Sök i Ratio Lex

Angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret

1966-03-11 · 156 sidor, varav 150 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 150 av 156 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:110, Angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

1

Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa organisations-

och anslagsfrågor rörande försvaret; given Stockholms

slott den 11 mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till 1964 års riksdagsbeslut (prop. 1964: 109, SU 189, rskr

362) angående totalförsvarets regionala ledning läggs i propositionen fram

förslag till organisation m. m. av militärområdesstaber och vissa andra regionala

staber inom krigsmakten. På grundval av vissa utredningar m. m.

föreslås vidare omorganisation av tyg- och intendenturtjänsten samt fortifikations-

och byggnadsförvaltningen i regional instans. Slutligen redovisas

förslag till organisation m. m. av förvaltningsverksamheten vid örlogsbaser.

I propositionen läggs också fram slutliga förslag beträffande vissa anslag

under fjärde huvudtiteln som i prop. 1966: 1 (bil. 6) tagits upp med

beräknade belopp. För budgetåret 1966/67 begärs anslag om sammanlagt

706 882 000 kr. Huvuddelen av de begärda medlen hänför sig till försvarsgrenarnas

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 110

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

n

&

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

11 mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisationsGch

anslagsfrågor rörande försvaret samt anför.

Efter förslag i prop. 1964: 109 (SU 189, rskr 362) fastställde riksdagen

riktlinjer för ny organisation fr. o. m. den 1 oktober 1966 av totalförsvarets

regionala ledning. Sedermera uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att

i samråd med statskontoret göra upp förslag till personalorganisation i fred

för de i den nya regionala ledningen ingående militärområdes- och örlogsbasstaberna

m. m. överbefälhavaren har numera överlämnat förslag i ämnet.

Vidare har inkommit förslag från försvarets intendenturverk och arméförvaltningen

till intendenturtjänstens resp. tygtjänstens regionala ledning

samt från 1964 års fortifikationsutredning till fortifikations- och byggnadsförvaltningens

ledning och organisation i regional instans (Stencil Fö

1965: 4). I avvaktan på att beredningen av dessa förslag skulle kunna avslutas

togs försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag, militärområdesstabernas

avlönings- och omkostnadsanslag samt avlöningsanslagen för försvarets

intendenturverks och arméförvaltningens anstalter upp med beräknade

belopp i prop. 1966: 1 (bil. 6).

Militära rationaliseringsutredningens förslag i betänkandet Rationaliseringsverksamheten

i det militära försvaret (Stencil Fö 1965: 7) förutsattes

i prop. 1966: 1 (bil. 6) påverka beräkningen av medelsbehovet för budgetåret

1966/67 under anslaget Rationaliseringsförsök. Anslaget fördes därför

upp endast med ett beräknat belopp.

Utredningen rörande organisationen av krigsmaktens tygförvaltning i

central instans har överlämnat betänkandet Tygförvaltningens centrala organisation

(Stencil Fö 1965: 6). I avvaktan på de förslag som beredningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

av ärendet skulle kunna föranleda fördes anslagen till förvaltningsdirektionens

verksamhet i prop. 1966: 1 (bil. 6) upp med beräknade belopp.

I prop. 1966: 1 (bil. 6) fördes även anslaget Vissa signalförbindelser m. m.

upp med beräknat belopp.

Jag anhåller att nu få anmäla dessa frågor.

Krigsmaktens regionala ledning m. m.

I. Inledning

Genom 1964 års riksdagsbeslut angående totalförsvarets regionala ledning

(prop. 1964: 109, SU 189, rskr 362) fastställdes riktlinjerna för totalförsvarets

regionala ledningsorganisation i huvudsaklig överensstämmelse

med 1960 års försvarsledningsutrednings förslag (SOU 1963:65). Beslutet

avsåg — förutom ställningstaganden i fråga om den regionala indelningen,

fördelning av ansvar och befogenheter mellan berörda militära ledningsorgan

och förläggningsorter för dessa — även ett godkännande av riktlinjerna

för organisationen i fred av militärområdesstaber m. m. Vid anmälan

av frågan om ändrad organisation för den regionala ledningen inom

krigsmakten framhöll jag, att förslag om att inrätta tjänster för chefer

och stabspersonal borde underställas riksdagen först när underlag erhållits

för att framlägga förslag om personaluppsättningen vid staberna i sin helhet.

Vissa frågor rörande den nya organisationen, såsom ledningen av fortifikations-

och byggnadsförvaltningen samt personal tjänsten på regional

nivå liksom förhållandet mellan ledningsorganen på Gotland borde ytterligare

prövas, innan förslag om personalorganisation underställdes riksdagen.

1964 års beslut innebar således inte något ställningstagande till stabernas

detalj organisation. Jag förordade emellertid att militärområdesstaberna

under en prövotid i allt väsentligt skulle organiseras på sätt som framgår

av de till prop. 1964: 109 fogade bilagorna 9—14. I detta sammanhang

framhölls att organisationen i huvudsak måste byggas upp inom ramen för

de personalstyrkor som f. n. är avsedda för tjänstgöring i regionala staber

och att den lämpligaste lösningen av personalfrågan borde vara att genomföra

en begränsad ökning av antalet arvodesbefattningar för pensionerade

officerare. Det förutsattes att behovet av biträdespersonal i militärområdesstaberna

— i vidsträckt mening — skulle komma att visa sig mindre än den

sammanlagda uppsättningen av sådan personal i nuvarande högre regionala

staber.

Statsutskottet underströk betydelsen av att de regionala myndigheternas

inre organisation får en sådan utformning, att de betydande uppgifter som

åläggs militärbefälbavarna kan lösas på ett tillfredsställande sätt. Utskottet

fann det angeläget att en befattningshavare inom militärområdesstaben

särskilt ägnar sig åt arméns utbildningsfrågor. Utskottet förutsatte att be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

fattningen som chef för armésektion eller motsvarande i regel skall uppehållas

av officer med god erfarenhet av trupptjänst även i förbandschefs

ställning. Frågan om den närmare sammansättningen av militärområdesstaberna

fann utskottet svår att bedöma, inte minst med hänsyn till den

ringa erfarenhet som finns beträffande integrerad verksamhet på regional

nivå. Eftersom det förutsatts att militärområdesstabernas organisation skall

prövas under en övergångstid av ett par år, innan definitivt beslut fattas

rörande deras inre organisation, fanns enligt utskottet tid att dessförinnan

pröva och överväga vunna erfarenheter. Utskottet förutsatte att under detta

provisorium sådana organisations- och personalåtgärder inte vidtas, som på

ett bindande sätt omöjliggör ett framtida hänsynstagande till och utnyttjande

av dessa erfarenheter. Dessa uttalanden av utskottet godkändes av

riksdagen.

Kungl. Maj:t har därefter uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd

med statskontoret dels göra upp förslag till personalorganisation för de i

den regionala ledningen ingående militärområdes- och örlogsbasstaberna,

dels utreda frågan om militärbefälhavarnas uppgifter på personalområdet,

dels utreda spörsmålen om förstärkning av Gotlands militärkommandostah

och om Gotlands kustartilleriförsvars ställning i förhållande till militärkommandochefen,

dels slutligen under medverkan av försvarets civilförvaltning

utreda frågan om särskild kassaavdelning vid militärområdesstaberna.

För att erhålla underlag för att bedöma hur ledningen av förvaltningstjänsten

bör ordnas på regional nivå har Kungl. Maj :t bemyndigat arméförvaltningen,

försvarets intendenturverk och försvarets civilförvaltning

att inom sina ansvarsområden bedriva försöksverksamhet. Med stöd av

Kungl. Maj :ts medgivande har jag vidare tillkallat en särskild utredning,

1964 års fortifikationsutredning1, för att utreda frågan om fortifikationsoch

byggnadsförvaltningens ledning på regional nivå.

överbefälhavaren har den 29 september och den 13 december 1965 i

samråd med statskontoret kommit in med begärda utredningar och förslag.

Den 30 september 1965 har överbefälhavaren vidare med eget yttrande ingett

rapporter från arméförvaltningen, försvarets intendenturverk och försvarets

civilförvaltning om den bedrivna försöksverksamheten inom förvaltningsgrenarna.

1964 års fortifikationsutredning har den 19 augusti 1965 avgett

betänkandet Fortifikations- och byggnadsförvaltningens ledning och

organisation i regional instans m. m. (Stencil Fö 1965: 4). Efter remiss har

yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavareh -— efter hörande

av försvarsgrenscheferna —- försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen,

försvarets intendenturverk, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

1964 års försvarskostnadsutredning, Försvarets civila personals förbund

(FCPF), Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Sveriges Akademikers

Riksdagsman Gösta Bohman

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 dr 1966

Centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisations

statstjänstemannasektion (TCO-S).

Efter förslag i prop. 1965: 155 har 1965 års höstriksdag beslutat om inrättande

av de högsta tjänsterna som fr. o. m. den 1 oktober 1966 skall ingå

i den regionala organisationen, nämligen tjänster för sex militärbefälhavare,

sex chefer för militärområdesstaber, tre souschefer, fem chefer för armésektion

och tre chefer för flygsektion vid militärområdesstaber samt två

chefer för örlogsbaser och chef för Gotlands militärkommando.

Med yttranden den 15 november och den 22 december 1965 har slutligen

överbefälhavaren överlämnat av chefen för marinen på grundval av statskontorets

undersökningar utarbetade förslag till organisation av Ostkustens

örlogsbas m. m. resp. Västkustens örlogsbas m. m. Vid utarbetandet av dessa

förslag har samråd ägt rum med vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter

och personalorganisationer.

II. Innebörden ar 1964 års beslut om krigsmaktens ledning i regional instans m. m.

Enligt hittills gällande ordning är riket i militärterritoriellt hänseende

indelat i sju militärområden, vart och ett under ledning av en militärbefälhavare

med stab — militärbefälsstab. Militärbefälsstaberna är f. n. förlagda

till Kristianstad, Östersund, Skövde, Strängnäs, Karlstad, Boden och Visby.

Militärområdena på fastlandet indelas i sin tur i försvarsområden. Områdena

utanför rikets kuster är för den sjöoperativa verksamheten uppdelade

på fyra marinkommandon under ledning av marinkommandochefer

med staber — marinkommandostaber —- som är förlagda till Karlskrona,

Göteborg, Stockholm och Härnösand. Marinkommandonas operationsområden

är i visst hänseende uppdelade på marina bevakningsområden. Under

marinkommandochef lyder i sjöoperativt hänseende bl. a. chef för kustartilleriförsvar.

Chefen för Norrlands kustartilleriförsvar är tillika chef för

marinkommando Nord. I luftoperativt hänseende är landet med utanför liggande

havsområden indelat i tre eskaderområden under ledning av flygeskaderchefer

med staber — flygeskaderstaber. Eskaderstaberna är förlagda

till Ängelholm, Barkarby och Luleå. Eskaderområdena är i sin tur uppdelade

i luftförsvarssektorer. Ytterligare en eskaderchef med stab finns för ledning

av attackflottiljerna. Denna eskader benämns första flygeskadern. Eskaderstaben

är förlagd till Göteborg.

Cheferna för militärområden, marinkommandon och eskaderområden hänförs

till den högre regionala ledningsnivån och lyder liksom chefen for

attackeskadern i operativt hänseende direkt under överbefälhavaren. Till

den lägre regionala nivån hänförs chefer för försvarsområden, kustartilleriförsvar,

marina bevakningsområden och luftförsvarssektorer. Dessa chefer

är underställda resp. militärbefälhavare, marinkommandochef och eskaderchef.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Till flertalet av militärbefälhavarnas omedelbara förfogande står en ställföreträdande

militärbefälhavare. Militärbefälsstaben är under stabschefen

indelad i en operativ sektion, en underhållssektion, en utbildnings- och personalsektion

samt en fortifikationssektion ävensom säkerhetsavdelning och

expedition. I underhållssektionen är inordnade bl. a. en tygavdelning, en

intendenturavdelning och en sjukvårdsavdelning. Cheferna för dessa avdelningar

är liksom chefen för fortifikationssektionen förvaltningsgrenschefer

och lyder i denna egenskap direkt under militärbefälhavaren, som är regional

förvaltningsmyndighet. Marinkommandostaben består av en operativ, en

underhålls- samt en personal- och utbildningssektion, en sjöfartsavdelning

och en expedition, alla underställda stabschefen. Marinkommandonas förvaltningar

är antingen underställda marinkommandochefen eller central

förvaltningsmyndighet och bildar utom vid marinkommando Syd egna förvaltningsmyndigheter.

Till varje eskaderchefs omedelbara förfogande står en

ställföreträdande eskaderchef. Flygeskaderstaben indelas i två sektioner__

en för operativa ärenden m. m. och en för bas- och underhållstjänst.

1964 års beslut angående krigsmaktens regionala ledning innebär, att

verksamheten på högre regional nivå skall ledas av en militär chef — militäi

befälhavaren. Nuvarande uppdelning på militärområden, marinkommandon

och eskaderområden upphör och ersätts med en för samtliga försvarsgrenar

gemensam indelning i sex områden, benämnda militärområden, nämligen

Södra, östra och Västra militärområdena samt Bergslagens, Nedre

Norrlands och Övre Norrlands militärområden.

Militärbefälhavaren skall i krig under överbefälhavaren utöva operativ

ledning inom militärområdet. I fråga om luftoperativ verksamhet ges vissa

militärbefälhavare efter gällande krigsplanläggning anpassade skyldigheter

och befogenheter gentemot andra militärbefälhavare.

I fred skall militärbefälhavaren under vederbörande central myndighet

ha uppgifter i fråga om operativt krigsförberedelsearbete, förbandsproduktion

och förvaltning. Militärbefälhavaren skall i krig och fred biträdas av

en allsidigt sammansatt stab — benämnd militärområdesstab — som skall

ersatta nuvarande militärbefäls- och flygeskaderstaber samt delvis även nuvarande

marinkommandostaber. De ledande befattningarna inom militärområdesstaberna

skall tillsättas oberoende av försvarsgrenstillhörighet. Militarområdesstaberna

skall i fred vara förlagda till Kristianstad (Södra militärområdet),

Strängnäs (östra militärområdet), Skövde (Västra militärområdet),

Karlstad (Bergslagens militärområde), Östersund (Nedre Norrlands

militärområde) och Boden (övre Norrlands militärområde).

Även ledningen av första flygeskadern — attackeskadern — som består

av F6 (Karlsborg), F7 (Såtenäs), F 15 (Söderhamn) och F 17 (Kallinge)

påverkas i viss utsträckning av den beslutade omorganisationen.

For vissa av de uppgifter som nu åvilar marinkommandochef tillkommer

orlogsbaser med stab och förvaltningar, örlogsbaser skall i fred finnas i

Södra, östra och Västra militärområdena och benämnas Sydkustens, Ost
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. i\Iaj:ts proposition nr 110 år 1966

kustens resp. Västkustens örlogsbas. På örlogsbaschef ankommande uppgifter

i Nedre Norrlands militärområde skall fullgöras av chefen for Norrlands

kustartilleriförsvar med biträde av ett mindre antal officerare ur flottan.

Sydkustens och Ostkustens örlogsbasstaber skall vara förlagda i Karlskrona

och Muskö. Den slutliga förläggningen av Västkustens örlogsbasstab

är beroende av den framtida dispositionen av de marina anläggningarna

på Nya varvet i Göteborg. En mindre del av örlogsbasstaben vid

Ostkustens örlogsbas har förutsatts kunna förläggas till annan ort. Örlogsbaschefernas

arbetsuppgifter har förutsatts variera något mellan de olika

baserna, dock mindre i fred än i krig. örlogsbaschefen är underställd

militärbefälhavaren, örlogsbaschefen skall i fråga om operativt kngsförberedelsearbete

enligt militärbefälhavarens order främst förbereda sjostridskrafternas

bas- och underhållstjänst m. m. I fråga om förbandsproduktionen

skall örlogsbaschefen vara mobiliseringsmyndighet för flottans

förband samt svara för frivilligutbildning m. m. I fråga om utbildning som

inte är av operativ karaktär skall örlogsbaschef lyda direkt under chefen

för marinen. Chef för örlogsskola skall vara underställd örlogsbaschefen

men i fråga om centralt organiserad utbildning lyda direkt under chefen for

marinen, örlogsbaschefen skall slutligen vara lokal förvaltningsmyndighet.

Gotland skall ingå i östra militärområdet och hänförs således till den

lägre regionala ledningsnivån. Ledningsorganisationen för Gotland, benämnd

Gotlands militärkommandostab, ges dock en i förhållande till försvarsområdena

avvikande utformning. Militärkommandochefen lyder i vissa hanseenden

direkt under central myndighet.

I prop. 1964: 109 anfördes att förvaltningen är en viktig stödfunktion

till förbandsproduktionen och att den har en betydelsefull uppgift åven i det

operativa krigsförberedelsearbetet. Militärbefälhavaren skall därför i princip

utöva ledningen av och uppsikten över förvaltningen inom sitt område.

Hans ledning bör dock begränsas till att — inom ramen för centralt utfärdade

föreskrifter — planlägga, reglera och kontrollera samt utfärda order,

direktiv och anvisningar för den verkställande och utövande förvaltningsverksamheten

inom militärområdet. Denna senare verksamhet bör således

_bortsett från vad som avser militäroinrådesstabens egen verksamhet —

fullgöras vid särskilda från staben fristående förvaltningsorgan och av militärbefälhavaren

underställda chefer för förband etc. I militarområdesstaben

bör ingå förvaltningsgrenschefer medan huvuddelen av den för forvaltningsverksamlieten

erforderliga personalen bör organiseras i särskilda

förvaltningsenheter under militärbefälhavaren. Efter denna princip har den

av arméförvaltningen, försvarets intendenturverk och försvarets civilförvaltning

bedrivna försöksverksamheten anordnats. Inom mannforvaltningens,

flygförvaltningens och försvarets sjukvårdsstyrelses förvaltningsområden

lyder t. v. de lokala förvaltningsmyndigheterna direkt under de centrala

ämbetsverken.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

III. överbefälhavarens förslag rörande militäromridesstaberna

ö\ erbefälhavarens förslag rörande militärområdesstabernas organisation

bygger med vissa smärre avvikelser på de riktlinjer för ansvars- och uppgiftsfördelningen,

som godkänts av 1964 års riksdag. Avvikelserna berör

främst ansvarsfördelningen i luftoperativt hänseende mellan militärbefälhavarna

för Nedre Norrlands och övre Norrlands militärområden samt militärbefälhavarnas

uppgifter på förvaltningsområdet.

Enligt riksdagens beslut skall F 4 (Östersund) vara underställd befälhavaren

för Nedre Norrlands militärområde men lyda under befälhavaren

för övre Norrlands militärområde i fråga om utbildning och övningar samt

därmed sammanhängande personaltjänst. Överbefälhavaren anser att bristen

på aktiva flygofficerare f. n. inte medger en sådan ansvarsfördelning. Han

föreslår därför att F 4 övergångsvis helt underställs befälhavaren för övre

Norrlands militärområde, som t. v. ges ansvar även för planläggning av jaktförsvar

samt stndslednings- och bastjänst även inom Nedre Norrlands militärområde.

Under hänvisning till resultatet av de försök på förvaltningsområdet som

inledningsvis omnämnts föreslår överbefälhavaren, att militärbefälhavarna

i fråga om förvaltning får vissa uppgifter utöver dem som angetts av försvarsledningsutredningen.

Således förutsätts vissa förvaltningsuppgifter

decentraliseras till militärbefälhavarna från de centrala ämbetsverken. Till

följd harav krävs enligt överbefälhavaren att militärbefälhavarna får något

ökade ledningsresurser.

Beträffande personalbehovet framhåller överbefälhavaren att arbetet med

att ta fram underlaget till hans personalförslag bekräftat den uppfattning

han tidigare framfört i yttrande över försvarsledningsutredningens betänkande,

nämligen att i militärområdesstaberna bör ingå tjänster för ett något

större antal officerare än vad utredningen föreslagit. Överbefälhavaren anser

att erforderlig hänsyn inte har tagits till de angelägna behov av personal

för militärbefäls-, marinkommando- och flygeskaderstaber, som under en

följd av år inte tillgodosetts i avvaktan på beslutet om den nya regionala

ledningen. Överbefälhavarens förslag till personalorganisation innebär därför

i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag en utökning med

21 tjänster för officerare på aktiv stat och 13 tjänster för pensionsavgångna

officerare. Dessa ökningar betingas i fråga om aktiva officerare främst av

militärbefälhavarnas ökade uppgifter på förvaltningsområdet. Även tjänsterna

för underofficerare, underbefäl samt civilmilitär och civil personal

beträffande vilka personalgrupper försvarsledningsutredningen inte har

framlagt förslag — föreslås öka i förhållande till nuvarande personaluppsättning

vid de högre regionala staberna, överbefälhavaren anför att han

med hänsyn till de vakanser, som f. n. finns inom alla försvarsgrenar och

till att ledningsorganen inte bör gynnas på bekostnad av truppförbanden, i

sina förslag för budgetåret 1966/67 har tagit upp endast de tjänster som det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

bedömts vara möjligt att nu besätta. Härutöver redovisas i förslaget ett antal

tjänster för främst officerare och underofficerare, som bör tillkomma i

takt med att vakansläget förbättras. Antalet befattningar som kan besättas

oberoende av försvarsgren kan enligt överbefälhavaren i viss utsträckning

ökas i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag.

överbefälhavaren framhåller att de uppgifter inom förvaltningsområdet

som militärbefälhavaren föreslås få ökar behovet av biträdespersonal. Tillgång

på biträdespersonal anses vara ett villkor för att övrig personal skall

kunna avlastas rutinuppgifter, vilket han bedömer erforderligt och angeläget

för att hålla nere behovet av arbetsledande personal.

I fråga om stabernas inre organisation framhåller överbefälhavaren att

försök bör göras såväl med olika indelning inom arbetsenheterna som med

olika uppgiftsfördelning mellan dessa.

I det följande redogörs — förutom för huvudgrupperna av de ärenden som

föreslås handläggas vid resp. arbetsenheter — främst för sådana organisationsfrågor,

i vilka överbefälhavaren har anmält en uppfattning som avviker

från riktlinjerna i 1964 års beslut. I redogörelsen görs per sonal jämförelsen

i fråga om officerare med försvarsledningsutredningens förslag, om inte

annat sägs.

överbefälhavarens förslag rörande militärområdesstabernas organisation

framgår översiktligt av följande tablå.

Stabschef

Souschet1

C/i

»

er

tn

Jö

<

O*

re

G?

5’

OQ

1 Södra och Östra militärområdena samt Nedre Norrlands militärområde

* Södra och Östra militärområdena samt övre Norrlands millitärområde

Förslaget innebär, såsom närmare belyses i det följande, vissa ändringar

i förhållande till det förslag som lades fram i prop. 1964: 109. En sektion —

sektion IV — har utgått och chefsexpeditionen har ersatts av en stabsavdelning.

Sektion 1 (operativa sektionen)

Inom sektion 1 skall enligt överbefälhavarens förslag handläggas ärenden

angående operativ verksamhet, underrättelse-, säkerhets-, väder- och sam1*

— nihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 110

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

bandstjänst, fältarbeten samt viss förbandsproducerande verksamhet för

marinen. Sektionen föreslås indelas i sju avdelningar — en markoperativ, en

luftoperativ och en sjöoperativ avdelning, en underrättelse- och säkerhetsavdelning,

en sambandsavdelning, en fältarbetsavdelning samt en väderavdelning.

Den av försvarsledningsutredningen föreslagna säkerhetssektionen

(sektion IV) föreslås utgå och dess uppgifter föras över till sektion 1.

Härigenom anses bättre betingelser skapas för att handlägga vissa med varandra

sammanhängande underrättelse- och säkerhetsärenden, varjämte personalbesparingar

blir möjliga, överbefälhavaren bedömer det vara mest rationellt

att alla sambandsärenden handläggs vid sambandsavdelningarna, således

även sådan för flygvapnet speciell sambandstjänst som försvarsledningsutredningen

förutsatte skulle handläggas inom flygsektionerna. Förslaget

medför i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag att viss

personal förs över från flygsektionerna till sambandsavdelningarna. Väderavdelning

föreslås t. v. tillkomma endast i östra militärområdesstaben.

Avdelningen skall leda vädertjänsten inom militärområdet och lämna fackmässigt

biträde i meteorologiska frågor. Behov av väderavdelningar förutses

för samtliga militärområdesstaber men avdelningarna anses inte böra tillföras

staberna utan föregående försök, som således avses bedrivas vid

östra militärområdesstaben. Personalbehovet härför föreslås tillgodoses genom

kommendering.

Överbefälhavarens förslag rörande personaluppsättningen vid militärområdesstabernas

sektion 1 omfattar sammanlagt 79 officerare på aktiv stat

och 17 officerare i arvodestjänst. Detta är i förhållande till vad försvarsledningsutredningen

föreslog en ökning med åtta officerare på aktiv stat

och lika många officerare i arvodestjänst, överbefälhavaren föreslår vidare

för stabernas sektion 1 sammanlagt 7 tjänster för aktiva underofficerare

och 15 tjänster för pensionerade underofficerare. Härtill kommer sex

tjänster för underbefäl samt lika många tjänster för civilmilitär personal.

Slutligen föreslås 35 tjänster för civil personal, varav 29 för biträden.

Sektion 2 (under hållssektionen)

Vid sektionen skall handläggas frågor angående underhållstjänst och förvaltning

samt mobiliseringsförberedelser och mobilisering. Sektionen föreslås

indelas i centralavdelning, tygavdelning, intendenturavdelning, kameralavdelning

samt hälso- och sjukvårdsavdelning. Centralavdelningen får ansvar

för samordning av allt krigsförberedelsearbete för mobilisering och

underhållstjänst. Avdelningen föreslås i förhållande till försvarsledningsutredningens

förslag förstärkas genom överföring av viss personal från

flygsektionerna.

Överbefälhavarens förslag till organisation av förvaltningsavdelningarna

inom sektionen bygger såsom tidigare anförts på erfarenheter av den försöksverksamhet,

som bedrivits inom de olika förvaltningsgrenarna. Förslå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

gen innebär att ledningen av och uppsikten över tyg- och intendenturförvaltningen

samt den kamerala förvaltningen under militärbefälhavaren

utövas av cheferna för tyg-, intendentur- och kameralavdelningarna, vilka

chefer jämte erforderlig stabspersonal skall ingå i sektion 2. Cheferna

för dessa avdelningar skall vara förvaltningsgrenschefer. För verkställighetsuppgifter

organiseras fristående lokala förvaltningsmyndigheter — militärområdestygförråd,

militärområdestygverkstäder och militärområdesintendenturförråd

—- vilkas chefer lyder direkt under militärbefälhavaren.

Den regionala tygtj änsten skall enligt arméförvaltningens förslag

under militärbefälhavaren ledas av en militärområdestygofficer, som är chef

för tygavdelningen. Arméförvaltningen framhåller, att militärbefälhavarens

ledande och direktivgivande funktion i fråga om tygförvaltningen bör avse

samtliga försvarsgrenar. Omfattningen av sådan till marin- och flygmateriel

bunden planerings- och samordningsverksamhet som erfordras för att

militärbefälhavaren skall kunna utöva den förvaltningsledning, som den

operativa verksamheten och förbandsproduktionen kräver, blir emellertid

begränsad. Erforderlig representation i tygavdelningen för marinen och

flygvapnet anses därför i vart fall t. v. kunna säkerställas genom att lämpliga

befattningshavare vid militärområdesstaben tillhörande marinen och

flygvapnet tillika tjänstgör inom tygavdelningen. En precisering av hur

marinens och flygvapnets representation bör ordnas i tygavdelningen anses

inte böra ske förrän den nya regionala ledningsorganisationen trätt i verksamhet

och försök anordnats inom marinens och flygvapnets ansvarsområden

avseende förutsättningarna för en integration av den regionala ledningen

på tygmaterielområdet.

Den regionala intendenturtj änsten skall enligt intendenturverket

under militärbefälhavaren ledas av en militärområdesintendent, som

är chef för intendenturavdelningen. I sin rapport över försöksverksamheten

framhåller intendenturverket att starka skäl talar för att lydnadsförhållandena

beträffande intendenturförvaltningen så långt möjligt följer de operativa

och förbandsproducerande linjerna. Intendenturverket konstaterar att

vissa flygflottiljer som är underställda en militärbefälhavare kommer att

vara lokaliserade utanför militärområdets gränser, ävensom att attackeskaderns

förhand kommer att vara lokaliserade inom tre militärområden. Praktiska

skäl anses tala för att dessa förhand i intendenturförvaltningsliänseende

skall lyda under den militärbefälhavare inom vars område förbandet

är lokaliserat och att den chef som förbandet är underställt utfärdar erforderliga

direktiv m. m. för att tillgodose de operativa kraven. Från denna

huvudregel bör undantas förvaltningen av övningsanslagen, som enligt ämbetsverkets

mening hör följa lydnadslinjerna för förbandsproduktionen.

Överbefälhavaren tillstyrker detta förslag. För att erhålla överensstämmelse

med överbefälhavarens förslag beträffande militärbefälhavares åligganden

i övrigt föreslår överbefälhavaren att militärbefälhavare, inom vars område

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1966

något av ifrågavarande förband är lokaliserat, skall — i vad gäller med

operativ verksamhet, territoriella mobiliseringsförberedelser och mobilisering

sammanhängande verksamhet — biträda den chef som förbandet är

underställt.

Civilförvaltningen föreslår att den kamerala ledningen under

militärbefälhavaren utövas av en militärområdeskamrer, som är chef för

kameralavdelningen. Bland fredsuppgifterna nämns bl. a. mobiliserings- och

krigsplanläggning, inspektion och inventering av kassor m. m. inom militärområdet

och medverkan i övningar m. m. Genom att en i kamerala frågor

sakkunnig befattningshavare knyts till militärområdesstaberna avlastas

enligt vid försöken vunna erfarenheter civilförvaltningen, varjämte förutsättningar

skapas för en enhetlig och effektiv ledning av kassatjänsten i

fred och av det kamerala krigsförberedelsearbetet. Under försöksverksamheten

har civilförvaltningen till berörd militärbefälhavare decentraliserat

vissa uppgifter. Civilförvaltningen anser att det av flera skäl är svårt att nu

bedöma i vilken utsträckning decentralisering bör ske. Beslut bör i princip

inte fattas på högre nivå än nödvändigt. Stor vikt bör dock enligt

ämbetsverket fästas vid att förvaltningsföreskrifterna tillämpas enhetligi.

Frågan om ytterligare delegering anses böra prövas först när bättre förutsättningar

föreligger för en säker bedömning. Överbefälhavaren har anslutit

sig till civilförvaltningens förslag beträffande den regionala ledningen av de

kamerala ärendena.

1962 års försvarssjukvårdsutredning har till överbefälhavaren lämnat

förslag till provisorisk sammansättning av hälso- och sjukvårdsavdelningen

vid militärområdesstaberna att övergångsvis tillämpas intill dess resultatet

av utredningens arbete föreligger. I avvaktan på utredningens slutliga förslag

tar överbefälhavaren i sitt förslag emellertid upp endast en del av de

föreslagna tjänsterna. Den av överbefälhavaren föreslagna organisationen

uppges inte ge militärbefälhavaren möjlighet att som önskvärt vore i full

utsträckning utöva ledningen av sjukvårdsförvaltningen vid

underställda förband. Vid en eller två militärbefälsstaber bör enligt överbefälhavaren,

om lämplig personal kan ställas till förfogande, under den

tid den nya stabsorganisationen prövas försök göras med en organisation

som ger militärbefälhavaren denna möjlighet.

överbefälhavarens förslag rörande personaluppsättningen vid sektion 2

omfattar sammanlagt 47 officerare på aktiv stat och nio arvodesanställda

officerare — en ökning med åtta officerare på aktiv stat och två arvodesanställda

officerare i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag,

överbefälhavaren föreslår vidare 18 tjänster för underofficerare på aktiv

stat och sex tjänster för pensionerade underofficerare. För civilmilitär personal

föreslås 36 tjänster. Vidare föreslås för civil personal sammanlagt 58

tjänster, varav 35 för biträdespersonal. Dessutom föreslås apotekare arvodesanställas

i varje stab i enlighet med förslag av försvarssjukvårdsutredningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Vid beräkningen av personalbehovet för tyg- och intendenturavdelningarna

har överbefälhavaren räknat med att ett för staben gemensamt redovisningskontor

skall ta över huvudparten av anslagsredovisningen m. m. och

att tjänstetillsättning m. m. skall handläggas av en särskild tjänstedetalj

ingående i stabsavdelningen.

Armésektionen

Inom armésektionen skall enligt överbefälhavarens förslag handläggas

verksamhet som avser för armén speciell taktik, freds- och krigsorganisation,

utbildning och personaltjänst samt för försvarsgrenarna gemensamma

värnpliktsärenden. Armésektionen indelas i en personalavdelning och en

utbildningsavdelning. Försvarsledningsutredningen föreslog att armésektion

skulle organiseras endast vid Södra och östra militärområdesstaberna samt

övre Norrlands militärområdesstab, medan vid övriga militärområdesstaber

motsvarande arméärenden och vissa flygärenden skulle handläggas inom

en särskild sektion — sektion III. överbefälhavaren anför i sitt förslag, att

armésektionerna i de större militärområdena och sektion III i de mindre

i princip får samma arbetsuppgifter. De föreslås därför samtliga benämnas

armésektion. Cheferna för sektionerna föreslås utom i Bergslagens militärområdesstab

erhålla benämningen arméinspektör, vilket innebär att antalet

befattningshavare med denna tjänstebenämning ökar från tre till fem i förhållande

till försvarsledningsutredningens förslag.

Inom militärområdesstaben kommer chefen för armesektionen att handlägga

de ärenden som hänger samman med utbildningen vid arméns förband

m. m. Med hänsyn till det stora antal försvarsområdesbefälhavare och

förbandschefer ur armén, som inom Södra, östra och Västra militärområdena

samt övre Norrlands militärområde är direkt underställda militärbefälhavaren,

anser överbefälhavaren att ledningsuppgifterna och inspektionsverksamheten

inom dessa militärområden kräver en särskild ställföreträdande

sektionschef vid berörda armésektioner.

Beträffande arméinspektörernas tjänsteställning anför överbefälhavaren

följande.

Vid de tre största militärområdena kommer militärbefälhavare och stabschefer

att ägna sig huvudsakligen åt det operativa arbetet innefattande övningar

av operativ karaktär. Armé- och flyginspektörerna kommer därför

att påläggas ett stort ansvar för utbildningsverksamheten m. m. Med hänsyn

till antalet utbildningsmyndigheter kommer arméinspektörerna vid Södra,

östra och övre Norrlands militärområdesstaber att ha ett betydligt större

utbildningsansvar än övriga inspektörer. De bör därför vara generalmajorer.

Personaluppsättningen vid armésektionerna omfattar enligt ö\ erbefälhavarens

förslag 24 aktiva officerare och 12 arvodesanställda officerare, en

ökning med fyra aktiva officerare och två arvodesanställda officerare i förhållande

till försvarsledningsutredningens förslag, ökningen av antalet ak
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

tiva officerare hänför sig till nyssnämnda ställföreträdande sektionschefer.

I fråga om underofficerare räknar överbefälhavaren med tjänster för fyra

aktiva och sex arvodesanställda underofficerare. I sektionen föreslås slutligen

ingå 15 tjänster för civil biträdespersonal.

Flygsektionen

Flygsektionen, som skall finnas endast vid Södra och Östra militärområdesstaberna

samt Övre Norrlands militärområdesstab, föreslås ansvara

for de ärenden rörande mobiliseringsförberedelser, taktik, freds- och krigsorganisation,

rutinmässig beredskap, stridsledningstjänst, bas- och underhållstjänst

samt utbildning och därmed sammanhängande personaltjänst,

vilka är av speciell natur för flygvapnet. Sektionen ges en funktionell indelning,

nämligen i flygavdelning, flygsäkerhetsavdelning, stridsledningsavdelning

och basavdelning. På varje avdelning skall ankomma såväl uppgifter

rörande den förbandsproducerande verksamheten som därmed direkt sammanhängande

operativt krigsförberedelsearbete och mobiliseringsförberedelser.

överbefälhavarens förslag till personaluppsättning för flygsektionerna omfattar

18 officerare på aktiv stat och sex arvodesanställda officerare, vilket

utgör en minskning med fem aktiva och fyra arvodesanställda officerare i

förhållande till försvarsledningsutredningens förslag. För underofficerare

föreslås tre tjänster för arvodesanställd personal. Tre tjänster för flygdirektör

föreslås inrättas för handläggning av ärenden rörande utbildning i teknisk

tjänst och planläggning av freds- och krigsreparationstjänsten. Slutligen

föreslås nio tjänster för civil biträdespersonal.

Sektion 5 (transportsektionen)

Vid sektion 5 handläggs ärenden rörande transporter och transportplanläggning.

Sektionen föreslås bestå av två officerare i arvodestjänst, en ökning

med en i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag.

Sektion 8 (befästningssektionen)

Förslagen i denna del behandlas i samband med redogörelsen för fortifikationsutredningens

förslag.

Stabsavdelningen m. m.

Till grund för överbefälhavarens förslag rörande stabsavdelningen, vilken

ersätter den av försvarsledningsutredningen föreslagna chefsexpeditionen,

d§§er dels överbefälhavarens utredning om militärbefälhavarens uppgifter

på personalområdet, dels civilförvaltningens undersökningar och försök rörande

kassatjänsten m. m.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

överbefälhavaren har funnit att militärbefälhavaren bör få ett större

ansvar för underställd personal än de nuvarande högre regionala cheferna.

Vissa arbetsuppgifter som inte har funnits i de nuvarande högre regionala

staberna kommer därför till. Andra uppgifter, som tidigare har åvilat lokala

myndigheter och där inte alltid kunnat lösas tillfredsställande, flyttas upp

på militärområdesnivå. Militärbefälhavarens uppgifter blir mindre omfattande

för marinens personal än för övriga försvarsgrenars, eftersom cheferna

för örlogsbaser och kustartilleriförsvar i fråga om utbildning av icke

operativ karaktär och därmed sammanhängande personaltjänst m. m. lyder

direkt under chefen för marinen.

överbefälhavaren indelar de uppgifter som föreslås åvila militärbefälhavaren

på personalområdet i fyra huvudgrupper, nämligen personaltjänst,

personalvård, rättsvård och krigsfångtjänst. Personal tjänsten innefattar arbetsuppgifter

i fråga om rekrytering, placering, kommendering, personalplanering,

avgivande av vitsord, befordran och avsked m. m. överbefälhavarens

förslag anges innebära, att militärbefälhavaren ges det inflytande som

hans ställning som ansvarig för beredskap, mobilisering och utbildning kräver,

antingen genom att beslutsbefogenheter decentraliseras till honom eller

genom att han i fråga om ärenden, som avgörs av högre myndighet, lämnas

tillfälle att föra fram sin mening. Militärbefälhavaren anses böra tilldelas

resurser för att leda och samordna personalvården samt för att utföra visst

krigsförberedelsearbete härför. För rättsvården krävs tillgång till auditör.

Viss krigsplanläggning erfordras också inom detta område. Militärbefälhavaren

skall vidare i krig leda och samordna krigsfångtjänsten. Planläggning erfordras

i fred. Slutligen tillkommer viss upplysningsverksamhet och presstjänst.

Sambandet mellan förbandsproduktion och personaltjänst motiverar att

vissa personalärenden handläggs inom armésektionen, flygsektionen och

den sjöoperativa avdelningen. Huvudparten av personalärendena bör emellertid

handläggas vid en särskild arbetsenhet, personaldetaljen. Dit hör bl. a.

ärenden som avser stabens egen personal eller som är av gemensam karaktär

eller eljest måste samordnas. Ett undantag utgör värnpliktsärendena

som föreslås handläggas vid armésektionen, övergången till den nya regionala

ledningsorganisationen kommer att innebära så stora förändringar på

många tjänsteområden, att det kan vara motiverat att uppskjuta vissa förändringar.

Resurserna räcker enligt överbefälhavaren till endast för att

skapa en mindre arbetsenhet för de personaladministrativa funktioner, som

oundgängligen måste ligga på militärbefälhavaren.

Försvarets civilförvaltning har i sin rapport över försöksverksamheten

inom I. militärområdet föreslagit att all personalredovisning och framtagning

av personalstatistik inom militärområdesstaberna skall sammanföras

till en arbetsenhet, benämnd tjänstedetalj. Vid tjänstedetaljerna skall vidare

beredas ärenden rörande inrättande och tillsättande av tjänster, vikariat,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

förening av tjänster, besvär samt entledigande m. m. av befattningshavare

som tillsätts av militärbefälhavare. Ifrågavarande arbetsuppgifter handläggs

f. n. vid både centrala och regionala förvaltningsmyndigheter. Förslaget

anses göra det möjligt att totalt sett åstadkomma personalbesparingar.

Civilförvaltningen har i sin rapport vidare framhållit, att det inte är

rationellt att bokföring och kostnadsredovisning äger rum inom olika delar

av staben. Om all sådan verksamhet samlas till en arbetsenhet anses verksamheten

bli tillräckligt omfattande för att maskinell bearbetning skall bli

lönsam. Civilförvaltningen föreslår därför att vid militärområdesstaberna

skall organiseras särskilda bokföringsdetaljer för de arbetsuppgifter som

f. n. utförs vid förvaltningsavdelningarnas expeditioner. Med hänsyn till de

nya militärområdesstabernas storlek samt kravet på smidig övergång från

freds- till krigsorganisation föreslår civilförvaltningen vidare att särskilda

kassor skall ingå i staberna. Handläggningen av personal-, kassa- och

bokföringsärendena vid militärområdesstab föreslås slutligen samordnas

genom inrättande av ett s. k. redovisningskontor.

Överbefälhavaren tar i sitt förslag för varje militärområdesstab upp ett

redovisningskontor innehållande bokföringsdetalj och kassa. Redovisningskontoret

skall uteslutande vara ett serviceorgan med uppgift att betjäna

stabens övriga delar, i första hand tyg-, intendentur- och kameralavdelningarna

samt sektion 8 ävensom det regionala byggnadskontoret. Redovisningskontoret

bör, om de lokala förhållandena är lämpliga, betjäna även militärbefälhavaren

direkt underställda ledningsorgan för militärområdets tygförråds-,

tygverkstads- och intendenturförrådsorganisationer. överbefälhavaren

anser att arbetsenheterna för personaltjänst m. m. -— personaldetalj och

tjänstedetalj — samt redovisningskontoret med hänsyn till verksamhetens

art inte bör ingå i någon av sektionerna. Han föreslår att de i stället fors

samman till en stabsavdelning.

I stabsavdelningen ingår — förutom nyssnämnda arbetsenheter — en kommendantur

och en stabsexpedition. I den förra ingår bl. a. stabsvakt och

körcentral, i den senare skriv- och dupliceringscentral samt sambandscentral.

Stabsexpeditionen skall bl. a. svara för mottagning och klassning av

post, gemensam registrering och arkivering, mångfaldigande av handlingar

samt skötseln av stabens bokförråd m. m. och bibliotek.

överbefälhavarens förslag till personaluppsättning för stabsavdelningarna

tar bl. a. upp sex officerare på aktiv stat och lika många arvodesanställda

officerare. De aktiva officerarna, som inte återfinns i försvarsledningsutredningens

förslag, avses vara avdelningschefer. Antalet arvodesanställda

officerare har i förhållande till försvarsledningsutredningens beräkningar

minskats med en. Tjänster för underofficer föreslås inrättas till ett antal

av nio för aktiva underofficerare och sex för arvodesanställda underofficerare.

För underbefäl föreslås 21 tjänster, varav nio för stabsvakter. Övrigt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1966

underbefäl placeras som chefer för körcentral resp. bud- och dupliceringscentral

i varje stab. För civil personal inrättas en tjänst för stabskonsulent

i varje stab samt i tre av staberna en tjänst för personalassistent. Denna

avses för chef för tjänstedetalj. Sådan inrättas t. v. endast i Södra och östra

militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab, vilket

är ett avsteg från civilförvaltningens förslag. Sammanlagt föreslås vid stabsavdelningarna

118 tjänster för civil personal, varav 102 för biträdespersonal.

Härtill kommer arvoden för auditörer och stabspastorer.

Beträffande expediti o nsgöromålen föreslås att vid varje

sektion -— utom sektion 5 —- skall finnas en sektionsexpedition, som registrerar

och förvarar handlingar samt utför skrivarbete m. m. Sektionschefer

och högre chefer tilldelas egen skrivpersonal, som jämväl förutsätts delta i

sektionsexpeditionens arbete. Även cheferna för tyg- och intendenturavdelningarna

föreslås bli tilldelad sådan personal, överbefälhavaren har däremot

inte biträtt förvaltningsmyndigheternas förslag att vid dessa avdelningar

skall finnas särskilda expeditioner.

Sammanställning av personalbehovet vid militärområdesstaberna
Behovet

av tjänster vid militärområdesstaberna enligt överbefälhavarens

förslag framgår av följande sammanställning (s. 18). Tjänsterna för sektion

8 har dock inte tagits med i sammanställningen.

Försvarsledningsutredningen räknade för staberna som tidigare nämnts

med 168 officerare på aktiv stat och 49 officerare i arvodestjänst. I fråga

om dessa båda personalkategorier innebär överbefälhavarens förslag alltså

i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag en ökning med 21

officerare på aktiv stat och 13 pensionerade officerare.

överbefälhavarens förslag innebär ökning också i fråga om underofficerare

och civil personal i förhållande till personaltillgången vid jämförbara

delar av militärbefälsstaber, eskaderstaber och marinkommandostaber.

ökningen av antalet underofficerare betingas enligt överbefälhavaren bl. a.

av ökade uppgifter i fråga om förvaltning och personal tjänst.

Vad beträffar civil biträdespersonal innebär överbefälhavarens förslag också

en avsevärd ökning i förhållande till den personal som nu tjänstgör i

jämförbara delar av militärbefälsstaberna på fastlandet, flygeskaderstaberna

och marinkommandostaberna. ökningarna hänför sig främst till att

för sektionschefer och högre chefer avses särskild skrivpersonal, att fler

skrivbiträden tillkommer vid sektionsexpeditioner samt att redovisningskontoren

inrättas.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

överbefälhavarens förslag till organisation av militärområdesstaberna

biträds av statskontoret. IV.

Militärområdesstab

Personalkategori

Södra

Östra

Övre

Norrl.

Västra

Nedre

Norrl.

Bergs-

lagens

Summa

Militär personal

Aktiva officerare........

Arvodesanställda offi-

43

43

36

25

26

16

189

cerare ...............

12

12

12

9

8

9

62

Aktiva underofficerare. . .

Arvodesanställda under-

8

8

6

7

5

4

38

officerare.............

6

6

6

6

6

6

36

Underbefäl.............

6

3

3

6

6

3

27

Summa

75

72

63

53

51

38

352

Civil militär personal

Med officers tjänsteklass .

Med underofficers tjänste-

7

7

7

6

6

6

39

klass ................

1

1

1

1

1

1

6

Summa

8

8

8

7

7

7

45

Civil personal

Ingenjörer.............

4

4

4

2

2

2

18

Stabskonsulenter........

Förste hälsovårdsassisten-

1

1

1

1

1

1

6

ter..................

2

2

2

2

1

1

10

Assistenter.............

1

1

1

—

—

—

3

Bokhållare.............

1

1

1

1

1

1

6

Förste radioassistent.....

—

—

1

—

—

—

1

Biträdespersonal........

41

41

41

27

28

25

203

Summa

50

50

51

33

33

30

247

Totalt summa

133

130

122

93

91

75

644

IV. Överbefälhavarens förslag rörande första flygeskadern

Ställning till första flygeskaderns (attackeskaderns) närmare uppgifter

och organisation togs inte vid 1964 års riksdagsbeslut. I överbefälhavarens

utredningsuppdrag ingick inte att komma in med förslag rörande eskaderstabens

organisation. Inte heller tog riksdagen ställning till lydnadsställningen

för F 11 (Nyköping), som är spaningsflottilj. Det förutsattes dock

att särskilda befälsförhållanden skulle gälla på berörda områden. Attackflottiljerna

togs undan från militärbefälhavarnas befälsområde och dessa

har inte något ansvar för utbildning m. m. vid attackflottiljerna.

överbefälhavaren har ansett att frågan om attackeskaderchefens uppgifter

m. m. och eskaderstabens organisation bör prövas samtidigt med den regionala

ledningsorganisationen och har med anledning härav lagt fram förslag

i ämnet. I samband härmed har han föreslagit att — förutom de fyra attackflottiljerna

— även F 11 underställs eskaderchefen. Eskadern blir härigenom

i fred en kombinerad attack- och spaningseskader, som alltjämt före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

slås benämnas första flygeskadern. Eskaderchefen skall vara målsman för

flygspaningstjänsten och därigenom ha vissa befogenheter även gentemot

chefen för F 21 (Kallax), som är underställd militärbefälhavaren för övre

Norrlands militärområde.

Enligt överbefälhavaren skall eskaderchefen i fred främst ha till uppgift

att ansvara för operativt krigsförberedelsearbete vid underställda attackflottiljer,

att utföra vissa mobiliseringsförberedelser och att ansvara för

övrig förbandsproduktion vid underställda förband. I förvaltningshänseende

skall eskaderchefen lyda direkt under centrala förvaltningsmyndigheter.

Hans förvaltningsåliggande begränsas dock till förvaltning av övningsanslag.

Eskaderchefen bör enligt överbefälhavaren ha anvisningsrätt gentemot

militärbefälhavare i fråga om viss operativ verksamhet, vissa mobiliseringsförberedelser

samt viss förbandsproduktion och förvaltning. Anvisningsrätten

rör främst förband som skall betjäna attackförband i krig och

som i fred är underställda militärbefälhavarna och anses erforderlig för

att eskaderchefens uppgifter i fråga om den operativa verksamheten och

förbandsproduktionen skall säkerställas. Överbefälhavarens förslag innebär

att vissa nya uppgifter läggs på eskaderchefen. Då stabens personella

resurser redan tidigare enligt överbefälhavaren visat sig otillräckliga, anses

det nödvändigt att staben förstärks, så att den kan fungera på avsett sätt.

Krigsförberedelsearbetet och utbildningsärendena har blivit alltmer omfattande

bl. a. genom att ny och mer komplicerad materiel tillförts eskadern.

Enligt nuvarande organisation finns vid eskaderchefens sida en ställföreträdande

eskaderchef — pensionerad officer i löneklass B: 3. Staben är

under stabschefen, som tillika är sektionschef, organiserad på två sektioner

m. m. F. n. finns vid staben av militär personal nio aktiva och tre

arvodesanställda officerare samt en arvodesanställd underofficer. För civil

personal finns vid staben sju tjänster.

överbefälhavarens förslag till personaluppsättning vid första flygeskaderstaben

tar totalt upp 26 tjänster, varav 13 för aktiva och två för pensionerade

officerare. Tjänsten för ställföreträdande eskaderchef bör enligt

överbefälhavarens mening dras in, eftersom en organisation med en utanför

staben stående ställföreträdande chef anses medföra oklara ansvarsförhållanden.

För stabschef, som tillika bör vara eskaderchefens ställföreträdare,

föreslås inrättas en särskild tjänst. Stabschefen bör alltså inte längre vara

chef för sektion. I sektion 1 föreslås nya tjänster för tre kaptener på aktiv

stat —- en för operativa frågor, en för utbildningsfrågor och en för underrättelsetjänst

— samt för en underofficer på aktiv stat för sambandstjänst.

Ytterligare tre tjänster för kaptener på aktiv stat anses böra tillkomma

när personalläget medger det. I sektion 2 föreslås två tjänster för civilmilitär

personal, en flygdirektör och en förste verkmästare. Flygdirektören

skall sVara för teknisk utbildning m. m. För vissa servicefunktioner

organiseras en stabsavdelning. I denna skall ingå bl. a. expedition. För

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

chef för denna föreslås inrättas en ny tjänst för underofficer på aktiv stat,

varvid en tjänst för arvodesanställd underofficer kan dras in. Två nya

civila biträdestjänster föreslås vidare. Sammanlagt föreslås tillkomma tio

nya tjänster samt dras in tjänster för en arvodesanställd officer och en

arvodesanställd underofficer. Två tjänster för civil personal flyttas över

till annan personalförteckning.

V. överbefälhavarens förslag rörande örlogsbasstaberna m. m.

För att fullgöra vissa av de uppgifter som f. n. ankommer på marinkommandochefer

med ledningsorgan skall i samband med att den nya regionala

ledningsorganisationen genomförs organiseras örlogsbaser under ledning av

örlogsbaschefer med staber, överbefälhavarens förslag beträffande örlogsbaschefernas

uppgifter och örlogsbasstabernas organisation m. m. i fred

överensstämmer med den principorganisation som fastställts efter förslag

i prop. 1964: 109. Örlogsbaschef skall således vara underställd militärbefälhavare

och enligt dennes bestämmande förbereda sjöstridskrafternas basoch

underhållstjänst. örlogsbaschef skall vidare vara mobiliseringsmyndighet

för de förband ur flottan som mobiliseras inom militärområdet. Undantag

görs dock för förbanden på Gotland, för vilka chefen för Gotlands kustartilleriförsvar

föreslås vara mobiliseringsmyndighet. örlogsbaschefen skall

även ansvara för utbildning och personaltjänst vid underställda förband

— med undantag i visst hänseende för Berga och Karlskrona örlogsskolor —

och vid marina bevakningsområden. Beträffande utbildning av icke operativ

natur och därmed sammanhängande personaltjänst m. m. lyder örlogsbaschefen

direkt under chefen för marinen. I förvaltningshänseende skall örlogsbaschefen

som lokal förvaltningsmyndighet lyda under militärbefälhavaren.

Inom marinförvaltningens och sjukvårdsstyrelsens förvaltningsområden

lyder han dock t. v. direkt under vederbörande ämbetsverk. Inom

Nedre Norrlands militärområde fullgörs de på örlogsbaschef ankommande

uppgifterna av chefen för Norrlands kustartilleriförsvar, som tillika skall

vara örlogsbaschef. En särskild örlogsbasavdelning ställs därför till dennes

förfogande. Den del av Ostkustens örlogsbasstab, som förutsätts bli stationerad

på annan ort, föreslår överbefälhavaren skall förläggas till F 16 (Uppsala)

och benämnas Roslagens örlogsbasavdelning. Avdelningen föreslås

lyda direkt under örlogsbaschefen.

Under stabschefen organiseras örlogsbasstab på fyra sektioner och en

expedition. Vid sektionerna handläggs ärenden angående bl. a. operativ

verksamhet, taktik, sjöfart samt underrättelse- och sambandstjänst (sektion

1), underhålls- och förvaltningstjänst (sektion 2), personaltjänst, personalvård

samt rekrytering och utbildning (sektion 3) samt slutligen bevaknings-

och säkerhetstjänst (sektion 4). För expeditionstjänsten skall

enligt förslaget gemensam expedition inrättas för örlogsbasemas stab och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

förvaltningar, örlogsbasavdelningen vid Norrlands kustartilleriförsvar får

egen expedition. På denna punkt har statskontoret anmält avvikande mening

och ifrågasatt om inte expeditionen bör infogas i kustartilleriförsvarsstabens

expedition, överbefälhavaren föreslår att beslut härom får anstå t. v.

överbefälhavarens förslag rörande personaluppsättningen vid örlogsbasstaberna

m. in. omfattar sammanlagt 30 officerare på aktiv stat och fem

officerare i arvodestjänst, vilket helt överensstämmer med försvarsledningsutredningens

förslag. Förslaget om att införa repetitionsövningar för flottans

personal, som förts fram av 1960 års värnpliktsutredning, väntas medföra

en avsevärd ökning av utbildningsärendena inom örlogsbasstaherna. En

begränsad utökning av sektion 3 torde därför senare bli nödvändig enligt

överbefälhavaren. Placering av intendent vid sektion 2 i vissa staber anses

böra förekomma som en alternativ lösning. Sjöofficer med underhållsutbildning

föreslås kunna placeras i intendents ställe.

överbefälhavaren föreslår vidare att 34 underofficerare på aktiv stat och

sju arvodesanställda underofficerare placeras vid örlogsbasstaber m. m.

Vid marinkommandostaberna finns f. n. 22 aktiva och nio arvodesanställda

underofficerare, överbefälhavaren anger att omorganisationen av förvaltningarna

vid örlogsbaserna medför att behovet av underofficerare ökar något

i staberna men minskar kraftigt i förvaltningarna. För underbefäl avses

22 tjänster, vilket innebär ökning med fyra i förhållande till antalet

underbefäl i marinkommandostaberna.

För civil biträdespersonal föreslås 77 tjänster. F. n. finns i marinkommandostaberna

54 sådana tjänster, ökningen beror på överflyttning av

personal från örlogsbasernas förvaltningar, vilket föranleds av att expeditionstjänsten

såsom nyss sagts centraliseras.

Fördelningen av de tjänster som föreslås för örlogsbasstaberna m. m.

framgår av följande sammanställning.

Personalkategori

Ostkus- tens ör- logsbas- stab

Sydkus- tens ör- logsbas- stab

Västkus- tens ör- logsbas- stab

Rosla- gens ör- logsbas- avd.

Örlogs- basavd.

vid Norr- lands KA- försvar

Summa

9

8

7

2

4

30

1

1

1

1

1

5

12

10

8

1

3

34

2

2

2

—

1

7

7

7

6

1

1

22

26

25

23

1

2

77

57

53

47

6

12

175

Aktiva officerare..........

Arvodesanställda officerare.

Aktiva underofficerare.....

Arvodesanställda underoffi

cerare.................

Underbefäl...............

Civil biträdespersonal.....

Summa

yl. överbefälhavarens förslag rörande Gotlands militärkommandostab m. ro.

överbefälhavaren har såsom inledningsvis sagts haft i uppdrag att utreda

spörsmålen om förstärkning i fred av Gotlands militärkommandostab

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

och om Gotlands kustartilleriförsvars ställning i förhållande till militärkommandochefen.

I sitt förslag till organisation av militärområdesstaber

m. m. anför överbefälhavaren, att han under fullgörandet av utredningsuppdraget

har funnit att möjligheterna bör undersökas att genomföra en mer

långtgående rationalisering av ledningsorganisationen på Gotland än som

förutsattes vid 1964 års riksdagsbeslut, överbefälhavaren anmäler att sådana

undersökningar har satts igång men att dessa undersökningar ännu

inte har avslutats. Om undersökningarna skulle visa att en större ledningsreform

kan genomföras bör försök få anordnas. Dessa bedöms kunna påbörjas

först år 1967. Eftersom riksdagsbeslut föreligger om att Gotlands

militärkommando och militärkommandostab skall inrättas den 1 oktober

1966 måste vissa ändringar av ledningsorganisationen ske fr. o. m. denna

dag. Överbefälhavaren föreslår att militärkommandochefens ansvar och befogenheter

t. v. i huvudsak blir oförändrade i förhållande till försvarsledningsutredningens

förslag, vilket bl. a. innebär att militärkommandochefen

underställs befälhavaren för östra militärområdet men i visst hänseende

lyder direkt under cheferna för armén och marinen och att chefen för Gotlands

kustartilleriförsvar i visst hänseende lyder direkt under chefen för

marinen.

I arméförvaltningens förslag rörande ledningen av tygförvaltningen

framhålls att Gotland i händelse av krig kommer att inta en särställning

i fråga om underhållstjänsten, då man inte kan räkna med reguljär tillförsel

m. m. av reservdelar och andra förnödenheter. Tygunderhållstjänsten

på Gotland bör därför baseras på öns egna resurser. Härav anses följa att

militärkommandochefen bör lyda direkt under ämbetsverket. Under militärkommandochefen

lyder de lokala tygförvaltningsmyndigheterna vid arméförbanden

på Gotland samt militärkommandots tygförråd och tygverkstad.

De sistnämnda myndigheterna får samma ställning som motsvarande organisationsenheter

på fastlandet. Befälhavaren för Östra militärområdet bör

äga meddela chefen för Gotlands militärkommando de direktiv och anvisningar

rörande verksamheten, som fordras för att tillgodose den operativa

verksamheten.

Intendenturverket framhåller likaså, att Gotlands militärkommando i

lydnadshänseende i flera avseenden kommer att inta en särställning. Intendenturverket

anser att detta förhållande och praktiska skäl motiverar att

militärkommandochefen när det gäller intendenturförvaltningen lyder direkt

under försvarets intendenturverk. I förvaltningsfrågor som sammanhänger

med det operativa krigsförberedelsearbetet bör han dock lyda under

befälhavaren för östra militärområdet. Under militärkommandochefen lyder

de lokala förvaltningsmyndigheterna vid förbanden på Gotland och militärkommandots

intendenturförråd. Det sistnämnda får samma ställning som

motsvarande organisationsenheter på fastlandet.

Överbefälhavaren, som i princip anslutit sig till förvaltningsmyndigheternas

förslag, föreslår att militärkommandochefen blir regional förvalt
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1066

ningsmyndighet med undantag för marinförvaltningens och civilförvaltningens

förvaltningsområden. Förbanden föreslås inom dessa områden

lyda direkt under vederbörande ämbetsverk, och militärkommandochefen

bör ha ansvar endast för sådan verksamhet som har direkt sammanhang

med den operativa verksamheten. Militärkommandochefen lyder direkt under

arméförvaltningen, fortifikationsförvaltningen, intendenturverket och

försvarets sjukvårdsstyrelse. Befälhavaren för östra militärområdet förutsätts

äga ge de direktiv och anvisningar rörande förvaltningsverksamheten,

som fordras för att tillgodose den operativa verksamheten m. m.

Överbefälhavarens förslag rörande organisationen av militärkommandostaben

innebär att staben i allt väsentligt organiseras inom ramen för de

personella resurser som nu finns tillgängliga vid VII. militärbefälsstaben,

innefattande även viss kommenderad personal -—■ f. n. tre aktiva officerare.

Staben föreslås under stabschefen bestå av fyra sektioner — en sektion för

operativa ärenden (sektion 1), en sektion för underhålls- och förvaltningsärenden

(sektion 2), en sektion för utbildnings- och personalärenden (sektion

3) samt en sektion för befästningsärenden m. m. (sektion 8) — jämte

en stabsavdelning. Sektionerna -—- utom sektion 8 — får en sammansättning

som i huvudsak överensstämmer med motsvarande arbetsenheter vid

VII. militärbefälsstaben. Organisationen av sektion 8 förutsätter att ett

regionalt byggnadskontor tillkommer på Gotland i enlighet med fortifikationsutredningens

förslag. Personalorganisationen vid sektion 8 redovisas

i ett följande avsnitt.

Överbefälhavarens förslag till personaluppsättning för Gotlands militärkommandostab

tar — med bortseende från sektion 8 — upp åtta officerare

på aktiv stat och fyra arvodesanställda officerare. Härutöver föreslås att en

regementsofficer och tre kaptener skall kommenderas till tjänstgöring vid

staben och att vissa officerare tillhörande förbanden på Gotland skall deltidstjänstgöra

vid staben. Antalet officerare överensstämmer med det antal,

som nu är i tjänst vid VII. militärbefälsstaben, om kommenderad personal

inräknas.

Beträffande underofficerare föreslår överbefälhavaren att en underofficer

vid fälttygkåren skall placeras till tjänstgöring vid militärkommandostabcn.

Härjämte föreslås att en aktiv underofficer kommenderas att tjänstgöra

vid staben. Antalet underofficerare på aktiv stat överensstämmer härigenom

med det antal som nu är i tjänst vid VII. militärbefälsstaben, om

kommenderad personal inräknas. För arvodesanställda underofficerare föreslås

åtta tjänster, vilket innebär en utökning med två tjänster i förhållande

till det antal som finns tillgängligt vid VII. militärbefälsstaben. I nyssnämnda

antalsuppgifter har personalbehovet för sektion 8 tagits undan.

Beträffande civilmilitär personal föreslås fem personer placeras till tjänstgöring

vid militärkommandostaben, vilket i förhållande till VII. militärbefälsstabens

personaluppsättning inte innebär någon ändring.

För civil biträdespersonal föreslår överbefälhavaren att sammanlagt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

15 tjänster avses för militärkommandostaben utom sektion 8, av vilka fyra

utgörs av de tjänster för biträden som t. v. får finnas vid VII. militärbefälsstaben

och tio motsvaras av tjänster som kan dras in på andra personalförteckningar.

En av tjänsterna —- för hälsovårdsassistent — saknar motsvarighet

i nuvarande organisation. Slutligen räknar överbefälhavaren med en

tjänst för assistent för frivilligfrågor, som finns i nuvarande organisation.

Behovet av tjänster avsedda för militärkommandostaben uppgår enligt

överbefälhavarens förslag till sammanlagt 42. Härtill kommer — förutom

personalen vid sektion 8 — fyra kommenderade officerare, en kommenderad

underofficer och viss deltidstjänstgörande personal, vilken hör till förbanden

på Gotland.

VII. Tyg- och intendenturtjänstens ledning

Nuvarande organisation

Arméförvaltningen har i fred ledningen och uppsikten över tygförvaltningen

vid armén. Marinens och flygvapnets materielförvaltning leds av

marin- resp. flygförvaltningen. Försvarets intendenturverk har ansvaret för

intendenturförvaltningen inom krigsmakten.

Direkt under arméförvaltningen lyder arméns centralförråd av tygmateriel

och ammunition, tygstationer med ingående tygverkstäder samt, i fråga

om verkstadsdrift, övriga tygverkstäder. Under intendenturverket lyder

centrala intendenturmateriel-, drivmedels- och bränsleförråd samt livsmedelsmagasin.

Arméförvaltningen svarar för organisation och krigsplanläggning av tygmaterieltjänsten

för arméns förband, huvuddelen av ammunitionsförrådstjänsten

för samtliga försvarsgrenar, tygreparationstjänsten för arméns

materiel och för viss materiel tillhörande marinen och flygvapnet samt

motorreparationstjänsten för totalförsvaret. På intendenturverket ankommer

att svara för krigsmaktens försörjning med intendentur- och veterinärmateriel,

livsmedel, drivmedel samt hästar och hundar m. m. Militärbefälhavaren

utövar i fred uppsikten över förvaltningstjänsten vid arméns

förband m. m.

Marinens och flygvapnets förvaltningsmyndigheter lyder direkt under

vederbörande ämbetsverk.

I krig ingår de centrala förvaltningsmyndigheterna i högkvarteret och

leder därvid direkt verksamheten vid vissa centrala anstalter t. ex. tygmateriel-

och ammunitionsförråd. Andra centrala anstalter underställs militärbefälhavarna.

Om sambandet med högkvarteret bryts, tar militärbefälhavaren

över ledningen av samtliga inom militärområdet belägna centrala

anstalter.

Försök med regional ledning

Jag har redan erinrat om att Kungl. Maj :t genom särskilda beslut har

bemyndigat arméförvaltningen och intendenturverket att inom nuvarande

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.is proposition nr 110 år 1966

I. militärområdet bedriva försök avseende den regionala ledningen av tygoch

intendenturtjänsten. Försöken pågår intill den 1 oktober 1966, då den

nya regionala ledningsorganisationen träder i kraft.

Som tidigare anförts anslöt jag mig vid anmälan av prop. 1964: 109 (s.

140) till försvarsledningsutredningens uttalande att militärbefälhavarens

ledning av förvaltningen borde begränsas till att — inom ramen för centralt

utfärdade föreskrifter •—- planlägga, reglera och kontrollera samt utfärda

order, direktiv och anvisningar för den verkställande och utövande förvaltningsverksamheten.

Denna senare verksamhet borde fullgöras vid särskilda

från militärområdesstaben fristående förvaltningsorgan.

Målet för försöken har varit att åstadkomma en enhetlig och effektiv

regional förvaltningsorganisation samt att skapa klara och enhetliga ansvarsoch

lydnadsförhållanden i krig och fred, grundade på förutsättningen att

militärbefälhavaren skall kunna samordna utnyttjandet av alla resurser

inom militärområdet. Försöken har vidare syftat till att skapa förutsättningar

för snabb omställning till krigsorganisation.

Försöken har på tygsidan berört arméns förband och på intendentursidan

förband tillhörande samtliga försvarsgrenar. De har letts av militärbefälhavaren.

Arméförvaltningen och intendenturverket har utfärdat erforderliga

föreskrifter m. m. för försöksverksamheten samt ställt resurser

till militärbefälhavarens förfogande. Ämbetsverken har därjämte följt försöken

på fältet.

Militärbefälhavarens ledningsorgan — tyg- och intendenturavdelningarna

i militärbefälsstaben -— har förstärkts. För ledning av verkställighetsuppgifterna

har skapats en tygförråds-, en tygverkstads- och en intendenturförrådsorganisation.

Tygförrådsorganisationen har bildats genom sammanslagning

av centralförråden av tygmateriel och ammunition samt genom överföring

av inköps- och förrådsbokföringsfunktionerna från tygverkstäderna. Tygförrådsorganisationen

har under en tygmästare bestått av dels en tygförrådsledning

— centraldetalj med expedition, inköps- och förrådsbokföringsdetalj,

förråds- och transportdetalj — dels tygmateriel- och ammunitionsförråd.

Tygmästaren, som varit underställd militärbefälhavaren, har varit

lokal förvaltningsmyndighet.

Tygverk stadsorg a nisationen har bildats genom sammanslagning

av militärområdets tygverkstäder och serviceverkstäder. Tygverkstadsorganisationen

har under en verkstadsdirektör bestått dels av verkstadskontor

dels av militärområdets tygverkstäder av 1. klass. Tygverkstäder

av 2. klass och serviceverkstäder, som normalt lyder under förbandschef,

har varit underställda verkstadschefen vid närmast belägna tygverkstad

av 1. klass såsom särskilda verkstadsavdelningar. Samtliga verkstadskontor

har med undantag för funktionen för avlöningsberäkning

centraliserats till ett militärområdesverkstadskontor, direkt underställt

vcrkstadsdirektören. I samband därmed har som nyss sagts inköps- och

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

förrådsbokföringsfunktionerna förts över till tygförrådsledningen. Verkstadsdirektören,

som varit underställd militärbefälhavaren, har varit lokal

förvaltningsmyndighet.

Intendenturförrådsorganisationen har bildats genom

sammanslagning av centrala intendenturmateriel- och drivmedelsförråd

samt livsmedelsmagasin. Intendenturförrådsorganisationen har under en

intendenturofficer bestått dels av en förrådsledning, uppdelad på centraloch

förrådsavdelningar, dels av förråd och magasin. Chefen, som varit underställd

militärbefälhavaren, har varit lokal förvaltningsmyndighet.

Militärbefälhavaren har i rapporter till arméförvaltningen och intendenturverket

anfört, att försöksverksamheten i allt väsentligt kunnat genomföras

planenligt. Försöksverksamheten har enligt militärbefälhavaren inneburit

enklare ansvars- och lydnadsförhållanden. Den har också medfört

större effektivitet och högre mobiliserings- och krigsberedskap. Förutsättningarna

för samordning såväl inom krigsmakten som mellan denna och den

civila delen av totalförsvaret har klart förbättrats.

Arméförvaltningen och intendenturverket har anslutit sig till militärbefälhavarens

uppfattning och anser att försöksresultaten i princip är tilllämpliga

också på övriga militärområden.

Arméförvaltningens och intendent ur verkets förslag

Arméförvaltningen och intendenturverket föreslår, att ledningen av tygoch

intendenturtjänsten fr. o. m. den 1 oktober 1966 organiseras enligt de

grunder som har gällt för försöksverksamheten. Förslagen innebär bl. a. att

den verkställande ledningen förläggs till militärområdestygförråd,

militärområdestygverkstäder och militärområdesintendenturförråd,

som organiseras inom samtliga militärområden.

Motsvarande organisation bör enligt ämbetsverkens mening införas också

vid Gotlands militärkommando.

Genomförandet av den nya organisationen kommer enligt ämbetsverken

att medföra ökat ansvar och ställa krav på vidgade befogenheter för militärbefälhavarna

i förhållande till de uppgifter som ankommer på militärbefälhavarna

i den hittills gällande organisationen. Ansvar och befogenheter

decentraliseras från ämbetsverken, medan nuvarande lokala förvaltningsmyndigheter

— förbandschefer, försvarsområdesbefälhavare m. fl. - - behåller sina uppgifter i huvudsak oförändrade.

Detaljerade förvaltningsföreskrifter m. m. avses skola utarbetas av arméförvaltningen

och intendenturverket under årets lopp. Målet för detta arbete

bör enligt intendenturverket vara, att beslut inte skall fattas högre upp

i organisationen än som motiveras av ekonomiska och andra skäl. En rationell

avvägning av ansvar och befogenheter mellan olika nivåer sägs emellertid

kunna bli beroende av utformningen av de ADB-system, som f. n. är

under utveckling.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

I fråga om personalorganisationen föreslås för militärområdestygförråden

(inkl. tygförråd på Gotland) samanlagt 204 befattningshavare.

I nämnda siffra ingår dels viss personal som f.n. tjänstgör i militärbefälsstaberna,

dels viss civil personal vid tygverkstäderna. Dessa personalgrupper

förs över till tygförrådsorganisationen. I jämförelse med motsvarande

enheter i nuvarande organisation innebär förslaget ökning med två officerare

och 32 civila tjänstemän samt minskning med åtta underofficerare.

Inköps- och bokföringsfunktionerna för tygtjänsten centraliseras militärområdesvis,

vilket medför personalbesparingar. Centraliseringen kommer

enligt arméförvaltningen också att medföra, att en stor del av personalen

måste placeras om.

Personaluppsättningen vid militärområdestygverkstäderna (inkl. tygverkstad

på Gotland) bör enligt arméförvaltningen omfatta sammanlagt 103

befattningshavare, vilket jämfört med nuvarande organisation innebär en

minskning med 35. Inom ramen för denna personaluppsättning föreslås

ökning med tio militära och civilmilitära tjänster samt — genom överföring

av personal till tygförrådsorganisationen — minskning med 45 civila

tjänster.

För militärområdesintendenturförråden (inkl. intendenturförråd på Gotland)

fordras enligt intendenturverket sammanlagt 61 befattningshavare. I

jämförelse med motsvarande enheter i nuvarande organisation innebär detta

ökning med sex officerare och nio underofficerare samt minskning med två

civila tjänster. Därutöver anmäls behov av sammanlagt sex kaptenstjänster,

vilkas inrättande emellertid anses kunna anstå t. v.

Arméförvaltningens och intendenturverkets förslag rörande lokalisering

av de nya ledningsorganen framgår av följande sammanställning.

Militärområde m. m.

Ledningsorgan

Ort

Södra

Tygmästare

Kristianstad

Verkstadsdirektör

»

Intendenturförrådschef

»

Västra

Tygmästare

Karlsborg

Verkstadsdirektör

»

Intendenturförrådschef

»

Östra

Tygmästare

Enköping

Verkstadsdirektör

»

Intendenturförrådschef

Arboga

Bergslagens

Tygmästare

Kristinehamn

V crkstadsdircktör

»

Intendenturförrådschef

Filipstad

Nedre Norrlands

Tygmästare

Östersund

V erkstadsdirektör

Intendenturförrådschef

*

övre Norrlands

Tygmästare

Boden

Verkstadsdirektör

»

Intendenturförrådschef

»

Gotlands inilitärkommando

Tygmästare

Visby

Verkstadsdirektör

»

Intendenturförrådschef

»

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kiirtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Förslaget medför i några fall behov av ombyggnad av befintliga lokaler

och förhyrning av kompletterande lokaler. Således erfordras för verkstadskontoren

i Karlsborg och Östersund ombyggnader till en kostnad av 50 000

resp. 15 000 kr. Kostnaderna för erforderliga förhyrningar för tygförrådsledningarna

i Enköping och Kristinehamn samt verkstadskontoret i Enköping

beräknas till 24 000, 10 000 resp. 11 000 kr. för år.

Omorganisationen får återverkningar också i central instans. Arméförvaltningen

anför sålunda, att omorganisationen bedöms göra det möjligt

att efter en försökstid av ca två år slutligt slå samman ämbetsverkets

tyg- och ammunitionsförrådsbyråer. Sammanslagningen beräknas medföra,

att fyra tjänster för aktiva officerare och sju tjänster för förvaltare kan

föras över till de nya ledningsorganen. Antalet civila tjänstemän väntas

också minska. Någon precisering i detta hänseende kan emellertid inte lämnas

förrän tidigast kring årsskiftet 1967—1968, eftersom personalbehovet

blir beroende av de ADB-system som f. n. utvecklas.

Arméförvaltningens verkstadsavdelning berörs också av omorganisationen.

Härom anförs i huvudsak följande.

Verkstadsavdelningens organisation har inte blivit översedd sedan år

1954 och svarar i många avseenden inte mot nuvarande och kommande

uppgifter. En översyn av organisationen är därför starkt påkallad.

Inom vissa verksamhetsområden har personalen varit klart otillräcklig

för att leda och samordna verksamheten vid underlydande verkstadsenheter.

Den föreslagna förstärkningen av den regionala ledningen innebär därför,

att uppgifter som tidigare helt eller delvis inte kunnat lösas centralt

kan lösas i regional instans. För att arméförvaltningen i fortsättningen

skall få tillfredsställande möjligheter att utföra kvarstående arbetsuppgifter

är det inte möjligt att minska antalet tjänster i direkt proportion till

de arbetsuppgifter som tillförts den regionala instansen. Förvaltningen bedömer

emellertid, att decentraliseringen av arbetsuppgifter till regional instans

i ett slutläge kan medföra en personalbesparing med sex tjänster.

Någon personalminskning inom intendenturverket anses däremot inte

möjlig. Ämbetsverket framhåller tvärtom, att den centrala organisationen

behöver förstärkas på grund av den kontinuerligt ökande arbetsbelastningen.

överbefälhavarens yttrande

överbefälhavaren tillstyrker ämbetsverkens förslag i stort. Förslagen anses

ge möjlighet till en enhetlig regional ledning med klara ansvars- och

lydnadsförhållanden, effektivare planläggning samt snabbare och säkrare

omställning till krigsorganisation. Erfarenheterna från försöksverksamheten

har enligt överbefälhavaren visat, att förslagen i allt väsentligt är

lämpligt utformade. Överbefälhavaren anser att en förvaltartjänst vid vart

och ett av intendenturförråden i Södra och östra militärområdena samt

övre Norrlands militärområde t. v. bör vakantsättas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Vad gäller återverkningarna i central instans finner överbefälhavaren

det angeläget att den avsedda sammanslagningen av arméförvaltningens

tyg- och ammunitionsförrådsbyråer snarast kommer till stånd. Detsamma

gäller översynen av ämbetsverkets verkstadsavdelning. Beträffande intendenturverket

erinrar överbefälhavaren om att vid anmälan av prop. 1962:

168 (s. 70) angående organisation av försvarets centrala intendenturförvaltning

anfördes, att antalet befattningshavare vid vissa nya enheter hade

beräknats relativt snävt i avvaktan på ytterligare erfarenheter av verksamheten.

överbefälhavaren framhåller slutligen vikten av att utvecklingen av

ADB-systemen inom tyg- och intendenturområdena påskyndas för att ge

möjlighet till ytterligare rationaliseringar.

Beträffande förslagens genomförande framhåller överbefälhavaren, att

förråds- och verkstadsorganisationerna bör tråda i verksamhet samtidigt

med den nya stabsorganisationen, dvs. den 1 oktober 1966. Avgångarna

vid de personalkårer, som berörs av omorganisationen, har enligt överbefälhavaren

under senare tid varit stora. Detta uppges kunna göra det

nödvändigt att vakantsätta ytterligare ett antal tjänster för militär personal.

För att den nya organisationen skall kunna träda i kraft utan övergångssvårigheter

anses det angeläget att i ökad utsträckning utnyttja civil

personal i olika befattningar inom förvaltningstjänsten. Förutsättningarna

härför bör utredas under den fortsatta försöksverksamheten.

Överbefälhavaren anmäler slutligen, att försvarsgrenscheferna har beretts

tillfälle att ta del av hans yttrande. Chefen för marinen har därvid

företrätt den uppfattningen att cheferna för militärområdenas tygförråd,

tygverkstäder och intendenturförråd inte själva bör vara förvaltningsmyndigheter.

VIII.

VIII. 1964 års fortifikationsutrednings förslag rörande fortifikations- och hyggnadsförvaltningen

i regional och lokal instans

Nuvarande organisation m. m.

Den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation

m. m. fastställdes genom beslut av 1954 och 1956 års riksdagar

(prop. 1954: 110, SU 134, rskr 320 och 1956: 110, SU 121, rskr 279).

Enligt de i prop. 1956: 110 angivna riktlinjerna ankommer det i huvudsak

på den centrala myndigheten — fortifikationsförvaltningen — att fastställa

kostnadsramar och riktlinjer för samt utöva tillsyn och kontroll av underhållsverksamheten,

att planlägga och kostnadsberäkna alla mera komplicerade

arbeten, att företa behovsprövningar och angelägenlietsgraderingar,

att arbeta ut planer för den forlifikatoriska rustningsplanläggningen samt

att hålla samman domän- och markärenden.

På regionala myndigheter — militärbefälhavare, marinkommandoclief,

kustartilleriförsvarschef och eskaderchef — vilka lyder direkt under forti
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

fikationsförvaltningen, ankommer i huvudsak att inom bestämda kostnadsramar

fastställa stater för den löpande underhållsverksamheten, att för mera

omfattande underhållsåtgärder bedriva utredning så långt, att underlag

erhålls för bedömning av byggnadsbehovet, samt att efter uppdrag av fortifikationsförvaltningen

själva svara för mindre omfattande arbeten. Detsamma

gäller i stort också för investeringsarbeten. Vidare ankommer på regional

myndighet att hålla samman och utföra fortifikatorisk krigsplanläggning

m. m. inom vederbörligt ansvarsområde.

Inom militärbefälsstaberna handhas fortifikations- och byggnadsförvaltningen

av sektion VIII, som leds av en fortifikationsofficer. I VI. militärområdet

finns i Boden en särskild fortifikationsbefälhavare med stab. Sektionen

är i regel indelad i befästnings- och byggnadsavdelning samt expedition

och kameraldetalj (vid VII. militärbefälsstaben befästnings- och

kaserndetalj samt byggnadsdetalj). Härtill kommer en domänavdelning vid

IV. och VI. militärbefälsstaberna samt en förrådsavdelning vid sistnämnda

stab. Som chef för byggnadsavdelningen tjänstgör en byggnadsdirektör.

Fördelningen av arbetsuppgifter mellan befästningsavdelningen och byggnadsavdelningen

samt byggnadsdirektörens ställning i förhållande till sektionschefen

är i korthet följande. Planläggning för investeringar och underhåll

för objekt som hör till befästningars delfond utförs inom befästningsavdelningen,

medan planläggning för objekt som hör till kasernbyggnaders

delfond utförs inom byggnadsavdelningen. Byggnadsverksamheten ankommer

oavsett fondtillhörighet på byggnadsavdelningen. Befästningsavdelningen

fungerar närmast som ett beställande organ gentemot byggnadsavdelningen

i fråga om nybyggnad och underhåll av objekt som hänför sig

till befästningars delfond. Fortifikatorisk rustningsplanläggning utförs vid

befästningsavdelningen. Där handläggs även domänfrågor och ärenden rörande

säkerhetstjänst m. m.

Inom eskaderstaberna handläggs fortifikations- och byggnadsförvaltningen

vid sektion 2.

Inom marinen finns byggnadsförvaltningar vid marinkommando Syd och

Ost samt vid Göteborgs örlogsvarv en byggnadsavdelning, samtliga under

ledning av civila byggnadstekniker. Huvuddelen av fortifikations- och byggnadsverksamheten

vid marinen är förlagd till kustartilleriförsvarens fortifikations-

och byggnadsförvaltningar. Verksamheten leds av fortifikationsofficerare

och fördelas i huvudsak på befästningsdetalj, kaserndetalj och

byggnadsorgan. Härtill kommer expedition och fortifikationsförråd. Som

chef för byggnadsavdelningen tjänstgör en driftingenjör. Vid Gotlands kustartilleriförsvar

finns ingen driftingenjör. Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar

är för projektering och utförande av större byggnadsobjekt hänvisad

till sektion VIII vid VII. militärbefälsstaben. Knstartilleriförsvarschef

är regional förvaltningsmyndighet under fortifikationsförvaltningen, dock

är Gotlands kustartilleriförsvar av nyss angivna skäl lokal förvaltning un
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

der militärbefälhavaren. Omfattningen av fortifikationsförvaltningarna vid

kustartilleriförsvaren har direkt sammanhang med de vapenkonstruktioner

som utgör huvuddelen av kustartilleriets försvarssystem. De marina

organisationerna har sålunda uppgifter som vid armén och flygvapnet delats

på regionala och lokala myndigheter. Inom fortifikations- och byggnadsförvaltningarna

vid kustartilleriförsvaren handläggs sålunda förvaltningen av

kustartilleriets anläggningar inom såväl befästningars som kasernbyggnaders

delfond samt domänärenden. Förutom åtgärder för krigsplanläggning och

ordinarie underhåll innefattar verksamheten planläggning för och genomförande

av nybyggnads-, moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom

båda delfonderna.

På försvarsområdesbefälhavare och förbandschefer m. fl. ankommer i

huvudsak att upprätta förslag till underhållsplaner och ombesörja underhåll,

att anmäla behov av nybyggnads- och iståndsättningsarbeten samt av

förvärv av ägande- och nyttjanderätt till markområden och byggnader. Vid

försvarsområdesstab utförs vidare enligt militärbefälhavares bestämmande

fortifikatorisk krigsplanläggning för enheter som i krig skall lyda under

försvarsområdesbefälhavaren.

Vid arméns och flygvapnets lokala fastighetsförvaltande myndigheter

handläggs byggnadsärenden under förbandschefen av intendenten. Under

denne tjänstgör vid försvarsområdesstaber och arméns förband en underofficer

ur fortifikationskåren. Vid förband med mera omfattande byggnads-,

mark- och anläggningsbestånd handläggs byggnadsärenden m. m. under förbandschefen

av en arvodesanställd kasernofficer. Vid flygförband biträds

intendenten närmast av en civil kasernföreståndare.

I den regionala ledningsorganisation som genomförs fr. o. m. den 1 oktober

1966 fördelas eskaderchefernas uppgifter rörande fastighetsförvaltningen

m. m. mellan militärbefälhavarna och flottiljerna. Cheferna för

örlogsbaserna övertar vissa av marinkommandochefernas förvaltningsuppgifter.

1964 års fortifi k ationsu t rednings förslag

Principiella överväganden

Utredningen konstaterar att den år 1956 beslutade decentraliseringen av

arbetsuppgifter från fortifikationsförvaltningen till de regionala myndigheterna

inte genomförts på det sätt eller i den omfattning som avsetts.

Investeringsanslagens rambundenhet har enligt utredningen understrukit

behovet av central planering och prioritering, likaså införandet av det s. k.

tvåstegsförfarandet, som används vid större investeringar och iståndsältningsarbeten.

Härtill kommer att kompliciteten på framför allt befästningssidan

ökat med hänsyn till bl. a. behovet av rimligt skydd mot kärnladd
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

ningar. Behovet av central samordning mellan olika myndigheter vid såväl

projektering som utförande av större anläggningar har därför ökat.

Även om utvecklingen i riktning mot centralisering har medfört vissa

fördelar talar enligt utredningen övervägande skäl för en successiv decentralisering

av arbetsuppgifterna i fråga om projektering och verkställighet.

Såväl byggnadstekniska skäl som angelägenheten av att den på regional

nivå verksamma militära och civila personalen utnyttjas effektivt talar härför.

Förutsättningarna för decentralisering har enligt utredningen förbättrats.

Principbeslutet angående krigsmaktens regionala ledning har skapat

underlag för samordning av den regionala ledningen av fortifikations- och

byggnadsförvaltningen. Utredningen påpekar att inom fortifikationsförvaltningen

successivt utarbetas typritningar och normer för skilda militära

byggnadsobjekt. Detta är ägnat att underlätta decentralisering även av förhållandevis

betydande arbetsobjekt.

Det är enligt utredningen en brist att fasta grunder för uppdelning av

fortifikationsförvaltningens och de regionala myndigheternas projekteringsinsatser

saknas. Visserligen låter det sig knappast göra att åstadkomma

en klar och entydig gränsdragning men klarare kompetensregler bör

eftersträvas. Inom fortifikationsförvaltningen har i rationaliseringssyfte påbörjats

en analys av projekterings- och byggnadsprocessen. Ämbetsverket

anser sig först sedan analysen slutförts med någon säkerhet kunna bedöma,

hur uppgiftsfördelningen bör ske mera i detalj. Utredningen föreslår därför

att det uppdras åt ämbetsverket att lägga fram förslag i ämnet, när analysarbetet

avslutats. Utredningen för likväl fram följande allmänna synpunkter

på arbetsfördelningen. Den myndighet som har projekterat ett objekt bör

utföra byggnadsarbetet. Det anses därvid inte lämpligt att låta på förhand

fastlåsta kostnadsramar vara avgörande för vilken myndighet som skall

utföra projekteringen. Även då det gäller förhållandevis stora objekt bör

projektering och entreprenering ske regionalt under följande förutsättningar,

nämligen om byggnadskonstruktionen är enkel, om normer för utförande

av anläggningen finns samt om typritningar är utarbetade eller

om objektet är ett i en serie anläggningar som skall utföras. Å andra sidan

kan även mindre objekt vara så tekniskt komplicerade att central projektering

kan komma i fråga. Beträffande andra arbetsuppgifter än projektering

och administration av entreprenader finner utredningen gällande uppdelning

mellan central och regional nivå naturlig och lämplig. En förstärkning

av de personella resurserna i regional instans synes ändå vara nödvändig

bl. a. med hänsyn till under senare år tillkomna nya arbetsuppgifter rörande

främst flygfältsarbeten och utarbetande av instruktioner för skötsel

och drift av berganläggningar och andra befästningar.

Utredningen finner det otillfredsställande att de marina förvaltningsmyndigheterna

i fred ligger utanför den i övrigt enhetliga ledningen av fortifikations-

och byggnadsförvaltningen, varigenom överensstämmelse inte före
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

ligger mellan freds- och krigsorganisationen. De marina förvaltningsmyndigheterna

— chefer för örlogsbaser och knstartilleriförsvar bör inordnas

under den högre regionala ledningen. Tillgängliga personalresurser kan därigenom

utnyttjas bättre.

Försvarsledningsutredningens mening att regional chef inte borde betungas

med ansvar för förvaltningsverksamhet av verkställighetsnatur och

att kompetensfördelningen mellan fortifikationsofficeren och byggnadsdirektören

i militärbcfälsstaberna inte var tillräckligt klar och entydig utan

lämnade visst utrymme för dubbelarbete delas i allt väsentligt av fortifikationsutredningen.

Nuvarande organisation har dock visat sig ha vissa fördelar

som bör tas till vara, när riktlinjer dras upp för en ny organisation.

Vidare kan inom sektion VIII chef och byggnadsdirektör ersätta varandra

och efter överenskommelse föra över personal mellan sektionens underavdelningar.

Militärbefälhavaren står f. n. formellt som byggherre även beträffande

av fortifikationsförvaltningen projekterade och entreprenerade byggnadsarbeten.

Detta ansvar anses medföra en belastning. Många anläggningar är

dessutom så dyrbara och tekniskt komplicerade att fortifikationsförvaltningen

måste följa byggnadsarbetet, ofta i detalj, och lämna direktiv och

anvisningar till militärbefälsstabens byggnadsavdelning. Utredningen anser

det därför vara angeläget att i fråga om större nybyggnads- och iståndsättningsarbeten

en direkt lydnadslinje i tekniskt-ekonomiskt avseende går från

fortifikationsförvaltningen till det verkställande byggnadsorgan som har

ansvar för objektens utförande. Däremot bör militärbefälhavaren ha ansvar

för övriga byggnadsobjekt som projekterats regionalt.

I fråga om kompetensfördelningen mellan fortifikationsofticer och byggnadsdirektör

finner utredningen skäl föreligga för viss kritik. Orsaker till

förekommande kompetenskonflikter bör röjas undan. Den personellt sett

stora byggnadsavdelningen anses medföra en snedbelastning av staben.

Utredningen har slutligen konstaterat att modern teknisk kontorsutrustning

inte utnyttjas för den kamerala tjänsten vid militärbefälsstabernas

sektion VIII. En snabb och tillförlitlig överblick av medelsförbrukning och

anslagsställning försvåras härigenom.

Med utgångspunkt i det anförda bar utredningen uppställt följande allmänna

krav på en rationell utformning av en regional fortifikations- och

byggnadsorganisation.

Organisationen bör vara så uppbyggd att övergång från fred till krig kan

ske smidigt och utan tidsutdräkt. Arbetsenheter i fredsorganisationen skall

1 största möjliga utsträckning sammanhållna ingå i krigsorganisationen.

I fred bör militärbefälhavare utöva sådant inflytande på fortifikationsocli

byggnadsverksamheten, att den kan anpassas till det operativa krigsförbercdelsearbetet

och den förbandsproducerande verksamhet, främst mobiliseringsförberedelser

och utbildningsverksamhet, som militärbefälhavare

ansvarar för.

2 __Bihang till riksdagen protokoll 1066. 1 sand. .Yr 110

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Militärbefälhavare bör för krigsplacering disponera inom militärområdet

för fortifikations- och byggnadsuppgifter fast anställd personal och bör i

fred ha möjligheter att utbilda personalen för dess krigsuppgifter.

Med de allmänna uppgifter som ålagts fortifikationsförvaltningen bör

den ges möjligheter till erforderligt inflytande på, insyn i och kontroll av

byggnadsverksamheten i fred inom militärområdena.

Befäls-, ansvars- och förvaltningsområden bör vara tydligt avgränsade

samt tjänstevägar enkla och klart fixerade, så att en riktig och snabb handläggning

av ärenden underlättas och förutsättningar skapas för att myndigheter

och enskilda befattningshavare stimuleras till klok hushållning

med tilldelade resurser.

Militärbefälhavarna bör befrias från tekniskt-ekonomiskt ansvar för förvaltning

av verkställighetsnatur. Den regionale chefens ledning av förvaltningen

inom fortifikations- och byggnadsområdet bör i likhet med vad honom

åligger i fråga om annan förvaltning begränsas till planläggning, utgivande

av direktiv och anvisningar samt kontroll. Verkställighetsåtgärder

bör vidtas genom försorg av underställda myndigheter.

Organisationen bör utformas så att både militära och civila teknikers

kunskaper och erfarenheter kan utnyttjas och optimal effekt ernås med

minsta möjliga personalåtgång.

Utredningens förslag rörande fortifikations- och byggnadsförvaltningen vid

militärområdena och Gotlands militärkommando

Utredningen har framlagt följande alternativ.

1. Regionala byggnadsorgan underställda fortifikationsförvaltningen.

Enligt fortifikationsutredningens direktiv

skulle en lämplig lösning av organisationen på regional nivå kunna vara

att tekniskt och ekonomiskt ansvar för utförande av nybyggnader m. m.

ålades särskilda, direkt under fortifikationsförvaltningen lydande, regionala

byggnadsorgan. Härvid förutsattes en nära samverkan mellan dessa organ

och militärbefälhavarna.

Fördelarna med en sålunda utformad organisation är enligt utredningen

i huvudsak att fortifikationsförvaltningen kan leda och kontrollera större

arbeten, att militärbefälhavaren befrias från ansvar för sådana byggnadsarbeten

samt att de regionala byggnadsorganen inte blir bundna att leda

arbeten enbart inom ett militärområde. En väsentlig nackdel är dock att

organisationen blir mer personalkrävande än den nuvarande, eftersom ett

stort antal civila befattningshavare anses behöva ingå i militärområdesstaben

för de omfattande uppgifter som alltjämt skulle komma att åvila militärbefälhavaren.

Det torde heller inte vara möjligt att i en sådan organisation

ålägga chef för regionalt byggnadsorgan ansvar för beståndet av kasernbyggnader

m. m. inom militärområdet. Denna uppgift torde i stället

komma att kräva tillgång till civila byggnadstekniker i staben. Dubblering

av vissa befattningshavare torde därför inte kunna undvikas. En annan

nackdel är enligt utredningen att övergången från freds- till krigsorgani
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 110 år 1966 35

sation försvåras, eftersom byggnadsorganet i fred inte är underställt militärbefälhavaren.

Vissa av angivna nackdelar kan minskas eller elimineras om chefen för

det fristående regionala byggnadsorganet ges ansvar för ledning och administration

av all verkställande byggnadsverksamhet i regional instans, men

det skulle avsevärt minska det inflytande på och ansvar för byggnadsverksamheten

som militärbefälhavaren med hänsyn till sina operativa och förbandsproducerande

uppgifter måste ha och skapa oklara ansvars- och lydnadsförhållanden

på alla ledningsnivåer bl. a. i fråga om medelsförvaltning.

Utredningen har därför inte ansett sig behöva undersöka detta alternativ

närmare.

2. Regionalt byggnadsorgan ingående i militäro mrådesstaben.

Utredningen har undersökt förutsättningarna för att

infoga de personella resurserna för byggnadsverksamheten i militärområdesstaben.

En sådan organisation fyller emellertid i väsentliga delar inte de

krav utredningen ställt upp. Den skulle komma att belasta militärbefälhavaren

och militärområdesstaben med omfattande förvaltningsuppgifter av

verkställande art. Utredningen har därför förkastat detta alternativ.

3. Regionalt byggnadsorgan utbrutet ur militärområdesstaben

men underställt militärbefälhavaren.

Detta alternativ innebär att verkställande och kontrollerande byggnadsfunktioner

hänförs till en under militärbefälhavaren lydande nyorganiserad

ledningsmyndighet, militärområdets byggnadskontor, vilket dock

har att direkt under fortifikationsförvaltningen leda och administrera större

nybyggnads- och iståndsättningsarbeten. Byggnadskontoret blir ett verkställande

och kontrollerande organ med skyldighet att vid behov biträda

såväl militärbefälhavare som denne underställda myndigheter i teknisktekonomiska

byggnadsfrågor. Militärbefälhavaren blir ensam regional förvaltningsmyndighet.

Till dennes förfogande står en förvaltningsgrenschef

som jämte underställd personal fogas in i militärområdesstaben som en särskild

sektion — sektion 8. Chefen för byggnadskontoret blir lokal förvaltningsmyndighet.

Detta alternativ ger enligt utredningen fortifikationsförvaltningen

möjligheter till ledning och kontroll och tillförsäkrar militärbefälhavaren

inflytande på byggnadsverksamheten samtidigt som han befrias

från förvaltningsansvar av verkställighetsnatur. En snabb omställning till

krigsorganisation görs möjlig. Klara ansvarsområden erhålls. Utredningen

liar därför förordat detta alternativ.

Beträffande Gotlands militärkommando finner utredningen skäl tala för

att militärkommandochefen blir lokalförvaltande myndighet för alla byggnader

och anläggningar på Gotland. En sådan lösning skulle få betydande

återverkningar på andra förvaltningsområden och på den militära organisationen

på Gotland. Utredningen har därför f. n. inte ansett sig kunna

lämna förslag som går utöver beslutad principorganisation för Gotlands

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

militärkommando. Fortifikations- och byggnadsorganisationen kan dock

behöva tas upp till förnyad prövning. Utredningen föreslår att inom militärkommandot

skapas ett särskilt, ehuru mindre byggnadskontor. Militärkommandochefen

förutsätts bli regional förvaltningsmyndighet direkt under

fortifikationsförvaltningen. De i det föregående föreslagna principerna

för uppgiftsfördelning m. m. mellan militärbefälhavare och byggnadskontor

bör i stort äga motsvarande tillämpning på Gotland. Således blir chefen för

byggnadskontoret på Gotland lokal förvaltningsmyndighet, medan i militärkommandostaben

ingår en förvaltningsgrenschef med underställd personal

som en särskild sektion -— sektion 8.

Beträffande det av utredningen förordade alternativ 3 framlägger utredningen

följande organisationsförslag.

Den i militärområdesstaberna och militärkommandostaben infogade sektionen

— sektion 8 — får följande arbetsuppgifter, nämligen militär behovsprövning

och planering, bl. a. upprättande av generalplaner, planläggning

och projektering av befästningsarbeten, utförande av vissa befästningsarbeten,

fortifikatorisk utbildningsverksamhet, fortifikatorisk krigsplanläggning

samt anskaffning av förråd för krigsmateriel ävensom handläggning

av domänfrågor.

På byggnadskontoren ankommer i stort sett planläggning och projektering

av arbeten rörande kasernbyggnaders delfond, biträde med projektering

för befästningar, administration, upphandling, utförande av byggnadsåtgärder,

utarbetande av driftinstruktioner för fasta maskinanläggningar

m. m. samt byggnadsteknisk och ekonomisk prövning av byggnadsfrågor.

Det förutsätts att fortifikationsförvaltningen lägger ut uppdrag på byggnadskontor

först efter militärbefälhavarens hörande. Detta bör ske i ett tidigt

skede av planeringen. Chefen för byggnadskontoret förutsätts hålla militärbefälhavaren

kontinuerligt informerad.

Ansvaret för byggnadsbeståndet inom militärområdet bör i första hand

åligga lokalförvaltande myndighet. Militärbefälhavaren kan och bör instruktionsvägen

uppdra åt chefen för byggnadskontoret att utöva kontroll

av förvaltningen av kaserner m. m. och flygfält.

Utredningen anför att om inom militärområdesstab inrättas ett redovisningskontor,

så bör detta kontor också betjäna byggnadskontoret i kassa-,

bokförings- och tjänstetillsättningsfrågor. Utredningen har vid beräkning

av personalbehovet vid sektion 8 och de regionala byggnadskontoren gått

ut härifrån. Utredningen har vidare gått ut från att byggnadskontoret ges

arbetslokaler i anslutning till militärområdesstaben (militärkommandostaben)

så att de i staben ingående serviceorganen kan utnyttjas även av

byggnadskontoret.

Sektion 8 omfattar enligt förslaget — förutom expedition — tre enheter,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

nämligen en för planerings- och befästningsuppgifter, en för mobihseringsoch

krigsplanläggning samt en för domän- och materielärenden. Byggnadskontoren

består under ledning av en byggnadsdirektör av en expedition

samt på fastlandet sex enheter, nämligen en för planeringsuppgifter

jämte ritkontor, en för väg- och vattenbyggnadsuppgifter, en för underhållsverksamhet,

en för VVS-arbeten, en för elektroarbeten samt en för

nybyggnads- och kontrolluppgifter. Ritkontoret bör vara gemensamt for

stab och byggnadskontor. Till ritkontoret bör även höra ritningsarkiv samt

för stab och byggnadskontor gemensamt tekniskt referensbibliotek. Mera

kvalificerade eller omfattande ritningsarbeten utförs dock av personal vid

fackdetalj inom stab och byggnadskontor. Antalet befattningshavare i olika

militärområden varierar efter arbetsomfånget. På Gotland får sektion 8

och byggnadskontoret en reducerad organisation.

I fråga om den fasta personalorganisationen föreslår utredningen att i

staber och byggnadskontor tas upp personal främst för planläggning, vård

och underhållsuppgifter. För nybyggnadsobjekt och större iståndsattnmgsarbeten

skall vid behov, med utnyttjande av byggnadsanslag, anstallas särskilda

befattningshavare. I utredningens förslag har tagits upp personal

endast för de förstnämnda uppgifterna samt enstaka ingenjörer på nybyggnadsdetaljer

för biträde med mera långsiktig planering samt kontroll m. m.

För större objekt kan konsult- eller byggnadsföretag komma att utnyttjas

för såväl projektering som utförande.

Utredningen anser att den civila byggnadstekniska expertisen skall tillhöra

och redovisas vid byggnadskontoret. I de fall arbetsuppgifterna inom

staben permanent kräver heltidstjänstgörande civila ingenjörer bör personal

vid byggnadskontoret placeras för tjänstgöring vid staben. I fråga

om andra arbetsuppgifter inom staben, för vilka krävs kvalifikationer som

byggnadskontorets personal uppfyller, bör staben beställa tjänster (arbeten)

från byggnadskontoret. Befintliga tjänster för driftingenjörer och fältmästare

vid eskaderstaberna bör föras över till byggnadskontoren.

Utredningen anser sig ha varit restriktiv vid bedömningen av behovet

av antalet befattningar i föreslagen organisation. Den betydligt ökade omfattningen

av byggnadsverksamheten, nytillkommande uppgifter i fråga

om förvaltning av flygfält, ökat behov av arbetsinsatser för anskaffning av

förråd för krigsmaterielens förvaring samt utarbetande av befästningsinstruktioner

m. m. har grundat behov av såväl kvalitativ som kvantitativ

personalförstärkning.

Det antal tjänster — bortsett från kontorsbiträdestjänster — som utredningen

beräknar för den nya organisationen vid sektion 8 och byggnadskontoren

framgår av sammanställningen på s. 38.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Militärområde m. m.

Övre

Nedre

Got-

Södra

Östra

Norr-

Västra

Norr-

Bergs-

lands

Sum-

lands

lands

lagens

mil.-

ma

kom.

Sektion 8

A. Militär personal

Aktiva officerare (fort.kåren) .

3

3

4

2

2

2

2

18

Arvodesanst. officerare.....

2

2

2

1

1

1

Aktiva underofficerare.....

3

3

5

3

3

2

3

(fort.kåren)

Arvodesanst. underofficerare. .

1

1

1

i

i

i

i

7

B. Civil personal........

2

2

4

2

2

2

2

16

Summa

11

11

16

9

9

8

8

72

Byggnadskontor

A. Civil teknisk personal......

45

48

50

22

23

19

17

224

B. Civil administrativ personal. . .

5

5

4

3

3

3

3

26

C. Arvodesanst. underofficerare .. .

1

1

1

3

Summa

51

54 |

55

25

26

22

20

253

Utredningen har inte närmare utrett behovet av kontorsbiträden för den

nya organisationen utan gått ut från att behovet av dessa tillgodoses efter

i vanlig ordning gjorda framställningar från myndigheterna. Den 1 oktober

1965 var vid militärbefälsstabernas sektion 8 sammanlagt 32 kontorsbiträden

anställda, av vilka åtta avlönades från byggnadsanslag.

Forslaget innebär i fråga om militär personal i förhållande till nuvarande

organisation vid militärbefälsstaberna ökning med 15 aktiva underofficerare

vid fortifikationskåren och fyra arvodesanställda underofficerare samt

minskning med elva arvodesanställda officerare.

Utredningen har inte ansett sig kunna exakt ange vad förslaget om att

inrätta byggnadskontor innebär i fråga om förändringar av antalet tjänster

för civil personal. Anledningen härtill är att ett stort antal av de civila

befattningshavarna inom den nuvarande organisationen, som omfattar omkring

330 tjänster, är avsedda för nybyggnadsuppgifter och anställda som

extra tjänstemän för längre eller kortare tid med avlöning från byggnadsanslag.

Sammanlagt ca 120 civila befattningshavare var den 1 juli 1965

avlönade från byggnadsanslag. Utredningen har bedömt att ca 30 % av den

från byggnadsanslag avlönade personalen mera kontinuerligt tas i anspråk

för uppgifter avseende fortlöpande planering, underhåll och drift, dvs. sådan

verksamhet för vilken byggnadskontoren avses. För dessa uppgifter

beräknas således dels (330— 120) 210 befattningshavare, dels 30 %, ca 36

stycken, av de på nybyggnadsanslag anställda, dvs. sammanlagt (210 + 36)

246. Härtill kommer fyra driftingenjörer och sju fältmästare som flyttas

over från eskaderstaber samt 13 ingenjörer, som f. n. är anställda för vägoch

vattenbyggnadsuppgifter vid fortifikationsförvaltningen men vilkas

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

arbetsuppgifter decentraliseras. För årligt underhållsarbete m. m. avses

således f. n. (246 + 4 + 7 + 13) 270 befattningshavare. Utredningens förslag

omfattar 250 civila tjänster för byggnadskontoren och 16 civila tjänster

vid sektion 8 eller sammanlagt 266 civila tjänster. Härtill beräknas komma

17 tjänster för kontorsbiträden. Utredningens förslag innebär således en

ökning med (266 + 17 - 270) 13 civila tjänster. Byggnadskontoren avses

emellertid ta över vissa uppgifter från marinkommandostaber och kustartilleriförsvar,

vilket som i det följande skall visas medför en minskning

på denna nivå med ca 33 tjänster.

Av den i sammanställningen upptagna aktiva militära personalen ur fortifikationskåren

avses regementsofficerare som sektionschefer och som

■chefer för planerings- och befästningsavdelningarna vid Södra och östra

militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab. Förvaltarna

avses placeras dels som chefer för domän- och materielavdelningar,

dels vid planerings- och befästningsavdelningar vid samtliga militärområdesstaber

utom Bergslagens samt vid befästningsdetaljen på Gotland.

Vad byggnadskontoren beträffar framhålls särskilt att erfarenheterna

från nuvarande organisation har visat behovet av en särskild tjänst avsedd

för chef för planeringsenhet. Denne bör vid behov kunna tjänstgöra som

ställföreträdare för chefen för byggnadskontoret. Vid de tre viktigaste militärområdena

bör vederbörande ha civilingenjörskompetens.

Utredningens förslag rörande fortifikations- och byggnadsverksamheten vid

örlogsbaser samt vissa kustartilleriförsvar m.m.

1964 års beslut om den regionala ledningen omfattade i fråga om den

lägre regionala instansen — förutom Gotlands militärkommando — endast

örlogsbaserna. Gotlands militärkommando har behandlats i föregående avsnitt.

Utredningen har begränsat sitt arbete på denna nivå till de lokala

förvaltningsorgan som direkt påverkas av 1964 års beslut eller av de förslag

utredningen lagt fram i det föregående. Den har även på denna nivå strävat

•efter överenskommelse mellan freds- och krigsorganisation och effektivt utnyttjande

av arbetskraften. Utredningen har följt principen att myndighet

som svarar för i byggnadsanläggning installerad eller förvarad materiel och

som mobiliserar förband, vilka i krig skall utnyttja anläggningen, även skall

förvalta den i fred. Militärbefälhavare och chefer för regionala byggnadskontor

bör i princip inte vara lokalförvaltande myndigheter. Inom övre

Norrlands militärområde bör därför försvarsoinrådesbefälhavarna successivt

ta över förvaltningen av ett antal anläggningar. Personalbehovet härför

har inte bedömts av utredningen. Det anses böra utredas i samband med

•översynen av de lägre regionala ledningsorganen.

Utredningen anför vidare, att det är naturligt att sådan försvarsområdesbefälhavare,

som tillika är kustartilleriförsvarschef, får samma ställning

gentemot militärbefälhavaren som annan försvarsområdesbefälhavare. För
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

svarsområdesbefälhavare har ansvar för arméns befästningar inom försvarsområdet.

Dessutom kan han i egenskap av kuslartilleriförsvarschef

vara förvaltningsmyndighet för kustartilleriets anläggningar. Den dubbla

ställningen som försvarsområdesbefälhavare och kustartilleriförsvarschef

har enligt utredningen medfört åtskilliga problem. Ett stort antal ärenden

går f. n. via militärbefälhavaren till fortifikationsförvaltningen, under det

att de flesta, med förbigående av militärbefälhavaren, går via chefen för

marinen till fortifikationsförvaltningen. Olägenheterna härmed elimineras

om som tidigare sagts kustartilleriförsvarschef, i likhet med chef för örlogsbas,

inordnas som lokal förvaltningsmyndighet under militärbefälhavaren.

Utredningen framhåller att benämningarna på fortifikations- och byggnadsorganen

vid de lokala myndigheterna inte är entydiga och föreslår att

nya benämningar införs, nämligen byggnadsavdelning vid arméns förband,

örlogsbaser och flygflottiljer samt fortifikationsavdelning vid försvarsområden

och kustartilleriförsvar, där verksamheten klart domineras av befästningsfrågor.

Cheferna för dessa avdelningar bör vara förvaltningsgrenschefer.

Utredningen föreslår i princip inte några ändringar i nuvarande organisation

av fortifikations- och byggnadsorganen vid försvarsområdesstaber och

arméns förband.

Enligt fastställd organisation för marinkommando Syd — fr. o. m. den

1 oktober 1966 Sydkustens örlogsbas — är marinkommandochefen ensam

förvaltningsmyndighet. Till dennes förfogande står ett byggnadsorgan. En

liknande ansvarsfördelning föreslås av statskontoret för Ostkustens och

Västkustens örlogsbaser. Utredningen tillstyrker vad statskontoret föreslagit

beträffande Ostkustens örlogsbas.

Fortifikations- och byggnadsorganisationerna vid Norrlands kustartilleriförsvar

och Vaxholms försvarsområde med Stockholms kustartilleriförsvar

har inte undersökts av utredningen. En minskning av nuvarande organisation

vid Stockholms kustartilleriförsvar synes möjlig, eftersom nybyggnadsuppgifter

och andra större byggnadsarbeten kommer att föras över

till militärområdets byggnadskontor.

Enligt utredningsdirektiven skulle uppmärksamhet ägnas åt frågan om

att föra samman kustartilleriets och flottans fastighetsorgan i Karlskrona

och Göteborg. Frågan om sammanslagningen i Karlskrona har tidigare

dryftats, bl. a. i prop. 1960:184 angående omorganisation av örlogsvarven.

I propositionen anfördes att byggnadsförvaltningen vid marinkommando

Syd möjligen kunde utgå och inordnas i motsvarande förvaltning vid Blekinge

kustartilleriförsvar. I sitt förslag till organisation av förvaltningarna

vid marinkommando Syd framhöll statskontoret att fortifikations- och

byggnadsförvaltningen vid Blekinge kustartilleriförsvar har större omslutning

än vid marinkommando Syd och att det inte var rationellt med två

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

41

byggnadsorgan i Karlskrona. Utredningen har övervägt möjligheterna till

en fullständig sammanslagning av de båda fortifikations- och byggnadsorganen

i Karlskrona men funnit att en sådan åtgärd inte är lämplig. De

fortifikatoriska och byggnadstekniska resurserna bör emellertid koncentreras

till kustartilleriförsvaret. Örlogsbasen föreslås erhålla resurser endast

för förvaltning av anläggningar och medel, krigsplanläggning, planering

samt drift av fasta maskinanläggningar. I övrigt bör örlogsbasen betjänas

av kustartilleriförsvarets fortifikationsavdelning från vilken erforderligt

antal arbetsledare och arbetare tilldelas örlogsbasen för löpande

arbeten. Härigenom kan den samlade arbetsstyrkan utnyttjas effektivare

och växlingar i arbetsbelastningen lättare bemästras.

För byggnadsorganisationen i Göteborg har utredningen i sitt förslag tilllämpat

samma principer som vid organisationen i Karlskrona. Utredningen

har undersökt möjligheterna att samordna förvaltningsverksamheten för

samtliga förband i Göteborg och därvid funnit att byggnadsfrågorna vid Lv 6

väl kan samordnas med de marina förbandens. Däremot vinns inga väsentliga

fördelar genom att inlemma F 9 i organisationen, eftersom detta förband har

en betydande förvaltning av flygfält m. m., som delvis är lokaliserade utanför

göteborgsområdet.

Förvaltningen av vissa flygfält och andra anläggningar som nu förvaltas

av eskaderchef kommer enligt utredningens förslag att åläggas chef för

flygflottilj. Utredningen konstaterar att befintliga resurser vid flygflottiljerna

inte svarar mot ens nuvarande behov. De senaste årens utbyggnad av

krigsflygfält och stridsledningsanläggningar har medfört allt större krav

på byggnadsunderhållet vid flygflottiljerna. Utredningen anser att en förstärkning

med i vart fall en fortifikationsunderofficer eller byggnadsingenjör

är ofrånkomlig men lägger inte fram förslag i ämnet. En särskild översyn

av flygflottiljernas förvaltningsorganisation bör komma till stånd.

Som tidigare redovisats finns förslag om att organisera särskilda direkt

under militärbefälhavaren stående förråds- och verkstadsenheter, som blir

lokala förvaltningsmyndigheter inom tyg- och intendenturtjänstens områden.

Det är enligt utredningens uppfattning lämpligt att cheferna för dessa

organ också blir lokala förvaltningsmyndigheter för berörda byggnader

och anläggningar (ammunitionsförråd, drivmedelsanläggningar, verkstäder

m. m.).

Utredningen anser, att fortifikationsmaterielens omfattning inte fordrar

en särskild förrådsorganisation. Materielcn bör i princip inlemmas i intendenturförråden

vid arméns och flygvapnets förband och i tygförråden

vid kustartilleriförsvaren. Vid örlogsbaserna bör materielcn förvaltas av de

funktionella förrådsenheterna. De fortifikationsförråd, som nu redovisas vid

VI. militärbefälsstaben, bör avvecklas när förvaltningen av vissa anläggningar

förs över från militärbefälhavarens till försvarsområdesbefälhavarnas

förvaltning. Vid VII. militärbefälsstaben bör förrådet t. v. behållas.

2* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 110

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Utredningen har funnit, att byggnadsverksamheten i egen regi främst vid

vissa marina förband är av betydande omfattning och att förhållandevis

stora arbetsstyrkor är anställda härför. En begränsning synes önskvärd.

Normalt bör arbeten utföras i egen regi bara när entreprenering medför

påtagliga nackdelar.

Beträffande driften av fasta maskinanläggningar erinrar utredningen om

att Kungl. Maj :t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att se över

organisationen av försvarets fasta maskin tjänst. Med hänsyn härtill har

utredningen inte avgett förslag i ämnet.

Det antal tjänster —- bortsett från kontorsbiträdestjänster — som utredningen

beräknar för den nya organisationen vid örlogsbaser och vissa kustartilleriförsvar

m. m. framgår av följande sammanställning.

Förslaget innebär i fråga om militär personal i förhållande till nuvarande

organisation ökning med två aktiva underofficerare vid fortifikationskåren

samt minskning med tre underofficerare vid kustartilleriet och två arvodesanställda

officerare och underofficerare.

Sammanlagda antalet civila befattningshavare den 1 oktober 1965 vid förenämnda

örlogsbaser och kustartilleriförsvar var 99. Härtill kom 14 befattningshavare,

som avlönas från byggnadsanslag, av vilka fyra har bedömts

mera kontinuerligt tas i anspråk för underhållsarbete m. m. För sådana

uppgifter avses således (99 + 4) 103 befattningshavare. Utredningens för
-

Personal

Ost-

kustens

örlogs-

bas1

Syd-

kustens

örlogs-

bas

Väst-

kustens

örlogs-

bas1

Blekinge

kustart.

försvar

Göte-

borgs

kustart.

försvar

Got-

lands

kustart.

försvar

Summa

A. Militär personal

Aktiva officerare.....

2

2

1

5

(fort.kåren)

Aktiva underofficerare

1

1

1

3

3

2

11

(fort.kåren)

Aktiva underofficerare

_

1

1

1

3

(kustartilleriet)

Arvodesanst. under- officerare .........

1

1

1

1

4

Summa

1

2

2

7

7

4

23

B. Civil teknisk personal .

13

4

3

19

11

2

52

C. Civil administrativ per- sonal ...............

7

1

1

2

2

1

14

1 Enligt statskontorets förslag.

slag omfattar 66 tjänster för motsvarande uppgifter. Härtill kommer fyra

tjänster för kontorsbiträden. Förslaget innebär därför en minskning med

(103 — 70) 33 tjänster.

Utredningen framhåller slutligen att nuvarande system för bestridande

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

av avlöningskostnader för den civila personalen skapar svårigheter, eftersom

kostnaderna bestrids från såväl flera avlöningsanslag som byggnadsanslag

och förskottsstat. Ett flertal tjänster är upptagna på fortifikationsförvaltningens

personalförteckning och andra på militärbefälsstabernas.

Ett stort antal befattningshavare är tillfälligt anställda för begränsad tid.

Utredningen finner — liksom tidigare 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

(prop. 1964: 107) — att det är angeläget att samma principer

tillämpas för bestridande av avlöningskostnaderna på central, regional och

lokal nivå. Därför föreslås att tjänstemän, som i regional och lokal instans

avses för planläggning, drift och underhåll av byggnader och anläggningar,

avlönas från avlöningsanslag och att personalen vid byggnadskontorens

nybyggnadsdetaljer avlönas från byggnadsanslag.

Yttrandena

Remissinstanserna har i stort sett ställt sig positiva till fortifikationsutredningens

förslag. Erinringar och avvikande förslag har dock framförts

på vissa punkter.

Förslaget rörande val av huvudalternativ för fortifikations-

och byggnadsförvaltningen tillstyrks av överbefälhavaren

och statskontoret. Även fortifikationsförvaltningen biträder förslaget

i dess huvudlinjer. Ämbetsverkets direkta ledning av byggnadskontorens

verksamhet bör dock inte nödvändigtvis avse endast större arbeten utan,

oberoende av storleken, tillämpas i de fall verket finner ett sådant förfaringssätt

ändamålsenligt, såvitt fråga är om själva utförandet av nybyggnads-

eller iståndsättningsarbeten. Alltför hårt bundna rutiner anses kunna

motverka en nödvändig anpassning till utvecklingen. Byggnadsstyrelsen anser

att alternativet med fristående, direkt under fortifikationsförvaltningen

lydande byggnadskontor bör prövas ytterligare. Argumenten mot detta alternativ

bör därvid underkastas en förnyad granskning, varvid byggnadstekniska

och byggnadsekonomiska synpunkter bör sättas i förgrunden. Då

emellertid den föreslagna organisationen anses vara en klar förbättring i

förhållande till den nuvarande, bör den kunna genomföras som en etapp

mot en slutlig, mera rationell lösning.

Beträffande arbets- och kompetensfördelning mellan

myndigheter m. m. har överbefälhavaren i stort sett ingenting att

erinra. Han förutsätter dock att den stabsinässiga planeringen av byggnadsärendena

på längre eller kortare sikt inom kasernbyggnaders och befästningars

delfonder skall ankomma på militärområdesstaben. Byggnadskontorets

planläggning av arbeten inom kasernbyggnaders delfond bör därför

bara bli av teknisk-ekonomisk art. Fortifikationsförvaltningen framhåller

att utredningen inte helt bar klarlagt hur fördelningen av de ärenden,

som inte handläggs under ämbetsverkets direkta ledning, bör göras mellan

chefen för sektion 8 och chefen för byggnadskontoret. Ämbetsverket anser

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

det vara värdefullt att byggnadskontoren förutsätts kunna utföra arbeteö

även inom angränsande militärområden. 1964 års försvarskostnadsutredning

finner att föreslagen kompetensfördelning och organisation i princip

är lämplig för utbyggnad av ett system för rationell ekonomisk planering

och kontroll.

I frågan om organisation på lägre regional nivå framhåller

överbefälhavaren att organisationen av fortifikations- och byggnadsförValtningen

vid försvarsområdesstaberna kommer att ses över i samband

med en av honom planerad översyn av den lägre regionala ledningsorganisationen.

Såsom utredningen föreslagit bör militärbefälhavare inte vara

lokalförvaltande myndighet. Vissa av militärbefälhavarna förvaltade anläggningar

och fortifikationsförråd bör därför tas över av försvarsoinrådesbefälhavarna.

I avvaktan bl. a. på nämnda översyn bör viss personal redovisas

vid militärområdesstaben. Fortifikationsförvaltningen finner en översyn

av fortifikations- och byggnadsförvaltningen i lägre regional instans

av behovet påkallad. Ämbetsverket tillstyrker att ett byggnadskontor inrättas

på Gotland. Resultatet av pågående undersökning på Gotland bör dock

avvaktas, innan slutlig ställning tas till behovet av personal för fortifikations-

och byggnadsverksamhet på Gotland in. fl. frågor. Överbefälhavaren

och statskontoret har anslutit sig till denna mening. Överbefälhavaren tillstyrker

att chefer för örlogsbaser och kustartilleriförsvar skall lyda under

militärbefälhavare även i fråga om fortifikations- och byggnadsförvaltningen

samt att marinens byggnadsorgan i Karlskrona och i Göteborg förs samman,

varvid dock arbetsledare och arbetare bör tillhöra vederbörlig byggnadsavdelning.

Statskontoret anser att expeditionstjänsten vid Västkustens

örlogsbas bör koncentreras till en gemensam expedition. Även F 9 bör utnyttja

kustartilleriförsvarets fortifikationsavdelning. TCO-S finner skäl tala

för att den civila tekniska personal, som tjänstgör vid marina förband inom

Västra militärområdet, inryms i det regionala byggnadskontoret. I likhet

med vad som föreslås för sektion 8 vid militärområdesstab bör endast den

personal, som med säkerhet bedöms bli fullt sysselsatt med planeringsuppgifter,

permanent placeras vid marina förband.

Överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen har i stort sett ingenting

att erinra mot den föreslagna personalorganisationen vid

militärområdesstab och byggnadskontor, vilken som helhet betraktad får

anses rätt dimensionerad för permanenta uppgifter. Det bör liksom f.n.

få ankomma på fortifikationsförvaltningen att efter behovsprövning komplettera

personalorganisationen med extra tjänstemän för nybyggnadsuppgifter,

alltefter verksamhetens växlande omfattning. Förslaget att all civil

teknisk personal skall höra till byggnadskontoret men att viss del av densamma

skall vara placerad till tjänstgöring vid sektion 8 tillstyrks. Militärbefälhavare

förutsätts få befogenhet att i mån av behov ändra fördelningen.

I sådana fall vill fortifikationsförvaltningen vara tillförsäkrad visst

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

medinflytande. Tillgången på aktiva underofficerare anses enligt överbefälhavaren

inte medge att samtliga föreslagna tjänster besätts redan den 1

oktober 1966. överbefälhavaren bedömer att framdeles en aktiv fortifikationsofficer

bör tillkomma som chef för mobiliserings- och krigsplanläggningsavdelningen

inom Västra militärområdet samt Bergslagens och Nedre

Norrlands militärområden. Nytillkommande tjänster för underofficerare ur

fortifikationskåren bör tillsättas först efterhand som utbildad personal blir

tillgänglig. Fortifikationsförvaltningen föreslår att ytterligare en tjänst för

pensionerad officer och en för pensionerad underofficer inrättas vid varje

militärområdesstab. Dessa avses för krigsförberedelsearbete avseende byggnads-

och reparationsberedskapen (BRB). överbefälhavaren tillstyrker att

två av officerstjänsterna nu inrättas. Båda myndigheterna finner tilldelningen

av civil teknisk personal vara något knapp och föreslår att vid envar

av de tre mindre militärområdesstaberna tillkommer ytterligare en tjänst

för förste driftingenjör och vid övre Norrlands militärområdesstab en tjänst

för fältmästare. Härutöver föreslår fortifikationsförvaltningen dels att —

inom ramen för av utredningen föreslagna tjänster — fyra tjänster för förste

driftingenjör fördelas om mellan militärområdena, dels att alternativa tjänster

inrättas för pensionerad underofficer/assistent i expeditionstjänst och

för förvaltare/driftassistent för domänärenden, dels att fyra tjänster för

förste verkmästare tillkommer vid byggnadskontoret i övre Norrlands militärområde.

SR framhåller att arbetets omfattning vid sektion 8 är starkt

beroende av de lägre regionala stabernas tillgång till fortifikatoriskt utbildad

personal. Aktiv officer ur fortifikationskåren föreslås tillkomma i utbyte

mot pensionerad officer vid de tre mindre militärområdesstaberna. Härutöver

föreslås att viss teknisk personal tillkommer vid VVS- och eldetaljer.

TCO-S förutsätter att sedvanliga övergångsbestämmelser kommer att meddelas

för personal, som måste byta stationeringsort till följd av verksamhetens

omlokalisering.

Beträffande avlöningskostnadernas bestridande föreslår

fortifikationsförvaltningen att den civila personalen vid byggnadskontoren

avlönas från ett särskilt riksstatsanslag, benämnt Försvarets regionala byggnadskontor:

Avlöningar. Om ett särskilt riksstatsanslag f.n. inte anses böra

inrättas för ändamålet bör avlöningskostnaderna bestridas från fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag. I båda fallen förutsätts att anslagen

administreras av förvaltningen. Även försvarets civilförvaltning och statskontoret

förordar att ett särskilt riksstatsanslag tillskapas för berörda

ändamål. 196i års försvarskostnadsutredning anser att avlöning över sakanslag

i princip är ekonomiskt riktigare men tillstyrker att fortifikationsutredningens

förslag genomförs. Utredningen avser dock att i annat sammanhang

återkomma till spörsmålet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

IX. Förslag till organisation m. m. av förvaltningsverksamheten vid örlogsbaserna

Riksdagen beslöt år 1960 (prop. 184, SU 206, rskr 402) bl. a. att marinverkstäderna

i Karlskrona skulle organiseras som ett statligt aktiebolag. Enligt

riksdagens beslut skulle arbetsuppgifterna för Stockholms och Göteborgs

örlogsvarv anpassas efter de riktlinjer som angetts av 1953 års örlogsvarvsutredning

(SOU 1957:9). Beträffande Stockholms örlogsvarv har en

dylik inriktning förutsatts redan i samband med beslutet om varvets flyttning

till Muskö (prop. 1953:200, SU 168, rskr 402). Det har vidare förutsatts

att uppgifterna för det till Muskö utflyttade varvet, som byggs främst

som krigsreparationsbas, i fred skall begränsas till rutinmässig skötsel och

normalt årsunderhåll av flottans i området baserade fartyg. Verksamheten

vid varvet skall redan före flyttningen i görligaste mån inriktas med tanke

på förhållandena efter flyttningen till Muskö. I prop. 1960:184 framhölls

att verksamheten vid Göteborgs örlogsvarv är av begränsad omfattning och

i inte ringa utsträckning bygger på samarbete med civila varv. I varvet ingående

icrkstäder kan varken i fråga om storlek eller uppgifter jämföras

med verkstäderna i Stockholm. Organisationen är i stort sett anpassad till

principerna i örlogsvarvsutredningens förslag. Det framhölls vidare att den

organisationsform, som beslutats för varvsorganisationen vid marinkommando

Syd, kunde visa sig vara ändamålsenlig också vid marinkommando

Ost och Väst.

Sedan chefen för marinen ingett förslag i ämnet meddelade Kungl. Maj :t

i juni 1961 och i juni 1962 provisoriska bestämmelser angående organisation

av förvaltningarna vid marinkommando Syd resp. Stockholms örlogsvarv.

Därvid uppdrogs åt statskontoret att verkställa organisationsundersökningar

som grundval för förslag till slutlig organisation av förvaltningsverksamheten

vid marinkommando Syd och Stockholms örlogsvarv efter flyttningen

till Muskö. Med anledning av försvarsledningsutredningens pågående

arbete föreskrev Kungl. Maj :t i februari 1963 att uppdraget rörande Stockholms

örlogsvarv skulle avse också organisationen av den verksamhet som

f. n. bedrivs av förvaltningsorganen vid marinkommando Ost.

Sedan statskontoret slutfört sina organisationsundersökningar vid marinkommando

Syd förelädes riksdagen förslag till organisation av förvaltningarna

vid marinkommandot (prop. 1964:111). Förslaget, som anpassats till

de av riksdagen godkända riktlinjerna för den regionala ledningsorganisationen,

var utformat med tanke på att en örlogsbas, Sydkustens örlogsbas,

skulle vara organiserad i Karlskrona den 1 oktober 1966. Riksdagen beslöt

i enlighet med förslaget (SU 122, rskr 262). Förvaltningsenheterna vid marinkommandot

består sedan den 1 juli 1964 av en teknisk förvaltning, en

intendentur-, en sjukvårds- och en byggnadsförvaltning samt ekonomikontor,

ekipagesektion, kassa och — övergångsvis — två förrådssektioner. Förvaltningsenheterna

lyder direkt under marinkommandochefen som ensam

är förvaltningsmyndighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Efter organisationsundersökningar vid marinkommando Ost och Stockholms

örlogsvarv samt vid marinkommando Väst och Goteborgs orlogsvarv

har statskontoret, som tidigare sagts, avgett rapporter i juni resp. november

1965. Chefen för marinen har med anledning härav inkommit med förslag

till Kungl. Maj :t angående förvaltningsorganisationen vid Ostkustens och

Västkustens örlogsbaser. Över dessa förslag har överbefälhavaren avgett

yttranden.

Nuvarande organisation av förvaltningarna "d

marinkommando Ost och Stockholms örlogsvarv

samt vid marinkommando Väst och Göteborgs orlogsvarv
Marinkommandocheferna

är regionala förvaltningsmyndigheter under

vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter och utövar ledningen av oc

uppsikten över underställda förvaltningsorgan. Hit hör inte örlogsvarven.

Cheferna för förvaltningarna är såväl förvaltningsmyndigheter som förvaltningsgrenschefer.

De lyder i vissa fall direkt under central förvaltningsmyndighet.

Vid marinkommando Ost består underställda förvaltningsorgan av intendenturförvaltning,

sjukvårdsförvaltning, byggnadsförvaltning och kamcralkontor.

Kameralkontoret betjänar i kassahänseende — förutom marinkommandochefen

underställda förvaltningar — även sjökrigsskolan, centrala

värnpliktsbyrån, sjövärnskåren och första helikopter divisionen. Stockholms

örlogsvarv ingår i marinkommandoorganisationen men chefen lyder

i egenskap av regional förvaltningsmyndighet direkt under de centrala förvaltningsmyndigheterna.

örlogsvarvschefen skall i frågor sammanhängande

med operativt krigsförberedelsearbete och mobiliseringsplanläggning stalla

sig till efterrättelse de föreskrifter m. m. som meddelas av marinkommandochefen.

I örlogsvarvet ingår följande förvaltningsorgan, nämligen centralplanering,

vapenavdelning, skeppsteknisk avdelning, verkstadsavdelning,

ekipagesektion och ekonomisektion. Vissa förråd m. m. vid Hårsfjardens

örlogsdepå är underställda örlogsvarvschefen.

Vissa förband är i fredstid underställda marinkonnnandochefen, nämligen

Berga örlogsskolor, första helikopterdivisionen (Berga) samt — i huvudsak

_även Hårsfjärdens örlogsdepå med Gålö motortorpedbåtslag. Cheferna

för dessa förband är lokala förvaltningsmyndigheter.

I Stockholm belägna förvaltningsorgan har sina expeditionslokaler koncentrerade

till Galärvarvet och Skeppsholmen, dit även marinkommandostaben

är förlagd.

Vid marinkommando Väst består underställda förvaltningsorgan av mtendenturförvaltning,

sjukvårdsförvaltning och marinens kassa i Göteborg,

som lokalt är ansluten till Göteborgs kustartilleriförsvar, örlogsvarvet ingår

i marinkommandoorganisationen men varvschcfen lyder — liksom

varvschefcn i Stockholm — i egenskap av regional förvaltningsmyndighet

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1966

direkt under de centrala förvaltningsmyndigheterna. Han skall i frågor

som sammanhänger med operativt krigsförberedelsearbete och mobiliseringsplanläggning

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter m. m. som meddelas

av marinkommandochefen. I örlogsvarvet ingår följande förvaltningsorgan,

nämligen vapenavdelning, fartygsavdelning, intendenturavdelning,

verkstadsavdelning samt byggnadsavdelning. Cheferna för dessa avdelningar

är också förvaltningsmyndigheter.

Vissa förband är i fredstid underställda marinkommandochefen, nämligen

andra helikopterdivisionen (Torslanda) och Gullmarns örlogsdepå. Marinens

kassa i Göteborg betjänar — förutom stab och förvaltningar vid marinkommandot

— även andra helikopterdivisionen. Vidare finns en kassa

V!d örlogsvarvets intendenturavdelning och en kassa vid Gullmarns örlogsdepå.

Sjätte minröjningsavdelningen, som är underställd chefen för kustflottan,

har egen kassa för de i avdelningen ingående fartygen.

Förvaltningsorganen har sina expeditionslokaler koncentrerade till Nya

varvet i Göteborg, dit även marinkommandostaben är förlagd.

Statskontorets förslag rörande Ostkustens örlog

s b a s

\id utformandet av förslaget i fråga om Ostkustens örlogsbas, vilket

föreslås tråda i full tillämpning tidigast den 1 juli 1968, har statskontoret

utgått från den nyligen fastställda organisationen av förvaltningarna vid

marinkommando Syd. Statskontorets arbete hade där karaktär av grundundersökning.

Organisationen vid marinkommando Syd utformades så att

den i väsentlig utsträckning skulle kunna tillämpas också inom marinkommando

Ost och Väst. Hänsyn har tagits till avsedd krigsorganisation.

Liksom vid marinkommando Syd har huvudvikten lagts vid organisationen

i stort. Organisationsenheternas verksamhet har renodlats och vissa fristående

funktionella organ föreslås inrättas. Uppmärksamhet har riktats på

planerings- och samordningsfrågor. Vapen- och skeppstekniska avdelningarna

slås samman till en teknisk förvaltning. Kontroll- och tillsynsverksamhet

har särskilt uppmärksammats. De verkstadsbetonade arbetsuppgifterna

och forrådsverksamheten inordnas var för sig under enhetlig ledning.

Statskontoret framhåller att flyttningen till Muskö kommer att medföra

förändringar av underhållsverksamhet vid de till örlogsbasen förlagda förbanden,

framför allt vid Hårsfjärdens örlogsdepå. Undersökningarna har

därför omfattat också depån. Behovet av denna bortfaller. Dess uppgifter

förs över till andra enheter, vilket för med sig vissa smärre organisatoriska

och personella förändringar främst vid Berga örlogsskolor. Även första helikopterdivisionen

påverkas, huvudsakligen i fråga om förrådsdriften. Den i

orlogsdepån ingående Gålöbasen har inte undersökts av statskontoret.

Statskontoret föreslår att Ostkustens örlogsbas under örlogsbaschefen,

som är lokal förvaltningsmyndighet, skall bestå av örlogsbasstab, teknisk

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

förvaltning, intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, byggnadsavdelning,

verkstadsavdelning, kassa- och personalavdelning, ekipageavdelning

och förrådsavdelning. Cheferna för den tekniska förvaltningen, intendenturförvaltningen,

sjukvårdsförvaltningen samt byggnads-, verkstads- samt

kassa- och personalavdelningarna är förvaltningsgrenschefer. I örlogsbasstabens

underhållssektion, som bör ledas av stabschefen, bör cheferna för

örlogsbasens förvaltningar, verkstadsavdelning och förrådsavdelning ingå.

Behovet av samordning av stabens och förvaltningsorganens verksamhet gör

sig främst gällande i fråga om mobiliserings- och krigsförberedelsearbete,

bevaknings- och säkerhetstjänst, budgetarbete, utbildning samt expeditionstjänst

m. m.

Liksom vid marinkommando Syd slås som nyss sagts vapen- och skeppstekniska

avdelningarna samman till en teknisk förvaltning. Denna indelas

i sektioner. I förvaltningen, som är en enhet för samordnande av verksamhetsgrenar

med starkt inbördes beroende avseende fartygsmateriel och annan

teknisk materiel, bör ingå en planeringssektion med uppgift att sammanhålla

och styra verksamheten. Denna sektion behöver dock inte göras

så omfattande som dess motsvarighet i Karlskrona, där behovet av planering

och kontroll av verksamheten vid Karlskronavarvet AB är betydande. Eftersom

vid Ostkustens örlogsbas verkstadsavdelningen inlemmas i basorganisationen

kan i vart fall kontrollverksamheten väsentligt begränsas. Å andra

sidan ankommer på planeringssektionen ett kvantitativt sett omfattande

mobiliserings- och krigsförberedelsearbete. Övriga skiljaktigheter i förhållande

till karlskronaorganisationen beror bl. a. på serviceverkstädernas inordnande

i organisationen och den större omfattning, i vilken rustade fartyg

baseras på ostkusten. Sektionerna, förutom planeringssektionen, bör vara

en artilleri- och robotsektion, en torpedsektion, en minsektion, en telesektion,

en maskin- och elsektion samt en skrovsektion. Statskontorets förslag

innebär vidare en väsentlig minskning av antalet detaljer inom sektionerna.

Befintliga s. k. serviceverkstäder förs med undantag för vissa servicegrupper

över till verkstadsavdelningen. Förrådsdriften avseende robot-, torped- och

minammunition föreslås med hänsyn till sin komplicitet alltjämt ankomma

på vederbörande saksektion. 1 fråga om övriga ammunitionsförråd bör driften

föras över till förrådsavdelningen. För befattningen som chef för den tekniska

förvaltningen föreslås en tjänst för alternativt militär eller civilmilitär

befattningshavare.

Statskontoret har utformat sitt förslag till ledning av verkstadsdriften

mot bakgrund av att denna skall utgöra kärnan i det i krig organiserade

underhållsförband, som har sin verksamhet förlagd till Muskö. En smidig

övergång från freds- till krigsorganisation bör säkerställas. Därför föreslås

att de producerande enheterna, dvs. verkstäderna, ställs direkt under chefen

för verkstadsavdelningen, som är civil eller civilmilitär verkstadsdirektör.

För utövande av ledande och samordnande funktioner bör ett driftledningsorgan

-—- en driftteknisk sektion — tillskapas genom sammanslagning av

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

vissa befintliga enheter inom avdelningen. Vidare bör till sektionen från den

nuvarande, direkt under varvschefen lydande ekonomisektionen föras över

organ för verkstadsbokföring och personaladministration. Sektionen skall

dessutom i samverkan med den tekniska förvaltningen sammanhålla den

på verkstadsavdelningen ankommande kontrollverksamheten. För sektionschefsbefattningen

bör alternativt avses civil eller civilmilitär befattningshavare.

Intendentur förvaltningens storlek föreslås skola minskas väsentligt,

främst med anledning av att förrådshållningsuppgifter och betydande delar

av inköpsverksamheten förs över till förrådsavdelningen. Föreslagen

anslutning till örlogsbasstabens expedition och förläggning av vissa personalärenden

till kassa- och personalavdelningen medför ytterligare begränsningar

av personalorganisation. Å andra sidan tillförs förvaltningen vissa

uppgifter i fråga om drivmedelsförsörjningen, varjämte driften på Muskö

anses bli mer omfattande än på Skeppsholmen. Chef för intendenturavdelningen

bör vara intendenturofficer. En planerings- och mobiliseringsdetalj,

en materiel- och drivmedelsdetalj samt en förplägnadsdetalj föreslås

ingå i förvaltningen.

Även sjukvårdsförvaltningens uppgifter blir i den nya organisationen i

hög grad begränsade. Sjukvårdsförrådet förs över till förrådsavdelningen.

Den på Skeppsholmen bedrivna slutna sjukvården liksom tandpolikliniken

förutsätts skola förläggas till Berga örlogsskolor. Expeditionstjänsten ansluts

till örlogsbasstabens expedition. Som chef räknar statskontoret med en marinläkare.

I förvaltningen bör ingå en materieldetalj och en sjukvårdsdetalj.

Beträffande byggnadsavdelningen har statskontoret framlagt endast preliminärt

förslag. Statskontoret räknar bl. a. med en koncentration av expeditionstjänsten

samt inköps- och förrådsverksamheten till andra i organisationen

ingående organ samt med en minskning av byggnadsunderhåll i egen

regi. Den fasta maskin tjänsten föreslås i sin helhet ankomma på byggnadsavdelningen.

Avdelningen indelas i en planeringssektion, en domändetalj,

fem arbetsgrupper, en för Muskö, en för Berga och en för marinens elverk

inom Musköbasen samt två för fasta maskinanläggningar, en för Muskö

och en för Berga. — 1964 års fortifikationsutredning har tillstyrkt förslaget.

Nuvarande kassor vid kameralkontoret, örlogsvarvet och Berga örlogsskolor

bör slås samman till ett för örlogsbasen gemensamt kassaorgan. Ansvaret

för kassatjänsten vid sjökrigsskolan, centrala värnpliktsbyrån och sjövärnskåren

in. fl. organisationsenheter i stockholmsområdet bör ankomma

på en nyorganiserad kassa vid marinstaben. Som chef för avdelningen föreslås

en kamrer. I utarbetandet av detta förslag har försvarets civilförvaltning

deltagit.

I örlogsbasen bör ingå två funktionella organ, nämligen en ekipageavdelning

och en förrådsavdelning. Ekipageavdelningen, avsedd huvudsakligen

för transporter samt bevaknings- och säkerhetstjänst, får väsentligt

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

ökade arbetsuppgifter när den vid utflyttningen till Muskö tar över huvuddelen

av de serviceuppgifter gentemot kustflottans fartyg, som nu ankommer

på Hårsfjärdens örlogsdepå. Avdelningen föreslås indelas i kasernsektion,

ekipagesektion samt bevaknings- och säkerhetssektion. Chefen, som

är officer, ingår i örlogsbasstaben. — Förrådsavdelningen avses för förrådsdriften

och materielredovisningen vid örlogsbasen med undantag t. v. för

robot-, torped- och minammunition. Förrådshållningen samordnas härigenom

över förvaltningsgränserna. Till avdelningen centraliseras även inköpsverksamheten

vid örlogsbasen. Avdelningen föreslås under chefen — som

är officer indelas i driftsektion och två förrådsgrupper, en på Muskö

och en på Berga. Den i varvsorganisationen ingående ekonomisektionen

avvecklas.

I följande sammanställning redovisas personaluppsättningen vid förvaltningarna

vid marinkommando Ost och Stockholms örlogsvarv samt personalbehovet

enligt den av statskontoret föreslagna organisationen vid Ostkustens

örlogsbas. I sammanställningen upptas särskilt personal som föreslås

föras över till andra organisationsenheter. Personal för annan byggnadsförvaltning

än skötsel av fasta maskinanläggningar m. m. har inte

tagits med.

Personalkategori

Enligt

gällande

organisa-

tion

1.10.65

Avgår

(personal

som förs

över till

andra org.- enheter)

Kvarstår

Stats-

kontorets

förslag

Ökning

eller

minskning

Aktiv militär personal

Officerare...................

30

2

28

19

— 9

Underofficerare..............

113

3

110

88

— 22

Underbefäl..................

77

3

74

52

— 22

Pensionerad personal i arvodes-

tjänster

Officerare...................

2

2

— 2

Underofficerare..............

4

4

3

— i

Civilmilitär personal

Mariningenjörer..............

13

13

17

+ 4

Marinläkare................

6

6

2

— 4

Varvspoliser.................

19

19

19

Summa militär och civil-

militär personal..........

264

8

256

200

— 56

Alternativa tjänster för militär, ci-

vilmilitär eller civil personal. .

1

1

5

+ 4

Civil personal

lönegrad A 21 och högre......

49

49

39

— 10

lönegrad A 20 och lägre......

417

8

409

265

— 144

andra än tjänstemän.........

722

722

525

— 197

Summa civil personal......

1 188

8

1 180

829

— 351

Värnpliktiga...................

273

20

253

112

- 141

Summa totalt

1 726

36

1 690

1 146

— 544

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Statskontorets förslag rörande Västkustens örlog sb

a s

Statskontorets förslag i fråga om Västkustens örlogsbas har utformats

under förutsättning att örlogsbasen t. v. ligger kvar i Göteborg. Efter kontakt

med Göteborgs örlogsvarvsutredning har statskontoret funnit att dess

förslag i princip är tillämpligt också efter en eventuell flyttning av örlogsbasen

till Gullmarn.

Även för Västkustens örlogsbas har organisationen vid marinkommando

Syd varit normgivande. Den väsentliga skillnaden är att i Göteborg — liksom

på Muskö — en verkstadsavdelning ingår i basorganisationen.

Statskontoret föreslår att Västkustens örlogsbas under örlogsbaschefen

som lokal förvaltningsmyndighet skall bestå av örlogsbasstab, teknisk

förvaltning, intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, byggnadsavdelning,

kassa- och personalavdelning, verkstadsavdelning, ekipageavdelning

och förrådsavdelning. Cheferna för den tekniska förvaltningen, intendenturförvaltningen

och sjukvårdsförvaltningen samt för byggnads- ävensom för

kassa- och personalavdelningarna är förvaltningsgrenschefer och ingår tillsammans

med cheferna för verkstads- och förrådsavdelningarna i örlogsstabens

underhållssektion. Även chefen för ekipageavdelningen ingår i

staben.

Den tekniska förvaltningen inrättas genom sammanslagning av örlogsvarvets

vapenavdelning och fartygsavdelning m. m. Den i vapenavdelningen

ingående ekipage- och kasernsektionen har dock brutits ut. Förvaltningens

sektioner utgörs av planeringssektion, artilleri- och robotsektion, torpedoch

minsektion, telesektion, maskin- och elsektion samt skrovsektion. Artilleriverkstaden

som avses för reparation, underhåll och översyn — huvudsakligen

av pjäsmateriel — förs över till verkstadsavdelningen. Reparationer

av handvapen föreslås skola utföras vid Göteborgs kustartilleriförsvar.

För befattningarna som chef för tekniska förvaltningen och planeringssektionen

föreslås tjänster för alternativt militära eller civilmilitära befattningshavare.

I fråga om verkstadsavdelningen har statskontoret utgått från att avdelningen

— som blir betydligt mindre än verkstadsavdelningen vid Ostkustens

örlogsbas — i stort sett får samma uppgifter som motsvarande enheter

i nuvarande organisation. Försvarets televerkstad i Göteborg bör alltjämt

betjänas av verkstadsavdelningen i såväl kameralt som produktivt avseende.

Verkstadsavdelningen föreslås indelas — förutom i en driftteknisk sektion

— i varvsverkstäder samt pjäs- och eldledningsverkstad. Chefen bör vara

civil eller civilmilitär.

Intendenturförvaltningens och sjukvårdsförvaltningens uppgifter föreslås

skola minskas väsentligt. Organisationen blir i princip densamma som vid

Ostkustens örlogsbas (jfr redogörelse för Ostkustens örlogsbas).

I fråga om byggnadsavdelningen anknyter statskontoret i sitt förslag till

1964 års fortifikationsutrednings förslag, enligt vilket örlogsbaschefen skall

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966 53

vara lokal förvaltningsmyndighet under militärbefälhavaren för Västra militärområdet.

örlogsbasen bör få resurser huvudsakligen endast för förvaltning

av anläggningar och medel, krigsplanläggning, planering samt drift av fasta

maskinanläggningar och hänvisas i övrigt till fortifikationsavdelningen vid

Göteborgs kustartilleriförsvar.

Nuvarande kassor vid örlogsvarvet, Gullmarns örlogsdepå och sjätte minröjningsavdelningen

m. m. förs samman till kassa- och personalavdelningen.

I utarbetandet av detta förslag har försvarets civilförvaltning deltagit.

Ekipageavdelningen bildas genom att ekipage- och kasernsektionen bryts

ut ur vapenavdelningen med i stort sett oförändrade uppgifter. Avdelningen

föreslås under chefen, som är officer, bestå av kasernsektion, ekipagesektion

samt bevaknings- och säkerhetssektion.

Förrådsavdelningen svarar för förrådsdriften och materielredovisningen

på samma sätt som vid Ostkustens örlogsbas. Avdelningen indelas under

chefen, som är officer, i planeringsdetalj, redovisningsdetalj, inköpsdetalj

och förrådsgrupp.

I följande sammanställning redovisas personaluppsättningen i nuvarande

organisation vid förvaltningarna vid marinkommando Väst och Göteborgs

örlogsvarv samt personalbehovet enligt den av statskontoret föreslagna

organisationen vid Västkustens örlogsbas. Personal för annan byggnadsförvaltning

än drift av fasta maskinanläggningar m. m. har inte tagits med.

Personalkategori

Enligt gällande

organisation 1.7.65

Statskontorets

förslag

ökning eller

minskning

Aktiv militär personal

Officerare...............

13

10

— 3

Underofficerare..........

55

48

— 7

Underbefäl..............

29

30

+ 1

Pensionerad personal i arvo- destjänster

Officerare...............

1

— 1

Underofficerare..........

4

1

— 3

Civilmilitär personal

Mariningenjörer..........

7

6

— 1

Marinläkare.............

1

1

Varvspoliser.............

13

13

Summa militär och civil-

militär personal.......

123

109

— 14

Alternativa tjänster för militär,

civilmilitär eller civil per-

sonal...................

7

+ 7

Civil personal

8

lönegrad A 21 och högre ..

6

+ 2

lönegrad A 20 och lägre...

114

108

— 6

andra än tjänstemän.....

173

138

— 35

Summa civil personal..

293

254

— 39

Värnpliktiga...............

100

65

— 35

Summa totalt

516

435

— 81

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Chefens för marinen förslag

Chefen för marinen ansluter sig i allt väsentligt till statskontorets förslag

men gör vissa erinringar och anför härvid i huvudsak följande.

Beträffande organisationen i stort finner han, i likhet med statskontoret,

att väsentliga fördelar är förknippade med en så långt möjligt likartad

fredsorganisation för de blivande örlogsbaserna. Strävan bör därför vara

att integrera verkstadsavdelningarna i basorganisationerna på sådant sätt att

de fastställda organisationsprinciperna för marinkommando Syd kan tilllämpas

på övriga baser med så små rubbningar som möjligt. Verkstadsavdelningen

bör därför vara fristående i förhållande till den tekniska förvaltningen.

Båda enheterna bör såsom statskontoret föreslagit lyda direkt under

örlogsbaschefen. Chefen för verkstadsavdelningen bör inte ingå i örlogsbasstabens

underhållssektion. Han bör nämligen uteslutande inrikta sin verksamhet

på driften vid Muskövarvet med tillhörande anläggningar. Marinchefen

föreslår vidare att verkstadsavdelningarnas möjligheter till produktionskontroll

ökas genom viss utbyggnad av de drifttekniska sektionerna.

Marinchefen biträder i väsentliga delar statskontorets förslag att föra över

funktioner från befintliga ekonomiorgan till andra organ men anser att

ekonomisektionen vid Stockholms örlogsvarv inte helt kan utgå ur organisationen.

Statskontoret har utgått från att marinförvaltningen inrättar en

datacentral för förrådsredovisning och ekonomiska rutiner m. m. och att

anknytningen av denna ADB-verksamhet till örlogsbasen skall medföra sådana

rationaliseringsvinster, att ett särskilt ekonomiorgan inte längre erfordras.

Efter att ha hört marinförvaltningen finner marinchefen det ovisst

när marinförvaltningens datacentral kan medföra den åsyftade effekten.

Sådana uppgifter som medels- och dispositionsbokföring och viss personaladministration

m. m. bör t. v. handläggas centralt vid örlogsbasens kassaoch

personalavdelning. Viss personalförstärkning för dessa uppgifter är enligt

chefen för marinen nödvändig. Vidare bör viss ADB-expertis tillföras

örlogsbasstaben. Statskontoret vitsordar att det övergångsvis behövs viss

personal för manuell medels- och dispositionsbokföring samt förrådsredovisning

m. m. Denna personal hör enligt statskontoret fördelas på fyra tjänster

till kassa- och personalavdelningen, en tjänst till verkstadsavdelningens

\erkstadskontor samt fyra tjänster till förrådsavdelningens redovisningsdetalj.

Vidare bör för mera kvalificerade uppgifter som systemutveckling

m. m. enligt statskontorets mening ADB-expertis ställas till baschefens förfogande

från marinförvaltningens systemkontor. Den förvaltare som f. n.

leder förrådsverksamheten vid första helikopterdivisionen bör enligt chefen

för marinen framdeles ingå i tekniska förvaltningen. Marinchefen framhåller

slutligen att en översyn av verksamhetsgrenen bör komma till stånd, när

erfarenheter har vunnits av de skilda system, som kommer att tillämpas

vid de tre örlogsbaserna. Statskontoret har anslutit sig till denna mening.

Marinchefen ansluter sig till statskontorets förslag rörande kassaverksam
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr t JO år 1966 55

heten. För Västkustens örlogsbas och Göteborgs kustartilleriförsvar bör inrättas

särskilda kassor.

I det följande redovisas marinchefens förslag endast i de delar förslagen

innebär av statskontoret tillstyrkta avvikelser från dess ursprungliga förslag.

Beträffande Ostkustens örlogsbas förutsätter marinchefen att intendenturförvaltningens

förplägnadsdetalj skall — förutom för driften av matinrättning

m. m. på Muskö -— svara även för vissa andra matinrättningar. I

intendenturförvaltningens planerings- och mobiliseringsdetalj bör för städledare

inrättas en civil tjänst i stället för underbefälstjänst.

Vid sjukvårdsförvaltningen bör tillkomma en tjänst för aktiv underofficer.

Statskontoret ifrågasätter om inte en kontorist är lämpligare för ändamålet.

Marinchefen har som nyss sagts föreslagit att verkstadsavdelningens kontrollmöjligheter

ökas. Statskontoret, som har omprövat sitt tidigare ställningstagande,

tillstyrker att en tjänst för driftingenjör tillkommer vid drifttekniska

sektionen.

Statskontoret har föreslagit att dagbefälstjänsten skall bedrivas turvis

genom kommendering. Marinchefen anser, att ett sådant system inte bör

realiseras med hänsyn till basens omfattning m. m. I stället bör tjänster för

dagbefäl inrättas vid ekipageavdelningen. Tre tjänster för aktiva underofficerare

bör tillkomma för ändamålet. Statskontoret vill inte motsätta sig

förslaget men ifrågasätter om inte militära tjänstgöringsåldersutredningens

arbete bör avvaktas.

Statskontoret har funnit att örlogsvarvets bogserbåtar utnyttjas i förhållandevis

ringa utsträckning och att bogserbåtar förhyrs i jämförelsevis stor

omfattning. Ämbetsverket har därför föreslagit att chefen för marinen undersöker

möjligheten av att efter flyttningen till Muskö föra över samtliga i

kustflottan ingående bogserbåtar till basorganisationen. Marinchefen anser

inte att utbildningsverksamheten inom kustflottan gör detta möjligt. Av

samma skäl bör inte heller ett torpedbärgningsfartyg föras över till basorganisationen.

I övrigt biträder marinchefen vad statskontoret föreslagit i

fråga om trängfartygen. Basens behov av motorfordon finner marinchefen

vara för snävt beräknat. Viss utökning av fordonsparken bör göras bl. a. av

beredskapsskäl. En civilanställd och en värnpliktig bilförare bör därför

tillkomma. Statskontoret biträder detta förslag.

Marinchefens förslag innefattar till den del de tillstyrkts av statskontoret

en ökning med fyra befattningshavare, vartill kommer nio som bör disponeras

övergångsvis intill dess ADB-systemet genomförts.

Marinchefen tar vidare upp vissa frågor angående personalens kårtillhörighet.

lian anser att chefen för den tekniska förvaltningen vid Ostkustens örlogsbas

med hänsyn till sin krigsplaccring skall vara officer samt alt chefen

för planeringssektionen i förvaltningen skall vara mariningenjör. Statskon
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

toret tillstyrker förslagen såvitt avser chefen för tekniska förvaltningen.

Med hänsyn till pågående undersökning om möjligheterna att ersätta varvspolisen

med i första hand underbefäl med viss specialutbildning anser sig

marinchefen f. n. inte kunna lägga fram förslag om ändring av bevakningspersonalens

ställning.

I fråga om Västkustens örlogsbas utgår marinchefen från att chefen för

sjukvårdsförvaltningen förenar denna tjänst med motsvarande befattning

vid Göteborgs kustartilleriförsvar. Läkare som erfordras för bestridande av

sjukvård vid örlogsbasen bör anställas enligt de principer, som har kommit

till uttryck i prop. 1965: 176.

Marinchefens förslag till personalorganisation vid örlogsbasens förvaltningar

omfattar 15 personer mer än statskontoret ursprungligen föreslagit.

Härvid har medräknats en arbetsledare och åtta arbetare för löpande underhåll

vid örlogsbasen. I fråga om kårtillhörighet för chefen för den tekniska

förvaltningen och chefen för samma avdelnings planeringssektion framförs

samma synpunkter som i fråga om motsvarande personal vid Ostkustens

örlogsbas.

Marinchefen föreslår att övergång till de nya organisationerna påbörjas

den 1 oktober 1966 och att övertalig personal m. fl. skall bilda avvecklingsorganisationer

som behålls under budgetåret 1966/67. Marinchefen anser

slutligen att genomförandet av dels den nya organisationen, dels utflyttningen

till Musköområdet innebär så många svårbemästrade problem att en

samordningschef tillfälligt bör tillsättas. Dennes uppgift bör vara att under

chefen för marinen och i intim samverkan med berörda centrala, regionala

och lokala myndigheter förbereda och genomföra den nya organisationen.

Till samordningschefen bör knytas en mindre samordningsgrupp.

Yttrande

överbefälhavaren biträder chefens för marinen förslag i allt väsentligt

men ansluter sig till statskontorets bedömning av behovet av personal utöver

statskontorets ursprungliga förslag. Han anser dock att dagbefälstjänsten,

med hänsyn till de krav som från både beredskaps- och inretjänstsynpunkter

måste ställas, bör organiseras som chefen för marinen föreslagit.

I likhet med chefen för marinen finner han att cheferna för de tekniska

förvaltningarna bör vara officerare, överbefälhavaren understryker slutligen

vikten av att en samordningsofficer tillsätts för att genomföra omorganisationen

i Stockholm och att samordningsgruppen organiseras så snart

som möjligt.

Departementschefen

Vid 1964 års höstriksdag fattades beslut om en reform av totalförsvarets

regionala ledning m. m. (prop. 1964: 109, SU 189, rskr 362) i huvudsaklig

överensstämmelse med 1960 års försvarsledningsutrednings förslag (SOU

1963:65). Beslutet avsåg —- förutom ställningstaganden i fråga om rikets

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1066

regionala indelning, fördelning av ansvar och befogenheter mellan berörda

militära ledningsorgan och förläggningsorter för dessa -— även ett godkännande

av riktlinjerna för organisationen i fred av inilitärområdesstaber, örlogsbasstaber

m. m. och militärkommandostaben på Gotland. Övergången till

den nya organisationen avses ske den 1 oktober 1966, men det har förutsatts

att organisationen under en övergångstid skall vara provisorisk och att definitiva

beslut i organisationsfrågan inte skall fattas förrän tillräckliga erfarenheter

av de nya verksamhetsformerna har vunnits.

Jag har vid anmälan av 1966 års statsverksproposition (bil. 6, s. 152) föreslagit

att i riksstaten för budgetåret 1966/67 medel för avlöningar och omkostnader

för de nya militärområdesstaberna skall anvisas under särskilda

anslag, Militärområdesstaber: Avlöningar och Militärområdesstaber: Omkostnader,

vilka anslag i avbidan på särskild proposition i ämnet har tagits

upp med beräknade belopp, 20 milj. kr. och 7,4 milj. kr.

Förslag om inrättande av tjänster för personal inom den nya stabsorganisationen

har — med undantag av tjänsterna för vissa chefsbefattningar

(jfrprop. 1965: 155, SU 182, rskr 432) —i avvaktan på vissa kompletterande

utredningar inte underställts riksdagen.

De kompletterande utredningarna har nu slutförts, överbefälhavaren har

sålunda i samråd med statskontoret utarbetat förslag rörande personalorganisationen

m. m. vid nyssnämnda staber. Arméförvaltningen, försvarets intendenturverk

och försvarets civilförvaltning har lagt fram förslag rörande

tyg-, intendentur- och kassatjänstens regionala ledning. Vidare har 1964

års fortifikationsutredning redovisat sina förslag rörande fortifikations- och

byggnadsförvaltningens ledning och organisation i regional instans m. m.

Slutligen har statskontoret och chefen för marinen på grundval av organisationsundersökningar

vid marinkommando Ost och Väst samt Stockholms

och Göteborgs örlogsvarv avgett förslag rörande förvaltningstjänsten vid

Ostkustens och Västkustens örlogsbaser. Förvaltningstjänsten vid marinkommando

Syd har genom beslut vid 1964 års riksdag (prop. 1964: 111, SU

122, rskr 262) anpassats efter riktlinjerna för den nya regionala ledningsorganisationen.

Förvaltningstjänsten vid Sydkustens örlogsbas har därför

inte nu behövt undersökas.

Totalt ökar antalet tjänster vid berörda organisationsenheter enligt myndigheternas

förslag med närmare hundratalet. Från minskningen av antalet

arbetare och värnpliktiga vid förvaltningarna vid Ostkustens och Västkustens

örlogsbaser, 232 resp. 177, bortses i detta sammanhang.

Militärområdesstaber

Organisation m. m.

Enligt föreliggande riksdagsbeslut skall inom vart och ett av de sex militärområdena

krigsmaktens verksamhet ledas av cn militär chef — militärbefälhavaren.

Denne biträds av en allsidigt sammansatt militärområdesstab,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

soin ersätter nuvarande militärbefäls- och flygeskaderstaber samt delvis

även marinkommandostaber. I militärområdesstaberna avses de ledande

befattningarna tillsättas oberoende av försvarsgrenstillhörighet. Staberna

skall vara förlagda i Kristianstad (Södra militärområdet), Strängnäs (Östra

militärområdet), Skövde1 (Västra militärområdet), Karlstad (Bergslagens

militärområde), Östersund (Nedre Norrlands militärområde) och Boden

(Övre Norrlands militärområde). Jag har i prop. 1964:109 förordat att

staberna under en prövotid i allt väsentligt organiseras på sätt som framgår

av bilagorna 9—14. I detta sammanhang framhöll jag att organisationen

i huvudsak måste byggas upp inom ramen för de personalstyrkor som

f. n. är avsedda för tjänstgöring i regionala staber och att den lämpligaste

lösningen av personalfrågan torde vara att genomföra en begränsad ökning

av antalet tjänster för pensionerade officerare. Jag förutsatte slutligen att

behovet av biträdespersonal — i vidsträckt mening — skulle komma att

visa sig mindre än den sammanlagda uppsättningen av sådan personal i

nuvarande högre regionala staber.

Överbefälhavarens förslag rörande militärområdesstaberna grundas i allt

väsentligt på 1964 års riksdagsbeslut. Den viktigaste avvikelsen berör ansvarsfördelningen

i luftoperativt hänseende mellan befälhavarna för Nedre

Norrlands och övre Norrlands militärområden. Befälhavaren för övre Norrlands

militärområde får sålunda ansvar inte blott, som riksdagsbeslutet förutsatte,

för förbandsproduktionen vid F 4 (Östersund) utan övergångsvis

även för jaktförsvar samt stridslednings- och bastjänst inom Nedre Norrlands

militärområde. Militärbefälhavarens för Nedre Norrlands militärområde

ansvar för ledning av luftoperativ verksamhet och luftoperativt krigsförberedelsearbete

begränsas i motsvarande mån. Enligt överbefälhavarens

förslag skall därför F 4 t. v. vara underställd befälhavaren för Övre Norrlands

militärområde i stället för befälhavaren för Nedre Norrlands militärområde.

överbefälhavaren uppger att bristen på flygofficerare inte medger att F 4

nu underställs befälhavaren för Nedre Norrlands militärområde, överbefälhavaren

avser att anmäla när personaltillgången medger att F 4 underställs

befälhavaren för Nedre Norrlands militärområde. För egen del anser

jag inte att skäl föreligger att gå ifrån den av riksdagen beslutade ansvarsfördelningen.

F 4 bör alltså redan fr. o. m. den 1 oktober 1966 underställas

befälhavaren för Nedre Norrlands militärområde men i fråga om utbildning

och övningar samt därmed sammanhängande personaltjänst lyda under befälhavaren

för Övre Norrlands militärområde. Befälhavaren för Nedre Norrlands

militärområde bör dock ges ansvar för genomförande av större luftoperativa

övningar inom militärområdet. Härvid bör han vid behov kunna

få biträde av befälhavaren för övre Norrlands militärområde. På detta sätt

1 T. v.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1906 59

bedömer jag det bli möjligt att begränsa behovet av flygofficerare vid Nedre

Norrlands militärområdesstab.

Jag ansluter mig i princip till överbefälhavarens förslag till lydnadslinjer

i fråga om intendenturförvaltningen för vissa flygflottiljer och till fortifikationsförvaltningsutredningens

förslag rörande lydnadslinjer i fråga om fortifikations-

och byggnadsförvaltningen för vissa jaktflottiljer (F 3 och F 9)

och Norrlands kustartilleriförsvar. Flygflottilj, som är lokaliserad utanför

gransen till militärområde, vars chef flottiljen är underställd, eller som är

underställd attackeskaderchefen, skall alltså med avseende på intendenturförvaltningen

lyda under den militärbefälhavare inom vars område flottiljen

är belägen. I fråga om fortifikationsförvaltningen bör gälla att den militärbefälhavare

som har det luftoperativa ansvaret skall vara regional förvaltningsmyndighet

för av flottilj förvaltad anläggning vare sig denna är belägen

inom eller utom eget militärområde, om anläggningen i krig underställs

honom. Chefen för Norrlands kustartilleriförsvar bör i fråga om sådana anläggningar

som är belägna inom övre Norrlands militärområde och Östra

militärområdet lyda under befälhavarna för dessa militärområden. På intendenturförvaltningens

område synes nämligen enligt min mening de operativa

kraven på förvaltningsverksamheten inte vara så uttalade, medan

kraven på samordning av krigsförberedelsearbetet m. m. inom ett visst geografiskt

område väger förhållandevis tungt. Med hänsyn härtill och av praktiska

skäl är det på detta område — liksom även i fråga om viss byggnadsverksamhet

— befogat att låta lydnadslinjerna följa den territoriella linjen.

Därigenom kommer i regel den expertis att utnyttjas som finns vid närmaste

militärområdesstab. Vad slutligen beträffar sjukvårdsförvaltningen

bör 1962 års försvarssjukvårdsutrednings förslag i ämnet avvaktas innan

ställning tas till lydnadsförhållandena.

Överbefälhavaren synes ha förutsatt att på de förvaltningsområden, där

den territoriella lydnadslinjen följs, militärbefälhavare med operativt ansvar

skall ha anvisningsrätt gentemot militärbefälhavare med territoriellt ansvar.

Jag bedömer att den operativa chefens inflytande kan säkerställas utan anvisningsrätt

på grundval av sedvanligt samarbete och överbefälhavarens

operativa order. Central förvaltningsmyndighet bör emellertid kunna ålägga

militärbefälhavare att biträda annan militärbefälhavare med krigsförberedelsearbete

m. m. inom förvaltningssektorn.

överbefälhavaren har föreslagit att militärområdesstaberna i Södra och

östra militärområdena samt övre Norrlands militärområde skall bestå av

sex sektioner samt en stabsavdelning. I det följande benämner jag sektionerna

operativ sektion, underhållssektion, armésektion, flygsektion, transportsektion

och befästningssektion. I Västra militärområdet samt i Nedre Norrlands

och Bergslagens militärområden föreslås ingå fem sektioner_ flyg
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Mnj.ts proposition nr 110 år 1966

sektionen utgår — och en stabsavdelning. Jag har inte någon erinran mot

dessa förslag. Den av försvarsledningsutredningen föreslagna sektionen för

säkerhetsärenden bör alltså ordnas in i den operativa sektionen och chefsexpeditionen

ersättas av en stabsavdelning som — förutom för personaladministrativa

ärenden — sörjer för funktioner av servicekaraktär.

Mitt förslag till organisation av militärområdesstaberna framgår av följande

tablå.

Chef för militärområdesstab

- Souschef1

g.

^ '' n>

6» tf £

tf: • g.

5C c C.

« 5 <

3“ Cl vt

n 2 2*

r*- 2

Cfl 2 «"f

§S§

IS
5*
era
-

3 2 o*

rt> 3 tf o

fj O- • 2.

gL « rf 3T

S. C » "

5 («

» » S «

gg_|g

3 o 3 O

TO 5* 3 3

3* era

2

vT

era

CO

tf:

CAl

rf

3

r> v> ''Zi cn

3 » r- tf

tf “ rj*

2 2 ? S

O T3 O

g.g.§-&

P < 3.

0 o'' e« 3

3 3 2. era

3 - ö

x vi era

3 tf

0-2,0

tf er 3

3 « r

rf 3 o

c ai

1 » *

1 I Södra och Östra militärområdesstaberna samt Nedre Norrlands militärområdesstab.

2 I Södra och Östra militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab.

Den operativa sektionen föreslås av överbefälhavaren indelas

i sju avdelningar. Eftersom avdelningsindelningen bör göras till föremål föi

försök anser jag mig inte nu böra ta ställning till detta förslag. Försöken bör

bl. a. ge klarhet huruvida och i vad mån de operativa ärendena bör handläggas

inom en arbetsenhet eller av arbetsenheter som indelas efter funktionella

grunder eller försvarsgrensvis.

Jag anser inte den av överbefälhavaren föreslagna förstärkningen med

aktiva marinofficerare vid de sjöoperativa avdelningarna i Södra och östra

militärområdesstaberna samt Nedre Norrlands militärområdesstab nödvändig.

Vid Södra militärområdesstaben och Nedre Norrlands militärområdesstab

räknar jag i stället med en pensionerad officer. Vid Västra militärområdesstaben

bör en tjänst för kapten avsedd för markoperativa avdelningen

bytas ut mot tjänst för arvodesanställd officer. I Nedre Norrlands

militärområdesstab bör med anledning av att F 4 underställs militärbefälhavaren

två tjänster för kapten komma till i luftoperativa avdelningen.

Jag räknar vidare endast med en tjänst för kapten i underrättelse- och

säkerhetsavdelningen vid Södra och östra militärområdesstaberna. I sambandsavdelningarna

vid Södra och Östra militärområdesstaberna samt övre

Norrlands militärområdesstab bör en tjänst för kapten utgå. Vidare räknar

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

jag med att tjänsten för kapten i fältarbetsavdelningen vid Bergslagens militärområdesstab

byts ut mot tjänst för arvodesanställd officer.

Såvitt gäller pensionerade officerare har jag i förhållande till överbefälhavarens

förslag räknat med — förutom att enligt det föregående vissa

tjänster för aktiva officerare byts ut mot tjänster för pensionerade officerare

— att en tjänst i underrättelse- och säkerhetsavdelningen vid Västra

militärområdesstaben samt Övre och Nedre Norrlands militärområdesstaber

inte behöver inrättas. Vidare räknar jag med att i Södra och östra militärområdesstaberna

en tjänst för pensionerad officer i fältarbetsavdelningen

byts ut mot tjänst för pensionerad underofficer.

Vid Nedre Norrlands militärområdesstab bör med anledning av att F 4

underställts militärbefälhavaren en tjänst för aktiv underofficer tillkomma

i den operativa sektionen. Jag räknar vidare inte med att pensionerade

underofficerare skall ingå i fältarbetsavdelningarna vid Västra militärområdesstaben

samt Nedre Norrlands och Bergslagens militärområdesstaber.

För underbefäl räknar jag inte med några tjänster i operativa sektionen.

Vad beträffar den civilmilitära personalen räknar jag inte med att tjänster

för stabsmeteorolog inrättas. Jag räknar däremot med en tjänst för

förste tygverkmästare i varje militärområdesstab, avsedd för föreståndaien

för stabens fasta teleanläggningar.

I fråga om civil personal är jag inte beredd att nu föreslå att tjänster för

driftingenjör inrättas vid fältarbetsavdelningarna i vissa av staberna.

Under li ållssektionens sammansättning påverkas av hur förvaltningstjänsten

organiseras på regional och lokal nivå. Till grund för

arméförvaltningens, försvarets intendenturverks och försvarets civilförvaltnings

förslag rörande förvaltningstjänstens regionala ledning ligger,

förutom 1964 års riksdagsbeslut, försök som utförts inom I. militärområdet.

Ämbetsverkens förslag, som tillstyrkts av överbefälhavaren, förutsätter

bl. a. att vissa arbetsuppgifter decentraliseras från de centrala förvaltningsmyndigheterna,

att vissa funktioner som f. n. utförs vid ett stort antal

lokala myndigheter fors samman till särskilda lokala förvaltningsmyndigheter

och att militärbefälhavarna får något ökade ledningsresurser. Ledningen

av och uppsikten över tyg-, intendentur- och kassaförvaltningen

anses böra utövas av militärbefälhavaren som regional förvaltningsmyndighet

med biträde av förvaltningsgrenschefer, vilka jämte erforderlig förvaltningspersonal

inordnas i militärområdesstaberna. För s. k. verkställighetsuppgifter

bör enligt förslagen organiseras fristående lokala förvaltningsmyndigheter

_ tygförråd, tygverkstäder och intendenturförråd — vilka lyder

under militärbefälhavaren.

I prop. 1964: 109 anslöt jag mig till principen att militärbefälhavaren borde

utöva ledningen av och uppsikten över förvaltningen inom regionen. Jag

framhöll dock samtidigt atl militärbefälhavarens ledning borde begränsas

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

till att — inom ramen för centralt utfärdade föreskrifter — planlägga, reglera

och kontrollera samt utfärda order, direktiv och anvisningar för den

verkställande och utövande förvaltningsverksamheten inom militärområdet.

Den senare verksamheten borde fullgöras vid särskilda från staben fristående

förvaltningsorgan och av chefer för förband som är underställda militärbefälhavaren.

Jag vill ånyo understryka vad jag då anförde. Förvaltningsmyndigheternas

förslag ansluter sig till den angivna principen och ger därför

ingen anledning till erinran i stort. Till organisationen m. m. av de lokala

förvaltningsmyndigheterna återkommer jag i det följande.

Beträffande sjukvårdsförvaltningen innebär överbefälhavarens förslag

att militärbefälhavarens ansvar i avvaktan på resultatet av 1962 års försvarssjukvårdsutrednings

arbete t. v. begränsas. Lokala förvaltningsmyndigheter

kommer alltså i enlighet med rådande praxis att lyda direkt under försvarets

sjukvårdsstyrelse. Överbefälhavaren lämnar delvis utan avseende

en framställning från försvarssjukvårdsutredningen om en provisorisk

förstärkning av militärområdesstaberna, som skulle göra det möjligt att

redan från början ge militärbefälhavaren ansvar för förvaltningen av sjukvår

dsmateriel. Frågan om militärbefälhavarens ansvar och befogenheter

på ifrågavarande område torde komma att prövas när försvarssjukvårdsutredningen

har slutfört sitt uppdrag. Enligt vad jag inhämtat från utredningen

avser den att föreslå att militärbefälhavaren får ett enhetligt ansvar för

sjukvårdsförvaltningen inom militärområdet enligt samma grunder som

avses gälla för intendenturförvaltningen.

Underhållssektionen indelas enligt överbefälhavarens förslag i — förutom

en centralavdelning — en tygavdelning, en intendenturavdelning,

en kameralavdelning och en hälso- och sjukvårdsavdelning. Jag ansluter

mig till detta förslag. Dock bör hälso- och sjukvårdsavdelningens inordnande

i staben slutligt fastställas först sedan ställning tagits till 1962 års försvarssjukvårdsutrednings

förslag i ämnet.

Med anledning av att F 4 underställs befälhavaren för Nedre Norrlands

militärområde bör vid militärområdesstaben en tjänst för pensionerad officer

tillkomma i underhållssektionen.

I olikhet med överbefälhavaren anser jag att som förberedelse för en kommande

reform avseende sjukvårdsförvaltningen en tjänst för förvaltare

bör tillföras staberna i Södra och Östra militärområdena samt övre Norrlands

militärområde.

Nya tjänster för fältläkare, förste försvarstandläkare och fältveterinärer

bör inte inrättas i avvaktan på 1962 års försvarssjukvårdsutrednings förslag

i äinnet. Personalbehovet bör tillgodoses genom att den personal som nu

tjänstgör vid de sex militärbefälsstaberna på fastlandet flyttas över till resp.

militärområdesstaber. För armédirektör räknar jag med tre tjänster i varje

stab.

Tjänster för drivmedclsingenjör bör f. n. inrättas endast i Södra och Östra

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab. För ammunitionsingenjör

räknar jag med sammanlagt fem tjänster — sådan tjänst

inrättas inte vid Västra militärområdesstaben. I olikhet med överbefälhavaren

räknar jag t. v. endast med en tjänst för förste hälso vårdsassistent i

varje stab utom vid östra militärområdesstaben, där två tjänster bör inrättas.

Arvoden bör t. v. beräknas även för veterinär vid östra och Västra

militärområdesstaberna men t. v. inte för apotekare.

Till den föreslagna indelningen av armésektionen tar jag inte nu

ställning. Erfarenheter under prövotiden får avgöra om och i vad mån sektionen

behöver delas in i avdelningar. Jag har inte något att erinra mot att

i enlighet med överbefälhavarens förslag cheferna för armésektionerna benämns

arméinspektörer även i Nedre Norrlands militärområdesstab och i

Västra militärområdesstaben. Såsom arméinspektörer bör i enlighet med

statsutskottets uppfattning placeras officerare med erfarenhet som förbandschefer

(jfr SU 1964: 189, s. 25). Jag delar inte överbefälhavarens uppfattning

att tjänst för ställföreträdande arméinspektör bör inrättas i fyra av

militärområdesstaberna. Ansvaret för utbildning m. m. av grundläggande

art bör i enlighet med mitt uttalande i prop. 1964: 109 så långt möjligt decentraliseras

till underställda förbandschefer. Jag tar i detta sammanhang

inte ställning till överbefälhavarens förslag att arméinspektörerna vid Södra

och östra militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab

skall ges generalmajors tjänstegrad. Kungl. Maj :t äger besluta i frågan.

Jag räknar inte med tjänster för pensionerad officer i utbildningsavdelningen

i Nedre Norrlands och Bergslagens militärområdesstaber. Jag räknar

inte heller med att tjänst för aktiv underofficer (personalregistrator) inrättas

vid armésektionen i fyra av militärområdesstaberna. Dessa staber

bör i stället tillföras var sin tjänst för pensionerad underofficer.

Till flygsektionens indelning i avdelningar tar jag inte nu ställning.

I befattningen som flyginspektör bör placeras officer med erfarenhet

som förbandschef. En tjänst för flygdirektör bör inrättas i varje flygsektion.

Jag räknar f. n. endast med en tjänst för pensionerad officer i varje

transportsektion.

Av betydelse för befäst ningsse k tion ens sammansättning är

fortifikationsutredningens förslag rörande fortifikations- och

byggnadsförvaltningens ledning m. m. Förslaget innebär

främst att de byggnadsavdelningar, som f. n. finns i militärbefälsstaberna,

bryts ut ur stabsorganisationen och ombildas till fristående byggnadskon
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr ItO år 1966

tor, som underställs militärbefälhavarna men i visst hänseende lyder direkt

under fortifikationsförvaltningen. Till frågan om bvggnadskontorets uppgifter

och organisation återkommer jag i det följande. Militärbefälhavaren

skall enligt fortifikationsutredningens förslag såsom regional förvaltningsmyndighet

leda förvaltningen vid underställda förhand, försvarsområden,

kustartilleriförsvar och örlogsbaser. Militärbefälhavarens eget ledningsorgan

inordnas som en särskild sektion i militärområdesstaben. Vid sektionen

handläggs främst ärenden rörande fortifikatorisk planläggning, militär behovsprövning,

planläggning och projektering av befästningar, förrådsanskaffning

samt domän- och generalplanefrågor m. m. Förvaltningen av byggnader

och anläggningar utövas i princip av under militärbefälhavare lydande

förvaltningsmyndigheter. Utredningens förslag är i fråga om fördelningen

av ansvar och befogenheter väl anpassat till de huvudlinjer efter vilka den

regionala ledningen av förvaltningsverksamheten bör ordnas. Jag ansluter

mig därför i princip till fortifikationsutredningens förslag i ämnet.

Till den föreslagna indelningen av befästningssektionen i underavdelningar

tar jag inte nu ställning.

Jag räknar inte med att en föreslagen tjänst för pensionerad officer behöver

inrättas vid Bergslagens militärområdesstab. Med anledning av fortifikationsförvaltningens

framställning om inrättande av arvodestjänster för

officerare och underofficerare med uppgift att handha krigsförberedelsearbete

för byggnads- och reparationsbcredskapen bör i enlighet med överbefälhavarens

tillstyrkan en tjänst för pensionerad officer inrättas vid vardera

Södra och östra militärområdesstaben. Slutligen bör i varje befästningssektion

en tjänst för underofficer på aktiv stat bytas ut mot tjänst för

pensionerad underofficer och en tjänst för underofficer på aktiv stat vid

Västra militärområdesstaben och Nedre Norrlands militärområdesstab t.v.

inte inrättas. I

I överbefälhavarens uppgift har ingått att utreda frågan om militärbefälhavarens

uppgifter på personalområdet. Som

resultat av denna utredning föreslår överbefälhavaren att en särskild organisationsenhet

för handläggning av bl. a. personaladministrativa ärenden —

stabsavdelningen — skall finnas i militärområdesstaberna. Militärbefälhavaren

måste enligt överbefälhavaren få större ansvar för underställd

personal än som åvilar de nuvarande regionala cheferna. Han bör sålunda

bl.a. åläggas att svara för samordning av rekryteringsverksamheten, att tillsätta

vissa tjänster, att leda och samordna personalvård samt att medverka

i personalplanering och han bör slutligen få inflytande på placering och

kommendering av militär och civilmilitär personal m. m. Vissa av ärendena

rörande personaltjänsten bör enligt överbefälhavaren handläggas försvarsgrensvis,

dvs. hänföras till endera armésektionen, sjöoperativa avdelningen

eller flygsektionen. Andra ärenden är av gemensam karaktär eller

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

rör stabens egen personal och bör handläggas vid stabsavdelningen, som

även bör sörja för vissa servicefunktioner.

Civilförvaltningen föreslår att i stabsavdelningen skall ingå ett redovisningskontor,

vilket — förutom att tillgodose stabens eget behov av bokförings-

och kassaarbete — skall betjäna vissa militärbefälhavaren underlydande

lokala förvaltningsmyndigheter. Tillkomsten av redovisningskontoren

beräknas medföra personalbesparingar vid dels de truppförbands kassaavdelningar

som f. n. betjänar tyg- och intendenturanstalter in. m., dels

nyssnämnda lokala förvaltningsmyndigheter, dels civilförvaltningen.

I stabsavdelningen föreslås ingå -—• förutom redovisningskontoret — en

personaldetalj och en tjänstedetalj jämte kommendantur m. m. överbefälhavarens

förslag innebär att den av försvarsledningsutredningen föreslagna

chefsexpeditionen ersätts av stabsavdelningen som får större uppgifter än

utredningen tänkt sig för expeditionen. Tjänstedetaljen förutsätts liksom

redovisningskontoret även skola betjäna vissa lokala förvaltningsorgan såsom

byggnadskontor och de av de nyorganiserade lokala tyg- och intendenturförvaltningsmyndigheterna,

som lokaliseras i stabens närhet.

Jag har inte funnit anledning till erinran mot de förslag rörande uppgifter

för militärbefälhavaren på personalområdet som har lagts fram av

överbefälhavaren. Att ett redovisningskontor ingår i stabsavdelningen finner

jag ändamålsenligt. Uppgifterna för redovisningskontoret torde till viss

del bli beroende av resultat av 1964 års försvarskostnadsutrednings arbete.

Redovisningskontorets organisation förutsätts därför komma att prövas ytterligare.

Det synes också vara av betydelse att under försöksperioden få

klarlagt i vad mån handläggningen inom staben av personalärenden kan

koncentreras till stabsavdelningen. Inom stabsavdelningen bör handläggningen

av personalärendena föras samman till en arbetsenhet. Till avdelningens

indelning i arbetsenheter tar jag i övrigt inte ställning.

Som chef för stabsavdelning räknar jag med aktiv regementsofficer endast

i Södra och östra militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab.

I Västra militärområdesstaben och Nedre Norrlands militärområdesstab

bör för befattningen avses pensionerad officer. Beträffande Bergslagens

militärområdesstab bör den i personaldetaljen redovisade pensionerade

officeren t. v. tillika vara avdelningschef.

I befattningen som chef för stabsexpeditionen räknar jag vidare med att

pensionerad underofficer placeras i stället för förvaltare vid samtliga militärområdesstaber.

Vidare kan jag inte nu biträda förslaget att förvaltare

skall vara chef för redovisningskontoret vid Södra, Östra och Västra militärområdesstaberna.

Chefskapet bör liksom vid övriga militärområdesstaber

utövas av chefen för kameralavdelningen. För underbefäl räknar jag med

sammanlagt 22 1 jänster. Fem av underbefälstjänsterna motsvaras i överbefälhavarens

förslag av lika många tjänster för vaktmästare och två av tjänsterna

av tjänster för bilförare.

5-—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 110

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Behovet av tjänster för stabskonsulenter bör t. v. tillgodoses inom ramen

för tillgängliga tjänster inom försvarets personalvård.

Jag finner det inte erforderligt att vid Södra och östra militärområdesstaberna

inrättas tjänst för förste expeditionsvakt och vid Bergslagens militärområdesstab

tjänst för vaktmästare. Vid övriga staber har jag som förut

sagts räknat med att tjänsterna för vaktmästare byts ut mot tjänster för

underbefäl. För bilförare räknar jag endast med en tjänst i varje stab. Slutligen

räknar jag inte med tjänst för tryckeriförman vid övre Norrlands

militärområdesstab.

Jag biträder överbefälhavarens förslag att expedition stjänsten

i princip skall bedrivas sektionsvis och att därutöver en för staben gemensam

expedition skall finnas vid stabsavdelningen. Jag räknar emellertid med

dels att armé- och flygsektionerna i förekommande fall kan ha gemensam

expedition, dels att armésektionen vid staben i Bergslagens militärområde

kan anslutas till sektionsexpeditionen vid den operativa sektionen. Genom

den av mig förordade sammanslagningen av vissa sektionsexpeditioner kan

en pensionerad underofficer utgå i Södra och östra militärområdesstaberna

samt övre Norrlands och Bergslagens militärområdesstaber.

Eftersom erfarenhet saknas av behovet av kontorspersonal finner jag att

antalet tjänster för sådan personal t. v. bör beräknas med återhållsamhet.

Med hänsyn härtill och till de personalbesparingar som i övrigt föreslagits

bör antalet tjänster för kontorspersonal i förhållande till överbefälhavarens

förslag minskas med åtta tjänster vid vardera Södra, östra och Västra militärområdesstaberna

samt Bergslagens militärområdesstab, tio tjänster i övre

Norrlands militärområdesstab samt sju tjänster i Nedre Norrlands militärområdesstab.

I befästningssektionen bedömer jag att två tjänster för kontorspersonal

erfordras i Södra och östra militärområdesstaberna samt övre

Norrlands militärområdesstab och en i de tre övriga, vilket stämmer överens

med överbefälhavarens beräkningar.

Personaluppsättning

Jag övergår så till att redovisa personaluppsättningen vid militärområdesstaberna.

I överbefälhavarens uppdrag ingick att undersöka förutsättningarna

för att tillämpa grundsatsen om obundenhet till försvarsgren på ett

antal befattningar utöver dem för militärbefälhavare, stabschef, souschef

samt chefer för operativ sektion och underhållssektion. Överbefälhavarens

undersökningar har gett till resultat att ett inte obetydligt antal befattningar

ansetts kunna vara obundna till försvarsgren, överbefälhavaren räknar i sitt

förslag till personalorganisation för militärområdesstaberna med sammanlagt

719 tjänster, varav 205 för officerare på aktiv stat och 73 för pensionerade

officerare. Försvarsledningsutredningen räknade med 168 officerare på

aktiv stat och 49 officerare i arvodestjänst. I utredningens siffror ingick

inte behovet av officerare vid befästningssektionerna, som enligt överbefäl
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

havaren uppgår till 16 officerare på aktiv stat och 11 arvodesanställda officerare,

av vilka två för byggnads- och reparationsberedskapen.

För egen del anser jag såsom framgått av min tidigare redogörelse att

personalen vid militärområdesstaberna t. v. bör begränsas i förhållande till

överbefälhavarens förslag. Jag föreslår, att antalet befattningshavare ■— inklusive

befästningssektionerna — blir sammanlagt 608. Inom denna ram

räknar jag med 190 tjänster för officer på aktiv stat, 66 tjänster för pensionerad

officer, 40 tjänster för underofficer på aktiv stat, 53 tjänster för pensionerad

underofficer, 22 tjänster för underbefäl, 43 tjänster för civilmilitär

personal och 194 tjänster för civil personal. Prövningen av behovet av

vissa av de av överbefälhavaren i övrigt föreslagna tjänsterna bör anstå till

dess försöksperioden avslutas. Den beräknade fördelningen på olika organisationsenheter

av de av mig förordade ordinarie tjänsterna och extra

ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår av en sammanställning,

som torde få fogas till protokollet som bilaga 1. Sammanställningen

tar även upp övriga tjänster som legat till grund för mina anslagsberäkningar.

I fråga om tjänsterna för officerare på aktiv stat vill jag anföra följande.

Beslut om att tjänsterna för militärbefälhavare, stabschefer, souschefer samt

för cheferna för fem av armésektionerna och de tre flygsektionerna skall

ingå i organisationen har såsom nämnts fattats i annat sammanhang (prop.

1965: 155). I fråga om antalet officerare på aktiv stat för militärområdesstaberna

föreslår jag som tidigare sagts 190 tjänster, varav 18 för intendenturofficerare.

Dessa tjänster bör redovisas på personalförteckning för militärområdesstaberna

enligt följande fördelning

6 militärbefälhavare

6 stabschefer

3 souschefer

5 arméinspektörer

3 flyginspektörer

18 sektionschefer (varav 6 fortifikationsofficerare)

12 regementsofficerare (förvaltningsgrenschefer)

137 regementsofficerare och kaptener

De i det föregående angivna tjänsterna för sektionschefer, regementsofficerare

och kaptener bör ges lönegradsbeteckning Br eller Ar med undantag

för tre tjänster för fortifikationsofficerare som bör ha lönegradsbeteckning

Bo.

Vid bifall till mina förslag rörande tjänsterna för aktiva officerare vid

militärområdesstaberna bör följande ändringar ske i förhållande till gällande

personalstater. Inom armén dras vid generalitetet in de sex tjänsterna för

militärbefälhavare i Bo 6. Vidare dras vid generalstabskåren in 17 tjänster,

nämligen för en överste i Bo 1, tre överstelöjtnanter i Ao 27, en överstelöjtnant

eller major i Ao 27/25, två majorer i Ao 25 och tio kaptener i Ao 23. På

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

militärområdenas m. m. personalförteckning dras in 30 tjänster, nämligen

sex för ställföreträdande militärbefälhavare i Bo 4, sex för överstelöjtnant

eller major i Ao 27/25, sex för kapten i Ar 23 samt tolv för kapten eller löjtnant

i Ar 23 eller Ar 17/15. Vid armén dras in ytterligare 60 tjänster, nämligen

för två kaptener i Ao 23 vid pansartrupperna, en major i Ao 25 vid

A 8, sju löjtnanter i Ao 19/17 vid artilleriförbanden, sex kaptener i Ao 23 vid

luftvärnet, sex kaptener i Ao 23 vid ingenjörtrupperna, två majorer i Ao 25

och sju kaptener i Ao 23 vid signaltrupperna, tre kaptener i Ao 23 vid trängtrupperna,

två överstelöjtnanter i Ao 27, fyra majorer i Ao 25 och fyra kaptener

i Ao 23 vid fälttygkåren samt en överste i Bo 3, två överstar i Bo 1, tre

överstelöjtnanter i Ao 27, tre majorer i Ao 25 och sju kaptener i Ao 23 vid

fortifikationskåren. Inalles föreslås 113 tjänster dras in inom armén. Inom

marinen dras in 21 tjänster, nämligen för två marinkommandochefer i Bo 6,

en kommendörkapten i Ao 27, tre kommendörkaptener i Ao 25, 3 kaptener i

Ao 23 och sex löjtnanter i Ao 17/15 vid flottan samt tre kaptener i Ao 23

och tre löjtnanter i Ao 17/15 vid kustartilleriet. Inom flygvapnet dras in

32 tjänster, nämligen för tre eskaderchefer i Bo 4, sex överstelöjtnanter

eller majorer i Ao 27/25, tre majorer i Ao 25, tre majorer eller kaptener i

Ao 25/23, 15 kaptener i Ao 23 och två löjtnanter i Ao 17/15. I enlighet med

förslag i prop. 1966:1 (bil. 6 s. 148) bör två tjänster för kapten i Ar 23 dras

in vid försvarsstaben. Sammanlagt dras in 168 tjänster för officerare inom

krigsmakten med anledning av organisationen av militärområdesstaberna,

tjänsterna för intendenturofficerare inte inberäknade. För dessa officerare

behöver inte några nya tjänster inrättas (jfr prop. 1966: 109). Ökningen av

antalet tjänster för aktiva officerare begränsas härigenom till fyra.

Såvitt gäller pensionerade officerare inrättas som tidigare sagts 66 tjänster

vid militärområdesstaberna. Vid bifall till mina förslag rörande pensionerade

officerare kan tre tjänster för ställföreträdande eskaderchef i B: 3,

en tjänst för officer i A: 30 och 31 tjänster för officer i A: 26 utgå ur personalförteckningarna

för militärbefälsstaber och eskaderstaber. Härjämte kan

en tjänst i A: 26 vid marinkommando Väst samt tre tjänster i A: 26 vid försvarsstaben

och nio arvodestjänster för officerare inrättade av fortifikationsförvaltningen

för fortifikatorisk krigsplanläggning utgå. Totalt kan

sålunda 48 tjänster för pensionerad officer dras in i samband med militär - områdesstabernas organisation. Sammanlagt 18 tjänster för pensionerad

officer tillkommer alltså i organisationen.

Vid bifall till mina förslag rörande underofficerare på aktiv stat bör följande

ändringar göras i förhållande till gällande personalstater. Inom armén

dras vid fälttygkåren in sex tjänster för fanjunkare i Ao 15 och vid fortifikationskåren

två tjänster för förvaltare, en i Ao 19 och en i Ao 17, och fyra

tjänster för fanjunkare i Ao 15. Vid flottan dras in åtta tjänster för flaggunderofficer

i Ao 15 och lika många tjänster för underofficer av 2. graden i

Ao 13 (i annan tjänst än teknisk) och vid flygvapnet fyra tjänster för fan
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1906

junkare i Ao 15. Inalles dras 32 tjänster för aktiva underofficerare in. Antalet

nyinrättade tjänster för aktiva underofficerare uppgår således till åtta.

Följande tjänster för pensionerad underofficer kan dras in, nämligen 29 arvodestjänster

för expeditionsunderofficer och sex för signalunderofficer i

A: 18 vid militärbefälsstaberna och fortifikationsbefälhavarstaben i Boden

samt tre för expeditionsunderofficer i A: 18 vid eskaderstaberna. Totalt kan

således 38 arvodestjänster dras in. ökningen av antalet tjänster för pensionerade

underofficerare begränsas alltså till 15.

För underbefäl bör som nyss sagts vid militärområdesstaberna finnas

sammanlagt 22 tjänster. Nio tjänster för rustmästare i Ao 13 kan utgå vid

militärbefälsstaberna och åtta tjänster för förste högbåtsman (i annan tjänst

än teknisk) vid flottan, ökningen av antalet underbefälstjanster uppgår

alltså till fem.

Vid bifall till mina förslag rörande den civilmilitära personalen erfordras

inte någon annan ändring av antalet tjänster inom berörda personalkårer vid

armén än att 17 tjänster för förste tygverkmästare och förste tyghantverkare

dras in. Inom flygvapnet bör tjänster för tre flygdirektörer av 2. graden

tillkomma. Antalet tjänster för civilmilitär personal minskar alltså med 14.

Tjänsterna för civilmilitär personal bör i vart fall t. v. redovisas i personalförteckningen

för vederbörande personalkår.

Enligt mina förslag kommer militärområdesstaberna att tillföras 194 civila

tjänster •— tjänsterna för stabskonsulenter inte inberäknade —- en

minskning med 76 tjänster i förhållande till överbefälhavarens förslag. Vid

bifall till mina förslag rörande den civila personalen kan följande tjänstei

dras in vid militärbefälsstaber m. m. och eskaderstaber. Vid militärhefalsstaberna

och fortifikationsbefälhavarstaben i Boden dras in ordinarie tjänster

för en förste skogvaktare i Ao 17 och en skogvaktare i Ao 15, sju kontorister

i Ao 9 och åtta kanslibiträden i Ao 7. Arméns allmänna avlöningsanslag

kan vidare minskas med lönerna åt följande extra ordinarie personal,

nämligen sex hälsovårdsassistenter, sex bokhållare, en förste radioassistent,

en assistent, en tryckeriförman, åtta radioassistenter, en garageförman,

fem bilförare, två vaktmän, fyra vaktmästare, fem kontorister,

19 kanslibiträden och 56 kontorsbiträden. Flygvapnets allmänna avlönmgsanslag

kan minskas med lönerna åt följande extra ordinarie personal, nämligen

en assistent i Ae 15, tre kanslibiträden och sex kontorsbiträden. Armeförvaltningens

personalorganisation kan vidare minska med fem tjänstei

för ingenjör i Ae 19. Kungl. Maj :t äger besluta att dessa tjänster inte får

utnyttjas fr. o. m. den 1 oktober 1966. Härtill kan 20 tjänster vid civilförvaltningen

och förbanden utgå med anledning av överflyttningen av redovisnings-

och kassaärenden till militärområdesstaberna. Civilförvaltningens

personalorganisation kan sålunda minska med en byråsekreterare i högst

Ae 23, ett kanslibiträde och åtta kontorsbiträden. Vid förband minskar avlöningskostnaderna

med lönerna till en kontorist, två kanslibiträden och

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

sju kontorsbiträden. Civilförvaltningen bör dock övergångsvis få möjlighet

att anställa viss extra personal. Sammanlagt kan antalet ordinarie och

extra ordinarie tjänster minska med 167. ökningen av antalet tjänster för

civil personal uppgår således till 27.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för mina beräkningar

av militärområdesstabernas personalbehov. Befintliga tjänster för

maskinpersonal m. fl., som nu finns upptagna på personalförteckningarna

för militärområdena m. m., bör föras över till militärområdenas nya avlöningsanslag

men redovisas för sig tillsammans med personalen för byggnadskontoren.

Tjänsterna för viss förrådspersonal bör föras över till militarområdesstaberna.

Dessa tjänster har inte räknats med vare sig i överbefälhavarens

eller mina personalförslag.

Den föreslagna organisationen är såsom tidigare framhållits provisorisk

och bör prövas under en övergångsperiod.

F. n. tjänstgör årligen ett 25-tal reservofficerare m. fl. och civila befattningshavare

vid militärbefälsstaberna m. m. med ianspråktagande av s. k.

tjänstgöringsmånader resp. skrivmånader enligt härför gällande föreskrifter.

Eftersom det arbetskraftsbehov som härigenom tillgodoses till väsentlig

del tacks genom den av mig föreslagna personalorganisationen, förutsätts

att sådan personal framdeles i minskad utsträckning skall behöva anlitas

vid militärområdesstaberna.

Attackeskaderstaben

Försvarsledningsutredningen föreslog att attackförbanden alltjämt skall

hållas samman i ett högre förband — attackeskadern — vars chef under

överbefälhavaren har ansvar för att attackförbanden hålls insatsberedda. I

prop. 1964: 109 togs inte ställning till vare sig eskaderchefens uppgifter eller

eskaderstabens organisation. Det förutsattes dock att särskilda beklsförhållanden

skulle gälla. Attackflottiljerna togs undan från militärbefälhavarnas

befälsområde och dessa får inte något ansvar för utbildningen m. m. vid

attackflottiljerna.

överbefälhavaren har ansett att frågan om eskaderchefens uppgifter m. m.

och eskaderstabens organisation bör prövas samtidigt med den regionala

ledningsorganisationen och har med anledning härav lågt fram förslag i

ämnet. I samband härmed har han föreslagit att chefen för F 11 (Nyköping)

underställs eskaderchefen. Eskadern blir härigenom i fred en kombinerad

attack- och spaningseskader, som föreslås benämnas första flygeskadern.

Av förslaget framgår att eskaderchefen får uppgifter i fråga om såväl operativt

krigsförberedelsearbete som förbandsproduktion och att han med anledning

härav — i vad gäller vissa förband med attackbetjäningsuppgift_

ansetts behöva utrustas med anvisningsrätt gentemot militärbefälhavare på

båda dessa områden liksom i fråga om viss förvaltningsverksamhet. Eskaderchefen

skall vidare vara målsman för flygspaningstjänsten och därigenom

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

ha vissa befogenheter även gentemot chefen för F 21 (Kallax), som är underställd

befälhavaren för övre Norrlands militärområde.

Huvudansvaret för det operativa krigsförberedelsearbetet avseende attackoch

spaningsförbanden bör falla på militärbefälhavarna. Eskaderchefen

skall utföra sitt operativa krigsförberedelsearbete inom ramen for överbefälhavarens

och militärbefälhavarnas operativa beslut. Eskaderchetens

uppgift bör också vara att sörja för attackförbandens utbildning, taktik och

insatsberedskap samt därmed sammanhängande personaltjänst. Den expertis

som finns vid eskaderstaben bör dessutom enligt överbefälhavarens bestämmande

utnyttjas för att biträda militärbefälhavarna med operativt krigsförberedelsearbete

och vissa mobiliseringsförberedelser. Större operativa

övningar med deltagande av attackförband bör enligt överbefälhavarens bestämmande

ledas av militärbefälhavare med biträde av eskaderchefen.

Frågan om attackflottiljernas lvdnadsställning i förvaltningshänseende

har jag behandlat i det föregående. Mitt ställningstagande begränsar eskaderchefens

uppgift till förvaltning av övningsanslag. Honom understalida flottiljer

lyder i övrigt under militärbefälhavare eller central förvaltningsmyndighet.

Eftersom eskaderchefens uppgifter och ställning främst i förhållande till

militärbefälhavarna ännu inte kan anses slutgiltigt klarlagda, finner jag att

erfarenheter av den nya regionala ledningsorganisationen bör avvaktas, innan

slutlig ställning tas till eskaderchefens ansvar och befogenheter och

eskaderstabens organisation. Den föreslagna omorganisationen av eskaderstaben

bör därför inte nu komma till stånd. Av detta följer att slutlig ställning

till lydnadsförhållandena för F 11 inte nu bör tas. Jag har emellertid

inte något att erinra mot att flottiljen försöksvis underställs eskaderchefen.

.lag vill i sammanhanget erinra om att flottiljstaben har förstärkts med två

tjänster för aktiva flygofficerare genom beslut vid 1963 års riksdag (prop.

110, SU 114, rskr 266). Den av mig föreslagna anordningen torde därför

kunna genomföras utan annan personalförstärkning än att personal vid

flottiljstaben vid behov kommenderas att tjänstgöra vid eskaderstaben.

I enlighet med vad jag nu anfört tar jag inte ställning till eskaderstabens

inre organisation eller de föreslagna personalförstärkningarna. En ny tjänst

för aktiv regementsofficer i Br 1 (stabschef) bör dock inrättas i utbyte mot

arvodestjänsten i B: 3 för ställföreträdande eskaderchef. Behovet av flygdirektör

förutsätts t. v. få tillgodoses genom kommendering. Befintliga

tjänster för driftingenjör och fältmästare bör dras in.

örlogsbasstaberna m. m.

Den beslutade regionala ledningsreformen innebär bl. a. att för vissa av

de uppgifter, som nu åvilar marinkommandochef, inrättas s. k. örlogsbaser

med stabsorgan. Hit hänförs främst bas- och underhållstjänst för sjöstridskrafter

samt mobiliseringsförberedelser och frivilligutbildning. Örlogsbaser

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

skall i fred finnas i Södra, östra och Västra militärområdena och benämnas

Sydkustens, Ostkustens och Västkustens örlogsbas. På örlogsbaschef ankommande

uppgifter i Nedre Norrlands militärområde skall fullgöras av

cheten för Norrlands kustartilleriförsvar med biträde av ett mindre antal

sjöofficerare. De båda förstnämnda örlogsbasstaberna skall vara lokaliserade

till Karlskrona och Muskö. Den slutliga förläggningen av Västkustens örlogsbasstab

är beroende av den framtida dispositionen av de marina anläggningarna

vid Nya varvet i Göteborg. Utredning rörande förutsättningar för en

utflyttning pågår. En mindre del av örlogsbasstaben vid Ostkustens örlogsbasstab

har förutsatts skola förläggas till annan ort. Ställning till stabernas

m. m. detaljorganisation har inte tagits. Jag har emellertid i prop. 1964: 109

förordat att principorganisationen i fred utformas enligt bilagorna 15_17.

överbefälhavarens personalförslag rörande örlogsbaserna grundas på

den beslutade uppgiftsfördelningen mellan militärbefälhavare och örlogsbaschef

och stämmer i allt väsentligt överens med försvarsledningsutredningens

principförslag, vilket innebär att staberna föreslås bestå av en sektion

för operativa ärenden, en sektion för underhålls- och mobiliseringsärenden

m. in., en sektion för personalärenden och frivilligutbildning m. in.,

en sektion för bevaknings- och säkerhetstjänst samt en expedition. Till Ostkustens

örlogsbas anknyts en örlogsbasavdelning, som lokaliseras i Uppsala

och ställs direkt under örlogsbaschefens befäl. Vid Norrlands kustartilleriförsvar

organiseras en örlogsbasavdelning som lyder direkt under chefen

för kustartilleriförsvaret. Jag har i huvudsak inte något att erinra mot dessa

förslag. Eftersom örlogsbasavdelningen i Uppsala utgör en del av Ostkustens

orlogsbasstab anser jag emellertid att basavdelningen i fred bör lyda under

stabschefen. Jag ifrågasätter vidare om inte i analogi med förslaget rörande

militärområdesstaberna sektionen för bevaknings- och säkerhetstjänst kan

gå upp i den operativa sektionen. Eftersom en sådan anordning torde sakna

betydelse i personalorganisatoriskt hänseende har jag dock inte anledning

att nu ta ställning till denna fråga. I avvaktan på resultatet av förestående

försök tar jag heller inte ställning till sektionernas indelning i avdelningar.

Enligt mitt förslag kommer örlogsbasstaberna under stabschefen att bestå

av en operativ sektion, en underhållssektion, en personal- och utbildningssektion

samt en expedition.

Antalet officerare i den av överbefälhavaren föreslagna organisationen håller

sig inom den ram som föreslagits av försvarsledningsutredningen. överbefälhavaren

räknar med sammanlagt 30 tjänster för officerare på aktiv

stat och fem tjänster för pensionerade officerare. Sammanlagt föreslås 175

tjänster ingå i organisationen. För egen del anser jag att personalen vid

örlogsbasstaberna kan begränsas så, att antalet tjänster blir sammanlagt

157. Inom denna ram räknar jag med 28 tjänster för officer på aktiv stat

och fem tjänster för pensionerad officer. Den beräknade fördelningen på

olika organisationsenheter av de av mig förordade ordinarie tjänsterna och

opaginerad Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår av en sammanställning,

som torde få fogas till protokollet som bilaga 2. Sammanställningen

tar även upp övriga tjänster som legat till grund för mina anslagsberäkningar.

Vid beräkningen av antalet tjänster för officerare på aktiv stat har jag

i förhållande till överbefälhavarens förslag räknat med en minskning med

en tjänst vid vardera Västkustens örlogsbas och örlogsbasavdelningen vid

Norrlands kustartilleriförsvar. Jag anser att placeringen av intendent vid

sektionen för underhållsärenden m. m. bör komma i fråga endast som en

övergångsåtgärd i avvaktan på att underhållsutbildade sjöofficerare kan

placeras i befattningen.

Tjänsterna för aktiv officer m. m. bör fördelas enligt följande.

3 örlogsbaschefer

3 stabschefer

22 regementsofficerare och kaptener

Jag räknar med att samtliga förenämnda tjänster redovisas i personalförteckningen

för flottan. Vid bifall till mina förslag rörande tjänster för aktiva

officerare med placering vid örlogsbasstaberna m. m. bör följande ändringar

ske i förhållande till gällande personalstater. Vid marinkommandona dras

tjänsten i Bo 4 för chefen för marinkommando Väst in. I utbyte häremot

inrättas en tjänst i Bo 3 för chef för Västkustens örlogsbas. Att tjänsterna

för cheferna för marinkommando Ost och Syd dras in har redovisats i det

föregående. Beslut om inrättande av tjänster för cheferna för Ostkustens

och Sydkustens örlogsbaser har såsom tidigare nämnts fattats i annat sammanhang

(prop. 1965: 155). Med anledning härav skall tjänsten i Bo 4 för

chefen för Karlskrona örlogsvarv dras in (jfr prop. 1964: 111, s. 15). I utbyte

mot tjänsten för chefen för Ostkustens örlogsbas dras en tjänst för kommendörkapten

i Ao 27 in. I utbyte mot tjänsterna för stabschefer — en i

Br 1 och två i Ar 27 — dras två tjänster för kommendörkapten i Ao 27 och

en tjänst för kapten i Ao 23 in. En tjänst för kommendörkapten i Ao 27 och

en i Ao 25 byts ut mot tjänster för kommendörkapten i Ao 27/25. Slutligen

bör två kaptenstjänster bytas ut mot tjänster för kommendörkapten eller

kapten.

Beträffande pensionerade officerare räknar jag f. n. inte med någon ändring

i förhållande till överbefälhavarens förslag såvitt gäller antalet tjänster,

dvs. fem. Vid bifall till mitt förslag kan en arvodestjänst för expeditionsofficer

vid marinkommando Ost och fyra arvodestjänster för officer placerade

en vid vartdera marinkommando Syd, Ost, Väst och Nord utgå ur

marinens personalförteckningar. Ingå nya tjänster för pensionerad officer

behöver således inrättas.

I jämförelse med överbefälhavarens förslag föreslår jag att antalet tjänster

för aktiv underofficer minskas med sammanlagt 16. Jag räknar med att nio

,1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 110

opaginerad Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

tjänster för flaggunderofficer, varav fyra för expeditionsunderofficer inte

erfordras. Vidare räknar jag med att två tjänster för flaggunderofficer i

varje stab och en tjänst för flaggunderofficer vid örlogsbasavdelningen vid

Norrlands kustartilleriförsvar kan ersättas med tjänster för pensionerad

underofficer. Antalet tjänster för aktiv underofficer begränsas härigenom

till 18. Härtill kommer 13 tjänster för pensionerad underofficer, en ökning

med sex i förhållande till överbefälhavarens förslag. I motsats till överbefälhavaren

räknar jag med att örlogsbasavdelningen vid Norrlands kustartilleriförsvar

expeditionelit anknyts till kustartilleriförsvarsstabens stabsexpedition.

Härigenom behöver en tjänst för pensionerad underofficer inte komma

till. Behovet av tjänster för aktiv underofficer bör i sin helhet tillgodoses

inom ramen för tillgängliga tjänster för underofficer vid flottan. Vad beträffar

de pensionerade underofficerarna kan med anledning av mina förslag

två tjänster dras in vid marinkommando Ost, tre vid marinkommando

Väst samt en vid marinkommando Nord, dvs. inalles sex tjänster. Sammanlagt

behöver alltså sju nya tjänster inrättas.

För underbefäl räknar jag med sammanlagt 19 tjänster, en minskning med

tre i förhållande till överbefälhavarens förslag. Samtliga underbefälsbefattningar

bör bestridas inom ramen för befintliga underbefälstjänster vid

flottan.

För den civila personalen räknar jag inte med några andra förändringar

i förhållande till överbefälhavarens förslag än att jag räknar med en tjänst

mindre för kontorspersonal vid varje stab. Örlogsbasstaberna m. m. kommer

därför att tillföras 74 tjänster för civil kontorspersonal m. fl. Vid bifall

till mina förslag rörande den civila personalen kan marinens allmänna

avlöningsanslag minskas med lönen till ett antal kontorister, kanslibiträden

och kontorsbiträden m. fl., som finns uppförda på personalförteckningen

för marinkommandona. Till denna fråga återkommer jag i det följande.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för mina beräkningar

av örlogsbasstabernas personalbehov. Tjänsterna för aktiva militära

befattningshavare bör, som framgått av det föregående, t. v. redovisas

på personalförteckningen för flottan. Den föreslagna organisationen är provisorisk

och bör prövas under en övergångsperiod.

Gotlands militärkommando

Enligt 1964 års riksdagsbeslut skall den militära ledningsorganisationen

på Gotland hänföras till den lägre regionala nivån och Gotland ordnas in i

Östra militärområdet som ett särskilt militärkommando, vars chef skall benämnas

chefen för Gotlands militärkommando. Till dennes förfogande skall

stå en militärkommandostab. Militärkommandot kommer inte att vara helt

jämförbart med försvarsområde. Det har sålunda förutsatts att militärkommandochefen

i vissa hänseenden skall lyda direkt under centrala myndig
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

heter och att arméförbanden på Gotland skall vara underställda honom.

Överbefälhavaren har anmält att han börjat en undersökning av möjligheterna

att genomföra en mer vittsyftande ledningsreform på Gotland än

som förutsattes vid 1964 års principbeslut. En sådan rationalisering krävei

emellertid ytterligare undersökningar, överbefälhavaren föreslår därför att

militärkommandochefens ansvar och befogenheter provisoriskt fastställs i

huvudsak enligt de riktlinjer som föreslogs av försvarsledningsutredningen.

I likhet med överbefälhavaren anser jag det angeläget att undersöka möjligheterna

till en mera vittsyftande rationalisering av ledningsorganisationen

på Gotland. Resultatet av dessa undersökningar kan emellertid inte föreligga

i sådan tid att de kan beaktas vid genomförandet av 1964 års riksdagsbeslut.

Jag räknar därför inte med att en reform i den riktning överbefälhavaren

har antytt kan genomföras under de närmaste åren. Jag anser mig

därför kunna godta den lösning som föreslagits av överbefälhavaren. Vid

bifall till mitt förslag kommer militärkommandochefen i vad avser icke

operativ utbildning och därmed sammanhängande personaltjänst m. m. att

lyda direkt under försvarsgrenschef samt arméförbanden på Gotland och

chefen för Gotlands kustartilleriförsvar att vara underställda militärkommandochefen,

dock att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar i fråga om

icke operativ utbildning och därmed sammanhängande personaltjänst m. m.

på samma sätt som övriga kustartilleriförsvarschefer skall lyda direkt under

chefen för marinen. Militärkommandochefen bör i vart fall t. v. vara regional

förvaltningsmyndighet och i denna egenskap lyda direkt under vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet. Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar

lyder dock inom marinförvaltningens ämbetsområde direkt under ämbetsverket.

I avvaktan på resultatet av pågående undersökningar bör enligt överbefälhavaren

personaluppsättningen vid inilitärkommandostaben hållas

inom den ram, som f. n. finns tillgänglig vid VII. militärbefälsstaben. Jag

ansluter mig till denna mening. Tygförråds-, tygverkstads- och intendentuiförrådsorganen

bör organiseras på liknande sätt som på fastlandet. I likhet

med överbefälhavaren anser inte heller jag hinder föreligga att nu realisera

fortifikationsutredningens förslag att ett byggnadskontor skall organiseras

på Gotland. Mina ställningstaganden rörande personalorganisationen vid

militärkommandostabens förvaltningsavdelningar bygger på här nämnd ansvarsfördelning.

Antalet tjänster vid inilitärkommandostaben bör t. v. i

princip vara detsamma som vid VII. militärbefälsstaben och behovet av personalförstärkning

tillgodoses genom kommendering av viss militär personal

enligt de riktlinjer som f. n. gäller för förstärkning av VII. militärbefälsstaben.

I fråga om organisationen av militärko mm andost ab

e n har jag i stort inte någon erinran mot överbefälhavarens förslag. Sta
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

ben bör alltså under stabschefen bestå av en operativ sektion, en underhållssektion,

en utbildnings- och personalsektion, en befästningssektion och en

stabsavdelning. Till den av överbefälhavaren föreslagna indelningen av sektionerna

i avdelningar tar jag inte nu ställning i annan mån än att jag förutsätter

att i underhållssektionen skall ingå en tyg- och en intendenturavdelning.

Ställning till hälso- och sjukvårdsavdelningens slutliga inordnande bör

tas först sedan försvarssjukvårdsutredningen redovisat sitt uppdrag.

Jag övergår så till att behandla frågan om personaluppsättningen

vid militärkoinmandostaben. Försvarsledningsutredningen räknade

med att militärkoinmandostaben skulle bestå av nuvarande VII. militärbefälsstaben

förstärkt med en regementsofficer ur armén och två kaptener

ur marinen. I samband därmed borde en tjänst för officer ur flottan

som är placerad vid kustartilleriförsvarsstaben dras in. Kungl. Maj:t har

genom beslut i februari och i juni 1965 medgett att en regementsofficer och

två kaptener må kommenderas till tjänstgöring vid VII. militärbefälsstaben.

Vidare har inedgetts att fyra tjänster för kontorspersonal får finnas inrättade

t. v. vid VII. militärbefälsstaben. Slutligen har en regementsofficer vid

trängtrupperna kommenderats till staben, överbefälhavaren räknar i sitt

personalförslag med sammanlagt 55 tjänster, varav tio för officer på aktiv

stat och fem för pensionerad officer. Härjämte föreslås att en regementsofficer

och tre kaptener skall kommenderas till tjänstgöring vid staben och

att viss militär personal tillhörande förbanden på Gotland skall tjänstgöra

vid staben på deltid.

För egen del anser jag att antalet tjänster för aktiv officer bör begränsas

till tio, varav en för intendenturofficer. Detta motsvarar det antal som var

i tjänst vid VII. militärbefälsstaben innan de i det föregående redovisade

personalförstärkningarna genomfördes. Jag anser nämligen såsom nyss

sagts att behovet av ytterligare officerare t. v. bör tillgodoses genom kommendering.

Jag räknar därför med att en regementsofficer ur armén, en

kapten vid flottan och en kapten ur armén eller kustartilleriet t. v. kommenderas

till staben. Behovet av personal för frivillig befälsutbildning m. m.

förutsätts liksom hittills få tillgodoses genom kommendering av personal

tjänstgörande vid truppförbanden på Gotland.

I utbyte mot de nio tjänsterna för andra aktiva officerare än intendenturofficeren

bör följande tjänster i nuvarande organisation dras in, nämligen

en tjänst för militärbefälhavare i Bo 6, två tjänster vid generalstabskåren,

en i Ao 27/25 och en i Ao 23, en tjänst för kapten i Ar 23 vid VII. militärbefälsstaben,

en tjänst för kapten i Ao 23 vid signaltrupperna, en tjänst för

regementsofficer i Ao 27/25 vid fälttygkåren, två tjänster vid fortifikationskåren,

en i Ao 25 och en i Ao 23, samt slutligen en tjänst för kapten i Ao 23

vid kustartilleriet. Antalet tjänster för officerare ändras inte.

Antalet pensionerade officerare bör i enlighet med överbefälhavarens förslag

beräknas till fem — en ökning med en. En av fortifikationsförvalt
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

ningen för fortifikatorisk krigsplanläggning inrättad arvodestjänst för officer

kan emellertid dras in.

I fråga om underofficerarna räknar jag med att en underofficer vid fälttygkåren

placeras till tjänstgöring vid militärkommandostaben. Ny tjänst

inrättas inte för ändamålet. Däremot bör en tjänst för fortifikationsunderofficer

inrättas vid militärkommandostaben. Antalet tjänster för pensionerad

underofficer bör beräknas till sju. Jag räknar inte med arvodesanställd

underofficer i den operativa sektionen. Tjänst för sjukvårdsunderofficer

bör i avvaktan på försvarssjukvårdsutredningens förslag inte inrättas. I utbyte

mot dessa sju tjänster kan sex tjänster för pensionerad underofficer

dras in vid nuvarande VII. militärbefälsstaben.

En tjänst för underbefäl bör inrättas vid militärkommandostaben.

I enlighet med överbefälhavarens förslag rörande den civilmilitåra personalen

bör två armédirektörer och en förste tygverkmästare vid tygtekniska

kåren placeras till tjänstgöring vid staben. Den fältläkare och den förste

försvarstandläkare, vilka f. n. är placerade vid VII. militärbefälsstaben, bör

föras över till militärkommandostaben men tjänsterna bör oförändrat redovisas

vid fältläkarkåren resp. försvarets tandvårdspersonal. Några ändringar

erfordras inte med anledning av dessa förslag i berörda personalförteckningar.

För den civila personalen räknar jag med att de tjänster som f. n. redovisas

i personalförteckningen för VII. militärbefälsstaben — med undantag

för viss personal, som förs över till byggnadskontoret och en tjänst för

garageförman, som ombildas till tjänst för underbefäl — förs över till

militärkommandostaben. Vidare förs till militärkommandostaben över tjänster

för en ingenjör och två förrådsförmän som inrättats av fortifikationsförvaltningen.

Ny tjänst inrättas inte nu för förste hälsovårdsassistent.

En av de tjänster för stabskonsulent som redovisas i personalförteckningen

för försvarets personalvård bör bl. a. avses för militärkommandostaben.

Av de fyra tjänster för kontorspersonal som t. v. har ställts till förfogande

för VII. militärbefälsstaben tas två upp i personalförteckningen för militärkommandostaben.

Vidare bör en tjänst för kansliskrivare föras över från

arméförvaltningens anstalter till militärkommandostaben.

Jag beräknar det totala behovet av tjänster vid militärkommandostaben

till 50. Den beräknade fördelningen av tjänsterna på olika organisationsenheter

framgår av bilagan 1 till protokollet.

Den föreslagna organisationen är såsom tidigare framhållits provisorisk

och bör prövas under en övergångstid.

Avlöningarna åt personalen vid militärkommandostaben och stabens omkostnader

bör t. v. bestridas från samma anslag som militärområdesstabernas

avlöningar och omkostnader.

Tyg- o c h i n t e n d enturtjänsten

I det föregående har jag uttalat min principiella anslutning till armclörvaltningens

och intendenturverkets förslag rörande tyg- och intendentur
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

tjänstens regionala ledning samt redovisat mina ställningstaganden i de

delar förslagen berör militärområdesstaberna. Jag behandlar i detta avsnitt

ämbetsverkens övriga förslag avseende dessa förvaltningsgrenar.

I fråga om organisationen tillstyrker jag —-i enlighet med vad

jag tidigare anfört — att de förråd, tygverkstäder och andra anläggningar,

som f. n. lyder direkt under arméförvaltningen och intendenturverket, inom

varje militärområde förs samman under militärbefälhavaren till en organisatorisk

enhet för resp. tygförråd, tygverkstäder och intendenturförråd.

Dessa enheter bör benämnas militärområdets tygförvaltning, militärområdets

tygverkstadsförvaltning och militärområdets intendenturförvaltning.

Vid varje sådan enhet bör finnas en förråds- resp. verkstadsledning, vars

chef skall vara lokal förvaltningsmyndighet. Till behovet av en kasernavdelning

inom intendenturförrådsledningen tar jag inte nu ställning. Det

torde få prövas efter ytterligare försök. Jag tillstyrker också att tyg- och

intendenturtjänsten inom Gotlands militärkommando organiseras efter

nyssnämnda riktlinjer. Mitt förslag till organisation av tyg- och intendenturtjänstens

regionala ledning framgår av följande tablå.

Militärbefälhavare

Tygförvaltning

Militärområdesstab

(underhållssektionen)

Verkstadsförvaltning

I

Intendenturförvaltning

I I I I

n th >

3» 3 —

» o. » c

g- “ « 2.

i o a s

a o n o

*“ ^ 3 S,

!-t n o:

S 3.5

S O. 3.

I I I

< > H

CD ^

5, er»

PC «

eo IL

ci* “

C £

a £

?D*

2

»

a

CA

5C

O

3

t-j *-i

© C

1 II I I I

n 11 s r d 63

2 2= 2- < 3. g;

3

*1 15° 5

15 Q. Oq*

V3 CD

r & 3

® « c

s. » 5

15

c-c

O

S <

1 3

2 CD

D, Cl

2, CD

s. a g.

% p.

!< »i

g* 15c

O* ci

Vad gäller lydnadsförhållandena i förvaltningshänseende för vissa flygflottiljer

och chefen för Gotlands militärkommando torde jag få hänvisa

till vad jag anfört i det föregående.

Jag går härefter över till frågan om personaluppsättningen

vid förråds- och verkstadsförvaltningarna i militärområdena och Gotlands

militärkommando. Arméförvaltningen räknar i sitt förslag med sammanlagt

307 tjänster, varav 204 för tygförrådsorganisationen och 103 för tygverkstadsorganisationen.

För intendenturförrådsorganisationen beräknar intendenturverket

61 tjänster. Knligt förslagen erfordras således totalt 368

tjänster.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

För egen del anser jag att personalorganisationen vid förråds- och verkstadsförvaltningarna

bör begränsas till 364 tjänster, varav 202 för tygförrådsorganisationen,

104 för tygverkstadsorganisationen och 58 för intendenturförrådsorganisationen.

Inom denna ram räknar jag med 24 tjänster för

officerare på aktiv stat, 28 tjänster för civilmilitär personal med officers

tjänsteklass och tre tjänster för arvodesanställda officerare. Den beräknade

fördelningen på olika organisationsenheter av de av mig förordade ordinarie

tjänsterna och extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår

av en sammanställning, som torde få fogas till protokollet som bilaga 3.

Sammanställningen tar även upp övriga tjänster som legat till grund för

mina anslagsberäkningar.

Vad gäller antalet officerare på aktiv stat vill jag erinra om att intendenturverket

—- utöver tidigare nämnda 61 tjänster — har anmält behov av

ytterligare tre kaptenstjänster. Jag tar inte nu ställning till detta förslag

som bör prövas i annat sammanhang. Jag är inte heller beredd att tillstyrka

förslaget om att inrätta en särskild tjänst för chef för tygförvaltningen vid

Gotlands militärkommando. Denna befattning bör i vart fall t. v. förenas

med befattningen som tygofficer vid militärkommandostaben. Med beaktande

av vad jag här anfört, föreslår jag att 24 tjänster för regementsofficerare

och kaptener — tolv vid fälttygkaren och tolv vid intendenturkåren

— avses för tyg- och intendenturförrådsförvaltningarna.

Vid bifall till mina förslag rörande officerstjänsterna bör på fälttygkårens

stat dels tillkomma fyra regementsofficerare i Bo 1, två regementsofficerare

i Bo 1/Ao 27 och fem kaptener i Ao 23, dels utgå tre överstelöjtnanter i Ao 27

och sju majorer i Ao 25. Därjämte bör vid fullt genomförd omorganisation

fyra officer stjänster vid fälttygkåren som f. n. är avsedda för arméförvaltningen

kunna dras in. Erforderliga statförändringar beträffande intendenturofficerare

har jag beaktat i det förslag till en för krigsmakten gemensam

intendenturkår som jag har anmält i prop. 1966: 109. Beträffande den regionala

intendenturtjänsten innebär detta förslag ökning med sex regementsofficerare

— tre i Bo 1 och tre i Bo 1/Ao 27 — och tre regementsofficerare

eller kaptener i Ao 25/23 samt minskning med en övergångsvis kvarstående

kommendörkapten av 2. graden i Ao 25 och åtta kaptener i Ao 23, av vilka

fem övergångsvis utnyttjas vid försvarets intendenturverk och marinkommando

Syd.

I fråga om underofficerare på aktiv stat har jag i förhållande till intendenturverkets

förslag räknat med att tre tjänster — en vid intendenturförvaltningen

i vartdera Södra och östra militärområdena samt Övre Norrlands

militärområde — t. v. inte behöver inrättas. Jag föreslår att 50 tjänster för

underofficer vid fälttygkåren och 21 tjänster för underofficer vid intendenlurkåren

avses för tyg- och intendenturförrådsförvaltningarna.

Vid bifall härtill bör vid fälttygkåren inrättas nio förvaltartjänster i Ao 19

samt idgå tjänster för fyra förvaltare i Ao 17 och fem fanjunkare i Ao 15.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1066

.lag räknar vidare med att sju förvaltartjänster som f. n. avses för arméförvaltningen

skall kunna dras in vid fullt genomförd omorganisation. Sex

tjänster för intendenlurförvaltare i Ao 19 hör vidare inrättas.

I fråga om aruodesanställd personal räknar jag med tre nya tjänster i

A: 28 för pensionerad officer, avsedda för assistent till verkstadsdirektören

i Södra och östra militärområdena samt övre Norrlands militärområde. Vidare

bör för tygförrådsförvaltningarna oförändrat avses sju tjänster i

A: 18 för expeditionsunderofficer. Här ifrågavarande tjänster bör t. v. redovisas

under avlöningsanslaget för arméförvaltningens anstalter.

I fråga om behovet av civilmilitär personal har jag inte något att erinra

mot arméförvaltningens beräkningar. Jag föreslår således att sammanlagt

53 tjänster vid tygtekniska kåren avses för tygförråds- och tygverkstadsförvaltningarna,

nämligen 28 armédirektörer och arméingenjörer samt 25

förste tygverkmästare och förste tyghantverkare.

Vid bifall till mitt förslag rörande den civilmilitära personalen erfordras

— inklusive förändringarna vid militärområdesstaberna -— följande ändringar

i tygtekniska kårens personalförteckning, nämligen ökning med

tjänster för 13 armédirektörer av 1. graden — tre i Bo 1 och tio i Ao 27 —

tre armédirektörer av 2. graden i Ao 25, tre arméingenjörer i Ao 21 och 15

förste tygverkmästare i Ao 19 samt minskning med tjänster för tio arméingenjörer

av 1. graden i Ao 23, två arméingenjörer i Ao 19, 13 förste tygverkmästare

i Ao 17 och 19 förste tyghantverkare i Ao 15.

tyg- och 25 för intendenturförvaltningarna samt 60 för tygverkstadsförvaltningarna

beräknar jag till 206 befattningshavare, vilket i förhållande till

ämbetsverkens förslag innebär minskning med ett biträde vid tygförvaltningen

i Gotlands militärkommando. Tjänsterna — av vilka 121 avses för

tyg- och 25 för intendenturförvaltningarna samt 60 för tygverkstadsförvaltningarna

— bör t. v. avlönas från avlöningsanslagen för arméförvaltningens

och intendenturverkets anstalter resp. från underhållsanslag. Jag har i princip

inte något att erinra mot att vissa tjänster, som nu avlönas från underhållsanslag,

förs över till arméförvaltningens anstalter. Av budgettekniska

skäl bör emellertid denna åtgärd anstå t. v. Jag räknar dock med att följande

av de tjänster som f. n. avlönas från underhållsanslag skall utnyttjas

för tygförrådsförvaltningarna, nämligen sex för assistent, fem för kanslibiträde

och 13 för kontor sbiträde.

Mina förslag rörande den civila personalen föranleder följande förändringar.

Vid arméförvaltningens anstalter tillkommer tjänster för tre förste

byråintendenter i Ae 23. Medel bör vidare beräknas för fyra byråintendenter

i Ae 21, tre byråassistenter i Ae 19, en assistent i Ae 17 och sju kansliskrivare

i Ae 11. Samtidigt kan arméförvaltningens anstalters avlöningsanslag minska

med lönen till två kontorsskrivare i Ae 13 och tre kontorister i Ae 9 samt —

som jag anfört i det föregående — fem driftingenjörer i Ae 19. Under intendenturverkets

anstalters avlöningsanslag bör vidare medel beräknas för tre

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1960

kansliskrivare i Ae 11 och tre kontorister i Ae t). Anslaget kan samtidigt

minskas med lönen för sex kanslibiträden i Ae 7 och två kontorsbiträden i

högst Ae 5. Under arméns underhållsanslag ökar avlöningskostnaderna å ena

sidan med lönen för två kansliskrivare i Ae 11 men minskar å andra sidan

med lönen för fem assistenter i Ae 15, nio kontorsskrivare i Ae 13, två kontorister

i Ae 9, sju kanslibiträden i Ae 7 och ett kontorsbiträde i högst Ae 5.

Nettoförändringen i fråga om den civila personalen blir sålunda en minskning

med 16 tjänster. Jag räknar härutöver med att ett antal tjänster vid arméförvaltningen

skall kunna dras in vid fullt genomförd omorganisation.

I likhet med vad jag tidigare anfört beträffande militärområdesstaberna

bör organisationen för tyg- och intendenturtjänstens ledning vara provisorisk

och prövas under en övergångstid.

Jag återkommer i det följande till anslagsberäkningar m. m. rörande

avlöningsanslagen för arméförvaltningens och intendenturverkets anstalter.

Byggnadskontoren m. m.

Gällande uppgiftsfördelning mellan myndigheterna i fråga om fortifikations-

och byggnadsförvaltningen fastställdes vid 1956 års riksdag (prop.

110, SU 121, rskr 279). Beslutet innebar en betydande decentralisering av

arbetsuppgifter från fortifikationsförvaltningen till lägre nivåer. Decentraliseringen

har av olika skäl inte kunnat genomföras i avsedd omfattning.

Det var bl. a. mot denna bakgrund som jag fann att en särskild utredning

borde göras om fortifikations- och byggnadsförvaltningens ledning under

central instans. 1964 års fortifikationsutredning, som med anledning härav

kom till stånd, har vitsordat att även om centraliseringen medför vissa fördelar

övervägande skäl talar för en successivt vidgad decentralisering främst

av den projekterande och verkställande verksamheten. Statsmakternas beslut

angående krigsmaktens regionala ledning har enligt utredningen skapat

förutsättningar härför. Jag ansluter mig till denna uppfattning. Klara riktlinjer

för kompetensfördelningen mellan fortifikationsförvaltningen och de

regionala myndigheterna bör härvid eftersträvas. De normer utredningen har

angett härför finner jag i stort sett lämpliga. Jag finner det också angeläget

att pågående standardiseringsarbete m. m. intensifieras. I fråga om nybyggnadsverksamheten

har krav ställts på en hårdare central styrning och samordning

av verksamheten vid såväl projektering som utförande av större

anläggningar. F. n. står militärbefälhavaren som byggherre även för sådana

arbeten. Det är en uppgift som han enligt utredningens mening bör befrias

ifrån. Jag ansluter mig även till denna uppfattning.

Utredningen har sökt finna en organisationsform, som på en gång ger det

centrala organet erforderligt inflytande och möjlighet till kontroll av byggnadsverksamheten

och militärbefälhavare möjlighet att — utan att betungas

med tekniskt-ekonomiskt ansvar för verkställande förvaltningsuppgifter - planlägga, leda och kontrollera förvaltningsverksamheten. Efter att ha prö
-

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

vat olika alternativ har utredningen, såsom i det föregående antytts, föreslagit

att de verkställande och kontrollerande byggnadsfunktionerna inte

skall ankomma på militärbefälhavaren utan hänföras till ett byggnadskontor.

Detta skall visserligen vara underställt militärbefälhavaren men

skall ha att direkt under fortifikationsförvaltningen leda och administrera

större nybyggnads- och iståndsättningsarbeten. Militärbefälhavaren blir ensam

regional förvaltningsmyndighet medan chefen för byggnadskontoret

blir lokal förvaltningsmyndighet. Byggnadskontoret skall biträda militärbefälhavaren

och honom underställda myndigheter i byggnadsfrågor. Förslaget

ger enligt utredningens mening fortifikationsförvaltningen förbättrade

möjligheter till ledning och kontroll av nybyggnadsverksamheten men

ger samtidigt militärbefälhavaren de befogenheter, som erfordras med hänsyn

till hans ansvar för den operativa och förbandsproducerande verksamheten.

Jag har inte något att erinra mot en sådan ordning och förordar således

att byggnadskontor i enlighet med utredningens förslag organiseras

dels inom ettvart av de sex militärområdena, dels på Gotland. Byggnadskontoren

blir tekniskt-ekonomiskt inriktade organisationsenheter med en fast

personalkader för främst planering, drift och underhåll m. m. medan kontorets

för nybyggnadsuppgifter avsedda personal växlar i antal alltefter byggnadsvolymens

förändringar.

Till byggnadskontorens inre organisation tar jag inte här ställning. Organisationen

bör kunna ändras alltefter föreliggande behov. Jag har inte något

att erinra mot att ett mindre antal byggnadstekniker vid behov skall kunna

placeras till tjänstgöring vid militärområdesstabs befästningssektion. Vad

utredningen i övrigt anfört i fråga om fördelning av ansvar och arbetsuppgifter

mellan staben och byggnadskontoret anser jag mig i allt väsentligt

kunna tillstyrka. Klara gränser bör dras upp mellan cheferna för militärområdesstab,

militärkommandostab och byggnadskontor genom arbetsordning

e. d. Organisationen av byggnadskontoret på Gotland hör t. v. vara provisorisk.

Den föreslagna personaluppsättningen för byggnadskontoren — som inte

omfattar personal för skötsel av fasta maskinanläggningar, förrådspersonal,

kontorsbiträden och arbetare — bedömer jag kunna minskas med sammanlagt

30 personer. Följande tjänster för teknisk personal anser jag nämligen

f. n. inte erforderliga, nämligen för nybyggnads- och kontrolluppgifter tre

förste driftingenjörer, fyra driftingenjörer och tre ingenjörer, för väg- och

vattenbyggnadsuppgifter tre förste driftingenjörer, för VVS- och elektroarbeten

sex förste driftingenjörer, för planeringsarbete vid befästningssektion

tre förste driftingenjörer, för annan planering tre tekniker och slutligen

för byggnadsunderhåll sju ingenjörer. Å andra sidan bör tillkomma tjänster

för en driftingenjör och ett tekniskt biträde. Antalet tjänster för kontorsbiträden

beräknar jag t. v. till 17. I sina yttranden över utredningens förslag

har överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen föreslagit viss omför
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

delning av tjänster för förste driftingenjör och driftingenjör. Häremot har

jag inte något att erinra. Vad de båda myndigheterna har anfört i fråga om

förstärkning av den föreslagna personalen kan jag däremot inte tillstyrka.

Organisationen för byggnadskontoren omfattar enligt mitt förslag sammanlagt

237 tjänster för civil personal, varav sju byggnadsdirektörer och

73 förste driftingenjörer, samt tre tjänster för pensionerad underofficer.

Den beräknade fördelningen på de olika byggnadskontoren av de av mig förordade

ordinarie tjänsterna och extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre

lönegrader framgår av en sammanställning, som torde få fogas till protokollet

som bilaga 4. Sammanställningen upptar även övriga tjänster som

legat till grund för mina anslagsberäkningar. I utbyte mot dessa tjänster kan

i enlighet med vad som föreslagits i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 162) 22 tjänster

dras in vid fortifikationsförvaltningen, nämligen tjänster för sex byggnadsdirektörer

i Be 2, en arbetschef i Ae 27, 13 förste driftingenjörer i Ae 25 och

två förste driftingenjörer i Ae 23. Fortifikationsförvaltningens personalorganisation

kan vidare minska med 13 flygfältskontrollanter i Ae 21, 19 och 17,

som är avlönade från sakanslag. Vidare kan vid militärbefälsstaberna dras in

tjänster för elva förste driftingenjörer i Ae 23. Arméns allmänna avlöningsanslag

kan vidare minska med lönen till 27 driftingenjörer i Ae 21, två driftingenjörer

i Ae 19, en assistent i Ae 17, nio ingenjörer i Ae 17, åtta förste verkmästare

i Ae 17, nio ingenjörer i högst Ae 15, sju verkmästare i Ae 15, två tekniker

i Ae 9 och två tekniska biträden i högst Ae 5. Flygvapnets allmänna avlöningsanslag

kan minska med löner till följande personal vid eskaderstaberna

som dras in, nämligen fyra driftingenjörer i Ae 21 och sju fältmästare i

Ae 17. Sammanlagt dras 124 tjänster in, som avlönas från avlöningsanslag. Vidare

förs 36 tjänster över från byggnadsanslag till avlöningsanslag. Slutligen

förs till militärområdenas avlöningsanslag över tjänster för omkring 65

extra tjänstemän som f. n. avlönas från anslaget Armén: Avlöningar till

aktiv personal m. fl.

Beträffande försvarsområdesstaberna förutsätter utredningen f. n. inte

någon ändring av organisationen men föreslår att vissa försvarsområdesbefälhavare

successivt tar över lokalförvaltande uppgifter från militärbefälhavaren

i övre Norrlands militärområde. Denna fråga bör beaktas vid

översyn av den lägre regionala ledningsorganisationen. I samband härmed

hör även vissa frågor rörande förvaltningen m. m. av Bodens fästning tas

upp till prövning. Utredningen har vidare föreslagit att chefer för kustartilleriförsvar

och örlogsbaser även i fråga om fortifikations- och byggnadsförvaltningen

skall underställas militärbefälhavarna. Utredningen föreslår

däremot inte någon ändring av kompetensfördelningen mellan militärbefälhavaren

och de lokala myndigheterna. Jag tillstyrker dessa förslag, som

är ägnade att ge militärbefälhavaren erforderlig överblick över samtliga

försvarsdispositioner inom militärområdet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Utredningen har undersökt möjligheterna att föra samman flottans och

kustartilleriets fastighetsorgan i Karlskrona och Göteborg. Utredningen har

utformat sina förslag på ett för båda orterna likartat sätt. De byggnadstekniska

resurserna koncentreras till kustartilleriförsvaren medan mindre

organ vid örlogsbaserna avses huvudsakligen för krigsplanläggning samt för

förvaltning av basernas egna anläggningar m. m. Arbetsledare och arbetare

för löpande underhållsarbeten redovisas vid kustartilleriförsvaren, som vid

behov ställer arbetsstyrka till örlogsbasernas förfogande. I Göteborg inlemmas

även Lv 6 (men inte F 9) i organisationen. Den samlade arbetsstyrkan

anses härigenom kunna utnyttjas effektivt. Jag tillstyrker vad utredningen

har föreslagit härutinnan. På längre sikt synes en ytterligare koncentration

av verksamheten till kustartilleriförsvaren böra eftersträvas.

Mot utredningens förslag till personaluppsättning vid örlogsbaserna och

kustartilleriförsvaren har jag i stort sett inte något att erinra. En minskning

av personalen i förhållande till utredningens förslag finner jag likväl vara

möjlig, och jag föreslår att personalen vid Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar

minskas med två resp. en driftingenjör. Vidare anser jag

att någon tjänst för pensionerad underofficer inte erfordras vid byggnadsavdelningen

vid Västkustens örlogsbas.

I fråga om fortifikations- och byggnadsavdelningarna vid kustartilleriförsvaren

resp. örlogsbaserna innebär mitt förslag följande. För militär personal

inrättas en tjänst för underofficer vid fortifikationskåren samt dras

in tre tjänster för flaggunderofficer i Ao 15 vid kustartilleriet. — För

civil personal inrättas 67 tjänster, däribland nio för förste driftingenjör.

I den nuvarande organisationen ingår 103 tjänster för stadigvarande arbetsuPP8if*;er,

bland dem en arbetschef i Ae 25 och fem förste driftingenjörer,

tre i Ae 23 och två i Ag 23, vilka dras in. Vidare kan marinens allmänna avlöningsanslag

minskas med löner till 97 tjänstemän i lägre lönegrader än

A 23, varav 13 extra tjänstemän för byggnadsunderhållsuppgifter. Organisationen

minskar med 35 tjänster. Att en tjänst för arbetschef i Ae 27 kan

dras in har redovisats i det föregående. Härjämte kan två arvodestjänster

för pensionerad officer dras in. Samtliga tjänster för civil personal i den

nya organisationen föreslås bli extra ordinarie. Den beräknade fördelningen

på olika organisationsenheter av de av mig förordade ordinarie tjänsterna

och extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår av sammanställningar,

som torde få fogas till protokollet som bilaga 5 och 6. Sammanställningarna

tar även upp övriga tjänster som legat till grund för mina

anslagsberäkningar.

I likhet med utredningen finner jag att en översyn av organisationen vid

flygflottiljernas byggnadsavdelningar bör komma till stånd. I samband härmed

bör möjligheterna att inordna F 9 i byggnadsorganisationen för Göteborgs

kustartilleriförsvar ytterligare prövas.

I likhet med utredningen finner jag att cheferna för militärområdenas

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kanyl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

tyg-, verkstads- och intendenturförvaltningar i regel bör förvalta de byggnader

som disponeras för förråds- och verkstadsdriften. Vad utredningen

föreslagit i fråga om förrådsorganisationen för fortifikationsmaterielen föranleder

inte någon erinran.

Beträffande sättet för avlöningskostnadernas bestridande föreslår utredningen

att tjänstemän, som i regional och lokal instans avses för planläggning,

drift och underhåll av byggnader och anläggningar, avlönas från avlöningsanslag

men att personalen vid nybyggnadsdetaljerna avlönas från

byggnadsanslag. Jag har inte något att erinra häremot. Fortifikationsförvaltningen

föreslår i sitt yttrande att ett särskilt riksstatsanslag, avsett för

byggnadskontoren, inrättas eller att i annat fall kontorens personal avlönas

från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag. Jag finner det lämpligt

att den myndighet på vilken ansvaret för byggnadsverksamheten främst

kommer att vila, dvs. fortifikationsförvaltningen, förvaltar de medel som

erfordras för att avlöna tjänstemännen vid byggnadskontoren. För budgetåret

1966/67 bör avlöningskostnaderna emellertid av praktiska skäl bestridas

frän samma anslag som militärområdenas avlöningar. För det därpå följande

budgetåret bör det övervägas om inte ett särskilt anslag bör tas upp

för ändamålet.

örlogsbasernas förvaltningar

Såsom framgår av det föregående har frågan om organisationen av örlogsvarven

i Karlskrona, Stockholm och Göteborg under en följd av år varit föremål

för ingående undersökningar. Genom beslut av riksdagen år 1960 drogs

vissa riktlinjer upp, efter vilka organisationen av varven borde utformas

fprop. 184.SU 206,rskr 402). Med stöd av riksdagsbeslutet meddelade Kungl.

Maj :t provisoriska bestämmelser angående organisation av förvaltningen vid

marinkommando Syd och av Stockholms örlogsvarv. Ar 1964 lade Kungl.

Maj :t fram förslag angående organisationen av förvaltningarna vid marinkommando

Syd (prop. 111). Förslaget var utformat med tanke på att en örlogsbas

— Sydkustens örlogsbas — skulle vara organiserad i Karlskrona omkring

den 1 oktober 1966. Riksdagen (SU 122, rskr 262) biföll förslaget och

organisationen fastställdes av Kungl. Maj :t i juni 1964.

De förslag till organisation av förvaltningarna vid Ostkustens och Västkustens

örlogsbaser som nu lagts fram av statskontoret och chefen för marinen

bygger på riksdagsbeslutet angående krigsmaktens regionala ledning. Statskontoret

har vid sina organisationsundersökningar av förvaltningsverksamlieten

vid marinkommando Ost och Väst utgått från den fastställda förvaltningsorganisationen

vid marinkommando Syd, som — bortsett från byggnadsförvaltningen

— i oförändrat skick kan föras över till Sydkustens örlogsbas.

Statskontorets arbete inom marinkommando Syd, som haft karaktären

av grundundersökning, har således varit normgivande för motsvarande

arbete inom marinkommando Ost och Väst, dock med den väsentliga

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

olikheten att berörda örlogsvarv ingår som en verkstadsenhet i basorganisationen.

Vapen- och skeppstekniska avdelningarna slås samman till en teknisk

förvaltning. De verkstadsbetonade arbetsuppgifterna och förrådsverksamheten

förs samman under enhetliga ledningar. Förvaltningsenheterna

lyder direkt under örlogsbaschefen som är lokal förvaltningsmyndighet.

Cheferna för förvaltningarna är förvaltningsgrenschefer och ingår som

stabsmedlemmar i örlogsbasstabens underhållssektion. Förvaltningsorganen

föreslås utformas på i stort sett likartat sätt. Göteborgsorganisationens

mindre kapacitet kommer till synes främst genom den begränsade personaluppsättningen.

Förslaget beträffande Ostkustens örlogsbas avser organisationen

efter basens flyttning till Muskö. Ämbetsverket förutsätter emellertid

att organisationen under tiden fram till flyttningen så långt lokala

m. fl. förhållanden medger skall anpassas till den föreslagna organisationen.

I fråga om Västkustens örlogsbas bör den nya organisationen i allt väsentligt

kunna tillämpas redan fr. o. m. den 1 oktober 1966.

Jag finner de av statskontoret framlagda förslagen i huvudsak väl ägnade

att tjäna som underlag för en rationellt bedriven verksamhet. Vissa smärre

ändringar bör göras men de är inte av beskaffenheten att behöva tas upp i

detta sammanhang. Jag föreslår därför att statskontorets förslag läggs till

grund för beslut om organisation av förvaltningsorganen m. m. vid Ostkustens

och Västkustens örlogsbaser. Organisationen framgår av följande tablå. I

Baschef

I likhet med statskontoret anser jag att cheferna för verkstads- och förrådsavdelningarna

representerar för basorganisationen så väsentliga funktioner

att de bör ingå i örlogsbasstabens underhållssektion. Organisationen

och personaluppsättningen vid sjukvårdsförvaltningarna bör slutligt prövas

först då 1962 års försvarssjukvårdsutredning framlagt sina förslag i ämnet.

Jag räknar emellertid med endast en marinläkare vid Ostkustens örlogsbas

(jfr prop. 1965: 176). Mot den av statskontoret föreslagna, av 1964 års fortifikationsutredning

tillstyrkta organisationen av byggnadsavdelningarna

har jag som tidigare sagts i stort sett inte något att erinra.

Jag tillstyrker att kassatjänsten organiseras på det sätt som föreslagits av

chefen för marinen och försvarets civilförvaltning. Särskilda kassor för ma
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

rinstaben och Göteborgs kustartilleriförsvar bör alltså organiseras, övergångsvis

bör vid Ostkustens örlogsbas få disponeras personal för manuell

medels- och dispositionsbokföring samt förrådsredovisning m. m. till det antal

och med den fördelning, som statskontoret föreslagit i sitt yttrande över

chefens för marinen förslag. Jag finner emellertid att en översyn av ifrågavarande

verksamhet bör göras vid samtliga örlogsbaser, när tillräckliga erfarenheter

vunnits av de skilda system, som avses tillämpas vid de olika örlogsbaserna.

Statskontoret har i sitt förslag räknat med att marinpoliser alltjämt till

oförändrat antal avses för bevakningsuppgifter vid örlogsbaserna. I avvaktan

på resultatet av militära tjänstgöringsåldersutredningens arbete har jag

inte något att erinra häremot och inte heller mot vad ämbetsverket i övrigt

anfört om bevakningstjänstens ordnande. Dagbefälstjänsten bör alltjämt

bedrivas turvis av kommenderat befäl, som fullgör denna verksamhet vid

sidan av sitt ordinarie arbete.

Statskontoret har tillstyrkt vissa av chefen för marinen föreslagna smärre

ändringar av ämbetsverkets ursprungliga förslag avseende personalförstärkning

i ett fåtal fall och tjänsteutbyten m. m. Jag har inte något att erinra

häremot och hänvisar till vad som i det föregående anförts härom. Tjänsterna

för cheferna för de tekniska förvaltningarna och de i dessa förvaltningar

ingående planeringssektionerna bör avses för alternativt militär eller civilmilitär

personal. Vidare anser jag att tjänsterna för cheferna för verkstadsavdelningarna

och de i dessa avdelningar ingående drifttekniska sektionerna

samt för telesektionerna t. v. bör avses för civil personal.

I fråga om aktiva officerare innebär mitt förslag att följande tjänster inrättas

vid flottan, nämligen tre för regementsofficer och två för kapten. Samtidigt

dras vid flottan tjänster för en kommendör i Bo 1, en kommendörkapten

av 1. graden i Ao 27, en kommendörkapten av 2. graden i Ao 25, sex kaptener

i Ao 23 och tre löjtnanter i Ao 17/15 in. Antalet officerstjänster vid

flottan minskas alltså med sju. I fråga om förändringarna beträffande intendenturofficerare

torde få hänvisas till vad jag anfört i prop. 1966: 109 angående

organisation av en för krigsmakten gemensam intendenturkår m. m.

Sammanlagt minskas antalet tjänster för intendenlurofficerare med fem.

För aktiva underofficerare inrättas vid flottan nio tjänster (varav fyra i

teknisk tjänst) och vid kustartilleriet två tjänster i annan än teknisk tjänst.

Samtidigt dras tjänster för 23 flaggunderofficerare i Ao 15 och tolv underofficerare

av 2. graden i Ao 13 (varav en i teknisk tjänst) in. Totalt minskas

antalet tjänster för aktiva underofficerare med 24.

Beträffande underbefäl dras 23 tjänster för högbåtsman i Ao 11, av vilka

två i teknisk tjänst, in.

För pensionerad personal inrättas fyra tjänster för underofficer. Samtidigt

dras tre tjänster för officer och nio tjänster för underofficer in. Totalt minskas

antalet tjänster för pensionerad personal med åtta.

Vid mariningenjörkåren inrättas fem tjänster och dras två tjänster för ma
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

rindirektör av 1. graden i Ao 27 in. Antalet tjänster för marinläkare minskar

med en i Ao 21 (jfr prop. 1965: 176). Totalt ökar antalet tjänster för

civilmilitär personal med två.

Alternativa tjänster inrättas för fem militära eller civilmilitåra befattningshavare

ur flottan eller mariningenjörkåren. I anslutning härtill dras

tjänsten för chef för Stockholms örlogsvarv i Bo 4 in. Fyra tjänster tillkommer

alltså i organisationen.

För civil personal inrättas vid Ostkustens örlogsbas 327 extra ordinarie

tjänster, däribland tjänster för en verkstadsdirektör, 28 förste driftingenjörer,

en kamrerare och t. v. åtta växeltelefonister, och vid Västkustens örlogsbas

118 tjänster, varav fem för förste driftingenjör. Vidare inrättas 13 tjänster

för marinstabens kassa och åtta för kassan vid Göteborgs kustartilleriförsvar.

Tjänster som avses för annan byggnadsförvaltning än skötsel av fasta

maskinanläggningar och elverk har inte medräknats. Totalt inrättas 466

tjänster för civil extra ordinarie personal. Den beräknade fördelningen på

olika organisationsenheter av de av mig förordade ordinarie tjänsterna

och extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår av en

sammanställning, som torde få fogas till protokollet som bilaga 6. Sammanställningen

upptar även övriga tjänster som legat till grund för mina anslagsberäkningar.

Personalen vid verkstadsavdelningarna bör liksom f. n.

är fallet avlönas från sakanslag. De för den nya organisationen avsedda

tjänsterna bör få tillsättas först efter hand som organisationen genomförs.

Beträffande den civila ordinarie personalen räknar jag med att tjänster

tillkommer vid Ostkustens örlogsbas för en köksföreståndare i Ao 16 och

en biträdande köksföreståndare i Ao 12 samt vid Västkustens örlogsbas för

en köksföreståndare i Ao 14 och en biträdande köksföreståndare i Ao 12.

Å andra sidan kan följande tjänster dras in, nämligen vad marinkommando

Ost tjänster för en köksföreståndare i Ao 16, en biträdande köksföreståndare

i Ao 12, en förrådsman i Ao 9, en förste expeditionsvakt i Ao 9

och ett kanslibiträde i Ao 7 samt vid marinkommando Väst tjänster för

en köksföreståndare i Ao 14, en kontorsskrivare i Ao 13, en biträdande

köksföreståndare i Ao 12 och två kanslibiträden i Ao 7. Vid Stockholms

örlogsvarv dras en tjänst för förste expeditionsvakt i Ao 9 in. Vid Göteborgs

kustartilleriförsvar dras tjänster in för en kontorsskrivare i Ao 13 och en

kontorist i Ao 9. Vidare dras vid Berga örlogsskolor en tjänst för kontorsskrivare

i Ao 13 in i utbyte mot en extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.

I fråga om den civila icke-ordinarie personalen räknar jag med att vid

Stockholms örlogsvarv tjänster för en förste driftingenjör i Ae 27, en förste

driftingenjör i Ae 25, sju förste driftingenjörer i Ae 23 och en kamrerare i

Ae 23 dras in. Vidare kan marinens allmänna avlöningsanslag minskas

med löner för 424 extra tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i lägre

lönegrad än Ae 23, varav f. n. 20 är placerade vid marinkommandostaben i

Karlskrona och en vid marinkommandostaben i Härnösand. För verkstads
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1966 89

personal, avlönad från sakanslag, dras tjänster in för en verkstadsdirektör

i Bp 3, en verkstadsöveringenjör i ABp 27, en verkstadschef i Ae 25, en arbetschef

i Ae 25 samt sex förste driftingenjörer i Ae 23. I övrigt kan vederbörliga

sakanslag minskas med löner för 156 extra tjänstemän och extra ordinarie

tjänstemän i Ae21 och lägre lönegrader.

Sammanlagt dras 625 tjänster för ordinarie och icke ordinarie civil personal

in. Dessa tjänster är f. n. redovisade under marinens allmänna avlöningsanslag

och sakanslag. Av de 625 tjänsterna är 54 placerade vid marinkommandostaberna.

Nettoändringen i fråga om antalet tjänster för civil personal

är en minskning med 155.

Tidpunkten för utflyttningen till Muskö kan f. n. inte exakt anges. Enligt

gjorda beräkningar avses flyttningen ske under budgetåret 1968/69. I organisatoriskt

och personellt hänseende skall emellertid den nya organisationen

tillämpas redan fr. o. m. den 1 oktober 1966 i den omfattning så är möjligt

med hänsyn till bl. a. nuvarande lokaliteter m. ni. Jag avser att föreslå åtgärder

för att omställningen av verksamheten enligt nyss angivna riktlinjer

skall kunna ske så snart som möjligt.

Frågan om den framtida dispositionen av Stockholms örlogsvarvs nuvarande

anläggningar utreds f. n. av Skeppsholmsutredningen. Jag är därför

inte beredd att nu uttala mig härom. Från utredningen har emellertid inhämtats

att den avser att framlägga förslag i ämnet under våren 1966.

Beträffande marinkommando Syd/Sydkustens örlogsbas föreslår jag med

anledning av i ämnet gjorda framställningar från marinchefen att fyra

tjänster för underbefäl i Ao 13/11 tillkommer fr. o. m. den 1 juli 1966 i utbyte

mot fem civila tjänster för båtmaskinist i Ae 11, som f. n. ingår i ekipagesektionen.

De nya tjänsterna bör dock inte få tillsättas förrän vid uppkommande

ledighet på de nuvarande civila tjänsterna. — Däremot anser jag

mig, i avbidan på resultatet av militära tjänstgöringsåldersutredningens arbete,

inte kunna tillstyrka utbyte av fyra tjänster för civilt brandbefäl mot

samma antal tjänster för aktiva underofficerare. Jag räknar inte heller med

utbyte av värnpliktiga bilförare mot civila bilförare.

Sammanfattning och hemställan

Mina förslag rörande organisationen av militärområdesstaberna, Gotlands

militärkommandostab och örlogsbasstaberna grundas på de riktlinjer för

omorganisation av krigsmaktens regionala ledning, som godkänts av riksdagen

(prop. 1964: 109). Förslagen rörande militärområdenas och militärkommandots

tyg-, verkstads- och intendenturförvaltningar samt byggnadskontor

bygger i huvudsak på den ansvarsfördelning mellan regionala och

lokala förvaltningsmyndigheter, som godkänts genom samma beslut och har

i vad gäller tyg- och intendenturförvaltningarna prövats genom försöksverksamhet

inom ett militärområde. Förslagen rörande örlogsbasernas förvalt
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

ningar grundas på organisationsundersökningar som utförts av statskontoret.

I personellt hänseende innebär mina förslag att antalet tjänster

ändras på sätt som framgår av följande tablå.

Organisationsenheter

Myndig-

heternas

förslag

Dep.ch.

Tjänster som

dras in (dispo- neras i nuv. org.)

Förändringar

av antalet

tjänster

Militärområdesstaber............

719

608

542

+ 66

Gotlands militärkommandostab ..

55

50

50

0

Flygeskaderstaben..............

26

18

(18)

0

Militärområdenas förvaltningar...

370

363

364

— 1

Byggnadskontor................

270

240

224

+ 16

Örlogsstaber...................

175

157

(134)

+ 23

Örlogsbasförvaltningar..........

1 497

1 468

1 900

—432

Vissa lokala byggnadsorgan

(MKS, BK, GbK o. GK)......

66

63

79

— 16

Av tablån framgår att personaluppsättningen på militärområdesnivå ökar

med omkring 80 tjänster, medan den på örlogsbasnivå minskar med drygt

400 tjänster, varav 232 arbetare, ökningen på den första nivån faller främst

på militärområdesstaberna, medan militärområdenas förvaltningsorgan

hålls inom ungefär nuvarande personalram. Antalet tjänster vid militärområdes-

och örlogsbasstaberna ökar med sammanlagt omkring 90. Denna

ökning måste ses mot bakgrund av följande faktorer.

Ett tjugotal tjänster flyttas på örlogsbasnivå från förvaltningarna till staberna.

Centraliseringen av expeditionstjänsten är den väsentliga anledningen

härtill. Uppdelningen av de sjöoperativa uppgifternas handläggning på två

nivåer leder totalt till vissa statökningar. Återstoden av ökningen förklaras

till väsentlig del av att redovisningskontor inordnas i militärområdesstaberna.

Redovisningskontoren betjänar även militärområdenas förvaltningar

och byggnadskontor, vilket medför att dessa kunnat göras mindre än som

eljest skulle vara fallet. Slutligen tjänstgör f. n. vid militärbefälsstaberna på

fastlandet, marinkommandostaberna och eskaderstaberna ett 30-tal personer,

som inte innehar tjänst utan avlönas med ianspråktagande av s. k.

skrivmånader eller tjänstgöringsmånader för frivilligt tjänstgörande personal.

Omfattningen av denna tjänstgöring bör framdeles som följd av mina

förslag bli begränsad, ökningen av antalet tjänster vid byggnadskontoren

motsvaras, såsom framgår av tablån, av en lika stor minskning av antalet

tjänster vid lokala byggnadsorgan. De rationaliseringsvinster som görs på

byggnadssidan vid örlogsbasernas förvaltningar m. m. förutsätter vidare att

byggnadskontoren förstärks. Ett 20-tal av de tjänster, som rationaliseras

bort vid örlogsbasernas förvaltningar, bör därför räknas byggnadskontoren

tillgodo. Den vinst som kan redovisas vid örlogsbasernas förvaltningar är

sålunda till viss del — ett 40-tal tjänster — formell och motsvaras av lika

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kimgl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

inånga tjänster vid örlogsbasstaber och byggnadskontor. Tas hänsyn till

nyssnämnda faktorer reduceras i realiteten personalökningen vid staber och

byggnadskontor väsentligt.

Totalt minskar antalet tjänster med 112. Härtill kommer en minskning

med 232 arbetare och 177 värnpliktiga inom örlogsbasorganisationen. Antalet

värnpliktiga, som årligen fullgör grundutbildning vid flottan — f. n. 3 430

(prop. 1966: 1 bil. 6 s. 7) — beräknas med anledning härav kunna minskas.

Som jag tidigare framhållit är organisationen såvitt avser staberna och de

till militärområdena m. m. knutna förvaltningarna provisorisk och skall

prövas under en försöksperiod. Personalorganisationen har med hänsyn härtill

beräknats snävt. Detta gäller framförallt i fråga om biträdespersonalen.

Genomförandet av omorganisationen ställer krav på vissa övergångsåtgärder.

Ordinarie personal kan i vissa fall komma att behöva föras på övergångsstat.

Frågor kan vidare komma upp om att viss extra ordinarie personal

övergångsvis kan behöva behållas i organisationen. Omställningen av

verksamheten vid Ostkustens och Västkustens örlogsbaser fordrar som tidigare

sagts att särskilda avvecklingsorganisationer bildas.

Avtal angående lönegradsplacering m. m. för tjänster vid regionala militära

staber m. m. har, under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, den

9 mars 1966 träffats mellan statens avtalsverk och berörda huvudorganisationer.

Riksdagens lönedelegation har den 11 mars 1966 på riksdagens vägnar

godkänt innehållet i avtalet. Godkännandet har lämnats under förbehåll

att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar som ligger till

grund för avtalet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att

1. godkänna de riktlinjer jag i det föregående angett för

organisation m. m. av

a) militärområdesstaber och vissa andra regionala staber,

b) tyg- och intendentur förvaltningens regionala ledning,

c) fortifikations- och byggnadsförvaltningens regionala

ledning m. m.,

d) förvaltningsverksamheten vid Ostkustens och Västkustens

örlogsbaser,

2. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder

som betingas av omorganisationen av berörda staber och

förvaltningar m. m.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Anslagsfrågor m. m.

I prop. 1966: 1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

tagits upp med endast beräknade belopp. I vissa anslagsfrågor

har förslag tidigare lagts fram i särskilda propositioner. I det följande

anmäls återstående anslag som i prop. 1966: 1 (bil. 6) tagits upp med beräknade

belopp. Av följande sammanställning framgår storleken av preliminärt

beräknade anslag och slutligt begärda anslag samt — i de fall slutligt förslag

inte läggs fram i det följande — i vilken proposition sådant förslag lagts

fram.

Anslag

Belopp

Förslag framlagt i

Prel. beräknat kr.

Slutligt beräknat kr.

prop.

Driftbudgeten

Rationaliseringsf örsök........

2 000 000

2 000 000

Armén: Avlöningar till aktiv

personal m. fl............

334 000 000

333 000 000

—

Marinen: Avlöningar till aktiv

personal m. fl.. .

131 500 000

132 500 000

—

Flygvapnet: Avlöningar till

aktiv personal m. fl.......

165 500 000

165 500 000

—

Militärområdesstaber:

Avlöningar..............

20 000 000

19 000 000

—

Omkostnader............

7 400 000

7 100 000

—

Försvarets intendenturverks

anstalter: Avlöningar.....

5 360 000

4 850 000

—

Arméförvaltningens anstalter:

Avlöningar..............

10 960 000

11 125 000

—

Försvarets förvaltningsdirek- tion:

Avlöningar..............

450 000

800 000

Omkostnader............

20 000

40 000

—

Ersättning till försvarets fas- tighetsfond:

Kasernbyggnaders delfond.

165 108 000

165 108 000

32

Befästningars delfond.....

78 621 000

78 621 000

32

Försvarets forskningsan- stalts delfond............

3 863 000

3 863 000

32

Vissa signalförbindelser m. m.

29 692 000

30 967 000

—

Kapitalbudgeten

Byggnadsarbeten för gemen- samma ändamål..........

24 900 000

24 900 000

108

Markförvärv för övningsfält

m. m...................

13 700 000

13 700 000

26

Flyttning av Stockholms ör- logsbas (Muskövarvet)....

44 000 000

44 000 000

108

Summa driftbudget och kapital- budget.....................

1 037 074 000

1 037 074 000

Tidigare förslag och i det följande framlagda förslag har anpassats med

hänsyn till den utgiftsram som angetts i prop. 1966: 1 (bil. 6), 4 814 908 000

kr.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr tlO år 1966

93

Kationaliseringgförsök

1964/65 ........

1965/66 ........

1966/67 (förslag)

Anslag Nettoutgifl Behållning

600 000 174 227 627 744

1 000 000

2 000 000

Militära rationaliseringsutredningen har den 21 december 1965 avlämnat

betänkandet Rationaliseringsverksamheten i det militära försvaret (Stencil

Fö 1965: 7). Utredningen har föreslagit, att en särskild myndighet, försvarets

rationaliseringsnämnd, skall organiseras fr. o. m. den 1 juli 1966. Rationaliseringsnämnden,

vars verksamhetsområde skulle omfatta det militära

försvaret, skulle förutom rationaliseringsverksamhet ha att ombesörja viss

utbildning och statistik samt ekonomiska utredningar och analyser av delvis

sakrevisionell karaktär. Antalet vid nämnden anställda befattningshavare

skulle vara 77 och kostnaderna för budgetåret 1966/67 beräknades till 4,7

milj. kr.

över militära rationaliseringsutredningens betänkande har yttranden avgetts

av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för

flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,

försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen,

flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets

forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, försvarets fabriksstyrelse, civilförsvarsstyrelsen,

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, statskontoret,

riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, 1964 års försvarskostnadsutredning

och 1964 års tygförvaltningsutredning samt Statstjänstemännens

Riksförbund, Sveriges Akademikers Centralorganisation och

Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion.

Remissinstanserna har i allmänhet anslutit sig till utredningens uppfattning

att det behövs centralt sammanhållna resurser för rationaliseringsverksamhet

i det militära försvaret. Det övervägande antalet remissinstanser anser

emellertid att dessa centrala resurser bör ingå i statskontoret liksom de

centrala resurserna för rationaliseringsverksamheten inom den civila statsförvaltningen.

Flertalet remissinstanser har därför avstyrkt utredningens

förslag att inrätta en särskild rationaliseringsnämnd för försvaret. Åtskilliga

remissinstanser har också gjort invändningar mot det sätt på vilket rationaliseringsorganets

arbetsuppgifter angetts och de befogenheter som tillagts

organet. Statskontoret anser att utredningens förslag inte i sitt nuvarande

skick kan läggas till grund för beslut att inrätta den föreslagna rationaliseringsnämnden.

Ämbetsverket hävdar att ett beslut måste föregås av överväganden

som innefattar konsekvenserna i kompetens-, resurs- m. fl. avseenden

både för statskontoret, det ifrågasatta militära rationaliseringsorganet

och de enskilda militära myndigheterna.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Jag anser det klarlagt att det behövs särskilda centralt sammanhållna

resurser för rationaliseringsverksamhet inom det militära försvaret. Inriktning

och prioritering av mer betydelsefulla insatser på rationaliseringsområdet

måste vara en uppgift för de politiskt ansvariga instanserna. Resurserna

för rationaliseringsverksamhet inom det militära försvaret bör hållas

åtskilda från resurser som disponeras för rationaliseringsverksamhet inom

statsförvaltningen i övrigt. Jag kan emellertid ansluta mig till remissinstansernas

uppfattning att de centrala rationaliseringsresursernas organisatoriska

ställning i förhållande till statskontoret och till militära myndigheter

behöver undersökas ytterligare. Likaså är det nödvändigt att ytterligare

överväga det totala resursbehovet för den militära rationaliseringsverksamheten

och hur resurserna bör fördelas mellan ett centralt organ och de

enskilda militära myndigheterna. Slutligen förtjänar det att ytterligare

prövas om inte det militära rationaliseringsorganet kan anslutas till befintlig

myndighet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Av angivna skäl är jag inte nu beredd föreslå att försvarets rationaliseringsnämnd

organiseras i enlighet med utredningens förslag. Jag avser att

låta göra vissa kompletterande utredningar med sikte på att förslag rörande

erforderliga organisatoriska förändringar skall kunna föreläggas 1967 års

riksdag.

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 29) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Rationaliseringsförsök för budgetåret

1966/67 beräkna ett reservationsanslag av 2 milj. kr.

Remissinstanserna har i sina yttranden över militära rationaliseringsutredningens

nyssnämnda betänkande framhållit att resurserna för rationaliseringsverksamhet

inom försvaret behöver öka. För att skapa bättre resurser

föreslår jag att anslaget Rationaliseringsförsök för nästa budgetår tas upp

med (1 000 000 + 1 000 000) 2 000 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen

att till Rationaliseringsförsök för budgetåret 1966/67 under

fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kr.

Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag

328 000 000

368 000 000

333 000 000

1964/65 ........

1965/66 ........

1966/67 (förslag)

Nettoutgift

350 228 913

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 36) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till aktiv personal

m. fl. för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 334 milj. kr.

Chefens för armén anslagsframställning

Chefen för armén (skr. 27/8, 4/10 och 30/11 1965) föreslår, att anslaget

förs upp med 358 953 000 (•—9 047 000) kr.

Ökning eller

minskning Summa

I. Förändringar på grund av särskilda omorganisationer m. m.

a) Överföring av avlöningar till personal vid arméstaben till särskilt

anslag..............................................

b) Överföring av avlöningar till personal vid regionala staber m. m.

till särskilt anslag........................................

c) Omorganisation av Gotlands militärkommandostab...........

d) Regional tygledning......................................

e) Regional intendenturledning...............................

f) Överföring av avlöningar till tekniska stabsofficerare vid armé
förvaltningen

............................................

g) Omorganisation av arméns helikopterskola.................._

11. Personalförändringar

A. Försvarsområdesstaber

1. 1 underofficer A: 18 (tygunderofficer) vid fo 11............

2. 1 underofficer A: 18 (tygunderofficer) vid fo 14...........

3. 1 kanslibiträde Ae 7 vid fo 21 (fortifikationsavdelning).....

4. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 vid fo 23 (stabsavdelning)......

5. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 vid fo 41 (förvaltningsexpedi
tion).

...............................................

6. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 vid fo 44 (utbildningsavdelning)

7. 1 officer A: 26 vid fo 46 (infanteriavdelning)..............

8. 2 förrådsmän högst Ae 9 vid fo 47/48 (tygavdelning och in
tendenturavdelning).

.................................

9. 1 vaktman högst Ae 9 vid fo 51........................

10. 1 förrådsförman Ae 10 vid fo 63/65 (intendenturavdelning)..

11.1 rustmästare eller överfurir Ao 13/11 (radiotelegrafist) och 1

kanslibiträde Ae 7 (stabsavdelning) vid fo 66............

12. 1 officer A: 26 (signalofficer) och 1 köksföreståndare Ae 16

vid fo 67............................................

13. 6 officerare A: 28 vid fo 52, 53, 61/62, 63/65, 66 och 67 (sä
kerhetstj

änstdetalj)...................................

14. 4 underofficerare A: 20 vid fo 61/62, 63/65, 66 och 67 (säkerhetstjänstdetalj)

.....................................

15. 3 underofficerare A: 18 vid fo 51, 52 och 53 (säkerhetstjänst
detalj)
B.

Utbildningsanstalter

Artilleri- och ingenjörofficersskolan

1. 1 rustmästare eller överfurir Ao 13/11 (expeditionsunderbe
fäl).

................................................

Infanteriets stridsskola

2. 1 kapten Ar 23 (lärare)................................

Artilleriskj utskolan

3. 1 fanjunkare Ao 15 (försöksunderofficer).................

4. 1 rustmästare eller överfurir Ao 13/11 (kasern- och skjut
fältsförvaltning).

.....................................

5. 1 kansliskrivare Ae 11 (skjutfältsexpedition)..............

6. 1 maskinchef Ae 16, 1 maskinförman Ae 13 och 2 värmeskötare

högst Ae 9 (vid maskinanläggning)..................

— 9 629 507

—12 200 000

+

500

000

+

100

000

—

600

000

_

1 400

000

+

300

000

+

8 478

+

8 478

+

14 652

+

14 148

+

12 588

+

14 148

+

13 604

+

32 856

+

15 360

+

19 272

+

37 872

+

40 146

+

90 432

+

40 756

+

25 434

+

21 384

+

35 952

+

22 860

+

19 332

+

18 252

+

75 348

22 929 507

388 224

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Ökning eller

minskning

Krigsskolan

7. 1 rustmästare Ao 13 (chef för handräckningspluton)........ -|- 22 488

8. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (skrivbiträde)................ 4- 14 148

9. 2 kaptener eller löjtnanter Ar 23/17/15 (lärare och avdelningschefer)

......................................... -f 63 972

Arméns gymnastik- och idrottsskola

10. 1 kapten eller löjtnant Ar 23/17/15 (lärare)................ -}- 31 986

Arméns underofficersskola

11. 1 lärare i gymnastik Ae 18............................ -f 28 104

Arméns fältarbetsskola

12. 1 förvaltare (i trupptjänst) Ao 17 (biträdande lärare)....... -f- 27 648

Arméns stabs- och sambandsskola

13. 1 major eller kapten Ar 25/23 (chef för stabstjänst- och taktikavdelning)

........................................ 38 916

14. 1 kapten Ar 23 (lärare)................................ -|- 36 804

15. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning).............. 4- 13 344

Tygförvaltningsskolan

16. 1 major eller kapten Ar 25/23 (chef för arméingenjörkadett
skolan).

............................................. 4- 39 726

17. 1 förvaltare Ao 17 (lärare m. m.)....................... 4- 27 648

Luf tvärnssk j utskolan

18. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (skolexpedition).............. 4- 12 588 4.

C. Vissa personalstater

1. 6 officerare A: 26 (biträdande mobiliseringsofficer) vid P 2,

A 1, A 4, A 6, Lv 3 och Ing 2............................ 4- 81036

2. 1 officer A: 26 (biträdande mobiliseringsofficer) vid P 18.... 4- 13 310

3. 14 underofficerare A: 18 (expeditionsunderofficer vid kassaavdelning)

vid 11,14, 15,119,120, P 4, P 6, P10, A 7, A 9,

Lv 6, Ing 1, S 1 och S 2................................ 4- 122 038

4. 1 underofficer A: 18 (skjutfältsunderofficer vid Villingsbergs

skjutfält) vid 13........................ ............ 4- 8 478

5. 1 officer A: 26 (kasernofficer) vid 114................... 4- 13 310

6. 1 officer A: 26 (biträdande kasernofficer) vid P 7........... 4- 13 310

7. 1 officer A: 26 (chef för kasernbatteri) vid A 7............. 4- 13 310

8. 1 officer A: 26 (chef för kasernkompani) vid Ing 2.......... 4- 13 310

9. 3 förvaltare (i trupptjänst) Ao 17 vid pansartrupperna...... -f 78 876

10. 1 kapten Ao 23 (centrala värnpliktsbyrån) vid generalstabskåren

utgår........................................... — 37 680

11. 1 underofficer A: 18 (verkstadsunderofficer) vid 14 utgår. .. — 8 478 j_

D. Fälttygkåren

1. 1 förvaltare Ao 17 (tygmaterielförvaltare) vid Kl......... 4- 27 648

2. 1 förvaltare Ao 17 (biträdande tygförrådsförvaltare) vid

Lv 3................................................ 4- 25 620 4.

E. Tygtekniska kåren

1. 6 arméingenjörer Ae 17 (biträdande lärare m. m.).......... 4- 157 752

2. 1 armédirektör av 2. graden Ao 25 vid centrala flygverkstaden

i Arboga........................................ 4- 40 272

3. 1 arméingenjör av 1. graden Ao 23 (vapeningenjör) och 1 ar
méingenjör

av 1. graden Ao 23 (motoringenjör) vid arméförvaltningens

verkstadsavdelning........................ 4- 75 360

4. 1 förste tygverkmästare Ao 19 (vid detalj för radioanläggningar)

vid arméförvaltningens elektroavdelning.......... 4- 30 648

5. 4 förste tygverkmästare Ao 19 vid arméförvaltningens vapenavdelning

........................................ 4- 122 592 4.

F. Fältlåkarkåren

1 bataljonsläkare Ao 21 vid P 2........................... 4- 32 148 4.

Summa

550 500

310 820

53 268

426 624

32 148

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1960

G. Civila tjänster vid förband

1. 4 kanslibiträden Ae 7 tillkommer; 4 kanslibiträden Ae 7

(halvtid) utgår vid 113, 115, Lv 7 och T 4 (kassaavdelning)

2. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 tillkommer; 1 kontorsbiträde

högst Ae 5 (halvtid) utgår vid Ing 3 (kassaavdelning).......

3. 2 kontorsbiträden högst Ae 5, halvtid (kassaavdelning) vid

I 11 och A 4.........................................

4. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (kassaavdelning) vid 113......

5. 1 kanslibiträde Ae 7, halvtid (kassaavdelning) vid I 20......

6. 17 kontorsbiträden högst Ae 5, halvtid (sjukvårdsavdelning)

vid I 1, I 2, I 4, I 11, I 13, I 17, I 19, I 21, K 1, P 7, P 18,

A 1, A 3, Lv 3, Ing 1, T 1 och T 3......................

7. 8 förrådsmän högst Ae 9 (sjukvårdsmaterielförråd) vid 11,

I 4, 112, 117, 119, I 20, P 10 och P 18....................

8. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid I 2

9. 1 förrådsförman Ae 10, 2 kokerskor Ae 8, 6 ekonomibiträden

högst Ae 5 (för artilleriskjutskolan), 1 kontorsbiträde högst

Ae 5, halvtid (kasernvårdsavdelning) vid 113.............

10. 1 förrådsmän högst Ae 9 (kasernvårdsavdelning) vid 114...

11. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning) och 1 kontorsbiträde

högst Ae 5 (intendenturavdelning) vid 116.........

12. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid I

17..................................................

13. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning), 1 kon
torsbiträde

högst Ae 5, halvtid (intendenturavdelning), 1

förrådsförman Ae 10 (tygavdelning), 1 förrådsmän högst Ae

9 (tygavdelning) vid 121..............................

14. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning vid K 1)......

15. 1 kokerska Ae 9 tillkommer, 1 ekonomibiträde högst Ae 5

utgår (intendenturavdelning) vid Kl....................

16. 1 kontorsbiträde högst Ae 5, halvtid (kasernvårdsavdel
ning),

1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning)

vid P 2.............................................

17. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (pansartruppskolan) vid P 4----

18. 1 vågmästare Ae 15 (kasernvårdsavdelning) vid P 6........

19. 1 kontorsbiträde högst Ae 5, halvtid (kasernvårdsavdelning)

vid P 7.............................................

20. 1 förrådsmän högst Ae 9 (tygavdelning), 1 förste förrådsför
man

Ae 11 (arméns motorskola) och 1 kontorsbiträde högst

Ae 5 (stabsavdelning) vid P 10........................

21. 1 kanslibiträde Ae 7 (mobiliseringsavdelning) vid Al.......

22. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid

Lv 4................................................

23. 2 kontorsbiträden högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid

vid Lv 5............................................

24. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning) vid Ing 2.....

25. 1 förste radioassistent Ae 15 (instruktör) vid S 1...........

26. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) och 1

kontorsbiträde högst Ae 5 (arméns underhållsskola) vid T 2

27. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid T 4

28. 1 tvättföreståndare Ae 11 vid I 4 utgår...................

29. 1 verkstadsförman Ae 13 vid P 6 utgår.................

H. Sjukvårdsväsendet

1. 1 översköterska Ae 14 och 1 sjukvårdsbiträde högst Ae 5

(artilleriskjutskolan) vid 113..........................

ökning eller

minskning

+

30 520

+

7 074

+

13 368

+

12 588

+

8 244

+

111 282

+

128 576

+

12 588

+

129 750

+

15 360

+

25 176

+

12 588

+

54 708

+

14 148

+

4 164

+

18 882

+

12 588

+

22 860

+

6 294

+

46 200

4*

14 652

4-

12 588

4*

26 688

+

12 588

+

23 892

+

25 176

+

12 588

—

18 252

—

20 412

+

34 212

111. Tjänsteförändringar....................................

4 — Bihang till riksdagen protokoll 1966. 1 saml. Sr 110

Summa

776 466

34 212

2 572 262

421 092

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

ökning eller

minskning

Summa

IV. Förändringar i övrigt

a)

Representationsbidrag...................................

+

115 000

b)

Arvoden till tillsynsman för byggnader, övningsfält och förråd

+

222 300

c)

Arvode för läkarvården vid arméns rid- och körskola..........

+

2 700

d)

Arvode till stabsveterinären vid III. militärbefälsstaben.......

+

2 000

e)

Veterinärväsendet.......................................

800

f)

Arvode till adjutant vid ingenjörtrupperna vid chefens för väg- och vattenbyggnadskåren expedition.......................

+

330

g)

Utbildningsarvoden för heltidstjänstgörande lärare vid arméns

utbildningsanstalter......................................

+

28 560

b)

Arvoden till brandcheferna i Bodens fästning och i Karlsborg. . .

+

480

i)

Arvoden till bataljonsläkare vid fältläkarkåren och fältläkarsti- pendiater...............................................

+

34 000

i)

Arvode till bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren..........

+

456

k)

Avlöningsförmåner till reservsjuksköterskor.................

+

22 240

1)

Rekryteringsstipendier i Boden...........................

+

15 000

m) Lån till personal vid tygtekniska kåren......................

+

14 000

n)

Personal för vissa byggnadsunderhållsuppgifter..............

+

50 000

o)

Till frivillig tjänstgöring inkallad personal (höjda reservbefäls- traktamenten)..........................................

+

1 000 000

p) Assistenter för frivilligfrågor..............................

+

31 042

+

1 537 308

V.

Löneomräkning..........................................

+

9 606 827

VI. Särskilda uppbördsmedel.................................

_

255 000

VII. Avrundning........................................... -f 18

— 9 047 000

Motiv

Av de av chefen för armén anförda motiven må följande återges.

I. g) Statskontoret har sett över stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i

fred vid arméns helikopterskola. De förslag till personalförändringar m. m.

som chefen för armén i anslutning härtill lagt fram i skrivelse den 4 oktober

1965 motiveras på följande sätt.

Intill 1971/72 kommer flygkompaniet vid helikopterskolan enligt chefen

för armén att bestå av en flygskola, en flygplanpluton, en lätt och en medeltung

helikopterpluton samt en arméflygpluton. Den senare plutonen avses

t. v. för att i södra Sverige svara för artilleriflygutbildning, flyguppdrag,

samövningar och allmän flygträning för arméflygförare, som inte tjänstgör

vid helikopterskolan. Chefen för flygkompaniet är tillika flygchef vid helikopterskolan.

Utbildningsverksamheten vid flygkompaniet är av stor omfattning.

Antalet fälttjänst-, fält- och samövningar med deltagande av del av

flygkompaniet är stort. Därför detacheras del av kompaniet ofta under kortare

tid för dylika övningar. Med anledning härav föreslås att en tjänst för

kapten eller löjtnant inrättas, avsedd för befattning som ställföreträdande

kompanichef vid flygkompaniet.

Baskompaniexpeditionen, som även betjänar flygkompaniet, bör anses

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

jämförbar med motsvarande expeditioner vid flygflottilj. Dessa består bl. a.

av en underofficer och ett underbefäl. Vid kompaniexpeditionen finns i nuläget

ett underbefäl. Expeditionen föreslås bli förstärkt med en tjänst för

fanjunkare i Ar 15 avsedd för kompanikvartermästare.

Vid helikopterskolan finns f. n. fem tjänster för flyglärare, varav tre för

fanjunkare eller sergeant i Ao 15/13 och två för civila flyglärare i Ag 13. För

att under längre tid kunna behålla personalen i tjänst vid skolan och öppna

en möjlighet till befordran där utan transport till annat förband föreslås att

två tjänster för fanjunkare eller sergeant i Ao 15/13 ändras till tjänster i

Ar 15/13, avsedda för plutonchefs ställföreträdare, att en tjänst för fanjunkare

eller sergeant i Ao 15/13 omvandlas till tjänst för förvaltare eller fanjunkare

i Ar 17/15, plutonchefs ställföreträdare, samt att en civil tjänst för

flyglärare i Ag 13 ersätts med tjänst för fanjunkare eller sergeant i Ar 15/13,

plutonchefs ställföreträdare.

En tjänst för förste armétekniker eller armétekniker i Ao 13/11 bör enligt

chefen för armén avses för baskompaniets materieltropp.

Räddnings- och flygfältstroppen bör tillföras ytterligare två tjänster för

rustmästare eller överfurir.

Vidare föreslås vissa utökningar av förråds- och kontorspersonalen.

Sammanfattningsvis innebär arméchefens förslag angående helikopterskolan

att följande tjänster tillkommer, nämligen tjänster för en kapten eller

löjtnant, en förvaltare eller fanjunkare i Ar 17/15, fyra fanjunkare eller

sergeanter i Ar 15/13, en fanjunkare i Ar 15, tre rustmästare eller överfurirer,

en kontorist, två förrådsmän och två kontorsbiträden, varav ett halvtidsanställt.

Härvid kan tjänster för tre fanjunkare eller sergeanter i Ao 15/13,

en pensionerad underofficer i A: 18, en civil flyglärare i Ag 13 samt ett kanslibiträde

dras in.

Förslaget innebär slutligen att på flygvapnets stat tillkommer tjänster för

en trafikledare i reglerad befordringsgång och två förste meteorologassistenter,

varav en i Ae 13 och en i Ag 13.

II. A. 1. Statskontoret har vid begränsad organisationsundersökning i januari

1965 vid tygavdelningen vid fo 11 konstaterat att arbetsuppgifterna

är så omfattande att de inte kan lösas med till förfogande stående personal.

Chefen för armén föreslår med anledning härav att en arvodesbefattning för

underofficer i A: 18 tillkommer och avses för tygunderofficer vid fo 11.

B. 4—6. Chefen för armén föreslog i skrivelse den 21 september 1961 med

anledning av artilleriskjutskolans förflyttning till Älvdalen vissa ändringar

i stabs- och förvaltningsorganisationen vid I 13 och A 9 med artilleriskjutskolan.

I enlighet med dessa förslag föreslås att en tjänst för rustmästare

eller överfurir i Ao 13/11 och eu tjänst för kansliskrivare i Ae 11 tillkommer

och avses för artilleriskjutskolan.

Genom beslut den 9 september 1965 klassificerade Kungl. Maj :t den fasta

maskinanläggningen vid artilleriskjutskolan samt inrättade vissa extra tjäns
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kunpl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

ter för maskinpersonal. Chefen för armén hemställer att ifrågavarande tjänster

inrättas såsom extra ordinarie fr. o. m. budgetåret 1966/67.

C. 5. Förvaltningsuppgifterna vid kasernvårdsavdelningen vid I 14 är särskilt

omfattande. Enligt Kungl. Maj :ts beslut finns en arvodestjänst för kasernofficer

inrättad intill den 1 juli 1966. Förslag om utvidgning av Marma

skjutfält avses inges under år 1965. En utvidgning kommer att medföra

ytterligare arbetsuppgifter för kasernofficeren, varför en arvodestjänst för

officer i A: 26 föreslås tillkomma för kasernofficer vid I 14.

9. Efter förslag i prop. 1964: 110 (SU 97, rskr 217) tillkom fyra tjänster

för förvaltare i trupptjänst vid pansartrupperna. Härigenom erhöll pansarregementena

utom P 6, P 7 och P 18 fem förvaltare i trupptjänst. Med hänsyn

till att utbildningsarbetet vid P 6, P 7 och P 18 i stort är av samma omfattning

som vid övriga pansarregementen föreslås ytterligare tre tjänster

för förvaltare i trupptjänst tillkomma och avses för dessa regementen.

10. Vid centrala värnpliktsbyrån tjänstgör en kapten ur generalstabskåren

som detalj chef. Tjänsten anses böra redovisas vid centrala värnpliktsbyrån.

En tjänst för kapten i Ao 23 vid generalstabskåren föreslås därför

dras in.

11. Tvätteriet och textilreparationsverkstaden vid 14 kommer att läggas

ned under budgetåret 1965/66. I samband härmed kan en arvodestjänst för

underofficer i A: 18 avsedd för verkstadsunderofficer vid I 4 dras in.

G. 9. Chefen för armén föreslog i september 1961 med anledning av artilleriskjutskolans

flyttning till Älvdalen vissa ändringar i stabs- och förvaltningsorganisationen

vid I 13. I enlighet med detta förslag föreslår chefen

för armén att en tjänst för förrådsförman i Ae 10, två tjänster för kokerska

i Ae 8 och sex tjänster för ekonomibiträde i högst Ae 5 tillkommer vid I 13

och avses för artilleriskjutskolan.

15. För effektiv arbetsledning erfordras en kokerska i varje arbetsskift

vid K l:s köksinrättning. Med hänsyn härtill föreslås att en tjänst för kokerska

i Ae 9 tillkommer vid K 1. Härvid kan en tjänst för ekonomibiträde

i högst Ae 5 utgå.

25. Vid S 1 föreligger behov av fyra instruktörer i telegrafi. För närvarande

disponeras endast tre. Befälsläget medger inte att militär personal utnyttjas.

Sedan hösten 1964 och intill den 1 juli 1966 finns inrättad en extra

tjänst för radioassistent vid S 1. Härvid skall en överfurirstjänst hållas vakant.

Då behovet av instruktör är bestående föreslås att en tjänst för förste

radioassistent i Ae 15 tillkommer och avses för instruktör i telegrafi vid S 1.

28—29. Då tvätteriet och textilreparationsverkstaden vid I 4 och skomakeriverkstaden

vid P 6 kommer att läggas ned under budgetåret 1965/66,

kan en tjänst för tvättföreståndare i Ae 11 vid I 4 och en tjänst för verkstadsförman

i Ae 13 vid P 6 utgå.

H. 1. Med anledning av artilleriskjutskolans flyttning till Älvdalen föreslår

chefen för armén att en tjänst för över sköter ska i Ae 14 och en tjänst

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966 101

för sjukvårdsbiträde i högst Ae 5 tillkommer vid I 13 och avses för artilleriskjutskolan.

III. I det följande berörs närmare endast sådana av arméchefen framförda

förslag till tjänsteförändringar som är motiverade av organisatoriska skäl

eller eljest är av särskilt intresse.

De senaste åren har vid truppslag efter förslag av chefen för armén och

delförslag av 1960 års befälsstatsdelegation tillkommit bl. a. tjänster för

förvaltare i trupptjänst och fanjunkare i utbyte mot tjänster för sergeant.

Jämförelse mellan befordringsmöjligheterna vid olika truppslag visar att

dessa är något olika. Befordringsmöjligheterna anses därför böra förbättras

vid vissa truppslag, bl. a. trängtrupperna. Därför föreslås att två tjänster för

förvaltare i trupptjänst i Ao 17 tillkommer vid trängtrupperna i utbyte mot

två tjänster för sergeant i Ao 13 samt att åtta tjänster för fanjunkare i Ao 15

tillkommer vid trängtrupperna i utbyte mot lika många tjänster för sergeant

i Ao 13.

Enligt f. n. tillämpad praxis för befordringar bör rustmästartjänst erhållas

efter minst 16 års tjänst som furir och överfurir. Under budgetåret 1966/67

beräknas behovet av nya tjänster för rustmästare till 58. Dessa anses böra

tillkomma i utbyte mot samma antal tjänster för furir.

I övrigt föreslår chefen för armén att sex beställningar för försvarsområde

sbefälhavare i Bo 3 skall tillkomma i utbyte mot sex tjänster för försvarsområdesbefälhavare

i B: 3, att vid luftvärnet skall tillkomma sammanlagt 17

högre tjänster i utbyte mot samma antal lägre tjänster i syfte att förbättra

befordringsmöjligheterna vid nämnda truppslag samt att en fanjunkare eller

sergeant vid signaltrupperna och en civil tjänst vid Ing 1 skall flyttas upp i

lönegrad.

IV. a) Representationsbidrag för år räknat utgår f. n. till chefen för armén

med högst 4 000 kr., till envar av militärbefälhavarna för I.—VII. militärområdena

med högst 2 000 kr. samt till vardera av cheferna för infanteriets

stridsskola och luftvärnsskjutskolan med högst 1 200 kr. Arméchefen

föreslår att ytterligare 5 000 kr. tilldelas honom för representation, att rikshemvärnschefen

ges årligt representationsbidrag om 2 000 kr. samt att försvarsoinrådesbefälhavare

och förbandschefer tilldelas sådana med 1 500 kr.

resp. 1 000 kr. För skolchefers representation föreslås 10 500 kr. och för

jubileer m. m. anses 20 000 kr. böra stå till chefens för armén förfogande att

fördelas enligt dennes bestämmande. Kostnaderna för föreslagna ytterligare

representationsmedel beräknas till 115 000 kr.

b) Medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,

förråd m. m. inom militärområden beräknas preliminärt till 1 156 700 kr.

Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret 1965/66 med 114 200

kr. Chefen för armén föreslår, att semesterlön skall beräknas på nyssnämnda

belopp. Merkostnaderna för semesterlön hänförs till lönehöjning. Totalt

erfordras alltså för arvoden till tillsynsmän med semesterlön inräknad

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

1 260 800 kr. ökningen i förhållande till budgetåret 1965/66 är 218 300 kr.

För att tillgodose oundgängliga behov av tillsyn och bevakning av byggnader

in. m. föreslår chefen för armén en ökning med 4 000 kr., varav 2 000

kr. är uppräkning på grund av belastningen samt 2 000 kr. semesterlön.

c) Chefen för armén föreslår att arvodet för läkarvården vid arméns ridoch

körskola förs upp med 4 800 kr. Ökningen — 2 700 kr. — i förhållande

till budgetåret 1965/66 beror på att veckomottagningen har ökat till två timmar.

Fr. o. m. den 1 juli 1965 skall enligt arméchefen timarvodet utgå med

2 400 kr.

d) Arvodet till stabsveterinären vid III. militärbefälsstaben föreslås höjas

med 2 000 kr. till 14 000 kr. dvs. samma arvode som utgår till stabsveterinären

vid IV. militärbefälsstaben. Arbetsuppgifterna är helt likartade för de

bägge stabsveterinärerna.

f) Chefen för armén föreslår att arvodet till adjutanten ur ingenjörtrupperna

vid chefens för väg- och vattenbyggnadskåren expedition höjs

till 900 kr.

g) Medlen för utbildningsarvoden för heltidstjänstgörande lärare vid arméns

utbildningsanstalter föreslås ökas med 28 500 kr. till följd av höjda

arvoden fr. o. m. den 1 juli 1965.

h) Arvodena till brandcheferna i Bodens fästning och i Karlsborg har

höjts till 1 380 kr. vardera fr. o. m. den 1 juli 1965. ökningen är 480 kr.

i) De fr. o. m. den 1 januari 1965 höjda arvodena till bataljonsläkare vid

fältläkarkåren samt till fältläkarstipendiater beräknas medföra en merkostnad

av 34 000 kr.

j) Höjt arvode till en bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren medför en

kostnadsökning på 456 kr.

k) De efter förslag i prop. 1964: 187 (SU 197, rskr 382) höjda avlöningsförmånerna

för reservsjuksköterskor medför en merkostnad av 22 240 kr.

l) Antalet rekryteringsstipendier i Boden beräknas till nio. Det innebär

en ökning med fem i förhållande till budgetåret 1965/66. Kostnadsökningen

blir 15 000 kr.

m) Lån till personal vid tygtekniska kåren beräknas för budgetåret

1966/67 till 20 000 kr., vilket innebär en ökning med 14 000 kr.

n) Kostnaderna för personal för vissa byggnadsunderhållsuppgifter beräknas

öka med 50 000 kr. till 950 000 kr. på grund av ökad verksamhet.

o) Behovet av tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring inkallad

personal förutsätts bli oförändrat. Delposten föreslås emellertid räknas upp

med 1 milj. kr. till följd av att reservbefälstraktamentena höjts fr. o. m. den

1 juli 1965.

p) Arbetsomfånget har ökat för den personal som handlägger frivilligfrågor

vid försvarsområdesstaberna. Orsaken härtill är dels intensifierad

rekryterings- och utbildningsverksamhet, dels att assistenterna orsakas mer

arbete i samband med repetitionsövningar, då frivilligpersonal medverkar

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

vid dessa i ökad omfattning. Med anledning härav föreslås att antalet tjänstgöringsmånader

för assistenter för frivilligfrågor ökas med 22 till 278. Merkostnaderna

beräknas till 31 042 kr.

VI. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör enligt

arméförvaltningen ökas med 275 000 kr. till 3 675 000 kr. Uppbördsposten

Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns rid- och körskola bör

■enligt försvarets civilförvaltning minskas med 20 000 kr. till 100 000 kr.

Utbildning i allmänna läroämnen för krigsmaktens underbefäl

Försvarets s kolnämnds utredning

Försvarets skolnämnd har den 28 april 1965 överlämnat betänkandet Utbildning

i allmänna läroämnen för krigsmaktens underbefäl (Stencil Fö

1965:3). De förslag som därvid lämnas avser allt aktivt underbefäl utom

fältflygare. Utbildningen av arméns och flygvapnets civilmilitära tekniker

behandlas inte i betänkandet.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,

ehefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, statskontoret,

skolöverstyrelsen och Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion

(TCO-S).

Av skolnämndens överväganden framgår att nämnden anser att utbildning

i allmänna läroämnen erfordras som ett led i utbildningen för att underbefälet

skall kunna utöva befäl och tjänstgöra som utbildare. I detta hänseende

bör i princip samma krav kunna ställas på allt underbefäl. Utbildningen

i allmänna läroämnen bör därför enligt nämndens uppfattning i huvudsak

ha samma innehåll och vara anordnad efter samma grunder inom

hela krigsmakten.

Skolnämnden räknar med att fullgjord skolplikt även i fortsättningen

skall gälla som krav vid rekrytering till underbefälsyrket. Den vid krigsmakten

anordnade utbildningen i allmänna läroämnen skall enligt skolnämnden

syfta till en allmän höjning av kunskapsnivån utöver den som de

■enskilda eleverna som regel besitter vid rekryteringen till yrket. Grundläggande

kunskaper i ifrågavarande ämnen har eleverna inhämtat inom det

allmänna skolväsendet. Hittills har denna grund utgjorts av obligatorisk

folkskola varifrån flertalet av det blivande underbefälet rekryterats. Rekrytering

har även förekommit av ungdomar med högre skolutbildning t. ex. fortsättningsskola,

vissa klasser i realskola eller realexamen. Skolnämnden

konstaterar att den nya grundskolan enligt föreliggande planer genomförs

under en övergångsperiod som från läsåret 1962/63 sträcker sig fram t. o. m.

läsåret 1968/69. Helt genomförd i hela landet beräknas grundskolan vara

läsåret 1972/73. Under en övergångstid kommer således rekrytering alltjämt

att ske från äldre skolformer. Redan om ett par år kommer emellertid genomgången

grundskola att vara den dominerande skolkompetensen bland de

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:Is proposition nr HO år 1966

sökande. Skolnämnden har därför funnit det riktigt att anknyta den utbildning

som skall bedrivas inom krigsmakten till grundskolan. De av skolnämnden

föreslagna läroplanerna har således uppgjorts med utgångspunkt i de

förutsättningar som skapats genom grundskolans införande. Förslaget kan

emellertid enligt nämndens uppfattning efter viss anpassning tillämpas även

för elever med annan skolunderbyggnad än grundskolan.

Av nämndens överväganden framgår att elever från grundskolan med hänsyn

till sina teoretiska kunskaper kan delas in i två grupper, nämligen de som

genomgått någon av de s. k. engelskspråkliga linjerna (9 g, h, t, m, s) och de

som genomgått mer praktiskt inriktade linjer (9 pr, tp, ha, ht). Mellan dessa

grupper föreligger relativt störa skillnader i fråga om den teoretiska utbildning

eleverna fått. Samtliga elever skall enligt skolnämndens förslag under

utbildningen till underbefäl bibringas sådana kunskaper i allmänna läroämnen

att de förs upp till en för allt underbefäl gemensam miniminivå. De

förslag till tim- och läroplaner som nämnden för fram är ett uttryck för

nämndens uppfattning om var denna miniminivå bör ligga.

För att elever som rekryteras från grundskolans praktiskt inriktade linjer

skall nå det uppställda gemensamma utbildningsmålet i allmänna läroämnen,

bör de enligt nämndens förslag först komplettera sina teoretiska grundskolekunskaper.

Denna del av den föreslagna utbildningen, kompletteringsdelen,

är således avsedd endast för elever som inom det allmänna skolväsendet inte

inhämtat kunskaper motsvarande dem som inhämtas vid grundskolans

engelskspråkliga linjer. För alla underbefälselever tillkommer därutöver

den utbildning som skall leda till den gemensamma kunskapsnivån, den s. k.

påbyggnadsdelen. Den av skolnämnden föreslagna kompletteringsdelen omfattar

480 timmar. Den föreslagna påbyggnadsdelen omfattar 420 timmar.

Kompletteringsdelen skall enligt nämndens förslag innehålla ämnena

svenska, engelska, matematik, historia och fysik. Påbyggnadsdelen innehåller

ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, fysik, ergonomi

och etik.

Skolnämndens förslag till timplan framgår av följande tabell.

Med hänsyn till att erfarenheter ännu inte vunnits av de resultat som upp
-

Ämne

Kompl.

utbildning

Påbyggnad

Summa

9 pr, tp, ha, ht

9 g, h, t, m, s

Svenska.........................

80

80

160

80

Engelska........................

110

50

160

50

Matematik.......................

140

80

220

80

Samhällskunskap.................

—

80

80

80

Historia.........................

70

—

70

—

Fysik...........................

80

60

140

60

Ergonomi.......................

—

50

50

50

Etik............................

—

20

20

20

Summa

480

420

900

420

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

105

nås inom grundskolan bedömer skolnämnden att de av nämnden föreslagna

kursplanerna successivt kan få ändras. Ändringar kan även föranledas av

de fortlöpande förändringar av kursinnehållen i grundskolans läroplaner

som förutsagts bl. a. av 1957 års skolberedning.

Enligt skolnämndens uppfattning tillgodoses kraven på kunskaper i allmänna

läroämnen för yrkesutbildningen endast delvis av den gemensamma

utbildning allt blivande underbefäl skall genomgå. Ifrågavarande utbildning

måste därför i olika omfattning påbyggas med en efter yrkeskraven anpassad

målinriktad utbildning. Omfattningen av och innehållet i den målinriktade

utbildningen bör enligt skolnämndens uppfattning bestämmas av försvarsgrenscheferna.

Den målinriktade utbildningen kan avse olika slag av ämnen. För allt befäl

krävs en omfattande påbyggnad av ämnet ergonomi främst som en miljöoch

yrkesanknuten utbildning, i psykologi och pedagogik i anslutning till

sådana yrkesämnen som truppföring, trupputbildning och bcfälsutbildning

samt i anslutning till den instruktörsutbildning som sker inom olika yrkesfack.

Exempel på andra ämnen där en påbyggnad är nödvändig är svenska

för blivande underbefäl med truppledande uppgifter samt matematik och

fysik för blivande underbefäl med tekniska yrkesuppgifter. I speciella fall

kan även utökade språkkunskaper vara ett yrkeskrav t. ex. för viss signalpersonal.

Från försvarsgrenshåll har till nämnden framförts, att omfattningen av

den målinriktade utbildningen i allmänna läroämnen inte bör vara så snävt

tilltagen, att den inte medger att det färdigutbildade underbefälet utan kompletteringar

kan omskolas för nya uppgifter eller för att ta hand om nytillkommen

materiel. Skolnämnden delar denna uppfattning och anser att rimliga

marginaler härför bör kunna inrymmas i den yrkesinriktade utbildningen.

I betänkandet berörs även frågan om utbildning i allmänna läroämnen av

äldre underbefäl t. ex. i form av kurser vid folkhögskola. Vidare konstateras

att ett genomförande av nämndens förslag rörande underbefälets utbildning

aktualiserar frågan om den framtida underofficersutbildningen.

Till skolnämndens betänkande är fogat ett särskilt yttrande av studierektorn

vid flygstaben. Yttrandet utmynnar i ett förslag att en särskild utredning

tillsätts med uppgift att undersöka hela behovet av utbildning i allmänna

läroämnen inom krigsmakten med hänsyn tagen till det reformerade

skolväsendet och olika personalkategoriers uppgifter.

Yttrandena

Remissinstanserna uttalar sig genomgående positivt om huvuddragen i

skolnämndens förslag. I fråga om rekryteringen till underbefälsyrket påpekas

vikten av att denna kan ske från alla linjer i grundskolan. Man anser

det vidare lämpligt att utbildningen anordnas som en kompletteringsdel och

4* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 110

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

en påbyggnadsdel. Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna understryker

att urvalet vid rekrytering såsom nu är fallet bör ske genom testning och

efter bedömning av resultat från tidigare militär utbildning. Lämpligheten

för yrket bör enligt samma uppfattning väga tyngre än betyg från tidigare

skolgång. Man önskar vidare möjlighet att, om så visar sig lämpligare, placera

även elever från grundskolans engelskspråkliga linjer i kompletteringskurs.

Urvalet av ämnen och avvägningen av timantal anses i allmänhet riktigt

med hänsyn till vad man f. n. vet om grundskolan. Flertalet remissinstanser

bedömer den kunskapsnivå till vilken den gemensamma utbildningen avses

leda vara lämplig. Chefen för flygvapnet ifrågasätter emellertid om timantalet

är tillräckligt och föreslår att de timantal som skolnämnden föreslagit endast

skall utgöra riktvärden. I vad avser urvalet av ämnen anser chefen för

flygvapnet att ämnet psykologi som nu ingår som en del i ämnet ergonomi

bör brytas ut som ett särskilt ämne och ges större utrymme i timplanen.

Ämnet historia anser chefen för flygvapnet inte nödvändigt och vill att den

tid som därigenom friställs skall stå öppen för ökad utbildning i ämnen enligt

försvarsgrenschefens val, t. ex. för matematik eller fysik.

I fråga om kursplanerna är remissinstanserna ense om att planerna successivt

kommer att få revideras sedan erfarenheter vunnits både från grundskolan

och från underbefälsutbildningen. Redan nu bör emellertid vissa

justeringar och överarbetningar göras.

Chefen för armén anmäler i sitt yttrande att den föreslagna utbildningen

i sin helhet kan vara genomförd inom armén till år 1970. Redan dessförinnan

kan förslaget stegvis börja tillämpas. Inom marinen kan enligt chefen

för marinen utbildningen i sin helhet vara genomförd fr. o. m. läsåret

1966/67.

Kritiska synpunkter riktas mot att inte några överväganden eller förslag

rörande utbildningens organisation redovisas i skolnämndens förslag. Erinringarna

kommer i första hand från remissinstanser utanför krigsmakten.

De organisatoriska frågor som därvid berörs avser dels utbildningens lokalisering,

dels den utformning utbildningen fått i de presentationer av utbildningens

framtida planering som gjorts av försvarsgrenarna.

I fråga om lokalisering pekar statskontoret och skolöverstyrelsen på de

möjligheter som en gemensam utbildning skapar att lokalt sammanföra utbildningen

i allmänna läroämnen för underbefäl varigenom både ekonomiska

besparingar kan göras och utbildningens effektivitet kan höjas.

TCO-S befarar, att det sätt på vilket försvarsgrenarna kommer att lösa utbildningens

organisation, kommer att medföra att man visserligen når den

avsedda miniminivån i fråga om kunskaper, men att därutöver kommer att

förekomma utbildning som ger olika slutresultat. Den eftersträvade inbördes

likheten mellan försvarsgrenarna kommer därigenom inte att uppnås.

Remissinstanserna anser slutligen att en samordning av utbildningen i

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

allmänna läroämnen för allt underbefäl skapar nya och gynnsamma förutsättningar

för en på gemensam grund byggd underofficersutbildning och att

det är angeläget att frågan om underofficerarnas utbildning behandlas på

motsvarande sätt som nu skett med underbefälet.

Departementschefen

Jag behandlar i det följande yrkandena i arméehefens anslagsframställning

punktvis i den ordning de förut omnämnts. De förslag

till personal- och tjänsteförändringar m. m. som jag inte särskilt nämner

har jag ansett mig inte böra tillstyrka.

I. Avlöningskostnaderna och samtliga tjänster för arméstaben skall enligt

förslag i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 33) föras över från arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. till anslaget Arméstaben: Avlöningar. Detta

innebär en minskad belastning under förevarande anslag med ca 10 milj. kr.

De i det föregående framlagda förslagen rörande de regionala stabernas

organisation m. m. innebär såsom jag tidigare framhållit överföring av kostnader

från försvarsgrenarnas avlöningsanslag till särskilt anslag för militärområdesstabernas

avlöningar. Arméns avlöningsanslag kan härvid minskas

med ca 9,7 milj. kr. Förslagen i det föregående innebär vissa förändringar i

arméns personalförteckningar.

Av arméchefens förslag beträffande arméns helikopterskolas personalorganisation

tillstyrker jag följande förändringar. Såsom chef för basplutonen,

tillika chef för utbildningstroppen, bör kommenderas en sergeant. Denne bör

härvid få vikariatslön i lönegrad A 15. Fyra tjänster för fanjunkare eller sergeant

i Ar 15/13 bör tillkomma och avses för flyglärare. Härvid kan tre tjänster

för fanjunkare eller sergeant i Ao 15/13 utgå. Anslaget kan vidare minskas

med lönen till en civil flyglärare i Ag 13. Två tjänster för överfurir i

Ao 11 bör tillkomma, varav en för räddnings- och flygfältstropp och en för

transport- och fordonsgrupp. Slutligen beräknar jag medel för nya tjänster

för en förrådsman och ett kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring. Vid skolan

bör även tillkomma en tjänst för trafikledare i reglerad befordringsgång.

Jag återkommer beträffande denna tjänst vid anmälan av flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl.

II. A. Jag tillstyrker att anslaget ökas med medel för en arvodestjänst för

underofficer i A: 18, tygunderofficer, vid fo 11.

B. Vid artilleriskjutskolan bör tillkomma en tjänst för överfurir i Ao 11.

Vidare bör medel beräknas för en kansliskrivare i Ae 11 vid samma skola.

Härvid kan anslaget minskas med lönen för ett kanslibiträde i Ae 7 vid A 9.

C. Jag tillstyrker att en arvodestjänst för kasernofficer i A: 26 tillkommer

vid I 14. Jag biträder även — efter hörande av 1960 års befälsstatsdelegation

— arméchefens förslag att tre tjänster för förvaltare i trupptjänst i

Ao 17 tillkommer vid pansartrupperna. En tjänst för kapten i Ao 23 vid

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungh Maj:is proposition nr iiO år 1966

generalstabskåren bör dras in i samband med att en officerstjänst inrättas

vid centrala värnpliktsbyrån (jfr prop. 1966: 1 bil. 6 s. 206). Anslaget bör

vidare i enlighet med arméchefens förslag minskas med medel för en arvodestjänst

för verkstadsunderofficer i A: 18 vid 14. Härutöver föreslår jag,

under hänvisning till vad jag föreslagit vid anmälan av försvarets sjukvårdsstyrelses

avlöningsanslag i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 157) att en tjänst för

överstelöjtnant eller major vid generalstabskåren dras in.

G. Av arméchefens förslag till civila tjänster vid förband tillstyrker jag

att medel beräknas för två kokerskor i Ae 9 och fyra ekonomibiträden i högst

Ae 5 vid artilleriskjutskolan, för en kokerska i Ae 9 vid K 1 :s intendenturavdelning

samt för en förste radioassistent i Ae 15 vid S 1. Härvid kan anslaget

minskas med lönen för ett ekonomibiträde i högst Ae 5 vid K 1. Vidare

kan en tjänst för överfurir i Ao 11 vid S 1 dras in. I enlighet med arméchefens

förslag kan anslaget slutligen minskas med lönen för en tvättföreståndare

i Ae 11 vid I 4 och en verkstadsförman i Ae 13 vid P 6.

H. Jag biträder arméchefens förslag att medel beräknas för en översköterska

i Ae 14 och ett sjukvårdsbiträde i högst Ae 5 vid I 13 för artilleriskjutskolan.

III. Jag anser mig böra tillstyrka vissa personalförstärkningar vid trängtrupperna.

Jag föreslår alltså att tio tjänster för sergeant i Ao 13 byts ut

mot två tjänster för förvaltare i trupptjänst i Ao 17 och åtta tjänster för

fanjunkare i Ao 15.

Jag föreslår beträffande arméns underbefälsorganisation att 58 tjänster

för rustmästare i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal tjänster för

extra ordinarie furir. I samband med förslaget angående de nya militärområdesstabernas

organisation har jag föreslagit att tjänster för nio rustmästare

skall utgå ur personalförteckningarna för armén. Jag har vidare föreslagit

att sammanlagt tre tjänster för överfurir tillkommer vid artilleriskjutskolan

och helikopterskolan samt att en överfurirstjänst dras in vid S 1.

Utgående från vad jag sålunda anfört beräknar jag kadern av underbefäl,

instruktörsaspiranter och teknikeraspiranter som avlönas från förevarande

anslag för nästa budgetår på sätt framgår av följande sammanställning. IV.

Budgetår

1965/66

1966/67

Rustmästare..........

1 223

1 272

överfurirer...........

2 043

2 045

Furirer...............

1 243

1 185

Instruktörsaspiranter

och teknikeraspiran-

ter.................

640

640

IV. Jag godtar arméchefens beräkning av medelsbehovet för arvoden till

tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. m. Jag biträder även armé
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

chefens förslag beträffande ökning av medelsbehovet avseende arvodet för

läkarvården vid arméns rid- och körskola, utbildningsarvoden för heltidstjänstgörande

lärare vid arméns utbildningsanstalter, arvoden till brandcheferna

i Bodens fästning och i Karlsborg samt arvodet till en bataljonsveterinär

vid fältveterinärkåren. Jag kan även förorda en höjning av arvodet

till stabsveterinären vid III. militärbefälsstaben. Medel för att bestrida

arvoden till veterinärer vid militärområdesstaber bör beräknas under militärområdesstabernas

avlöningsanslag. De höjda avlöningsförmånerna till reservsjuksköterskor

torde medföra en merkostnad i enlighet med arméchefens

beräkning. Höjningen av reservbefälstraktamentena torde likaså medföra

den av arméchefen beräknade ökningen av medelsbehovet för till frivillig

tjänstgöring inkallad personal. Jag har inte något att erinra mot

arméchefens förslag att antalet rekryteringsstipendier i Boden och antalet

lån till tygtekniska personalen ökar.

I anslutning till riksdagens beslut angående organisationen av förbandssjukvården

(prop. 1965: 176, SU 189, rskr 438) föreslår jag att det arvode

som f. n. utgår till ögonläkare vid den militära ögonpolikliniken vid karolinska

sjukhuset dras in fr. o. m. nästa budgetår.

Vid anmälan av arméns övningsanslag för budgetåret 1966/67 (prop.

1966: 1 bil. 6 s. 50) har jag föreslagit att kostnaderna för övertidsersättningar

och förbandsövningstillägg fr. o. m. nästa budgetår skall bestridas

från övningsanslaget. Förevarande anslag kan därvid minskas med

10 225 000 kr.

VI. Jag har inte något att erinra mot chefens för armén beräkning av

uppbördsposternas storlek.

Genom beslut den 17 december 1965 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser

angående den fasta maskinanläggningen vid P 10. Med anledning av

beslutet föreslår jag att en tjänst för maskinchef i Ao 20 inrättas vid P 10 i

utbyte mot en maskinchefstjänst i Ao 18 vid samma regemente.

Jag föreslår vidare med anledning av förslag av försvarets civilförvaltning

att medel beräknas under anslaget för en tjänst för förste reparatör i Ae 12

vid vardera I 5 och P 2. Härvid bör en tjänst för förste reparatör i Ao 12 vid

vartdera regementet föras på övergångsstat.

Förevarande anslag bör räknas ned med 1,9 milj. kr. till följd av riksdagens

nyssnämnda beslut angående omorganisation av förbandssjukvården

fr. o. m. den 1 juli 1966.

Förslagen i prop. 1966: 109 angående organisation av en gemensam intendenturkår

m. m. medför vissa förändringar i arméns personalförteckningar.

Jag övergår till att behandla försvarets skolnämnds förslag angående

utbildningen i allmänna läroämnen för krigsmaktens

underbefäl.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Vid anmälan av prop. 1960:109 angående befälsordningen vid armén

m. m. underströk jag vikten av en tillräcklig allmänbildningsbredd hos utbildningsbefälet

och påpekade att behovet därav blir alltmer framträdande

med hänsyn till den fortgående höjningen av allmänbildningsnivån hos de

värnpliktiga. Likaså bedömde jag att förbättringen av personalens rent militära,

taktiska och tekniska skolning krävde en motsvarande höjning av de

civila kunskaperna. Jag framhöll vidare som riktigt och väsentligt att den

praktiska utformningen av utbildningen av det aktiva befälet efter hand

anpassades till den fortskridande skolreformen. Särskilt gällde detta i fråga

om underbefälskategorien. Befälsutredningens förslag att bibehålla den dåvarande

tidsmässiga omfattningen av utbildning i allmänna läroämnen vid

armén, ca 700 timmar, ansåg jag mig kunna biträda. Vidare förutsatte jag att

berörda myndigheter, allteftersom resultaten av skolväsendets omdaning

lät sig överblickas, effektivt skulle inrikta och utforma ifrågavarande undervisning

i syfte att utveckla och vidmakthålla en kvalitativt god underbefälskår.

Det på 1954 års befälsutredning grundade förslaget antogs av 1960 års

riksdag (SU 113, rskr 290).

I prop. 1964: 31 (SU 37, rskr 116) angående försvarsgrensstabernas organisation

framhöll jag det angelägna i att utbildningen i allmänna läroämnen

inom försvaret samordnas och anpassas till förändringarna med avseende

på personalens uppgifter samt till pågående reformer inom det allmänna

skolväsendet. Ifrågavarande samordning skulle ankomma på försvarets

skolnämnd.

Försvarets skolnämnds förslag har utarbetats efter de riktlinjer som angetts

i 1960 års beslut rörande befälsordningen vid armén. Förslaget ansluter

dessutom till beslutade reformer inom det allmänna skolväsendet, främst

grundskolereformen. Jag anser dessa utgångspunkter riktiga och föreslår

att utbildningen i allmänna läroämnen för krigsmaktens underbefäl utformas

i huvudsaklig överensstämmelse med skolnämndens förslag, dock med

beaktande av vad jag i det följande anför.

I fråga om den gemensamma nivå, till vilken utbildningen i allmänna läroämnen

skall leda, anser jag det väsentligt att allt underbefäl har ett såvitt

möjligt likartat utgångsläge såväl för sin yrkesutbildning och yrkesutövning

som för eventuell övergång till annan befälskarriär och att skillnader i detta

hänseende, som inte är motiverade av speciella yrkeskrav, inte bör förekomma.

Den gemensamma nivå till vilken utbildningen skall leda är självfallet

svår att exakt bestämma. Utgångsläget bör vara det behov av kunskaper

i allmänna läroämnen som är gemensamt för alla yrkeskategorier bland

underbefälet. Även om vissa andra utgångspunkter legat till grund för skolnämndens

förslag, har jag inte något att erinra i fråga om den gemensamma

nivå nämnden föreslagit. Jag anser det vidare riktigt att underbefälsutbildningen

redan nu ansluts till grundskolan, även om det — som påpekats både

av nämnden och remissmyndigheterna — medför att ändringar successivt får

göras i utbildningsplanerna.

s. 111 Kontrollera mot PDF

111

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

I och för sig vore det lämpligast om den kompletterande utbildningen

kunde genomföras med utnyttjande av det allmänna skolväsendets resurser.

Jag vill emellertid erinra om att rekryteringen av blivande underbefäl

i huvudsak sker bland de värnpliktiga och att underbefälsutbildningen bedrivs

i direkt anslutning till värnpliktsutbildningen. Av detta skäl anser

jag det f. n. mest ändamålsenligt med en kompletteringsutbildning anordnad

vid krigsmakten.

Skolnämndens förslag innebär för arméns del en höjning av den nuvarande

utbildningsnivån. För övriga försvarsgrenar blir nivån i huvudsak

oförändrad. Jag bedömer att skolnämndens förslag, med hänsyn till ungdomens

linjeval inom grundskolan, på sikt kan medföra en minskning av

det totala timantal som erfordras för utbildning i allmänna läroämnen vid

krigsmakten.

I fråga om utbildningens lokalisering har för arméns del redovisats vissa

planer att genomföra en omfattande centralisering. För egen del anser jag

att stora fördelar inte minst från utbildningssynpunkt är att vinna därmed.

Inom marinen och flygvapnet är underbefälsutbildningen samlad till centrala

underbefälsskolor. Jag räknar t. v. inte med någon förändring därvidlag.

Den totala kostnadsökningen för en centraliserad utbildning vid armén

kan beräknas till omkring 275 000 kr. Utvecklingen i fråga om elevernas

linjeval i grundskolan pekar enligt min uppfattning mot att sedan grundskolan

genomförts flertalet elever vid försvarsgrenarna behöver genomgå endast

utbildningens päbyggnadsdel. Vissa kostnadsminskningar bör därför kunna

förutses vid alla försvarsgrenar. På sikt bör därför ett genomförande av skolnämndens

förslag totalt sett inte bli mer kostnadskrävande än nuvarande

■ordning.

Innan grundskolan helt genomförs räknar skolnämnden med en övergångstid

under vilken rekrytering till underbefälsyrket sker även med elever

från s. k. vikande skolformer. Även för sistnämnda elever anser jag i likhet

med skolnämnden att de av nämnden föreslagna utbildningsplanerna med

lämplig anpassning bör kunna följas. Helt genomförd bedömer jag att den

föreslagna utbildningen kan vara under läsåret 1970/71.

Mina förslag i det föregående rörande underbefälsutbildningen aktualiserar

frågan om den framtida underofficersutbildningen. Denna fråga är f. n.

under utredning av försvarets skolnämnd.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter rörande

utbildningens omfattning och organisation m. m.

Med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personal-,

tjänste- och andra förändringar inom armén samt med beaktande av kostnaderna

för erforderlig löneomräkning och anslagsbelastningen bör anslaget

för nästa budgetår föras upp med (368 000 000 — 35 000 000) 333 000 000

kr.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningarna

för armén enligt vad jag förordat i det föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 200 300 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,

förslagsvis .................... 12 900 0001

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 1 800 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 121 775 000

Summa kr. 336 775 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstads
drift

.................................. 3 675 00b

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola................ 100 000

Nettoutgift kr. 333 000 000

c) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 333 000 000 kr.

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1964/65 ...................... 128 000 000 138 021 840

1965/66 ...................... 144 700 000

1966/67 (förslag) ............ 132 500 000

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 85) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till aktiv

personal m. fl. för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 131,ö

milj. kr.

Chefen för marinen (skr 30/8 1965) föreslår att anslaget förs upp med

141 080 000 (— 3 620 000) kr.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

ökning eller

minskning Summa

I. Förändringar på grund av särskilda omorganisationer m. m.

a) Överföring av avlöningar till personal vid marinstaben till särskilt

anslag.................................................... — 5 132 000

b) Överföring av avlöningar till personal vid regionala staber m. m.

till särskilt anslag.......................................... — 3 300 000 — g 432 000

11. Personalförändringar

A. Flottan

1. 2 kaptener Ao 23, 1 kapten/löjtnant Ao 23/17/15, 1 förvaltare

Ao 17 samt 2 flaggunderofficerare Ao 15 (1. helikopterdivisionen).

.................................................. + 176 502

2. 1 kapten Ao 23 (lärare i sambandslära vid sjökrigsskolan)...... + 36 804

3. 1 flaggunderofficer Ao 15 (sjökrigsskolans chefsexpedition)..... + 23 892

4. 5 underofficerare Ao 15/13 (övertaliga) utgår................. — 119 460 4. 117 738

B. Kustartilleriet

1. 1 kapten Ao 23 (1. helikopterdivisionen).................... + 36 463

2. 1 kapten Ao 23 (lärare i sambandslära vid sjökrigsskolan)...... + 36 463

3. 1 kapten Ao 23 (marinförvaltningens minsektion)............. + 36 463

4. 1 förvaltare Ao 19 (marinförvaltningens minbyrå)............ + 29 287

5. 1 flaggunderofficer Ao 15 (marinstaben, sektion IV)........... 4- 23 479

6. 2 flaggunderofficerare Ao 15 och 2 underofficerare av 2. graden

Ao 13 (i teknisk tjänst)................................... + 89 034

7. 5 överfurirer Ao 11 (i teknisk tjänst)....................... + 84 325 4. 335 514

C. Marinläkarkåren

1. 1 förste marinläkare B 1 jämte arvode tillkommer; 1 kontraktsanställd

marinläkare utgår (medicinska undersökningscentralen

i Karlskrona)........................................... + 2 928

2. 1 förste marinläkare Ao 27 jämte arvode (marinens sjukvårds
skola).

................................................. + 45 684 4. 48 612

D. övrig personal

1. 1 adjunkt Ae 23/21 vid fo 32/31 med GbK (KA 4, instruktörs
skolan).

................................................ + 34 936

2. 1 expeditionsunderofficer A; 18 vid fo 15 med BK (kassaavdelningen)

................................................ + 8 694

3. 1 verkstadsförman Ae 13 vid fo 32/31 med GbK............. — 21 456

4. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (medicinska undersökningscentralen

i Karlskrona)........................................ + 14 076 + 36 250

+ 538 114

III. Tjänsteförändringar...................................... + 404 197

IV. Förändringar i övrigt

a) Arvode till arkivföreståndare vid marinkommando Syd......... 4- 200

b) Två utbildningsarvoden vid sjökrigsskolan.................... 4- 4 560

c) Tillsynsmän vid befästningar................................ + 51 100

d) Tillsynsmän vid marinens kustbevakning..................... + 5 000

e) Reprcsentationsbidrag..................................... + 17 000

f) Lärare och föreläsare....................................... + 180 000

g) Assistenter för frivilligfrågor................................ + 2 710

h) Till frivillig tjänstgöring inkallad personal.................... — 33 972 4- 226 598

V. Löneomräkning............................................ -f 3 791 396

VI. Särskilda uppbördsmedel................................... — 145 000

VII. Avrundnlng..............................................~ 8 305

— 3 620 000

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Motiv

Av de av marinchefen anförda motiven må följande återges.

II. A. 1. Statskontoret har undersökt stabs- och förvaltningstjänstens organisation

vid första helikopterdivisionen. Chefen för marinen har i anslutning

härtill föreslagit att följande tjänster skall tillkomma för första helikopterdivisionen,

nämligen vid flottan två kaptener i Ao 23 (chef för flygkompaniet

och vapenofficer), en kapten eller löjtnant i Ao 23/Ao 17/15

(adjutant), en förvaltare (i annan tjänst än teknisk) i Ao 17 (chef för stationspluton)

samt två flaggunderofficerare (i annan tjänst än teknisk) i

Ao 15 (chefer för divisionsstabens expedition och basplutonen) och vid kustartilleriet

en kapten i Ao 23 (chef för baskompaniet). Vidare har statskontoret

funnit att värnpliktiga expeditionsbiträden bör ersättas med civil kontorspersonal

och därför föreslagit att tjänster för en kontorist, ett kanslibiträde

och två kontorsbiträden tillkommer vid helikopterdivisionen.

4. Chefen för marinen räknar med ett behov av 127 tjänster för övertaliga

underofficerare på särskild stat vid flottan, vilket innebär en minskning med

5 i förhållande till de 132 som finns upptagna i personalförteckning för budgetåret

1965/66.

III. Med hänsyn till tjänsteåldern för nuvarande högbåtsmän vid flottan

och överfurirer vid kustartilleriet föreslår chefen för marinen, att 32 tjänster

för förste högbåtsman i Ao 13, varav 19 i teknisk tjänst, och 11 tjänster för

flaggfurir i Ao 13, varav fyra i teknisk tjänst, tillkommer i utbyte mot motsvarande

antal tjänster för högbåtsman i Ao 11 och överfurir i Ao 11.

Med hänsyn till den minskade befordringstiden för överfurirer hemställer

chefen för marinen att tio tjänster för överfurir i Ao 11 i annan än teknisk

tjänst tillkommer i utbyte mot samma antal extra ordinarie furirstjänster.

Marinchefen föreslår i övrigt uppflyttning av eller vikariatslöneförordnande

i högre lönegrad m. m. för sammanlagt 36 tjänster. Av dessa avses två

för chefer för första ubåtsflottiljen och första helikopterdivisionen, 15 för

elever vid militärhögskolan samt en för mariningenjörkåren. Vidare innefattar

förslaget uppflyttning av 18 tjänster för underofficer, varav sex vid

flottan och 12 vid kustartilleriet.

IV. a) Arvodet till arkivföreståndaren för marinkommando Syds arkiv

föreslås bli höjt med 200 kr. till 600 kr. för år. Arvodet till arkivföreståndaren

vid marinkommando Ost har tidigare höjts till 700 kr. för år, varför

rättviseskäl anses motivera nu föreslagen höjning.

c) Beloppet för tillsynsmän vid befästningar föreslås bli uppräknat med

51 100 kr. Höjningen beror främst på en nödvändig höjning av sedan länge

oförändrade arvoden samt tillkomsten av vissa nya anläggningar.

d) För tillsynsmän vid marinens kustbevakning avsedda medel föreslås

räknas upp med 5 000 kr. huvudsakligen till följd av nytillkomna tillsynsobjekt

ävensom nödvändigheten av en mindre justering uppåt av en del

arvoden.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj.ts proposition nr ltO år 1966

e) Representationsbidrag utgår f. n. endast till chefen för marinen och

marinkommandocheferna. Chefen för marinen föreslår dels att marinchefens

representationsbidrag höjs från 4 000 kr. till 6 000 kr. för år, dels att

representationsbidrag tilldelas ett antal skol- och förbandschefer m. fl. Den

ökade kostnaden härför beräknas till 17 000 kr.

f) Delposten till lärare och föreläsare beräknas till avrundat 1 415 000 kr.,

innebärande en ökning med 180 000 kr. ökningen är huvudsakligen motiverad

av tillkomsten av nya kurser och militära ämnen vid vissa skolor, viss

förstärkning i allmänna läroämnen samt viss differentiering inom läsavdelningarna.

g) Chefen för marinen föreslår att antalet tjänstgöringsmånader för anställande

av assistenter för frivilligfrågor i Ag 9 höjs från 53 till 55 månader.

Kostnaden härför beräknas till 2 710 kr. ökningen av antalet tjänstgöringsmånader

avses tilldelas chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, som

f. n. endast har två månader, för att ge denne möjlighet att mer aktivt kunna

ta del i och stödja frivilligverksamheten på Gotland.

h) Delposten Till frivillig tjänstgöring inkallad personal bör vid bifall

till förslag från chefen för marinen om inrättande av en arvodesbefattning

för officer i A: 26 vid marinstabens sektion I, underrättelseavdelningen,

minskas med 33 972 kr.

VI. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift föreslås

uppräknad med 50 000 kr. med hänsyn till belastningen. Uppbördsposten

Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg bör enligt chefen

för marinen räknas upp med 95 000 kr. till följd av höjda isbrytartiHägg.

Departementschefen

Jag behandlar chefens för marinen yrkanden punktvis i den ordning de

förut omnämnts. De förslag till personal- och tjänsteförändringar jag inte

särskilt nämner har jag inte ansett mig böra tillstyrka.

I. Avlöningskostnaderna och samtliga tjänster för marinstaben skall enligt

förslag i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 83) föras över från marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl. till anslaget Marinstaben: Avlöningar.

Detta innebär en minskad belastning under förevarande anslag med ca 8,2

milj. kr.

De i det föregående framlagda förslagen rörande de regionala stabernas

organisation m. m. innebär såsom jag tidigare framhållit överföring av kostnader

från försvarsgrenarnas avlöningsanslag till särskilt anslag för militärområdesstabernas

avlöningar. Marinens avlöningsanslag kan härvid minskas

med ca 2 milj. kr. Förslagen i det föregående innebär vissa förändringar

i marinens personalförteckningar.

II. Behovet av militär personal för stabs- och förvaltningstjänsten vid

första helikopterdivisionen bör tillgodoses inom ramen för tillgängliga tjäns
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj. ts proposition nr HO år 1966

ter. Medel bör beräknas för nya civila tjänster vid divisionen för en kontorist

i Ag 9 och ett kanslibiträde i Ag 7. Härvid kan anslaget minskas med''

lönen till en på vakant underbefälstjänst anställd kontorist i Ag 9.

I enlighet med förslag av marinchefen bör fem övertaliga tjänster för underofficerare

i Ao 15/13 vid flottan utgå.

Vidare bör anslaget minskas med lönen till en verkstadsförman i Ae 13 vid

fo 32/31 med Göteborgs kustartilleriförsvar.

I anslutning till förslag om inrättande av viss tjänst under det under

elfte huvudtiteln upptagna anslaget Viss sambandsverksamhet som redovisats

i särskild ordning (jfr prop. 1966: 1 bil. 13) föreslår jag vidare att en

tjänst för furir (i annan tjänst än teknisk) vid flottan dras in.

III. Vid flottan bör tillkomma 32 tjänster för förste högbåtsman i Ao 13,

av vilka 19 avses för teknisk personal, i utbyte mot samma antal högbåtsmän

i Ao 11 samt vid kustartilleriet elva tjänster för flaggfurir i Ao 13,

varav fyra i teknisk tjänst, i utbyte mot samma antal överfurirstjänster i

Ao 11. Vidare bör tio tjänster för överfurir i Ao 11 (i annan tjänst än teknisk)

tillkomma i utbyte mot motsvarande antal furirstjänster.

IV. Beträffande förändringar i övrigt godtar jag chefens för marinen förslag

om höjning av arvodet till arkivvårdaren vid marinkommando Syd

liksom av arvoden till tillsynsmän vid befästningar. Jag biträder även förslaget

om beräkning av medelsbehovet för tillsynsmän vid marinens kustbevakning

och för lärare och föreläsare samt beräkningen av medelsbehovet

för till frivillig tjänstgöring inkallad personal.

I anslutning till riksdagens beslut angående organisationen av förbandssjukvården

(prop. 1965: 176, SU 189, rskr 438) föreslår jag att det arvode

som f. n. utgår till ögonläkare vid marinkommando Ost dras in fr. o. m. nästa

budgetår.

Vid anmälan av marinens övningsanslag för budgetåret 1966/67 (prop.

1966: 1 bil. 6 s. 50) har jag föreslagit att kostnaderna för övertidsersättningar

och förbandsövningstillägg fr. o. m. nästa budgetår skall bestridas

från övningsanslaget. Förevarande anslag kan därvid minskas med

2 950 000 kr.

VI. I enlighet med chefens för marinen förslag bör uppbördsposten Avlöningar

till viss personal i verkstadsdrift räknas upp med 50 000 kr. med

hänsyn till belastningen och uppbördsposten Ersättning för avlöningskostnader

på statens isbrytarfartyg räknas upp med 95 000 kr. till följd av höjda

isbryt artillägg.

Förevarande anslag bör räknas ned med 200 000 kr. till följd av riksdagens

nyssnämnda beslut angående omorganisation av förbandssjukvården

fr. o. m. den 1 juli 1966.

Förslagen i prop. 1966: 109 angående organisation av en gemensam intendenturkår

m. m. medför vissa förändringar i marinens personalförteckningar.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personal-,

tjänste- och andra förändringar m. m. vid marinen samt med beaktande av

kostnaderna för erforderlig löneomräkning och anslagsbelastningen bör anslaget

för nästa budgetår föras upp med (144 700 000 — 12 200 000)

132 500 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om vad jag vid

anmälan i det föregående av arméns allmänna avlöningsanslag anfört angående

vissa utbildningsfrågor inom krigsmakten — att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningarna

för marinen enligt vad jag förordat i det föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills vi
-

dare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 76 000 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,

förslagsvis .................... 1 900 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 800 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 55 945 000

Summa kr. 134 645 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstads
drift

.................................. 500 000

2. Ersättning för avlöningskostnader på statens

isbrytarfartyg .................... 1 645 000

Nettoutgift kr. 132 500 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 132 500 000 kr.

Flygvapnet i Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag

164 000 000

183 000 000

165 500 000

1964/65 ........

1965/66 ........

1966/67 (förslag)

Nettoutgift

174 189 541

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 117) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv

personal m. fl. för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av

165,5 milj. kr.

Chefen för flygvapnet (skr 20/8 1965) föreslår, att anslaget förs upp med

177 354 000 (- 5 646 000) kr.

ökning eller

minskning Summa

I. Förändringar på grund av omorganisationer m. m.

a) Överföring av avlöningar till personal vid flygstaben till särskilt

anslag......................................;............ —11 488 909

b) Kostnader för regionala staber............................. — 1 526 889

c) Första flygeskadern...................................... 4- 320 291

II. Personalförändringar

A. Flygföroaltningen

1. 1 överstelöjtnant eller major Ao 27/25 och 1 major Ao 25

(försökscentralen).................................... 4- 82 884

2. 1 kapten Ao 23 (elektroavdelningens radarbyrå)........... 4- 37 680

3. 1 kapten Ao 23 (flygplanavdelningens flygplanbyrå)....... -f 37 680

4. 1 flygdirektör av 1. graden Ao 27 (flygförvaltningens teleskola).

.............................................. + 45 048 +

B. Stridslednings- och luftbevakningsorganisaiionen

1. 4 majorer Ao 25 (strilbataljonschefer).................... + 162 296

2. 1 kapten Ao 23 (robotledare)............. 4- 36 293

3. 1 kapten Ao 23 (stridsledningsofficer).................... 4- 36 293

4. 2 förvaltare Ao 17 (chefradarjaktledare).................. 4- 52 046

5. 2 överfurirer Ao 11 (expeditionsunderbefäl)............... 4- 37 320

6. 1 officer A: 26 (kompanichef).......................... 4- 13 401

7. 9 driftingenjörer Ae 21,1 driftingenjör Ae 19 samt 11 ingenjörer

överförs till flygförvaltningen (sakanslag) ........... — 609 563 _

C. Luftvärnsrobotorganisationen

1. 1 kapten Ao 23 (divisionschef)......................... 4- 35 952

2. 1 kapten Ao 23 (gruppchef)............................ 4. 35 952

3. 3 fanjunkare Ao 15 (robotstridsledare)................... 4- 68 580

4. 1 överfurir Ao 11 (expeditionsföreståndare)........ 4- 18 252

5. 1 överfurir Ao 11 (chef för vakt- och transporttropp)....... -f- 18 252

6. 2 förste verkmästare Ao 19 (stationsavdelningschefer)...... 4- 57 408

7. 2 förste verkmästare Ao 17 (chefer för elektrotropp)........ 4- 51240

8. 2 förste mästare Ao 15 och 1 mästare Ao 13 (chefer för robottropp).

............................................. 4- 66 132

9. 1 förste mästare Ao 15 (chef för elektrotropp)............. 4- 22 860

10. 2 flygtekniker Ao 11.... 4- 36 504

11. 23 flygtekniker Ao 11 utgår........................... — 419 796 _

D. Utbildningsanstaller

1. Omorganisation vid F 2............................... -)- 70 000

2. 1 överstelöjtnant Ao 27 (F 14). ........................ 4- 45 048

3. 1 major Ao 25 och 1 kapten Ao 23 (F 20).................. -f- 76 224

4. 1 kapten Ao 23 och 1 fanjunkare Ao 15 (F 14 flygvapnets

markstridsskola)..................................... 4- 58 812

5. 1 förste mästare Ao 15 och 1 flygtekniker Ao 11 (F 14 flygvapnets

tekniska skola)........................ 4- 41 112

6. 2 förste ritare Ae 11 (F 14 och F 20)...................... 4- 36 504

7. 1 kontorist Ae 9 (flygvapnets bomb- och skjutskola)........ 4- 18 312

8. 1 sjukvårdsbiträde högst Ae 5, halvtid (F 14).............. 4- 6 624 4.

203 292

271 914

8 664

352 636

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Ökning eller

minskning

E. övrig militär personal

1. 7 förvaltare Ao 17 (flygförare).......................... + 182 161

2. 1 fanjunkare Ao 15 (F 8).............................. + 21 936

3. 2 fanjunkare Ao 15 (instruktörer för simulatorer).......... + 45 720

4. 1 fanjunkare Ao 15 (kassatjänst)....................... + 22 860

5. 1 officer A: 26 (frivillig verksamhet)..................... + 13 691

F. Personal för den militära vädertjänsten

1. 1 meteorolog Ao 21, 1 förste meteorologassistent Ae 13 och 1

tekniskt biträde Ae 7 (stridsledningsorganisationen)....... + 67 212

2. 1 meteorolog Ao 23, 1 meteorolog Ao 21, 1 tekniker Ae 9, 1

tekniskt biträde Ae 7 och 1 förste meteorologassistent Ae 13

(F 21).............................................. + 128 940

3. 1 förste meteorologassistent Ae 15 tillkommer, 1 förste meteorologassistent

Ae 13 utgår (väderradar)................ +_2 448

G. Trafikledarpersonal

1. 1 förste trafikledare Ao 23, 1 förste trafikledare Ao 21 och

2 trafikledare i reglerad befordringsgång (regional radarövervakning)

..............................■ • • • ......

2. 4 förste trafikledare Ao 21 och 2 trafikledare i reglerad befordringsgång

(lokal radarövervakning)..................

3. 1 förste trafikledare Ao 21 (lärare vid trafikledarskolan)....

4. 1 förste trafikledare Ao 21 och 2 trafikledare i reglerad befordringsgång

(tornkontroll)...........................

5. 1 förste trafikledare Ao 21 (landningsradar)...............

H övrig civilmilitär personal

1. 6 flygtekniker Ao 11 (bastroppar).......................

2. 6 flygtekniker Ao 11 (flottiljernas mobiliseringsavdelningar)

3. 2 flygtekniker Ao 11 (rekryteringsfrågor) —..............

I. övrig personal

1. 3 driftingenjörer Ae 21 (luftvärnsrobotorganisationen).....

2. 2 förmän Ae 11 (F 1 och F 10).........................

3. 20 vaktmän högst Ag 9 (stridslednings- och luftbevaknings
organisationen).

.....................................

4. 4 tekniska biträden Ae 7, 2 kanslibiträden Ae 7, 2 kanslibi
träden

Ae 7 och 2 kontorsbiträden högst Ae 5 (stridslednings-

och luftbevakningsorganisationen)................

5. 3 kanslibiträden Ae 7 (F 8, F 12 och F 13, kassaavdelning) ..

6. 2 kanslibiträden Ae 7, halvtid, utgår (F 12 och F 13, kassaavdelning).

.......................-..................

7. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (F 4, kassaavdelning)..........

8. 5 kontorsbiträden högst Ae 5, halvtid, (F 7, F 12, F 13, F 17

och F 21 kassaavdelning)..............................

9. 3 förrådsmän högst Ae 9 (F 16, F 21 och F 10).............

10. 1 kokerska Ae 9 och 1 ekonomibiträde högst Ae 5 (F 10).....

11. 1 ekonomibiträde högst Ae 5 (F 4)......................

12. 1 kontorist Ae 9 och 1 kanslibiträde Ae 7 (F 10)............

13. 1 reparatör Ag 10 (F 21)..............................

14. 1 ingenjör högst Ae 15 och 1 förste förrådsförman Ae 11

(F 21, drivmedelstjänst)............................... III. IV.

+

115 357

+

174 312

+

33 972

+

78 694

+

32 148 .

+

111 960

+

111 960

+

37 320 •

+

101 916

+

36 504

+

293 040

+

147 334

+

45 051

_

14 632

+

14 880

+

33 995

+

45 792

+

29 508

+

14 880

+

30 912

+

19 272

+

45 216

III. Tjånsteförändringar

IV. Förändringar i övrigt

a) Arvoden till lärare och föreläsare...................... + 213 000

b) Arvoden till observationspersonal i vädertjänst........... + 56 000

c) Arvoden till tillsynsmän vid krigsflygfält och övningsflyg
platser

m. ........................................ + 12 250

Summa

289 368

198 600

434 483

261 240

843 668

2 302 709

223 558

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

d) Tillfällig personal...........................

e) övertidsersättningar och förbandsövningstillägg

f) Representationsbidrag......................

g) Arvoden och särskilda ersättningar...........

V. Löneomräkning

VI. Särskilda uppbördsmedel

VII. Avrundning

Motiv

ökning eller

minskning

+ 70 000

— 600 000

+ 20 000

-- 1 000 000

+ 5 981 150

— 228 000

— 1 160

— 5 646 000

Summa

— 1 228 750

Av de av flygvapenchefen anförda motiven må följande återges.

II. B. För den fortsatta utbyggnaden av de olika delfunktionerna inom

stril 60-systemet erfordras enligt chefen för flygvapnet fr. o. m. budgetåret

1966/67 fyra tjänster för major avsedda för strilbatal jonchef er, en tjänst

för kapten avsedd för robotledare, två tjänster för förvaltare avsedda för

chefradarjaktledare, två tjänster för överfurir avsedda för expeditionsunderbefäl

samt en arvodestjänst för pensionerad officer i A: 26 avsedd för stabskompanichef.

För närmare upplysningar rörande innebörden av förslagen

under denna punkt torde få hänvisas till de handlingar som kommer att

överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

C. 2. De kvalificerade arbetsuppgifter i fred och krig som åvilar robotgruppchefen

anser chefen för flygvapnet kräva att befattningen besätts av

officer. Med hänsyn till de krav som i fred och krig ställs på robotgruppcheferna

bör enligt flygvapenchefen den ene av de två gruppcheferna vid

varje division vara kapten. En tjänst för kapten i Ao 23 avsedd för robotgruppchef

vid robotdivision föreslås därför tillkomma.

3. För att leda robotgruppens insats mot flygande mål erfordras robotstridsledare.

Denne är operativt ansvarig för robotgruppens strid. Chefen

för flygvapnet föreslår att tre tjänster för fanjunkare i Ao 15 avsedda för

robotstridsledare tillkommer.

5. För bevakning och transport av robotdivisionens robotmateriel erfordras

en vakt- och transporttropp. I denna tropp ingår ett 20-tal värnpliktiga.

Som chef för troppen erfordras ett underbefäl med uppgift att leda bevaknings-

och transporttjänsten samt markstridsutbildningen av robotdivisionens

värnpliktiga.

6. Som chef för stationsavdelningen inom varje robotgrupp erfordras en

stationsavdelningschef. Denne skall bl. a. leda och fördela arbetet inom sin

avdelning så att personal och materiel utnyttjas på mest rationella sätt såväl

i fred som krig. Med hänsyn till det stora ansvar som är förenat med denna

befattning bör enligt flygvapenchefen tjänst för förste verkmästare i Ao 19

avses för innehavaren.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 är 1966

7 och 9. Vid stationsavdelningens elektrotropp utförs service av de mest

komplicerade delarna av robotgruppens materiel. Chefen för elektrotroppen

måste i detalj känna materielens konstruktion, funktion, handhavande och

service. För att säkerställa tillgång på personal med lång erfarenhet och stor

ansvarskänsla är enligt flygvapenchefen tjänster för både förste verkmästare

och mästare erforderliga för denna befattning.

8. Inom varje robotgrupp erfordras för skötsel av gruppens robotar, lavetter,

kablar och elkraftaggregat m. m. en robottropp. Som chef för robottroppen

med uppgift att vårda och handha robotgruppens materiel, bl. a.

explosivämnen, erfordras en mästare. Två tjänster för förste mästare i Ao 15

och en tjänst för mästare i Ao 13 föreslås tillkomma.

10. De två simulatorer som tillhör första robotdivisionen vid F 8 kräver

noggrann vård och tillsyn för att erforderlig träningstid skall kunna beredas

robotstridsledarna. För denna vård och tillsyn av de komplicerade och dyrbara

utrustningarna erfordras två flygtekniker. Därför föreslås att två vakantsatta

tjänster för flygtekniker i Ao 11 utnyttjas för detta ändamål.

11. För att täcka kostnaderna för tillkomsten av föreslagna tjänster inom

luftvärnsrobotorganisationen föreslår flygvapenchefen att 23 vakantsatta

tjänster för flygtekniker i Ao 11 utgår.

D. 1. Chefen för flygvapnet har i skrivelse den 25 september 1965 framlagt

förslag till omorganisation av F 2 innebärande vissa strukturrationaliseringar

samt därav föranledda avsevärda personalförändringar.

Chefen för flygvapnet har i sammanhanget lagt fram förslag om att en

arvodestjänst för underofficer i A: 18 skall inrättas vid trafikledarskolan.

Denne avses ha ansvar för skolans expeditionstjänst, budtjänst och personalredovisning

samt tjänstgöra som materielredogörare.

E. 3. I syfte att minska utbildningstiden i luften och antalet haverier har

ett antal simulatorer anskaffats. För ett effektivt utnyttjande av dessa

simulatorer erfordras en simulatorinstruktör vid varje anläggning med uppgift

att organisera och leda den dagliga rutintjänsten vid simulatorn samt

utbilda nya biträdande simulatorinstruktörer. För dessa uppgifter erfordras

därför tillkomst av två tjänster för fanjunkare i Ao 15 avsedda för simulatorinstruktörer.

F. 2. Kungl. Maj :t har genom beslut den 14 maj 1965 föreskrivit att flygvapnet

fr. o. m. den 1 juli 1965 på militär flygplats skall tillhandahålla för

den civila luftfartens behov erforderlig personal. Med hänsyn till arten och

omfattningen av denna verksamhet vid F 21 erfordras två tjänster för

meteorolog, en tjänst för meteorologassistent och två tjänster för kartbiträden.

G. 1. Tillkomsten av en övre luftled inom Göteborgs flyginformationsområde

kommer att för flygvapnets del medföra restriktioner som begränsar

möjligheterna att bedriva flygövningar i Göteborgsområdet. Det är därför

angeläget att radar väst kan träda i funktion i och med tillkomsten av en

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

övre luftled. För radar väst förutses ett sammanlagt behov av åtta trafikledare,

varav en erfordras budgetåret 1966/67.

Radar ost, radar syd och radar väst i Stockholms, Malmö resp. Göteborgs

flyginformationsområde är delvis redan i funktion. I takt med den ökande

verksamheten vid de tre radarövervakningsorganen erfordras fr. o. m. budgetåret

1966/67 sammanlagt tillkomst av två förste trafikledare och två trafikledare.

Flygvapenchefen föreslår tillkomst av en tjänst för förste trafikledare i

Ao 23 avsedd för radar syd, en tjänst för förste trafikledare i Ao 21 avsedd

för radar väst samt två tjänster för trafikledare i reglerad befordringsgång

avsedda för radar syd och radar ost.

2. Radarorganisationen vid F 3 och F 5 leder, kontrollerar och samordnar

flygtrafiken till och från flera flygplatser inom ett gemensamt terminalområde.

Radarorganisationen vid F 3 och F 5 är av större omfattning än

vid övriga flottiljers trafikledningsavdelningar. Med hänsyn härtill erfordras

ytterligare en resp. två förste trafikledare för områdeskontrolltjänst vid dessa

flottiljer. För att övervaka och leda flygtrafiken inom F 1, F 4 och F21

terminalområden erfordras tre befattningar för trafikledare.

Chefen för flygvapnet föreslår att tre tjänster för förste trafikledare i

Ao 21 vid F 3 och F 5 samt en tjänst för förste trafikledare i Ao 21 och två

tjänster för trafikledare i reglerad befordringsgång vid F 1, F 4 och F 21, avsedda

för lokal radarövervakning, tillkommer.

3. För att utbildningsverksamheten vid trafikledarskolan skall kunna bedrivas

på ett tillfredsställande sätt erfordras att kvalificerad lärarpersonal

avses särskilt för detta ändamål. Som lärare, fast knutna till skolan, erfordras

fyra trafikledare varav en som skolchef. Då skolan redan disponerar

tjänster för skolchef och två lärare erfordras ytterligare en tjänst för lärare,

förste trafikledare i Ao 21.

4. I takt med att ny vapenmateriel tillförts och tillförs förbanden har

flygverksamheten vid flygförvaltningens försöksplats i Norrland fått en allt

större omfattning. Den nuvarande trafikledarpersonalen anses otillräcklig

för att flygplatskontrolltjänsten under dessa delvis nya förhållanden skall

kunna bestridas under erforderlig övningstid. Tillkomst av ytterligare en

förste trafikledare i Ao 21 vid försöksplatsen anses därför erforderlig.

Sedan 1949 har trafikledartjänsten vid Arboga åvilat en tjänsteman anställd

som biträdande ingenjör vid den centrala flygverkstaden i Arboga.

Dubbelbefattningen som trafikledare och ingenjör har tidigare kunnat godtas,

då flygverksamheten varit ringa och landningshjälpmedlen ej medgett

flygverksamhet under svåra väderleksförhållanden. Eftersom flygverkstaden

successivt har ökat och flygplatsen med hänsyn till utrustning och användbarhet

är jämställd med flottilj flygplats bör en tjänst för trafikledare i reglerad

befordringsgång tillkomma.

Vid statskontorets organisationsundersökning av arméns helikopterskola

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

123

har konstaterats behov av ytterligare en trafikledare i reglerad befordringsgång

för tornkontroll- och inflygningskontrolltjänst.

5. T. o. m. 1965 har 17 flygplatser utrustats med landningsradar. För betjäning

av en station fordras tre trafikledare. Genom att landningsradarn

placeras i anslutning till andra trafikledningsorgan har behovet dock kunnat

begränsas till två trafikledare per station utom vid F 5 där den höga landningsfrekvensen

kräver tre. Därför föreslås att en tjänst för förste trafikledare

i Ao 21, avsedd för landningsradar vid F 5, inrättas.

Luftfartsstyrelsen har yttrat sig (1/10 1965) över föreslagna förändringar

beträffande trafikledarpersonal vid flygvapnet. Styrelsen erinrar om att den

i utlåtande över flygvapnets medelsäskanden för budgetåret 1965/66 framhöll

som sin uppfattning, att luftlederna på sträckan Malmö—Göteborg och

vidare till rikets gräns mot Norge i riktning mot Oslo samt på sträckan

Hallsberg—Göteborg och vidare mot sydväst till rikets gräns måste ges en

sådan utsträckning i höjdled att även den civila jettrafiken på höga höjder

kan få det skydd som luftlederna erbjuder. Detta har dock hittills inte kunnat

medges av chefen för flygvapnet. Luftfartsstyrelsen framhåller vidare

att inom Stockholms, Göteborgs och Malmö flyginformationsregioner har,

med hänsyn till den kontinuerligt ökande frekvensen av såväl civil som

militär flygtrafik, kravet på radarövervakning ytterligare accentuerats.

Inom det ur trafikledningssynpunkt mycket komplicerade Malmö-området

anses en utbyggnad av radarorganisationen erforderlig även av det skälet

att området avses bli avsevärt utökat från och med år 1966 i syfte att utrymmesmässigt

sett bättre kunna leda där pågående civil och militär trafik.

Inom östgötaområdet anser styrelsen likaledes en utbyggnad av radarorganisationen

vara erforderlig med hänsyn till frekvensen av civil och militär

trafik i området. Luftfartsstyrelsen bedömer vidare behovet av lokal radarövervakning

vid F 1, F 4 och F 21 såsom angeläget med hänsyn till den inrikes

linjefart som berör nämnda områden. Luftfartsstyrelsen understryker

därför kraftigt angelägenheten av att flygvapnet tillförs den trafikledarpersonal,

som erfordras för anordnande av förenämnda radarövervakning. Den

vid den militära robotbasen i övre Norrland pågående verksamheten medför

restriktioner för speciellt allmänflyget, varför styrelsen framhåller nödvändigheten

av en mer kontinuerlig övervakning av detta område.

I. 4. Omfattningen av verksamheten i vissa större luftförsvarsanläggningar

innebär bl. a. ökade krav på öppethållning av telefonväxel, fjärrskrilt

och telefax. Med hänsyn till verksamhetens art erfordras för att tillräcklig

sambandssäkcrbet skall uppnås ytterligare två tekniska bilräden i Ae 7. För

betjäning av telefonväxel erfordras två kanslibiträden. För skriv- och kontorsgöromål

vid sektoravdelningens expedition och strilbataljonens stabskompani

anses två kanslibiträden och två kontorsbiträdcn erforderliga.

10. och 11. För att ombesörja utspisning i vissa luftförsvarsanläggningar

för personal i passtjänst erfordras tjänster för en kokerska och ett ekonomibiträde

vid F 10 och ett ekonomibiträde vid F 4.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungi. Maj.ts proposition nr ttO år 1966

13. För skötsel och underhåll av maskinell utrustning vid viss anläggning

i övre Norrland erfordras att en tjänst för reparatör tillkommer vid F 21.

Maskinpersonalberedningen har i yttrande (18/10 1965) över förslaget

under denna punkt förklarat sig inte ha något att erinra mot att en tjänst

för reparatör i Ag 10 inrättas vid F 21 för ifrågavarande anläggning.

14. För skötsel av viss drivmedelsanläggning i övre Norrland erfordras en

förrådschef, ingenjör i högst Ae 15 och en förste förrådsförman i Ae 11.

III. Chefen för flygvapnet föreslår att 28 tjänster för förste flygtekniker

i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal flygteknikertjänster i Ao 11

samt att 14 tjänster för flottiljpolis i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma

antal tjänster för flottiljpolis i Ao 11. Angivet antal nya tjänster erfordras

för att samtliga av ifrågavarande kategorier som under budgetåret 1966/67

uppnår ålderskompetens för befordran skall kunna befordras.

I övrigt föreslår flygvapenchefen uppflyttning av 46 tjänster. Av dessa avses

två tjänster för chef för flygvapnets bastjänstskola resp. flygvapnets

bomb- och skjutskola, en för förste lärare vid flygvapnets markstridsskola,

12 för luftvärnsrobotorganisationen, fyra för utbildningsledare och sektorflottilj

intendenter, 18 för utbildningsledare vid specialkompani och tre för

chef för undercentral för fjärrskriftnätet, en för flygförvaltningens försökscentral

samt en för meteorolog vid F21. Slutligen innefattar förslaget uppflyttning

av fyra civila tjänster.

IV. a) För arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta

utbildningsanstalter och skolor samt lön åt lärare i reglerad befordringsgång

och arvoden till studieledare beräknar chefen för flygvapnet 2 003 000 kr.

vilket innebär en ökning med 213 000 kr.

b) Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i vädertjänst beräknas

till 590 000 kr. vilket innebär en ökning med 56 000 kr. Medel beräknas

härvid för en utbyggnad av observationsstationsnätet i Norrland med

tre observationsstationer.

c) För arvoden till tillsynsmän vid krigsflygfält och övningsflygplatser

beräknas 93 250 kr. innebärande en ökning med 12 250 kr.

d) Delposten Tillfälligt anställd personal föreslås ökas med 70 000 kr. avseende

ca 30 tjänstgöringsmånader för biträdespersonal vid staber och förband.

e) Delposten till övertidsersättningar och förbandsövningstillägg föreslås

minskas med 600 000 kr. med hänsyn till belastningen.

f) Representationsbidrag utgår f. n. till eskaderchefer. Även för förbandschefer

eller motsvarande finns enligt flygvapenchefen ett stort behov av medel

för representation utöver de medel som disponeras för representation

gentemot markägare. Representationsbidrag anses böra utgå till cheferna

för F 1—F 18, F 20 och F 21, varför totalt 20 000 kr. föreslås för ändamålet.

g) Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

bör med hänsyn till belastningen minskas med 1 milj. kr. Posten har underbelastats

sedan traktamentsförmånerna för dagbefäl togs bort i samband

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966 125

med att arbetstidsbestämmelser för militär och civilmilitär personal tillkom

1962.

VI. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift beräknas av flygförvaltningen

till 1,9 milj. kr., innebärande en ökning med 100 000 kr.

Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 14 maj 1965 rörande upplåtelse av flygplatser

m. m. skall flygvapnets personalkostnader för den civila trafiken helt

ersättas av luftfartsstyrelsen. Ersättningen skall tillgodoföras anslaget Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. som särskilda uppbördsmedel.

Ersättningen skall för varje budgetår uppskattas till ett fast belopp.

Departementschefen

Jag behandlar flygvapenchefens yrkanden punktvis i den ordning de

förut omnämnts. De förslag till personal- och tjänsteförändringar m. m. som

jag inte särskilt nämner har jag inte ansett mig böra tillstyrka.

I. Avlöningskostnaderna och samtliga tjänster för flygstaben skall enligt

förslag i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 115) föras över från flygvapnets anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl. till anslaget Flygstaben: Avlöningar.

Detta innebär en minskad belastning under förevarande anslag med ca

11,7 milj. kr.

De i det föregående framlagda förslagen rörande de regionala stabernas

organisation m. m. innebär att tjänster för flygeskaderstaberna skall utgå

ur flygvapnets personalförteckningar. Flygvapnets avlöningsanslag kan härvid

minskas med ca 1,5 milj. kr. Mina förslag rörande flygeskadern medför

vissa i det föregående närmare angivna personal- och tjänsteförändringar.

II. B. Av de föreslagna nya tjänsterna avses fyra för major (stridsledningsbataljonschefer),

en för kapten (stridsledningsofficer) och två för överfurir

(expeditionsunderbefäl). Jag kan inte tillstyrka att nya tjänster tillkommer

för dessa ändamål. Jag tillstyrker att tjänster tillkommer för två

förvaltare i Ao 17 (chefradarjaktledare) och en officer i A: 26 (stabskompanichef).

C. Såsom jag tidigare framhållit (jfr prop. 1965: 1 bil. 6 s. 145) bör enligt

min mening vid robotdivision finnas endast två officerare, nämligen såsom

divisionschef en kapten samt såsom gruppchef en löjtnant. Övriga gruppchefer

och robotledare bör vara fanjunkare. Jag föreslår således att en tjänst

för fanjunkare i Ao 15 inrättas för gruppchef vid robotdivision. Ytterligare

en fanjunkartjänst bör tillkomma för robotstridsledare. Jag biträder förslaget

att för chef för vakt- och transporttropp skall tillkomma en tjänst för

överfurir i Ao 11. För befattning som stationsavdelningschef vid robotdivision

bör enligt min mening avses förste verkmästare i Ao 17. Jag föreslår att

en tjänst för förste verkmästare i Ao 17 inrättas för stationsavdelningschef.

Jag föreslår vidare att för chefer för clektrotropp inrättas två tjänster för

förste verkmästare i Ao 17, för chefer för robottropp en tjänst för förste

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

mästare i Ao 15 och en för mästare i Ao 13 samt för chef för elektrotropp en

tjänst för förste mästare i Ao 15. Jag räknar vidare med att två vakantsatta

flygteknikertjänster i Ao 11 i enlighet med flygvapenchefens förslag får utnyttjas

vid första robotdivisionen. Vid bifall till mina förslag i det föregående

under denna punkt kan 23 tjänster för flygtekniker i Ao 11 dras in.

D. I enlighet med flygvapenchefens förslag bör en arvodestjänst för underofficer

i A: 18 tillkomma vid trafikledarskolan vid F 2. Jag är i övrigt

inte beredd att i detta sammanhang tillstyrka några per sonal förändringar

vid F 2. Jag vill däremot inte motsätta mig justeringar av nuvarande organisation

inom ramen för befintliga tjänster.

E. Jag tillstyrker att två tjänster för fanjunkare i Ao 15 tillkommer och

avses för simulatorinstruktörer.

F. För den militära väderlekstjänsten vid F 21 bör tillkomma en tjänst

för meteorolog i Ao 21 samt medel beräknas för lönen åt ett tekniskt biträde

i Ae 7.

G. Jag tillstyrker med hänsyn till kraven på förbättrad trafiksäkerhet att

en fortsatt förstärkning av trafikledarorganisationen kommer till stånd. Jag

föreslår att tjänster tillkommer för en förste trafikledare i Ao 23 (radar

syd), sex förste trafikledare i Ao 21 (radar väst, F 1, F 3, F 5, trafikledarskolan

och landningsradar) samt en trafikledare i reglerad befordringsgång

(tornkontroll vid arméns helikopterskola).

J. Jag beräknar under denna punkt medel för nya tjänster för två tekniska

biträden i Ae 7 och två kanslibiträden i Ae 7, alla vid stridsledningsoch

luftbevakningsorganisationen, samt för en kokerska i Ae 9 och ett ekonomibiträde

i högst Ae 5 vid F 10 och ett ekonomibiträde i högst Ae 5

vid F 4. Anslaget bör även ökas med medel för en tjänst för reparatör i Ag 10,

en ingenjör i högst Ae 15 och en förste förrådsförman i Ae 11 vid F 21.

III. Av flygvapenchefens förslag till tjänsteförändringar tillstyrker jag

att 28 tjänster för förste flygtekniker i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma

antal flygteknikertjänster i Ao 11 samt att 14 tjänster för flottiljpolis i

Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal flottiljpolistjänster i Ao 11.

IV. Jag kan godta flygvapenchefens beräkningar rörande medelsbehovet

för arvoden åt lärare och föreläsare samt tillsynsmän vid krigsflygfält och

övningsflygplatser m. m. samt medelsbehovet för arvoden och särskilda ersättningar.

Vid anmälan av flygvapnets övningsanslag för budgetåret 1966/67 (prop.

1966: 1, bil. 6, s. 129) har jag föreslagit att kostnaderna för övertidsersättningar

och förbandsövningstillägg fr. o. m. nästa budgetår skall bestridas

från övningsanslaget. Förevarande anslag kan härvid minskas med 3,9

milj. kr.

VI. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör tas

upp med 1,9 milj. kr. Vidare bör — såsom flygvapenchefen föreslagit -— i

avlöningsstaten tas upp en ny uppbördspost, benämnd Avlöningar till personal

för civil luftfart. Posten bör tas upp med 550 000 kr.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Förevarande anslag bör räknas ned till följd av de förändringar i förbandssjukvårdens

organisation som enligt riksdagens beslut skall ske fr. o. m. den

1 juli 1966 efter förslag i prop. 1965: 176 (SU 189, rskr 438). Jag beräknar

minskningen av medelsbehovet till 400 000 kr.

Förslagen i prop. 1966: 109 angående organisation av en gemensam intendenturkår

medför vissa personalförändringar i flygvapnets personalförteckningar.

Med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personal-,

tjänste- och andra förändringar inom flygvapnet samt med beaktande av

kostnaderna för erforderlig löneomräkning och anslagsbelastningen bör anslaget

för nästa budgetår föras upp med (183 000 000—17 500 000)

165 500 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om vad jag vid

anmälan i det föregående av arméns allmänna avlöningsanslag anfört beträffande

vissa utbildningsfrågor inom krigsmakten — att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningarna

för flygvapnet enligt vad jag förordat i det föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 102 000 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,

förslagsvis .................... 3 000 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 850 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 62 100 000

Summa kr. 167 950 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 900 000

2. Avlöningar till personal för civil luftfart 550 000

Nettoutgift kr. 165 500 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1906/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 165 500 000 kr.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Militärområdesstaber: Avlöningar

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 152) har Kungl. Maj.t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Militärområdesstaber: Avlöningar

för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 20 milj. kr.

De förslag som jag lagt fram i det föregående innebär som tidigare sagts

att kostnader förs över från försvarsgrenarnas avlöningsanslag till ett särskilt

anslag för militärområdesstabernas avlöningar. Från detta anslag bör,

som jag tidigare föreslagit, t. v. även kostnaderna för Gotlands militärkommandostab

och för byggnadskontoren bestridas.

Med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personaluppsättningen

m. m. vid militärområdesstaberna, militärkommandostaben och

byggnadskontoren m. m. bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 19

milj. kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för militärområdesstaber m. m. enligt vad jag förordat

i det föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för militärområdesstaber

m. m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 7 800 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,

förslagsvis ................ 1 300 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

m. fl., förslagsvis .................. 9 900 000

Summa kr. 19 000 000

c) till Militärområdesstaber: Avlöningar för budgetåret

1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 19 000 000 kr.

Militärområdesstaber: Omkostnader

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 152) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Militärområdesstaber: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 7,4 milj. kr.

Från ifrågavarande anslag bör, som jag tidigare föreslagit, bestridas omkostnaderna

t. v. även för Gotlands .militärkommandostab och för byggnadskontoren.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Jag föreslår att anslaget förs upp med 7,1 milj. kr. enligt följande.

1. Sjukvård .............................. 100 000

2. Reseersättningar........................ 1 200 000

3. Expenser .............................. 5 100 000

4. Underhåll och drift av motorfordon ...... 700 000

Summa kr. 7 100 000

Av kostnaderna för reseersättningar beräknas omkring 400 000 kr. för

flyttningskostnader i samband med omstationering av militär personal. Av

utgifterna för expenser utgörs omkring 3 600 000 kr. av engångskostnader

för installation av telefonväxlar (1 000 000 kr.), inköp av inventarier och

expeditionsmateriel m. m. (2 500 000 kr.) samt flyttning av materiel m. m.

Återstoden av kostnaderna hänförs till beräknade utgifter för bränsle m. m.

och renhållning (500 000 kr.), telefon m. m. (500 000 kr.), inventarier m. m.

(200 000 kr.) och övriga expenser (300 000 kr.).

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber: Omkostnader för budgetåret

1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 7 100 000 kr.

Försvarets intendenturverks anstalter: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1964/65 ........................ 4 600 000 4 829 575

1965/66 ........................ 5 100 000

1966/67 (förslag) .............. 4 850 000 I

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 169) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets intendenturverks

anstalter: Avlöningar beräkna ett förslagsanslag av 5 360 000 kr.

Enligt överbefälhavarens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar

för budgetåret 1966/67 skall förevarande anslag utgå ur riksstaten

fr. o. m. den 1 oktober 1966 i samband med att krigsmaktens nya regionala

ledning träder i kraft.

Försvarets intendenturverk (skr 26/8 1965) föreslår i enlighet med överbefälhavarens

direktiv, att anslaget för tiden den 1 juli—den 30 september

1966 förs upp med 1 340 000 kr., vilket för helt budgetår motsvarar 5 360 000

(+ 260 000) kr.

ökning

1. Personalförändring: 1 ingenjör högst Ae 15................................ + 21 624

2. Löneomräkning ........................................................ -f 238 376

+ 260 000

Motiv

1. Tjänsten avses för den nya drivmedelsanläggningen Norra Skåne.

5 — Bihang till riksdagen protokoll 1966. 1 saml. Nr 110

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Departementschefen

Som jag har anfört i det föregående bör de civila tjänster som erfordras

för den regionala intendenturtjänsten t. v. redovisas under förevarande anslag.

Jag är därför inte beredd att tillstyrka förslaget, att anslaget skall utgå

ur riksstaten fr. o. m. den 1 oktober 1966.

Med anledning av vad jag tidigare anfört om den regionala intendenturtjänstens

ledning bör anslaget ökas med lönen för tre kansliskrivare i Ae 11

och tre kontorister i Ae 9 samt minskas med lönen för sex kanslibiträden

i Ae 7 och två kontorsbiträden i högst Ae 5. Jag beräknar vidare medel för en

ingenjörstjänst i högst Ae 15, avsedd för drivmedelsanläggningen Norra

Skåne. Tjänsten finns f. n. inrättad som extra.

Fr. o. m. den 1 oktober 1966 kan anslaget minskas med lönen för två arvodestjänster

för pensionerad officer i A: 26, vilka avses omvandlas till

tjänster för aktiv officer (jfr prop. 1966: 109).

I enlighet med vad jag anfört i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 207) vid anmälan

av centrala värnpliktsbyråns avlönings- och omkostnadsanslag bör anslaget

minskas med lönen för en maskinist i Ae 13, en förste reparatör i Ae 12, en

reparatör i Ae 10, fyra värmeskötare i högst Ae 9, sex vaktmän i högst Ae 9

och en arbetare.

Anslaget bör föras upp med (5 100 000 —250 000) 4 850 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets intendenturverks

anstalter, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, för
-

slagsvis ............................ 15 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,

förslagsvis .............. 20 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 70 000

4. Avlöningar till annan personal än tjänstemän,

förslagsvis .................. 2 550 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................... 2 195 000

Summa kr. 4 850 000

b) till Försvarets intendenturverks anstalter: Avlöningar

för budgetåret 1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 4 850 000 kr.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

131

Arméförvaltningens anstalter: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1964/65 ........................ 9 850 000 9 928 206

1965/66 ........................ 10 700 000

1966/67 (förslag) .............. 11 125 000

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 175) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningens anstalter:

Avlöningar beräkna ett förslagsanslag av 10 960 000 kr.

Enligt överbefälhavarens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar

för budgetåret 1966/67 skall förevarande anslag utgå ur riksstaten

och ersättas av ett nytt anslag, benämnt Arméns tyganstalter: Avlöningar.

Framställning rörande detta anslag skall enligt direktiven göras av arméchefen.

Chefen för armén (skr 27/8 1965) föreslår, att anslaget förs npp med

11 040 000 (+ 340 000) kr.

Ökning

1. Tjänsteförändring...................................................... + 2100

2. Löneomräkning

a) annan personal än tjänstemän......................................... + 150 000

b) övrigt............................................................. + 187 900

+ 340 000

Motiv

1. För Bodens tygstation föreslås en tjänst för förste reparatör i Ag 12 i

utbyte mot en reparatörstjänst i Ag 10.

2 a) Lönerna till annan personal än tjänstemän har enligt 1965 års avtalsöverenskommelse

ökat med ca 3 °/o, vilket medför behov av ytterligare

150 000 kr.

Departementschefen

Jag är inte beredd att tillstyrka att benämningen på förevarande anslag

ändras fr. o. m. nästa budgetår.

Som jag har anfört i det föregående bör de arvodestjänster och civila

tjänster som erfordras för den regionala tygförrådstjänsten t. v. redovisas

under detta anslag. Med anledning av vad jag tidigare föreslagit i detta

hänseende, bör för de nya tygförrådsförvaltningarna inrättas tre tjänster

för förste byråintendent i Ae 23. Anslaget bör vidare ökas med lönen för

fyra byråintendenter i Ae 21, tre byråassistenter i Ae 19, en assistent i

Ae 17 och sju kansliskrivare i Ae 11 samt minskas med lönen för fem driftingenjörer

i Ae 19, två kontorsskrivare i Ae 13 och tre kontorister i Ae 9.

Jag beräknar vidare medel för tre arvodestjänster för pensionerad officer

i A: 28, avsedda för assistent till verkstadsdirektörerna i Södra och

östra militärområdena samt övre Norrlands militärområde.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Anslaget bör föras upp med (10 700 000 + 425 000) 11 125 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för arméförvaltningens anstalter enligt vad jag förordat

i det föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningens

anstalter, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,

förslagsvis .................... 225 000

2. Avlöningar till annan personal än tjänstemän,

förslagsvis ........................ 5 100 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 5 800 000

Summa kr. 11 125 000

c) till Arméförvaltningens anstalter: Avlöningar för budgetåret

1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 11 125 000 kr.

Försvarets för valt ningsdirektion: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1964/65 ............................ 380 000 322 642

1965/66 ............................ 400 000

1966/67 (förslag) .................. 800 000

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 187) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets förvaltningsdirektion:

Avlöningar beräkna ett förslagsanslag av 450 000 kr.

Utredning rörande organisationen av krigsmaktens tygförvaltning i central instans

Inledning

Nuvarande centrala förvaltningsorganisation inom krigsmakten går i

sina huvuddrag tillbaka på beslut vid 1943, 1954 och 1962 års riksdagar.

Den kännetecknas av att envar av förvaltningsgrenarna civilförvaltning,

sjukvårdsförvaltning, fortifikations- och byggnadsförvaltning samt intendenturförvaltning

leds av ett ämbetsverk för samtliga försvarsgrenar medan

tygförvaltningen leds av tre ämbetsverk, vart och ett i huvudsak svarande

mot en av försvarsgrenarna. Principen om ledning försvarsgrensvis

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1966

modifieras dock bl. a. genom den s. k. huvudförvaltningsprincipen och genom

att i ämbetsverksorganisationen ingår vissa arbetsenheter för särskilda

förvaltningsuppgifter gemensamma för försvarsgrenarna. Samordningsfrågor

handhas av försvarets förvaltningsdirektion.

Frågan om en ökad samordning av tygförvaltningstjänsten på central

nivå har under åtskilliga år ägnats uppmärksamhet i skilda sammanhang.

I prop. 1954: 109 angående organisationen av försvarets centrala tyg-,

intendentur- och civilförvaltning m. m. redovisades två alternativ för tygförvaltningstjänstens

organisation, av vilka det ena innebar ett för försvaret

gemensamt tygförvaltningsverk och det andra en försvarsgrensvis ordnad

tygförvaltningstjänst. Föredragande departementschefen förklarade sig

finna att det förstnämnda alternativet inte då borde komma i fråga. Han

underströk dock, att han inte var främmande för tanken att gemensamma

förvaltningsorgan även på krigsmaterielförvaltningens område framdeles

kunde komma att visa sig innebära den mest fördelaktiga lösningen. Förutsättningarna

därför borde emellertid organiskt växa fram på grundval av

åtgärder till samordning i olika hänseenden, vilka ingick som viktiga beståndsdelar

i den aktuella förvaltningsformen. Med detta sistnämnda uttalande

åsyftades främst inrättandet av försvarets förvaltningsdirektion och

av s. k. samarbetsdelegationer.

1959 års besparingsutredning för försvaret uttalade (SOU 1960:23) att

starka förvaltningsmässiga, tekniska och ekonomiska skäl talade för en

sammanslagning av tygförvaltningstjänsten. Enligt utredningen var tygförvaltningen

ur en synpunkt sett att betrakta som ett affärsföretag, vilket talade

för att ledningen av en gemensam tygförvaltning borde utövas av en

styrelse och en förvaltningschef. I flertalet remissyttranden över betänkandet

avstyrktes en övergång till gemensam tygförvaltning eller hänvisades

till då pågående utredning om försvarets högsta ledning. Statens sakrevision

ansåg emellertid att man principiellt så snart som möjligt borde ta ställning

till frågan om en gemensam tygförvaltning. Enligt revisionens mening talade

övervägande skäl för att en dylik organisation på något längre sikt koinme

till stånd. Efter ett principbeslut borde såsom ett första steg de nuvarande

tygförvaltande verken underställas en gemensam styrelse, som i

lämplig omfattning borde få beslutanderätt.

1960 års försvarsledningsutredning (SOU 1961:7) ansåg sig inte kunna

tillstyrka att något beslut om gemensam central tygförvaltning då fattades

men anförde, att med nuvarande utveckling inom krigsmaterielområdet

förhållandena inom ett antal år kunde ändras därhän, att ett gemensamt

verk framstod som den mest rationella organisationsformen. Vid anmälan

av prop. 1961: 109 angående ny organisation av krigsmaktens högsta ledning

anslöt jag mig till utredningens bedömning. Jag uttalade emellertid

som min bestämda mening, att organisationen bor utformas så att den

främjar en utveckling i riktning mot ett för krigsmakten gemensamt tyg
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

förvaltningsverk. Vidare anförde jag, att utvecklingen fram till detta mål

enligt min mening måste innefatta en gradvis skeende omvandling av försvarsgrensförvaltningarna

i riktning mot fackförvaltningar. Riksdagen (SU

90, rskr 258) beslöt i enlighet med propositionen. I samband därmed uttalades

bl. a. att behovet av en ökad samordning av förvaltningstjänsten syntes

vara särskilt påtagligt inom tygförvaltningsområdet och att det därvid

syntes mest naturligt att bygga vidare på försvarets förvaltningsdirektion.

For att ge underlag för en mera definitiv bedömning av vilken organisationsform,

som för framtiden är den lämpligaste på tygförvaltningsområdet,

anmodade jag år 1964 direktören Hugo Larsson att utreda organisationen

av krigsmaktens tygförvaltning i central instans m. m. Den 22 november

1965 har utredningsmannen lämnat ett betänkande, benämnt Tygförvaltningens

centrala organisation (SOU 1966: 11), med förslag i ämnet.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,

chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets

civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,

försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,

försvarets förvaltningsdirektion, försvarets forskningsanstalt,

försvarets fabriksverk, statskontoret, riksrevisionsverket, överstyrelsen

för ekonomisk försvarsberedskap, civil försvarsstyrelsen, styrelsen för

AB Teleunderhåll, Försvarsverkens Civila Personals Förbund, Statstjänstemännens

Riksförbund (SR), Statsverkens Ingenjörsförbund, Sveriges Akademikers

Centralorganisation (SACO), Sveriges Industriförbund och Tjänstemännens

Centralorganisation (TCO).

Tygförvaltnings utredningens förslag

Utredningen har analyserat kraven på formerna för en tygförvaltningsorganisation

i central instans. Mot bakgrund härav har den nuvarande organisationen

granskats. Utredningen har därvid funnit att den i många avseenden

fungerar bra men att en längre driven rationalisering skulle ge en

vinst i form av ökad effektivitet hos vårt försvar i förhållande till kostnaderna.

Utredningen anser att det erfordras starkare samordning av förvaltmngsverksamheten

än den som kan utövas i den nu gällande organisationen.

Enligt utredningens mening har man nått gränsen för vad som i detta avseende

är möjligt att uppnå i en organisation med samordningsfunktionen

samlad i ett organ — försvarets förvaltningsdirektion — under Kungl. Maj :t

och de organ, försvarsgrensförvaltningarna, vilkas verksamhet skall samordnas

såsom självständiga organ, likaledes lydande direkt under Kungl.

Maj .t. Utredningen har därför ansett att en sammanslagning av dessa organ

till en enhet - försvarets materielverk — är en nödvändig förutsättning

för en effektivare förvaltningsorganisation.

Materieherkets ledning bör enligt utredningen utgöras av styrelse och en

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

verkschef. Styrelsen föreslås bestå av försvarsgrenscheferna, chefen för försvarets

forskningsanstalt, chefen för materielverket samt tre av Kungl. Maj .t

utsedda ledamöter. Kungl. Maj :t föreslås utse ordförande i styrelsen samt

efter förslag av styrelsen — verkschef. Denne bör närmast ha en ställning

som motsvarar verkställande direktörens i ett aktiebolag men ges titeln generaldirektör.

Härutöver föreslår utredningen ett stabsorgan med huvudsakligen

horisontellt inriktade samordnande funktioner bl. a. rörande budget,

inköpsverksamhet, industrins utnyttjande, underhålls- och förrådsfiågor

samt organisations- och rationaliseringsarbete, standardisering etc. Beträffande

det föreslagna materielverkets inre organisation har utredningen

kommit till att på sikt en indelning efter produktgrupper, som i största möjliga

utsträckning svarar mot industrins branscher, torde vara den mest effektiva

organisationsformen. Mera omfattande utredningar måste emellertid

enligt utredningens mening genomföras innan en så genomgripande omorganisation

är möjlig. Vidare finner utredningen det vara synnerligen angeläget

dels att förändringarna får växa fram successivt i en takt som anpassas tdl

pågående arbete, dels att planering och genomförande sker inom förvaltningsorganisationen

själv. I det nya verkets inre organisation böi därför nuvarande

tre förvaltningsenheter till en början bestå. Den förskjutning mot

gemensam anskaffning enligt den s. k. huvudförvaltningsprincipen, som redan

har påbörjats, effektiveras genom att principen byggs in organisatoriskt.

De tre enheterna binds nämligen inte längre direkt till var sin försvarsgren

utan blir i stället produktinriktade efter materielslag som är karakteristiska

för respektive försvarsgrenar.

Utredningen betonar att det nya materielverket i förhållande till överbefälhavaren

och försvarsgrenscheferna skall ha samma ställning som de gamla

försvarsgrensförvaltningarna, dvs. vara ett kompetent serviceorgan som

å ena sidan är rådgivande i tekniska och ekonomiska frågor i samband med

försvarsgrenarnas förbandsproduktion, a andra sidan ansvarigt föi att upphandling

av sådan materiel varom beslut fattats efter denna rådgi\ning sker

på ett tekniskt-ekonomiskt väl avvägt sätt. Materielverket skall alltså vara

ett mellanled mellan kunden (försvarsgrenen) och leverantören (industrin).

Utredningen anser att någon effektivisering av tygförvaltningsverksamlieten

inte kan åstadkommas förrän ett gemensamt tygförvaltningsverk har

skapats. Utredningen föreslår därför att beslut fattas våren 1966 om att inrätta

ett sådant verk, så att efter erforderliga förberedelser det nya verket kan

börja fungera den 1 juli 1967. Försvarets förvaltningsdirektion skall enligt

utredningens förslag upphöra den 1 juli 1966 och dess arbetsuppgifter interimistiskt

tas över av det nya verkets styrelse tillsammans med cheferna för

försvarets centrala förvaltningsmyndigheter enligt nuvarande ordning. Budgetåret

1966/67 -— under vilket de nuvarande försvarsgrensförvaltningarnas

ställning förblir oförändrad — föreslås den nya verksledningen disponera

för att sätta sig in i arbetsuppgifterna och vidta nödvändiga förberedelser,

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

lämna förslag till organisation av bl. a. den föreslagna verksstaben, utarbeta

arbetsordning etc. Efter att det nya materielverket börjat att fungera den

1 juli 1967 räknar utredningen med att de samordnande åtgärder som krävs

beträffande övriga förvaltningar kan genomföras samrådsvägen.

Yttrandena

I yttrandena har genomgående framhållits att det föreligger behov av samordning

av tygförvaltningen inom krigsmakten. Av remissinstanserna tillstyrker

AB Teleunderhåll, TCO, SACO och Statsverkens Ingenjörsförbund

i huvudsak de åtgärder utredningen föreslagit för att tillgodose detta behov.

Även två ledamöter av marinförvaltningen och fem av flygförvaltningen biträder

i huvudsak utredningens förslag om inrättande av ett för krigsmakten

gemensamt tygförvaltningsverk.

Försvarets fabriksverk understryker att de fulla fördelarna av en vidgad

samordning vinns först om i vart fall försvarets intendenturverk och försvarets

sjukvårdsstyrelse (materieldelen) inordnas under den av utredningen

föreslagna verksstyrelsen. Fabriksverket anser att som ett första steg mot en

sådan beslutande ledning det snarast bör skapas en topporganisation i princip

enligt utredningens förslag. Fyra ledamöter av försvarets förvaltningsdirektion

(bl. a. cheferna för arméförvaltningen, försvarets fabriksverk och

försvarets forskningsanstalt), som anmält avvikande mening till direktionens

remissvar, samt chefen för direktionens kansli och en föredragande,

föreslår också de att ett beslutande organ, som är ansvarigt inför Kungl.

Maj :t, skall inrättas och dess ansvarsområde så snart som möjligt utvidgas

att omfatta den totala centrala förvaltningsfunktionen inom försvaret. Samma

tanke framfördes av chefen för försvarets forskningsanstalt när överbefälhavarens

yttrande anmäldes i militärledningen.

I övrigt har remissinstanserna — oaktat många av dem har uttalat att det

framlagda betänkandet innehåller värdefulla synpunkter och resonemang

ansett detta inte utan kompletterande utredningar kunna läggas till grund:

för beslut i frågan. Sammanfattningsvis kan sägas att anmärkningarna mot

utredningen i huvudsak har gällt påstådda ofullständigheter beträffande

analys och värderingar av olika tänkbara alternativ till tygförvaltningens

samordning samt otillräckligt beaktande av tygförvaltningens förhållande

till de centrala staberna och till annan förvaltningsverksamhet inom försvaret.

Det har också framhållits att det framlagda förslaget inte är underbyggt

med kostnads- och personalberäkningar. Med hänvisning till bristfälligheter

i utredningen har flera remissinstanser därför föreslagit former för fortsatt

utredning eller framlagt egna organisationsförslag.

överbefälhavaren föreslår sålunda att den fortsatta utredning han anser

nödvändig bör ta sikte på reformer på det beståendes grund. Utredningen

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

bör enligt hans mening anförtros åt försvarets förvaltningsdirektion. Direktionen

föreslås med anledning därav förstärkas med en heltidstjänstgörande

ledamot samt dess kansli med viss personal från berörda förvaltningar och

staber. Utredningsarbetet bör enligt överbefälhavaren bedrivas så att principbeslut

om möjligt kan fattas vid 1967 års riksdag.

Chefen för flygvapnet understryker att, emedan större förändringar inom

tygförvaltningens organisation är starkt beroende av förhållandena inom

krigsmakten i övrigt, det fortsatta utredningsarbetet bör bedrivas av ett från

materielförvaltningarna fristående organ.

Försvarets intendenturverk understryker behovet av en gemensam ledningsorganisation

med beslutsbefogenheter och ansvar i samordningsfrågor

över de under Kungl. Maj :t stående centrala ämbetsverken. Ämbetsverket

föreslår därför en utredning rörande form och befogenheter för en sådan

ledningsorganisation.

Arméförvaltningen förordar att det inrättas ett organ med ansvar inför

Kungl. Maj :t för den totala förvaltningsfunktionen inom försvaret. Det bör

enligt ämbetsverkets mening uppdras åt försvarets förvaltningsdirektion att

från och med den 1 juli 1966 utöver sina nuvarande uppgifter förbereda

övergången till den nya organisationen. För ändamålet bör förvaltningsdirektionen

tillföras en heltidstjänstgörande ledamot, avsedd att sedermera

ingå i den föreslagna organisationen, ävensom erforderlig utredningsexpertis.

Generalfälttygmåstaren har uttalat samma uppfattning när överbefälhavarens

yttrande anmälts i militärledningen.

Vid den fortsatta utredning, som marinförvaltningen finner nödvändig,

föreslås möjligheten att samordna nuvarande tygförvaltande ämbetsverk genom

någon form av överstyrelse skola undersökas och vägas mot andra möjliga

organisationsalternativ. Marinförvaltningen anser att denna utredning

bör göras av ett särskilt inrättat organ, som ersätter försvarets förvaltningsdirektion,

eller av direktionen.

Flygförvaltningen föreslår att en försvarets förvaltningsledning inrättas,

om möjligt redan den 1 juli 1966. Förvaltningsledningens verksamhetsområde

föreslås omfatta de centrala försvarsgrensförvaltningarna såsom självständiga

under Kungl. Maj :t lydande ämbetsverk. Dess främsta uppgift anser

flygförvaltningen böra vara att främja och stödja de enskilda förvaltningsmyndigheterna

och handlägga vissa frågor om samordning av myndigheternas

verksamhet, varvid den bör utöva viss beslutanderätt. Därest förvaltningsledningen

inte kommer att inrättas redan den 1 juli 1966 utan först

den 1 juli 1967, bör försvarets förvaltningsdirektion enligt flygförvaltningen

under tiden bibehållas och bl. a. undersöka formerna m. m. för förvaltningsledningens

verksamhet.

Försvarets förvaltningsdirektion föreslår att det uppdras åt direktionen

alt den 1 juli 1966 påbörja nödvändigt kompletterande utredningsarbete rö
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

rande samordningen av tygförvaltningen inom försvaret. Denna utredning

bör enligt direktionens uppfattning bedrivas så att principbeslut om ett successivt

genomförande av en enhetlig ledning fr. o. m. den 1 juli 1967 kan fattas

första halvåret 1967. Vid utredningen bör olika alternativ för att åstadkomma

denna ledning övervägas. Direktionen föreslås för ändamålet bli förstärkt

med en heltidstjänstgörande ledamot och dess kansli tillföras erforderliga

resurser för utredningsarbetet.

Departementschefen

Som jag inledningsvis erinrat om uttalade jag vid anmälan av prop. 1961:

109 angående ny organisation av krigsmaktens högsta ledning som min bestämda

uppfattning, att organisationen bör utformas så att den främjar

en utveckling i riktning mot ett för krigsmakten gemensamt verk även på

tygförvaltningens område. I anslutning härtill vill jag framhålla att en sådan

organisation motsvarar den ordning med ett verk för varje förvaltningsgren,

som i övrigt präglar försvarets centrala förvaltning. Jag räknar vidare med

att samordningen av tygförvaltningstjänsten bäst främjas genom ett gemensamt

tygförvaltningsverk, vilket i sin tur bör innebära ökad effektivitet inom

detta förvaltningsområde. Jag är emellertid inte beredd att i detta sammanhang

framlägga förslag om inrättande av ett för försvaret gemensamt tygförvaltningsverk.

Ytterligare utredningar om organisationen av ett sådant

verk är nödvändiga såsom påpekats av tygförvaltningsutredningen och i flera

av yttrandena över utredningsförslaget. Med hänsyn till tygförvaltningens

betydelse för den förbandsproducerande verksamheten bör bl. a. frågan om

samarbetet mellan de centrala staberna och det nya ämbetsverket därvid

särskilt beaktas. I flera remissyttranden har försvarets förvaltningsdirektion

framhållits som ett lämpligt organ för fortsatt utredning. Även jag finner

att nödvändiga ytterligare undersökningar bör kunna utföras med biträde

av försvarets förvaltningsdirektions kansli. För ledning av arbetet bör förvaltningsdirektionens

ordförande även kunna heltidsanställas. Jag beräknar

medel härför under detta anslag. Jag räknar vidare med medel för erforderlig

utredningsexpertis, som bör knytas till direktionens kansli. Inom

ramen för utredningsarbetet kan det bli nödvändigt att försöksvis företa

vissa ändringar i den nuvarande centrala tygförvaltningsorganisationen.

Kungl. Maj :t äger besluta om sådana organisationsändringar på försök.

Förvaltningsdirektionens avlöningsanslag bör för nästa budgetår föras upp

med (400 000 + 400 000) 800 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets förvaltningsdirektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

139

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 86 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 95 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 619 000

Summa kr. 800 000

b) till Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar för

budgetåret 1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 800 000 kr.

Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1964/65 .........................

..... 20 000

19 957

1965/66 ..........................

..... 20 000

1966/67 (förslag) ................

.... 40 000

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 187) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets förvaltningsdirektion

: Omkostnader beräkna ett förslagsanslag av 20 000 kr.

Försvarets förvaltningsdirektion föreslår, att anslaget förs upp med oförändrat

belopp, 20 000 kr.

Anvisat Föreslagen ändr. 1966/67

1965/66 Mynd. Dep.ch.

1. Sjukvård m. m................................. 1 000 — 4- 2 000

2. Reseersättningar............................... 6 000 — + 10 000

3. Expenser....... 13 000 — + 28 000

+ 40 000

Departementschefen

Med hänvisning till beräkningen i föregående sammanställning tar jag upp

anslaget till 40 000 (+ 20 000) kr. Den av mig beräknade kostnadsökningen

hänför sig till de utredningsuppgifter som jag vid anmälan av anslaget Försvarets

förvaltningsdirektion: Avlöningar föreslagit skola utföras med biträde

av förvaltningsdirektionens kansli. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader för

budgetåret 1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kr.

Vissa signalförbindelser m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1964/65 ........ >11 000 000 818 481 10 669 330

1965/66 ........ 10 050 000

1966/67 (förslag) 30 967 000

1 Härutöver har förts över dels 700 000 kr. från anslaget Reglering av prisstegringar, dels

1 300 000 kr. från anslaget Vissa materielanskaflningar m. m.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 250) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa signalförbindelser m. m.

för budgetåret 1966/67 beräkna ett reservationsanslag av 29 692 000 kr.

Från anslaget bestrids kostnader för utbyggnad av för krigsmakten gemensamma

signalförbindelser.

Omfattande planering pågår f. n. för den omläggning av teleförbindelser

som erfordras till följd av riksdagens beslut om ny högre regional ledningsorganisation.

Planeringen syftar vidare till en nödvändig kvalitativ och kvantitativ

upprustning av befintligt telekommunikationssystem.

De av riksdagen för budgetåren 1955/65 medgivna bemyndigandena uppgår

till sammanlagt (85 675 000 + 13 000 000 + 1 300 000) 99 975 000 kr.,

häri inberäknat ett bemyndigande om 1,3 milj. kr. som förts över från anslaget

Vissa materielanskaffningar m. m. medan däremot medel som förts över

från anslag under tolfte huvudtiteln inte är inräknade. Vidare har riksdagen

för budgetåren 1952/55 medgett, att utöver anvisade anslag beställningar får

läggas ut till en kostnad av sammanlagt 13 milj. kr. För att bestrida kostnaderna

för ifrågavarande beställningar har t. o. m. budgetåret 1964/65 anvisats

tillhopa 94 725 000 kr., häri inberäknade de belopp om sammanlagt

3 125 000 kr. som under budgetåren 1959/65 förts över från anslaget Reglering

av prisstegringar samt ett belopp om 1,3 milj. kr. som förts över från

anslaget Vissa materielanskaffningar m. m. Den 30 juni 1965 var alltså

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (99 975 000 + 13 000 000 —

94 725 000) 18 250 000 kr. inte täckta av betalningsmedel.

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 fördes den verksamhet avseende anskaffning

av signalskyddsmateriel som t. o. m. budgetåret 1964/65 bedrivits under

förevarande anslag över till ett särskilt anslag benämnt Signalskyddsmateriel.

I samband härmed fördes motsvarande del av bemyndigandeskulden

2 435 000 kr. över till detta nya anslag. Den återstående bemyndigandeskulden

under förevarande anslag den 30 juni 1965 minskade härigenom till

15 815 000 kr.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden till ett belopp

av 25 845 000 kr. lämnats, medan 10 050 000 kr. anvisats i betalningsmedel.

Härutöver har riksdagen för innevarande budgetår bifallit ett bemyndigande

om 12 milj. kr. (prop. 155, SU 183, rskr 432). Den 30 juni 1966 kommer alltså

enligt hittills meddelade beslut bemyndiganden till ett värde av

(15 815 000 + 25 845 000 + 12 000 000 — 10 050 000) 43 610 000 kr. att sakna

täckning av betalningsmedel.

Flygförvaltningen har baserat sina beräkningar av såväl bemyndigandesoin

medelsbehov för nästa budgetår på ett ingående studium av det av överbefälhavaren

angivna behovet av signalförbindelser. Ämbetsverket har sammanfattat

beräkningarna i en långsiktsplan vilken kontinuerligt bearbetas

och korrigeras med hänsyn till såväl fortifikatorisk utbyggnad som andra

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

faktorer av teknisk art som påverkar telekommunikationsnätets omfattning.

För budgetåret 1966/67 hemställer flygförvaltningen om ett beställningsbemyndigande

av 40 milj. kr. samt att medel anvisas med ett belopp av 24

milj. kr.

överbefälhavaren har i yttrande över försvarsmyndigheternas förslag till

anslagsäskanden föreslagit att anslaget räknas upp med 4,8 milj. kr. utöver

det av flygförvaltningen upptagna beloppet.

Ärendet är av den natur att närmare redogörelse för detsamma inte bör

lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas

av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

Departementschefen

Verksamheten under förevarande anslag är av utomordentlig vikt för att

avsett resultat med den nya högre regionala ledningsorganisationen skall

ernås.

Utöver den ändring av förbindelseorganisationen som blir ofrånkomlig beroende

på den ändrade ledningsorganisationen erfordras även vissa kvalitativa

och kvantitativa förbättringar.

Anslaget bör enligt min mening för nästa budgetår föras upp med

30 967 000 kr., vilket innebär en ökning med 20 917 000 kr. Kostnadsramen

för beställningsbemyndigandet bör för nästa budgetår bestämmas till 40

milj. kr.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit kommer den 30 juni 1966

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (43 610 000 + 40 000 000

— 30 967 000) 52 643 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av vissa signalförbindelser m. m. läggs ut inom en kostnadsram

av 40 000 000 kr.,

b) till Vissa signalförbindelser m. m. för budgetåret 1966/

67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

30 967 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Wedelin

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Bilaga 1

Sammanställning av personalorganisationen vid militårområdesstaber och Gotlands

militärkommandostab.

Tjänst ra. m.

Lönegrad1

(löneklass)

Militärområdesstab

Militär-

komman-

dostab

S

ö

ÖN

V

NN

B

GMK

Militärbefälhavare......

Bp 7

1

1

1

Militärbefälhavare......

Bp 6

_

_

_

1

1

1

Militärkommandochef...

Bo 5

—

—

—

—

1

Stabschef..............

Bo 6

1

1

1

Stabschef..............

Bo 5

—

_

_

1

1

1

_

Stabschef..............

Brl

—

_

_

_

_

1

Souschef..............

Bo 4

1

1

_

_

1

_

Kansliskrivare.........

Ae 11

2

2

1

1

2

1

1

Operativ sektion

Sektionschef...........

Br 1

1

1

1

1

1

_

Sektionschef...........

Ar 27/25

—

—

__

_

_

1

1

Regementsofficer.......

Ar 27/25

5

5

4

2

4

_

Regementsofficer el. kap- ten .................

Ar 25/23

1

1

2

1

1

Kapten...............

Ar 23

8

8

5

7

9

2

2

Officer................

A: 30

—

_

_

1

1

1

Officer................

A: 28

2

2

1

_

_

1

_

Officer................

A: 26

1

--

1

2

1

2

1

Underofficer...........

Ar 15

2

2

1

1

2

_

__

Underofficer...........

A: 18

3

3

2

2

2

2

1

Förste tygverkmästare..

(Ao 19)

1

1

1

1

1

1

1

Förste driftingenjör.....

Ae 23

1

1

1

,-

—

_

_

Förste radioassistent....

Ae 15

—

—

_

_

_

_

1

Kontorist..............

Ae 9

1

1

1

1

1

1

Kanslibiträde..........

Ae 7

1

1

1

1

1

1

1

Köntorsbiträde.........

h Ae 5

3

3

2

1

2

1

1

Underhällssektion

Sektionschef...........

Br 1

1

1

1

1

1

_

_

Sektionschef...........

Ar 27/25

—

_

—

_

_

1

_

Regementsofficer.......

Ar 27/25

1

1

1

—

_

_

_

Regementsofficer (int) . .

Br 1/Ar 27

1

1

1

—

—

—

_

Regementsofficer (int) ..

Ar 27

—

—

—

1

1

1

1

Regementsofficer (int) . .

Ar 27/25

1

1

1

—

—

—

—

Regementsofficer (int) ..

Ar 25

—

—

—

1

1

1

—

Regementsofficer (tyg). .

Ar 27

1

1

1

—

—

—

—

Regementsofficer (tyg). .

Ar 27/25

—

—

—

1

1

1

1

Regementsofficer (tyg)..

Ar 25

1

1

1

—

—

—

—

Regementsofficer el. kap- ten .................

Ar 25/23

1

1

1

Regementsofficer el. kap- ten (tyg). ----

Ar 25/23

1

1

1

Kapten...............

Ar 23

1

1

—

—

—

—

—

Kapten (int)...........

Ar 23

2

2

2

—

—

—

—

Kapten (tyg)...........

Ar 23

1

1

1

—

—

—

—

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

143

Tjänst m. m.

Lönegrad1

(löneklass)

Militärområdesstab

Militär-

komman-

dostab

S

ö

ÖN

V

NN

B

GMK

Officer................

A: 28

1

1

1

1

Officer................

A: 26

1

1

1

1

1

1

_

Underofficer...........

Ar 19

4

4

4

3

3

3

_

Underofficer...........

(Ao 19)

—

—

—

—

—

—

1

Underofficer...........

A: 18

1

1

1

1

1

1

2

Armédirektör av 1. gr. ..

(Ao 27)

1

1

1

1

1

1

—

Armédirektör av 2. gr. ..

(Ao 25)

2

2

2

2

2

2

2

Fältläkare.............

(Ao 27)

1

1

1

1

1

1

—

Fältläkare.............

(Ad 25)

—

—

—

—

—

—

1

Fältveterinär..........

(Ao 25)

_a

—

1

—

1

_2

—

F örste försvarstan dläkare

(Ae 21)

i

1

1

1

1

1

1

Driftingenjör...........

Förste hälsovårdsassi-

Ae 21

2

2

2

—

1

1

—

stent................

Ae 19

1

2

1

1

1

1

—

Kansliskrivare.........

Ae 11

—

—

—

—

''-

1

Kontorist..............

Ae 9

1

1

1

1

1

1

1

Kanslibiträde..........

Ae 7

2

2

2

2

2

2

1

Kontorsbiträde........

h Ae 5

3

3

3

1

1

1

—

Armésektion8

Sektionschef...........

Bo 4

1

1

1

1

1

—

—

Sektionschef...........

Ar 27/25

—

—

—

—

—

1

—

Sektionschef...........

A: 30

—

—

—

—

. -

—

1

Regementsofficer.......

Ar 27/25

1

1

1

1

1

—

—

Kapten...............

Ar 23

2

2

2

1

1

1

1

Officer................

A: 30

1

1

1

—

—

•- -

—

Officer................

A: 28

—

—

—

1

1

1

1

Officer................

A: 26

1

1

1

1

--

—

—

Underofficer...........

A: 20

1

1

1

1

—

—

—

Underofficer...........

A: 18

1

1

1

1

1

—

2

Stabskonsulent.........

(Ae 19)

'' -

—

—

—

—

—

1

Kontorist..............

Ae 9

1

1

1

1

1

—

—

Kanslibiträde..........

Ae 7

1

1

1

—

—

—

1

Kontorsbiträde..........

Assistent för frivilligfrå-

h Ae 5

2

2

2

—

—

—

—

gor.................

(Ag 9)

—

—

—

—

—

—

1

Flygsektion

Sektionschef...........

Bo 4

1

1

1

—

—

—

—

Regementsofficer.......

Regementsofficer el. kap-

Ar 27/25

2

2

2

—

—

—

—

ten.................

Ar 25/23

1

1

1

—

—

—

—

Kapten...............

Ar 23

2

2

2

—

—

—

—

Officer................

A: 28

1

1

1

—

—

—

—

Officer................

A: 26

1

1

1

—

—

—

—

Flygdirektör av 2. gr. ...

(Ao 25)

1

1

1

—

—

—

—

Transportseklion

Sektionschef...........

A: 30

1

1

1

1

1

1

—

Befäslningssektion

Sektionschef...........

Bo 3

1

1

1

—

—

—

—

Sektionschef...........

Br 1/Ar 27

—

—

—

1

1

1

—

Sektionschef...........

Ar 27/25

—

—

—

—

—

—

1

Regementsofficer.......

Regementsofficer el. kap-

Ar 27/25

1

1

1

—

—

—

—

ten.................

Ar 25/23

—

—

—

1

1

1

—

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Tjänst m. in.

Lönegrad1

(löneklass)

Militärområdesstab

Militär-

komman-

dostab

S

ö

ÖN

V

NN

B

GMK

Kapten...............

Ar 23

1

1

2

1

Officer................

A: 30

1

1

1

1

1

__

Officer ...............

A: 21

—

—

_

_

_

_

8

Officer................

A: 26

2

2

1

_

_

_

Underofficer...........

Ar 19

2

2

2

1

1

1

1

Underofficer...........

Ar 15

—

_

2

_

Underofficer...........

A: 18

2

2

2

2

2

2

1

Ingenjör...............

Ag 17

—

—

_

_

_

1

Förste skogvaktare.....

Ae 17

—

—

2

_

_

_

_

F örrådsförvaltare.......

Ag 15

—

_

_

_

_

_

1

Förste förrådsförman ...

Ag 11

—

_

_

_

_

__.

2

Kontorist..............

Ae 9

1

1

1

1

1

1

1

Kontorsbiträde.........

h Ae 5

2

2

2

1

1

1

2

Stabsavdelning

Avdelningschef.........

Ar 27/25

1

1

1

_

_

_

_

Avdelningschef.........

A: 30

—

—

—

1

1

1

_

Avdelningschef.........

A: 26

—

—

—

_

_

_

1

Officer................

A: 28

1

1

1

1

1

_

Underofficer...........

A: 20

1

1

1

1

1

1

Underofficer...........

A: 18

1

1

1

1

1

1

1

Underbefäl............

Ar 13/11

6

3

2

5

5

1

1

Stabskonsulent.........

(Ae 21)

(1)

(1)

(1)

(1)

_

-

Stabskonsulent.........

(Ae 19)

(1)

(1)

_

Byråintendent.........

Ae 21

1

1

1

_

__

Förste bokhållare.......

Ae 17

1

1

1

1

1

1

Radiokontrollör........

Ae 17

—

_

1

Förste radioassistent....

Ae 15

1

1

1

1

1

1

Radioassistent.........

Ae 13

—

_

2

_

Kontorsskri vare........

Ae 13

1

1

1

1

1

1

Kansliskrivare.........

Ae 11

2

2

2

1

1

1

Kontorist..............

Ae 9

4

4

3

2

3

2

1

Bilförare..............

h Ae 9

1

1

1

1

1

1

Kanslibiträde..........

Ae 7

2

2

2

2

2

2

• ^ _ ''

Kontorsbiträde.........

h Ae 5

3

3

3

2

1

1

2

Summa

658

128

124

120

82

89

65

50

6081 2 * 4

1 Tjänst inom parentes redovisas på annan personalförteckning.

2 T.v. fältveterinär i Ao 24 (tjänsten skall indras vid uppkommande vakans).

* Vid Gotlands militärkommando: Utbildnings- och personalsektion.

4 Stabskonsulenter har inte medräknats.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Sammanställning av personalorganisationen vid örlogsstaber m.m. Bilaga 2

Lönegrad

(löneklass)

örlogsbasstab m. m.

Tjänst m. m.

Ost

Syd

Väst

Norrl.

KA-försv.

Örlogsbaschcf......................

Bo 4

1

1

_

—

Örlogsbaschef......................

Bo 3

—

—

1

—

Stabschef..........................

Br 1

1

—

—

—

Stabschef..........................

Ar 27

—

1

1

—

Operativ sektionen

Sektionschef.......................

Ao 25

1

1

1

. , *-

Kapten...........................

Ao 23

3

3

1

—

Underofficer.......................

Ao 15

2

1

1

—

Underofficer.......................

A: 18

1

1

1

—

Underbefäl........................

Ao 13/11

2

2

2

—

Kontorist..........................

Ae 9

1

1

1

—

Kanslibiträde......................

Ae 7

5

5

5

—

Kontorsbiträde.....................

h Ae 5

2

3

2

—

Underhållssektion

Sektionschef.......................

—

_1

_1

_1

—

Kapten...........................

Ao 23

2

1

1

—

Underofficer.......................

Ao 15

1

1

1

—

Personal- och utbildningssektion

Sektionschef.......................

Ao 25/23

1

1

1

—

Officer............................

A: 26

1

1

1

—

Underofficer.......................

Ao 19

1

1

1

—

Underofficer.......................

Ao 15

2

1

—

—

Underofficer.......................

A: 18

1

1

1

—

Underbefäl........................

Ao 13/11

3

3

2

—

Assistent för frivilligfrågor...........

Ag 9

1

1

1

—

Slabsdel i Uppsala

1 Chef..............................

Ao 27/25

1

—

—

—

| Kapten...........................

Ao 23

1

—

—

—

'' Officer............................

A: 26

1

—

—

—

Underofficer.......................

Ao 15

1

—

—

Underbefäl........................

Ao 13/11

1

—

—

—

! Kontorist..........................

Ae 9

1

—

—

—

; Expedition

, Underofficer.......................

Ao 19

1

1

1

—

Underofficer.......................

A: 18

2

2

2

—

Underbefäl........................

Ao 13/11

1

1

1

—

! Kontorist..........................

Ae 9

3

2

2

—

Kanslibiträde......................

Ae 7

4

4

3

—

Kontorsbiträde.....................

h Ae 5

9

8

8

—

örlogsbasavdelning vid Norrlands kust- artilleriförsvar

Avdelningschef.....................

Ao 27/25

1

Kapten...........................

Ao 23

—

—

—

2

Officer............................

A: 26

—

—

—

1

Underofficer.......................

Ao 15

—

—

—

1

Underofficer.......................

A: 18

—

—

—

1

i Underbefäl........................

Ao 13/11

—

—

—

1

■ Kontorist..........................

Ae 9

—

—

—

1

| Assistent för frivilligfrågor...........

Ag 9

—

—

—

1

Summa

157

58

48

42

9

* Stabschefcn fir tillika sektionschef.

G — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 saml. Nr 5

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj.ts proposition nr i 10 år 1966

Bilaga 3

Sammanställning av personalorganisationen vid militärområdenas och Gotlands militärkommandos

förvaltningar.

Tjänst m. m.

Lönegrad

Militärområde

m. m.

(löneklass)

S

ö

ÖN

V

NN

B

GMK

Tygförvaltning

Chef (tygofficer)..........

Bo 1

1

1

1

_

_

1

Chef (tygofficer)..........

Bo 1/Ao 27

—

—

—

1

1

_

_1

Kapten.................

Ao 23

1

1

1

1

1

1

Underofficer.............

Ao 19

1

1

1

1

1

1

.

Underofficer.............

Ao 15

1

1

1

1

1

1

1

Underofficer.............

A: 18

1

1

1

1

1

1

1

Förste tygverkmästare....

Ao 19

2

2

2

2

2

2

Förste byråintendent.....

Ae 23

1

1

1

_

_

_

Byråintendent...........

Ae 21

—

—

_

1

1

1

1

Byråassistent............

Ae 19

1

1

1

_

_

Assistent................

Ae 17

1

1

1

2

2

2

_

Assistent................

Ae 15

1

1

1

_

_

1

Kontorsskrivare..........

Ae 13

2

2

1

_

_

_

Kansliskrivare...........

Ae 11

1

1

1

1

1

2

1

Kontorist................

Ae 9

6

5

3

5

3

5

1

Kanslibiträde............

Ae 7

4

3

3

3

2

3

1

Kontorsbiträde...........

Förråd

h Ae 5

5

5

5

5

4

4

1

Underofficer (förrådsföre-

ståndare)..............

Ao 19

6

7

7

4

4

7

2

Förste tyghantverkare....

Ao 15

—

—

—

—

—

1

_

Kontorsbiträde...........

h Ae 5

1,5

1,5

2

0,5

1

2

—

Verkstadsförvaltning

Chef (armédirektör).......

Bo 1

1

1

_

1

_

_

_

Chef (armédirektörj.......

Ao 27

—

—

1

—

1

1

—

Chef (armédirektör).......

Ao 25

—

—

—

—

—

—

1

Officer..................

A: 28

1

1

1

_

_

_

Driftassistent............

Ae 19

1

1

_

1

_

_

_

Assistent................

Ae 17

—

_

1

_

1

1

1

Kontorsskrivare..........

Ae 13

1

1

1

1

1

__

--.

Kansliskrivare...........

Ae 11

1

1

_

1

—

_

Kontorist................

Ae 9

1

1

1

1

1

1

1

Kontorsbiträde...........

Tygverkstäder

h Ae 5

2

2

1

1

1

1

1

Armédirektör av 1. gr.....

Ao 27

1

3

_

1

_

_

_ , „■

Armédirektör av 2. gr.....

Ao 25

3

1

—

—

_

_

_

Arméingenjör av 1. gr.....

Ao 23

1

1

2

2

1

_

__

Arméingenjör............

Ao 21

1

1

—

1

1

1

—

Förste tygverkmästare....

Ao 19

2

2

1

3

1

3

——.

Kansliskrivare...........

Ae 11

1

3

1

1

_

1

_

Kontorist................

Ae 9

5

2

—

2

2

-_

_

Kontorsbiträde...........

h Ae 5

4

5

—

2

—

—

—

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

147

Tjänst m. m.

Lönegrad

(löneklass)

Militärområde m. m.

S

ö

ÖN

V

NN

B

GMK

Intendenturförvaltning

Chef (intendenturofficer) ..

Bo 1

1

1

1

—

—

—

—

Chef (intendenturofficer) ..

Bo 1/Ao 27

—

—

—

1

1

1

''-1

Regementsofficer.........

Ao 25

1

1

1

—

—

—

—

Regementsofficer el. kapten

Ao 25/23

—

—

—

1

1

1

—

Underofficer.............

Ao 19

2

2

2

2

2

2

—

Kansliskrivare...........

Ae 11

1

1

1

—

—

i

—

Kontorist................

Ae 9

—

—

—

1

1

—

1

Kanslibiträde............

Ae 7

1

1

1

1

—

2

—

Kontorsbiträde...........

h Ae 5

2

2

2

2

1

3

—

Förråd*

Underofficer (förrådsföre-

ståndare)..............

Ao 19

2

2

1

1

1

1

1

Summa

363,5

72,5

71,5

52

55,5

42

54

16

1 Upprätthålls av befattningshavare vid militärkommandostaben.

« Civila tjänstemän inte redovisade. Personalbehovet tillgodoses genom utnyttjande av personal

vid försvarets intendenturverks anstalter.

(5* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 110

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Bilaga 4.

Sammanställning av personalorganisationen vid byggnadskontoren.

Tjänst m. m.

Lönegrad

Byggnadskontor

(löneklass)

S

Ö

ÖN

V

NN

B

GMK

Byggnadsdirektör........

Be 3

1

1

1

1

Byggnadsdirektör........

Be 2

'' -

■ -

—

_

1

1

Byggnadsdirektör........

Expedition

Be 1

1

Förste bokhållare.........

Ae 17

1

1

1

1

1

1

1

Kontorsskrivare..........

Ae 13

1

1

1

1

1

1

1 ''

Kontorist................

Ae 9

1

1

1

1

1

1

1

Kanslibiträde............

Ae 7

1

1

1

—

_

__ ''

_

Kontorsbiträde............

h Ae 5

3

3

5

2

1

1

2

Underofficer.............

Planer ing senhet med ritkon- tor

A: 18

1

1

1

Förste driftingenjör.......

Be 1

1

1

1

_

_

_

_

Förste driftingenjör.......

Ae 27

—

—

—

1

—

—

—

Förste driftingenjör.......

Ae 25

—

—

—

—

1

1

1

Driftingenjör.............

Ae 19

1

1

1

1

1

1

1

Ingenjör.................

Ae 17

1

1

1

—

—

—

1

Tekniker................

Ae 11

3

3

3

2

2

2

_

Tekniskt biträde.........

Ae 7

1

1

1

—

—

—

1

V- och V-enhet

Förste driftingenjör.......

Ae 25

1

1

1

1

_

_

_

Förste driftingenjör.......

Ae 23

1

1

1

1

1

1

—

Driftingenjör.............

Ae 19

2

2

2

1

1

—

—

Underhållsenhet

Förste driftingenjör.......

Ae 27

1

1

1

_

_

_

_

Förste driftingenjör.......

Ae 25

—

—

—

1

1

1

—

Förste driftingenjör.......

Ae 23

4

5

3

2

1

2

1

Driftingenjör.............

Ae 21

3

4

4

2

2

1

—

Driftingenjör.............

Ae 19

1

3

3

2

1

1

1

Ingenjör.................

Ae 17

2

2

3

2

—

—

1

Förste verkmästare.......

Ae 17

—

—

—

—

—

_

1

Verkmästare.............

Ae 15

—

—

—

—

_

_

1

Desinfektör..............

VV S-enhet

Ae 13

1

1

Förste driftingenjör.......

Ae 27

—

1

—

—

_

_

_

Förste driftingenjör......

Ae 25

1

—

1

1

1

1

_

Förste driftingenjör.......

Ae 23

2

2

1

1

—

—

1

Driftingenjör.............

Ae 21

1

2

2

—

1

1

_

Driftingenjör.............

Ae 19

—

—

—

—

1

1

1

El-enhet

Förste driftingenjör.......

Ae 27

—

1

_

_

_

_

_

Förste driftingenjör.......

Ae 25

1

—

1

1

1

1

_

Förste driftingenjör.......

Ae 23

2

2

1

1

—

—

1

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 är 1966

149

Tjänst in. m.

Lönegrad

Byggnadskontor

(löneklass)

s

ö

ÖN

V

NN

B

GMK

Driftingenjör.............

Ae 21

1

1

2

__

1

1

_

Driftingenjör.............

Ae 19

—

—

—

—

1

—

2

Teknisk personal placerad i

milostab

Förste driftingenjör.......

Ae 23

1

1

1

1

1

1

Driftingenjör.............

Ae 21

1

1

1

—

—

—

1

Driftingenjör.............

Ae 19

2

2

2

—

—

—

1

Tekniker................

Ae 11

1

1

1

1

1

1

—

Summa

240

45

50

49

28

24

22

22

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Bilaga 5

Sammanställning av personalorganisationen vid fortifikationsavdelningarna vid Blekinge

(BK), Göteborgs (GbK) och Gotlands (GK) kustartilleriförsvar samt byggnadsavdelningen

vid Sydkustens örlogsbas.

Tjänst m. m.

Lönegrad

(löneklass)

BK

GbK

GK

Sydkustens

örlogsbas

Chef (fortifikationskåren)............

Ao 27/25

1

1

Kapten (fortifikationskåren).........

Ao 23

—

—

1

—

Förste driftingenjör.................

Ae 23

—

—

—

1

Kapten (fortifikationskåren).........

Ao 23

1

1

—

—

Underofficer (fortiflkationskåren).....

Ao 19

1

1

—

—

Underofficer (kustartilleriet).........

Ao 19

1

1

1

—

Underofficer (fortifikationskåren).....

Ao 15

2

2

2

1

Underofficer.......................

A: 18

1

1

_

1

Förste driftingenjör.................

Ae 25

1

1

_

Förste driftingenjör.................

Ae 23

3

—

—

_

Driftingenjör.......................

Ae 21

2

4

—

1

Driftingenjör.......................

Ae 19

3

—

—

_

Förste verkmästare.................

Ae 19

1

1

_

_

Förste verkmästare.................

Ae 17

2

1

1

_

Ingenjör...........................

Ae 17

1

—

1

1

Verkmästare.......................

Ae 15

1

1

_

_

Verkstadsförman...................

Ae 13

1

1

_

_

Tekniker..........................

Ae 11

1

1

_

___

Kontorist..........................

Ae 9

1

1

_

1

Tekniker..........................

Ae 9

—

_

_

1

Kanslibiträde......................

Ae 7

1

1

1

_

Tekniskt biträde...................

Ae 7

1

_

_

_

Kontorsbiträde.....................

h Ae 5

2

1

—

1

Summa

63

28

20

7

8

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

151

Bilaga 6

Sammanställning av personalorganisationen vid förvaltningarna vid Ostkustens och

Västkustens örlogsbaser samt kassorna vid marinstaben och Göteborgs kustartilleri försvar.

Tjänst m. m.

Lönegrad

Ostkustens

örlogsbas

Västkustens

örlogsbas

Teknisk förvaltning

Chef..................................

Bo 31

1

—

Chef..................................

Bo l1

—

1

Chef för planeringssektionen.............

Bo l1

1

—

Chef för planeringssektionen.............

Ao 27/251

—

1

Kommendörkapten av 1. eller 2. gr.......

Ao 27/25

1

—

Kommendörkapten av 2. gr.............

Ao 25

2

—

Kommendörkapten av 2. gr. eller kapten. ..

Ao 25/23

1

—

Kapten...............................

Ao 23

4

3

Kapten eller löjtnant...................

Ao 23/17/15

1

2

Förvaltare T...........................

Ao 19

15

7

Förvaltare IT..........................

Ao 19

2

2

Förvaltare T...........................

Ao 17

7

5

Underofficer T.........................

Ao 15

23

10

Underofficer IT.........................

Ao 15

4

3

Underofficer...........................

A: 18

3

1

Underbefäl T..........................

Ao 13/11

4

5

Underbefäl IT.........................

Ao 13/11

4

1

Marindirektör av 1. gr..................

Bo 1

1

—

Marindirektör av 1. gr..................

Ao 27

1

1

Marindirektör av 2. gr..................

Ao 25

2

1

Mariningenjör av 1. gr..................

Ao 23

4

2

Mariningenjör av 1. gr. eller kapten........

Ao 23

—

1

Mariningenjör..........................

Ao 21

3

1

Förste driftingenjör.....................

Be 1

1

—

Förste driftingenjör.....................

Ae 27

1

—

Förste driftingenjör.....................

Ae 25

6

—

Förste driftingenjör.....................

Ae 23

6

2

Driftingenjör...........................

Ae 21

12

5

Driftingenjör...........................

Ae 19

15

6

Ingenjör...............................

Ae 17

7

3

Förste verkmästare.....................

Ae 17

2

—

Verkmästare...........................

Ae 15

1

—

Tekniker..............................

Ae 13

3

1

Tekniker..............................

Ae 11

1

1

Kansliskrivare.........................

Ae 11

1

—

Kontorist..............................

Ae 9

7

2

Kanslibiträde..........................

Ae 7

5

5

Kontorsbiträde.........................

h Ae 5

9

4

Summa

237

161

76

Intendenturförvaltn ing

Chef (intendcnturofficer)................

Ao 27

1

—

Chef (intendcnturofficer)................

Ao 25

—

1

1 Tjänsten avses för militär eller civilmilitär personal ur flottan eller mariningenjörkåren.

Anm. T = i teknisk tjänst; IT — i annan än teknisk tjänst.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Tjänst m. m.

Lönegrad

Ostkustens

örlogsbas

Västkustens

örlogsbas

Regementsofficer eller kapten (int).......

Ao 25/23

1

1

Kapten (int)...........................

Ao 23

2

—

Förvaltare IT..........................

Ao 19

_

1

Förvaltare IT..........................

Ao 17

1

1

Underofficer IT........................

Ao 15

1

1

Underbefäl IT.........................

Ao 13/11

2

4

Köksf öreståndare.......................

Ao 16

1

_

Köksföreståndare.......................

Ao 14

_

1

Biträdande köksföreståndare............

Ao 12

1

1

Kokerska..............................

Ae 9

2

2

Kontorist..............................

Ae 9

2

_

Kanslibiträde..........................

Ae 7

2

2

Ekonomibiträde........................

h Ae 5

12

6

Kontorsbiträde.........................

h Ae 5

2

—

Summa

51

30

21

Sjukvårdsförvaltning

Förste marinläkare.....................

Ao 27

1

_

Marinläkare av 1. gr....................

Ao 23

_

1

Underofficer IT........................

Ao 15

1

1

Underbefäl IT.........................

Ao 13/11

1

1

Översköterska..........................

Ae 14

1

1

Kontorist..............................

Ae 9

1

—

Kanslibiträde..........................

Ae 7

1

—

Kontorsbiträde.........................

h Ae 5

1

1

Sjukvårdsbiträde.......................

h Ae 5

1

1

Summa

14

8

6

Verkstadsavdelning

Verkstadsdirektör......................

Be 3

1

_

Förste driftingenjör.....................

Ae 27

—

1

Förvaltare T...........................

Ao 19

1

1

Förvaltare T...........................

Ao 17

1

—

Underofficer T.........................

Ao 15

6

2

Underbefäl T..........................

Ao 13/11

4

1

Mariningenjör av 1. gr..................

Ao 23

1

—

Mariningenjör..........................

Ao 21

5

1

Förste driftingenjör.....................

Be 1

1

—

Förste driftingenjör.....................

Ae 27

1

—

Förste driftingenjör.....................

Ae 25

5

—

Förste driftingenjör.....................

Ae 23

6

2

Driftingenjör...........................

Ae 21

9

1

Driftintendent.........................

Ae 21

1

—

Driftassistent..........................

Ae 19

_

1

Driftingenjör...........................

Ae 19

7

1

Förste verkmästare.....................

Ae 19

5

1

Assistent..............................

Ae 17

2

—

Förste verkmästare.....................

Ae 17

15

5

Ingenjör...............................

Ae 17

16

4

Ingenjör...............................

h Ae 15

2

1

Verkmästare...........................

Ae 15

14

4

Tekniker..............................

Ae 13

3

_

Verkstadsförman.......................

Ae 13

3

—

Kansliskrivare.........................

Ae 11

31

1

Tekniker..............................

Ae 11

5

—

Kontorist..............................

Ae 9

7

2

Kanslibiträde..........................

Ae 7

5

2

1 Varav en övergångsvis

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

153

Tjänst m. m.

Lönegrad

Ostkustens

örlogsbas

Västkustens

örlogsbas

Tekniskt biträde.......................

Ae 7

—

1

Kontorsbiträde.... f....................

h Ae 5

1

1

Summa

163

130

33

Byggnadsavdelriing

Förste driftingenjör.....................

Ae 27

1

— <<:

Förste driftingenjör.....................

Ae 23

—

1

Förvaltare (fortifikationskåren)...........

Ao 19

1

— ,/

Fanjunkare (fortifikationskåren)..........

Ao 15

—

1

Förste driftingenjör.....................

Ae 23

2

—

Driftingenjör....................;...

Ae 21

3

Maskinchef.............................

Ae 20

1

. —

Assistent..............................

Ae 19

1

—

Driftingenjör...........................

Ae 19

1

i

Förste verkmästare.....................

Ae 19

1

PJt.f K -T- .

Assistent..............................

Ae 17

1

—

Förste skogvaktare.....................

Ae 17

1

—

Förste verkmästare.....................

Ae 17

2

—

Ingenjör...............................

Ae 17

2

—

Maskinchef............................

Ae 16

—

1

Förste maskinist.......................

Ae 15

2

— ..

Ingenjör...............................

h Ae 15

—

1

Verkmästare...........................

Ae 15

2

.

Maskinförman..........................

Ae 13

—

1

Förste reparatör.................,......

Ae 12

9

1

Tekniker..............................

Ae 11

2

—

Reparatör.............................

Ae 10

10

2

Kontorist..............................

Ae 9

1

1

Värmeskötare..........................

h Ae 9

14

4

Kanslibiträde...........................

Ae 7

2

. -

Kontorsbiträde.........................

h Ae 5

1

—

Summa

74

60

14

Ekipageavdelning

Kommendörkapten av 1. eller 2. gr........

Ao 27/25

1

—

Kommendörkapten av 2. gr. eller kapten...

Ao 25/23

—

1

Kapten...............................

Ao 23

3

1

Förvaltare IT..........................

Ao 19

2

1

Förvaltare IT..........................

Ao 17

1

1

Underofficer T.........................

Ao 15

1

—

Underofficer IT........................

Ao 15

11

6

Underbefäl T...................;......

Ao 13/11

9

—

Underbefäl IT.........................

Ao 13/11

27

17

överkonstapel.........................

Ao 17

1

1

Biträdande överkonstapel...............

Ao 15

1

—

: Inspektionskonstapel....................

Ao 13

8

6

Konstapel.............................

Ao 11

9

6

; Förste verkmästare.....................

Ae 17

1

—

Bilförare..............................

h Ae 9

8

4

Kanslibiträde..........................

Ae 7

1

2

Kontorsbiträde.........................

h Ae 5

3

—

Summa

133

87

46

Förrddsavdelning

Kommendörkapten av 2. gr. ellerkapten ...

Ao 25/23

1

—

Kapten...............................

Ao 23

—

1

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Tjänst m. m.

Lönegrad

Ostkustens

örlogsbas

Västkustens

örlogsbas

Kapten (int)..........................

Ao 23

1

Förvaltare IT..........................

Ao 19

2

1

Förvaltare IT..........................

Ao 17

2

1

Underofficer T.........................

Ao 15

3

■

Underofficer IT........................

Ao 15

2

3

Driftassistent .........................

Ae 19

1

1

Assistent ............................

Ae 15

1

1

Kontorsskrivare........................

Ae 13

_

1

Förrådsmästare........................

Ae 13

2

1

Kansliskrivare.........................

Ae 11

1

1

Förste förrådsförman...................

Ae 11

6

3

Förrådsförman.........................

Ae 10

6

4

Kontorist ............................

Ae 9

2

3

Kanslibiträde .........................

Ae 7

61

4

Kontorsbiträde ........................

h Ae 5

81

6

Summa

75

44

31

Kassaavdelning

Förvaltare IT..........................

Ao 19

_

1

Kamrerare.............................

Ae 23

1

_

Förvaltare IT..........................

Ao 19

_

1

Förvaltare IT..........................

Ao 17

1

1

Driftintendent.........................

Ae 21

1

_

Förste bokhållare.......................

Ae 17

l8

_

Assistent ............................

Ae 15

1

1

Bokhållare.............................

Ae 15

1

1

Kontorsskrivare........................

Ae 13

28

1

Kansliskrivare.........................

Ae 11

2

1

Kontorist ............................

Ae 9

38

1

Kanslibiträde .........................

Ae 7

5

2

Kontorsbiträde ........................

h Ae 5

3*

1

Summa

32

21

11

Förvaltningarna summa.................

779

541

238

Marinslabens kassa

Förvaltare IT..........................

Ao 19

1

_

Förvaltare IT..........................

Ao 19

1

_

Bokhållare.............................

Ae 15

1

_

Kontorsskrivare........................

Ae 13

2

_

Kansliskrivare.........................

Ae 11

4

_

Kontorist..............................

Ae 9

1

_

Kanslibiträde .........................

Ae 7

2

_

Kontorsbiträde ........................

h Ae 5

3

—

Summa

15

—

Kassaavdelning fo 32/31—GbK

Förvaltare IT..........................

Ao 19

_

1

Förvaltare IT..........................

Ao 19

_

1

Förvaltare IT..........................

Ao 17

_

1

Assistent..............................

Ae 15

_

1

Bokhållare.............................

Ae 15

_

1

Kontorsskrivare........................

Ae 13

—

1

1 Varav två övergångsvis

8 Övergångsvis

8 Varav en övergångsvis

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

155

Tjänst m. m.

Lönegrad

Ostkustens

örlogsbas

Västkustens

örlogsbas

Kansliskrivare.........................

Ae 11

1

Kontorist..............................

Ae 9

—

1

Kanslibiträde .........................

Ae 7

—

2

Kontorsbiträde.........................

h Ae 5

—

1

Summa

—

11

y j

? ”

•‘»U/1! il

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Innehållsförteckning

Sid.

Krigsmaktens regionala ledning 3

I. Inledning ........................................................ 3

II. Innebörden av 1964 års beslut om krigsmaktens ledning d regional

instans m. m..................................................... 5

III. överbefälhavarens förslag rörande militärområdesstaberna ............ 8

IV. överbefälhavarens förslag rörande första flygeskadern ................ 18

V. överbefälhavarens förslag rörande örlogsbasstaberna m. m........... 20

VI. överbefälhavarens förslag rörande Gotlands militärkommandostab m. m. 21

VII. Tyg- och intendenturtjänstens ledning.............................. 24

VIII. 1964 års fortifikationsutrednings förslag rörande fortifikations- och

byggnadsförvaltningen i regional och lokal instans .................. 29

IX. Förslag till organisation m. m. av förvaltningsverksamheten vid örlogs
baserna.

......................................................... 46

Departementschefen.................................................... 56

Anslagsfrågor m. m. 92

Rationaliseringsförsök.................................................. 93

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................... 94

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 112

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m- fl........................... 117

Militärområdesstaber: Avlöningar........................................ 128

Militärområdesstaber: Omkostnader .................................... 128

Försvarets intendenturverks anstalter: Avlöningar........................ 129

Arméförvaltningens anstalter: Avlöningar ................................ 131

Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar ............................ 132

Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader .......................... 139

Vissa signalförbindelser m. m........................................... 139

Bilagor

ESSELTE AB. STHLN fl«

614598

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:248 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. SU 1966:99 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten