Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 415)

1966-01-03 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:14, Med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 415)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr H år 1966

1

Nr 14

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september

1958 (nr 415); given Stockholms slott den 3 januari

1966.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12

september 1958 (nr 475).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås tullättnader för vissa varor av intresse för u-ländernas

export. Sålunda föreslås att tullen slopas på bl. a. dadlar, bananer,

tropiska frukter, kryddor och kakaobönor samt sänks kraftigt på bl. a.

kaffe och kakaopulver.

Tullättnaderna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1966. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 14

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 14 år 1966

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.1

Tulltaxa

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter

och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,

färska eller torkade, även skalade.................. fri

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hin
-

nor av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe:

A. orostat kaffe .............................. 100 kg 20: —

B. rostat kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe 100 kg 25: —

09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta) ...... fri

09.05 Vanilj .............................................. fri

09.06 Kanel och kanelknopp ................................ fri

09.07 Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor ........ fri

09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma .............. fri

09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor............ fri 1

1 Tidigare ändringar beträffande tuiltaxenr 08.01, 09.08 och 09.10 se 1962:673 och 686.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr H är 1966

Kap. 18. Kakao och varor (lärav

3

18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade............ fri

18.03 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block),

även avfettad.................................. 100 kg 15: —

18.04 Kakaosmör (kakaofett) ........................ 100 kg 15: —

18.05 Kakaopulver, icke sötat ........................ 100 kg 15: —

Kap. 21. Diverse näringsmedel

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser ................ fri

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Tullsatserna i denna förordning

skola, såvitt avser tulltaxenr 18.03, 18.04 och 18.05, utgöra utgångspunkt

vid tillämpning av förordningen den 13 maj 1960 (nr 243) angående

rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 44

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1966

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tullsänkningar

för tropiska produkter och anför.

Inledning

Inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) pågår

sedan flera år ett omfattande arbete med syfte att skapa bättre avsättningsförhållanden

för de ekonomiskt mindre utvecklade ländernas produkter.

Vissa om än begränsade resultat har också uppnåtts. På svensk sida har

man från början aktivt deltagit i detta arbete. Bland de åtgärder som vidtagits

i anslutning härtill kan nämnas avvecklingen häromåret av skatten

på kaffe och tullen på te.

Under den nu pågående allmänna tullförhandlingsomgången i GATT —- den s. k. Kennedy-ronden — föreslog på svenskt initiativ de nordiska länderna

en särskild förhandlingsordning, avsedd att underlätta en avveckling

av handelshindren för vissa varor från de tropiska länderna. Detta förslag

godtogs också i allt väsentligt av övriga deltagande länder och förhandlingserbjudanden

framlades i september 1965. Det svenska erbjudandet innebar

sänkning eller slopande av tullarna på bl. a. kaffe, tropiska frukter

och nötter, kryddor samt kakaobönor.

GATT-förhandlingarna och världshandelskonferensen

Inom GATT kom frågan om handelspolitiska åtgärder till förmån för

u-länderna att bli föremål för mer allmänt intresse i samband med de försök

som vid mitten av 1950-talet gjordes att skapa allmänna regler för utformningen

av prisstabiliserande avtal på råvaruområdet. Dessa förhand
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kuntjl. Muj.ts proposition nr M är l!)t>6

lingar ledde visserligen inte till några mer konkreta resultat, men enighet

förelåg om nödvändigheten att närmare undersöka u-ländernas handclsprohlem.

På GATT:s uppdrag utarbetade eu grupp internationella experter en

studie över deras frågor, den år 1958 publicerade s. k. Haberler-rapporten,

vari bl. a. sambandet mellan handel och bistånd (»trade and aid») närmare

behandlades. Rapporten blev av grundläggande betydelse lör de fortsatta förhandlingarna

i u-landsfrågan. I GATT institutionaliserades arbetet genom

inrättandet av en särskild kommitté för utvecklingsproblemen år 1959. Strävandena

har sedermera stegvis fullföljts och det senaste ledet har varit införandet

av ett nytt kapitel om handel och utveckling i GATT-avtalet. För

Sveriges del godkändes avtalsändringen hösten 1905 (prop. 19G5: 152, BevU

51, rskr 395).

Vid diskussionerna inom GATT har man varit överens om att sänkning

av tullarna och avskaffande av importrestriktioner in. in. för u-landsvarorna,

vid sidan av andra åtgärder, är av betydelse för dessa länders strävan

alt vidga sin handel och öka exportintäkterna. Vid ett möte på ministernivå

i samband med den nittonde sessionen med de avtalsslutande parterna i

GATT i november 1961 nåddes mellan de viktigaste handelsländerna enighet

om att en sådan avveckling av handelshindren borde eftersträvas i varje

fall för råvaror. Man var dock medveten om att det i praktiken skulle

komma att ta lång tid och stöta på stora svårigheter för industriländerna

att undanröja alla handelshinder för u-landsvarorna. Särskilt observerades

de problem som sammanhängde med önskemål om skydd lör industriländernas

egen produktion, kokurrensförhållanden dem emellan, fiskala

intressen och tekniska svårigheter att i tullnomenklaturen särskilja varor

av betydelse för u-länderna. överenskommelse nåddes emellertid — på

grundval av ett nigerianskt förslag — om att möjligheten att snabbt avveckla

handelshindren för sådana varor som enbart produceras i tropiska

länder närmare skulle undersökas.

Ett speciellt arbetsutskott tillsattes med uppdrag att utarbeta förslag i

frågan. Undersökningarna i utskottet koncentrerades till vissa varor som

u-länderna själva utvalt såsom särskilt betydelsefulla i deras export, nämligen

kaffe, te, kakao, bananer, tropiska oljeväxter och tropiska trävaror.

Det visade sig emellertid snart att stora svårigheter förelåg också inom detta

begränsade område. Olika preferensarrangemang mellan industriländer såsom

Storbritannien, Frankrike och Italien och tidigare kolonier bland u-länderna

gav ibland producenterna möjlighet att för varor såsom kaffe, kakao

och bananer ta ut priser vida överstigande världsmarknadspriserna. Om

tullarna avskaffades hos industriländerna skulle därför vissa u-länder gå

miste om vad de själva betraktade som betydande fördelar. Detta gällde inte

minst de tidigare franska kolonierna i Afrika som genom associationsavtalet

med EEC erhållit särskilda avsättningsmöjligheter inom sexstatsmarknaden.

En förlust av dessa förmåner bedömdes av de berörda länderna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 196(>

knappast kunna kompenseras genom tullättnader i andra industriländer,

antingen därför att varorna där redan förut var tullfria, såsom i USA, eller

därför att de nya marknader som kunde öppnas exempelvis i Storbritannien

och de skandinaviska länderna var för små för att erbjuda verkliga utvecklingsmöjligheter.

U-länderna inom det brittiska samväldet och i Latinamerika

var dock angelägna att få en större andel av marknaden i EECområdet

och kunde kanske också tänka sig att göra vissa uppoffringar för

att nå detta mål.

Ett ytterligare problem var att i flera länder, främst inom EEC, höga

skatter uttogs på de här aktuella varorna, bl. a. på kaffe. En avveckling av

dessa skatter stötte på svårigheter av finansiella skäl. En annan svårighet

erbjöd de tropiska oljeväxterna. Dessa, som har sitt främsta användningsområde

som råvaror vid margarintillverkningen, konkurrerar direkt med

produkter från industriländerna såsom soja, och raps samt valolja och

liknande oljor. Varje åtgärd på detta område måste därför bedömas med

hänsyn till sina verkningar bl. a. beträffande industriländernas jordbrukspolitik.

Arbetsutskottet presenterade våren 1963 sin rapport för GATT:s speciella

u-landskommitté. Vid ett ministermöte i maj 1963 nåddes — med vissa reservationer

från EEC-ländernas sida — principiell enighet om ett handlingsprogram

i u-landsfrågan, omfattande bl. a. handeln med tropiska produkter.

Handlingsprogrammet innebar för de tropiska varorna, att tullarna på

te och tropiska trävaror skulle avskaffas i alla industriländer senast före

utgången av år 1963. Beträffande kaffe och kakao framhölls att de internationella

råvaruavtal som ingåtts eller övervägdes för dessa varor skulle ge

möjligheter till gemensam aktion. I fråga om bananer och tropiska oljeväxter

ansågs ytterligare studier behövas för att man skulle kunna ta ställning

till vilka samfällda åtgärder som kunde komma i fråga. I övrigt innefattade

programmet vissa åtaganden om s. k. stand still för tullar på råvaror

och färdigvaror från u-länderna samt avskaffande av importregleringar

och interna skatter för sådana varor. Beträffande åtgärder på tullområdet

framhölls de möjligheter som de förestående tullförhandlingarna

inom Kennedy-ronden skulle komma att erbjuda.

Liberaliseringsåtgärderna med avseende på te och tropiska trävaror genomfördes

av industriländerna i stort sett i den takt man kommit överens

om. Vissa åtgärder för de övriga tropiska varorna vidtogs också. Bl. a. avskaffade

Norge sin förhållandevis låga tull på kaffe och EEC-länderna sänkte

tullsatserna för bl. a. kaffe och kakao i den nya gemensamma tulltaxan

med 40 % (beträffande kaffe från 16 % till 9,6 %). Däremot kom någon

reduktion av de höga konsumtionsskatterna på kaffe i Tyskland och Italien

inte till stånd, trots påtryckningar från u-länderna.

Från svensk sida hade man aktivt deltagit i GATT-arbetet rörande

u-landsproblemen såväl i det särskilda utskottet för tropiska produkter

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr Vv år 1966

som i andra GATT-organ. Efter handlingsprogrammets antagande avskaffade

Sverige i likhet med övriga industriländer tullen på te. Detta skedde

den 1 januari 1964. För tropiska trävaror rådde redan tidigare tullfrihet i

Sverige. Utöver de åtaganden som gjorts slopades dessutom den särskilda

beskattningen på kaffe. I den proposition i ärendet som förelädes riksdagen

(prop. 1963: 187, BevU 61, rskr 376) framhöll jag att insatser för undanröjande

av hindren för u-ländernas handel måste ha multilateral karaktär

om de skulle få någon egentlig effekt. Ensidiga åtgärder från enstaka länders

sida skulle vara ulan nämnvärt praktiskt värde, i varje fall om marknaden

som i Sverige är obetydlig från internationell synpunkt. I fråga om

den svenska kaffeskatten var situationen dock något annorlunda. En sådan

skatt förekom endast i ett fåtal länder, främst inom EEC. Då ett avskaffande

av den svenska skatten kunde ha ett visst om än till sina direkta verkningar

relativt begränsat värde såsom ett initiativ i enlighet med önskemål

som framförts från u-ländernas sida, ansåg jag skäl föreligga för en sådan

åtgärd.

Inom GATT kom huvudintresset emellertid snart att upptas av förberedelserna

till Kennedy-ronden, som formellt inleddes i maj 1964 och där de

viktigaste frågorna rörde nedbrytandet av tullmurarna mellan industriländerna,

medan åtgärder till förmån för u-länderna kom mer i bakgrunden.

Vid Förenta nationernas världshandelskonferens som ägde rum i Geneve

under våren 1964 enade man sig visserligen om en rekommendation enligt

vilken tullar och särskilda skatter hos industriländerna på tropiska produkter

skulle elimineras så snart som möjligt och beträffande tullarna i

varje fall till utgången av FN:s utvecklingsårtionde, dvs. före år 1970. Den

viktigaste uppgiften för konferensen kom emellertid att avse organisatoriska

problem och någon närmare diskussion om konkreta åtgärder kom

inte till stånd.

Det ansågs dock föreligga vissa möjligheter att få till stånd ytterligare

åtgärder för de tropiska produkterna, och i ett anförande soin från svensk

sida hölls vid världshandelskonferensens avslutning gjordes också ett förslag

med sådant syfte. I anförandet uttalades därvid bl. a.:

Den svenska regeringen är beredd att omedelbart ingå i förhandlingar

med u-länder och industriländer om avveckling av tullar på import av tropiska

produkter. Övriga hinder för en fri handel med dessa produkter bör

också omfattas av förhandlingarna. Om inte några konkreta resultat uppnåtts

inom ett år är vi villiga att gå vidare på den väg vi börjat genom

slopandet av tullen på te och den särskilda skatten på kaffe och överväga

en unilateral avveckling av tullarna på kaffe, kakao, bananer och kryddor

av alla slag.

Fullföljandet av detta förslag -— som även låg i linje med industriländernas

åtaganden i det nya GATT-kapitlet om handel och utveckling — upptogs

till diskussion med de nordiska länderna och inom EFTA och OECD.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1966

De nordiska länderna enade sig om ett gemensamt uppträdande och lade i

mars 1965 inom ramen för Kennedy-förhandlingarna fram ett förslag till

särskild procedur för förhandlingar om tropiska produkter. Vid presentationen

av förslaget framhöll man från svensk sida att man beträffande

en begränsad grupp varor som de tropiska produkterna borde kunna vidta

åtgärder snabbt och utan att vänta på de slutliga, mer omfattande resultaten

av Ivennedy-ronden.

Den förhandlingsordning som man slutligen enades om — och som i allt

väsentligt anslöt sig till det nordiska förslaget — innebar, att en indikativ

lista över tropiska produkter skulle upprättas av GATT-sekretariatet. De

i förhandlingen deltagande länderna skulle därefter ange för vilka varor

och i vilken omfattning de var beredda avveckla eller reducera förekommande

handelshinder, från vilken tidpunkt detta skulle ske och vilka möjligheter

som fanns att erbjuda GATT-bindningar för redan tullfria varor

eller göra särskilda åtaganden för varor som konkurrerar med jordbruksreglerade

produkter. Avsikten var att denna procedur skulle kompletteras

med någon form av samordning av förhandlingserbjlidandena industriländerna

emellan. Man tänkte sig att en sådan samordning borde ge möjlighet

att undersöka förutsättningarna för gemensamma bud från flera länders

sida för vissa varor och för en gemensam tidtabell för genomförandet av de

tullreduktioner man kunde komma överens om. Vid ett gemensamt uppträdande

borde förhandlingsbuden få större slagkraft och mer omfattande resultat

kunde kanske även uppnås. De erbjudanden som kunde komma i

fråga skulle framläggas den 16 september 1965 samtidigt med förhandlingsbuden

på jordbruksområdet.

Sedan procedurordningen fastställts förändrades emellertid förhandlingsläget

inom Kennedy-ronden genom att EEC-länderna inte kunde lägga fram

några förhandlingsbud i överenskommen ordning. De övriga industriländerna

beslöt sig dock för att så långt som möjligt iaktta proceduren och erbjudanden

av varierande innebörd för de tropiska produkterna framlades

sålunda den 16 september 1965 i Geneve av flertalet industriländer utanför

EEC, däribland Sverige. Buden är av förhandlingstekniska skäl inte möjliga

att redovisa. Det torde dock finnas anledning anta att erbjudandena på

många håll kommit att påverkas av att några erbjudanden på motsvarande

varor inte kunnat framläggas av EEC.

De svenska förhandlingserbjudandena innefattar en sänkning av tullen

på orostat kaffe från 45 till 20 öre per kg och på rostat kaffe från 60 till 25

öre per kg. För dadlar, bananer, ananas, tropiska frukter och nötter, för alla

slags kryddor, för kakaobönor samt för kaffe och teextrakt erbjuds tullfrihet.

Tullarna på dessa varor motsvarar i allmänhet upp till 10 %, i några fall

inemot 20 % av värdet. Beträffande kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver

erbjuds reduktion av nu utgående tullar om 35 öre per kg till 15

öre per kg, vilket innebär att tullen minskas med den del som motsvarar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr It är 1966

tullen på kakaobönor. De föreslagna tullreduktionerna torde motsvara ett

bortfall av tullintäkter med omkring 30 milj. kr., varav drygt 20 milj. kr.

på kaffe. Det svenska erbjudandet innebär vidare bindning av nu gällande

tullfrihet för vissa varor av betydelse för u-länderna, såsom te och matte,

ris, gummi arabicum, kapock och liknande fibrer som används för stoppning.

Vid utarbetandet av erbjudandena har hänsyn tagits inte endast till

GATT-sekretariatets lista över tropiska produkter utan även till andra listor

över livsmedel och råvaror för vilka u-länderna i GATT visat sig ha

exportintresse. Sedan de föreslagna tullreduktionerna genomförts kommer

sålunda, bortsett från kaffe, kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver, frihet

från tullar och andra handelshinder att ha genomförts för alla varor

inom livsmedels- och råvaruområdena som är av intresse för u-länderna och

inte omfattas av jordbruksregleringen.

Vid presentationen av erbjudandena förklarades, att den svenska regeringen

hade för avsikt föreslå riksdagen ett genomförande av tullsänkningarna

den 1 juli 1966. Vidare framhölls att man i Sverige var beredd överväga

ytterligare tullsänkningar för kaffe samt för kakaomassa, kakaosmör

och kakaopulver mot bakgrunden av de erbjudanden för dessa varor som

gjordes av andra stora importländer.

För övriga varor som enligt svensk uppfattning bör behandlas som jordbruksvaror

i Kennedy-förhandlingarna framlades särskilda förhandlingsbud

den 16 september 1965. Vissa av dessa varor är upptagna på GATT-sekretariatets

lista över tropiska produkter. Endast för ett fåtal av dem har emellertid

något av u-länderna en ställning som huvudleverantör till Sverige.

Förhandlingsbuden har utformats med hänsyn såväl till den svenska jordbrukspolitiken

som till utvecklingen av Kennedy-förhandlingarna i stort.

När det gäller egentliga industrivaror som har intresse för u-länderna kan

i detta sammanhang påpekas att dessa omfattas av det generella svenska

erbjudandet i Kennedy-förhandlingarna. Detta siktar som bekant mot en

50-procentig tullreduktion i enlighet med den arbetshypotes som av deltagarländerna

lagts till grund för förhandlingarna. Det bör också nämnas att

förhandlingar om längre gående tullreduktioner för industrivaror av särskilt

intresse för u-länderna enligt de för Kennedy-ronden antagna riktlinjerna

kan upptas i ett senare skede. Sådana varor bör enligt dessa inte heller göras

till föremål för undantag från de generella tullsänkningarna. Det torde

emellertid ännu inte vara möjligt att närmare överblicka förhandlingsläget.

Departementschefen

Som i många sammanhang framhållits är det uppenbart, att frågan om

sänkning av tullar på u-landsprodukter och avskaffande av andra handelshinder

måste tillmätas stor betydelse i strävandena att förbättra u-ländernas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mcij.ts proposition nr 11 år 1966

ekonomi. Det har varit en självfallen sak för Sverige att direkt och aktivt,

ta del i det arbete som i denna fråga ägt rum på det internationella planet.

Vår uppfattning har också varit att samordnade insatser måste göras

av ett större antal viktigare industriländer om åtgärderna verkligen skall

kunna bidra till en ökad 1''ramstegstakt i u-länderna. Åtgärder av enskilda

stater synes i sin effekt på u-länderna vara utan nämnvärd betydelse, i varje

fall när det gäller ett land som i likhet med Sverige har en relativt liten

marknad att erbjuda och där tullarna som regel är så låga att de inte för

il-ländernas produkter utgör något faktiskt hinder för tillträde till marknaden.

Sverige kan göra en insats på detta område i första hand genom att

direkt delta i förhandlingar med industriländer och u-länder och, efter måttet

av sina möjligheter, söka bidra till en internationell utveckling i frihandelsvänlig

riktning till förmån för u-länderna.

Vid 1964 års världshandelskonferens framförde u-länderna ånyo krav på

konkreta åtgärder från industriländernas sida. Från svensk sida fann man

att i den föreliggande situationen mer omedelbara resultat borde vara möjliga

att nå beträffande de tropiska produkterna. Sverige föreslog därför att

GATT-förhandlingarna om dessa varor skulle återupptas. Man kan väl

också säga att de ansträngningar som gjorts efter konferensen att få i gång

förhandlingarna nått en viss framgång. Ett gemensamt nordiskt förslag om

särskild procedur inom Kennedy-ronden i GATT godtogs i allt väsentligt av

övriga länder. Ett stort antal industriländer har liksom Sverige iakttagit denna

procedurordning och lagt fram förhandlingsbud. Emellertid har förhållandena

inom EEC som bekant gjort det omöjligt för dessa länder att tills

vidare göra en positiv insats i förhandlingarna. Medvetandet om att några

betydande erbjudanden inte kunde väntas från EEC kan även ha påverkat

utformningen av förhandlingsbuden i andra industriländer.

De svenska erbjudandena innebär tullfrihet för flertalet av de råvaror

och livsmedel som är av särskild betydelse för u-ländernas export och som

indirekt konkurrerar med varor som ingår i j ordbruksregleringen i Sverige.

För kaffe — där f. ö. den svenska konsumtionen om drygt It kg per person

och år redan är högst i världen — erbjuds en sänkning med mer än hälften

av nu utgående tull.

Erbjudandena lades fram i den förhoppningen att andra industriländer

skulle förmås till motsvarande åtaganden. Flera länder har emellertid i det

rådande läget ännu inte kunnat ta ställning i frågan. För att inte onödigtvis

uppskjuta våra åtgärder beträffande de tropiska produkterna anser jag att

vi inte bör avvakta att Kennedy-ronden i övrigt slutförs. Jag föreslår därför

att de tullsänkningar som innefattas i de nu lämnade förhandlingserbjudandena

träder i kraft den 1 juli 1966.

Sverige bör självfallet verka för att de fortsatta förhandlingarna om tropiska

produkter når konkreta resultat. Från svensk sida bör man därför

under förhandlingarnas gång kunna förklara sig beredd till ytterligare tullsänkningar

på förevarande område.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Muj.ts proposition nr It år li)C>C>

Jag förordar sålunda, all tullen på kaffe den 1 juli 1966 sänks på orostat

kaffe från 45 till 20 kr. per 100 kg och på rostat kaffe från 60 till 25 kr. per

100 kg samt att nu utgående tullar på dadlar, bananer, ananas, tropiska

frukter och nötter, kryddor, kakaobönor samt kaffe- och teextrakt slopas.

Jag förordar också att tullen på kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver

sänks från 35 kr. per 100 kg till 15 kr. per 100 kg. Såvitt avser sistnämnda

tre varor bör de nya tullsatserna gälla som bastull vid tullavvecklingen

gentemot EFTA-länderna. De här förordade tullsänkningarna medför ett

inkomstbortfall på omkring 30 milj. kr.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t mätte

i proposition föreslå riksdagen antaga inom finansdepartementet upprättat

förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september WöS (nr

i7 5).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göran Sellvall

MARCUS BOKTR. STHLM IH6 650350

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 a1 i texten
  2. BevU 1966:3 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 s. 1 i texten