Angående ytterligare avsättning av viss del av statens vinst från LuossavaaraKiirunavaara aktiebolag till Norrlandsfonden och Malmfonden för forskningsoch utvecklingsarbete
13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1966:21, Angående ytterligare avsättning av viss del av statens vinst från LuossavaaraKiirunavaara aktiebolag till Norrlandsfonden och Malmfonden för forskningsoch utvecklingsarbete
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1966
1
Nr 21
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare avsättning
av viss del av statens vinst från LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag till Norrlandsfonden och
Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete;
given Stockholms slott den 30 december 1965.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att även under femårsperioden 1966—1970 viss
del av statens vinst av malmbrytningen vid Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags
gruvor avsätts till Norrlandsfonden och Malmfonden för forskningsoch
utvecklingsarbete. Avsättningen föreslås liksom under tidigare femårsperiod
uppgå till sammanlagt högst 25 milj. kr. om året. Av det årliga beloppet
föreslås högst 15 milj. kr. avsättas till Norrlandsfonden och högst 10
milj. kr. till Malmfonden.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 21
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 1966
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
30 december 1965.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,
Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om ytterligare avsättning
av viss del av statens vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
till Norrlandsfonden och till Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete
samt anför.
Inledning
På föredragning av chefen för finansdepartementet föreslog Kungl. Maj :t
1961 års riksdag att godkänna riktlinjer för avsättning av viss del av statens
vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) till två fonder för
forsknings- och utvecklingsarbete in. in., den ena benämnd Norrlandsfonden
och den andra Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete. I anledning
av förslaget godkände riksdagen, att årligen under en femårsperiod
högst 25 milj. kr. avsattes till fonderna (prop. 1961: 77, SU 89, rskr 233).
För var och en av fonderna utfärdade Kungl. Maj :t den 15 september 1961
en särskild stadga.
Med stöd av riksdagens beslut har under vart och ett av åren 1961—1965
av bolagets vinst satts av 15 milj. kr. till Norrlandsfonden och 10 milj. kr.
till Malmfonden.
I särskilda skrivelser har Norrlandsfonden (skr. 14/10 1964) och Malmfonden
(skr. 28/8 1964) inkommit med förslag om ytterligare avsättning till
fonderna.
Då Kungl. Maj :t tidigare i dag uppdragit åt mig att från och med den 1
januari 1966 företräda statens aktier i LKAB, torde frågan om ytterligare
avsättning få anmälas av mig.
Kungl. Maj:Is proposition nr 21 år 1966
3
Norrlandsfonden
Norrlandsfonden har till ändamål alt främja näringslivets framtida utveckling
i Norrland, främst i Norrbottens län. Fonden skall i första hand
stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som syftar till alt vidarelörädla
norrländska råvarutillgångar. Fonden skall även medverka till att
främja den norrländska företagsamhetens utveckling och differentiering genom
att stimulera uppkomsten och utbyggnaden av manufaktureringsindustrier,
grundade på norrländska råvaror. Härjämte skall fonden ta initiativ
till samt lämna stöd åt utredningar och inventeringar, som kan ha betydelse
för det norrländska näringslivet.
Stöd till forskning, utredningar och inventeringar samt industriellt utvecklingsarbete
skall lämnas i form av bidrag eller förlustgaranti. Bidrag
må vara förenat med villkor om återbetalningsskyldighet. Om sådant villkor
föreskrivits, skall marknadsmässig ränta utgå.
Stöd till industriell utbyggnad skall lämnas i form av medellångt eller
långfristigt lån. Lån må vara ränte- och amorteringsfritt under högst tio år.
Äterbetalning skall vara fullgjord inom tjugu år, såvida särskilda skäl ej
föreligger för en utsträckning av amorteringstiden.
Verksamheten handhas av en styrelse, bestående av högst sex ledamöter.
Dessa utses av Kungl. Maj :t för en tid av högst tre år. Styrelsen, som har
sitt säte i Luleå, äger anställa erforderlig personal samt bestämma löner och
övriga villkor ävensom mot ersättning anlita experter och sakkunniga.
För granskning av styrelsens förvaltning och räkenskaper utser Kungl.
Maj :t årligen två revisorer jämte suppleanter.
Norrlandsfonden hemställer, att medel för fondens fortsatta verksamhet
anslås för ytterligare tio år, räknat från och med den 1 juli 1966, alt hittills
tillämpade former och område för verksamheten bibehålies samt att
det årliga medelstillskottet till fonden ökas till lägst 25 milj. kr.
Till stöd för sin framställning åberopar Norrlandsfonden innehållet av
en utredning om fondens hittillsvarande verksamhet och framtida inriktning.
Efter en redogörelse för bakgrunden till Norrlandsfondens tillkomst
lämnas en översikt av de norrländska produktionsförutsättningarna. översikten
utmynnar i huvudsak i följande slutsatser.
Näringslivets utvecklingsmöjligheter på sådana platser i Norrland, som
överhuvudtaget lämpar sig för industrialisering, är inte sämre än inom
landet i övrigt och i vissa fall till och med bättre. Den industriella expansionstakten
har varit lika snabb i Norrland som i det övriga Sverige. Någon
brist på idéer och projekt är det heller inte fråga om — det framgår klart
av Norrlandsfondens hittillsvarande erfarenheter. Såsom huvudsaklig orsak
till de rådande försörjningssvårigheterna i Norrland kvarstår befolknings
-
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 år 1966
utvecklingen, vilken i kombination med rationaliseringen inom basnäringarna
kräver en mycket snabbare expansionstakt än i övriga Sverige. Problemets
kärna kan sålunda nästan helt hänföras till det enormt stegrade behovet av
nya sysselsättningar inom det i förhållande till sina resurser tidigare starkt
underindustrialiserade Norrland. Industrilokaliseringen har hindrats bland
annat av otillräcklig kännedom hos företagare i övriga Sverige om möjligheterna
till företagsbildning i Norrland, av bristen på industriella traditioner
inom området samt av den relativa knappheten på rörelsekapital och kapital
för forsknings- och utvecklingsarbete.
Vidare framhålls, att de norrländska malmtillgångarnas livslängd är begränsad,
att det tar mycket lång tid att skapa ersättningsindustrier samt att
malmindustrien till följd av rationalisering icke kommer att bidra till ökad
sysselsättning.
I den av Norrlandsfonden åberopade utredningen redogörs dessutom för
särskilda erfarenheter av fondens hittillsvarande verksamhet. Bland annat
framhålls följande.
Det förberedande utredningsarbete, som ägnas varje projekt, är mycket
omfattande. Vanligtvis har företagen delgivits resultaten av utredningsarbetet.
I samband härmed har företagen kunnat lämnas kvalificerad rådgivning
av teknisk, ekonomisk och juridisk karaktär. Fonden har även medverkat
vid förhandlingar mellan å ena sidan bidrags- och lånesökande företag
samt å andra sidan banker och affärskontakter.
Genom att Norrlandsfonden ställt riskvilligt kapital till förfogande för
toppfinansiering vid industriell utbyggnad har en betydande långivning även
från de ordinarie kreditinstituten möjliggjorts. Sålunda har fondens långivning
resulterat i investeringar, som är tre och en halv gånger fondtillskottet.
Detta visar bl. a., att de projekt, som erhållit stöd från fonden, bedömts
vara realistiska även av de ordinarie kreditinstituten. Tack vare att
fonden inte är bunden av formella säkerhetskrav, har insatser kunnat göras
även då tillgången på eget kapital och på bankmässiga säkerheter varit av
blygsam omfattning.
Vidareutvecklingen och differentieringen av det norrländska näringslivet
kan förutsättas bli effektivare, om ekonomiskt stöd lämnas även till andra
projekt än sådana, som bygger på förädling av enbart norrländska råvaror.
Den industriella verksamhet, som avser förädling av trä- och malmråvaror,
är oftast starkt konjunkturkänslig. Syftet att differentiera näringslivet
torde bäst kunna främjas, om fonden stöder tillverkning baserad även på
andra råvaror än de specifikt norrländska.
En annan viktig erfarenhet, som gjorts under fondens hittillsvarande
verksamhet, gäller företagens behov av rörelsekapital. Ett av de största
hindren för företagsamhetens utveckling i vissa fall är bristen på sådant
kapital för att finansiera den lagerhållning och de kundfordringar, som
krävs vid serieproduktion. Nybildade och expanderande norrlandsföretag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 är l!)t>tf 5
torde ha förhållandevis stora svårigheter alt låna upp rörelsekapital i önskvärd
omfattning.
I skrivelsen anförs flera skäl för att Norrlandsfonden hör bibehållas med
huvudskligen samma arbetsuppgifter och former lör verksamheten som
hittills. Särskilt understryks betydelsen av att fonden har möjlighet att
främja näringslivets utveckling i Norrland genom stöd till såväl forskning
och utvecklingsarbete som industriell expansion. Fondens verksamhet är
sålunda — till skillnad från vad som gäller för andra fonder eller kreditinstitut
— inte begränsad till någon viss del av den kedja av skeenden, som
ligger bakom näringslivets gradvisa utveckling. De vanliga kreditinstituten
saknar möjlighet att stödja utvecklingsarbete, utredningar, inventeringar
och marknadsanalyser o. dyl. Norrlandsfonden är den enda instans, som
det norrländska näringslivet kan anlita för finansieringen av dessa viktiga
led mellan forskning och industriell produktion. Det är angeläget att låta
den organisation, som förmedlat forsknings- och utvecklingsstödet och som
därför väl känner projektets förutsättningar, också svara för finansieringen
och uppföljningen av den industriella produktion och marknadsföring, som
arbetet leder fram till. De stödformer, som hittills tillämpats, får anses ändamålsenliga
och bör bibehållas.
Mot bakgrunden av det mycket långsiktiga perspektiv, som ofrånkomligen
måste anläggas på utbyggnaden av det norrländska näringslivet, anser
fonden, att dess fortbestånd bör tryggas genom medelsanvisningar under
ytterligare minst tio år.
Det årliga medelsbehovet uppskattas av fonden till 25 milj. kr. Det är vanskligt
att bedöma i vilken omfattning räntor och amorteringar kommer att
inflyta till fonden. Under de närmaste åren blir emellertid återbetalningarna
till fonden enligt gjorda uppskattningar så begränsade, att de bör lämnas
åsido vid beräkningen av det årliga medelsbehovet. En del av ränteintäkterna
åtgår för bestridande av administrationskostnader och konsultarvoden.
Till Norrlandsfonden avsattes under åren 1961—1965 sammanlagt 75
milj. kr. Härtill kommer ca 2,8 milj. kr. i fonden för vissa stödåtgärder inom
malmkommunerna, vilken jämlikt 1961 års riksdagsbeslut gått upp i Norrlandsfonden.
Ränteinkomsterna beräknas för tiden t. o. in. augusti 1965 till
ca 8 milj. kr. Till fonden hade vid samma tidpunkt återbetalats 0,2 milj. kr.
Fondens sammanlagda förvaltningskostnader uppgick till 1,4 milj. kr.
T. o. m. augusti 1965 hade alltså ett belopp av ca 84,6 milj. kr. stått till förfogande
i fonden. Härav hade sammanlagt 75,2 milj. kr. disponerats lör bidrag
och lån. Den disponibla behållningen uppgick sålunda till 9,4 milj. kr.
Samtidigt förelåg 53 inte färdigbehandlade ansökningar, som avsåg bidrag
eller lån å sammanlagt 25,3 milj. kr.
Följande sammanställning belyser fördelningen av bidragen och lånen
från fonden under tiden 1961—1964 på olika ändamål.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1966
Ändamål Antal bidrag Milj. kr.
Utredningar, prospektering ....
eller lån
.. 37
4,1
Forskning ..................
16
21,9
Industriellt utvecklingsarbete ..
56
10,9
Industriell utbyggnad (lån)......
.. 58
22,0
167
58,9
Bidragen till utredningar och prospektering, forskning samt industriellt
utvecklingsarbete på sammanlagt 36,9 milj. kr. är till ett belopp av tillhopa
12,1 milj. kr. förenade med villkor om återbetalningsskyldighet.
Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete
Malmfonden har till ändamål att främja sådant forsknings- och utvecklingsarbete,
främst inom naturvetenskap och teknik, som har omedelbar
industriell anknytning eller som med hänsyn till sin omfattning eller
långsiktiga karaktär normalt inte kan anses tillhöra vederbörande statliga
forskningsråds verksamhet.
Stöd från fonden skall lämnas antingen i form av bidrag, som må vara
förenat med villkor om återbetalningsskyldighet, eller i form av förlustgaranti.
Är bidrag förenat med villkor om återbetalningsskyldighet, skall
marknadsmässig ränta utgå.
Över ansökningar om stöd från fonden bör regelmässigt vederbörande
forskningsråd höras.
Verksamheten handhas av en styrelse, bestående av högst fem ledamöter,
som utses av Kungl. Maj :t för en tid av högst tre år. Av dessa utses
en bland ledamöterna i statens naturvetenskapliga forskningsråd och
en bland ledamöterna i statens tekniska forskningsråd. Styrelsen, som
har sitt säte i Stockholm, äger anställa erforderlig personal samt bestämma
löner och övriga villkor för de anställda ävensom mot ersättning anlita
experter och sakkunniga.
För granskning av styrelsens förvaltning och räkenskaper utser Kungl.
Maj :t årligen två revisorer jämte suppleanter.
Malmfonden har i sin skrivelse anfört i huvudsak följande.
Efterfrågan på bidrag från fonden har varit mycket stor. Projekten
har i allmänhet befunnits vara väl värda att stödjas och av hög angelägenhetsgrad.
En ganska stor restriktivitet vid bidragsgivningen har emellertid
varit nödvändig på grund av fondens begränsade tillgångar.
Erfarenheten under den första verksamhetsperioden visar, att det tillskott
forskningen erhållit genom fonden ur samhällets synpunkt givit en
hög avkastning. De personella forskningsresurserna i vårt land torde ha
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Kungl. Maj:ls proposition nr 21 är 11166
sädan omfattning och vara av sådan klass all det skulle vara lönande att
avsevärt öka det statliga stödet för deras utnyttjande. Den avancerade
forskningen kräver stora och ökade ekonomiska insatser för utrustning
och materiel.
Skälen för statsmakternas beslut att sätla av en del av LKAB:s vinst
till stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete kvarstår alltjämt. Avsättningen
bör ökas i den mån LKAB:s gruvfyndigheter exploateras hårdare.
Då fondens verksamhet i betydande utsträckning avser långsiktiga forskningsprojekt,
skulle det vara fördelaktigt om beslut om fortsatt avsättning
till fonden kunde fattas för en längre tid än fem år, förslagsvis tio år.
Vid bedömningen av hur stor avsättningen bör bli måste hänsyn tas
bl. a. till att de betydande bidrag forskningen i vårt land under en foljd
av år fått från Amerikas förenta stater skurits ner och kan komma att
ytterligare begränsas. Vidare bör beaktas att såväl löner som utrustning
och materiel blivit dyrare. I fråga om utrustningen medför den tekniska
utvecklingen en kostnadsfördyring. Av betydelse är att industrins intresse
för forskning och utvecklingsarbete befinner sig i växande. Ansökningarna
från industriföretag har visat en klar tendens att öka.
Mot bakgrunden av det anförda föreslås att den årliga avsättningen till
fonden bestäms till 20 milj. kr., vilket skulle innebära en fördubbling.
I skrivelsen berörs frågan huruvida icke splittringen av forskningsstödet
på flera olika organ har vissa nackdelar och huruvida icke en koncentration
vore att föredraga. Till följd av omständigheter som hängei
samman med den nämnda splittringen försvåras, framhålles det, en ur
samhällssynpunkt väl avvägd fördelning på olika forskningsuppgifter av
de tillgångar, som står forskningen till buds. Fonden anser att kritiken
äger visst berättigande och har ingenting emot att organisationsfrågan
utreds förutsättningslöst. Fonden har emellertid kunnat i ej obetydlig utsträckning
brygga över gränserna mellan de olika forskningssektionerna.
Härigenom syns olägenheterna ha minskat. Fondens ärenden har otta
anknytning inte endast till flera forskningsråd utan även till andra statliga
och enskilda organ. Utlåtanden inhämtas från alla berörda råd och institutioner.
Härigenom får ärendena en allsidig belysning. Samarbetet mellan
de olika bidragsbeviljande organen har förlöpt smidigt och varit givande.
I skrivelsen berörs även behovet av viss sekretess i samband med stöd till
forskning av industriell betydelse. Sådant behov kan exempelvis föreligga
innan patentskydd erhållits eller då en prototyp eller ett nytt processförfarande
är under utarbetande. Det torde vara svårt att inom ett helstatligt
forskningsråd få erforderligt sekretesskydd. Ett sådant skydd synes endast
kunna erhållas inom en stiftelse av den typ fonden representerar. Det
förefaller emellertid önskvärt att fondens stadga jämkas på så sätt att
yttrande från statligt forskningsråd ej regelmässigt behöver inhämtas utan
att fonden, där skäl finns, får utnyttja särskilda sakkunniga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 år 1966
F. n. gäller, att om bidrag från fonden är förenat med villkor om återbetalningsskyldighet
marknadsmässig ränta skall utgå. Sådant villkor skall
ställas, när det är fråga om sådana forskningsprojekt och sådant utvecklingsarbete,
som sker i samarbete med visst företag. Återbetalningsskyldigheten
förutsätts vara villkorlig, d. v. s. inträda allenast om forsknings- eller
utvecklingsarbetets resultat är vinstgivande. Delade meningar har rått om
vad som skall anses som marknadsmässig ränta. I fall, där fonden gått
med på bunden ränta, har meningsskiljaktigheter uppstått om räntesatsen.
Även då rörlig ränta tillämpats har diskussioner ofta förekommit efter
vilka normer en sådan skall utgå. Ofta har sökanden gjort framställning
om att ett lån (bidrag) till ett från allmän synpunkt mycket angeläget
projekt under viss tid skulle vara räntefritt, exempelvis under den tid som
beräknats åtgå för det rena forskningsarbetet. I undantagsfall har detta
medgivits, då sökanden åtagit sig en speciell motprestation, exempelvis
förbundit sig att ställa forskningsresultatet till förfogande utan ersättning
till hela den bransch sökandeföretaget tillhör. I anslutning härtill framhålls,
att det är en hel rad faktorer, som inverkar på utformningen av ett
forskningskontrakt. En del företag har möjlighet att själva satsa en betydande
del av det belopp som erfordras, i andra fall kan detta ske endast
i mindre omfattning. Vissa företag är angelägna om att forskningsresultat
icke skall komma till allmän kännedom, särskilt icke till utländska konkurrenter.
Ibland krävs med hänsyn till projektets karaktär ett ganska
långsiktigt lån, medan i andra fall återbetalningen kan ske snabbare. Diskussioner
uppkommer också ofta om hur en eventuell vinst skall beräknas,
om fondens anspråk på återbetalning och ränta skall ha prioritet före
det enskilda företagets motsvarande anspråk o. s. v. Det har visat sig
svårt och även olämpligt att i alla dessa hänseenden tillämpa enahanda
eller ens likartade normer. Fonden har funnit att syftet med bidragen bäst
tillgodoses, om möjlighet skapas att med sökandena komma överens om de
villkor som bäst passar de individuella fallen. Den i 1961 års proposition
och utskottsutlåtande angivna föreskriften torde därför böra mjukas upp
därhän, att återbetalning av bidrag inkluderande skälig ränta skall ske
om och i den mån vinst annars skulle uppkomma för sökanden. Det bör
få ankomma på fonden att med hänsyn till förhållandena i varje enskilt fall
bestämma räntas storlek samt efter vilka grunder vinst skall beräknas.
I undantagsfall, då särskilda omständigheter föreligger, bör fonden även
ha rätt att medge befrielse från att erlägga ränta för den tid som beräknas
åtgå för mera grundläggande forskning.
Till Malmfonden har under åren 1961—1965 avsatts sammanlagt 50 milj.
kr. Ränteinkomsterna beräknas för tiden t. o. in. år 1965 till ca 4 milj.
kr. Förvaltningskostnaderna har uppgått till ca 0,5 milj. kr. För utdelning
av bidrag från fonden har sålunda hittills ett belopp av ca 53,5 milj. kr.
varit disponibelt.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 är 1966
Under tiden till och med augusti 1965 har till fonden kommit in 153
ansökningar om bidrag, avseende ett belopp av sammanlagt 87,9 milj. kr.
Bidrag har beviljats i 73 fall med tillhopa 33,0 milj. kr. Den 1 september 1965
hade fonden en disponibel behållning av drygt 20 milj. kr. Antalet ansökningar,
till vilka ställning ej tagits, var vid samma tidpunkt 12 och dessa
ansökningar avsåg ett sammanlagt belopp av 8,0 milj. kr.
Följande sammanställning belyser fördelningen av bidragen från fonden
under tiden 1961—1964 på olika ändamål.
Bidragsändamål
Antal bidrag
Milj. kr.
Grundforskning .............
.. . 27
8,7
Tillämpad forskning ........
. . . 19
8,9
Industriellt utvecklingsarbete
. . . 13
9,7
59
27,3
Bidragen till industriellt utvecklingsarbete är förenade med villkor om
återbetalningsskyldighet.
Departementschefen
På förslag av Kungl. Maj :t godkände riksdagen år 1961, att en del avstatens
vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) årligen
under en femårsperiod skulle få avsättas till två fonder, den ena benämnd
Norrlandsfonden och den andra Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.
Norrlandsfonden har till ändamål att främja näringslivets framtida
utveckling i Norrland genom att stödja forsknings- och utvecklingsarbete
avseende vidareförädling av norrländska råvaror och genom att medverka
till uppkomst och utbyggnad av manufaktureringsindustrier grundade
på sådana råvaror. Härjämte skall Norrlandsfonden ta initiativ till och stödja
utredningar av betydelse för det norrländska näringslivet. Malmfonden
skall främja forsknings- och utvecklingsarbete, som har omedelbar industriell
anknytning eller som med hänsyn till sin omfattning eller långsiktiga
karaktär inte kan anses tillhöra vederbörande statliga forskningsråds verksamhet.
I enlighet med beslutet har årligen under vart och ett av åren 1961—1965
av LKAB:s vinst avsatts 15 milj. kr. till Norrlandsfonden och 10 milj.
kr. till Malmfonden.
De båda fonderna, som är utformade som stiftelser och som leds av
särskilda styrelser, utsedda av Kungl. Maj :t, har hemställt om fortsatt
årlig avsättning av vinstmedel till fonderna under en tioårsperiod, räknad
från och med år 1966. Härvid har föreslagits att den årliga avsättningen
ökas till 25 milj. kr. vad angår Norrlandsfonden och 20 milj. kr. vad angår
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1966
Malmfonden. I övrigt innebär fondernas framställningar, att inriktningen
och formerna för verksamheten i huvudsak bibehålls oförändrade.
Beträffande den allmänna motiveringen till 1961 års riksdagsbeslut torde
jag få hänvisa till propositionen i ämnet. Vad däri anfördes till stöd för
Kungl. Maj:ts förslag om bildandet av dessa fonder genom tillskott av
malmvinstmedel gäller fortfarande. Erfarenheterna av de båda fondernas
verksamhet under den gångna femårsperioden synes visa, att fonderna ha
en viktig uppgift att fylla inom det system av statliga insatser för näringslivets
utveckling, som efter hand skapats. Verksamhetens organisation med
en särskild förvaltning för var och en av fonderna har även visat sig'' ändamålsenlig.
De medel, som hittills tillskjutits till Norrlandsfonden och Malmfonden,
har i stort sett tagits i anspråk för lån eller bidrag. Fondering i avsedd utsträckning
har med hänsyn till bidragsbehovens omfattning och karaktär
icke kunnat ske. Återbetalningar till fonderna från lån- och bidragstagare
beräknas inte under de närmaste åren komma att få någon större omfattning.
Såsom framgår av framställningarna föreligger behov av ytterligare
medel för fortsatt verksamhet.
Med hänsyn till det anförda bör en del av statens vinst från LKAB även
i fortsättningen under viss tid avsättas till Norrlandsfonden och Malmfonden.
Jag är emellertid icke beredd att biträda yrkandena om en höjning
av de årliga avsättningarna. Ej heller kan jag för närvarande tillstyrka att
den tidsperiod, för vilken beslutet om fondavsättning skall gälla, utsträcks.
Jag föreslår sålunda, att avsättning sker under en ytterligare femårsperiod
enligt samma grunder som hittills, nämligen med högst 15 milj. kr. årligen
till Norrlandsfonden och med högst 10 milj. kr. årligen till Malmfonden.
Fondernas verksamhet bör fortsättas under ytterligare en femårsperiod
enligt i huvudsak de riktlinjer, som tidigare tillämpats. Frågan om avsättning
av medel för ändamålet efter femårsperiodens utgång torde framdeles
vid lämplig tidpunkt få tas upp till prövning.
I framställningarna från fonderna har i anledning av erfarenheter från
den hittillsvarande verksamheten framförts synpunkter och förslag, som
bör övervägas i detta sammanhang.
Norrlandsfonden anser, att syftet med dess verksamhet bäst skulle främjas,
om den kunde stödja även andra projekt än sådana, som bygger på
förädling av enbart norrländska råvaror.
I samband med Norrlandsfondens tillkomst framfördes starka motiv för
att fondens bidrags- och långivning skulle gälla projekt med anknytning
till norrländska råvaror. I detta avseende må hänvisas till prop. 1961:77.
Emellertid kan antagas, att Norrlandsfondens allmänna syfte att främja näringslivets
framtida utbyggnad i Norrland skulle bättre kunna tillgodoses
om fonden gavs möjlighet att i viss utsträckning stödja även andra projekt.
Med hänsyn härtill vill jag förorda en sådan jämkning av riktlinjerna för
11
Kanyl. Maj:Is proposition nr 21 år llKifi
Norrlandsfondens verksamhet, atl stöd skall kunna lämnas till forskningsoch
utvecklingsarbete samt till industriell nyetablering eller utbyggnad även
i sådana fall, som helt eller delvis avser andra råvaror än de specifikt norrländska.
Ett oavvisligt villkor för alt dylikt stöd skall få lämnas bör dock
i varje särskilt fall vara, att det skall finnas grundad anledning antaga, att
den verksamhet som erhåller stödet kommer att inom rimlig tid medföra bestående
sysselsättningsmöjligheter för befolkningen i Norrland.
Vad gäller stöd till industriell nyetablering eller utbyggnad bör självfallet
tillses, att verksamheten samordnas med det arbete som pågår enligt de av
1964 års riksdag antagna riktlinjerna för en aktiv lokaliseringspolitik m. m.
fprop. 180, B:oU 48, rskr. 408). Detta kan bl. a. ske genom att planeringsrädet
i resp. län bereds tillfälle att yttra sig i ärendena.
I anslutning till ett uttalande om behovet av sekretesskydd för bidragsansökningar
i vissa fall har Malmfonden fört fram önskemålet, att yttrande
i bidragsärenden inte regelmässigt skulle behöva inhämtas från statligt
forskningsråd utan att fonden, där skäl föreligger, skulle få utnyttja särskilda
sakkunniga.
Med anledning härav kan framhållas, att Malmfonden enligt gällande
bestämmelser har möjlighet att vid behov anlita experter och sakkunniga.
Denna möjlighet bör givetvis kunna utnyttjas även vid granskning och
bedömning av bidragsansökningar. Huvudsaken är att varje ansökning
bedöms av den bästa expertis som i varje särskilt fall står till buds. Någon
ovillkorlig skyldighet för fonden att inhämta yttrande från forskningsråd
bör därför inte gälla. För att tillgodose behovet av samordning mellan fondens
och forskningsrådens verksamhet bör det emellertid regelmässigt
sörjas för att vederbörande forskningsråd på lämpligt sätt får kännedom
om de ärenden som handläggs hos fonden. I detta sammanhang
må erinras om att såväl det naturvetenskapliga som det tekniska forskningsrådet
är representerat i fondstyrelsen. Detta innebär en möjlighet till
ömsesidig information. I de fall, där ett ärende remitteras till forskningsråd
för yttrande eller där eljest detaljerad information om ett ärende anses
böra lämnas forskningsrådet, kan givetvis visst sekretesskydd vara erforderligt.
För dessa fall bör närmare undersökas hur sekretesskyddet
skall kunna ordnas.
Malmfonden har vidare tagit upp frågan om hur nu gällande regler om
återbetalningsskyldighet beträffande vissa bidrag från fonden och om
marknadsmässig ränta bör tillämpas. Som framgår av prop. 1961:77 förutsågs
redan vid fondens tillkomst att svårigheter kunde komma att yppa
sig vid tillämpningen av dessa regler. Mot den praxis i förevarande hänseende,
som efter hand utbildats hos fonden och för vilken redogjorts i
det föregående, synes i detta sammanhang inte vara något att erinra. Malmfonden
har emellertid föreslagit en sådan uppmjukning av gällande föreskrifter
att fonden får frihet att forma ut återbetalnings- och räntevill
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1966
koren under större hänsynstagande till omständigheterna i de särskilda
fallen. Mot en viss jämkning av nuvarande regler i sådan riktning har
jag i princip inte något att invända. Frågan härom torde emellertid böra
ytterligare utredas på grundval av hittills gjorda erfarenheter. Utredningen
bör även omfatta motsvarande spörsmål vad angår Norrlandsfonden. Kungl.
Maj :t bör äga vidtaga de ändringar av bestämmelserna för fonderna, som utredningen
kan föranleda.
Det statliga stödet till forsknings- och utvecklingsarbete, särskilt sådant
arbete med industriell anknytning, administreras f. n. av flera olika organ.
Som Malmfonden framhåller kan splittringen härvidlag innebära vissa
nackdelar. Även i fråga om statligt stöd till industriell nyetablering och utbyggnad
föreligger motsvarande organisatoriska splittring. De olägenheter
som är förenade härmed torde emellertid inte vara så påtagliga, att en ny utredning
i organisationsfrågan f. n. skulle vara motiverad. Som också framgår
av Malmfondens skrivelse torde olägenheterna till största delen kunna
elimineras genom ömsesidig samordning och information mellan de
olika organen.
Jag vill emellertid i detta sammanhang beröra förhållandet mellan Malmfonden
och statens tekniska forskningsråd. I prop. 1961:77 framhölls,
att Malmfonden borde få karaktären av en strategisk reserv på utvecklingsarbetets
och forskningens områden. En koncentration borde enligt vad som
vidare anfördes i propositionen ske till stora experimentella, främst naturvetenskapliga
och tekniska projekt. Enligt stadgan skall Malmfonden i
första hand främja sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som har omedelbar
industriell anknytning. I detta avseende torde gränsdragningen gentemot
tekniska forskningsrådets verksamhet inte innebära större svårigheter.
Malmfonden skall emellertid också stödja sådan forskning — utan omedelbar
industriell anknytning — som med hänsyn till sin omfattning eller
långsiktiga karaktär normalt inte kan anses tillhöra vederbörande forskningsråds
verksamhet. När dessa riktlinjer utformades, hade de naturvetenskapliga
och tekniska forskningsråden förhållandevis små ekonomiska
resurser. Det kunde med hänsyn härtill te sig naturligt att Malmfonden under
de första verksamhetsåren tog upp ansökningar och beviljade bidrag avseende
forskningsprojekt, som i och för sig var hänförliga till forskningsrådens
verksamhetsområde men som på grund av bristande medelstillgång
hos forskningsråden inte kunde erhålla stöd av dessa. Anslagen till stöd åt
den naturvetenskapliga och tekniska forskningen har emellertid ökats betydligt
sedan år 1961. Malmfondens bidragsgivning till mindre eller medelstora
forskningsprojekt, som inte har omedelbar industriell anknytning, bör
därför i princip kunna upphöra. I detta hänseende bör fonden genom samlade,
långsiktiga insatser främst stödja mera omfattande forskningsprogram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
13
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
godkänna, att under en femårsperiod med början år
1966 av den staten tillfallande vinsten från LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag årligen avsättes högst 15 milj. kr.
till Norrlandsfonden och högst 10 milj. kr. till Malmfonden
för forsknings- och utvecklingsarbete.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven-Erik Skogsfors
MARCUS BOKTR. STHIM IH6 460052
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1966:97 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare avsättning av viss del av statens vinst från Luossavaara-Kiirunamara aktie a1 i texten
- SU 1966:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare avsättning av viss del av statens vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till No s. 1 i texten