Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1966
1966-02-04 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1966:28, Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1966
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1966
1
Nr 28
Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation av utrikesoch
utredningsavdelningen vid kommerskollegium;
given Stockholms slott den 4 februari 1966.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås en omorganisation och utbyggnad av kommerskollegiets
utrikes- och utredningsavdelning. Förslaget syftar till att säkerställa
kollegiets utredningsberedskap på det handelspolitiska området.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. ATr 2S
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1966
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
A februari 1966.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Edenman, Hermansson,
Holmqvist, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga angående omorganisation
av utrikes- och utredningsavdelningen vid kommerskollegium
och anför.
I årets statsverksproposition (bil. 12 s. 17) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1966/67 beräkna till Kommerskollegium: Avlöningar ett förslagsanslag av
4 563 000 kr. samt till Kommerskollegium: Omkostnader ett förslagsanslag
av 385 000 kr.
Dessa frågor torde nu få tas upp till fortsatt behandling.
Inledning
Efter en utredning år 1961 (stencilerad; prop. 1962:112, SU 94, rskr
225) avvecklades statens handelslicensnämnd som fristående organ och inlemmades
i stort sett hela dess verksamhet i kommerskollegium den 1 juli
1962. Kollegiets utrikes- och utredningsbyrå delades upp på tre byråer,
nämligen utredningsbyrån, första utrikeshandelsbyrån och andra utrikeshandelsbyrån.
För att tillgodose samordningen fördes de samman i en avdelning,
utrikes- och utredningsavdelningen. Chefen för utredningsbyrån
samordnar verksamheten.
På utredningsbyrån ankommer att handlägga ärenden och utredningar
som rör den västeuropeiska integrationen, bl. a. utredningar angående ett
fördjupat samarbete inom den europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) och frågor om förhållandet mellan EFTA och den europeiska ekonomiska
gemenskapen (EEC) samt utvecklingen av det nordiska ekonomiska
samarbetet. Byrån följer också utvecklingen inom EEC, Kol- och
slålunionen (CECA) och Euratom. Vidare svarar byrån för det utrednings
-
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 28 ur 1966
arbete som föranleds av pågående allmänna tull- och handelsförhandlingar
(den s. k. Kennedy-ronden) samt andra allmänna utredningar av handelspolitisk
natur.
1 utredningsbyrån finns en ekonomisk-statistisk arbetsgrupp. Dess uppgifter
är omfattande och utgörs av bl. a. periodiska utredningar om exportoch
importförhållanden inom olika varuområden, allmänna utredningar
rörande produktion och avsättning samt internationell statistisk rapportering
för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD),
Förenta nationernas europakommission (ECE), Allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) m. fl. Den fungerar vidare som statistiskt serviceorgan
åt avdelningens övriga grupper. Till utredningsbyrån har förts de för samtliga
tre byråer gemensamma skriv- och räknecentralerna liksom det gemensamma
registraturet.
Inom första utrikeshandelsbyrån handläggs ärenden angående internationella
varu- och industrifrågor (som bl. a. berör specialkommittéerna inom
OECD och ECE), varuförsörjning in. m. samt frågor angående internationella
råvaruavtal. Vidare svarar byrån för ärenden som rör det arbete inom
de internationella organisationerna som inte faller på andra arbetsenheter
att följa (GATT, FN med underordnande organ, FN:s konferens för handel
och utveckling UNCTAD). Eu tredje grupp av ärenden avser frågor
som rör tullar och tullförfattningar.
Andra utrikeshandelsbyrån handlägger ärenden om bilaterala handelsavtal
samt bilaterala frågor i övrigt, ECE:s handelskommitté samt problem
rörande öst-västhandeln. Vidare har byrån hand om ärenden angående tilllämpning
m. m. av EFTA-konventionen och bilaterala frågor som rör E11Aländerna.
Den svarar också för handelslicensärenden m. m.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juli 1965 tillkallade tillförordnade
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hermansson, generaldirektören
I. Löfqvist som sakkunnig för att se över organisationen
av kommerskollegiets utrikes- och utredningsavdelning. Den sakkunnige
avgav sitt betänkande den 16 november 1965 (stencil H 1965:4). Enligt
direktiven har det utarbetats i samråd med kommerskollegium. Samråd
har också ägt rum med statskontoret. Betänkandet har därtill behandlats
i det handelspolitiska råd som är knutet till kommerskollegium.
Utredningen
Vid sin översyn av avdelningens organisation har utredningen sökt nå
eu lösning som även på någon sikt är ändamålsenlig. Det föreligger en
fortlöpande ökning av arbetsuppgifterna på det handelspolitiska området.
Den tekniska utvecklingen och de vidgade ekonomiska relationerna länderna
emellan gör ett allt närmare ekonomiskt och handelspolitiskt samarbete
naturligt.
4
Kungl. ftlaj. ts proposition nr 28 år 1966
Utvecklingen under senare år pekar enligt utredningen på en fortgående
utvidgning av sådant samarbete såväl i fråga om arbetets sakliga omfång
som beträffande den institutionella utbyggnaden av de internationella
samarbetsorganen. De ökade arbetsuppgifterna på det handelspolitiska
området kan emellertid också härledas ur den strukturella förändring
som sker i vår handel med utlandet. Industriellt utvecklingsarbete
tillför marknaden nya varor. Därmed vidgas också det handelspolitiska
och det kommersiella arbetsområdet. Utvidgningen av vår handel på nya
marknader med ofta hårda ekonomiska regleringar och handelspolitiska
bindningar betyder ökat arbete för bevakning och förhandling. För den
allmänna bedömningen framhålls det dynamiska drag som präglar det
handelspolitiska skeendet. Förändringar på det handelspolitiska området
har många gånger skett mycket snabbt och har lett till markanta tyngdpunktsförskj
utningar.
Efter en analys av utvecklingstendenser inom avdelningens olika verksamhetsfält
finner utredningen det uppenbart att en minskning av arbetsuppgifterna
kvantitativt sett inte är att vänta. Motsatsen synes snarare bli
fallet. Härtill kommer att frågeställningarna allmänt taget blivit mer komplicerade
och svåröverskådliga. Kraven på representation från kommerskollegium
Md förhandlingar inom olika internationella samarbetsorgan bär
starkt okat. Eu klar tendens till forcering av frågornas behandling hav
framträtt, och i många fall får utredningarna ske under hård tidspress.
Under sådana omständigheter ökar kraven på översiktlig kännedom och
erfarenhet om problemställningarna hos den utredande personalen. Kontinuitet
i handläggningen av olika ärenden är nödvändig. Den väntade utvecklingen
ökar betydelsen av att det finns tillräckliga resurser för en noggrann
planering av utredningsinsatserna bl. a. för att ta till vara möjligheterna
till samarbete med andra myndigheter och organisationer vid utredningsarbetet.
Utredningen framhåller, atl kommerskollegiets verksamhet på det handelspolitiska
området bl. a. bör vara organiserad så att den säkerställer
kollegiets utredningsberedskap. Mot bakgrunden av detta krav har utredningen
diskuterat hur organisationen bör förändras till följd av den handelspolitiska
utvecklingen.
Utredningen har tunnit att utrikes- och utredningsavdelningens verksamhet
vuxit under senaste åren. Sålunda har tillfällig personal måst anställas
i ökad utsträckning. Utvecklingen återspeglas också i ett ökat antal utredningsuppdrag
och remisser samt utrikes tjänsteresor.
Arbetsläget är ansträngt. En rad väsentliga frågor på det handelspolitiska
området kräver uppmärksamhet och åtgärder från koinmerskollegiets
sida under de närmaste åren. Någon preciserad förhandsbedömning
av de anspråk som kommer att ställas på avdelningens kapacitet låter sig
inte göra. Utredningen utgår emellertid från att uppgifterna under den tid
Kiuujl. Maj:Is proposition nr 2H år 196 Ii
5
som nu kan överblickas sammantaget kommer all bli av större omfattning
än för närvarande.
En undersökning visar att sedan ett år tillbaka sju utredare lämnat sin
tjänst. Den nödvändiga kontinuiteten i arbetet har därigenom blivit lidande.
Svårigheter föreligger också att vid rådande löneläge rekrytera tillräckligt
kvalificerad utredningspersonal.
Utredningen framhåller att översynen av verksamhetens organisation
och resurser måste ske skyndsamt med sikte på att snabbt förbättra avdelningens
utredningsberedskap. Under sådana förhållanden har utredningen
inte ansett sig böra göra någon mer tidskrävande omprövning av avdelningens
organisation. Den föreslår endast sådana förändringar som befunnits
omedelbart påkallade.
I direktiven anges att den nu genomförda utredningen bör betraktas som
ett första led i en mera allmän genomgång av kommerskollegiets verksamhetsförhållanden.
En sådan bör då också omfatta nu förbigångna organisationsproblem
och därmed sammanhängande rationaliseringsfrågor för
utrikes- och utredningsavdelningen. Utredningen har nu ansett sin huvuduppgift
vara att söka finna en organisationsform för avdelningen som genom
sin struktur ger de ledande tjänstemännen bättre överblick över den
växlande verksamheten och som underlättar kraftsamling till de mest väsentliga
uppgifterna. Utredningens arbete utmynnar i förslag till huvudlinjer
för avdelningens uppbyggnad och för arbetsfördelningen i stort mellan
dess olika arbetsenheter. Som ett väsentligt drag i en ny organisation
bör ingå en förstärkning av ledningen och arbetsplaneringen inom avdelningen.
Andelen kvalificerade utredare bör också ökas.
Utredningens överväganden har varit inriktade på att finna en sådan
organisationsform som tar hänsyn både till en önskvärd avlastning av
verkschefens arbetsuppgifter och till behovet att låta den nära samhörigheten
mellan verksamhetens delområden avspeglas starkare i den nya organisationens
utformning. Avdelningen bör organiseras så att man får
bättre förutsättningar för samordning av verksamheten inom avdelningen.
Utredningen finner att en organisation med en särskild befattning som
avdelningschef bäst ansluter sig till den förut angivna inriktningen av organisationsreformen.
Arbetsfördelningen mellan verkschefen och avdelningschefen
bör göras med hänsyn till olika omständigheter i den löpande
verksamheten. Det ankommer på verkschefen att bedöma hur arbetet bör
fördelas mellan honom och avdelningschefen och att utfärda bestämmelser
därom.
Avdelningen är f. n. organiserad på tre byråer. Till en av byråerna har
förts vissa stödfunktioner, som är gemensamma för avdelningen, nämligen
den ekonomisk-statistiska arbetsgruppen, skriv- och räknecentralerna
samt registratur och dokumentation.
Utvecklingen har enligt utredningens uppfattning visat att uppdelningen
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1966
av avdelningen på tre byråer i stort sett fungerat tillfredsställande. Utredningen
föreslår också att för handläggningen av handelspolitiska ärenden
och utredningar tre arbetsenheter bör organiseras som handelspolitiska byråer
under ledning var för sig av ett kommerseråd. Enheterna motsvarar
i stort avdelningens nuvarande tre byråer ehuru med en viss omgruppering
av ärenden dem emellan.
Enligt utredningen bör i den kommande organisationen de gemensamma
stödfunktionerna inte inordnas under någon av de handelspolitiska arbetsenheterna
utan föras samman till en särskild enhet.
Betydelsen av en noggrann planering och samordning av utredningsinsatserna
kräver härjämte att en särskild enhet inrättas för att möjligheterna
till en sådan samordning skall kunna tas till vara tillfredsställande.
Utredningen tar inte ställning i fråga om benämningen av de föreslagna
fem arbetsenheterna. I den följande närmare redogörelsen för den avsedda
arbetsfördelningen inom avdelningen används i stället, liksom i följande
organisationstablå, sifferbeteckningar från 1—5, varvid enheterna för
handelspolitiska ärenden och utredningar har beteckningarna 1—3, enheten
för planering 4 och enheten för gemensamma stödfunktioner 5. Utredningen
tar heller inte ställning till tjänstebenämningar eller lönegradsplaceringar.
Utredningen understryker, att dess rekommendationer är resultat av
överväganden om organisationens uppbyggnad i stort. De avser däremot
inte att binda verksledningen vid den arbetsfördelning som utredningen
anger. Personalstyrkans sammansättning och fördelning enligt utredningens
förslag anges i följande tablå.
Kategori Arbets- Arbets- Arbets- Arbets- Arbets- S:a Nuläge
enhet 1 enhet 2 enhet 3 enhet 4 enhet 5
Kvalificerade utredare ....4 6 6 2 4 22 14
Biträdande utredare och
assistenter ............ 4 7 5 2 18 24
Delsumma .............. 8 13 11 2 6 40 38
Biträden................ 2 8 1 18 29 29
Totalt .................. 10 21 12 2 24 69 67
Anm. I denna tablå har icke inräknats i nuvarande organisation chefen för utredningsbyrån
och i den föreslagna organisationen avdelningschefen.
För var och en av de följande arbetsenheterna skall en kvalificerad utredare
vara chef.
Arbetsenhet 1 bör handlägga ärenden, som berör verksamheten inom internationella
organisationer på det ekonomiska området (GATT, UNCTAD,
OECD samt FN:s regionala organ) och som ej handläggs inom annan arbets
-
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 28 är 1906
enhet. EU viktigt arbetsområde kommer u-landsproblemen att vara. Till enbeten
bör också hänföras frågor om den internationella råvaruhandeln.
Personalstyrkan bör omfatta 4 befattningar för kvalificerade utredare och
4 befattningar för biträdande utredare och assistenter. Vidare bör ingå 2
biträden.
Arbetsenhet 2. Till verksamhetsområdet bör böra frågor om marknadsoch
försörjningsläget för särskilda varor och varuområden, liksom frågor
rörande arbetet inom OECD:s industrikommitté och specialkommittéer inom
OECD och ECE. Ärenden om svenska tullar och tullförfattningar bör
också ankomma på denna arbetsenhet. Inom enheten bör vidare handläggas
s. k. bilaterala frågor, utom vad gäller länderna inom EEC och EFTA,
samt frågor rörande öst-västhandeln och handelslicensärenden.
Personalstyrkan bör omfatta G befattningar för kvalificerade utredare
och 7 befattningar för biträdande utredare och assistenter. Vidare bör ingå
8 biträden.
Arbetsenhet 3 bör handlägga sådana ärenden och utredningar av allmän
och speciell natur som hänför sig till det europeiska ekonomiska integralionsarbetet.
Det bör vidare åligga enheten att följa utvecklingen inom EEC,
CECA och Euratom. Därtill bör enheten svara för ärenden som hänger ihop
med EFTA-konventionens tillämpning samt det nordiska ekonomiska samarbetet.
Bilaterala frågor med EEC- och EFTA-länderna bör också föras till
denna enhet.
Personalstyrkan bör omfatta 6 befattningar för kvalificerade utredare och
5 befattningar för biträdande utredare och assistenter. Därtill kommer en
biträdestjänst.
Arbetsenhet 4 utgör den nya planeringsfunktion, som enligt utredningens
uppfattning bör ingå i organisationen. Utredningen har funnit att förbättrade
möjligheter för arbetsplaner ing är av största vikt för att effektivt utnyttja
tillgängliga utredningsresurser. Den särskilda planeringsenheten bör
ges ställning som stabsorgan åt avdelningschefen. I uppgifterna bör ingå att
planera på något längre sikt, att studera olika handelspolitiska alternativ
och att upprätta arbetsplaner för vissa större uppdrag som läggs på avdelningen.
Personalstyrkan bör omfatta 2 befattningar för kvalificerade utredare.
Arbetsenhet 5 bör svara för gemensamma stödfunktioner, nämligen ekonomisk-statistisk
utredningsverksamhet, dokumentation och övriga serviceuppgifter.
I den verksamheten bör ingå att utföra beräkningar och ekonomisk-statistiska
utredningar och analyser som bakgrund för aktuella frågor
samt att svara för den internationella statistiska rapportering som vilar på
avdelningen. I enhetens uppgifter bör också ingå att lämna dokumentationsservice
till övriga enheter inom avdelningen. Avdelningens gemensamma
personal för skriv- och räknearbete in. m. bör enligt förslaget ingå i arbetsenhet
5.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1966
Personalstyrkan bör omfatta 4 befattningar för kvalificerade utredare
och 2 befattningar för biträdande utredare och assistenter. Vidare bör ingå
18 biträdesbefattningar.
Avdelningen omfattar f. n. — utöver den ordinarie chéfen för utredningsbyrån
— 67 befattningshavare. Av dessa är åtta arvodesanställda. Utredningen
föreslår att arvodesbefattningarna byts ut mot extra-ordinarie tjänster.
Ytterligare två tjänster föreslås. Den nya personaluppsättningen kommer
att omfatta 22 kvalificerade utredare, 18 biträdande utredare och assistenter
samt 29 biträden, tillsammans 69 befattningshavare. Därtill kommer
en ny befattning som avdelningschef.
Utbytet av arvodesbefattningar mot extra-ordinarie tjänster medför att
belastningen minskar på den förslagsvis betecknade anslagsposten Avlöningar
till sakkunniga och tillfällig personal vid utrikes- och utredningsavdelningen,
m. m. För att vidmakthålla en rörlig utredningsberedskap är det
nödvändigt att vid behov snabbt kunna tillföra avdelningen expertis och
sakkunskap. Medel för detta bör därför även fortsättningsvis finnas tillgängliga
under denna anslagspost. Utredningen uppskattar medelsbehovet
för hudgetåret 1966/67 till 100 000 kr.
För att löneutvecklingen bättre skall kunna anpassas till rådande förhållanden
på arbetsmarknaden föreslås att ett system med högstlönegrader inrättas
för större delen av den utredande personalen.
Utredningen föreslår att den nya organisationen för kommerskollegiets
utrikes- och utredningsavdelning genomförs vid ingången av budgetåret
1966/67.
Avlöningskostnaderna för avdelningen kan med anledning av den föreslagna
organisationen beräknas komma att öka från 2 005 000 kr. under budgetåret
1965/66 till 2 341 000 kr. under budgetåret 1966/67, vilket är en
nettoökning med 336 000 kr.
Kommerskollegiets anslagsyrkanden
Kommerskollegium har i skrivelse den 31 augusti 1965 och i promemoria
den 11 november 1965 redovisat sina anslagsyrkanden för budgetåret
1966/67. Vid beräkning av löneanslag och omkostnader har hänsyn därvid
ej tagits till en omorganisation av utrikes- och utredningsavdelningen.
Kommerskollegium: Avlöningar
Kommerskollegium hemställer i nämnda skrivelse och promemoria att
anslaget höjs med 332 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr ''28 år 1966
9
Förändring
1. Personalförändringar
a) Industribyrån:
1 avdelningsdirektör Be 1 .......................... + 53 928
1 byrådirektör högst Ae 27 ........................ + 48 992
i)) Allmänna byrån:
1 byrådirektör Ae 27 .............................. + 46 332
c) Elektriska byrån:
1 byrådirektör Ae 25 .............................. + 41 772
Minskning med 1 ingenjör i Ae 17 .................. — 27 648
Minskning med 1 ingenjör högst Ae 15................ —• 24 936
Till icke-ordinarieposten för expertis ................ + 10 812
1 byrådirektör Ae 25 .............................. + 41 772
1 förste byråingenjör Ao 21 ........................ + 33 972
2. Löneomräkning....................................... + 112 004
+ 332 000
Som motivering för sina yrkanden anför kollegiet bl. a. följande.
1. a) För att byrån skall kunna följa utvecklingen på det industriella området
— icke minst med avseende på forsknings- och utredningsarbete samt
standardisering — krävs en förstärkning av den högre kvalificerade tekniska
sakkunskapen på byrån. En befattning som avdelningsdirektör i B 1
bör inrättas för detta ändamål.
För att handlägga det ökande antalet ärenden om tillsatser till livsmedel
samt om explosiva och brandfarliga varor krävs också en förstärkning
av organisationen med en byrådirektör i högst Ae 27.
1. b) Medel bör beräknas för en befattningshavare som överförts från
handelslicensnämnden och en tjänst som byrådirektör i Ae 27 inrättas för
detta ändamål.
1. c) En ingenjörsbefattning bör inrättas i lönegrad Ae 25 i utbyte mot
två lägre tjänster, en i Ae 17 och en i högst Ae 15, vilka båda är vakanta.
Mellanskillnaden 10 812 kr. bör föras till de medel som under icke-ordinarieposten
står till byråns förfogande för att anlita expertis i koncessionsärenden.
Den nya tjänsten i Ae 25 motsvarar en redan befintlig i Ag 25 som avser
frågor om nordiskt och internationellt samarbete på det elektriska området.
Den påbörjade decentraliseringen av statens elektriska inspektion medför
att vissa arbetsuppgifter av mera central natur såsom utredningar
om elektriska olycksfall och eldsvådor, vilka nu fullgörs inom inspektionen,
bör tas över av kollegium. Den personal som är avsedd för dessa uppgifter
nämligen en byrådirektör i Ae 25 och en förste distriktsingenjör i Ao 21, bör
flyttas över till kollegium. Tjänstebenämningen förste distriktsingenjör bör
därvid ändras till förste byråingenjör.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1966
Kommerskollegium: Omkostnader
Kommerskollegium hemställer i sin skrivelse den 31 augusti, att anslaget
höjs med 10 000 kr.
2. Reseersättningar:
a) Delegationens för integrationsfrå- gor och rådgivande kommitténs
Anvisat
1965/66
Föreslagen ändring 1966/67
Mynd. Dep.ch.
resor........................
5 000
—
— 3 000
b) Övriga resor..................
3. Expenser:
31 000
—
+ 10 000
a) bränsle, lyse och vatten........
30 000
—
— 5 000
b) övriga expenser ..............
236 000
+ 10 000
+ 10 000
4. Publikationstryck................
5. Vissa kostnader för statens gruvegen-
5 000
— 3 000
dom ..........................
Särskilda uppbördsmedel:
49 000
Stat 1965/66
+ 6 000
Försäljningsmedel för publikationer....
10 000
+ 10 000
— 9 000
+ 24 000
Som motivering för sina yrkanden anför kollegiet bl. a. följande.
3. b) Kostnaderna för städning kommer att stiga med 4 000 kr. på grund
av att kollegiets lokaler utökats med sju rum. Av samma anledning ökar
telefonkostnaderna med 1 000 kr. I övrigt har prisstegringar och höjning av
omsättningsskatt medfört en kostnadsökning på cirka 8 000 kr. Ett engångsbelopp,
3 000 kr., anvisat för innevarande budgetår bör räknas bort.
Departementschefen
Sedan kommerskollegium omorganiserades år 1962 (prop. 1962: 112, SU
94, rskr 225) har dess arbetsuppgifter på det handelspolitiska området
fortlöpande vuxit. Förklaringen därtill ligger främst i det ökade internationella
samarbetet. Den tekniska utvecklingen och det vidgade ekonomiska
beroendet länderna emellan har gjort ett allt närmare ekonomiskt
och handelspolitiskt samarbete naturligt och nödvändigt. Händelseutvecklingen
under senare år pekar på en fortsatt utvidgning av detta samarbete
såväl i fråga om arbetets sakliga omfång som beträffande den institutionella
utbyggnaden av de internationella samarbetsorganen.
Kommerskollegium följer samarbetet på det ekonomiska området inom
11
Kungl. Maj.ts proposition nr är 1966
EEC för att kunna bedöma följderna för tredjeland av den pågående uppbyggnaden
av organisationen. Genom denna verksamhet skapas också beredskap
för ett läge då nya möjligheter öppnas för lösning på bredare
basis av de europeiska samarbetsproblemen.
Utvecklingen av samarbetet inom EFTA har successivt ställt ökade anspråk
på kollegiet, emedan allt mer kunskap behövs om samtliga EFTAländers
lagstiftning, politik, handel och industri etc. Arbetet på att fördjupa
och bredda samarbetet inom EFTA har efter hand fått ökad vikt.
Del internordiska samarbetet skapar också ökade arbetsuppgifter för kollegiet.
På grund av den allmänna handelspolitiska situationen i Europa undersöks
möjligheterna av dellösningar och aktioner som i så hög grad som
möjligt skall motverka en fortsatt ekonomisk splittring i Västeuropa. Den
inom ramen av GATT pågående tull- och handelsförhandlingen — den s. k.
Kennedy-ronden — är i detta hänseende ett viktigt arbete. Genom nya
politiska förutsättningar kan den handelspolitiska bilden snabbt ändras.
Skulle det i ett sådant läge bli fråga om nya förhandlingar om en svensk
anknytning i någon form till en europeisk marknadsbildning, torde det
bli nödvändigt att öka utredningsresurserna väsentligt utöver dem som erfordras
under normala förhållanden.
Sveriges handelsförbindelser med flertalet statshandelsländer regleras
genom bilaterala handelsavtal. Under senare år har det gällt att finna
metoder att befria handeln med dessa länder från restriktioner utan att
samtidigt ge upp den handelspolitiska rörelsefrihet som bedöms nödvändig
med hänsyn till olikheter i konkurrensförhållandena. Fortsatt liberalisering
kommer i och för sig att minska det rutinbetonade licensarbetet men kommer
samtidigt av allt att döma att kräva relativt omfattande utredningar
och vaksamhet mot marknadsstörningar.
Under de senaste åren har ökad vikt lagts vid de underutvecklade ländernas
handels- och utvecklingsproblem. Tillkomsten av UNCTAD har
getl u-länderna ett forum där deras problem kan diskuteras. Även inom
GATT utgör u-landsproblem en växande del av arbetet. Aktiviteten på
detta område kommer sannolikt att stegras ännu mer. Den institutionella
utbyggnaden på det internationella planet för dessa problem medför att
utredningsuppdragen kommer att öka. Det kommer också att ställas större
anspråk på representation från utredningsorganens sida vid kommande
överläggningar och förhandlingar, inte minst beträffande råvarufrågor.
En väsentlig del av kollegiets arbetsuppgifter på det handelspolitiska
området gäller utredningar och ställningstaganden i frågor som rör tullskydd
och suspension av tullar m. m. Sådana utredningar är som regel
arbetskrävande. Detsamma gäller utredningar som föranleds av framställningar
om åtgärder till skydd mot s. k. lågprisimport eller eljest då onormala
konkurrensförhållanden sägs förorsaka allvarliga skadeverkningar
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1966
för svensk produktion. Det är svårt att bedöma hur belastningen på utredningsapparaten
inom detta område kommer att gestalta sig i framtiden.
Om en klar försämring av de internationella konjunkturerna skulle
föra med sig ökad handelspolitisk aktivitet också mot vårt land, är
det sannolikt att dessa arbetsuppgifter kommer att vidgas väsentligt.
Allmänt gäller att kollegiets utredningspersonal arbetar under hård
tidspress. På grund av frågornas tekniska karaktär måste personalen också
delta i förhandlingsarbetet. Detta är f. ö. nödvändigt för att utredningsarbetet
skall kunna direkt påverkas av den praktiska handelspolitiska verksamheten.
En utveckling av utredningsarbetet kräver förbättrade möjligheter till
arbetsplanering för att effektivt kunna utnyttja tillgängliga utredningsresurser.
Jag fäster särskild vikt vid att i uppgifterna för en planering på något
längre sikt skall ingå studier av olika handelspolitiska alternativ.
För att handlägga de handelspolitiska ärendena krävs också tillgångtill
ett ekonomiskt-statistiskt material som kan ge en bakgrund till bedömning
av aktuella frågeställningar. Anspråken på dylikt utredningsmaterial
hör självfallet nära samman med hur de handelspolitiska uppgifterna kommer
att utveckla sig. Mot bakgrund av den ovan skisserade bilden över sannolika
utvecklingstendenser inom centrala avsnitt av utrikes- och utredningsavdelningens
arbetsområde torde man kunna räkna med att kraven på
sådana ekonomisk-statistiska redovisningar kommer att öka.
För att göra kollegiets utrikes- och utredningsavdelning bättre rustad
att möta de växande kraven på en effektiv handelspolitisk beredskap fick
förra året en särskild sakkunnig i uppdrag att se över avdelningens organisation.
Den sakkunnige avlämnade i november förra året förslag till
riktlinjer för avdelningens uppbyggnad och för arbetsfördelningen i slort
mellan dess olika arbetsenheter.
Avdelningen bör enligt förslaget ledas av en avdelningschef. Avdelningens
arbete bör fördelas på tre enheter för handelspolitiska ärenden och utredningar,
en planeringsenhet och en serviceenhet. Chef för var och eu av de
handelspolitiska enheterna bör vara en kvalificerad utredare. De övriga enheterna
bör ställas direkt under chefen för avdelningen.
För egen del ansluter jag mig till det redovisade förslaget till omorganisation.
I fråga om löneställningen för personalen har förhandlingar ägt rum
mellan statens avtalsverk och personalorganisationerna. Därvid har överenskommits,
att chefen för avdelningen skall placeras i Br 4 och cheferna för
de tre utredande enheterna i Be 3. Riksdagens lönedelegation har godkänt
förhandlingsöverenskommelsen med förbehåll för riksdagens ställningstagande
till avdelningens organisation.
En tablå över de tjänster som kommer att finnas vid avdelningen efter
omorganisationens genomförande torde som bilaga få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende. I förteckningen redovisas både sådana tjänster i
13
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968
fråga om vilkas inrättande riksdagen förbehållit sig att besluta och sådana
tjänster som Kungl. Maj:t äger inrätta. Den fullständiga redovisningen sker
för att ge underlag för anslagsberäkningen.
Fördelningen av tjänster på olika arbetsenheter bör inte betraktas som
bindande. Det är angeläget att kollegiet har möjlighet att placera om personalen
inom avdelningen för att möta ändrade behov av arbetsinsatser.
Jag förordar att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen besluta att inrätta följande
tjänster, nämligen en som avdelningschef i Br 4, tre som kommerseråd
i Be 3, sju som avdelningsdirektörer i Be 1, 14 som byrådirektörer, förste
byråsekreterare eller byråsekreterare i högst Ae 27 och 12 som förste byråsekreterare
eller byråsekreterare i högst Ae 23.
Vidare bör medel beräknas för de tjänster som därutöver tagits upp i förteckningen.
Vid bifall till mitt förslag till personalorganisation får utrikes- och utredningsavdelningen
sammanlagt 70 tjänster, av vilka en ordinarie och 69
extra ordinarie. Befintliga ordinarie tjänster vid avdelningen bör föras på
övergångsstat.
För att vidmakthålla en rörlig utredningsberedskap är det nödvändigt
att vid behov snabbt kunna tillföra avdelningen expertis och sakkunskap.
Medel bör tas upp under en särskild, förslagsvis betecknad anslagspost benämnd
Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft vid utrikes- och
utredningsavdelningen. Jag beräknar medelsbehovet till 150 000 kr. Posten
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör i anslutning härtill räknas
upp med 31 000 kr. för en arvodestjänst vid kollegiets industribyrå för vilken
medel tidigare beräknats under sakkunnigposten (prop. 1964: 1 bil. s.
17).
Vad angår kollegiets förslag om nya tjänster i övrigt föreslår jag att vid
industribyrån inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 25. Samtidigt kan
en ingenjör stjänst i högst Ae 15 dras in. På elektriska byrån bör inrättas en
tjänst som byrådirektör i Ae 25 i utbyte mot två ingenjörstjänster, en i
Ae 17 och en i högst Ae 15.
De framlagda förslagen om utökad personal och tjänsteförändringar
in. m. medför att avlöningsanslaget ökar med 656 000 kr.
Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen
över omkostnadsanslaget tar jag upp detta till (360 000 -f- 24 000) 384 000
kr., varav 5 000 kr. utgör engångsanvisning för anskaffning av möbler.
Kollegiets utgifter för utrikes tjänsteresor bör i fortsättningen få bestridas
från anslagsposten Resersättningar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för kommerskollegium enligt vad jag förordat i det
föregående,
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:
14
Kungl. Maj ds proposition nr 28 år 1966
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 1 128 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 18 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets
kraft
vid utrikes- och utredningsavdelningen,
förslagsvis ............................... 150 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 3 553 000
Summa kr. 4 849 000
c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 4 849 000 kr.
d) till Kommerskollegium: Omkostnader för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 384 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Jan Hellström
Kmujl. Maj:ts proposition nr 28 år W6(i
15
Bilago
Förteckning över tjänsterna vid utrikes- och utredningsavdelningen
enligt departementschefens förslag
1 avdelningschef ...................... Br 4
Arbetsenhet 1
1 kommerseråd........................ Be 3
1 avdelningsdirektör................... Be 1
3 byrådirektörer, förste byråsekreterare eller
byråsekreterare .................. högst Ae 27
3 förste byråsekreterare eller byråsekreterare
................................ » Ae 23
1 kansliskrivare....................... Ae 11
1 kontorist............................ Ae 9
Arbetsenhet 2
1 kommerseråd........................ Be 3
2 avdelningsdirektörer ................. Be 1
3 byrådirektörer, förste byråsekreterare eller
byråsekreterare .................. högst Ae 27
4 förste byråsekreterare eller byråsekreterare
................................ » Ae 23
1 byråassistent ........................ Ae 19
2 assistenter .......................... Ae 17
3 kansliskrivare (av vilka en personlig
tjänst) ............................. Ae 11
4 kontorister.......................... Ae 9
1 kanslibiträde ........................ Ae 7
Arbetsenhet 3
1 kommerseråd........................ Be 3
2 avdelningsdirektörer ................. Be 1
4 byrådirektörer, förste byråsekreterare eller
byråsekreterare .................. högst Ae 27
4 förste byråsekreterare eller byråsekreterare
................................ » Ae 23
1 kansliskrivare....................... Ae 11
Arbetsenhet 4
1 avdelningsdirektör...................
1 byrådirektör, förste byråsekreterare el- Be 1
ler byråsekreterare................... högst Ae 27
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1966
Arbetsenhet 5
1 avdelningsdirektör................... Be 1
3 byrådirektörer, förste byråsekreterare eller
byråsekreterare .................. högst Ae 27
1 förste byråsekreterare eller byråsekreterare
................................ » Ae 23
1 byråassistent ........................ Ae 19
3 kontor sskrivare...................... Ae 13
3 kansliskrivare....................... Ae 11
6 kontorister.......................... Ae 9
6 kanslibiträden....................... Ae 7
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660133
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1966:123 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av utrikesoch utredningsavdelningen vid kommerskollegium. a1 i texten
- SU 1966:40 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av utrikesoch utredningsavdelningen vid kommerskollegium. s. 1 i texten