Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor, m. m
1966-10-14 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1966:139, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1966
1
Nr 139
Kungl. Mctj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändring i förordningen den 3 juni
1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor,
m. m.; given Stockholms slott den 74 oktober 1966.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258)
om utjämningsskatt å vissa varor;
2) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);
dels bifalla det förslag i övrigt om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att för mellanöl och starköl genomförs en råvaruprisutjämning
av samma typ som redan tillämpas för choklad och konfektyrer.
I anslutning härtill föreslås utjämningsskatt med 3 öre per liter för
mellanöl och 4 öre per liter för starköl. Vidare föreslås en av prisutjämningen
betingad ändring i tulltaxan. De nya bestämmelserna avses träda
i kraft vid årsskiftet 1966/67 då tullavvecklingen inom EFTA slutförs. 1
1 Dihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 139
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om
utjämningsskatt å vissa varor
Härigenom förordnas, att 2—4, 7, 8 och 10 §§ förordningen den 3 juni
1960 om utjämningsskatt å vissa varor1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
2
Utjämningsskatt skall utgå för
a) choklad- och konfektyrvaror,
som äro skattepliktiga enligt förordningen
den 25 maj 1941 om varuskatt,
med undantag för glass samt
för pulver och tabletter, som försatts
med socker eller sötningsmedel och
äro avsedda för framställning av
läskedrycker;
b) wafers och biscuits, i tulltaxan
hänförliga till tulltaxenummer 19.08.
I fråga om skattskyldighet samt
den tidpunkt då sådan skyldighet inträder
skola bestämmelserna i förordningen
den 25 maj 1941 om varuskatt
äga motsvarande tillämpning.
Skattskyldighet skall dock ej
föreligga vid tillverkning av wafers
och biscuits i allenast ringa omfattning.
1
(Föreslagen lydelse)
§•
Utjämningsskatt skall utgå för
a) choklad- och konfektyrvaror,
som äro skattepliktiga enligt förordningen
den 25 maj 1941 (nr 251)
om särskild varuskatt, med undantag
för pulver och tabletter som försatts
med socker eller sötningsmedel
och äro avsedda för beredning av
läskedrycker;
b) wafers och biscuits, i tulltaxan
den 12 september 1958 (nr 475)
hänförliga till tulltaxenummer 19.08;
c) Öl av typ B och starköl.
§•
I fråga om skattskyldighet samt
den tidpunkt då sådan skyldighet inträder
äga, för inom riket tillverkat
Öl av typ B och starköl, bestämmelserna
i förordningen den 27 maj
1960 (nr 253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker
samt i övrigt bestämmelserna i
förordningen om särskild varuskatt
motsvarande tillämpning. Skattskyldighet
skall dock ej föreligga vid tillverkning
av wafers och biscuits i
allenast ringa omfattning.
1 Senaste lydelse av 4 § se 1966: 224 och av 8 § se 1963: 120.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966
(Nuvarande lydelse)
4
Skatten utgår med 60 öre för kilogram.
I varans vikt inräknas sådant
förefintligt emballage med vilket
varor av ifrågavarande slag försäljas
i detaljhandeln.
7
Bestämmelserna i 5 § förordningen
den 25 maj 1941 om varuskatt skola
äga motsvarande tillämpning i fråga
om utjämningsskatt. Anmälningsskyldighet
som där sägs skall dock
endast föreligga för den som är
skattskyldig till utjämningsskatt för
tillverkning au i 2 § avsedda wafers
och biscuits.
8
Deklaration till — -------
Deklaration skall-------
I deklarationen skall lämnas uppgift
om den myckenhet skattepliktiga
varor, som under beskattningsperioden
levererats till köpare. Från
denna myckenhet må avdrag göras
för varor, vilka
a) använts vid tillverkning som
deklarationen avser och som visas
hava tidigare blivit påförda utjämningsskatt;
b)
åter tagits; eller
c) enligt bevis — — —----
(Föreslagen lydelse)
§•
För choklad- och konfektyrvaror
samt wafers och biscuits utgår skatten
med 60 öre för kilogram. I varans
vikt inräknas sådant förefintligt emballage
med vilket varor av ifrågavarande
slag försäljas i detaljhandeln.
För Öl av typ B utgår skatten med
3 öre för liter och för starköl med 4
öre för liter.
§•
Bestämmelserna angående anmälan
och registrering i 5 § förordningen
om särskild varuskatt äga motsvarande
tillämpning i fråga om utjämningsskatt
för i 2 § avsedda
wafers och biscuits.
§•
— skattskyldighet uppkommit.
--deklaration avser.
I deklarationen skall lämnas uppgift
om den myckenhet skattepliktiga
varor som under beskattningsperioden
levererats till köpare eller,
beträffande Öl av typ Q och starköl,
utlämnats från tillverkningsställe
eller där tillverkats och förtärts.
Från denna myckenhet må avdrag
göras för varor, vilka
a) använts vid tillverkning som
deklarationen avser eller, beträffande
Öl av typ B och starköl, utlämnats
från tillverkningsställe och som visas
hava tidigare blivit påförda utjämningsskatt;
b)
återtagits; eller
vensk frihamn.
10 §.
Vid bestämmande av beskattningsvärde
enligt förordningen den 25
maj 1941 om varuskatt skall icke inräknas
beloppet av utjämningsskatten.
Vid bestämmande av beskattningsvärde
enligt förordningen om särskild
varuskatt skall icke inräknas
beloppet av utjämningsskatten.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges.1
Tulltaxa
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
22.03 Maltdrycker, med en allcoholhalt:
C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent (Öl av
typ B) ................................... 100 1 108: —
D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl) ........ 100 1 155:_
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967.
1 Senaste lydelse av tulltaxenr 22.03 se 1965: 238.
Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966
5
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 14 oktober 1966.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Lindström, Lange, Edenman,
Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om råvaruprisutjämning
för maltdrycker och anför.
Inledning
De nuvarande åtgärderna för utjämning av vissa råvarukostnader inom
livsmedelsindustrin genomfördes år 1960'' i anslutning till upprättandet av
den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och omfattar bl. a.
choklad och konfektyrer. Också frågan om en råvaruprisutjämning för maltdrycker
var då föremål för behandling. Ett ställningstagande på denna punkt
uppsköts emellertid i avvaktan på närmare erfarenheter av utvecklingen.
Frågan aktualiserades sedan vid olika tillfällen under de följande åren. År
1964 hemställde Svenska bryggareföreningen och Sveriges vattenfabrikanters
riksförbund hos chefen för jordbruksdepartementet om införande av
råvaruprisutjämning för malt- och läskedrycker. Sedan statens jordbruksnämnd
i yttrande över framställningen uttalat att en prisutjämning i då rådande
läge inte kunde anses påkallad vidtogs tills vidare inga åtgärder.
I samband med diskussionerna om införande av det s. k. mellanölet (Öl av
typ B) tog bryggareföreningen ånyo upp frågan om prisutjämning för maltdryckerna
med jordbruksnämnden. Efter överläggningar med bryggareföreningen
föreslog jordbruksnämnden i skrivelse den 10 mars 1965 till chefen
för jordbruksdepartementet, att råvaruprisutjämning skulle införas beträffande
mellanöl och starköl. Ärendet överlämnades sedermera till finansdepartementet
för fortsatt handläggning.
Över framställningen har, efter remiss, yttranden avgetts av generaltullstyrelsen,
kontrollstyrelsen och kommerskollegium. Kommerskollegium har
överlämnat yttranden från Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund,
Sveriges kemiska industrikontor samt handelskamrarna i Göteborg
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966
och Malmö. Dessutom har jordbruksnämnden inkommit med förnyat utlåtande
i ärendet. I anslutning till remissbehandlingen har bryggareföreningen
ingett en särskild skrift.
Gällande ordning
Det sedan år 1960 tillämpade prisutjämningsförfarandet betingas av det
förhållandet att skyddstullarna på industrivaror avskrivs inom EFTA medan
gränsskyddet för jordbruksråvarorna bibehålls. Syftet är att undanröja
den särskilda kostnadsbelastning som vissa svenska livsmedelsindustrier
har på grund av jordbruksregleringen och som till följd av skyddstullarnas
avveckling skulle missgynna dem i konkurrensen med företag i andra
EFTA-länder. Detta sker genom att berörda livsmedelsindustrier får tillgång
till råvaror till världsmarknadspris.
Prisutjämningen som utformats i enlighet med ett av jordbruksnämnden
framlagt förslag omfattar choklad och konfektyrer, wafers och biscuits samt
senap, såser, soppor och fiskkonserver. Tillverkarna av dessa varor får särskilda
bidrag motsvarande kostnadsfördyringen för vissa råvaror, nämligen
socker, glykos, fettvaror, mjölk och mjöl samt ägg och kött, som används i
produktionen.
Såvitt avser choklad och konfektyrer samt wafers och biscuits finansieras
kostnaderna för prisutjämningen genom en särskild skatt, som uttas enligt
förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor.
Skatten utgår f. n. med 60 öre per kg (se SFS 1966: 224) och erläggs både
för varor som tillverkas inom landet och för sådana som importeras. Skatten
uppbärs av iyontroll styrel sen och av tullverket. Skattskyldig tillverkare skall
periodvis tift-^kontrollslyrelsen avge deklaration över sin tillverkning av
skattebelagda varor. I deklarationen yrkar tillverkaren samtidigt ersättning
för fördyringen av råvaror som använts vid tillverkningen. Kontrollstyrelsen
erhåller från jordbruksnämnden belopp motsvarande de pr ^utjämningsbidrag
som tillgodoförts de skattskyldiga.
Utjämningsskatt utgår inte för senap, såser, soppor eller fiskkonserver.
Kostnaderna för råvaruprisutjämningen bestrids från förslagsanslaget till
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. För budgetåret 1966/67 har
för dessa kostnader beräknats ett belopp om 69 milj. kr.
Såvitt avser maltdryckstillverkningen används av jordbruksreglerade råvaror
huvudsakligen malt. Dessutom kommer en mindre mängd socker till
användning i vissa fall. Kontrollstyrelsen äger enligt 5 § förordningen den
27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker
föreskriva i hur stor utsträckning malt får ersättas med andra råvaror.
F. n. gäller att malt skall utgöra minst 70 % av den totala råvarumängden.
Den av jordbruksregleringen betingade råvarukostnadsfördyring
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1966 7
en uppgår för olika typer av maltdrycker till belopp mellan 2 (lättöl) och
4,5 (starköl) öre per liter.
För lagrade maltdrycker utgår skatt med belopp alltefter alkoholhalten
enligt förordningen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker.
Vid import erläggs tull med ett belopp som innefattar även skatten.
Den övriga delen av tullen, skyddstullen, avvecklas gentemot EFTAländerna
och kommer att vara helt borttagen vid import från dessa länder
från den 31 december 1966.
Följande tabell visar tull och skatt för olika maltdrycker i öre per liter.
Tull Därav skyddstull Skatt
Lättöl ................ 22 10 12
Öl av typ A .......... 60 12 48
Öl av typ B .......... 111 15 96
Starköl................ 159 18 141
Frågans tidigare behandling
I sitt förslag år 1960 rörande utformningen av ett prisutjämningsförfarande
för livsmedelsindustrin behandlade jordbruksnämnden — på grundval
av en framställning från bryggeriindustrins sida — också frågan om åtgärderna
borde inbegripa maltdryckerna. Nämnden fann emellertid inte tillräckliga
skäl för att föreslå en prisutjämning redan fr. o. m. den 1 juli 1960
för dessa varor. Råvarufördyringen till följd av jordbruksregleringen var
förhållandevis obetydlig och någon egentlig utländsk konkurrens fanns inte
heller. Nämndens förslag att låta frågan anstå godtogs av föredragande departementschefen
(prop. 1960: 153). Denne underströk dock att det borde
ankomma på nämnden att noggrant följa utvecklingen och att när viss erfarenhet
av EFTA-konventionens tillämpning vunnits föreslå de åtgärder
som kunde finnas påkallade och möjliga att genomföra.
Frågan om prisutjämning för maltdrycker har som jag förut nämnt sedan
år 1960 aktualiserats vid olika tillfällen. Senast skedde detta i samband med
mellanölets införande år 1965. Jordbruksnämnden föreslog då efter överläggningar
med representanter för bryggerinäringen att ett prisutjämningsförfarande
skulle införas för starköl och för mellanöl. Man antog att det nya
läget skulle komma att medföra en starkt ökad importkonkurrens. Importtrycket
väntades dessutom komma att öka allteftersom skyddstullarna avvecklades
för EFTA-varor.
Jordbruksnämndens förslag kom inte då att föranleda någon Kungl.
Maj :ts åtgärd eftersom det tullskydd som vid denna tidpunkt återstod gentemot
EFTA-länderna i stort sett motsvarade råvarukostnadsfördyringen för
de aktuella maltdryckerna. Viss erfarenhet av det nya lägets inverkan på
importen ansågs dessutom önskvärd innan beslut fattades. Frågan kom likväl
att bli föremål för behandling i riksdagen med anledning av motioner.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966
Bevillningsutskottet anförde då (BevU 1965:32) att frågan om ett utjäinningsförfarande
för produkter, tillverkade av råvaror som fördyras genom
jordbr uksregleringen, kunde väntas föranleda förslag till 1966 års riksdag i
samband med att tullarna inom EFTA skulle avvecklas helt vid årsskiftet
1966/67. Utskottet förutsatte att erforderligt skydd därvid skulle komma att
beredas maltdryckerna på samma villkor som övriga berörda industrivaror.
1960 års jordbruksutredning har i sitt nyligen avgivna betänkande (SOU
1966: 31) förordat, att kompensation ges den industri vars gränsskydd är
föremål för avveckling inom EFTA, i den mån den är beroende av råvaror
som fördyras genom jordbruksregleringen och har att räkna med konkurrens
i nämnvärd grad från producenter i andra länder. En särskild arbetsgrupp
inom jordbruksdepartementet behandlar därmed sammanhängande
problem, och förslag som med anledning härav kan aktualiseras torde komma
att föreläggas riksdagen år 1967.
Förslag och yttranden
Svenska bryggareföreningens slutliga yrkande innebär att en råvaruprisutjämning
av den typ som tillämpas för chokladindustrin införs för lagrade
maltdrycker av alla slag. Prisutjämningen föreslås gälla vid tillverkningen
använt malt och socker. Förslaget har tillstyrkts av kontrollstyrelsen, Sveriges
industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges kemiska industrikontor
samt handelskamrarna i Göteborg och Malmö. Jordbruksnämnden
har, från de synpunkter nämnden har att tillvarata, inte funnit hinder föreligga
mot införandet av en prisutjämning. Denna bör dock enligt nämndens
mening begränsas till mellanöl och starköl samt avse endast maltförbrukningen.
Kommerskollegium anser något behov av prisutjämning inte föreligga
llu och finner det inte böra komma i fråga att enbart av principiella
skäl införa en prisutjämning. Om ett utjämningssystem dock anses böra införas
är det enligt kollegiets mening lämpligt att detta sker från det kommande
årsskiftet. Också kommerskollegium anser att en sådan prisutjämning
bör begränsas till malt som används vid tillverkning av mellanöl och
starköl. Generaltullstyrelsen, slutligen, har avstyrkt bifall till förslaget.
Enligt kontrollstyrelsens mening talar sannolikheten för att, om en prisutjämning
för maltdrycker inte införs, de utländska tillverkarna kan finna
det lönsamt att ytterligare öka sina insatser på den svenska marknaden
när EFTA-tullarna avvecklas. Marknadsandelen för importerat mellanöl och
starköl har, framhåller styrelsen, uppgått till nära 15 %. Som jämförelse
erinras om att importen för de nu prisutj ämnade varuområdena choklad
och konfektyrer under år 1965 uppgått till omkring 15 %. Industriförbundet
understryker, att den slutliga avvecklingen av EFTA-tullarna innebär en
förändring av hittills gällande konkurrensförhållanden. Införandet av mellanöl
i Sverige har också medfört en stark importökning, och övervägande
Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1966 9
skäl anses därför tala för att prisutjämning nu införs. Liknande synpunkter
har framförts av de övriga hörda näringslivsorganisationerna.
I jordbruksnämndens yttrande framhålls, att nämndens år 1965 framlagda
förslag om prisutjämning för mellanöl och starköl var baserat på vissa antaganden
angående försäljning och import av maltdrycker efter införandet
av ett mellanöl. Dessa innebar att försäljningen inom landet av Öl skulle
komma att stiga med omkring 10 %. Av försäljningen väntades hälften falla
på vardera öltypen A och B. Konsumtionen av starköl beräknades bli oförändrad.
Vidare antog man att importandelen av Öl av typ A skulle komma
att förbli obetydlig, medan importen av mellanöl förutsågs bli 30 %
av konsumtionen. För starköl väntades importen liksom tidigare komma att
bli 25—30 %. Utvecklingen under den första niomånadersperioden efter
mellanölets tillkomst, den 1 oktober 1965—den 30 juni 1966, visar emellertid
enligt nämndens beräkningar att försäljningen av Öl och starköl
sammanlagt ökat med 13 %. Försäljningen av Öl fördelar sig med 45 % på
Öl av typ A och 55 % på mellanöl. För starköl har försäljningen minskat
med 32 %. Importandelen, bortsett från »nyfikenhetsimporten» under de
första månaderna, har för mellanölet blivit 12 %, varav från EFTA-länder
8 procentenheter och från andra länder 4 procentenheter. Sammanlagt för
Öl och starköl har importandelen ökat från 5 till 8 %. Nämnden understryker
att försiktighet får iakttas i fråga om slutsatserna av utvecklingen
efter mellanölets införande. Eu viss stabilisering av inköpsvanorna synes ha
skett men huruvida nuvarande läge blir bestående anses knappast kunna
bedömas med full säkerhet. Nämnden framhåller dock att importen av mellanöl,
12 % av konsumtionen, blivit avsevärt mindre än de 30 % som väntades
vid mellanölets tillkomst. Totalökningen av importandelen för Öl
ter sig även ganska ringa och bryggeriindustrins farhågor för skärpt konkurrens
anses sålunda inte i högre grad ha besannats. Försäljningsvolymen
av svensk vara har, påpekas det, samtidigt ökat med 9 %.
Något omedelbart behov av prisutjämning synes enligt nämndens mening
sålunda knappast föreligga. Nämnden uttalar emellertid att från de
synpunkter den har att tillvarata hinder inte föreligger mot att beslut om
prisutjämning för Öl nu tas. Om prisutjämning skulle anordnas från årsskiftet
1966/67 och finansieras med en utjämningsskatt skulle den fördelen
vinnas att skatten skulle motväga den samtidiga elimineringen av
återstående tull mot EFTA-länderna. Härigenom skulle förutsättningarna
för en jämn prissättning förbättras.
Kommerskollegium framhåller att ett skäl för införande av prisutjämning
för mellanöl och starköl har uppgetts vara att de svenska bryggerierna
genom tullfriheten för EFTA-import kommer i ett så försämrat konkurrensläge
att verkan av kostnadsfördyringen genom jordbruksregleringen
måste neutraliseras. Denna risk skulle föreligga särskilt för mellanöl, där
industrins representanter räknat med en 30-procentig importandel av kon
-
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1966
sumtionen. Det kan emellertid, framhåller kollegium, konstateras att utvecklingen
hittills inte bekräftat beräkningarna om en 30-procentig importandel.
Det svenska mellanölet synes enligt kollegium ha hävdat sig väl i
konkurrensen med importerat mellanöl. Kollegium anser sig inte med säkerhet
kunna bedöma om importen från EFTA-länderna utan ett prisutjämningsförfarande
kommer att öka från årsskiftet 1966/67, när tullfrihet
för sådan import blir gällande. Sannolikheten anses dock tala för att importökningen
skulle bli måttlig. De kommande tullsänkningarna om 1 öre
per flaska blir så små att de endast i ringa grad kan påverka konkurrensförhållandena.
Kollegium erinrar vidare om att frågan om råvaruprisutjämning f. n.
utreds. Ett beslut om prisutjämning för maltdrycker kan därför försvåra
en samlad bedömning av prisutjämningsproblemen. Det anses dessutom
ovisst hur man från andra EFTA-länders sida skulle reagera mot ett beslut
om prisutjämning för maltdrycker.
Kollegium anser inte att behov nu finns av prisutjämning och finner det
inte böra komma i fråga att enbart av principiella skäl införa en sådan.
Då det kan vara svårt att förutse konkurrensförhållandena i framtiden
skulle skäl kunna tala för att utvecklingen ytterligare avvaktas innan åtgärder
vidtas. Om emellertid ett införande av prisutjämning för Öl anses
nödvändigt menar kollegiet att det såväl med tanke på tullsänkningen i
EFTA som med hänsyn till tullförhandlingarna i GATT inom Kennedyronden
är lämpligt att systemet införs vid årsskiftet.
Generaltullstyrelsen framhåller att svenskt mellanöl trots tullavvecklingen
säljs i detaljhandeln till priser som ligger under det billigaste importerade
ölet. Att utländskt Öl likväl säljs anses främst bero på den enskilda
kundens smak. Svensk bryggerinäring synes knappast befinna sig i nödläge
och vara i behov av stödåtgärder. En prisutjämning av den storlek som
föreslagits, 1 öre per flaska, anses inte heller vara av sådan betydelse att
den skulle påverka svenska bryggeriers försäljning i Sverige. Med hänsyn
härtill och med hänvisning till konsekvenserna för våra internationella åtaganden
avstyrker styrelsen införandet av prisutjämning för bryggerinäringen.
Beträffande utformningen av prisutjämningen har jordbruksnämnden
under hänvisning till sin framställning från år 1965 föreslagit att prisutjämningen
borde komma i fråga endast för mellanöl och starköl och beräknas
efter en schablon, baserad på maltförbrukningen. För finansiering
av utjämningen föreslås en särskild utjämningsskatt. Även kommerskollegium
anser att skäl f. n. torde saknas att medge prisutjämning för lättöl
och Öl av typ A, där importkonkurrensen är obetydlig, om ens någon. Kontrollstyrelsen
förordar en skattefinansierad prisutjämning för alla slag av
lagrat Öl, avseende såväl malt som socker. Industriförbundet och närings
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1966
livsorganisationerna i övrigt har också anslutit sig till bryggareföreningens
yrkande om prisutjämning för alla slags maltdrycker.
Jordbruksnämnden framhåller, att i fråga om maltdrycker nämnvärd
importkonkurrens föreligger endast för mellanöl och starköl. Det hittills
tillämpade prisutjämningsförfarandet för choklad och konfektyrer innebär
att producenterna får utjämningsbidrag på grundval av deklarerad råvaruförbrukning.
Det anses emellertid svårt att tillfredsställande kontrollera
hur mycket av den redovisade råvaruförbrukningen i bryggeriindustrin
som använts för tillverkning av de olika typerna av maltdrycker. Nämnden
har därför föreslagit att prisutjämningen skall avse endast malt och baseras
på en standardförbrukning i överensstämmelse med vissa av nämnden
angivna beräkningar. Vidare bör med hänsyn till de föreliggande möjligheterna
att utbyta malt mot annan råvara utjämningen motsvara endast viss
del, förslagsvis 80 %, av maltförbrukningen när endast malt skulle ha använts.
Genom en sådan utformning kommer även risken för överkompensation
att falla bort, något som bl. a. från EFTA-synpunkt anses vara en
fördel. Med nuvarande införselavgift för malt — 24: 70 kr. per 100 kg —
och med tillämpning av de av nämnden föreslagna schablonrecepten skulle
prisutjämningen för mellanöl uppgå till 3,04 öre per liter och för starköl
till 3,73 öre per liter. Kostnaderna för prisutjämningen uppskattas under
nu gällande förutsättningar till 4,5 milj. kr. per år. Prisutjämningen har av
nämnden föreslagits bli finansierad genom en skatt om 3 öre per liter
för mellanöl och 4 öre per liter för starköl. Intäkten av skatten beräknas av
nämnden till 4,9 milj. kr. per år.
Mot nämndens yttrande har reservation anförts av två ledamöter som
yrkar prisutjämning för samtliga typer av lagrade maltdrycker.
Kontrollstyrelsen finner inte att prisutjämningen bör begränsas enbart
till mellanöl och starköl. När utländska bryggerier får fast fot på den svenska
marknaden anses det kunna bli lönsamt för dem att söka tillgodose efterfrågan
även på andra maltdrycker. Vidare är det från kontrollsynpunkt
svårt att fastställa vilka råvaror som använts för tillverkning av olika typer
av maltdrycker. Styrelsen föreslår därför att prisutjämning införs för samtliga
maltdrycker, baserad på faktisk förbrukning av råvaror (malt och
socker) och finansierad med en skatt av 2 öre för lättöl, 3 öre för Öl av typ
A, 4 öre för mellanöl och 5 öre för starköl, allt räknat per liter. Från skattskyldigheten
skulle undantas tillverkare med en produktion understigande
25 000 liter per månad. Kostnaden för utjämningen beräknas till 6,4 milj.
kr. per år och skatteintäkterna till 7 milj. kr. per år, räknat på grundval
av nu gällande förutsättningar.
Såväl jordbruksnämnden som kommerskollegium föreslår, att tullarna
gentemot de länder som inte är medlemmar av EFTA vid införandet av utjämningsskatt
minskas med ett belopp som svarar mot råvarukostnadsfördyringen.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966
Departementschefen
Den råvaruprisutjämning som nu förekommer beträffande bl. a. choklad
och konfektyrer innebär främst en anpassning till det läge som uppstått
genom att skyddstullarna på industrivaror slopas inom EFTA medan gränsskyddet
för jordbruksråvarorna bibehålls. Företag inom industrier som
till huvudsaklig del baserar sin tillverkning på jordbruksprodukter får genom
den svenska jordbruksregleringen en speciell kostnadsbelastning som
missgynnar dem i konkurrensen med företag i andra EFTA-länder. Genom
en prisutjämning kan samarbetet med EFTA-länderna fullföljas utan att
avsättningen av det svenska jordbrukets produkter försvåras.
Frågan om råvaruprisutjämning för bryggeriindustrins del var också
föremål för övervägande i samband med frihandelsområdets upprättande.
Omedelbara åtgärder ansågs emellertid inte då nödvändiga. Någon egentlig
konkurrens på den svenska marknaden förekom inte vid denna tid. Förutsättningar
för en sådan konkurrens uppkom först i och med att möjlighet
till försäljning av Öl av sådana typer som förekommer mer allmänt utomlands
skapades genom mellanölets införande. Skyddstullarna gentemot
EFTA-länderna skulle emellertid komma att överstiga de svenska bryggeriernas
råvarukostnadsfördyring ända till dess att tullarna slutligen avvecklas.
När frågan om prisutjämning för bryggeriindustrin senast behandlades
uttalade bevillningsutskottet att maltdryckerna borde beredas erforderligt
skydd på samma villkor som andra industrivaror när tullarna inom
EFTA helt slopas.
Tullarna inom EFTA slopas som bekant vid årsskiftet 1966/67. Frågan
om råvaruprisutjämning för maltdrycker bör därför nu tas upp till avgörande.
Vid remissbehandlingen av Svenska bryggareföreningens nu föreliggande
framställning har det övervägande antalet hörda instanser förklarat sig
inte vilja motsätta sig att en prisutjämning genomförs på maltdrycksområdet.
Jordbruksnämnden — som dock i och för sig inte funnit hinder mot
åtgärden föreligga — kommerskollegium och generaltullstyrelsen har ifrågasatt
om ett verkligt behov av prisutjämning finns f. n.
Den svenska bryggerinäringen har såsom bl. a. kommerskollegium framhållit
hävdat sig väl gentemot den utländska konkurrensen. Att svensk
industri i ett avseende belastas hårdare än utländska konkurrenter är inte
i och för sig ett avgörande skäl för särskilda åtgärder. Den svenska industrins
situation i förhållande till utlandet måste bedömas i sin helhet och
efter den faktiskt konstaterade konkurrensförmågan. I det nu aktuella
fallet sker genom EFTA-tullarnas avveckling emellertid en förändring i
konkurrensläget som berör ett mycket speciellt problem, jordbruksregleringens
kostnadsförhöjande effekt på den svenska livsmedelsindustrin.
I och för sig föreligger på maltdrycksområdet samma förhållanden som
13
Kungl. Mcij.ts proposition nr 139 år 1966
föranledde pris utjämning beträffande choklad och konfektyrer. Någon
minskning i råvarukostnaderna av betydelse i detta sammanhang kan inte
heller väntas. Det synes mig sålunda rimligt att en råvaruprisutjämning nu
införs också för bryggeriindustrin.
När det gäller prisutjämningens närmare utformning finner jag i likhet
med jordbruksnämnden och kommerskollegium övervägande skäl tala för
att åtgärderna begränsas till mellanöl och starköl. Jordbruksnämnden har
med denna utgångspunkt för sin del förordat att utjämningsbidrag skall
utgå för SO % av den mängd malt som går åt vid tillverkningen av olika
slag av maltdrycker när ersättningsmedel för malt inte används. Bryggeriindustrin
och kommerskollegium har också godtagit ett sådant förfarande.
Jag kan ansluta mig till en sådan schablonregel, bl. a. av kontrolltekniska
skäl. Metoden har också den fördelen att någon risk för överkompensation
inte uppstår och är därför lämplig även med hänsyn till vara internationella
åtaganden. Kostnaderna för prisutjämningen bör som också förordats vid
remissbehandlingen täckas genom en utjämningsskatt.
En prisutjämning för mellanöl och starköl i enlighet med de riktlinjer
jag här förordat kan med nuvarande råvarupriser beräknas dra en kostnad
av 4,5 milj. kr. per år. Utjämningsskatten synes i enlighet med myndigheternas
beräkningar lämpligen böra fastställas till 3 öre per liter för mellanöl
och 4 öre per liter för starköl. Skatteintäkten blir då inemot 5 milj. kr.
per år.
Vad beträffar det administrativa förfarandet bör samma riktlinjer gälla
som för choklad och konfektyrer. Utjämningsbidragen bör alltså avräknas
mot den skatt som de utjämningsberättigade tillverkarna periodvis har att
erlägga till kontrollstyrelsen. Utjämningsskatten för importerade varor bör
uppbäras i samma ordning som gäller beträffande tull.
Då prisutjämningen infördes för choklad och konfektyrer sänktes tullen
på dessa varor i proportion till råvarufördyringen. En motsvarande tullsänkning
bör ske även i förevarande fall. I enlighet härmed bör tullen på
mellanöl sänkas med 3 kr. per 100 liter och tullen på starköl med 4 kr. per
100 liter.
Jag föreslår sålunda att en råvaruprisutjämning med avseende på tillverkningen
av mellanöl och starköl i överensstämmelse med vad jag i det
föregående anfört genomförs fr. o. m. den 1 januari 1967. Statens jordbruksnämnd
bör också bemyndigas att lämna tillverkarna utjämningsbidrag
motsvarande råvarukostnadsfördyringen på 80 % av den mängd malt
av korn som normalt används vid tillverkningen av olika slag av mellanöl
och starköl om tillverkningen baserats endast på sådant malt som extraktgivande
ämne. Kostnaderna för prisutjämningen bör bestridas ur förslagsanslaget
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Anslaget kan
härigenom under innevarande budgetår beräknas komma att merbelastas
med drygt 1 milj. kr. Jag föreslår vidare att från samma tidpunkt utjäm
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966
ningsskatt uttas med 3 öre per liter för mellanöl och 4 öre per liter för
starköl. Samtidigt bör de av utjämningsförfarandet betingade ändringarna
i tulltaxan genomföras.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t i proposition
föreslår riksdagen att
dds anta inom finansdepartementet upprättade förslag till
1) förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258)
om utjämningsskatt å vissa varor,
2) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr )75),
dels medge Kungl. Maj :t att bemyndiga statens jordbruksnämnd att, i
huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som angetts i det föregående,
ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område utbetala
bidrag till täckande av kostnaderna för ett prisutjämningsförfarande
för Öl av typ B och starköl.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Jan-Erik Torsell
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660639
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1966:353 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 a1 i texten
- JoU 1966:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 s. 1 i texten