Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om skyldighet för kommun att bidraga till pensionskostnad för personal som övergått till statstjänst

1966-11-04 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:153, Med förslag till lag om skyldighet för kommun att bidraga till pensionskostnad för personal som övergått till statstjänst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1966

1

Nr 153

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

skyldighet för kommun att bidraga till pensionskostnad

för personal som övergått till statstjänst; given Stockholms

slott den 4 november 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade

förslag till lag om skyldighet för kommun att bidraga till pensionskostnad

för personal som övergått till statstjänst.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

Efter statens övertagande av huvudmannaskapet för polisväsendet samt

vissa städers domstols-, åklagar-, exekutions- och uppbördsväsende m. m.

åligger det kommunerna att gentemot statsverket svara för en del av dess

kostnader för pension åt viss sådan personal inom dessa verksamhetsgrenar

som övergått till statstjänst. Kapitalvärdet av kommunernas sammanlagda

andelar av pensionskostnaderna utgör f. n. drygt 550 milj. kr. I propositionen

föreslås att kommunerna, i stället för att betala sina andelar vid varje

pensionsfall, skall erlägga engångsbidrag till statsverket enligt schablonmässiga

beräkningar. Det kan med valfrihet för varje kommun ske genom

engångsbetalning senast år 1970 eller avbetalning senast fr. o. m. år 1970

med lika stora årliga belopp under högst 15 år.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 153

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1966

Förslag

till

Lag

om skyldighet för kommun att bidraga till pensionskostnad för ''personal som

övergått till statstjänst

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Statsverket svarar för kostnaderna för pensioneringen av personal som

övergått från kommunal till statlig tjänst med anledning av att staten övertagit

ansvaret för polisverksamheten eller vissa städers ansvar för domstols-,

åklagar-, exekutions- eller uppbördsverksamhet eller förvaring av

häktade. Enligt bestämmelserna i denna lag skall kommun bidraga till statsverkets

kostnader för pensioneringen till den del pensionerna grunda sig.

på tjänstetid före övertagandet.

2 §.

Kommuns bidrag till pensionskostnaderna utgör i fråga om

personal inom polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt stadshäktesorganisationen

201 procent av de kostnader för löner som ingå i grundbeloppet

enligt 8 § lagen den 29 maj 1964 (nr 322) med vissa bestämmelser

i anledning av statens övertagande av huvudmannaskapet för polisväsendet

m. m.,

personal inom domstolsväsendet 208 procent av de kostnader för löner

som ingå i grundbeloppet enligt 2 § lagen den 11 december 1964 (nr 829)

om skyldighet för vissa städer att bidraga till statsverkets kostnader för

domstolsväsendet,

personal inom uppbördsförvaltningen 144 procent av de kostnader för

löner som ingå i grundbeloppet enligt 2 § lagen den 27 maj 1966 (nr 241)

med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av huvudmannaskapet

för uppbördsväsendet m. m. i vissa städer.

Från skyldighet att bidraga till pensionskostnaderna för personal inom

polisväsendet undantages kommun i sådant polisdistrikt som närmast före

den 1 januari 1965 ägde pensionsförsäkra sådan personal i statens personalpensionsverk.

3 §•

Ränta på bidrag utgår årligen med fyra procent under de två första åren

från och med den dag staten övertagit huvudmannaskapet och därefter

med sex procent. För år då bidrag skall betalas beräknas ränta som om

hela betalningen under året skulle ske den 1 juli.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1966

4 §.

Bidrag jämte ränta betalas antingen med hela beloppet senast år 1970

eller med flera lika stora årliga belopp under högst femton år från och

med år 1970.

5 §•

Kommun skall anmäla till riksrevisionsverket hur den med tillämpning

av 4 § vill fullgöra sin betalningsskyldighet. Anmälan skall göras senast

den 1 juli året innan betalning första gången skall ske. När anmälan gjorts

fastställer riksrevisionsverket det eller de belopp som skola betalas.

6 §•

I fråga om uppbörd av bidrag och besvär över riksrevisionsverkets beslut

äga 10 § första och andra styckena samt 12 § lagen med vissa bestämmelser

i anledning av statens övertagande av huvudmannaskapet för polisväsendet

m. m. motsvarande tillämpning.

7 §•

De föreskrifter som behövas för tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967. Kommun får betala bidrag

redan under år 1967 trots att anmälan ej gjorts inom den tid som anges i 5 §.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 153

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1966

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 4 november 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Hermansson,

Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet Lundkvist fråga om kommuns skyldighet att bidra till pensionskostnaderna

för viss personal som övergått till statstjänst och anför.

Inledning

Enligt statsmakternas beslut åren 1962 (prop. 148, SU 183, rskr 387)

och 1964 (prop. 101, L‘U 28, rskr 291) skall kommun bidra till statsverkets

kostnader för det förstatligade polis-, åklagar- och exekutionsväsendet under

fem år från förstatligandet den 1 januari 1965. Denna bi dragsskyldighet,

som har reglerats i lagen den 29 maj 1964 (nr 322) med vissa bestämmelser

i anledning av statens övertagande av huvudmannaskapet för polisväsendet

in. m., omfattar bl. a. sådana kostnader för den övertagna personalens pensionering

som hänför sig till anställningstid hos staten efter förstatligandet.

Motsvarande bidragsskyldighet åvilar kommun med anledning av rådhusrätternas

förstatligande den 1 januari 1965 enligt lagen den 11 december

1964 (nr 829) om skyldighet för vissa städer att bidraga till statsverkets

kostnader för domstolsväsendet och med anledning av förstatligandet av

uppbördsväsendet m. m. den 1 januari 1967 enligt lagen den 27 maj 1966

(nr 241) med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av

huvudmannaskapet för uppbördsväsendet m. m. i vissa städer.

Vid förstatligandereformerna har staten övertagit den kommunalanställda

personal inom verksamhetsgrenarna som har önskat gå över till motsvarande

statstjänst. Gentemot den övertagna personalen svarar staten för

betalning av pensioner även till den del pensionerna grundas på anställning

hos kommun före förstatligandet. Enligt 1957 års polisutrednings förslag

i betänkandet »Huvudmannaskapet för polisväsendet m. m.» (SOU 1961: 34)

skall kommun emellertid i princip betala — utöver generella bidrag som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1966

jag nyss har nämnt — även den del av pensionskostnaden som hänför sig

till kommunal anställningstid inom polis-, åklagar- eller exekutionsväsendet.

Beräkningen och betalningen av kommunens andel i pensionskostnaden

skall enligt förslaget ske för varje enskilt pensionsfall efter förstatligandet.

Eftersom staten betalar hela pensionen till den anställde, får kommuns

betalning av andel i kostnaden formen av ett kommunalt pensionsbidrag till

staten. Bidraget skall betalas fortlöpande så länge pensionen utgår.

Polisutredningens förslag har godtagits av statsmakterna i samband med

beslutet om förstatligandet år 1962. Någon reglering av kommuns skyldigheter

i detta hänseende har emellertid inte kommit till stånd. Orsaken är

att 1962 års polisberedning i sitt betänkande nr 10 anmälde att fråga hade

tagits upp att avlösa kommuns skyldighet att betala dessa särskilda pensionsbidrag.

I avbidan på resultatet av dessa överväganden har motsvarande fråga

inte heller reglerats i anslutning till rådhusrätternas och uppbördsväsendets

förstatligande.

På grundval av visst material i ämnet som polisberedningen har överlämnat

till inrikesdepartementet har överläggningar hållits med Svenska

stadsförbundet och Svenska kommunförbundet om avlösning av kommuns

ifrågavarande bidrag. Enighet har därvid nåtts om en ordning som innebär

att de särskilda bidragen för varje enskilt pensionsfall ersätts med engångsbidrag

som kommunen betalar under ett begränsat antal år.

1962 års principbeslut m. m.

Före förstatligandet av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet

var den kommunalanställda personalen inom dessa verksamhetsgrenar underkastad

statliga eller kommunala pensionsbestämmelser. Statens allmänna

tjänstepensionsreglemente (SPR) den 28 maj 1959 (nr 287) gällde för lönegradsplacerad

polisman som polislönereglementet den 14 maj 1954 (nr 226)

ägde tillämpning på och som var anställd hos polisdistrikt som helt eller

delvis bestod av annan kommun än stad eller köping. För övrig personal

gällde antingen normalpensionsreglementet för arbetstagare hos kommuner

anslutna till Svenska stadsförbundet (NPR) eller normalpensionsreglementet

för arbetstagare hos kommuner anslutna till Svenska landskommunernas

förbund (PRL) eller 1951 års pensionsreglemente för Stockholms

kommunalstyrelse (P 51).

Beträffande fördelningen mellan stat och kommun av pensionskostnader

för personal med såväl kommunal som statlig anställningstid inom de ifrågavarande

verksamhetsgrenarna föreslog polisutredningen i sitt

betänkande (s. 145) följande.

För tjänsteman som omedelbart före förstatligandet var ansluten eller

hade kunnat anslutas till statens pensionsanstalt (SPA, numera statens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj.ts proposition nr 153 år 1966

personalpensionsverk) har staten hela pensionsansvaret, om kommunen har

betalat vederbörliga avgifter. Tjänsteman som före SPA-tiden har NPR-tid

bör tillgodoräknas denna tid inom SPR mot överlåtelse av NPR-fribrevet.

NPR används här som samlingsbeteckning för alla de kommunala pensionsreglementena.

Tjänsteman som omedelbart före förstatligandet hade pensionsrått enligt

NPR skall enligt förslaget tillgodoräknas NPR-tiden. Kostnaden fördelas

mellan staten och kommunen i princip i förhållande till antalet år under

vilka tjänstemannen har varit underkastad SPR eller tidigare gällande statligt

pensionsreglemente resp. NPR. Om en polisman t. ex. pensioneras 23 år

efter förstatligandet och bär tio NPR-år före förstatligandet, fördelas kostnaden

i princip i proportionen 23/3s och 10/3s. Av administrativa skäl anses

önskvärt att kommunens andel låses till den pensionsnivå som gällde omedelbart

före förstatligandet. Med pensionsnivå avses bruttonivå enligt det

kommunala pensionsreglementet. Med sådan låsning behöver kommunens

bidrag inte räknas om när t. ex. pensionstillägget ökas eller samordning

med allmän pension skall sättas in eller ändras. Utredningen räknar inte

med att kommunala fondmedel skall föras över till staten vid förstatligandet

utan utgår från att kommunens andel av pensionskostnaden betalas

först fr. o. m. tiden för pensionsfallet.

Om NPR-tiden är fördelad på två eller flera kommuner gäller utredningens

uttalanden hela NPR-tiden. Utredningen förutsätter att den kommun

som tjänstemannen var anställd hos sist skall svara för att kostnadsreglering

kommer till stånd kommunerna emellan. Föregås NPR-tiden av

SPA-tid anses sistnämnda tid som statlig tid. Härvid bör iakttas vad utredningen

enligt vad som anmärkts tidigare föreslagit i fråga om inte erlagd

avgift.

Att polisman har tjänstgjort vid statspolisen bör enligt utredningen inte

föranleda avvikelse från den föreslagna fördelningsprincipen. Tjänstgöringsår

vid statspolisen räknas som NPR-år, eftersom staten har gottgjort kommunen

för pensionskostnaden.

Avgår tjänsteman efter förstatligandet med rätt till uppskjuten livränta

anser utredningen att kostnadsfördelningen i princip kan ske enligt huvudregeln

med viss reservation för eventuell ändring av livränte- och fribrevsreglerna.

Vid remissbehandlingen av polisutredningens betänkande godtogs

förslaget om pensionskostnadens fördelning av så gott som alla remissinstanser,

bl. a. de båda kommunförbunden. Förslaget biträddes också i

princip propositionen om förstatligandet (prop. 1962: 148 s. 175).

I utlåtande (1962: 183) över princippropositionen hade statsutskottet

ingen erinran mot den fördelning som polisutredningen hade föreslagit.

•På en punkt förordade utskottet dock en förenkling. Efter att ha erinrat

om att staten skall bära hela pensionsansvaret för tjänsteman som omedel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 153 år 1966

bart före förstatligandet var ansluten eller hade kunnat anslutas till SPA

betonade utskottet att ett villkor för statens ansvar är att huvudmännen

har erlagt vederbörliga avgifter för sådan tjänsteman. Denna ordning medför

att individuell beräkning av engångsavgifter krävs i vissa fall. Ett från

administrativ synpunkt enklare förfarande hade, erinrade utskottet, förordats

av SPA-utredningen. Denna hade föreslagit en generell uppräkning

av löpande avgifter till SPA för ifrågavarande personal under åren 1962—

1964. Härigenom erhölls en schablonmässigt lika stor summa som om engångsavgifter

erlagts. Enligt utskottets mening borde det ankomma på

Kungl. Maj :t att besluta om de åtgärder som behövdes i anledning av vad

SP A-utredningen hade förordat. Riksdagen anslöt sig till utskottets

uttalanden (rskr 387).

Efter beslut av Kungl. Maj:t den 28 december 1962 har den omläggning

av avgifterna till SPA som statsutskottet förordade kommit till stånd.

Som jag har sagt förut gick man vid 196 4 års behandling av

frågan om förstatligande av polisväsendet m. m. förbi

frågan om reglering av fördelningen av pensionskostnaden i väntan på de

överväganden som då pågick om avlösning av kommuns skyldighet att betala

andel i kostnaden (prop. 1964: 101 s. 156). För domstolsväsendets

och uppbördsväsendets del har hänvisats till den lösning

motsvarande spörsmål får i samband med förstatligandet av polis-, åklagaroch

exekutionsväsendet (prop. 1964: 157 s. 61, prop. 1966: 67 s. 37).

överläggningar om förenklad betalning av särskilda kommunala pensionsbidrag

Överläggningarna med kommunförbunden har gått ut på att förenkla och

tidsbegränsa den kommunala bidragsbetalningen men i princip behålla den

kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna som polisutredningen

föreslagit och statsmakterna godtagit.

Vid överläggningarna har hänsyn måst tas till vissa ändringar som gjorts

i de statliga och kommunala pensionsreglementena efter det att polisutredningen

lämnade sitt betänkande år 1961. Då var nuvarande samordning av

pensionsförmåner vid övergång mellan statlig och kommunal tjänst ännu

inte införd. I SPR-pensioneringen har särskilda regler införts om hur tid i

föregående kommunal anställning skall tillgodoräknas efter övergång i statstjänst

och hur det skall förfaras med pensionsrätt, som då eventuellt medförts.

I NPR-pensioneringen finns motsvarande regler för övergång från

statlig till kommunal tjänst. I huvudsak behandlas dessa fall lika i berörda

pensionsreglementen. Med utgången av 1964 har förordningen den 6 juni

1925 (nr 172) med vissa bestämmelser angående befattningshavares vid

polisväsendet rätt till lön och pension m. in. blivit upphävd i fråga om den

som därefter innehar anställning inom polis-, åklagar- eller exekutionsväsendet

eller vid häkten (SFS 1964: 788).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1966

Vid överläggningarna har i fråga om tid före förstatligandet förutsatts

att tillgodoräkning sker enligt nämnda regler i SPR, att överföring till staten

av NPR-förmån, som grundas på sådan tillgodoräknad tid, inte skall

äga rum samt att polislöneförordningens upphävande innebär att kommun

inte skall belastas med andra kostnader för pension på grund av kommunal

polismansanställning än som ingår i de ifrågavarande kommunbidragen.

En utgångspunkt bar varit det samlade kapitalvärdet (nuvärdet) av kommunernas

pensionsandelar Aid tidpunkterna för de olika verksamhetsgrenarnas

förstatligande. Med viss avvikelse från polisutredningens förslag

har kapitalvärdesberäkningen av praktiska skäl grundats inte på 1964 och,

för uppbördsväsendet, 1966 års löner exakt utan på de lönekostnader som

ligger till grund för beräkning av de pensionskostnader som enligt vad jag

nämnt i inledningen ingår i de femåriga övergångsbidragen. Vissa schablonberäkningar

har gjorts i fråga om pensionsåldrar, antal intjänade år, dödlighet

m. m. Vid kapitalvärdesberäkningarna har i nära överensstämmelse

med praxis på tjänstepensionsförsäkringens område tillämpats ränteantagandet

4 %.

Landskommunerna, för vilka endast polisväsendets förstatligande i detta

sammanhang har intresse, kunde före den 1 januari 1965 pensionsförsäkra

polispersonal i statens personalpensionsverk. Lönekostnaden för denna personal

skall därför inte läggas till grund för beräkningen av kommunernas

bidrag till de ifrågavarande pensionskostnaderna. I lönesumman kan vidare

med den angivna schablonmetoden i dessa kommuner ingå lön till personal

som saknat pensionsrätt i den kommunala anställningen eller inte övergått

till statstjänst. Inte heller lönen till sådan personal bör läggas till grund

för pensionskostnadsbidrag till statsverket. Dessa förhållanden har vid

överläggningarna funnits böra medföra att kommuner i sådana polisdistrikt

som kunnat pensionsförsäkra polispersonal i statens personalpensionsverk

helt befrias från bidragsskyldighet till pensionskostnaderna för personal

inom polisväsendet. Vid överläggningarna har från statens personalpensionsverk

inhämtats att alla ifrågavarande polisdistrikt utnyttjat denna möjlighet

till pensionsförsäkring.

Kommunbidragens kapitalvärden, dvs. kommunernas kostnader vid engångsbetalning

som antas ske vid tidpunkterna för förstatligandet, blir

med de angivna schablonmässiga beräkningarna följande, uttryckta i procent

av den förut nämnda lönekostnad som ligger till grund för de femåriga

övergångsbidragen:

polisväsendet (dvs. polis-, åklagar- och exekutionsverksamheten samt

stadshäktesorganisationen) ................................. 201 %

domstolsväsendet ............................................ 208 %

uppbördsväsendet ............................................ 144 %

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1966

Det sammanlagda beloppet av kapitalvärdena beräknas utgöra drygt

550 milj. kr. Härav belöper, i runda tal, 460 milj. kr. på polisväsendet m. m.

{år 1965), 56 milj. kr. på domstolsväsendet (år 1965) och 36 milj. kr. på

uppbördsväsendet (år 1967).

Vid överläggningarna om sättet för betalning av kommunbidragen har

enighet nåtts om att möjlighet bör finnas till betalningsfrihet under de

fem första åren efter förstatligandet, i fråga om uppbördsväsendet dock

endast de tre första åren, dvs. i samtliga fall till utgången av år 1969. Kommunerna

bör vidare få rätt att fullgöra sin betalningsskyldighet antingen

genom engångsbetalning senast år 1970 eller genom betalning av lika stora

årliga belopp under högst 15 år fr. o. m. år 1970. För de två första åren efter

förstatligandet på resp. verksamhetsområde skall löpa ränta med 4 % och

för tid därefter med 6 %.

Föredraganden

Den 1 januari 1965 förstatligades polis-, åklagar- och exekutionsväsendet

■samt rådhusrätterna. Den 1 januari 1967 förstatligas uppbördsförvaltningen

i de städer där den hittills varit kommunal.

Frånsett den beräknade pensionskostnad, som ingår i de bidrag kommunerna

skall betala under fem år enligt de inledningsvis nämnda lagarna,

har kostnadsansvaret för pensioneringen på de verksamhetsområden som

berörs av förstatligandet delats upp på stat och kommun enligt följande.

Kommunerna svarar för pension som är helt grundad på tid före förstatligandet

och staten för pension som är helt grundad på tid därefter. För

pension som är grundad på tid både före och efter förstatligandet

det fall som i detta sammanhang har intresse — fördelas kostnaden mellan

staten och kommunen i proportion till tiden för statligt resp. kommunalt

ordnad pensionering. I detta fall svarar staten emellertid helt för

pensionernas bestämmande och utbetalning. Kommunen skall bidra till

kostnaden vid Ararje enskilt pensionsfall enligt den förut nämnda princip

■som polisutredningen föreslog och statsmakterna godtagit. Principen har

emellertid inte omsatts i detaljbestämmelser, och några kommunala bidrag

till staten för pensioner som börjat löpa efter ingången av år 1965 har

inte betalats. Skälet härtill är att det av polisutredningen tänkta betalningssystemet

ansetts bli onödigt komplicerat och långvarigt. Det skulle nämligen

innebära att varje berörd befattningshavares pension behandlades för

■sig i fråga om dels bidragsbeloppets beräkning när pensionsfallet inträffar,

dels betalning av detta belopp månads- eller årsvis så länge befattningshavaren

eller hans pensionsberättigade efterlevande är i livet.

Nuvärdet av de bidrag som kommunerna skall betala till staten har beräknats

till drygt 550 milj. kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 153 år 1966

De överläggningar som ägt rum i syfte att förenkla den kommunala

bidragsgivningen har lett fram till enighet om en ordning som innebär att

kostnadsfördelningen enligt statsmakternas principbeslut behålls men att

systemet med bidrag av kommunen vid varje enskilt pensionsfall ersätts med

engångsbidrag från kommunen till kostnaderna för samtliga pensionsfall

som berör kommunen. Detta innebär en betydande förenkling som har blivit

möjlig genom vissa schablonberäkningar. Den avvägning mellan olika intressen

som därvid varit nödvändig har enligt min mening givit ett för både

staten och kommunerna rimligt ekonomiskt resultat. Den ordning som man

enats om ger också kommunerna utrymme för vidsträckt valfrihet i fråga

om betalningstiden. Skilda kommuners olika betingelser för finansiering av

kommunala pensioner kan till följd härav beaktas.

Jag föreslår således att denna ordning för betalning av kommunernas

bidrag till kostnaderna för ifrågavarande pensioner läggs till grund för lagstiftning

i ämnet.

I enlighet med det anförda har inom inrikesdepartementet utarbetats

förslag till lag om skyldighet för kommun att bidraga till pensionskostnad

för personal som övergått till statstjänst. 1 fråga om de särskilda paragraferna

i den föreslagna lagen vill jag anföra.

1 §•

Staten övertog den 1 januari 1965 huvudmannaskapet för de här nämnda

verksamhetsområdena utom uppbördsväsendet i vissa städer för vilket

huvudmannaskapet övertas den 1 januari 1967. Detta innebär bl. a. att staten

övertagit ansvaret för kostnaderna för pensioneringen av personal som

övergått i statstjänst i samband med förstatligandet. Enligt de uppgörelser

som träffats med kommunerna i samband med förstatligandet skall de bidra

till kostnaderna för de enskilda pensionsfallen till den del pensionerna

grundar sig på tjänstetid före förstatligandet. Det är denna bidragsskyldighet

som regleras i förevarande lag, som alltså inte behandlar förhållandet

mellan den enskilde samt staten och kommunerna. Därutöver åligger det

kommunerna att övergångsvis bidra till statsverkets kostnader för de övertagna

verksamhetsgrenarna enligt de lagar som anges i 2 §. I grundvalarna

för beräkningen av dessa bidrag ingår också en viss pensionskostnad.

2§.

De lönekostnader som ingår i grundbeloppen enligt de tre angivna lagarna

finns redan uträknade i samband med att de femåriga övergångsbidragen

fastställts. Det är därför lätt för varje berörd kommun att räkna ut sin andel

av pensionskostnaden.

I fråga om bestämmelsen i andra stycket hänvisar jag till redogörelsen

i det föregående för överläggningarna med kommunförbunden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 år 1966

3 §.

Ränta utgår även för tiden innan kommunen måste betala bidrag enligt

4 §, således också vid engångsbetalning av de bidrag som i 2 § angivits till

201, 208 resp. 144 % av lönekostnaderna. Ränta för visst år skall läggas

till bidraget och ingår därmed i underlaget för beräkningen av ränta för

följande år.

Av hänvisningen i 6 § till 1964 års lag följer att betalning, även i form

av engångsbetalning enligt 4 §, skall fullgöras genom avdrag på kommunalskattemedlen

vid sex olika tillfällen under ett år. Mot denna bakgrund

har för enkelhetens skull bestämts att räntan för år då bidrag skall betalas

skall beräknas som om betalningen sker den 1 juli.

4§.

Av paragrafen framgår att kommunerna har viss valfrihet. Sker betalning

under flera år, skall amortering och ränta beräknas så att lika stort

belopp betalas varje år. En kommun som har börjat betala enligt en sådan

beräkning är givetvis oförhindrad att, efter anmälan till riksrevisionsverket,

betala hela det återstående beloppet under ett år.

5§.

Det åligger riksrevisionsverket att på grundval av det betalningssätt kommunen

inom lagens ram har valt räkna ut bidragets storlek enligt 2 §, ränta

enligt 3 § och, i förekommande fall, årliga belopp enligt 4 §.

6§.

Som nämnts förut innebär hänvisningen till 1964 års lag att betalning

under ett visst år sker genom avräkning vid sex tillfällen mot de förskott på

kommunalskatt som kommunerna uppbär av statsverket. Denna fråga

handläggs av länsstyrelsen.

Hemställan

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t genom proposition

föreslår riksdagen att antaga förslaget till lag om skyldighet för kommun

att bidraga till pensionskostnad för personal som övergått till statstjänst.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:363 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för kommun att bidraga till pensionskostnad för personal som a1 i texten
  2. 1LU 1966:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för kommun att bidraga till pensionskostnad för personal som övergått till a1 i texten