Angående vissa investeringsanslag under försvarets fastighetsfond för budgetåret 1966/67
1966-03-11 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1966:108, Angående vissa investeringsanslag under försvarets fastighetsfond för budgetåret 1966/67
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 dr 1966
1
Nr 108
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa investeringsanslag
under försvarets fastighetsfond för budgetåret
1966/67; given Stockholms slott den 11 mars 1966.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen begärs till byggnadsarbeten för gemensamma ändamål
för försvaret ett investeringsanslag av 24,9 milj. kr. och till flyttning av
Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) ett investeringsanslag av 44 milj. kr.
Medel beräknas bl.a. för att påbörja nybyggnad av en förvaltningsbyggnad
inom kvarteret Kavalleristen i Stockholm och för fortsatt utbyggnad av
Muskövarvet. I anslutning härtill lämnas en redovisning för en av fortifikationsförvaltningen
gjord kostnadsberäkning rörande de slutliga kostnaderna
för Muskövarvet och en granskning av denna utförd av en särskilt förordnad
utredningsman.
1—8258 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 109
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 är 1966
Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 11
mars 1966.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsrådet
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,
Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga angående
vissa investeringsanslag under försvarets fastighetsfond för budgetåret
1966/67 och anför.
I statsverkspropositionen (bil. 6 s. 287 och 319) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, dels till byggnadsarbeten
för gemensamma ändamål under kasernbyggnaders delfond av försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1966/67 beräkna ett investeringsanslag
av 24,9 milj. kr., dels till utflyttning av Stockholms örlogsbas
(Muskövarvet) under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond
för samma budgetår beräkna ett investeringsanslag av 44 milj. kr. Beredningen
av dessa frågor är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra för
dem närmare.
Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål
Anslag Nettoutgift Behållning
1964/65 ........................ HO 000 000 ''9 349 796 ''18 490 433
1965/66 ........................ 8 140 000
1966/67 (förslag) ............ 24 900 000
'' Inkl. medel för byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt.
Fortifikationsförvaltningen (skr 30/8 1965) hemställer, att anslaget uppförs
med 30,5 milj. kr., varav 16 milj. kr. förutsätts falla utanför försvarets
kostnadsram. Anslaget avses för följande byggnadsarbeten.
Kostnad
1. Anordnande av lokaler för fortifikationsförvaltningen ............... 20 000 000
2. Anordnande av lokaler för militärområdesstaber i Kristianstad,
Strängnäs och Boden ............................................................ 9 775 000
3. Förvärv av fastighet m.m. för militärområdesstaben i Skövde ... 1 000 000
4. Diverse smärre byggnadsföretag ............................................. 925 000
5. Merkostnader på grund av prishöjningar under budgetåret 1964/65 450 000
Kimgl. Maj:ts proposition nr 108 är 1966
3
Kostnad
Medelsbehov ........................................................................ 32 150 000
Reducering av medelsbehovet ................................................ 1 650 000
Summa kr. 30 500 000
Motiv
1. Behovet av ämbetsbyggnad för fortifikationsförvaltningen har tidigare
anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 326).
Genom beslut den 5 mars 1965 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen
att projektera en ny förvaltningsbyggnad inom kvarteret Kavalleristen
i Stockholm. Byggnaden skall inrymma tjänsterum för fortifikationsförvaltningen
(ca 750 personer), Stockholms försvarsområdesstab (ca 50
personer) samt ytterligare ca 350 personer i förvaltnings- eller stabsverksamhet.
I byggnadens källarvåning skall vidare inrymmas förråd om ca
3 000 m2 för försvarsområdet. Kostnaderna för byggnaden har uppskattats
till 40 milj. kr. Kungl. Maj:t uppdrog vidare åt förvaltningen att utreda och
föreslå erforderliga ersättningslokaler för K 1.
Medelsbehovet för budgetåret 1966/67 har av fortifikationsförvaltningen
uppskattats till 20 milj. kr., varav 16 milj. kr. anses böra anvisas utanför
försvarets kostnadsram.
Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 8 februari
1966 överlämnat förslagshandlingar till ifrågavarande förvaltningsbyggnad.
Ämbetsverket har därvid samrått med chefen för armén och försvarets civilförvaltning.
Fortifikationsförvaltningen har beräknat lokalbehovet för ämbetsverket
med utgångspunkt i nuvarande antal tjänster, som uppgår till ca 800.
För Stockholms försvarsområdesstab har chefen för armén i samråd med
statskontoret beräknat antalet tjänster till ca 50. Fortifikationsförvaltningen
har övervägt lokalplaneringen för centrala militära förvaltningsmyndigheter
och staber i Stockholm och därvid kommit fram till att försvarets civilförvaltning
bör beredas plats inom förvaltningsbyggnaden. Civilförvaltningens
personal uppgår till ca 280 personer. Lokalbehovet för detta ämbetsverk
motsvarar i stort sett det utrymme som återstår sedan fortfikationsförvaltningens
och försvarsområdesstabens lokalbehov tillgodosetts inom byggnaden.
Den byggnad, som fortifikationsförvaltningen nu föreslår, har rektangulär
planyta med byggnadsmassorna grupperade kring två gårdar. Byggnaden
innehåller sex våningar ovan mark, en suterrängvåning och en källarvåning
under den norra och en under den södra hälften av byggnadsytan samt takvåning
med lokaler för ventilation och hissmaskineri. Den sammanlagda
våningsytan uppgår till ca 43 400 m2. I källarvåningen inryms körcentral,
filmsal och två lektionssalar för Livgardesskvadronen och försvarsområdesstaben
i stället för planerade förrådslokaler för försvarsområdet. Vid över
2—8258
66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 109
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
läggningar med Stockholms stads elverk har framkommit att en anslutning
till stadens fjärrvärmenät kan anordnas för att tillgodose värmebehoven
för nybyggnaden och Livgardesskvadronens byggnader.
Kostnaderna för byggnaden har enligt prisläget den 1 april 1965 uppskattats
till 50 milj. kr. Härav avser 35,7 milj. kr. byggnadsarbeten, VVSoch
el-arbeten m.m. samt återstoden utvändiga arbeten, tillbyggnad av ridhus
som ersättning för befintligt exercishus, oförutsett och administration.
Av byggnadskostnaderna anser fortifikationsförvaltningen att 24 milj. kr.
bör anvisas innanför försvarets kostnadsram och 26 milj. kr. utanlör ramen.
För budgetåret 1966/67 uppskattas medelsbehovet till 15 milj. kr.,
varav 11 milj. kr. utanför ramen, för budgetåret 1967/68 till 25 milj. kr.,
varav 15 milj. kr. utanför ramen, och för budgetåret 1968/69 till 10 milj.
kr. helt innanför ramen.
2. Behovet av lokaler för militärområdesstaber i Kristianstad, Strängnäs
och Boden har tidigare anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 326).
I skrivelse den 4 februari 1965 har fortifikationsförvaltningen underställt
Kungl. Maj :ts prövning ett förslag till byggnadsprogram för att tillgodose
lokalbehovet för militärområdesstaben i Kristianstad. Enligt detta
förslag skall ett kontorshus och en garagebyggnad byggas för en uppskattad
kostnad av 6 250 000 kr., varav 5 680 000 kr. för kontorshuset. — Genom
beslut den 5 februari 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen
att på grundval av byggnadsprogrammet utföra projektering fram till
färdiga bygghandlingar av nämnda byggnader.
Med skrivelse den 21 juni 1965 har fortifikationsförvaltningen överlämnat
bygghandlingar rörande ifrågavarande kontorshus. Kostnaderna för
byggnadsföretaget har beräknats till 5 680 000 kr. — Genom beslut den 30
juni 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra
kontorshuset för militärområdesstaben i Kristianstad inom en kostnadsram
av 5 680 000 kr. Kungl. Maj:t bemyndigade tillika ämbetsverket att för påbörjande
av byggnadsföretaget disponera högst 4 550 000 kr. av medel till
Kungl. Maj :ts förfogande under förevarande investeringsanslag.
Med skrivelse den 21 juni 1965 har fortifikationsförvaltningen vidare
överlämnat bygghandlingar rörande dels nybyggnad av flygel till stabsbyggnaden
för militärområdesstaben i Strängnäs jämte om- och tillbyggnad
av stabsbyggnaden, dels nybyggnad av kontorshus för militärområdesstaben
i Boden. Kostnaderna för byggnadsföretagen har beräknats till 9 165 000
kr., varav 3 530 000 kr. för flygelbyggnaden m.m. i Strängnäs och 5 635 000
kr. för kontorshuset i Boden. — Genom beslut den 30 juni 1965 uppdrog
Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ifrågavarande
byggnadsföretag i Strängnäs och Boden inom en kostnadsram av 9 165 000
kr. Kungl. Maj :t bemyndigade tillika ämbetsverket att för påbörjande av
byggnadsföretagen disponera 1 090 000 kr. av medel till Kungl. Maj :ts
förfogande under förevarande investeringsanslag. Härjämte medgav Kungl.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
5
Maj :t att ett belopp av 6 235 000 kr. av medel till Kungl. Maj :ts förfogande
under det för budgetåret 1965/66 anvisade investeringsanslaget Byggnadsarbeten
för armén fick förskottsvis tas i anspråk för ändamålet.
För att tillgodose återstående medelsbehov för nybyggnad av kontorshus
för militärområdesstaben i Kristianstad samt för nybyggnad av flygel till
stabsbyggnaden för militärområdesstaben i Strängnäs m.m. erfordras för
budgetåret 1966/67 sammanlagt (1 130 000+1 840 000) 2 970 000 kr. Härjämte
erfordras 570 000 kr. för nybyggnad av garage vid P6:s motorområde
för militärområdesstaben i Kristianstad och 6 235 000 kr. för
slutligt bestridande av det belopp, som Kungl. Maj :t bemyndigat fortifikationsförvaltningen
att förskottsvis ta i anspråk från investeringsanslaget
Byggnadsarbeten för armén. Sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1966/67 utgör alltså (2 970 000 + 570 000 +
6 235 000) 9 775 000 kr.
3. Genom beslut den 11 februari 1965 har Kungl. Maj:t — som samma dag
anmodat överbefälhavaren att bl. a. utreda Skövdes förutsättningar som
förläggningsort för Västra militärområdesstaben — uppdragit åt fortifikationsförvaltningen
att, efter anvisning av överbefälhavaren, uppgöra och
snarast till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till lösning t. v. av Västra
militärområdesstabens lokalbehov i Skövde.
Fortifikationsförvaltningen har låtit företa vissa undersökningar, vilka
visat att möjlighet synes föreligga att lösa ifrågavarande lokalbehov genom
att utnyttja III. militärbefälsstabens nuvarande lokaler i fastigheten Drottninggatan
5 i Skövde och att — som komplettering till dessa — förvärva en
angränsande fastighet. Vissa ombyggnadsarbeten blir därvid erforderliga
i fastigheterna. Förhandlingar rörande förvärv av den angränsande fastigheten
har upptagits. Förvaltningen räknar med att kostnaderna för förvärvet
och erforderliga ombyggnadsarbeten skall kunna hållas inom en
ram av 1 milj. kr.
4. För diverse smärre byggnadsåtgärder, vilka var för sig beräknas dra
en kostnad av högst 200 000 kr., beräknas 925 000 kr. bli erforderliga för
budgetåret 1966/67.
Departemen t s chef en
Fortifikationsförvaltningen bar angett medelsbehovet till sammanlagt
32 150 000 kr. under ifrågavarande anslag för budgetåret 1966/67. Härav avser
450 000 kr. ytterligare medel med anledning av inträffade indexmässiga
kostnadsstegringar, 9 775 000 kr. ytterligare medel för att fullfölja påbörjade
byggnadsföretag, 20 milj. kr. medel för att påbörja ett byggnadsobjekt
för vilket Kungl. Maj :t tidigare denna dag godkänt förslagshandlingar
samt 1 925 000 kr. medel för byggnadsobjekt för vilken programhandlingar
ännu inte underställts Kungl. Maj :ls prövning. Det sålunda angivna me
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
delsbehovet av 32 150 000 kr. har nedjusterats med hänsyn till erfarenhetsmässiga
förseningar i byggnadsarbetenas utförande till 30,5 milj. kr.
Det av fortifikationsförvaltningen angivna medelshehovet för prisstegringar
och för fullföljande av redan påbörjade byggnadsföretag har inte föranlett
någon erinran från min sida.
Beträffande det byggnadsobjekt, där förslagshandlingar godkänts av
Kungl. Maj :t, vill jag anföra följande. Fortifikationsförvaltningen har
lagt fram förslag till en ny förvaltningsbyggnad i kvarteret Kavalleristen i
Stockholm. Byggnaden är avsedd att tillgodose lokalbehovet för fortifikationsförvaltningen,
försvarets civilförvaltning och Stockholms försvarsområdesstab.
Fortifikationsförvaltningen, som har en personal om ca 800 personer,
disponerar f.n. dels två staten tillhöriga fastigheter vid Tegelbacken
i Stockholm, av vilka en har sålts till Stockholms stad för 5,6 milj. kr. med
tillträde den 1 oktober 1968, dels förhyrda lokaler i olika delar av Stockholm.
Civilförvaltningen, som har en personal om ca 280 personer, disponerar
f.n. lokaler i ämbetsbyggnaden Tre Vapen. Försvarsområdesstabens personal
uppgår till ca 50 personer. Den föreslagna nya förvaltningsbyggnaden
får en våningsyta om ca 43 400 m2. Kostnaden för byggnadsprojektet uppskattas
till 50 milj. kr. Fortifikationsförvaltningen anser att av totalkostnaden
bör 24 milj. kr. falla inom och 26 milj. kr. utanför försvarets kostnadsram.
För nästa budgetår begär ämbetsverket 15 milj. kr., varav 11 milj. kr.
utanför försvarets ram.
Jag anser att den nya förvaltningsbyggnaden bör komma till utförande.
Av den för byggnadsobjektet uppskattade kostnaden, 50 milj. kr., avser
jag att i annat sammanhang föreslå att ett belopp av 5,6 milj. kr., motsvarande
vad som influtit vid försäljningen av den av fortifikationsförvaltningen
disponerade byggnaden vid Tegelbacken, anvisas utanför försvarets
kostnadsram. Jag räknar med att för påbörjande av arbeten med
ifrågavarande förvaltningsbyggnad skall kunna disponeras ca 13 milj. kr.
av medel under förevarande anslag.
Övriga byggnadsobjekt till en sammanlagd kostnad av ca 2 milj. kr., för
vilka huvudhandlingar ännu inte föreligger, är jag inte beredd att nu ta
ställning till. Kungl. Maj :t bör inom ramen för det av riksdagen anvisade
anslaget och sedan huvudhandlingar prövats av Kungl. Maj :t äga besluta
om dessa företag skall komma till utförande. Medel bör även få tas i anspråk
för andra objekt där byggnadskostnaden beräknats understiga
300 000 kr.
Med hänsyn till vad jag anfört under Ramberäkning m.m. i prop. 1966: 1
(bil. 6 s. 16) räknar jag med att byggnadsverksamheten inte kan få den omfattning
som fortifikationsförvaltningen förutsatt. Jag är inte beredd att
nu uttala mig om vilka byggnadsobjekt som måste senareläggas eller vilka
som måste färdigställas i långsammare takt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966 7
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att anslaget för nästa budgetår
förs upp med 24,9 milj. kr. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för
budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 24 900 000
kr.
Flyttning av Stockholms öriogsbas (Muskövarvet)
Anslag Nettoutgift Behållning
1964/65 ........................... 36 000 000 34 423 489 9 214 096
1965/66 ........................... 38 000 000
1966/67 (förslag) ............ 44000 000
Tidigare utredningar och beslut
1953 års riksdag beslutade efter förslag i prop. 1953: 200 att Stockholms
öriogsbas skulle flyttas till Stockholms södra skärgård, varvid örlogsvarvet
skulle förläggas till Muskö. Kostnaderna för örlogsvarvet angavs till 189
milj. kr. i 1950 års prisläge. Arbetet med utflyttningen kom emellertid
inte i gång de närmast följande åren. År 1959 godkände riksdagen ett förslag
om en begränsad utbyggnad av Muskövarvet. Enligt den av riksdagen godkända
planen skulle varvet omfatta tre tunneldockor, enheter för verkstäder,
administration, förråd m.m., en skyddad anläggning (sliptunnel) för
motortorpedbåtar, kajer, pirar m.m. samt tillfartsväg. Totalkostnaden
för utbyggnaden beräknades till 106 milj. kr. enligt prisläget den 1 april
1957.
Efter verkställd översyn av kostnadsberäkningarna angav fortifikationsförvaltningen
i sina anslagsframställningar för budgetåret 1962/63 totalkostnaderna
för den år 1959 fastställda utbyggnaden till ca 181 milj. kr.
enligt prisläget den 1 maj 1961. Kostnadsökningen angavs främst bero på
prisförändringar och ofullständigt projekteringsunderlag. Andra orsaker
som medverkat till fördyringen var standardhöjning och ökad skyddsnivå
samt att anslagstilldelningen blivit mindre än som förutsatts enligt den
år 1959 godkända planen.
I sina anslagsframställningar för budgetåret 1963/64 anmälde fortifikationsförvaltningen
att totalkostnaden för Muskövarvet med särskild anläggning
för motortorpedbåtar enligt prisläget den 1 maj 1962 uppgick till ca
193 milj. kr. Sedermera anmälde ämbetsverket att en förnyad kostnadsöversyn
visade alt kostnaderna för Musköanläggningen i prisläget den 1 maj
1962 beräknades överstiga de av ämbetsverket tidigare angivna med ca
18 milj. kr. Totalkostnaden skulle därmed stiga till ca 211 milj. kr.
3—8258 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 109
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
I sina anslagsframställningar för budgetåret 1964/65 anmälde fortifikationsförvaltningen
att totalkostnaden för Muskövarvet enligt prisläget den
1 maj 1963 uppgick till ca 216 milj. kr. Slutligen anmälde fortifikationsförvaltningen
i sina anslagsframställningar för budgetåret 1965/66 att
totalkostnaden för varvet enligt prisläget den 1 maj 1964 uppgick till ca
223 milj. kr.
För utbyggnad av Muskövarvet har riksdagen hittills anvisat 185,5 milj.
kr.
Fortifikationsförvallningens anslagsframställning för budgetåret 1966/67 m.m.
Fortifikationsförvaltningen (skr. 30/8 1965) hemställer, att anslaget förs
upp med 44,1 milj. kr., varav 6 milj. kr. förutsätts falla utanför försvarets
kostnadsram. De kostnader, som enligt fortifikationsförvaltningens förslag
skall falla utanför försvarets ram, hänför sig till de merkostnader för vägförbindelsen
mellan fastlandet och Muskö, som har föranletts av kravet
på högre standard för att förbindelsen skall kunna utnyttjas för allmän
trafik. Det föreslagna anslagsbeloppet avses för fortsatt utbyggnad av
Musköanläggningen. Fortifikationsförvaltningen anmäler att ämbetsverket,
sedan vissa pågående utredningar slutförts, avser att lämna en närmare
redogörelse för utbyggnaden av varvet liksom för kvarstående medelsbehov
efter budgetåret 1966/67.
Sedermera har överbefälhavaren med yttrande den 3 december 1965
överlämnat en av fortifikationsförvaltningen gjord utredning rörande kvarstående
medelsbehov under ifrågavarande anslag efter den 1 juli 1965.
Fortifikationsförvaltningen (skr. 23/11 1965) anmäler, att ämbetsverket
under 1965 i samråd med bl.a. chefen för marinen och marinförvaltningen
arbetat på en totalkostnadsberäkning för Musköanläggningen. Denna kostnadsberäkning
upptar kostnader för resterande arbeten m.m. per den 1
juli 1965 i prisläget den 1 april 1965 och slutar på en totalt resterande kostnad
av 166 milj. kr. Den tidigare av riksdagen godkända kostnadsramen för
Muskövarvet uppgår till ca 229 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965. Då
riksdagen hittills anvisat 185,5 milj. kr. återstår inom ramen för av riksdagen
tidigare fattade beslut rörande varvets utbyggnad efter budgetåret
1965/66 (229-—185,5) 43,5 milj. kr. Till fortifikationsförvaltningens förfogande
fanns per den 1 juli 1965 tillhopa ca 47 milj. kr. Ytterligare medelsbehov
utöver av riksdagen godkänd kostnadsram utgör sålunda (166 — 43,5
— 47) 75 milj. kr.
Denna kostnadsökning fördelar sig i runda tal på följande objekt.
Kostnad
Reparations- och förstärkningsarbeten på kajbyggnaden vid Gullboda
viken
-
8 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr t08 år 1966
9
Kostnad
Nytillkomna byggnadsobjekt, föranledda av tidigare inte kända tek
-
niska skäl ........................................................................... 6 000 000
Kostnadsökningar för byggnads- och installationsarbeten i berganläggningen
i förhållande till 1962 års kostnadsberäkning .................. 11 500 000
Yttre byggnader, vägar, planer, yttre ledningar m.m...................... 32 500 000
Reserv för oförutsedda kostnader för byggnadsarbeten .................. 6 000 000
Diverse utrustning ..................................................................... 5 000 000
Yissa nytillkomna objekt ............................................................ 6 000 000
Summa kr. 75 000 000
Beträffande de i förevarande sammanställning upptagna objekten anför
fortifikationsförvaltningen bl.a. följande.
Reparations- och förstårkningsarbeten på kajbyggnaden vid Gullbodaviken
I februari 1963 inträffade en förskjutning i kajen vid Gullbodaviken.
Med anledning härav tillsatte fortifikationsförvaltningen en expertgrupp
för utredning angående kaj förskjutningen. Expertgruppen avgav i januari
1965 utlåtande med förslag till förstärknings- och reparationsåtgärder till
en beräknad kostnad av 7,6 alternativt 8,1 milj. kr. Genom beslut den
26 mars 1965 medgav Kungl. Maj :t efter förslag av ämbetsverket, att de
av expertgruppen föreslagna arbetena fick utföras med anlitande av medel,
som står till fortifikationsförvaltningens förfogande under ifrågavarande
anslag. Med hänsyn till arbetets komplicerade natur bör merkostnaderna
beräknas till det högre beloppet, 8,1 milj. kr.
Nytillkomna objekt, föranledda av tidigare icke kända tekniska skäl
För att på ett godtagbart sätt kunna trygga vattenbehovet för Musköanläggningen
erfordx-as en installation för avsaltning av havsvatten för en beräknad
kostnad av ca 3,5 milj. kr. Vidare erfordras en luftreningsanläggning
av betydligt större kapacitet än den tidigare planerade. Kostnaderna härför
uppskattas till ca 2,5 milj. kr.
Kostnadsökningar för byggnads- och installationsarbeten i berganläggningen
i förhållande till 1962 års kostnadsberäkning
De av fortifikationsförvaltningen 1962 beräknade kostnaderna för byggnads-,
el- och VVS-arbeten i berganläggningen har enligt 1965 års kostnadsberäkning
ökat med ca 11,5 milj. kr., varav 4 milj. kr. för sliptunneln (Risdalstunneln),
3 milj. kr. för torped- och robotförrådet (Mälbykomplexet)
och 4,5 milj. kr. för allmänna kostnadsökningar. Kostnadsökningen för
sliptunneln hänför sig bl.a. till slipkonstruktionen och speciellt de båtvagnar,
som hör till densamma. Härtill kommer att bergförstärkningar er
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
fordrats i betydligt större omfattning än som förutsetts. Torped- och robotförrådet
är en synnerligen komplicerad anläggning och har krävt säkerhetsanordningar,
vilka medfört kostnadsökningar i en omfattning som inte
kunde förutses vid 1962 års kostnadsberäkning. De allmänna kostnadsökningarna
fördelar sig på berganläggningen i sin helhet. 1962 års kostnadsberäkning
var i huvudsak baserad på huvudhandlingar. Sedan dess har
projekterings- och konstruktionsarbetet fortsatt. Härvid har kostnaderna
bl.a. till följd av den standardhöjning, som successivt pågår, visat en tendens
till ökning för varje enskilt objekt. Vid en anläggning av Muskövarvets
storlek är det naturligt att en hopsummering av ett stort antal
smärre kostnadsökningar måste resultera i relativt höga sammanlagda
merkostnader i förhållande till en på huvudhandlingar tidigare verkställd
kostnadsberäkning.
Yttre byggnader, vägar, planer, yttre ledningar m.m.
Beträffande yttre byggnader m.m. har utredningsarbetet av flera skäl
blivit betydligt mer tidskrävande än som tidigare beräknats. Härigenom har
projekterings- och konstruktionsarbetet för dessa byggnader blivit i motsvarande
mån fördröjt och har endast i mycket begränsad omfattning kunnat
påbörjas. I detta sammanhang erinrar fortifikationsförvaltningen om
att Kungl. Maj:t genom beslut den 6 mars 1964 uppdrog åt ämbetsverket att
vid utarbetande av förslag till byggnadsprogram för ovanjordsanläggningar
i anslutning till Muskövarvet utgå från att Ostkustens örlogsbasstab skall
förläggas till Muskö.
Genom särskilda beslut den 4 juni och den 29 oktober 1964 har Kungl.
Maj:t bemyndigat fortifikationsförvaltningen att dels igångsätta vissa vägarbeten
m.m. vid varvet, dels inom en kostnadsram av 2,8 milj. kr. uppföra
en ekipagehall, som skall inrymma hallar för båtar och mindre fartyg
m.m.
I skrivelse den 23 november 1965 har fortifikationsförvaltningen, efter
samråd med chefen för marinen, marinförvaltningen, försvarets intendenturverk,
statskontoret m.fl. myndigheter, underställt Kungl. Maj:ts prövning
förslag till byggnadsprogram för utförande av yttre byggnader, vägar, planer,
yttre ledningar m.m. vid Muskövarvet. Totalkostnaden för ifrågavarande
byggnader och anläggningar jämte förenämnda ekipagebyggnad har på
grundval av prisläget den 1 april 1965 uppskattats till 42,5 milj. kr i enlighet
med följande sammanställning.
Kostnad
Militärrestaurant ..................................................................... 6 600 000
Förläggningsbyggnad ............................................................... 1 250 000
Befälshotell .............................................................................. 1 500 000
Vaktbyggnad ........................................................................... 85 000
Arrestbyggnad ........................................................................ 375 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
11
Kostnad
Fritidsbyggnad ........................................................................ 800 000
Bastubyggnad ........................................................................ 275 000
Hundgård .............................................................................. 150 000
Två byggnader för sanitet, elkraftanläggningar m.m......................... 460 000
Ekipagebyggnad ..................................................................... 2 950 000
Värmecentral ........................................................................ 1 470 000
Båtskjul ................................................................................. 100 000
Kontroll-, prov- och monteringshallar (Mälbyområdet) .................. 1 330 000
Drivmedelsanläggning ............................................................... 510 000
Väg- och planeringsarbeten m.m................................................. 4 730 000
Vatten, avlopp och värmekulvertar .......................................... 5 300 000
Anläggning för vattenrening ...................................................... 2 300 000
Elledningar m.m...................................................................... 2 000 000
Rivning och flyttning av baracker .............................................. 500 000
Administration och oförutsett, ca 30% .................................... 9 815 000
Summa kr. 42 500 000
I sammanställningen ingår inte kostnader för kanslibyggnad för örlogsbasstaben.
Behovsunderlag för denna byggnad är under utarbetande genom
chefens för marinen försorg i samråd med statskontoret.
Fortifikationsförvaltningen framhåller att det program för yttre byggnader
m.m., som nu redovisats, utgör resultatet av noggranna utredningar
och överväganden, som under åren 1964 och 1965 gjorts av representanter
för berörda myndigheter för alt slutligt klarlägga byggnadsbehoven och det
från alla synpunkter mest ändamålsenliga sättet att tillgodose dessa.
I det av chefen för marinen i november 1958 framlagda förslaget till utbyggnad
av Muskövarvet (Plan -58) räknades med kostnader för yttre
byggnader m.m. till ett belopp, som i prisläget den 1 april 1965 motsvarar
ca 10 milj. kr. Skillnaden mellan det nu beräknade beloppet för ifrågavarande
arbeten, 42,5 milj. kr., och det tidigare angivna beloppet, 10 milj. kr.,
utgör sålunda (42,5—10) 32,5 milj. kr.
Fortifikationsförvaltningen anser att det inte är möjligt att närmare klarlägga
relationerna mellan nu uppskattade kostnader för yttre byggnader
m.m. och motsvarande kostnader i Plan —58, enär underlagen för de
olika kostnadsuppskattningarna inte är direkt jämförbara. Ämbetsverket
framhåller emellertid alt följande väsentliga, kostnadspåverkande faktorer
föreligger.
Vid upprättandet av det nu redovisade byggnadsprogrammet har bl.a.
eftersträvats att i möjligaste mån tillämpa föreslagna nya normer för militära
byggnadsobjekt samt att tillgodose tidsenliga krav i fråga om byggnadsstandard.
örlogsbasstabens tilltänkta placering på Muskö har beaktats
vid dimensioneringen av vissa byggnader och utvändiga ledningar m.m.
Befälshotell har tillkommit som ersättning för tidigare avsedd samordning
av be tåls förläggning och vaktbyggnad samt underbefälsförläggning i kasern.
Sanitetsanordningar har bedömts erforderliga från vattenvårdssynpunkt
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 är 1966
och hundgård från bevakningssynpunkt. Värmeförsörjningen, som tidigare
avsågs tillgodoses från panncentral i berganläggningen, har nu av tekniska
och ekonomiska skäl bedömts böra tillgodoses från friliggande värmecentral.
Även vissa andra byggnader (kontroll-, prov- och monteringshallar), som
tidigare avsetts förläggas i berg, har av ekonomiska m.fl. skäl bedömts
böra utföras friliggande. Grundförhållandena har visat sig mera svårartade
än man tidigare kunnat förutse. Arrestbyggnad har tillkommit. Kostnaderna
för försörjningsåtgärderna, dvs. anläggningarna för värme, vatten, avlopp,
elkraft, vägar m.m., som tillhopa uppskattats dra inemot halva totalkostnaden,
kan synas väl höga i förhållande till dem för den nu planerade aktuella
bebyggelsen. Försörj ningsåtgärderna är emellertid dimensionerade för
att tillgodose även ett kanslihus samt eventuella framtida behov.
Reserv för oförutsedda kostnader för byggnadsarbeten
För vissa objekt saknas beräkningsunderlag eller är underlaget av sådan
art, att endast kostnadsuppskattning kunnat utföras. Detta är fallet med
ubåtsdrivmedelsförrådet, avsaltningsanläggningen, luftreningsanläggningen
m.fl. detaljanläggningar i berg ävensom med huvuddelen av yttre byggnader.
Med hänsyn härtill och då vissa av arbetena är svårbedömbara på
grund av sin komplicitet har fortifikationsförvaltningen för oförutsedda utgifter
upptagit 6 milj. kr.
Diverse utrustning
I Plan — 58 ingick utrustningsobjekt huvudsakligen under rubrikerna
Komplettering av maskinpark och transportmedel samt Diverse objekt.
Kostnaden för utrustningsobjekt, frainräknad till prisläget den 1 april 1965,
utgör 6,7 milj. kr. Den nu beräknade kostnaden för dylika objekt utgör
11,5 milj. kr. Kostnadsökningen uppgår sålunda till 4,8 milj. kr.
Under förenämnda delpost ingår kostnaderna för anskaffning av möbler,
kaserninventarier, intendenturutrustning. sjukvårdsutrustning. maskiner
och annan verkstadsutrustning samt transportmedel.
Beträffande anskaffningen av ifrågavarande objekt anför fortifikationsförvaltningen
följande.
Utrustningsartiklar av ifrågavarande slag hänförs normalt till driftbudgeten
och anslag till dem föreslås av försvarets förvaltningsmyndigheter
som har ansvar och kompetens för ifrågakommande ämnesområden. Med
hänsyn till de speciella förhållandena för Muskö vad gäller anslagsframställningar,
redovisning till riksdagen, den gemensamma bearbetningen av
projekteringen samt de svårbedömbara tidsförhållandena har i de grundläggande
planerna för Muskö alltid totalbilden åskådliggjorts genom sammanslagning
av alla kostnader för anläggningarnas färdigställande och för
verksamhetens etablering. Denna handlingslinje är antagen av berörda myndigheter
och bör om möjligt följas även i fortsättningen. Ansvars- och kompetensgränser
störs inte av detta förfarande. Myndigheternas handlings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
13
linje innebär emellertid att ingå anslagsframställningar som berör Muskö
nu läggs fram annorledes än genom fortifikationsförvaltningen.
Vissa nytillkomna objekt
Fortifikationsförvaltningen anger kostnaderna för vissa nytillkomna objekt
till 6 milj. kr., varav 3,7 milj. kr. för vissa telesignalanläggningar, 1,1
milj. kr. för en skyddad avmagnetiseringsanordning i en av fartygstunnlarna
på Muskö, 900 000 kr. för bortsprängning av ett grund vid Saltängsudde,
vilket inskränker manöverfriheten inom hamnområdet och skapar
risker under mörker och dålig sikt, 100 000 kr. för fyrbelysning m.m. och
200 000 kr. för diverse smärre objekt.
De nytillkomna telesignalanläggningarna utgörs av anläggningar för manövrering
och övervakning av ventilationsanordningar, indikerings- och
kontrollanläggningar vid portar och luckor, högtalaranläggningar, anläggningar
för TV-övervakning, brandalarm, radaranläggning m.m.
Fortifikationsförvaltningen föreslår, att totalkostnaden för Muskövarvet
uppräknas med 75 milj. kr. till ca 304 milj. kr. i prisläget den 1 april
1965. Återstående medelsbehov efter utgången av budgetåret 1965/66 uppgår
till ca 119 milj. kr. För budgetåret 1966/67 bör i enlighet med ämbetsverkets
tidigare medelsframställning anvisas 44,1 milj. kr. medan återstående
medelsbehov, ca 75 milj. kr., bör fördelas med ca 50 milj. kr. på budgetåret
1967/68 och 25 milj. kr. på budgetåret 1968/69.
Fortifikationsförvaltningen anför slutligen att den här föreslagna anslagsfördelningen
utgör en av förutsättningarna för att enligt nuvarande
planering kunna driva byggnadsarbetena på sådant sätt, att utflyttning av
Stockholms örlogsvarv till Muskö blir möjlig sommaren 1968. En annan
väsentlig förutsättning är att erforderlig arbetskraft får disponeras under
den återstående byggnadstiden. Ett snabbt genomförande av byggnadsprogrammet
innebärande snabbast möjliga avveckling av byggnadsorganisationen
på Muskö medför ekonomiska fördelar genom att de fasta kostnaderna
blir mindre. För statsverkets del bör som en kostnadspost även medtagas
ränta på det investerade kapitalet. Denna är att anse som en direkt merkostnad,
så länge anläggningen är outnyttjad. Härtill kommer även fördelen
av att områden på Skeppsholmen och Djurgården, som nu utnyttjas av
bl.a. örlogsvarvet, kan utnyttjas för andra ändamål.
Överbefälhavaren anför, att han inte har möjlighet att uttala sig om huruvida
de av fortifikationsförvaltningen anmälda kostnadsökningarna kunde
ha varit möjliga att tidigare förutse. Inte heller anser överbefälhavaren att
det är möjligt att bedöma huruvida slutkostnaderna — frånsett indexmässiga
justeringar — kommer att stanna vid de nu anmälda kostnaderna.
överbefälhavaren anser att all kraft bör ägnas åt att fullfölja byggnads
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
arbetet enligt föreliggande planer. Ju snabbare anläggningen blir färdig desto
mindre blir risken för ytterligare kostnadsfördyringar. Som anläggningen
nu är projekterad utgör den en funktionell enhet som om möjligt inte
bör stympas. Det är även naturligt och angeläget att anläggningen ges
en till tiden anpassad standard. Efter att noggrant ha undersökt huruvida
några av de specificerade objekten i anläggningen kan anstå eller
utgå ur byggnadsprogrammet har överbefälhavaren funnit att vissa objekt
till ett värde av 7,6 milj. kr. kan utgå ur byggnadsprogrammet. Dessa
objekt utgörs av planerad bortsprängning av grund vid Saltängsudde för
900 000. kr., avmagnetiseringsanordning för 1,1 milj. kr., radaranläggning
för 600 000 kr., avsaltningsanläggning för 3,5 milj. kr., arrestbyggnad för
500 000 kr. och diverse utrustning för 1 milj. kr.
Överbefälhavaren anmäler slutligen att ifrågavarande merkostnader icke
kan inplaneras i kostnadsramen enligt löpande försvarsbeslut. En motsvarande
inplanering efter budgetåret 1966/67 kan inte heller ske utan betydande
konsekvenser bl.a. med hänsyn till att stora krav på medel föreligger
för andra nytillkommande och betydelsefulla ändamål. Resterande medelsbehov
bör därför tillgodoses utanför försvarets ram.
Departementschefen
Riksdagen fattade år 1953 beslut om utflyttning av Stockholms örlogsvarv
till Muskö i Stockholms södra skärgård. Totalkostnaden angavs då
till 189 milj. kr. i 1950 års prisläge. T.o.m. budgetåret 1958/59 anvisades
emellertid endast relativt obetydliga belopp, vilka främst avsågs för fortsatta
utredningar. 1959 års riksdag (prop. 1959: 1 bil. 25 s. 37, SU 44, rskr
115) godkände ett av chefen för marinen framlagt förslag om en begränsad
utbyggnad av Muskövarvet. Totalkostnaden för varvet uppskattades
då till 106 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1957. Varvsanläggningen
skulle omfatta tre tunneldockor, enheter för verkstäder, förråd, administration
m.m., en skyddad anläggning (sliptunnel) för motortorpedbåtar,
kajer, pirar m.m. samt tillfartsväg. En väsentlig uppräkning av kostnaderna
godkändes av 1962 års riksdag (prop. 1962:47, SU 117, rskr 287).
Totalkostnaden för den begränsade utbyggnaden av varvet, inklusive sliptunneln,
angavs då till ca 181,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 maj 1961.
Enligt av fortifikationsförvaltningen gjorda kostnadsberäkningar för Muskövarvet,
vilka redovisades i prop. 1963: 108 (s. 124—125), beräknades totalkostnaden
för varvet enligt prisläget den 1 maj 1962 till ca 211 milj. kr.
I 1965 års statsverksproposition (bil. 6 s. 362) angavs totalkostnaden för
varvet enligt prisläget den 1 maj 1964 till ca 223 milj. kr. För utbyggnaden
har riksdagen hittills anvisat 185,5 milj. kr.
I sin anslagsframställning för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen
hemställt, att förevarande anslag förs upp med 44,1 milj. kr., varav
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
6 milj. kr. utanför försvarets ram. Sistnämnda belopp hänför sig till de
merkostnader för vägförbindelsen mellan fastlandet och Muskö, som föranletts
av kravet på högre standard för att förbindelsen skall kunna utnyttjas
för allmän trafik.
Fortifikationsförvaltningen har sedermera lämnat en redogörelse för
kvarstående medelsbehov under förevarande anslag. Enligt en av ämbetsverket
i samråd med bl.a. chefen för marinen och marinförvaltningen gjord
totalkostnadsberäkning för Muskövarvet uppgår kostnaderna för resterande
arbeten m.m. per den 1 juli 1965 i prisläget den 1 april 1965 till
166 milj. kr. Den av riksdagen godkända kostnadsramen för Muskövarvet
uppgår till ca 229 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965. Då riksdagen
hittills anvisat 185,5 milj. kr. återstår inom ramen för av riksdagen tidigare
fattade beslut rörande varvets utbyggnad efter budgetåret 1965/66
(229—185,5) 43,5 milj. kr. Till fortifikationsförvaltningens förfogande fanns
per den 1 juli 1965 tillhopa ca 47 milj. kr. Ytterligare medelsbehov utöver
av riksdagen godkänd kostnadsram utgör sålunda (166—43,5—47)
75 milj. kr. Av beloppet hänför sig 8 milj. kr. till reparations- och förstärkningsarbeten
på kajbyggnaden vid Gullbodaviken, 6 milj. kr. till nytillkomna
byggnadsobjekt, 11,5 milj. kr. till kostnadsökningar i berganläggningen,
32,5 milj. kr. till yttre byggnader, vägar m.m., 6 milj. kr.
till reserv för oförutsedda kostnader för byggnadsarbeten, 5 milj. kr. till
diverse utrustning och 6 milj. kr. till vissa nytillkomna objekt. Fortifikationsförvaltningen
föreslår att totalkostnaden för Muskövarvet uppräknas
med 75 milj. kr. till ca 304 milj. kr. i prisläget den 1 april 1965. Återstående
medelsbehov efter utgången av budgetåret 1965/66 uppgår till ca
119 milj. kr. För budgetåret 1966/67 föreslås en medelsanvisning av 44
milj. kr. medan fyllandet av återstående medelsbehov, ca 75 milj. kr., föreslås
böra fördelas med ca 50 milj. kr. på budgetåret 1967/68 och ca 25 milj.
kr. på budgetåret 1968/69.
överbefälhavaren anser att all kraft bör ägnas åt att fullfölja utbyggnaden
av Muskövarvet. Ju snabbare anläggningen blir färdig desto mindre
blir risken för ytterligare kostnadsfördyringar. överbefälhavaren har undersökt
huruvida några av de i fortifikationsförvaltningens redogörelse
specificerade objekten kan anstå eller utgå ur byggnadsprogrammet och
därvid funnit att följande objekt till ett värde av 7,6 milj. kr. t.v. kan utgå
ur det aktuella byggnadsprogrammet, nämligen planerad bortsprängning
av ett grund för 900 000 kr., avmagnetiseringsanordning för 1.1 milj. kr.,
radaranläggning för 600 000 kr., avsaltningsanläggning för 3,5 milj kr., arrestbyggnad
för 500 000 kr. och diverse utrustning för 1 milj. kr.
Vid anmälan av förevarande anslag i 1965 års statsverksproposition erinrade
jag om att det av fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1965/66
anmälda medelsbehovet för färdigställande av Muskövarvet grundade sig
på en under 1962 verkställd kostnadsberäkning. Fortifikationsförvaltningen
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
har nu redovisat en förnyad beräkning av totalkostnaden för varvet enligt
prisläget den 1 april 1965, vilken utvisar att den tidigare av riksdagen godkända
ramen för utbyggnaden av varvet enligt fortifikationsförvaltningens
beräkningar behöver uppräknas med 75 milj. kr. till 304 milj. kr. Överbefälhavaren
har vid sin granskning av fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkning
ansett att objekt för 7,6 milj. kr. t.v. kan utgå ur byggnadsprogrammet.
För att låta ytterligare granska de av fortifikationsförvaltningen
redovisade slutliga kostnaderna för utbyggnaden av Muskövarvet har jag
utverkat Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla en särskild sakkunnig.
Utredningsmannen —- generaldirektören Gunnar Svärd — har den 8 februari
1966 redovisat resultatet av sin granskning.
Utredningsmannen erinrar till en början om att riksdagen vid ett flertal
olika tillfällen under senare år haft möjlighet att granska kostnadsstegringen
för utbyggnaden av Muskövarvet. Några nya omständigheter som
kan motivera en omprövning av tidigare i vederbörlig ordning granskade
orsaker till kostnadsstegringsprocessen anser utredningsmannen inte föreligger.
Vid den fortsatta granskningen har utredningsmannen därför i huvudsak
begränsat sig till vad som hänt efter år 1963, vid vilken tidpunkt
riksdagen senast haft tillfälle att ta ställning till hela Musköprojektet.
Utredningsmannen framhåller, att Musköobjektet är av mycket komplicerad
natur. Anläggningen är på en gång befästningsanläggning med speciella
krigsuppgifter och industrianläggning samt avses numera komma att
bli örlogsbas i viss utsträckning. Det är naturligt att den komplicitet som
detta måste skapa kan leda till alldeles särskilda svårigheter för projekterings-
och konstruktionsarbetet och därmed för framtagande av ett någorlunda
säkert kostnadsunderlag. Å andra sidan borde just detta förhållande
ha föranlett de ansvariga myndigheterna att söka prestera ett
hållbart underlag innan förslag om de olika projekten lades fram för de
beslutande instanserna. Det kan nu endast konstateras att så inte skett.
Särskilt det år 1958 av chefen för marinen ingivna förslaget till varvsenhet
på Muskö förefaller utredningsmannen otillräckligt och otillfredsställande
underbyggt.
Utredningsmannen har inte kunnat finna att en sammanfattande täckande
och konkret utformad deklaration presenterats om målsättningen för projektet.
Under arbetets gång har nya, tydligen tidigare i viss mån okända
bedömningar och därav följande skärpta krav förts fram från myndigheter
och institutioner. Som exempel anför utredningsmannen att man hunnit
förhållandevis långt i arbetet innan de nu gällande anspråken på skydd
för ABC-stridsmedel aktualiserades. Att tillgodose dessa anspråk har varit
kostnadskrävande och fått återverkningar inom ett brett område. Utredningsmannen
anser att målsättningen för Musköanläggningen nu måste
fixeras. Den ram och den plan för objektets slutförande som kan komma
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 ar 1966
17
att beslutas bör klart anges vara den definitiva, i vilken inte kan räknas
med något utrymme för tillägg eller mer väsentliga ändringar.
Med hänsyn till att Musköanläggningen måste anses vara av stor vikt
för hela vårt försvar anser utredningsmannen att det svårligen kan övervägas
att avbryta det fortsatta utbyggnadsarbetet på anläggningen. Det är
därför ofrånkomligt att Musköprojektet trots den nu uppenbara kostnadssituationen
måste fullföljas och slutföras i huvudsaklig överensstämmelse
med den plan härför, som fortifikationsförvaltningen lagt fram. Något verkligt
alternativ som kan ge den behövliga försvarseffekten till radikalt begränsade
kostnader anser utredningsmannen inte går att prestera.
Utredningsmannen anser inte, av bl.a. arbetsmarknadsskäl, att det är
möjligt att bedriva byggnationen så att utflyttning kan ske vid planerad
tidpunkt (sommaren 1968). Byggnadstiden bör därför förlängas med minst
ett år även om en dylik försening av utflyttningen medför avsevärda nackdelar.
Den arbetsvolym, som återstår efter den 1 juli 1966, är så betydande att
utredningsmannen anser att fortifikationsförvaltningen snabbt bör undersöka
utsikterna för ett ändrat upphandlingsförfarande för att få bättre
möjligheter att hålla byggnadskostnaderna inom angiven ram. Som exempel
anges att man bör söka ernå entreprenad med fast pris på återstående
underjordsarbete och i fråga om den planerade ovanjordsbebvggelsen överväga
en totalentreprenad.
För att få ett fast grepp över de egentliga Muskökostnaderna anser utredningsmannen
att det är viktigt att klart och konsekvent redovisa de
verkliga syftena med de olika objekten. Som ett konkret exempel anger
utredningsmannen att den av fortifikationsförvaltningen föreslagna arrestbyggnaden
i och för sig kan vara motiverad men inte hör hemma under
Muskövarvsprojektet.
Utredningsmannen framhåller att den totalkostnadsberäkning, som fortifikationsförvaltningen
utfört under år 1965, till väsentliga delar endast är
en kostnadsuppskattning. Schematiskt uppskattade kan dessa delar svara
för inemot hälften av de sammanlagda kostnaderna för arbeten som återstår
efter den 1 juli 1966. Detta innebär risk för fortsatta kostnadsstegringar.
Utredningsmannen anser emellertid att kostnadsuppskattningarna
är gjorda med all möjlig försiktighet och att de reserver för oförutsedda
kostnader, som finns inrymda i kalkylerna, är väl tilltagna. Den delpost
för oförutsedda kostnader på 6 milj. kr., som fortifikationsförvaltningen
tagit upp, bör dock få tas i anspråk endast för i strikt mening oförutsedda
kostnader och inte för nya objekt eller för att möta krav på höjd standard.
Utredningsmannen framhåller alt Musköanläggningen har varit besvärlig
både att projektera och bygga vilket främst beror på anläggningens invecklade
karaktär och på de höga krav som ställts och delvis måste ställas.
Mot bakgrunden av dessa omständigheter framstår de kubikmeterpriser,
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
med vilka man har att räkna, icke som anmärkningsvärt höga utan som
möjliga att godta.
Utredningsmannen har sedan närmare granskat ett antal av de olika
delobjekt, som ingår i Musköprojektet. Utredningsmannen framhåller i
detta sammanhang att även om bärande skäl för högt ställda krav på en viss
delanläggning kan anföras är detta icke nog. Kraven måste ställas mot bakgrund
av vad som fått accepteras i motsvarande anläggningar och den
återhållsamhet som ålagts och som försvarsmyndigheterna ålägger sig
inte minst i fråga om fasta anläggningar. Utredningsmannen har därför
ansett sig nödsakad till en i viss mån restriktiv grundsyn också i fråga om
projekt inom Musköramen, som i och för sig kan förefalla motiverade.
Utredningsmannen har till en början granskat den föreslagna matinrättningsbyggnaden,
vilken kostnadsberäknats till 8,6 milj. kr. inklusive administration
och oförutsedda kostnader. Den av fortifikationsförvaltningen
föreslagna matinrättningen avses skola inrymma fyra matsalar och mässar
för olika kategorier med sammanlagt över 1 000 platser samt med ett kök
med en kapacitet av 1 600 måltider per dag. Utredningsmannen anser att
det framräknade behovsunderlaget bör kunna nedräknas med 15—20 %.
Vidare bör serveringen kunna ske i minst två omgångar och inte som fortifikationsförvaltningen
föreslagit i en omgång. I princip bör detta skapa möjligheter
att begränsa behovet av utrymme för servering och matlagning med
ca 50 %. Vidare bör matsalsutrymmena inte uppdelas på fyra enskilda
matsalar utan utspisningen bör ske i en gemensam matsal avsedd för alla
kategorier. Från kostnadsbesparande synpunkt anser utredningsmannen
vidare att i stället för konventionell köksutrustning bör undersökas möjligheten
att kombinera s.k. microvågsugnar med frysutrymmen och inköp
av djupfryst, färdiglagad mat. I samband härmed bör undersökas huruvida
inte det i berget inrymda krigsköket kan fylla fredsbehovet av måltider,
varvid matsal bör kunna ordnas i ett utrymme i berget, som enligt nuvarande
planer är avsett för förråd. Detta alternativ anser utredningsmannen
bör kunna medföra en besparing av 5—6 milj. kr. Därest matinrättningen
inte anses kunna förläggas till berget måste en helt ny ovanjordsanläggning
projekteras med en matsalsyta av högst 700 m2 och med ett kök för
högst 500 portioner per omgång. Mässutrymmen för befäl bör vid bägge
alternativen förläggas till den staten tillhöriga Ludvigsbergs gård, som
ligger på endast 5 km avstånd från varvet. Utredningsmannen anser sig
inte kunna ange hur stor besparingen skulle hli om matinrättningen förläggs
i ovanjordsbyggnad.
Beträffande befälshotellet anser utredningsmannen att högst 20—25 platser
erfordras. Utredningsmannen anser vidare att för ändamålet bör användas
Ludvigsbergs gård. I byggnaden kan inrymmas 26 enkelrum för
en kostnad av högst 500 000 kr. En nettobesparing på ca 1 milj. kr. kan
härigenom erhållas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 är 1966
19
I likhet med överbefälhavaren anser utredningsmannen att följande
objekt kan utgå ur det aktuella byggnadsprogrammet, nämligen bortsprängning
av ett grund, avmagnetiseringsanordning, radaranläggning, avsaltningsanläggning,
arrestbyggnad och diverse utrustning. Därutöver anser utredningsmannen
att särskilda utredningar bör göras rörande möjligheterna att
begränsa eller helt utesluta utbyggnaden av vissa interna telesignalanläggningar
och en av fortifikationsförvaltningen föreslagen luftreningsanläggning.
Utredningsmannen tar slutligen upp frågan om varvskapaciteten och
framhåller i anslutning härtill att en påtaglig överkapacitet av varvsresurser
föreligger i landet. En risk för undersysselsättning föreligger såväl vid
det planerade fredsvarvet på Muskö som vid de andra varv på vilka marinen
replierar. Målsättningen för varvet anser han därför vara i vidaste laget
och framhåller att det inte är uteslutet att man vid en ny och restriktiv
vågning av vad som verkligen kan krävas i fredsutrustning för att Muskövarvet
skall kunna sköta sina oundgängliga uppgifter i krig skall kunna
komma fram till inte oväsentligt minskade utgifter för maskiner, utrustning
och inventarier.
Utredningsmannen räknar med att de föreslagna besparingsåtgärderna
skall minska totalkostnaden för utbyggnaden av Muskövarvet med ca
12,7 milj. kr. Härav hänför sig 5,5 milj. kr. till att matinrättningsbyggnaden
utgår och ersätts med krigsköket och vissa utrymmen i berget, 1 milj. kr. till
befälsförläggningen, 1 milj. kr. till bortsprängning av ett grund, 1,1 milj.
kr. till avmagnetiseringsanordning, 600 000 kr. till radaranläggning, 2,5
milj. kr. till avsaltningsanläggning, på vilken anläggning arbeten för ca 1
milj. kr. redan utförts, och 1 milj. kr. till diverse utrustning. Därtill kommer
besparingar som kan uppkomma till följd av minskat värme- och
kraftbehov, mindre omfattning av vägar, planer och ledningar m.m. Slutligen
räknar utredningsmannen med att vissa ytterligare besparingar kan
uppkomma genom de av honom föreslagna utredningarna rörande luftreningsanläggning,
interna telesignalanordningar och maskinutrustning
m.m.
Över utredningsmannens granskning av kostnaderna för Muskövarvet har
yttranden inhämtats från överbefälhavaren, chefen för marinen, marin förvaltningen,
fortifikationsförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets
intendenturverk och statskontoret.
överbefälhavaren ansluter sig till utredningsmannens förslag att snarast
fixera en tidpunkt då målsättningen görs definitiv, överbefälhavaren anser
att det är betydelsefullt att personalvårdande åtgärder vidtas vid en så förhållandevis
avlägset belägen arbetsplats som Muskö. Han motsätter sig därför
utredningsmannens förslag till besparingsåtgärder som gar ut över
personalens arbetsförhållanden, förläggning och förplägnad. Sålunda bör
utspisningsmöjligheterna inte begränsas på sätt utredningsmannen före
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
slagit och inte heller bör befälshotellet utgå ur byggnadsprogrammet. Beträffande
varvskapaciteten framhåller överbefälhavaren att han inte vill
ändra på målsättningen för krigskapaciteten. Överbefälhavaren anför slutligen
att besparingar utöver vad han tidigare föreslagit har så stark karaktär
av inte konstruktiva nödlösningar, att de allvarligt kommer att försvåra
personalrekryteringen och arbetsförhållandena vid anläggningen.
Chefen för marinen framhåller att målsättningeen är oförändrad beträffande
varvsenheten på Muskö, dvs. anläggningen skall vara en krigsreparationsanstalt
för flottan inom marinkommando Ost (Östra militärområdet).
Den ändrade målsättningen till följd av ny regional ledningsorganisation där
örlogsbasen tillkommit har medfört ökade krav på anläggningen för fredsbruk.
Chefen för marinen biträder i princip utredningsmannens uppfattning
att målsättningen för projektet nu bör låsas. Han understryker kravet på
tidsenlig standard i fråga om såväl tekniska som trivsel- och rekryteringsfrämjande
anordningar. I enlighet härmed hör de föreslagna avsaltningsoch
luftreningsanläggningarna utföras. Vidare bör matinrättningen anordnas
för utspisning av arbetarpersonalen i en omgång och i övrigt enligt
fortifikationsförvaltningens förslag. Befälshotellet bör icke förläggas till
Ludvigsbergs gård utan i anslutning till varvet. Arrestbyggnaden, som är
betingad av örlogsbasens förläggning till Muskö, bör likaledes byggas. Chefen
för marinen anser slutligen att radaranläggning, avmagnetiseringsanordning
och bortsprängning av ett grund kan utföras vid en senare tidpunkt.
Fortifikationsförvaltningen framhåller att ämbetsverket delar utredningsmannens
uppfattning att målsättningen för Musköanläggningen nu måste
fixeras. Om så sker kommer standarden inte att bli högre än vad som bör
krävas i fråga om en tidsenlig anläggning som har den dubbla funktionen
att vara såväl en befästning som en industriell anläggning. Beträffande tidpunkten
för färdigställande av Musköanläggningen finner fortifikationsförvaltningen
inte att tillräckliga skäl föreligger att frångå den tidigare planerade
utflyttningstiden, sommaren 1968, även om arbetena på vissa av ylterbyggnaderna,
bl.a. matinrättningsbyggnaden, då ännu inte hunnit avslutas.
Vad angår de av utredningsmannen föreslagna kontraktsformerna för resterande
arbeten anser fortifikationsförvaltningen att en övergång till entreprenad
med fast pris för återstående under jordsarbeten icke är genomförbar,
medan däremot vissa möjligheter kan finnas att övergå till annan
entreprenadform för ovanjordsarbeten som ännu inte påbörjats. Fortifikationsförvaltningen
anser att de i byggnadsprogrammet ingående avsaltningsoch
luftreningsanläggningarna bör komma till utförande. Beträffande matsalsutrymmena
har fortifikationsförvaltningen intet att erinra mot att dessa
i enlighet med utredningsmannens förslag minskas med ca 50 % men anser
att detta inte kan medföra begränsning av köksutrymmena, som måste dimensioneras
efter maximala antalet portioner per måltid. Fortifikations
-
Kanyl. Maj:ts proposition nr 108 är 1966
21
förvaltningen kan inte godta utredningsmannens förslag att använda det
i berget inredda krigsköket under fredstid och inte heller förslaget att
ersätta konventionell köksutrustning med microvågsugnar med frysutrymmen.
En ny ovanjordsbyggnad för utspisning, väsentligen krympt i förhållande
till den tidigare föreslagna, bör kunna medföra en reduktion
av kostnaderna med ca 2 milj. kr. Kostnaderna för iordningställande av
befälsförläggning med 26 enkelrum på Ludvigsbergs gård beräknar fortifikationsförvaltningen
till ca 500 000 kr. I en flygelbyggnad kan ytterligare
10 enkelrum iordningställas för ca 200 000 kr.
Försvarets intendenturverk framhåller att, därest utspisningen i enlighet
med utredningsmannens förslag ordnas på två omgångar, kan matsalsutrymmena
avsevärt minskas vilket däremot inte är fallet med köket med
bilokaler. Intendenturverket anser vidare att en lösning av utspisningsfrågan
enligt utredningsmannens förslag med microvågsugnar med frysutrymmen
och inköp av djupfryst, färdiglagad mat inte bör övervägas, då utvecklingen
på området f.n. inte kan förutses med tillräcklig grad av säkerhet
och några erfarenheter rörande användning av djupfryst, färdiglagad
mat i samband med utspisning vid anläggningar av Muskövarvets storlek
och typ inte föreligger. Intendenturverket kan inte heller tillstyrka användningen
av det i berget inbyggda krigsköket, enär detta skulle medföra kostsamma
ombyggnader och högre driftkostnader.
Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller att berganläggningens kök godkänts
för användning endast i lägen då berganläggningen är helt avstängd
från ytterkommunikation och då under kortare perioder. Anläggningen har
fått en utformning som gör att den inte kan godkännas för rutinmässig tillredning
av mat under fredsförhållanden. Styrelsen biträder utredningsmannens
förslag om utspisning i omgångar samt godtar förslaget att utforma
restauranten som en s.k. industriservering med en matsal för alla kategorier.
Däremot kan styrelsen icke godta utredningsmannens förslag att
övergå till matlagning genom att tillreda prefabricerade livsmedel eller
djupfryst, färdiglagad mat i s.k. microvågsugnar, när det gäller utspisning
av den storleksordning varom här är fråga. Beträffande vattenförsörjningen
anser styrelsen att, därest vid avspärrningsfall färskvattentillgången
inte skulle vara tillräcklig, havsvatten möjligen kan utnyttjas under kortare
tid. Härmed sammanhängande frågor liksom behovet av avsaltningsanläggning
bör utredas särskilt.
Statskontoret anser att utspisning av samtliga befälskårer och motsvarande
civila tjänstemän bör äga rum i en gemensam befälsmatsal. Ämbetsverket
anser vidare att det genom en omprojektering av matsals-och matrumsutrymmena
bör vara möjligt att väsentligt nedbringa kostnaderna. Behovet
av kök bör enligt ämbetsverkets mening inte tillgodoses genom användning
av det befintliga bergsköket utan genom anordnande av ett traditionellt
ovanjordskök. Beträffande befälshotellet anser statskontoret att
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 dr 1966
det är en föga rationell lösning att förlägga detta till Ludvigsbergs gård. Däremot
kan ämbetsverket tillstyrka en begränsning av det föreslagna hotellet
därest byggnaden ges en sådan utformning att en framtida tillbyggnad kan
ske. Den av fortifikationsförvaltningen föreslagna arrestbyggnaden är närmast
avsedd för örlogsbasens och kustflottans behov och bör uppföras vare
sig kostnaderna anses böra inrymmas inom Musköanslagets ram eller inte.
För egen del får jag med anledning av utredningsmannens granskning
av de slutliga kostnaderna för Muskövarvet till en början understryka de
synpunkter utredningsmannen anfört beträffande Musköobjektets komplicitet,
vilken har medfört alldeles särskilda svårigheter för projekteringsoch
konstruktionsarbetet och därmed för framtagande av någorlunda säkert
kostnadsunderlag. Det är emellertid nödvändigt att nu fastställa den
slutliga målsättningen för Musköanläggningen. I likhet med utredningsmannen
anser jag att det måste klart anges, att den ram och den plan för
det aktuella byggnadsprogrammet, som nu framlagts, är den definitiva, i
vilken inte kan räknas med något utrymme för tillägg eller mer väsentliga
ändringar.
I likhet med utredningsmannen och remissinstanserna anser jag vidare
alt det är ofrånkomligt att Musköprojektet trots de avsevärda kostnadsfördyringarna
slutförs i huvudsak enligt förenämnda plan. Beträffande tidpunkten
för färdigställande av Muskövarvet har fortifikationsförvaltningen
räknat med att utflyttningen från Stockholm skall kunna ske under sommaren
1968. Utredningsmannen anser att denna målsättning inte är realistisk
med hänsyn till den återstående arbetsvolymen. Fortifikationsförvaltningen
har i sitt yttrande hävdat, att tillräckliga skäl inte föreligger att
frångå den tidigare planerade utflyttningstiden även om vissa ytterbyggnader
inte hinner färdigställas. I likhet med utredningsmannen anser jag
det inte realistiskt med en utflyttning under sommaren 1968. Någon ökning
av den totala arbetsstyrkan som nu är sysselsatt i Musköanläggningen
synes av arbetsmarknadsmässiga skäl f.n. inte vara lämplig. Om arbetsmarknadsläget
och andra omständigheter så skulle medge bör dock arbetet
inriktas på utflyttning under budgetåret 1968/69. Ett snabbt genomförande
av byggnadsprogrammet medför ekonomiska fördelar. Härtill kommer
att områden på Skeppsholmen och Djurgården, som nu utnyttjas av bl.a.
Stockholms örlogsvarv, kan friställas för andra ändamål.
Fortifikationsförvaltningen undersöker f.n. möjligheterna att utlämna
återstående ovanjordsarbeten för räkning på fast entreprenad. Jag kommer
att med uppmärksamhet följa utvecklingen av denna upphandling.
Utredningsmannen framhåller, att den totalkostnadsberäkning, som fortifikationsförvaltningen
utfört under år 1965, till väsentliga delar endast är en
kostnadsuppskattning. Utredningsmannen anser emellertid att kostnadsuppskattningen
är gjord med all möjlig försiktighet och att de reserver
för oförutsedda kostnader, som finns inrymda i kalkylerna, är tillräckliga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 10S Ar 1966
23
I likhet med utredningsmannen anser jag att de medel för oförutsedda utgifter
på 6 milj. kr., som fortifikationsförvaltningen upptagit, skall få tas
i anspråk endast för oförutsedda utgifter i samband med byggnationen och
inte för nya objekt eller för att möta krav på höjd standard.
Utredningsmannen har granskat ett antal av de olika delobjekt, som ingår
i Musköprojektet, och därvid särskilt undersökt möjligheten att begränsa
kostnaderna för de av fortifikationsförvaltningen föreslagna nybyggnaderna
för militärrestaurant och befälshotell.
I det föregående har jag utförligt refererat utredningsmannen och de hörda
myndigheternas inställning till förslagen i förevarande hänseenden. För
egen del anser jag att den för Muskövarvet och örlogsbasen gemensamma
matinrättningen bör anordnas i ovanjordsbyggnad som en konventionel]
matinrättning, enär tillräckliga erfarenheter ännu inte kan anses föreligga
för att lösa utspisningsfrågan enligt utredningsmannens förslag med användning
av djupfryst, färdiglagad mat. I enlighet med utredningsmannens
förslag bör utspisningen ske i en för alla kategorier gemensam matsal. Utspisningen
bör vidare ske i två omgångar med ca 550 personer per omgång.
Den i örlogsvarvets drift sysselsatta personalen kan då utspisas i
en omgång och övrig personal i en andra omgång. .lag vill i detta sammanhang
erinra om att huvuddelen av den på Muskö sysselsatta personalen
kommer att använda matinrättningen endast för lunchmåltid. I matinrättningen
bör även inrymmas särskild matsal för intagande av medhavd
mat, marketenteri och vissa gemensamma sällskapslokaler. Kungl.
Maj :t torde i sedvanlig ordning få ta ställning till ett reviderat byggnadsprogram
för matinrättningsbyggnaden. Den nu av mig skisserade matinrättningsbyggnaden
kan beräknas kosta ca 6,6 milj. kr. eller ca 2 milj. kr.
mindre än myndigheternas förslag.
Beträffande befälshotellet anser jag att den av fortifikationsförvaltningen
föreslagna nybyggnaden för en kostnad av ca 2 milj. kr. inte bör komma till
utförande. Behovet av förläggningsutrymmen för befälspersonal på Muskö
bör enligt min mening t.v. tillgodoses genom inredning av 26 enkelrum i
Ludvigsbergs gård för en kostnad av ca 500 000 kr. Om så skulle visa sig
erforderligt kan i en flygel anordnas ytterligare 10 enkelrum. Anläggningskostnaderna
kan härigenom minskas med ca 1,5 milj. kr.
I likhet med utredningsmannen och överbefälhavaren anser jag att följande
objekt kan utgå ur det aktuella byggnadsprogrammet, nämligen
bortsprängning av ett grund, avmagnetiseringsanordning, radaranläggning,
avsaltningsanläggning, arrestbyggnad och diverse utrustning.
Utredningsmannen föreslår att särskilda utredningar görs rörande möjligheterna
att begränsa eller helt utesluta utbyggnaden av vissa interna
lelesigna lan läggningar och av en luftreningsanläggning. Överbefälhavaren
och chefen för marinen anser att telesignalanläggningarna bör utföras i enlighet
med fortifikationsförvaltningens förslag. Beträffande luftreningsan
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
läggningen anser flertalet remissmyndigheter att denna bör utföras i samband
med utbyggnaden av varvet. Jag är inte nu beredd att ta ställning till
dessa objekt. I likhet med utredningsmannen anser jag att de bör utredas
ytterligare i syfte att nedbringa kostnaderna för Musköanläggningen.
Utredningsmannen har slutligen tagit upp frågan om varvskapaciteten
och därvid bl.a. erinrat om att en påtaglig överkapacitet av varvsresurser
föreligger i landet och att risk för undersysselsättning kan komma att
föreligga såväl för fredsvarvet på Muskö som vid de övriga varv, på vilka
marinen replierar. Utredningsmannen anser att en förnyad avvägning mellan
krigskapacitet och fredskapacitet bör kunna medföra minskade utgifter
för maskiner, utrustning och inventarier. Såväl överbefälhavaren som
chefen för marinen förklarar i sina yttranden att någon ändring av målsättningen
för varvets krigskapacitet inte bör ske.
För egen del ansluter jag mig till utredningsmannens uppfattning och
anser att frågan bör utredas ytterligare mot bakgrund av flottans framtida
fartygsbestånd. Risken att skapa en alltför stor fredskapacitet med höga
drift- och underhållskostnader som följd måste beaktas. Jag anser således
att alla möjligheter bör tas tillvara att begränsa utgifterna för nyanskaffning
av maskinutrustning m.m. för varvet.
De av mig föreslagna begränsningarna i byggnadsprogrammet för Muskövarvet
kan beräknas medföra en nedjustering av kostnaderna med ca 10
milj. kr., varav 2 milj. kr. hänför sig till matinrättningsbyggnaden, 1,5 milj.
kr. till befälsförläggningen, 500 000 kr. till arrestbyggnaden, 1 milj. kr. till
bortsprängning av ett grund, 1,1 milj. kr. till avmagnetiseringsanordning,
600 000 kr. till radaranläggning, 2,5 milj. kr. till avsaltningsanläggning och
1 milj. kr. till diverse utrustning. Härutöver torde komma kostnadsbesparingar
i anslutning till vad jag anfört om bl.a. telesignalanläggningar, luftreningsanläggning
och varvskapacitet.
Förutom de i det föregående omnämnda särskilda objekt, som granskats
av utredningsmannen, har fortifikationsförvaltningen anmält kostnadsökningar
för ytterligare tre större objekt, nämligen kajbyggnaden vid Gullbodaviken,
sliptunneln (Risdalstunneln) samt torped- och robotförrådet.
Beträffande kaj byggnaden vill jag erinra om att en förskjutning på en
sträcka av ca 70 meter i ifrågavarande kaj inträffade i februari 1963. Med
anledning härav tillsatte fortifikationsförvaltningen en expertgrupp med
uppgift att dels undersöka anledningen till den inträffade förskjutningen,
dels föreslå lämpliga reparationsåtgärder. Expertgruppen avlämnade i januari
1965 en utredning med redogörelse för resultatet av undersökningarna
till fortifikationsförvaltningen. Enligt expertgruppen har kaj förskjutningen
berott på en serie omständigheter, främst att man vid kajens konstruktion
undervärderat risken av att låta lera vara kvar i de celler, som
ingår i huvudkajen. Till förskjutningen har även medverkat att ett antal
spontplank, som ingår i en av cellerna, inte kunnat slås ned till fullt djup,
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
25
samt att bakom cellerna funnits lera på högre nivå än vad beräkningarna
förutsatt. Expertgruppen föreslog, att förstärkningsåtgärder för en total
kostnad av 7,6 eller alternativt 8,1 milj. kr. skulle genomföras .Genom beslut
den 26 mars 1965 medgav härefter Kungl. Maj :t på framställning av fortifikationsförvaltningen,
att ämbetsverket fick utföra erforderliga reparationsoch
förstärkningsarbeten på kaj byggnaden samt att kostnaderna fick bestridas
av medel som anvisats för Muskövarvet. Fortifikationsförvaltningen
har nu anmält, att kostnaderna för utförande av dessa arbeten kan uppskattas
till det högre beloppet, ca 8 milj. kr.
Av den redovisade expertutredningen framgår, att brister förelegat såväl
vid projekterings- och konstruktionsarbetet som vid utförandet av kajanläggningen.
Härvid bör emellertid hänsyn tas till de avsevärda svårigheter
som förelegat med hänsyn till de stora djupen till fast botten ävensom till
de ogynnsamma bottenförhållandena som nödvändiggjort att en helt ny och
delvis oprövad konstruktionstyp måst användas. Arbetet med de av Kungl.
Maj :t genom beslutet den 26 mars 1965 medgivna reparations- och förstärkningsarbetena
pågår och jag har intet att erinra mot att 8 milj. kr.
anvisas för att slutföra ifrågavarande arbeten.
Den av fortifikationsförvaltningen anmälda kostnadsökningen för sliptunneln
hänför sig till slipkonstruktionen samt till att bergförstärkningar
måst företagas i en omfattning, som inte tidigare kunnat förutses. Kostnadsökningen
för torped- och robotförrådet hänför sig främst till kraven från
sprängämnesinspektionen på säkerhetsanordningar. De av fortifikationsförvaltningen
anmälda kostnadsökningarna för dessa båda objekt uppgår till
7 milj. kr. Jag har intet att erinra mot de av fortifikationsförvaltningen
angivna kostnaderna för slutförande av dem.
Fortifikationsförvaltningen har slutligen begärt att de merkostnader för
vägförbindelsen mellan fastlandet och Muskö, som föranletts av kravet på
högre standard för att förbindelsen skall kunna utnyttjas för allmän trafik,
skall anvisas utanför försvarets kostnadsram. Jag kan inte tillstyrka fortifikationsförvaltningens
förslag. Vägförbindelsen har tillkommit för att i
första hand tillgodose örlogsbasens behov av direkt vägförbindelse med fastlandet.
Det förhållandet att vägförbindelsen givits en något högre standard
än som skulle varit fallet om vägen endast skulle användas för militärt
behov anser jag inte är tillräckligt motiv för att del av kostnaden för vägen
läggs utanför försvarets ram. 1 detta sammanhang vill jag även erinra om
att vägen intagits till allmänt underhåll, vilket medfört att försvaret inte
belastas med kostnader för vägunderhållet.
Jag övergår härefter till frågan om medelsanvisning för nästa budgetår.
Fortifikationsförvaltningen har föreslagit att totalkostnaden för Muskövarvet
uppräknas med 75 milj. kr. till 304 milj. kr. i prisläget den 1 april 1965.
Såsom framgår av det föregående räknar jag med att de av mig föreslagna
begränsningarna i byggnadsprogrammet skall medföra en nedjustering av
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966
kostnaderna för Muskövarvet med ca 10 milj. kr. Detta medför att den föreslagna
totalkostnaden för varvet kan begränsas till 294 milj. kr. enligt prisläget
den 1 april 1965. Med hänsyn till de av mig föreslagna utredningarna
om telesignalanläggningarna, luftreningsanläggningen och varvskapaciteten
torde en ytterligare reducering av den föreslagna ramen kunna komma till
stånd. Återstående medelsbehov efter utgången av budgetåret 1965/66 torde
därför komma att uppgå till högst 109 milj. kr. Jag föreslår, att anslaget
för nästa budgetår förs upp med 44 milj. kr. vilket belopp helt bör falla
innanför försvarets kostnadsram.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att
a) besluta att örlogsvarvet på Muskö skall utbyggas enligt
de riktlinjer som angivits i det föregående,
b) till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag av
44 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Kerstin Wedelin
8258 66
BECKMANS TRYCKERIER AB
STHLM 1966
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1966:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten
- SU 1966:100 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa investeringsanslag under försvarets fastighets fond för hudgetåret 1966/67 jämte i ämnet väckt s. 1 i texten