Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled

1966-11-11 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:154, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 15i år 1966

1

Nr 154

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om

flottning i allmän flottled; given Stockholms slott den

11 november 1966.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän

flottled.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sådan ändring i lagen om flottning i allmän flottled

att det blir möjligt att slå samman flottningsföreningar som är verksamma

inom skilda vattensystem.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 154

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om

flottning i allmän flottled

Härigenom förordnas, att dels rubriken till 64 och 65 §§ lagen den 19

juni 1919 om flottning i allmän flottled dels 65 § samma lag skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Om förvaltningen av skilda flottleder

inom samma vattensystem.

65

Önska olika flottningsföreningar

sammanslås till en, fatte var för sig

beslut därom. Dylikt beslut jämte

förslag till reglemente skall för fastställelse

underställas Kungl. Maj :ts

befallningshavandes prövning.

Kungl. Maj :ts befallningshavande

Om sammanslagning —---—

(Föreslagen lydelse)

Om förvaltningen av skilda flottleder

inom samma eller närbelägna

vattensystem.

§•

Önska olika flottningsföreningar

inom samma eller närbelägna vattensystem

sammanslås till en, skola

de var för sig besluta därom. Dylikt

beslut jämte förslag till reglemente

skall för fastställelse underställas

Kungl. Maj :ts befallningshavandes

prövning.

----tillfredsställande skick.

---i vattenboken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr löt år 1966

3

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 28 oktober 1966.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling,

Johansson, Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter förslag till lag angående

ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr t26) om flottning i allmän flottled

och anför.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 29 april 1966 hemställt om sådan ändring

i lagen om flottning i allmän flottled (FL) att det blir möjligt att slå

samman flottningsföreningar som är verksamma inom skilda vattensystem.

Styrelsen har med skrivelsen överlämnat förslag till vissa ändringar i lagen.

Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av vattenöverdomstolen

— efter hörande av Mellanbygdens och Österbygdens vattendomstolar —

samt av kammarkollegiet, skogsstyrelsen, länsstyrelserna i Västernorrlands

och Västerbottens län, Svenska flottledsförbundet, Skogsindustriernas samarbetsutskott

och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Flottledsförbundet

har överlämnat yttranden från ett tiotal flottningsföreningar.

Gällande bestämmelser m. m.

Rätten att använda allmän flottled för s. k. lösflottning står enligt FL öppen

för envar (1 §). De som begagnar sig av denna rätt skall i princip utgöra en

flottningsförening. Föreningen ombesörjer flottningsverksamheten (2, 23

och 53 §§). Medlemmarnas beslutanderätt rörande föreningens angelägenheter

begränsas till år varunder de deltar eller bär deltagit i flottningen

(55 §). Beslutanderätten utövas på flottningsstämma (53—59 §§). Föreningens

verkställande organ, flottningsstyrelse och flottningschef, utses på

flottningsstämman. Länsstyrelse kan under vissa förutsättningar utse en

ledamot av styrelsen (38—49 §§).

Flottningsföreningens verksamhet är begränsad till vad som har samband

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr löi år 1966

med flottningen (23 §). Föreningens befogenhet att förvärva fast egendom

begränsas på motsvarande sätt (24 §). Befogenheten att inteckna, pantsätta

eller sälja fast egendom är också begränsad (25 §). Föreningen kan i princip

inte genom avtal ett år binda andra än det årets flottande (26 och 27 §§).

Föreningens utgifter täcks genom uttaxering på de flottande (47 §). Genom

detaljerade bestämmelser om kostnadernas beskaffenhet och fördelning

på olika slag av flottgods och på olika geografiska distrikt (28 och

29 §§) har lagstiftaren sökt begränsa ansvaret för flottande till de kostnader

som hans eget flottgods har medfört för flottningen. Uppstår överskott

på flottningsverksamheten skall det återbäras (33 §). Överflyttning av kostnader

från ett år till ett annat får förekomma endast i vissa fall som lagen

anger.

För flottningsförening skall finnas reglemente som fastställs av länsstyrelsen.

Däri regleras i huvudsak frågor om de flottandes inbördes förhållande

inom flottningsföreningen samt hur föreningsangelägenheterna skall

handhas och verksamheten bedrivas. I lagen anges närmare vilka frågor som

måste bestämmas genom reglementet (34 §).

Prövningen av olika flottleds- och flottningsärenden fördelas mellan de

allmänna domstolarna, vattendomstolarna och länsstyrelserna. De allmänna

domstolarnas uppgifter omfattar prövning av tvister rörande flottningsskador

samt av klander av vissa föreningsbeslut. Mellan vattendomstolarna och

länsstyrelserna fördelas uppgifterna efter den huvudprincipen att frågor

som hänför sig till själva flottleden och vattnet i den skall bedömas av vattendomstol.

Länsstyrelserna avgör frågor rörande de flottandes inbördes

förhållanden i flottningsföreningarna och har tillsynen över föreningarna.

FL innehåller under rubriken »Om förvaltningen av skilda flottleder inom

samma vattensystem» i 64 och 65 §§ bestämmelser som avser att främja

en rationell flottning i ett vattensystem där det finns flera självständiga

flottningsföreningar. Bestämmelserna har tillkommit mot bakgrund av att

flottningsarbetet särskilt i huvudälven är i hög grad beroende av hur flottningen

sköts i bilederna när det gäller vattentillsläppningen från hålldammarna

i dessa leder, virkestillförseln in. m. Det fordras alltså en viss

enhetlighet i ledningen av flottningen inom de olika lederna. Flottningschef

för nedströms belägen led har sålunda enligt 64 § rätt att i viss utsträckning

bestämma om vattenhushållningen och flottningen i uppströms belägen

led. Den eftersträvade enhetliga ledningen kan emellertid enligt motiven

(se 1911 års flottningssakkunnigas bet. s. 440) bäst vinnas om samtliga

föreningar inom ett och samma vattensystem sammanslås till en enda, som

sköter alla leder inom vattensystemet. I 65 § anges villkoren för sådan sammanslagning.

Som huvudregel gäller enligt första stycket att olika flottningsföreningar,

som önskar gå samman till en, var för sig skall fatta beslut

i saken. Det krävs alltså enighet mellan föreningarna för att samman
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1906

slagningen skall komma till stånd. Besluten och förslag till reglemente

skall underställas länsstyrelsen för fastställelse. Enligt andra stycket i

samma paragraf kan länsstyrelsen emellertid i visst fall förordna om sammanslagning

utan att enighet föreligger mellan föreningarna. Sådant förordnande

förutsätter framställning från bivattendrags flottningsförening

om att föreningen skall slås samman med huvudvattendragets förening.

Sammanslagning får ske bara om den finnes lämplig med hänsyn till flottningens

ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt biledens

byggnader och anstalter är i tillfredsställande skick. Länsstyrelsen

skall underrätta vattendomstolen om sammanslagning av flottningsföreningar

för anteckning i vattenboken (jfr 6 § kungörelsen den 8 oktober 1954,

nr 622, om vattenbokens inrättande och förande).

Länsstyrelserna har före år 1949 i några fall medgett sammanslagning av

flottningsföreningar inom skilda vattensystem. Regeringsrätten har emellertid

nämnda år förklarat att sådan sammanslagning inte är tillåtlig enligt

gällande lag (RÅ 1949 s. 135).

Frågans tidigare behandling

Skogsstyrelsen framlade år 1946 betänkandet »Ändrade grunder för flottningslagstiftningen

in. in.» (SOU 1946:3). Betänkandet avsåg i huvudsak

flottningsväsendets organisation och flottningskostnadernas fördelning.

Styrelsens arbete fullföljdes av 1946 års flottningsutredning. Denna föreslog

år 1950 i betänkandet »Ny lag om flottning i allmän flottled, in. in.»

(SOU 1950:27) dels en i väsentliga delar ny flottningsorganisation, dels

vissa ändringar i kompetensfördelningen mellan vattendomstol och länsstyrelse

och dels i åtskilliga hänseenden ändrade grunder för flottningskostnadernas

fördelning. En viktig nyhet var att även skogsägare som

inte flottade skulle bli medlemmar i flottningsförening. De båda belänkandena,

som också berörde frågan om sammanslagning av flottningsföreningar

inom skilda vattensystem, har inte föranlett lagstiftning. En framställning

av domänstyrelsen och skogsstyrelsen år 1964 om en allmän översyn

av flottningslagstiftningen bereds f. n. inom justitiedepartementet.

I fråga om sammanslagning av flottningsföreningar föreslog skogsstyrelsen

i sitt betänkande, att de allmänna flottlederna inom samma vattensystem

i regel skulle ställas under gemensam förvaltning. Ansökan om

sammanslagning skulle bifallas, om det inte förelåg särskilda skäl att

behålla ordningen med självständiga förvaltningar. Om flottleder tillhörde

skilda vattensystem, borde enligt styrelsens mening sammanslagning tillåtas

endast om de berörda flottledsförvaltningarna var eniga. Förslaget tillstyrktes

i princip i flertalet av de remissyttranden som berörde frågan.

Flottningsutredningen föreslog, att beslutanderätten i sammanslagningsärenden

skulle flyttas från länsstyrelse till vattendomstol och där i regel

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 15 b år 1966

behandlas som ansökningsmål enligt vattenlagen. Enligt förslaget skulle

flottningsföreningar som var verksamma inom samma eller närbelägna

vattensystem kunna sammanslås, om det befanns lämpligt med hänsyn till

flottningens ändamålsenliga ordnande och ingendera föreningens medlemmar

betungades oskäligt därigenom. Det skulle inte längre fordras att de

berörda föreningarna eller ens någon av dem biträdde ansökan om sammanslagning.

Endast verkligt betydande olägenheter för endera föreningens

medlemmar ansågs få hindra en annars lämplig sammanslagning. I fråga

om flottningsföreningar inom skilda vattensystem förmodades endast sällan

lika starka skäl för sammanslagning föreligga som då det gällde flottleder

i samma vattensystem. Utredningen framhöll att flottgodsets ägare

här inte på samma sätt var beroende av varandra som vid gemensam flottning

i samma vattendrag. Några tvingande krav på enhetlig flottningsledning

ansågs sällan kunna föreligga. Någon enstaka gång kunde dock lokala

förhållanden göra en sammanslagning lämplig, exempelvis behovet att för

flottleder, som utmynnar i samma havsvik eller eljest nära varandra, inrätta

gemensamt skiljeställe eller gemensam flottläggningsplats. I allmänhet var

det emellertid troligen önskemålen att åstadkomma en gemensam förenklad

förvaltning och en rationell drift genom ett bättre utnyttjande av personal

och maskiner som kunde utgöra skäl för sammanslagning av flottningsföreningar

i varandra närbelägna vattendrag. Även en sådan rationalisering

borde enligt utredningens mening underlättas av lagen.

Endast ett fåtal remissinstanser behandlade utredningens förslag i denna

del. På ett par håll hävdades att enighet mellan de berörda föreningarna

alltjämt borde vara en förutsättning för sammanslagning. I övrigt anmärktes

bl. a. att det var mindre lämpligt att tillerkänna flottande eller

skogsägare behörighet att vid sidan av berörd flottningsförening påkalla

sammanslagning.

Domänstyrelsens framställning år 1966

Domänstyrelsen redogör inledningsvis för flottningsutredningens uttalanden

om sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem.

Styrelsen erinrar vidare om sin och skogsstyrelsens begäran om en allmän

översyn av flottningslagstiftningen. Domänstyrelsen förmodar att rubriken

till 64 och 65 §§ FL har utformats med utgångspunkt från den uppfattningen

att skilda vattensystem representerar helt olika och sinsemellan

oförenliga flottningsintressen. Enligt styrelsens mening är ett sådant synsätt

numera förlegat. Flottningen i de skilda vattendragen har visserligen

tidigare varit det enda möjliga sättet att transportera virket från produktionsområdena

till förädlingsställena. Skogsbruket och skogsindustrierna

har emellertid tvingats möta den ökade konkurrensen på utlandsmarknaden

genom rationaliseringsåtgärder av olika slag. Skogsbilvägnätet har

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1966 7

byggts ut, övergången från flottning till biltransport ökar år från år och

skogsindustriernas fabriksenheter koncentreras alltmer. Denna utveckling

har medfört en betydande utvidgning av inköpsområdena för de industrienheter

som ligger vid vattensystemens utlopp och en ökning av antalet

flottningsföreningar med samma styrelserepresentation.

Domänstyrelsen framhåller vidare, att ett betydelsefullt arbete bedrivs

inom flottningsföreningarna i syfte att rationalisera flottningsverksamheten.

Det är av vikt att detta arbete underlättas genom lagstiftningsåtgärder.

Flottningslagstiftningen bör sålunda bl. a. öppna möjlighet för närliggande

flottningsföreningar att ordna eu gemensam förenklad förvaltning

och en rationell drift genom att samordna utnyttjandet av föreningarnas

personal och maskiner. Styrelsen föreslår därför att FL ändras så att

det blir möjligt att slå samman flottningsföreningar inom skilda vattensystem.

En sådan partiell reform anses kunna genomföras utan att man

avvaktar en allmän översyn av flottningslagstiftningen. Domänstyrelsens

lagförslag överensstämmer med flottningsutredningens utom såtillvida att

länsstyrelse alltjämt föreslås vara beslutande myndighet.

Remissyttrandena

Domänstyrelsens framställning har mottagits övervägande positivt av remissinstanserna.

Nästan alla delar styrelsens uppfattning att nuvarande hinder

mot sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem

bör undanröjas. Flertalet remissinstanser biträder också de föreslagna lagändringarna.

Några remissinstanser ifrågasätter emellertid om inte framställningens

syfte kan vinnas utan att gällande förutsättningar för sammanslagning

rubbas.

I fråga om behovet av de föreslagna lagstiftningsåtgärderna ansluter

remissinstanserna sig i allmänhet till domänstyrelsens mening att åtgärderna

är ägnade att stödja rationaliseringssträvandena inom flottningsväsendet.

Enligt Svenska flottledsförbundet samt vissa flottningsföreningar

kan dock de organisatoriska förenklingar som styrelsen åsyftar i huvudsak

ske redan inom ramen för gällande lagstiftning. Umeå flottningsförening

framhåller sålunda att föreningen sedan flera år har gemensam förvaltning

med öre, Lögde älvs och Sävars flottningsföreningar. De fyra föreningarnas

verksamhet är samordnad i fråga om kontorsorganisation, kontors-

och fältpersonal, båtar, maskiner och redskap, verkstäder m. in. De

olika föreningarna har visserligen i enlighet med FL:s föreskrifter skilda

styrelser och reglementen. Reglementenas innehåll är emellertid identiskt

och enligt flottningsförcningens mening innebär det knappast någon olägenhet

med skilda styrelser, eftersom det lokala intresset i de olika ådalarna

med nuvarande skogliga organisation kan tillgodoses bättre med skilda sty
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966

felser än med en gemensam styrelse. Även i fråga om Storsjöns—övre Indalsälvens,

Indals älvs och Ljunga älvs flottningsföreningar har en liknande

samordning kommit till stånd. Enligt dessa föreningar synes endast arbetet

med de särskilda boksluten för varje förening kunna minska genom en

sammanslagning. Denna arbetsminskning anses emellertid inte vara av

större betydelse med hänsyn till de i FL föreskrivna detaljerade kostnadslördelningsprinciperna.

Föreningarna anser det överhuvudtaget inte befogat

att räkna med någon vinst i detta hänseende, om bokslutsarbetet handhas

hos Skogsbrukets datacentral. Föreningarna ger uttryck åt den uppfattningen

att lagändringen kan få någon praktisk betydelse endast om uttrycket

»närbelägna» ges en sådan tolkning att alla flottningsföreningar i

Norrland kan sammanslås.

Beträffande utformningen av lagförslaget anför kammarkollegiet

att förslaget innebär en principiell avvikelse från gällande rätt när

det gäller beslutsförfarandet. Kollegiet erinrar om att sammanslagning f. n. i

princip förutsätter enighet mellan de berörda flottningsföreningarna och att

skogsstyrelsens förslag år 1946 inte innebar någon ändring i detta hänseende.

Enligt domänstyrelsens förslag som i denna del överensstämmer

med flottningsutredningens skall beslutsmyndigheten däremot ingå i materiell

prövning av frågan om sammanslagning, så snart någon förening har

ansökt därom. Kollegiet motsätter sig inte en lagändring enligt förslaget

men anser att det bör framgå av motiven att stort avseende måste fästas

vid inställningen hos part som inte är sökande. Detta gäller i varje fall när

ansökan avser sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem.

Kollegiet ifrågasätter om inte framställningens syfte kan vinnas

genom en mindre omarbetning av rubriken till 64 och 65 §§ samt av 65 §

törsta stycket. Sveriges skogsägareföreningars riksförbund påpekar att

flottningsutredningens reformförslag också innebar förbättrad representation

för skogsägarintresset i flottningsföreningarna. Förbundet understryker

att genomgripande förändringar på flottningens område kan medföra

svårbedömda och ibland mycket långsiktiga verkningar för berörda skogsfastigheter.

Förbundet vill inte motsätta sig domänstyrelsens förslag, om

syftet inte kan nås genom frivillig samordning. Det är emellertid av vikt att

privatskogsbruket på lämpligt sätt bereds tillfälle att bevaka sina intressen

i sammanslagningsfrågor. Mellanbygdens vattendomstol framhåller, att

det f. n. framgår av 65 § att endast de berörda flottningsföreningarna kan

ta initiativ till en sammanslagning. Enligt lagförslaget blir kretsen av behöriga

sökande obestämd. Vattendomstolen anser att någon utvidgning av

denna krets inte bör göras utan ytterligare överväganden.

Vattenöverdomstolen har flera invändningar mot lagförslaget. Nuvarande

huvudregel om beslutsförfarandet anses lämpligt även när det gäller sammanslagning

av flottningsföreningar inom skilda vattensystem. Gällande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b ur 1966

bestämmelser om sammanslagning av bivattendrags och huvudvattendrags

flottningsföreningar bör enligt domstolens mening inte ändras utan ytterligare

utredning. Domstolen föreslår att 65 § sätts under särskild rubrik

med lydelsen »Om sammanslagning av flottningsföreningar» och att 65 §

första stycket förtydligas så att det framgår att bestämmelsen är tillämplig

vid sammanslagning av flottningsföreningar inom samma eller närbelägna

vattensystem. Domstolen anser slutligen att bestämmelsen i 65 § tredje

stycket om länsstyrelses skyldighet att underrätta vattendomstol om beslut

rörande sammanslagning bör kvarstå med hänsyn till innehållet i kungörelsen

den 8 oktober 1954 (nr 622) om vattenbokens inrättande och förande.

Departementschefen

Under rubriken »Om förvaltningen av skilda flottleder inom samma vattensystem»

finns i 64 och 65 §§ FL vissa bestämmelser som avser att främja

en rationell flottning i ett vattendrag, där flera självständiga flottningsföreningar

är verksamma. Flottningschef för nedströms belägen led har sålunda

enligt 64 § rätt att i viss utsträckning bestämma om vattenhushållningen

och flottningen i uppströms belägen led. Vidare kan enligt 65 § olika

flottningsföreningar under vissa förutsättningar slås samman till en. Sådan

sammanslagning har i några fall förekommit även av flottningsföreningar

inom skilda vattensystem. Det torde emellertid framgå av såväl den citerade

rubriken som motiven till lagrummet att detta är tillämpligt endast beträffande

flottningsföreningar inom samma vattensystem. Denna uppfattning

bekräftas av ett yttrande år 1949 av regeringsrätten.

Redan år 1946 förordade skogsstyrelsen, att FL skulle ändras så att det

blev möjligt att slå samman flottningsföreningar inom skilda vattensystem.

Flottningsutredningens betänkande år 1950 upptog en uttrycklig bestämmelse

i ämnet. Domänstyrelsen har nu aktualiserat frågan på nytt. Styrelsen

erinrar om att flottningsföreningarna bedriver ett betydelsefullt arbete för

att rationalisera flottningsverksamheten. Enligt styrelsens mening kan detta

arbete underlättas om närliggande flottningsföreningar får möjlighet att efter

sammanslagning ordna en förenklad förvaltning och i flottningsarbetet

gemensamt utnyttja sina tillgångar på personal och maskiner. Domänstyrelsen

föreslår därför att FL ändras så att det blir möjligt att slå samman

även föreningar som är verksamma inom skilda vattensystem.

Enligt nuvarande bestämmelser kan sammanslagning av flottningsföreningar

i princip komma till stånd endast under förutsättning att de berörda

föreningarna är ense om åtgärden. Undanlag gäller för det fall att bivattendrags

flottningsförening vill gå samman med huvudvattendragets. Länsstyrelsen

kan då förordna om sammanslagning även mot den senare föreningens

bestridande. En förutsättning för sådan sammanslagning är att åtgär
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966

den anses lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande i

vattensystemet i dess helhet samt att byggnader och anstalter i bileden är

i tillfredsställande skick. Enligt domänstyrelsens förslag, som i denna del

överensstämmer med flottningsutredningens, blir föreningarnas inställning

till frågan om sammanslagning inte i något fall avgörande. Flottningsföreningar

som har sin verksamhet inom samma eller närbelägna vattensystem

skall sålunda kunna slås samman efter ansökan, om länsstyrelsen

finner att åtgärden är lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga

ordnande och att ingendera föreningens medlemmar betungas oskäligt genom

sammanslagningen.

Isästan alla remissinstanser anser en lagändring i denna riktning önskvärd.

Flertalet tillstyrker också domänstyrelsens lagförslag. I några yttranden

ifrågasätts emellertid, om inte syftet med domänstyrelsens framställning

kan vinnas utan att gällande förutsättningar för sammanslagning rubbas.

Vattenöverdomstolen anser sålunda att nuvarande huvudregel om beslutsförfarandet

är lämplig även vid sammanslagning av flottningsföreningar

inom skilda vattensystem. Vattenöverdomstolen framhåller också, att nuvarande

bestämmelser om sammanslagning av bivattendrags och huvudvattendrags

flottningsföreningar inte bör ändras utan ytterligare utredning. Domstolen

föreslår att 65 § sätts under särskild rubrik med lydelsen »Om sammanslagning

av flottningsföreningar». Vidare föreslås att 65 § första stycket

förtydligas så att det framgår att bestämmelsen är tillämplig vid sammanslagning

av flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem.

I likhet med domänstyrelsen och de flesta remissinstanserna finner jag

det önskvärt att FL ändras så att sammanslagning av flottningsföreningar

kan genomföras även när föreningarna är verksamma i närheten av varandra

men inom skilda vattensystem. En sådan lagändring torde kunna bidra

till en rationalisering av flottningsväsendet. Domänstyrelsens förslag

skiljer sig från nuvarande regel om sammanslagning mellan föreningar i

samma vattensystem såtillvida att det som villkor för sammanslagning

upptar, att sammanslagningen är lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga

ordnande och att ingendera föreningens medlemmar betungas

oskäligt därigenom. Förslaget förutsätter däremot inte enighet mellan föreningarna.

Motsvarande utvidgning föreslås av möjligheterna att genomföra

sammanslagning inom samma vattensystem mot flottningsförenings bestridande.

Behovet av en sadan ändring har dock inte blivit närmare belyst vare

sig i domänstyrelsens framställning eller vid remissbehandlingen. Även

om skäl kan anföras för vidgade möjligheter till sammanslagning även mot

de berörda föreningarnas vilja, synes behovet därav i allt fall mindre framträdande

när det gäller sammanslagning inom skilda vattensystem. Jag är

därför inte beredd att i detta sammanhang förorda en så pass genomgripande

ändring som den domänstyrelsen föreslår. Enligt min mening bör man

nu inte genomföra annan ändring än att den nuvarande regeln om samman
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1966 11

slagning utvidgas till att gälla även föreningar inom närbelägna vattensystem.

I lagtekniskt hänseende torde ändringen kunna ske i huvudsaklig överensstämmelse

med vattenöverdomstolens förslag. Eftersom sammanslagning

torde vara en sådan förvaltningsåtgärd som avses i nuvarande rubrik till

64 och 65 §§, föreslår jag att denna rubrik får lyda »Om förvaltningen av

skilda flottleder inom samma eller närbelägna vattensystem». Av 64 § framgår

att lagrummet är tillämpligt endast på åtgärder inom samma vattensystem.

I anslutning till vattenöverdomstolens förslag förordar jag att bestämmelsen

i 65 § första stycket uttryckligen görs tillämplig vid sammanslagning

av flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem.

Samtidigt torde en redaktionell jämkning böra vidtas i den nuvarande bestämmelsen.

De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1967.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr

A26) om flottning i allmän flottled. Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga 21.

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget inhämtas

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av

protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Sigrid Lindblad

1 Bilagan har uteslutits här. Den är likalydande med det lagförslag som är fogat vid propositionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds proposition nr 154 år 1966

Bilaga 1

Domänstyrelsens förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av dels rubriken till 64 och 65 §§ lagen den 19 juni 1919

om flottning i allmän flottled och dels 65 § samma lag.

Härigenom förordnas dels att rubriken till 64 och 65 §§ lagen den 19 juni

1919 om flottning i allmän flottled och dels 65 § samma lag skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Om förvaltning av skilda flottleder inom samma vattensystem och om

sammanslagning av flottningsföreningar

65 §.

KB må efter ansökan förordna, att flottningsföreningar, som hava sin

verksamhet inom samma eller närbelägna vattensystem, skola sammanslås,

om det finnes lämpligt med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande

och ingendera föreningens medlemmar därigenom oskäligt betungas.

Förordnande om sammanslagning går ej i verkställighet innan reglemente

fastställts för den genom sammanslagningen bildade föreningen. Om

uppgörande av förslag till reglemente åligger det sökanden till sammanslagningen

att föranstalta. I övrigt skall om reglementes antagande gälla

vad i 34 och 35 §§ stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1966

13

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 11 november 1966.

Närvarande:

justitierådet Edling,

regeringsrådet Hegrelius,

justitierådet Petrén,

justitierådet Joachimsson.

Enligt lagrådet den 11 november 1966 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen

av Halland, i statsrådet den 28 oktober 1966 hade Kungl. Maj :t förordnat,

att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet

inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändring i lagen

den 19 juni 1919 (nr b26) om flottning i allmän flottled.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Peter von Möller.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

11 november 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 11 november

1966 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 28 oktober 1966 remitterade

förslaget till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om

flottning i allmän flottled.

Föredraganden hemställer att lagförslaget, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 66062

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 s. 1 i texten
  2. 3LU 1966:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 s. 1 i texten