Angående utbildning i automatisk databehandling
1966-02-25 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1966:41, Angående utbildning i automatisk databehandling
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966
1
Nr 41
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående utbildning i automatisk
databehandling; given Stockholms slott den %5
februari 1966.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
På grundval av betänkandet »Fackutbildning i automatisk databehandling»
(SOU 1965: 56) framläggs förslag om en ettårig fackutbildning i ADB. Utbildningen
avses under första året bli förlagd till sex regioner med organisatorisk
anknytning till yrkesskolorna och under kommunalt huvudmannaskap. Den
centrala ledningen föreslås åvila skolöverstyrelsen. Frågan om ADB-lärarutbildning
behandlas också.
Statsbidrag föreslås skola utgå enligt för central yrkesskola gällande grunder.
Därutöver föreslås bidrag utgå till täckande av kostnaderna för datamaskinhyra.
För framställning av kompendier m. m. föreslås anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete
uppräknat med 100 000 kr.
Den av förslagen föranledda årliga totalkostnaden har i betänkandet uppskattats
till omkring 2 milj. kr.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 41
2
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 41 år 1966
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 25
februari 1966.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Stbäng, Andersson,
Lindström, Lange, Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga, om utbildning i automatisk
databehandling och anför.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts ■proposition nr hl år 1966
a
Inledning
ADB-utbildningssakkunniga (ledamöter departementssekreteraren Åke Selldén,
avdelningschefen Bertil Lundberg, lektorn Olof Moll och organisationsdirektören
Lennart Nordström; direktiv se 1965 års riksdagsberättelse s. 285),
har i september 1965 avlämnat betänkandet »Fackutbildning i automatisk databehandling»
(SOU 1965: 56). över betänkandet har yttranden avgetts av överbefälhavaren,
statskontoret, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden, universitetskanslersämbetet — efter hörande
av rektorerna vid universiteten i Uppsala och Lund, tekniska högskolan i
Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt handelshögskolan i Göteborg —
skolöverstyrelsen — efter hörande av vederbörande länsskolnämnder och lärarhögskolan
i Stockholm — centrala studiehjälpsnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen,
rikspolisstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,
Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), Landsorganisationen
i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Statstjänstemännens riksförbund (SR),
Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges industriförbund, Svenska bankföreningen,
Svenska sparbanksföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund,
Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Hermods korrespondensinstituts
stiftelse, Svenska dataföreningen och Svenska samfundet för informationsbehandling
(SSI).
I det följande redovisas åtskilliga frågor och förslag, som inte kräver beslut
av riksdagen men som dock medtagits för överblickens och sammanhangets
skull.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966
1. Utredningen
1.1. Utbildningsbehovet
Datamaskiner — av utredningen karakteriserade som elektroniska, minnesförsedda
maskiner, vilkas arbete styrs av ett program, som är lagrat i minnet —
började mera allmänt användas inom den amerikanska industrin under början
av 1950-talet. Vid samma tid togs i Sverige den av matematikmaskinnämnden
byggda Besk (»binär elektronisk sekvenskalkylator») i bruk. Många ansåg
vid den tiden att Besk skulle täcka behovet av snabba beräkningsmaskincr inom
Sverige, men utvecklingen visade annat. För närvarande finns inom landet omkring
300 installerade datamaskiner av ett 40-tal olika typer. En under hösten
1964 genomförd undersökning rörande datamaskinerna i Sverige ger vid handen
att investeringskostnaderna för de installerade maskinerna kan beräknas till
minst 500 milj. kr. Största antalet maskiner finns inom industrin. Den största
ökningen av antalet maskiner har inträffat under de senaste fem åren. Resultaten
av den tidigare nämnda undersökningen samt uppgifter från datamaskinfabrikanter
tyder på att utvecklingen inom området kommer att fortsätta i än
snabbare takt under de närmaste kommande åren.
Den med ADB sysselsatta personalen indelas av de sakkunniga i följande kategorier:
systemmän och programmerare, teknisk personal
och övrig personal.
För att datamaskinen skall ge användbara och värdefulla resultat måste stor
omsorg läggas ner på analysen av det system, av vilket maskinens arbete skall
utgöra en del. Vid utformningen av nya system måste hänsyn i allmänhet tas
även till de organisatoriska förutsättningarna för systemets uppbyggnad. Detta
kvalificerade arbete utförs av systemmän, som måste vara väl insatta i
företagets, förvaltningens etc. administrativa rutiner.
Den del av arbetet som består i utformandet av program, dvs. instruktioner
för datamaskinens arbete, utförs av programmeraren. Denne måste vidare
precisera reglerna för datatillförseln till maskinen och formen för presentation
av resultatet. Ett nära samarbete mellan systemmän och programmerare är
nödvändigt och ofta är uppgifterna sådana att samma person gör hela arbetet.
Den dyrbara och komplicerade utrustning, som en datamaskinanläggning innehåller,
fordrar för det tekniska underhållet personal med starkt specialiserad utbildning.
Denna personal utgörs av tekniker eller ingenjörer. Det är
numera vanligast att datamaskinleverantören ombesörjer maskinunderhållet för
sina kunder såväl för dem som hyr som för dem som köpt maskiner.
För manövrering och övervakning av datamaskiner svarar datamaskinoperatörer.
I deras arbete ingår att köra de uppgjorda programmen efter
5
Kungl. Maj:ts proposition nr h1 år 19G6
givna anvisningar samt att sköta vissa rutinsysslor som hör till driften av datamaskinen.
Förutom nämnd personal förekommer administrativ personal
för ledning av ADB-verksamheten. Indirekt berörs också andra personalkategorier
av denna verksamhet.
För att få en säkrare uppfattning om personalsituationen i landet på ADBområdet
har de sakkunniga utfört en särskild undersökning. I december 1964 utsändes
sålunda ett frågeformulär till olika datamaskinanvändare, konsultföretag
och servicebyråer inom ADB-området samt datamaskintillverkare. Av de tillfrågade
svarade 95,5 %.
Resultatet av de sakkunnigas undersökning har sammanställts i följande tabell,
som utvisar personaltillgången 1964 resp. behovet av personal 1967.
Antal
Kategori
Tillgång
1.12.1964
Behov
1.10.1967
1 700
2 610
1 100
1 750
830
1 240
Övrig personal .........................................
1800
2 360
Summa
5 430
7 960
Grupperna systemmän och programmerare bestod 1964 till 28 % av personal
med akademisk utbildning och till 44% av personal med gymnasieutbildning
eller motsvarande. Resten, 28 %, hade lägre utbildning. Av undersökningen
framgick också den geografiska fördelningen av datamaskiner och ADB-personal
inom landet. Stockholmsområdet dominerade med cirka hälften av antalet anläggningar
och mer än två tredjedelar av personalen.
De sakkunniga framhåller, att de av företagen redovisade siffrorna rörande
den framtida utvecklingen icke ensamma får läggas till grund för dimensioneringen
av en fackutbildning i ADB. Uppgifterna torde nämligen, säger utredningsmännen,
i allmänhet utgöra en underskattning av expansionens styrka. En
på grundval av enkäten gjord beräkning visar att behovet av systemmän och
programmerare med en utbildningsnivå motsvarande fackskola eller gymnasium
under år 1967 kommer att uppgå till 2 150 under det att antalet anställda år
1964 med motsvarande grundutbildning uppgick till 1 227. Drygt 2/s av personalen
hänför sig vid båda tidpunkterna till Stockholmsregionen. De sakkunniga
understryker, att förändringarna i antalet anställda endast uttrycker storleken
av den förutsedda expansionen. Utbildningsbehovet är större än dessa förändringar
beroende på bl. a. den nuvarande bristsituationen, som har verkat hämmande
på utvecklingen hitintills. Ersättningsbehovet på grund av övergång till
andra yrken, fortsatta studier etc. ingår inte heller i de angivna förändringarna.
Införandet av datamaskiner på den svenska marknaden skapade snart nog ett
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966
stort utbildningsbehov. Det var naturligt att datamaskinleverantörerna från
början svarade för erforderlig undervisning eftersom varje maskin krävde sin speciella
utbildning. Den ojämförligt största delen av all programmerarutbildning
sköts än i dag av maskinleverantörerna. Småningom startades programmeringsutbildning
även på andra håll. Folkbildningsorganisationerna anordnade kurser
liksom statskontoret. I begränsad omfattning ombesörjde maskinleverantörerna
och maskinanvändarna utbildning även av datamaskinoperatörer. Utbildning i
ADB-systemarbete kom i stort sett igång först från och med 1960, till största
delen i enskild regi.
Den snabba expansionen inom ADB-tekniken medförde emellertid snart ett
utbildningsbehov, som krävde andra resurser än de som kunde erbjudas inom
ramen för en icke-samordnad, spridd kursverksamhet. En arbetsgrupp bestående
av representanter från överstyrelsen för yrkesutbildning, matematikmaskinnämnden,
arbetsmarknadsstyrelsen och statistiska centralbyrån fick sommaren
1961 i uppdrag att utreda utbildningsbehovet på ifrågavarande område. Såsom
ett resultat av gruppens arbete startades i yrkesskolans regi enterminskurser i
kontorsrationalisering, programmering och systemarbete för administrativ ADB.
Kurserna pågick i Stockholm under åren 1962 och 1963. I stort sett liknande
kurser har pågått under höstterminen 1965 i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping och Västerås. Dessa kurser är också avsedda att utgöra cn bas för
lärarutbildning under våren 1966.
De sakkunniga konstaterar, att det inte ingått i deras uppdrag att utreda
frågan om akademisk utbildning i ADB. I betänkandet erinras endast om bakgrunden
till statsmakternas beslut år 1965 att vid universiteten införa ett nytt
studieämne, informationsbehandling. I anslutning härtill framhålls, att vissa
av arbetsmomenten inom databehandlingen visserligen till stor del utgörs av
kvalificerat rutinarbete men samtidigt kräver djupgående kunskaper — normalt
förvärvade genom akademiska studier — inom något ämnesområde. För många
kvalificerade arbetsuppgifter inom programmering och systemarbete är dock eu
akademisk utbildning i andra ämnen än ADB utan avgörande betydelse. De sakkunniga
framhåller avslutningsvis härom att en mycket stor andel av de program,
som måste utarbetas för utnyttjandet av ADB, kräver arbetskraft med en
god allmänbildning jämte specialutbildning i ADB men inte är av den komplexiteten
att det behövs akademiker för arbetet.
Enligt de sakkunnigas mening bör utbildningen av ADB-personal i första hand
inriktas på att få fram systemmän och programmerare med en för svenska förhållanden
lämpad utbildning. Den grundläggande, praktiskt inriktade utbildningen
kan anordnas gemensamt för dessa båda kategorier. Med hänsyn till att
även mindre företag i växande omfattning torde komma att automatisera sina
kontorsrutiner och man kan förvänta att fackutbildad personal i ADB inom
sådana företag i stor utsträckning får arbeta utan handledning är det nu mera
angeläget än tidigare att nya programmerare och systemmän har en grundlig
och allsidig utbildning i ADB.
Kungl. Majrts proposition nr 1/1 är 1966 7
De sakkunniga finner däremot icke den för eu datamaskinoperatör erfoiderliga
utbildningen vara av sådan omfattning att den motiverar särskilda kurser inom
det offentliga undervisningsväsendet. Utredningen finner det lämpligt att denna
utbildning även i framtiden anordnas av datamaskinfabrikanterna eller deras
kunder.
Vad beträffar personal för tekniskt underhåll m.m. konstaterar utredningen,
att grundläggande utbildning för dessa arbetsuppgifter ges inom ramen för undervisningen
vid tekniska gymnasier och högskolor. Den fortsatta utbildningen
har hittills ägt rum vid kurser anordnade av maskinfabrikanterna. Utredningen
finner flera skäl tala för att så bör ske även i fortsättningen.
Även annan personal kan ha behov av god orientering rörande ADB. Orienteringskurser
anordnas för närvarande av datamaskinleverantörer, korrespondensinstitut,
vissa organisationer och internt inom företag och förvaltning. Utredningen
erinrar i detta sammanhang om att elever i gymnasiet och fackskolan
från och med läsåret 1966/67 kommer att få en kortfattad orientering om ADB
och omnämner att skolöverstyrelsen från och med hösten 1965 anordnar postgymnasiala
kurser i merkantila ämnen, där databehandling ingår.
De sakkunniga framhåller, att det inom ytterligare ett antal yrkes- och fackutbildningslinjer
bör ges kortare eller längre kurser i ADB samt bedömer det
som möjligt att behovet av ADB-utbildad personal inom några år blir så stort,
att det inom fackskolan eller gymnasiet bör anordnas en särskild ADB-linje.
1.2. Utbildningens omfattning
Sedan de sakkunniga sålunda fastslagit att det allmännas insatser i fråga om
utbildning för uppgifter inom ADB-området under de närmaste åren bör koncentreras
till nyutbildning av programmerare och systemmän övergår de till att
behandla frågan om innehållet i en fackutbildning för dessa yrkeskategorier.
1.2.1. Undervisningsämnen
En för programmerare och systemmän gemensam grundläggande fackutbildning
med huvudsakligen praktisk inriktning bör enligt de sakkunniga såsom
huvudämnen innehålla programmering och systemarbete. Undervisningen bör
omfatta såväl teori som praktiska övningar, men det bedöms angeläget att huvudvikten
läggs på övningarna. Huvudämnet programmering uppdelas av de
sakkunniga i de fyra huvudmomenten datamaskiner, arbetsmetoder, programmeringsspråk
och standardprogram. En motsvarande uppdelning av ämnet
systemarbete omfattar organisation, arbetsplanering, faktainsamling, systemanalys,
systemutformning och -genomförande samt dokumentation.
En väsentlig del av undervisningen i huvudämnena avses skola ske i form av
praktiska övningar. Härjämte har en stor del av utbildningstiden avsatts för
större övningsuppgifter i form av grupparbete eller individuellt arbete.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966
De sakkunniga framhåller att den viktigaste skillnaden mellan kursinnehållet i
de nuvarande enterminskurserna och den föreslagna fackutbildningen består i
att fackutbildningen ger mera omfattande praktiska övningar med inriktning på
arbetsuppgifter som programmerare och systemmän ofta får utföra.
Såsom biämnen ingår i utbildningen kontorsteknik, ergonomi, beräkningsmetoder
och fackteknisk engelska.
1.2.2. Utbildningstidens längd
En summering av tidsåtgången i olika ämnen och övningar enligt de sakkunnigas
förslag framgår av följande sammanställning.
Timantal
Programmering .............................. 355
Systemarbete ................................ 275
Kontorsteknik ............................... 90
Ergonomi ................................... 60
Beräkningsmetoder ........................... 30
Fackteknisk engelska ......................... 30
Större övningsuppgifter
gruppövningar ........................ 245
individuell övning ..................... 140 385
■ * * Att* ni
-
Summa 1 225
Det totala kursinnehållet bedöms av de sakkunniga vara så omfattande att ca
två terminers undervisning erfordras. Som jämförelse påpekar de sakkunniga,
att de nuvarande enterminskurserna omfattar 603 timmar. Utredningsmännen
framhåller också att ämnesstoffct för den nu föreslagna fackutbildningen utan
svårigheter medger en utökning av utbildningstiden till två år, vilket skulle möjliggöra
en fördjupning av kunskaperna i huvudämnena men också skulle kräva
ökade kunskaper i vissa stödämnen. Nagra preciserade förslag rörande en mera
omfattande fackutbildning inom ADB-området framläggs emellertid inte av de
sakkunniga.
Det av utredningen framförda förslaget till timplan för den i betänkandet förordade
fackutbildningen omfattar genomgående 35 veckotimmar, vilket med utgangspunkt
i det totala timantalet (jfr sammanställningen i det föregående)
innebär ett läsår på 35 veckor.
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr hl år 196G
1.3. Tillträde till ADB-utbildning
Enligt de sakkunniga bör beträffande elever vid ADB-fackutbildningcn formella
krav på förkunskaper uppställas endast i den mån det är nödvändigt för
att eleverna skall kunna tillägna sig och använda de i fackutbildningen meddelade
kunskaperna. Den som genomgått teknisk eller ekonomisk linje av gymnasium
eller fackskola får enligt de sakkunniga anses ha en mycket god bakgrund
för fackutbildning i ADB. Sökande till fackutbildning bör dock kunna antas
som elever, även om de inte har genomgått fullständig utbildning i fackskola
eller gymnasium men uppfyller vissa i betänkandet närmare angivna minimikrav
i ämnena svenska, engelska och matematik.
Urval av elever bland sökande till ADB-fackutbildning bör inte göras enbart
på grundval av kunskaper som dokumenterats genom skolbetyg. Även tidigare
yrkeserfarenhet bör tillmätas stor betydelse. Särskilt bland äldre personer, som
uppfyller stadgade minimikrav, kan det finnas åtskilliga som genom praktisk
yrkesverksamhet förvärvat grundlig erfarenhet av administrativa rutiner.
Svenska och utländska erfarenheter av psykotekniska prov visar att den som
lyckats mycket bra i sådana prov oftast blir en bra programmerare och systemman.
De sakkunniga föreslår, att psykotekniska prov utnyttjas som ett kompletterande
instrument vid urval av sökande till ADB-utbildning.
1.4. Utbildningens organisation m. m.
1.4.1. Huvudmannaskap och ledning
De sakkunniga har föreslagit att huvudmannaskapet för ifrågavarande utbildning
skall ligga hos kommunerna. Utredningen konstaterar därvid dels att anordnandet
av specialutbildning för olika yrkesfunktioner måste ske med hänsynstagande
till den lokala arbetsmarknadens behov, dels att de kommunala myndigheterna
i allmänhet har bättre överblick över utvecklingen på denna arbetsmarknad
än vad en central myndighet kan ha. De sakkunniga framhåller också,
att allmänna lokaliseringspolitiska skäl talar mot att centralisera en utbildning
av ifrågavarande slag. Det är vidare lättare att skaffa lokaler för undervisningen
och bostäder för de studerande i vissa andra orter än Stockholm. En decentraliserad
utbildning kan dessutom väntas medföra lägre studiekostnader för elever,
som studerar på orter utanför Stockholm. Medverkan av central myndighet
krävs dock för att samordna de lokala initiativen och övervaka att den totala
utbildningsverksamheten blir dimensionerad och lokaliserad i huvudsaklig överensstämmelse
med arbetsmarknadens totala behov.
Vid sina kostnadsberäkningar har de sakkunniga såsom ett alternativ till huvudförslaget
räknat med en till Stockholm förlagd utbildning under statligt
huvudmannaskap.
Undantagsvis skulle man också enligt de sakkunniga kunna tänka sig att huvudmannaskapet
för fackutbildning i ADB finge vara enskilt om den kommunala
skolstyrelsen tillstyrker detta.
i*
10
Kungl. Maj:ts proposition nr bl år 1966
Den lokala ledningen bör enligt utredningen ligga hos den kommunala skolstyrelsen.
Pedagogisk och administrativ ledning av utbildningen skall alltså ingå
i skolstyrelsens uppgifter och närmast åvila skolchefen i kommunen. Vissa av de
rent administrativa uppgifterna samt huvuddelen av de uppgifter som sammanhänger
med den pedagogiska ledningen av utbildningen bör enligt de sakkunnigas
mening på varje utbildningsort fullgöras av en särskild lärare och i Stockholm
av särskild befattningshavare, som också avses bli ledare av den praktiska
lärarutbildningen för blivande ADB-lärare.
Fackutbildningen anknyts organisatoriskt till yrkesskolorna. Dess karaktär av
postgymnasial fackutbildning bör dock bibehållas varför yrkesskolnormerna inte
i alla avseenden synes kunna tillämpas.
Den centrala ledningen för fackutbildningen skall enligt de sakkunnigas förslag
förläggas till skolöverstyrelsen. För att överstyrelsen skall få möjlighet att i erforderlig
utsträckning följa utvecklingen på ADB-området och tillse att utbildnmgens
innehall snabbt anpassas till nya utvecklingstendenser är det nödvändigt
att arbetsuppgifterna sammanhålls inom en särskild enhet. En lämplig
personalbesättning inom denna enhet skulle under ett uppbyggnadsskede vara
en avdelningsdirektör, en skolkonsulent, ett kanslibiträde samt på halvtid en
skolpsykolog. Med en sådan personaluppsättning skulle det bli möjligt att till
arbetsenheten förlägga även vissa andra uppgifter som rör utbildning i ADB.
Om den föreslagna organisationen upprättas blir en befintlig deltidstjänst som
skolkonsulent inom överstyrelsens yrkesutbildningsavdelning överflödig och kan
dras in.
1.4.2. Utbildningens dimensionering och lokalisering
Vad gäller frågan om fackutbildningens dimensionering har de sakkunniga på
grundval dels av den verkställda, tidigare berörda enkätundersökningen, dels av
vissa jämförelser med utlandet funnit att en riktpunkt för utbildningsbehovet
1970 borde väljas inom området mellan 400 och 1 500 fackutbildade per år.
Utredningen utgår tills vidare från det lägre av dessa tal och förordar att fackutbildningen
till en början begränsas till ett totalt intag av 330 elever om året.
Det främsta skälet till denna försiktiga dimensionering är den nuvarande bristen
på lärarpersonal.
Utredningen framhåller att fackutbildning i ADB kan utgöra en lämplig utbildning
även för många andra arbetsuppgifter än programmering och systemarbete.
Fackutbildning i ADB skulle därför kunna dimensioneras avsevärt större
än vad som direkt motiveras av ADB-sektorns behov, om så vore möjligt.
Beträffande lokaliseringen av utbildningen finner de sakkunniga, att de orter,
dit de under höstterminen 1965 bedrivna enterminskurserna förlagts, i första
hand bör komma i fråga även för nu ifrågavarande fackutbildning. Såsom skäl
för sm uppfattning framhåller utredningen dels att det i de berörda städerna
11
Kungl. May.ts proposition nr 41 år 1966
redan finns datamaskiner och viss erfarenhet av ADB-utbildning, dels att nyrekryteringsbehovet
av fackutbildade till sin huvuddel kan väntas föreligga inom
dessa regioner. I andra hand kan förläggning av utbildningen komma i fråga
även för vissa andra större industriorter, där ADB-tillämpningar förekommer i
tillräckligt stor utsträckning. De sakkunniga förordar, att fackutbildning redan
från början anordnas även på en ort i Norrland, lämpligen Sundsvall. Dimensioneringen
och lokaliseringen på olika orter framgår av följande sammanställning.
Region Elevantal
Stockholm .................................... 150
Göteborg ..................................... 60
Malmö-Lund .................................. 30
Linköping-Norrköping ......................... 30
Västerås ...................................... 30
Sundsvall ..................................... 30
Summa 330
Enligt de sakkunniga bör det uppdragas åt skolöverstyrelsen att överlägga med
de lokala myndigheterna i nämnda regioner rörande ifrågavarande lokalisering
och därmed sammanhängande problem t. ex. i fråga om lokaler.
1.4.3. Undervisningens organisation
Inom ämnena systemarbete och programmering bör enligt utredningen undervisningen
bestå av såväl teori som av praktiskt inriktade övningsuppgifter.
Övningarna kan vara av två slag, nämligen dels mindre omfattande övningar på
speciella kursmoment, dels större övningsuppgifter. De senare kan sägas utgöra
en i utbildningen inbyggd praktik och bör utföras delvis som grupparbeten och
delvis som individuella uppgifter. De sakkunniga har övervägt att förlägga dessa
större övningar till praktikperioder varvid eleverna skulle utplaceras som praktikanter
vid olika datacentraler men har stannat för att den praktiska utbildningen
ger bäst resultat om den anordnas i form av en serie väl planerade övningsuppgifter
under lärares direkta handledning.
Klasstorleken vid fackutbildning i ADB bör enligt de sakkunniga inte överstiga
30. För att lärarkrafterna effektivt skall kunna utnyttjas finner utredningen
det nödvändigt att arbeta med stora klassavdelningar under flertalet
lektioner med teoretisk genomgång av kursmomenten. De sakkunniga föreslår
att elevantalet per klassavdelning skall vara 30 samt att klassavdelningar med
mindre än 15 elever inte bör inrättas.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr J+l år 1966
I de avsnitt av utbildningen, där grupparbete måste tillgripas föreslår utredningen
en uppdelning i grupper om 3—5 elever, dock högst 8 grupper i varje
klassavdelning, varvid en lärare bör hinna handleda ca 4 grupper. Enligt utredningen
måste man vidare räkna med att i vissa fall utnyttja specialister på
programmering och systemarbete som handledare vid grupparbeten och individuella
arbetsuppgifter. På grund av de kostnader som är förenade med användandet
av specialister bör dock specialisthandledning komma i fråga endast i
undantagsfall.
Specialister kan komma att behöva anlitas också för vissa lektionsföredrag.
Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att besluta om medel för specialundervisningen.
Under de praktiska övningsuppgifterna samt under hälften av det övriga timantalet
i huvudämnena finner de sakkunniga erforderligt att klassavdelning skall
delas i två eller flera grupper under samtidig ledning av två lärare. Antalet lärartimmar
per klass beräknas härigenom i medeltal komma att uppgå till 51 veckotimmar.
1.4.4. Hjälpmedel
De sakkunniga konstaterar inledningsvis i detta avsnitt att programmering
och systemarbete är ett relativt nytt kunskapsområde. Det är därför naturligt
om undervisningsmetodiken och hjälpmedlen är relativt sett mindre utvecklade
inom detta område än inom andra ämnesområden. Den nära anknytningen till
datamaskiner och andra avancerade tekniska produkter bidrar emellertid till
att man vid undervisningen främst i programmering kan utnyttja undervisningshjälpmedel
såsom film och TV.
För utbildningen i ADB behövs dock i första hand tillgång till datamaskintid.
Enligt de sakkunniga bör för undervisningsändamål datamaskiner utnyttjas på
servicebasis. Det skulle härigenom bli möjligt att mera differentiera de större
övningsuppgifterna efter elevernas förkunskaper och intresseinriktning. Den totala
tidsåtgången bedöms av utredningen inte heller bli av sådan storlek att det
skulle vara fördelaktigare att köpa eller hyra särskilda maskiner. Lämpligen
borde uppdragas åt statskontoret att i samråd med skolöverstyrelsen träffa
avtal om datamaskintid till fackutbildningen. I uppdraget skulle också ingå att
undersöka i vilken utsträckning företag och förvaltningar etc. är villiga att
stödja undervisningen genom att bidraga med maskintid gratis eller till nedsatt
pris.
De sakkunniga räknar med ett behov av maskintid på en medelstor maskin
om 50 timmar per klassavdelning och år.
De sakkunniga konstaterar att inga av de tillgängliga läroböckerna i programmering
och systemarbete är direkt lämpade för den föreslagna fackutbildningen.
Man föreslår därför att kompendier till fackutbildningen utarbetas.
Även i fråga om vissa andra hjälpmedel behövs insatser av det allmänna. Det
13
Kungl. Maj:ts proposition nr Al år 1966
bör sålunda uppdragas åt skolöverstyrelsen att anskaffa filmer och annat bildmaterial
för undervisningen i ADB samt vid behov initiera produktion därav.
Såsom ett mera radikalt grepp pekar de sakkunniga på möjligheten att sända
vissa delar av fackutbildningen i ADB över det fasta TV-nätets planerade kanal
för undervisningsändamål.
Möjligheten att inspela TV-lektioner på videoband, vilka kan sändas per post
till utbildningsorterna, framhålls också.
De sakkunniga tar också upp frågan om användande av programmerade
hjälpmedel och föreslår att försöksverksamhet med självinstruerande böcker
inom fackutbildningens ram igångsätts inom huvudmomentet programmeringsspråk
i ämnet programmering. Utredningen finner det även sannolikt att det
inom en nära framtid kan bli ekonomiskt lönsamt att utnyttja datamaskinunderstödd
undervisning i vissa fall.
Det bör enligt de sakkunniga uppdragas åt skolöverstyrelsen dels att igångsätta
planering för produktion av TV-program för utbildning i ADB, dels att
inom ramen för det pedagogiska utvecklingsarbetet starta försöksverksamhet
med självinstruerande böcker vid fackutbildning i ADB samt att därjämte försöksvis
framställa självinstruerande studiemateriel för ADB-utbildning.
1.4.5. Vidareutbildning
Behovet av vidareutbildning i ADB för redan yrkesverksam personal kan tillgodoses
genom orienteringskurser, korrespondensutbildning och TV-program.
Uppgiften att initiera korrespondenskurser och TV-utbildning i ADB bör ankomma
på skolöverstyrelsen, när det gäller fortbildning av akademiker i samrad
med universitetskanslersämbetet. Likaså bör det ankomma på skolöverstyrelsen
att framdeles upprätta förslag till hur det allmänna fortbildningsproblemet inom
ADB-området skall lösas.
1.5. Lärarutbildning
De sakkunniga konstaterar inledningsvis att någon pedagogisk utbildning av
lärare i ADB hittills icke förekommit men att en första grupp lärarkandidater
kommer att utbildas under vårterminen 1966.
Beträffande kraven på ADB-lärare framhåller utredningen att läraren måste
ha såväl teoretiska som praktiska kunskaper i både programmering och systemarbete
om utbildningen skall bli meningsfull. Personer som uppfyller samtliga de
krav som måste ställas på en ADB-lärare finns i dag endast undantagsvis inom
landet. För att i framtiden få en kvalitativt fullvärdig utbildning av ADB-personal
har de sakkunniga därför funnit nödvändigt att en särskild lärarutbildning
anordnas.
En fullständig lärarutbildning bör i princip omfatta såväl ämnesteoretiska
studier och yrkespraktik som en ämnesmetodisk kurs.
14
Kungl. Maj:ts ''proposition nr bl år 1966
Lärarutbildningen bör enligt de sakkunniga baseras på den ettåriga fackutbildningen.
Den fördjupning av de ämnesteoretiska kunskaper som en lärare
måste ha bör ingå som en integrerande del i den ämnesmetodiska utbildningen.
A\ den som skall genomgå lärarutbildning bör därjämte krävas minst ett års
yrkespraktik i ADB.
Beträffande frågan om akademisk utbildning såsom krav för tillträde till lärarutbildningen
finner utredningen, även om det självfallet betraktas såsom värdefullt
med akademiska betyg i ämnen med anknytning till ADB, rimligt att tills
vidare inte kräva fullständig akademisk examen. När den nuvarande bristen på
ADB-lärare är hävd bör denna fråga upptas till förnyad prövning. De sakkunniga
har inte ens när det gäller lärarkandidaternas förkunskaper i matematik
bedömt det som helt nödvändigt med akademiska betyg, men framhåller att
kraven pa kunskaper i detta ämne maste ställas något högre än vad som följer
därav att fackutbildningen i ADB skall ligga till grund för lärarutbildningen.
För blivande lärare i programmering och systemarbete bör krävas ett minsta
kunskapsmått i matematik motsvarande vad som innefattas av vitsord i ämnet
i studentexamen på lägst reallinjens biologiska gren.
Den egentliga lärarutbildningen i ADB bör enligt utredningen omfatta en termin.
Lärarkandidaterna bör därefter under påföljande termin få handledd praktik
på samma sätt som vid ettårig ämneslärarutbildning vid lärarhögskola. Utbildningen
föreslås bli förlagd till Stockholm under administrativ och pedagogisk
ledning av särskilt förordnad befattningshavare. Pedagogiskt meriterade lärare
vid fackutbildningen i ADB i Stockholm bör förordnas som handledare vid lärarutbildningen.
För en inledande kurs i psykologi och allmän undervisningsmetodik
bör personal med erfarenhet av annan lärarutbildning anlitas.
Dimensioneringen av lärarutbildningen bedöms komma att erbjuda speciella
svårigheter beroende på om de utbildade lärarna kvarstannar i yrket eller inte.
Till en början kan enligt de sakkunniga lärarkurser behöva anordnas årligen.
Det föreslås att en lärarkurs i ADB anordnas redan under läsåret 1966/67.
Några personer, som genomgått den föreslagna fackutbildningen i ADB finns då
inte som kan rekryteras till denna kurs, som i stället måste fyllas med elever
som har andra förkunskaper. Enligt de sakkunniga finns det anledning antaga
att en del personer som nu är verksamma som systemmän eller programmerare
skulle vara villiga och lämpade att bli lärare inom sina områden. Särskilda åtgärder
bör vidtagas för att värva sådana personer till lärarbanan. Som exempel
på dylika åtgärder nämner de sakkunniga att lön och eventuellt traktamente
kan medges utgå under utbildningen.
Det framlagda förslaget till lärarutbildning har utformats under hänsynstagande
till hui motsvarande problem lösts utomlands. De sakkunniga lämnar i
betänkandet en redogörelse för lärarutbildningen i ADB i USA och vissa andra
länder. Därjämte redovisas erfarenheter av lärarutbildning inom vissa datamaskinfirmor.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966
1.6. Kostnadsberäkningar och bidragsgrunder
I enlighet med direktiven för de sakkunnigas arbete har alternativa kostnadsberäkningar
framlagts. I huvudalternativet beräknas statens kostnader för den
av de sakkunniga förordade ettåriga fackutbildningen av programmerare och
systemmän på sex orter jämte lärarutbildning i Stockholm. I andrahandsalternativet
redovisas de beräknade kostnaderna för en utbildning som helt är koncentrerad
till Stockholm. I huvudalternativet förutsätts kommunalt och i andrahandsalternativet
statligt huvudmannaskap. Beräkningarna grundar sig på ett
årligt intag av 330 elever.
Kostnadsöversikt
Kostnadspost
Kostnad
milj. kr.
Alt I
Alt II
Fackutbildningen:
1,372
1,256
Datamaskintid ......................................
0,330
0,330
Lokalkostnader ......................................
—
0,150
Övriga kostnader ....................................
0,200
0,188
Lärarutbildningen ......................................
0.115
0,115
Summa
2,023
2,039
Beträffande lärarnas avlönings- och anställningsvillkor har de sakkunniga
förutsatt att förhandlingar skall komma till stånd, varför lönekostnaderna endast
har kunnat skisseras.
Vid beräkningen av löneposten har de sakkunniga i övrigt tagit hänsyn dels
till att för varje ort där fackutbildning anordnas en av lärarna — såvitt gäller
Stockholm en särskild befattningshavare — bör förordnas att fullgöra med den
pedagogiska ledningen sammanhängande arbetsuppgifter, dels till de merkostnader
som uppkommer genom att specialister måste anlitas i viss utsträckning.
Omfattningen av specialistundervisningen bör enligt de sakkunniga begränsas
och har förutsatts bli i huvudalternativet högst 15% och i andrahandsalternativet
högst 10 % av det totala antalet lärartimmar inom hela fackutbildningen i
landet. I lönekostnaderna ingår även kostnaderna för den av utredningen föreslagna
personalförstärkningen vid skolöverstyrelsen med 136 000 kr.
Utredningen finner det sannolikt att lärarlönekostnadema kan minskas genom
utnyttjande av TV och programmerade hjälpmedel.
Behovet av datamaskintid har av utredningen uppskattats till 50 timmar per
klassavdelning och år till ett timpris av 600 kr.
I huvudalternativet räknar de sakkunniga med att lokalkostnaderna åtminstone
under det första året skall stanna på kommunerna. I andrahandsalternativet
motsvarar de uppgivna kostnaderna vad som högst beräknas åtgå för att
hyra erforderliga lokaler i Stockholm.
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 41 år 1966
Då det gäller övriga kostnader har de sakkunniga räknat med ett procentuellt
påslag på lönekostnaderna med 15% varav 5% för ATP-avgifter och 10% för
allmänna omkostnader. Bland allmänna omkostnader ingår kostnader för AVhjälpmedel,
projektorer och annan dyrbarare utrustning. Även kostnader för
testning av inträdessökande, för lärarbibliotek, för visst informationsutbyte med
utlandet samt för tryckning av provuppgifter och kompendier har beräknats bli
täckta av påslaget.
De av utredningen gjorda kostnadsberäkningarna grundar sig på att statsbidrag
skall utgå med 100% till lärarlöner och arvoden till specialister liksom
till kostnaderna för datamaskintid. Kostnaderna för speciell undervisningsmateriel
såsom kompendier, självinstruerande studiemateriel m. in. avses även i sin
helhet bestridas av statsmedel. De sakkunniga räknar, såsom tidigare framhållits,
med att lokalkostnaderna åtminstone under första året skall stanna på
kommunerna. Skulle nybyggnadsbehov uppstå i framtiden bör statsbidrag kunna
utgå till uppförande av byggnad.
I kostnaderna för lärarutbildning under läsåret 1966/67, som förutsatts helt
bestridas av statsverket, har inräknats medel för föreläsningar, handledning, lokaler
samt vissa övriga kostnader.
1.7. Studiemedel
Elever som genomgår fackutbildning i ADB kommer i allmänhet att ha uppnått
en ålder då de normalt är självförsörjande. De sakkunniga finner det därför
naturligast att dessa elever far studiemedel enligt studiemedelsförordningen och
föreslår, att förteckningen över läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiemedel
utgår ändras i överensstämmelse härmed.
Kungl. Maj:ts proposition nr \1 ur 1966
17
2. Remissyttrandena
Remissinstanserna har genomgående intagit en positiv hållning till de sakkunnigas
förslag. Man har på flera håll betonat behovet av utbildad personal
inom ADB-området och understrukit, att utbildning bör komma till stånd
snarast.
2.1. Utbildningsbehovet
Utbildningsbehovet inom ADB-området har inte ifrågasatts i något yttrande.
Statistiska centralbyråns uttalande i detta avseende kan sägas vara representativt.
Centralbyrån framhåller, att den utbildning inom detta område, som hittills
har skett inom den allmänna utbildningsorganisationen, har varit alltför splittrad
och oenhetlig för att kunna tillgodose den alltmer växande efterfrågan på
utbildad personal inom ADB-området. Verket finner det angeläget att en väl
utformad fackutbildning kommer till stånd, vilket måste lätta trycket på arbetsmarknaden
inom denna idag trånga sektor.
Centralbyrån anför också, att de sakkunnigas observationer beträffande nuläge
och utvecklingstendenser stämmer väl överens med ämbetsverkets uppfattning.
Svenska bankföreningen vitsordar även utredningens bedömning av det framtida
personalbehovet och understryker att den förväntade ökningen gäller inte
minst för bankernas del. Sveriges köpmannaförbund framhåller, att användningen
av ADB inom handelns område kommer att öka starkt.
Svenska samfundet för informationsbehandling anser för sin del att utbildningsbehovet
underskattats av utredningen.
Statskontoret finner med hänsyn till den väntade snabba utvecklingstakten
lämpligt att gjorda beräkningar av personalbehovet och det därmed sammanhängande
utbildningsbehovet fortlöpande följs upp genom enkäter med även ett
mera utvidgat innehåll än den i betänkandet redovisade. SR framhåller nödvändigheten
av att man för att följa utvecklingen har en effektiv prognosverksamhet.
I fråga om behovet av att anordna utbildning av datamaskinoperatörer delar
statistiska centralbyrån inte de sakkunnigas uppfattning utan ifrågasätter om
inte även operatörerna på något sätt bör kunna ges en fackutbildning.
Riksrevisionsverket anser det nuvarande behovet av orientering och utbildning
i ADB vara så stort att de kurser som anordnas i t. ex. statskontorets och
datamaskinleverantörernas regi inte blir överflödiga genom den föreslagna fackutbildningen.
Enligt ämbetsverket kan det möjligen övervägas om inte även
kortare kurser av nämnd typ borde anordnas under kommunalt huvudmannaskap.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1966
Beträffande orienteringskurserna anför SR att allt större grupper av personal i
ledande ställning kommer att behöva genomgå sådana. Centrala folkbokföringsoch
uppbördsnämnden anser liksom bl. a. statskontoret att det är angeläget att
orienteringskurser i ADB anordnas i gymnasiet.
2.2. Utbildningens omfattning
Förslaget om en enhetlig grundutbildning för systemmän och programmerare
har av flertalet remissinstanser lämnats utan erinran. Svenska sparbanksföreningen
anser dock, att de två kategorierna bör skiljas åt, emedan systemarbete
kräver väsentligt vidare kunskaper än vad som är fallet med programmering.
För systemmän bör utbildningen vidgas och eventuellt läggas på akademisk
nivå. Statistiska centralbyrån menar, att man i större sammanhang får räkna
med två typer av systemmän, nämligen de mera fackämnesbetonade och de
mera maskinorienterade. De senare engageras både som medarbetare till ämnesspecialiserade
systemmän och som samordnare och administratörer av de olika
programmerarnas programavsnitt. Den kategori, som betänkandet avser, är
maskinsystemmän konstaterar centralbyrån. Vid en mindre ADB-avdelning
måste emellertid arbetsuppgifterna koncentreras till ett färre antal personer och
det uppstår då en situation, som överensstämmer med den i betänkandet beskrivna.
Sveriges köpmannaförbund finner det sannolikt, att en sådan differentiering
av utbildningen krävs att en kategori av systemmän får en utbildning
av mera företagsekonomisk inriktning medan andra får en utbildning som till
största delen koncentreras till tekniska frågor. SR har också den uppfattningen
att en viss differentiering kan vara erforderlig.
2.2.1. Undervisningsämnen
Beträffande ämnesinnehållet och utbildningens uppläggning i övrigt har flertalet
remissinstanser uttalat sig. Skolöverstyrelsen, som finner den föreslagna
fackutbildningen närmast innebära en utvidgning av den enterminsutbildning,
som hittills bedrivits vid vissa yrkesskolor, har i princip ej funnit anledning till
erinran mot det föreslagna kursinnehållet. Överstyrelsen förutsätter, att utfärdandet
av läroplan för utbildningen skall ske i den ordning, som gäller för yrkesskolor.
Enligt statskontoret är det nödvändigt, att system- och programmeringspersonal
har god insikt i och förståelse för inte endast ADB-arbete utan även
den administrativa process, inom vilken ADB-systemen har att utvecklas.
Grundläggande kännedom om administrativt rationaliseringsarbete är därvid
väsentlig. Vid den kommande detaljerade kursplaneringen bör vissa frågor enligt
statskontorets mening tas upp till förnyad prövning, bl. a. ämnesindelningen
och tidsfördelningen mellan de föreslagna momenten. Ämbetsverket framhåller
19
Kungl. Maj:ts proposition nr Jfl år 1966
som betydelsefullt, att i ämnet systemarbete avsevärd kunskap meddelas i administrativ
rationalisering.
Beträffande utbildningsämnena har i övrigt framhållits.
Programmering och systemarbete
Svenska försäkringsbolags riksförbund ifrågasätter, om inte systemarbete —
såsom erfarenhetsmässigt mera krävande i utbildningshänseende — bör ägnas
flera timmar än programmering. Riksrevisionsverket betonar vikten av att såväl
systemkontroller som programmerade kontroller ingår i ämnet systemarbete,
SR understryker kravet på god dokumentation i samband med ADB-applikationer
för att underlätta och förbilliga programändringar och framhåller också,
att längre tid bör ägnas åt systemutformning.
Kontorsteknik
Större utrymme för bokföring och bokföringsprinciper förordas av riksrevisionsverket,
Svenska landstingsförbundet, Svenska försäkringsbolags riksförbund
och Sveriges köpmannaförbund. Universitetskanslersämbetet vill för vissa av
grupperna utbyta kontorsteknik mot processreglering såsom ett första steg mot
en fackutbildning inriktad mot teknisk-vetenskaplig databehandling. SR och
Svenska försäkringsbolags riksförbund förordar utrymme för blanketteknik.
Beräkningsmetoder
Statskontoret, SR och SFS anser att detta ämne bör få ökat utrymme.
Fackteknisk engelska
Statskontoret menar, att undervisning i detta ämne skall kunna meddelas i
anknytning till något engelskspråkigt avsnitt i kurslitteraturen under det att
SAF och Sveriges industriförbund anser, att ämnet kan utgå och ersättas av en
fackordlista.
Ergonomi
Statskontoret, SR, SAF, Sveriges industriförbund, Hermods korrespondensinstitut
samt Svenska försäkringsbolags riksförbund anser att ämnet fått för
stort utrymme i den föreslagna läroplanen. Det föreslås, att den utbildning i
ämnet, som kan vara erforderlig, skall ingå i kontorsteknik.
Övriga ämnen
Universitetskanslersämbetet önskar förstärkt utbildning i matematik, medan
SFS vill ha ökat utrymme för ekonomiska ämnen. SAF och Sveriges industriförbund
förordar väsentligt ökat utrymme för behandling av företagets organisation
och funktioner, eventuellt i form av ett särskilt biämne.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr bl år 1966
2.2.2. Utbildningstidens längd
De sakkunnigas förslag om utbildningstidens längd har tillstyrkts av samtliga
remissinstanser. Universitetskanslersämbetet föreslår en minskning av antalet
schemabundna timmar med 30%. Den föreslagna inriktningen på praktiska
övningar har lovordats i remissvaren, överbefälhavaren och SR vill ge ännu
större utrymme åt den praktiska utbildningen med datamaskiner. Statskontoret
rekommenderar studiebesök.
2.3. Tillträde till ADB-utbildning
Universitetskanslersämbetet finner förslaget om villkor för tillträde till utbildningen
helt i linje med de krav, som bör uppställas för tillträde till en postgymnasial
icke-akademisk utbildning. Även skolöverstyrelsen ansluter sig till inträdesfordringarna.
LO understryker de sakkunnigas uttalande, att formella krav
på förkunskaper bör uppställas endast i den utsträckning som är nödvändig för
att eleverna skall kunna nyttiggöra sig utbildningen. SACO anser att eleverna
normalt bör ha genomgått gymnasium, men att elever från fackskola med särskilt
goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen bör beredas möjlighet
därtill. TCO anser att fackutbildningen i ADB bör uppfattas som postgymnasial
och att inträdeskraven i princip bör vara genomgången fackskola eller motsvarande.
För den som har praktisk erfarenhet från databehandlingsverksamhet
bör dokumenterade kunskaper i svensk skrivning, engelska och matematik vara
tillfyllest. SFS utgår ifrån att huvudsakligen studenter kommer att rekryteras.
Svenska samfundet för informationsbehandling finner det tveksamt om tidigare
praktisk yrkeserfarenhet och ansvarskänsla kan uppväga brister i den formella
utbildningen men framhåller att betygsstandarden antagligen automatiskt kommer
att bli hög genom det stora antalet sökande. Värdet av praktisk yrkeserfarenhet
betonas också av SAF och Sveriges industriförbund samt Svenska försäkringsbolags
riksförbund.
Statistiska centralbyrån förordar obligatorisk anlagstest vid urvalet av elever
bland sökande till fackutbildningen. Även Svenska försäkringsbolags riksförbund,
SAF och Sveriges industriförbund fäster vikt vid de psykotekniska proven.
SA CO och SFS förordar begränsning och försiktighet vid användning av nämnda
prov.
2.4. Utbildningens organisation m. m.
2.4.1. Huvudmannaskap och ledning
Samtliga remissinstanser utom SACO och SFS tillstyrker de sakkunnigas huvudalternativ
med kommunalt huvudmannaskap. SACO och SFS föreslår båda
att ifrågavarande utbildning ställs under universitetskanslersämbetets huvudmannaskap
och att en samordning av fackutbildningen i ADB med universitets
-
21
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 41 år 1906
undervisningen i ämnet kommer till stånd. Även TCO och SSI är inne på tanken
att knyta en fackutbildning till den akademiska ADB-utbildningen. Den organisatoriska
anknytningen till yrkesskolan liksom att vederbörande skolstyrelse
skall ombesörja den lokala ledningen av fackutbildningen tillstyrks i stort sett
undantagslöst av de remissinstanser som yttrat sig i frågan. Förslaget att vissa
administrativa uppgifter skall fullgöras av särskild lärare avstyrks av skolöverstyrelsen,
som ej finner skäl att ställa just denna fackutbildning under särskild
ledning. Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter också starkt
om särskild pedagogisk ledare behöver utses.
Vad gäller den centrala ledningen av utbildningen finner statistiska centralbyrån
den personalbesättning, som beräknats för uppbyggnadsskedet, vara i
knappaste laget med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter som skall åvila
ledningen. Svenska samfundet för informationsbehandling anser den centrala
ledningens personalresurser starkt underdimensionerade. Svenska stadsförbundet
understryker vikten av att servicen från de centrala myndigheterna redan från
början blir väl utbyggd inom denna mycket specialiserade yrkesutbildning.
Skolöverstyrelsen samt länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län anser att det
inte finns anledning att organisera den centrala ledningen annorlunda för denna
typ av utbildning än för andra typer av utbildning. Skolöverstyrelsen framhåller,
att det av de sakkunniga beräknade beloppet för den centrala ledningen bör
ställas till överstyrelsens förfogande för lämplig fördelning med hänsyn till behovet
av befattningshavare och experter av olika slag.
2.4.2. Utbildningens dimensionering och lokalisering
De sakkunnigas förslag rörande dimensioneringen av fackutbildningen har med
hänvisning till de första årens svårigheter att finna lärare tillstyrkts av flertalet
remissinstanser.
Universitetskanslersämbetet, Svenska stadsförbundet, SACO och TCO betonar
dock att ansträngningar bör göras för att så snabbt som möjligt öka det årliga
intaget. Även skolöverstyrelsen och statistiska centralbyrån finner mycket tala
för en snabb ökning av utbildningskapaciteten. Hermods korrespondensinstitut
finner det möjligt att tillgodose ett större utbildningsbehov om man utnyttjar
olika kapacitetshöjande undervisningsmetoder t. ex. korrespondensstudier kombinerade
med muntlig undervisning.
Den föreslagna lokaliseringen av utbildningen tillstyrks av så gott som samtliga
remissinstanser. Uppsala och Umeå framförs såsom alternativa förläggningsorter.
SACO och SFS förordar i princip, att ADB-utbildningen skall förläggas till
universitetsorterna. Skolöverstyrelsen förutsätter, att beslut om förläggning skall
fattas av överstyrelsen i den ordning som gäller för yrkesutbildning. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen
bör med hänsyn till det ansträngda arbetsmarknadsläget
i storstadsområdena eftersträvas, att inte dit förläggs en större del av utbildningen
än som betingas av elevrekryteringsunderlaget i dessa områden.
22
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1^1 år 1966
2.4.3. Undervisningens organisation
Frågan om undervisningens organisation har föranlett uttalande endast från
Svenska samfundet för informationsbehandling och SFS. Samfundet anser den
föreslagna klasstorleken alltför stor och anför att 15 elever per klass ofta anses
vara ett maximum vid ADB-utbildning. Även grupperna bör minskas. En större
elevintagning skulle enligt SFS underlättas genom att undervisningen i teoretiska
moment omfattade betydligt större grupper än separata klassavdelningar.
2.4.4. Hjälpmedel
Vad gäller datamaskintid ansluter sig Svenska kommunförbundet och statistiska
centralbyrån till de sakkunnigas förslag. Byrån förklarar sig beredd att i
den mån institutionella förhållanden medger, ställa maskintid till förfogande.
Statskontoret anser att stor uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheterna att
kompensera bristen på fullt utbildade lärare bl. a. genom ett väl utformat hjälpmedelsmateriel.
Ämbetsverket framhåller vidare.
ADB-fältet lämpar sig synnerligen väl för audiovisuell presentation, och framställda
filmer eller videoband bör kunna påräkna stort intresse i vida kretsar,
inte minst från redan yrkesverksamma personer, som inte så lätt kan nås med
konventionell undervisning. Även för den föreslagna orienteringen på gymnasiet,
där det kan vara svårt att inom överskådlig tid få tillräckligt antal väl initierade
lärare, kan film- och TV-tekniken göra god tjänst.
Svenska kommunförbundet anser det vara motiverat att en relativt omfattande
central service organiseras beträffande kostnadsfritt tillhandahållande av
speciell undervisningsmateriel. SSI förordar, att hjälpmedlen utformas så att föråldrade
delar kan utbytas mot nya enligt modulprincipen. Hermods korrespondensinstitut,
som relativt ingående behandlat frågan om hjälpmedel vid ADButbildning,
framhåller bl. a., att en föreläsning av konventionell typ inte blir
effektivare av att sändas i TV. TV kan ha stor betydelse som förmedlare avillustrerade
inslag etc., medan den erforderliga tvåvägskontakten erhålls genom
korrespondensundervisning.
2.4.5. Vidareutbildning
Överbefälhavaren, statskontoret, statistiska centralbyrån, universitetskanslersämbetet,
skolöverstyrelsen och Hermods korrespondensinstitut understryker behovet
av vidareutbildning av redan yrkesverksamma personer. Statskontoret
anser att formerna för denna utbildning snarast bör utredas. Skolöverstyrelsen
framhåller lämpligheten av att delar av den föreslagna fackutbildningen i form
av deltidskurser erbjuds redan yrkesverksam ADB-personal. Också Svenska
dataföreningen är inne på tankegången, att de som är ute i förvärvslivet framdeles
skall få del av grundutbildningen.
Flera av remissinstanserna, bland dem statskontoret, LO, SFS och Svenska
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 41 är 1966
23
dataföreningen betonar vikten av att ADB-utbildningen, dess kursplaner och
undervisningsmateriel blir föremål för eu fortlöpande översyn.
2.5. Lärarutbildning
Den av de sakkunniga föreslagna utbildningen tillstyrks i allmänhet av remissinstanserna
under förutsättningen att utbildningen omprövas då de första årens
brist på lärare hävts.
Skolöverstyrelsen har ingenting att erinra mot att tills vidare ingen akademisk
examen fordras för tillträde till lärarutbildningen. Det är dock angeläget, att
lärarkandidaterna har en utbildning med sådan bredd att de i sin framtida
yrkesutövning kan få full tjänstgöring som lärare. Statskontoret accepterar de
föreslagna kraven på lärarkompetens som extrema minimikrav under ett övergångsskede.
Statskontoret och Svenska bankföreningen förordar, att lärarutbildningen
ges en sådan omfattning, att elevintagningen successivt kan ökas i
takt med utvecklingen på området. Statistiska centralbyrån finner det troligt
att vissa brister i lärarkompetensen kommer att uppträda i begynnelsen och att
det därför är välbetänkt med begränsad elevintagning första läsåret. SR anser
att kravet på yrkespraktik hos lärarna bör ställas högre, medan Svenska samfundet
för informationsbehandling förordar yrkespraktik, som motsvarar minst
ett års programmering och systemarbete i ledande ställning. SFS anför att det
under utbildningens uppbyggnadsskede och även sedan kan vara motiverat att
rekrytera personer från näringslivet som lärare.
SACO framhåller, att det övergångsvis vore rimligt med dispensmöjlighet för
sökande utan akademisk examen men med en särskilt kvalificerad, långvarig och
mångsidig praktik inom ADB-området omfattande såväl programmering som
systemarbete. Den av utredningen föreslagna pedagogiska och ämnesmetodiska
utbildningsdelen är klart otillräcklig för de lärarkandidater, som rekryteras från
näringslivet. Vad gäller lärarutbildningen på sikt finner universitetskanslersämbetet
det naturliga vara att utnyttja de resurser, som statsmakterna ställt
till universitetsväsendets förfogande för utbildning i informationsbehandling. Lärarutbildningen
bör knytas till institutionen för informationsbehandling i Stockholm.
Den pedagogiska utbildningen bör organiseras i samarbete med lärarhögskolan.
Det förordas, att ämbetet och skolöverstyrelsen får i uppdrag att utforma
lärarutbildning avsedd att följa det föreslagna provisoriet.
Riksrevisionsverket anser att kravet på lärarnas kompetens i ett utbyggt
system bör vara akademisk examen i för undervisning i ADB lämpliga ämneskombinationer
jämte erforderlig praktik.
SACO anser det vara nödvändigt, att lärare i ADB-ämnen oavsett bakgrund,
parallellt med tjänstgöringen som lärare på olika sätt underkastas en kontinuerlig
fortbildning. Lärarna bör beredas tillfälle att arbeta i näringslivet varvid
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 är 1966
alternativet med delad tjänstgöring i skolan och i näringslivet bör prövas. Deltagande
i av datamaskinleverantörerna anordnade kurser finner SACO vara
ändamålsenlig fortbildning. Statskontoret anser det vara angeläget att frågor
rörande vidareutbildning av lärare snarast tas upp.
Beträffande lärarutbildningens organisation anser skolöverstyrelsen, att den
centralt bör ledas av överstyrelsen och lokalt av det yrkespedagogiska institutet
i Stockholm.
2.6. Kostnadsberäkningar och bidragsgrunder
Statistiska centralbyrån finner kostnadsberäkningarna realistiska med hänsyn
till de resurser man planerar för begynnelseskedet, medan riksrevisionsverket
anser kostnaderna något lågt beräknade. Den höga kostnaden per elev (5 800 kr.)
beror enligt riksrevisionsverket på att sammanlagda antalet elever är lågt. Universitetskanslersämbetet
anser att den höga kostnaden per elev skulle kunna
nedbringas genom att antalet schemabundna timmar minskas med 30 %.
TCO förutsätter förhandlingar rörande lönekostnaderna. Skolöverstyrelsen
understryker vikten av att lärare och experter erbjuds sådan ersättning att förutsättning
för en ur rekryteringssynpunkt tillfredsställande kvalifikationsnivå
skapas. TCO anser att extra-ordinära åtgärder i fråga om bl. a. lönesättning
kan vara motiverade. SR instämmer i anställnings- och avlöningsvillkoren.
Sveriges grossistförbund och SSI anser det vara nödvändigt att minst fördubbla
den föreslagna datamaskintiden. Svenska kommunförbundet och Svenska
stadsförbundet ansluter sig till förslaget om uppdrag åt statskontoret att i samråd
med skolöverstyrelsen träffa avtal om datamaskintid till fackutbildningen.
De båda förbunden framhåller vidare, att eftersom statsbidrag till maskintid
avses utgöra i princip 100 %, bör den avtalsslutande statliga myndigheten reglera
denna kostnad direkt i stället för att kommunen först skall rekvirera statsbidraget
och sedan utanordna detta till vederbörande företag.
Stockholms skoldirektion anmäler att man inom skolförvaltningen räknar med
att från läsåret 1966/67 och närmaste tiden härefter kunna ställa erforderliga
lokaler för fem klassavdelningar till förfogande. I samband med den framtida
expansionen av utbildningen bör frågan om särskild skolbyggnad härför bli
aktuell.
Statistiska centralbyrån finner det beräknade beloppet för övriga kostnader
ligga i underkant med hänsyn till att en viss reserv för oförutsedda kostnader
bör finnas. Det procentuella påslaget bör vara 20 %, varav 15 % för allmänna
omkostnader.
Svenska stadsförbundet tillstyrker, att kostnaderna för produktion av speciell
undervisningsmateriel i sin helhet täcks av statsmedel.
Vad gäller kostnaderna för lärarutbildningen anför skolöverstyrelsen, att synnerligen
starka skäl bör kunna åberopas om man för en viss lärarkategori skall
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 41 dr 1966
frångå gällande bestämmelser för ersättning till deltagare i lärarutbildningen av
hänsyn till övrig utbildning av lärare för yrkesundervisningen.
2.7. Studiemedel
Studiehjälp snämnden tillstyrker förslaget, att eleverna bör få studiemedel
enligt studiemedelsförordningen.
UH1
! jinutii
t
26
Knngl. Maj:ts proposition nr H år 1966
3. Departementschefen
I två propositioner till 1965 års riksdag behandlades frågor om förstärkning av
resurserna på datamaskinområdet vid universitet och högskolor. I prop. 1965:
40 angående anslag för budgetåret 1965/66 till vissa forskningsråd m. m. och
riksdagens därpå grundade beslut (SU 107, rskr 297) uppdrogs riktlinjer för
en utbildnings- och forskningsorganisation på databehandlingsområdet som
bl. a. innebar att ett antal professurer inom ämnesområdet inrättades. Därjämte
behandlades frågan om inrättande av särskilda datacentraler på universitetsorterna.
Prop. 1965:42 angående anslag för budgetåret 1965/66 till statskontoret
m. m. och statens datamaskinfond (SU 91, rskr 224) utmynnade bl. a. i
förslag om inköp av datamaskinanläggningar för att tillgodose den högre undervisningens
och forskningens behov. I den förstnämnda propositionen anförde
jag på tal om utbildningsbehovet inom ADB-området.
Den utbildning som erfordras inom området för automatisk databehandling
— ADB — kan förutses bli av flera slag. Det föreligger ett kvantitativt stort
behov av praktiskt inriktad fackutbildning i ADB. Såsom ADB-utbildningssakkunniga
anfört i sitt remissyttrande, synes det inte nödvändigt att denna
utbildning anordnas i form av reguljär lågstadieundervisning vid universiteten
och högskolorna. I stället kan den med fördel meddelas inom ramen för en postgymnasial
icke-akademisk kurs och syfta huvudsakligen till yrkesutbildning för
praktiska arbetsuppgifter inom ADB-området. ADB-utbildningssakkunniga
väntas enligt vad jag inhämtat framlägga förslag i ämnet under loppet av
innevarande år.
Sedan jag nu tagit del av ADB-utbildningssakkunnigas föreliggande förslag
och de däröver avgivna yttrandena anser jag mig i princip kunna vidhålla den
uppfattning som jag i det åberopade uttalandet gett uttryck åt. Jag föreslår
att eu grundläggande fackutbildning enligt i huvudsak de riktlinjer, som de
sakkunniga uppdragit härför, anordnas inom ADB-området.
Vad de sakkunniga och flera av remissinstanserna anfört rörande behovet av
fortbildning och vidareutbildning av redan yrkesverksam personal kan jag
instämma i. Jag tror också att det är viktigt, att personalgrupper, som i sitt
arbete berörs av ADB-verksamhet utan att direkt delta däri, bereds tillfälle
att få en relativt god kunskap om verksamheten. Jag utgår från att den hittills
bedrivna utbildningsverksamheten, som anordnats av datamaskinleverantörer,
korrespondensinstitut, vissa organisationer m. fl. i form av orienteringskurser och
korrespondensutbildning, kommer att fortsätta. Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag
att i samråd med statskontoret och arbetsmarknadsstyrelsen undersöka vad
som ytterligare bör göras i detta avseende. Vad gäller utbildningen av datamaskinoperatörer
och fortbildningen av teknisk personal, som hittills ombesörjts
av datamaskinfabrikanterna, räknar jag tills vidare inte heller med någon förändring
av gällande ordning.
Kungl. Maj.-tx proposition ur Ji år 1966
27
Innan jag går närmare in på fackutbildningens utformning skall jag beröra
frågan om de villkor, som bör gälla för tillträde till utbildningen.
De sakkunniga har funnit det angeläget att formella krav på förkunskaper
hos blivande ADB-elever uppställs endast i den mån det är nödvändigt för
att de skall kunna tillägna sig och använda fackutbildningens kunskapsstoff.
Ingen av remissinstanserna har i sak gjort invändningar häremot. För egen del
kan jag i princip ansluta mig till den redovisade uppfattningen men jag räknar
med att frågan om förkunskapsnivån kan behöva ytterligare övervägas med
hänsyn till pågående och förestående reformarbete på den gymnasiala utbildningens
område. I avvaktan på närmare ställningstagande till kompetensvärdet
av skilda former av utbildning bör det uppdras åt skolöverstyrelsen att meddela
anvisningar i bei-örda hänseende varvid både sökandenas utbildning och kanske
särskilt deras föregående praktiska verksamhet bör beaktas.
Enligt de sakkunnigas mening skall den föreslagna fackutbildningen koncentreras
till utbildning av programmerare och systemmän och omfatta ett läsår
om 35 veckor. En viktig skillnad mellan de nuvarande enterminskurserna och
den nya fackutbildningen är att den senare ger avsevärt större utrymme åt praktiska
övningar. Drygt en fjärdedel av läroplanens totala timantal har avsatts
för sådana övningar. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till utredningens förslag
och synpunkter i denna del. Jag finner också de sakkunnigas förslag rörande
utbildningens ämnesinnehåll och fördelningen av timmar mellan huvudämnen
och biämnen väl avvägt. Det bör uppdras åt skolöverstyrelsen att med beaktande
av remissinstansernas erinringar och synpunkter verkställa de modifikationer
i läroplanen som kan anses påkallade. Med hänsyn till den organisatoriska
anknytning av fackutbildningen till yrkesskolan, som jag i det följande kommer
att föreslå, bör emellertid läsårets längd anpassas till vad som gäller för denna.
Detta ankommer på skolöverstyrelsen att beakta i samband med den slutliga
utformningen av läroplanen för utbildningen.
De sakkunnigas förslag om klasstorlek, grupparbete och delad klass innefattar
frågor som kan lösas i samband med fastställandet av timplan för utbildningen.
Från min sida föranleder förslagen i denna del ej annat uttalande än att
minimikravet för inrättande av klass bör ställas högre än vad utredningen
föreslagit.
Alla remissinstanser utom SACO och SFS har tillstyrkt de sakkunnigas huvudförslag
nämligen att fackutbildningen i ADB skall ställas under kommunalt
huvudmannaskap. Utredningens förslag om lokalisering av fackutbildningen har
i stort sett undantagslöst godtagits i remissyttrandena. Jag biträder för egen del
helt det framlagda förslaget på dessa punkter.
Fackutbildningen bör följaktligen organisatoriskt anknytas till yrkesskolorna,
vilket innebär att den lokala ledningen kommer att åvila vederbörande skolstyrelse
och den centrala tillsynen skolöverstyrelsen, som bör beakta behovet
av samordningsåtgärder i olika avseenden. Jag vill i detta sammanhang understryka,
att bl. a. möjligheterna till samordning av den grundläggande fackutbild
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 nr 1966
ningen och universitetens utbildning inom ADB-området bör prövas med avseende
på lärarnas och de tekniska resursernas utnyttjande. För erforderlig förstärkning
av överstyrelsen föreslår jag i det följande att medel skall utgå från
överstyrelsens expertpost.
Det ankommer på skolöverstyrelsen att på sedvanligt sätt efter ansökning
från vederbörande kommun slutligt pröva frågan om anordnande av denna utbildning
och om statsbidrag härtill. Därvid har överstyrelsen att pröva även
frågan om utbildningens kvantitativa omfång. Beträffande sistnämnda fråga
vill jag uttala, att även om det i och för sig vore önskvärt att redan från starten
ge ADB-utbildningen en större kapacitet finner jag med hänsyn till tillgängliga
resurser, främst på lärarsidan, utredningens dimensioneringsförslag väl avvägt
och räknar med den av utredningen angivna kapaciteten för nästa budgetår.
Jag delar de sakkunnigas uppfattning om behovet av undervisningshjälpmedel
inom det relativt nya kunskapsområde, som ämnena programmering och systemarbete
representerar. Vad utredningen anfört rörande möjligheterna att utnyttja
film och TV samt programmerade hjälpmedel inom ADB-utbildningen synes värt
beaktande. Skolöverstyrelsen bör anmodas att inom ramen för det pedagogiska
utvecklingsarbetet ägna uppmärksamhet åt dessa problem samt ta de initiativ
som bedöms erforderliga. Mest angeläget finner jag det dock vara att medel
ställs till förfogande för att utarbeta kompendier och för att datamaskiner skall
kunna utnyttjas i erforderlig utsträckning vid undervisningen och jag kommer i
det följande att framlägga förslag härom. Utredningens förslag att det bör uppdragas
åt statskontoret att i samråd med skolöverstyrelsen träffa avtal om datamaskintid
biträder jag.
Jag utgår från att eleverna i fackutbildningen skall uppbära studiemedel enligt
studiemedelsförordningen.
Som jag tidigare antytt har omfattningen av den planerade fackutbildningen
begränsats av bristen på lärarpersonal. Genom den lärarutbildning som igångsatts
under höstterminen 1965 och som pågår även under vårterminen 1966 torde
man emellertid kunna påräkna att erhålla lärare till den fackutbildning som är
avsedd att börja höstterminen 1966. Med hänsyn till den väntade ökningen av
utbildningsbehovet inom ADB-området måste dock flera lärare utbildas. Jag kan
i huvudsak ansluta mig till de sakkunnigas förslag rörande kraven för tillträde
till lärarutbildningen, dess innehåll, omfattning och lokalisering. Lärarutbildningen
bör förläggas till yrkespedagogiskt institut. De sakkunniga föreslår att en
lärarkurs bör anordnas redan under läsåret 1966/67. Jag delar denna uppfattning
men utgår från att denna kurs kommer att anordnas på i huvudsak samma
sätt som den nu pågående utbildningen. Medel för ändamålet har beräknats under
de för budgetåret 1966/67 äskade anslagen Yrkespedagogiska institut resp.
Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.
Frågan om hur lärarutbildningen på ifrågavarande område bör utformas på
längre sikt bör skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet gemensamt få i
uppdrag att närmare överväga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 är 1966
29
I likhet med utredningen föreslår jag att statsbidrag till kostnader för löner
och arvoden samt datamaskintid skall utgå med 100%. Jag finner det rimligt
att bidrag utgår till kostnaderna för datamaskintid med hänsyn till att man
knappast kan förvänta att kommunerna skall inköpa datamaskiner, vilka i så
fall finge betraktas som stadigvarande undervisningsmateriel. Beträffande de allmänna
omkostnaderna i övrigt är jag endast beredd föreslå att statsbidrag skall
utgå till anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
enligt de för central yrkesskola gällande grunderna.
Vad Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet anfört om det
tekniska förfarandet för reglering av kostnaderna för datamaskintid bör beaktas.
Skolöverstyrelsen bör direkt till vederbörande maskinupplåtare utge ersättning
för den maskintid som ställts till förfogande på olika orter. På grundval av de
sakkunnigas bedömningar i denna fråga beräknar jag ett belopp av 330 000 kr.
för ändamålet under läsåret 1966/67. Skolöverstyrelsen bör fördela de för datamaskintid
erforderliga beloppen.
Packutbildningens lärarlönekostnader har av de sakkunniga beräknats till
1 236 000 kr. Då lönesättningen för ADB-lärarna ännu ej varit föremål för
förhandlingar är jag icke beredd att i denna del framlägga några kostnadsberäkningar.
Jag kan emellertid redan nu ansluta mig till förslaget att specialister får
utnyttjas för att bestrida viss begränsad del av timundervisningen.
För erforderlig personalförstärkning vid skolöverstyrelsen räknar jag med ett
belopp på 130 000 kr. att bestridas ur den i överstyrelsens avlöningsstat uppförda
anslagsposten Arvoden för experter och tillfällig personal m. m. Med hänsyn
till att anslagsposten är betecknad förslagsvis erfordras icke någon uppräkning.
Kostnaderna för löner och datamaskintid bör bestridas från anslaget Bidrag
till driften av kommunala gymnasiala skolor och kostnaderna för anskaffande av
första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel, vilka kostnader f. n.
icke låter sig beräknas, från anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m.
För utarbetande och framställning av kompendier m. m. samt för skolöverstyrelsens
undersökningar och initiativ rörande undervisningshjälpmedel beräknar
jag 100 000 kr. och förordar att detta belopp anvisas under anslaget Pedagogiskt
utvecklingsarbete utöver vad som föreslagits i 1966 års statsverksproposition
(prop. 1966:1 bil. 10 s. 216).
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att
a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för utbildning
m. m. inom ADB-området;
b) utöver vad som föreslagits i statsverkspropositionen under
reservationsanslaget till Pedagogiskt utvecklingsarbete för
budgetåret 1966/67 anvisa 100 000 kr.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr hl år 1966
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Kerstin Ennerfelt
Kungl. Maj:U proposition nr 4-1 år 1966 31
INNEHALL
Sid.
Inledning........................................................... 3
1. Utredningen ..................................................... 4
1.1. Utbildningsbehovet.......................................... 4
1.2. Utbildningens omfattning .................................... 7
1.2.1. Undervisningsämnen .................................. 7
1.2.2. Utbildningstidens längd ............................... 8
1.3. Tillträde till ADB-utbildning................................. 9
1.4. Utbildningens organisation m. m............................... 9
1.4.1. Huvudmannaskap och ledning ......................... 9
1.4.2. Utbildningens dimensionering och lokalisering............ 10
1.4.3. Undervisningens organisation .......................... 11
1.4.4. Hjälpmedel .......................................... 12
1.4.5. Vidareutbildning ..................................... 13
1.5. Lärarutbildning ............................................. 13
1.6. Kostnadsberäkningar och bidragsgrunder...................... 15
1.7. Studiemedel ................................................ 16
2. Remissyttrandena ................................................ 17
2.1. Utbildningsbehovet.......................................... 17
2.2. Utbildningens omfattning .................................... 18
2.2.1. Undervisningsämnen .................................. 18
2.2.2. Utbildningstidens längd ............................... 20
2.3. Tillträde till ADB-utbildning................................. 20
2.4. Utbildningens organisation m. m............................... 20
2.4.1. Huvudmannaskap och ledning ......................... 20
2.4.2. Utbildningens dimensionering och lokalisering............ 21
2.4.3. Undervisningens organisation .......................... 22
2.4.4. Hjälpmedel .......................................... 22
2.4.5. Vidareutbildning ..................................... 22
2.5. Lärarutbildning ............................................. 23
2.6. Kostnadsberäkningar och bidragsgrunder ...................... 24
2.7. Studiemedel ................................................ 25
3. Departementschefen .............................................. 26
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1966:159 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:is framställningar angående utbildning i automatisk databehandling samt anslag för budgetåret 1966/67 till ped a1 i texten
- SU 1966:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning ar angående utbildning i automatisk databehandling samt anslag för budgetåret 1966/67 till pedagogiskt utve s. 1 i texten