Sök i Ratio Lex

Angående slakt djurs avgifter, m. m

1966-11-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:161, Angående slakt djurs avgifter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1966

1

Nr 161

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående slakt djurs avgifter,

m. m.; given Stockholms slott den 18 november

1966.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås åtgärder i anledning av att större överskott på

nötkött beräknas uppkomma under innevarande regleringsår än vad som

tidigare förutsetts. I syfte att avsätta en del av överskottet på den svenska

marknaden avses att pröva möjligheterna att försöksvis genomföra försäljning

av vissa kvantiteter nötkött till nedsatt pris. Vidare föreslås att de nuvarande

maximibeloppen för slaktdjursavgift för nötkreatur höjs.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1066. 1 samt. Nr 161

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1966

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

18 november 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Andersson, Lindström, Lange, Kling,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist fråga angående

slaktdjursavgifter, m. m., och anför.

De kostnader som uppstår i samband med export av överskott av kött

och fläsk avses enligt gällande bestämmelser för prisregleringen på jordbrukets

område att i princip täckas genom intäkterna av slaktdj ursavgifter.

Genom beslut av riksdagen, senast vid 1966 års vårsession (prop. 1966:

47, JoU 10, rskr 145), har fastställts vilka slaktdj ursavgifter som Kungl.

Maj :t högst äger bestämma. Enligt förordningen den 3 juni 1955 (nr 284)

angående slaktdj ursavgift m. m. (ändrad senast 1966:478) får avgiften

sålunda högst utgöra för nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst

150 kg, 80 kr. samt för nötkreatur med lägre vikt och svin 40 kr. allt räknat

för hel kropp. Vid utförsel av levande djur är avgiften maximerad till

80 kr. för nötkreatur, som väger minst 300 kg, samt till 40 kr. för nötkreatur

med lägre vikt och svin.

Statens jordbruksnämnd föreslår — efter framställning av jordbrukets

förhandlingsdelegation och efter hörande av nämndens konsumentdelegation

— att slaktdjursavgiften får utgöra för nötkreatur, som slaktade väger

minst 150 kg, 120 kr. samt för nötkreatur med lägre vikt 70 kr. och för

svin 50 kr.

Förhandlingsdelegationen framhåller att det f. n. pågår en mycket stor

koslakt som om den fortsätter väntas medföra ett stort produktionsöverskott

av nötkött, trots att konsumtionen under år 1966 ökat kraftigt. En av förhandlingsdelegationen

redovisad prognos för det ekonomiska utfallet av

föreningen Svensk Kötthandels verksamhet under innevarande regleringsår

visar ett underskott av 67 milj. kr. Exportkostnaderna för köttvaror

beräknas till 93 milj. kr. och för fläsk till 123 milj. kr. samt kostnaderna

för föreningens verksamhet i övrigt till 44 milj. kr. Som inkomster redo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1966

visas slaktdjursaavgifter för nötkreatur med 43 milj. kr. och för svin med

123 milj. kr. samt införselavgifter om ca 27 milj. kr.

Förhandlingsdelegationen anser att den främsta orsaken till den stora

utslaktningen av kor utgör de starka farhågorna för försämrad ekonomi

för mjölkproduktionen i framtiden. Farhågorna grundas på det förslag

om ändrade principer för prissättningen av mjölk som framlagts av 1960

års jordbruksutredning. Enligt förhandlingsdelegationens uppfattning bör

därför exportförlusterna på grund av koslaktens extraordinära omfattning

principiellt täckas med andra medel än de ordinära regleringsmedlen. Delegationen

förordar därför att till föreningen Svensk Kötthandels disposition

ställs dels 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel som influtit utöver normalramen

under regleringsåret 1965/66 och tidigare år, dels 20 milj. kr. av

inkomsterna av införselavgifter för fodermedel för regleringsåret 1966/67,

dels 10 milj. kr. av införselavgiftsmedel inom normalramen utöver tidigare

av jordbruksnämnden preliminärt anvisade medel. För den händelse medel

av annat slag ej kan ställas till förfogande hemställer delegationen att

maximibeloppen för slaktdjursavgifterna höjs för nötkreatur med slaktvikt

av lägst 150 kg till 100 kr. och för svin till 50 kr.

Jordbruksnämndens konsumentdelegation finner inte anledning till anmärkning

mot beräkningen av underskottet i föreningen Svensk Ivötthandels

verksamhet. Konsumentdelegationen godtar att till föreningen överförs

inkomster av införselavgifter på fodermedel och införselavgifter inom

normalramen. För att göra det möjligt att täcka en del av återstående

underskott kan konsumentdelegationen godta att de högsta beloppen för

slaktdj ursavgifterna för nötkreatur med en slaktvikt av lägst 150 kg höjs

till 120 kr. och för svin till 50 kr.

Konsumentdelegationen motsätter sig däremot att införselavgiftsmedel

utöver normalramen tas i anspråk för att täcka återstående del av väntade

förluster. I stället föreslår delegationen att möjligheterna undersöks

alt avsätta åtminstone en del av de lagrade överskotten av nötkött på den

svenska marknaden. Detta bör vara möjligt utan att prisnivån för övrigt

kött och fläsk behöver sjunka nämnvärt. Allvarliga ansträngningar bör därför

göras att avsätta så stora kvantiteter som möjligt av de fryslagrade

köttöverskotten på den inhemska marknaden.

Jordbruksnämnden framhåller att marknadssituationen i fråga om nötkött

präglas främst av den sedan några år pågående utslaktningen av kor.

Under regleringsåret 1964/65 sjönk således koantalet med drygt 6 % och

under regleringsåret 1965/66 enligt preliminära beräkningar med drygt

3 %. Under perioden januari—oktober 1966 översteg koslakten slakten

under motsvarande period år 1965 med ca 10 %. Någon avmattning i utslaktningen

kan f. n. inte skönjas. Även ungnötsslakten beräknas under

det närmaste året komma att ligga på en hög nivå. Exporten av nötkött

under innevarande regleringsår beräknas av nämnden komma att något

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1966

överstiga föregående års export av 23 000 ton. Även exporten av fläsk,

som under regleringsåret 1965/66 uppgick till 39 000 ton, beräknas bli något

högre under regleringsåret 1966/67. På grund av att skillnaden mellan

inhemsk prisnivå och exportpriserna på köttvaror bedöms bli större än

under föregående år beräknas exporten komma att dra större kostnader än

vad volymökningen i och för sig kan föranleda.

Jordbruksnämnden, som inte har någon erinran mot prognosen rörande

föreningen Svensk Kötthandels ekonomi, finner det nödvändigt att stärka

föreningens inkomster om nu tillämpade prisbildningsnormer för köttvaror

skall kunna upprätthållas oförändrade. Om avsättningsproblemen för kött

och fläsk blir bestående, kan det emellertid bli nödvändigt att söka öka

avsättningen inom landet och inte bara den starkt subventionerade

exporten. Den nuvarande prispolitiken har medfört att köttkonsumtionen

per capita varit praktiskt taget oförändrad under lång följd av år. I förhållande

till andra länder med jämförlig standard är köttkonsumtionen i

Sverige låg. En prissänkning i detaljhandelsledet skulle sannolikt medföra

en inte helt oväsentlig avsättningsökning. Samtidigt uppstår emellertid

en viss avsättningsminskning för fläsk vars storlek är svår att uppskatta.

Det är vidare möjligt att konsumtionen av kött skulle kunna ökas genom

ett realisationsförfarande.

En prissänkning på kött får emellertid enligt jordbruksnämnden betydande

konsekvenser även för jordbruket. Det bortfall av inkomster från

den ordinarie köttproduktionen, som skulle kunna drabba jordbrukarna,

torde kunna minskas genom ökad kvalitetsdifferentiering och speciella

realisationsförfaranden, varjämte behovet av exportsubventioner skulle

nedgå.

Med hänsyn till föreningen Svensk Kötthandels akuta behov av inkomstförstärkning

är jordbruksnämnden beredd att dels ställa införselavgifter

för fodermedel till föreningens förfogande i enlighet med vad förhandlingsdelegationen

föreslagit, dels tillföra föreningen införselavgifter inom normalramen

till så stora belopp som möjligt. Härutöver är det enligt nämnden

oundvikligt att öka intäkterna av slaktdjursavgifterna. Den höjning av

dessa avgifter för nötkreatur som skett under senare år står inte i full

relation till den ökning som skett av nötköttexporten. Det synes därför

nämnden skäligt att nötköttproducenterna i vidgad omfattning bidrar till

att ekonomiskt avlasta köttöverskottet.

Slutligen framhåller jordbruksnämnden att, om Kungl. Maj :t följer jordbrukets

förhandlingsdelegations förslag att överföra införselavgiftsmedel

utöver normalramen till föreningen Svensk Kötthandel, slakt djursavgiften

för svin ej behöver höjas och höjningen för nötkreatur kan begränsas till

100 kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1966

5

Departementschefen

Av de prognoser, som omnämnts i det föregående, framgår att med utgångspunkt

från nu kända statistiska uppgifter under innevarande regleringsår

beräknas uppkomma ett exportöverskott av något mer än 23 milj. kg

nötkött och något mer än 39 milj. kg fläsk. De kostnader, som till följd

av att den inhemska prisnivån avsevärt överstiger den som råder på världsmarknaden

uppkommer vid export av dessa kvantiteter kött och fläsk,

beräknas till i runt tal 93 milj. kr. för kött och 123 milj. kr. för fläsk.

Enligt vad jag inhämtat beräknas de genomsnittliga exportkostnaderna till

3: 60 kr. per kg för kött och 3: 10 kr. per kg för fläsk. Som jämförelse

kan nämnas att det inhemska partiförsäljningspriset för nötkött, vilket

ligger relativt nära den nedre prisgränsen, f. n. är 6: 18 kr. för kg. Motsvarande

pris för fläsk, vilket däremot ligger relativt nära den övre prisgränsen,

är 5: 91 kr. för kg.

Exportkostnaderna samt vissa andra kostnader för prisregleringen på

kött och fläsk bestrids av Svensk Kötthandel, ekonomisk förening. De finansieras

genom att föreningen tillförs intäkterna av slaktdj ursavgifterna

samt vissa införselavgifter. Av den prognos, som upprättats för föreningens

ekonomi under innevarande regleringsår, framgår att slaktdj ursavgifterna

för svin väntas ungefärligen täcka exportkostnaderna för fläsköverskottet

under det att intäkterna av slaktdjursavgifterna för nötkreatur inte räcker

till för att täcka kostnaderna för export av överskottet på kött. Under beaktande

av övriga kostnader för föreningen och den tilldelning av införselavgiftsmedel

för köttvaror, som föreningen normalt kan påräkna inom den

s. k. normalramen för införselavgiftsmedel som får disponeras för regleringsändamål,

har i prognosen räknats med ett mycket betydande underskott

i föreningens verksamhet.

Av det anförda framgår enligt min mening att överskottsproduktionen

av nötkött och fläsk utgör en betydande belastning för det svenska jordbruket.

Både ur producenternas synpunkt och ur samhällets synpunkt anser

jag att det är angeläget att förlustbringande överproduktion kan undvikas.

Jag återkommer till dessa spörsmål vid anmälan av mina förslag i

anledning av 1960 års jordbruksutrednings betänkande om den framtida

jordbrukspolitiken.

Enligt min mening kan knappast med säkerhet nu avgöras hur stort överskott

av nötkött som uppkommer fram till den 1 september 1967. Det kan

dock antas att produktionen ej oväsentligt kommer att överstiga den normala

konsumtionen. Av vad jordbruksnämnden uttalar framgår emellertid

att konsumtionen av nötkött i Sverige är låg i förhållande till andra länder

med jämförlig standard och att avsättningen under vissa förutsättningar

skulle kunna ökas. Nämnden berör därvid bl. a. frågan om alt i

likhet med vad som skett i fråga om smör tillgripa ett realisalionsförfaran
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1966

de beträffande nötkött. Nämndens konsumentdelegation förordar sådan åtgärd.

Jag anser att de uppslag, som jordbruksnämnden och konsumentdelegationen

framför, såvitt möjligt bör praktiskt prövas. Om viss del av

överskottet på nötkött till nedsatt pris kan avsättas inom landet, är detta

givetvis fördelaktigt ur konsumentsynpunkt. För jordbrukets del synes

möjligen, såsom jordbruksnämnden uttalar, kunna uppstå olägenheter genom

minskad avsättning av fläsk. Huruvida detta skulle bli fallet i en omfattning

som är av betydelse torde dock knappast med säkerhet kunna fastställas

i förväg. Med hänsyn till det anförda avser jag att senare denna dag

föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt jordbruksnämnden att skyndsamt närmare

undersöka det lämpliga tillvägagångssättet för att sälja vissa kvantiteter

av nötköttsöverskottet till nedsatt pris inom landet. Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd bör äga vidta

de jämkningar i gällande bestämmelser för prisregleringen på nötkött som

behövs för att under innevarande regleringsår försöksvis genomföra sådan

försäljning av nötkött. Kostnaderna härför bör täckas genom att enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande tas i anspråk medel som för prisregleringsändamål

tillförs föreningen Svensk Kötthandel.

I fråga om föreningen Svensk Kötthandels ekonomi anser jag i likhet

med statens jordbruksnämnd, nämndens konsumentdelegation och jordbrukets

förhandlingsdelegation att föreningen bör tillföras ytterligare medel

för att täcka kostnaderna för verksamheten under innevarande regleringsår.

Vad förhandlingsdelegationen hävdar rörande orsakssammanhanget

mellan förslagen i det förut nämnda, av 1960 års jordbruksutredning framlagda

betänkandet och den ökade koslakten kan enligt min mening inte

leda till att man bör frångå den gällande principen att föreningens verksamhet

skall finansieras genom införselavgiftsmedel, som får användas för

regleringsändamål, och genom avgifter på produktionen. Jag delar med

hänsyn härtill konsumentdelegationens uppfattning att införselavgiftsmedel,

som influtit utöver den förut nämnda normalramen, ej bör tillföras

föreningen. Däremot har jag ej något att erinra mot att, såsom jordbruksnämnden

uttalar sig för, införselavgiftsmedel som nämnden äger disponera

för regleringsändamål på jordbrukets område i ökad omfattning tillförs föreningen.

Enligt vad jag inhämtat kan föreningen av dylika medel komma

att tillföras ytterligare inemot 40 milj. kr.

Såsom jordbruksnämnden funnit är det därjämte nödvändigt att öka intäkterna

av slaktdj ursavgifter. Eftersom underskottet av dessa intäkter i

allt väsentligt hänför sig till slaktdj ursavgifterna för nötkreatur, är det enligt

min mening i första hand dessa avgifter som bör höjas. Härför talar också

att den fortgående specialiseringen inom jordbruksproduktionen lett till

att produktion av nötkött och fläsk ej längre i samma utsträckning som

tidigare bedrivs av samma företagare. Enligt min mening föreligger därför

inte f. n. tillräckliga skäl för att höja det nu gällande högsta beloppet för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1966

slaktdjursavgift för svin. Jag anser mig mot denna bakgrund böra föreslå

att de avgifter, som enligt förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående

slaktdj ursavgift m. m. högst får uttas för nötkreatur, höjs till 140 kr. för

djur som efter nedslaktning väger minst 150 kg och till samma belopp för

levande djur som vid utförsel väger minst 300 kg. För djur med lägre vikt

bör maximiavgiften höjas till 80 kr. Jag vill dock anmäla att jag om riksdagen

bifaller vad jag förordat — ej avser att föreslå Kungl. Maj :t att bemyndiga

jordbruksnämnden att höja angivna avgifter över 120 resp. 70 kr.

förrän ytterligare erfarenheter vunnits rörande produktionsutvecklingen

i fråga om nötkött. Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att

vidta de ändringar i nyss nämnda förordning som behövs för att genomföra

mina förslag.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

dels medge att de jämkningar vidtas i gällande bestämmelser

för prisregleringen på nötkött som behövs för att

försöksvis genomföra i det föregående angiven försäljning

av nötkött,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändringar i förordningen

den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdj ursavgift

m. m. i överensstämmelse med vad som angetts i det

föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 640713

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1966:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående slaktdjursavgiftcr, in. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten