Sök i Ratio Lex

Angående ökad utbildning av socionomer och gymnastiklärare m.m

1966-02-25 · 75 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 71 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:50, Angående ökad utbildning av socionomer och gymnastiklärare m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

1

Nr 50

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökad utbildning av

socionomer och gymnastiklärare m.m.; given Stockholms

slott den 25 februari 1966.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bl. a. inrättande av en socialhögskola och en gymnastik-

och idrottshögskola i Örebro.

Vad gäller socionomutbildningen förordas i propositionen — med hänsyn till

den betydande brist som råder på personal med socionomexamen — att intagningskapaciteten

ökas utöver planerad utbyggnad av de befintliga socialhögskolorna

genom inrättande av en ny högskola. Förslaget baseras på ett av 1965 års

utredning om socialhögskola i Örebro framlagt betänkande. Den nya högskolan

avses inleda sin verksamhet vårterminen 1967 med en intagning av 60 elever,

varefter utbyggnad beräknas ske successivt intill dess en årlig intagning av 180

elever uppnåtts. Verksamheten vid örebrohögskolan föreslås bli organiserad på

samma sätt som vid övriga socialhögskolor. För budgetåret 1966/67 begärs för

den nya högskolan anslag till avlöningar med 218 000 kr. och till omkostnader

med 102 000 kr.

I fråga om gymnastiklärarutbildning m. m. föreslås på grundval av ett betänkande

avgett av gymnastik- och idrottslärarutredningen, att en andra gymnastik-

och idrottshögskola upprättas i Örebro den 1 juli 1966. Den årliga intagningskapaciteten

förutsätts bli 75 platser under uppbyggnadsskedet, då verksamheten

avses förlagd till provisoriska lokaler. Beträffande gymnastiska centralinstitutet

föreslås att namnet ändras till gymnastik- och idrottshögskolan i

Stockholm. Vidare framläggs förslag om inrättande av en idrottslärarlinje vid

sistnämnda högskola. Slutligen föreslås att det för de båda gymnastik- och

idrottshögskolorna skall finnas en gemensam styrelse. För budgetåret 1966/67

begärs vid dessa båda högskolor anslag till avlöningar med 2 094 000 kr., till omkostnader

med 424 000 kr. och till materiel, böcker m. m. med 251 000 kr. eller

med sammanlagt 2 769 000 kr., vilket jämfört med kostnaderna för gymnastiska

centralinstitutet innevarande budgetår innebär en kostnadsökning för statsverket

med 882 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 åt 1966

IJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 25

februari 1966.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven
Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ökad utbildning

av socionomer och gymnastiklärare m. m. och anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 617) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1966/67

beräkna

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar ett förslagsanslag av

2 075 000 kr.

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag av

411000 kr.

c) till Gymtiästiska centralinstitutet: Materiél, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 253 000 kr.

Jag anhåller att nu få anmäla dessa frågor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 är 1966

3

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 23 april 1965

tre sakkunniga för att utreda frågan om ökad utbildning av socionomer. De

sakkunniga som antog benämningen 1965 års utredning om socialhögskola i Örebro

(ledamöter överdirektören Jonas Orring, ordf., landstingsdirektören Gothard

Nilsson och rektorn Lars Sköld; direktiv se 1966 års riksdagsberättelse s. 249)

har den 16 november 1965 framlagt betänkandet »ökad socionomutbildning»

(stencil E 1965:4). Över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgetts av

statskontoret, riksrevisionsverket, medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån,

kriminalvårdsstyrelsen, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet efter

hörande av berörda universitets- och högskolemyndigheter, samarbetsnämnden

för socialhögskolorna efter hörande av styrelserna för socialhögskolorna, styrelsen

för regional teknisk magisterutbildning, direktionen över gymnastiska centralinstitutet,

länsstyrelsen i Örebro län efter hörande av Örebro stad, riksbibliotekarien,

samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för

universitet och högskolor (LUP-nämnden), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO) efter hörande av Sveriges Läkarförbund, Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges industriförbund, Sveriges socionomförbund, Svensk

kuratorsförening, Skolkuratorernas förening, Sveriges förenade studentkårer

(SFS), Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,

Centralförbundet för socialt arbete samt Örebro läns landstingskommuns

förvaltningsutskott. Härjämte har Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund

inkommit med en skrift i hithörande spörsmål.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag vidare den 23 april 1965

fem sakkunniga för att utreda frågan om ökad utbildning av gymnastikdirektörer

m. m. De sakkunniga som antog benämningen gymnastik- och idrottslärarutredningen

(ledamöter riksdagsmannen Henry Allard, ordf., rektorn Paul Högberg,

konsulenten Per Lindbo, idrottsdirektören Bengt Schelin och direktören

Halvar Sehlin; direktiv se 1966 års riksdagsberättelse s. 252) har den 23 november

1965 framlagt betänkandet »Gymnastik- och idrottshögskola i Örebro man.»

(stencil E 1965:7). Över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgetts av

statskontoret, riksrevisionsverket, överbefälhavaren, medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statistiska

centralbyrån, skolöverstyrelen, universitetskanslersämbetet efter hörande

av berörda universitets- och högskolemyndigheter, samarbetsnämnden för

socialhögskolorna efter hörande av styrelsen för socialhögskolan i Stockholm,

länsskolnämnden i Örebro län, styrelsen för regional teknisk magisterutbildning,

direktionen över gymnastiska centralinstitutet, länsstyrelsen i Örebro län efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

hörande av Örebro stad, riksbibliotekarien, 1962 års ungdomsutredning, SACO,

TCO, LO, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges socionomförbund, SFS,

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,

Skid- och friluftsfrämjandet, Örebro läns landstingskommuns förvaltningsutskott

samt Sveriges riksidrottsförbund.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet har i vanlig ordning avgett

anslagsframställning för verksamheten vid institutet under budgetåret 1966/67.

I det följande tar jag först upp frågan om ökad socionomutbildning. Därefter

behandlar jag frågorna om dels ökad gymnastiklärarutbildning, dels idrottslärarutbildning.

Slutligen berör jag vissa gemensamma organisatoriska spörsmål

m. m. samt anslagsberäkningar för budgetåret 1966/67. På vissa punkter redovisas

för sammanhangets skull förslag, som inte kräver beslut av riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

2. Utbildning av socionomer

2.1. Nuläget

I vårt land finns f. n. fyra socialhögskolor, som samtliga leder sitt ursprung

till socialinstitut, startade med stöd av kommunala bidrag och organiserade som

fristående stiftelser — i Stockholm år 1921, i Göteborg år 1944, i Lund år 1947

och i Umeå år 1962. Genom statsmakternas beslut (prop. 1963: 79, SU 110, rskr

237) förstatligades instituten den 1 juli 1963. Följande år ombildades instituten

till socialhögskolor i samband med att socionomutbildningen fick en ny uppläggning

(prop. 1964: 48, SU 71, rskr 190). Utbildningen, som redan från början

varit av högskolekaraktär, har inriktats på att förse framför allt kommunerna

med personal inom socialvård, kameral verksamhet och allmän administration.

Även statliga organ, särskilt inom socialvården, samt enskilda organisationer och

företag rekryterar sedan länge personal med socionomutbildning.

Intagningskapaciteten till socionomutbildning har under senare år ökat i

snabb takt. Läsåret 1962/63 intogs totalt 380 studerande, läsåret 1963/64 ca

480, läsåret 1964/65 ca 540 samt läsåret 1965/66 ca 600 studerande. Enligt förslag

till årets riksdag (prop. 1966:1 bil. 10 s. 499) avses intagningskapaciteten

vid socialhögskolorna läsåret 1966/67 bli 660 platser, varav 210 i Stockholm,

150 i Göteborg, 150 i Lund och 150 i Umeå. I den nyssnämnda prop. 1964: 48

framhöll jag, att en intagningskapacitet av ca 750 platser borde läggas till grund

för planeringen av nya lokaler för ifrågavarande högskolor.

Socionomutbildningen omfattar numera — i överensstämmelse med statsmakternas

beslut år 1964 — sammanlagt 3 1/2 år, vilken utbildningstid är uppdelad

på en ettårig grundkurs i samhällsvetenskapliga ämnen, tre terminers studier i

yrkesinriktade examensämnen samt en ettårig studiepraktik. Examensstudierna

bedrivs alternativt inom social linje, förvaltningslinje eller teoretisk linje.

Socialhögskolorna är var för sig fristående utbildningsanstalter, vars organisation

och verksamhet regleras genom stadgan den 29 juni 1964 (nr 538) för socialhögskolorna

(ändrad 1965:372 och 1965:901). Högskolorna, som står under ledning

av var sin styrelse samt lärarråd och rektor, lyder direkt under Kungl.

Maj:t. Genom en särskild samarbetsnämnd samordnas högskolornas verksamhet

i viss utsträckning. Vid socialhögskolorna finns anställda bl. a. universitetslektorer

i teoretiska ämnen, lektorer i praktiska ämnen samt konsulenter för praktikförmedling

m. m.

2.2. Utredningens förslag om ökad socionoinutbildning

Utredningen redogör i sitt betänkande inledningsvis (s. 13—86) för reformverksamheten

på socionomutbildningens område samt för socionomernas nuva
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

rande utbildnings- och arbetsmarknadsförhållanden m. m. I anslutning härtill

framläggs (s. 87—123) förslag om en femte socialhögskola, förlagd till Örebro,

samt om organisationen av där befintlig och planerad högre utbildning. Därefter

berör utredningen (s. 124—175) bl. a. möjligheterna att bättre anpassa

socionomutbildningens innehåll till arbetsmarknadens krav. I betänkandet tas

härjämte upp (s. 176—193) vissa särskilda utbildningsfrågor, bl. a. rörande tekniska

hjälpmedel i undervisningen. Slutligen redovisar utredningen (s. 194^232)

i anslutning till förslaget om en socialhögskola i Örebro vissa synpunkter och

beräkningar i fråga om behovet av bl. a. lärare och annan personal, biblioteksresurser

och undervisningslokaler samt drift- och investeringsanslag. I det följande

kommer jag att närmare beröra betänkandet endast i de delar som hänför

sig till förslaget om en femte socialhögskola. I övrigt tillåter jag mig att hänvisa

till handlingarna i ärendet.

2.2.1. Utgångspunkter

I direktiven till utredningen anförde jag bl.a., att bristen på

personal för administrativ och kameral samt kurativ och annan social verksamhet

under senare ar accentuerats. Av denna anledning borde intagningskapaciteten

till socionomutbildning ökas utöver vad som förutsattes i prop. 1964: 48.

Då lokalproblemen vid de nuvarande läroanstalterna syntes hindra ytterligare

intagningsökningar av nämnvärd omfattning förordade jag, att den tidigare

framförda tanken att inrätta en femte socialhögskola skulle prövas mera ingående.

Utredningen borde, enligt vad jag uttalade, undersöka förutsättningarna

för att åstadkomma den erforderliga kapacitetsökningen genom anordnande av

socionomutbildning vid en ny socialhögskola av samma storlek som de befintliga

i Göteborg och Lund, dvs. med en årlig intagningskapacitet av ca 150 platser.

Av de tre linjer som förekommer vid socialhögskolorna — social linje, teoretisk

linje och förvaltningslinje — borde de båda förstnämnda anordnas vid den nya

högskolan. För att skolväsendets växande behov av personal för elevvårdande

uppgifter skall kunna tillgodoses borde de sakkunniga undersöka möjligheterna

att inom socialhögskolan få till stånd en utbildningsgång lämplig för blivande

skolkuratorer.

Vidare förutsatte jag, att de sakkunniga i vissa frågor skulle bedriva sitt arbete

gemensamt med de samtidigt tillkallade sakkunniga för utredning rörande ökad

utbildning av gymnastikdirektörer m.m. Till dessa frågor hörde bl. a. utbildningens

förläggning samt möjligheterna till sambruk av lokaler och lärarkrafter.

De sakkunniga borde överväga lokalisering till en ort i Mellansverige utanför

de nuvarande universitets- och högskolestäderna — i första hand Örebro.

Som bakgrund till sina förslag redovisar och kommenterar utredningen visst

statistiskt material rörande socionomernas utbildnings- och arbetsmarknadsförhållanden.

Därvid berörs bl. a. frågan om elev
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

underlaget vid de befintliga socialhögskolorna. Medan år 1950 varannan sökande

kunde beredas plats, kunde — enligt tillgängliga uppgifter — år 19G5 av sammanlagt

1 940 sökande antagas endast 640, dvs. ungefär var tredje sökande.

Denna utveckling ter sig enligt utredningen anmärkningsvärd och beklaglig mot

bakgrunden av en samtidigt ökande efterfrågan pa socionomer. De sökande som

avvisats från socialhögskolorna har också — i varje fall under de senaste åren —

till övervägande del utgjorts av sådana som varit behöriga att vinna inträde.

Från allmänt utbildningspolitiska synpunkter kan det enligt utredningen inte

anses vara rationellt att utestänga ett sa stort antal utbildningssökande från en

målinriktad utbildning. Olägenheterna härav framträder än starkare genom att

åtskilliga studenter, som avvisas från en eftersträvad socionomutbildning, i stället

utan hinder övergår till universitetens allmänna, icke målinriktade akademiska

utbildning inom det samhällsvetenskapliga området.

Enligt vad utredningen understryker har den sociala linjens dominans alltmer

betonats; numera finns på denna linje mer än 75 % av antalet studerande. Förvaltningslinjens

andel har samtidigt sjunkit och motsvarar i dag inte fullt 20 %

av elevantalet. Elevkåren består till mer än 60 % av kvinnliga studerande, något

som enligt utredningen torde komma att paverka graden av yrkesverksamhet

bland de examinerade. Vidare har, framhåller utredningen, en förskjutning mot

lägre genomsnittsålder bland de studerande, framför allt pa social linje, kunnat

iakttagas.

I detta sammanhang pekar utredningen på den låga examinationen vid socialhögskolorna

under perioden 1956—1963, som inneburit att inte fler än i runt tal

200 studerande per år avlagt examen. Examinationen vid de fyra högskolorna

ökade betydligt under åren 1964 och 1965. Enligt tillgängliga uppgifter omfattade

examinationen sistnämnda år sammanlagt 305 socionomer, varav 246 vid

social linje, 41 vid förvaltningslinje och 18 vid teoretisk linje. Den ökning av

examinationen som kan väntas från år 1967 är enligt utredningens uppfattning

inte tillräcklig för att svara mot det växande behovet av socionomer.

Efterfrågan på socionomer, särskilt sådana med examen från social linje, har

enligt utredningen ökat väsentligt från början av 1960-talet. Då tillgången på

personer med socionomutbildning varit otillräcklig, har inom flera typiska socionomyrken

en betydande del av personalen måst rekryteras från andra utbildningsvägar

eller utbildats på arbetsplatsen.

Enligt beräkningar av samarbetsnämnden för socialhögskolorna uppgår antalet

yrkesverksamma socionomer f. n. till ca 3 500. Av dessa har ungefär 1 800 sociala

arbetsuppgifter inom socialvård, anstaltsvård, sjukvård och personaladministration,

medan drygt 1 300 har administrativa och kamerala uppgifter inom kommunal

och i viss begränsad utsträckning statlig förvaltning. Ett par hundra

socionomer beräknas vara anställda inom fackliga och ideella organisationer

samt inom pressen.

Samtliga under åren 1960—1964 publicerade undersökningar rörande arbetsmarknadsläget

i här aktuellt hänseende har enligt utredningen redovisat brist

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

på examinerade socionomer från såväl sociala linjen som förvaltningslinjen; bristen

har i flertalet enkäter betecknats som utpräglad.

Utredningen erinrar därefter om att socialstyrelsen i mars 1965 framlagt en

prognos för tiden 1964—1969 över personalutvecklingen inom vad styrelsen betecknar

som den sociala administrationen, nämligen socialstyrelsen, konsulentorganisationen

och kommunernas socialvård. I fråga om den statliga sociala administrationen

— socialstyrelsen och konsulentorganisationen — räknar styrelsen

med en ökning av personalbeståndet från ca 280 år 1964 till ca 370 år 1970.

Beträffande personalutvecklingen inom den kommunala socialvården — socialnämnder,

barnavårdsnämnder och nykterhetsnämnder — utgår styrelsen på

grundval av eu kommunenkät från en ökning av socialt utbildad personal på

chefs- och assistentbefattningar med ca 780 personer under perioden; däri inräknas

även personer med akademisk examen eller med examen från Svenska diakonanstaltens

(det s. k. Sköndalsinstitutets) sociala linje. Av de förvärvsarbetande

socionomerna beräknas ca 60 % vara i kommunernas tjänst, därav 45 %

mom den sociala administrationen. Med tillämpning av dessa proportioner på

en antagen examination av 2 000 socionomer under tiden 1964—1969 skulle den

sociala administrationen inom kommunerna under samma period tillföras 612

socionomer. Socialstyrelsen beräknar vidare, att 115 personer med social examen

från Sköndalsinstitutet kommer att träda i kommunernas tjänst på det sociala

verksamhetsområdet under den angivna perioden. Totalt skulle sålunda den

sociala administrationen erhålla ett tillskott av ca 730 socialt utbildade personer.

Socialstyrelsen reserverar sig i vissa avseenden mot de bedömningsgrunder

som den nyssnämnda kommunenkäten vilar på men räknar med att efterfrågan

på socialt administrativ personal inom kommunerna skall bli ungefär så

stor som enkäten utvisar. En sådan utveckling skulle enligt styrelsen kräva ett

årligt tillskott av ca 155 chefer och assistenter under perioden 1964—1969. Med

hänsyn till den del av dessa befattningar, som kommunerna kan väntas besätta

med socionomer, räknar styrelsen med ett årligt behov av ca 130 socionomer

inklusive de från Sköndalsinstitutet examinerade. Enligt socialstyrelsen innebär

prognosen att »utexamineringen från socialhögskolorna och från Sköndalsinstitutet

skall räcka till för att täcka behovet».

Utredningen konstaterar, att socialstyrelsens prognos — för att kunna bilda

underlag för en bedömning av utbildningsbehovet av socionomer inom den sociala

administrationen — bör kompletteras med analyser av efterfrågan på socionomer

inom andra verksamhetsområden. Den balans mellan beräknad tillgång

och uppskattad efterfrågan pa socionomer inom den sociala administrationen,

som socialstyrelsen redovisar för perioden 1964—1969, kan enligt utredningen

betecknas som högst osäker. Socialstyrelsens undersökning illustrerar enligt utredningen

svårigheterna att utarbeta detaljerade prognoser över utbildningsbehovet,

i synnerhet när prognoserna inskränks till ett begränsat avsnitt av

arbetsmarknaden. Starka skäl talar enligt utredningens mening för att den kommunala

socialvården kommer att utsättas för hård konkurrens om den vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr BO år 1966

socialhögskolornas sociala linje utbildade arbetskraften. Utredningen erinrar om

den väntade ökningen av efterfrågan på skolkuratorer och exemplifierar marknadssituationen

i övrigt genom att hänvisa till sadana företeelser som sjukvårdens

och personaltjänstens växande behov av socionomer, lör att bilda sig en

uppfattning om behovet av skolkuratorer m.m. har utredningen inhämtat vissa

uppgifter från kommunala och regionala skolmyndigheter. Inom skolkurativ

verksamhet finns i dag — uttryckt i heltidstjänster — ca 110 tjänster som kurator.

Med stöd av dels de uppgifter som skolmyndigheterna lämnat, dels gymnasieutredningens

bedömningar räknar utredningen med en ökning av antalet

dylika heltidstjänster till drygt 300 år 1970.

Efterfrågan på socionomutbildad arbetskraft kommer enligt utredningens

uppfattning sannolikt att öka under den återstående delen av 1960-talet. I fråga

om utvecklingen därefter kommer en rad okända faktorer in i bilden. Såvitt nu

kan bedömas — framhåller utredningen — torde samma tendenser mot ökad

efterfrågan på fackutbildad arbetskraft komma att göra sig gällande. Utredningen

betonar dock, att utbildningsverksamheten vid andra läroanstalter än

socialhögskolorna kan komma att förändra förutsättningarna för avnämarnas

personalrekrytering inom vissa socionomyrken. Om en betydande ökning sker

av den vid universiteten i samhällsvetenskapliga ämnen utbildade arbetskraften,

skulle socionomerna sålunda kunna utsättas för en hardare konkurrens om arbetstillfällena

än tidigare. Å andra sidan erbjuder enligt utredningen den yrkesinriktade

socionomutbildningen ett i förhallande till icke-specialiserad samhällsvetenskaplig

utbildning vid universiteten konkurrenskraftigt alternativ, som ger

förutsättningar för en ytterligare utvidgning av socionomernas yrkesområden.

En annan faktor som enligt utredningen bör uppmärksammas i samband med

bedömningen av socionomernas framtida arbetsmarknadssituation är den förändrade

bilden av de yrkesverksamma socionomernas ålderssammansättning.

Hittills har avgången från yrkesutövning på grund av pensionering varit ringa.

Från 1970-talet inträder en markerad förändring härvidlag, innebärande en successiv

ökning av åldersgrupperna över 60 år.

Utredningen berör i detta sammanhang ett förslag av socialstyrelsen om att

brist på fackutbildad arbetskraft inom den aktuella sektorn bör mötas med

ökad fortbildning av personer med praktisk erfarenhet av socialt arbete. Detta

förslag förtjänar i och för sig att understrykas, anser utredningen, som likväl

finner att ansträngningarna bör koncentreras på i första hand en utbyggnad av

socionomutbildningen.

2.2.2. Utbildningens dimensionering och förläggning

Utbildningskapaciteten vid de befintliga socialhögskolorna bör

enligt utredningens mening ökas väsentligt mer och i snabbare takt än som planerats.

Utredningen har emellertid enligt sitt uppdrag inte haft att undersöka

förutsättningarna för ökad utbildning vid dessa högskolor. I överensstämmelse

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

med direktiven har utredningen prövat möjligheterna att uppnå kapacitetsökning

genom inrättande av en ny socialhögskola. Vidare har utredningen — likaså

på grundval av direktiven — upprättat ett organisationsförslag för en högskola

omfattande tva linjer, social linje och teoretisk linje, med en intagningskapacitet

av ca 150 platser per år fr. o. in. läsåret 1966/67. Detta förslag betecknas

som alternativ I. Utredningen har emellertid upprättat även ett alternativ

II, som avser en högskola med såväl social linje och teoretisk linje som förvaltningslinje.

Under sina överväganden beträffande utbildningsplatsernas fördelning

på linjer har utredningen ansett sig kunna räkna med intagning

vid en ny högskola av högst 20 studerande per år på den teoretiska linjen. Inom

alternativ I medför detta, att den sociala linjen ges en intagningskapacitet av

ca 130 platser per år. Vid utarbetandet av förslag till undervisningsplaner för en

högskola med en sådan fördelning mellan linjer har utredningen kunnat konstatera

betydande praktiska olägenheter vid uppläggningen av betygsundervisningen.

Det enligt utredningen mest ändamålsenliga sättet att nå bättre balans

i undervisningen och effektivare utnyttjande av lärarkrafterna är att även en

förvaltningslinje anordnas vid högskolan. I samband med uppgörandet av alternativa

undervisningsplaner har utredningen vidare funnit, att en förvaltningslinje

skulle i vissa ämnen underlätta organisationen av undervisningen i grupper.

Merkostnaderna för anordnande av en förvaltningslinje är enligt utredningen

relativt små.

Utredningen finner en förvaltningslinje motiverad även med hänsyn till arbetsmarknadens

behov. Den utveckling som de administrativa och ekonomiska

förvaltningsuppgifterna inom kommunerna genomgått under senare år har enligt

utredningen medfört ökade krav på de anställda i fråga om såväl specialisering

som överblick. Förvaltningslinjen vid socialhögskolorna synes — enligt vad utredningen

framhåller — genom den där utvecklade kombinationen av målinriktade

teoretiska studier och praktik f. n. bättre än andra utbildningsvägar kunna

tillgodose dessa krav.

Övervägande skäl talar sålunda enligt utredningen för att en ny socialhögskola

organiseras med samtliga tre linjer. Intagningskapaciteten vid högskolan

bör i detta fall — alternativ II — redan från den planerade starten läsåret 1966/

67 bli 180 platser per år, varav 130 på social linje, 30 på förvaltningslinje och

20 på teoretisk linje. Enligt detta alternativ — utredningens huvudförslag —

kommer högskolan vid full utbyggnad att få sammanlagt ca 650 studerande, av

vilka i runt tal 160 kommer att vara utplacerade på praktikplatser.

Enligt direktiven har utredningen haft till uppgift bl. a. att undersöka möjligheterna

att inom den nya socialhögskolan anordna en utbildningsgång lämplig

för blivande skolkuratorer. Därvid skulle övervägas dels att förlägga

studiepraktiken till skolor av skilda slag, dels att kombinera alternativkurser i

examensämnena på lämpligt sätt. Med anledning av detta uppdrag framhåller

utredningen, att nya utbildningsbehov som ligger inom ramen för socialhög
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U proposition nr f>0 ur 196G

11

skolornas verksamhet — exempelvis utbildning av sjukvårdsadministratörer,

personaladministratörer oeh skolkuratorer — så långt möjligt bör tillgodoses.

Detta bör enligt utredningen i betydande utsträckning kunna ske genom införande

av nya alternativkurser till befintliga ämnen och genom anordnande av

fortbildningskurser. Däremot avvisar utredningen tanken på en ytterligare linjeindelning

för att speciella yrkesutbildningskrav skall kunna tillgodoses. Vad

gäller skolkuratorerna menar utredningen, att kursplanerna vid socialhögskolorna

på lämpligt sätt bör anpassas till detta yrkes särskilda utbildningsbehov.

Lämpliga ämnen för skolkuratorerna är i första hand rättskunskap, social metodik,

psykologi och sociologi; i vissa kursplaner bör enligt utredningen modifieringar

åstadkommas. I ämnet rättskunskap bör sålunda ett nytt moment om

skolväsendet föras in, i ämnet psykologi ett moment om skolans mål och organisation

komma till samt avsnittet om barn- och ungdomspsykologi utvidgas.

Under förutsättning att nämnda åtgärder vidtas bör enligt utredningen utbildningen

vid socialhögskolornas sociala linje i stort sett svara mot skolkuratorernas

behov av teoretiska kunskaper. Denna utbildning bör dock — framhåller

utredningen — kompletteras med fortbildningskurser om skolväsendets organisation

och utveckling. I fråga om studiepraktiken finner utredningen, att en

successiv ökning av antalet praktikplatser inom skolkurativ verksamhet kan

väntas i samband med utbyggnaden av kuratorsorganisationen.

Lokaliseringen av en ny socialhögskola har av utredningen

bedömts mot bakgrund av en undersökning beträffande de lokala förutsättningarna

för decentraliserad akademisk utbildning, som lagts fram av särskilda experter

inom ramen för den av 1963 års universitets- och högskolekommitté bedrivna

verksamheten (jfr SOU 1965:12 s. 455). Undersökningen ger i fråga om

städerna i Mellansverige till resultat att Linköping och Örebro — med beaktande

av utvecklingstendenserna in på 1970-talet — i förhallande till andra tänkbara

orter utanför kretsen av befintliga universitetsstäder ligger i centrum för de

största gymnasieregionerna. Experternas undersökning visar därjämte bl. a., att

det råder särskilt god tillgång på akademiskt utbildad arbetskraft i de båda

nämnda städerna. Resultatet av undersökningen är enligt utredningen av intresse

vid val av lokaliseringsort inom området för all högre utbildning av akademisk

karaktär.

Sedan planerna på att förlägga en teknisk högskola och en medicinsk utbildnings-

och forskningsenhet till Linköping efter hand tagit fastare form har utredningen

utgått från att denna stads resurser i hög grad kommer att tas i

anspråk för dessa ändamål. Utredningen har därför — även med utgångspunkt

i de åt utredningen givna direktiven — koncentrerat sitt arbete på att närmare

undersöka betingelserna för förläggning av en ny socialhögskola till Örebro, i

synnerhet som utredningen på ett tidigt stadium kunnat konstatera att denna

stad har synnerligen goda mark- och lokalresurser. Utredningen förordar med

hänsyn till resultatet av sina undersökningar, att den nya socialhögskolan för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

läggs till Örebro. Statsmakternas beslut att inrätta en universitetsfilial i Örebro

och att ge den till staden förlagda tekniska magisterutbildningen en fastare status

(prop. 1965:141, SU 173, rskr 411) har för utredningen framstått som ytterligare

ett skäl att förlägga en ny socialhögskola till denna stad.

2.2.3. Lokaler

I syfte att undersöka möjligheterna till lokalförsörjning för en socialhögskola i

Örebro har utredningen haft överläggningar med företrädare för stadens drätselkammare.

Därvid orienterades utredningen om det markområde — TybbleÖstra

Mark — som reserverats för universitets- och högskoleändamål liksom

om de provisoriska lokaler socialhögskolan skulle kunna få disponera under läsåren

1966/67—1969/70. Staden har vidare förklarat det möjligt att tillgodose

behovet av dels bostäder för lärare och studerande, dels kårlokaler.

Utredningen föreslår, att byggnadsstyrelsen ges i uppdrag att omedelbart påbörja

programmering av en högskoleanläggning. Det synes därvid — enligt utredningen

— lämpligt och rationellt att samordna planeringen med hänsyn till

de totala lokalbehov som betingas av de olika utbildningsorganisationer på högskolenivå

som kan beräknas bli förlagda till Örebro, dvs. socionomutbildning,

gymnastiklärarutbildning, teknisk magisterutbildning samt utbildning vid universitetsfilial.

Provisoriska lokaler för socialhögskolan — avseende såväl undervisnings- som

biblioteksändamål — kan enligt utredningen under läsåren 1966/67—1969/70

disponeras i Medborgarhuset. För administrationen kan utrymme beredas till

att börja med i Medborgarhuset och senare i en fastighet inte långt därifrån.

2.2.4. Personal

Utredningens förslag beträffande studiernas uppläggning och undervisningsvolymens

omfattning överensstämmer i allt väsentligt med förhållandena vid de

befintliga socialhögskolorna. Behovet av fast anställda lärare — dvs. universitetslektorer

och lektorer i praktiska ämnen — under högskolans uppbyggnadsperiod

åren 1966/67—1969/70 har framräknats ur det för vart och ett av

berörda läsår beräknade totala antalet undervisningstimmar. Ungefär 1/4 av

undervisningen har förutsatts bli tillgodosedd av timarvoderade lärarkrafter.

Rekryteringen under de två första läsåren av fast anställda lärare till en ny

socialhögskola torde enligt utredningen inte komma att bli nämnvärt svårare

än vid nu befintliga socialhögskolor. Under de följande läsåren, 1968/69 och

1969/70, kan det däremot — framhåller utredningen — bli svårt att i vissa ämnen,

främst psykologi och rättskunskap, möta behovet av fast anställda lärare.

De olägenheter som följer härav kan dock enligt utredningens mening i stort

sett bemästras genom särskilda åtgärder. I första hand bör sålunda antalet timarvoderade

lärare ökas. Utredningen pekar därjämte på andra vägar, som över
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:U proposition nr f>0 år lOfiG

gångsvis kan erbjuda en godtagbar lösning i en akut bristsituation. Den av utredningen

framlagda undervisningsplancn förutsätter en intensiv undervisning

som utredningen anser väl avvägd inom ramen för en normalplan med tillfredsställande

tillgång på lärarpersonal. Planen ger doek enligt utredningen utrymme

för jämkningar i fråga om undervisningsgruppernas storlek och antalet undervisningstimmar

per elev. Med bibehållande av utbildningens kvalitet torde salunda

undervisningsgruppernas storlek kunna nagot ökas i flera ämnen och undervisningsvolymen

per studerande något minskas under betygsstudierna. Utredningen

anser, att man vidare bör kunna räkna med att särskilt de studerande för

högre betyg i stor utsträckning kan bedriva sina studier självständigt.

Enligt direktiven har utredningen haft att tillsammans med gymnastik- och

idrottslärarutredningen undersöka möjligheterna till sambruk av lärarkrafter

vid utbildningen av socionomer resp. gymnastikdirektörer. Dessa undersökningar

har emellertid lett fram till konstaterandet, att möjligheterna till gemensamt

utnyttjande av lärare är begränsade; i ämnet psykologi bör dock enligt utredningen

finnas förutsättningar för ett sådant sambruk såvitt gäller grundundervisningen.

Viss samverkan mellan socialhögskolan och den tekniska och naturvetenskapliga

utbildningen i Örebro torde enligt utredningen kunna komma till stånd.

Sålunda torde lärare verksamma inom sistnämnda utbildning kunna ställas till

förfogande för undervisning i ämnet statistik i grundkursen vid socialhögskolan.

Med hänsyn till att Örebro är jämförelsevis väl rustat i fråga om akademisk

arbetskraft torde det finnas förutsättningar för att anlita lokala lärarkrafter vid

undervisningen även i vissa andra ämnen. Utredningen utgår dock från att den

timarvoderade undervisningen under de första verksamhetsåren i viss utsträckning

måste bedrivas med anlitande av lärarkrafter från Uppsala universitet samt

från universiteten och socialhögskolorna i Stockholm och Göteborg. Vad galler

lärarrekryteringen i ämnet kommunal ekonomi och planering kan det enligt utredningen

bli nödvändigt att vidtaga särskilda rekryteringsåtgärder. I detta

sammanhang uttalar utredningen, att ett betydande utbyte av lärare bör kunna

äga rum mellan socialhögskolan och den decentraliserade samhällsvetenskapliga

universitetsutbildning, som enligt riksdagens beslut i anledning av prop. 196o:

141 skall anordnas i Örebro.

Med hänsyn till bristen på lämpliga platser för studiepraktik, speciellt för

studerande från social linje, måste enligt utredningen särskilda ansträngningar

göras redan från högskolans start för att säkra tillgången på sådana platser. Utredningen

föreslår därför, att vissa tjänster som konsulent redan från början

inrättas vid den nya högskolan. Det är enligt utredningen nödvändigt, att man

skapar förutsättningar för en grundlig planering av praktikutbildningen och

därvid upprättar kontakter med nya praktikinstitutioner samt organiserar utbildning

av praktikhandledare. Konsulenterna skall även lämna de studerande

studieorientering och individuell yrkesvägledning i samband med praktikförmedlingen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1966

Det administrativa arbetet under högskolans uppbyggnadsperiod kan enligt

utredningen förutsättas bli omfattande. Med hänsyn till den organisatoriska planeringen

föreslår utredningen, att flertalet av de administrativa tjänster

som erfordras vid högskolan inrättas redan vid början av det första Verksamhetsåret.

Därvid utgår utredningen från ätt högskolan erhåller en beträffande

de admihistrativa resurserna självständig ställning. I sitt betänkande lägger

utredningen även fram vissa förslag om en större högskoleorganisation i Örébro,

vilken skulle omfatta samtliga till staden förlagda utbildningslinjer på högskolenivå.

Vid ett förverkligande av en sådan organisation skulle det enligt utredningen

vara ändamålsenligt att upprätta ett gemensamt kansli. I det följande

redogörs för sistnämnda förslag.

Utrednihgen anser det nödvändigt att ett särskilt referensbibliotek anordnas

för socialhögskolan. Även i fråga om bibliotekspersonalen föreslår

utredningen, att flertalet tjänster skall tillkomma från högskolans start. En

preliminär undersökning, som utredningen gjort beträffande fötutsättningara att

i Örebro samordna biblioteksfunktionen vid de olika utbildningsgrenarna av

högskolekaraktär, redovisas i det följande.

Den av utredningen beräknade utvecklingen av personalorganisationen vid

socialhögskolan i Örebro under dess fyra första Verksamhetsår framgår av följande

sammanställning, i vilken redovisas utvecklingen för Såväl alternativ I,

dvs. social lirije och teoretisk linje, som alternativ II, dvs. social linje* förvaltningslinje

och teoretisk linje.

Bud

g e t å

r

Tjänst

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

Alternativ

Alternativ

Alternativ

Alternativ

I

1 ”

I

II

I

II

I

II

Rektor (Bpl) ..................

1

1

1

1

1

1

1

1

Universitetslektor ...............

1

1

3

6

9

12

13

16

Förste bibliotekarie ..............

1

1

1

1

1

1

1

1

Lektor (Ae 25) ..................

1

1

3

3

3

3

3

3

Bibliotekarie (Ae 23) ............

—

—

—

_

_

_

1

1

Konsulent (Ae21) ...............

2

3

2

3

3

4

3

4

Förste byråsekreterare (Ae2I) ....

1

1

1

1

1

1

1

1

Assistent (Ae 17) ................

1

1

1

1

1

1

1

1

Biblioteksassistent ...............

1

1

1

1

1

1

1

1

Förste biblioteksbiträde ..........

1

1

1

1

1

1

1

1

Kontorist .......................

—

_

_

_

1

1

1

1

Kanslibiträde ...................

1

1

2

2

3

3

3

4

Kontorsbiträde ..................

Förste expeditionsvakt/expeditions-

1

1

1

1

1

1

2

2

vakt .........................

2

2

2

2

2

2

2

2

Summa

H |

15 |

19

23

28 |

32

34

39

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år lt)GC>

Enligt utredningen bör eu sakkunnig tillkallas för att fr. o. m. den 1 mars 1960

planlägga och organisera utbildningen inför det första verksamhetsåret samt förbereda

lokalutrustning m. m. Den sakkunnige förutsätts utföra sitt arbete i nära

samverkan med samarbetsnämnden för socialhögskolorna, som enligt utredningen

bör få i uppdrag att ledigförklara tjänster, avge förslag till tjänsteinnehavare

samt i övrigt handlägga därmed sammanhängande ärenden i avvaktan

på att rektor och styrelse för högskolan utses.

2.2.5. Övriga frågor

Utredningen berör i sitt betänkande en rad spörsmål av allmänt intresse för

socionomutbildningen. Av dessa bör särskilt nämnas frågorna om anordnande

av studiepraktik och om utnyttjande av vissa tekniska hjälpmedel i undervisningen.

Beträffande studiepraktiken framhåller utredningen, att tillgången

på lämpliga praktikplatser redan nu är knapp, framför allt inom kommunal

socialvård. En förutsättning för att socialhögskolorna skall kunna genomföra

sitt utbildningsprogram är — betonar utredningen — en nära samverkan mellan

socialhögskolorna och berörda kommunala och statliga myndigheter. Enligt utredningen

är det angeläget, att praktikanter placeras på även andra arbetsområden

än dem som hittills varit vanliga, exempelvis inom arbetsvärd, ungdomsvård,

nykterhetsvård och kriminalvård samt vid försäkringskassor och kuratorsexpeditioner.

De blivande skolkuratorernas praktikutbildning bör enligt utredningens

mening kunna förläggas till — förutom skolkuratorsexpeditioner — bl. a.

barnavårdsnämnder, ungdomsvårdsskolor och yrkesvägledningsverksamhet.

Utredningen erinrar vidare om det uppdrag samarbetsnämnden för socialhögskolorna

tidigare erhållit att undersöka de praktiska förutsättningarna för anordnande

av försök med särskilda undervisningscentra för praktikutbildningen.

Enligt utredningens mening är det angeläget att sådana undervisningscentra

nu kommer till stånd inom såväl statliga som kommunala förvaltningar,

företrädesvis på större orter med väl utbyggd socialvård och sjukvård.

Det synes utredningen önskvärt, att samarbetsnämnden ges resurser att redan

under budgetåret 1966/67 anställa en expert för att utreda vilka åtgärder som

fordras för en upprustning av socialhögskolornas praktikresurser; därvid bör

behandlas bl. a. frågan om upprättande av undervisningscentra.

Undervisningen vid socialhögskolorna bör enligt utredningen kunna effektiveras

och konkretiseras genom ökad användning av moderna tekniska

hjälpmedel. Bandinspelade radioprogram liksom undervisningsfilmer bör

enligt utredningen kunna tjäna som diskussionsunderlag och även vara av värde

för kunskapsförmedling. Dylikt material tillhandahålls för uthyrning av en rad

centraler för audiovisuella hjälpmedel. Socialhögskolan i Örebro bör enligt utredningens

mening på försök anslutas till en sådan central. Inköp av film
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

kopior bör samordnas mellan högskolorna genom ett för dessa gemensamt

arkiv. Utredningen föreslår vidare, att försök med s. k. sluten krets-television

anordnas vid örebrohögskolan. Erfarenheterna från andra länder visar — hävdar

utredningen — att ett sådant system lämpligen kan användas vid brist på kvalificerade

lärare. Även övriga socialhögskolor bör erhålla motsvarande utrustning,

anser utredningen. Högskolorna förutsätts kunna i betydande utsträckning utnyttja

program från Sveriges radios ordinarie sändningar. I viss mån bör enligt

utredningen program kunna produceras vid socialhögskolorna, varvid produktion

och utlåning samordnas mellan högskolorna. Detta undervisningssystem

förutsätter att högskolorna ges tillgång till flyttbara televisionsanläggningar, omfattande

bl. a. kamera, mikrofon, videobandspelare och monitor. För framställning

av stillbildsmateriel bör enligt utredningen dessutom tillkomma utrustning

för bl. a. reproduktionsfotografering. Här angivna förslag förordas av utredningen

bli genomförda för örebrohögskolans del i samband med att permanenta lokaler

kan tas i bruk. Det bör därför enligt utredningen uppdragas åt byggnadsstyrelsen

att vid projekteringen av dessa lokaler reservera utrymmen för televisionsundervisning

m. m. Viss försöksverksamhet anser utredningen böra komma till

stånd redan i de för högskolan föreslagna provisoriska lokalerna.

2.2.6. Kostnader

De totala kostnaderna för ett genomförande av utredningens förslag — vilket

av de sakkunniga beräknats ske under budgetåren 1966/67—1969/70 — framgår

av följande sammanställningar.

Kostnader enligt alternativ I

Ändamål

Budgetår

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

Avlöningar ......................

Omkostnader ....................

Inredning av lokaler m. m.........

510 000

147 000

271 000

894 000

179 000

118 000

1 395 000

225 000

129 000

1 714 000

230 000

13 000

Summa kr.

928 000

1 191 000

1 749 000

1 957 000

Kostnader enligt alternativ II (utredningens huvudförslag)

Ändamål

Budgetår

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

Avlöningar ...................

Omkostnader ..................

Inredning av lokaler m. m.......

592 000

158 000

275 000

1 096 000

181 000

129 000

1 672 000

228 000

132 000

1 993 000

235 000

13 000

Summa kr.

1 025 000

1 406 000

2 032 000

2 241 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 19GG

Utredningens bedömning av personalbehovet under uppbyggnadsperioden

framgår av en sammanställning som förut redovisats. Eu närmare specifikation

av de beräknade avlöningskostnaderna under det första verksamhetsåret lämnas

i det följande. Därvid redovisas också utredningens motiveringar till vissa förslag.

Omkostnadsbeloppen har av utredningen beräknats med ledning av uppgifter

från de befintliga högskolorna. I beloppen för inredning av lokaler m. m

har räknats in även kostnader för utrustning, undervisningsmateriel m. m. Den

medelsanvisning för hjälpmedel som tagits upp i en till betänkandet fogad utrustningsplan

för högskolan utgör enligt utredningen ett minimibehov för en

rationellt anordnad undervisning. Kostnadsberäkningarna för inredning och utrustning

av biblioteket samt för bokinköp redovisas närmare i det följande. Övriga

utrustningskostnader upptas av utredningen till 131 000 kr., vilket belopp

fördelats med 65 000 kr. på det första verksamhetsåret och 33 000 kr. på vartdera

av de båda följande. Kostnaderna för inredning av administrationslokaler

och tjänsterum m. m. kan enligt utredningen uppskattas till 48 000 kr. under det

första verksamhetsåret. Utredningen har vidare beräknat 14 000 kr. till inredning

av vissa lokaler för de studerande. Under de närmast följande åren väntas

uppkomma behov av endast mindre belopp för inredningsändamål. De provisoriska

undervisningslokalerna avses bli förhyrda möblerade, varför medel för inredning

av sådana lokaler f. n. inte erfordras.

2.3. Remissyttrandena

Utredningens förslag att ökad utbildning av socionomer snarast bör komma

till stånd tillstyrks av nära nog samtliga remissinstanser. Från åtskilliga håll

framhålls dock som en förutsättning för ökad utbildningskapacitet att behovet

av lämpliga praktikutbildningsplatser kan tillgodoses. När det gäller det sätt på

vilket en kapacitetsökning skall kunna genomföras finns bland remissinstanserna

förespråkare för såväl inrättande av en ny socialhögskola som utbyggande av de

befintliga högskolorna.

Arbetsmarknadens behov av socionomer understryks av bl. a. statskontoret,

medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket,

skolöverstyrelsen, universitetskansler sämbetet, rektorsämbetet

och samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholm, rektorsämbetet

och filosofiska fakulteten vid universitetet i Umeå, samarbetsnämnden för

socialhögskolorna, styrelserna för socialhögskolorna, SACO, TCO, LO, Svenska

arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, Sveriges socionomförbund,

SFS, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet,

vilka samtliga betonar angelägenheten av en snar ökning av

utbildningskapaciteten. Flera remissinstanser, bl. a. statskontoret och arbetsmarknadsstyrelsen,

framhåller, att en ökning av socionomutbildningen bidrar

till en önskvärd avlänkning av studerande från de samhällsvetenskapliga fakul2

— Bihang till riksdagens ''protokoll 1965. 1 sand. Nr 50

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 50 år 1966

teterna. Arbetsmarknadsstyrelsen anser det sannolikt, att den rådande bristen

på socionomer kommer att ytterligare accentueras, om inte utbildningskapaciteten

ökas. Socialstyrelsen tillstyrker ökad intagning under hänvisning till dels

det stora behovet av en framtida utbyggnad av den sociala verksamhetens

olika grenar, framför allt den öppna social- och sjukvården, dels den lämpliga

grund socionomutbildning utgör för verksamhet i offentlig och enskild tjänst

på andra områden än de rent sociala.

Utredningens bedömning av det framtida behovet av socionomer kritiseras

av statistiska centralbyrån som framhåller att utredningen inte preciserat efterfrågeökningen

i kvantitativa termer och inte heller studerat relationerna på

tillgångs- och efterfrågesidan mellan socionomerna och närliggande utbildningsgrupper

såsom civilekonomer och samhällsvetare m. fl. Enligt centralbyrån bör

arbetsmarknadsutvecklingen pa hela det aktuella området ses i ett sammanhang.

Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala anser, att en utförligare analys

av hur behovet av socionomer kommer att kunna täckas genom den ökade

examinationen från de samhällsvetenskapliga fakulteterna hade varit av värde.

Enligt universitetskansler sämbetets mening bör en översyn göras av socionomutbildningen

i syfte att utbildningskapaciteten skall kunna vidgas väsentligt.

I avvaktan härpå bör den av utredningen föreslagna ökningen snarast

genomföras. Skolöverstyrelsen och TCO framhåller att socionomutbildningen,

kompletterad med praktisk lärarutbildning, bör kunna utgöra en god grund för

vissa lärarbefattningar i gymnasiet och fackskolan.

I vad avser den lämpligaste formen för genomförande av kapacitetsökningen

rader som nyss framhållits delade meningar bland

remissinstanserna. Till dem som tillstyrker — eller förklarar sig lämna

utan erinran — förslaget om inrättande av en ny socialhögskola

hör statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,

kriminalvårdsstyrelsen, skolöverstyrelsen, rektorsämbetet vid universitetet i

Göteborg, styrelsen för regional teknisk magisterutbildning, länsstyrelsen i

Örebro län, drätselkammaren i Örebro, TCO, LO, Sveriges socionomförbund,

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,

Centralförbundet för socialt arbete samt Örebro läns landstingskommuns

förvaltningsutskott. Vissa remissinstanser, bl. a. medicinalstyrelsen, styrelsen för

socialhögskolan i Stockholm och SFS, förordar i första hand utbyggnad av befintliga

socialhögskolor, dock utan att ställa sig avvisande till alternativet med

en ny högskolenhet.

I flera yttranden avstyrks förslaget om ny socialhögskola

och förordas i stället intagningsökning vid de befintliga högskolorna.

I denna riktning uttalar sig universitetskansler sämbetet, rektorsämbetena och

de samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Lund och Stockholm,

rektorsämbetet och filosofiska fakulteten vid universitetet i Umeå, samarbetsnämnden

för socialhögskolorna, styrelserna för socialhögskolorna i Göteborg,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

Lund och Umeå, SACO, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund

samt Svensk lcuratorsförening.

Riksrevisionsverket anser att en utredning bör komma till stånd angående

möjligheterna att öka utbildningskapaciteten även vid de befintliga högskolorna.

En utbyggnad innebärande dels inrättande av en ny högskola, dels ökad

elevintagning vid befintliga socialhögskolor förordas vidare av statskontoret,

arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges socionomförbund och Centralförbundet för

socialt arbete. Statskontoret anser därvid att möjligheterna till en ökad intagning

vid de befintliga högskolorna bör prövas av lokal- och utrustningsprogramkommittécrna.

Som skäl för inrättande av en ny socialhögskola skulle enligt styrelsen för socialhögskolan

i Stockholm kunna anföras behovet av en på något längre sikt nödvändig

och mer omfattande expansion av socionomutbildningen. Vid bedömningen

av denna fråga bör enligt styrelsen beaktas även tillgången på och

möjligheterna att bygga undervisningslokaler och studentbostäder.

De remissinstanser som avstyrker förslaget om en ny socialhögskola framhåller

genomgående att utredningen bort göra en avvägning mellan möjligheterna

att öka kapaciteten vid befintliga högskolor och att inrätta en ny

enhet. Sålunda borde lokalfrågorna vid de nuvarande högskolorna ha undersökts

närmare. Enligt flertalet av nu ifrågavarande remissinstanser skulle

det bli betydligt billigare att öka intagningen vid de befintliga läroanstalterna.

Vidare framhålls att studerandeantalet vid de nuvarande socialhögskolorna

från utbildningssynpunkt är alltför lågt. Samarbetsnämnden för socialhögskolorna

anser att en från nämnda synpunkt lämplig intagning vore 250 elever

per högskola och år. Denna intagningskapacitet skulle enligt nämnden kunna

uppnås vid de befintliga socialhögskolorna i början av 1970-talet. Styrelsen för

socialhögskolan i Umeå understryker, att alla möjligheter bör tas tillvara att

på ett från driftsynpunkt optimalt sätt utnyttja de befintliga högskolorna.

De nuvarande högskolornas underoptimala storlek framgår enligt styrelsen bl. a.

av att marginalkostnaderna för en intagningsökning ligger väsentligt under de

genomsnittliga årskostnaderna för driften. Också från utbildningssynpunkt är,

framhåller styrelsen, en ökning vid befintliga högskolor angelägen, inte minst

med hänsyn till gällande timplaner. SFS anser att lämpligt elevunderlag skulle

erhållas med ett årligt intag av ca 200 studerande vid varje socialhögskola.

Styrelsen för socialhögskolan i Lund kritiserar — liksom flera andra remissinstanser

— utredningens konstaterande att lokalfrågorna inte kan lösas vid

en ökad utbildningskapacitet vid de befintliga högskolorna. Styrelsen för socialhögskolan

i Göteborg framhåller att — med hänsyn till den ringa årliga studerandeökning

på varje ort som skulle bli följden av en utbyggnad av de befintliga

högskolorna — studentbostadssynpunkterna saknar betydelse vid avvägningen

av huruvida kapacitetsökningen skall ske genom inrättande av en ny

socialhögskola eller ej.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

I anslutning till frågan om hur utbildningskapaciteten vid socialhögskolorna

lämpligen bör ökas för flera remissinstanser fram tanken på en framtida

integration av s o c i o n o m u t b i 1 d n in ge n i universitetsorganisationen.

Rektorsämbetet vid universitetet i Lund finner att en

dylik integration skulle medföra fördelar av undervisningsorganisatorisk och

ekonomisk art samt möjliggöra en nära kontakt mellan utbildning och forskning.

Enligt samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg kan

särskilt hänsynen till ett optimalt utnyttjande av de begränsade personella

resurserna vid de samhällsvetenskapliga institutionerna motivera att socionomutbildningen

i framtiden inordnas i universitetsorganisationen. Till förmån för

en framtida integration uttalar sig även bl. a. rektorsämbetet vid universitetet

i Stockholm, rektorsämbetet och filosofiska fakulteten vid universitetet i Umeå,

styrelsen för socialhögskolan i Umeå, SACO, TCO, Svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges industriförbund och SFS.

TCO anser att den nuvarande särskilda socialhögskoleorganisationen försvårar

en ändamålsenlig samordning av all samhällsvetarutbildning och medför

ett orationellt utnyttjande av utbildningsresurserna. Enligt Svenska arbetsgivareföreningens

och Sveriges industriförbunds mening bör inga beslut beträffande

specialhögskolor av typen socialhögskola fattas förrän den nyligen tillsatta

utredningen rörande fasta studiegångar getts tillfälle att närmare pröva

i vilken utsträckning den nya studieordningen vid filosofisk fakultet kan inrymma

även sådan direkt yrkesinriktad specialutbildning.

Styrelsen för socialhögskolan i Umeå, SACO och TCO uttalar sig för en utredning

rörande möjligheterna till en integration av socionomutbildningen i

universitetsorganisationen. Svenska landstingsförbundet föreslår att den av universitetskanslersämbetet

tillsatta utredningen för en översyn av den samhällsvetenskapliga

utbildningen vid universiteten får i uppdrag att i sitt arbete beakta

även utbildningen av socionomer.

En lokalmässig integration mellan universiteten och socialhögskolorna i resp.

Stockholm, Göteborg och Umeå planeras redan i samband med förestående nybyggnader,

påpekar LUP-nämnden.

Vad gäller utbildningsplat sernas fördelning på linjer tillstyrks

utredningens förslag att en ny socialhögskola skall omfatta såväl social

och teoretisk linje som förvaltningslinje av ett stort antal remissinstanser,

däribland statskontoret, riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen,

kriminalvårdsstyrelsen, styrelserna för socialhögskolorna i Stockholm

och Lund, länsstyrelsen i Örebro län, TCO, LO, SFS, Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet. Från många håll,

bl. a. LO, Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet, understryks

därvid att kommunerna har stort behov av socionomer med examen från

förvaltningslinje.

I anslutning till den förut redovisade kritiken av utredningens bedömning av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

socionombehovet föreslår statistiska centralbyrån att vid en ny socialhögskola

inrättas endast social linje. På det rent sociala området föreligger nämligen,

anser centralbyrån, inga större möjligheter till substitution av socionomer med

arbetskraft tillhörande andra utbildningsgrupper.

Styrelserna för socialhögskolorna i Stockholm och Lund finner det med hänsyn

till undervisningsunderlaget nödvändigt att en ny socialhögskola omfattar

såväl social linje som förvaltningslinje. Intagningskapaciteten på förvaltningslinjen

bör enligt styrelsen för socialhögskolan i Stockholm vara 60 platser per år.

Utredningens förslag att utbildningsbehovet i fråga om skolkuratorer,

sjukvårdsadministratörer in. f 1. skall tillgodoses genom införande

av alternativkurser till befintliga ämnen samt anordnande av fortbildningskurser

— och inte genom en ytterligare linjeindelning — tillstyrks av bl. a.

medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet,

styrelserna för socialhögskolorna i Stockholm och TJmeå,

SACO, TCO, Sveriges socionomförbund, Skolkuratorernas förening, SFS,

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet

och Örebro läns landstingskommuns förvaltningsutskott. Socialstyrelsen

betonar samtidigt att det är mycket svårt att nu beräkna det framtida

behovet av skolkuratorer med hänsyn bl. a. till att det f. n. råder brist på andra

befattningshavare inom skolsocial verksamhet, exempelvis skolpsykologer. Styrelsen

för socialhögskolan i Lund anser att, om en förstärkning av utbildningen

rörande skolområdet skall komma till stånd vid socialhögskolorna, denna bör

vara av mera allmän karaktär och inte utgå från enbart de blivande skolkuratorernas

utbildningsbehov. Sveriges läkarförbund finner det tveksamt om den av

utredningen föreslagna fortbildningen av sjukvårdsadministratörer bör påbörjas

innan en utredning rörande sjukvårdsadministrationens hela utbildningsbehov

på högskolenivå företagits. I nu aktuellt sammanhang framhåller LO att det

hade varit värdefullt om utredningen närmare behandlat frågan om vidareutbildning

och kompletterande utbildning av personer med praktisk erfarenhet av

socialt arbete men utan socionomutbildning.

Frågan om lokaliseringen av en ny socialhögskola till

Örebro berörs av ett flertal remissinstanser. Byggnadsstyrelsen, som framhåller

att Örebro erbjuder goda förutsättningar i fråga om möjligheterna att

anskaffa lokaler, anser att inflyttning i nybyggda permanenta lokaler kan ske

tidigast under år 1971. Intill dess kan dock lämpliga provisoriska lokaler få

disponeras. LTJP-nämnden betonar vikten av att permanenta lokaler snarast

kommer till stånd och understryker — i likhet med bl. a. Örebro läns landstingskommuns

förvaltningsutskott — möjligheterna till lokalmässig integration

med samhällsvetenskapliga ämnen vid universitetsfilialen. Arbetsmarknadsstyrelsen

finner det värdefullt med den anknytning till akademisk utbildning i

samhällsvetenskapliga ämnen, som kan komma till stånd för en socialhögskola i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

Örebro. Angelägenheten av att en ny socialhögskola, om en sådan skall inrättas,

anknyts till en ort med universitetsfilial betonas av bl. a. statskontoret. Svenska

stadsförbundet och Svenska kommunförbundet tillstyrker Örebro som lokaliseringsort

under hänvisning till att staden erbjuder möjligheter till samordning

av socialhögskolan med annan högskole- och universitetsutbildning. Enligt TCO

innebär ett inrättande av en socialhögskola i Örebro en önskvärd breddning av

utbildningsmöjligheterna i staden.

Universitetskanslersämbetet hävdar å sin sida att det inte är klarlagt,

att Örebro kommer i första rummet som lokaliseringsort för en ny socialhögskola.

En närmare utredning rörande lokaliseringen erfordras enligt samarbetsnämnden

för socialhögskolorna. Därvid får, anför nämnden, inte endast lokaltillgången

vara avgörande för valet. Med hänsyn till vikten av nära samverkan

mellan socionomutbildningen och annan högre utbildning och forskning bör

enligt nämnden i första hand Uppsala eller Linköping komma i fråga. Även

enligt SACO skulle Uppsala kunna vara aktuell som lokaliseringsort. Riksbibliotekarien

anser, att framför allt från bibliotekssynpunkt en förläggning av

socialhögskolan till Västerås vore att föredraga.

Åtskilliga remissinstanser, såsom rektorsämbetet vid universitetet i Lund,

samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Lund och Göteborg, samarbetsnämnden

för socialhögskolorna, styrelserna för socialhögskolorna i Stockholm,

Lund och IJmeå, SACO och SFS, uttrycker farhågor för att svårigheter

skall uppstå att rekrytera lärare till en socialhögskola i Örebro och

menar att utredningen underskattat problemen härvidlag. Enligt SFS bör

man, bl. a. på grund av nämnda svårigheter inrätta en socialhögskola i Örebro

tidigast budgetåret 1967/68. Därvid bör möjligheterna till samundervisning

och integration med universitetsfilialen beaktas.

Som i det föregående framhållits anser nära nog samtliga remissinstanser

att möjligheterna att anordna studiepraktik är av avgörande betydelse

för huruvida utbildningskapaciteten vid socialhögskolorna skall kunna

ökas. De av utredningen föreslagna åtgärderna för att öka möjligheterna till

praktikutbildning hälsas med tillfredsställelse av bl. a. medicinalstyrelsen, socialstyrelsen,

kriminalvårdsstyrelsen, styrelserna för socialhögskolorna i Stockholm,

Göteborg och Umeå, SACO, TCO, Sveriges socionomförbund, Svensk

kurator sförening, Skolkuratorernas förening och Svenska landstingsförbundet.

Arbetsmarknadsstyrelsen delar utredningens uppfattning att ökade praktikmöjligheter

borde kunna åstadkommas bl. a. inom den statliga förvaltningen.

Socialstyrelsen, som tillstyrker utredningens förslag i nu aktuellt avseende,

framhåller emellertid samtidigt, att ett genomförande av desamma kommer att

kräva personalförstärkningar vid berörda institutioner och inrättningar.

Ett alternativt förslag till lösning av praktikproblemen framläggs av universitetskanslersämbetet,

som anser att man i den teoretiska undervisningen vid

socialhögskolorna skulle kunna föra in kurser med mera direkt praktiskt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1960

stoff och meddelade av lärare från fältet. Ett dylikt system skulle enligt

ämbetet möjliggöra bl. a. en ökad intagningskapacitet ävensom gemensam intagning

på samtliga linjer. Praktik enligt nuvarande former skulle även

kunna förekomma, dock avsevärt förkortad. Ett i huvudsak likartat förslag

läggs fram av SFS, som förordar utredning och försöksverksamhet i syfte att

»standardisera» praktikutbildningen och få denna »teoretiska praktik» förlagd

till socialhögskolorna.

Utredningens förslag rörande användning av tekniska hjälpmedel

i undervisningen vid socialhögskolorna tillstyrks av bl. a. statskontoret, rektorsämbetet

vid universitetet i Uppsala, TCO, SFS och Centralförbundet för

socialt arbete. Statskontoret anser, att möjligheterna till samarbete i nu aktuellt

avseende med angränsande ämnesområden inom samhällsvetenskaplig fakultet

bör undersökas. Enligt rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala är det angeläget,

att resultaten av försöksverksamhet med televisionsundervisning studeras

av pedagogisk expertis. LUP-nämnden framhåller, att frågan om televisionsutrustning

måste lösas gemensamt för samtliga utbildningsenheter på orten och

med beaktande av erfarenheter från samtliga utbildningsområden.

2.4. Departementschefen

Utbildningen vid socialhögskolorna skiljer sig från annan samhällsvetenskaplig

utbildning främst genom att den syftar direkt mot yrkesverksamhet inom

vissa bestämda områden, i första hand kommunal administration samt kurativ

och annan social verksamhet. Antalet inträdessökande till socialhögskolorna,

vilket mer än tredubblats under perioden 1962—1965, bär vittne om att socionomutbildning

utgör ett konkurrenskraftigt alternativ till den icke specialiserade

samhällsvetenskapliga utbildningen vid universiteten. Samtidigt kan emellertid

konstateras, att av dem som sökte in vid socialhögskolorna förra året mindre än

en tredjedel — ca 640 — kunde beredas plats.

Framför allt den kommunala men även den statliga och den enskilda arbetsmarknadens

behov av socialhögskoleutbildad personal har under senare år ökat

i allt snabbare takt. Enligt tillgängliga uppgifter råder f. n. ett betydande underskott

på socionomer med examen från social linje resp. förvaltningslinje. Även

på områden där socionomer hittills använts endast i mindre utsträckning, exempelvis

inom skolväsendet, kan enligt en rad samstämmiga omdömen avsevärd

efterfrågan på socionomer väntas uppstå under de närmaste åren.

Det var mot denna bakgrund jag i april 1965 tillkallade särskilda sakkunniga

för att utreda frågan om ökad utbildning av socionomer. I samband med statsmakternas

beslut år 1964 om reformering av socionomutbildningen (prop. 1964:

48, SU 71, rskr 190) förutsattes, att intagningskapaciteten vid socialhögskolorna

i Stockholm, Göteborg. Lund och Umeå skulle ökas till sammanlagt 750 platser

per år. Med hänsyn till de lokalproblcm som kunde förutses följa av en utvidgning

därutöver av dessa högskolors intagningskapacitet gavs de sakkunniga upp
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

draget att pröva förutsättningarna för att inrätta en ny socialhögskola. Därvid

borde övervägas att förlägga ifrågavarande högskola till någon ort i Mellansverige

utanför de nuvarande universitets- och högskoleorterna — i första hand

Örebro.

De sakkunniga, som antog benämningen 1965 års utredning om socialhögskola

i Örebro, har föreslagit, att en socialhögskola inrättas i Örebro fr.o. m. budgetåret

1966/67. Den bör enligt utredningens huvudförslag ges en årlig intagningskapacitetet

av 180 platser, fördelade på social linje, förvaltningslinje och teoretisk

linje. Under åberopande av bristen på socionomer tillstyrker remissinstanserna

med nagot enstaka undantag — den salunda föreslagna ökningen av

antalet utbildningsplatser. Däremot råder skilda uppfattningar om hur denna

kapacitetsökning bör ske. I stort sett alla de myndigheter och organisationer

som företräder avnämarna av socialhögskoleutbildad arbetskraft tillstyrker förslaget

om inrättande av en ny läroanstalt. Socialhögskolornas styrelser samt flertalet

berörda universitetsmyndigheter finner däremot, att i första hand de befintliga

högskolorna bör byggas ut. Dessa instanser hävdar, att man genom större

ele\ underlag skapar bättre förutsättningar för anordnande av undervisning i

samtliga examensämnen.

För egen del vill jag gärna understryka angelägenheten av att 1964 års program

för utbyggnad av socialhögskolorna genomförs så snart lokalmässiga förutsättningar

föreligger. Det kan noteras att alla de förslag om ökad intagningskapacitet

inom ramen för detta program, vilka hittills framlagts av styrelserna

för socialhögskolorna, godkänts av statsmakterna. Utöver redan genomförda eller

tidsbestämda utvidgningar återstår av nämnda program utbyggnadsmöjligheter

motsvarande endast ett nittiotal intagningsplatser. Med hänsyn till den allmänt

påtalade bristen på socionomer finner jag det nödvändigt, att föreliggande möjligheter

tas tillvara att med kort förberedelsetid kraftigt öka socionomutbildningskapaciteten

genom utnyttjande av lokalmässiga och övriga resurser på en

ny utbildningsort. I likhet med utredningen och ett flertal remissinstanser _

däribland byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och kommunförbunden

— finner jag, att goda förutsättningar för att snabbt åstadkomma en erforderlig

kapacitetsökning föreligger i Örebro. Enligt statsmakternas beslut förra året

(prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411) kommer en universitetsfilial med bl. a. samhällsvetenskaplig

utbildning att vara i verksamhet i Örebro fr. o. m. budgetåret

1967/68. Om även en socialhögskola förläggs till denna stad synes det mig möjligt

att åstadkomma ett rationellt samutnyttjande av lärarresurser, utrustning

och lokaler in. m. Jag förordar därför, att en ny socialhögskola — landets femte

upprättas i Örebro. Verksamheten vid högskolan bör inledas vårterminen

1967. Jag räknar med en intagning av 60 elever första terminen, varefter utbyggnaden

torde få ske successivt intill dess den av utredningen förutsatta intagningskapaciteten

uppnåtts. Såsom vissa av remissinstanserna påpekar kommer

utbyggnadstakten att bli beroende av bl. a. tillgängen pa lärare i de för socionomutbildningen

specifika ämnena. De rekrvteringssvårigheter som därvidlag

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1900 25

kan tänkas uppstå under högskolans första verksamhetsår torde emellertid

kunna bemästras genom särskilda åtgärder av det slag som utredningen rekommenderat.

Nyss antydda möjligheter att utnyttja tillgänglig lärarpersonal gemensamt

vid olika högre utbildningslinjer i Örebro bör självfallet tas tillvara.

De största svårigheterna i samband med en ökning av socialhögskolornas utbildningskapacitet

synes sammanhänga med de begränsade möjligheterna att

anskaffa lämpliga utbildningsplatser för den ettåriga studiepraktik som är obligatorisk

för studerande på social linje och förvaltningslinje. Såväl utredningen

som många remissinstanser understryker nödvändigheten av att detta problem

— framför allt vad gäller bristen på praktikplatser för elever från social

linje —- ägnas särskild uppmärksamhet. Liksom utredningen finner jag, att hithörande

frågor måste lösas i samråd mellan berörda statliga och kommunala

organ. Därvid bör beaktas inte minst möjligheterna att anordna praktikutbildning

på sådana verksamhetsområden som hittills endast i mindre utsträckning

utnyttjats för detta ändamål. Utredningens förslag om inrättande av s. k. undervisningscentra

— där praktikutbildning anordnas gruppvis — har vunnit starkt

gensvar bland remissinstanserna. Jag vill med anledning härav erinra om att

samarbetsnämnden för socialhögskolorna i maj 1964 erhöll uppdrag att undersöka

de praktiska förutsättningarna för anordnande av försök med undervisningscentra

vid sociala institutioner.

Utredningens förslag att det vid örebrohögskolan skall finnas såväl social linje

och teoretisk linje som förvaltningslinje tillstyrks nästan genomgående i remissyttrandena.

Även jag biträder detta förslag. Vid avvägningen av frågan hur

utbildningsplatserna vid denna högskola bör fördelas på linjer måste hänsyn tas

till en rad faktorer. Enligt min mening kan vissa invändningar riktas mot den

av utredningen föreslagna fördelningen — 130 på social linje, 20 på teoretisk

linje samt 30 på förvaltningslinje. Den sociala linjens expansion vid övriga högskolor

— en ökning med ca 60 utbildningsplatser om året under de senaste läsåren

— medför under den närmaste framtiden starkt ökat behov av praktikplatser

vid sociala institutioner. Möjligheterna att i detta läge finna lämpliga

praktikplatser för ytterligare 130 studerande med social inriktning förefaller

mycket begränsade. Några svårigheter att placera ett ökat antal praktikanter

från förvaltningslinje synes däremot — enligt vad jag inhämtat — inte behöva

uppstå. Därtill kan noteras en starkt stigande tendens vad gäller efterfrågan på

socionomer med examen från förvaltningslinje. Såsom bl. a. LO och kommunförbunden

betonar, förutsätter kommunernas ökande administrativa och planerande

uppgifter allt större tillgång på arbetskraft av den typ som utbildas vid socialhögskolornas

förvaltningslinje. Styrelsen för socialhögskolan i Stockholm

hävdar vidare, att undervisningsresurserna vid en socialhögskola kan utnyttjas

effektivt endast under förutsättning att elevintagningen till förvaltningslinjen

motsvarar ca 60 utbildningsplatser om året, dvs. dubbelt så många som utredningen

förordat för högskolan i Örebro. Enligt min mening talar övervägande

skäl för att utbildningsplatserna vid denna högskola — sedan den förutsatta

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

totala intagningskapaciteten av 180 nybörjarplatser per år uppnåtts — fördelas

med ca två tredjedelar på social linje och en tredjedel på förvaltningslinje. Några

särskilda utbildningsplatser vid teoretisk linje synes f. n. inte behöva reserveras,

da erfarenhetsmässigt endast ett fatal sökande kan väntas välja denna linje.

Samarbetsnämnden för socialhögskolorna, som enligt gällande bestämmelser

svarar för antagningen av studerande vid högskolorna, gör den slutliga fördelningen

på linjer.

Enligt sina direktiv har utredningen haft att pröva möjligheterna att inom

socionomutbildningens ram anordna utbildning av blivande skolkuratorer. Med

anledning härav framhåller utredningen, att utbildningsbehovet vad gäller bl. a.

skolkuratorer, sjukvårdsadministratörer och personaladministratörer bör tillgodoses

genom alternativkurser i de ämnen som nu ingår i socionomexamen. I

likhet med utredningen avvisar en enhällig remissopinion tanken på att vid socialhögskolorna

föra in ytterligare utbildningslinjer för att tillmötesgå speciella

yrkesutbildningskrav. Även enligt min uppfattning är den nuvarande linjeindelningen

och examensordningen avvägd så, att vitt skilda önskemål om yrkesinriktning

av utbildningen kan tillgodoses, bl. a. genom alternativkurser i examensämnena.

Jag ansluter mig till utredningens förslag och avser att i annat sammanhang

föreslå Kungl. Maj:t att uppdraga åt samarbetsnämnden för socialhögskolorna

att närmare precisera skolkuratorsutbildningens utformning. Det är en

uppgift för samarbetsnämnden att i övrigt ta de initiativ som fordras för att

rimliga önskemål om speciell yrkesinriktning inom socionomexamen skall kunna

uppfyllas, exempelvis för personal inom sjukvårdsadministrationen.

I sitt betänkande framlägger utredningen vissa ganska vittsyftande förslag

om tekniska hjälpmedel i undervisningen. Utredningen redovisar bl. a. en plan

för anordnande av televisionsundervisning vid i första hand socialhögskolan

i Örebro. Jag vill i detta sammanhang erinra om att liknande förslag väckts på

andra håll inom utbildningsväsendet. Med hänsyn till att bl. a. de pedagogiska

och kostnadsmässiga konsekvenserna av att systematiskt använda olika former

av radio- och televisionsundervisning ännu inte blivit tillräckligt utredda,

äi jag inte beredd att nu ta ställning till utredningens förslag i detta avseende.

Da fragan om reguljärt utnyttjande av radio och television i undervisningen är

av stort utbildningspolitiskt intresse, torde det emellertid bli aktuellt att relativt

snart — från allmänna utgångspunkter — komma tillbaka till hithörande

problem. Utredningens förslag att örebrohögskolan skall dels anslutas till en

central för audi-visuella hjälpmedel, dels ges möjlighet att i betydande omfattning

hyra undervisningsfilm m. in. finner jag böra genomföras såsom försöksverksamhet

redan vid högskolans start. Behovet av ett för alla socialhögskolor

gemensamt filmarkiv ankommer det i första hand på samarbetsnämnden att

närmare pröva.

Genom tillmötesgående från Örebro stad kommer provisoriska lokaler för den

nya högskolan att upplåtas i Medborgarhuset, vilket nyligen uppförts i stadens

centrum. Jag vill erinra om att utgifterna för förhyrning av dessa lokaler _

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

vilka enligt staden kan disponeras av högskolan längst intill utgången av budgetåret

1970/71 — enligt gällande ordning skall bestridas med medel som står

till byggnadsstyrelsens förfogande. I annat sammanhang avser jag att föreslå

Kungl. Maj:t att ge berörda myndigheter i uppdrag att börja planera för

permanenta lokaler åt högskolan med beaktande av föreliggande möjligheter till

samordning med den blivande universitetsfilialen och annan högre utbildning i

Örebro.

Till frågorna om de organisatoriska och administrativa anordningarna samt

biblioteksresurserna för örebrohögskolan återkommer jag i ett följande avsnitt.

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen

att besluta att den 1 januari 1967 inrätta en socialhögskola i

Örebro i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat

i det föregående.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

3. Utbildning av gymnastiklärare m. m.

3.1. Nuläget

De allmänna bestämmelserna för gymnastiklärarutbildningen återfinns i kungörelsen

den 5 juni 1959 (nr 397) om gymnastiska centralinstitutet (ändrad

1961:403, 1964:534, 1965:864). Utbildningen till gymnastiklärare omfattar två

år. F. n. intas årligen vid gymnastiska centralinstitutet 150 studerande, hälften

manliga och hälften kvinnliga. För behörighet att antagas som elev fordras dels

att äga god fysik samt besitta god färdighet i gymnastik och idrott, dels att ha

avlagt studentexamen eller folkskollärarexamen eller att eljest ha förvärvat

sadan teoretisk utbildning som erfordras för att tillgodogöra sig undervisningen

vid institutet. Såsom erforderlig teoretisk utbildning skall godtagas att ha avlagt

realexamen eller erhållit betyg om normalskolekompetens samt att därutöver ha

i särskild prövning enligt fordringarna för studentexamen erhållit lägst vitsordet

Godkänd i ämnet biologi med hälsolära och i ett främmande levande språk.

Den som erhållit slutbetyg från grundskola äger tillgodoräkna sig detta enligt

särskilda bestämmelser. Den som före det kalenderår då inträde söks uppnått

29 års ålder kan antagas endast om särskilda skäl föreligger.

Undervisning meddelas i dels teoretiska, dels praktiska ämnen. Teoretiska

examensämnen är anatomi, fysiologi, gymnastikens teori, lekens och idrottens

teori, psykologi och pedagogik samt hälsolära. Praktiska examensämnen är gymnastikens

praktik samt lekens och idrottens praktik. De teoretiska ämnena är i

vissa ämnen uppdelade i grundkurser och överkurser, så att olika betyg motsvarar

olika kursfordringar. Insikterna i teoretiskt examensämne prövas genom

tentamen efter avslutad lärokurs, medan färdighet i praktiskt examensämne

samt undervisningsskicklighet prövas i samband med praktiska övningar under

utbildningens gång. Övningsundervisning med skolungdom försiggår periodvis

under andra, tredje och fjärde terminerna varannan dag under två timmar,

sammanlagt 150 timmar.

Det ungefärliga timtalet för de i utbildningen ingående ämnena framgår av

följande sammanställning.

Anatomi (inkl. hållningslära) ............................... 125

Fysiologi ................................................. 165

Psykologi och pedagogik (inkl. kroppsövningarnas historia och

allmänna teori) ......................................... 200

Hygien................................................... 32

Samaritlära och idrottspatologi ............................. 16

Röstundervisning ......................................... 12

Gymnastikens teori........................................ 60

Gymnastikens metodik och praktik ......................... ÖIO1 el. 6002

Lekens och idrottens teori.................................. 140

Lekens och idrottens metodik och praktik.................... 7101 el. 6502

Övningsundervisning i gymnastik ........................... 150

Övningsundervisning i idrott ............................... 100

1 Manliga elever

2 Kvinnliga elever

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

Det totala timantalet för gymnastiklärarutbildningcn är ca 2 250. Den praktiska

utbildningen i gymnastik samt lek och idrott skiljer sig något för manliga

och kvinnliga elever i fråga om timtal och inriktning. Manliga studerande utbildas

således i ytterligare några idrottsgrenar, medan kvinnliga studerande far

en mer omfattande utbildning i fristående gymnastik och folkdans.

Avlagd gymnastiklärarexamen medför rätt till titeln gymnastikdirektör.

Vetenskaplig forskning bedrivs vid institutets fysiologiska institution,

vars arbete enligt utredningen i hög grad berikat och stimulerat undervisningen.

Forskningen har inriktats på sådana frågor som arbetsförmågans

variation med ålder och kön, träningens fysiologi, arbetsförmågans beroende av

kost och vätsketillförsel, acklimatiseringsfrågor samt testmetoder. Vid institutionen

finns f.n. följande personal, nämligen en professor i kroppsövningarnas

fysiologi och hygien, en laborator i fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi

(personlig tjänst), en universitetslektor i samma ämne, en assistent, två

amanuenser, en laboratorieassistent och en instrumentmakare samt ett kanslibiträde.

Härjämte har bl. a. en docenttjänst i idrottsfysiologi knutits till institutionen

genom en särskild, tidsbegränsad donation. Ett intimt samarbete sker

också med arbetsfysiologiska institutet, vid vilket tills vidare finns inrättad en

personlig professur i arbetsfysiologi. Denna tjänst bekostas f. n. av Stiftelsen

arbetsfysiologiska institutet. Samarbete sker slutligen med viss personal hos den

flygmedicinska forskargruppen.

Gymnastiska centralinstitutets styrelse och förvaltning omhänderhas

av dess direktion, rektor och lärarkollegium. Direktionen utgörs av sex av

Kungl. Maj:t för fyra år utsedda ledamöter samt institutets rektor som självskriven

ledamot. En av ledamöterna förordnas av Kungl. Maj:t att vara direktionens

ordförande. En av lärarkollegiet utsedd lärarrepresentant äger deltaga i

direktionens överläggningar. Direktionens allmänna uppgift är att ha överinseende

över alla institutets angelägenheter. Den skall vaka över att gällande

bestämmelser efterlevs. Den har att själv vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå

författningsändringar eller andra åtgärder, som kan främja institutets bästa eller

befordra dess ändamål. Direktionen äger utfärda instruktioner och andra föreskrifter

för reglering av verksamheten vid institutet samt har att avge årliga

anslagsframställningar.

Rektor tillsätts av Kungl. Maj:t bland de ordinarie lärarna vid institutet genom

förordnande för en tid av högst sex år, sedan direktionen efter hörande av lärarkollegiet

avgett förslag.

Lärarkollegiet utgörs av rektor som ordförande och samtliga lärare vid institutet

utom timlärare. Lärarkollegiets uppgifter finns angivna i nyssnämnda

kungörelse om gymnastiska centralinstitutet. Professuren i kroppsövningarnas

fysiologi och hygien tillsätts av Kungl. Maj:t efter förslag av vederbörande myndighet

vid karolinska institutet. Tjänsten som universitetslektor tillsätts av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

Kungi. Maj:t efter förslag av direktionen. Övriga lärartjänster tillsätts direkt av

direktionen. Icke-ordinarie tjänst som lärare i gymnastik eller i lek och idrott tillsätts

genom förordnande för fyra år. Förordnandet kan förnyas två gånger för

två år i sänder.

Vid institutet finns också en utbildningsnämnd. Den skall som lärarkollegiets

särskilda organ för utbildningsfrågor ägna uppmärksamhet åt studieförhållandena,

följa de studerandes studieresultat, samverka med vederbörande studiemedelsnämnd,

bereda alla på lärarkollegiets prövning ankommande ärenden

rörande utbildningens innehåll och organisation samt hos kollegiet föreslå de

åtgärder, som kan vara påkallade eller annars lämpliga. Nämnden består av

rektor som ordförande samt ytterligare sju ledamöter, av vilka tre skall vara

lärare och väljas av lärarkollegiet, en väljas av institutets assistenter och amanuenser

samt tre väljas av elevkåren på sätt denna beslutar. För var och en av

de valda ledamöterna väljs en suppleant.

Studerande vid gymnastiska centralinstitutet har rätt till studiemedel. Eleverna

skall obligatoriskt tillhöra institutets elevkår, som är ansluten till Sveriges

förenade studentkårer. Elevkåren står under inseende av en av lärarkollegiets

ledamöter såsom inspektor.

3.2. Utredningens förslag om ökad gymnastiklärarutbildning

3.2.1. Behovet av gymnastiklärare

Genom den omfattande utbyggnaden av skolväsendet har bristen på utbildade

gymnastiklärare för varje år blivit alltmera kännbar. Intagningskapaciteten

vid gymnastiska centralinstitutet var ännu så sent som år 1957 knappt 70

platser per ar. Läsåret 1961/62 ökades mellertid den årliga intagningen till

omkring 100 elever. Det dröjde dock inte länge, förrän nästa intagningsökning

aktualiserades. På grundval av förslag i prop. 1964: 1 (bil. 10 s. 576) beslutade

riksdagen (SU 45, rskr 132), att intagningen fr. o. m. läsåret 1964/65 skulle

omfatta 150 elever årligen. Bl. a. genom att institutet vid denna tidpunkt erhållit

en plasthall för inomhusidrott fanns lokalmässiga förutsättningar för en sådan

expansion.

Av betydelse för bedömningen av utbildningsbehovet av gymnastiklärare är

den prognos, som år 1964 framlades av arbetsmarknadsstyrelsen,

avseende framtida behov av och tillgång på bl. a. gymnastiklärare.

Det sammanlagda antalet utbildade gymnastikdirektörer under 65 år i landet

har arbetsmarknadsstyrelsen beräknat till ca 2 600, av vilka 700 manliga och

1 900 kvinnliga. Av dessa är omkring 1 500 verksamma som gymnastiklärare i

skolor, därav 600 manliga och 900 kvinnliga lärare.

På grund av de organisatoriska förändringarna inom skolväsendet under

1960-talet har arbetsmarknadsstyrelsen i sina behovsberäkningar utgått från

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr BO år 1960 31

lärarbehovet år 1972, vid vilken tidpunkt den nya skolorganisationen av styrelsen

förutsätts vara helt genomförd. Den totala undervisningsvolymen i alla skolformer

för ämnet gymnastik har arbetsmarknadsstyrelsen för nämnda år beräknat

till ca 77 500 veckotimmar. Om detta timantal omräknas till antal heltidstjänster

för gymnastiklärare med utgångspunkt i en fastställd undcrvisningsskyldighet

om 30 veckotimmar, behövs enligt arbetsmarknadsstyrelsen år 1972 för

denna undervisningsvolym ca 2 000 gymnastiklärare. Någon bedömning av behovet

av gymnastiklärare utanför skolans område har arbetsmarknadsstyrelsen

inte ansett möjligt att göra f. n. Såsom arbetshypotes har arbetsmarknadsstyrelsen

antagit, att ca 10 % av gymnastikdirektörskåren eller ca 400 gymnastikdirektörer

läsåret 1972/73 kommer att vara verksamma som gymnastiklärare

utanför skolans område.

Viktig vid bedömningen av skolväsendets gymnastiklärarbehov är emellertid

frågan, om man kan räkna med att de blivande gymnastiklärarna kommer att fullgöra

hel tjänstgöringsskyldighet. Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar om att yrket

erbjuder stora möjligheter för t. ex. gifta kvinnor att ha deltidsarbete. Styrelsen

har närmare undersökt yrkesverksamhetsgraden på grundval av viss statistik

avseende oktober 1960. Det visade sig därvid, att av alla gymnastiklärare ca

11 % hade mindre än halv tjänstgöring och att ca 50 % hade mer än full tjänstgöring.

Medianen för samtliga låg vid en tjänstgöring omfattande ca 30 veckotimmar,

för de yngre kvinnliga lärarna dock något lägre. Hänsyn måste tas till

detta förhållande vid bedömandet av behovet av kvinnliga gymnastikdirektörer.

Det är därför enligt arbetsmarknadsstyrelsen motiverat att vid behovsberäkningar

räkna med en genomsnittlig tjänstgöring om 25 veckotimmar för kvinnliga

gymnastikdirektörer, medan man för manliga bör kunna utgå från en full

tjänstgöring om 30 veckotimmar. Utifrån dessa förutsättningar beräknas behovet

av gymnastiklärare inom skolan läsåret 1972/73 till 1 325 manliga och 1 541

kvinnliga gymnastikdirektörer, dvs. totalt 2 866 lärare. För läsåret 1980/81 behövs

enligt samma beräkningsgrunder 1 465 manliga och 1 709 kvinnliga gymnastiklärare,

dvs. totalt 3 174 lärare.

Med utgångspunkt i dels gymnastikdirektörkårens nuvarande ålderssammansättning,

dels tre alternativa antaganden om den årliga utbildningskapaciteten

redovisar arbetsmarknadsstyrelsen det beräknade antalet gymnastikdirektörer

och det beräknade antalet gymnastikdirektörer verksamma som gymnastiklärare

i skolor läsåret 1972/73. Tillgången enligt de olika utbildningsalternativen

framgår av följande sammanställning.

Intagning/år

fr. o. m. 1965/66

Antal

gymnastikdirektörer

Därav antal gymnastiklärare

totalt

män

kvinnor

totalt

män

kvinnor

Alt. 1 (150) ....

3 265

1 226

2 039

2 092

1 049

1 043

» 2 (200) ....

3 564

1 375

2 189

2 340

1 181

1 159

» 3 (250) ____

3 862

1 523

2 339

2 586

1 311

1 275

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

Motsvarande tillgång läsåret 1980/81 anger arbetsmarknadsstyrelsen enligt

de tre utbildningsalternativen på följande sätt.

Intagning/år

fr. o. m. 1965/66

Antal

gymnastikdirektörer

Därav antal gymnastiklärare

totalt

män

kvinnor

totalt

män

kvinnor

Alt. 1 (150) ....

3 720

1 717

2 003

2 674

1 490

1 184

» 2 (200) ....

4 403

2 050

2 353

3 221

1 789

1 432

> 3 (250) ____

5100

2 397

2 703

3 775

2 096

1 679

Vid en jämförelse med det nyss angivna lärarbehovet framgår, att en oförändrad

utbildningskapacitet medför ett betydande lärarunderskott såväl läsåret

1972/73 som läsåret 1980/81. Detta gäller framför allt i fråga om kvinnliga

gymnastiklärare. Inte ens arbetsmarknadsstyrelsens alternativ 3 resulterar i full

behovstäckning 1972/73. För att en någorlunda god balans mellan efterfrågan

och tillgång på gymnastiklärare för skolväsendet läsåret 1972/73 skall kunna

uppnås, räknar arbetsmarknadsstyrelsen med att en ökning av utbildningskapaciteten

med ca 100 studerande är nödvändig.

Utredningen finner, att ett ökat behov av gymnastiklärare är klart

dokumenterat. Enligt de sakkunniga torde behovet av gymnastiklärare komma

att öka ytterligare, om det i framtiden blir möjligt att i lärartjänst förena läroämne

med övningsämne. Antalet undervisningstimmar i ämnet gymnastik per

lärare kommer enligt utredningen självfallet att bli mindre vid en sådan ämneskombination.

Utredningen framhåller vidare, att det finns påtagliga tendenser

till en ökad efterfrågan på gymnastikdirektörer även utanför skolans område.

3.2.2. Utbildningens förläggning och dimensionering

Enligt direktiven skulle utredningen i första hand överväga en förläggning av

den nya utbildningsanstalten till Örebro. De skulle samtidigt undersöka förutsättningarna

för att vid läroanstalten tillgodose behovet av personal för idrotts-,

fritids- och turistverksamheten. Planeringen för den nya utbildningsanstalten

borde ske utifrån en beräknad intagning av ca 125—150 elever per år.

Utredningen anser sig kunna konstatera, att förutsättningar finns att till

Örebro förlägga en permanent gymnastikhögskola liksom även att där påbörja

verksamhet i provisoriska lokaler hösten 1966. Utredningen har därför inte

ansett sig böra pröva andra alternativ i förläggningsfrågan utan förordar, att

den nya högskolan förläggs till Örebro.

Utredningen föreslår, att den årliga intagningskapaciteten på längre sikt

ökas med 125 platser, varav 25 på en utbildningslinje för idrottslärare. Denna

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj: Is proposition nr 50 år 1966

kapacitetsökning kan nås först när den nya högskolan erhållit permanenta

lokaler. Vid utredningens undersökning har det framgått, att under en provisorietid

intagningskapaciteten kan ökas med högst 75 platser. Utredningen föreslår,

att utbildning av till en början 75 gymnastikdirektörer per år anordnas i

Örebro med en första intagning hösten 1966. Vad gäller utbildning av idrottslärare

föreslår utredningen, att sådan utbildning anordnas i Stockholm vid gymnastiska

centralinstitutet. Intagningen vid institutet, som fr. o. m. läsåret

1964/65 omfattar 75 manliga och 75 kvinnliga studerande på gymnastikdirektörslinje,

föreslås minskad på den manliga linjen till 50 läsåret 1966/67 för att

bereda utrymme för en intagning av 25 studerande på en särskild utbildningslinje

för idrottslärare. Med beaktande av den minskade intagningen i Stockholm

skulle den totala ökningen av utbildningskapaciteten för gymnastikdirektörer

läsåret 1966/67 bli 50 platser per år, varav 25 för manliga och 25 för kvinnliga

studerande. Förslaget om idrottslärarutbildning i Stockholm kommer att behandlas

särskilt i det följande.

I gymnastikdirektörsutbildningen omfattar varje klass (en s. k. kurs) 25

studerande. Vid den nya utbildningsanstalten förordar utredningen ett system

med växlande intagning av manliga och kvinnliga elever på följande sätt: läsåret

1966/67 intas 50 manliga och 25 kvinnliga elever, läsåret 1967/68 25 manliga

och 50 kvinnliga elever, läsåret 1968/69 50 manliga och 25 kvinnliga elever, dvs.

vartannat år dubbelt så många manliga som kvinnliga elever och omvänt.

Fr. o. m. andra läsåret kommer den nya högskolan att enligt förslaget ha totalt

150 elever. Sedan provisorietiden upphört och intagningen ökat till 125 elever,

föreslås den växlande intagningen av manliga och kvinnliga elever fortsätta

med vartannat år 50 manliga och 75 kvinnliga och vartannat år 75 manliga och

50 kvinnliga. Andra året efter inflyttning i egna permanenta lokaler beräknas

högskolan ha sammanlagt 250 elever.

Den utbildning av gymnastikdirektörer, som enligt utredningens förslag skall

bli huvuduppgiften för den nya högskolan i Örebro, föreslås i allt väsentligt bli

anordnad på samma sätt som vid gymnastiska centralinstitutet i Stockholm.

3.2.3. Lokaler

Utredningen har funnit att högskolans elevantal måste begränsas till 150, därav

75 i vardera årskursen, under den tid, som provisoriska lokaler

måste användas. Lokalbehovet är enligt utredningen ungefär lika stort för första

som för andra årskursen. I det följande kommer det sammanlagda lokalbehovet

och möjligheterna att tillgodose detta behov under provisorietiden att redovisas.

Utredningen räknar med att den planerade högskolan skall kunna förfoga över

permanenta lokaler fr. o. m. läsåret 1969/70.

Utredningen har sökt finna provisoriska lokaler inom ett så begränsat område

som möjligt, för att inte alltför mycket tid skall behöva gå åt vid förflyttningar

mellan olika platser. De sakkunniga har funnit lämpligt att föreslå en förlägg
3

— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 50

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

ning av högskolans verksamhet till Örebro stads idrottshus, till idrottsanläggningarna

i dess omedelbara närhet, till den närbelägna centrala verkstadsskolan

samt till stadens badhus. Laborationer i fysiologi föreslås bli förlagda till regionsjukhusets

laboratorium för klinisk fysiologi.

Hur än administrationsfrågan för den allmänna högskoleorganisationen i

Örebro slutligen löses, anser utredningen, att vissa administrationslokaler kommer

att bli nödvändiga för den nya gymnastikhögskolan vid dess start hösten

1966. F. n. disponerar Arbetarnas bildningsförbund (ABF) vissa lokaler i idrottshuset.

Dessa skall utrymmas under läsåret 1965/66 och kan enligt vad utredningen

inhämtat ställas till högskolans förfogande. I dessa finns möjlighet att

erhålla dels administrationslokaler, dels mindre referensbibliotek, kollegierum

och lärarrum.

Vad gäller undervisningen i teoretiska ämnen föreslås denna förlagd dels till

idrottshuset, dels till centrala verkstadsskolan. I de av ABF disponerade lokalerna

finns f. n. en lärosal lämplig för 25 elever. Ytterligare en lärosal av denna

storlek behöver enligt utredningen ställas i ordning, vilket kan ske genom viss

ombyggnad. Större lärosalar för hel eller halv årskurs kan erhållas i den närbelägna

centrala verkstadsskolan, som enligt vad utredningen erfarit skall flytta

från sina lokaler.

För undervisningen i metodik och praktik, som kräver mest lokaler, föreslår

utredningen följande.

Undervisningen i gymnastik förläggs till idrottshuset. Där finns en gymnastiksal

samt en tennishall, som med relativt små ändringar kan inredas till en användbar

gymnastiksal. Dessa två salar skulle vid ett elevantal av 150 komma

att tas i anspråk praktiskt taget alla timmar mellan kl. 8 och 16, under 74 timmar

per vecka. Under förutsättning att tennishallen inreds och att de akustiska

förhållandena förbättras, skulle en sådan lösning vara godtagbar som ett provisorium.

Av schematekniska skäl är det nödvändigt att redan första året ha tillgång

till två gymnastiksalar.

Undervisningen i idrott delas upp i perioder med hänsyn till årstiderna och

ställer därför olika krav på lokaler och övningsplatser under olika delar av terminerna.

Viss del av idrottsutbildningen bedrivs i form av koncentrationsundervisning,

då hela dagarna är ägnade åt idrott.

Lokalbehovet för bollspel inomhus kan tillgodoses i idrottshusets idrottshall.

Med hänsyn till att gymnastiksalarna kommer att utnyttjas hårt är det av

schematekniska skäl viktigt, att högskolan får möjlighet att välja tid för sina

lektioner i idrottshallen. Idrottshallen bör kunna disponeras sammanlagt 24 timmar

för ifrågavarande ändamål mellan kl. 8 och 16.

Simundervisningen förläggs till stadens badhus, där det finns en för ändamålet

lämplig 25-meters bassäng. Högskolans lokalbehov för denna undervisning motsvarar

12 timmar per vecka och undervisningen bör helst kunna försiggå mellan

kl. 13 och 16. De sakkunniga tillägger, att simundervisningen viss del av året

möjligen kan förläggas till Gustavsviksbadet, där det utomhus finns bl. a. en

50-metersbassäng och stora bassänger för nybörjarundervisningen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966 35

Undervisningen i ishockey, bandy, konståkning och hastighetsåkning förläggs

till vinterstadion, som ligger i direkt anslutning till idrottshuset. Där finns bl. a.

en konstfryst bandybana och inomhusbana för ishockey. Anläggningen behöver

utnyttjas under tiden 10 januari—15 mars, bandybanan under 14 timmar per

vecka och ishockeybanan under 14 timmar per vecka.

Undervisning i fri idrott och utomhusbollspel sker framför allt under koncentration

sperioden 20 maj—20 juni och under september månad. Undervisningen i

dessa grenar föreslås i första hand förlagd till Eyravallen, som också ligger i

direkt anslutning till idrottshuset. För utbildningen kommer man att behöva

nyttja även tennisbanor och bordtennislokaler. Med hänsyn till de goda möjligheterna

till fri idrott och bollspel vid ifrågavarande anläggning torde det åtminstone

under det första året inte vara nödvändigt att förlägga någon del av

utbildningen till särskilt idrottsinternat, vilket måste ske vid gymnastiska centralinstitutet

i Stockholm på grund av brist på lämpliga idrottsanläggningar i

institutets närhet.

Orienteringsundervisningen bedrivs under månaderna september och oktober

samt på våren. Den praktiska delen av ämnet förläggs till Kilsbergen, där goda

orienteringsmarker finns på kort avstånd från Örebro. Här finns även med

bastu och dusch försedda anläggningar, som kan utnyttjas för start och mål i

den praktiska utbildningen. Kilsbergsterrängen är också mycket lämplig för

övningar i friluftsliv. Skid- och friluftsfrämjandets anläggning är för denna utbildningsgren

ett bra centrum.

Beträffande utbildningen i skidåkning bör längdlöpningen också förläggas till

Kilsbergen, där terrängen är utmärkt och snötillgången god för Mellansverige.

Backhoppningen förläggs till skidbacken i Sörby, som ligger några kilometer

från idrottshuset. I anslutning till hoppbacken finns en slalombacke med belysning

och s. k. replift. Utbildningen i utförsåkning och turteknik bör förläggas till

fjällterräng, såsom sker för de studerande vid gymnastiska centralinstitutet.

Staden har för denna utbildning erbjudit sig att ställa sin fritidsgård i Åre

till förfogande.

Till sist tar utredningen upp vissa andra lokalbehov. Enligt utredningen kan

lämpliga mässlokaler erhållas i idrottshuset. Här finns bl. a. köksutrymmen, som

tillåter lunchservering. Samlingsrum för de studerande bör kunna inredas antingen

i de lokaler, som nu används för förskoleverksamhet i idrottshuset eller i

en tvåplansvilla intill idrottshuset, vilken enligt utredningen kan ställas till den

föreslagna högskolans förfogande av staden.

Utredningen har under sitt arbete haft kontakt med representanter för Örebro

stad om disposition för högskolans räkning av föreslagna lokaler och övningsplatser.

Staden har därvid ställt garantier för att dessa lokaler skall stå till

högskolans förfogande fr. o. m. höstterminen 1966. Enligt utredningen bör det

ankomma på byggnadsstyrelsen att i samråd med högskolans ledning avge förslag

till ombyggnad av vissa utrymmen och att i huvudsaklig överensstämmelse

med utredningens riktlinjer förhyra lokaler för högskolan.

Dimensioneringen av de permanenta lokalerna bör enligt utredningen

grunda sig på en intagning av 150 elever per år och ett totalt elevantal

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

av 300 studerande. En lokalbehovsberäkning och projektering bör snarast göras

av byggnadsstyrelsen och avse hela den till Örebro förlagda högskoleundervisningen.

Utredningen understryker, att vid projekteringen av anläggningarna för

föreslagen högskolas praktiska undervisning hänsyn också bör tas till övriga

studenters fritids- och motionsbehov. Utredningen har kalkylerat med det utrymmesbehov,

som redovisas i följande sammanställning.

Fyra gymnastiksalar, 14 X 28 m.

Två inomhuslokaler för idrott, 42 X 22 m och 30 X 20 m med omklädningsrum.

Fyra rum för styrketräning, brottning och bordtennis, två 10 X 10 m och två

14 X 10 m.

Tolv omklädningsrum för elever i anslutning till gymnastiksalarna.

Fyra omklädningsrum för andra studenter som kan tänkas använda salarna för

motion.

Tolv omklädningsrum för lärare i praktik.

Simhall med bassäng i storlek 25 X 12,5 m och nybörjarbassäng 12,5 X 10 m

samt anordningar för simhopp.

Aula för 350 personer.

En större föreläsnings- och skrivsal för 150 personer.

Två föreläsningssalar för 75 personer.

Två föreläsningssalar för 50 personer.

Fyra mindre rum för seminarieövningar.

Fyra rum för administrationen.

Kollegierum.

Lärarrum.

Samlingsrum för 300 studenter.

Matsalar för lärare och studenter.

Undervisningslaboratorier för anatomi, fysiologi och pedagogik samt arbetsrum

för lärarna i dessa ämnen.

Idrottsplats för fri idrott och bollspel.

Träningsplan för bollspel, vintertid för isspel.

Konstfryst ishockeybana.

Sex asfaltbanor för tennis.

Två asfaltbanor för basketboll.

Två asfaltbanor för volleyboll.

Två asfaltbanor för handboll och badminton.

Hopp- och kastbanor.

3.2.4. Personal

I fråga om personalbehovet för den nya högskolan betonar utredningen

först värdet av att lärarna i teoretiska ämnen håller kontakt med forskningen

inom sitt ämnesområde. Vad gäller rekryteringen av lärare för undervisningen i

de enskilda ämnena föreslår utredningen, att undervisningen i anatomi fullgörs

av timlärare från regionsjukhuset under den tid provisoriet kommer att bestå.

Vid regionsjukhuset finns enligt utredningen välkvalificerad lärarpersonal, som

förklarat sig villig att meddela undervisning i ämnet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 ur 1966

För ämnet fysiologi förordar utredningen, att ett ordinarie universitetslektorat

inrättas den 1 januari 1967, då undervisningen i detta ämne enligt

förslaget skall ta sin början vid högskolan. Däremot föreslås inte någon särskild

forskningsorganisation i fysiologi; det förutsätts, att den nya högskolan skall

kunna utnyttja de resurser, som i detta hänseende finns vid gymnastiska centralinstitutet.

Den forskning, som bedrivs vid institutets fysiologiska institution

i Stockholm, skiljer sig från sjukhusens däri, att den tar sikte på den friska människans

fysiska aktivitet. Utredningen anser, att den forskningsanknytning som

bedöms nödvändig för örebrohögskolans del vad gäller fysiologiundervisningen

bäst sker, om specialister vid fysiologiska institutionen i Stockholm under någon

tid får bestrida undervisningen i Örebro och innehavaren av det föreslagna

universitetslektoratet i fysiologi vid örebrohögskolan under motsvarande tid får

tillfälle att deltaga i stockholmsinstitutionens forskningsarbete. Det bör enligt

utredningen ankomma på de båda högskolornas ledning att finna former för ett

sådant utbyte. Enligt vad utredningen erfarit finns också viss möjlighet för

ifrågavarande universitetslektor att bedriva forskning i arbetsfysiologi vid

laboratoriet för klinisk fysiologi vid regionsjukhuset i Örebro. Utredningen

anser, att frågan om fysiologiundervisningens anknytning till fysiologisk forskning

kan få en tillfredsställande lösning under provisorietiden.

En lärare i pedagogik avses tillsammans med lärare i gymnastikens och idrottens

metodik bli ansvarig för gymnastiklärarutbildningens utveckling i metodiskt

hänseende. Utredningen föreslår, att en ordinarie universitetslektorstjänst i pedagogik

inrättas läsåret 1966/67. Innehavaren bör enligt de sakkunniga ha intresseinriktning

mot fysisk fostran.

För ämnena hygien och samaritlära finns goda företrädare vid regionsjukhuset.

Utredningen har förvissat sig om att dessa är villiga att medverka i utbildningen

vid högskolan. Möjligheterna att rekrytera lärare i metodik och praktik

bedömer utredningen som mycket goda.

Behovet av lärare och övrig personal under läsåren 1966/67 och 1967/68 framgår

av följande sammanställning, som avser den s. k. provisorietiden. Den årliga

intagningen är därvid beräknad till 75 studerande, fördelade på tre klasser.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

Utredningens förslag.

Ämne

Personalbehov 1966/67

Ökning av personalbehov 1967/68

Rektor

Anatomi

Timlärare 150 timmar

Timlärare 38 timmar

Fysiologi

1 universitetslektor 1/1—30/6

1 universitetslektor 1/7—31/12

1/2 amanuenstjänst 1/1—.30/6

1/2 amanuenstjänst 1/7—31/12

Pedagogik

1 universitetslektor

1/2 amanuenstjänst

Hygien

Timlärare 48 timmar

Samaritlära

Timlärare 36 timmar

Röstundervisning

Timlärare 130 timmar

Musik

Timlärare 192 timmar

1 lärare (med bortfall av kostna- der 1966/67 för timlärare i mu- sik och röstundervisning)

Gymnastik

3 lärare

2 lärare

Timlärare 60 timmar

Timlärare 135 timmar

Pianister 160 timmar

Pianister 224 timmar

Idrott

3 lärare

2 lärare

Timlärare 135 timmar

Timlärare 180 timmar

3 extra lärare under koncentra-

2 extra lärare under koncentra-

tionsperioder

tionsperioder

Övningsundervisning

Handledare 1 000 timmar

1 kanslist

1 kontorist

1/2 tjänst som skrivhjälp

1 vaktmästare

Handledare 6 000 timmar

Utredningen har även beräknat behovet av lärare vid den slutliga utbyggnaden

av högskolan. När denna flyttat in i permanenta lokaler, förutsätts som

tidigare nämnts intagningskapaciteten kunna öka med 50 platser per år.

Under det första året som denna ökning sätter in kommer det att finnas 200

studerande vid högskolan och under påföljande år 250. För detta första år föreslås

nya tjänster inrättade i anatomi (en universitetslektor), i gymnastik (två

lärare i lönegrad Ao 23) samt i idrott (två lärare i lönegrad Ao 23). Det därpå

följande läsaret föreslås lärartjänster tillkomma i fysiologi (ytterligare en universitetslektor),

i gymnastik (en lärare i lönegrad Ao 23) samt i idrott (en lärare i

lönegrad Ao 23). Utredningen räknar med att lärarbehovet i övrigt skall kunna

tillgodoses genom timlärare.

Vad gäller personalbehov för administration utgår utredningen från att behovet

i princip är detsamma som för gymnastiska centralinstitutet. Utöver den

personal som enligt den föregående uppställningen föreslås inrättad under provisorieskedet

(en kanslist, en kontorist, skrivhjälp motsvarande halvtidstjänst)

föreslår utredningen därför endast, att arvodet till tillfällig skrivhjälp utbyts

mot en kanslibiträdestjänst.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 ur 1966

Vid don slutliga utbyggnaden av högskolan tillkommer vidare behov av personal

för gymnastiksalar, idrottshall, simhall och utomhusanläggningar. För

skötsel av gymnastiksalarna oeh idrottshallen föreslås tre tjänster som vaktmästare.

Simhallen, som enligt utredningens uppfattning bör stå till förfogande

för studentkåren i Örebro och därför måste betjänas även på kvällstid, fordrar

en stor personaluppsättning. Med utgångspunkt i den beräkning som gjorts för

gymnastiska centralinstitutets simhall föreslås en badföreståndare, två badmästare,

ett kanslibiträde med huvudsaklig uppgift som kassör, två badskötare, två

maskinister samt extra personal till en kostnad av 30 000 kr. Behovet av personal

för utomhusanläggningarna, idrottsplats, bollplaner och isbanor uppskattar

utredningen till en intendent och två vaktmästare.

3.2.5. Övriga frågor

Enligt direktiven för utredningen skulle gymnastikdirektörsutbildningen i Örebro

i allt väsentligt ske på samma sätt som nu sker vid gymnastiska centralinstitutet

i Stockholm. På grund av att antalet handledare för övningsundervisningen

är lägre i Örebro än i Stockholm, förordar utredningen emellertid en

annan uppläggning av denna undervisning vid högskolan i Örebro. För närvarande

finns i Örebro endast 19 examinerade gymnastiklärare. Enligt det system som

praktiseras vid gymnastiska centralinstitutet försiggår övningsundervisning med

skolungdom periodvis under andra, tredje och fjärde terminerna varannan dag

under två timmar, sammanlagt 150 timmar för varje studerande. Undervisningen

är förlagd dels till gymnastiska centralinstitutets övningsskola (statens normalskola),

dels till andra skolor. Behovet av handledare och undervisningsavdelningar

är störst under vårterminen, då både första och andra årskurserna bedriver

övningsundervisning. Vid gymnastiska centralinstitutet med 300 studerande behövs

65 handledare utöver de vid institutet anställda lärarna. Vid en högskola i

Örebro med 250 studerande skulle behovet av handledare enligt motsvarande

uppläggning av övningsundervisningen uppgå till ca 40 handledare.

Utredningen föreslår, att övningsundervisningen vid högskolan i Örebro koncentreras

till tre sammanhängande perioder: en vecka under andra terminen,

ungefär tre veckor under tredje terminen och två veckor under fjärde terminen.

Lärarkandidaterna skall under dessa perioder auskultera och leda undervisningen

vid en skola, varvid kandidaten handleds av skolans gymnastiklärare. Tjänstgöringen

föreslås bli 5—6 timmar per dag, varför antalet lektioner skulle bli

detsamma som enligt det nuvarande systemet, dvs. ca 150. Det föreslås vidare,

att två lärarkandidater skall placeras hos varje handledare.

Under läsåret 1966/67 skall enligt förslaget övningsundervisning förekomma

endast en vecka under vårterminen. Utredningens förslag till principlösning av

handledarfrågan framgår därför bäst om man ser på läsåret 1967/68, då två årskurser

finns vid högskolan. Under höstterminen förekommer ingen övningsundervisning

i första årskursen. I andra årskursen skall däremot övningsundervisning

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

genomföras under tre veckor för 75 elever, av vilka 50 manliga och 25 kvinnliga.

Om man utgår från att varje handledare skall ha två lärarkandidater under övningsundervisningsperioden,

skulle enligt utredningen behovet bli 25 manliga och

13 kvinnliga handledare. Om emellertid årskursen i stället delas upp i två avdelningar

och dessa fullgör övningsundervisningen under två efter varandra följande

tidsperioder, skulle behovet bli 13 manliga och 7 kvinnliga handledare och

den sammanlagda tiden för dessas verksamhet sex veckor. Under vårterminen

föreslås första årskursen bedriva övningsundervisning under en vecka och andra

årskursen under två veckor. I varje årskurs finns 75 elever. Om man delar vardera

årskursen i två avdelningar och lägger dessas övningsundervisningsperioder

efter varandra, kommer enligt utredningen det totala behovet inte heller nu att

bli mer än 20 handledare och den sammanlagda tiden för dessas verksamhet

likaledes sex veckor. Behovet av manliga och kvinnliga handledare kommer dock

att variera från år till år beroende på det antal manliga eller kvinnliga elever,

som skall bedriva övningsundervisning under året i fråga. Eftersom de studerande

under själva övningsundervisningsperioden inte nödvändigtvis behöver

vistas vid högskolan, kan övningsundervisningen enligt utredningen efter behov

förläggas till ort i Örebros närhet, t. ex. Kumla eller Hallsberg. Ett utnyttjande

av lärarkraftema på dessa orter kompletterar utmärkt Örebros resurser i fråga

om handledare och gör det lättare att för gymnastiklärarutbildningen i Örebro

erhålla en stab av goda handledare.

Utredningen föreslår att en sakkunnig tillkallas den 1 mars 1966 med uppgift

att förbereda verksamheten vid örebrohögskolan under det kommande läsåret.

Den sakkunnige bör enligt utredningen utföra sitt arbete i samverkan med direktionen

över gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, som bör få i uppdrag att

ledigförklara tjänster, avge förslag till innehavare av dessa och i övrigt handlägga

därmed sammanhängande ärenden i avvaktan på att rektor och styrelse

för örebrohögskolan utses.

Utredningen behandlar även namnjrågor. Den utbildningsanstalt för gymnastiklärare,

som Per Henrik Ling grundade år 1813, har sedan begynnelsen

namnet Kungl. gymnastiska centralinstitutet. Namnet var under de första åren

helt adekvat, eftersom utbildningen nästan uteslutande bestod av frisk- och

sjukgymnastik. Det idrottsliga inslaget var mycket ringa och utgjordes nästan

helt och hållet av fäktning. Genom att idrotten fått ett allt större utrymme inom

skolans gymnastikundervisning har den också fått en mycket starkare ställning

i gymnastiklärarutbildningen än tidigare och har numera där ett avsevärt större

timtal än gymnastiken. Den nuvarande benämningen på utbildningsanstalten

har enligt utredningen mycken tradition bakom sig och är väl känd såväl inom

som utom landet men motsvarar inte längre utbildningens uppläggning. Om

institutet även i fortsättningen förblivit det enda i landet av denna art, skulle

knappast frågan om namnändring ha blivit aktuell. När nu förslag framläggs till

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

ännu en utbildningsanstalt, anser emellertid utredningen, att man inte kan överföra

det inadekvata namnet gymnastiska centralinstitutet på den nya högskolan.

De båda utbildningsanstalterna i Stockholm och Örebro bör enligt utredningen

ha samma namn och endast infogandet av ortnamnet skilja dem åt. Vid utredningens

ställningstagande har valet stått mellan »Gymnastik- och idrottshögskolan»

i Stockholm resp. i Örebro och »Högskolan för fysisk fostran» i Stockholm

resp. i Örebro. Även om denna senare benämning i internationella sammanhang

är lättöversatt (jfr »Physical Education», »Education Physique»,

»Leibeserziehung»), föredrar utredningen dock namnet »Gymnastik- och idrottshögskolan».

Detta namn återger enligt utredningen klart och sakligt, vad verksamheten

vid högskolan omfattar. Utredningen föreslår, att benämningen på

gymnastiska centralinstitutet ändras till Gymnastik- och idrottshögskolan i

Stockholm och att den nya högskolan får namnet Gymnastik- och idrottshögskolan

i Örebro.

I direktiven anges, att de sakkunniga inte skall beröra gällande intagningsbestämmelser

för gymnastiklärarutbildning i annan mån än som kan föranledas

av behovet av utbildning av personal för idrotts-, fritids- och turistverksamhet.

Utredningen förutsätter därför, att samma intagningsbestämmelser skall gälla

för elevintagning till högskolan i Örebro som till det nuvarande institutet i

Stockholm. Utredningen föreslår, att intagningen samordnas för de båda högskolorna

och att intagningen för det första året görs av kollegiet vid högskolan

i Stockholm, varvid rektor för högskolan i Örebro adjungeras.

På den korta tid, som stått till buds för utredningens arbete, har utredningen

inte funnit möjligt att ta ställning till frågan om ny stadga för gymnastik- och

idrottshögskolorna i Stockholm och Örebro. Utredningen förordar därför, att det

får ankomma på direktionen över gymnastiska centralinstitutet att i samråd

med den särskilde sakkunnige, som föreslås tillkallad den 1 mars 1966 för att

medverka i upprättandet av gymnastik- och idrottshögskola i Örebro, avge

förslag till gemensam stadga för nämnda högskolor. I avvaktan härpå och på

stadgans utfärdande anses nuvarande stadga för gymnastiska centralinstitutet

böra tills vidare i tillämpliga delar användas jämväl för gymnastik- och

idrottshögskolan i Örebro. Liksom vid gymnastiska centralinstitutet bör enligt

de sakkunniga vid gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro finnas ett lärarkollegium

och en utbildningsnämnd med i princip samma sammansättning och

uppgifter som motsvarande organ vid institutet i Stockholm.

Övriga bestämmelser för verksamheten, vilka för gymnastiska centralinstitutets

del utfärdas av antingen direktionen eller lärarkollegiet, bör enligt utredningen

tills vidare i tillämpliga delar kunna gälla även för örebrohögskolan. Det

bör dock snarast ankomma på den nya högskolans styrelse och rektor att utarbeta

direkt för högskolan gällande bestämmelser.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

Utredningen förutsätter, att för elevkåren vid gymnastik- och idrottshögskolan

i Örebro skall med vissa modifikationer gälla samma bestämmelser som för

gymnastiska centralinstitutets elevkår. I Örebro bör redan under högskolans

provisorietid skapas en för alla högre utbildningsanstalter i staden gemensam

studentkår.

3.2.6. Kostnader

De sakkunniga har redovisat sammanfattande beräkningar av driftkostnaderna

för föreslagen gymnastik- och idrottshögskola i Örebro. Dessa beräkningar

avser dels provisorietiden (läsåren 1966/67, 1967/68 och 1968/69), dels

den slutliga utbyggnaden vid en årlig intagning av 125 studerande (läsåren

1969/70 och 1970/71). Avlöningskostnaderna har beräknats enligt 1965

års löneläge. Vad gäller administrationen har utredningen i sina beräkningar

utgått från samma administrationskostnader som vid gymnastiska centralinstitutet.

Eftersom utredningen förutsatt ett särskilt högskolebibliotek i Örebro,

ingår inte kostnader för bibliotekspersonal och böcker i nedanstående sammanställning.

Läsår

Avlöningar, kr.

Omkostnader, kr.

Materiel m. m., kr.

Total kostnad, kr.

1966/67 .............

475 000

88 000

115 000

678 000

1967/68 .............

795 000

117 000

32 000

944 000

1968/69 .............

795 000

117 000

32 000

944 000

1969/70 .............

1 244 000

470 000

50 000

1 764 000

1970/71 .............

1 479 000

533 000

60 000

2 072 000

Utredningen har funnit, att hyreskostnaderna för föreslagna lokaler och

övningsplatser under provisorietiden kommer att uppgå till inte fullt 100 000

kr. per år. Kostnaderna avser fullt utbyggt provisorium med två årskurser om

sammanlagt 150 studerande.

Byggnadskostnaderna för den permanenta anläggningen har utredningen inte

sökt uppskatta, eftersom lokalbehovsberäkning och projektering för slutlig utbyggnad

måste ske utifrån behovet för hela den till Örebro förlagda högre

utbildningen. Kostnaderna för inredning och utrustning av högskolans permanenta

lokaler beräknar utredningen till 635 000 kr.

3.3. Utredningens förslag om idrottslärarutbildning

3.3.1. Utgångspunkter

Utredningen nämner inledningsvis, att viss utbildning av idrotts- och

fritidsledare f. n. förekommer. Riksidrottsförbundet och dess medlemsförbund

bedriver kursverksamhet, som årligen omfattar ca 15 000 deltagare. Dessa

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

kurser anordnas lokalt, regionalt och centralt. De centrala kurserna förläggs

vanligen till Riksidrottsförbundets idrottsinstitut Bosön på Lidingö och Olandergården

i Vålådalcn. Utbildningen av instruktörer och specialidrottsfunktionärer

ombesörjs av Riksidrottsförbundets 46 specialförbund. Riksidrottsförbundet

har nyligen tillsatt cn utredning angående särskild utbildning av ledare

och instruktörer.

Vid den av Svenska gymnastikförbundet ägda folkhögskolan Lillsvcd utanför

Stockholm anordnas i form av en folkhögskolekurs bl. a. utbildning av ledare

för den frivilliga gymnastiken. Årligen intas 80 elever. Riksidrottsförbundets

idrottsinstitut Bosön fungerar f. n. som filialfolkhögskola till Lillsved med en

andra årskurs om ca 60 elever. Målet för denna senare utbildning är bl. a. att

idrottsrörelsens behov av ledare skall kunna tillgodoses. Enligt vad utredningen

erfarit har vidare läsåret 1965/66 startats en särskild utbildning av ungdoms-

och idrottsledare vid Östersund-Frösöns Ungdomsledarinstitut. Utbildningen

är ettårig och uppdelad pa en allmän linje och en idrottslinje. Utbildningen

på idrottslinjen omfattar ca 1 600 timmar, därav idrotts- och instruktörsutbildning

i relativt stor utsträckning.

Även andra organisationer bedriver utbildning av ledare för idrotts- och

fritidsändamål. Sålunda anordnas i Skid- och friluftsfrämjandets regi en omfattande

utbildning av ledare och instruktörer för skidåkning och andra former

av friluftsliv. Svenska turistföreningen bedriver också kursverksamhet av detta

slag.

I utbildningen vid gymnastiska centralinstitutet var det idrottsliga inslaget

länge ringa. I och med att idrotten fick ett allt större utrymme i skolans gymnastikundervisning

fick den också en mycket starkare ställning i gymnastiklärarutbildningen

och omfattar f. n. ett timtal som är större än gymnastikens. För

manliga studerande innefattar utbildningen sammanlagt 850 timmar lek och

idrott (teori, metodik, praktik) och för kvinnliga studerande 790 timmar.

Den praktiska utbildningen för manliga studerande framgår av följande utbildningsprogram.

1. Smålekar: Svenska och internationella folkdanser samt sånglekar. Instruktionsövningar.

2. Stora lekar: Uppövande av den personliga färdigheten (tekniska

övningar och lagspel samt instruktionsförmaga i bollspel: fotboll, handboll,

basketboll, tennis, volleyboll, boboll, långboll, rundboll). Domarskap. 3. Terränglekar

och orientering: Terränglekar och orienteringsövningar, lämpliga for

skolornas friluftsdagar. Instruktionsövningar. Orienteringstävlingar. Ledaruppgifter.

4. Fri idrott: Uppövande av den personliga färdigheten och instruktionsförmågan

i den fria idrottens olika grenar. Tävlingar. Tjänstgöring som ledare

och funktionär vid märkesprov och tävlingar för skolungdom. 5. Simning: Uppövande

av den personliga färdigheten i olika simsätt, livräddning och simhopp.

Prov för magistervärdigheten och simlärardiplom. Instruktionsövningar i simskola.

Ledar- och funktionärsverksamhet. 6. Skididrott: Uppövande av den personliga

färdigheten i längdlöpning, utförsåkning och backhoppning. Utbildning

till domare i backhoppning. Ledare av funktionärsverksamhet. 7. Skridsko
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

idrott: Uppövande av den personliga färdigheten i bandy, ishockey och hastighetsåkning.

Instruktionsövningar. Domarskap. 8. Brottning: De elementära

greppen och paraderna i grekisk-romersk brottning. 9. Tennis, 10. Bordtennis.

11. Badminton. 12. Friluftsverksamhet: Planläggning och ledning av friluftsdagar

vid statens normalskola.

I betänkandet behandlar de sakkunniga behovet av en särskild idrottslärarutbildning.

De har funnit, att välutbildade idrotts- och fritidsledare efterfrågas

av idrottsrörelsen, industrin och kommunerna. Utredningen uppskattar det

årliga behovet av vad utredningen benämner idrottslärare till ett antal av 60.

Industrin har i viss utsträckning anställt gymnastikdirektörer som idrottslärare.

Enligt utredningen är emellertid gymnastikdirektörer med nuvarande utbildning

inte tillräckligt specialiserade och kan därför inte anses vara fullgoda lärare i

idrott på elitnivå eller tillräckligt kvalificerade ledare för friluftsliv och annan

fritidsverksamhet.

Enligt direktiven skulle det ingå i de sakkunnigas arbete att undersöka förutsättningarna

för att vid den nya läroanstalten i Örebro utbilda personal för

idrotts-, fritids- och turistverksamhet. Eftersom skolöverstyrelsen avser att

se över befintliga utbildningslinjer inom turistområdet, anser de sakkunniga det

inte erforderligt att inom ramen för gymnastik- och idrottshögskolornas verksamhet

inrymma annan utbildning för turistverksamheten än den idrottslärarutbildning,

som utredningen föreslår.

3.3.2. Utbildningens utformning

De teoretiska ämnen, som f. n. ingår i gymnastiklärarutbildningen, bör enligt

de sakkunniga även ingå i idrottslärarutbildningen. Ämnet röstbehandling om

12 timmar föreslås dock utga, medan ämnet samaritlära och idrottspatologi

föreslås bli tilldelat ytterligare 4 timmar. Utredningens förslag innebär i stort,

att idrottslärarutbildningen jämfört med gymnastiklärarutbildningen erhåller

två nya moment, nämligen dels samhällsvetenskapliga ämnen, dels specialutbildning

i idrottsgren.

Den samhällsvetenskapliga utbildningen bör enligt utredningen omfatta 205

timmar. Följande timplan föreslås: statskunskap 30 timmar, statistik 40 timmar,

samhällsekonomi med socialpolitik 40 timmar, sociologi 25 timmar, allmän och

kommunal administration och organisation 70 timmar. Undervisningen i dessa

ämnen bör enligt utredningen vara förlagd till gymnastik- och idrottshögskola

och bestridas av lärare från socialhögskola. För att det inom ramen för den tvååriga

utbildningen skall kunna beredas plats för studiet av samhällsvetenskapliga

ämnen föreslås, att timtalet för ämnet gymnastik minskas i motsvarande mån.

Eftersom de studerande på idrottslärarlinje i stort föreslås läsa samma ämnen

som blivande gymnastikdirektörer, måste de båda linjernas timplan i största

möjliga utsträckning anpassas till varandra. Detta medför enligt utredningen,

att undervisningen i de samhällsvetenskapliga ämnena måste fördelas på samt
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

liga fyra utbildningsterminer och alt en i och för sig önskvärd koncentration av

undervisningen inte är möjlig. Den samhällsvetenskapliga utbildningen för

idrottslärare motiveras med bl. a. följande. Uppgiften som utbildningsledare och

instruktör är förenad med långa resor, obekväm arbetstid och krav på att ständigt

kunna entusiasmera. Verksamheten är ansträngande och därför inte lämplig

som livstidsyrke. Genom att den blivande idrottsläraren utbildas även administrativt

får han efter en tid som aktiv idrottslärare möjlighet att övergå till

administrativa befattningar inom idrottsrörelsen eller näraliggande arbetsområden.

Vad gäller specialutbildningen i idrottsgren anser utredningen, att denna bör

omfatta en eller högst två idrottsgrenar. I de stora idrottsgrenarna pågår verksamheten

numera året runt, varför en specialist i en sådan gren är sysselsatt

med denna hela året. Vidare är utbildningen i t. ex. fri idrott, de stora bollspelen

eller skidåkning så omfattande, att det inom den beräknade studietiden

inte är möjligt att hinna med specialisering i mer än en gren. Däremot kan

det enligt utredningen ibland vara lämpligt att kombinera två grenar, som

inte förutsätter samma tidskrävande utbildning. Utredningen framhåller, att

specialisering bör kunna väljas inte bara i de vanliga idrottsgrenarna, utan

även i t. ex. friluftsliv, korporationsidrott och handikappidrott. Varje år bör

undervisning i minst fem grenar komma till stånd. I specialutbildningen föreslås

även ingå ett enskilt arbete, som bör väljas i samrad med lärarna i anatomi,

fysiologi eller pedagogik. Specialutbildningen bör enligt utredningen omfatta

sammanlagt 120 timmar under terminstid och 60 timmar under ferietid. För att

det på timplanen skall kunna beredas plats för föreslagen specialutbildning under

terminstid, bör enligt utredningen timtalet för ämnet gymnastik minskas i motsvarande

mån. Gymnastikämnet omfattar på gymnastiklärarlinjen 600 timmar

för manliga studerande, 660 för kvinnliga. På idrottslärarlinjen föreslås ämnet

bli tilldelat sammanlagt 250 timmar.

I gymnastiklärarutbildningen ingår övningsundervisning med skolungdom,

dels i gymnastik 150 timmar, dels i idrott m. m. 100 timmar. Utredningen föreslår

den ändringen, att gymnastiklärarlinjens övningsundervisning i gymnastik

för idrottslärarnas del skall motsvaras av övningsundervisning i gymnastik med

skolungdom under 90 timmar samt övningsundervisning och praktik inom idrottens

och friluftslivets område under 60 timmar. Därjämte föreslås under ferietid

övningsundervisning och praktik inom idrottens område under 90 timmar.

De blivande idrottslärarna får enligt utredningens förslag i viss utsträckning

sin utbildning förlagd till Riksidrottsförbundets idrottsinstitut på Bosön, dels

under terminstid (specialutbildning i idrottsgren, viss övningsundervisning), dels

under ferietid (fortsatt specialutbildning i idrottsgren, fortsatt övningsundervisning

m.m.).

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

3.3.3. Utbildningens förläggning och dimensionering m. in.

Enligt utredningen bör idrottslärarutbildningen genomföras i nära kontakt

med Riksidrottsförbundet, Skid- och friluftsfrämjandet, Svenska turistföreningen

m. fl. organisationer, som förfogar över experter i olika idrottsgrenar. Specialförbundens

experter bör såsom timlärare anlitas i utbildningen. Dessa speciallärare

är vanligen knutna till förbundens kanslier i Stockholm. Vidare är det enligt

utredningen angeläget, att föreslagen utbildning kommer till stånd under samarbete

med fysiologiska institutionen vid gymnastiska centralinstitutet. En anknytning

till nämnda institution anses vara av stort värde inte bara för undervisningen

och de studerande utan även för den fysiologiska forskningen. Av

dessa skäl förordar utredningen, att utbildningen av idrottslärare förläggs till

Stockholm och inte, såsom angetts i direktiven, till Örebro.

På grund av den svåra lokalsituationen vid gymnastiska centralinstitutet anser

de sakkunniga, att det inte är möjligt att öka den totala intagningen av studerande

i Stockholm. F. n. tas 75 manliga och 75 kvinnliga studerande in på

gymnastikdirektörslinje vid gymnastiska centralinstitutet. Utredningen föreslår,

att 25 studerande tas in på en särskild idrottslärarlinje och att samtidigt

intagningen av manliga studerande på gymnastikdirektörslinjen minskas från

75 till 50 läsåret 1966/67. Utredningen har inte velat kvotera intagningen av

manliga och kvinnliga studerande på idrottslärarlinjen. Specialutbildningen förutsätts

i stort kunna ske gemensamt.

Enligt utredningens mening är det varken möjligt eller önskvärt att nu bestämma,

för vilka befattningar idrottslärarkompetens är erforderlig. Av naturliga

skäl kommer avnämarna att vara mycket heterogena. Utredningen diskuterar

emellertid utbildningens kompetensvärde på ett område, nämligen skolans.

En gymnastiklärare är enligt utredningen allmänt gymnastiskt utbildad och

specialiserad på skolgymnastik, medan en idrottslärare är allmänt gymnastiskt

utbildad och specialist i eu idrottsgren. Även om det föreligger en viss skillnad

i den praktiska och metodiska utbildningen, föreslår utredningen, att idrottslärarexamen

skall ge behörighet till ordinarie och extra ordinarie lärartjänst i

gymnastik.

På idrottslärarlinjen avses teoretiska ämnen förekomma i samma utsträckning

som på gymnastiklärarlinjen. Utredningen förordar därför, att de intagningsbestämmelser,

som f. n. gäller för gymnastiklärarlinjen, tills vidare också

skall gälla för idrottslärarlinjen, men förutsätter en relativt frikostig dispensgivning

vid den nya utbildningens start.

3.3.4. Kostnader

De sakkunniga framhåller, att organisationen av specialutbildning m. m. på

idrottslärarlinjen kommer att fordra en stor administrativ arbetsinsats inte bara

under terminerna utan även under ferietid. Utredningen föreslår därför, att en

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr BO år 1966

lärare vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm biträder rektor med

detta arbete och förordnas som kursföreståndare för idrottslärarutbildningen.

Undervisningen i samhällsvetenskapliga ämnen, som enligt utredningen bör

försiggå i gymnastik- och idrottshögskolans lokaler, föreslås meddelad av lärare

från socialhögskolan. Den totala kostnaden för denna undervisning inklusive

skrivningsrättning och examination beräknas till 19 000 kr., varav 10 000 kr. för

läsåret 1966/67.

Utredningen har föreslagit sammanlagt 180 timmar för specialutbildning i

idrottsgren. Av dessa beräknas 120 förlagda till terminstid. Hälften av dessa

120 timmar bör enligt utredningen kunna omhänderhas av de idrottslärare, som

finns vid gymnastik- och idrottshögskolan. Återstående 60 timmar samt föreslagna

60 timmar under ferietid bör omhänderhas av speciallärare, förordnade

som timlärare. Vid utbildning i fem idrottsgrenar utgår utredningen från ett

timlärarbehov av 600 timmar till en total kostnad av 27 000 kr., dock 15 000 kr.

för läsåret 1966/67. Utredningen föreslår vidare, att en orienteringskurs i turism

förläggs till andra årskursen. Denna kostnadsberäknas dock inte.

För övningsundervisning och praktik inom idrottens område beräknas för

handledararvoden en kostnad vid full utbyggnad av 29 000 kr. och för läsåret

1966/67 15 000 kr. För speciell idrottsmateriel samt för viss materiel för de

samhällsvetenskapliga ämnena föreslås 5 000 kr. för budgetåret 1966/67. Enligt

utredningens beräkningar kommer den särskilda idrottslärarutbildningen att

kosta sammanlagt 50 000 kr. under det första året. Kostnaden beräknas bli

ungefär densamma för utbildningens andra år.

3.4. Remissyttrandena

3.4.1. Gymnastik- och idrottshögskola i Örebro

Utredningens förslag om en ny utbildningsanstalt för gymnastiklärare

i Örebro har i allmänhet mottagits mycket positivt av

remissinstanserna, som starkt understryker behovet av en ökad utbildning av

gymnastikdirektörer. I fråga om utbildningens förläggning har emellertid också

en avvikande mening anförts. Universitetskanslersämbetet finner sålunda, att

behovet av samarbete mellan gymnastiklärarhögskola och universitetsinstitutioner

i anatomi, fysiologi och hygien inte kan tillgodoses i Örebro och föreslår därför

en förläggning av utbildningen till Umeå eller Lund. Enligt SACO bör en

utbyggd lärarutbildning lokaliseras till ort med lärarhögskola. Organisationen

föreslår Umeå eller Uppsala.

Mot bakgrund av den akuta gymnastiklärarbristen anser arbetsmarknadsstyrelsen

det särskilt tillfredsställande, att ökningen av utbildningskapaciteten

kan påbörjas med så kort tidsutdräkt som utredningen föreslagit.

1962 års ungdomsutredning framhåller betydelsen av en fortlöpande prognos
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

verksamhet rörande tillgång och efterfrågan på gymnastiklärare och delar utredningens

uppfattning om en ökad efterfrågan på gymnastikdirektörer från andra

avnämare än skolväsendet. Länsskolnämnden i Örebro län anser, att utredningen

i sin bedömning av gymnastiklärarbehovet inte tillräckligt beaktat, att det i

framtiden kan bli möjligt att kombinera övnings- och läroämne i samma tjänst.

Detta påverkar i sin tur behovet av utbildningsplatser vid gymnastik- och

idrottshögskolorna, som enligt nämnden redan nu bör planeras för ett större

antal studerande än vad utredningen tänkt.

Ett flertal remissinstanser har tagit upp frågan om den nya högskolans lokaler.

Byggnadsstyrelsen, som besiktigat de för provisorietiden föreslagna lokalerna,

konstaterar att dessa i stort sett är lämpliga att under en övergångstid tas

i anspråk för avsett ändamål. Örebro läns landstingskommuns förvaltningsutskott

vitsordar, att landstinget är villigt att, i den omfattning som är möjlig med

hänsyn till sjukvårdens behov, låta de studerande fullgöra vissa laboratorieuppgifter

i regionsjukhusets lokaler. Örebro stads drätselkammare uttalar, att

den liksom stadens övriga organ är beredd att lämna den nya läroanstalten allt

det bistånd, som särskilt under uppbyggnadsskedet kan komma att visa sig erforderligt.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet påpekar, att det under

provisorietiden föreligger behov av lokaler för filmvisning och bandinspelning i

den metodiska och praktiska utbildningen samt av lärarrum med dusch och

toalett för den praktiska undervisningen. Det är också enligt direktionen nödvändigt,

att högskolan vid särskild metodik- och teknikundervisning disponerar simhallens

bassäng ensam och inte i sambruk med allmänheten. Utöver det framräknade

timbehovet för den metodiska och praktiska undervisningen erfordras

enligt direktionen också gymnastik- och idrottshallstimmar för såväl de studerandes

som lärarnas enskilda träning och förberedelsearbete. Vid förhyrning av

lokaler bör hänsyn tas till nämnda behov. SFS understryker behovet av lokaler

för de studerandes förövningar.

Vad gäller den slutliga utbyggnaden anför byggnadsstyrelsen, att den f. n. utreder

förutsättningarna att förlägga skilda utbildningsgrenar av högskolekaraktär

till ett av Örebro stad för ändamålet reserverat markområde. Med hänsyn

till den tid, som kan beräknas åtgå för utarbetande av utbyggnadsplanen samt

projektering och uppförande av erforderliga lokaler, anser byggnadsstyrelsen, att

man inte bör räkna med att gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro kan flytta

in i egna lokaler förrän tidigast under år 1971. Sedan numera en särskild organisationskommitté

för Örebro tillsatts för att samordna den statliga planeringen

av den beslutade universitetsfilialen i staden, bör enligt byggnadsstyrelsen

nämnda kommitté omhänderha frågor rörande lokalplanering för såväl universitetsfilialen

som andra utbildningsgrenar på högskolenivå.

Remissinstanserna understryker över lag, att effektiv gymnastiklärarutbildning

förutsätter en nära kontakt med medicinsk och psykologisk-pedagogisk

forskning. Rektorsämbetet vid karolinska institutet framhåller, att det inte

bör vara någon skillnad mellan de båda högskolorna härvidlag. Direktionen över

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr BO år IDOG 49

gymnastiska centralinstitutet anser, att medel bör stiillas till förfogande för att

forskare vid stoekholmshögskolans fysiologiska institution skall kunna besöka

örebrohögskolan och där hålla föreläsningar. Enligt direktionen bör också universitetslektorernas

forskningsmässiga anknytning till regionsjukhuset garanteras

såsom utredningen förutsatt. Lärarkollegiet vid gymnastiska centralinstitutet

framhåller, att psykologisk-pedagogisk forskning med speciell inriktning på

fysisk fostran är försummad i vårt land. En institution i psykologi och pedagogik

med inriktning på fysisk fostran föreslås inrättad vid örebrohögskolan redan

under provisorietiden.

Länsstyrelsen i Örebro län anser, att örebrohögskolan redan från början bör

planeras så att möjlighet finns att här upptaga såväl fysiologisk forskning som

utbildning av idrottslärare. Härigenom kan enligt länsstyrelsen de båda högskolorna

på längre sikt göras lika attraktiva och skickade att meddela fullgod

undervisning.

1962 års ungdomsutredning understryker, att den långsiktiga forskningsanknytningen

behandlats alltför summariskt i betänkandet. Utredningen vill för

sin del inte utesluta tanken på att örebrohögskolan vid den slutliga utbyggnaden

bör kompletteras med forskningsinstitutioner för vissa ämnesområden, som

har central ställning i undervisningen.

Den föreslagna koncentrationen av övningsundervisningen till

tre kortare perioder under andra, tredje och fjärde terminerna om en, tre resp.

två veckor tillstyrks av direktionen över gymnastiska centralinstitutet, medan

länsskolnämnden i Örebro län ifrågasätter, om inte denna övningsundervisning

bör utsträckas till åtta veckor och helt koncentreras till de två sista terminerna.

1962 års ungdomsutredning, som betraktar den praktiska lärarutbildningen såsom

mycket betydelsefull, anser förslaget mindre ändamålsenligt från pedagogisk

synpunkt. Lärarkandidaternas utbyte av övningsundervisningen torde enligt

denna utredning bli sämre på föreslaget sätt än om den fördelas över längre

perioder. Lärarkollegiet vid gymnastiska centralinstitutet önskar förlängd tid för

elevernas auskultation och övningsundervisning under den andra terminen och

föreslår, att utredningens förslag om övningsundervisning endast införs på försök

med möjlighet till de förändringar, som från pedagogiska och praktiska synpunkter

kan anses påkallade. Svenska gymnastiklärarsällslcapet finner det angeläget,

att undervisningsövningarna med skolungdom i möjligaste mån följer nuvarande

mönster med längre perioder och att, om detta av organisatoriska skäl ej helt

kan genomföras, en kombination av det nämnda systemet med den föreslagna

koncentrationsundervisningen prövas. Direktionen över gymnastiska centralinstitutet

förutsätter slutligen, att en kurs för utbildning av handledare anordnas

i Örebro under höstterminen 1966.

3.4.2. Idrottslärarutbildning

Beträffande förslaget om särskild idrottslärarutbildning är remissinstanserna

inte eniga. Idrottslärarutbildningen tillstyrks av åtskilliga instanser,

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 50

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 50 år 1966

bl. a. av Sveriges Riksidrottsförbund, som anser att ett förverkligande av förslaget

kommer att innebära en avsevärd förbättring av den svenska idrottsrörelsens

möjligheter att höja den idrottsliga standarden, samtidigt som idrottsrörelsens

egen administration stärks. Förbundet understryker nödvändigheten av att utbildningen

får en sådan utformning, att denna kategori lärare kan jämställas

med gymnastiklärare i traditionell bemärkelse och erhålla behörighet att inneha

tjänst vid allmänna läroanstalter eller inom andra offentliga organ. Enligt förbundet

bör det nämligen förutsättas, att åtskilliga idrottslärare, som erhåller

tjänst inom idrottsrörelsen, friluftsorganisationerna eller turistväsendet, på grund

av dessa tjänsters speciella art efter viss tid kan vilja erhålla annan befattning.

För att underlätta övergången från den fria sektorn till allmän tjänst är det

enligt förbundet angeläget, att tjänsteår inom t. ex. en idrottsorganisation får

officiellt meritvärde vid sökande av statlig eller kommunal tjänst.

Socialstyrelsen och samarbetsnämnden för socialhögskolorna ifrågasätter, om

den föreslagna idrottslärarutbildningen är ändamålsenlig för kvalificerade administrativa

uppgifter i samband med organisation och samordning av idrotts- och

friluftsverksamhet eller för blivande fritidsintendenter och fritidskonsulenter i

kommunal tjänst, vilka har till huvuduppgift att med olika medel stimulera

utvecklingen av en varierad fritidsverksamhet inom kommunen, anpassad till

den allmänna samhällsutvecklingen och invånarnas behov.

Riksrevisionsverket ifrågasätter nödvändigheten av att utbildning i samhällsvetenskapliga

ämnen meddelas idrottslärare i den omfattning utredningen föreslår.

Denna mening framförs även i flera andra yttranden. Med hänsyn till den

relativt stora arbetsbelastningen för de studerande bör det enligt skolöverstyrelsen

övervägas, om inte omfattningen av det samhällsvetenskapliga utbildningsinslaget

kan beskäras. Den föreslagna uppdelningen av stoffet på ett flertal

ämnen förefaller överstyrelsen föga rationell, eftersom denna anordning medför,

att samma innehåll ibland blir behandlat inom olika ämnen. Överstyrelsen föreslår,

att det sammanlagda antalet timmar för samhällsvetenskapliga studier

minskas från 205 till ca 100 timmar samt att de fem ämnena med samhällsvetenskapligt

innehåll sammanslås till ett enda, förslagsvis kallat samhällsvetenskap.

Statistiska centralbyrån anser, att den föreslagna samhällsvetenskapliga utbildningen

är varken specialiserad i fråga om idrottsadministration och idrottsorganisation

eller tillräcklig för att ge erforderliga administrativa kunskaper för

administrativa poster på andra områden. Eftersom idrottslärarna föreslås få

möjlighet att bli ordinarie gymnastiklärare vid de allmänna skolorna efter de

första årens arbete som instruktörer och utbildningsledare, finns enligt denna

instans knappast anledning att ge denna kategori en allmän administrativ utbildning.

Centralbyrån föreslår, att idrottslärarutbildningens samhällsvetenskapliga

innehåll antingen helt utgår eller starkt specialiseras till att avse idrottens

administration och organisation.

Statskontoret avstyrker utredningens förslag till särskild idrottslärarutbildning

och förordar i stället, att detta behov tillgodoses genom lämplig vidareutbildning

av gymnastiklärare. Samtidigt förordas att den nya läroanstalten i Örebro

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:tu proposition nr 50 år 1066

med anledning av föreliggande brist på yrkesverksamma kvinnliga gymnastiklärare

under uppbyggnadsskedet får en utbildningskapacitet av 50 kvinnliga

och 25 manliga studerande per årskurs.

Slcid- och friluftsfrämjandet anser det inte möjligt att genom en mindre variation

av gymnastiklärarutbildning få fram lämpliga ledare för idrotts- och fritidsverksamhetens

vitt skilda behov. I stället föreslås vidareutbildningskurser om

en eller två terminer, dels en kurs för administratörer inom idrottens och friluftslivets

organisationer, dels en kurs för idrotts- och fritidsledare i kommuner,

dels en kurs för riksinstruktörer i specialidrottsförbund. I den senare borde enligt

främjandet ingå utlandsstudier, eftersom det i flertalet specialidrotter inte är

möjligt att i landet få den bästa utbildningen. SFS ställer sig tveksam till idrottslärarutbildningens

innehåll och utformning. Undervisningen i samhällsvetenskapliga

ämnen anses av denna organisation bli alltför bristfällig för att kunna

motsvara avnämarnas behov. Organisationen föreslår i stället, på basis av den

gemensamma grundutbildningen och specialutbildningen i idrottsgren, möjligheter

till en flexibel fortbildning och vidareutbildning i form av påbyggnadskurser

vid universitet och högskolor med kombinationsmöjligheterna anpassade till

idrottslärarnas skiftande yrkesverksamhet.

1962 års ungdomsutredning framhåller, att det för idrottslärarlinjen unika är

den samverkan som förutsätts ske mellan högskolan och idrotts- och friluftslivets

organisationer. För de förbund, som berörs av specialutbildningen, innebär detta

samarbete en ny typ av åtagande, som kan antagas bli både tids- och arbetskrävande.

Ungdomsutredningen förutsätter, att kursföreståndaren för idrottslärarlinjen

får möjlighet att med berörda organisationer ingående diskutera deras

medverkan, så att de görs helt införstådda med utbildningens syfte.

De remissinstanser som tillstyrker den föreslagna idrottslärarutbildningen

ställer sig överlag positiva till utbildningens förläggning till Stockholm. Samma

instanser tillstyrker också utredningens förslag om intagningsbestämmelser för

linjen samt om idrottslärarexamens kompetensvärde. Benämningen gymnastikoch

idrottshögskola för ifrågavarande utbildningsanstalter tillstyrks av rektorsämbetet

vid universitetet i Stockholm, direktionen över gymnastiska centralinstitutet

samt Sveriges Rik sidrottsförbund.

3.5. Departementschefen

Utbildningen av gymnastiklärare bör enligt min mening snarast ökas för att

nuvarande brist på lärare i gymnastik skall kunna avhjälpas och det behov, som

växer fram i takt med skolväsendets utbyggnad, kunna mötas. Det finns även

påtagliga tendenser till en ökad efterfrågan på gymnastikdirektörer utanför skolans

område. Det var mot denna bakgrund som jag i april 1965 tillkallade särskilda

sakkunniga för att utreda frågan om ökad utbildning av gymnastiklärare.

Den årliga intagningskapaciteten vid gymnastiska centralinstitutet i Stockholm

är f. n. 150 platser. Eftersom utbildningskapaciteten för gymnastiklärare bör

höjas avsevärt, fick de sakkunniga i uppdrag att pröva förutsättningarna för att

4* — Bihang till riksdagens ''protokoll 1965. 1 saml. Nr 50

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

upprätta en ny utbildningsanstalt. Denna borde enligt direktiven förläggas till

någon ort i Mellansverige utanför de nuvarande universitets- och högskoleorterna,

i första hand Örebro.

De sakkunniga, som antog benämningen gymnastik- och idrottslärarutredningen,

har föreslagit, att en högskola för utbildning av gymnastiklärare inrättas

i Örebro den 1 juli 1966. Den bör enligt utredningen ges en intagningskapacitet

av 75 platser per år under provisorieskedet för att vid permanent utbyggnad nå

en kapacitet av 125—150 platser. I likhet med utredningen och det stora flertalet

remissinstanser finner jag, att goda förutsättningar finns att till Örebro

förlägga en utbildningsanstalt för gymnastiklärare och där påbörja en verksamhet

i provisoriska lokaler hösten 1966. Jag förordar därför, att en ny utbildningsanstalt

inrättas i Örebro den 1 juli 1966 och att under uppbyggnadsskedet en

årlig intagning av 75 studerande kommer till stånd enligt de riktlinjer som utredningen

föreslagit. Intagningen bör samordnas med intagningen i Stockholm.

Jag tillstyrker, att den nya utbildningsanstalten får namnet gymnastik- och

idrottshögskolan i Örebro. Kungl. gymnastiska centralinstitutet bör i konsekvens

härmed få namnet gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

Av den föregående redogörelsen framgår, vilka resurser i fråga om lokaler och.

möjligheter till övningsundervisning m. m. som kan ställas till förfogande för

gymnastiklärarutbildningen i Örebro. Jag räknar med att dessa lokaler in. m.

skall kunna disponeras under en övergångstid av minst fem år. Vad gäller kostnader

för förhyrning av lokaler förutsätts att dessa i vanlig ordning bestrids ur

anslag, som står till byggnadsstyrelsens förfogande. Vid den fortsatta lokalplaneringen

bör undersökas, i vilken utsträckning lokaler bör uppföras enbart för

högskolans behov och i vilken utsträckning lokaler kan utnyttjas gemensamt av

högskolan och Örebro stad. Det torde t. ex. beträffande simhall bli aktuellt med

en samverkan på längre sikt.

Utredningens förslag angående rektor och lärarpersonal vid den nya högskolan

kan jag i allt väsentligt tillstyrka. Jag återkommer till dessa frågor i samband

med redovisningen av anslagsberäkningar för budgetåret 1966/67.

De sakkunniga har övervägt olika anordningar i syfte att skapa en forskningsanknuten

undervisning vid den nya högskolan, dels genom samverkan med regionsjukhuset

i Örebro, dels genom fortlöpande kontakt med gymnastik- och

idrottshögskolan i Stockholm. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl.

Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter i sistnämnda avseende. För att tillgodose

utbildningens krav bör även tillfälliga föreläsare kunna engageras vid

gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro. Jag kommer i det följande att föreslå

medel för detta ändamål.

Övningsundervisningen utgör ett betydelsefullt inslag i lärarutbildningen. Utredningen

har för örebrohögskolans del föreslagit en ny uppläggning av övningsundervisningen

som innebär att denna bedrivs under tre korta koncentrerade perioder.

Förslaget är betingat av organisatoriska omständigheter. I vissa remissyttranden

framhålls emellertid, att förslaget är förenat med nackdelar från pedagogisk

synpunkt jämfört med uppläggningen av motsvarande undervisning vid

gymnastiska centralinstitutet. Det ankommer på örebrohögskolans ledning att

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 ur 1960

med beaktande av de organisatoriska och pedagogiska aspekterna närmare pröva

frågan om övningsundervisningens utformning.

För gymnastik- och idrottshögskolorna bör enligt min mening finnas en gemensam

styrelse. Härmed sammanhängande frågor kommer jag att närmare behandla

i det följande.

Förslaget om idrottslärarutbildning har av vissa remissinstanser mottagits positivt,

medan andra instanser antingen förordat en annan utformning av denna

utbildning eller helt avstyrkt densamma. Förslagen om en på annat sätt utformad

utbildning avser närmast omfattningen och uppläggningen av de samhällsvetenskapliga

avsnitten. Man föreslår en begränsning av den samhällsvetenskapliga

utbildningen bl. a. genom integrering av olika moment och genom koncentration

på idrottsadministration. De remissinstanser, som avstyrker förslaget

om idrottslärarlinje, motiverar detta med att behovet av idrottslärare bäst tillgodoses

genom vidareutbildning av gymnastikdirektörer. För egen del anser

Jag mig böra tillstyrka, att en idrottslärarlinje inrättas vid gymnastik- och

idrottshögskolan i Stockholm. Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna

bör få i uppdrag att på grundval av utredningens förslag och under beaktande

av vad som framkommit vid remissbehandlingen utforma ett nytt förslag till

läroplan för en idrottslärarlinje. Med hänsyn härtill räknar jag med att idrottslärarlinjen

skall komma till stånd först budgetåret 1967/68. I fråga om intagningen

till denna linje har utredningen föreslagit en relativt frikostig dispensgivning

från nu gällande förkunskapskrav. För egen del ansluter jag mig till denna

ståndpunkt och anser, att sådana meriter som framstående idrottslig verksamhet,

erfarenhet som ungdomsledare m. m. i särskilt hög grad bör beaktas vid intagningen

på denna linje. De teoretiska förkunskaperna bör således inte tillmätas

avgörande betydelse vid intagningen.

I detta sammanhang bör även anmälas, att Nordiska kulturkommissionen vid

sitt plenarmöte år 1964 rekommenderade de nordiska regeringarna att stalla

medel till förfogande för en gemensam nordisk kurs for lärare i metodik och

praktik vid utbildningsanstalter för gymnastiklärare. Förslaget har överarbetats

inom kommissionens sektion för undervisning och utbildning på skolans område

och kursen avses komma till stånd under detta år. De totala kurskostnaderna

beräknas till ca 85 000 kr., vilket belopp förutsätts fördelat på de olika länderna.

Enligt min mening är förslaget ett värdefullt initiativ, varför jag avser att i

annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t, att den på Sverige belöpande delen

av kurskostnaderna anvisas ur den del av anslaget till särskilda lärarutbildmngsåtgärder,

som står till Kungl. Maj:ts disposition.

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj it föreslår

riksdagen att

a) besluta att den 1 juli 1966 inrätta en gymnastik- och

idrottshögskola i Örebro, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad jag förordat i det föregående,

b) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för en särskild

idrottslärarutbildning vid gymnastik- och idrottshögskolan i

Stockholm.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

4. Vissa gemensamma frågor

4.1. Föreliggande förslag

4.1.1. Administrationen m. m.

1965 års utredning om socialhögskola i Örebro samt gymnastik- och idrottslararutredningen

har vid utarbetandet av förslag rörande administrationen av

de föreslagna nya högskolorna haft nära samråd sinsemellan, och de i betänkandena

framlagda förslagen är i nu aktuellt hänseende nästan identiska.

Som redovisats i det föregående föreslår utredningarna var för sig, att en

sakkunnig for vardera av de föreslagna nya högskolorna tillkallas med uppgift

att fr. o. m. den 1 mars 1966 förbereda och organisera utbildningen.

Vad gäller uppbyggnaden av den definitiva organisationen finner utredningaina

flera skäl tala för att en gemensam ledning och administration bör upprättas

för samtliga i Örebro befintliga och planerade utbildningsgrenar på högskolenivå,

dvs. socialhögskola, gymnastik- och idrottshögskola, teknisk magisterutbildning

samt utbildning vid universitetsfilial. En dylik gemensam administration

skulle enligt utredningarnas mening vara av värde inte minst från

praktisk synpunkt då det gäller att lösa lokalfrågorna under uppbyggnadsskedet.

Vidare skulle vinster kunna göras i fråga om ett rationellt utnyttjande av

undervisnings-, biblioteks- och administrationslokaler m. m. Förhandlingar i

lokalfrågor ävensom programmeringsarbetet för en gemensam högskoleanläggmng

skulle enligt utredningarna väsentligt underlättas, om samtliga utbildningsgrenar

stod under gemensam ledning.

Även i vad avser rekryteringen och utnyttjandet av lärarkrafterna skulle,

anfor utredningarna, en samlad organisation vara värdefull. Vid en samorganisation

av de olika utbildningsvägama skulle man i flera ämnen kunna slå samman

undervisningsunderlaget varigenom ökade möjligheter till heltidstjänster för

lärare skapas. I ämnen med utpräglad lärarbrist skulle i viss omfattning kunna

anordnas samundervisning. Administrativt skulle man vidare — framhåller utredningarna

erhålla den förenklingen, att förordnande av lärare i sådana fall

skulle kunna ske vid den gemensamma organisationen.

Utredningarna anför vidare, att på grund av rådande skillnader i de olika

ogskolegrenarnas centrala utbildningsorganisation kommer vissa administrativa

svårigheter att uppstå för en gemensam högskoleorganisation. Enligt utredningarnas

mening blir emellertid dessa svårigheter ingalunda mindre vid en

splittrad organisation. I betänkandena framhålls att det fallit utanför utredningarnas

uppdrag att överväga huruvida skilda administrationsorgan är nödvändiga

och lampliga för de olika utbildningsvägama. Utredningarna har likväl

ansett sig bora prova frågan om en gemensam lokal organisation. Enligt deras

mening kan en dylik organisation förses med ett så välutrustat kansli att därigenom

väsentligt bättre förutsättningar skapas för rationell planering, bok
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1006

föring, administration och ledning av den totala verksamheten än om varje utbildningsväg

för sig skulle ombesörja dessa göromål.

Utredningarna — som i dessa frågor samrått med representanter för universitetskanslei-sämbetet,

styrelsen för regional teknisk magisterutbildning och samarbetsnämnden

för socialhögskolorna — föreslår, mot bakgrund av de i det föregående

redovisade övervägandena, att samtliga ifrågavarande utbildningsgrenar

i Örebro sammanförs till en enda gemensam organisation, benämnd högskoleorganisationen

i Örebro. Denna organisation bör enligt förslaget förses med

gemensam kanslipersonal och erforderliga administrationslokaler. I fråga om

organisationens ledning föreslår utredningarna att för var och en av de fyra

utbildningsgrenarna skall finnas en utbildningsledare eller rektor. En av rektorera

skall, förslagsvis mot särskilt befattningsarvode, förordnas att vara förste

rektor och chef för högskoleorganisationen i Örebro. Under förste rektor skall

enligt förslaget tillsättas en administrativ chef med uppgift att närmast svara

för organisationens kansli. För överläggningar i viktigare förvaltningsfrågor föreslås

de fyra rektorerna bilda en nämnd.

Utredningarna föreslår vidare att en särskild styrelse med lokal förankring

inrättas för högskoleorganisationen i Örebro. Denna styrelse, som enligt förslaget

bör ha den högsta uppsikten över högskoleorganisationens administration

och verksamhet föreslås bestå av en av Kungl. Maj:t utsedd ordförande, två

av vardera landstinget och staden utsedda ledamöter samt rektorerna för de

fyra utbildningsgrenarna. Styrelsen föreslås också fungera som socialhögskolans

samt gymnastik- och idrottshögskolans styrelse i utbildningsfrågor. Den skulle

sålunda vad socialhögskolan beträffar ersätta den vid övriga socialhögskolor

förekommande lokala styrelsen.

Utredningarna föreslår att en särskild sakkunnig tillkallas för att fr. o. m. den

1 mars 1966 planlägga den gemensamma administrativa organisationen. I anslutning

härtill framhåller utredningarna bl. a., att till de faktorer, som normalt

sett är av betydelse vid uppbyggandet av en högskoleorganisations kansli i

detta fall kommer att kunna läggas skillnaderna i fråga om utbildningsmål och

undervisningsorganisation vid de olika enheterna. Detta förhållande talar enligt

utredningarnas mening för att man vid uppbyggandet av högskoleorganisationen

i Örebro och dess kansli bör söka skapa en administration med förebild i

modern statlig verksamhet med sammansatta arbetsuppgifter. Kansliet bör enligt

utredningarna orgamseras inte efter de olika utbildningsvägarna utan efter

funktioner, med uppdelning på i första hand en planeringsavdelning och en

administrativ avdelning. För ledningen av kansliorganisationen föreslås en byrådirektör.

Enligt förslaget bör vidare — i syfte att uppnå önskvärd flexibilitet i organisationen

— även den skolpersonal som är avsedd för lärarna uppföras på den

för högskoleorganisationen gemensamma personalstaten utan fast fördelning på

de olika utbildningsgrenarna.

Utredningarna har inte funnit det möjligt att nu framlägga några detaljerade

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

beräkningar beträffande personalbehov och kostnader för en gemensam högskoleorganisation.

I sina sammanställningar över personalorganisationen vid

resp. högskola — vilka redovisats i det föregående — anger utredningarna det

för utbildningsenheten i fråga beräknade behovet av administrativ personal.

Administrationskostnaderna för de separata enheterna anges för budgetåret

1966/67 till 103 000 kr. för socialhögskolan och 43 000 kr. för gymnastik- och

idrottshögskolan, dvs. sammanlagt 146 000 kr. Vid full utbyggnad kommer enligt

förslaget motsvarande kostnader att uppgå till (175 000 + 51 000 =) 226 000 kr.

Som framgått av det föregående anser utredningarna, att i första hand en

gemensam organisation bör eftersträvas. Därför föreslås att riksdagens bemyndigande

inhämtas, att de medel som kan komma att anvisas under olika anslag

för att täcka administrationskostnaderna för högre utbildning i Örebro skall få

disponeras för uppbyggande av en gemensam högskoleorganisation där under

budgetåret 1966/67.

Utredningarna föreslår vidare att ett expertanslag av 30 000 kr. ställs till högskoleorganisationens

styrelses förfogande för budgetåret 1966/67 för upprättande

av den gemensamma organisationen.

4.1.2. Biblioteksorganisationen

1965 års utredning om socialhögskola i Örebro samt gymnastik- och idrottslärarutredningen

har efter samråd sinsemellan och med företrädare för den tekniska

och naturvetenskapliga utbildningen i Örebro funnit, att en samordning

av biblioteksfunktionerna vid de befintliga och planerade högre utbildningsgrenarna

i staden på något längre sikt bör kunna komma till stånd med ett för

socialhögskolan avsett samhällsvetenskapligt bibliotek som bas.

Socialhögskoleutredningen konstaterar inledningsvis att stadsbiblioteket i Örebro

har aktningsvärda samlingar av stor betydelse för samhällsvetenskaplig

undervisning. Med hänsyn till att stadsbiblioteket dels saknar möjligheter att

erbjuda ett för de högskolestuderande erforderligt antal läsplatser, dels ligger på

alltför stort avstånd från det område dit högskoleenheterna i Örebro planeras

bli förlagda på längre sikt, finner utredningen det emellertid nödvändigt att för

socialhögskolan inrättas ett särskilt bibliotek, vilket bör planeras så att det utan

svårighet kan utvidgas för att tillgodose även annan samhällsvetenskaplig utbildning

in. m. Biblioteket föreslås bli ett referensbibliotek med hög grad av

självbetjäning. Provisoriska lokaler för den första verksamhetsperioden kan —

såsom redan framgått — disponeras i Medborgarhuset i Örebro. Det bibliotek

av permanent karaktär som föreslås avlösa provisoriet bör, framhåller utredningen,

kunna betjäna såväl socialhögskolan som den planerade gymnastik- och

idrottshögskolan liksom även viss decentraliserad akademisk utbildning.

Båda utredningarna anser, att det genom integrering med socialhögskolans

bibliotek kommer att bli möjligt att göra vissa mindre besparingar vid bokanskaffningen

till gymnastik- och idrottshögskolan, främst i vad avser allmänna

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

uppslagsverk samt litteratur i ämnena psykologi, pedagogik och sociologi. Några

särskilda kostnader för utrustning eller personal skulle, framhåller utredningarna,

till en början inte uppstå, om litteraturen på gymnastik- och idrottsområdet

inryms tillsammans med den socialvetenskapliga.

Vad gäller biblioteksbehovet för teknisk och naturvetenskaplig utbildning i

Örebro framhåller socialhögskoleutrcdningen, att vissa besparingar kommer att

kunna göras, om de socialvetenskapliga och teknisk-naturvetenskapliga biblioteken

placeras i nära anslutning till varandra. Dessa besparingar hänför sig till

bl. a. vakt- och expeditionspersonalen samt katalogiseringsarbetet. För de studerande

med teknisk och naturvetenskaplig inriktning bör enligt utredningen en

sammanslagning medföra avsevärda vinster i form av längre öppethållande och

förlängd expeditionstid.

Utredningens beräkningar av personalbehovet för biblioteksorganisationen vid

socialhögskolan under de första verksamhetsåren har redovisats i det föregående.

För bokinköp under uppbyggnadsperioden beräknar utredningen ett på

tre år fördelat engångsanslag av i runt tal 225 000 kr. Därutöver föreslås ett

årligt anslag av 50 000 kr. för inköp av nyutkommen litteratur.

De beräknade sammanlagda kostnaderna för socialhögskolans bibliotek under

de första verksamhetsåren framgår av följande sammanställning (avrundade belopp).

Första verksamhetsåret kr.

Avlöningar ..................................................... 98 000

Delbelopp av engångsanslag för bokinköp......................... 75 000

Årsanslag för bokinköp.......................................... 50 000

Expenser ...................................................... 10 000

Utrustning ..................................................... 18 000

Inredning av lokaler ............................................ 55 000

Summa 306 000

Andra och tredje verksamhetsåren

Första årets kostnader med bortfall av inrednings- och utrustnings
kostnaderna

...................................................

Summa 233 000

Fjärde verksamhetsåret

Avlöningar..................................................... 134 000

Bokinköp ...................................................... 50 000

Expenser ...................................................... 10 000

Summa 194 000

Vid en sammanslagning av biblioteksfunktionerna för socialhögskolan och

gymnastik- och idrottshögskolan beräknas tillkomma dels ett på tre år uppdelat

engångsanslag av 20 000 kr. för inköp under uppbyggnadsskedet av litteratur

inom gymnastik- och idrottsområdet, dels ett årligt anslag av 10 000 kr. för

nyanskaffning av dylik litteratur.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

Vid en integration av även det teknisk-naturvetenskapliga biblioteket erfordras

enligt socialhögskoleutredningen en förstärkning av personalen med en teknisk

bibliotekarie eller litteraturingenjör i lönegrad A 27 jämte ett biträde till

denne. Kostnaderna för bokinköp på detta område uppskattas av utredningen

till ca 50 000 kr. årligen.

Sammanfattningsvis anför de båda utredningarna, vad gäller planeringen av

ett gemensamt högskolebibliotek, att såvitt nu kan bedömas de fyra utbildningsgrenarna

i Örebro omkring år 1970 torde kräva ett bibliotek av den omfattning

som redovisas i följande sammanställning. Utredningarna räknar med att

för ledningen av biblioteket bör inrättas en tjänst som överbibliotekarie.

Läsplatser

Socialvetenskaplig avdelning ........................................ 330

Tekniskt-naturvetenskaplig avdelning ................................ 100

Gymnastisk avdelning .............................................. 60

Summa läsplatser 490

Hyllutrymme i läsesalen

Socialvetenskaplig avdelning ........................................ 800

Tekniskt-naturvetenskaplig avdelning ................................ 300

Gymnastisk avdelning .............................................. 100

Summa hyllmeter 1 200

Bokmagasin: minst 1 000 hyllmeter i första etappen.

Personalorganisation (tjänsterum för tio personer)

överbibliotekarie

Förste bibliotekarie eller litteraturingenjör

Bibliotekarie

Assistent

Två biträden

Förste expeditionsvakt

Extra timtjänst

Utredningen understryker, att — även om nu redovisade kalkyl torde kunna

läggas till grund för planeringen av ett gemensamt högskolebibliotek — ett

större antal läsplatser kan komma att bli erforderligt, om antalet högskolestuderande

i Örebro ökas mera väsentligt utöver det antal som utredningen räknat

med. Den socialvetenskapliga avdelningen måste enligt utredningen expandera,

om en decentraliserad samhällsvetenskaplig utbildning av större omfattning

kommer att förläggas till Örebro. Den planerade humanistiska utbildningen i

Örebro kan, betonar utredningen, komma att leda till en ytterligare utvidgning

av biblioteksfunktionen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr BO år 1966

59

4.2. Remissyttrandena

Utredningarnas förslag om gemensam ledning och fö r v a 11 n i n g s
0

rganisation för samtliga utbildningsgrenar på högskolenivå i Örebro tillstyrks

av bl. a. riksrevisionsverket, rektorsämbetena vid universitetet i Stockholm,

karolinska institet och tekniska högskolan i Stockholm, direktionen

över gymnastiska centralinstitutet, styrelsen för regional teknisk magisterutbildning,

länsstyrelsen i Örebro län och Örebro läns landstingskommuns förvaltningsutskott.

Vissa remissinstanser, däribland statskontoret, TCO, SFS, Svenska

stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet,

ställer sig i princip positiva till förslaget men förklarar sig inte vara beredda att

nu ta definitiv ställning till detsamma. I stället förordas närmare utredning av de

aktuella problemen. Statskontoret anser, att den nyligen tillsatta organisationskommittén

för universitetsfilialen i Örebro bör tills vidare fungera som styrelse

för socialhögskolan samt framlägga förslag till permanent förvaltningsorganisation.

Enligt medicinalstyrelsen bör — utöver den gemensamma organisationen

— finnas en särskild styrelse för socialhögskolan med uppgift att handlägga utbildningsfrågor.

Skolöverstyrelsen och universitetskansler sämbetet framhåller, att fragan om

den nu föreslagna gemensamma högskoleorganisationen hänger samman med

spörsmålet om den administrativa ledningen av den blivande universitetsfilialen

1 Örebro. Kanslersämbetet accepterar förslaget om en gemensam organisation

endast i vad avser visst praktiskt-administrativt samarbete såsom i fråga om

lokaler, bibliotek, biträdespersonal m. m. Rektorsämbetet vid universitetet i

Uppsala avvisar tanken på en gemensam högskoleorganisation med hänsyn till

bl. a. att universitetsfilialen i Örebro inte får bli en filial endast till namnet utan

måste vara direkt knuten till moderuniversitetet.

Kritik mot utredningarnas förslag i nu aktuellt hänseende framförs även av

bl. a. samarbetsnämnden för socialhögskolorna samt styrelsen för socialhögskolan

i Stockholm, vilken framhåller, att särskilda samarbetsformer är motiverade

endast under en kort utbyggnadsperiod. Enligt styrelsens mening vore en samarbetskommitté

mellan berörda utbildningsgrenar och representanter för Örebro

stad och Örebro läns landstingskommun mest ändamålsenlig. På lång sikt

bör, anser styrelsen, den organisatoriska uppbyggnaden vara enhetlig för samtliga

socialhögskolor. Styrelsen finner det vidare angeläget att man överväger

frågan om inrättande av en för samtliga socialhögskolor gemensam överstyrelse.

Till en sådan överstyrelse — som skulle ersätta såväl de nuvarande särskilda

högskolestyrelserna som samarbetsnämnden — borde, anförs i yttrandet, kunna

överföras uppgifter avseende utbildningsplanering, anslagsframställningar,

anslagsdisposition, remisser, antagande av studerande m. m. Även Svenska stadsförbundet

och Svenska kommunförbundet finner det befogat att man utreder

frågan om en för samtliga socialhögskolor gemensam ledning. Styrelsen för

socialhögskolan i Lund anser att en gemensam styrelse för de olika utbildningsgrenarna

i Örebro med den utformning utredningarna föreslagit skulle i hög grad

opaginerad Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

försvåra samarbete såväl mellan socialhögskolornas styrelser inbördes som mellan

styrelsen i Örebro och samarbetsnämnden för socialhögskolorna.

Gymnastik- och idrottshögskolan bör enligt statistiska centralbyrån till en

början vara filial till gymnastiska centralinstitutet på samma sätt som den akademiska

utbildningen i Örebro kommer att anordnas som filial till universitetet

i Uppsala. Direktionen över gymnastiska centralinstitutet förordar att möjligheterna

att inordna såväl gymnastiska centralinstitutet som en gymnastik- och

idrottshögskola i Örebro under universitetskanslersämbetet utreds.

Utredningarnas förslag om ett gemensamt högskolebibliotek i

Örebro har berörts endast i ett mindre antal remissyttranden. Förslaget tillstyrks

av bl .a. riksrevisionsverket, rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala,

LVU-nämnden, styrelsen för regional teknisk magisterutbildning, direktionen

över gymnastiska centralinstitutet, TCO, SFS samt Örebro läns landstingskommuns

förvaltningsutskott. Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala och Örebro

läns avdelning av Svenska kommunförbundet anser, att man redan från början

bör planera för ett universitetsbibliotek, avsett att tillgodose även forskningens

behov. Enligt länsavdelningen av kommunförbundet bör man undersöka om inte

i det inledande skedet stadsbiblioteket i Örebro kan åtaga sig att samordna alla

biblioteksintressen för de högre utbildningsgrenarna i staden. Skolöverstyrelsen

anser, att man vid den fortsatta planeringen för ett gemensamt högskolebibliotek

bör sträva efter att uppnå en enhetlig förvaltning av de statliga och kommunala

biblioteksresurserna i Örebro. Enligt länsskolnämnden i Örebro län bör

ett gemensamt högskolebibliotek snabbt skapas i Örebro. Under provisorietiden

måste emellertid, anser länsskolnämnden, var och en av de olika utbildningsgrenarna

ha ett eget bibliotek. Lärarkollegiet vid gymnastiska centralinstitutet

finner det nödvändigt att ett rikhaltigt referensbibliotek för gymnastik- och

idrottsläraratbildningen redan under provisorietiden inrättas i idrottshuset.

Riksbibliotekarien, som finner det lämpligare från bibliotekssynpunkt att de

nu aktuella nya högskolorna förläggs till Västerås, förordar, att biblioteksorganisationen

för de båda högskolenheterna samordnas. Det av utredningarna beräknade

årliga anslaget till bokinköp är enligt riksbibliotekarien alltför knappt

tilltaget och bör i varje fall såvitt gäller Örebro-alternativet uppräknas med

Vidare framhalls, att den föreslagna personalstaten bör ses över närmare.

Riksbibliotekarien understryker även att frågan om s. k. timläsesalar bör beaktas

vid det fortsatta planeringsarbetet.

4.3. Departementschefen

De båda utredningarna har föreslagit att för samtliga utbildningsenheter på

högskolenivå i Örebro skall finnas en gemensam ledning och förvaltningsorganisation.

Detta förslag har av åtskilliga remissinstanser ansetts vara i princip godtagbart

men i behov av viss överarbetning. Andra instanser, exempelvis sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

til

Kungl. Muj:ts proposition nr 50 år 1900

arbetsnämnden för socialhögskolorna och universitetskanslersämbetet, avvisar

förslaget och förordar i stället ett samarbetsorgan i Örebro med uppgifter begränsade

till i huvudsak lokal- och biblioteksfrågor samt praktiskt administrativt

samarbete. Vid remissbehandlingen har berörts även sambandet mellan nu

aktuella utbildningslinjer i Örebro och motsvarande enheter på andra orter. Sålunda

har aktualiserats bl. a. tanken på en särskild överstyrelse för socialhögskolorna

samt frågan om ändrad organisation av den centrala ledningen för gymnastik-

och idrottslärarutbildningen. Vidare har diskuterats vissa spörsmål som

hänger samman med anknytningen universitetsfilial — moderuniversitet.

Många problem återstår ännu att lösa såväl beträffande organisationen av de

olika utbildningsvägarna var för sig som i fråga om samarbetet mellan de nu

aktuella enheterna för högre utbildning i Örebro. Vad gäller socialhögskolorna

har jag i prop. 1966:1 (bil. 10 s. 500) anmält min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t

att ge samarbetsnämnden för socialhögskolorna i uppdrag att undersöka möjligheterna

till ökad samordning av dessa högskolors administrativa uppgifter och

resurser. Med hänsyn till bl. a. de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen

av betänkandet rörande ökad socionomutbildning anser jag att nyssnämnda

uppdrag bör omfatta även frågan om förutsättningarna för samordning

av styrelsefunktionema för socialhögskolorna fr. o. m. den 1 juli 1967. Vidare

ämnar jag inom kort föreslå Kungl. Maj:t att uppdraga åt statskontoret att

utreda hur den ekonomiska förvaltningen vid dels socialhögskolorna, dels de blivande

universitetsfilialerna bör vara organiserad från nyssnämnda tidpunkt. Styrelsefunktionerna

för socialhögskolan i Örebro bör interimistiskt — intill utgången

av budgetåret 1966/67 — fullgöras av styrelsen för stockholmshögskolan.

Tjänsten som rektor vid socialhögskolan i Örebro bör inrättas redan den 1 juli

1966 — med uppgift för tjänstinnehavaren bl. a. att under budgetåret 1966/67

som ledamot i stockholmshögskolans styrelse deltaga vid handläggningen av

ärenden rörande örebrohögskolan. Den administrativa verksamheten vid sistnämnda

högskola bör — i avvaktan på resultatet av samarbetsnämndens undersökningar

— under vårterminen 1967 bedrivas i provisoriska former.

I fråga om gymnastik- och idrottshögskolorna har jag funnit, att den nuvarande

direktionen över gymnastiska centralinstitutet bör ersättas med en för de

båda högskolorna — i Stockholm och Örebro — gemensam styrelse med huvudsakligen

samma uppgifter och sammansättning som direktionen f. n. har. Vid

högskolan i Örebro bör — som framgått av vad jag anfört i det föregående —

den 1 juli 1966 inrättas en tjänst som rektor. Jag räknar med att innehavaren

av denna tjänst skall vara ledamot av nyssnämnda gemensamma styrelse samt

att en representant från lärarkollegiet i Örebro skall äga rätt att deltaga i styrelsens

överläggningar.

Med stöd av ett av Kungl. Maj:t nyligen lämnat bemyndigande avser jag att

— så snart rektorerna för de båda nya högskolorna i Örebro förordnats — tillkalla

dessa såsom ledamöter av organisationskommittén för anordnande av

högre utbildning i Örebro. Sedan organisationskommittén avslutat sitt arbete

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1065. 1 sand. Nr 50

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

bör enligt min mening ledarna för de fyra högre utbildningsgrenarna i staden —

dvs. universitetsfilialen, den regionala tekniska magisterutbildningen, socialhögskolan

samt gymnastik- och idrottshögskolan — utgöra en samarbetsgrapp med

uppgift att överlägga om uppkommande praktiska problem på det lokala planet.

Den av utredningarna skisserade utvecklingen mot ett framtida permanent

högskolebibliotek, gemensamt för samtliga högre utbildningsenheter i Örebro, är

jag inte beredd att ta ställning till i förevarande sammanhang. Vad beträffar

dimensioneringen och utformningen av den nu aktuella biblioteksorganisationen

för socialhögskolan i Örebro bör man enligt min mening ta som utgångspunkt

biblioteksförhållandena vid den senast tillkomna socialhögskolan, dvs. den i

Umeå. Sistnämnda högskola har — i avvaktan på en definitiv lösning av biblioteksfrågan

inom ramen för Umeå universitetsbibliotek — dels disponerat ett

mindre referensbibliotek inom högskolans lokaler, dels anlitat stadsbibliotekets

resurser. På samma sätt bör för örebrohögskolan — i anslutning till de provisoriska

undervisningslokalerna i Medborgarhuset — anordnas ett institutionsbibliotek

med uppslagsverk, utredningar, handböcker och ett antal exemplar av

kurslitteraturen samt vissa tidningar och tidskrifter. Vidare bör stadsbiblioteket

i Örebro — vilket ligger ca 500 meter från Medborgarhuset — kunna tjäna som

huvudbibliotek för högskolan. Jag vill i detta sammanhang erinra om att utredningarna

funnit stadsbiblioteket äga avsevärda samlingar av stor betydelse för

samhällsvetenskaplig undervisning. Av det yttrande som Örebro stad tillsammans

med Örebro läns landstingskommuns förvaltningsutskott förra året avgav

över 1963 års universitets- och högskolekommittés betänkanden framgår vidare,

att de lokala myndigheterna räknar med att stadsbiblioteket kommer att tas i

anspråk av studerande vid postgymnasiala utbildningslinjer. Med hänsyn till

att läsesalsutrymmena i stadsbiblioteket är starkt begränsade bör enligt min

mening behovet av läsplatser för de studerande vid socialhögskolan resp. gymnastik-

och idrottshögskolan tillgodoses i Medborgarhusets lokaler.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att jag ställer mig positiv till en samordning

av de båda nya högskolornas biblioteksfunktioner. Sålunda bör gymnastik-

och idrottshögskolans boksamlingar, om så befinns lämpligt, ställas upp i

anslutning till socialhögskolans bibliotek. Jag räknar med att viss särskilt avdelad

personal erfordras för biblioteksverksamheten vid socialhögskolan. Till

denna fråga återkommer jag i det följande vid mina anslagsberäkningar för

nästa budgetår. Den nu aktuella personalen bör enligt min mening kunna ombesörja

även biblioteksverksamheten vid gymnastik- och idrottshögskolan.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1966

63

5. Anslagsberäkningar för budgetåret 1966/67

5.1. Socialhögskolan i Örebro: Avlöningar

1965 års utredning om socialhögskola i Örebro redovisar i sitt huvudförslag

ett anslagsbehov för budgetåret 1966/67 av i runt tal 592 000 kr. för avlöningar

vid den föreslagna socialhögskolan i Örebro. Utredningens förslag fördelar sig på

följande ändamål.

Undervisning m. m.

1. rektor i Bp 1,

2. universitetslektor i rättskunskap, särskilt förvaltningsrätt,

3. lektor i Ae 25 i praktisk förvaltningskunskap,

4. tre konsulenter i Ae 21,

5. medelsanvisning av 92 000 kr. till undervisnings- och examinationsarvoden,

6. medelsanvisning av 3 000 kr. till undervisningsarvoden vid kurs i bokföring,

7. medelsanvisning av 18 000 kr. till undervisningsarvoden vid yrkesorientering,

8. medelsanvisning av 8 500 kr. till arvoden i samband med inträdesprov,

9. medelsanvisning av 2 000 kr. till arvoden åt tentamensvakter,

10. medelsanvisning av 12 000 kr. till undervisningsarvoden vid handledarkurser,

11. medelsanvisning av 10 000 kr. till assistenttimmar för allmänt institutionsarbete.

Bibliotek

12. förste bibliotekarie,

13. biblioteksassistent i Ae 11,

14. förste biblioteksbiträde i Ae 9,

15. förste expeditionsvakt/expeditionsvakt,

16. medelsanvisning av 4 000 kr. till extra personal.

Administration

17. förste byråsekreterare i Ae 21,

18. assistent i Ae 17,

19. förste expeditionsvakt/expeditionsvakt,

20. kanslibiträde i Ae 7,

21. kontorsbiträde i högst Ae5,

22. medelsanvisning av 3 400 kr. till arvoden åt ordförande och ledamöter i

styrelse för högskolan.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

Av betänkandet inhämtas bl. a.

Punkterna 1—3 och 5. Undervisningsbehovet har beräknats med utgångspunkt

i ett förslag till timplan för socialhögskolorna, vilket i reviderat skick godkändes

av Kungl. Maj:t den 5 november 1965. Av den sålunda framräknade

undervisningsvolymen skall — förutsätter utredningen — 3/4 bestridas av

lärare, som är fast anställda på tjänster av samma slag som vid de befintliga

socialhögskolorna. Det största antalet undervisningstimmar under det första

läsåret, då enbart grundkurs anordnas, finns inom ämnena rättskunskap och

praktisk förvaltningskunskap. Utredningen föreslår därför, att — förutom en

rektorstjänst i lönegrad Bp 1 — skall inrättas ett ordinarie universitetslektorat i

rättskunskap, särskilt förvaltningsrätt, samt ett lektorat i lönegrad Ae 25 i praktisk

förvaltningskunskap redan i samband med att högskolan inleder sin verksamhet.

Behörighetsvillkor samt tjänstgöringsskyldigheter förutsätts av utredningen

bli desamma som f. n. gäller vid övriga socialhögskolor. Rektor och universitetslektor

förutsätts vidare erhålla avlöningsförstärkning med 4 980 kr.

per år.

Punkt J. Med hänsyn till den knapphet som råder i fråga om praktikplatser,

särskilt för studerande från social linje, måste enligt utredningen kraftiga ansträngningar

göras för att anskaffa lämpliga sådana platser. Utredningen föreslår

till följd härav, att redan från högskolans start skall tillkomma tre tjänster

som konsulent.

Departementschefen

I det föregående har jag förordat, att en ny socialhögskola skall inrättas i

Örebro den 1 januari 1967. De medel som erfordras för avlöningar vid denna

högskola bör i riksstaten för nästa budgetår anvisas under ett särskilt förslagsanslag,

benämnt Socialhögskolan i Örebro: Avlöningar.

I anslutning till vad jag förut anfört föreslår jag, att en tjänst som rektor

vid socialhögskolan i Örebro inrättas redan den 1 juli 1966. Denna tjänst bör

placeras i lönegrad Bp 1. Till vederbörande tjänstinnehavare bör därjämte utgå

avlöningsförstärkning med 4 980 kr. per år. Liksom rektorerna vid övriga socialhögskolor

bör rektorn vid örebrohögskolan beredas möjlighet att erhålla ordinarie

bottentjänst som universitetslektor. På grund härav föreslår jag, att ett

ordinarie universitetslektorat — i ämne som Kungl. Maj:t senare får bestämma

inom ramen för förekommande examensämnen vid socialhögskolorna — inrättas

vid högskolan fr. o. m. nästa budgetår. Jag avser att, vid bifall till mitt förslag,

i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att — utan att tjänsten först förklaras

ledig — utnämna och förordna vederbörande rektor som innehavare av

densamma. Tjänsten bör i överensstämmelse med vad som gäller för motsvarande

fall vid de nuvarande socialhögskolorna inte få uppehållas så länge innehavaren

är förordnad som rektor.

Beträffande övriga av utredningen föreslagna lärartjänster förordar jag, att

ett ordinarie universitetslektorat i rättskunskap, särskilt förvaltningsrätt, samt

ett lektorat i lönegrad Ae 25 i praktisk förvaltningskunskap inrättas vid högskolan

den 1 januari 1967. Vidare beräknar jag för undervisnings- och examina
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 19G6

tionsarvoden åt timarvoderad personal under vårterminen 1967 sammanlagt

27 000 kr.

De i det föregående berörda svårigheterna att anskaffa praktikplatser för den

på social linje och förvaltningslinje obligatoriska studiepraktiken ger enligt min

mening stöd åt utredningens förslag, att konsulentverksamheten vid örebrohögskolan

bör inledas ett år innan praktikutbildningen av studerande från denna

högskola börjar. Jag tillstyrker därför utredningens förslag såtillvida, att jag

beräknar medel för en tjänst som konsulent i lönegrad Ae21 vid högskolan

från den 1 januari 1967. Därjämte förordar jag, att ett belopp av 8 000 kr.

anvisas till undervisningsarvoden vid handledarkurser i högskolans regi.

I fråga om assistenttimmar för allmänt institutionsarbete räknar jag med en

medelsanvisning av 5 000 kr. Till arvoden i samband med inträdesprov beräknar

jag 4 000 kr. samt till arvoden åt tentamensvakter 1 000 kr. För verksamheten

vid högskolans bibliotek tar jag upp dels medel för en tjänst som förste biblioteksbiträde,

dels ett belopp av 4 000 kr. för avlöning av tillfälligt anställd personal.

Såsom jag framhållit i det föregående bör den administrativa verksamheten

vid högskolan under vårterminen 1967 bedrivas i provisoriska former.

Med hänsyn härtill tar jag nu upp ett belopp av 40 000 kr. för avlöning av tillfälligt

anställd personal med förvaltningsuppgifter. Detta belopp bör kunna

täcka kostnader även för det förberedelsearbete som under rektors ledning avses

komma att bedrivas under senare hälften av innevarande kalenderar.

Vid bifall till vad jag här föreslagit bör i personalförteckning för socialhögskolan

i Örebro föras upp följande tjänstemän, nämligen en rektor i lönegrad

Bp 1, två universitetslektorer i lönegrad Ao 27 samt en lektor i lönegrad Ae 25.

Det totala medelsbehovet under högskolans avlöningsanslag beräknar jag för

budgetåret 1966/67 till 218 000 kr.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning

för socialhögskolan i Örebro enligt vad jag förordat i det

föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för socialhögskolan i

Örebro, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörskigsvis .. 84 000

2. Avlöningar till vissa lärare m. m., jörslagsvis .... 81 000

3. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal .... 53 000

Summa kr. 218 000

c) till Socialhögskolan i Örebro: Avlöningar för budgetåret

1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 218 000 kr.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

5.2. Socialhögskolan i Örebro: Omkostnader

1965 års utredning om socialhögskola i Örebro redovisar i sitt huvudförslag

ett anslagsbehov för budgetåret 1966/67 av 158 000 kr. för omkostnader vid den

föreslagna socialhögskolan i Örebro. I detta sammanhang framlägger utredningen

förslag om jämväl vissa engångsanvisningar för inredning och utrustning av

tjänsterum och bibliotek m. m. av sammanlagt 200 000 kr. samt för bokinköp

av 75 000 kr. Följande sammanställning upptar — bortsett från inredning och

utrustning — dels utredningens förslag, dels min egen anslagsberäkning.

1966/67

Utredningen Departements
nnolon
-

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .............................. 2 000 2 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ............................. 50 000 42 000

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .................. 8 000 4 000

b) Biblioteket ......................................... 125 000 30 000

c) Högskolan i övrigt .................................. 48 000 24 000

Summa kr. 233 000 102 000

Medan utredningens förslag avser helårskostnader för budgetåret 1966/67,

gäller min egen anslagsberäkning i allt väsentligt kostnader som hänför sig till

vårterminen 1967. I sistnämnda beräkning upptas inom ramen för beloppet

till reseersättningar 36 000 kr. till rese- och traktamentsersättningar åt lärare

och deltagare i kurser för praktikhandledare, inom ramen för beloppet till biblioteket

—■ avseende bokinköp m. m. — dels ett årsanslag av 15 000 kr., dels en

engångsanvisning av 15 000 kr. samt inom ramen för beloppet till högskolan i

övrigt medel till bl. a. viss försöksverksamhet med tekniska hjälpmedel i undervisningen.

Departementschefen

De medel som erfordras för omkostnader vid den föreslagna socialhögskolan i

Örebro bör i riksstaten för nästa budgetår anvisas under ett särskilt förslagsanslag,

benämnt Socialhögskolan i Örebro: Omkostnader.

Beträffande utredningens förslag om medel till inredning och utrustning av

tjänsterum och bibliotek m.m. vill jag framhålla, att erforderliga kostnader

härför bör bestridas med sådana medel under anslaget till inredning och utrustning

av lokaler vid universitet, högskolor m. m., som står eller kommer att ställas

till Kungl. Maj:ts disposition (jfr bl. a. prop. 1965:1 bil. 10 s. 481, SU90,

rskr 223).

Med hänvisning till beräkningarna i den föregående sammanställningen förordar

jag, att anslaget för nästa budgetår förs upp med 102 000 kr. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:tu jrroposition nr 50 år 1960

att till Socialhögskolan i Örebro: Omkostnader för budgetåret

1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 102 000 kr.

5.3. Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholms Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1964/65 1 192 000 1218 428

1965/66 ................................... 1 500 000

1966/67 (förslag) ........................... 1 622 000

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet föreslår, att detta anslag höjs

med 204 000 kr. Höjningen betingas dels av automatiskt verkande omständigheter,

99 400 kr., dels av förslag om inrättande av nya tjänster m. m. Direktionens

yrkanden i sistnämnda avseende anges i följande sammanställning.

1. Amanuens på halvtid i reglerad befordringsgång i psykologi och pedagogik.

2. Laboratorieingenjör i högst Ae 15 vid fysiologiska institutionen.

3. Laboratorieassistent i Ae 12 vid fysiologiska institutionen.

4. Bibliotekarie i Ae 23, med samtidig indragning av en arvodestjänst som

bibliotekarie (arvode 1 800 kr.).

5. Uppflyttning av en tjänst som instrumentmakare i Ao 12 till tjänst som

förste instrumentmakare.

6. Uppflyttning av en tjänst som laboratorieassistent i Ae 12 till tjänst som

förste laboratorieassistent.

7. Höjda arvoden till medhjälpare vid vinter- och sommarövningar (+ 2 600

kr.).

8. Ökade kostnader för pianobeledsagning (+ 1 440 kr.).

9. Ökade kostnader för arvoden till föreläsare och för filmförhyrning (+ 600

kr.).

10. Vaktmästarhjälp vid idrottshallen under ytterligare en månad (+ 900 kr.).

Av direktionens framställning inhämtas bl. a.

2 och 3. Direktionen anser det önskvärt att avlasta institutionens forskare arbetsuppgifter

av rutinkaraktär. Den komplicerade apparaturen kräver konti
nU4riGymnastiska

centralinstitutets bibliotek omfattar f. n. 15 000 band och är

enligt direktionens mening genom en betydande interurbanutlåning av stor betydelse

även utanför institutet, inte minst för gymnastik- och idrottsrörelsen i hela

landet. Direktionen föreslår, att institutet fr.o.m. budgetåret 1966/67 pa grund

av omfattningen av institutets biblioteksverksamhet erhåller en bibliotekarietjänst

i Ae 23.

Departementschefen

Mot det av direktionen beräknade medelsbehovet av 99 400 kr. på grund av

redan fattade beslut om löne- och arvodeshöjningar har jag ingen erinran. Jag

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

tillstyrker att en bibliotekarietjänst i lönegrad Ae 23 med halvtidstjänstgöring

inrättas (p. 4). Jag beräknar för pianobeledsagning, föreläsararvoden m. m. och

vaktmästarhjälp (p. 8—10) en höjning med 3 000 kr. Anslaget, som bör få här

angiven ny rubrik, bör således uppföras med (1 500 000 + 122 000 =) 1 622 000

kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning

för gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm enligt

vad jag förordat i det föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastik- och

idrottshögskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 497 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... 9 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 1 061 000

4. Arvoden m. m. vid särskild undervisning i idrott

och gymnastik, förslagsvis................... 55 000

Summa kr. 1 622 000

c) till Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 622 000 kr.

5.4. Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm: Omkostnader

1964/65 .......

1965/66 .......

1966/67 (förslag)

Anslag Nettoutgift

271 000 271 237

296 000

361 000

Följande sammanställning upptar dels den för innevarande budgetår gällande

omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår direktionens över gymnastiska centralinstitutet

anslagsförslag samt departementschefens anslagsberäkning.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr BO år 1966

69

Utgifter

1. Sjukvård m. m., förslagsvis

2. Reseersättningar, förslagsvis ............

3. Resebidrag till elever ...................

4. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...

b) Övriga expenser .....................

5. Publikationstryck, förslagsvis ............

6. Lokaler m. m. för särskild undervisning i

idrott och gymnastik, förslagsvis ........

1966/67

1965/66

Direktionen

Departements-

chefen

1 200

of.

of.

43100

of.

of.

47 000

+ 174 000

4- ioooo

90 000

+ 24 700

+ 24 700

102 800

+ 28 100

-)- 28 100

1 700

+ 200

+ 200

22 200 of. of.

Summa kr. 308 000 + 227 000 + 63 000

Särskilda uppbördsmedel

Lokalhyror m.m....................... 12 000 + 2 000 4- 2 000

Nettoutgift kr. 296 000 + 229 000 + 65 000

Av direktionens framställning inhämtas bl. a.

3. F. n. utgår vid de obligatoriska sommar- och vinterövningarna ersättning

till de studerande för tur och returresa till övningsplatserna i Sigtuna (kvinnliga

studerande) och på Bosön (manliga studerande), resp. i fjällen. Direktionen föreslår,

att traktamente om 17 kr. per dygn skall utgå till de studerande under

dessa övningar (-(- 163 200 kr.). Därjämte föreslås ersättning för sovvagnskostnader

vid fjällfärd (-(- 10 800 kr.).

4. Föreslagen uppräkning av anslagsposten är enligt direktionen framförallt

betingad av kostnader, som sammanhänger med nytillkomna lokalutrymmen.

Departemen tschejen

Jag tillstyrker direktionens förslag om ersättning till de studerande för sovvagnskostnader

vid fjällfärd och beräknar för detta ändamål 10 000 kr. Förslaget

om traktamente till de studerande i samband med fjällfärd m. m. är jag inte

beredd att tillstyrka. Hänsyn till sådana behov har tagits vid avvägningen av

det belopp, som i form av studiemedel utgår till de studerande. Beträffande

övriga anslagsposter hänvisar jag till min i sammanställningen redovisade anslagsberäkning

och förordar, att ett anslag med här angiven ny rubrik uppförs

med (296 000 -f- 65 000 =) 361 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen

att till Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 361 000 kr.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

5.5. Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m.

Anslag Nettoutgift

1964/65 ..................................... 73 000 76 972

1965/66 ..................................... 91000

1966/67 (förslag) ............................. 132 000

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet föreslår, att anslaget höjs med

90 000 kr. Den föreslagna ökningen fördelar sig på sätt som framgår av följande

sammanställning.

1. Gymnastik- och idrottsmateriel (+ 4 000 kr.).

2. Inköp av sex pianon under en treårsperiod till en total kostnad av 30 000 kr.

(-f 10 000 kr.).

3. Allmän undervisningsmateriel (-f- 1 000 kr.).

4. Diskmaskin för glasvaror samt torkskåp för fysiologiska institutionen

(+ 17 500 kr.).

5. Apparatur för fysiologiska institutionen till en total kostnad av 87 000 kr.

under en treårsperiod (+ 30 000 kr.).

6. Intern TV-anläggning för demonstrationer inom fysiologi- och anatomiundervisningen

(-j- 26 000 kr.).

7. Bokinköp (4- 1 500 kr.).

Av direktionens framställning inhämtas bl. a.

1. Höjningen motiveras med höjda priser på ifrågavarande materiel.

2. Institutets sex pianon för pianobeledsagning bör enligt direktionens mening

på grund av stark förslitning snarast utbytas mot nya.

4. För att möjliggöra rationell användning av personal och resurser vid fysiologiska

institutionen föreslår direktionen inköp av en särskild diskmaskin för

laboratoriemateriel jämte tillhörande torkskåp.

5. Den apparatur, för vilken nu anslag av engångsnatur begärs, utgör huvudsakligen

en komplettering av försliten, nödvändig basutrustning.

Departementschefen

Jag tillstyrker direktionens förslag om en höjning med 4 000 kr. av nu utgående

belopp till gymnastik- och idrottsmateriel (p. 1). Till inköp av pianon beräknar

jag 7 000 kr. (p. 2). Jag föreslår vidare en förhöjning av nu utgående materielanslag

till fysiologiska institutionen med 30 000 kr. (p. 4 och 5). I övrigt

räknar jag inte med några höjningar av anslaget. Jag förordar, att ett anslag

med här angiven ny rubrik uppförs med (91 000 4- 41 000 =) 132 000 kr. och

hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 132 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 L

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

5.6. Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro: Avlöningar

Gymnastik- och idrottslärarutredninyen föreslår, att ett anslag med angiven

rubrik upptas i riksstaten och uppförs med 475 300 kr. för budgetåret 1966/67.

Utredningens förslag fördelar sig på följande tjänster m. m.

1. Rektor i Bp 1.

2. Universitetslektor i fysiologi i Ao 27 fr. o. m. 1 januari 1967.

3. Universitetslektor i pedagogik i Ao 27.

4. Tre lärare i gymnastik i Ag 23.

5. Tre lärare i idrott i Ag 23.

6. Amanuens i fysiologi med halvtidstjänstgöring i reglerad befordringsgång

fr. o. m. 1 januari 1967.

7. Timlärare i anatomi (150 timmar).

8. Timlärare i gymnastik (60 timmar).

9. Timlärare i idrott (135 timmar).

10. Tre extra lärare i idrott under koncentrationsperioderna.

11. Timlärare i musik (192 timmar).

12. Pianister (160 timmar).

13. Timlärare i samaritlära (36 timmar).

14. Timlärare i röstbehandling (130 timmar).

15. Handledare vid övningsundervisning (1 000 timmar).

16. Kanslist i högst Ae 15.

17. Kontorist i Ao 9.

18. Medel till skrivhjälp, motsvarande halv tjänst i A 7.

19. Vaktmästare i högst Ae 9.

Av betänkandet inhämtas bl. a.

2 och 6. Antalet elevtimmar i fysiologi uppgår till sammanlagt 165 och studiet

försiggår under andra och tredje terminerna. Vid teoriundervisningen, som

omfattar 135 timmar, anses det lämpligt att dela upp årskursen i två avdelningar.

Vad gäller en laborationskurs om ca 30 timmar bör årskursen uppdelas i

mindre grupper. Det förutsätts, att föreslagen amanuenstjänst får uppdelas i

lösa amanuenstimmar, om undervisningssituationen så fordrar.

3. Pedagogik läses under det första året genomsnittligen 4 timmar per vecka.

Vid undervisningen bör årskursen uppdelas i två avdelningar.

4. Antalet elevtimmar i gymnastik uppgår per år till 330 för kvinnliga studerande

och 300 för manliga. Undervisningen bedrivs dels i klass, dels i grupp

om halv klass. Gymnastiklärarna skall i viss utsträckning handleda eleverna

vid deras övningsundervisning i skolor.

5. Antalet elevtimmar i idrott uppgår per år till ca 400 för kvinnliga studerande

och 425 för manliga. Undervisningen bedrivs dels i klass, dels i mindre

grupper. Idrottslärarna är handledare vid undervisningsövningar omfattande

funktionering vid tävlingar, friluftsdagar, simskola och skolungdomens allmänna

fjällfärd, ungefär 50 timmar per årskurs. Dessa övningar försiggår i viss utsträckning

i mindre grupper.

10. Under tre veckor på våren, då undervisning i fri idrott och bollspel be
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

drivs, bör varje klass delas upp i två avdelningar. Detsamma gäller under en

tvåveckors vinterutbildning i fjällterräng. Extra lärare bör därför anställas

under fem veckor.

11. Enligt utredningen är timlärarbehovet 1 veckotimme per manlig klass

och 4 veckotimmar per kvinnlig klass under sammanlagt 32 veckor.

12. För pianobeledsagning till gymnastikundervisningen behövs pianister 3

veckotimmar per kvinnlig klass och 1 veckotimme per manlig klass under sammanlagt

32 veckor.

13. Undervisningen i samaritlära består dels av en teoretisk kurs på 12

timmar, dels av en praktisk kurs på 4 timmar. Vid teoriundervisningen anses

det lämpligt att dela upp årskursen i två avdelningar. Den praktiska undervisningen

bör försiggå med klass om 25 elever. Det sammanlagda timantalet blir 24

för den teoretiska kursen, som enligt utredningen bör ledas av timlärare som

är läkare, och 12 för den praktiska kursen, som bör ledas av timlärare som

är sjuksköterska.

14. Timantalet för röstbehandling är 12 vid gymnastiska centralinstitutet.

2 timmar avsätts för teoriundervisning med hel klass. Återstående 10 timmar

används för individuell undervisning i grupp om sex elever.

Departementsch ej en

I det föregående har jag föreslagit, att en gymnastik- och idrottshögskola skall

inrättas i Örebro den 1 juli 1966. De medel som erfordras för verksamheten vid

denna högskola, bör i riksstaten för nästa budgetår redovisas under särskilda anslag,

benämnda Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro: Avlöningar, Omkostnader,

resp. Materiel, böcker m m.

Jag tillstyrker inrättande av föreslagen rektorstjänst den 1 juli 1966. En tjänst

som universitetslektor i fysiologi bör inrättas den 1 januari 1967. Innehavaren

bör, i den mån fullt undervisningsunderlag inte finns vid gymnastik- och idrottshögskolan,

kunna fullgöra viss del av tjänstgöringsskyldigheten vid annan skola,

exempelvis vid Örebro läns landstingskommuns centrala vårdyrkesskola. Jag

föreslår vidare, att en ordinarie lektorstjänst i psykologi och pedagogik inrättas

den 1 juli 1966. Under läsåret 1966/67 bör innehavaren av tjänsten fullgöra fyllnadstjänstgöring

vid föreslagen socialhögskola och vid den praktisk-pedagogiska

utbildningen för teknisk magisterexamen i Örebro. Jag tillstyrker utredningens

förslag om tre lärartjänster i gymnastik och tre lärartjänster i idrott. För timlärare

i anatomi, gymnastik, idrott, musik, samaritlära och röstbehandling beräknar

jag 41 300 kr. Till ersättning åt gästföreläsare beräknar jag ett belopp av

5 000 kr. För amanuensundervisning i fysiologi och för pianobeledsagning beräknar

jag 6 300 kr. Jag tillstyrker inrättande av en kontoristtjänst och förordar

slutligen föreslaget belopp till kanslist, skrivhjälp och vaktmästare samt till handledare

vid övningsundervisningen.

Anslaget bör för nästa budgetår uppföras med 472 000 kr. Jag hemställer, att

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning

för gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro enligt vad

jag förordat i det föregående,

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1966

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastik- och

idrottshögskolan i Örebro, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 129 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 317 300

3. Arvoden m.m. vid särskild undervisning i idrott

och gymnastik, förslagsvis..................... 25 700

Summa kr. 472 000

c) till Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro: Avlöningar

för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 472 000 kr.

5.7. Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro: Omkostnader

Gymnastik- och idrottslärarutredningen föreslår, att ett anslag av 88 000 kr.

med angiven rubrik upptas i riksstaten för nästa budgetår. Följande sammanställning

upptar utredningens anslagsförslag samt departementschefens anslagsberäkning.

1966/67

Utredningen

Departements-

chefen

.................. 600

600

2. Keseersättningar, förslagsvis..........

................... 13 000

13 000

15 400

................... 33 000

33 000

5. Publikationstryck, förslagsvis.........

................ 1 000

1 000

Summa kr. 88 000

63 000

Av betänkandet inhämtas bl. a.

3. Utredningen föreslår, att vid obligatoriska sommar- och vinterövningar

inte bara skall utgå resekostnadsersättning utan även traktamente om 17 kr.

per dygn. Därjämte föreslås ersättning för sovvagnskostnader vid fjällfärd.

4. Under provisorietiden räknar utredningen inte med några särskilda kostnader

för bränsle, lyse och vatten samt städning m. m., eftersom kostnaderna

härför förutsätts ingå i hyreskostnaderna för föreslagna lokaler. Anslagsposten

Övriga expenser rymmer en engångsanvisning om 25 000 kr. för inköp av möbler,

skriv- och räknemaskiner m. m.

Departementschefen

Under hänvisning till min i sammanställningen redovisade anslagsberäkning

förordar jag, att anslaget uppförs med 63 000 kr. och hemställer, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1966

att till Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 63 000 kr.

5.8. Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro: Materiel, böcker m. m.

Gymnastik- och idrottslär arutredning en föreslår, att ett anslag med angiven

rubrik upptas i riksstaten och uppförs med 115 000 kr. för budgetåret 1966/67.

Utredningens förslag fördelar sig på följande ändamål.

1. Idrottsmateriel ............................................. 34 000

2. Gymnastikmateriel.......................................... 27 000

3. Fysiologimateriel ........................................... 13 000

4. Anatomimateriel............................................ 5 000

5. Psykologimateriel ........................................... 5 000

6. Allmän undervisningsmateriel ............................... 6 000

7. Löpande materiel............. 25 000

Summa kr. 115 000

Vad gäller medel för inköp av böcker under budgetåret 1966/67 har de sakkunniga

i ett särskilt kapitel om gemensam biblioteksorganisation för högskoleundervisningen

i Örebro föreslagit ett belopp av 16 700 kr. för litteratur i gymnastik,

idrott, anatomi, fysiologi och hygien.

Departementschefen

Jag beräknar för gymnastikmateriel 23 000 kr. och för böcker 8 000 kr. I övrigt

tillstyrker jag utredningens förslag. Jag förordar, att anslaget uppförs med

119 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 119 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Ennerfelt

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ;proposition nr 50 år 1966

75

INNEHALL

1. Inledning........................................................

2. Utbildning av socionomer.........................................

2.1. Nuläget ....................................................

2.2. Utredningens förslag om ökad socionomutbildning..............

2.3. Remissyttrandena ...........................................

2.4. Departementschefen .........................................

3. Utbildning av gymnastiklärare m. m................................

3.1. Nuläget ....................................................

3.2. Utredningens förslag om ökad gymnastiklärarutbildning.........

3.3. Utredningens förslag om idrottslärarutbildning.................

3.4. Remissyttrandena ...........................................

3.5. Departementschefen .........................................

4. Vissa gemensamma frågor .........................................

4.1. Föreliggande förslag .........................................

4.2. Remissyttrandena ...........................................

4.3. Departementschefen .........................................

5. Anslagsberäkningar för budgetåret 1966/67 .........................

5.1. Socialhögskolan i Örebro: Avlöningar..........................

5.2. Socialhögskolan i Örebro: Omkostnader........................

5.3. Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm: Avlöningar.......

5.4. Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm: Omkostnader.....

5.5. Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm: Materiel, böcker

m. ........................................................

5.6. Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro: Avlöningar..........

5.7. Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro: Omkostnader ........

5.8. Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro: Materiel, böcker m. m.

Sid.

3

5

5

5

17

23

28

28

30

42

47

51

54

54

59

60

63

63

66

67

68

70

71

73

74

Doktrin (1)

  1. Utredningsuppdrag, FT 1966 nr 3 s. 180, på s. 186 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökad utbildning av socionomer och gymnastiklärare m. m. a1 i texten
  2. SU 1966:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökad utbildning av socionomer och gymnastiklärare m.m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1966 s. 180 Utredningsuppdrag s. 186 i texten