Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor, m. m

1966-10-14 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:139, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1966

1

Nr 139

Kungl. Mctj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 3 juni

1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor,

m. m.; given Stockholms slott den 74 oktober 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258)

om utjämningsskatt å vissa varor;

2) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);

dels bifalla det förslag i övrigt om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att för mellanöl och starköl genomförs en råvaruprisutjämning

av samma typ som redan tillämpas för choklad och konfektyrer.

I anslutning härtill föreslås utjämningsskatt med 3 öre per liter för

mellanöl och 4 öre per liter för starköl. Vidare föreslås en av prisutjämningen

betingad ändring i tulltaxan. De nya bestämmelserna avses träda

i kraft vid årsskiftet 1966/67 då tullavvecklingen inom EFTA slutförs. 1

1 Dihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 139

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om

utjämningsskatt å vissa varor

Härigenom förordnas, att 2—4, 7, 8 och 10 §§ förordningen den 3 juni

1960 om utjämningsskatt å vissa varor1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

2

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror,

som äro skattepliktiga enligt förordningen

den 25 maj 1941 om varuskatt,

med undantag för glass samt

för pulver och tabletter, som försatts

med socker eller sötningsmedel och

äro avsedda för framställning av

läskedrycker;

b) wafers och biscuits, i tulltaxan

hänförliga till tulltaxenummer 19.08.

I fråga om skattskyldighet samt

den tidpunkt då sådan skyldighet inträder

skola bestämmelserna i förordningen

den 25 maj 1941 om varuskatt

äga motsvarande tillämpning.

Skattskyldighet skall dock ej

föreligga vid tillverkning av wafers

och biscuits i allenast ringa omfattning.

1

(Föreslagen lydelse)

§•

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror,

som äro skattepliktiga enligt förordningen

den 25 maj 1941 (nr 251)

om särskild varuskatt, med undantag

för pulver och tabletter som försatts

med socker eller sötningsmedel

och äro avsedda för beredning av

läskedrycker;

b) wafers och biscuits, i tulltaxan

den 12 september 1958 (nr 475)

hänförliga till tulltaxenummer 19.08;

c) Öl av typ B och starköl.

§•

I fråga om skattskyldighet samt

den tidpunkt då sådan skyldighet inträder

äga, för inom riket tillverkat

Öl av typ B och starköl, bestämmelserna

i förordningen den 27 maj

1960 (nr 253) om tillverkning och

beskattning av malt- och läskedrycker

samt i övrigt bestämmelserna i

förordningen om särskild varuskatt

motsvarande tillämpning. Skattskyldighet

skall dock ej föreligga vid tillverkning

av wafers och biscuits i

allenast ringa omfattning.

1 Senaste lydelse av 4 § se 1966: 224 och av 8 § se 1963: 120.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966

(Nuvarande lydelse)

4

Skatten utgår med 60 öre för kilogram.

I varans vikt inräknas sådant

förefintligt emballage med vilket

varor av ifrågavarande slag försäljas

i detaljhandeln.

7

Bestämmelserna i 5 § förordningen

den 25 maj 1941 om varuskatt skola

äga motsvarande tillämpning i fråga

om utjämningsskatt. Anmälningsskyldighet

som där sägs skall dock

endast föreligga för den som är

skattskyldig till utjämningsskatt för

tillverkning au i 2 § avsedda wafers

och biscuits.

8

Deklaration till — -------

Deklaration skall-------

I deklarationen skall lämnas uppgift

om den myckenhet skattepliktiga

varor, som under beskattningsperioden

levererats till köpare. Från

denna myckenhet må avdrag göras

för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som

deklarationen avser och som visas

hava tidigare blivit påförda utjämningsskatt;
b)

åter tagits; eller

c) enligt bevis — — —----

(Föreslagen lydelse)

§•

För choklad- och konfektyrvaror

samt wafers och biscuits utgår skatten

med 60 öre för kilogram. I varans

vikt inräknas sådant förefintligt emballage

med vilket varor av ifrågavarande

slag försäljas i detaljhandeln.

För Öl av typ B utgår skatten med

3 öre för liter och för starköl med 4

öre för liter.

§•

Bestämmelserna angående anmälan

och registrering i 5 § förordningen

om särskild varuskatt äga motsvarande

tillämpning i fråga om utjämningsskatt

för i 2 § avsedda

wafers och biscuits.

§•

— skattskyldighet uppkommit.

--deklaration avser.

I deklarationen skall lämnas uppgift

om den myckenhet skattepliktiga

varor som under beskattningsperioden

levererats till köpare eller,

beträffande Öl av typ Q och starköl,

utlämnats från tillverkningsställe

eller där tillverkats och förtärts.

Från denna myckenhet må avdrag

göras för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som

deklarationen avser eller, beträffande

Öl av typ B och starköl, utlämnats

från tillverkningsställe och som visas

hava tidigare blivit påförda utjämningsskatt;
b)

återtagits; eller

vensk frihamn.

10 §.

Vid bestämmande av beskattningsvärde

enligt förordningen den 25

maj 1941 om varuskatt skall icke inräknas

beloppet av utjämningsskatten.

Vid bestämmande av beskattningsvärde

enligt förordningen om särskild

varuskatt skall icke inräknas

beloppet av utjämningsskatten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.1

Tulltaxa

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

22.03 Maltdrycker, med en allcoholhalt:

C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent (Öl av

typ B) ................................... 100 1 108: —

D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl) ........ 100 1 155:_

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967.

1 Senaste lydelse av tulltaxenr 22.03 se 1965: 238.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 14 oktober 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Lindström, Lange, Edenman,

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om råvaruprisutjämning

för maltdrycker och anför.

Inledning

De nuvarande åtgärderna för utjämning av vissa råvarukostnader inom

livsmedelsindustrin genomfördes år 1960'' i anslutning till upprättandet av

den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och omfattar bl. a.

choklad och konfektyrer. Också frågan om en råvaruprisutjämning för maltdrycker

var då föremål för behandling. Ett ställningstagande på denna punkt

uppsköts emellertid i avvaktan på närmare erfarenheter av utvecklingen.

Frågan aktualiserades sedan vid olika tillfällen under de följande åren. År

1964 hemställde Svenska bryggareföreningen och Sveriges vattenfabrikanters

riksförbund hos chefen för jordbruksdepartementet om införande av

råvaruprisutjämning för malt- och läskedrycker. Sedan statens jordbruksnämnd

i yttrande över framställningen uttalat att en prisutjämning i då rådande

läge inte kunde anses påkallad vidtogs tills vidare inga åtgärder.

I samband med diskussionerna om införande av det s. k. mellanölet (Öl av

typ B) tog bryggareföreningen ånyo upp frågan om prisutjämning för maltdryckerna

med jordbruksnämnden. Efter överläggningar med bryggareföreningen

föreslog jordbruksnämnden i skrivelse den 10 mars 1965 till chefen

för jordbruksdepartementet, att råvaruprisutjämning skulle införas beträffande

mellanöl och starköl. Ärendet överlämnades sedermera till finansdepartementet

för fortsatt handläggning.

Över framställningen har, efter remiss, yttranden avgetts av generaltullstyrelsen,

kontrollstyrelsen och kommerskollegium. Kommerskollegium har

överlämnat yttranden från Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund,

Sveriges kemiska industrikontor samt handelskamrarna i Göteborg

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966

och Malmö. Dessutom har jordbruksnämnden inkommit med förnyat utlåtande

i ärendet. I anslutning till remissbehandlingen har bryggareföreningen

ingett en särskild skrift.

Gällande ordning

Det sedan år 1960 tillämpade prisutjämningsförfarandet betingas av det

förhållandet att skyddstullarna på industrivaror avskrivs inom EFTA medan

gränsskyddet för jordbruksråvarorna bibehålls. Syftet är att undanröja

den särskilda kostnadsbelastning som vissa svenska livsmedelsindustrier

har på grund av jordbruksregleringen och som till följd av skyddstullarnas

avveckling skulle missgynna dem i konkurrensen med företag i andra

EFTA-länder. Detta sker genom att berörda livsmedelsindustrier får tillgång

till råvaror till världsmarknadspris.

Prisutjämningen som utformats i enlighet med ett av jordbruksnämnden

framlagt förslag omfattar choklad och konfektyrer, wafers och biscuits samt

senap, såser, soppor och fiskkonserver. Tillverkarna av dessa varor får särskilda

bidrag motsvarande kostnadsfördyringen för vissa råvaror, nämligen

socker, glykos, fettvaror, mjölk och mjöl samt ägg och kött, som används i

produktionen.

Såvitt avser choklad och konfektyrer samt wafers och biscuits finansieras

kostnaderna för prisutjämningen genom en särskild skatt, som uttas enligt

förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor.

Skatten utgår f. n. med 60 öre per kg (se SFS 1966: 224) och erläggs både

för varor som tillverkas inom landet och för sådana som importeras. Skatten

uppbärs av iyontroll styrel sen och av tullverket. Skattskyldig tillverkare skall

periodvis tift-^kontrollslyrelsen avge deklaration över sin tillverkning av

skattebelagda varor. I deklarationen yrkar tillverkaren samtidigt ersättning

för fördyringen av råvaror som använts vid tillverkningen. Kontrollstyrelsen

erhåller från jordbruksnämnden belopp motsvarande de pr ^utjämningsbidrag

som tillgodoförts de skattskyldiga.

Utjämningsskatt utgår inte för senap, såser, soppor eller fiskkonserver.

Kostnaderna för råvaruprisutjämningen bestrids från förslagsanslaget till

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. För budgetåret 1966/67 har

för dessa kostnader beräknats ett belopp om 69 milj. kr.

Såvitt avser maltdryckstillverkningen används av jordbruksreglerade råvaror

huvudsakligen malt. Dessutom kommer en mindre mängd socker till

användning i vissa fall. Kontrollstyrelsen äger enligt 5 § förordningen den

27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

föreskriva i hur stor utsträckning malt får ersättas med andra råvaror.

F. n. gäller att malt skall utgöra minst 70 % av den totala råvarumängden.

Den av jordbruksregleringen betingade råvarukostnadsfördyring
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1966 7

en uppgår för olika typer av maltdrycker till belopp mellan 2 (lättöl) och

4,5 (starköl) öre per liter.

För lagrade maltdrycker utgår skatt med belopp alltefter alkoholhalten

enligt förordningen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker.

Vid import erläggs tull med ett belopp som innefattar även skatten.

Den övriga delen av tullen, skyddstullen, avvecklas gentemot EFTAländerna

och kommer att vara helt borttagen vid import från dessa länder

från den 31 december 1966.

Följande tabell visar tull och skatt för olika maltdrycker i öre per liter.

Tull Därav skyddstull Skatt

Lättöl ................ 22 10 12

Öl av typ A .......... 60 12 48

Öl av typ B .......... 111 15 96

Starköl................ 159 18 141

Frågans tidigare behandling

I sitt förslag år 1960 rörande utformningen av ett prisutjämningsförfarande

för livsmedelsindustrin behandlade jordbruksnämnden — på grundval

av en framställning från bryggeriindustrins sida — också frågan om åtgärderna

borde inbegripa maltdryckerna. Nämnden fann emellertid inte tillräckliga

skäl för att föreslå en prisutjämning redan fr. o. m. den 1 juli 1960

för dessa varor. Råvarufördyringen till följd av jordbruksregleringen var

förhållandevis obetydlig och någon egentlig utländsk konkurrens fanns inte

heller. Nämndens förslag att låta frågan anstå godtogs av föredragande departementschefen

(prop. 1960: 153). Denne underströk dock att det borde

ankomma på nämnden att noggrant följa utvecklingen och att när viss erfarenhet

av EFTA-konventionens tillämpning vunnits föreslå de åtgärder

som kunde finnas påkallade och möjliga att genomföra.

Frågan om prisutjämning för maltdrycker har som jag förut nämnt sedan

år 1960 aktualiserats vid olika tillfällen. Senast skedde detta i samband med

mellanölets införande år 1965. Jordbruksnämnden föreslog då efter överläggningar

med representanter för bryggerinäringen att ett prisutjämningsförfarande

skulle införas för starköl och för mellanöl. Man antog att det nya

läget skulle komma att medföra en starkt ökad importkonkurrens. Importtrycket

väntades dessutom komma att öka allteftersom skyddstullarna avvecklades

för EFTA-varor.

Jordbruksnämndens förslag kom inte då att föranleda någon Kungl.

Maj :ts åtgärd eftersom det tullskydd som vid denna tidpunkt återstod gentemot

EFTA-länderna i stort sett motsvarade råvarukostnadsfördyringen för

de aktuella maltdryckerna. Viss erfarenhet av det nya lägets inverkan på

importen ansågs dessutom önskvärd innan beslut fattades. Frågan kom likväl

att bli föremål för behandling i riksdagen med anledning av motioner.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966

Bevillningsutskottet anförde då (BevU 1965:32) att frågan om ett utjäinningsförfarande

för produkter, tillverkade av råvaror som fördyras genom

jordbr uksregleringen, kunde väntas föranleda förslag till 1966 års riksdag i

samband med att tullarna inom EFTA skulle avvecklas helt vid årsskiftet

1966/67. Utskottet förutsatte att erforderligt skydd därvid skulle komma att

beredas maltdryckerna på samma villkor som övriga berörda industrivaror.

1960 års jordbruksutredning har i sitt nyligen avgivna betänkande (SOU

1966: 31) förordat, att kompensation ges den industri vars gränsskydd är

föremål för avveckling inom EFTA, i den mån den är beroende av råvaror

som fördyras genom jordbruksregleringen och har att räkna med konkurrens

i nämnvärd grad från producenter i andra länder. En särskild arbetsgrupp

inom jordbruksdepartementet behandlar därmed sammanhängande

problem, och förslag som med anledning härav kan aktualiseras torde komma

att föreläggas riksdagen år 1967.

Förslag och yttranden

Svenska bryggareföreningens slutliga yrkande innebär att en råvaruprisutjämning

av den typ som tillämpas för chokladindustrin införs för lagrade

maltdrycker av alla slag. Prisutjämningen föreslås gälla vid tillverkningen

använt malt och socker. Förslaget har tillstyrkts av kontrollstyrelsen, Sveriges

industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges kemiska industrikontor

samt handelskamrarna i Göteborg och Malmö. Jordbruksnämnden

har, från de synpunkter nämnden har att tillvarata, inte funnit hinder föreligga

mot införandet av en prisutjämning. Denna bör dock enligt nämndens

mening begränsas till mellanöl och starköl samt avse endast maltförbrukningen.

Kommerskollegium anser något behov av prisutjämning inte föreligga

llu och finner det inte böra komma i fråga att enbart av principiella

skäl införa en prisutjämning. Om ett utjämningssystem dock anses böra införas

är det enligt kollegiets mening lämpligt att detta sker från det kommande

årsskiftet. Också kommerskollegium anser att en sådan prisutjämning

bör begränsas till malt som används vid tillverkning av mellanöl och

starköl. Generaltullstyrelsen, slutligen, har avstyrkt bifall till förslaget.

Enligt kontrollstyrelsens mening talar sannolikheten för att, om en prisutjämning

för maltdrycker inte införs, de utländska tillverkarna kan finna

det lönsamt att ytterligare öka sina insatser på den svenska marknaden

när EFTA-tullarna avvecklas. Marknadsandelen för importerat mellanöl och

starköl har, framhåller styrelsen, uppgått till nära 15 %. Som jämförelse

erinras om att importen för de nu prisutj ämnade varuområdena choklad

och konfektyrer under år 1965 uppgått till omkring 15 %. Industriförbundet

understryker, att den slutliga avvecklingen av EFTA-tullarna innebär en

förändring av hittills gällande konkurrensförhållanden. Införandet av mellanöl

i Sverige har också medfört en stark importökning, och övervägande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 139 år 1966 9

skäl anses därför tala för att prisutjämning nu införs. Liknande synpunkter

har framförts av de övriga hörda näringslivsorganisationerna.

I jordbruksnämndens yttrande framhålls, att nämndens år 1965 framlagda

förslag om prisutjämning för mellanöl och starköl var baserat på vissa antaganden

angående försäljning och import av maltdrycker efter införandet

av ett mellanöl. Dessa innebar att försäljningen inom landet av Öl skulle

komma att stiga med omkring 10 %. Av försäljningen väntades hälften falla

på vardera öltypen A och B. Konsumtionen av starköl beräknades bli oförändrad.

Vidare antog man att importandelen av Öl av typ A skulle komma

att förbli obetydlig, medan importen av mellanöl förutsågs bli 30 %

av konsumtionen. För starköl väntades importen liksom tidigare komma att

bli 25—30 %. Utvecklingen under den första niomånadersperioden efter

mellanölets tillkomst, den 1 oktober 1965—den 30 juni 1966, visar emellertid

enligt nämndens beräkningar att försäljningen av Öl och starköl

sammanlagt ökat med 13 %. Försäljningen av Öl fördelar sig med 45 % på

Öl av typ A och 55 % på mellanöl. För starköl har försäljningen minskat

med 32 %. Importandelen, bortsett från »nyfikenhetsimporten» under de

första månaderna, har för mellanölet blivit 12 %, varav från EFTA-länder

8 procentenheter och från andra länder 4 procentenheter. Sammanlagt för

Öl och starköl har importandelen ökat från 5 till 8 %. Nämnden understryker

att försiktighet får iakttas i fråga om slutsatserna av utvecklingen

efter mellanölets införande. Eu viss stabilisering av inköpsvanorna synes ha

skett men huruvida nuvarande läge blir bestående anses knappast kunna

bedömas med full säkerhet. Nämnden framhåller dock att importen av mellanöl,

12 % av konsumtionen, blivit avsevärt mindre än de 30 % som väntades

vid mellanölets tillkomst. Totalökningen av importandelen för Öl

ter sig även ganska ringa och bryggeriindustrins farhågor för skärpt konkurrens

anses sålunda inte i högre grad ha besannats. Försäljningsvolymen

av svensk vara har, påpekas det, samtidigt ökat med 9 %.

Något omedelbart behov av prisutjämning synes enligt nämndens mening

sålunda knappast föreligga. Nämnden uttalar emellertid att från de

synpunkter den har att tillvarata hinder inte föreligger mot att beslut om

prisutjämning för Öl nu tas. Om prisutjämning skulle anordnas från årsskiftet

1966/67 och finansieras med en utjämningsskatt skulle den fördelen

vinnas att skatten skulle motväga den samtidiga elimineringen av

återstående tull mot EFTA-länderna. Härigenom skulle förutsättningarna

för en jämn prissättning förbättras.

Kommerskollegium framhåller att ett skäl för införande av prisutjämning

för mellanöl och starköl har uppgetts vara att de svenska bryggerierna

genom tullfriheten för EFTA-import kommer i ett så försämrat konkurrensläge

att verkan av kostnadsfördyringen genom jordbruksregleringen

måste neutraliseras. Denna risk skulle föreligga särskilt för mellanöl, där

industrins representanter räknat med en 30-procentig importandel av kon
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1966

sumtionen. Det kan emellertid, framhåller kollegium, konstateras att utvecklingen

hittills inte bekräftat beräkningarna om en 30-procentig importandel.

Det svenska mellanölet synes enligt kollegium ha hävdat sig väl i

konkurrensen med importerat mellanöl. Kollegium anser sig inte med säkerhet

kunna bedöma om importen från EFTA-länderna utan ett prisutjämningsförfarande

kommer att öka från årsskiftet 1966/67, när tullfrihet

för sådan import blir gällande. Sannolikheten anses dock tala för att importökningen

skulle bli måttlig. De kommande tullsänkningarna om 1 öre

per flaska blir så små att de endast i ringa grad kan påverka konkurrensförhållandena.

Kollegium erinrar vidare om att frågan om råvaruprisutjämning f. n.

utreds. Ett beslut om prisutjämning för maltdrycker kan därför försvåra

en samlad bedömning av prisutjämningsproblemen. Det anses dessutom

ovisst hur man från andra EFTA-länders sida skulle reagera mot ett beslut

om prisutjämning för maltdrycker.

Kollegium anser inte att behov nu finns av prisutjämning och finner det

inte böra komma i fråga att enbart av principiella skäl införa en sådan.

Då det kan vara svårt att förutse konkurrensförhållandena i framtiden

skulle skäl kunna tala för att utvecklingen ytterligare avvaktas innan åtgärder

vidtas. Om emellertid ett införande av prisutjämning för Öl anses

nödvändigt menar kollegiet att det såväl med tanke på tullsänkningen i

EFTA som med hänsyn till tullförhandlingarna i GATT inom Kennedyronden

är lämpligt att systemet införs vid årsskiftet.

Generaltullstyrelsen framhåller att svenskt mellanöl trots tullavvecklingen

säljs i detaljhandeln till priser som ligger under det billigaste importerade

ölet. Att utländskt Öl likväl säljs anses främst bero på den enskilda

kundens smak. Svensk bryggerinäring synes knappast befinna sig i nödläge

och vara i behov av stödåtgärder. En prisutjämning av den storlek som

föreslagits, 1 öre per flaska, anses inte heller vara av sådan betydelse att

den skulle påverka svenska bryggeriers försäljning i Sverige. Med hänsyn

härtill och med hänvisning till konsekvenserna för våra internationella åtaganden

avstyrker styrelsen införandet av prisutjämning för bryggerinäringen.

Beträffande utformningen av prisutjämningen har jordbruksnämnden

under hänvisning till sin framställning från år 1965 föreslagit att prisutjämningen

borde komma i fråga endast för mellanöl och starköl och beräknas

efter en schablon, baserad på maltförbrukningen. För finansiering

av utjämningen föreslås en särskild utjämningsskatt. Även kommerskollegium

anser att skäl f. n. torde saknas att medge prisutjämning för lättöl

och Öl av typ A, där importkonkurrensen är obetydlig, om ens någon. Kontrollstyrelsen

förordar en skattefinansierad prisutjämning för alla slag av

lagrat Öl, avseende såväl malt som socker. Industriförbundet och närings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1966

livsorganisationerna i övrigt har också anslutit sig till bryggareföreningens

yrkande om prisutjämning för alla slags maltdrycker.

Jordbruksnämnden framhåller, att i fråga om maltdrycker nämnvärd

importkonkurrens föreligger endast för mellanöl och starköl. Det hittills

tillämpade prisutjämningsförfarandet för choklad och konfektyrer innebär

att producenterna får utjämningsbidrag på grundval av deklarerad råvaruförbrukning.

Det anses emellertid svårt att tillfredsställande kontrollera

hur mycket av den redovisade råvaruförbrukningen i bryggeriindustrin

som använts för tillverkning av de olika typerna av maltdrycker. Nämnden

har därför föreslagit att prisutjämningen skall avse endast malt och baseras

på en standardförbrukning i överensstämmelse med vissa av nämnden

angivna beräkningar. Vidare bör med hänsyn till de föreliggande möjligheterna

att utbyta malt mot annan råvara utjämningen motsvara endast viss

del, förslagsvis 80 %, av maltförbrukningen när endast malt skulle ha använts.

Genom en sådan utformning kommer även risken för överkompensation

att falla bort, något som bl. a. från EFTA-synpunkt anses vara en

fördel. Med nuvarande införselavgift för malt — 24: 70 kr. per 100 kg —

och med tillämpning av de av nämnden föreslagna schablonrecepten skulle

prisutjämningen för mellanöl uppgå till 3,04 öre per liter och för starköl

till 3,73 öre per liter. Kostnaderna för prisutjämningen uppskattas under

nu gällande förutsättningar till 4,5 milj. kr. per år. Prisutjämningen har av

nämnden föreslagits bli finansierad genom en skatt om 3 öre per liter

för mellanöl och 4 öre per liter för starköl. Intäkten av skatten beräknas av

nämnden till 4,9 milj. kr. per år.

Mot nämndens yttrande har reservation anförts av två ledamöter som

yrkar prisutjämning för samtliga typer av lagrade maltdrycker.

Kontrollstyrelsen finner inte att prisutjämningen bör begränsas enbart

till mellanöl och starköl. När utländska bryggerier får fast fot på den svenska

marknaden anses det kunna bli lönsamt för dem att söka tillgodose efterfrågan

även på andra maltdrycker. Vidare är det från kontrollsynpunkt

svårt att fastställa vilka råvaror som använts för tillverkning av olika typer

av maltdrycker. Styrelsen föreslår därför att prisutjämning införs för samtliga

maltdrycker, baserad på faktisk förbrukning av råvaror (malt och

socker) och finansierad med en skatt av 2 öre för lättöl, 3 öre för Öl av typ

A, 4 öre för mellanöl och 5 öre för starköl, allt räknat per liter. Från skattskyldigheten

skulle undantas tillverkare med en produktion understigande

25 000 liter per månad. Kostnaden för utjämningen beräknas till 6,4 milj.

kr. per år och skatteintäkterna till 7 milj. kr. per år, räknat på grundval

av nu gällande förutsättningar.

Såväl jordbruksnämnden som kommerskollegium föreslår, att tullarna

gentemot de länder som inte är medlemmar av EFTA vid införandet av utjämningsskatt

minskas med ett belopp som svarar mot råvarukostnadsfördyringen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966

Departementschefen

Den råvaruprisutjämning som nu förekommer beträffande bl. a. choklad

och konfektyrer innebär främst en anpassning till det läge som uppstått

genom att skyddstullarna på industrivaror slopas inom EFTA medan gränsskyddet

för jordbruksråvarorna bibehålls. Företag inom industrier som

till huvudsaklig del baserar sin tillverkning på jordbruksprodukter får genom

den svenska jordbruksregleringen en speciell kostnadsbelastning som

missgynnar dem i konkurrensen med företag i andra EFTA-länder. Genom

en prisutjämning kan samarbetet med EFTA-länderna fullföljas utan att

avsättningen av det svenska jordbrukets produkter försvåras.

Frågan om råvaruprisutjämning för bryggeriindustrins del var också

föremål för övervägande i samband med frihandelsområdets upprättande.

Omedelbara åtgärder ansågs emellertid inte då nödvändiga. Någon egentlig

konkurrens på den svenska marknaden förekom inte vid denna tid. Förutsättningar

för en sådan konkurrens uppkom först i och med att möjlighet

till försäljning av Öl av sådana typer som förekommer mer allmänt utomlands

skapades genom mellanölets införande. Skyddstullarna gentemot

EFTA-länderna skulle emellertid komma att överstiga de svenska bryggeriernas

råvarukostnadsfördyring ända till dess att tullarna slutligen avvecklas.

När frågan om prisutjämning för bryggeriindustrin senast behandlades

uttalade bevillningsutskottet att maltdryckerna borde beredas erforderligt

skydd på samma villkor som andra industrivaror när tullarna inom

EFTA helt slopas.

Tullarna inom EFTA slopas som bekant vid årsskiftet 1966/67. Frågan

om råvaruprisutjämning för maltdrycker bör därför nu tas upp till avgörande.

Vid remissbehandlingen av Svenska bryggareföreningens nu föreliggande

framställning har det övervägande antalet hörda instanser förklarat sig

inte vilja motsätta sig att en prisutjämning genomförs på maltdrycksområdet.

Jordbruksnämnden — som dock i och för sig inte funnit hinder mot

åtgärden föreligga — kommerskollegium och generaltullstyrelsen har ifrågasatt

om ett verkligt behov av prisutjämning finns f. n.

Den svenska bryggerinäringen har såsom bl. a. kommerskollegium framhållit

hävdat sig väl gentemot den utländska konkurrensen. Att svensk

industri i ett avseende belastas hårdare än utländska konkurrenter är inte

i och för sig ett avgörande skäl för särskilda åtgärder. Den svenska industrins

situation i förhållande till utlandet måste bedömas i sin helhet och

efter den faktiskt konstaterade konkurrensförmågan. I det nu aktuella

fallet sker genom EFTA-tullarnas avveckling emellertid en förändring i

konkurrensläget som berör ett mycket speciellt problem, jordbruksregleringens

kostnadsförhöjande effekt på den svenska livsmedelsindustrin.

I och för sig föreligger på maltdrycksområdet samma förhållanden som

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Mcij.ts proposition nr 139 år 1966

föranledde pris utjämning beträffande choklad och konfektyrer. Någon

minskning i råvarukostnaderna av betydelse i detta sammanhang kan inte

heller väntas. Det synes mig sålunda rimligt att en råvaruprisutjämning nu

införs också för bryggeriindustrin.

När det gäller prisutjämningens närmare utformning finner jag i likhet

med jordbruksnämnden och kommerskollegium övervägande skäl tala för

att åtgärderna begränsas till mellanöl och starköl. Jordbruksnämnden har

med denna utgångspunkt för sin del förordat att utjämningsbidrag skall

utgå för SO % av den mängd malt som går åt vid tillverkningen av olika

slag av maltdrycker när ersättningsmedel för malt inte används. Bryggeriindustrin

och kommerskollegium har också godtagit ett sådant förfarande.

Jag kan ansluta mig till en sådan schablonregel, bl. a. av kontrolltekniska

skäl. Metoden har också den fördelen att någon risk för överkompensation

inte uppstår och är därför lämplig även med hänsyn till vara internationella

åtaganden. Kostnaderna för prisutjämningen bör som också förordats vid

remissbehandlingen täckas genom en utjämningsskatt.

En prisutjämning för mellanöl och starköl i enlighet med de riktlinjer

jag här förordat kan med nuvarande råvarupriser beräknas dra en kostnad

av 4,5 milj. kr. per år. Utjämningsskatten synes i enlighet med myndigheternas

beräkningar lämpligen böra fastställas till 3 öre per liter för mellanöl

och 4 öre per liter för starköl. Skatteintäkten blir då inemot 5 milj. kr.

per år.

Vad beträffar det administrativa förfarandet bör samma riktlinjer gälla

som för choklad och konfektyrer. Utjämningsbidragen bör alltså avräknas

mot den skatt som de utjämningsberättigade tillverkarna periodvis har att

erlägga till kontrollstyrelsen. Utjämningsskatten för importerade varor bör

uppbäras i samma ordning som gäller beträffande tull.

Då prisutjämningen infördes för choklad och konfektyrer sänktes tullen

på dessa varor i proportion till råvarufördyringen. En motsvarande tullsänkning

bör ske även i förevarande fall. I enlighet härmed bör tullen på

mellanöl sänkas med 3 kr. per 100 liter och tullen på starköl med 4 kr. per

100 liter.

Jag föreslår sålunda att en råvaruprisutjämning med avseende på tillverkningen

av mellanöl och starköl i överensstämmelse med vad jag i det

föregående anfört genomförs fr. o. m. den 1 januari 1967. Statens jordbruksnämnd

bör också bemyndigas att lämna tillverkarna utjämningsbidrag

motsvarande råvarukostnadsfördyringen på 80 % av den mängd malt

av korn som normalt används vid tillverkningen av olika slag av mellanöl

och starköl om tillverkningen baserats endast på sådant malt som extraktgivande

ämne. Kostnaderna för prisutjämningen bör bestridas ur förslagsanslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Anslaget kan

härigenom under innevarande budgetår beräknas komma att merbelastas

med drygt 1 milj. kr. Jag föreslår vidare att från samma tidpunkt utjäm
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1966

ningsskatt uttas med 3 öre per liter för mellanöl och 4 öre per liter för

starköl. Samtidigt bör de av utjämningsförfarandet betingade ändringarna

i tulltaxan genomföras.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t i proposition

föreslår riksdagen att

dds anta inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258)

om utjämningsskatt å vissa varor,

2) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr )75),

dels medge Kungl. Maj :t att bemyndiga statens jordbruksnämnd att, i

huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som angetts i det föregående,

ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område utbetala

bidrag till täckande av kostnaderna för ett prisutjämningsförfarande

för Öl av typ B och starköl.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan-Erik Torsell

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660639

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:353 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 a1 i texten
  2. JoU 1966:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 s. 1 i texten