Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 2''t maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin, m. m

1966-01-03 · 13 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:10, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 2''t maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1900

1

Nr 10

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen

den 2''t maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit

och vin, m. m.; given Stockholms slott den 3 januari

1900.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen antaga härvid

fogade förslag till

1) förordning angående ändrad tydelse av 2 § 1 mom. förordningen den

24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin;

2) förordning om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 (nr

475);

3) förordning om särskild skatt på motorbränslen;

4) förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november

1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller de förslag till höjd indirekt beskattning som

förutskickats i finansplanen. 1 propositionen föreslås sålunda.

1. Höjning av den särskilda omsättningsskatten på sprit och vin. Den föreslagna

skattehöjningen på sprit medför en prisökning om ca 10 % för de

Vanligare sorterna. Renat brännvin beräknas stiga i pris med 3 kr. per helbutelj

(från 26 till 29 kr.). Skattehöjningen för vin beräknas medföra en

ökning av priset per helbutelj med 1; 35 kr. för starkviner och 65 öre för

lättviner.

2. En särskild skatt på motorbränslen (bensin, brännolja och gasol) med

5 öre per liter för bensin och brännolja och 4 öre per liter för gasol.

3. Höjning av den särskilda omsättningsskatten på motorfordon (den

s. k. bilaccisen) motsvarande 3 å 4 % av priset för de vanligast förekommande

bilarna.

Skattehöjningarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1966. Den högre

bilaccisen föreslås dock utgå på leveranser som skett efter årsskiftet.

Genom skattehöjningarna beräknas statens inkomster öka med ca 565

milj. kr. under budgetåret 1966/67. Inkomsterna under innevarande budgetår

beräknas stiga med ca 30 milj. kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1966

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § 1 utom. förordningen den 24 maj 1957

(nr 209) om skatt på sprit och vin

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 om

skatt på sprit och vin1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2

1 mom. Skatten upptages vid

detalj handelsbolagets inköp av sprit

och vin och utgår, där ej annat i 2

mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift

för liter motsvarande 30 öre för

varje hel volymprocent alkohol dels

med en procentavgift motsvarande

50 procent av utminuteringspriset;

samt

b) för vin dels med en grundavgift,

såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent

(starkvin), av 2 kronor 40 öre för

liter och, såvitt avser annat vin (lättvin),

av 24 öre för liter dels med en

procentavgift motsvarande 36 procent

av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres---

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Skatten upptages vid

detalj handelsbolagets inköp av sprit

och vin och utgår, där ej annat i 2

mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift

för liter motsvarande 34 öre för

varje hel volymprocent alkohol dels

med en procentavgift motsvarande

50 procent av utminuteringspriset;

samt

b) för vin dels med en grundavgift,

såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent

(starkvin), av 3 kronor 20 öre för

liter och, såvitt avser annat vin (lättvin),

av 64 öre för liter dels med en

procentavgift motsvarande 36 procent

av utminuteringspriset.

- varornas utminutering.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.

1 Senaste lydelse av 2 § 1 mom. se 1963:52.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 10 år 1000

3

Förslag

till

Förordning

om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att 22 kap. tulltaxan den 12 september 19581 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 § 4 mom.

c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med följande

belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac.................................................................... 45: —

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky.................................... 39: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08.......................... 33: —

Vin:

musserande:

champagne ............................................................ 18: —

annat ............................................................... 12: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent ...... 12: —

icke överstigande 14 volymprocent........................................ 7: —

För spritdrycker---allmän varuskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.

Förslag

till

Förordning

4

om särskild skatt på motorbränslen

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till staten skall särskild skatt på motorbränslen erläggas för varuslag

som avses i

1 § första stycket förordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt

(bensin),

1 § första stycket förordningen den 15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt

(brännolja),

1 Senaste lydelse av Anm. till 22 kap. se 1965:238.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1966

1 § första stycket förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt

(gasol),

allt i de fall skatt utgår enligt nämnda förordningar.

2 §.

Skatten utgår för bensin och brännolja med fem och för gasol med fyra

öre för liter.

3 §•

Förordningarna om bensinskatt, brännoljeskatt och gasolskatt äga i övrigt

motsvarande tillämpning i fråga om särskild skatt på motorbränslen.

4 §.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas

av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november 1956 (nr 545)

angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 23 november 1956 angå
-

ende omsättningsskatt å motorfordon

delse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

4

Omsättningsskatten utgår för

personbilar och lastbilar

med det antal kronor, som

motsvarar 110 procent av det tal,

vilket angiver fordonets tjänstevikt

uttryckt i kilogram. För bilar med

högre tjänstevikt än 1 600 kilogram

skall därjämte tillägg göras med

f45 kronor för varje fullt femtiotal

kilogram, varmed tjänstevikten

överskjuter 1 600 kilogram. Skatten

avrundas i förekommande fall till

närmast lägre helt tiotal kronor.

1 Senaste lydelse av 4 § se 1960: 81.

i vissa fall1 skall erhålla ändrad ly(Föreslagen

lydelse)

§•

Omsättningsskatten utgår för

personbilar och lastbi1

a r med det antal kronor, som

motsvarar 155 procent av det tal,

vilket angiver fordonets tjänstevikt

uttryckt i kilogram. För bilar med

högre tjänstevikt än 1 600 kilogram

skall därjämte tillägg göras med

195 kronor för varje fullt femtiotal

kilogram, varmed tj änstevikten

överskjuter 1 600 kilogram. Skatten

avrundas i förekommande fall til)

närmast lägre helt tiotal kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 10 år 106(1

(Nuvarande lydelse)

För motorcyklar utgör

skatten 180 kronor därest fordonets

tjänstevikt ej överstiger 75 kilogram,

240 kronor därest tjänstevikten

är högre men ej överstiger 160

kilogram samt eljest 360 kronor.

(Föreslagen lydelse)

För motorcyklar utgör

skatten 255 kronor därest fordonets

tjänstevikt ej överstiger 75 kilogram,

335 kronor därest tjänstevikten

är högre men ej överstiger 160

kilogram samt eljest 505 kronor.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Skatten utgår enligt de nya bestämmelserna även när skattskyldigheten

inträtt före deras ikraftträdande men efter den 31 december 1965. Har

skattskyldig före den 1 januari 1966 levererat motorfordon till återförsäljare

att av denne försäljas i kommission för den skattskyldiges räkning utgår

dock skatten enligt de äldre bestämmelserna.

Visar skattskyldig att motorfordon, för vilket skatten skall utgå enligt

de nya bestämmelserna, sålts till pris som avtalats före den 1 januari 1966

och att priset icke kan höjas med belopp som motsvarar skattehöjningen,

äger Kungl. Maj :t medge befrielse från eller återbäring av ett belopp motsvarande

skillnaden mellan skatt enligt de nya bestämmelserna och skatt

enligt de äldre bestämmelserna, om ansökan därom göres senast den 28

februari 1966.

Vid tillämpningen av denna förordning gälla icke 62 § andra och tredje

styckena frihamnsstadgan den 8 november 1935 (nr 553),

Har i fall som avses i 22 § förordningen den 23 november 1956 (nr 545)

skatt beräknats enligt äldre bestämmelser i fråga om motorfordon som införts

till riket efter den 31 december 1965 men före denna förordnings ikraftträdande,

skall skillnaden mellan skatt enligt de nya bestämmelserna och

skatt enligt de äldre bestämmelserna erläggas av den skattskyldige vid anfordran.

Härvid äger 22 § andra punkten motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1966

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 3 januari 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Edenman, Johansson

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om höjning av den

indirekta beskattningen och anför.

Inledning

I finansplanen har jag redogjort för det aktuella budgetläget och för del

behov av inkomstförstärkning som föreligger för budgetåret 1966/67. Som

framgått av vad jag där anfört bör den erforderliga inkomstförstärkningen

erhållas huvudsakligen genom höjning av den indirekta beskattningen. Jag

har sålunda ansett mig böra förorda en höjning av skatten på sprit och vin

samt föreslå en särskild skatt på motorbränslen (bensin, brännolja och

gasol). Vidare har jag förordat höjning av den särskilda omsättningsskatten

på motorfordon (den s. k. bilaccisen).

Jag anhåller att nu få anmäla de förslag som berör de angivna skatteobjekten.

Innan jag lämnar en redogörelse för de särskilda skatteförslagen och

inkomstökningens fördelning på de olika skatteområdena vill jag beröra en

speciell fråga. Ett särskilt problem vid införande eller höjning av indirekt

beskattning är risken för hamstringsköp under tiden mellan offentliggörandet

av det ifrågavarande skatteförslaget och ikraftträdandet. I fråga om de

här avsedda skatteobjekten föreligger sådana risker särskilt beträffande

sprit och vin samt bilar. Det är därför angeläget att skattehöjningarna genomförs

med minsta möjliga tidsutdräkt.

Av dessa skäl föreslår jag att de nya skattereglerna skall träda i kraft

den 1 februari 1966. Såvitt avser bilaccisen skall enligt förslaget den höjda

skattesatsen dock i princip tillämpas på leveranser som äger rum efter den

31 december 1965.

Jag övergår nu till att behandla den närmare utformningen av skatteförslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO år !!)(><>

/

De särskilda skatteförslagen

Skatt pa sprit och vin

Den särskilda beskattningen av sprit och vin regleras genom förordningen

den 24 maj 1957 (nr 209) — senast ändrad genom förordningar

den 5 april 1963 (nr 52) och den 31 maj 1963 (nr 230) —• om skatt på

sprit och vin. Beskattningen sker genom en speciell omsättningsskatt. Den

utgår, såvitt gäller varor avsedda för förtäring, dels i form av en grundavgift,

som anknyter till alkoholhalten, dels i form av en procentavgift, som

beräknas i förhållande till utminuteringspriset. Enligt 15 § 3 mom. förordningen

den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt skall beloppet

av den allmänna varuskatten därvid icke inräknas i priset.

För sprit är grundavgiften 30 öre per liter för varje hel volymprocent

alkohol och procentavgiften 50 % av utminuteringspriset.

För starkvin, dvs. vin med en alkoholhalt av mer än 14 volymprocent, utgör

grundavgiften 2 kr. 40 öre per liter och procentavgiften 36 % av utminuteringspriset.

För lättvin uppgår grundavgiften till 24 öre per liter, under

det att procentavgiften är densamma som för starkvin, dvs. 36 % av utminuteringspriset.

I fråga om vin som tillverkas här i riket uttas därjämte omsättningsskatt

med en särskild tillverkningsavgift — för starkvin eller musserande eller

därmed jämförligt vin 50 öre per liter och för annat vin 20 öre per liter.

Omsättningsskatten uppbärs i regel av Aktiebolaget Vin- & spritcentralen

vid försäljningen till Nya systemaktiebolaget och inbetalas till statsverket i

den ordning Kungl. Maj :t bestämmer.

Den speciella beskattningen av rusdryckerna fyller en viktig funktion i

de nykterhetspolitiska strävandena. Jag vill erinra om att den utredning som

nyligen tillsatts för att göra en översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken

enligt sina direktiv har att belysa bl. a. frågan om prispolitikens samband

med alkoholkonsumtionen samt överväga prissättningens relation till alkoholstyrkan.

Det ligger emellertid i sakens natur att skattesatserna på rusdrycksområdet

bör justeras tid efter annan, så att priserna i stort sett följer

prisutvecklingen på andra varor. De nu gällande skattesatserna har gällt

sedan april 1963. Viss prishöjning på rusdrycker skedde genom höjningen

av den allmänna varuskatten den 1 juli 1965. Denna prishöjning är emellertid

väsentligt lägre än prishöjningen för andra konsumtionsvaror under

tiden efter april 1963. Prisrelationen mellan rusdrycker och andra konsumtionsvaror

har sålunda förskjutits på ett sätt som kan antas verka stimulerande

på rusdryckskonsumtionen. Konsumentprisindex kan från april

1963 fram till våren 1966 beräknas stiga med ca 16 %. En justering av

skattesatserna på rusdrycksområdet bör därför nu äga rum för att anpassa

priserna där till den allmänna prisutvecklingen. Jag begränsar dock mitt

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 10 år 1066

förslag till att avse skatten på sprit och vin. För malt- och läskedrycker

föreligger enligt min mening inte anledning att f. n. ompröva beskattningen.

En lämplig anknytning till den allmänna prisutvecklingen erhålls om

priset på renat brännvin ökar med ungefär 3 kr. för helbutelj (från 26 till

29 kr.), varav 2 kr. 70 öre utgör spritskatt och ca 30 öre allmän varuskatt.

Detta innebär en höjning av priset inklusive allmän varuskatt med ca

12 %. Om hänsyn tas även till den allmänna varuskattens höjning den 1

juli 1965 blir prishöjningen 16 % sedan april 1963.

För att uppnå en motsvarande anpassning till prisnivån beträffande vinerna

bör priset på starkvin öka med ca 1: 35 kr. för helbutelj och priset

på lättvin med ungefär 65 öre för helbutelj.

Skattehöjningen bör ske i form av en höjning av grundavgifterna. Härigenom

tillgodoses prissättningens nykterhetspolitiska funktion bäst. För att

det nuvarande priset på brännvin skall höjas med ca 12 % bör grundavgiften

på sprit lämpligen bestämmas till 34 öre per liter och volymprocent

alkohol. I genomsnitt blir det en prisökning om ca 10 % för sprit.

Härigenom erhålls — med beaktande av att vissa smärre justeringar av

partipriser och handelsmarginaler sker i samband med skatteändringar och

med hänsyn tagen till priseffekten av den allmänna varuskatten — följande

ungefärliga prishöjningar. För spritdrycker, som innehåller 30 volymprocent

alkohol, ökar priset med 2:25 kr. per helbutelj. Renat brännvin

(40 %) torde som förut nämnts stiga i pris från 26 kr. till 29 kr. per helbutelj.

Vid en alkoholhalt av 45 % —- bl. a. svensk gin — blir prishöjningen

ca 3: 50 kr. per helbutelj.

Vad beträffar vinerna erhålls den avsedda prishöjningen om grundavgiften

på starkvin höjs från 2: 40 kr. till 3: 20 kr. och på lättvin från 24 öre

till 64 öre.

Jag förordar att skattesatserna på sprit och vin höjs på angivet sätt den

1 februari 1966.

Någon särskild beskattning av de lager, som vid de nya skattesatsernas

ikraftträdande finns hos systembolaget och restauratörerna, anser jag inte

böra ifrågakomma.

I sammanhanget bör motsvarande ändringar göras i tulltaxans bestämmelser

om schablontull för spritdrycker och vin, som införts av resande.

Den förordade skattehöjningen kan sammanlagt beräknas ge statsverket

ökade inkomster i form av skatt på sprit och vin med ungefär 180 milj. kr.

per år. Härutöver kan skattehöjningen beräknas medföra ökade intäkter av

den allmänna varuskatten med ca 18 milj. kr. Med hänsyn till den dämpning

av efterfrågan som erfarenhetsmässigt sker närmast efter en prishöjning

torde någon inkomstökning under innevarande budgetår knappast

vara att påräkna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 är 1960

9

Skatt på motorbränslen

För bensin utgår dels en särskild skatt (bensinskatt) och dels allmän

energiskatt. Bensinskatten regleras genom förordningen den 7 april 1961

(nr 372) om bensinskatt. Bestämmelser om energiskatt är intagna i förordningen

den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt. Bensin är liksom

andra drivmedel och bränslen undantagen från allmän varuskatt. Bensinskatten

utgår sedan den 1 juli 1965 med 43 öre per liter, vartill kommer

energiskatt med 9 öre per liter.

För motorbrännolja utgår också såväl en särskild skatt (brännoljeskatt)

som allmän energiskatt. Brännoljeskatten regleras genom förordningen den

15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt. Skatten utgår i regel med 34

öre per liter. Skatt som erläggs av tillverkare eller registrerad leverantör

eller vid införsel utgör dock endast 31 öre per liter. Energiskatten för motorbrännolja

uppgår till 25 kr. per kubikmeter, dvs. 2,5 öre per liter. Energiskatten

utgår också för annan olja än motorbrännolja.

Även för gasol och vissa liknande gasformiga ämnen som används till

drift av motor i motorfordon utgår dels en särskild skatt (gasolskatt) och

dels allmän energiskatt. Gasolskalten regleras genom förordningen den 29

maj 1964 (nr 352) om gasolskatt. Skatten utgår med 29 öre per liter. I

fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger 3 000 kg, utgör dock skatten endast

22 öre per liter. Energiskatten för gasol uppgår till 7 öre per liter eller

beträffande buss som nyss nämnts 2 öre per liter.

Som jag redan antytt bör den nu aktuella höjningen av den indirekta

beskattningen generellt inbegripa motorbränslena, dvs. bensin, motorbrännolja

och gasol. Jag vill erinra om att bensinskatten senast höjdes med 5 öre

per liter med verkan fr. o. m. den 1 juli 1965 men att skattesatserna för

brännoljeskatten och gasolskatten då lämnades oförändrade. I nu förevarande

sammanhang bör en i princip likformig höjning av beskattningen på

dessa motorbränslen ske. Jag föreslår därför en ytterligare beskattning med

5 öre per liter på bensin och motorbrännolja samt med 4 öre per liter på

gasol.

Den föreslagna beskattningen är som nämnts motiverad av det samhällsekonomiska

och statsfinansiella läget. De ökade skatteintäkterna bör till

skillnad från de s. k. automobilskattemedlen därför inte vara föremål för

specialdistination. Från denna synpunkt skulle den höjda beskattningen

av motorbränslen kunna äga rum inom ramen för den allmänna energiskatten.

Såvitt avser motorbrännoljan uppkommer emellertid med en sådan lösning

svårigheter av teknisk natur när det gäller att begränsa skattehöjningen

till att avse enbart brännolja för motorfordonstrafik. Det sagda leder till

att höjningen av skatten på motorbränslen tekniskt sett bör konstrueras

som en fristående skatt. Denna bör regleras i en särskild författning om

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1966

skatt på motorbränslen. Därmed blir klart att skatteintäkterna i riksstaten

inte skall redovisas som automobilskattemedel.

Inom finansdepartementet har upprättats ett förslag till förordning om

särskild skatt på motorbränslen. Denna särskilda skatt skall erläggas i de

fall bensinskatt, brännoljeskatt eller gasolskatt utgår. Redovisning och uppbörd

av skatten avses skola äga rum i enlighet med motsvarande bestämmelser

i förordningarna om bensinskatt, brännoljeskatt och gasolskatt.

Förordningen om särskild skatt på motorbränslen föreslås träda i kraft

den 1 februari 1966.

Skatteintäkterna kan under budgetåret 1966/67 beräknas uppgå till ca

200 milj. kr. och under innevarande budgetår till ca 30 milj. kr.

Bilaccis

På omsättningen av nya motorfordon utgår skatt, förutom enligt förordningen

den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt, också enligt

förordningen den 23 november 1956 (nr 545) angående omsättningsskatt

å motorfordon i vissa fall (s. k. bilaccis). Bilaccisen är i princip en producentskatt

på motorfordon som tillverkas inom landet eller införs hit. Skattepliktiga

fordon är personbilar, med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri

utrustade lastbilar vars tjänstevikt inte överstiger 1 800 kg samt motorcyklar.

Förutsättning för skatteplikt är vidare att fordonet inte är eller

tidigare varit upptaget i bilregister. Härigenom begränsas beskattningen

till att omfatta endast nya fordon. Skatteplikt föreligger inte för brandbilar

eller ambulanser och inte heller för mopeder eller vissa andra motorcyklar

som är inrättade som invalidfordon.

Bilaccisen för personbilar och lastbilar utgår med det antal kronor, som

motsvarar 110 % av det tal som anger fordonets tjänstevikt uttryckt i kg.

För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kg utgår dessutom ett tillägg med

145 kr. för varje fullt femtiotal kg varmed tjänstevikten överstiger 1 600

kg. Skatten avrundas till närmast lägre helt tiotal kronor.

För motorcyklar utgör bilaccisen 180 kr. om tjänstevikten inte överstiger

75 kg, 240 kr. om tjänstevikten är högre men ej överstiger 160 kg samt

360 kr. i övriga fall.

Den nu gällande förordningen av år 1956 med bestämmelser om bilaccis

föregicks av en motsvarande lagstiftning av temporär karaktär. De huvudsakliga

motiv som låg till grund för såväl den temporära som den permanenta

beskattningen på området var likartade. Bilanskaffningen utgjorde

en av de mest expansiva delarna av privatkonsumtionen, som ställde stora

anspråk på samhällets resurser. Det gällde att av samhällsekonomiska hänsyn

genom beskattningen vinna en begränsning av konsumenternas investeringar

i bilar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

K un f/l. Maj:ts proposition nr 10 år WHO

Som jag framhållit i finansplanen bör en höjning av bilaccisen nu äga

ruin. En sådan höjning är motiverad inte endast från statsfinansiella utan

också från konjunkturpolitiska synpunkter, i första hand mot bakgrunden

av utvecklingen av vår bytesbalans. Härtill kommer det starka tryck på samhällsekonomin

som den expanderande bilismen medför.

Ursprungligen utgick bilaccisen med ett belopp som i kronor motsvarade

90 % av bilens tjänstevikt i kg. Det särskilda tillägget för varje fullt femtiotal

kg vid tjänstevikt överstigande 1 600 kg utgjorde då 120 kr. Vid tidpunkten

för införandet av 1956 års förordning motsvarade skatten ca

12 % av priset för en bil av standardkaraktär. I samband med att de begagnade

bilarna undantogs från allmän varuskatt (prop. 1960: 117, BevU

50, rskr 185, SFS 1960: 81) höjdes procenttalet för beräkning av bilaccisen

till 110 och den angivna tilläggsavgiften i kronor till 145. Skatten för motorcyklar

blev oförändrad. Höjningen bedömdes motsvara ca 2 % av priset

för en standardbil och medförde att den ursprungliga nivån för bilaccisen,

som bl. a. till följd av prisutvecklingen nedgått, i stort sett återställdes.

Den relativa nivån för bilaccisen har därefter till följd av prisutvecklingen

på bilmarknaden nedgått. För en bil av standardkaraktär, t. ex. av märket

Volvo Amazon Favorit eller Saab utgör bilaccisen 1 250 kr. resp 960 kr.

Detta motsvarar i båda fallen drygt 8 % av detalj handelspriset (ca 14 500

kr. resp. ca 11 300 kr.). För att återställa den nivå på 12 % av priset på nya

bilar som avsågs vid dess införande behöver bilaccisen höjas med ca 3 % av

bruttopriset.

För att genomföra den erforderliga höjningen av bilaccisen förordar jag

att procenttalet höjs från 110 till 155 samt att tilläggsavgiften för varje fullt

femtiotal kg i fråga om bilar med tjänstevikt överstigande 1 600 kg höjs

från 145 till 195 kr. För de angivna bilmärkena innebär höjningen att bilaccisen

stiger från 1 250 till 1 760 kr. resp från 960 till 1 360 kr. Höjningen

motsvarar således 3 å 4 % av bilpriset.

Beträffande motorcyklarna föranleder en motsvarande uppräkning att

accisen höjs, om tjänstevikten inte överstiger 75 kg, från 180 till 255 kr.,

om tjänstevikten är högre men ej överstiger 160 kg, från 240 till 335 kr.

samt eljest från 360 till 505 kr.

I likhet med övriga här förordade förslag bör ändringarna av bilaccisen

träda i kraft så snart som möjligt. För att motverka rubbningar inom bilhandeln

anser jag det emellertid angeläget att man undviker att den lägre

skattesatsen gäller under tiden mellan skattehöjningens offentliggörande

och de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Jag lät därför den 1 januari

offentligt meddela min avsikt att föreslå den nu förordade skattehöjningen

och anser mig med hänsyn till den omfattande publicitet som gavs detta meddelande

kunna föreslå att den nya skattesatsen tillämpas från årsskiftet.

En övergångsbestämmelse av denna innebörd bör dock kompletteras i

ett speciellt hänseende som även beaktades vid bilaccisens införande. Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1966

Maj :t bör sålunda få efterge belopp motsvarande förhöjningen av bilaccisen,

om leverans som medför skattskyldighet grundar sig på avtal före

den 1 januari 1966 och säljaren på grund av avtalets innehåll inte kan ta

ut den högre skatten hos köparen.

Jag förordar att ikraftträdandebestämmelserna utformas i enlighet härmed.

Den föreslagna höjningen av bilaccisen torde, särskilt till en början, leda

till en uppbromsning i bilanskaffningen. Under innevarande budgetår torde

man därför få räkna med oförändrat skatteutfall. För budgetåret

1966/67 synes intäkten av bilaccisen dock kunna beräknas öka med 150

milj. kr. Därtill kommer som en följdverkan ytterligare allmän varuskatt

med 15 milj. kr.

Sammanfattning

I det föregående har jag redovisat de olika åtgärder på beskattningens

område, som i rådande statsfinansiella läge enligt min uppfattning bör genomföras.

Inkomstökningarna för det allmänna kan beräknas på följande

sätt för budgetåret 1966/67.

1. Höjning av skatten på sprit och vin................ + 180 milj. kr.

2. Särskilda skatten på motorbränslen................ + 200 »

3. Höjning av bilaccisen ............................ +150 »

Summa ökning av statens inkomster + 530 »

Utöver de i tablån angivna beloppen tillkommer de inkomstökningar om

ca 33 milj. kr. av den allmänna varuskatten som blir en följd av skattehöjningarna

på sprit och vin samt på bilar. För innevarande budgetår beräknas

höjningen av den särskilda skatten på motorbränslen ge en inkomstökning

av ca 30 milj. kr.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet

upprättade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den

24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin;

2) förordning om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 (nr

*75);

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

liungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1060

3) förordning om särskild skatt på motorbränslen;

4) förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november

1956 (nr 5i5) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Göran Sellvall

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 650852

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.