Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om undrad lydelse av 72 § växellagen den 13 maj 1932 (nr 130) m. m

1965-03-19 · 21 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:96, Med förslag till lag om undrad lydelse av 72 § växellagen den 13 maj 1932 (nr 130) m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1965

1

Nr 96

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

undrad lydelse av 72 § växellagen den 13 maj 1932

(nr 130) m. m.; given Stockholms slott den 19 mars

1965.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen den 13 maj 1932 (nr 130),

2) lag om ändrad lydelse av 55 ehecklagen den 13 maj 1932 (nr 131),

3) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj 1930 (nr 173)

om beräkning av lagstadgad tid,

4) lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81)

om skuldebrev.

GUSTAF ADOLF . ''

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås sådana ändringar i lagstiftningen att alla lördagai

under året blir likställda med bankfridagar. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. År 96

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1965

O ''!*.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 72 § växellagen den 13 maj 1932 (nr 130)

forx°rd?*aS’ att 72 § växella8en den 13 maj 19321 skall erhålla

andrad lydelse på satt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

72 §.

Inträffar växels--------

Skall åtgärd — — — _ _ _

Likställda med allmän helgdag enligt

denna lag vare lördagar under

månaderna april—september samt

påskafton, midsommarafton och iulafton.

Vid beräkning--------

Uppskovsdagar äge-----. _

(Föreslagen lydelse)1 2

å söckendag.

~ — — helgdagar medräknas.

Likställda med allmän helgdag

enligt denna lag äro lördagar samt

midsommarafton och julafton.

--ej medräknad.

---ej rum.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1965.

1 Senaste lydelse av 72 § se 1962: 53.

sivlrtagnt SpräkUga änddngar har * detta och följande lagförslag inte utmärkts genom kur

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1965

3

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 55 § checklagen den 13 maj 1932 (nr 131)

Härigenom förordnas, att 55 § checklagen den 13 maj 19321 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

55 §.

Checks uppvisande —-------------— å söckendag.

Då den----------helgdagar medräknas.

Likställda med allmän helgdag Likställda med allmän helgdag enenligt

denna lag vare lördagar un- ligt denna lag äro lördagar samt

der månaderna april—september midsommarafton och julafton,

samt påskafton, midsommarafton

och julafton.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1965.

1 Senaste lydelse av 55 § se 1962: 54.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1965

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj 1930 (nr 173)

om beräkning av lagstadgad tid

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 30 maj 1930 om beräkning av

lagstadgad tid1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2

Infaller tid, då enligt lag eller särskild

författning åtgärd sist skall företagas,

å söndag eller annan allmän

helgdag, å lördag under månaderna

april—september eller å påskafton,

midsommarafton eller julafton, må

åtgärden företagas å nästa söckendag.

(Föreslagen lydelse)

§•

Infaller tid, då enligt lag eller särskild

författning åtgärd sist skall företagas,

på söndag, annan allmän

helgdag, lördag, midsommarafton eller

julafton, må åtgärden företagas

nästa söckendag.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1965.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1962: 55.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1965

5

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81)

om skuldebrev

Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 27 mars 1936 om skuldebrev

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

5

Är förfallotid ---------

Inträffar skuldebrevs förfalllotiid

å söndag eller annan allmän helgdag,

vare nästa söckendag ansedd

såsom förfallodag. Lag samma vare,

där skuldebrev lyder på betalning

inom viss tid, vars sista dag är allmän

helgdag. Likställda med allmän

helgdag vare enligt denna lag lördagar

under månaderna april—september

samt påskafton, midsommarafton

och julafton.

(Föreslagen lydelse)

§•

- -— -—■ skuldebrevets utfärdande.

Inträffar skuldebrevs förfallotid

på söndag eller annan allmän helgdag,

anses nästa söckendag såsom

förfallodag. Detsamma gäller, när

skuldebrev lyder på betalning inom

viss tid, vars sista dag är allmän

helgdag. Likställda med allmän helgdag

äro enligt denna lag lördagar

samt midsommarafton och julafton.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1965.

1 Senaste lydelse av 5 § se 1962: 56.

Bihang till riksdagens protokoll 1.965. 1 samt. Nr 96

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1965

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, AspliNg, Palme,

Sven-Eric Nilsson,

Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om likställande av

lördagarna under hela året med bankfridagar samt anför.

Enligt nuvarande lagstiftning är lördagarna under månaderna april_

september likställda med bankfridagar. Inom justitiedepartementet har i

januari 1965 upprättats en promemoria (Stencil Ju 1965: 1), vari föreslås

att även lördagarna under vinterhalvåret skall jämställas med bankfridagar.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksåklagaren,

hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten för Nedre Norrland, kommerskollegium,

poststyrelsen, bankinspektionen, rikspolisstyrelsen, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads, Älvsborgs,

Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands län, Fullmäktige i riksbanken''

föreningarna Sveriges häradshövdingar och Sveriges stadsdomare, Landsorganisationen

i Sverige — som har hört Statstjänarkartellen — Tjänstemännens

centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund, Riksförbundet

Landsbygdens folk, Svenska kommunförbundet, Svenska stadsförbundet,

Svenska landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen,

Svenska bankföreningen, Svenska bankmannaförbundet, Svenska sparbanksföreningen,

Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers centralorganisation

samt Sveriges jordbrukslcasseförbund. Därjämte har bifogats

yttranden från överåklagarna i Stockholms och Malmö åklagardistrikt, länsåklagaren

i Uppsala län, polismästaren i Stockholms polisdistrikt, handelskamrarna

i riket, Sveriges köpmannaförbund och Skånes köpmannaförbund.

Gällande bestämmelser

Inträffar växels förfallodag på söndag eller annan allmän helgdag, får

enligt 72 § växellagen den 13 maj 1932 (nr 130) betalning för växeln ej

krävas förrän nästa vardag. Alla andra åtgärder med avseende på växel,

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kiingl. Maj:ts proposition nr 96 år 1965

såsom uppvisande till godkännande och upptagande av protest, fåi likaledes

vidtas endast på vardag. Om sådan åtgärd skall vara vidtagen inom

viss tid, vars sista dag är allmän helgdag, utsträcks tiden att omfatta även

påföljande vardag. Vid beräkning av tid skall mellanliggande helgdagar

medräknas. Vidare föreskrivs att lördagarna under månaderna april—september,

påskafton, midsommarafton och julafton är likställda med allmän

helgdag.

1 55 § checklagen den 13 maj 1932 (nr 131) stadgas att uppvisande av

check till betalning och upptagande av protest får äga rum endast på vardag.

När den sista dagen av föreskriven tid för vidtagande av åtgärd beträffande

check, särskilt uppvisande till betalning eller verkställande av

protest eller därmed likställt bestyrkande, är söndag eller annan allmän

helgdag, utsträcks tiden att omfatta även påföljande vardag. Vid beräkning

av tid medräknas mellanliggande helgdagar. Även enligt checklagen är lördagarna

under april—september, påskafton, midsommarafton och julafton

jämställda med allmän helgdag.

De svenska växel- och checklagarna har utfärdats efter ratificering av

mellanfolkliga konventioner, innefattande förpliktelse för konventionsstaterna

att införa gemensamma lagar angående växel och check. Staterna

äger emellertid i vissa fall göra avvikelse från konventionernas lagtext. Enligt

bilaga II art. 18 till konventionen om gemensam växellag (SO 1933: 26)

kan envar av konventionsstaterna föreskriva, att vissa vardagar skall likställas

med helgdagar i fråga om uppvisande av växel till godkännande eller

betalning och andra åtgärder avseende växel. I bilaga II art. 27 till konventionen

om gemensam checklag (SÖ 1933:29) har motsvarande befogenhet

tillförsäkrats konventionsstaterna i fråga om uppvisande av check

till betalning och andra åtgärder avseende check. Det kan också nämnas

att enligt art. 22 i bilaga II till växellagskonventionen envar av konventionsstaterna

har rätt att i undantagsfall meddela bestämmelser av allmän art,

innebärande förlängning av såväl tiden för åtgärder till bevarande av återgångskrav

som förfallotider. Liknande föreskrift finns i art. 28 i bilaga II

till checklagskonventionen.

I 2 § lagen den 39 maj 1930 (nr 173) om beräkning av lagstadgad tid föreskrivs

att om tid, då enligt lag eller särskild författning åtgärd sist skall

företas, infaller på söndag eller annan helgdag, på lördag under april—september

eller på påskafton, midsommarafton eller julafton, åtgärden får företas

nästa vardag.

Om skuldebrevs förfallodag inträffar på söndag eller annan allmän helgdag,

skall nästa vardag anses som förfallodag enligt vad som sägs i 5 § andra

stycket lagen den 27 mars 1936 (nr 81) om skuldebrev. Detsamma gäller

när skuldebrev lyder på betalning inom viss tid, vars sista dag är allmän

helgdag. Vidare stadgas att lördagar under april—september samt påskafton,

midsommarafton och julafton är likställda med allmän helgdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj. ts proposition nr 96 år 1965

Historik

Beträffande den historiska bakgrunden till de angivna bestämmelserna

i växel-, check- och sluildebrevslagarna samt lagen om beräkning av lagstadgad

tid må till en början hänvisas till prop. 1961: 46 (s. 7), där redogörelse

har lämnats för utvecklingen på lagstiftningsområdet fram till och

med 1960 års riksdag.

Systemet att likställa lördagar med bankfridagar infördes efter beslut av

1961 års riksdag, som biföll lagförslag i prop. 1961: 46 (LlU 19, rskr 132)

med innebörd att lördagarna under månaderna juni—september jämställdes

med bankfridagar. Bakgrunden till dessa lagändringar har redovisats i

prop. 1962: 63 (s. 8).

Inom justitiedepartementet upprättades därefter en den 11 januari 1962

dagtecknad promemoria (Stencil Ju 1962: B 1), vari föreslogs att med bankfridagar

skulle likställas även lördagarna under april och maj. Förslaget,

som var föranlett av den fortsatta utvecklingen mot lediga lördagar på arbetsmarknaden,

tillstyrktes eller lämnades utan erinran i så gott som samtliga

remissyttranden. Flera remissorgan ansåg emellertid att man borde ta

steget fullt ut och likställa också vinterhalvårets lördagar med bankfridagar.

Man pekade där\id särskilt pa den fortskridande utvecklingen inom

det enskilda näringslivet mot fem dagars arbetsvecka under hela året.

I proposition till 1962 ars riksdag (prop. 1962: 63) föreslogs i enlighet

med promemorian att april och maj skulle fogas till de månader under

vilka lördagar skulle vara likställda med allmän helgdag enligt föreskrifterna

i 72 § växellagen, 55 § checklagen, 2 § lagen om beräkning av lagstadgad

tid och 5 § skuldebrevslagen. Till stöd för förslaget anförde jag

inledningsvis följande.

Under senare år har arbetstiden för anställda i allt större utsträckning

förlagts så, att lördagarna under sommarmånaderna blivit helt tjänstefria!

Som en följd av denna utveckling och med beaktande av den i allmänhet

tillämpade sommararbetstiden företogs genom lagstiftning förra året sådana

ändringar i växel-, check- och skuldebrevslagarna samt lagen om beräkning

av lagstadgad tid, att lördagarna under månaderna juni—september

blev likställda med bankfridagar. Lagstiftningen medförde att de arbetstagare,

som åtnjöt lediga lördagar under nämnda tid, genom att i förekommande

fall slippa olägenheten av utlöpande fatalietider bättre kunde utnyttja

denna ledighet till vila och rekreation. Vidare öppnades möjlighet för

domstolar, förvaltningsmyndigheter och banker att hålla sina expeditioner

och kontor stängda under de ifrågavarande lördagarna. Härigenom skapades

förutsättningar för ytterligare grupper av arbetstagare att komma i

åtnjutande av fria sommarlördagar.

Efter att ha redogjort för vissa uttalanden, som chefen för civildepartementet

hade gjort i prop. 1962: 1 (bil. 2 s. 7) angående förläggning av arbetstid

för personal i offentlig och i privat tjänst, fortsatte jag bl. a.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 96 år 1965

För egen del vill jag tillstyrka, att lördagarna även under månaderna

april och maj nu göres till bankfridagar. En sådan utvidgning synes innebära

en naturlig och lämplig anpassning till det läge med avseende å arbetstidens

förläggning, som numera inträtt inom såväl den offentliga som

den privata sektorn av arbetsmarknaden. Givetvis kan utvecklingen leda

till att lördagarna under hela året i allmänhet blir arbetsfria. Jag anser

emellertid tiden ännu icke vara mogen för en lagstiftning, varigenom årets

samtliga lördagar jämställes med bankfridagar. I anslutning härtill vill

jag upplysa att, enligt en inom Svenska arbetsgivareföreningen gjord undersökning

avseende maj 1961, icke mer än ungefär 16 procent av tjänstemännen

inom föreningens område hade femdagarsvecka året runt. Motsvarande

procenttal var för arbetsledarna omkring 12. Någon särskild utredning

om förekomsten av femdagarsvecka året runt för industriarbetare har

icke gjorts av föreningen under de senaste åren. Enligt vad som uppgivits

kan emellertid uppgiften beträffande arbetsledarna antagas ge ett ungefärligt

mått på femdagarsveckans utbredning också för industriarbetarnas del.

Huruvida och i vilken omfattning banker och andra kreditinrättningar

skall utnyttja den ökade möjligheten att hålla sina kontor stängda på sommarlördagarna,

är — såsom också framhållits vid remissbehandlingen —

frågor som får lösas vid överläggningar mellan arbetsmarknadens parter.

Första lagutskottet (1962: 16) påpekade att enligt ett flertal remissinstansers

uppfattning flera skäl talade för att bestämmelser om bankfridagar

gjordes tillämpliga beträffande alla lördagar under året. Den föreslagna

lagstiftningen borde emellertid i första hand ses mot bakgrund av de bestämmelser

som från och med år 1962 kom att gälla för statstjänstemannens

arbetstider under sommarhalvåret. Med hänsyn härtill fann sig utskottet

ej böra framställa någon erinran mot en lagstiftning i överensstämmelse

med propositionen.

Riksdagen (rskr 111) biföll propositionen och de berörda lagrummen i

växel-, check- och skuldebrevslagarna samt lagen om beräkning av lagstadgad

tid fick sin nuvarande lydelse. I anslutning till lagstiftningen beslöt

Kungl. Maj :t ändringar även i vissa administrativa författningar.

Det må tilläggas att såväl propositionen som utskottsutlåtandet vid 1962

års riksdag innehöll uttalanden om behovet av att anpassa bestämmelserna

i 1 kap. 15 § rättegångsbalken till den nya lagstiftningen om bankfridagar.

Dessa bestämmelser reglerar frågan i vilken omfattning det är tillåtet att

göra avbrott i huvudförhandling inför allmän domstol. Spörsmålet har sedermera

varit föremål för särskild utredning och framförda önskemål i

ämnet har tillgodosetts genom ändring av nämnda lagrum, vilken trätt i

kraft den 1 juli 1963 (jfr prop. 1963: 156 s. 11, L''U 27, rskr 258).

Läget på arbetsmarknaden i fråga om arbetstidens förläggning

I prop. 1965: 1 (bil. 2 s. 5) har chefen för civildepartementet anmält

spörsmålet om lördagstjänstgöringen vid de statliga myndigheterna. Han erinrar

om alt lediga lördagar har kunnat tillämpas från och med den 1 april

1962 under perioden april—september för sådan personal, på vilken bestäm
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1965

melserna om sommararbetstid i allmänna verksstadgan och andra av Kungl.

Maj:t utfärdade arbetstidsbestämmelser är tillämpliga. Vidare framhåller

han att det nu kan konstateras att ordningen med lediga lördagar tillämpas

i mycket stor omfattning även under vinterhalvåret inom den privata sektorn

av arbetsmarknaden, främst då inom Stockholmsområdet. Stockholms

stad övergick den 1 januari 1965 till femdagarsvecka för huvuddelen anställda

hos staden. Det har av olika myndigheter påpekats att avsaknaden

av möjligheter till lediga lördagar året runt menligt påverkar rekryteringsbetingelserna,

särskilt när det gäller kontorspersonal. Med hänsyn till dessa

förhållanden finner chefen för civildepartementet påkallat att ompröva reglerna

om arbetstidens förläggning för personal för vilken gäller arbetstidsbestämmelserna

i allmänna verksstadgan eller häremot svarande bestämmelser

i andra författningar som har utfärdats av Kungl. Maj:t. Om riksdagen

inte har något att erinra mot en dylik omprövning, ankommer det

på Kungl. Maj:t att vidta åtgärder för att söka i möjlig mån anpassa här

avsedda personalgruppers arbetstidsförläggning till vad som gäller för motsvarande

grupper på den allmänna arbetsmarknaden.

Riksdagen har inte haft något att erinra mot detta förslag (SU 14, rski

14).

Enligt en av Svenska arbetsgivareföreningen företagen undersökning per

augusti 1963 rörande tjänstemän och arbetsledare inom föreningens område

åtnjöt något mer än hälften femdagarsvecka året runt. Från Landsorganisationen

har upplysts att åtminstone 65—70 % av arbetarna inom industrin

per januari 1965 torde ha fria lördagar under hela året.

Departementspromemorian av januari 1965

Med hänsyn till den situation som numera har inträtt inom såväl den

offentliga som den privata sektorn av arbetslivet bör man nu, uttalas i promemorian,

ta steget fullt ut och låta årets samtliga lördagar bli likställda

med bankfridagar. För en sådan utvidgning åberopas skäl av samma slag

som de, vilka har legat till grund för nuvarande lagstiftning på området. I

enlighet härmed föreslås att 72 § växellagen, 55 § check lagen, 2 § lagen om

beräkning av lagstadgad tid och 5 § skuldebrevslagen ändras så, att — förutom

påskafton, midsommarafton och julafton — alla lördagar likställs

med allmän helgdag. Något hinder mot de föreslagna ändringarna i växeloch

checklagarna möter ej i de konventioner i ämnet till vilka Sverige har

anslutit sig. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 oktober 1965.

I promemorian framhålls särskilt att de ändringar i lagstiftningen som

sålunda har förordats ingalunda innebär någon skyldighet för banker och

andra kreditinstitut att helt hålla sina kontor stängda på lördagar. Frågan

i vilken utsträckning dessa inrättningar kommer att utnyttja den vidgade

möjligheten härtill får liksom på andra områden av samhällslivet bedömas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 96 år 1965

efter den grad av service de anser sig böra tillhandahålla allmänheten och

lösas vid förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Under förarl>etena till gällande lagstiftning om lördagars likställande

med bankfridagar uppmärksammades bl. a. rättegångsbalkens regler om

tidsfrister vid straffprocessuella frihetsberövande!!. I prop. 1961:46 med

förslag att lördagarna under juni—september skulle likställas med bankfridagar

anfördes (s. 23) att ett genomförande av den föreslagna lagstiftningen

kunde komma att påverka t. ex. den tidsfrist som enligt 24 kap. 12 §

rättegångsbalken gäller för avlåtande av häktningsframställning. Det läge

som hade uppstått genom den ifrågasatta ändringen av lagen om beräkning

av lagstadgad tid ansågs likväl inte föranleda någon jämkning av nämnda

stadgande. Det erinrades om att huvudregeln enligt rättegångsbalken är att

häktningsframställning skall avlåtas så snart det kan ske och att det endast

är den yttersta maximifristen, som påverkas av en tillämpning av stadgandet

i 2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid. I 1962 års departementspromemoria,

som låg till grund för lagstiftningen om att även lördagarna i

april och maj skulle jämställas med bankfridagar, påpekades att uttalandena

i nämnda proposition syntes vara tillämpliga även vid genomförandet

av den lagstiftning som avsågs i promemorian.

Varken uttalandena i prop. 1961: 46 eller påpekandet i 1962 års departementspromemoria

föranledde några erinringar vid ärendenas fortsatta handläggning.

Enligt vad som framhålls i 1965 års promemoria innebär den nu

föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet för lördagars likställande

med bankfridagar inte någon nyhet från principiella synpunkter i förhållande

till rådande ordning. Frekvensen av lördagar som jämställs med

bankfridagar ökar dock. Vidare må beaktas att, medan det enligt gällande

regler kan uppkomma en sammanhängande period av helgdagar och därmed

likställda dagar om högst fyra dagar (t. ex. vid påsk), det genom förslaget

i undantagsfall — nämligen vid jul under de år då julafton inträffar

på eu måndag eller onsdag — kan uppstå en sådan period om fem dagar.

Otvivelaktigt kan det förhållandet, uttalas i promemorian, att stadgade tidsfrister

kan bli förlängda på grund av mellankommande helgdagar och

jämförliga dagar innebära olägenheter exempelvis för en anhållen person.

Emellertid synes olägenheter av denna art svårligen kunna undvikas helt.

Så t. ex. torde, som 1951 års rättegångskommitté har anmärkt i ett utlåtande

den 6 augusti 1954, den utredning som fordras för prövning av häktningsfrågan

stundom kunna fördröjas av att polisens arbete inte kan bedrivas

på samma sätt under helgdagar som under vardagar. I varje fall

synes vinterlördagarnas jämställande med bankfridagar knappast utgöra

tillräckligt skäl att samtidigt ändra rättegångsbalkens föreskrifter om tid

för avlåtande av häktningsframställning och om andra liknande tidsfrister

(jfr bl. a. 24 kap. 13 g angående tid för hållande av häktningsförhandling).

Det får enligt promemorian förutsättas att myndigheterna tillämpar dessa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1965

föreskrifter så som avsetts och att fristerna sålunda inte utsträcks längre

inom den föreskrivna ramen än vad som oundgängligen påkallas av omständigheterna.

Det är att märka att regeln om att lördagar är likställda med

helgdagar vid beräkning av lagstadgad tid inte i och för sig hindrar t. ex.

att en häktningsförhandling hålls på en lördag, om skäl föreligger. En annan

sak är att ordningen med tjänstefria lördagar inom arbetslivet kan

lägga praktiska hinder i vägen.

I promemorian sägs att genomförandet av den föreslagna lagstiftningen

också aktualiserar vissa ändringar i författningar som har utfärdats i administrativ

ordning. Det bör sålunda övervägas att jämka gällande bestämmelser

om arbets-, mottagnings- och expeditionstider vid domstolar och

förvaltningsmyndigheter. Vidare torde det bli erforderligt att ändra t. ex.

4 § kungörelsen den 18 november 1932 (nr 522) angående inskrivningsdomare

och inskrivningsdagar med tanke på det fallet att julafton infaller

på en onsdag. Enligt stadgandets nuvarande lydelse skall den inskrivningsdag

som enligt grundregeln skolat hållas på onsdagen i stället hållas efterföljande

lördag, vilket efter den nya ordningen synes vara mindre lämpligt.

Remissyttrandena

Det i departementspromemorian framlagda förslaget till lagändringar

har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i så gott som alla yttranden. Flera

remissinstanser påpekar att de redan i sina yttranden i samband med 1961

och 1962 års reformer på området har förordat eller ifrågasatt en lagstiftning

varigenom lördagarna året runt blev likställda med bankfridagar.

Med hänsyn till föreliggande uppgifter om redan genomförd eller väntad

övergång till femdagarsvecka under hela året inom den privata och den

offentliga sektorn av arbetsmarknaden anser länsstyrelsen i Stockholms län

att alla lördagar numera bör likställas med bankfridagar. Reformen utgör

en naturlig följd av statsmakternas tidigare ställningstaganden beträffande

lördagarna under sommarhalvåret. Länsstyrelsen i Kristianstads län pekar

på att man inom de kommunala och enskilda sektorerna av arbetslivet till

övervägande del övergått till arbetsfria lördagar även under vinterhalvåret.

Enligt länsstyrelsens mening bör man lagstiftningsvägen skapa förutsättningar

för att utsträcka de bankfria lördagarna till att omfatta hela året.

Genom den föreslagna ändringen av reglerna om beräkning av lagstadgad

tid får även de statliga myndigheterna möjlighet att hålla sina expeditioner

stängda lördagarna året runt. Enligt Västernorrlands och Jämtlands

läns handelskammare möjliggör förslaget att de statliga och kommunala

myndigheterna kan börja tillämpa femdagarsvecka hela året. Handelskammaren

finner inte någon anledning varför ej arbetstagarna inom förvaltningen

skulle åtnjuta lediga lördagar i samma utsträckning som inom den

privata sektorn. Statstjänstemännens riksförbund anser att den redan före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kimgl. Maj:ts proposition nr 96 år 1965

liggande ordningen med lediga lördagar under hela året för flertalet tjänstemän

på den svenska arbetsmarknaden motiverar en lagstiftning av det

innehåll som förordas i promemorian. Sparbanksföreningen har inte något

att invända mot lagändringarna, sedda som tekniska förberedelser till den

ökning av antalet fria lördagar som utvecklingen på arbetsmarknaden väntas

medföra. I yttrandet från bankmannaförbundet understryks olagenheten

i det nuvarande systemet med endast halva årets lördagar som bankfridagar.

Det har visat sig att det på många håll inte står klart for allmänheten,

alt efter september månads utgång 1964 fatalietiden för växlar m. m.

utlöper på lördagar under vinterhalvåret. En lagstiftning som i detta avseende

jämställer alla lördagar under året torde vara att föredra framfor

den nuvarande ordningen. Kommerskollegium, som finner det naturligt att

steget nu tas fullt ut och att de författningsmässiga hindren mot att likställa

samtliga lördagar med allmän helgdag undanröjs, anser att de föreslagna

ändringarna i växellagen, lagen om beräkning av lagstadgad lid och

lagen om skuldebrev inte medför olägenheter i och för sig. Däremot ifrågasätts,

om ej den föreslagna lydelsen av 55 § checklagen är oläglig. Den innebär

nämligen att check hädanefter över huvud inte får uppvisas till betalning

på lördag. En jourtjänst hos bankerna på lördagarna kan då till

stor del bli illusorisk. Kollegium ifrågasätter därför om ej bestämmelsen

bör omformuleras.

Många remissinstanser framhåller den föreslagna lagstiftningens betydelse

med hänsyn till möjligheten för statsmyndigheterna att konkurrera

om arbetskraften. Hovrätten över Skåne och Blekinge uppger att det på

senare tid såväl i hovrätten som i domsagorna därunder har framträtt betydande

svårigheter att rekrytera och behålla dugande kontorspersonal. Detta

har medfört att det i viss utsträckning varit nödvändigt att flytta arbetsuppgifter

från domstolsbiträden till den rättsbildade arbetskraften. Härigenom

har syftet med 1959 års biträdesreform kommit att i viss mån förfelas.

Svårigheterna har visat sig delvis bottna i att den enskilda arbetsmarknaden

och kommunerna har möjlighet att erbjuda sina arbetstagare

femdagarsvecka året runt. Hovrätten understryker därför det angelägna i

att möjlighet öppnas för en motsvarande förläggning av arbetstiden inom

statsförvaltningen. Enligt länsstyrelsen i Älvsborgs län skulle förslagets

genomförande möjliggöra eu från rekryteringssynpunkt önskvärd anpassning

av arbetstidsförläggningen på det statliga området till vad som galler

på den allmänna arbetsmarknaden. Liknande synpunkter anförs av Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare, häradshövdingeföreningen

och överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt. De båda sistnämnda remissorganen

betonar dessutom att den föreslagna lagstiftningen kan föranleda

behov av personalförstärkningar. Poststyrelsen säger att eu ökad tillämpning

av ordningen med lediga lördagar under vinterhalvåret givetvis skulle

få stora återverkningar för postverkets del hl. a. beträffande möjligheterna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 96 år 1965

att konkurrera om arbetskraften och i fråga om belastningen på de organ

som under alla förhållanden måste vara i verksamhet på lördagar. Dessa

verkningar kan förutses bli av såväl positiv som negativ art. Styrelsen anser

sig dock inte böra gå närmare in på dessa förhållanden i detta sammanhang.

En negativ inställning till den föreslagna lagstiftningen i sak kommer till

uttryck endast på några enstaka håll. Sålunda har varken Riksförbundet

Landsbygdens folk eller Skånes köpmannaförbund funnit sig kunna tillstyrka

förslaget med hänsyn till den försämring av bankernas betjäning av

allmänheten som väntas bli en följd av förslagets genomförande. Östergötlands

och Södermanlands handelskammare förordar att lagändringarna

stalls på framtiden. Om det ordnas med vederbörlig service på lördagarna

inom kreditväsendet, kommer frågan dock i ett annat läge.

Beträffande lagförslagens formella utformning påpekar hovrätten över

Skane och Blekinge att det, om lördag hela året skall vara en arbetsfri dag,

synes mindre tillfredsställande att uttrycka detta så, att lördag likställs

med allmän helgdag. Det synes vara bättre att t. ex. i skuldebrevslagen ange

att, om skuldebrevs fört al lodag inträffar på lördag eller på söndag eller

annan allmän helgdag, nästa söckendag anses som förfallodag. Som likställda

med allmän helgdag behöver då endast anges midsommarafton och

julatton. Påskafton som alltid är lördag behöver inte nämnas särskilt. Övriga

lagförslag bör enligt hovrättens mening redigeras i överensstämmelse

harmed. Också i yttrandena från riksåklagaren, överåklagaren i Malmö

åklagardistrikt och advokatsamfundet anmärks att påskafton alltid infaller

på en lördag och därför ej behöver anges särskilt i lagtexten.

Sveriges akademikers centralorganisation betonar angelägenheten av att

lagändringarna kan tillämpas från och med den 1 oktober 1965 Även

Landsorganisationen uttalar att lagstiftningen torde träda i kraft nämnda

dag.

Spörsmålet om den föreslagna lagstiftningens följdverkningar i fråga

om betjäningen av allmänheten — i synnerhet från bankernas och andra

kreditinstituts sida — har tilldragit sig stort intresse. Bankinspektionen

papekar att ett likställande av samtliga lördagar med bankfridagar medtor

vissa problem med avseende på kundtjänsten. Att söka skapa eu tillfredsställande

ordning synes dock vara ett spörsmål, som torde böra lösas

genom förhandlingar mellan företrädare för kreditväsendet och berörda

personalgrupper. Även i yttrandena från bankmannaförbundet och sparbanksföreningen

framhålls att det rör sig om en förhandlingsfråga.

I små tidigare yttranden beträffande sommarhalvårets lördagar underströk

Skånes handelskammare vikten av att lagstiftningen inte av myndigheter

och banker togs till intäkt för att hålla stängt dessa lördagar. Eftersom

det ar ett faktum att allmänheten under vinterhalvåret i större utsträckning

an annars utnyttjar lediga lördagar till uppköp, bankaffärer etc., an •

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1965

ser handelskammaren det nu vara än mer angeläget att tramhålla betydelsen

av att behovet av service tillgodoses. Den ökade användningen av

checkar som betalningsmedel markerar ytterligare detta behov. Det kan inte

rimligen begäras av detaljhandeln att den skall lösa in checkar på högie

belopp än dem bankerna garanterar. Om detaljhandeln inte har möjlighet

att begära upplysning hos bankerna om kunder, kan allmänheten därtöi

många gånger komma att hindras i sina inköp. Även turismens ökning ö%er

hela året påkallar särskild uppmärksamhet. Eu förutsättning för handelskammarens

positiva ställningstagande till föreliggande förslag har varit att

dess genomförande inte medför att allmänhetens och näringslivets beiältigade

krav på service eftersätts. På liknande sätt yttrar sig Sveriges köpmannaförbund.

Enligt vad förbundet anför har bankernas lördagsstängning

tidigare på många håll i landet vållat inte bara allmänheten utan också

butik shandeln betydande olägenheter. Dessa blir ännu mer besvärande genom

den ökade användningen av checkar som betalningsmedel. Butikerna

tvingas att under lördagarna i mycket stor utstäckning överta bankernas

självklara servicefunktion att inlösa allmänhetens checkar. Vid köp i butikerna

betalas ej endast varorna med checkar utan kunder begär ofta alt

även få kontanter för ytterligare checkbelopp. Butikshandeln har självfallet

svårt att avvisa sådana önskemål. Genom bankernas lördagsstängning

blir det ofta svårt att hålla de kontantkassor som fordras härför. Det är

enligt förbundets mening angeläget att bankerna vidtar åtgärder för att

det skall finnas tillgång till erforderligt antal bankkontor som kan fullgöra

jourtjänst under lördagarna. Jourtjänsten kan vara begränsad men bör

möjliggöra inlösen av checkar, växling och eventuellt andra liknande funktioner.

Erfarenheter från utlandet visar att sådan jourtjänst är möjlig att

upprätthålla till fördel för såväl allmänheten som butikshandeln. Enligt

Östergötlands och Södermanlands handelskammare är situationen, i varje

fall för de medelstora och mindre städerna, under sommarhalvåret xäsentligen

eu annan än under det mörka halvåret. Under sommarmånaderna och

även under våren och den tidigare delen av hösten lämnar ett mycket stort

antal familjer städerna på lördagarna samtidigt som många personer från

kringliggande landsbygd besöker städerna just på lördagarna. I synnerhet

under vinterhalvåret har lördagarna kommit att tramstå som mycket ''äscntliga

från kommersiell synpunkt. Allmänheten kräver i inånga samman
bang

_- t. ex. i fråga om bensinstationer, kommunikationer, post, telegraf,

köpenskap — service den vardag i veckan då man är ledig, d. v. s. lördagarna.

Man kan ej bortse från att banker och andra kreditinstitut liar servicefunktioner

som väl låter sig jämföras med andra samhällsområden.

Riksförbundets Landsbygdens folk anser sig kunna räkna med att bankerna

omedelbart kommer att införa lördagsstängning året runt, om föreliggande

förslag genomförs. Enligt förbundets mening innebär eu sådan

utveckling eu långtgående försämring av bankernas service till allinänhe
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 96 år 1965

ten. Inte minst landsbygdsbefolkningen och därmed jordbrukarna, som i regel

bär långt till tätort med bankinrättningar, skulle bli lidande. Redan

stängningen under sommarhalvåret har medfört betydande olägenheter. Del

bär också framkommit att bankerna inte är beredda ens att söka upprätthålla

jourtjänst under lördagarna. Man kan sålunda ej räkna med att bankerna

skall konkurrera med varandra genom att erbjuda allmänheten service

i olika former på lördagarna. Allmänhetens önskemål blir därmed helt

åsidosatta. Även i jordbrukskasseförbundets yttrande framhålls att landsbygdsbetolkningen,

särskilt jordbruksbefolkningen som jordbrukskassorna

i stor utsträckning betjänar, gärna begagnar lördagen för inköp och bankbesök

i tätorterna. Före lördagsstängningens införande i bankerna var lördagarna

den veckodag, då det största antalet jordbrukskassor hade expeditionen

öppen. Nu föreslagna åtgärder synes i och för sig inte utgöra hindei

för lortsatt öppethållande på lördagar. Frågan härom ligger på förhandlingsplanet.

Synpunkter av liknande art återfinns också i yttrandena från länsstyrelsen

i Kristianstads län, stadsförbundet, Skånes köpmannaförbund samt

ytterligare ett antal handelskammare.

1 ästernorrlands och Jämtlands läns handelskammare anmärker att ett

intorande av lediga lördagar året runt inom förvaltningen inte bör ske på

ett så radikalt sätt, att de serviceanspråk allmänheten ställer på statliga

och kommunala myndigheter åsidosätts. Genom övergången till femdagarsvecka

har arbetstiden per arbetsdag förlängts, vilket betyder att allmänhetens

möjligheter till kontakter med förvaltningen försämras.. Handelskammaren

understryker därför att ett förlängt öppethållande under en eller

ett pal dagar bör tillämpas inom den statliga och kommunala sektor som

betjänar allmänheten.

1 överensstämmelse med de synpunkter som har framförts i promemorian

anser remissinstanserna inte att den förordade lagstiftningen föranleder

ändringar i rättegångsbalkens bestämmelser om tidsfrister vid processuella

frihetsberövanden. Riksåklagaren upplyser att gällande regler om

beräkning av lagstadgad tid såvitt bekant inte har förorsakat några olägenheter

av betydelse i de avseenden som berör åklagarverksamheten. Enligt

vad överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt upplyser har åklagarmyndigheten

där tillämpat ett joursystem under den tid ordningen med tjänstetria

lördagar har gällt hittills. På grund av jourtjänstgöringen har ordningen

med tjänstefria lördagar inte påverkat tidsfristen för avlåtande av liäldningsframställningar.

Jourhavande åklagarna kommer även i fortsättningen

att åläggas att infinna sig på myndigheten alla tjänstefria lördagar för att

handlägga frågor om frihetsberövanden. Åklagarna får enligt överåklagarens

mening också anses skyldiga att infinna sig vid häktningsförhandling som

Stockholms rådhusrätt skulle finna skäl att utsätta på tjänstefri lördag.

För polismästaren i Stockholms polisdistrikt framstår det som uppenbart

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 96 år 1965

■att ärenden rörande personer som har berövats friheten alltid skall handläggas

med största möjliga skyndsamhet. Sådana ärenden kan emellanåt

fördröjas vid sammanhängande helgdagar på grund av svårigheter att anträffa

personer som måste höras innan slutlig ställning kan tas. Fördröjningen

bör emellertid inte få äga rum med anledning av att samhällsfunktionerna

har satts ur spel. Inom polis- och åklagarväsendet torde nuvarande

joursystem vara tillräckligt. Frågan om det inom domstolsväsendet bör

finnas jourhavande liäktningsdomare vid längre sammanhängande perioder

av helgdagar och därmed likställda dagar hör övervägas. Överåklagaren i

Malmö äklag<irdistrikt anser att vissa betänkligheter givetvis kan anföras

rörande den utsträckning av tiden för avgivande av häktningslrainställning

som den föreslagna ändringen i lagen om beräkning av lagstadgad tid skulle

kunna innebära. Redan nu föreligger denna situation, eftersom lördagarna

under tiden april—september är bankfridagar. Såvitt överåklagaren har sig

bekant har emellertid ingen åklagare under hänvisning till detta stadgande

underlåtit att göra häktningsframställning senast femte dagen efter anhållningsbeslutet.

I yttrandet från länsåldagaren i Uppsala län framhålls

att det endast undantagsvis torde bli aktuellt att utsträcka tidsfristen i

24 kap. 12 § rättegångsbalken med tillämpning av lagen om beräkning av

lagstadgad tid. Vidare anser iänsåklagaren att rättsförhandlingar ej bör

hållas på lördagar, om tjänstemän inom domstols- och åklagarväsendet genom

förhandlingar tillerkänns rätten till fria lördagar. Han vänder sig mot

uttalandet i promemorian att det inte möter hinder i och lör sig att hålla

häktningsförhandling på en lördag, om skäl föreligger.

Departementschefen

Under åren 1961 och 1962 företogs i två etapper sådana ändringar i växel-,

check- och skuldebrevslagarna samt lagen om beräkning av lagstadgad tid,

att lördagarna under månaderna april—september blev jämställda med

bankfridagar. Lagändringarna var eu följd av den utveckling mot tjänstefria

lördagar under sommarhalvåret som hade ägt rum inom såväl den offentliga

som den enskilda sektorn av arbetsmarknaden. Reformen medförde

att arbetstagare, som åtnjöt lediga lördagar under nämnda period, genom

att slippa olägenheten av utlöpande fatalietider bättre kunde utnyttja denna

ledighet till vila och rekreation. Genom att domstolar, förvaltningsmyndigheter

och banker fick möjlighet att hålla sina expeditioner och kontor stängda

under sommarhalvårets lördagar skapades därjämte förutsättningar för

ytterligare kategorier arbetstagare att erhålla fria lördagar under motsvarande

tid.

När gällande bestämmelser om lördagars likställande med bankfridagar

infördes, övervägdes framförda förslag att bestämmelserna skulle göras tilllämpliga

på alla lördagar under året. Mot bakgrunden av då rådande för
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 96 år 1965

hållanden på arbetsmarknaden ansågs tiden dock ännu inte vara mogen fölen

så vittgående reform. Den fortsatta utvecklingen mot ökad tillämpning

av ordningen med lediga lördagar har emellertid gett anledning att ånyo

pröva frågan.

Med hänvisning till det läge som numera har inträtt i fråga om förläggningen

av arbetstid inom allmän och enskild verksamhet bär i departementspromemorian

föreslagits att man tar steget fullt ut och låter lördagarna

året runt bli likställda med bankfridagar. Remissinstanserna har praktiskt

taget genomgående ställt sig positiva till förslaget och jag vill för egen

del också ansluta mig till det. Systemet med femdagarsvecka — i vilken som

regel lördagen är tjänstefri — under hela året har nu slagit igenom inom

arbetslivet i avsevärd omfattning. Det synes följdriktigt att anpassa lagstiftningen

om fatalietider därefter. En sådan åtgärd ligger också i linje med de

önskemål som har framförts i två likalydande motioner i ämnet vid årets

riksdag (I: 97 och II: 122).

De lagbestämmelser som berörs av den föreslagna utvidgningen är 72 §

växellagen, 55 § checklagen, 2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid och

5 § skuldebrevslagen. Enligt promemorian bör dessa bestämmelser ändras

så, att — förutom påskafton, midsommarafton och julafton — alla lördagar

likställs med allmän helgdag. Kommerskollegium har ifrågasatt en ändring

i 55 § checklagen av vidare innebörd. En sådan omarbetning är jag inte beredd

att överväga i detta sammanhang. Jag vill härvid framhålla att föreliggande

förslag om bankfridagar inte innebär någon principiell nyhet.

De formella ändringar i lagförslagen som hovrätten över Skåne och Blekinge

har förordat med utgångspunkt i lydelsen av 5 § skuldebrevslagen

lämpar sig mindre väl, när det gäller bestämmelserna i 72 § växellagen och

55 § checklagen. Beträffande utformningen av sistnämnda båda lagrum bör

för övrigt även konventionerna på växel- och checkrättens område beaktas.

Med hänsyn härtill anser jag den teknik som har förordats i promemorian

vara att föredra. Påskafton, som ju alltid infaller på en lördag, synes emellertid

inte behöva anges särskilt bland de helgdagsaftnar som är att likställa

med helgdag.

Den föreslagna lagstiftningen, mot vilken hinder inte möter i växel- och

checklagskonventionerna, bör träda i kraft den 1 oktober 1965.

Vid remissbehandlingen har på många håll uttalats farhågor för den försämring

av bankers och andra kreditinstituts service som kan bli följden av

den föreslagna lagstiftningen. Man syftar på de olägenheter som kan uppkomma,

om dessa inrättningar håller sina kontor stängda på lördagarna.

I åtskilliga yttranden framhålls som ett angeläget önskemål att åtminstone

någon form av jourtjänst ordnas dessa dagar genom bankernas försorg.

I denna fråga vill jag understryka uttalandet i promemorian att lagändringarna

ej innebär skyldighet för bankerna och liknande institut att ha helt

stängt på lördagarna. Som har påpekats i promemorian och även i remiss
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1965

yttrandena får spörsmålet, i vilken män dessa inrättningar skall utnyttja

den ökade möjligheten att hålla stängt på lördagar, liksom när det gäller

andra samhällsområden bedömas efter det mått av service de anser sig böra

tillhandahålla och lösas vid förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden.

Enligt vad som anförs i promemorian påkallar den förordade lagstiftningen

inte några ändringar i rättegångsbalkens regler om tidsfrister vid straffprocessuella

frihetsberövanden. Jag delar denna uppfattning, som har vunnit

stöd i yttrandena. Emellertid vill jag framhålla vikten av att de berörda

myndigheterna tillämpar reglerna så, att fristerna inte utsträcks längre

inom de föreskrivna gränserna än vad som är absolut nödvändigt. Samtidigt

vill jag erinra om att den omständigheten, att lördagar vid beräkning av

lagstadgad tid är likställda med helgdagar, inte i och för sig synes hindra

exempelvis att en brådskande häktningsförhandling äger rum på en lördag.

I samband med genomförandet av den nya lagstiftningen bör även vissa

ändringar i författningar som utfärdas av Kungl. Maj :t övervägas. Jag syftar

därvid främst på bestämmelserna om arbets-, mottagnings- och expeditionstider

vid domstolar och förvaltningsmyndigheter. Som har angetts i

promemorian aktualiseras också ändringar av andra i administrativ ordning

utfärdade författningar.

I enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen den 13 maj 1932 (nr 130);

2) lag om ändrad lydelse av 55 § checklagen den 13 maj 1932 (nr 131);

3) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj 1930 (nr 173) om

beräkning av lagstadgad tid;

4) lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81)

om skuldebrev.

Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.1

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande avstatsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Mats Larsson

1 Förslagen, som är likalydande med de vid propositionen fogade förslagen, har uteslutits

här.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1965

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 18 mars

1965.

Närvarande:

justitierådet Hagbergh,

regeringsrådet Wilkens,

justitieråden Riben,

Bergsten.

Enligt lagrådet den 17 mars 1965 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet

den 5 mars 1965, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till 1) lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen den 13 maj

1932 (nr 130), 2) lag om ändrad lydelse av 55 § checklagen den 13 maj 1932

(nr 131), 3) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj 1930 (nr

173) om beräkning av lagstadgad tid och 4) lag angående ändrad lydelse av

5 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81) om skuldebrev.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av hovrättsassessorn Bengt Rydin.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 96 år 1965

21

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 19 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 18 mars

1965 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 5 mars 1965 remitterade

förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen den 13 maj 1932 (nr 130),

2) lag om ändrad lydelse av 55 § checklagen den 13 maj 1932 (nr 131),

3) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj 1930 (nr 173)

om beräkning av lagstadgad tid,

4) lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81)

om skuldebrev.

Med förmälan att lagrådet lämnat lagförslagen utan erinran hemställer

föredraganden, att de måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj .t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

MARCUS BOKTR STHLM 1963 650215

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1LU 1965:26 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen den 13 maj 1932 a1 i texten