Sök i Ratio Lex

Angående utbildning i automatisk databehandling

1966-02-25 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:41, Angående utbildning i automatisk databehandling

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966

1

Nr 41

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående utbildning i automatisk

databehandling; given Stockholms slott den %5

februari 1966.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av betänkandet »Fackutbildning i automatisk databehandling»

(SOU 1965: 56) framläggs förslag om en ettårig fackutbildning i ADB. Utbildningen

avses under första året bli förlagd till sex regioner med organisatorisk

anknytning till yrkesskolorna och under kommunalt huvudmannaskap. Den

centrala ledningen föreslås åvila skolöverstyrelsen. Frågan om ADB-lärarutbildning

behandlas också.

Statsbidrag föreslås skola utgå enligt för central yrkesskola gällande grunder.

Därutöver föreslås bidrag utgå till täckande av kostnaderna för datamaskinhyra.

För framställning av kompendier m. m. föreslås anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete

uppräknat med 100 000 kr.

Den av förslagen föranledda årliga totalkostnaden har i betänkandet uppskattats

till omkring 2 milj. kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 41 år 1966

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 25

februari 1966.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Stbäng, Andersson,

Lindström, Lange, Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga, om utbildning i automatisk

databehandling och anför.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr hl år 1966

a

Inledning

ADB-utbildningssakkunniga (ledamöter departementssekreteraren Åke Selldén,

avdelningschefen Bertil Lundberg, lektorn Olof Moll och organisationsdirektören

Lennart Nordström; direktiv se 1965 års riksdagsberättelse s. 285),

har i september 1965 avlämnat betänkandet »Fackutbildning i automatisk databehandling»

(SOU 1965: 56). över betänkandet har yttranden avgetts av överbefälhavaren,

statskontoret, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden, universitetskanslersämbetet — efter hörande

av rektorerna vid universiteten i Uppsala och Lund, tekniska högskolan i

Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt handelshögskolan i Göteborg —

skolöverstyrelsen — efter hörande av vederbörande länsskolnämnder och lärarhögskolan

i Stockholm — centrala studiehjälpsnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen,

rikspolisstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,

Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), Landsorganisationen

i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens

centralorganisation (TCO), Statstjänstemännens riksförbund (SR),

Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges industriförbund, Svenska bankföreningen,

Svenska sparbanksföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund,

Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Hermods korrespondensinstituts

stiftelse, Svenska dataföreningen och Svenska samfundet för informationsbehandling

(SSI).

I det följande redovisas åtskilliga frågor och förslag, som inte kräver beslut

av riksdagen men som dock medtagits för överblickens och sammanhangets

skull.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966

1. Utredningen

1.1. Utbildningsbehovet

Datamaskiner — av utredningen karakteriserade som elektroniska, minnesförsedda

maskiner, vilkas arbete styrs av ett program, som är lagrat i minnet —

började mera allmänt användas inom den amerikanska industrin under början

av 1950-talet. Vid samma tid togs i Sverige den av matematikmaskinnämnden

byggda Besk (»binär elektronisk sekvenskalkylator») i bruk. Många ansåg

vid den tiden att Besk skulle täcka behovet av snabba beräkningsmaskincr inom

Sverige, men utvecklingen visade annat. För närvarande finns inom landet omkring

300 installerade datamaskiner av ett 40-tal olika typer. En under hösten

1964 genomförd undersökning rörande datamaskinerna i Sverige ger vid handen

att investeringskostnaderna för de installerade maskinerna kan beräknas till

minst 500 milj. kr. Största antalet maskiner finns inom industrin. Den största

ökningen av antalet maskiner har inträffat under de senaste fem åren. Resultaten

av den tidigare nämnda undersökningen samt uppgifter från datamaskinfabrikanter

tyder på att utvecklingen inom området kommer att fortsätta i än

snabbare takt under de närmaste kommande åren.

Den med ADB sysselsatta personalen indelas av de sakkunniga i följande kategorier:

systemmän och programmerare, teknisk personal

och övrig personal.

För att datamaskinen skall ge användbara och värdefulla resultat måste stor

omsorg läggas ner på analysen av det system, av vilket maskinens arbete skall

utgöra en del. Vid utformningen av nya system måste hänsyn i allmänhet tas

även till de organisatoriska förutsättningarna för systemets uppbyggnad. Detta

kvalificerade arbete utförs av systemmän, som måste vara väl insatta i

företagets, förvaltningens etc. administrativa rutiner.

Den del av arbetet som består i utformandet av program, dvs. instruktioner

för datamaskinens arbete, utförs av programmeraren. Denne måste vidare

precisera reglerna för datatillförseln till maskinen och formen för presentation

av resultatet. Ett nära samarbete mellan systemmän och programmerare är

nödvändigt och ofta är uppgifterna sådana att samma person gör hela arbetet.

Den dyrbara och komplicerade utrustning, som en datamaskinanläggning innehåller,

fordrar för det tekniska underhållet personal med starkt specialiserad utbildning.

Denna personal utgörs av tekniker eller ingenjörer. Det är

numera vanligast att datamaskinleverantören ombesörjer maskinunderhållet för

sina kunder såväl för dem som hyr som för dem som köpt maskiner.

För manövrering och övervakning av datamaskiner svarar datamaskinoperatörer.

I deras arbete ingår att köra de uppgjorda programmen efter

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr h1 år 19G6

givna anvisningar samt att sköta vissa rutinsysslor som hör till driften av datamaskinen.

Förutom nämnd personal förekommer administrativ personal

för ledning av ADB-verksamheten. Indirekt berörs också andra personalkategorier

av denna verksamhet.

För att få en säkrare uppfattning om personalsituationen i landet på ADBområdet

har de sakkunniga utfört en särskild undersökning. I december 1964 utsändes

sålunda ett frågeformulär till olika datamaskinanvändare, konsultföretag

och servicebyråer inom ADB-området samt datamaskintillverkare. Av de tillfrågade

svarade 95,5 %.

Resultatet av de sakkunnigas undersökning har sammanställts i följande tabell,

som utvisar personaltillgången 1964 resp. behovet av personal 1967.

Antal

Kategori

Tillgång

1.12.1964

Behov

1.10.1967

1 700

2 610

1 100

1 750

830

1 240

Övrig personal .........................................

1800

2 360

Summa

5 430

7 960

Grupperna systemmän och programmerare bestod 1964 till 28 % av personal

med akademisk utbildning och till 44% av personal med gymnasieutbildning

eller motsvarande. Resten, 28 %, hade lägre utbildning. Av undersökningen

framgick också den geografiska fördelningen av datamaskiner och ADB-personal

inom landet. Stockholmsområdet dominerade med cirka hälften av antalet anläggningar

och mer än två tredjedelar av personalen.

De sakkunniga framhåller, att de av företagen redovisade siffrorna rörande

den framtida utvecklingen icke ensamma får läggas till grund för dimensioneringen

av en fackutbildning i ADB. Uppgifterna torde nämligen, säger utredningsmännen,

i allmänhet utgöra en underskattning av expansionens styrka. En

på grundval av enkäten gjord beräkning visar att behovet av systemmän och

programmerare med en utbildningsnivå motsvarande fackskola eller gymnasium

under år 1967 kommer att uppgå till 2 150 under det att antalet anställda år

1964 med motsvarande grundutbildning uppgick till 1 227. Drygt 2/s av personalen

hänför sig vid båda tidpunkterna till Stockholmsregionen. De sakkunniga

understryker, att förändringarna i antalet anställda endast uttrycker storleken

av den förutsedda expansionen. Utbildningsbehovet är större än dessa förändringar

beroende på bl. a. den nuvarande bristsituationen, som har verkat hämmande

på utvecklingen hitintills. Ersättningsbehovet på grund av övergång till

andra yrken, fortsatta studier etc. ingår inte heller i de angivna förändringarna.

Införandet av datamaskiner på den svenska marknaden skapade snart nog ett

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966

stort utbildningsbehov. Det var naturligt att datamaskinleverantörerna från

början svarade för erforderlig undervisning eftersom varje maskin krävde sin speciella

utbildning. Den ojämförligt största delen av all programmerarutbildning

sköts än i dag av maskinleverantörerna. Småningom startades programmeringsutbildning

även på andra håll. Folkbildningsorganisationerna anordnade kurser

liksom statskontoret. I begränsad omfattning ombesörjde maskinleverantörerna

och maskinanvändarna utbildning även av datamaskinoperatörer. Utbildning i

ADB-systemarbete kom i stort sett igång först från och med 1960, till största

delen i enskild regi.

Den snabba expansionen inom ADB-tekniken medförde emellertid snart ett

utbildningsbehov, som krävde andra resurser än de som kunde erbjudas inom

ramen för en icke-samordnad, spridd kursverksamhet. En arbetsgrupp bestående

av representanter från överstyrelsen för yrkesutbildning, matematikmaskinnämnden,

arbetsmarknadsstyrelsen och statistiska centralbyrån fick sommaren

1961 i uppdrag att utreda utbildningsbehovet på ifrågavarande område. Såsom

ett resultat av gruppens arbete startades i yrkesskolans regi enterminskurser i

kontorsrationalisering, programmering och systemarbete för administrativ ADB.

Kurserna pågick i Stockholm under åren 1962 och 1963. I stort sett liknande

kurser har pågått under höstterminen 1965 i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Norrköping och Västerås. Dessa kurser är också avsedda att utgöra cn bas för

lärarutbildning under våren 1966.

De sakkunniga konstaterar, att det inte ingått i deras uppdrag att utreda

frågan om akademisk utbildning i ADB. I betänkandet erinras endast om bakgrunden

till statsmakternas beslut år 1965 att vid universiteten införa ett nytt

studieämne, informationsbehandling. I anslutning härtill framhålls, att vissa

av arbetsmomenten inom databehandlingen visserligen till stor del utgörs av

kvalificerat rutinarbete men samtidigt kräver djupgående kunskaper — normalt

förvärvade genom akademiska studier — inom något ämnesområde. För många

kvalificerade arbetsuppgifter inom programmering och systemarbete är dock eu

akademisk utbildning i andra ämnen än ADB utan avgörande betydelse. De sakkunniga

framhåller avslutningsvis härom att en mycket stor andel av de program,

som måste utarbetas för utnyttjandet av ADB, kräver arbetskraft med en

god allmänbildning jämte specialutbildning i ADB men inte är av den komplexiteten

att det behövs akademiker för arbetet.

Enligt de sakkunnigas mening bör utbildningen av ADB-personal i första hand

inriktas på att få fram systemmän och programmerare med en för svenska förhållanden

lämpad utbildning. Den grundläggande, praktiskt inriktade utbildningen

kan anordnas gemensamt för dessa båda kategorier. Med hänsyn till att

även mindre företag i växande omfattning torde komma att automatisera sina

kontorsrutiner och man kan förvänta att fackutbildad personal i ADB inom

sådana företag i stor utsträckning får arbeta utan handledning är det nu mera

angeläget än tidigare att nya programmerare och systemmän har en grundlig

och allsidig utbildning i ADB.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 1/1 är 1966 7

De sakkunniga finner däremot icke den för eu datamaskinoperatör erfoiderliga

utbildningen vara av sådan omfattning att den motiverar särskilda kurser inom

det offentliga undervisningsväsendet. Utredningen finner det lämpligt att denna

utbildning även i framtiden anordnas av datamaskinfabrikanterna eller deras

kunder.

Vad beträffar personal för tekniskt underhåll m.m. konstaterar utredningen,

att grundläggande utbildning för dessa arbetsuppgifter ges inom ramen för undervisningen

vid tekniska gymnasier och högskolor. Den fortsatta utbildningen

har hittills ägt rum vid kurser anordnade av maskinfabrikanterna. Utredningen

finner flera skäl tala för att så bör ske även i fortsättningen.

Även annan personal kan ha behov av god orientering rörande ADB. Orienteringskurser

anordnas för närvarande av datamaskinleverantörer, korrespondensinstitut,

vissa organisationer och internt inom företag och förvaltning. Utredningen

erinrar i detta sammanhang om att elever i gymnasiet och fackskolan

från och med läsåret 1966/67 kommer att få en kortfattad orientering om ADB

och omnämner att skolöverstyrelsen från och med hösten 1965 anordnar postgymnasiala

kurser i merkantila ämnen, där databehandling ingår.

De sakkunniga framhåller, att det inom ytterligare ett antal yrkes- och fackutbildningslinjer

bör ges kortare eller längre kurser i ADB samt bedömer det

som möjligt att behovet av ADB-utbildad personal inom några år blir så stort,

att det inom fackskolan eller gymnasiet bör anordnas en särskild ADB-linje.

1.2. Utbildningens omfattning

Sedan de sakkunniga sålunda fastslagit att det allmännas insatser i fråga om

utbildning för uppgifter inom ADB-området under de närmaste åren bör koncentreras

till nyutbildning av programmerare och systemmän övergår de till att

behandla frågan om innehållet i en fackutbildning för dessa yrkeskategorier.

1.2.1. Undervisningsämnen

En för programmerare och systemmän gemensam grundläggande fackutbildning

med huvudsakligen praktisk inriktning bör enligt de sakkunniga såsom

huvudämnen innehålla programmering och systemarbete. Undervisningen bör

omfatta såväl teori som praktiska övningar, men det bedöms angeläget att huvudvikten

läggs på övningarna. Huvudämnet programmering uppdelas av de

sakkunniga i de fyra huvudmomenten datamaskiner, arbetsmetoder, programmeringsspråk

och standardprogram. En motsvarande uppdelning av ämnet

systemarbete omfattar organisation, arbetsplanering, faktainsamling, systemanalys,

systemutformning och -genomförande samt dokumentation.

En väsentlig del av undervisningen i huvudämnena avses skola ske i form av

praktiska övningar. Härjämte har en stor del av utbildningstiden avsatts för

större övningsuppgifter i form av grupparbete eller individuellt arbete.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966

De sakkunniga framhåller att den viktigaste skillnaden mellan kursinnehållet i

de nuvarande enterminskurserna och den föreslagna fackutbildningen består i

att fackutbildningen ger mera omfattande praktiska övningar med inriktning på

arbetsuppgifter som programmerare och systemmän ofta får utföra.

Såsom biämnen ingår i utbildningen kontorsteknik, ergonomi, beräkningsmetoder

och fackteknisk engelska.

1.2.2. Utbildningstidens längd

En summering av tidsåtgången i olika ämnen och övningar enligt de sakkunnigas

förslag framgår av följande sammanställning.

Timantal

Programmering .............................. 355

Systemarbete ................................ 275

Kontorsteknik ............................... 90

Ergonomi ................................... 60

Beräkningsmetoder ........................... 30

Fackteknisk engelska ......................... 30

Större övningsuppgifter

gruppövningar ........................ 245

individuell övning ..................... 140 385

■ * * Att* ni
-

Summa 1 225

Det totala kursinnehållet bedöms av de sakkunniga vara så omfattande att ca

två terminers undervisning erfordras. Som jämförelse påpekar de sakkunniga,

att de nuvarande enterminskurserna omfattar 603 timmar. Utredningsmännen

framhåller också att ämnesstoffct för den nu föreslagna fackutbildningen utan

svårigheter medger en utökning av utbildningstiden till två år, vilket skulle möjliggöra

en fördjupning av kunskaperna i huvudämnena men också skulle kräva

ökade kunskaper i vissa stödämnen. Nagra preciserade förslag rörande en mera

omfattande fackutbildning inom ADB-området framläggs emellertid inte av de

sakkunniga.

Det av utredningen framförda förslaget till timplan för den i betänkandet förordade

fackutbildningen omfattar genomgående 35 veckotimmar, vilket med utgangspunkt

i det totala timantalet (jfr sammanställningen i det föregående)

innebär ett läsår på 35 veckor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr hl år 196G

1.3. Tillträde till ADB-utbildning

Enligt de sakkunniga bör beträffande elever vid ADB-fackutbildningcn formella

krav på förkunskaper uppställas endast i den mån det är nödvändigt för

att eleverna skall kunna tillägna sig och använda de i fackutbildningen meddelade

kunskaperna. Den som genomgått teknisk eller ekonomisk linje av gymnasium

eller fackskola får enligt de sakkunniga anses ha en mycket god bakgrund

för fackutbildning i ADB. Sökande till fackutbildning bör dock kunna antas

som elever, även om de inte har genomgått fullständig utbildning i fackskola

eller gymnasium men uppfyller vissa i betänkandet närmare angivna minimikrav

i ämnena svenska, engelska och matematik.

Urval av elever bland sökande till ADB-fackutbildning bör inte göras enbart

på grundval av kunskaper som dokumenterats genom skolbetyg. Även tidigare

yrkeserfarenhet bör tillmätas stor betydelse. Särskilt bland äldre personer, som

uppfyller stadgade minimikrav, kan det finnas åtskilliga som genom praktisk

yrkesverksamhet förvärvat grundlig erfarenhet av administrativa rutiner.

Svenska och utländska erfarenheter av psykotekniska prov visar att den som

lyckats mycket bra i sådana prov oftast blir en bra programmerare och systemman.

De sakkunniga föreslår, att psykotekniska prov utnyttjas som ett kompletterande

instrument vid urval av sökande till ADB-utbildning.

1.4. Utbildningens organisation m. m.

1.4.1. Huvudmannaskap och ledning

De sakkunniga har föreslagit att huvudmannaskapet för ifrågavarande utbildning

skall ligga hos kommunerna. Utredningen konstaterar därvid dels att anordnandet

av specialutbildning för olika yrkesfunktioner måste ske med hänsynstagande

till den lokala arbetsmarknadens behov, dels att de kommunala myndigheterna

i allmänhet har bättre överblick över utvecklingen på denna arbetsmarknad

än vad en central myndighet kan ha. De sakkunniga framhåller också,

att allmänna lokaliseringspolitiska skäl talar mot att centralisera en utbildning

av ifrågavarande slag. Det är vidare lättare att skaffa lokaler för undervisningen

och bostäder för de studerande i vissa andra orter än Stockholm. En decentraliserad

utbildning kan dessutom väntas medföra lägre studiekostnader för elever,

som studerar på orter utanför Stockholm. Medverkan av central myndighet

krävs dock för att samordna de lokala initiativen och övervaka att den totala

utbildningsverksamheten blir dimensionerad och lokaliserad i huvudsaklig överensstämmelse

med arbetsmarknadens totala behov.

Vid sina kostnadsberäkningar har de sakkunniga såsom ett alternativ till huvudförslaget

räknat med en till Stockholm förlagd utbildning under statligt

huvudmannaskap.

Undantagsvis skulle man också enligt de sakkunniga kunna tänka sig att huvudmannaskapet

för fackutbildning i ADB finge vara enskilt om den kommunala

skolstyrelsen tillstyrker detta.

i*

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr bl år 1966

Den lokala ledningen bör enligt utredningen ligga hos den kommunala skolstyrelsen.

Pedagogisk och administrativ ledning av utbildningen skall alltså ingå

i skolstyrelsens uppgifter och närmast åvila skolchefen i kommunen. Vissa av de

rent administrativa uppgifterna samt huvuddelen av de uppgifter som sammanhänger

med den pedagogiska ledningen av utbildningen bör enligt de sakkunnigas

mening på varje utbildningsort fullgöras av en särskild lärare och i Stockholm

av särskild befattningshavare, som också avses bli ledare av den praktiska

lärarutbildningen för blivande ADB-lärare.

Fackutbildningen anknyts organisatoriskt till yrkesskolorna. Dess karaktär av

postgymnasial fackutbildning bör dock bibehållas varför yrkesskolnormerna inte

i alla avseenden synes kunna tillämpas.

Den centrala ledningen för fackutbildningen skall enligt de sakkunnigas förslag

förläggas till skolöverstyrelsen. För att överstyrelsen skall få möjlighet att i erforderlig

utsträckning följa utvecklingen på ADB-området och tillse att utbildnmgens

innehall snabbt anpassas till nya utvecklingstendenser är det nödvändigt

att arbetsuppgifterna sammanhålls inom en särskild enhet. En lämplig

personalbesättning inom denna enhet skulle under ett uppbyggnadsskede vara

en avdelningsdirektör, en skolkonsulent, ett kanslibiträde samt på halvtid en

skolpsykolog. Med en sådan personaluppsättning skulle det bli möjligt att till

arbetsenheten förlägga även vissa andra uppgifter som rör utbildning i ADB.

Om den föreslagna organisationen upprättas blir en befintlig deltidstjänst som

skolkonsulent inom överstyrelsens yrkesutbildningsavdelning överflödig och kan

dras in.

1.4.2. Utbildningens dimensionering och lokalisering

Vad gäller frågan om fackutbildningens dimensionering har de sakkunniga på

grundval dels av den verkställda, tidigare berörda enkätundersökningen, dels av

vissa jämförelser med utlandet funnit att en riktpunkt för utbildningsbehovet

1970 borde väljas inom området mellan 400 och 1 500 fackutbildade per år.

Utredningen utgår tills vidare från det lägre av dessa tal och förordar att fackutbildningen

till en början begränsas till ett totalt intag av 330 elever om året.

Det främsta skälet till denna försiktiga dimensionering är den nuvarande bristen

på lärarpersonal.

Utredningen framhåller att fackutbildning i ADB kan utgöra en lämplig utbildning

även för många andra arbetsuppgifter än programmering och systemarbete.

Fackutbildning i ADB skulle därför kunna dimensioneras avsevärt större

än vad som direkt motiveras av ADB-sektorns behov, om så vore möjligt.

Beträffande lokaliseringen av utbildningen finner de sakkunniga, att de orter,

dit de under höstterminen 1965 bedrivna enterminskurserna förlagts, i första

hand bör komma i fråga även för nu ifrågavarande fackutbildning. Såsom skäl

för sm uppfattning framhåller utredningen dels att det i de berörda städerna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition nr 41 år 1966

redan finns datamaskiner och viss erfarenhet av ADB-utbildning, dels att nyrekryteringsbehovet

av fackutbildade till sin huvuddel kan väntas föreligga inom

dessa regioner. I andra hand kan förläggning av utbildningen komma i fråga

även för vissa andra större industriorter, där ADB-tillämpningar förekommer i

tillräckligt stor utsträckning. De sakkunniga förordar, att fackutbildning redan

från början anordnas även på en ort i Norrland, lämpligen Sundsvall. Dimensioneringen

och lokaliseringen på olika orter framgår av följande sammanställning.

Region Elevantal

Stockholm .................................... 150

Göteborg ..................................... 60

Malmö-Lund .................................. 30

Linköping-Norrköping ......................... 30

Västerås ...................................... 30

Sundsvall ..................................... 30

Summa 330

Enligt de sakkunniga bör det uppdragas åt skolöverstyrelsen att överlägga med

de lokala myndigheterna i nämnda regioner rörande ifrågavarande lokalisering

och därmed sammanhängande problem t. ex. i fråga om lokaler.

1.4.3. Undervisningens organisation

Inom ämnena systemarbete och programmering bör enligt utredningen undervisningen

bestå av såväl teori som av praktiskt inriktade övningsuppgifter.

Övningarna kan vara av två slag, nämligen dels mindre omfattande övningar på

speciella kursmoment, dels större övningsuppgifter. De senare kan sägas utgöra

en i utbildningen inbyggd praktik och bör utföras delvis som grupparbeten och

delvis som individuella uppgifter. De sakkunniga har övervägt att förlägga dessa

större övningar till praktikperioder varvid eleverna skulle utplaceras som praktikanter

vid olika datacentraler men har stannat för att den praktiska utbildningen

ger bäst resultat om den anordnas i form av en serie väl planerade övningsuppgifter

under lärares direkta handledning.

Klasstorleken vid fackutbildning i ADB bör enligt de sakkunniga inte överstiga

30. För att lärarkrafterna effektivt skall kunna utnyttjas finner utredningen

det nödvändigt att arbeta med stora klassavdelningar under flertalet

lektioner med teoretisk genomgång av kursmomenten. De sakkunniga föreslår

att elevantalet per klassavdelning skall vara 30 samt att klassavdelningar med

mindre än 15 elever inte bör inrättas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr J+l år 1966

I de avsnitt av utbildningen, där grupparbete måste tillgripas föreslår utredningen

en uppdelning i grupper om 3—5 elever, dock högst 8 grupper i varje

klassavdelning, varvid en lärare bör hinna handleda ca 4 grupper. Enligt utredningen

måste man vidare räkna med att i vissa fall utnyttja specialister på

programmering och systemarbete som handledare vid grupparbeten och individuella

arbetsuppgifter. På grund av de kostnader som är förenade med användandet

av specialister bör dock specialisthandledning komma i fråga endast i

undantagsfall.

Specialister kan komma att behöva anlitas också för vissa lektionsföredrag.

Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att besluta om medel för specialundervisningen.

Under de praktiska övningsuppgifterna samt under hälften av det övriga timantalet

i huvudämnena finner de sakkunniga erforderligt att klassavdelning skall

delas i två eller flera grupper under samtidig ledning av två lärare. Antalet lärartimmar

per klass beräknas härigenom i medeltal komma att uppgå till 51 veckotimmar.

1.4.4. Hjälpmedel

De sakkunniga konstaterar inledningsvis i detta avsnitt att programmering

och systemarbete är ett relativt nytt kunskapsområde. Det är därför naturligt

om undervisningsmetodiken och hjälpmedlen är relativt sett mindre utvecklade

inom detta område än inom andra ämnesområden. Den nära anknytningen till

datamaskiner och andra avancerade tekniska produkter bidrar emellertid till

att man vid undervisningen främst i programmering kan utnyttja undervisningshjälpmedel

såsom film och TV.

För utbildningen i ADB behövs dock i första hand tillgång till datamaskintid.

Enligt de sakkunniga bör för undervisningsändamål datamaskiner utnyttjas på

servicebasis. Det skulle härigenom bli möjligt att mera differentiera de större

övningsuppgifterna efter elevernas förkunskaper och intresseinriktning. Den totala

tidsåtgången bedöms av utredningen inte heller bli av sådan storlek att det

skulle vara fördelaktigare att köpa eller hyra särskilda maskiner. Lämpligen

borde uppdragas åt statskontoret att i samråd med skolöverstyrelsen träffa

avtal om datamaskintid till fackutbildningen. I uppdraget skulle också ingå att

undersöka i vilken utsträckning företag och förvaltningar etc. är villiga att

stödja undervisningen genom att bidraga med maskintid gratis eller till nedsatt

pris.

De sakkunniga räknar med ett behov av maskintid på en medelstor maskin

om 50 timmar per klassavdelning och år.

De sakkunniga konstaterar att inga av de tillgängliga läroböckerna i programmering

och systemarbete är direkt lämpade för den föreslagna fackutbildningen.

Man föreslår därför att kompendier till fackutbildningen utarbetas.

Även i fråga om vissa andra hjälpmedel behövs insatser av det allmänna. Det

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr Al år 1966

bör sålunda uppdragas åt skolöverstyrelsen att anskaffa filmer och annat bildmaterial

för undervisningen i ADB samt vid behov initiera produktion därav.

Såsom ett mera radikalt grepp pekar de sakkunniga på möjligheten att sända

vissa delar av fackutbildningen i ADB över det fasta TV-nätets planerade kanal

för undervisningsändamål.

Möjligheten att inspela TV-lektioner på videoband, vilka kan sändas per post

till utbildningsorterna, framhålls också.

De sakkunniga tar också upp frågan om användande av programmerade

hjälpmedel och föreslår att försöksverksamhet med självinstruerande böcker

inom fackutbildningens ram igångsätts inom huvudmomentet programmeringsspråk

i ämnet programmering. Utredningen finner det även sannolikt att det

inom en nära framtid kan bli ekonomiskt lönsamt att utnyttja datamaskinunderstödd

undervisning i vissa fall.

Det bör enligt de sakkunniga uppdragas åt skolöverstyrelsen dels att igångsätta

planering för produktion av TV-program för utbildning i ADB, dels att

inom ramen för det pedagogiska utvecklingsarbetet starta försöksverksamhet

med självinstruerande böcker vid fackutbildning i ADB samt att därjämte försöksvis

framställa självinstruerande studiemateriel för ADB-utbildning.

1.4.5. Vidareutbildning

Behovet av vidareutbildning i ADB för redan yrkesverksam personal kan tillgodoses

genom orienteringskurser, korrespondensutbildning och TV-program.

Uppgiften att initiera korrespondenskurser och TV-utbildning i ADB bör ankomma

på skolöverstyrelsen, när det gäller fortbildning av akademiker i samrad

med universitetskanslersämbetet. Likaså bör det ankomma på skolöverstyrelsen

att framdeles upprätta förslag till hur det allmänna fortbildningsproblemet inom

ADB-området skall lösas.

1.5. Lärarutbildning

De sakkunniga konstaterar inledningsvis att någon pedagogisk utbildning av

lärare i ADB hittills icke förekommit men att en första grupp lärarkandidater

kommer att utbildas under vårterminen 1966.

Beträffande kraven på ADB-lärare framhåller utredningen att läraren måste

ha såväl teoretiska som praktiska kunskaper i både programmering och systemarbete

om utbildningen skall bli meningsfull. Personer som uppfyller samtliga de

krav som måste ställas på en ADB-lärare finns i dag endast undantagsvis inom

landet. För att i framtiden få en kvalitativt fullvärdig utbildning av ADB-personal

har de sakkunniga därför funnit nödvändigt att en särskild lärarutbildning

anordnas.

En fullständig lärarutbildning bör i princip omfatta såväl ämnesteoretiska

studier och yrkespraktik som en ämnesmetodisk kurs.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr bl år 1966

Lärarutbildningen bör enligt de sakkunniga baseras på den ettåriga fackutbildningen.

Den fördjupning av de ämnesteoretiska kunskaper som en lärare

måste ha bör ingå som en integrerande del i den ämnesmetodiska utbildningen.

A\ den som skall genomgå lärarutbildning bör därjämte krävas minst ett års

yrkespraktik i ADB.

Beträffande frågan om akademisk utbildning såsom krav för tillträde till lärarutbildningen

finner utredningen, även om det självfallet betraktas såsom värdefullt

med akademiska betyg i ämnen med anknytning till ADB, rimligt att tills

vidare inte kräva fullständig akademisk examen. När den nuvarande bristen på

ADB-lärare är hävd bör denna fråga upptas till förnyad prövning. De sakkunniga

har inte ens när det gäller lärarkandidaternas förkunskaper i matematik

bedömt det som helt nödvändigt med akademiska betyg, men framhåller att

kraven pa kunskaper i detta ämne maste ställas något högre än vad som följer

därav att fackutbildningen i ADB skall ligga till grund för lärarutbildningen.

För blivande lärare i programmering och systemarbete bör krävas ett minsta

kunskapsmått i matematik motsvarande vad som innefattas av vitsord i ämnet

i studentexamen på lägst reallinjens biologiska gren.

Den egentliga lärarutbildningen i ADB bör enligt utredningen omfatta en termin.

Lärarkandidaterna bör därefter under påföljande termin få handledd praktik

på samma sätt som vid ettårig ämneslärarutbildning vid lärarhögskola. Utbildningen

föreslås bli förlagd till Stockholm under administrativ och pedagogisk

ledning av särskilt förordnad befattningshavare. Pedagogiskt meriterade lärare

vid fackutbildningen i ADB i Stockholm bör förordnas som handledare vid lärarutbildningen.

För en inledande kurs i psykologi och allmän undervisningsmetodik

bör personal med erfarenhet av annan lärarutbildning anlitas.

Dimensioneringen av lärarutbildningen bedöms komma att erbjuda speciella

svårigheter beroende på om de utbildade lärarna kvarstannar i yrket eller inte.

Till en början kan enligt de sakkunniga lärarkurser behöva anordnas årligen.

Det föreslås att en lärarkurs i ADB anordnas redan under läsåret 1966/67.

Några personer, som genomgått den föreslagna fackutbildningen i ADB finns då

inte som kan rekryteras till denna kurs, som i stället måste fyllas med elever

som har andra förkunskaper. Enligt de sakkunniga finns det anledning antaga

att en del personer som nu är verksamma som systemmän eller programmerare

skulle vara villiga och lämpade att bli lärare inom sina områden. Särskilda åtgärder

bör vidtagas för att värva sådana personer till lärarbanan. Som exempel

på dylika åtgärder nämner de sakkunniga att lön och eventuellt traktamente

kan medges utgå under utbildningen.

Det framlagda förslaget till lärarutbildning har utformats under hänsynstagande

till hui motsvarande problem lösts utomlands. De sakkunniga lämnar i

betänkandet en redogörelse för lärarutbildningen i ADB i USA och vissa andra

länder. Därjämte redovisas erfarenheter av lärarutbildning inom vissa datamaskinfirmor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966

1.6. Kostnadsberäkningar och bidragsgrunder

I enlighet med direktiven för de sakkunnigas arbete har alternativa kostnadsberäkningar

framlagts. I huvudalternativet beräknas statens kostnader för den

av de sakkunniga förordade ettåriga fackutbildningen av programmerare och

systemmän på sex orter jämte lärarutbildning i Stockholm. I andrahandsalternativet

redovisas de beräknade kostnaderna för en utbildning som helt är koncentrerad

till Stockholm. I huvudalternativet förutsätts kommunalt och i andrahandsalternativet

statligt huvudmannaskap. Beräkningarna grundar sig på ett

årligt intag av 330 elever.

Kostnadsöversikt

Kostnadspost

Kostnad

milj. kr.

Alt I

Alt II

Fackutbildningen:

1,372

1,256

Datamaskintid ......................................

0,330

0,330

Lokalkostnader ......................................

—

0,150

Övriga kostnader ....................................

0,200

0,188

Lärarutbildningen ......................................

0.115

0,115

Summa

2,023

2,039

Beträffande lärarnas avlönings- och anställningsvillkor har de sakkunniga

förutsatt att förhandlingar skall komma till stånd, varför lönekostnaderna endast

har kunnat skisseras.

Vid beräkningen av löneposten har de sakkunniga i övrigt tagit hänsyn dels

till att för varje ort där fackutbildning anordnas en av lärarna — såvitt gäller

Stockholm en särskild befattningshavare — bör förordnas att fullgöra med den

pedagogiska ledningen sammanhängande arbetsuppgifter, dels till de merkostnader

som uppkommer genom att specialister måste anlitas i viss utsträckning.

Omfattningen av specialistundervisningen bör enligt de sakkunniga begränsas

och har förutsatts bli i huvudalternativet högst 15% och i andrahandsalternativet

högst 10 % av det totala antalet lärartimmar inom hela fackutbildningen i

landet. I lönekostnaderna ingår även kostnaderna för den av utredningen föreslagna

personalförstärkningen vid skolöverstyrelsen med 136 000 kr.

Utredningen finner det sannolikt att lärarlönekostnadema kan minskas genom

utnyttjande av TV och programmerade hjälpmedel.

Behovet av datamaskintid har av utredningen uppskattats till 50 timmar per

klassavdelning och år till ett timpris av 600 kr.

I huvudalternativet räknar de sakkunniga med att lokalkostnaderna åtminstone

under det första året skall stanna på kommunerna. I andrahandsalternativet

motsvarar de uppgivna kostnaderna vad som högst beräknas åtgå för att

hyra erforderliga lokaler i Stockholm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 41 år 1966

Då det gäller övriga kostnader har de sakkunniga räknat med ett procentuellt

påslag på lönekostnaderna med 15% varav 5% för ATP-avgifter och 10% för

allmänna omkostnader. Bland allmänna omkostnader ingår kostnader för AVhjälpmedel,

projektorer och annan dyrbarare utrustning. Även kostnader för

testning av inträdessökande, för lärarbibliotek, för visst informationsutbyte med

utlandet samt för tryckning av provuppgifter och kompendier har beräknats bli

täckta av påslaget.

De av utredningen gjorda kostnadsberäkningarna grundar sig på att statsbidrag

skall utgå med 100% till lärarlöner och arvoden till specialister liksom

till kostnaderna för datamaskintid. Kostnaderna för speciell undervisningsmateriel

såsom kompendier, självinstruerande studiemateriel m. in. avses även i sin

helhet bestridas av statsmedel. De sakkunniga räknar, såsom tidigare framhållits,

med att lokalkostnaderna åtminstone under första året skall stanna på

kommunerna. Skulle nybyggnadsbehov uppstå i framtiden bör statsbidrag kunna

utgå till uppförande av byggnad.

I kostnaderna för lärarutbildning under läsåret 1966/67, som förutsatts helt

bestridas av statsverket, har inräknats medel för föreläsningar, handledning, lokaler

samt vissa övriga kostnader.

1.7. Studiemedel

Elever som genomgår fackutbildning i ADB kommer i allmänhet att ha uppnått

en ålder då de normalt är självförsörjande. De sakkunniga finner det därför

naturligast att dessa elever far studiemedel enligt studiemedelsförordningen och

föreslår, att förteckningen över läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiemedel

utgår ändras i överensstämmelse härmed.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr \1 ur 1966

17

2. Remissyttrandena

Remissinstanserna har genomgående intagit en positiv hållning till de sakkunnigas

förslag. Man har på flera håll betonat behovet av utbildad personal

inom ADB-området och understrukit, att utbildning bör komma till stånd

snarast.

2.1. Utbildningsbehovet

Utbildningsbehovet inom ADB-området har inte ifrågasatts i något yttrande.

Statistiska centralbyråns uttalande i detta avseende kan sägas vara representativt.

Centralbyrån framhåller, att den utbildning inom detta område, som hittills

har skett inom den allmänna utbildningsorganisationen, har varit alltför splittrad

och oenhetlig för att kunna tillgodose den alltmer växande efterfrågan på

utbildad personal inom ADB-området. Verket finner det angeläget att en väl

utformad fackutbildning kommer till stånd, vilket måste lätta trycket på arbetsmarknaden

inom denna idag trånga sektor.

Centralbyrån anför också, att de sakkunnigas observationer beträffande nuläge

och utvecklingstendenser stämmer väl överens med ämbetsverkets uppfattning.

Svenska bankföreningen vitsordar även utredningens bedömning av det framtida

personalbehovet och understryker att den förväntade ökningen gäller inte

minst för bankernas del. Sveriges köpmannaförbund framhåller, att användningen

av ADB inom handelns område kommer att öka starkt.

Svenska samfundet för informationsbehandling anser för sin del att utbildningsbehovet

underskattats av utredningen.

Statskontoret finner med hänsyn till den väntade snabba utvecklingstakten

lämpligt att gjorda beräkningar av personalbehovet och det därmed sammanhängande

utbildningsbehovet fortlöpande följs upp genom enkäter med även ett

mera utvidgat innehåll än den i betänkandet redovisade. SR framhåller nödvändigheten

av att man för att följa utvecklingen har en effektiv prognosverksamhet.

I fråga om behovet av att anordna utbildning av datamaskinoperatörer delar

statistiska centralbyrån inte de sakkunnigas uppfattning utan ifrågasätter om

inte även operatörerna på något sätt bör kunna ges en fackutbildning.

Riksrevisionsverket anser det nuvarande behovet av orientering och utbildning

i ADB vara så stort att de kurser som anordnas i t. ex. statskontorets och

datamaskinleverantörernas regi inte blir överflödiga genom den föreslagna fackutbildningen.

Enligt ämbetsverket kan det möjligen övervägas om inte även

kortare kurser av nämnd typ borde anordnas under kommunalt huvudmannaskap.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966

Beträffande orienteringskurserna anför SR att allt större grupper av personal i

ledande ställning kommer att behöva genomgå sådana. Centrala folkbokföringsoch

uppbördsnämnden anser liksom bl. a. statskontoret att det är angeläget att

orienteringskurser i ADB anordnas i gymnasiet.

2.2. Utbildningens omfattning

Förslaget om en enhetlig grundutbildning för systemmän och programmerare

har av flertalet remissinstanser lämnats utan erinran. Svenska sparbanksföreningen

anser dock, att de två kategorierna bör skiljas åt, emedan systemarbete

kräver väsentligt vidare kunskaper än vad som är fallet med programmering.

För systemmän bör utbildningen vidgas och eventuellt läggas på akademisk

nivå. Statistiska centralbyrån menar, att man i större sammanhang får räkna

med två typer av systemmän, nämligen de mera fackämnesbetonade och de

mera maskinorienterade. De senare engageras både som medarbetare till ämnesspecialiserade

systemmän och som samordnare och administratörer av de olika

programmerarnas programavsnitt. Den kategori, som betänkandet avser, är

maskinsystemmän konstaterar centralbyrån. Vid en mindre ADB-avdelning

måste emellertid arbetsuppgifterna koncentreras till ett färre antal personer och

det uppstår då en situation, som överensstämmer med den i betänkandet beskrivna.

Sveriges köpmannaförbund finner det sannolikt, att en sådan differentiering

av utbildningen krävs att en kategori av systemmän får en utbildning

av mera företagsekonomisk inriktning medan andra får en utbildning som till

största delen koncentreras till tekniska frågor. SR har också den uppfattningen

att en viss differentiering kan vara erforderlig.

2.2.1. Undervisningsämnen

Beträffande ämnesinnehållet och utbildningens uppläggning i övrigt har flertalet

remissinstanser uttalat sig. Skolöverstyrelsen, som finner den föreslagna

fackutbildningen närmast innebära en utvidgning av den enterminsutbildning,

som hittills bedrivits vid vissa yrkesskolor, har i princip ej funnit anledning till

erinran mot det föreslagna kursinnehållet. Överstyrelsen förutsätter, att utfärdandet

av läroplan för utbildningen skall ske i den ordning, som gäller för yrkesskolor.

Enligt statskontoret är det nödvändigt, att system- och programmeringspersonal

har god insikt i och förståelse för inte endast ADB-arbete utan även

den administrativa process, inom vilken ADB-systemen har att utvecklas.

Grundläggande kännedom om administrativt rationaliseringsarbete är därvid

väsentlig. Vid den kommande detaljerade kursplaneringen bör vissa frågor enligt

statskontorets mening tas upp till förnyad prövning, bl. a. ämnesindelningen

och tidsfördelningen mellan de föreslagna momenten. Ämbetsverket framhåller

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr Jfl år 1966

som betydelsefullt, att i ämnet systemarbete avsevärd kunskap meddelas i administrativ

rationalisering.

Beträffande utbildningsämnena har i övrigt framhållits.

Programmering och systemarbete

Svenska försäkringsbolags riksförbund ifrågasätter, om inte systemarbete —

såsom erfarenhetsmässigt mera krävande i utbildningshänseende — bör ägnas

flera timmar än programmering. Riksrevisionsverket betonar vikten av att såväl

systemkontroller som programmerade kontroller ingår i ämnet systemarbete,

SR understryker kravet på god dokumentation i samband med ADB-applikationer

för att underlätta och förbilliga programändringar och framhåller också,

att längre tid bör ägnas åt systemutformning.

Kontorsteknik

Större utrymme för bokföring och bokföringsprinciper förordas av riksrevisionsverket,

Svenska landstingsförbundet, Svenska försäkringsbolags riksförbund

och Sveriges köpmannaförbund. Universitetskanslersämbetet vill för vissa av

grupperna utbyta kontorsteknik mot processreglering såsom ett första steg mot

en fackutbildning inriktad mot teknisk-vetenskaplig databehandling. SR och

Svenska försäkringsbolags riksförbund förordar utrymme för blanketteknik.

Beräkningsmetoder

Statskontoret, SR och SFS anser att detta ämne bör få ökat utrymme.

Fackteknisk engelska

Statskontoret menar, att undervisning i detta ämne skall kunna meddelas i

anknytning till något engelskspråkigt avsnitt i kurslitteraturen under det att

SAF och Sveriges industriförbund anser, att ämnet kan utgå och ersättas av en

fackordlista.

Ergonomi

Statskontoret, SR, SAF, Sveriges industriförbund, Hermods korrespondensinstitut

samt Svenska försäkringsbolags riksförbund anser att ämnet fått för

stort utrymme i den föreslagna läroplanen. Det föreslås, att den utbildning i

ämnet, som kan vara erforderlig, skall ingå i kontorsteknik.

Övriga ämnen

Universitetskanslersämbetet önskar förstärkt utbildning i matematik, medan

SFS vill ha ökat utrymme för ekonomiska ämnen. SAF och Sveriges industriförbund

förordar väsentligt ökat utrymme för behandling av företagets organisation

och funktioner, eventuellt i form av ett särskilt biämne.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr bl år 1966

2.2.2. Utbildningstidens längd

De sakkunnigas förslag om utbildningstidens längd har tillstyrkts av samtliga

remissinstanser. Universitetskanslersämbetet föreslår en minskning av antalet

schemabundna timmar med 30%. Den föreslagna inriktningen på praktiska

övningar har lovordats i remissvaren, överbefälhavaren och SR vill ge ännu

större utrymme åt den praktiska utbildningen med datamaskiner. Statskontoret

rekommenderar studiebesök.

2.3. Tillträde till ADB-utbildning

Universitetskanslersämbetet finner förslaget om villkor för tillträde till utbildningen

helt i linje med de krav, som bör uppställas för tillträde till en postgymnasial

icke-akademisk utbildning. Även skolöverstyrelsen ansluter sig till inträdesfordringarna.

LO understryker de sakkunnigas uttalande, att formella krav

på förkunskaper bör uppställas endast i den utsträckning som är nödvändig för

att eleverna skall kunna nyttiggöra sig utbildningen. SACO anser att eleverna

normalt bör ha genomgått gymnasium, men att elever från fackskola med särskilt

goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen bör beredas möjlighet

därtill. TCO anser att fackutbildningen i ADB bör uppfattas som postgymnasial

och att inträdeskraven i princip bör vara genomgången fackskola eller motsvarande.

För den som har praktisk erfarenhet från databehandlingsverksamhet

bör dokumenterade kunskaper i svensk skrivning, engelska och matematik vara

tillfyllest. SFS utgår ifrån att huvudsakligen studenter kommer att rekryteras.

Svenska samfundet för informationsbehandling finner det tveksamt om tidigare

praktisk yrkeserfarenhet och ansvarskänsla kan uppväga brister i den formella

utbildningen men framhåller att betygsstandarden antagligen automatiskt kommer

att bli hög genom det stora antalet sökande. Värdet av praktisk yrkeserfarenhet

betonas också av SAF och Sveriges industriförbund samt Svenska försäkringsbolags

riksförbund.

Statistiska centralbyrån förordar obligatorisk anlagstest vid urvalet av elever

bland sökande till fackutbildningen. Även Svenska försäkringsbolags riksförbund,

SAF och Sveriges industriförbund fäster vikt vid de psykotekniska proven.

SA CO och SFS förordar begränsning och försiktighet vid användning av nämnda

prov.

2.4. Utbildningens organisation m. m.

2.4.1. Huvudmannaskap och ledning

Samtliga remissinstanser utom SACO och SFS tillstyrker de sakkunnigas huvudalternativ

med kommunalt huvudmannaskap. SACO och SFS föreslår båda

att ifrågavarande utbildning ställs under universitetskanslersämbetets huvudmannaskap

och att en samordning av fackutbildningen i ADB med universitets
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 41 år 1906

undervisningen i ämnet kommer till stånd. Även TCO och SSI är inne på tanken

att knyta en fackutbildning till den akademiska ADB-utbildningen. Den organisatoriska

anknytningen till yrkesskolan liksom att vederbörande skolstyrelse

skall ombesörja den lokala ledningen av fackutbildningen tillstyrks i stort sett

undantagslöst av de remissinstanser som yttrat sig i frågan. Förslaget att vissa

administrativa uppgifter skall fullgöras av särskild lärare avstyrks av skolöverstyrelsen,

som ej finner skäl att ställa just denna fackutbildning under särskild

ledning. Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter också starkt

om särskild pedagogisk ledare behöver utses.

Vad gäller den centrala ledningen av utbildningen finner statistiska centralbyrån

den personalbesättning, som beräknats för uppbyggnadsskedet, vara i

knappaste laget med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter som skall åvila

ledningen. Svenska samfundet för informationsbehandling anser den centrala

ledningens personalresurser starkt underdimensionerade. Svenska stadsförbundet

understryker vikten av att servicen från de centrala myndigheterna redan från

början blir väl utbyggd inom denna mycket specialiserade yrkesutbildning.

Skolöverstyrelsen samt länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län anser att det

inte finns anledning att organisera den centrala ledningen annorlunda för denna

typ av utbildning än för andra typer av utbildning. Skolöverstyrelsen framhåller,

att det av de sakkunniga beräknade beloppet för den centrala ledningen bör

ställas till överstyrelsens förfogande för lämplig fördelning med hänsyn till behovet

av befattningshavare och experter av olika slag.

2.4.2. Utbildningens dimensionering och lokalisering

De sakkunnigas förslag rörande dimensioneringen av fackutbildningen har med

hänvisning till de första årens svårigheter att finna lärare tillstyrkts av flertalet

remissinstanser.

Universitetskanslersämbetet, Svenska stadsförbundet, SACO och TCO betonar

dock att ansträngningar bör göras för att så snabbt som möjligt öka det årliga

intaget. Även skolöverstyrelsen och statistiska centralbyrån finner mycket tala

för en snabb ökning av utbildningskapaciteten. Hermods korrespondensinstitut

finner det möjligt att tillgodose ett större utbildningsbehov om man utnyttjar

olika kapacitetshöjande undervisningsmetoder t. ex. korrespondensstudier kombinerade

med muntlig undervisning.

Den föreslagna lokaliseringen av utbildningen tillstyrks av så gott som samtliga

remissinstanser. Uppsala och Umeå framförs såsom alternativa förläggningsorter.

SACO och SFS förordar i princip, att ADB-utbildningen skall förläggas till

universitetsorterna. Skolöverstyrelsen förutsätter, att beslut om förläggning skall

fattas av överstyrelsen i den ordning som gäller för yrkesutbildning. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen

bör med hänsyn till det ansträngda arbetsmarknadsläget

i storstadsområdena eftersträvas, att inte dit förläggs en större del av utbildningen

än som betingas av elevrekryteringsunderlaget i dessa områden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1^1 år 1966

2.4.3. Undervisningens organisation

Frågan om undervisningens organisation har föranlett uttalande endast från

Svenska samfundet för informationsbehandling och SFS. Samfundet anser den

föreslagna klasstorleken alltför stor och anför att 15 elever per klass ofta anses

vara ett maximum vid ADB-utbildning. Även grupperna bör minskas. En större

elevintagning skulle enligt SFS underlättas genom att undervisningen i teoretiska

moment omfattade betydligt större grupper än separata klassavdelningar.

2.4.4. Hjälpmedel

Vad gäller datamaskintid ansluter sig Svenska kommunförbundet och statistiska

centralbyrån till de sakkunnigas förslag. Byrån förklarar sig beredd att i

den mån institutionella förhållanden medger, ställa maskintid till förfogande.

Statskontoret anser att stor uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheterna att

kompensera bristen på fullt utbildade lärare bl. a. genom ett väl utformat hjälpmedelsmateriel.

Ämbetsverket framhåller vidare.

ADB-fältet lämpar sig synnerligen väl för audiovisuell presentation, och framställda

filmer eller videoband bör kunna påräkna stort intresse i vida kretsar,

inte minst från redan yrkesverksamma personer, som inte så lätt kan nås med

konventionell undervisning. Även för den föreslagna orienteringen på gymnasiet,

där det kan vara svårt att inom överskådlig tid få tillräckligt antal väl initierade

lärare, kan film- och TV-tekniken göra god tjänst.

Svenska kommunförbundet anser det vara motiverat att en relativt omfattande

central service organiseras beträffande kostnadsfritt tillhandahållande av

speciell undervisningsmateriel. SSI förordar, att hjälpmedlen utformas så att föråldrade

delar kan utbytas mot nya enligt modulprincipen. Hermods korrespondensinstitut,

som relativt ingående behandlat frågan om hjälpmedel vid ADButbildning,

framhåller bl. a., att en föreläsning av konventionell typ inte blir

effektivare av att sändas i TV. TV kan ha stor betydelse som förmedlare avillustrerade

inslag etc., medan den erforderliga tvåvägskontakten erhålls genom

korrespondensundervisning.

2.4.5. Vidareutbildning

Överbefälhavaren, statskontoret, statistiska centralbyrån, universitetskanslersämbetet,

skolöverstyrelsen och Hermods korrespondensinstitut understryker behovet

av vidareutbildning av redan yrkesverksamma personer. Statskontoret

anser att formerna för denna utbildning snarast bör utredas. Skolöverstyrelsen

framhåller lämpligheten av att delar av den föreslagna fackutbildningen i form

av deltidskurser erbjuds redan yrkesverksam ADB-personal. Också Svenska

dataföreningen är inne på tankegången, att de som är ute i förvärvslivet framdeles

skall få del av grundutbildningen.

Flera av remissinstanserna, bland dem statskontoret, LO, SFS och Svenska

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 41 är 1966

23

dataföreningen betonar vikten av att ADB-utbildningen, dess kursplaner och

undervisningsmateriel blir föremål för eu fortlöpande översyn.

2.5. Lärarutbildning

Den av de sakkunniga föreslagna utbildningen tillstyrks i allmänhet av remissinstanserna

under förutsättningen att utbildningen omprövas då de första årens

brist på lärare hävts.

Skolöverstyrelsen har ingenting att erinra mot att tills vidare ingen akademisk

examen fordras för tillträde till lärarutbildningen. Det är dock angeläget, att

lärarkandidaterna har en utbildning med sådan bredd att de i sin framtida

yrkesutövning kan få full tjänstgöring som lärare. Statskontoret accepterar de

föreslagna kraven på lärarkompetens som extrema minimikrav under ett övergångsskede.

Statskontoret och Svenska bankföreningen förordar, att lärarutbildningen

ges en sådan omfattning, att elevintagningen successivt kan ökas i

takt med utvecklingen på området. Statistiska centralbyrån finner det troligt

att vissa brister i lärarkompetensen kommer att uppträda i begynnelsen och att

det därför är välbetänkt med begränsad elevintagning första läsåret. SR anser

att kravet på yrkespraktik hos lärarna bör ställas högre, medan Svenska samfundet

för informationsbehandling förordar yrkespraktik, som motsvarar minst

ett års programmering och systemarbete i ledande ställning. SFS anför att det

under utbildningens uppbyggnadsskede och även sedan kan vara motiverat att

rekrytera personer från näringslivet som lärare.

SACO framhåller, att det övergångsvis vore rimligt med dispensmöjlighet för

sökande utan akademisk examen men med en särskilt kvalificerad, långvarig och

mångsidig praktik inom ADB-området omfattande såväl programmering som

systemarbete. Den av utredningen föreslagna pedagogiska och ämnesmetodiska

utbildningsdelen är klart otillräcklig för de lärarkandidater, som rekryteras från

näringslivet. Vad gäller lärarutbildningen på sikt finner universitetskanslersämbetet

det naturliga vara att utnyttja de resurser, som statsmakterna ställt

till universitetsväsendets förfogande för utbildning i informationsbehandling. Lärarutbildningen

bör knytas till institutionen för informationsbehandling i Stockholm.

Den pedagogiska utbildningen bör organiseras i samarbete med lärarhögskolan.

Det förordas, att ämbetet och skolöverstyrelsen får i uppdrag att utforma

lärarutbildning avsedd att följa det föreslagna provisoriet.

Riksrevisionsverket anser att kravet på lärarnas kompetens i ett utbyggt

system bör vara akademisk examen i för undervisning i ADB lämpliga ämneskombinationer

jämte erforderlig praktik.

SACO anser det vara nödvändigt, att lärare i ADB-ämnen oavsett bakgrund,

parallellt med tjänstgöringen som lärare på olika sätt underkastas en kontinuerlig

fortbildning. Lärarna bör beredas tillfälle att arbeta i näringslivet varvid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 är 1966

alternativet med delad tjänstgöring i skolan och i näringslivet bör prövas. Deltagande

i av datamaskinleverantörerna anordnade kurser finner SACO vara

ändamålsenlig fortbildning. Statskontoret anser det vara angeläget att frågor

rörande vidareutbildning av lärare snarast tas upp.

Beträffande lärarutbildningens organisation anser skolöverstyrelsen, att den

centralt bör ledas av överstyrelsen och lokalt av det yrkespedagogiska institutet

i Stockholm.

2.6. Kostnadsberäkningar och bidragsgrunder

Statistiska centralbyrån finner kostnadsberäkningarna realistiska med hänsyn

till de resurser man planerar för begynnelseskedet, medan riksrevisionsverket

anser kostnaderna något lågt beräknade. Den höga kostnaden per elev (5 800 kr.)

beror enligt riksrevisionsverket på att sammanlagda antalet elever är lågt. Universitetskanslersämbetet

anser att den höga kostnaden per elev skulle kunna

nedbringas genom att antalet schemabundna timmar minskas med 30 %.

TCO förutsätter förhandlingar rörande lönekostnaderna. Skolöverstyrelsen

understryker vikten av att lärare och experter erbjuds sådan ersättning att förutsättning

för en ur rekryteringssynpunkt tillfredsställande kvalifikationsnivå

skapas. TCO anser att extra-ordinära åtgärder i fråga om bl. a. lönesättning

kan vara motiverade. SR instämmer i anställnings- och avlöningsvillkoren.

Sveriges grossistförbund och SSI anser det vara nödvändigt att minst fördubbla

den föreslagna datamaskintiden. Svenska kommunförbundet och Svenska

stadsförbundet ansluter sig till förslaget om uppdrag åt statskontoret att i samråd

med skolöverstyrelsen träffa avtal om datamaskintid till fackutbildningen.

De båda förbunden framhåller vidare, att eftersom statsbidrag till maskintid

avses utgöra i princip 100 %, bör den avtalsslutande statliga myndigheten reglera

denna kostnad direkt i stället för att kommunen först skall rekvirera statsbidraget

och sedan utanordna detta till vederbörande företag.

Stockholms skoldirektion anmäler att man inom skolförvaltningen räknar med

att från läsåret 1966/67 och närmaste tiden härefter kunna ställa erforderliga

lokaler för fem klassavdelningar till förfogande. I samband med den framtida

expansionen av utbildningen bör frågan om särskild skolbyggnad härför bli

aktuell.

Statistiska centralbyrån finner det beräknade beloppet för övriga kostnader

ligga i underkant med hänsyn till att en viss reserv för oförutsedda kostnader

bör finnas. Det procentuella påslaget bör vara 20 %, varav 15 % för allmänna

omkostnader.

Svenska stadsförbundet tillstyrker, att kostnaderna för produktion av speciell

undervisningsmateriel i sin helhet täcks av statsmedel.

Vad gäller kostnaderna för lärarutbildningen anför skolöverstyrelsen, att synnerligen

starka skäl bör kunna åberopas om man för en viss lärarkategori skall

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 41 dr 1966

frångå gällande bestämmelser för ersättning till deltagare i lärarutbildningen av

hänsyn till övrig utbildning av lärare för yrkesundervisningen.

2.7. Studiemedel

Studiehjälp snämnden tillstyrker förslaget, att eleverna bör få studiemedel

enligt studiemedelsförordningen.

UH1

! jinutii

t

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Knngl. Maj:ts proposition nr H år 1966

3. Departementschefen

I två propositioner till 1965 års riksdag behandlades frågor om förstärkning av

resurserna på datamaskinområdet vid universitet och högskolor. I prop. 1965:

40 angående anslag för budgetåret 1965/66 till vissa forskningsråd m. m. och

riksdagens därpå grundade beslut (SU 107, rskr 297) uppdrogs riktlinjer för

en utbildnings- och forskningsorganisation på databehandlingsområdet som

bl. a. innebar att ett antal professurer inom ämnesområdet inrättades. Därjämte

behandlades frågan om inrättande av särskilda datacentraler på universitetsorterna.

Prop. 1965:42 angående anslag för budgetåret 1965/66 till statskontoret

m. m. och statens datamaskinfond (SU 91, rskr 224) utmynnade bl. a. i

förslag om inköp av datamaskinanläggningar för att tillgodose den högre undervisningens

och forskningens behov. I den förstnämnda propositionen anförde

jag på tal om utbildningsbehovet inom ADB-området.

Den utbildning som erfordras inom området för automatisk databehandling

— ADB — kan förutses bli av flera slag. Det föreligger ett kvantitativt stort

behov av praktiskt inriktad fackutbildning i ADB. Såsom ADB-utbildningssakkunniga

anfört i sitt remissyttrande, synes det inte nödvändigt att denna

utbildning anordnas i form av reguljär lågstadieundervisning vid universiteten

och högskolorna. I stället kan den med fördel meddelas inom ramen för en postgymnasial

icke-akademisk kurs och syfta huvudsakligen till yrkesutbildning för

praktiska arbetsuppgifter inom ADB-området. ADB-utbildningssakkunniga

väntas enligt vad jag inhämtat framlägga förslag i ämnet under loppet av

innevarande år.

Sedan jag nu tagit del av ADB-utbildningssakkunnigas föreliggande förslag

och de däröver avgivna yttrandena anser jag mig i princip kunna vidhålla den

uppfattning som jag i det åberopade uttalandet gett uttryck åt. Jag föreslår

att eu grundläggande fackutbildning enligt i huvudsak de riktlinjer, som de

sakkunniga uppdragit härför, anordnas inom ADB-området.

Vad de sakkunniga och flera av remissinstanserna anfört rörande behovet av

fortbildning och vidareutbildning av redan yrkesverksam personal kan jag

instämma i. Jag tror också att det är viktigt, att personalgrupper, som i sitt

arbete berörs av ADB-verksamhet utan att direkt delta däri, bereds tillfälle

att få en relativt god kunskap om verksamheten. Jag utgår från att den hittills

bedrivna utbildningsverksamheten, som anordnats av datamaskinleverantörer,

korrespondensinstitut, vissa organisationer m. fl. i form av orienteringskurser och

korrespondensutbildning, kommer att fortsätta. Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag

att i samråd med statskontoret och arbetsmarknadsstyrelsen undersöka vad

som ytterligare bör göras i detta avseende. Vad gäller utbildningen av datamaskinoperatörer

och fortbildningen av teknisk personal, som hittills ombesörjts

av datamaskinfabrikanterna, räknar jag tills vidare inte heller med någon förändring

av gällande ordning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-tx proposition ur Ji år 1966

27

Innan jag går närmare in på fackutbildningens utformning skall jag beröra

frågan om de villkor, som bör gälla för tillträde till utbildningen.

De sakkunniga har funnit det angeläget att formella krav på förkunskaper

hos blivande ADB-elever uppställs endast i den mån det är nödvändigt för

att de skall kunna tillägna sig och använda fackutbildningens kunskapsstoff.

Ingen av remissinstanserna har i sak gjort invändningar häremot. För egen del

kan jag i princip ansluta mig till den redovisade uppfattningen men jag räknar

med att frågan om förkunskapsnivån kan behöva ytterligare övervägas med

hänsyn till pågående och förestående reformarbete på den gymnasiala utbildningens

område. I avvaktan på närmare ställningstagande till kompetensvärdet

av skilda former av utbildning bör det uppdras åt skolöverstyrelsen att meddela

anvisningar i bei-örda hänseende varvid både sökandenas utbildning och kanske

särskilt deras föregående praktiska verksamhet bör beaktas.

Enligt de sakkunnigas mening skall den föreslagna fackutbildningen koncentreras

till utbildning av programmerare och systemmän och omfatta ett läsår

om 35 veckor. En viktig skillnad mellan de nuvarande enterminskurserna och

den nya fackutbildningen är att den senare ger avsevärt större utrymme åt praktiska

övningar. Drygt en fjärdedel av läroplanens totala timantal har avsatts

för sådana övningar. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till utredningens förslag

och synpunkter i denna del. Jag finner också de sakkunnigas förslag rörande

utbildningens ämnesinnehåll och fördelningen av timmar mellan huvudämnen

och biämnen väl avvägt. Det bör uppdras åt skolöverstyrelsen att med beaktande

av remissinstansernas erinringar och synpunkter verkställa de modifikationer

i läroplanen som kan anses påkallade. Med hänsyn till den organisatoriska

anknytning av fackutbildningen till yrkesskolan, som jag i det följande kommer

att föreslå, bör emellertid läsårets längd anpassas till vad som gäller för denna.

Detta ankommer på skolöverstyrelsen att beakta i samband med den slutliga

utformningen av läroplanen för utbildningen.

De sakkunnigas förslag om klasstorlek, grupparbete och delad klass innefattar

frågor som kan lösas i samband med fastställandet av timplan för utbildningen.

Från min sida föranleder förslagen i denna del ej annat uttalande än att

minimikravet för inrättande av klass bör ställas högre än vad utredningen

föreslagit.

Alla remissinstanser utom SACO och SFS har tillstyrkt de sakkunnigas huvudförslag

nämligen att fackutbildningen i ADB skall ställas under kommunalt

huvudmannaskap. Utredningens förslag om lokalisering av fackutbildningen har

i stort sett undantagslöst godtagits i remissyttrandena. Jag biträder för egen del

helt det framlagda förslaget på dessa punkter.

Fackutbildningen bör följaktligen organisatoriskt anknytas till yrkesskolorna,

vilket innebär att den lokala ledningen kommer att åvila vederbörande skolstyrelse

och den centrala tillsynen skolöverstyrelsen, som bör beakta behovet

av samordningsåtgärder i olika avseenden. Jag vill i detta sammanhang understryka,

att bl. a. möjligheterna till samordning av den grundläggande fackutbild
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 nr 1966

ningen och universitetens utbildning inom ADB-området bör prövas med avseende

på lärarnas och de tekniska resursernas utnyttjande. För erforderlig förstärkning

av överstyrelsen föreslår jag i det följande att medel skall utgå från

överstyrelsens expertpost.

Det ankommer på skolöverstyrelsen att på sedvanligt sätt efter ansökning

från vederbörande kommun slutligt pröva frågan om anordnande av denna utbildning

och om statsbidrag härtill. Därvid har överstyrelsen att pröva även

frågan om utbildningens kvantitativa omfång. Beträffande sistnämnda fråga

vill jag uttala, att även om det i och för sig vore önskvärt att redan från starten

ge ADB-utbildningen en större kapacitet finner jag med hänsyn till tillgängliga

resurser, främst på lärarsidan, utredningens dimensioneringsförslag väl avvägt

och räknar med den av utredningen angivna kapaciteten för nästa budgetår.

Jag delar de sakkunnigas uppfattning om behovet av undervisningshjälpmedel

inom det relativt nya kunskapsområde, som ämnena programmering och systemarbete

representerar. Vad utredningen anfört rörande möjligheterna att utnyttja

film och TV samt programmerade hjälpmedel inom ADB-utbildningen synes värt

beaktande. Skolöverstyrelsen bör anmodas att inom ramen för det pedagogiska

utvecklingsarbetet ägna uppmärksamhet åt dessa problem samt ta de initiativ

som bedöms erforderliga. Mest angeläget finner jag det dock vara att medel

ställs till förfogande för att utarbeta kompendier och för att datamaskiner skall

kunna utnyttjas i erforderlig utsträckning vid undervisningen och jag kommer i

det följande att framlägga förslag härom. Utredningens förslag att det bör uppdragas

åt statskontoret att i samråd med skolöverstyrelsen träffa avtal om datamaskintid

biträder jag.

Jag utgår från att eleverna i fackutbildningen skall uppbära studiemedel enligt

studiemedelsförordningen.

Som jag tidigare antytt har omfattningen av den planerade fackutbildningen

begränsats av bristen på lärarpersonal. Genom den lärarutbildning som igångsatts

under höstterminen 1965 och som pågår även under vårterminen 1966 torde

man emellertid kunna påräkna att erhålla lärare till den fackutbildning som är

avsedd att börja höstterminen 1966. Med hänsyn till den väntade ökningen av

utbildningsbehovet inom ADB-området måste dock flera lärare utbildas. Jag kan

i huvudsak ansluta mig till de sakkunnigas förslag rörande kraven för tillträde

till lärarutbildningen, dess innehåll, omfattning och lokalisering. Lärarutbildningen

bör förläggas till yrkespedagogiskt institut. De sakkunniga föreslår att en

lärarkurs bör anordnas redan under läsåret 1966/67. Jag delar denna uppfattning

men utgår från att denna kurs kommer att anordnas på i huvudsak samma

sätt som den nu pågående utbildningen. Medel för ändamålet har beräknats under

de för budgetåret 1966/67 äskade anslagen Yrkespedagogiska institut resp.

Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.

Frågan om hur lärarutbildningen på ifrågavarande område bör utformas på

längre sikt bör skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet gemensamt få i

uppdrag att närmare överväga.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 är 1966

29

I likhet med utredningen föreslår jag att statsbidrag till kostnader för löner

och arvoden samt datamaskintid skall utgå med 100%. Jag finner det rimligt

att bidrag utgår till kostnaderna för datamaskintid med hänsyn till att man

knappast kan förvänta att kommunerna skall inköpa datamaskiner, vilka i så

fall finge betraktas som stadigvarande undervisningsmateriel. Beträffande de allmänna

omkostnaderna i övrigt är jag endast beredd föreslå att statsbidrag skall

utgå till anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel

enligt de för central yrkesskola gällande grunderna.

Vad Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet anfört om det

tekniska förfarandet för reglering av kostnaderna för datamaskintid bör beaktas.

Skolöverstyrelsen bör direkt till vederbörande maskinupplåtare utge ersättning

för den maskintid som ställts till förfogande på olika orter. På grundval av de

sakkunnigas bedömningar i denna fråga beräknar jag ett belopp av 330 000 kr.

för ändamålet under läsåret 1966/67. Skolöverstyrelsen bör fördela de för datamaskintid

erforderliga beloppen.

Packutbildningens lärarlönekostnader har av de sakkunniga beräknats till

1 236 000 kr. Då lönesättningen för ADB-lärarna ännu ej varit föremål för

förhandlingar är jag icke beredd att i denna del framlägga några kostnadsberäkningar.

Jag kan emellertid redan nu ansluta mig till förslaget att specialister får

utnyttjas för att bestrida viss begränsad del av timundervisningen.

För erforderlig personalförstärkning vid skolöverstyrelsen räknar jag med ett

belopp på 130 000 kr. att bestridas ur den i överstyrelsens avlöningsstat uppförda

anslagsposten Arvoden för experter och tillfällig personal m. m. Med hänsyn

till att anslagsposten är betecknad förslagsvis erfordras icke någon uppräkning.

Kostnaderna för löner och datamaskintid bör bestridas från anslaget Bidrag

till driften av kommunala gymnasiala skolor och kostnaderna för anskaffande av

första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel, vilka kostnader f. n.

icke låter sig beräknas, från anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet

m. m.

För utarbetande och framställning av kompendier m. m. samt för skolöverstyrelsens

undersökningar och initiativ rörande undervisningshjälpmedel beräknar

jag 100 000 kr. och förordar att detta belopp anvisas under anslaget Pedagogiskt

utvecklingsarbete utöver vad som föreslagits i 1966 års statsverksproposition

(prop. 1966:1 bil. 10 s. 216).

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för utbildning

m. m. inom ADB-området;

b) utöver vad som föreslagits i statsverkspropositionen under

reservationsanslaget till Pedagogiskt utvecklingsarbete för

budgetåret 1966/67 anvisa 100 000 kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr hl år 1966

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Ennerfelt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U proposition nr 4-1 år 1966 31

INNEHALL

Sid.

Inledning........................................................... 3

1. Utredningen ..................................................... 4

1.1. Utbildningsbehovet.......................................... 4

1.2. Utbildningens omfattning .................................... 7

1.2.1. Undervisningsämnen .................................. 7

1.2.2. Utbildningstidens längd ............................... 8

1.3. Tillträde till ADB-utbildning................................. 9

1.4. Utbildningens organisation m. m............................... 9

1.4.1. Huvudmannaskap och ledning ......................... 9

1.4.2. Utbildningens dimensionering och lokalisering............ 10

1.4.3. Undervisningens organisation .......................... 11

1.4.4. Hjälpmedel .......................................... 12

1.4.5. Vidareutbildning ..................................... 13

1.5. Lärarutbildning ............................................. 13

1.6. Kostnadsberäkningar och bidragsgrunder...................... 15

1.7. Studiemedel ................................................ 16

2. Remissyttrandena ................................................ 17

2.1. Utbildningsbehovet.......................................... 17

2.2. Utbildningens omfattning .................................... 18

2.2.1. Undervisningsämnen .................................. 18

2.2.2. Utbildningstidens längd ............................... 20

2.3. Tillträde till ADB-utbildning................................. 20

2.4. Utbildningens organisation m. m............................... 20

2.4.1. Huvudmannaskap och ledning ......................... 20

2.4.2. Utbildningens dimensionering och lokalisering............ 21

2.4.3. Undervisningens organisation .......................... 22

2.4.4. Hjälpmedel .......................................... 22

2.4.5. Vidareutbildning ..................................... 22

2.5. Lärarutbildning ............................................. 23

2.6. Kostnadsberäkningar och bidragsgrunder ...................... 24

2.7. Studiemedel ................................................ 25

3. Departementschefen .............................................. 26

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:159 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:is framställningar angående utbildning i automatisk databehandling samt anslag för budgetåret 1966/67 till ped a1 i texten
  2. SU 1966:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning ar angående utbildning i automatisk databehandling samt anslag för budgetåret 1966/67 till pedagogiskt utve s. 1 i texten