Med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled
1966-11-11 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1966:154, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 15i år 1966
1
Nr 154
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om
flottning i allmän flottled; given Stockholms slott den
11 november 1966.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän
flottled.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås sådan ändring i lagen om flottning i allmän flottled
att det blir möjligt att slå samman flottningsföreningar som är verksamma
inom skilda vattensystem.
1
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 154
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om
flottning i allmän flottled
Härigenom förordnas, att dels rubriken till 64 och 65 §§ lagen den 19
juni 1919 om flottning i allmän flottled dels 65 § samma lag skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
Om förvaltningen av skilda flottleder
inom samma vattensystem.
65
Önska olika flottningsföreningar
sammanslås till en, fatte var för sig
beslut därom. Dylikt beslut jämte
förslag till reglemente skall för fastställelse
underställas Kungl. Maj :ts
befallningshavandes prövning.
Kungl. Maj :ts befallningshavande
Om sammanslagning —---—
(Föreslagen lydelse)
Om förvaltningen av skilda flottleder
inom samma eller närbelägna
vattensystem.
§•
Önska olika flottningsföreningar
inom samma eller närbelägna vattensystem
sammanslås till en, skola
de var för sig besluta därom. Dylikt
beslut jämte förslag till reglemente
skall för fastställelse underställas
Kungl. Maj :ts befallningshavandes
prövning.
----tillfredsställande skick.
---i vattenboken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.
Kungl. Maj.ts proposition nr löt år 1966
3
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 28 oktober 1966.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling,
Johansson, Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,
Gustafsson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter förslag till lag angående
ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr t26) om flottning i allmän flottled
och anför.
Domänstyrelsen har i skrivelse den 29 april 1966 hemställt om sådan ändring
i lagen om flottning i allmän flottled (FL) att det blir möjligt att slå
samman flottningsföreningar som är verksamma inom skilda vattensystem.
Styrelsen har med skrivelsen överlämnat förslag till vissa ändringar i lagen.
Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.
Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av vattenöverdomstolen
— efter hörande av Mellanbygdens och Österbygdens vattendomstolar —
samt av kammarkollegiet, skogsstyrelsen, länsstyrelserna i Västernorrlands
och Västerbottens län, Svenska flottledsförbundet, Skogsindustriernas samarbetsutskott
och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Flottledsförbundet
har överlämnat yttranden från ett tiotal flottningsföreningar.
Gällande bestämmelser m. m.
Rätten att använda allmän flottled för s. k. lösflottning står enligt FL öppen
för envar (1 §). De som begagnar sig av denna rätt skall i princip utgöra en
flottningsförening. Föreningen ombesörjer flottningsverksamheten (2, 23
och 53 §§). Medlemmarnas beslutanderätt rörande föreningens angelägenheter
begränsas till år varunder de deltar eller bär deltagit i flottningen
(55 §). Beslutanderätten utövas på flottningsstämma (53—59 §§). Föreningens
verkställande organ, flottningsstyrelse och flottningschef, utses på
flottningsstämman. Länsstyrelse kan under vissa förutsättningar utse en
ledamot av styrelsen (38—49 §§).
Flottningsföreningens verksamhet är begränsad till vad som har samband
4
Kungl. Maj.ts proposition nr löi år 1966
med flottningen (23 §). Föreningens befogenhet att förvärva fast egendom
begränsas på motsvarande sätt (24 §). Befogenheten att inteckna, pantsätta
eller sälja fast egendom är också begränsad (25 §). Föreningen kan i princip
inte genom avtal ett år binda andra än det årets flottande (26 och 27 §§).
Föreningens utgifter täcks genom uttaxering på de flottande (47 §). Genom
detaljerade bestämmelser om kostnadernas beskaffenhet och fördelning
på olika slag av flottgods och på olika geografiska distrikt (28 och
29 §§) har lagstiftaren sökt begränsa ansvaret för flottande till de kostnader
som hans eget flottgods har medfört för flottningen. Uppstår överskott
på flottningsverksamheten skall det återbäras (33 §). Överflyttning av kostnader
från ett år till ett annat får förekomma endast i vissa fall som lagen
anger.
För flottningsförening skall finnas reglemente som fastställs av länsstyrelsen.
Däri regleras i huvudsak frågor om de flottandes inbördes förhållande
inom flottningsföreningen samt hur föreningsangelägenheterna skall
handhas och verksamheten bedrivas. I lagen anges närmare vilka frågor som
måste bestämmas genom reglementet (34 §).
Prövningen av olika flottleds- och flottningsärenden fördelas mellan de
allmänna domstolarna, vattendomstolarna och länsstyrelserna. De allmänna
domstolarnas uppgifter omfattar prövning av tvister rörande flottningsskador
samt av klander av vissa föreningsbeslut. Mellan vattendomstolarna och
länsstyrelserna fördelas uppgifterna efter den huvudprincipen att frågor
som hänför sig till själva flottleden och vattnet i den skall bedömas av vattendomstol.
Länsstyrelserna avgör frågor rörande de flottandes inbördes
förhållanden i flottningsföreningarna och har tillsynen över föreningarna.
FL innehåller under rubriken »Om förvaltningen av skilda flottleder inom
samma vattensystem» i 64 och 65 §§ bestämmelser som avser att främja
en rationell flottning i ett vattensystem där det finns flera självständiga
flottningsföreningar. Bestämmelserna har tillkommit mot bakgrund av att
flottningsarbetet särskilt i huvudälven är i hög grad beroende av hur flottningen
sköts i bilederna när det gäller vattentillsläppningen från hålldammarna
i dessa leder, virkestillförseln in. m. Det fordras alltså en viss
enhetlighet i ledningen av flottningen inom de olika lederna. Flottningschef
för nedströms belägen led har sålunda enligt 64 § rätt att i viss utsträckning
bestämma om vattenhushållningen och flottningen i uppströms belägen
led. Den eftersträvade enhetliga ledningen kan emellertid enligt motiven
(se 1911 års flottningssakkunnigas bet. s. 440) bäst vinnas om samtliga
föreningar inom ett och samma vattensystem sammanslås till en enda, som
sköter alla leder inom vattensystemet. I 65 § anges villkoren för sådan sammanslagning.
Som huvudregel gäller enligt första stycket att olika flottningsföreningar,
som önskar gå samman till en, var för sig skall fatta beslut
i saken. Det krävs alltså enighet mellan föreningarna för att samman
-
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1906
slagningen skall komma till stånd. Besluten och förslag till reglemente
skall underställas länsstyrelsen för fastställelse. Enligt andra stycket i
samma paragraf kan länsstyrelsen emellertid i visst fall förordna om sammanslagning
utan att enighet föreligger mellan föreningarna. Sådant förordnande
förutsätter framställning från bivattendrags flottningsförening
om att föreningen skall slås samman med huvudvattendragets förening.
Sammanslagning får ske bara om den finnes lämplig med hänsyn till flottningens
ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt biledens
byggnader och anstalter är i tillfredsställande skick. Länsstyrelsen
skall underrätta vattendomstolen om sammanslagning av flottningsföreningar
för anteckning i vattenboken (jfr 6 § kungörelsen den 8 oktober 1954,
nr 622, om vattenbokens inrättande och förande).
Länsstyrelserna har före år 1949 i några fall medgett sammanslagning av
flottningsföreningar inom skilda vattensystem. Regeringsrätten har emellertid
nämnda år förklarat att sådan sammanslagning inte är tillåtlig enligt
gällande lag (RÅ 1949 s. 135).
Frågans tidigare behandling
Skogsstyrelsen framlade år 1946 betänkandet »Ändrade grunder för flottningslagstiftningen
in. in.» (SOU 1946:3). Betänkandet avsåg i huvudsak
flottningsväsendets organisation och flottningskostnadernas fördelning.
Styrelsens arbete fullföljdes av 1946 års flottningsutredning. Denna föreslog
år 1950 i betänkandet »Ny lag om flottning i allmän flottled, in. in.»
(SOU 1950:27) dels en i väsentliga delar ny flottningsorganisation, dels
vissa ändringar i kompetensfördelningen mellan vattendomstol och länsstyrelse
och dels i åtskilliga hänseenden ändrade grunder för flottningskostnadernas
fördelning. En viktig nyhet var att även skogsägare som
inte flottade skulle bli medlemmar i flottningsförening. De båda belänkandena,
som också berörde frågan om sammanslagning av flottningsföreningar
inom skilda vattensystem, har inte föranlett lagstiftning. En framställning
av domänstyrelsen och skogsstyrelsen år 1964 om en allmän översyn
av flottningslagstiftningen bereds f. n. inom justitiedepartementet.
I fråga om sammanslagning av flottningsföreningar föreslog skogsstyrelsen
i sitt betänkande, att de allmänna flottlederna inom samma vattensystem
i regel skulle ställas under gemensam förvaltning. Ansökan om
sammanslagning skulle bifallas, om det inte förelåg särskilda skäl att
behålla ordningen med självständiga förvaltningar. Om flottleder tillhörde
skilda vattensystem, borde enligt styrelsens mening sammanslagning tillåtas
endast om de berörda flottledsförvaltningarna var eniga. Förslaget tillstyrktes
i princip i flertalet av de remissyttranden som berörde frågan.
Flottningsutredningen föreslog, att beslutanderätten i sammanslagningsärenden
skulle flyttas från länsstyrelse till vattendomstol och där i regel
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 15 b år 1966
behandlas som ansökningsmål enligt vattenlagen. Enligt förslaget skulle
flottningsföreningar som var verksamma inom samma eller närbelägna
vattensystem kunna sammanslås, om det befanns lämpligt med hänsyn till
flottningens ändamålsenliga ordnande och ingendera föreningens medlemmar
betungades oskäligt därigenom. Det skulle inte längre fordras att de
berörda föreningarna eller ens någon av dem biträdde ansökan om sammanslagning.
Endast verkligt betydande olägenheter för endera föreningens
medlemmar ansågs få hindra en annars lämplig sammanslagning. I fråga
om flottningsföreningar inom skilda vattensystem förmodades endast sällan
lika starka skäl för sammanslagning föreligga som då det gällde flottleder
i samma vattensystem. Utredningen framhöll att flottgodsets ägare
här inte på samma sätt var beroende av varandra som vid gemensam flottning
i samma vattendrag. Några tvingande krav på enhetlig flottningsledning
ansågs sällan kunna föreligga. Någon enstaka gång kunde dock lokala
förhållanden göra en sammanslagning lämplig, exempelvis behovet att för
flottleder, som utmynnar i samma havsvik eller eljest nära varandra, inrätta
gemensamt skiljeställe eller gemensam flottläggningsplats. I allmänhet var
det emellertid troligen önskemålen att åstadkomma en gemensam förenklad
förvaltning och en rationell drift genom ett bättre utnyttjande av personal
och maskiner som kunde utgöra skäl för sammanslagning av flottningsföreningar
i varandra närbelägna vattendrag. Även en sådan rationalisering
borde enligt utredningens mening underlättas av lagen.
Endast ett fåtal remissinstanser behandlade utredningens förslag i denna
del. På ett par håll hävdades att enighet mellan de berörda föreningarna
alltjämt borde vara en förutsättning för sammanslagning. I övrigt anmärktes
bl. a. att det var mindre lämpligt att tillerkänna flottande eller
skogsägare behörighet att vid sidan av berörd flottningsförening påkalla
sammanslagning.
Domänstyrelsens framställning år 1966
Domänstyrelsen redogör inledningsvis för flottningsutredningens uttalanden
om sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem.
Styrelsen erinrar vidare om sin och skogsstyrelsens begäran om en allmän
översyn av flottningslagstiftningen. Domänstyrelsen förmodar att rubriken
till 64 och 65 §§ FL har utformats med utgångspunkt från den uppfattningen
att skilda vattensystem representerar helt olika och sinsemellan
oförenliga flottningsintressen. Enligt styrelsens mening är ett sådant synsätt
numera förlegat. Flottningen i de skilda vattendragen har visserligen
tidigare varit det enda möjliga sättet att transportera virket från produktionsområdena
till förädlingsställena. Skogsbruket och skogsindustrierna
har emellertid tvingats möta den ökade konkurrensen på utlandsmarknaden
genom rationaliseringsåtgärder av olika slag. Skogsbilvägnätet har
Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1966 7
byggts ut, övergången från flottning till biltransport ökar år från år och
skogsindustriernas fabriksenheter koncentreras alltmer. Denna utveckling
har medfört en betydande utvidgning av inköpsområdena för de industrienheter
som ligger vid vattensystemens utlopp och en ökning av antalet
flottningsföreningar med samma styrelserepresentation.
Domänstyrelsen framhåller vidare, att ett betydelsefullt arbete bedrivs
inom flottningsföreningarna i syfte att rationalisera flottningsverksamheten.
Det är av vikt att detta arbete underlättas genom lagstiftningsåtgärder.
Flottningslagstiftningen bör sålunda bl. a. öppna möjlighet för närliggande
flottningsföreningar att ordna eu gemensam förenklad förvaltning
och en rationell drift genom att samordna utnyttjandet av föreningarnas
personal och maskiner. Styrelsen föreslår därför att FL ändras så att
det blir möjligt att slå samman flottningsföreningar inom skilda vattensystem.
En sådan partiell reform anses kunna genomföras utan att man
avvaktar en allmän översyn av flottningslagstiftningen. Domänstyrelsens
lagförslag överensstämmer med flottningsutredningens utom såtillvida att
länsstyrelse alltjämt föreslås vara beslutande myndighet.
Remissyttrandena
Domänstyrelsens framställning har mottagits övervägande positivt av remissinstanserna.
Nästan alla delar styrelsens uppfattning att nuvarande hinder
mot sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem
bör undanröjas. Flertalet remissinstanser biträder också de föreslagna lagändringarna.
Några remissinstanser ifrågasätter emellertid om inte framställningens
syfte kan vinnas utan att gällande förutsättningar för sammanslagning
rubbas.
I fråga om behovet av de föreslagna lagstiftningsåtgärderna ansluter
remissinstanserna sig i allmänhet till domänstyrelsens mening att åtgärderna
är ägnade att stödja rationaliseringssträvandena inom flottningsväsendet.
Enligt Svenska flottledsförbundet samt vissa flottningsföreningar
kan dock de organisatoriska förenklingar som styrelsen åsyftar i huvudsak
ske redan inom ramen för gällande lagstiftning. Umeå flottningsförening
framhåller sålunda att föreningen sedan flera år har gemensam förvaltning
med öre, Lögde älvs och Sävars flottningsföreningar. De fyra föreningarnas
verksamhet är samordnad i fråga om kontorsorganisation, kontors-
och fältpersonal, båtar, maskiner och redskap, verkstäder m. in. De
olika föreningarna har visserligen i enlighet med FL:s föreskrifter skilda
styrelser och reglementen. Reglementenas innehåll är emellertid identiskt
och enligt flottningsförcningens mening innebär det knappast någon olägenhet
med skilda styrelser, eftersom det lokala intresset i de olika ådalarna
med nuvarande skogliga organisation kan tillgodoses bättre med skilda sty
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966
felser än med en gemensam styrelse. Även i fråga om Storsjöns—övre Indalsälvens,
Indals älvs och Ljunga älvs flottningsföreningar har en liknande
samordning kommit till stånd. Enligt dessa föreningar synes endast arbetet
med de särskilda boksluten för varje förening kunna minska genom en
sammanslagning. Denna arbetsminskning anses emellertid inte vara av
större betydelse med hänsyn till de i FL föreskrivna detaljerade kostnadslördelningsprinciperna.
Föreningarna anser det överhuvudtaget inte befogat
att räkna med någon vinst i detta hänseende, om bokslutsarbetet handhas
hos Skogsbrukets datacentral. Föreningarna ger uttryck åt den uppfattningen
att lagändringen kan få någon praktisk betydelse endast om uttrycket
»närbelägna» ges en sådan tolkning att alla flottningsföreningar i
Norrland kan sammanslås.
Beträffande utformningen av lagförslaget anför kammarkollegiet
att förslaget innebär en principiell avvikelse från gällande rätt när
det gäller beslutsförfarandet. Kollegiet erinrar om att sammanslagning f. n. i
princip förutsätter enighet mellan de berörda flottningsföreningarna och att
skogsstyrelsens förslag år 1946 inte innebar någon ändring i detta hänseende.
Enligt domänstyrelsens förslag som i denna del överensstämmer
med flottningsutredningens skall beslutsmyndigheten däremot ingå i materiell
prövning av frågan om sammanslagning, så snart någon förening har
ansökt därom. Kollegiet motsätter sig inte en lagändring enligt förslaget
men anser att det bör framgå av motiven att stort avseende måste fästas
vid inställningen hos part som inte är sökande. Detta gäller i varje fall när
ansökan avser sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem.
Kollegiet ifrågasätter om inte framställningens syfte kan vinnas
genom en mindre omarbetning av rubriken till 64 och 65 §§ samt av 65 §
törsta stycket. Sveriges skogsägareföreningars riksförbund påpekar att
flottningsutredningens reformförslag också innebar förbättrad representation
för skogsägarintresset i flottningsföreningarna. Förbundet understryker
att genomgripande förändringar på flottningens område kan medföra
svårbedömda och ibland mycket långsiktiga verkningar för berörda skogsfastigheter.
Förbundet vill inte motsätta sig domänstyrelsens förslag, om
syftet inte kan nås genom frivillig samordning. Det är emellertid av vikt att
privatskogsbruket på lämpligt sätt bereds tillfälle att bevaka sina intressen
i sammanslagningsfrågor. Mellanbygdens vattendomstol framhåller, att
det f. n. framgår av 65 § att endast de berörda flottningsföreningarna kan
ta initiativ till en sammanslagning. Enligt lagförslaget blir kretsen av behöriga
sökande obestämd. Vattendomstolen anser att någon utvidgning av
denna krets inte bör göras utan ytterligare överväganden.
Vattenöverdomstolen har flera invändningar mot lagförslaget. Nuvarande
huvudregel om beslutsförfarandet anses lämpligt även när det gäller sammanslagning
av flottningsföreningar inom skilda vattensystem. Gällande
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 15b ur 1966
bestämmelser om sammanslagning av bivattendrags och huvudvattendrags
flottningsföreningar bör enligt domstolens mening inte ändras utan ytterligare
utredning. Domstolen föreslår att 65 § sätts under särskild rubrik
med lydelsen »Om sammanslagning av flottningsföreningar» och att 65 §
första stycket förtydligas så att det framgår att bestämmelsen är tillämplig
vid sammanslagning av flottningsföreningar inom samma eller närbelägna
vattensystem. Domstolen anser slutligen att bestämmelsen i 65 § tredje
stycket om länsstyrelses skyldighet att underrätta vattendomstol om beslut
rörande sammanslagning bör kvarstå med hänsyn till innehållet i kungörelsen
den 8 oktober 1954 (nr 622) om vattenbokens inrättande och förande.
Departementschefen
Under rubriken »Om förvaltningen av skilda flottleder inom samma vattensystem»
finns i 64 och 65 §§ FL vissa bestämmelser som avser att främja
en rationell flottning i ett vattendrag, där flera självständiga flottningsföreningar
är verksamma. Flottningschef för nedströms belägen led har sålunda
enligt 64 § rätt att i viss utsträckning bestämma om vattenhushållningen
och flottningen i uppströms belägen led. Vidare kan enligt 65 § olika
flottningsföreningar under vissa förutsättningar slås samman till en. Sådan
sammanslagning har i några fall förekommit även av flottningsföreningar
inom skilda vattensystem. Det torde emellertid framgå av såväl den citerade
rubriken som motiven till lagrummet att detta är tillämpligt endast beträffande
flottningsföreningar inom samma vattensystem. Denna uppfattning
bekräftas av ett yttrande år 1949 av regeringsrätten.
Redan år 1946 förordade skogsstyrelsen, att FL skulle ändras så att det
blev möjligt att slå samman flottningsföreningar inom skilda vattensystem.
Flottningsutredningens betänkande år 1950 upptog en uttrycklig bestämmelse
i ämnet. Domänstyrelsen har nu aktualiserat frågan på nytt. Styrelsen
erinrar om att flottningsföreningarna bedriver ett betydelsefullt arbete för
att rationalisera flottningsverksamheten. Enligt styrelsens mening kan detta
arbete underlättas om närliggande flottningsföreningar får möjlighet att efter
sammanslagning ordna en förenklad förvaltning och i flottningsarbetet
gemensamt utnyttja sina tillgångar på personal och maskiner. Domänstyrelsen
föreslår därför att FL ändras så att det blir möjligt att slå samman
även föreningar som är verksamma inom skilda vattensystem.
Enligt nuvarande bestämmelser kan sammanslagning av flottningsföreningar
i princip komma till stånd endast under förutsättning att de berörda
föreningarna är ense om åtgärden. Undanlag gäller för det fall att bivattendrags
flottningsförening vill gå samman med huvudvattendragets. Länsstyrelsen
kan då förordna om sammanslagning även mot den senare föreningens
bestridande. En förutsättning för sådan sammanslagning är att åtgär
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966
den anses lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande i
vattensystemet i dess helhet samt att byggnader och anstalter i bileden är
i tillfredsställande skick. Enligt domänstyrelsens förslag, som i denna del
överensstämmer med flottningsutredningens, blir föreningarnas inställning
till frågan om sammanslagning inte i något fall avgörande. Flottningsföreningar
som har sin verksamhet inom samma eller närbelägna vattensystem
skall sålunda kunna slås samman efter ansökan, om länsstyrelsen
finner att åtgärden är lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga
ordnande och att ingendera föreningens medlemmar betungas oskäligt genom
sammanslagningen.
Isästan alla remissinstanser anser en lagändring i denna riktning önskvärd.
Flertalet tillstyrker också domänstyrelsens lagförslag. I några yttranden
ifrågasätts emellertid, om inte syftet med domänstyrelsens framställning
kan vinnas utan att gällande förutsättningar för sammanslagning rubbas.
Vattenöverdomstolen anser sålunda att nuvarande huvudregel om beslutsförfarandet
är lämplig även vid sammanslagning av flottningsföreningar
inom skilda vattensystem. Vattenöverdomstolen framhåller också, att nuvarande
bestämmelser om sammanslagning av bivattendrags och huvudvattendrags
flottningsföreningar inte bör ändras utan ytterligare utredning. Domstolen
föreslår att 65 § sätts under särskild rubrik med lydelsen »Om sammanslagning
av flottningsföreningar». Vidare föreslås att 65 § första stycket
förtydligas så att det framgår att bestämmelsen är tillämplig vid sammanslagning
av flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem.
I likhet med domänstyrelsen och de flesta remissinstanserna finner jag
det önskvärt att FL ändras så att sammanslagning av flottningsföreningar
kan genomföras även när föreningarna är verksamma i närheten av varandra
men inom skilda vattensystem. En sådan lagändring torde kunna bidra
till en rationalisering av flottningsväsendet. Domänstyrelsens förslag
skiljer sig från nuvarande regel om sammanslagning mellan föreningar i
samma vattensystem såtillvida att det som villkor för sammanslagning
upptar, att sammanslagningen är lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga
ordnande och att ingendera föreningens medlemmar betungas
oskäligt därigenom. Förslaget förutsätter däremot inte enighet mellan föreningarna.
Motsvarande utvidgning föreslås av möjligheterna att genomföra
sammanslagning inom samma vattensystem mot flottningsförenings bestridande.
Behovet av en sadan ändring har dock inte blivit närmare belyst vare
sig i domänstyrelsens framställning eller vid remissbehandlingen. Även
om skäl kan anföras för vidgade möjligheter till sammanslagning även mot
de berörda föreningarnas vilja, synes behovet därav i allt fall mindre framträdande
när det gäller sammanslagning inom skilda vattensystem. Jag är
därför inte beredd att i detta sammanhang förorda en så pass genomgripande
ändring som den domänstyrelsen föreslår. Enligt min mening bör man
nu inte genomföra annan ändring än att den nuvarande regeln om samman
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1966 11
slagning utvidgas till att gälla även föreningar inom närbelägna vattensystem.
I lagtekniskt hänseende torde ändringen kunna ske i huvudsaklig överensstämmelse
med vattenöverdomstolens förslag. Eftersom sammanslagning
torde vara en sådan förvaltningsåtgärd som avses i nuvarande rubrik till
64 och 65 §§, föreslår jag att denna rubrik får lyda »Om förvaltningen av
skilda flottleder inom samma eller närbelägna vattensystem». Av 64 § framgår
att lagrummet är tillämpligt endast på åtgärder inom samma vattensystem.
I anslutning till vattenöverdomstolens förslag förordar jag att bestämmelsen
i 65 § första stycket uttryckligen görs tillämplig vid sammanslagning
av flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem.
Samtidigt torde en redaktionell jämkning böra vidtas i den nuvarande bestämmelsen.
De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1967.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr
A26) om flottning i allmän flottled. Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende som bilaga 21.
Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget inhämtas
för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av
protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Sigrid Lindblad
1 Bilagan har uteslutits här. Den är likalydande med det lagförslag som är fogat vid propositionen.
12
Kungl. Maj ds proposition nr 154 år 1966
Bilaga 1
Domänstyrelsens förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av dels rubriken till 64 och 65 §§ lagen den 19 juni 1919
om flottning i allmän flottled och dels 65 § samma lag.
Härigenom förordnas dels att rubriken till 64 och 65 §§ lagen den 19 juni
1919 om flottning i allmän flottled och dels 65 § samma lag skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Om förvaltning av skilda flottleder inom samma vattensystem och om
sammanslagning av flottningsföreningar
65 §.
KB må efter ansökan förordna, att flottningsföreningar, som hava sin
verksamhet inom samma eller närbelägna vattensystem, skola sammanslås,
om det finnes lämpligt med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande
och ingendera föreningens medlemmar därigenom oskäligt betungas.
Förordnande om sammanslagning går ej i verkställighet innan reglemente
fastställts för den genom sammanslagningen bildade föreningen. Om
uppgörande av förslag till reglemente åligger det sökanden till sammanslagningen
att föranstalta. I övrigt skall om reglementes antagande gälla
vad i 34 och 35 §§ stadgas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.
Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1966
13
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 11 november 1966.
Närvarande:
justitierådet Edling,
regeringsrådet Hegrelius,
justitierådet Petrén,
justitierådet Joachimsson.
Enligt lagrådet den 11 november 1966 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen
av Halland, i statsrådet den 28 oktober 1966 hade Kungl. Maj :t förordnat,
att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet
inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändring i lagen
den 19 juni 1919 (nr b26) om flottning i allmän flottled.
Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av hovrättsassessorn Peter von Möller.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Ingrid Hellström
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
11 november 1966.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 11 november
1966 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 28 oktober 1966 remitterade
förslaget till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om
flottning i allmän flottled.
Föredraganden hemställer att lagförslaget, som av lagrådet lämnats utan
erinran, måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 66062
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1966:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 s. 1 i texten
- 3LU 1966:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 s. 1 i texten