Sök i Ratio Lex

Med förslag tdl lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden igQ7___1970 m. m

1966-02-04 · 31 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:31, Med förslag tdl lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden igQ7___1970 m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiuxgl. Maj:ts proposition nr 31 år 1966

1

Nr 31

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag tdl lag med

vissa bestämmelser om kommunalval för perioden

igQ7___1970 m. m.; given Stockholms slott den 4 feb
ruari

1966.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1967—197U

m. m.,

2) lag angående ändrad lydelse av 58 § lagen den 26 november 1920 (nr

796) om val till riksdagen,

3) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

GUSTAF ADOLF

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehall

I propositionen föreslås att det provisoriska valsystem som har tillämpats

vid kommunalval sedan år 1954 skall gälla även vid kommunalval för

perioden 1967—1970.

Vidare föreslås att borgerliga kommunalval, i likhet med vad som redan

f. n. gäller i fråga om andrakammarval, skall pågå mellan vissa klockslag,

som anges i lag. Rätten för länsstyrelse att vid andrakammarval bestamma

annan tid för valet föreslås få motsvarighet i fråga om borgerliga kommunalval.

De begränsningar som gäller för länsstyrelsens bestämmanderätt skall

enligt förslaget bli lika för land och stad. .

I båda vallagarna föreslås den ändringen att föreskrifterna om uppehåll

i valförrättningen under tid då högmässogudstjänst pågår ersätts med bestämmelser

som innebär att uppehåll alltid skall göras kl. 11—13.

De föreslagna bestämmelserna avses skola träda i kraft dagen efter den

då författningarna har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

1_Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 31

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1967_1970 m.m.

I fråga om val och särskilda röstsammanräkningar för att utse landstingsmän,

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige eller

kyrkofullmäktige för perioden 1967—1970 eller stadsfullmäktige i Stockholm

för perioden den 15 oktober 1966—den 14 oktober 1970 eller för del

av sådan period förordnas härigenom,

att 45 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)» icke skall gälla,

att i stallet för 23 § första stycket kommunala vallagen nedan under motsvarande

lagrumsbeteckning upptagna bestämmelser skola gälla,

att i stället för ettvart av följande lagrum i kommunala vallagen, nämligen

25 § första stycket, 46 §, 47 §, 52 § 2 mom. och 53 §, skola gälla de bestämmelser

som under motsvarande lagrumsbeteckning finnas upptagna

i lagen den 12 mars 1954 (nr 79) med vissa bestämmelser om kommunalval

för perioden 1955—1958 in. m.,

att vad i 21 § sista stycket och 37 § sjätte stycket kommunala vallagen

sägs om samma lag skall gälla även beträffande 1954 års lag och denna lag

samt att det i 24 § kommunala vallagen angivna formuläret skall ersättas

av formulär av den lydelse bilaga till denna lag utvisar.

23 §•

Första stycket

Val ar omedelbart och sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken. Ovanför namnen skall å valsedel

utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för

viss grupp av väljare eller för viss meningsriktning); vad i 34 § kommunala

vallagen den 6 juni 1930 sägs om välj arbeteckning skall avse sådan

partibeteckning. Nedanför namnen må vara anbragt, såsom valbeteckning,

en av beteckningarna »landstingsmannavab, »kommunalfullmäktigvab,

»municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval», »kyrkofullmäktigval för

församlingen» eller »kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller annan

beteckning i ord för ifrågavarande slag av val ävensom, såsom valkretsbeteckning,

beteckning för den valkrets sedeln avser.

1 Senaste lydelse se beträffande 23 och 37 §§ 1962:72, 25 § 1952:265 samt 34 § 1963:128.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kurigl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Hänvisning i lag eller annan författning till bestämmelse som ersatts av

bestämmelse i denna lag skall avse sistnämnda bestämmelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Bilaga

Formulär till s.k. spaltad valsedel, som avses i lagen med vissa bestämmelser

om kommunalval för perioden 1967 —1970 m.m.

Plats för partibeteckning

Plats för valbeteckning och valkretsbeteckning eller endera

Valsedelns storlek och antalet rum på sedeln får lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och

suppleant- eller efterträdarnamn. Högra sidan är avsedd för särskilda suppleant-

eller efterträdarnamn.

Som valbeteckning får nedanför namnen anbringas en av beteckningarna

»Landstingsmannaval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipalfullmäktigval»,

»Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församlingen» eller

»Kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller annan beteckning i ord för

det val som sedeln är avsedd för.

Som valkretsbeteckning får nedanför namnen anbringas även beteckning

för den valkrets som sedeln är avsedd för.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

5

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 58 § lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 58 § lagen den 26 november 1920 om val till

riksdagen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

58

Valet skall pågå mellan klockan

åtta förmiddagen och klockan tre

eftermiddagen samt mellan klockan

fem och klockan nio eftermiddagen;

dock att, där högmässogudstjänst å

valdagen hålles i den församling, till

vilken valdistriktet hör, uppehåll göres

för den tid gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för

valets förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning

av valnämnden förordna, med iakttagande

att tillträde till valet skall

finnas minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen samt å landet

minst två timmar efter klockan fem

eftermiddagen och i stad minst två

timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Valet skall pågå mellan klockan

åtta och elva förmiddagen, mellan

klockan ett och tre eftermiddagen

samt mellan klockan fem och nio

eftermiddagen.

Där å någon ort andra tider för

valets förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning

av valnämnden förordna, med iakttagande

att tillträde till valet skall

finnas minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen, dock icke

mellan klockan elva förmiddagen

och klockan ett eftermiddagen, samt

minst två timmar efter klockan sju

eftermiddagen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt darå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 58 § se 1963:127.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 22 § 1 mom. samt 37 och 59 §§ kommunala vallagen

den 6 juni 1930i skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Val skall fortgå minst

två timmar före klockan tre eftermiddagen

samt å landet minst två

timmar efter klockan fem eftermiddagen

och i stöd minst två timmar

efter klockan sju eftermiddagen. Där

högmässogudstjänst å valdagen hålles

i den församling, till vilken valdistriktet

hör, skall uppehåll göras

för den tid gudstjänsten pågår.

(Föreslagen lydelse)

22 §.

1 mom. Val av landstingsmån,

kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige

eller municipalfullmäktige skall

pågå mellan klockan åtta och elva

förmiddagen, mellan klockan ett och

tre eftermiddagen samt mellan klockan

fem och nio eftermiddagen.

Där å någon ort andra tider för

förrättande av val som avses i första

stycket finnas mera lämpliga, äge

Konungens befallningshavande att

därom pa framställning av valnämnden

förordna, med iakttagande att

tillträde till valet skall finnas minst

de tider som angivas i tredje stycket.

Val av kyrkofullmäktige skall pågå

minst två timmar före klockan tre

eftermiddagen, dock icke mellan

klockan elva förmiddagen och klockan

ett eftermiddagen, samt minst

två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

1 Senaste lydelse se beträffande 22 § 1 mom. 1963:128, 37 § 1962:72 och 59 § 1964:129.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

(Nuvarande lydelse)

Vallokal och valtider för varje valdistrikt

bestämmas av valnämnden.

Om beslut beträffande vallokal och

valtider vid val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall underrättelse meddelas

länsstyrelsen före juli månads

utgång det år, då valet skall äga rum.

(Föreslagen lydelse)

Vallokal och, i fråga om val av

kyrkofullmäktige, valtider för varje

valdistrikt bestämmas av valnämnden.

Om beslut beträffande vallokal

vid val av landstingsmän, kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige

skall underrättelse meddelas länsstyrelsen

före juli månads utgång

det år, då valet skall äga rum.

37 §.

Röstmottagare är —--------

Röstmottagning skall-----

Röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å valdag

dock minst en timme.

---ställe sätter.

----till ämbetet.

Röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å valdag

dock minst en timme före klockan

elva förmiddagen och en timme

efter klockan ett eftermiddagen. Där

särskilda skäl därtill äro, ma Konungen

begränsa tiden för röstmottagning

å valdag till den tid postanstalt

hålles öppen för allmänheten,

dock minst en timme.

De väljare,---------sina valsedlar.

Ej må_________väljande tillåtas.

Å postanstalt---------denna lag.

Där röstmottagning skall äga rum å beskickning---till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum å fartyg,---ombordvarandes kän
-

nedom.

59 §.

Valnämnden åligger------

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande,

ävensom utgifter för blanketter till

röstkort och för kuvert, som avses i

26 och 29 §§, samt de i 34 § omförmälda

omslagen skola gäldas vid val

av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommunen, vil
-

---ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande,

ävensom utgifter för blanketter till

röstkort och för kuvert, som avses i

26, 28 och 29 §§, samt de i 34 § omförmälda

omslagen skola gäldas vid

val av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommu
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

(Nuvarande lydelse)

ken jämväl har att tillhandahålla

lämpliga vallokaler och bestrida

kostnaden för de anordningar, som

avses i 26 § och 26 a §.

Röstmottagare å-------

(Föreslagen lydelse)

nen, vilken jämväl har att tillhandahålla

lämpliga vallokaler och bestrida

kostnaden för de anordningar,

som avses i 26 § och 26 a §.

--uppdragets fullgörande.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

9

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Höns Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 februari

1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Edenman, Hermansson,

Holmqvist, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmälei

statsrådet Lundkvist fråga om ändringar i vallagstiftningen och anför.

Inledning

År 1954 antogs ett provisoriskt valsystem för kommunalvalen för perioden

1955—1958. Sedermera har samma valsystem antagits även för perioderna

1959—1962 och 1963—1966. Fråga föreligger nu om detta provisoriska

valsystem skall gälla också för kommunalvalen för perioden 1967

197°.

Vid andrakammarval skall valförrättningen pågå mellan bestämda klockslag

som anges i lagen om val till riksdagen. Avbrott i förrättningen skall

dock göras när gudstjänst hålls i den församling som valdistriktet hör till.

Dessa bestämmelser om valtider gäller hela landet. På framställning av valnämnden

kan länsstyrelsen bestämma andra tider för valet. Valet skall

emellertid pågå minst visst antal timmar.

Vid kommunalval är valtiderna inte fixerade på samma sätt som vid

andrakammarval. Valnämnden bestämmer valtiderna med hänsyn till vad

den anser vara lämpligt. Valet skall dock pågå minst visst antal timmar.

Avbrott i förrättningen skall liksom i fråga om andrakammarval göras när

gudstjänst hålls inom valdistriktet.

Även i fråga om tiderna då postanstalter skall hållas öppna för röstmottagning

finns vissa skillnader mellan reglerna för andrakammarval och

kommunalval.

På senare år har frågan om enhetliga tider för andrakammarval och kommunalval

aktualiserats i flera sammanhang. Sålunda togs frågan upp år 1961

i anslutning till att röstkortsystemet infördes för kommunalvalens vidkommande.

Man ville då avvakta vilken effekt som kunde nås genom att

länsstyrelserna intensifierade sin verksamhet för att söka åstadkomma

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1966

enhetliga valtider i länen. Sedermera har frågan behandlats av riksdagen

åren 1962 och 1963 med anledning av motioner i ämnet. Riksdagen har därvid

uttalat bl. a., att erfarenheterna från kommunalvalet år 1962 inte är

helt tillfredsställande, och funnit det önskvärt att Kungl. Maj :t uppmärksammar

frågan.

I framställning till Kungl. Maj :t den 24 oktober 1964 har länsstyrelsen i

Östergötlands län föreslagit att reglerna om valtider vid kommunalval

bringas i överensstämmelse med motsvarande regler för andrakammarval

och att bestämmelserna om uppehåll i valförrättning under högmässogudstjänst

utgår.

Remissyttranden över framställningen har avgetts av överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i samtliga län utom Östergötlands län, samtliga

domkapitel, 1965 års valtekniska utredning, Svenska stadsförbundet, Svenska

kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Centerpartiets riksorganisation,

Folkpartiets riksorganisation, Högerns riksorganisation och

Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. Länsstyrelsen i Malmöhus län

har bifogat yttranden från Skånska drätselkammareförbundet, Svenska

kommunförbundets länsavdelning i länet samt ordförandena i valnämnderna

i Malmö, Lund, Hälsingborg och Landskrona. Domkapitlet i Västerås stift

har bifogat yttrande från kyrkobokföringsinspektören i stiftet och domkapitlet

i Luleå stift yttrande från kyrkoherden i örnäsets församlings

pastorat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 är 190(1

11

Fortsatt giltighet av det provisoriska valsystemet vid kommunalval

för perioden 1967— 1970

I fråga om metoden för röstsammanräkning vid val av landstingsman,

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige

föreskrivs i 45 § kommunala vallagen (KVL) den 6 juni 1930

(nr 253) att valsedlarna till en början skall ordnas efter välj arbeteckning

(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning). Valsedlar med samma första

beteckning sammanförs i särskilda grupper (A-grupper). Förekommer en

andra välj arbeteckning inom sådan grupp ordnas de valsedlar som hör till

gruppen i nya grupper efter denna beteckning (B-grupper). I den mån valsedlarna

upptar även en tredje beteckning sker ytterligare en uppdelning

på motsvarande sätt (C-grupper). Mandatens fördelning regleras i 46 §.

Först fastställs ordningsföljden mellan kandidaterna inom grupperna. Därefter

fördelas mandaten mellan A-grupperna efter en metod som har anvisats

av belgiern Victor d’Hondt. Metoden går ut på att ett mandat i taget tilldelas

den grupp som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Gruppens

jämförelsetal är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen inte har

fått något mandat. Därefter bestämmer man för varje gång gruppens jämförelsetal

genom att dela rösttalet med antalet redan erhållna mandat ökat

med 1.

Den nyss beskrivna proportionella valmetoden överensstämmer med den

som tillämpas vid val till riksdagens första kammare och som användes

vid valen till andra kammaren under åren 1909—1948.

År 1949 (KU 20, rskr 208) hemställde riksdagen om utredning av frågan

om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval. I

sitt utlåtande förordade konstitutionsutskottet att utredningen skulle avse

möjligheterna att vinna större proportionell rättvisa vid mandatfördelningen

mellan partierna samtidigt som kartellsystemet avskaffades.

Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning.

I betänkandet »Det proportionella valsättet vid val till riksdagens andra

kammare» (SOU 1951: 58) lade utredningen fram förslag till ny fördelningsmetod

vid andrakammarval. Förslaget byggde på den s. k. uddatalsmetoden,

vilken innebär att mandaten fördelas mellan partierna med ledning av jämförelsetal

som erhålls genom att man successivt dividerar rösttalet med

1, 3, 5, 7 osv. Utredningen var inte enhällig. Även bland remissinstanserna

yppades tvekan och skiljaktiga meningar.

Frågan om valsättet togs upp i prop. 1952: 175. Någon slutgiltig ställning

till spörsmålet hur valsättet borde vara utformat i framtiden togs emellertid

inte. Härför ansågs krävas ytterligare överväganden. I stället föreslogs en

provisorisk lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare

för perioden 1953—1956. Förslaget gick ut på att man för denna man
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj. ts proposition nr 31 år 1966

datperiod skulle pröva eu jämkad uddatalsmetod. Jämförelsetalen erhölls

enligt denna metod genom att man dividerade partiernas rösttal med 1,4,

3, 5, 7 etc. Metoden ansågs — till skillnad från den d’Hondtska metoden —

ge sa stor pioportionell rättvisa utan valtaktisk samverkan mellan partier

att sådan samverkan borde motverkas. I enlighet härmed innebar förslaget

att valsedel inte skulle få uppta mer än en väljarbeteckning (partibeteckning).

Två eller flera partier skulle alltså inte som tidigare kunna gå

samman i kartell.

Riksdagen antog förslaget med vissa formella jämkningar (KU 1952: 22,

rskr 265). Konstitutionsutskottet betonade i sitt utlåtande att ett väsentligt

syfte med omprövningen av valsystemet var att få valkartellerna avskaffade.

Eftersom den föreslagna valmetoden var så beskaffad att karteller

inte behövdes för att mandatfördelningen skulle bli från proportionell

synpunkt minst lika god som med det dittills tillämpade systemet, då karteller

hade förekommit i stor utsträckning, ansåg utskottet att det var ett

naturligt komplement till den nya fördelningsmetoden att de bestämmelser

i ValL som underlättade kartellbildning togs bort.

Den 30 maj 1952 (nr 267) utfärdades lag med vässa bestämmelser om val

till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956.

I betänkandet »Det proportionella valsättet vid landstingsval» (SOU

1953:25) behandlade 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning frågan

om det proportionella valsättet vid landstingsval. Utredningen ansåg

det väsentligt att ordningen för valen utformades så att erforderlig proportionalitet

kunde vinnas utan att kartellbildning behövde tillgripas. Härför

anvisade utredningen två vägar, nämligen utvidgning av valkretsarna och

införande av ny fördelningsmetod. I fråga om valkretsindelningen lade utredningen

fram ett slutgiltigt förslag men i fråga om valmetoden ansåg

utredningen att slutlig ställning borde tas först i samband med den definitiva

utformningen av valordningen för valen till andra kammaren.

I prop. 1954: 71 framhölls önskvärdheten av likformighet i fråga om

valmetoden mellan dels andrakammarvalen och landstingsvalen, dels sistnämnda

val och övriga i KYL reglerade val. Det ansågs även lämpligt att

man liksom i fråga om andrakammarvalen fick pröva ett nytt system. I

propositionen föreslogs, förutom ny valkretsindelning för val av landstingsmän,

att det provisoriska valsystem som infördes för andrakammarvalen år

1952, dvs. med jämkad uddatalsmetod (1,4 som första divisor) för mandatfördelningen

och förbud mot flera än eu väljarbeteckning på valsedeln,

skulle prövas också vid valen av landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige,

stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige för mandatperioden

1955—1958 (beträffande stadsfullmäktige i Stockholm perioden 15/10

1954—14/10 1958).

Sedan riksdagen hade bifallit propositionen (KU 1954: 3, rskr 111) utfärdades

dels lagen den 12 mars 1954 (nr 78) angående ändring i lagen den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ls proposition nr 31 år 1966 13

20 juni 1924 (nr 349) om landsting, vari bestämmelser togs upp om den

nya valkretsindelningen, dels lagen den 12 mars 1954 (nr 79) med vissa

bestämmelser om kommunalval för perioden 1955—1958 in. m., där det

nya valsystemet reglerades. Bestämmelserna om valkretsindelningen har

härefter tagits upp i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319).

Frågan om att utforma en definitiv valmetod överlämnades till författningsutredningen

som tillkallades hösten 1954.

Med hänsyn till att författningsutredningen inte kunde väntas komma

att avge förslag i valfrågan så tidigt att det kunde genomföras före andrakammarvalen

år 1956 föreslogs i prop. 1956: 11 att det provisoriska valsystem

som hade införts år 1952 skulle förlängas för ytterligare en mandatperiod.

Riksdagen biföll propositionen (KU 4, rskr 125, SFS 78). På motsvarande

skäl kom det provisoriska valsystem, som hade antagits för kommunalvalen,

genom beslut år 1958 att gälla också perioden 1959 1962

(prop. 24, KU 11, rskr 156, SFS 139).

I prop. 1960:8 föreslogs att det provisorium som hade tillämpats för

andrakammarvalen skulle förlängas för ännu en mandatperiod. I ill stöd

för förslaget åberopades att författningsutredningen inte kunde avge förslag

i valfrågan så tidigt att det hann genomföras före 1960 års andrakammarval

och att det måste betecknas som olämpligt att, sedan en provisorisk valmetod

använts vid tre andrakammarval i följd, för nästa mandatperiod återgå

till den tidigare metoden med vetskap om att en tredje metod kunde komma

att tillämpas för perioden därefter. Förslaget godkändes av riksdagen (KU

8, rskr 135, SFS 68). Det provisoriska valsystemet förlängdes på samma

skäl för kommunalvalen för perioden 1963—1966 enligt beslut år 1961

(prop. 175, KU 18, rskr 376, SFS 608).

Författningsutredningen lade år 1963 fram förslag om en grundlagsrevision

och drog i samband därmed upp vissa huvudlinjer för ett nytt valsystem

(SOU 1963: 16—19). Betänkandet upptar två alternativa författningsförslag,

det ena utformat efter ett enkammarsystem och det andra efter ett

tvåkammarsystem. I fråga om valmetoden har i enkammaralternativet för

valkretsvalens del och i tvåkammaralternativet för andrakammarvalens del

den år 1952 införda metoden för fördelning av mandaten mellan partierna

godtagits.

I prop. 1964:29 framhölls att ställningstagande till författningsutredningens

förslag, som då hade sänts ut på remiss, inte kunde ske sa tidigt att

frågan om valsystemets utformning kunde lösas slutgiltigt före andrakammarvalen

samma år. Med hänsyn härtill förordades att det provisoriska valsystemet

vid andrakammarval skulle gälla även mandatperioden 1965 1968.

Propositionen godtogs av riksdagen (KU 2, rskr 84) och lag i ämnet utfärdades

den 13 mars 1964 (nr 58).

Remissbehandlingen av författningsutredningens förslag är numera slutförd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1966

Frågan om den framtida författningen omfattar också valsystemet. På

grund av de överläggningar som pågår i författningsfrågan kan ställning

alltså inte f. n. tas till hur valsystemet skall utformas för framtiden. Vilket

valsystem som skall tillämpas vid kommunalvalen hösten 1966 måste emellertid

bestämmas under den närmaste tiden. I detta läge är det enligt min

mening naturligt att det provisoriska valsystem som nu har tillämpats vid

andrakammarval och kommunalval sedan år 1952 tillämpas också vid kommunalvalen

för mandatperioden 1967—1970. Som framhölls vid frågans behandling

år 1952 är detta system utformat så att det utan valtaktisk samverkan

mellan partier ger en rimlig genomsnittlig proportionell rättvisa för hela

landet. När det infördes var grundtanken därför att det tidigare valsystemet

med valtaktisk samverkan skulle ersättas med det provisoriska valsystemet

utan sådan samverkan. Jag utgår från att denna grundtanke respekteras av

de politiska partierna.

I enlighet härmed har inom inrikesdepartementet upprättats förslag till

lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1967_1970 m. m.

Lagförslaget knyter an till den särskilda lag som antogs år 1954 och gällde

kommunalval för perioden 1955—1958. Provisoriet skall tillämpas inte bara

vid de allmänna kommunalvalen utan också vid extra val, olika slag av

nyval, kompletteringsval eller särskilda röstsammanräkningar som avser

mandatperioden 1967—1970 eller del av perioden. Liksom 1954 års lag innebär

förslaget att bara en välj arbeteckning (partibeteckning) får användas

och att mandaten fördelas mellan partierna efter uddatalsmetoden med första

divisorn jämkad till 1,4. Den nya lagen bör träda i kraft dagen efter den då

lagen har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

15

l

Valtiderna vid allmänna val

Gällande bestämmelser m.m.

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om valtider finns i 58 § och 72 § tredje stycket lagen den

26 november 1920 (nr 796, ändrad bl. a. 1962: 71 och 1963: 127) om val till

riksdagen (ValL) samt 22 § 1 mom. och 37 § tredje stycket KVL (ändrad

bl. a. 1962: 72 och 1963: 128).

Enligt ValL skall val till riksdagens andra kammare pågå mellan kl. 8 fm.

och kl. 3 em. samt mellan kl. 5 em. och kl. 9 em. Hålls högmässogudstjänst

på valdagen i den församling som valdistriktet hör till, skall uppehåll i

valförrättningen göras för den tid då gudstjänsten pågår (58 § första

stycket).

Länsstyrelsen kan på framställning av valnämnden förordna om avvikelser

från bestämmelserna i 58 § första stycket ValL, om andra tider för valförrättningen

är mer lämpliga på någon ort. Tillträde till valet skall dock

alltid finnas minst två timmar före kl. 3 em. samt på landet minst två timmar

efter kl. 5 em. och i stad minst två timmar efter kl. 7 em. (58 § andra

stycket).

Röstmottagning på postanstalt skall vid andrakammarval äga rum under

den tid då postanstalten normalt hålls öppen för allmänheten. På valdagen

skall postanstalt dock vara öppen för röstmottagning minst en timme före

kl. It fm. och en timme efter kl. 1 em. Föreligger särskilda skäl, kan Kungl.

Maj :t begränsa tiden för röstmottagning på valdag till den tid då postanstalten

normalt hålls öppen för allmänheten. Den skall emellertid då hållas

öppen minst en timme (72 § tredje stycket).

Kommunalval skall enligt KVL pågå minst två timmar före kl. 3 em.

samt på landet minst två timmar efter kl. 5 em. och i stad minst två timmar

efter kl. 7 em. Hålls högmässogudstjänst på valdagen i den församling som

valdistriktet hör till, skall uppehåll göras för den tid då gudstjänsten pågår

(22 § 1 mom. första stycket).

Valtider för varje valdistrikt bestäms av valnämnden. Länsstyrelsen skall

underrättas om valtider vid val av landstingsman, kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige före utgången av juli det år då valet skall äga rum

(22 § 1 mom. andra stycket).

Vid kommunalval skall röstmottagning på postanstalt äga rum under den

tid då postanstalten hålls öppen för allmänheten. På valdagen skall postanstalt

dock hållas öppen minst en timme (37 § tredje stycket).

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Frågans tidigare behandling

Genom lag den 8 april 1960 (nr 59) angående ändring i lagen om val till

riksdagen avskaffades röstlängdsutdragen vid andrakammarval och ersattes

med röstkort. I samband därmed utsträcktes tiden för röstning i vallokalerna

med en timme på morgonen och i fråga om landet med en timme på kvällen.

Skälet för utsträckningen av tiden var att man ville söka hindra alltför

omfattande poströstning (prop. 1960: 103 s. 53). I fråga om länsstyrelsens

möjlighet att förordna om andra tider för valet än de som anges i lagen

framhölls att det är angeläget att länsstyrelserna iakttar viss återhållsamhet

härvidlag. Medgavs undantag borde i huvudsak samma valtider fixeras i

hela länet eller sammanhängande eller slutna delar av länet. Någon ändring

i bestämmelserna om postanstalternas öppethållande ansågs inte behövas.

År 1961 avskaffades röstlängdsutdrag och ersattes med röstkort även vid

kommunalval. 1955 års valutredning, vars förslag låg till grund för reformen,

tog därvid upp frågan om valtiderna vid dessa val. Enligt utredningen

kunde ifrågasättas om inte de gällande bestämmelserna i detta avseende

borde ändras för att motverka ökning av antalet poströstande. Som skäl mot

ändring anförde utredningen bl. a. att bestämmelserna i KVL om valtider

hade utformats för att i möjligaste mån tillgodose den kommunala självbestämmanderätten,

att de var avsedda att tillämpas vid skilda slags val med

olika röstningsfrekvens och att de gav möjlighet att ta hänsyn till lokala förhållanden.

Eftersom tiderna för röstningen vid viktiga kommunalval dittills

hade bestämts så att de stämt överens med de tider som föreskrivs för andrakammarval,

ansåg utredningen att det inte fanns behov att ändra bestämmelserna.

Huvuddelen av remissinstanserna anslöt sig till utredningens

mening, men på flera håll förordades att valtiderna skulle fixeras även för

kommunala val. Föredragande departementschefen intog samma ståndpunkt

som valutredningen. Han strök dock under, att olika valtider medförde

olägenheter för väljarna, och förutsatte att länsstyrelserna verkade för

så stor enhetlighet som möjligt inom länen i fråga om valtiderna. I allmänhet

borde valtiderna vid andrakammarval tillämpas (prop. 1961: 175 s. 55). Vid

riksdagsbehandlingen lämnades förslaget utan erinran (KU 18, rskr 376).

Med anledning av två likalydande motioner till 1962 års riksdag (1:555

och II: 671) uttalade konstitutionsutskottet (uti. 13) att olägenheter i olika

avseenden var förbundna med varierande valtider vid allmänna val. Utskottet

ansåg emellertid att man borde avvakta resultatet av de åtgärder

som departementschefen hade anbefallt år 1961 för att nå största möjliga

enhetlighet inom de olika länen, innan frågan om nya regler om valtiderna

för kommunalval övervägdes närmare. Det var enligt utskottet önskvärt att

Kungl. Maj :t på nytt övervägde frågan när ytterligare erfarenheter hade

vunnits. I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen (rskr 185)

ge Kungl. Maj :t till känna vad utskottet hade anfört.

Frågan om valtiderna vid kommunalval togs upp i riksdagen även år

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

1963 i samband med behandlingen av prop. 56 med förslag till lag angående

ändring i lagen om val till riksdagen in. in. Med anledning av motionerna

1:597 och 11:739 samt 1:598 och 11:738 anförde konstitutionsutskottet

(uti. 7) att utskottet vidhöll den uppfattning som utskottet gett uttryck åt

i uti. 1962: 13. Utskottets majoritet fann emellertid att erfarenheterna från

kommunalvalet år 1962 inte torde vara helt tillfredsställande och ansåg det

därför önskvärt att Kungl. Maj :t uppmärksammade frågan. I en reservation

framhöll sju ledamöter av utskottet att utskottet hade bort hemställa

att riksdagen med hänsyn till olägenheterna med andra valtider för kommunalval

än för andrakammarval och andra tider för val på landet än för val

i stad måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förnyat övervägande

av frågan om lika valtider vid allmänna val samt om förslag till lagändringar

i så god tid att ändringarna kunde beslutas och träda i kraft till 1964

års andrakammarval. Riksdagen (rskr 182) godkände utskottsutlåtandet i

här ifrågavarande del.

2_Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 31

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Länsstyrelsens framställning

Efter erinran om gällande bestämmelser och deras tillkomst ifrågasätter

länsstyrelsen i sin framställning om det inte föreligger skäl att bringa reglerna

om valtider vid kommunalval i överensstämmelse med motsvarande

regler för andrakaminarval. Skall länsstyrelserna verka för enhetlighet i

fråga om valtiderna vid kommunalval måste det finnas laglig möjlighet för

länsstyrelserna att bestämma i frågan.

Mdare ifrågasätts i länsstyrelsens framställning om bestämmelsen att

^ alförrättningen skall avbrytas under tid då högmässogudstjänst pågår bör

stå kvar. Efter den nya pastoratsindelningen kan högmässogudstjänst förekomma

i kommunen under i stort sett hela dagen, framhåller länsstyrelsen.

Detta kan leda till att olika valtider tillämpas i de skilda valdistrikten i kommunen,

något som är till stort men för allmänheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år W66

in

Remissyttrandena

Allmänna synpunkter

Frågan om det lämpliga i att nu överväga ändrade bestämmelser om valtider

vid kommunalval tas upp av 1965 års valtekniska utredning. Utredningen

erinrar om att den enligt sina direktiv skall bl. a. uppmärksamma

vissa skiljaktigheter som f. n. består mellan lagstiftningen om val till riksdagen

och reglerna om kommunala val. Särskilt nämns i direktiven de olika

reglerna om tider för öppethållande av vallokalerna. Inom den närmaste

tiden kommer utredningen att avge betänkande om gemensam valdag för

riksdagsval och allmänna borgerliga kommunalval. Genomförs en sådan

ordning, blir det en naturlig följd att nuvarande skillnader i fråga om valtider

vid de skilda valen kommer att försvinna. Även om en reform i denna

riktning inte genomförs men tiden för valförrättning sträcks ut över mer än

en dag, torde det enligt utredningen bli nödvändigt att se över bestämmelserna

om valtider, varvid samordning mellan de olika valen kan genomföras.

Dessa omständigheter finner utredningen i och för sig motivera att frågan

om valtiderna inte avgörs nu. Angelägenheten av att undanröja de olägenheter

som följer av att valtiderna vid kommunalval varierar inom skilda

kommuner talar enligt utredningens mening emellertid för att ändrade bestämmelser

införs snarast. Till stöd härför åberopas vidare att man inte f. n.

kan bedöma, om och när utredningens arbete kan komma att leda till några

praktiska resultat. Utredningen vill därför inte motsätta sig att reglerna i

KVL om valtider redan nu bringas i överensstämmelse med motsvarande

regler i ValL.

Motsatt uppfattning har domkapitlet i Växjö stift, som förordar att ändring

i gällande bestämmelser skall anstå i avvaktan på den nyordning i föihållandet

mellan olika val som synes bli aktuell snart.

Valtider vid borgerliga kommunalval

Länsstyrelsens i Östergötlands län förslag tillstyrks av det stora

flertalet remissinstanser, bl. a. överståthållarämbetet, alla länsstyrelser utom

en, flertalet domkapitel, 1965 års valtekniska utredning, Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunförbundet och de fyra hörda partiorganisationerna.

I en rad yttranden betonas behovet av ändrade regler för att nå önskvärd

enhetlighet i fråga om valtiderna. Sålunda uttalar länsstyrelsen i Stockholms

län att olägenheter i skilda avseenden otvivelaktigt är förbundna med varierande

valtider. Det är därför en angelägen uppgift för länsstyrelserna att

verka för så enhetliga valtider som möjligt inom länen. Den bristande över
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

ensstämmelsen mellan reglerna i ValL och KVL verkar emellertid hämmande

på lansstyrelsernas samordnande verksamhet. Några mera vägande skäl

mot att införa samma regler i KVL som f. n. finns i ValL torde enligt länsstyrelsens

mening inte kunna åberopas. Länsstyrelsen i Kronobergs län

upplyser att länsstyrelsen vid 1962 års kommunalval försökte samordna valtiderna

på samma sätt som vid andrakammarval. Detta lyckades dock inte

i full utsträckning på grund av valnämndernas bestämmanderätt. Flera valnämnder

följde inte de valtider som länsstyrelsen rekommenderade. Följden

blev att valet pågick under olika tider t. o. in. inom en och samma kommun.

Några sakliga skäl för olika bestämmelser om valtider vid andrakammarval

och kommunalval anser länsstyrelsen knappast föreligga. Också länsstyrelsen

i Gotlands län redovisar svårigheter att med nuvarande bestämmelser

* åstadkomma enhetlighet i fråga om valtiderna vid kommunalval. Till

stöd för den föreslagna ändringen åberopar länsstyrelsen bl. a. att det förekommer

att valnämnd fastställer valtiderna till de kortaste som lagen medger

darfor att antalet röstberättigade i valdistriktet är ringa och valförrättningen

ändå kan genomföras utan tidsnöd. Länsstyrelsen bar inte alltid mött

förståelse för sina påpekanden, att valtiderna bör bestämmas även med

hänsyn till att den röstberättigade bör få största möjliga frihet att rösta på

den tid som är lämpligast för honom, även om det medför längre tjänstgöringstid

för valförrättaren och sysslolöshet för honom under delar av den

tid då valet pågår. I länsstyrelsens yttrande förutsätts emellertid att ändringsförslaget

avser endast de allmänna kommunalvalen.

Att valtiderna vid kommunalval varierar starkt inom skilda kommuner

stryks under även av länsstyrelsen i Malmöhus län, som anser att detta förhållande

har inneburit olägenheter för väljarna. Vägande skäl kan därför

åberopas för önskemålet om större enhetlighet. Länsstyrelsen ansluter sig

till förslaget att KVL ändras i detta avseende så att valtiderna blir desamma

som vid andrakammarval. Behovet av lokala avvikelser torde kunna tillgodoses

genom att valnämnd har möjlighet att begära länsstyrelsens fastställelse

av andra valtider än de generella. Enligt länsstyrelsen i Älvsborgs

lön uppväger de fördelar som enhetliga och rundligt tilltagna valtider medför

for väljarna väl de nackdelar som uppstår för vissa valnämnder genom

att de måste hålla vallokalerna öppna längre än vad som objektivt sett kan

anses betingat av de lokala förhållandena. Länsstyrelsen i Västernorrlands

län erinrar om att länsstyrelsen redan år 1962 i utlåtande över 1955 års

valutrednings betänkande med förslag till bl. a. röstlängdsutdragens avskaffande

vid kommunala val förordade att samma regler om valtider skulle

gälla vid kommunalval som vid andrakammarval. Länsstyrelsen har alltjämt

denna uppfattning. Längre öppethållande bör kunna leda till större valdeltagande,

yttrar länsst3rrelsen.

Synpunkter som i det väsentliga överensstämmer med de hittills redovisade

förs fram också i yttrandena från länsstyrelserna i Södermanlands,

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr iil år 1966

Kalmar, Kristianstads, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gäwleborgs,

Jämtlands och Norrbottens län, domkapitlen i Kunds, Göteborgs och Visby

stift, Högerns riksorganisation, Sveriges socialdemokratiska arbetarparti och

Skånska drätselkammare förbundet.

Folkpartiets riksorganisation erinrar om konstitutionsutskottets uttalanden

åren 1962 och 1963 samt finner dessa ge vid handen, att det råder ett

uttalat missnöje med de skilda bestämmelserna om vallokals öppethållande

vid olika slags val. Erfarenheterna talar för att reglerna i KVL ändras så

att de stämmer överens med reglerna för andrakammarval. Denna fråga

hänger samman med det moderna fritidslivet och bilismen, anförs i organisationens

yttrande. Liksom i fråga om andrakammarval bör väljarna få

tillfälle att rösta tidigt på dagen innan de utnyttjar söndagen för bl. a. resor.

Ett antal remissinstanser, som tillstyrker förslaget, framhåller emellertid

att man har nått ganska stor enhetlighet redan f. n. i fråga om valtiderna vid

kommunalval. Sådana uttalanden gör länsstyrelserna i Jönköpings samt Göteborgs

och Bohus län. Enligt överståthållarämbetet tillämpas i Stockholm

samma valtider vid kommunalval som vid andrakammarval. Länsstyrelsen

i Uppsala län anser att nuvarande bestämmelser inte har vållat några uppenbara

olägenheter men finner det ändå önskvärt med enhetliga regler för kommunalval

och andrakammarval. Någon olägenhet av att olika valtider tillläinpas

har länsstyrelsen i Hallands län inte märkt. Valtiderna för varje

valdistrikt anges ju i de röstkort som sänds ut till varje röstberättigad, erinrar

länsstyrelsen, som dock anser att det inte finns anledning att behålla

olika valtider för andrakammarval och kommunalval.

Enligt Centerpartiets riksorganisation hör reglerna om öppethållande göras

enhetliga även i fråga om stad och ort på landet.

önskvärdheten av enhetliga valtider vid andrakammarval och kommunalval

får inte föranleda att andra synpunkter på frågan lämnas obeaktade,

yttrar Svenska stadsförbundets styrelse. Nuvarande regler i KVL torde syfta

till att i möjligaste mån tillgodose den kommunala självbestämmanderätten.

Föreskrifterna gör det också möjligt för valnämnderna att anpassa valtiderna

efter lokala förhållanden och den varierande röstningsfrekvensen vid

olika slag av kommunala val. Uppgifter om valtiderna i det enskilda valdistriktet

anges på de röstkort som vid varje val tillhandahålls de röstberättigade

i distriktet. Inte heller känner styrelsen till att det har förekommit

klagomål från allmänheten över tillämpningen av nuvarande bestämmelser.

Styrelsen vill emellertid inte motsätta sig sådan ändring av bestämmelserna

i KVL om valtider att bestämmelserna bringas i överensstämmelse med motsvarande

regler i ValL. Liknande tankegångar återfinns i yttrandet från

Svenska kommunförbundets styrelse. Behovet av hänsynstagande till lokala

förhållanden och den skilda röstningsfrekvensen vid olika slag av kommunalval

gör sig påmint särskilt i mindre valdistrikt på landsbygden, menar

styrelsen, som anser att öppethållandet där ofta kan begränsas avsevärt utan

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

nämnvärd olägenhet för väljarna. På andra sidan är det förenat med betydande

olagenheter for väljarna om valtiderna varierar starkt i skilda kommuner

och vid olika val. Kungörandet genom press och radio av skilda valtider

kan verka förvirrande på en del väljare. Uppgifterna om valtider på

rostkorten observeras tyvärr inte alltid av den enskilde väljaren. Större enhetlighet

än nu i fråga om valtiderna är därför önskvärd. Styrelsen tillstyrker

av dessa skal det förslag som länsstyrelsen i Östergötlands län har

fört fram. Möjligheten för länsstyrelse att fastställa andra valtider än de

generella torde enligt förbundsstyrelsens uppfattning i rimlig utsträckning

tdlgodose hänsynen till lokala förhållanden m. m. Det är önskvärt att tidpunkten

för bestämmande av valtiderna fixeras så att uppgifter om tiderna

föreligger innan röstkorten trycks.

Behovet av lokala variationer i fråga om valtiderna stryks under också av

länsstyrelsen i Västerbottens lön, som framhåller att antalet valdistrikt i

lanet trots tidigare reduktioner alltjämt är stort och att antalet röstande vid

1964 års andrakammarval understeg 150 i inte mindre än 206 av de 433 valdistrikten.

Lansstyrelsen skall liksom hittills söka medverkan från kommunernas

sida för att ytterligare reducera antalet valdistrikt. Antalet distrikt

kommer emellertid ändå att vara stort i lappmarken och de inre delarna av

lanet. I många distrikt torde antalet röstande under alla förhållanden bli

så litet att korta valtider får anses tillräckliga. Även om länsstyrelsen skulle

få laglig möjlighet att besluta om valtiderna vid kommunalvalen skulle därför

den eftersträvade enhetligheten inte kunna nås i större utsträckning i länet.

Avstyrkande yttranden föreligger från domkapitlen i Linköpings

och Växjö stift, Svenska landstingsförbundet samt ordförandena

i valnämnderna i Lund och Landskrona.

Till stöd för sin ståndpunkt anför domkapitlet i Linköpings stift att allmänhetens

intressen synes tillgodoses bäst med nuvarande ordning. Det

synes knappast vara något intresse för allmänheten att kommunalval äger

rum på i huvudsak samma tider i hela landet. Domkapitlet i Växjö stift har

inte något i sak att erinra mot förslaget från länsstyrelsen i Östergötlands

lan men ar som förut sagts f. n. mest benäget att förorda att lagändringen

skall anstå.

I yttrandet från Svenska landstingsförbundets styrelse anförs att gällande

regler ger möjligheter att anpassa öppethållandet till vad som lokalt kan

anses påkallat med hänsyn till t. ex. antalet röstberättigade, valdistriktets

allmänna befolkningsstruktur in. m. Enligt vad styrelsen har sig bekant

har inga olägenheter för väljarna uppstått genom denna ordning. Behovet

att orientera allmänheten om valtiderna är väl tillgodosett genom uppgifterna

härom på röstkorten.

Valtider vid kyrkofullmäktigval

De flesta remissinstanserna behandlar frågan om valtiderna utan att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr .''il är lOtUi -•*

framhålla någon skillnad mellan borgerliga och kyrkliga kommunalval.

Vissa remissinstanser tar emellertid uttryckligen ställning till frågan om

enhetliga valtider vid kyrkofullmäktigval, nämligen överstäthåUarämbetet,

länsstyrelserna i Kalmar, Gotlands, Hallands och Älvsborgs län, domkapitlet

i Göteborgs stift, Svenska stadsförbundet och H>65 års valtekniska utredning.

Alla dessa remissinstanser avstyrker att samma valtider föreskrivs

för dessa val som för andrakammarval.

I Stockholm tillämpas vid kyrkofullmäktigval viss inskränkning i tiderna

för öppethållande av vallokalerna i förhållande till övriga val, anfor

ÖverstäthåUarämbetet. Inskränkningen motiveras av det mera begränsade

valdeltagandet. Eftersom kyrkofullmäktigvalen i regel förrättas vid annat

tillfälle än andrakammarval och stadsfullmäktigval har inskränkningen av

valtiderna enligt ämbetets uppfattning inte medfört några olagenheter. Så

länge kyrkofullmäktigvalen hålls vid annan tidpunkt än övriga val anser

ämbetet att det inte finns behov att ändra nuvarande regler om när vallokalerna

skall hållas öppna vid kyrkofullmäktigval. Däremot bär ämbetet ingen

erinran mot att länsstyrelserna anförtros uppgiften att bestamma valtiderna.

Liknande synpunkter anlägger länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands

län vilka också anmärker att det är valnämnderna och inte länsstyrelserna

som kungör kyrkofullmäktigval. Med hänsyn till det ringa valdeltagandet vid

kyrkofullmäktigval finner länsstyrelserna i Hallands och Älvsborgs län att

det inte är rimligt att vallokalerna hålls öppna hela dagen. Svenska stadsförbundet

anser det uppenbart att särskilda bestämmelser måste meddelas

för kyrkofullmäktigvalen. Samma ståndpunkt intar domkapitlet i Göteborgs

stift, som finner det synnerligen olämpligt att kyrkofullmäktigval

skulle kunna äga rum under sådan tid att valet skulle kunna hindra någon

att bevista gudstjänsten.

Avbrott i valförrättning under gudstjänsttid

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker att nuvarande regler

i ValL och KVL om uppehåll i valförrättning under tid då gudstjänst hålls

i den församling som valdistriktet hör till upphävs. Hd hör länsstyrelserna

i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Blekinge, Skaraborgs, Värmlands,

Örebro och Västmanlands län, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet

och Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. Länsstyrelsen i

Västmanlands län pekar särskilt på att nuvarande bestämmelser i vallagarna

tar hänsyn bara till statskyrkobesökare. Åtskilliga andra remissinstanser

soin tillstyrker förslaget förordar att en generell föreskrift ges om uppehåll

i valförrättning kl. 11—13. Om sammanlysning av gudstjänster sker till

denna tid, tillgodoser en sådan föreskrift väljares önskemål att få möjlighet

att bevista gudstjänsten samtidigt som valförrättarna får ett behovhgd uppehåll

i valförrättningen. Denna inställning i frågan har överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Älvsborgs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Norrbottens lön, domkapitlen i Västerås, Karlstads och Luleå stift samt Högerns

riksorganisation. Uppehåll i valförrättning bör göras kl. 11_13 och

l0T17’ anser lunsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län och domkapitlet i

Goteborgs stift. Domkapitlet förordar dock att nuvarande regler behålls för

kyrkofullmaktigvalens del. Centerpartiets riksorganisation håller före att

bestämmelserna om uppehåll i valförrättning bör antingen utgå eller avse

den vanligaste tiden för högmässogudstjänst.

Flera remissinstanser ställer sig tveksamma till förslaget i denna del och

forordar att frågan övervägs närmare innan ändring görs i gällande reglering.

Salunda anfor länsstyrelsen i Kristianstads län att domkapitlet i Lunds

stift gett generell dispens att förlägga gudstjänster på valdagen till annan

tid an den vanliga, vilket har bidragit till tjänligare valtider. Med hänsyn till

det allmänna önskemålet att väljarnas intressen skall tillgodoses så långt

det ar möjligt anser länsstyrelsen emellertid att det bör övervägas att slopa

ifrågavarande bestämmelser. Enligt länsstyrelsen i Jönköpings län torde

många hysa uppfattningen att sådana förrättningar som allmänna val inte

bor äga rum under gudstjänsttid, en uppfattning som bör respekteras. En

utvag skulle vara att förlägga valen till annan dag än söndag. Denna fråga

bor undersökas närmare, menar länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Malmöhus

lan finner skäl föreligga att närmare undersöka omfattningen och beskaffenheten

av de olägenheter som är förbundna med bestämmelserna om uppehåll

i valförrättning under gudstjänsttid och det sätt på vilket konstaterade

olagenheter lämpligen bör avhjälpas. Närmare överväganden rekommenderas

också av länsstyrelsen i Västerbottens län.

Av de remissinstanser som avstyrker förslaget att slopa bestämmelserna

om uppehåll i valförrättning under gudstjänsttid konstaterar en del,

att gällande bestämmelser inte har medfört sådana olägenheter att ändrad

reglering är motiverad. Uttalanden av denna innebörd gör länsstyrelserna i

Kronobergs och Kopparbergs län, domkapitlen i Växjö, Härnösands, Visby

och Stockholms stift samt Folkpartiets riksorganisation.

Länsstyrelsen i Gotlands län upplyser att länet har inte mindre än 92

församlingar men att det trots detta inte har förelegat svårigheter att i

samarbete med de kyrkliga myndigheterna koncentrera högmässogudstjänsterna

i samtliga landsförsamlingar till kl. 10—14.30. Enligt länsstyrelsens

erfarenheter finns det därför inte skäl att ändra ifrågavarande bestämmelser

om uppehåll i valförrättning.

Flera domkapitel framhåller i sina avstyrkande yttranden att man t. ex.

genom att sammanlysa gudstjänster kan åstadkomma enhetliga valtider

utan att ändra gällande bestämmelser. I yttrandet från domkapitlet i Uppsala

stift anförs att man i stiftet har praktiserat att på valdagar sammanlysa

högmässogudstjänster i olika församlingar inom ett pastorat till en församhngs

kyrka i syfte att skapa förutsättningar för så enhetliga valtider som

möjligt. För att tillgodose detta syfte bör också andra åtgärder vara tänk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

bara, t. ex. att anställa predikobiträde åt präst som har att samma dag svara

för mer än en högmässogudstjänst. Genom åtgärder av detta slag borde enligt

domkapitlets mening skäliga anspråk på enhetliga valtider kunna tillgodoses

utan att kravet på uppehåll i valförrättning för högmässogudstjänst

behöver uppges. Liknande synpunkter anlägger domkapitlen i Linköpings,

Skara, Strängnäs och Lunds stift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Föredraganden

Allmänna synpunkter

Bestämmelserna i ValL om val till riksdagens andra kammare och i IvVL

om val av landstingsmän, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, municipalfullmäktige

och kyrkofullmäktige överensstämmer i väsentliga delar.

Vissa skiljaktigheter finns emellertid. En del av dem betingas av att förhållandena

vid andrakammarval och kommunalval är olika. I fråga om andra

har däremot ifrågasatts om de är grundade på så starka skäl att de inte

skulle kunna undanröjas. Hit hör bl. a. reglerna om när vallokalerna skall

hållas öppna på valdagen. För andrakammarvalen gäller att vallokalerna

på valdagen skall vara öppna under bestämda tider, nämligen kl. 8—15 och

17 21. På framställning av valnämnden kan länsstyrelsen bestämma andra

tider, varvid tillträde till valet dock skall finnas minst två timmar före kl. 15

samt minst två timmar efter kl. 17 på landet och kl. 19 i stad. Vid kommunalval

är det varje valnämnd som bestämmer valtiderna. För valnämndernas

bestämmanderätt gäller samma begränsning som för länsstyrelses bestämmanderätt

vid andrakammarval. Härutöver föreskrivs för alla slags

val att uppehåll i valförrättningen skall göras under tid då högmässogudstjänst

pågår i den församling som valdistriktet hör till. Också i fråga om de

tider då postanstalt skall hållas öppen för röstmottagning på valdagen är

bestämmelserna olika för andrakammarval och kommunalval. Vid andrakammarval

skall postanstalt hållas öppen minst en timme före kl. 11 och

minst en timme efter kl. 13 med rätt för Kungl. Maj :t att begränsa tiden till

den tid postanstalten hålls öppen för allmänheten, dock minst en timme. För

kommunalvalens del gäller att röstmottagning skall äga rum under den

tid postanstalten hålls öppen för allmänheten, dock minst en timme. Denna

föreskrift avser givetvis endast sådana kommunalval vid vilka röstmottagning

på postanstalt äger rum på valdagen, dvs. i regel bara allmänna val av

landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige.

Som framgår av min inledande redogörelse har krav på enhetliga valtider

vid andrakammarval och kommunalval rests vid flera tillfällen under senare

år. I regel har kraven gått ut på att valtiderna skall fixeras även för

kommunalvalen i likhet med vad som gäller i fråga om andrakammarval.

Motivet härför har varit att man har ansett att valtiderna vid kommunalvalen

har varierat mellan de olika valdistrikten i alltför hög grad. När frågan

senast behandlades i riksdagen år 1963 uttalades bl. a. att erfarenheterna

i fråga om valtiderna vid 1962 års kommunalval inte var helt tillfredsställande

och att det var önskvärt att Kungl. Maj:t uppmärksammade frågan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr .‘It år 1966

Länsstyrelsen i Östergötlands län har nu i framställning till Kungl. Maj :t

ifrågasatt om inte bestämmelserna om valtider i KVL bör ändras så att de

överensstämmer med motsvarande bestämmelser i ValL. Dessutom hai

länsstyrelsen i framställningen ifrågasatt om inte föreskrifterna om uppehåll

i valförrättningen under gudstjänsttid bör upphävas. Framställningen

har remissbehandlats och fått övervägande positivt mottagande av remissinstanserna.

Ett ledande motiv för de ändringar som har skett i vallagstiftningen vid

olika tillfällen har varit att underlätta valdeltagandet och göra röstningen

så bekväm som möjligt för väljarna. Från denna synpunkt är det angeläget

att utan dröjsmål överväga vad som lämpligen bör göras för att undanröja

olägenheter som nuvarande regler om valtider i KVL kan medföra för

väljarna. Ett skäl att inte f. n. behandla denna fråga är att den omfattas

av det utredningsuppdrag som 1965 års valtekniska utredning har fått. I direktiven

för utredningen sägs bl. a. att den skall uppmärksamma olikheter

av skilda slag mellan vallagarna. Särskilt nämns reglerna om tiderna fölvallokalernas

öppethållande. Som utredningen har påpekat i sitt remissyttrande

kan man emellertid inte i dagens läge bedöma vilka praktiska resultat

som kan följa av utredningens arbete eller när resultaten kan föreligga.

Utredningen har därför förordat att frågan om valtiderna avgörs utan samband

med de övriga frågor som omfattas av utredningsuppdraget. Mot denna

bakgrund finns det enligt min uppfattning inte skäl att lämna frågan om

valtiderna oprövad inför årets allmänna kommunalval.

Valtider vid borgerliga kommunalval

När frågan om valtiderna vid kommunalval behandlades i samband med

ändringar i KVL år 1961 räknade man med att en intensifierad verksamhet

från länsstyrelsernas sida för att åstadkomma enhetliga valtider i länen

skulle leda till att de valtider som gäller för andrakammarval i stort sett

skulle komma att tillämpas också vid de kommunala valen. I viss utsträckning

torde dessa förväntningar ha infriats. Remissinstansernas redovisning

av erfarenheterna från 1962 års kommunalval visar emellertid att man med

nuvarande bestämmelser om valtider i KVL knappast kan åstadkomma den

enhetlighet som förutsattes år 1961 och som då ansågs önskvärd för att underlätta

valdeltagandet.

Det stora flertalet remissinstanser är eniga om att stora variationer i valtiderna

innebär olägenheter för väljarna. Redan det förhållandet att olika

valtider tillämpas vid olika slags val ställer särskilda krav på uppmärksamhet

från väljarnas sida och kan lätt leda till att väljare finner sig ha blivit

ur stånd att rösta. Även variationer mellan olika valdistrikt eller olika

kommuner kan verka förvirrande på väljarna, särskilt som denna oidning

medför att någon enhetlig upplysningskampanj om valtiderna inte kan föras

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

genom massmedia eller valorganisationer. Till detta kommer att möjligheterna

att utöva rösträtten inte blir desamma för alla väljare om längden av

den tid då vallokalerna hålls öppna varierar. Ju kortare den sammanlagda

tiden för röstningen är desto mindre möjligheter finns det för väljarna alt

kombinera röstningen med t. ex. friluftsliv under det veckoslut när valet

äger rum.

Mot synpunkter av den art som jag nu har angett invänds i en del yttranden

att uppgifter om valtiderna anges på det röstkort som varje röstberättigad

får före valet. Detta förhållande minskar självfallet riskerna för misstag

från väljarnas sida i fråga om valtiderna. Som uttalats vid remissbehandlingen

torde dock väljarna många gånger inte lägga märke till tidsuppgifterna

på röstkorten. Under alla förhållanden anser jag att övriga olägenheter

som jag har nämnt motiverar att man nu försöker åstadkomma enhetligare

valtider vid kommunalval än hittills.

Det skäl som i första hand har åberopats för att behålla valnämndernas

rätt att bestämma valtiderna vid kommunalval har varit behovet att anpassa

tiderna till lokala förhållanden och den skilda röstningsfrekvensen vid olika

slags kommunalval. Lokala förhållanden kan ibland föranleda särskild bedömning

av vilka valtider som är lämpligast. Möjlighet därtill finns ju också

vid andrakammarval trots att valtiderna vid dessa val eljest är generellt

fastställda i ValL. Röstningsfrekvensen är däremot en faktor som enligt min

uppfattning bör föranleda jämkning av valtiderna endast i undantagsfall.

I diskussionen om valtiderna vid kommunalval brukar framhållas att nuvarande

bestämmelser avser att tillgodose den kommunala självbestämmanderätten.

I förevarande sammanhang har detta spörsmål berörts av bl. a.

Svenska stadsförbundet, som emellertid godtar förslaget att införa bestämda

valtider även vid kommunalval. Även jag anser att fördelarna med enhetliga

valtider överväger nackdelar av ifrågavarande art.

Framställningen från länsstyrelsen i Östergötlands län går ut på att bestämmelserna

om valtider i KVL ändras så att de stämmer överens med

motsvarande bestämmelser i ValL. Alla remissinstanser som har godtagit

enhetliga valtider vid de borgerliga kommunalvalen har tillstyrkt länsstyrelsens

förslag. Också enligt min mening bör valtiderna vara desamma vid

dessa val som vid andrakammarvalen. Behovet av lokala avvikelser bör på

samma sätt som vid andrakammarval tillgodoses genom att länsstyrelsen får

rätt att på framställning av valnämnden bestämma andra tider för valet i

särskilda fall. Som framgår av vad jag har sagt i det föregående bör denna

länsstyrelsens rätt emellertid utnyttjas med viss återhållsamhet, vilket på

sin tid förordades även för andrakammarvalens del (prop. 1960: 103 s. 53).

Om bestämmelserna om vallokalernas öppethållande i KVL och ValL görs

enhetliga enligt vad jag har förordat faller det sig naturligt att också bestämmelserna

om röstmottagning på postanstalt blir lika i de båda vallagarna.

I praktiken innebär detta att postanstalterna på valdagen normalt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr .31 år 1966 29

skall hållas öppna minst två timmar vid kommunalval i stället för som nu

minst en timme.

I det föregående liar jag nämnt att det i fråga om valtiderna föreligger den

skillnaden mellan land och stad att tillträde till valet under alla förhållanden

skall finnas hl. a. minst två timmar efter kl. 17 på landet och efter kl. 19 i

stad. I ett par remissyttranden föreslås att denna skillnad upphävs. De generella

bestämmelserna om valtider vid andrakammarval gör ingen skillnad

mellan land och stad. Olikheter i förhållandena på landet och i stad utjämnas

alltmer, en utveckling som torde påskyndas allt efter som den nya kommunindelningen

genomförs. Dessa omständigheter talar för enhetliga bestämmelser

även i ifrågavarande avseende. Härtill kommer ett skäl som enligt

min uppfattning är mera betydelsefullt. Nuvarande regler kan medföra att

vallokalerna i vissa valdistrikt stängs tidigare än i andra, något som väljarna

lätt nog kan förbise. Just i fråga om tidpunkten för valets avslutande gäller

det att förebygga att väljarna går miste om sin rätt att delta i valet. Denna

tidpunkt bör därför vara enhetlig för hela landet. Jag föreslår att nuvarande

bestämmelser för stad skall gälla generellt.

De bestämmelser om valtider vid kommunalval som jag har föreslagit bör

gälla såväl de allmänna borgerliga kommunalvalen som särskilda sådana

val, dvs. omval, nyval och kompletteringsval.

Valtider vid kyrkofullmäktigval

Varken i framställningen från länsstyrelsen i Östergötlands län eller

i flertalet remissyttranden görs någon särbedömning i fråga om behovet av

enhetliga valtider vid kyrkofullmäktigval.

Åtta remissinstanser, som tillstyrker fixerade valtider vid kommunalval,

förordar emellertid att undantag från den generella regleringen görs i fråga

om kyrkofullmäktigvalen. Som skäl för undantaget anförs genomgående

att valdeltagandet i de kyrkliga kommunalvalen i regel är ringa och att de

inskränkningar i valtiderna som hittills har brukat göras vid sådana val

inte har medfört några olägenheter. Så länge som kyrkofullmäktigvalen

hålls vid annan tidpunkt än andra val anses det därför inte finnas behov

att ändra nuvarande ordning.

Av flera orsaker är valdeltagandet vid kyrkofullmäktigvalen för det mesta

ringa. I olika sammanhang har man betonat det önskvärda i att stimulera

valdeltagandet. Det främsta medlet härför har ansetts vara att förlägga

valen till samma dag som annat val. Så länge valen hålls på särskild dag

torde valdeltagandet emellertid såvitt man kan bedöma på de flesta håll

bli väsentligt mer begränsat än vid de borgerliga valen. Mot denna bakgrund

finner jag i likhet med de remissinstanser som särskilt tagit upp denna fråga

att det av praktiska skäl alltjämt bör ankomma på valnämnderna att bestämma

valtiderna vid kyrkofullmäktigval med hänsyn till förhållandena

i varje särskilt valdistrikt. Det är givetvis önskvärt att valnämnden endast

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

när det verkligen är befogat frångår de tider som tillämpas vid de borgerliga

kommunalvalen och att valtiderna under alla förhållanden i möjligaste mån

ansluter till dem som gäller vid dessa val.

Avbrott i valförrättning under gudstjänsttid

Förslaget från länsstyrelsen i Östergötlands län att upphäva bestämmelserna

i vallagarna om uppehåll i valförrättning under tid då högmässogudstjänst

hålls i den församling som valdistriktet hör till grundar sig på att sådan

gudstjänst ofta äger rum vid olika tider på söndagarna. Bestämmelserna

är därför ägnade att leda till olika tider för vallokalernas öppethållande.

Vid remissbehandlingen har flertalet remissinstanser tillstyrkt förslaget.

I allmänhet har dessa remissinstanser förordat en generell föreskrift att

uppehåll i valförrättningen skall göras kl. 11—13. Härigenom blir önskemålet

att valförrättningen inte skall pågå under gudstjänsttid i huvudsak

tillgodosett, eftersom sammanlysning av gudstjänster kan ske till tiden för

uppehållet. De avstyrkande remissinstanserna har på sin sida funnit att möjligheterna

att sammanlysa gudstjänster gör det onödigt att ändra nuvarande

bestämmelser i vallagarna. Skillnaden i de båda ståndpunkterna är alltså

ganska obetydlig. Även de synpunkter som företräds av de avstyrkande

remissinstanserna blir i det väsentliga beaktade om nuvarande föreskrifter

om uppehåll i valförrättning under gudstjänsttid ersätts med bestämmelsen

att valförrättning inte skall pågå mellan kl. 11 och 13. Jag föreslår att bestämmelserna

om valtider utformas i enlighet härmed. Att i detta avseende

införa särbestämmelser för kyrkofullmäktigval, vilket föreslås i några remissyttranden,

anser jag inte påkallat.

Vad jag har föreslagit i det föregående föranleder ändringar i 58 § ValL

samt 22 § 1 mom. och 37 § KVL. Jag föreslår dessutom den jämkningen i

59 § andra stycket KVL att vad där sägs om kostnaderna för kuvert som avses

i 26 och 29 §§ KVL skall omfatta också kuvert som avses i 28 § KVL. Jämkningen

föranleds av den reform som genomfördes år 1965 i fråga om sjukas,

åldringars och invaliders röstning (prop. 106, KU 40, rskr 353, SFS 609).

Vid reformen flyttades bestämmelserna om kuvert för valsedelsförsändelse

av äkta make från 29 till 28 § KVL. I 29 § infördes bestämmelser om kuvert

för valsedelsförsändelse av sjuka m. fl.

I enlighet härmed har inom inrikesdepartementet utarbetats förslag till

lag angående ändrad lydelse av 58 § ValL och lag om ändring i KVL. I fråga

om förslaget till lag angaende ändrad lydelse av 58 § ValL har jag samrått

med chefen för justitiedepartementet. De föreslagna lagarna bör träda i kraft

dagen efter den då de har utkommit från trycket. Härigenom kan de nya

bestämmelserna om valtider i KVL tillämpas redan vid årets allmänna kommunalval.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

31

Hemställan

Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att anta förut nämnda förslag till

1) lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1967—1970

m. m.,

2) lag angående ändrad lydelse av 58 § lagen den 26 november 1920 (nr

796) om val till riksdagen,

3) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Björn Weibo

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1966:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1967—1970 m. m. jämte motioner. s. 1 i texten