Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare avsättning av viss del av statens vinst från LuossavaaraKiirunavaara aktiebolag till Norrlandsfonden och Malmfonden för forskningsoch utvecklingsarbete

13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:21, Angående ytterligare avsättning av viss del av statens vinst från LuossavaaraKiirunavaara aktiebolag till Norrlandsfonden och Malmfonden för forskningsoch utvecklingsarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1966

1

Nr 21

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare avsättning

av viss del av statens vinst från LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag till Norrlandsfonden och

Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete;

given Stockholms slott den 30 december 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att även under femårsperioden 1966—1970 viss

del av statens vinst av malmbrytningen vid Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags

gruvor avsätts till Norrlandsfonden och Malmfonden för forskningsoch

utvecklingsarbete. Avsättningen föreslås liksom under tidigare femårsperiod

uppgå till sammanlagt högst 25 milj. kr. om året. Av det årliga beloppet

föreslås högst 15 milj. kr. avsättas till Norrlandsfonden och högst 10

milj. kr. till Malmfonden.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1966

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

30 december 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om ytterligare avsättning

av viss del av statens vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

till Norrlandsfonden och till Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete

samt anför.

Inledning

På föredragning av chefen för finansdepartementet föreslog Kungl. Maj :t

1961 års riksdag att godkänna riktlinjer för avsättning av viss del av statens

vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) till två fonder för

forsknings- och utvecklingsarbete in. in., den ena benämnd Norrlandsfonden

och den andra Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete. I anledning

av förslaget godkände riksdagen, att årligen under en femårsperiod

högst 25 milj. kr. avsattes till fonderna (prop. 1961: 77, SU 89, rskr 233).

För var och en av fonderna utfärdade Kungl. Maj :t den 15 september 1961

en särskild stadga.

Med stöd av riksdagens beslut har under vart och ett av åren 1961—1965

av bolagets vinst satts av 15 milj. kr. till Norrlandsfonden och 10 milj. kr.

till Malmfonden.

I särskilda skrivelser har Norrlandsfonden (skr. 14/10 1964) och Malmfonden

(skr. 28/8 1964) inkommit med förslag om ytterligare avsättning till

fonderna.

Då Kungl. Maj :t tidigare i dag uppdragit åt mig att från och med den 1

januari 1966 företräda statens aktier i LKAB, torde frågan om ytterligare

avsättning få anmälas av mig.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 21 år 1966

3

Norrlandsfonden

Norrlandsfonden har till ändamål alt främja näringslivets framtida utveckling

i Norrland, främst i Norrbottens län. Fonden skall i första hand

stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som syftar till alt vidarelörädla

norrländska råvarutillgångar. Fonden skall även medverka till att

främja den norrländska företagsamhetens utveckling och differentiering genom

att stimulera uppkomsten och utbyggnaden av manufaktureringsindustrier,

grundade på norrländska råvaror. Härjämte skall fonden ta initiativ

till samt lämna stöd åt utredningar och inventeringar, som kan ha betydelse

för det norrländska näringslivet.

Stöd till forskning, utredningar och inventeringar samt industriellt utvecklingsarbete

skall lämnas i form av bidrag eller förlustgaranti. Bidrag

må vara förenat med villkor om återbetalningsskyldighet. Om sådant villkor

föreskrivits, skall marknadsmässig ränta utgå.

Stöd till industriell utbyggnad skall lämnas i form av medellångt eller

långfristigt lån. Lån må vara ränte- och amorteringsfritt under högst tio år.

Äterbetalning skall vara fullgjord inom tjugu år, såvida särskilda skäl ej

föreligger för en utsträckning av amorteringstiden.

Verksamheten handhas av en styrelse, bestående av högst sex ledamöter.

Dessa utses av Kungl. Maj :t för en tid av högst tre år. Styrelsen, som har

sitt säte i Luleå, äger anställa erforderlig personal samt bestämma löner och

övriga villkor ävensom mot ersättning anlita experter och sakkunniga.

För granskning av styrelsens förvaltning och räkenskaper utser Kungl.

Maj :t årligen två revisorer jämte suppleanter.

Norrlandsfonden hemställer, att medel för fondens fortsatta verksamhet

anslås för ytterligare tio år, räknat från och med den 1 juli 1966, alt hittills

tillämpade former och område för verksamheten bibehålies samt att

det årliga medelstillskottet till fonden ökas till lägst 25 milj. kr.

Till stöd för sin framställning åberopar Norrlandsfonden innehållet av

en utredning om fondens hittillsvarande verksamhet och framtida inriktning.

Efter en redogörelse för bakgrunden till Norrlandsfondens tillkomst

lämnas en översikt av de norrländska produktionsförutsättningarna. översikten

utmynnar i huvudsak i följande slutsatser.

Näringslivets utvecklingsmöjligheter på sådana platser i Norrland, som

överhuvudtaget lämpar sig för industrialisering, är inte sämre än inom

landet i övrigt och i vissa fall till och med bättre. Den industriella expansionstakten

har varit lika snabb i Norrland som i det övriga Sverige. Någon

brist på idéer och projekt är det heller inte fråga om — det framgår klart

av Norrlandsfondens hittillsvarande erfarenheter. Såsom huvudsaklig orsak

till de rådande försörjningssvårigheterna i Norrland kvarstår befolknings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 år 1966

utvecklingen, vilken i kombination med rationaliseringen inom basnäringarna

kräver en mycket snabbare expansionstakt än i övriga Sverige. Problemets

kärna kan sålunda nästan helt hänföras till det enormt stegrade behovet av

nya sysselsättningar inom det i förhållande till sina resurser tidigare starkt

underindustrialiserade Norrland. Industrilokaliseringen har hindrats bland

annat av otillräcklig kännedom hos företagare i övriga Sverige om möjligheterna

till företagsbildning i Norrland, av bristen på industriella traditioner

inom området samt av den relativa knappheten på rörelsekapital och kapital

för forsknings- och utvecklingsarbete.

Vidare framhålls, att de norrländska malmtillgångarnas livslängd är begränsad,

att det tar mycket lång tid att skapa ersättningsindustrier samt att

malmindustrien till följd av rationalisering icke kommer att bidra till ökad

sysselsättning.

I den av Norrlandsfonden åberopade utredningen redogörs dessutom för

särskilda erfarenheter av fondens hittillsvarande verksamhet. Bland annat

framhålls följande.

Det förberedande utredningsarbete, som ägnas varje projekt, är mycket

omfattande. Vanligtvis har företagen delgivits resultaten av utredningsarbetet.

I samband härmed har företagen kunnat lämnas kvalificerad rådgivning

av teknisk, ekonomisk och juridisk karaktär. Fonden har även medverkat

vid förhandlingar mellan å ena sidan bidrags- och lånesökande företag

samt å andra sidan banker och affärskontakter.

Genom att Norrlandsfonden ställt riskvilligt kapital till förfogande för

toppfinansiering vid industriell utbyggnad har en betydande långivning även

från de ordinarie kreditinstituten möjliggjorts. Sålunda har fondens långivning

resulterat i investeringar, som är tre och en halv gånger fondtillskottet.

Detta visar bl. a., att de projekt, som erhållit stöd från fonden, bedömts

vara realistiska även av de ordinarie kreditinstituten. Tack vare att

fonden inte är bunden av formella säkerhetskrav, har insatser kunnat göras

även då tillgången på eget kapital och på bankmässiga säkerheter varit av

blygsam omfattning.

Vidareutvecklingen och differentieringen av det norrländska näringslivet

kan förutsättas bli effektivare, om ekonomiskt stöd lämnas även till andra

projekt än sådana, som bygger på förädling av enbart norrländska råvaror.

Den industriella verksamhet, som avser förädling av trä- och malmråvaror,

är oftast starkt konjunkturkänslig. Syftet att differentiera näringslivet

torde bäst kunna främjas, om fonden stöder tillverkning baserad även på

andra råvaror än de specifikt norrländska.

En annan viktig erfarenhet, som gjorts under fondens hittillsvarande

verksamhet, gäller företagens behov av rörelsekapital. Ett av de största

hindren för företagsamhetens utveckling i vissa fall är bristen på sådant

kapital för att finansiera den lagerhållning och de kundfordringar, som

krävs vid serieproduktion. Nybildade och expanderande norrlandsföretag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 är l!)t>tf 5

torde ha förhållandevis stora svårigheter alt låna upp rörelsekapital i önskvärd

omfattning.

I skrivelsen anförs flera skäl för att Norrlandsfonden hör bibehållas med

huvudskligen samma arbetsuppgifter och former lör verksamheten som

hittills. Särskilt understryks betydelsen av att fonden har möjlighet att

främja näringslivets utveckling i Norrland genom stöd till såväl forskning

och utvecklingsarbete som industriell expansion. Fondens verksamhet är

sålunda — till skillnad från vad som gäller för andra fonder eller kreditinstitut

— inte begränsad till någon viss del av den kedja av skeenden, som

ligger bakom näringslivets gradvisa utveckling. De vanliga kreditinstituten

saknar möjlighet att stödja utvecklingsarbete, utredningar, inventeringar

och marknadsanalyser o. dyl. Norrlandsfonden är den enda instans, som

det norrländska näringslivet kan anlita för finansieringen av dessa viktiga

led mellan forskning och industriell produktion. Det är angeläget att låta

den organisation, som förmedlat forsknings- och utvecklingsstödet och som

därför väl känner projektets förutsättningar, också svara för finansieringen

och uppföljningen av den industriella produktion och marknadsföring, som

arbetet leder fram till. De stödformer, som hittills tillämpats, får anses ändamålsenliga

och bör bibehållas.

Mot bakgrunden av det mycket långsiktiga perspektiv, som ofrånkomligen

måste anläggas på utbyggnaden av det norrländska näringslivet, anser

fonden, att dess fortbestånd bör tryggas genom medelsanvisningar under

ytterligare minst tio år.

Det årliga medelsbehovet uppskattas av fonden till 25 milj. kr. Det är vanskligt

att bedöma i vilken omfattning räntor och amorteringar kommer att

inflyta till fonden. Under de närmaste åren blir emellertid återbetalningarna

till fonden enligt gjorda uppskattningar så begränsade, att de bör lämnas

åsido vid beräkningen av det årliga medelsbehovet. En del av ränteintäkterna

åtgår för bestridande av administrationskostnader och konsultarvoden.

Till Norrlandsfonden avsattes under åren 1961—1965 sammanlagt 75

milj. kr. Härtill kommer ca 2,8 milj. kr. i fonden för vissa stödåtgärder inom

malmkommunerna, vilken jämlikt 1961 års riksdagsbeslut gått upp i Norrlandsfonden.

Ränteinkomsterna beräknas för tiden t. o. in. augusti 1965 till

ca 8 milj. kr. Till fonden hade vid samma tidpunkt återbetalats 0,2 milj. kr.

Fondens sammanlagda förvaltningskostnader uppgick till 1,4 milj. kr.

T. o. m. augusti 1965 hade alltså ett belopp av ca 84,6 milj. kr. stått till förfogande

i fonden. Härav hade sammanlagt 75,2 milj. kr. disponerats lör bidrag

och lån. Den disponibla behållningen uppgick sålunda till 9,4 milj. kr.

Samtidigt förelåg 53 inte färdigbehandlade ansökningar, som avsåg bidrag

eller lån å sammanlagt 25,3 milj. kr.

Följande sammanställning belyser fördelningen av bidragen och lånen

från fonden under tiden 1961—1964 på olika ändamål.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1966

Ändamål Antal bidrag Milj. kr.

Utredningar, prospektering ....

eller lån

.. 37

4,1

Forskning ..................

16

21,9

Industriellt utvecklingsarbete ..

56

10,9

Industriell utbyggnad (lån)......

.. 58

22,0

167

58,9

Bidragen till utredningar och prospektering, forskning samt industriellt

utvecklingsarbete på sammanlagt 36,9 milj. kr. är till ett belopp av tillhopa

12,1 milj. kr. förenade med villkor om återbetalningsskyldighet.

Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete

Malmfonden har till ändamål att främja sådant forsknings- och utvecklingsarbete,

främst inom naturvetenskap och teknik, som har omedelbar

industriell anknytning eller som med hänsyn till sin omfattning eller

långsiktiga karaktär normalt inte kan anses tillhöra vederbörande statliga

forskningsråds verksamhet.

Stöd från fonden skall lämnas antingen i form av bidrag, som må vara

förenat med villkor om återbetalningsskyldighet, eller i form av förlustgaranti.

Är bidrag förenat med villkor om återbetalningsskyldighet, skall

marknadsmässig ränta utgå.

Över ansökningar om stöd från fonden bör regelmässigt vederbörande

forskningsråd höras.

Verksamheten handhas av en styrelse, bestående av högst fem ledamöter,

som utses av Kungl. Maj :t för en tid av högst tre år. Av dessa utses

en bland ledamöterna i statens naturvetenskapliga forskningsråd och

en bland ledamöterna i statens tekniska forskningsråd. Styrelsen, som

har sitt säte i Stockholm, äger anställa erforderlig personal samt bestämma

löner och övriga villkor för de anställda ävensom mot ersättning anlita

experter och sakkunniga.

För granskning av styrelsens förvaltning och räkenskaper utser Kungl.

Maj :t årligen två revisorer jämte suppleanter.

Malmfonden har i sin skrivelse anfört i huvudsak följande.

Efterfrågan på bidrag från fonden har varit mycket stor. Projekten

har i allmänhet befunnits vara väl värda att stödjas och av hög angelägenhetsgrad.

En ganska stor restriktivitet vid bidragsgivningen har emellertid

varit nödvändig på grund av fondens begränsade tillgångar.

Erfarenheten under den första verksamhetsperioden visar, att det tillskott

forskningen erhållit genom fonden ur samhällets synpunkt givit en

hög avkastning. De personella forskningsresurserna i vårt land torde ha

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ls proposition nr 21 är 11166

sädan omfattning och vara av sådan klass all det skulle vara lönande att

avsevärt öka det statliga stödet för deras utnyttjande. Den avancerade

forskningen kräver stora och ökade ekonomiska insatser för utrustning

och materiel.

Skälen för statsmakternas beslut att sätla av en del av LKAB:s vinst

till stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete kvarstår alltjämt. Avsättningen

bör ökas i den mån LKAB:s gruvfyndigheter exploateras hårdare.

Då fondens verksamhet i betydande utsträckning avser långsiktiga forskningsprojekt,

skulle det vara fördelaktigt om beslut om fortsatt avsättning

till fonden kunde fattas för en längre tid än fem år, förslagsvis tio år.

Vid bedömningen av hur stor avsättningen bör bli måste hänsyn tas

bl. a. till att de betydande bidrag forskningen i vårt land under en foljd

av år fått från Amerikas förenta stater skurits ner och kan komma att

ytterligare begränsas. Vidare bör beaktas att såväl löner som utrustning

och materiel blivit dyrare. I fråga om utrustningen medför den tekniska

utvecklingen en kostnadsfördyring. Av betydelse är att industrins intresse

för forskning och utvecklingsarbete befinner sig i växande. Ansökningarna

från industriföretag har visat en klar tendens att öka.

Mot bakgrunden av det anförda föreslås att den årliga avsättningen till

fonden bestäms till 20 milj. kr., vilket skulle innebära en fördubbling.

I skrivelsen berörs frågan huruvida icke splittringen av forskningsstödet

på flera olika organ har vissa nackdelar och huruvida icke en koncentration

vore att föredraga. Till följd av omständigheter som hängei

samman med den nämnda splittringen försvåras, framhålles det, en ur

samhällssynpunkt väl avvägd fördelning på olika forskningsuppgifter av

de tillgångar, som står forskningen till buds. Fonden anser att kritiken

äger visst berättigande och har ingenting emot att organisationsfrågan

utreds förutsättningslöst. Fonden har emellertid kunnat i ej obetydlig utsträckning

brygga över gränserna mellan de olika forskningssektionerna.

Härigenom syns olägenheterna ha minskat. Fondens ärenden har otta

anknytning inte endast till flera forskningsråd utan även till andra statliga

och enskilda organ. Utlåtanden inhämtas från alla berörda råd och institutioner.

Härigenom får ärendena en allsidig belysning. Samarbetet mellan

de olika bidragsbeviljande organen har förlöpt smidigt och varit givande.

I skrivelsen berörs även behovet av viss sekretess i samband med stöd till

forskning av industriell betydelse. Sådant behov kan exempelvis föreligga

innan patentskydd erhållits eller då en prototyp eller ett nytt processförfarande

är under utarbetande. Det torde vara svårt att inom ett helstatligt

forskningsråd få erforderligt sekretesskydd. Ett sådant skydd synes endast

kunna erhållas inom en stiftelse av den typ fonden representerar. Det

förefaller emellertid önskvärt att fondens stadga jämkas på så sätt att

yttrande från statligt forskningsråd ej regelmässigt behöver inhämtas utan

att fonden, där skäl finns, får utnyttja särskilda sakkunniga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 21 år 1966

F. n. gäller, att om bidrag från fonden är förenat med villkor om återbetalningsskyldighet

marknadsmässig ränta skall utgå. Sådant villkor skall

ställas, när det är fråga om sådana forskningsprojekt och sådant utvecklingsarbete,

som sker i samarbete med visst företag. Återbetalningsskyldigheten

förutsätts vara villkorlig, d. v. s. inträda allenast om forsknings- eller

utvecklingsarbetets resultat är vinstgivande. Delade meningar har rått om

vad som skall anses som marknadsmässig ränta. I fall, där fonden gått

med på bunden ränta, har meningsskiljaktigheter uppstått om räntesatsen.

Även då rörlig ränta tillämpats har diskussioner ofta förekommit efter

vilka normer en sådan skall utgå. Ofta har sökanden gjort framställning

om att ett lån (bidrag) till ett från allmän synpunkt mycket angeläget

projekt under viss tid skulle vara räntefritt, exempelvis under den tid som

beräknats åtgå för det rena forskningsarbetet. I undantagsfall har detta

medgivits, då sökanden åtagit sig en speciell motprestation, exempelvis

förbundit sig att ställa forskningsresultatet till förfogande utan ersättning

till hela den bransch sökandeföretaget tillhör. I anslutning härtill framhålls,

att det är en hel rad faktorer, som inverkar på utformningen av ett

forskningskontrakt. En del företag har möjlighet att själva satsa en betydande

del av det belopp som erfordras, i andra fall kan detta ske endast

i mindre omfattning. Vissa företag är angelägna om att forskningsresultat

icke skall komma till allmän kännedom, särskilt icke till utländska konkurrenter.

Ibland krävs med hänsyn till projektets karaktär ett ganska

långsiktigt lån, medan i andra fall återbetalningen kan ske snabbare. Diskussioner

uppkommer också ofta om hur en eventuell vinst skall beräknas,

om fondens anspråk på återbetalning och ränta skall ha prioritet före

det enskilda företagets motsvarande anspråk o. s. v. Det har visat sig

svårt och även olämpligt att i alla dessa hänseenden tillämpa enahanda

eller ens likartade normer. Fonden har funnit att syftet med bidragen bäst

tillgodoses, om möjlighet skapas att med sökandena komma överens om de

villkor som bäst passar de individuella fallen. Den i 1961 års proposition

och utskottsutlåtande angivna föreskriften torde därför böra mjukas upp

därhän, att återbetalning av bidrag inkluderande skälig ränta skall ske

om och i den mån vinst annars skulle uppkomma för sökanden. Det bör

få ankomma på fonden att med hänsyn till förhållandena i varje enskilt fall

bestämma räntas storlek samt efter vilka grunder vinst skall beräknas.

I undantagsfall, då särskilda omständigheter föreligger, bör fonden även

ha rätt att medge befrielse från att erlägga ränta för den tid som beräknas

åtgå för mera grundläggande forskning.

Till Malmfonden har under åren 1961—1965 avsatts sammanlagt 50 milj.

kr. Ränteinkomsterna beräknas för tiden t. o. in. år 1965 till ca 4 milj.

kr. Förvaltningskostnaderna har uppgått till ca 0,5 milj. kr. För utdelning

av bidrag från fonden har sålunda hittills ett belopp av ca 53,5 milj. kr.

varit disponibelt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 är 1966

Under tiden till och med augusti 1965 har till fonden kommit in 153

ansökningar om bidrag, avseende ett belopp av sammanlagt 87,9 milj. kr.

Bidrag har beviljats i 73 fall med tillhopa 33,0 milj. kr. Den 1 september 1965

hade fonden en disponibel behållning av drygt 20 milj. kr. Antalet ansökningar,

till vilka ställning ej tagits, var vid samma tidpunkt 12 och dessa

ansökningar avsåg ett sammanlagt belopp av 8,0 milj. kr.

Följande sammanställning belyser fördelningen av bidragen från fonden

under tiden 1961—1964 på olika ändamål.

Bidragsändamål

Antal bidrag

Milj. kr.

Grundforskning .............

.. . 27

8,7

Tillämpad forskning ........

. . . 19

8,9

Industriellt utvecklingsarbete

. . . 13

9,7

59

27,3

Bidragen till industriellt utvecklingsarbete är förenade med villkor om

återbetalningsskyldighet.

Departementschefen

På förslag av Kungl. Maj :t godkände riksdagen år 1961, att en del avstatens

vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) årligen

under en femårsperiod skulle få avsättas till två fonder, den ena benämnd

Norrlandsfonden och den andra Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.

Norrlandsfonden har till ändamål att främja näringslivets framtida

utveckling i Norrland genom att stödja forsknings- och utvecklingsarbete

avseende vidareförädling av norrländska råvaror och genom att medverka

till uppkomst och utbyggnad av manufaktureringsindustrier grundade

på sådana råvaror. Härjämte skall Norrlandsfonden ta initiativ till och stödja

utredningar av betydelse för det norrländska näringslivet. Malmfonden

skall främja forsknings- och utvecklingsarbete, som har omedelbar industriell

anknytning eller som med hänsyn till sin omfattning eller långsiktiga

karaktär inte kan anses tillhöra vederbörande statliga forskningsråds verksamhet.

I enlighet med beslutet har årligen under vart och ett av åren 1961—1965

av LKAB:s vinst avsatts 15 milj. kr. till Norrlandsfonden och 10 milj.

kr. till Malmfonden.

De båda fonderna, som är utformade som stiftelser och som leds av

särskilda styrelser, utsedda av Kungl. Maj :t, har hemställt om fortsatt

årlig avsättning av vinstmedel till fonderna under en tioårsperiod, räknad

från och med år 1966. Härvid har föreslagits att den årliga avsättningen

ökas till 25 milj. kr. vad angår Norrlandsfonden och 20 milj. kr. vad angår

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1966

Malmfonden. I övrigt innebär fondernas framställningar, att inriktningen

och formerna för verksamheten i huvudsak bibehålls oförändrade.

Beträffande den allmänna motiveringen till 1961 års riksdagsbeslut torde

jag få hänvisa till propositionen i ämnet. Vad däri anfördes till stöd för

Kungl. Maj:ts förslag om bildandet av dessa fonder genom tillskott av

malmvinstmedel gäller fortfarande. Erfarenheterna av de båda fondernas

verksamhet under den gångna femårsperioden synes visa, att fonderna ha

en viktig uppgift att fylla inom det system av statliga insatser för näringslivets

utveckling, som efter hand skapats. Verksamhetens organisation med

en särskild förvaltning för var och en av fonderna har även visat sig'' ändamålsenlig.

De medel, som hittills tillskjutits till Norrlandsfonden och Malmfonden,

har i stort sett tagits i anspråk för lån eller bidrag. Fondering i avsedd utsträckning

har med hänsyn till bidragsbehovens omfattning och karaktär

icke kunnat ske. Återbetalningar till fonderna från lån- och bidragstagare

beräknas inte under de närmaste åren komma att få någon större omfattning.

Såsom framgår av framställningarna föreligger behov av ytterligare

medel för fortsatt verksamhet.

Med hänsyn till det anförda bör en del av statens vinst från LKAB även

i fortsättningen under viss tid avsättas till Norrlandsfonden och Malmfonden.

Jag är emellertid icke beredd att biträda yrkandena om en höjning

av de årliga avsättningarna. Ej heller kan jag för närvarande tillstyrka att

den tidsperiod, för vilken beslutet om fondavsättning skall gälla, utsträcks.

Jag föreslår sålunda, att avsättning sker under en ytterligare femårsperiod

enligt samma grunder som hittills, nämligen med högst 15 milj. kr. årligen

till Norrlandsfonden och med högst 10 milj. kr. årligen till Malmfonden.

Fondernas verksamhet bör fortsättas under ytterligare en femårsperiod

enligt i huvudsak de riktlinjer, som tidigare tillämpats. Frågan om avsättning

av medel för ändamålet efter femårsperiodens utgång torde framdeles

vid lämplig tidpunkt få tas upp till prövning.

I framställningarna från fonderna har i anledning av erfarenheter från

den hittillsvarande verksamheten framförts synpunkter och förslag, som

bör övervägas i detta sammanhang.

Norrlandsfonden anser, att syftet med dess verksamhet bäst skulle främjas,

om den kunde stödja även andra projekt än sådana, som bygger på

förädling av enbart norrländska råvaror.

I samband med Norrlandsfondens tillkomst framfördes starka motiv för

att fondens bidrags- och långivning skulle gälla projekt med anknytning

till norrländska råvaror. I detta avseende må hänvisas till prop. 1961:77.

Emellertid kan antagas, att Norrlandsfondens allmänna syfte att främja näringslivets

framtida utbyggnad i Norrland skulle bättre kunna tillgodoses

om fonden gavs möjlighet att i viss utsträckning stödja även andra projekt.

Med hänsyn härtill vill jag förorda en sådan jämkning av riktlinjerna för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kanyl. Maj:Is proposition nr 21 år llKifi

Norrlandsfondens verksamhet, atl stöd skall kunna lämnas till forskningsoch

utvecklingsarbete samt till industriell nyetablering eller utbyggnad även

i sådana fall, som helt eller delvis avser andra råvaror än de specifikt norrländska.

Ett oavvisligt villkor för alt dylikt stöd skall få lämnas bör dock

i varje särskilt fall vara, att det skall finnas grundad anledning antaga, att

den verksamhet som erhåller stödet kommer att inom rimlig tid medföra bestående

sysselsättningsmöjligheter för befolkningen i Norrland.

Vad gäller stöd till industriell nyetablering eller utbyggnad bör självfallet

tillses, att verksamheten samordnas med det arbete som pågår enligt de av

1964 års riksdag antagna riktlinjerna för en aktiv lokaliseringspolitik m. m.

fprop. 180, B:oU 48, rskr. 408). Detta kan bl. a. ske genom att planeringsrädet

i resp. län bereds tillfälle att yttra sig i ärendena.

I anslutning till ett uttalande om behovet av sekretesskydd för bidragsansökningar

i vissa fall har Malmfonden fört fram önskemålet, att yttrande

i bidragsärenden inte regelmässigt skulle behöva inhämtas från statligt

forskningsråd utan att fonden, där skäl föreligger, skulle få utnyttja särskilda

sakkunniga.

Med anledning härav kan framhållas, att Malmfonden enligt gällande

bestämmelser har möjlighet att vid behov anlita experter och sakkunniga.

Denna möjlighet bör givetvis kunna utnyttjas även vid granskning och

bedömning av bidragsansökningar. Huvudsaken är att varje ansökning

bedöms av den bästa expertis som i varje särskilt fall står till buds. Någon

ovillkorlig skyldighet för fonden att inhämta yttrande från forskningsråd

bör därför inte gälla. För att tillgodose behovet av samordning mellan fondens

och forskningsrådens verksamhet bör det emellertid regelmässigt

sörjas för att vederbörande forskningsråd på lämpligt sätt får kännedom

om de ärenden som handläggs hos fonden. I detta sammanhang

må erinras om att såväl det naturvetenskapliga som det tekniska forskningsrådet

är representerat i fondstyrelsen. Detta innebär en möjlighet till

ömsesidig information. I de fall, där ett ärende remitteras till forskningsråd

för yttrande eller där eljest detaljerad information om ett ärende anses

böra lämnas forskningsrådet, kan givetvis visst sekretesskydd vara erforderligt.

För dessa fall bör närmare undersökas hur sekretesskyddet

skall kunna ordnas.

Malmfonden har vidare tagit upp frågan om hur nu gällande regler om

återbetalningsskyldighet beträffande vissa bidrag från fonden och om

marknadsmässig ränta bör tillämpas. Som framgår av prop. 1961:77 förutsågs

redan vid fondens tillkomst att svårigheter kunde komma att yppa

sig vid tillämpningen av dessa regler. Mot den praxis i förevarande hänseende,

som efter hand utbildats hos fonden och för vilken redogjorts i

det föregående, synes i detta sammanhang inte vara något att erinra. Malmfonden

har emellertid föreslagit en sådan uppmjukning av gällande föreskrifter

att fonden får frihet att forma ut återbetalnings- och räntevill
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1966

koren under större hänsynstagande till omständigheterna i de särskilda

fallen. Mot en viss jämkning av nuvarande regler i sådan riktning har

jag i princip inte något att invända. Frågan härom torde emellertid böra

ytterligare utredas på grundval av hittills gjorda erfarenheter. Utredningen

bör även omfatta motsvarande spörsmål vad angår Norrlandsfonden. Kungl.

Maj :t bör äga vidtaga de ändringar av bestämmelserna för fonderna, som utredningen

kan föranleda.

Det statliga stödet till forsknings- och utvecklingsarbete, särskilt sådant

arbete med industriell anknytning, administreras f. n. av flera olika organ.

Som Malmfonden framhåller kan splittringen härvidlag innebära vissa

nackdelar. Även i fråga om statligt stöd till industriell nyetablering och utbyggnad

föreligger motsvarande organisatoriska splittring. De olägenheter

som är förenade härmed torde emellertid inte vara så påtagliga, att en ny utredning

i organisationsfrågan f. n. skulle vara motiverad. Som också framgår

av Malmfondens skrivelse torde olägenheterna till största delen kunna

elimineras genom ömsesidig samordning och information mellan de

olika organen.

Jag vill emellertid i detta sammanhang beröra förhållandet mellan Malmfonden

och statens tekniska forskningsråd. I prop. 1961:77 framhölls,

att Malmfonden borde få karaktären av en strategisk reserv på utvecklingsarbetets

och forskningens områden. En koncentration borde enligt vad som

vidare anfördes i propositionen ske till stora experimentella, främst naturvetenskapliga

och tekniska projekt. Enligt stadgan skall Malmfonden i

första hand främja sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som har omedelbar

industriell anknytning. I detta avseende torde gränsdragningen gentemot

tekniska forskningsrådets verksamhet inte innebära större svårigheter.

Malmfonden skall emellertid också stödja sådan forskning — utan omedelbar

industriell anknytning — som med hänsyn till sin omfattning eller

långsiktiga karaktär normalt inte kan anses tillhöra vederbörande forskningsråds

verksamhet. När dessa riktlinjer utformades, hade de naturvetenskapliga

och tekniska forskningsråden förhållandevis små ekonomiska

resurser. Det kunde med hänsyn härtill te sig naturligt att Malmfonden under

de första verksamhetsåren tog upp ansökningar och beviljade bidrag avseende

forskningsprojekt, som i och för sig var hänförliga till forskningsrådens

verksamhetsområde men som på grund av bristande medelstillgång

hos forskningsråden inte kunde erhålla stöd av dessa. Anslagen till stöd åt

den naturvetenskapliga och tekniska forskningen har emellertid ökats betydligt

sedan år 1961. Malmfondens bidragsgivning till mindre eller medelstora

forskningsprojekt, som inte har omedelbar industriell anknytning, bör

därför i princip kunna upphöra. I detta hänseende bör fonden genom samlade,

långsiktiga insatser främst stödja mera omfattande forskningsprogram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

godkänna, att under en femårsperiod med början år

1966 av den staten tillfallande vinsten från LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag årligen avsättes högst 15 milj. kr.

till Norrlandsfonden och högst 10 milj. kr. till Malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven-Erik Skogsfors

MARCUS BOKTR. STHIM IH6 460052

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:97 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare avsättning av viss del av statens vinst från Luossavaara-Kiirunamara aktie a1 i texten
  2. SU 1966:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare avsättning av viss del av statens vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till No s. 1 i texten