Jag vill understryka, att detta provisorium är avsett att tillämpas endast

under nästa regleringsår. Om en på jordbruksutredningens arbete

grundad ny jordbruksreglering inte kan träda i kraft den 1 september 1966,

får överläggningar om ett ytterligare provisorium tas upp i god tid dessförinnan.

Förutsättningarna för dessa överläggningar kan inte anges nu.

Såsom förutsatts i jordbruksnämndens förslag bör de av 1947 års riksdag

antagna jordbrukspolitiska riktlinjerna alltjämt utgöra allmän grund

för reglering av prissättningen på jordbrukets produkter.

Vid övergången till nästa regleringsår bör i överensstämmelse med nämndens

förslag den prisnivå, som gäller den 31 augusti 1965, vara oförändrad

med undantag för de justeringar i fråga om vissa produkter som jag återkommer

till i det följande.

Den i gällande regleringssystem ingående s. k. treprocentregeln, som för

jordbrukets del motverkar effekten av ändringar i prisnivån på världs
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

marknaden och i kostnadsnivån för jordbruksföretagen, skall enligt vad

nämnden anfört tillämpas även under nästa regleringsår. Efter den första

utlösningen av regeln skall användas en kostnadsindex som grundar sig på

vägningstal enligt kostnadsstrukturen vid normjordbruk, dvs. vissa jordbruk

med en genomsnittlig storlek av 25 ha åker. Vid beräkningar enligt

treprocentregeln skall denna kostnadsindex, vilken inte omfattar arbetskostnader

och ränta på eget kapital, ingå med vikten 60 % av jordbrukets

totala intäkter som därvid räknas med utgångspunkt från den mittprisnivå

som råder vid regelutlösningen. Detta innebär eu ändring i förhållande

till gällande system där vikten 50 % används. Förändringar i kostnadsutvecklingen

kommer härigenom att ge större utslag vid en utlösning av

treprocentregeln. Den andra i denna regel ingående indexserien, världsmarknadsprisindex,

föreslås i princip behålla sin nuvarande effekt vid regelutlösningar.

Det förutsätts vidare att jordbruksnämndens indexkommitté skall

undersöka vissa tekniska problem som är förknippade med tillämpningen

av världsmarknadsprisindex. Vad sålunda föreslagits föranleder ingen erinran

från min sida. Om de förutsatta undersökningarna leder till ändringsförslag

av betydelse, bör dessa underställas Kungl. Maj :ts prövning.

I gällande regleringssystem ingår en regel, den s. k. inkomstregeln, som

i princip innebär att prisnivån för jordbrukets produkter årligen skall justeras

med hänsyn till löneutvecklingen för industriarbetare. Inkomstregeln

avses inte gälla under nästa regleringsår. I stället tillförs enligt nämndens

förslag jordbruket fr. o. m. den 1 mars 1966 genom höjda införselavgifter

60 milj. kr. för år räknat. Jordbruksnämndens konsumentdelegation har

funnit det särskilt viktigt att den automatiska sammankopplingen med löneutvecklingen

brutits och har uttalat att därvid visst hänsynstagande till den

allmänna prisutvecklingen fått godtas. Mot denna bakgrund tillstyrker jag

nämndens förslag, som innebär att för tiden den 1 mars—den 31 augusti

1966 jordbruket får möjlighet att öka sina intäkter med 30 milj. kr. När

införselavgifterna justeras den 1 mars 1966 bör enligt min mening dessa såvitt

möjligt ändras procentuellt lika mycket för samtliga berörda produkter.

Kungl. Maj :t bör dock, om det bedöms erforderligt, äga medge nämnden rätt

att avvika härifrån. Beslut om att ta upp sådana överläggningar, som förutsatts

i nämndens förslag för det fall att förut nämnda belopp av 60 milj. kr.

för år skulle visa sig otillräckligt, bör ankomma på Kungl. Maj :t. Beloppet

kan självfallet inte ökas utan beslut av riksdagen.

Jag tillstyrker vidare att jordbruket såsom ett engångsbelopp den 1 mars

1966 tillförs 6 milj. kr. av odisponerade införselavgiftsmedel. Beloppet bör

få användas enligt gällande regler för de införselavgiftsmedel, som inom

den s. k. normalramen ställs till de olika regleringsföreningarnas förfogande.

Enligt nu gällande system skall mittpriser och prisgränser på visst sätt

justeras, då införselavgifterna, räknat från föregående jusleringstillfälle,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

till följd av bl. a. förändringar i kostnadsindex ändras med genomsnittligt

mer än 3 % av den rådande mittprisnivån. I överensstämmelse med vad

jordbruksnämnden föreslagit förordar jag, att angivna regel under nästa

regleringsår skall tillämpas oförändrad intill den 1 mars 1966. Då skall

mittpriser och prisgränser justeras även om införselavgifterna genomsnittligt

ändrats mindre än 3 % i förhållande till rådande mittprisnivå. Till

grund för justeringen skall därvid läggas, förutom vad som föranleds av

den höjning av införselavgifterna som svarar mot förut nämnt belopp av

60 milj. kr., summan av upplupen kostnadsindex sedan närmast föregående

justering av mittpriser och prisgränser. Den ekonomiska effekten av vad

jag nu förordat är självfallet svår att beräkna. Jag uppskattar att jordbrukkets

intäkter till följd av justeringen med hänsyn till upplupen kostnadsindex

sannolikt kommer att öka med 30 milj. kr. under nästa regleringsår.

Priset på konsumtionsmjölk skall enligt nämndens förslag såvitt möjligt

hållas oförändrat under regleringsåret 1965/66. I detta syfte skall, om höjning

av priset på konsumtionsmjölk i partihandelsledet skulle ske i anledning

av treprocentregelns utlösning, mejerinäringen tillföras högst 20 milj.

kr. av införselavgiftsmedel enligt regler som angetts i nämndens framställning.

Prishöjning på konsumtionsmjölk skall dock få övervägas om beloppet

inte räcker till för att uppväga effekten av inträffande regelutlösningar.

Pa grund av dessa förslag skall vid den första utlösningen av treprocentregeln

under regleringsåret det totalbelopp, som skall tillföras eller avräknas

från jordbrukets intäkter, minskas eller ökas med ett för konsumtionsmjölk

i särskild ordning beräknat belopp. Det härigenom ändrade totalbeloppet

skall genom ändringar i införselavgifterna fördelas procentuellt lika för alla

i regleringssystemet ingående produkter utom konsumtionsmjölk. Jag finner

nämndens förslag i denna del kunna godtas. Det får dock förutsättas att vad

nämnden anfört om tillvägagångssättet vid den första utlösningen av treprocentregeln

även skall tillämpas vid eventuellt ytterligare sådana utlösningar

under regleringsåret. I likhet med vad jag förordat i fråga om den

höjning av införselavgifterna, som skall ske den 1 mars 1966, bör Kungl.

Maj :t äga medge nämnden rätt att även i förevarande fall avvika från en

för alla produkter lika procentuell höjning av införselavgifterna.

Jag övergår härefter till att behandla jordbruksnämndens förslag rörande

justering från den 1 september 1965 av prisgränser m. m. för vissa produkter.

I detta sammanhang vill jag fästa uppmärksamheten på att nämnden

överenskommit med statens pris- och kartellnämnd om att denna skall följa

Sveriges lantbruksförbunds eller dess branschorganisationers noteringsverksarnhet

för jordbruksprodukter. Jag finner detta vara värdefullt, eftersom

dessa noteringar har stor betydelse för tillämpningen av systemet med prisgränser.

I fråga om vete och råg har nämnden föreslagit att gemensamma prisgrän
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kunyl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

ser införs i syfte att stimulera en ökad odling av råg i stället för höstvete.

Även enligt min mening är en sådan utveckling i och för sig önskvärd men

jag vill erinra om att det erfarenhetsmässigt visat sig svårt att här i landet

producera råg som fyller förädlingsindustrins kvalitetskrav. Nämndens förslag

synes dock böra godtas. Mittpriset för vete och råg bör alltså fastställas

till 58 kr./dt och prisgränserna till 64 resp. 52 kr./dt.

Nämndens förslag rörande ändrade prisgränser för potatis kan jag tillstyrka.

Detta innebär att spännvidden mellan mittpris och prisgränser ökas

från 15 % till 20 % av mittpriset som behålls oförändrat. De nya prisgränserna

blir 52 resp. 35 kr./dt. Vad nämnden förordat om prisnoteringen på

potatis föranleder ingen erinran från min sida.

Mittpris och prisgränser för oljeväxtfrö bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit,

sänkas med 4 kr./dt. För rapsfrö med 47 % fetthalt i torrsubstansen

och 18 % vattenhalt skall således mittpriset utgöra 99 kr./dt och prisgränsema

113 resp. 85 kr./dt.

Vad jordbruksnämnden förordat rörande ändring av prisgränsperioderna

för smör innebär att de högre prisgränserna skall gälla under sju månader

mot f. n. sex. Enligt uppskattningar, som jag låtit göra, medför detta att ungefär

3,5 milj. kr. kan tillföras jordbruket vid oförändrad smörkonsumtion.

Med hänsyn till att detta förslag synes utgöra en integrerande del i den mellan

nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation träffade överenskommelsen

bör det godtas.

I fråga om hästkött och nötkött har jordbruksnämnden föreslagit att gemensamt

mittpris skall gälla och att spännvidden mellan det nya mittpriset

och prisgränserna ändras. Införselavgifter och kompensationsavgifter skall

utgå med de belopp som gäller för nötkött. Det nya mittpriset skall vara

6: 32 kr./kg och prisgränserna 7: 14 resp. 5: 50 kr./kg. Mot bakgrunden av

rådande marknadsläge kan ändringen av den nedre prisgränsen för hästkött

och den övre prisgränsen för nötkött få en effekt i form av ökade intäkter

för jordbruket, som maximalt kan uppskattas till 7 milj. kr. resp. 17,5 milj.

kr. Även detta förslag torde utgöra en integrerande del i den förut nämnda

överenskommelsen. Med hänsyn härtill vill jag inte motsätta mig att förslaget

godtas.

Nämndens förslag i fråga om fläsk innebär en från 12 % til! 13,5 % ökad

spännvidd mellan prisgränserna och det oförändrade mittpriset. Jag har

ingen erinran mot förslaget, som i rådande marknadsläge för fläsk sannolikt

har ringa betydelse för såväl konsumenter som producenter. De nya prisgränserna

bör alltså fastställas till 5: 79 resp. 4: 40 kr./kg.

För ägg bör i enlighet med nämndens förslag samma mittpris och prisgränser

gälla för hela året. Jag tillstyrker även att mittpriset sänks till 4: 54

kr./kg och prisgränserna till 5: 08 och 4 kr./kg. Detta innebär endast att

nedre prisgränsen närmats till det faktiska prisläge för ägg som på grund av

överproduktion rått under relativt lång lid. Med hänsyn bl. a. härtill är jag

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

tveksam om lämpligheten av alt, såsom nämnden förordat, öka tilldelningen

av införselavgiftsmedel m. m. för prisutjämning vid export av ägg och

äggprodukter. I syfte att underlätta övergången till en lägre äggproduktion

kan jag dock biträda förslaget såsom en engångsåtgärd för nästa regleringsår.

En konsekvens av vad jag förordat rörande ägg bör vara att även mittpriser

och prisgränser för heläggmassa, heläggpulver och äggulepulver sänks i

enlighet med nämndens förslag.

Även förslaget om sänkning av mittpriset och prisgränser på gödkyckling

(broiler) utgör en viss anpassning till nu gällande produktionskostnader

och faktiska prisläge. Jag biträder att mittpriset fastställs till 6: 75 kr./kg

och prisgränserna till 7: 50 resp. 6 kr./kg. Kungl. Maj :t bör äga besluta om

hur den inhemska prisnivån skall mätas. Mot bakgrunden av vad jordbruksnämnden

upplyst om produktionsutvecklingen i fråga om broiler anser jag

att anledning inte finns att lämna bidrag för lagringskostnader då priset

överstiger nedre prisgränsen.

Härjämte har jordbruksnämnden förordat ett bättre gränsskydd för matärter

och bruna bönor med hänsyn bl. a. till att den svenska odlingen inte

täcker konsumtionsbehovet. En teknisk omläggning av gränsskyddet på vissa

potatisprodukter föreslås även. Vidare har nämnden upprepat tidigare

framfört förslag att överföra varugruppen makaroner, spagetti och liknande

produkter till jordbruksregleringen. Med hänsyn till att det nu är fråga

om ett provisorium, som avses att gälla under endast ett regleringsår, anser

jag att tillräckliga skäl inte föreligger att biträda dessa förslag.

För de införselavgiftsmedel, som får tas i anspråk för regleringsändamål

på jordbrukets område, har riksdagen för regleringsåren 1963/64 och

1964/6o fastställt en normalram av 160 milj. kr. Jordbruksnämnden har föreslagit

att för nästa regleringsår normalramen fastställs till oförändrat 160

milj. kr. men att i ramen inte längre skall ingå medel för sockerprisreglering.

Detta innebär att ca 17 milj. kr., som inom nu gällande normalram avsatts

för denna reglering, kan utnyttjas för prisreglering på andra produkter.

Jag tillstyrker vad nämnden sålunda föreslagit.

I fråga om användningen av medlen inom normalramen har i den träffade

överenskommelsen, under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, föreslagits

att intill 2 milj. kr. skall få användas som jordbruksnäringens bidrag till

försök och forskning på jordbrukets område. Jag vill erinra om att införselavgifterna

i likhet med tullmedlen är statliga medel. Mot bakgrunden härav

kan j ag inte biträda detta förslag.

Jag har nu redovisat mina ställningstaganden till de förslag, som rör jordbrukets

intäkter under nästa regleringsår. Enligt de uppskattningar, som angetts

i det föregående, innebär vad jag förordat att jordbruket — bortsett

från inverkan av eventuella utlösningar av treprocentregeln —- i merintäkter

sammanlagt kan komma att tillföras ungefär 110 milj. kr. under regle
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

ringsåret 1965/66. Som jag redan framhållit är vissa uppskattningar osäkra,

eftersom bl. a. marknadsmässiga förutsättningar blir avgörande för det

faktiska utfallet.

I prop. 1963: 134 har i fråga om täckning av export förluster för jordbruket

till följd av ändrade marknadsförhållanden uttalats, att eventuella förlustbelopp

för regleringsåren 1963/64 och 1964/65 skall fastställas så snart

detta kan ske, varvid medel skall tas ur disponibla införselavgiftsmedel utanför

normalramen. Jordbruksnämnden har nu föreslagit att den 1 septembei

1965 kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel skall i den omfattning,

som Kungl. Maj :t godkänner, i första hand få användas för gottgörelse till

jordbruket för sådana exportbortfall till följd av verkningarna av EEC, som

kan visas ha uppstått under regleringsåret 1963/64. Jag instämmer i vad

nämnden anfört och förordar att detsamma skall gälla för eventuella förluster

under regleringsåret 1964/65. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t

att uppdra åt nämnden att så snart som möjligt efter den 1 september 1965 i

ett sammanhang inkomma med förslag till slutlig reglering av eventuella

förluster under de nämnda båda regleringsåren. Kungl. Maj :t bör äga besluta

i dessa frågor.

Jordbruksnämnden har förutsatt att frågan om eventuell ersättning för

jordbrukets förluster på grund av exportbortfall till följd av EEC under iegleringsåret

1965/66 får prövas när dessa förluster kan överblickas. Med hänsyn

bl. a. till att jordbruket vid utgången av nu gällande jordbruksreglering

haft relativt lång tid till förfogande för att anpassa produktionen efter de

ändrade marknadsförhållandena i Europa anser jag att någon ersättning inte

bör komma i fråga för tiden efter den 1 september 1965.

Fråga om gottgörelse till jordbruket för eventuella förluster till följd av

EFTA-konventionen, som kan ha uppstått under det nuvarande regleringssystemets

giltighetstid, anser jag böra slutligt regleras så snart som möjligt

efter den 1 september 1965. Jag återkommer till Kungl. Maj :t i denna fråga

sedan jordbruksnämnden inkommit med förslag i ämnet.

Under regleringsåret 1965/66 bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit,

den prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin, som vidtagits i anledning

av EFTA, alltjämt gälla. Den utfästelse om prövning av eventuell

gottgörelse till jordbruket till följd av inverkan av EFTA, som gjorts för tiden

intill den 1 september 1965, anser jag böra gälla även för nästa regleringsår.

Tidigare har diskuterats att utsträcka nyss nämnda prisutjämning till att

även gälla vissa bageri- och konditorivaror (skorpor, cakes och Danish

pastry). Såsom närmare framgår av vad jordbruksnämnden anfört i yttrande

över framställningar i ämnet från Sveriges bageriidkareförening och Sveriges

konditorförening är det dock f. n. inte möjligt att utforma ett ur både

administrativa och andra synpunkter godtagbart system för denna prisutjämning.

Jag kan därför inte biträda framställningarna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Kostnaderna för de åtaganden på jordbrukets område, som Sverige förbundit

sig till inom EFTA och som godkänts av 1963 års riksdag, bör liksom

hittills bestridas av medel som influtit såsom regleringsavgift och accis på

fettvaror in. in. Med hänsyn till vad jordbruksnämnden upplyst rörande

tillgången på dylika medel under budgetåren 1964/65 och 1965/66 torde

dessa möjligen inte komma att förslå för att täcka angivna kostnader under

budgetåret 1965/66. I sådant fall bör Kungl. Maj :t äga rätt att för ändamålet

ta i anspråk kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel eller medel

ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Även de kostnadei

för statsverket, som kan uppkomma till följd av sockerbetsimport

från Danmark, bör enligt Kungl. Maj:ts bestämmande täckas på samma

sätt.

Frågan om stöd till odlingen och beredningen av lin och hampa på längre

sikt utreds f. n. av en särskilt tillkallad utredningsman. Jag räknar med att

denna utredning skall vara färdig i sådan tid att frågan kan underställas

riksdagen hösten 1965. Såsom jordbruksnämnden uttalat måste dock ställning

nu tas till stödet för 1965 års skörd av lin och hampa. I likhet med

nämnden förordar jag därför, att det nuvarande prisstödet behålls oförändrat

under ytterligare ett år.

1 anledning av anhållan av 1964 års riksdag (JoU 14, rskr 240) har jordbruksnämnden

utrett förutsättningarna att i vissa fall medge fraktbidrag

i samband med avsättningen av utsädespotatis. Såsom framgår av redogörelsen

i det föregående har nämnden föreslagit att av införselavgiftsmedel

fraktbidrag skall lämnas vid export av utsädespotatis men ansett att ett särskilt

prisstöd inte erfordras för den utsädespotatis som avsätts inom landet.

Kommerskollegium har i sitt remissyttrande funnit att det föreslagna bidraget

får betraktas som eu exportsubvention som är oförenlig med de handelspolitiska

åtaganden som Sverige gjort inom ramen för GATT och EFTA.

Med hänsyn bl. a. härtill är jag inte beredd att medverka till att införa fraktbidrag

vid export av utsädespotatis.

Storleken och användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret

1963/64 framgår av redogörelsen i det föregående. 1 detta sammanhang

har också redovisats jordbruksnämndens preliminära beräkningar i ämnet

för regleringsåret 1964/65. Mot dessa beräkningar, som i fråga om dispositionen

av införselavgiftsmedlen står i överensstämmelse med vad 1964 års

riksdag beslutat härom, har jag ingen erinran.

I fråga om införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1965/66 visar jordbruksnämndens

beräkningar en total inkomst av 231,4 milj. kr., varav 55,7

milj. kr. beräknas inllyta vid import av de varor som hör till sockerregleringen.

Jag vill framhålla att beräkningen givetvis är osäker bl. a. till följd

av att skördeutfallet och importutvecklingen ej kan förutses. Nämnden har

vidare upplyst att vid beräkningen hänsyn inte tagits till återverkningarna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

33

på införselavgifterna av intäktsförstärkningen för jordbruket den 1 mars

1966 och av eventuella utlösningar av treprocentregeln in. in.

Av de införselavgifter, som inflyter nästa regleringsår, bör i likhet med

vad som nu gäller vissa belopp avdelas för ändamål som inte tillgodoses

inom normalramen. Således bör av införselavgiftsmedlen för matpotatis

och potatisprodukter samma belopp som innevarande regleringsår, eller

högst 1 milj. kr., ställas till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund

för att effektivisera matpotatisodlingen in. m. Eu mindre ökning av

bidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet finner jag motiverad. Under

hänvisning till vad jag anfört i prop. 1965: 1 (bil. Ils. 59) bör SMAK därför

av nyss nämnda införselavgiftsmedel tilldelas 150 000 kr. Av samma

införselavgiftsmedel bör vidare Sveriges utsädesförening enligt Kungl.

Maj :ts bestämmande erhålla bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten.

Av införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur

bör under budgetåret 1965/66 liksom nu 30 000 kr. utgå för att täcka veterinärstyrelsens

kostnader för importkontroll av animala livsmedel och a^

införselavgifterna för mjölk och mejeriprodukter högst 120 000 kr. för de

statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen. Dessutom skall av de införselavgiftsmedel,

som inflyter utöver normalramen, bestridas utgifter för

prisutjämning på torkat äggalbumin och kärnbindemedel.

Inom den för nästa regleringsår av mig i det föregående förordade normalramen,

160 milj. kr., bör liksom hittills de införselavgiftsmedel, som inflyter,

av jordbruksnämnden i mån av behov överföras till de olika regleringsföreningarna

in. in. på jordbrukets område och användas i enlighet med följande.

Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening. Den särskilda tilläggsavgiften a^

1: 65 kr./dt, vilken tillkommit såsom en följd av de år 1964 ändrade reglerna

för kvalitetsbestämning av brödsäd, skall dock av nämnden avsättas till

ett särskilt konto. Införselavgifterna för ärter, bönor, liampfrö och fodermedel

samt malt bör användas för prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk

och mejeriprodukter genom resp. Sveriges export- och importförening för

ägg u. p. a., Svensk kötthandel, ekonomisk förening, och Svenska mejeriernas

riksförening u. p. a. Medlen hör, i enlighet med vad som gäller under

innevarande regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika

ändamålen efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation. Härutöver

bör ifrågavarande införselavgiftsmedel, liksom under innevarande regleringsår,

kunna tas i anspråk för stödköp av fodersäd, om Kungl. Maj:t

så finner lämpligt, samt för bidrag vid export av kött av fjäderfä. I fråga

om matpotatis och matpotatisprodukter bör införselavgiftsmedlen i mån av

behov— sedan i det föregående särskilt nämnda bidrag till Sveriges potatisodlares

riksförbund, SMAK och Sveriges utsädesförening utgått — tillföras

Sveriges stärkelscproducentcrs förening för prisregleringen för potatis samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 dr 1965

enligt Kungl. Maj :ts bestämmande förskottsvis för den särskilda prisutjäm11

mg på stärkelseområdet som kan visa sig erforderlig till följd av EFTAkonventionen.

Stärkelseföreningen bör vidare erhålla de införselavgiftsmedel,

som inflyter för stärkelse och stärkelseprodukter, för att användas för

prisreglering på fabrikspotatis. I fråga om fettvaror och fettråvaror bör införsel

avgiftsmedlen liksom hittills dels användas för regleringsbidrag, dels

tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för att täcka förluster

i samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö samt för stöd åt linodlingen.

Införselavgiftsmedlen för mjölk och mejeriprodukter m. m. bör tillföras

Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa. Införselavgiftsmedlen

för slaktvaror och slaktdjur (annat än fjäderfä) bör för prisregleringen på

kött och fläsk in. m. tillföras föreningen Svensk kötthandel. Införselavgiftsmedlen

för ägg, äggprodukter och fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör

överföras till Sveriges export- och importförening för ägg för att användas

för prisreglering m. in. av dessa varor. Jordbruksnämnden bör liksom tidigaie

upprätta en preliminär fördelningsplan för användningen av införselavgiftsmedlen.

Om jämkningar i fördelningen i förhållande till vad jag här

angett visar sig nödvändiga, hör Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

jordbruksnämnden äga besluta härom.

Tidigaie denna dag har jag anmält frågan om reglering av sockernäringen

för tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966. I enlighet med vad jag då förordade

bör under tiden den 1 september 1965—den 30 april 1966 införselavgiftei,

som inflyter vid import av socker och andra till sockerregleringen hörande

varor, utanför normalramen tillföras jordbruksnämndens regleringsfond

för socker.

Av införselavgiftsmedel, som kvarstår från tidigare regleringsår, skall enhgt

vad jag föreslagit i det föregående 6 milj. kr. den 1 mars 1966 tillföras

jordbruket. Jag har också förordat att den 1 september 1965 odisponerade

införselavgiftsmedel skall lå tas i ansprak lör slutlig reglering av vissa eventuella

förluster för jordbruket samt i mån av behov för kostnader i samband

med åtagandena inom EFTA. Härefter återstående belopp bör endast

efter medgivande av Kungl. Maj :t få användas för utfyllnad av normalramen

eller för andra regleringsändamål.

I fråga om användningen under nästa regleringsår av interna rcgleringsavgifter

och av motsvarande kompensationsavgifter bör i enlighet med vad

jordbruksnämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som f. n.

Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område

får enligt bemyndigande av 1964 års riksdag inom en ram av 1 milj. kr.

etter joidbruksnämndens medgivande disponeras av regleringsföreningarna

på jordbrukets område för upplysningsverksamhet inom föreningarnas

intresseområden. Nämnden har hemställt om ett motsvarande bemyndigande

för regleringsåret 1965/66. Häremot har jag intet att erinra.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

För innevarande regleringsår enligt beslut av riksdagen gällande bestämmelser

för prisregleringen på jordbrukets område, som ej särskilt berörts

i det föregående, bör äga giltighet även under regleringsåret 1965/66.

I prop. 1965: 1 har, som tidigare nämnts, Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att till Prisrcglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret

1965/66 beräkna ett förslagsanslag av 155 milj. kr. Under anslaget bör

för nästa budgetår beräknas medel för allmänt mjölkpristillägg, stöd åt odling

och beredning av hampa in. in., prisutjämning på vissa prisreglerade

råvaror till livsmedelsindustrin samt diverse kostnader i samband med

jordbruksregler ingen.

Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under budgetåret 1965/66

har av jordbruksnämnden beräknats till oförändrat 98 milj. kr. Mot nämndens

beräkning har jag intet att erinra.

Till stöd åt odlingen och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök

in. in. avseende spånadsväxter bör för nästa budgetar beräknas samma

medelsbehov som för innevarande budgetår eller 700 000 kr.

Vad angår prisutjämningen för råvaror till livsmedelsindustrin har jordbruksnämnden

för budgetåret 1965/66 räknat med ett medelsbehov av ca

60 milj. kr. Detta innebär en ökning med 5 milj. kr. Denna beror på det

ökade behovet av prisutjämning till följd av höjda införselavgifter för socker.

Nämndens beräkning av medelsbehovet bör godtas.

För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen

bör i enlighet med nämndens beräkning för budgetåret 1965/66 få disponeras

högst 1,1 milj. kr. Härav bör få användas förslagsvis 400 000 kr. till

fortsatt stöd åt ullproduktionen, högst 200 000 kr. till ersättning åt Svenska

mejeriernas riksförening för arbetet med vissa uppgifter, som hänger samman

med regleringen av mjölk och mejeriprodukter, samt 500 000 kr. till

oförutsedda utgifter. Till sådana oförutsedda utgifter bör få hänföras bl. a.

kostnader för skördeuppskattning och administration i samband med det

permanenta skördeskadeskyddet.

I det föregående har jag förordat, att anslaget får tas i anspråk löi vissa

kostnader som i första hand skall bestridas av fettregleringsavgifter. Någon

uppräkning av anslaget för nästa budgetår i anledning härav erfordras inte.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag således till

160 milj. kr. Anslaget bör uppföras med detta belopp.

Anslaget Särskilt stöd åt det mindre jordbruket har i prop. 1965: 1 (bil.

II s. 70) uppförts med ett beräknat belopp av 95 milj. kr. Enligt lantbruksstyrelsen

och jordbruksnämnden uppgår medelsbehovet för budgetåret

1965/66 till 93,5 milj. kr. .lag anser det vara till fyllest att för arealtillägg,

leveranstillägg för mjölk och extra mjölkpristillägg i norra Sverige beräkna

23, 28 resp. 41 milj. kr. under nästa budgetår. Anslaget bör alltså upp
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kiuujl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

foras med 92 milj. kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär

en minskning med 3 milj. kr.

För ut jamnings lagring av smör och köttvaror samt för beredskapslagring

av vissa varor i jordbruksnämndens regi förfogar nämnden över tillhopa

206 175 000 kr. Medlen har anvisats såsom investeringsanslag under

fonden för förlag till statsverket. Under anslagsrubrikerna Lagring av jordbruksprodukter

och Ytterligare lagring av jordbruksprodukter har investeringsanslag

för angivna ändamål anvisats senast för budgetåret 1953/54.

För inlösen av oljeväxtfrö har under samma fond under rubriken Inlösen

av inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret 1953/54 anvisats ett investeringsanslag

av 50 milj. kr.

Angivna medel bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit, få användas

även under budgetåret 1965/66 för de med anslagen avsedda ändamålen.

Lnder åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering

av priser m. in. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret

1965/66,

2) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

medgivande, statens jordbruksnämnd att vidta erforderliga

åtgärder för att genomföra prisregleringen under regleringsåret

1965/66,

3) godkänna vad i det föregående föreslagits om användningen

av införselavgiftsmedel, som inflyter under

i egleringsåret 1965/66, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

4) godkänna de förslag som framlagts i det föregående

rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som inflyter

eller influtit under regleringsåret 1964/65 eller tidigare regleiingsår,

och av andra i samband med jordbruksregleringen

under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,

5) godkänna att stöd åt odlingen av spånadslin och hampa

anordnas enligt de riktlinjer som angetts i det föregående,

6) på riksstaten för budgetåret 1965/66 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.,

b) till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag

av 92 000 000 kr.,

opaginerad Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

7) medge att de under fonden för förlag till statsverket

för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslagen Lagring

av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter

och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under

budgetåret 1965/66 används för de med anslagen avsedda

ändamålen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

B. Siöalth

MARCUS BOKTR, STHIM ms 4S0I92

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:254 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m.m., jämte i ämnet väckta motion a1 i texten
  2. JoU 1965:15 Utlåtande i anledning av Kung/. Maj.ts proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten