Sök i Ratio Lex

Angående vissa investeringsanslag under försvarets fastighetsfond för budgetåret 1966/67

1966-03-11 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:108, Angående vissa investeringsanslag under försvarets fastighetsfond för budgetåret 1966/67

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 dr 1966

1

Nr 108

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa investeringsanslag

under försvarets fastighetsfond för budgetåret

1966/67; given Stockholms slott den 11 mars 1966.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs till byggnadsarbeten för gemensamma ändamål

för försvaret ett investeringsanslag av 24,9 milj. kr. och till flyttning av

Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) ett investeringsanslag av 44 milj. kr.

Medel beräknas bl.a. för att påbörja nybyggnad av en förvaltningsbyggnad

inom kvarteret Kavalleristen i Stockholm och för fortsatt utbyggnad av

Muskövarvet. I anslutning härtill lämnas en redovisning för en av fortifikationsförvaltningen

gjord kostnadsberäkning rörande de slutliga kostnaderna

för Muskövarvet och en granskning av denna utförd av en särskilt förordnad

utredningsman.

1—8258 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 109

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 är 1966

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 11

mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsrådet

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga angående

vissa investeringsanslag under försvarets fastighetsfond för budgetåret

1966/67 och anför.

I statsverkspropositionen (bil. 6 s. 287 och 319) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, dels till byggnadsarbeten

för gemensamma ändamål under kasernbyggnaders delfond av försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1966/67 beräkna ett investeringsanslag

av 24,9 milj. kr., dels till utflyttning av Stockholms örlogsbas

(Muskövarvet) under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond

för samma budgetår beräkna ett investeringsanslag av 44 milj. kr. Beredningen

av dessa frågor är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra för

dem närmare.

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål

Anslag Nettoutgift Behållning

1964/65 ........................ HO 000 000 ''9 349 796 ''18 490 433

1965/66 ........................ 8 140 000

1966/67 (förslag) ............ 24 900 000

'' Inkl. medel för byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt.

Fortifikationsförvaltningen (skr 30/8 1965) hemställer, att anslaget uppförs

med 30,5 milj. kr., varav 16 milj. kr. förutsätts falla utanför försvarets

kostnadsram. Anslaget avses för följande byggnadsarbeten.

Kostnad

1. Anordnande av lokaler för fortifikationsförvaltningen ............... 20 000 000

2. Anordnande av lokaler för militärområdesstaber i Kristianstad,

Strängnäs och Boden ............................................................ 9 775 000

3. Förvärv av fastighet m.m. för militärområdesstaben i Skövde ... 1 000 000

4. Diverse smärre byggnadsföretag ............................................. 925 000

5. Merkostnader på grund av prishöjningar under budgetåret 1964/65 450 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 108 är 1966

3

Kostnad

Medelsbehov ........................................................................ 32 150 000

Reducering av medelsbehovet ................................................ 1 650 000

Summa kr. 30 500 000

Motiv

1. Behovet av ämbetsbyggnad för fortifikationsförvaltningen har tidigare

anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 326).

Genom beslut den 5 mars 1965 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen

att projektera en ny förvaltningsbyggnad inom kvarteret Kavalleristen

i Stockholm. Byggnaden skall inrymma tjänsterum för fortifikationsförvaltningen

(ca 750 personer), Stockholms försvarsområdesstab (ca 50

personer) samt ytterligare ca 350 personer i förvaltnings- eller stabsverksamhet.

I byggnadens källarvåning skall vidare inrymmas förråd om ca

3 000 m2 för försvarsområdet. Kostnaderna för byggnaden har uppskattats

till 40 milj. kr. Kungl. Maj:t uppdrog vidare åt förvaltningen att utreda och

föreslå erforderliga ersättningslokaler för K 1.

Medelsbehovet för budgetåret 1966/67 har av fortifikationsförvaltningen

uppskattats till 20 milj. kr., varav 16 milj. kr. anses böra anvisas utanför

försvarets kostnadsram.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 8 februari

1966 överlämnat förslagshandlingar till ifrågavarande förvaltningsbyggnad.

Ämbetsverket har därvid samrått med chefen för armén och försvarets civilförvaltning.

Fortifikationsförvaltningen har beräknat lokalbehovet för ämbetsverket

med utgångspunkt i nuvarande antal tjänster, som uppgår till ca 800.

För Stockholms försvarsområdesstab har chefen för armén i samråd med

statskontoret beräknat antalet tjänster till ca 50. Fortifikationsförvaltningen

har övervägt lokalplaneringen för centrala militära förvaltningsmyndigheter

och staber i Stockholm och därvid kommit fram till att försvarets civilförvaltning

bör beredas plats inom förvaltningsbyggnaden. Civilförvaltningens

personal uppgår till ca 280 personer. Lokalbehovet för detta ämbetsverk

motsvarar i stort sett det utrymme som återstår sedan fortfikationsförvaltningens

och försvarsområdesstabens lokalbehov tillgodosetts inom byggnaden.

Den byggnad, som fortifikationsförvaltningen nu föreslår, har rektangulär

planyta med byggnadsmassorna grupperade kring två gårdar. Byggnaden

innehåller sex våningar ovan mark, en suterrängvåning och en källarvåning

under den norra och en under den södra hälften av byggnadsytan samt takvåning

med lokaler för ventilation och hissmaskineri. Den sammanlagda

våningsytan uppgår till ca 43 400 m2. I källarvåningen inryms körcentral,

filmsal och två lektionssalar för Livgardesskvadronen och försvarsområdesstaben

i stället för planerade förrådslokaler för försvarsområdet. Vid över
2—8258

66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 109

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

läggningar med Stockholms stads elverk har framkommit att en anslutning

till stadens fjärrvärmenät kan anordnas för att tillgodose värmebehoven

för nybyggnaden och Livgardesskvadronens byggnader.

Kostnaderna för byggnaden har enligt prisläget den 1 april 1965 uppskattats

till 50 milj. kr. Härav avser 35,7 milj. kr. byggnadsarbeten, VVSoch

el-arbeten m.m. samt återstoden utvändiga arbeten, tillbyggnad av ridhus

som ersättning för befintligt exercishus, oförutsett och administration.

Av byggnadskostnaderna anser fortifikationsförvaltningen att 24 milj. kr.

bör anvisas innanför försvarets kostnadsram och 26 milj. kr. utanlör ramen.

För budgetåret 1966/67 uppskattas medelsbehovet till 15 milj. kr.,

varav 11 milj. kr. utanför ramen, för budgetåret 1967/68 till 25 milj. kr.,

varav 15 milj. kr. utanför ramen, och för budgetåret 1968/69 till 10 milj.

kr. helt innanför ramen.

2. Behovet av lokaler för militärområdesstaber i Kristianstad, Strängnäs

och Boden har tidigare anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 326).

I skrivelse den 4 februari 1965 har fortifikationsförvaltningen underställt

Kungl. Maj :ts prövning ett förslag till byggnadsprogram för att tillgodose

lokalbehovet för militärområdesstaben i Kristianstad. Enligt detta

förslag skall ett kontorshus och en garagebyggnad byggas för en uppskattad

kostnad av 6 250 000 kr., varav 5 680 000 kr. för kontorshuset. — Genom

beslut den 5 februari 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att på grundval av byggnadsprogrammet utföra projektering fram till

färdiga bygghandlingar av nämnda byggnader.

Med skrivelse den 21 juni 1965 har fortifikationsförvaltningen överlämnat

bygghandlingar rörande ifrågavarande kontorshus. Kostnaderna för

byggnadsföretaget har beräknats till 5 680 000 kr. — Genom beslut den 30

juni 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra

kontorshuset för militärområdesstaben i Kristianstad inom en kostnadsram

av 5 680 000 kr. Kungl. Maj:t bemyndigade tillika ämbetsverket att för påbörjande

av byggnadsföretaget disponera högst 4 550 000 kr. av medel till

Kungl. Maj :ts förfogande under förevarande investeringsanslag.

Med skrivelse den 21 juni 1965 har fortifikationsförvaltningen vidare

överlämnat bygghandlingar rörande dels nybyggnad av flygel till stabsbyggnaden

för militärområdesstaben i Strängnäs jämte om- och tillbyggnad

av stabsbyggnaden, dels nybyggnad av kontorshus för militärområdesstaben

i Boden. Kostnaderna för byggnadsföretagen har beräknats till 9 165 000

kr., varav 3 530 000 kr. för flygelbyggnaden m.m. i Strängnäs och 5 635 000

kr. för kontorshuset i Boden. — Genom beslut den 30 juni 1965 uppdrog

Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ifrågavarande

byggnadsföretag i Strängnäs och Boden inom en kostnadsram av 9 165 000

kr. Kungl. Maj :t bemyndigade tillika ämbetsverket att för påbörjande av

byggnadsföretagen disponera 1 090 000 kr. av medel till Kungl. Maj :ts

förfogande under förevarande investeringsanslag. Härjämte medgav Kungl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

5

Maj :t att ett belopp av 6 235 000 kr. av medel till Kungl. Maj :ts förfogande

under det för budgetåret 1965/66 anvisade investeringsanslaget Byggnadsarbeten

för armén fick förskottsvis tas i anspråk för ändamålet.

För att tillgodose återstående medelsbehov för nybyggnad av kontorshus

för militärområdesstaben i Kristianstad samt för nybyggnad av flygel till

stabsbyggnaden för militärområdesstaben i Strängnäs m.m. erfordras för

budgetåret 1966/67 sammanlagt (1 130 000+1 840 000) 2 970 000 kr. Härjämte

erfordras 570 000 kr. för nybyggnad av garage vid P6:s motorområde

för militärområdesstaben i Kristianstad och 6 235 000 kr. för

slutligt bestridande av det belopp, som Kungl. Maj :t bemyndigat fortifikationsförvaltningen

att förskottsvis ta i anspråk från investeringsanslaget

Byggnadsarbeten för armén. Sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1966/67 utgör alltså (2 970 000 + 570 000 +

6 235 000) 9 775 000 kr.

3. Genom beslut den 11 februari 1965 har Kungl. Maj:t — som samma dag

anmodat överbefälhavaren att bl. a. utreda Skövdes förutsättningar som

förläggningsort för Västra militärområdesstaben — uppdragit åt fortifikationsförvaltningen

att, efter anvisning av överbefälhavaren, uppgöra och

snarast till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till lösning t. v. av Västra

militärområdesstabens lokalbehov i Skövde.

Fortifikationsförvaltningen har låtit företa vissa undersökningar, vilka

visat att möjlighet synes föreligga att lösa ifrågavarande lokalbehov genom

att utnyttja III. militärbefälsstabens nuvarande lokaler i fastigheten Drottninggatan

5 i Skövde och att — som komplettering till dessa — förvärva en

angränsande fastighet. Vissa ombyggnadsarbeten blir därvid erforderliga

i fastigheterna. Förhandlingar rörande förvärv av den angränsande fastigheten

har upptagits. Förvaltningen räknar med att kostnaderna för förvärvet

och erforderliga ombyggnadsarbeten skall kunna hållas inom en

ram av 1 milj. kr.

4. För diverse smärre byggnadsåtgärder, vilka var för sig beräknas dra

en kostnad av högst 200 000 kr., beräknas 925 000 kr. bli erforderliga för

budgetåret 1966/67.

Departemen t s chef en

Fortifikationsförvaltningen bar angett medelsbehovet till sammanlagt

32 150 000 kr. under ifrågavarande anslag för budgetåret 1966/67. Härav avser

450 000 kr. ytterligare medel med anledning av inträffade indexmässiga

kostnadsstegringar, 9 775 000 kr. ytterligare medel för att fullfölja påbörjade

byggnadsföretag, 20 milj. kr. medel för att påbörja ett byggnadsobjekt

för vilket Kungl. Maj :t tidigare denna dag godkänt förslagshandlingar

samt 1 925 000 kr. medel för byggnadsobjekt för vilken programhandlingar

ännu inte underställts Kungl. Maj :ls prövning. Det sålunda angivna me
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

delsbehovet av 32 150 000 kr. har nedjusterats med hänsyn till erfarenhetsmässiga

förseningar i byggnadsarbetenas utförande till 30,5 milj. kr.

Det av fortifikationsförvaltningen angivna medelshehovet för prisstegringar

och för fullföljande av redan påbörjade byggnadsföretag har inte föranlett

någon erinran från min sida.

Beträffande det byggnadsobjekt, där förslagshandlingar godkänts av

Kungl. Maj :t, vill jag anföra följande. Fortifikationsförvaltningen har

lagt fram förslag till en ny förvaltningsbyggnad i kvarteret Kavalleristen i

Stockholm. Byggnaden är avsedd att tillgodose lokalbehovet för fortifikationsförvaltningen,

försvarets civilförvaltning och Stockholms försvarsområdesstab.

Fortifikationsförvaltningen, som har en personal om ca 800 personer,

disponerar f.n. dels två staten tillhöriga fastigheter vid Tegelbacken

i Stockholm, av vilka en har sålts till Stockholms stad för 5,6 milj. kr. med

tillträde den 1 oktober 1968, dels förhyrda lokaler i olika delar av Stockholm.

Civilförvaltningen, som har en personal om ca 280 personer, disponerar

f.n. lokaler i ämbetsbyggnaden Tre Vapen. Försvarsområdesstabens personal

uppgår till ca 50 personer. Den föreslagna nya förvaltningsbyggnaden

får en våningsyta om ca 43 400 m2. Kostnaden för byggnadsprojektet uppskattas

till 50 milj. kr. Fortifikationsförvaltningen anser att av totalkostnaden

bör 24 milj. kr. falla inom och 26 milj. kr. utanför försvarets kostnadsram.

För nästa budgetår begär ämbetsverket 15 milj. kr., varav 11 milj. kr.

utanför försvarets ram.

Jag anser att den nya förvaltningsbyggnaden bör komma till utförande.

Av den för byggnadsobjektet uppskattade kostnaden, 50 milj. kr., avser

jag att i annat sammanhang föreslå att ett belopp av 5,6 milj. kr., motsvarande

vad som influtit vid försäljningen av den av fortifikationsförvaltningen

disponerade byggnaden vid Tegelbacken, anvisas utanför försvarets

kostnadsram. Jag räknar med att för påbörjande av arbeten med

ifrågavarande förvaltningsbyggnad skall kunna disponeras ca 13 milj. kr.

av medel under förevarande anslag.

Övriga byggnadsobjekt till en sammanlagd kostnad av ca 2 milj. kr., för

vilka huvudhandlingar ännu inte föreligger, är jag inte beredd att nu ta

ställning till. Kungl. Maj :t bör inom ramen för det av riksdagen anvisade

anslaget och sedan huvudhandlingar prövats av Kungl. Maj :t äga besluta

om dessa företag skall komma till utförande. Medel bör även få tas i anspråk

för andra objekt där byggnadskostnaden beräknats understiga

300 000 kr.

Med hänsyn till vad jag anfört under Ramberäkning m.m. i prop. 1966: 1

(bil. 6 s. 16) räknar jag med att byggnadsverksamheten inte kan få den omfattning

som fortifikationsförvaltningen förutsatt. Jag är inte beredd att

nu uttala mig om vilka byggnadsobjekt som måste senareläggas eller vilka

som måste färdigställas i långsammare takt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966 7

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att anslaget för nästa budgetår

förs upp med 24,9 milj. kr. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen

att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för

budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 24 900 000

kr.

Flyttning av Stockholms öriogsbas (Muskövarvet)

Anslag Nettoutgift Behållning

1964/65 ........................... 36 000 000 34 423 489 9 214 096

1965/66 ........................... 38 000 000

1966/67 (förslag) ............ 44000 000

Tidigare utredningar och beslut

1953 års riksdag beslutade efter förslag i prop. 1953: 200 att Stockholms

öriogsbas skulle flyttas till Stockholms södra skärgård, varvid örlogsvarvet

skulle förläggas till Muskö. Kostnaderna för örlogsvarvet angavs till 189

milj. kr. i 1950 års prisläge. Arbetet med utflyttningen kom emellertid

inte i gång de närmast följande åren. År 1959 godkände riksdagen ett förslag

om en begränsad utbyggnad av Muskövarvet. Enligt den av riksdagen godkända

planen skulle varvet omfatta tre tunneldockor, enheter för verkstäder,

administration, förråd m.m., en skyddad anläggning (sliptunnel) för

motortorpedbåtar, kajer, pirar m.m. samt tillfartsväg. Totalkostnaden

för utbyggnaden beräknades till 106 milj. kr. enligt prisläget den 1 april

1957.

Efter verkställd översyn av kostnadsberäkningarna angav fortifikationsförvaltningen

i sina anslagsframställningar för budgetåret 1962/63 totalkostnaderna

för den år 1959 fastställda utbyggnaden till ca 181 milj. kr.

enligt prisläget den 1 maj 1961. Kostnadsökningen angavs främst bero på

prisförändringar och ofullständigt projekteringsunderlag. Andra orsaker

som medverkat till fördyringen var standardhöjning och ökad skyddsnivå

samt att anslagstilldelningen blivit mindre än som förutsatts enligt den

år 1959 godkända planen.

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1963/64 anmälde fortifikationsförvaltningen

att totalkostnaden för Muskövarvet med särskild anläggning

för motortorpedbåtar enligt prisläget den 1 maj 1962 uppgick till ca

193 milj. kr. Sedermera anmälde ämbetsverket att en förnyad kostnadsöversyn

visade alt kostnaderna för Musköanläggningen i prisläget den 1 maj

1962 beräknades överstiga de av ämbetsverket tidigare angivna med ca

18 milj. kr. Totalkostnaden skulle därmed stiga till ca 211 milj. kr.

3—8258 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 109

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1964/65 anmälde fortifikationsförvaltningen

att totalkostnaden för Muskövarvet enligt prisläget den

1 maj 1963 uppgick till ca 216 milj. kr. Slutligen anmälde fortifikationsförvaltningen

i sina anslagsframställningar för budgetåret 1965/66 att

totalkostnaden för varvet enligt prisläget den 1 maj 1964 uppgick till ca

223 milj. kr.

För utbyggnad av Muskövarvet har riksdagen hittills anvisat 185,5 milj.

kr.

Fortifikationsförvallningens anslagsframställning för budgetåret 1966/67 m.m.

Fortifikationsförvaltningen (skr. 30/8 1965) hemställer, att anslaget förs

upp med 44,1 milj. kr., varav 6 milj. kr. förutsätts falla utanför försvarets

kostnadsram. De kostnader, som enligt fortifikationsförvaltningens förslag

skall falla utanför försvarets ram, hänför sig till de merkostnader för vägförbindelsen

mellan fastlandet och Muskö, som har föranletts av kravet

på högre standard för att förbindelsen skall kunna utnyttjas för allmän

trafik. Det föreslagna anslagsbeloppet avses för fortsatt utbyggnad av

Musköanläggningen. Fortifikationsförvaltningen anmäler att ämbetsverket,

sedan vissa pågående utredningar slutförts, avser att lämna en närmare

redogörelse för utbyggnaden av varvet liksom för kvarstående medelsbehov

efter budgetåret 1966/67.

Sedermera har överbefälhavaren med yttrande den 3 december 1965

överlämnat en av fortifikationsförvaltningen gjord utredning rörande kvarstående

medelsbehov under ifrågavarande anslag efter den 1 juli 1965.

Fortifikationsförvaltningen (skr. 23/11 1965) anmäler, att ämbetsverket

under 1965 i samråd med bl.a. chefen för marinen och marinförvaltningen

arbetat på en totalkostnadsberäkning för Musköanläggningen. Denna kostnadsberäkning

upptar kostnader för resterande arbeten m.m. per den 1

juli 1965 i prisläget den 1 april 1965 och slutar på en totalt resterande kostnad

av 166 milj. kr. Den tidigare av riksdagen godkända kostnadsramen för

Muskövarvet uppgår till ca 229 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965. Då

riksdagen hittills anvisat 185,5 milj. kr. återstår inom ramen för av riksdagen

tidigare fattade beslut rörande varvets utbyggnad efter budgetåret

1965/66 (229-—185,5) 43,5 milj. kr. Till fortifikationsförvaltningens förfogande

fanns per den 1 juli 1965 tillhopa ca 47 milj. kr. Ytterligare medelsbehov

utöver av riksdagen godkänd kostnadsram utgör sålunda (166 — 43,5

— 47) 75 milj. kr.

Denna kostnadsökning fördelar sig i runda tal på följande objekt.

Kostnad

Reparations- och förstärkningsarbeten på kajbyggnaden vid Gullboda
viken
-

8 000 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr t08 år 1966

9

Kostnad

Nytillkomna byggnadsobjekt, föranledda av tidigare inte kända tek
-

niska skäl ........................................................................... 6 000 000

Kostnadsökningar för byggnads- och installationsarbeten i berganläggningen

i förhållande till 1962 års kostnadsberäkning .................. 11 500 000

Yttre byggnader, vägar, planer, yttre ledningar m.m...................... 32 500 000

Reserv för oförutsedda kostnader för byggnadsarbeten .................. 6 000 000

Diverse utrustning ..................................................................... 5 000 000

Yissa nytillkomna objekt ............................................................ 6 000 000

Summa kr. 75 000 000

Beträffande de i förevarande sammanställning upptagna objekten anför

fortifikationsförvaltningen bl.a. följande.

Reparations- och förstårkningsarbeten på kajbyggnaden vid Gullbodaviken

I februari 1963 inträffade en förskjutning i kajen vid Gullbodaviken.

Med anledning härav tillsatte fortifikationsförvaltningen en expertgrupp

för utredning angående kaj förskjutningen. Expertgruppen avgav i januari

1965 utlåtande med förslag till förstärknings- och reparationsåtgärder till

en beräknad kostnad av 7,6 alternativt 8,1 milj. kr. Genom beslut den

26 mars 1965 medgav Kungl. Maj :t efter förslag av ämbetsverket, att de

av expertgruppen föreslagna arbetena fick utföras med anlitande av medel,

som står till fortifikationsförvaltningens förfogande under ifrågavarande

anslag. Med hänsyn till arbetets komplicerade natur bör merkostnaderna

beräknas till det högre beloppet, 8,1 milj. kr.

Nytillkomna objekt, föranledda av tidigare icke kända tekniska skäl

För att på ett godtagbart sätt kunna trygga vattenbehovet för Musköanläggningen

erfordx-as en installation för avsaltning av havsvatten för en beräknad

kostnad av ca 3,5 milj. kr. Vidare erfordras en luftreningsanläggning

av betydligt större kapacitet än den tidigare planerade. Kostnaderna härför

uppskattas till ca 2,5 milj. kr.

Kostnadsökningar för byggnads- och installationsarbeten i berganläggningen

i förhållande till 1962 års kostnadsberäkning

De av fortifikationsförvaltningen 1962 beräknade kostnaderna för byggnads-,

el- och VVS-arbeten i berganläggningen har enligt 1965 års kostnadsberäkning

ökat med ca 11,5 milj. kr., varav 4 milj. kr. för sliptunneln (Risdalstunneln),

3 milj. kr. för torped- och robotförrådet (Mälbykomplexet)

och 4,5 milj. kr. för allmänna kostnadsökningar. Kostnadsökningen för

sliptunneln hänför sig bl.a. till slipkonstruktionen och speciellt de båtvagnar,

som hör till densamma. Härtill kommer att bergförstärkningar er
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

fordrats i betydligt större omfattning än som förutsetts. Torped- och robotförrådet

är en synnerligen komplicerad anläggning och har krävt säkerhetsanordningar,

vilka medfört kostnadsökningar i en omfattning som inte

kunde förutses vid 1962 års kostnadsberäkning. De allmänna kostnadsökningarna

fördelar sig på berganläggningen i sin helhet. 1962 års kostnadsberäkning

var i huvudsak baserad på huvudhandlingar. Sedan dess har

projekterings- och konstruktionsarbetet fortsatt. Härvid har kostnaderna

bl.a. till följd av den standardhöjning, som successivt pågår, visat en tendens

till ökning för varje enskilt objekt. Vid en anläggning av Muskövarvets

storlek är det naturligt att en hopsummering av ett stort antal

smärre kostnadsökningar måste resultera i relativt höga sammanlagda

merkostnader i förhållande till en på huvudhandlingar tidigare verkställd

kostnadsberäkning.

Yttre byggnader, vägar, planer, yttre ledningar m.m.

Beträffande yttre byggnader m.m. har utredningsarbetet av flera skäl

blivit betydligt mer tidskrävande än som tidigare beräknats. Härigenom har

projekterings- och konstruktionsarbetet för dessa byggnader blivit i motsvarande

mån fördröjt och har endast i mycket begränsad omfattning kunnat

påbörjas. I detta sammanhang erinrar fortifikationsförvaltningen om

att Kungl. Maj:t genom beslut den 6 mars 1964 uppdrog åt ämbetsverket att

vid utarbetande av förslag till byggnadsprogram för ovanjordsanläggningar

i anslutning till Muskövarvet utgå från att Ostkustens örlogsbasstab skall

förläggas till Muskö.

Genom särskilda beslut den 4 juni och den 29 oktober 1964 har Kungl.

Maj:t bemyndigat fortifikationsförvaltningen att dels igångsätta vissa vägarbeten

m.m. vid varvet, dels inom en kostnadsram av 2,8 milj. kr. uppföra

en ekipagehall, som skall inrymma hallar för båtar och mindre fartyg

m.m.

I skrivelse den 23 november 1965 har fortifikationsförvaltningen, efter

samråd med chefen för marinen, marinförvaltningen, försvarets intendenturverk,

statskontoret m.fl. myndigheter, underställt Kungl. Maj:ts prövning

förslag till byggnadsprogram för utförande av yttre byggnader, vägar, planer,

yttre ledningar m.m. vid Muskövarvet. Totalkostnaden för ifrågavarande

byggnader och anläggningar jämte förenämnda ekipagebyggnad har på

grundval av prisläget den 1 april 1965 uppskattats till 42,5 milj. kr i enlighet

med följande sammanställning.

Kostnad

Militärrestaurant ..................................................................... 6 600 000

Förläggningsbyggnad ............................................................... 1 250 000

Befälshotell .............................................................................. 1 500 000

Vaktbyggnad ........................................................................... 85 000

Arrestbyggnad ........................................................................ 375 000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

11

Kostnad

Fritidsbyggnad ........................................................................ 800 000

Bastubyggnad ........................................................................ 275 000

Hundgård .............................................................................. 150 000

Två byggnader för sanitet, elkraftanläggningar m.m......................... 460 000

Ekipagebyggnad ..................................................................... 2 950 000

Värmecentral ........................................................................ 1 470 000

Båtskjul ................................................................................. 100 000

Kontroll-, prov- och monteringshallar (Mälbyområdet) .................. 1 330 000

Drivmedelsanläggning ............................................................... 510 000

Väg- och planeringsarbeten m.m................................................. 4 730 000

Vatten, avlopp och värmekulvertar .......................................... 5 300 000

Anläggning för vattenrening ...................................................... 2 300 000

Elledningar m.m...................................................................... 2 000 000

Rivning och flyttning av baracker .............................................. 500 000

Administration och oförutsett, ca 30% .................................... 9 815 000

Summa kr. 42 500 000

I sammanställningen ingår inte kostnader för kanslibyggnad för örlogsbasstaben.

Behovsunderlag för denna byggnad är under utarbetande genom

chefens för marinen försorg i samråd med statskontoret.

Fortifikationsförvaltningen framhåller att det program för yttre byggnader

m.m., som nu redovisats, utgör resultatet av noggranna utredningar

och överväganden, som under åren 1964 och 1965 gjorts av representanter

för berörda myndigheter för alt slutligt klarlägga byggnadsbehoven och det

från alla synpunkter mest ändamålsenliga sättet att tillgodose dessa.

I det av chefen för marinen i november 1958 framlagda förslaget till utbyggnad

av Muskövarvet (Plan -58) räknades med kostnader för yttre

byggnader m.m. till ett belopp, som i prisläget den 1 april 1965 motsvarar

ca 10 milj. kr. Skillnaden mellan det nu beräknade beloppet för ifrågavarande

arbeten, 42,5 milj. kr., och det tidigare angivna beloppet, 10 milj. kr.,

utgör sålunda (42,5—10) 32,5 milj. kr.

Fortifikationsförvaltningen anser att det inte är möjligt att närmare klarlägga

relationerna mellan nu uppskattade kostnader för yttre byggnader

m.m. och motsvarande kostnader i Plan —58, enär underlagen för de

olika kostnadsuppskattningarna inte är direkt jämförbara. Ämbetsverket

framhåller emellertid alt följande väsentliga, kostnadspåverkande faktorer

föreligger.

Vid upprättandet av det nu redovisade byggnadsprogrammet har bl.a.

eftersträvats att i möjligaste mån tillämpa föreslagna nya normer för militära

byggnadsobjekt samt att tillgodose tidsenliga krav i fråga om byggnadsstandard.

örlogsbasstabens tilltänkta placering på Muskö har beaktats

vid dimensioneringen av vissa byggnader och utvändiga ledningar m.m.

Befälshotell har tillkommit som ersättning för tidigare avsedd samordning

av be tåls förläggning och vaktbyggnad samt underbefälsförläggning i kasern.

Sanitetsanordningar har bedömts erforderliga från vattenvårdssynpunkt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 är 1966

och hundgård från bevakningssynpunkt. Värmeförsörjningen, som tidigare

avsågs tillgodoses från panncentral i berganläggningen, har nu av tekniska

och ekonomiska skäl bedömts böra tillgodoses från friliggande värmecentral.

Även vissa andra byggnader (kontroll-, prov- och monteringshallar), som

tidigare avsetts förläggas i berg, har av ekonomiska m.fl. skäl bedömts

böra utföras friliggande. Grundförhållandena har visat sig mera svårartade

än man tidigare kunnat förutse. Arrestbyggnad har tillkommit. Kostnaderna

för försörjningsåtgärderna, dvs. anläggningarna för värme, vatten, avlopp,

elkraft, vägar m.m., som tillhopa uppskattats dra inemot halva totalkostnaden,

kan synas väl höga i förhållande till dem för den nu planerade aktuella

bebyggelsen. Försörj ningsåtgärderna är emellertid dimensionerade för

att tillgodose även ett kanslihus samt eventuella framtida behov.

Reserv för oförutsedda kostnader för byggnadsarbeten

För vissa objekt saknas beräkningsunderlag eller är underlaget av sådan

art, att endast kostnadsuppskattning kunnat utföras. Detta är fallet med

ubåtsdrivmedelsförrådet, avsaltningsanläggningen, luftreningsanläggningen

m.fl. detaljanläggningar i berg ävensom med huvuddelen av yttre byggnader.

Med hänsyn härtill och då vissa av arbetena är svårbedömbara på

grund av sin komplicitet har fortifikationsförvaltningen för oförutsedda utgifter

upptagit 6 milj. kr.

Diverse utrustning

I Plan — 58 ingick utrustningsobjekt huvudsakligen under rubrikerna

Komplettering av maskinpark och transportmedel samt Diverse objekt.

Kostnaden för utrustningsobjekt, frainräknad till prisläget den 1 april 1965,

utgör 6,7 milj. kr. Den nu beräknade kostnaden för dylika objekt utgör

11,5 milj. kr. Kostnadsökningen uppgår sålunda till 4,8 milj. kr.

Under förenämnda delpost ingår kostnaderna för anskaffning av möbler,

kaserninventarier, intendenturutrustning. sjukvårdsutrustning. maskiner

och annan verkstadsutrustning samt transportmedel.

Beträffande anskaffningen av ifrågavarande objekt anför fortifikationsförvaltningen

följande.

Utrustningsartiklar av ifrågavarande slag hänförs normalt till driftbudgeten

och anslag till dem föreslås av försvarets förvaltningsmyndigheter

som har ansvar och kompetens för ifrågakommande ämnesområden. Med

hänsyn till de speciella förhållandena för Muskö vad gäller anslagsframställningar,

redovisning till riksdagen, den gemensamma bearbetningen av

projekteringen samt de svårbedömbara tidsförhållandena har i de grundläggande

planerna för Muskö alltid totalbilden åskådliggjorts genom sammanslagning

av alla kostnader för anläggningarnas färdigställande och för

verksamhetens etablering. Denna handlingslinje är antagen av berörda myndigheter

och bör om möjligt följas även i fortsättningen. Ansvars- och kompetensgränser

störs inte av detta förfarande. Myndigheternas handlings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

13

linje innebär emellertid att ingå anslagsframställningar som berör Muskö

nu läggs fram annorledes än genom fortifikationsförvaltningen.

Vissa nytillkomna objekt

Fortifikationsförvaltningen anger kostnaderna för vissa nytillkomna objekt

till 6 milj. kr., varav 3,7 milj. kr. för vissa telesignalanläggningar, 1,1

milj. kr. för en skyddad avmagnetiseringsanordning i en av fartygstunnlarna

på Muskö, 900 000 kr. för bortsprängning av ett grund vid Saltängsudde,

vilket inskränker manöverfriheten inom hamnområdet och skapar

risker under mörker och dålig sikt, 100 000 kr. för fyrbelysning m.m. och

200 000 kr. för diverse smärre objekt.

De nytillkomna telesignalanläggningarna utgörs av anläggningar för manövrering

och övervakning av ventilationsanordningar, indikerings- och

kontrollanläggningar vid portar och luckor, högtalaranläggningar, anläggningar

för TV-övervakning, brandalarm, radaranläggning m.m.

Fortifikationsförvaltningen föreslår, att totalkostnaden för Muskövarvet

uppräknas med 75 milj. kr. till ca 304 milj. kr. i prisläget den 1 april

1965. Återstående medelsbehov efter utgången av budgetåret 1965/66 uppgår

till ca 119 milj. kr. För budgetåret 1966/67 bör i enlighet med ämbetsverkets

tidigare medelsframställning anvisas 44,1 milj. kr. medan återstående

medelsbehov, ca 75 milj. kr., bör fördelas med ca 50 milj. kr. på budgetåret

1967/68 och 25 milj. kr. på budgetåret 1968/69.

Fortifikationsförvaltningen anför slutligen att den här föreslagna anslagsfördelningen

utgör en av förutsättningarna för att enligt nuvarande

planering kunna driva byggnadsarbetena på sådant sätt, att utflyttning av

Stockholms örlogsvarv till Muskö blir möjlig sommaren 1968. En annan

väsentlig förutsättning är att erforderlig arbetskraft får disponeras under

den återstående byggnadstiden. Ett snabbt genomförande av byggnadsprogrammet

innebärande snabbast möjliga avveckling av byggnadsorganisationen

på Muskö medför ekonomiska fördelar genom att de fasta kostnaderna

blir mindre. För statsverkets del bör som en kostnadspost även medtagas

ränta på det investerade kapitalet. Denna är att anse som en direkt merkostnad,

så länge anläggningen är outnyttjad. Härtill kommer även fördelen

av att områden på Skeppsholmen och Djurgården, som nu utnyttjas av

bl.a. örlogsvarvet, kan utnyttjas för andra ändamål.

Överbefälhavaren anför, att han inte har möjlighet att uttala sig om huruvida

de av fortifikationsförvaltningen anmälda kostnadsökningarna kunde

ha varit möjliga att tidigare förutse. Inte heller anser överbefälhavaren att

det är möjligt att bedöma huruvida slutkostnaderna — frånsett indexmässiga

justeringar — kommer att stanna vid de nu anmälda kostnaderna.

överbefälhavaren anser att all kraft bör ägnas åt att fullfölja byggnads
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

arbetet enligt föreliggande planer. Ju snabbare anläggningen blir färdig desto

mindre blir risken för ytterligare kostnadsfördyringar. Som anläggningen

nu är projekterad utgör den en funktionell enhet som om möjligt inte

bör stympas. Det är även naturligt och angeläget att anläggningen ges

en till tiden anpassad standard. Efter att noggrant ha undersökt huruvida

några av de specificerade objekten i anläggningen kan anstå eller

utgå ur byggnadsprogrammet har överbefälhavaren funnit att vissa objekt

till ett värde av 7,6 milj. kr. kan utgå ur byggnadsprogrammet. Dessa

objekt utgörs av planerad bortsprängning av grund vid Saltängsudde för

900 000. kr., avmagnetiseringsanordning för 1,1 milj. kr., radaranläggning

för 600 000 kr., avsaltningsanläggning för 3,5 milj. kr., arrestbyggnad för

500 000 kr. och diverse utrustning för 1 milj. kr.

Överbefälhavaren anmäler slutligen att ifrågavarande merkostnader icke

kan inplaneras i kostnadsramen enligt löpande försvarsbeslut. En motsvarande

inplanering efter budgetåret 1966/67 kan inte heller ske utan betydande

konsekvenser bl.a. med hänsyn till att stora krav på medel föreligger

för andra nytillkommande och betydelsefulla ändamål. Resterande medelsbehov

bör därför tillgodoses utanför försvarets ram.

Departementschefen

Riksdagen fattade år 1953 beslut om utflyttning av Stockholms örlogsvarv

till Muskö i Stockholms södra skärgård. Totalkostnaden angavs då

till 189 milj. kr. i 1950 års prisläge. T.o.m. budgetåret 1958/59 anvisades

emellertid endast relativt obetydliga belopp, vilka främst avsågs för fortsatta

utredningar. 1959 års riksdag (prop. 1959: 1 bil. 25 s. 37, SU 44, rskr

115) godkände ett av chefen för marinen framlagt förslag om en begränsad

utbyggnad av Muskövarvet. Totalkostnaden för varvet uppskattades

då till 106 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1957. Varvsanläggningen

skulle omfatta tre tunneldockor, enheter för verkstäder, förråd, administration

m.m., en skyddad anläggning (sliptunnel) för motortorpedbåtar,

kajer, pirar m.m. samt tillfartsväg. En väsentlig uppräkning av kostnaderna

godkändes av 1962 års riksdag (prop. 1962:47, SU 117, rskr 287).

Totalkostnaden för den begränsade utbyggnaden av varvet, inklusive sliptunneln,

angavs då till ca 181,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 maj 1961.

Enligt av fortifikationsförvaltningen gjorda kostnadsberäkningar för Muskövarvet,

vilka redovisades i prop. 1963: 108 (s. 124—125), beräknades totalkostnaden

för varvet enligt prisläget den 1 maj 1962 till ca 211 milj. kr.

I 1965 års statsverksproposition (bil. 6 s. 362) angavs totalkostnaden för

varvet enligt prisläget den 1 maj 1964 till ca 223 milj. kr. För utbyggnaden

har riksdagen hittills anvisat 185,5 milj. kr.

I sin anslagsframställning för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen

hemställt, att förevarande anslag förs upp med 44,1 milj. kr., varav

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

6 milj. kr. utanför försvarets ram. Sistnämnda belopp hänför sig till de

merkostnader för vägförbindelsen mellan fastlandet och Muskö, som föranletts

av kravet på högre standard för att förbindelsen skall kunna utnyttjas

för allmän trafik.

Fortifikationsförvaltningen har sedermera lämnat en redogörelse för

kvarstående medelsbehov under förevarande anslag. Enligt en av ämbetsverket

i samråd med bl.a. chefen för marinen och marinförvaltningen gjord

totalkostnadsberäkning för Muskövarvet uppgår kostnaderna för resterande

arbeten m.m. per den 1 juli 1965 i prisläget den 1 april 1965 till

166 milj. kr. Den av riksdagen godkända kostnadsramen för Muskövarvet

uppgår till ca 229 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965. Då riksdagen

hittills anvisat 185,5 milj. kr. återstår inom ramen för av riksdagen tidigare

fattade beslut rörande varvets utbyggnad efter budgetåret 1965/66

(229—185,5) 43,5 milj. kr. Till fortifikationsförvaltningens förfogande fanns

per den 1 juli 1965 tillhopa ca 47 milj. kr. Ytterligare medelsbehov utöver

av riksdagen godkänd kostnadsram utgör sålunda (166—43,5—47)

75 milj. kr. Av beloppet hänför sig 8 milj. kr. till reparations- och förstärkningsarbeten

på kajbyggnaden vid Gullbodaviken, 6 milj. kr. till nytillkomna

byggnadsobjekt, 11,5 milj. kr. till kostnadsökningar i berganläggningen,

32,5 milj. kr. till yttre byggnader, vägar m.m., 6 milj. kr.

till reserv för oförutsedda kostnader för byggnadsarbeten, 5 milj. kr. till

diverse utrustning och 6 milj. kr. till vissa nytillkomna objekt. Fortifikationsförvaltningen

föreslår att totalkostnaden för Muskövarvet uppräknas

med 75 milj. kr. till ca 304 milj. kr. i prisläget den 1 april 1965. Återstående

medelsbehov efter utgången av budgetåret 1965/66 uppgår till ca

119 milj. kr. För budgetåret 1966/67 föreslås en medelsanvisning av 44

milj. kr. medan fyllandet av återstående medelsbehov, ca 75 milj. kr., föreslås

böra fördelas med ca 50 milj. kr. på budgetåret 1967/68 och ca 25 milj.

kr. på budgetåret 1968/69.

överbefälhavaren anser att all kraft bör ägnas åt att fullfölja utbyggnaden

av Muskövarvet. Ju snabbare anläggningen blir färdig desto mindre

blir risken för ytterligare kostnadsfördyringar. överbefälhavaren har undersökt

huruvida några av de i fortifikationsförvaltningens redogörelse

specificerade objekten kan anstå eller utgå ur byggnadsprogrammet och

därvid funnit att följande objekt till ett värde av 7,6 milj. kr. t.v. kan utgå

ur det aktuella byggnadsprogrammet, nämligen planerad bortsprängning

av ett grund för 900 000 kr., avmagnetiseringsanordning för 1.1 milj. kr.,

radaranläggning för 600 000 kr., avsaltningsanläggning för 3,5 milj kr., arrestbyggnad

för 500 000 kr. och diverse utrustning för 1 milj. kr.

Vid anmälan av förevarande anslag i 1965 års statsverksproposition erinrade

jag om att det av fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1965/66

anmälda medelsbehovet för färdigställande av Muskövarvet grundade sig

på en under 1962 verkställd kostnadsberäkning. Fortifikationsförvaltningen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

har nu redovisat en förnyad beräkning av totalkostnaden för varvet enligt

prisläget den 1 april 1965, vilken utvisar att den tidigare av riksdagen godkända

ramen för utbyggnaden av varvet enligt fortifikationsförvaltningens

beräkningar behöver uppräknas med 75 milj. kr. till 304 milj. kr. Överbefälhavaren

har vid sin granskning av fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkning

ansett att objekt för 7,6 milj. kr. t.v. kan utgå ur byggnadsprogrammet.

För att låta ytterligare granska de av fortifikationsförvaltningen

redovisade slutliga kostnaderna för utbyggnaden av Muskövarvet har jag

utverkat Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla en särskild sakkunnig.

Utredningsmannen —- generaldirektören Gunnar Svärd — har den 8 februari

1966 redovisat resultatet av sin granskning.

Utredningsmannen erinrar till en början om att riksdagen vid ett flertal

olika tillfällen under senare år haft möjlighet att granska kostnadsstegringen

för utbyggnaden av Muskövarvet. Några nya omständigheter som

kan motivera en omprövning av tidigare i vederbörlig ordning granskade

orsaker till kostnadsstegringsprocessen anser utredningsmannen inte föreligger.

Vid den fortsatta granskningen har utredningsmannen därför i huvudsak

begränsat sig till vad som hänt efter år 1963, vid vilken tidpunkt

riksdagen senast haft tillfälle att ta ställning till hela Musköprojektet.

Utredningsmannen framhåller, att Musköobjektet är av mycket komplicerad

natur. Anläggningen är på en gång befästningsanläggning med speciella

krigsuppgifter och industrianläggning samt avses numera komma att

bli örlogsbas i viss utsträckning. Det är naturligt att den komplicitet som

detta måste skapa kan leda till alldeles särskilda svårigheter för projekterings-

och konstruktionsarbetet och därmed för framtagande av ett någorlunda

säkert kostnadsunderlag. Å andra sidan borde just detta förhållande

ha föranlett de ansvariga myndigheterna att söka prestera ett

hållbart underlag innan förslag om de olika projekten lades fram för de

beslutande instanserna. Det kan nu endast konstateras att så inte skett.

Särskilt det år 1958 av chefen för marinen ingivna förslaget till varvsenhet

på Muskö förefaller utredningsmannen otillräckligt och otillfredsställande

underbyggt.

Utredningsmannen har inte kunnat finna att en sammanfattande täckande

och konkret utformad deklaration presenterats om målsättningen för projektet.

Under arbetets gång har nya, tydligen tidigare i viss mån okända

bedömningar och därav följande skärpta krav förts fram från myndigheter

och institutioner. Som exempel anför utredningsmannen att man hunnit

förhållandevis långt i arbetet innan de nu gällande anspråken på skydd

för ABC-stridsmedel aktualiserades. Att tillgodose dessa anspråk har varit

kostnadskrävande och fått återverkningar inom ett brett område. Utredningsmannen

anser att målsättningen för Musköanläggningen nu måste

fixeras. Den ram och den plan för objektets slutförande som kan komma

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 ar 1966

17

att beslutas bör klart anges vara den definitiva, i vilken inte kan räknas

med något utrymme för tillägg eller mer väsentliga ändringar.

Med hänsyn till att Musköanläggningen måste anses vara av stor vikt

för hela vårt försvar anser utredningsmannen att det svårligen kan övervägas

att avbryta det fortsatta utbyggnadsarbetet på anläggningen. Det är

därför ofrånkomligt att Musköprojektet trots den nu uppenbara kostnadssituationen

måste fullföljas och slutföras i huvudsaklig överensstämmelse

med den plan härför, som fortifikationsförvaltningen lagt fram. Något verkligt

alternativ som kan ge den behövliga försvarseffekten till radikalt begränsade

kostnader anser utredningsmannen inte går att prestera.

Utredningsmannen anser inte, av bl.a. arbetsmarknadsskäl, att det är

möjligt att bedriva byggnationen så att utflyttning kan ske vid planerad

tidpunkt (sommaren 1968). Byggnadstiden bör därför förlängas med minst

ett år även om en dylik försening av utflyttningen medför avsevärda nackdelar.

Den arbetsvolym, som återstår efter den 1 juli 1966, är så betydande att

utredningsmannen anser att fortifikationsförvaltningen snabbt bör undersöka

utsikterna för ett ändrat upphandlingsförfarande för att få bättre

möjligheter att hålla byggnadskostnaderna inom angiven ram. Som exempel

anges att man bör söka ernå entreprenad med fast pris på återstående

underjordsarbete och i fråga om den planerade ovanjordsbebvggelsen överväga

en totalentreprenad.

För att få ett fast grepp över de egentliga Muskökostnaderna anser utredningsmannen

att det är viktigt att klart och konsekvent redovisa de

verkliga syftena med de olika objekten. Som ett konkret exempel anger

utredningsmannen att den av fortifikationsförvaltningen föreslagna arrestbyggnaden

i och för sig kan vara motiverad men inte hör hemma under

Muskövarvsprojektet.

Utredningsmannen framhåller att den totalkostnadsberäkning, som fortifikationsförvaltningen

utfört under år 1965, till väsentliga delar endast är

en kostnadsuppskattning. Schematiskt uppskattade kan dessa delar svara

för inemot hälften av de sammanlagda kostnaderna för arbeten som återstår

efter den 1 juli 1966. Detta innebär risk för fortsatta kostnadsstegringar.

Utredningsmannen anser emellertid att kostnadsuppskattningarna

är gjorda med all möjlig försiktighet och att de reserver för oförutsedda

kostnader, som finns inrymda i kalkylerna, är väl tilltagna. Den delpost

för oförutsedda kostnader på 6 milj. kr., som fortifikationsförvaltningen

tagit upp, bör dock få tas i anspråk endast för i strikt mening oförutsedda

kostnader och inte för nya objekt eller för att möta krav på höjd standard.

Utredningsmannen framhåller alt Musköanläggningen har varit besvärlig

både att projektera och bygga vilket främst beror på anläggningens invecklade

karaktär och på de höga krav som ställts och delvis måste ställas.

Mot bakgrunden av dessa omständigheter framstår de kubikmeterpriser,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

med vilka man har att räkna, icke som anmärkningsvärt höga utan som

möjliga att godta.

Utredningsmannen har sedan närmare granskat ett antal av de olika

delobjekt, som ingår i Musköprojektet. Utredningsmannen framhåller i

detta sammanhang att även om bärande skäl för högt ställda krav på en viss

delanläggning kan anföras är detta icke nog. Kraven måste ställas mot bakgrund

av vad som fått accepteras i motsvarande anläggningar och den

återhållsamhet som ålagts och som försvarsmyndigheterna ålägger sig

inte minst i fråga om fasta anläggningar. Utredningsmannen har därför

ansett sig nödsakad till en i viss mån restriktiv grundsyn också i fråga om

projekt inom Musköramen, som i och för sig kan förefalla motiverade.

Utredningsmannen har till en början granskat den föreslagna matinrättningsbyggnaden,

vilken kostnadsberäknats till 8,6 milj. kr. inklusive administration

och oförutsedda kostnader. Den av fortifikationsförvaltningen

föreslagna matinrättningen avses skola inrymma fyra matsalar och mässar

för olika kategorier med sammanlagt över 1 000 platser samt med ett kök

med en kapacitet av 1 600 måltider per dag. Utredningsmannen anser att

det framräknade behovsunderlaget bör kunna nedräknas med 15—20 %.

Vidare bör serveringen kunna ske i minst två omgångar och inte som fortifikationsförvaltningen

föreslagit i en omgång. I princip bör detta skapa möjligheter

att begränsa behovet av utrymme för servering och matlagning med

ca 50 %. Vidare bör matsalsutrymmena inte uppdelas på fyra enskilda

matsalar utan utspisningen bör ske i en gemensam matsal avsedd för alla

kategorier. Från kostnadsbesparande synpunkt anser utredningsmannen

vidare att i stället för konventionell köksutrustning bör undersökas möjligheten

att kombinera s.k. microvågsugnar med frysutrymmen och inköp

av djupfryst, färdiglagad mat. I samband härmed bör undersökas huruvida

inte det i berget inrymda krigsköket kan fylla fredsbehovet av måltider,

varvid matsal bör kunna ordnas i ett utrymme i berget, som enligt nuvarande

planer är avsett för förråd. Detta alternativ anser utredningsmannen

bör kunna medföra en besparing av 5—6 milj. kr. Därest matinrättningen

inte anses kunna förläggas till berget måste en helt ny ovanjordsanläggning

projekteras med en matsalsyta av högst 700 m2 och med ett kök för

högst 500 portioner per omgång. Mässutrymmen för befäl bör vid bägge

alternativen förläggas till den staten tillhöriga Ludvigsbergs gård, som

ligger på endast 5 km avstånd från varvet. Utredningsmannen anser sig

inte kunna ange hur stor besparingen skulle hli om matinrättningen förläggs

i ovanjordsbyggnad.

Beträffande befälshotellet anser utredningsmannen att högst 20—25 platser

erfordras. Utredningsmannen anser vidare att för ändamålet bör användas

Ludvigsbergs gård. I byggnaden kan inrymmas 26 enkelrum för

en kostnad av högst 500 000 kr. En nettobesparing på ca 1 milj. kr. kan

härigenom erhållas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 är 1966

19

I likhet med överbefälhavaren anser utredningsmannen att följande

objekt kan utgå ur det aktuella byggnadsprogrammet, nämligen bortsprängning

av ett grund, avmagnetiseringsanordning, radaranläggning, avsaltningsanläggning,

arrestbyggnad och diverse utrustning. Därutöver anser utredningsmannen

att särskilda utredningar bör göras rörande möjligheterna att

begränsa eller helt utesluta utbyggnaden av vissa interna telesignalanläggningar

och en av fortifikationsförvaltningen föreslagen luftreningsanläggning.

Utredningsmannen tar slutligen upp frågan om varvskapaciteten och

framhåller i anslutning härtill att en påtaglig överkapacitet av varvsresurser

föreligger i landet. En risk för undersysselsättning föreligger såväl vid

det planerade fredsvarvet på Muskö som vid de andra varv på vilka marinen

replierar. Målsättningen för varvet anser han därför vara i vidaste laget

och framhåller att det inte är uteslutet att man vid en ny och restriktiv

vågning av vad som verkligen kan krävas i fredsutrustning för att Muskövarvet

skall kunna sköta sina oundgängliga uppgifter i krig skall kunna

komma fram till inte oväsentligt minskade utgifter för maskiner, utrustning

och inventarier.

Utredningsmannen räknar med att de föreslagna besparingsåtgärderna

skall minska totalkostnaden för utbyggnaden av Muskövarvet med ca

12,7 milj. kr. Härav hänför sig 5,5 milj. kr. till att matinrättningsbyggnaden

utgår och ersätts med krigsköket och vissa utrymmen i berget, 1 milj. kr. till

befälsförläggningen, 1 milj. kr. till bortsprängning av ett grund, 1,1 milj.

kr. till avmagnetiseringsanordning, 600 000 kr. till radaranläggning, 2,5

milj. kr. till avsaltningsanläggning, på vilken anläggning arbeten för ca 1

milj. kr. redan utförts, och 1 milj. kr. till diverse utrustning. Därtill kommer

besparingar som kan uppkomma till följd av minskat värme- och

kraftbehov, mindre omfattning av vägar, planer och ledningar m.m. Slutligen

räknar utredningsmannen med att vissa ytterligare besparingar kan

uppkomma genom de av honom föreslagna utredningarna rörande luftreningsanläggning,

interna telesignalanordningar och maskinutrustning

m.m.

Över utredningsmannens granskning av kostnaderna för Muskövarvet har

yttranden inhämtats från överbefälhavaren, chefen för marinen, marin förvaltningen,

fortifikationsförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets

intendenturverk och statskontoret.

överbefälhavaren ansluter sig till utredningsmannens förslag att snarast

fixera en tidpunkt då målsättningen görs definitiv, överbefälhavaren anser

att det är betydelsefullt att personalvårdande åtgärder vidtas vid en så förhållandevis

avlägset belägen arbetsplats som Muskö. Han motsätter sig därför

utredningsmannens förslag till besparingsåtgärder som gar ut över

personalens arbetsförhållanden, förläggning och förplägnad. Sålunda bör

utspisningsmöjligheterna inte begränsas på sätt utredningsmannen före
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

slagit och inte heller bör befälshotellet utgå ur byggnadsprogrammet. Beträffande

varvskapaciteten framhåller överbefälhavaren att han inte vill

ändra på målsättningen för krigskapaciteten. Överbefälhavaren anför slutligen

att besparingar utöver vad han tidigare föreslagit har så stark karaktär

av inte konstruktiva nödlösningar, att de allvarligt kommer att försvåra

personalrekryteringen och arbetsförhållandena vid anläggningen.

Chefen för marinen framhåller att målsättningeen är oförändrad beträffande

varvsenheten på Muskö, dvs. anläggningen skall vara en krigsreparationsanstalt

för flottan inom marinkommando Ost (Östra militärområdet).

Den ändrade målsättningen till följd av ny regional ledningsorganisation där

örlogsbasen tillkommit har medfört ökade krav på anläggningen för fredsbruk.

Chefen för marinen biträder i princip utredningsmannens uppfattning

att målsättningen för projektet nu bör låsas. Han understryker kravet på

tidsenlig standard i fråga om såväl tekniska som trivsel- och rekryteringsfrämjande

anordningar. I enlighet härmed hör de föreslagna avsaltningsoch

luftreningsanläggningarna utföras. Vidare bör matinrättningen anordnas

för utspisning av arbetarpersonalen i en omgång och i övrigt enligt

fortifikationsförvaltningens förslag. Befälshotellet bör icke förläggas till

Ludvigsbergs gård utan i anslutning till varvet. Arrestbyggnaden, som är

betingad av örlogsbasens förläggning till Muskö, bör likaledes byggas. Chefen

för marinen anser slutligen att radaranläggning, avmagnetiseringsanordning

och bortsprängning av ett grund kan utföras vid en senare tidpunkt.

Fortifikationsförvaltningen framhåller att ämbetsverket delar utredningsmannens

uppfattning att målsättningen för Musköanläggningen nu måste

fixeras. Om så sker kommer standarden inte att bli högre än vad som bör

krävas i fråga om en tidsenlig anläggning som har den dubbla funktionen

att vara såväl en befästning som en industriell anläggning. Beträffande tidpunkten

för färdigställande av Musköanläggningen finner fortifikationsförvaltningen

inte att tillräckliga skäl föreligger att frångå den tidigare planerade

utflyttningstiden, sommaren 1968, även om arbetena på vissa av ylterbyggnaderna,

bl.a. matinrättningsbyggnaden, då ännu inte hunnit avslutas.

Vad angår de av utredningsmannen föreslagna kontraktsformerna för resterande

arbeten anser fortifikationsförvaltningen att en övergång till entreprenad

med fast pris för återstående under jordsarbeten icke är genomförbar,

medan däremot vissa möjligheter kan finnas att övergå till annan

entreprenadform för ovanjordsarbeten som ännu inte påbörjats. Fortifikationsförvaltningen

anser att de i byggnadsprogrammet ingående avsaltningsoch

luftreningsanläggningarna bör komma till utförande. Beträffande matsalsutrymmena

har fortifikationsförvaltningen intet att erinra mot att dessa

i enlighet med utredningsmannens förslag minskas med ca 50 % men anser

att detta inte kan medföra begränsning av köksutrymmena, som måste dimensioneras

efter maximala antalet portioner per måltid. Fortifikations
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 108 är 1966

21

förvaltningen kan inte godta utredningsmannens förslag att använda det

i berget inredda krigsköket under fredstid och inte heller förslaget att

ersätta konventionell köksutrustning med microvågsugnar med frysutrymmen.

En ny ovanjordsbyggnad för utspisning, väsentligen krympt i förhållande

till den tidigare föreslagna, bör kunna medföra en reduktion

av kostnaderna med ca 2 milj. kr. Kostnaderna för iordningställande av

befälsförläggning med 26 enkelrum på Ludvigsbergs gård beräknar fortifikationsförvaltningen

till ca 500 000 kr. I en flygelbyggnad kan ytterligare

10 enkelrum iordningställas för ca 200 000 kr.

Försvarets intendenturverk framhåller att, därest utspisningen i enlighet

med utredningsmannens förslag ordnas på två omgångar, kan matsalsutrymmena

avsevärt minskas vilket däremot inte är fallet med köket med

bilokaler. Intendenturverket anser vidare att en lösning av utspisningsfrågan

enligt utredningsmannens förslag med microvågsugnar med frysutrymmen

och inköp av djupfryst, färdiglagad mat inte bör övervägas, då utvecklingen

på området f.n. inte kan förutses med tillräcklig grad av säkerhet

och några erfarenheter rörande användning av djupfryst, färdiglagad

mat i samband med utspisning vid anläggningar av Muskövarvets storlek

och typ inte föreligger. Intendenturverket kan inte heller tillstyrka användningen

av det i berget inbyggda krigsköket, enär detta skulle medföra kostsamma

ombyggnader och högre driftkostnader.

Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller att berganläggningens kök godkänts

för användning endast i lägen då berganläggningen är helt avstängd

från ytterkommunikation och då under kortare perioder. Anläggningen har

fått en utformning som gör att den inte kan godkännas för rutinmässig tillredning

av mat under fredsförhållanden. Styrelsen biträder utredningsmannens

förslag om utspisning i omgångar samt godtar förslaget att utforma

restauranten som en s.k. industriservering med en matsal för alla kategorier.

Däremot kan styrelsen icke godta utredningsmannens förslag att

övergå till matlagning genom att tillreda prefabricerade livsmedel eller

djupfryst, färdiglagad mat i s.k. microvågsugnar, när det gäller utspisning

av den storleksordning varom här är fråga. Beträffande vattenförsörjningen

anser styrelsen att, därest vid avspärrningsfall färskvattentillgången

inte skulle vara tillräcklig, havsvatten möjligen kan utnyttjas under kortare

tid. Härmed sammanhängande frågor liksom behovet av avsaltningsanläggning

bör utredas särskilt.

Statskontoret anser att utspisning av samtliga befälskårer och motsvarande

civila tjänstemän bör äga rum i en gemensam befälsmatsal. Ämbetsverket

anser vidare att det genom en omprojektering av matsals-och matrumsutrymmena

bör vara möjligt att väsentligt nedbringa kostnaderna. Behovet

av kök bör enligt ämbetsverkets mening inte tillgodoses genom användning

av det befintliga bergsköket utan genom anordnande av ett traditionellt

ovanjordskök. Beträffande befälshotellet anser statskontoret att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 dr 1966

det är en föga rationell lösning att förlägga detta till Ludvigsbergs gård. Däremot

kan ämbetsverket tillstyrka en begränsning av det föreslagna hotellet

därest byggnaden ges en sådan utformning att en framtida tillbyggnad kan

ske. Den av fortifikationsförvaltningen föreslagna arrestbyggnaden är närmast

avsedd för örlogsbasens och kustflottans behov och bör uppföras vare

sig kostnaderna anses böra inrymmas inom Musköanslagets ram eller inte.

För egen del får jag med anledning av utredningsmannens granskning

av de slutliga kostnaderna för Muskövarvet till en början understryka de

synpunkter utredningsmannen anfört beträffande Musköobjektets komplicitet,

vilken har medfört alldeles särskilda svårigheter för projekteringsoch

konstruktionsarbetet och därmed för framtagande av någorlunda säkert

kostnadsunderlag. Det är emellertid nödvändigt att nu fastställa den

slutliga målsättningen för Musköanläggningen. I likhet med utredningsmannen

anser jag att det måste klart anges, att den ram och den plan för

det aktuella byggnadsprogrammet, som nu framlagts, är den definitiva, i

vilken inte kan räknas med något utrymme för tillägg eller mer väsentliga

ändringar.

I likhet med utredningsmannen och remissinstanserna anser jag vidare

alt det är ofrånkomligt att Musköprojektet trots de avsevärda kostnadsfördyringarna

slutförs i huvudsak enligt förenämnda plan. Beträffande tidpunkten

för färdigställande av Muskövarvet har fortifikationsförvaltningen

räknat med att utflyttningen från Stockholm skall kunna ske under sommaren

1968. Utredningsmannen anser att denna målsättning inte är realistisk

med hänsyn till den återstående arbetsvolymen. Fortifikationsförvaltningen

har i sitt yttrande hävdat, att tillräckliga skäl inte föreligger att

frångå den tidigare planerade utflyttningstiden även om vissa ytterbyggnader

inte hinner färdigställas. I likhet med utredningsmannen anser jag

det inte realistiskt med en utflyttning under sommaren 1968. Någon ökning

av den totala arbetsstyrkan som nu är sysselsatt i Musköanläggningen

synes av arbetsmarknadsmässiga skäl f.n. inte vara lämplig. Om arbetsmarknadsläget

och andra omständigheter så skulle medge bör dock arbetet

inriktas på utflyttning under budgetåret 1968/69. Ett snabbt genomförande

av byggnadsprogrammet medför ekonomiska fördelar. Härtill kommer

att områden på Skeppsholmen och Djurgården, som nu utnyttjas av bl.a.

Stockholms örlogsvarv, kan friställas för andra ändamål.

Fortifikationsförvaltningen undersöker f.n. möjligheterna att utlämna

återstående ovanjordsarbeten för räkning på fast entreprenad. Jag kommer

att med uppmärksamhet följa utvecklingen av denna upphandling.

Utredningsmannen framhåller, att den totalkostnadsberäkning, som fortifikationsförvaltningen

utfört under år 1965, till väsentliga delar endast är en

kostnadsuppskattning. Utredningsmannen anser emellertid att kostnadsuppskattningen

är gjord med all möjlig försiktighet och att de reserver

för oförutsedda kostnader, som finns inrymda i kalkylerna, är tillräckliga.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10S Ar 1966

23

I likhet med utredningsmannen anser jag att de medel för oförutsedda utgifter

på 6 milj. kr., som fortifikationsförvaltningen upptagit, skall få tas

i anspråk endast för oförutsedda utgifter i samband med byggnationen och

inte för nya objekt eller för att möta krav på höjd standard.

Utredningsmannen har granskat ett antal av de olika delobjekt, som ingår

i Musköprojektet, och därvid särskilt undersökt möjligheten att begränsa

kostnaderna för de av fortifikationsförvaltningen föreslagna nybyggnaderna

för militärrestaurant och befälshotell.

I det föregående har jag utförligt refererat utredningsmannen och de hörda

myndigheternas inställning till förslagen i förevarande hänseenden. För

egen del anser jag att den för Muskövarvet och örlogsbasen gemensamma

matinrättningen bör anordnas i ovanjordsbyggnad som en konventionel]

matinrättning, enär tillräckliga erfarenheter ännu inte kan anses föreligga

för att lösa utspisningsfrågan enligt utredningsmannens förslag med användning

av djupfryst, färdiglagad mat. I enlighet med utredningsmannens

förslag bör utspisningen ske i en för alla kategorier gemensam matsal. Utspisningen

bör vidare ske i två omgångar med ca 550 personer per omgång.

Den i örlogsvarvets drift sysselsatta personalen kan då utspisas i

en omgång och övrig personal i en andra omgång. .lag vill i detta sammanhang

erinra om att huvuddelen av den på Muskö sysselsatta personalen

kommer att använda matinrättningen endast för lunchmåltid. I matinrättningen

bör även inrymmas särskild matsal för intagande av medhavd

mat, marketenteri och vissa gemensamma sällskapslokaler. Kungl.

Maj :t torde i sedvanlig ordning få ta ställning till ett reviderat byggnadsprogram

för matinrättningsbyggnaden. Den nu av mig skisserade matinrättningsbyggnaden

kan beräknas kosta ca 6,6 milj. kr. eller ca 2 milj. kr.

mindre än myndigheternas förslag.

Beträffande befälshotellet anser jag att den av fortifikationsförvaltningen

föreslagna nybyggnaden för en kostnad av ca 2 milj. kr. inte bör komma till

utförande. Behovet av förläggningsutrymmen för befälspersonal på Muskö

bör enligt min mening t.v. tillgodoses genom inredning av 26 enkelrum i

Ludvigsbergs gård för en kostnad av ca 500 000 kr. Om så skulle visa sig

erforderligt kan i en flygel anordnas ytterligare 10 enkelrum. Anläggningskostnaderna

kan härigenom minskas med ca 1,5 milj. kr.

I likhet med utredningsmannen och överbefälhavaren anser jag att följande

objekt kan utgå ur det aktuella byggnadsprogrammet, nämligen

bortsprängning av ett grund, avmagnetiseringsanordning, radaranläggning,

avsaltningsanläggning, arrestbyggnad och diverse utrustning.

Utredningsmannen föreslår att särskilda utredningar görs rörande möjligheterna

att begränsa eller helt utesluta utbyggnaden av vissa interna

lelesigna lan läggningar och av en luftreningsanläggning. Överbefälhavaren

och chefen för marinen anser att telesignalanläggningarna bör utföras i enlighet

med fortifikationsförvaltningens förslag. Beträffande luftreningsan
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

läggningen anser flertalet remissmyndigheter att denna bör utföras i samband

med utbyggnaden av varvet. Jag är inte nu beredd att ta ställning till

dessa objekt. I likhet med utredningsmannen anser jag att de bör utredas

ytterligare i syfte att nedbringa kostnaderna för Musköanläggningen.

Utredningsmannen har slutligen tagit upp frågan om varvskapaciteten

och därvid bl.a. erinrat om att en påtaglig överkapacitet av varvsresurser

föreligger i landet och att risk för undersysselsättning kan komma att

föreligga såväl för fredsvarvet på Muskö som vid de övriga varv, på vilka

marinen replierar. Utredningsmannen anser att en förnyad avvägning mellan

krigskapacitet och fredskapacitet bör kunna medföra minskade utgifter

för maskiner, utrustning och inventarier. Såväl överbefälhavaren som

chefen för marinen förklarar i sina yttranden att någon ändring av målsättningen

för varvets krigskapacitet inte bör ske.

För egen del ansluter jag mig till utredningsmannens uppfattning och

anser att frågan bör utredas ytterligare mot bakgrund av flottans framtida

fartygsbestånd. Risken att skapa en alltför stor fredskapacitet med höga

drift- och underhållskostnader som följd måste beaktas. Jag anser således

att alla möjligheter bör tas tillvara att begränsa utgifterna för nyanskaffning

av maskinutrustning m.m. för varvet.

De av mig föreslagna begränsningarna i byggnadsprogrammet för Muskövarvet

kan beräknas medföra en nedjustering av kostnaderna med ca 10

milj. kr., varav 2 milj. kr. hänför sig till matinrättningsbyggnaden, 1,5 milj.

kr. till befälsförläggningen, 500 000 kr. till arrestbyggnaden, 1 milj. kr. till

bortsprängning av ett grund, 1,1 milj. kr. till avmagnetiseringsanordning,

600 000 kr. till radaranläggning, 2,5 milj. kr. till avsaltningsanläggning och

1 milj. kr. till diverse utrustning. Härutöver torde komma kostnadsbesparingar

i anslutning till vad jag anfört om bl.a. telesignalanläggningar, luftreningsanläggning

och varvskapacitet.

Förutom de i det föregående omnämnda särskilda objekt, som granskats

av utredningsmannen, har fortifikationsförvaltningen anmält kostnadsökningar

för ytterligare tre större objekt, nämligen kajbyggnaden vid Gullbodaviken,

sliptunneln (Risdalstunneln) samt torped- och robotförrådet.

Beträffande kaj byggnaden vill jag erinra om att en förskjutning på en

sträcka av ca 70 meter i ifrågavarande kaj inträffade i februari 1963. Med

anledning härav tillsatte fortifikationsförvaltningen en expertgrupp med

uppgift att dels undersöka anledningen till den inträffade förskjutningen,

dels föreslå lämpliga reparationsåtgärder. Expertgruppen avlämnade i januari

1965 en utredning med redogörelse för resultatet av undersökningarna

till fortifikationsförvaltningen. Enligt expertgruppen har kaj förskjutningen

berott på en serie omständigheter, främst att man vid kajens konstruktion

undervärderat risken av att låta lera vara kvar i de celler, som

ingår i huvudkajen. Till förskjutningen har även medverkat att ett antal

spontplank, som ingår i en av cellerna, inte kunnat slås ned till fullt djup,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

25

samt att bakom cellerna funnits lera på högre nivå än vad beräkningarna

förutsatt. Expertgruppen föreslog, att förstärkningsåtgärder för en total

kostnad av 7,6 eller alternativt 8,1 milj. kr. skulle genomföras .Genom beslut

den 26 mars 1965 medgav härefter Kungl. Maj :t på framställning av fortifikationsförvaltningen,

att ämbetsverket fick utföra erforderliga reparationsoch

förstärkningsarbeten på kaj byggnaden samt att kostnaderna fick bestridas

av medel som anvisats för Muskövarvet. Fortifikationsförvaltningen

har nu anmält, att kostnaderna för utförande av dessa arbeten kan uppskattas

till det högre beloppet, ca 8 milj. kr.

Av den redovisade expertutredningen framgår, att brister förelegat såväl

vid projekterings- och konstruktionsarbetet som vid utförandet av kajanläggningen.

Härvid bör emellertid hänsyn tas till de avsevärda svårigheter

som förelegat med hänsyn till de stora djupen till fast botten ävensom till

de ogynnsamma bottenförhållandena som nödvändiggjort att en helt ny och

delvis oprövad konstruktionstyp måst användas. Arbetet med de av Kungl.

Maj :t genom beslutet den 26 mars 1965 medgivna reparations- och förstärkningsarbetena

pågår och jag har intet att erinra mot att 8 milj. kr.

anvisas för att slutföra ifrågavarande arbeten.

Den av fortifikationsförvaltningen anmälda kostnadsökningen för sliptunneln

hänför sig till slipkonstruktionen samt till att bergförstärkningar

måst företagas i en omfattning, som inte tidigare kunnat förutses. Kostnadsökningen

för torped- och robotförrådet hänför sig främst till kraven från

sprängämnesinspektionen på säkerhetsanordningar. De av fortifikationsförvaltningen

anmälda kostnadsökningarna för dessa båda objekt uppgår till

7 milj. kr. Jag har intet att erinra mot de av fortifikationsförvaltningen

angivna kostnaderna för slutförande av dem.

Fortifikationsförvaltningen har slutligen begärt att de merkostnader för

vägförbindelsen mellan fastlandet och Muskö, som föranletts av kravet på

högre standard för att förbindelsen skall kunna utnyttjas för allmän trafik,

skall anvisas utanför försvarets kostnadsram. Jag kan inte tillstyrka fortifikationsförvaltningens

förslag. Vägförbindelsen har tillkommit för att i

första hand tillgodose örlogsbasens behov av direkt vägförbindelse med fastlandet.

Det förhållandet att vägförbindelsen givits en något högre standard

än som skulle varit fallet om vägen endast skulle användas för militärt

behov anser jag inte är tillräckligt motiv för att del av kostnaden för vägen

läggs utanför försvarets ram. 1 detta sammanhang vill jag även erinra om

att vägen intagits till allmänt underhåll, vilket medfört att försvaret inte

belastas med kostnader för vägunderhållet.

Jag övergår härefter till frågan om medelsanvisning för nästa budgetår.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit att totalkostnaden för Muskövarvet

uppräknas med 75 milj. kr. till 304 milj. kr. i prisläget den 1 april 1965.

Såsom framgår av det föregående räknar jag med att de av mig föreslagna

begränsningarna i byggnadsprogrammet skall medföra en nedjustering av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1966

kostnaderna för Muskövarvet med ca 10 milj. kr. Detta medför att den föreslagna

totalkostnaden för varvet kan begränsas till 294 milj. kr. enligt prisläget

den 1 april 1965. Med hänsyn till de av mig föreslagna utredningarna

om telesignalanläggningarna, luftreningsanläggningen och varvskapaciteten

torde en ytterligare reducering av den föreslagna ramen kunna komma till

stånd. Återstående medelsbehov efter utgången av budgetåret 1965/66 torde

därför komma att uppgå till högst 109 milj. kr. Jag föreslår, att anslaget

för nästa budgetår förs upp med 44 milj. kr. vilket belopp helt bör falla

innanför försvarets kostnadsram.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att

a) besluta att örlogsvarvet på Muskö skall utbyggas enligt

de riktlinjer som angivits i det föregående,

b) till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag av

44 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Wedelin

8258 66

BECKMANS TRYCKERIER AB

STHLM 1966

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. SU 1966:100 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa investeringsanslag under försvarets fastighets fond för hudgetåret 1966/67 jämte i ämnet väckt s. 1 i texten