Med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
1966-11-04 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1966:162, Med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1966
1
Nr 162
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958
(nr 475); given Stockholms slott den 4 november
1966.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september
1958 (nr 475).
Enligt Vårt nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att tullen på rayonväv och rayongarn av vissa
kvaliteter sätts ned samt att tullen slopas på viss etylalkohol. Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1967.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 162
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 162 år 1966
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges.
TULLTAXA
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
22.08 Alkohol (etanol, — — — oavsett alkoholhalten:
A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling fri
B. andra ............................................. 12 %
Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
51.01 Garn av---i detaljhandelsuppläggningar:
B. av konstgjorda textilfibrer:
1. avsett att användas uteslutande för tillverkning av
vävnader, hänförliga till nr 51.04 B. 2. a............ 7 %
2. annat........................................... 20 %
51.04 Vävnader av---eller 51.02:
B. av konstgjort textilmaterial:
1. cordväv ........................................ 20 %
2. andra slag med en vikt per m2 av:
a. 500 g eller däröver ............................ 7 %
b. mindre än 500 g............................... 20 %
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1966
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Rcgenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 4 november 1966.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Hermansson, Holmqvist,
Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa tullfrågor och anför.
I en till finansdepartementet den 25 juni 1962 inkommen skrift har Sveriges
gummiindustriförening anhållit att tullen på viss rayonväv sänks
fr. o. in. den dag då möjligheten till tullrestitution vid export till EFTAländer
inte kan åtnjutas med bibehållen rätt till områdesbehandling. över
framställningen har, efter remiss, yttranden avgefts av generaltullstyrelsen
och kommerskollegium.
f en den 10 december 1965 ingiven skrift har vidare J/o och Domsjö AB
med anledning av de ändrade EFTA-reglerna om tullrestitution hemställt,
att tullen på etylalkohol som införs för att undergå kemisk omvandling slopas
fr. o. in. den 1 januari 1967. Framställningen har remissbehandlats och
yttranden har avgetts av generaltullstyrelsen och kommerskollegium, som
i ärendet hört Sveriges kemiska industrikontor, Svenska cellulosaföreningen
och AB Svensk sprit.
För rayonväv, lulltaxenr 51.04 B, utgår enligt tulltaxan den 12 september
1958 (nr 475) tull med 20 % av värdet. Enligt kungörelsen den 19
december 1958 (nr 616) angående uttagande av särskild tullavgift för vissa
varuslag gäller för rayonväv bestämmelser om minimitull. Detta innebär, att
tullen skall utgöra minst 700 kr. per 100 kg för väv som innehåller minst
85 % konstgjort textilmaterial och i övrigt minst 500 kr. per 100 kg för väv
med en vikt per in-’ av 200 g eller däröver och minst 700 kr. per 100 kg för
väv med en vikt per in- av mindre än 200 g. För rayongarn, lulltaxenr 51.01
B, är tullen 20 % av värdet. Enligt kungörelsen angående uttagande av särskild
tullavgift skall tullen för rayongarn dock utgöra minst 150 kr. per 100
kg. Nämnda miniinitullar har godkänts av riksdagen, prop. 1959:39, BevU
19, rskr 112. Rayongarn och rayonväv omfattas av tullavvecklingen inom
EFTA och tullfrihet för import från EFTA-länderna kominer således alt
föreligga från årsskiftet 1966/67.
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1966
Sveriges gummiindustriförening har i sin framställning anfört, att garn
och vävnader vid sidan av rågummi utgör de viktigaste råvarorna för tillverkning
av gummivaror. Tullskyddet för textilvarorna får därför konsekvenser
för gummiindustrins kostnadsläge och internationella konkurrenskraft.
För driv- och transportremmar av mjukgummi, tulltaxenr 40.10, är
tullen, påpekas det, 10 % av värdet, medan den rayonväv som används vid
tillverkningen av remmarna är belagd med 20 % tull, kombinerad med en
minimitull om 7 kr. per kg. Rayonväv av den kvalitet som här kan komma
i fråga har hittills till stor del kunnat erhållas endast genom import från
länder utanför EFTA. För den svenska tillverkningen av driv- och transportremmar
har emellertid tullbelastningen på rayonväven i viss utsträckning
kunnat elimineras genom tullrestitution — förutom för exporten —
även för leveranser på den svenska marknaden.
Konkurrensläget för industrin kan försämras väsentligt när möjlighet till
tullrestitution inte kan åtnjutas med bibehållen rätt till EFTA-behandling.
Föreningen hemställer att tullen på rayonväv avsedd för tillverkning av
driv- och transportremmar sänks till 7,5 % av värdet samt att minimitullen
slopas.
Kommerskollegium som haft kontakt med bl. a. Textilrådet förordar för
sin del att värdetullen på nu ifrågavarande rayonväv sänks till 10 % och att
minimitull inte uttas. Kollegiet förordar vidare alt tullen på rayongarn avsett
för tillverkning av sådan väv sänks i motsvarande mån. Samma ståndpunkt
intas av generaltullstyrelsen. I fråga om den tulltekniska avgränsningen
av åtgärderna föreslår remissinstanserna att tullsänkningen får avse
rayonväv med en vikt per m- av 500 g eller däröver, med undantag av cordväv,
samt för tillverkning av sådan rayonväv avsett rayongarn.
För etyl alkohol, tulltaxenr 22.08, utgår enligt tulltaxan tull med
12 % av värdet. Vid import från EFTA-länder är varan i likhet med andra
industrivaror tullfri fr. o. in. årsskiftet 1966/67.
.l/o och Domsjö AB har i motiveringen till sin framställning om slopande
av tullen på etylalkohol anfört, att bolaget är beroende av importerad sprit
för sin tillverkning av olika organiska kemiska produkter, bl. a. butanol,
oktanol och butylacetat, och att tullbeläggningen utgör en belastning i konkurrensen
med utländska tillverkare. Vid export av färdiga produkter har
bolaget visserligen hittills fått restitution av tull som betalts för sprit som
använts vid tillverkningen. Möjligheten att utnyttja restitutionsrätt blir emellertid,
anser bolaget, starkt begränsad genom de nya EFTA-bestämmelserna
om tullrestitution. Bolaget framhåller i sammanhanget särskilt, att dess
konkurrenter i andra EFTA-länder kan basera sin tillverkning på tullfri
sprit.
Såväl generaltullstyrelsen som kommerskollegium tillstyrker framställningen.
Kommerskollegium framhåller att den svenska industrin inte synes
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 162 år 1966
ha behov av tullskydd för sulfitsprit som kommer till användning för kemisk
omvandling och att invändningar inte rests från industrins sida mot
den gjorda framställningen.
Departementschefen
Yrkandet om sänkning av den höga tullen på rayonväv avsedd för tillverkning
av driv- och transportremmar av mjukgummi har tillstyrkts av
kommerskollegium och generaltullstyrelsen. Kommerskollegium har för sin
del efter överläggningar med berörda parter föreslagit att tullen sänks till
10 % och att minimitull inte tas ut. Jag förordar att en tullsänkning kommer
till stånd, varvid tullen såsom remissinstanserna föreslagit bör sättas
ned också för rayongarn som är avsett för tillverkning av sådan rayonväv.
Som lämplig tullsats vill jag emellertid föreslå 7 % av värdet. I detta sammanhang
bör även minimitullarna på dessa varor slopas. Beträffande den
tekniska utformningen av åtgärderna ansluter jag mig till remissinstansernas
förslag att tullsänkningen får avse rayonväv, annan än cordväv, med
en vikt per in2 av 500 g eller däröver, samt för tillverkning av sådan väv
avsett rayongarn. Jag förordar också liksom remissinstanserna att tullen slopas
på etylalkohol, som skall undergå kemisk omvandling.
De av förslagen påkallade ändringarna i tulltaxan bör träda i kraft den
1 januari 1967.
Slopandet av minimitullarna på rayonväv och rayongarn ankommer på
Kungl. Maj:t enligt förordningen den 17 maj 1963 (nr 233) angående rätt
för Konungen att förordna om uttagande av tull i vissa fall. Jag avser att
återkomma till denna fråga sedan riksdagen tagit ställning till den förordade
ändringen i tulltaxan.
Jag hemställer att Kungl. Maj :t i proposition föreslår riksdagen att anta
inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om ändring i
tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHIM 1966 660690
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1966:391 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1966/67. a1 i texten
- BevU 1966:63 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 s. 1 i texten