Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1966/67

1966-03-04 · 27 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:56, Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1966/67

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

1

Nr 56

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på fisk under budgetåret 1966/67; given

Stockholms slott den 4 mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda uldrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. nr., och angående

fortsatt giltighet av samma förordning,

2) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 19

februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag

för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.,

dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen i övrigt hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås för budgetåret 1966/67 fortsatt reglering av priserna

på fisk samt importen och exporten av fisk. Regleringen förordas

ske enligt i huvudsak samma grunder som hittills utom såvitt avser stiömmingsfisket.

För detta fiske avvecklas i enlighet med principbeslut av 1965

års riksdag nuvarande handelsreglering den 1 juli 1966 och införs ett nytt

stödsystem.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 56

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320) om viss

reglering av handeln med fisk, m. m., och angående fortsatt giltighet av

samma förordning

o110™ f?rordnas, a*t 2—4, 14 och 19 §§ förordningen den 30

maj 1952 om viss reglering av handeln med fisk, m. m.1, samt andra stycket

av forordningens övergångsbestämmelser skola upphöra att gälla, dels

^ riobriuGn närmast före 2 § skall utgå, dels att förordningens rubrik samt

13, 18 och 21 §§ skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att

torordnmgen, vilken enligt kungörelse den 23 april 1965 (nr 85) gäller till

och med den 30 juni 1966, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30

juni 1967.

Förordning om prisregleringsavgift för fisk m. m.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Hava fiskare, för vilka fiske utgör

huvudsaklig eller väsentlig inkomstkälla,

eller sammanslutningar av sådana

fiskare ensamma eller tillsammans

med personer eller företag,

vilka idka handel med fisk, bildat

ekonomisk förening för omhändertagande

och försäljning av fisk som

ilandföres inom visst område, må

föreningen, därest den finnes äga

förutsättning för dylik verksamhet

och omfatta tillräckligt antal fiskare,

kunna erhålla Kungl. Maj:ts tillstånd

ait såsom auktoriserad produoentförening

från fiskare för försäljning

mottaga fisk, som ilandföres

inom området. Tillståndet må

begränsas att gälla allenast visst eller

vissa slag av fisk. Fisk som omfattas

av sådant tillstånd benämnes

i det följande handelsreglerad fisk.

'' Senaste lydelse se beträffande 1 § 1953: 373, 8 § 1964: 149. 9 § 1959: 108 och 12 § 1956: 202.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 10(><>

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Auktoriserad producent förening är

pliktig att enligt samma grunder,

som gälla i fråga om medlems fångst,

för försäljning mottaga handelsreglerad

fisk, som inom föreningens

område ilandföres av annan fiskare.

Är tillförseln av något slag av handelsreglerad

fisk så riklig, att det

kan antagas att en väsentlig del därav

ej kan avsättas för konsumtion

i färskt tillstånd, må producentförening

efter medgivande av statens

jordbruksnämnd lämna fiskare, som

mera regelbundet levererar till föreningen

och för vilken fiske utgör

huvudsaklig eller väsentlig inkomstkälla,

företräde till leverans.

1 övrigt skall auktoriserad producentförening

vid bedrivandet av sin

verksamhet ställa sig till efterrättelse

de ytterligare villkor, som kunna

hava uppställts vid tillståndets beviljande,

ävensom de särskilda föreskrifter,

som jordbruksnämnden kan

komma att meddela.

Tillstånd, varom i första stycket

förmäles, må av Kungl. Maj.t eller,

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

av jordbruksnämnden återkallas, då

skäl därtill äro.

Den som inom auktoriserad producentförenings

område ilandför

handelsregler ad fisk må mot vederlag

överlåta denna, förutom till producentföreningen,

allenast till jordbruksnämnden

eller eljest i den ordning

och under de villkor nämnden

bestämmer.

I andra fall än i första stycket avses

må handelsreglerad fisk allenast

i den ordning och under de villkor

jordbruksnämnden bestämmer mot

vederlag överlåtas till återförsäljare

i och för dennes rörelse eller till person

eller företag, som använder fisk

för yrkesmässig tillverkning eller

beredning av varor till avsalu.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 56

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §.

Vid handel med fisk skall priset,

där ej jordbruksnämnden annat

medgiver, angivas per viktenhet.

13

En var, som yrkesmässigt försäljer

handelsreglerad fisk eller som

använder sådan fisk för yrkesmässig

tillverkning eller beredning av varor

till avsalu, så ock en var som bedriver

verksamhet, varmed följer skyldighet

att erlägga prisregleringsavgift,

skall vara skyldig att, i den utsträckning

jordbruksnämnden föreskriver

och i enlighet med de närmare

anvisningar nämnden meddelar1,

föra sådana anteckningar angående

rörelsen, som erfordras för

kontroll av handelsregleringen eller

över att prisregleringsavgift behörigen

erlägges.

Det åligger

§•

Envar, som driver verksamhet varmed

följer skyldighet att erlägga

prisregleringsavgift, skall föra sådana

anteckningar angående rörelsen,

som fordras för kontroll över att avgiftsskyldigheten

fullgöres.

angående rörelsen.

14 §.

Överlåter någon fisk i strid mot

vad i 3 § är stadgat,

eller bryter någon mot vad i 2 §

andra stycket stadgats eller mot villkor,

som föreskrivits jämlikt 2 § för

tillgodonjutande av tillstånd som

där avses,

eller överträder någon sådana särskilda

föreskrifter, som jämlikt 2 §

meddelats av jordbruksnämnden för

auktoriserade producentföreningar,

eller bryter någon mot vad i 4 §

stadgats,

straffes med dagsböter.

Sker överlåtelse, som står i strid

mot bestämmelserna i 3 § första stycket,

till återförsäljare i och för dennes

rörelse eller till person eller företag,

som använder fisk för yrkesmässig

tillverkning eller beredning

av varor till avsalu, straffes jämväl

förvärvaren med dagsböter.

1 Jfr 21 §.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

18

Husbonde ansvarar för sådan i

eller 15 § omförmäld förseelse, som

begås av hans husfolk eller i hans

arbete antagen person, liksom vore

förseelsen begången av honom själv,

såframt ej omständigheterna göra

sannolikt att förseelsen skett utan

hans vetskap och vilja.

19

Åtal enligt 14 § andra stycket må

av allmän åklagare väckas allenast

efter anmälan eller medgivande av

jordbruksnämnden.

21

Jordbruksnämnden äger meddela

närmare föreskrifter rörande tilllämpningen

av denna förordning

samt medgiva undantag från de i

3 § givna bestämmelserna.

§•

Husbonde ansvarar för sådan i

15 § omförmäld förseelse, som begås

av hans husfolk eller i hans arbete

antagen person, liksom vore förseelsen

begången av honom själv,

såframt ej omständigheterna göra

sannolikt att förseelsen skett utan

hans vetskap och vilja.

§•

§•

Jordbruksnämnden meddelar närmare

föreskrifter för tillämpningen

av denna förordning.

(övergångsbestämmelse)

Med stöd av äldre bestämmelser

meddelade tillstånd att med ensamrätt

för försäljning mottaga strömming

och sill, som ilandföres utmed

viss kuststräcka, skola fortfarande

gälla.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 71)

om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som

tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 19 februari 1954 om rätt

att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa

för prisreglering bildade stiftelser, m

sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse enligt kommunalskattelagen

och förordningen om statlig inkomstskatt

äger skattskyldig njuta avdrag

för belopp, som enligt särskilda

av Kungl. Maj:t den 11 december

1953, den 18 mars 1955, den 13 april

1956 samt den 1 mars 1957 godkända

avtal mellan statens jordbruksnämnd,

å ena, samt Sveriges export-

och importförening för ägg,

förening u. p. a., Svensk kötthandel,

förening u. p. a., Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a.,

sistnämnda förening och Sveriges

bränneriidkareförening u. p. a., Sveriges

Oljeväxtodlares Centralförening

u. p. a. och Sveriges Oljeväxtintressenter,

förening u. p. a., Västkustfisk,

förening u. p. a., Sydkustfisk,

förening u. p. a., Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening,

samt Oskustfisk, centralförening

u. p. a., å andra sidan, tillförts någon

av de enligt avtalen bildade stiftelserna

(konj unkturutj ämningsfonder).

Såsom förutsättning-------

. m.,1 skall erhålla ändrad lydelse på

(Föreslagen lydelse)

§•

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse enligt kommunalskattelagen

och förordningen om statlig inkomstskatt

äger skattskyldig njuta avdrag

för belopp, som enligt särskilda

av Kungl. Maj :t den 11 december

1953, den 18 mars 1955, den 13 april

1956 samt den 4 mars 1966 godkända

avtal mellan statens jordbruksnämnd,

å ena, samt Sveriges export-

och importförening för ägg,

förening u. p. a., Svensk kötthandel,

förening u,. p. a., Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a., sistnämnda

förening och Sveriges bränneriidkareförening

u. p. a., Sveriges

Oljeväxtodlares Centralförening u. p.

a. och Sveriges Oljeväxtintressenter,

förening u. p. a., Västkustfisk, förening

u. p. a., Sydkustfisk, förening

u. p. a., Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening, samt Ost kustens

prisregleringsförening, ekonomisk

förening, å andra sidan, tillförts

någon av de enligt avtalen bildade

stiftelserna (konjunkturutjämni

ngs fonder).

— för beskattningsåret.

Äldre bestämmelser äga alltjämt tillämpning vid 1967 års taxering så vitt

gäller verksamhet, som före ikraftträdandet drivits av Ostkustfisk, centralförening,

u. p. a. och den av föreningen enligt avtal med statens jordbruksnämnd

bildade stiftelsen, samt vid 1966 års taxering eller vid eftertaxering

för år 1965 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1957: 156.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1966

7

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

i mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Länge,

Kling, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om reglering

av priserna på fisk under budgetåret 1966/67 och anför.

Inledning

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 9 februari 1966 framlagt förslag

beträffande reglering av priserna på fisk under budgetåret 1966/67.

Jordbruksnämnden anmäler att representanter för vederbörande fiskarorganisationer

samt för fiskhandeln och industrin till nämnden framfört

sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på fiskets område.

överläggningar har skett med jordbruksnämndens råd beträffande

prisregleringsfrågor på fiskets område. Nämnden har även samrått med

fiskeristyrelsen.

Ostkustfisk, centralförening u. p. a., har i skrivelse den 21 juni 1965 anhållit

om bidrag med 100 000 kr. ur prisregleringskassan för fisk för kostnader

i samband med övergången till nya bestämmelser för handeln med

strömming. Häröver har jordbruksnämnden efter remiss avgett yttrande.

Nuvarande förhållanden ni. m.

Innebörden av pris- och handelsregleringen. I förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m., meddelas bestämmelser

om reglering av handeln med fisk och om prisregleringsavgift

på fisk. Importen och exporten av fisk och fiskprodukter regleras med stöd

av kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud

samt förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående reglering

2t Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 56

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kimgl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur resp. utförseln av vissa slag

av fisk och skaldjur m. in.

Regleringen av priserna på fisk är i viss män olika för väst- och sydkustens

prisregleringsområden och för ostkustens prisregleringsområde.

Prisregleringarna inom de två förstnämnda områdena innebär att jordbruksnämnden,

efter överläggningar med fiskarorganisationerna, fastställer

minimipriser på de viktigaste fiskslagen. Fiskarna får därigenom ut lägst

dessa priser för fisk som säljs till konsumtion inom landet eller för export

på vissa marknader. Den fisk, som inte kan säljas till minimipris, övertas

av särskilda prisregleringsföreningar, Västkustfisk, förening u. p. a., och

Sydkustfisk, förening u. p. a. Föreningarna säljer fisken för export till länder

med centraliserad import eller inom landet till djurföda och beredning

av fiskmjölk. För verksamheten erhåller föreningarna vissa i förväg bestämda

statliga bidrag, s. k. pristillägg. Numera utgår dessa i form av ett fast

belopp för prisregleringen under ett år. Den del av dessa belopp, som ej

behöver tas i anspråk under året, överförs till prisregleringsföreningarnas

konjunktur utjämningsfonder. Föreningarna betalar till fiskaren ett s. k.

garantipris, som fastställs av föreningen i förväg med hänsyn till beräknade

försäljningsinöjligheter och erhållna pristillägg. Garantipriset är således det

pris som fiskaren lägst kan påräkna för sina leveranser av fisk. Beträffande

utformningen av regleringssystemet i övrigt på väst- och sydkusten hänvisas

till prop. 1946:232, 1948:48 och 1951:81.

Prisregleringen pa ostkusten är f. n. knuten till den år 1935 genomförda

handelsregleringen på strömming. Enligt principbeslut av 1965 års riksdag

(prop. 37, Joll 5, rskr 145) skall emellertid fr. o. m. den 1 juli 1966 denna

handelsreglering avskaffas och ersättas med ett nytt system för prisstöd

till strömmingsfisket.

Kostnaderna för prisregleringen av fisk täcks av prisreglerings- och inTörselavgifter

som tillförs den av jordbruksnämnden förvaltade prisregleringskassan

för fisk. Prisregleringsavgift erläggs av förstahandsköpare av

fisk m. fl. och utgår för såväl svenskfångad som importerad saltvattenfisk.

På västkusten tas prisregleringsavgift f. n. ut på i huvudsak all fisk

med undantag av skarpsill och de fiskslag — utom kungsfisk — varav

filéer belagts med införselavgift. För svenskfångad fisk, som förs i land

på syd- och ostkusten, tas avgift ut endast på sill (strömming). Fisk, som

övertas av prisregleringsföreningarna på väst- och sydkusten, är inte avgiftsbelagd.

Det är inte heller den strömming som säljs för annat ändamål

än färskkonsumtion eller rökning. Regleringsavgiften utgör 3 % av inköpspriset

för svenskfångad fisk, som fors i land på väst- och sydkusten, samt

3 öre per kg för strömming som förs i land på ostkusten. Regleringsavgiften

på importerad fisk fastställs så att den i stort sett motsvarar avgiften på

svenskfångad fisk.

Införselavgift tas ut på viss filéad fisk. Under år 1965 har denna avgift

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 är 1966

vid import från EFTA-länderna sänkts med 4,5 öre per kg för frysta iiléer.

Införselavgiften uppgår nu vid import, som i tullhänseende är berättigad

till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen, till 9 öre per kg

av varans nettovikt för tryst lilead torsk, kolja, gråsej, vitling och kungs1''isk

samt till 25 öre per kg för färsk eller kyld filéad torsk, kolja, gråsej

och vitling. Vid annan införsel uppgår avgiften till 45 öre per kg för färsk,

kyld eller fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täcks till stor del av

deras konjunkturutjämningsfonder. Föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk

kan vidare erhålla statlig garanti för lån i Sveriges kreditbank

intill 3 milj. kr. resp. 2 milj. kr.

Enligt gällande grunder för importregleringen av fisk och fiskprodukter

äger jordbruksnämnden begränsa importen av fisk i den omfattning som

är nödvändig för att upprätthålla prisregleringssystemet. I frågor av allmänt

intresse beträffande tillämpningen av importregleringen inhämtar

jordbruksnämnden synpunkter från det av nämnden inrättade fiskimportrådet.

Detta består av representanter för fiskare, handel, beredare och konsumenter.

Vid tillämpningen av importregleringen medger nämnden import utan

licens av vissa fiskvaror från bl. a. OECD-länderna och vissa öststater. För

flertalet övriga fiskvaror utfärdar nämnden generella importlicenser. Vara,

som tagits upp på sådan licens, får införas på samma villkor som de

licensfria varuslagen under förutsättning att fisken inköpts i fast räkning

och att den inte införts direkt från fiskebåt, s. k. direktlandning. 1 annat

fall utfärdas individuell licens, som kan innebära, att importen kvantitativt

regleras. Under år 1965 har behovsprövning av importanspråken skett

i huvudsak endast i fråga om färsk och fryst sill och torsk samt spillanga.

Som en följd av EFTA-konventionen har tullarna på fiskkonserver o. d.

samt införselavgiften på frysta filéer av torsk, kolja, gråsej, vitling och

kungsfisk vid införsel från länder anslutna till EFTA sänkts i olika omgångar.

Fr. o. m. den 31 december 1965 utgår tullarna och avgifterna med

20 % av de belopp som gäller vid införsel från länder utanför frihandelsområdet.

Som ett led i avvecklingen av de kvantitativa importrestriktionerna

har i enlighet med konventionsbestämmelserna globalkontingenterna

höjts för sådana fiskvaror, för vilka EFTA-konventionens förpliktelser gäller

och för vilka införsel inte kunnat ske utan licens. Globalkontingenterna

kan_- utom såvitt gäller frysta sill- och makrillfiléer — anses vara nomi
nella

då import redan före år 1960 medgetls utan kvantitativ begränsning.

Gällande exportreglering av fisk och fiskprodukter innebär i princip att

av jordbruksnämnden utfärdad licens fordras för export. S. k. ''villkorlig licensfrihet

tillämpas. Detta innebär att dessa varor under vissa förutsättningar

tills vidare får exporteras utan licens till i huvudsak de länder, som

inte har centraliserad import. En av de förutsättningar, som jordbruks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

nämnden uppställer för licensfriheten, är att fisken skall vara inköpt enligt

gällande bestämmelser om prisreglering beträffande fisk.

Exporten till länder med centraliserad import sker i enlighet med särskild

överenskommelse mellan föreningarna Ostkustfisk, Sydsvensk exportfisk,

Västkustfisk och Fiskkonservfabrikernas förening samt företrädare

för exporthandeln med färsk och fryst fisk samt svensk saltsill. Den

närmare innebörden av denna överenskommelse redovisas i prop. 1962: 58

s. 22. I propositionen redogörs även för det s. k. fiskexportrådet.

Fångst- och prisutveckling m. m. Utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet

fiskare och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom saltsjöfisket,

exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen

inom landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten inom

fisket samt det ekonomiska utfallet av den statliga prisregleringen på fisk

framgår av följande tabeller.1

Antalet yrkesfiskare har under år 1964 fortsatt att minska på samtliga

kuststräckor. Totalantalet yrkesfiskare var år 1964 uppskattningsvis omkring

8 000 vilket innebär en nedgång under året med ca 4 %. I fråga om

fiskebåtarna har en fortsatt övergång skett till båtar med allt större motorstyrka.

Det svenska havsfiskets avkastning beräknas under år 1965 ha minskat

med ca 8 milj. kg till 370 milj. kg, medan värdet ökat med 26 milj. kr. till

264 milj. ki. Ändringarna i fråga om fångstmängd och värde hänför sig

i huvudsak till västkustfisket. Värdet av den fisk som västkustfiskarna direkt

fört i land i utlandet beräknas år 1965 ha stigit med ca 22 milj. kr.

till 110,5 milj. kr. vilket motsvarar 54 % av västkustfiskets sammanlagda

fångstvärde. Den i utlandet direkt ilandförda fångstmängden har dock

minskat med ca 10 milj. kg. Det är första gången på senare år som denna

kvantitet minskat. Ilandföringen av konsumtionssill i utlandet har minskat

med ca 2 milj. kg till omkring 122 milj. kg. Av den i utlandet direktlandade

tångsten på totalt 202,5 milj. kg har i Danmark förts i land ca 196 milj. kg.

Västkustfiskarnas ilandföring av fångster i svenska hamnar har ökat

med 1 milj. kg. På sydkusten har fångsterna av såväl torsk som sill minskat

under år 1965, medan däremot ilandföringen av skrapfisk starkt ökat.

Strömmingsfångsterna på ostkusten har ökat obetydligt. Under år 1965

har fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade fiskslag, upprätthållits

på konsumtionssill och makrill på västkusten samt på strömming på ostkusten.

Förstahandspriserna på sill, som under år 1965 direktlandats i utlandet,

har stigit kraftigt. I Danmark har t. ex. medelpriset per kg konsumtionssill

varit 67 öre under år 1965 mot 40 öre under år 1964. Priset har också

ökat för flertalet fiskslag som förts i land i Sverige.

1 Tabellerna återfinns på s. 12—17.

s. 11 Kontrollera mot PDF

liungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966 11

Utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter har år 1965 liksom tidigare

år avsett export av prisbillig fisk, främst sill, samt import av dyrare fisk

och beredda fiskvaror. Exporten av fisk och fiskprodukter, inklusive direktlandning

i utlandet, beräknas ha uppgått till 235 milj. kg med ett värde

av 160 milj. kr. vilket är ca 5 milj. kg mindre resp. ca 30 milj. kr. mera

än år 1964. Nedgången av exportkvantiteten faller helt på direktlandningarna

i utlandet, medan övrig utförsel (s. k. kommersiell export) ökat. Utlandslandningarnas

andel av den totala fiskexporten torde ha uppgått till

86 % av kvantiteten och till 69 % av värdet. Importen av fisk och fiskprodukter

har ökat med ca 6 milj. kg och med 46 milj. kr. till omkring

70 milj. kg och 234 milj. kr. Införseln av lax, ål, färsk sill och makrill samt

frysta fiskfiléer har stigit mest. Konsumtionen av färsk och fryst fisk samt

skaldjur under år 1965 beräknas till omkring 118 milj. kg och av konserver

och annan beredd fisk till omkring 43 milj. kg. Häri ingående andel

importerad fisk beräknas ha stigit från 37 % år 1964 till 38 % år 1965.

Priserna på förnödenheter, som erfordras för fisket, har under år 1965

inte undergått större förändringar. Kostnaderna för reparationer och montering

av redskap m. m. har dock ökat.

Vissa undersökningar rörande fiskets lönsamhet visar att det beräknade

kontanta nettot av fisket liksom den taxerade nettointäkten under år 1963

ökat för fiskare på ost- och sydkusten, medan en mindre nedgång noterats

på västkusten. Totalt sett beräknas inkomsterna ha förbättrats såväl

år 1964 som år 1965.

Reglerings- och införselavgifterna har under år 1965 uppgått till 4,2

milj. kr., varav 2,8 milj. kr. utgör avgifter på importfisk. Härutöver har

prisregleringskassan för fisk tillförts räntor på 1,7 milj. kr. Utbetalningarna

från kassan uppgick sammanlagt till 3,3 milj. kr., varav till prisregleringsföreningarna

utbetalats 2,8 milj. kr. Behållningen i kassan var den

1 januari 1966 30,4 milj. kr. mot 27,8 milj. kr. ett år tidigare.

Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning anses tillfredsställande.

Föreningen Västkustfisk har år 1965 totalt övertagit 18,8 milj. kg fisk

för 9,4 milj. kr. och föreningen Sydkustfisk har övertagit 1,2 milj. kg sill

för 300 000 kr. övertagna kvantiteter har i huvudsak exporterats på centraliserade

marknader. Föreningen Ostkustfisk har år 1965 enligt preliminära

beräkningar prisreglerat 4 milj. kg strömming, varav 1,2 milj. kg

exporterats.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1966

Tabell 1. Antal fiskare vid saltsjöfisket 1935—1964

(Indextal: 1935/39 = 100)

År

Ostkusten (norr om

Blekinge)

Sydkusten (Blekinge och Skåne)

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

1935/39 ..........

4 580

7 437

12 017

100

2 480

1 128

3 608

100

1940/44 ..........

5 432

6 921

12 353

103

2 558

1 409

3 967

110

1945/49 ..........

5 255

6 157

11 412

95

2 662

1 363

4 025

112

1950/54 ..........

3 786

5 677

9 463

79

2 213

1 152

3 365

93

1955..............

3 007

5 549

8 556

71

1 913

1 098

3 011

83

1956..............

2 768

5 666

8 434

70

1 831

1 065

2 896

80

1957..............

2 479

5 716

8195

68

1 772

1 016

2 788

77

1958..............

2 349

5 699

8 048

67

1 765

942

2 707

75

1959..............

2 338

5 684

8 022

67

1 721

985

2 706

75

1960..............

2 225

5 543

7 768

65

1 690

887

2 577

71

1961..............

2 070

5 457

7 527

63

1 655

856

2 511

70

1962..............

1 973

5 422

7 395

61

1 600

789

2 389

66

1963..............

1 810

5 472

7 282

61

1 540

612

2 152

60

1964..............

1 699

5 279

6 978

58

1 423

566

1 989

55

År

1935/39

1940/44

1945/49

1950/54

Västkusten (Hallands län, Göteborgs

och Bohus län)

Yrkes
fiskare
-

6 586

6 749

7 231

6 826

Binä
rings
fiskare
-

1 406

1 247

1 258

1 160

Summa

7 992

7 996

8 489

7 986

Indextal
-

100

100

106

100

Samtliga kuststräckor

Yrkes
fiskare
-

Binä
rings
-

Summa

In
-

dextal

fiskare

13 646

14 739

15148

12 825

9 971

9 577

8 778

7 989

23 617

24 316

23 926

20 814

100

103

101

88

1955

1956

1957

1958

1959

1960

1961

1962

1963

1964

6 058

5 749

5 583

5 400

5 291

5 126

5 242

5 021

4 956

1 076

1 012

970

963

942

910

873

845

905

7 134

6 761

6 553

6 363

6 233

6 036

6115

5 866

5 861

89

10 978

85

10 348

82

9 834

80

9 514

78

9 350

76

9 041

77

8 967

73

8 594

73

8 306

7 723

18 701

7 743

18 091

7 702

17 536

7 604

17118

7 611

16 961

7 340

16 381

7 186

16153

7 056

15 650

6 989

15 295

79

77

74

72

72

69

68

66

65

Alun. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskestatistiken. Enligt instruktionen för

statistikinsamlama skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av

fisket. Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch

binäringsfiskare. För år 1964 är uppgifterna preliminära.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr .56 år 1966

13

Tabell 2. Antal fiskebåtar 1935-1939, 1948—1964

År

Dä ekade båtar med motor

öppna båtar med motor

Sum-

ma

båtar

med

motor

Hkr

Sum-

ma

Hkr

Sum-

ma

1—

10

11—

30

31—

90

91—

150

151—

200

>200

1—5

6—

10

>10

Ostkusten

1935/39 ----

388

4 636

5 024

1948/52 ....

834

535

21

1

—

—

1 391

3 178

1 509

109

4 796

6187

1953/57 ....

590

609

37

12

3

—

1 251

3 047

1 578

200

4 825

6 076

1958/62 ....

331

484

63

40

17

9

944

2 951

1 468

315

4 734

5 678

1963........

192

390

90

51

28

15

766

3 388

1 478

394

5 260

6 026

1964........

195

339

102

52

29

16

733

3 514

1 481

415

5 410

6143

Sydkusten

1935/39 ....

749

459

1 208

1948/52 ____

314

302

122

36

—

—

774

563

111

7

681

1 455

1953/57 ----

321

265

124

57

3

2

772

640

145

18

803

1 575

1958/62 ....

251

213

68

73

32

22

659

674

188

31

893

1 552

1963........

140

171

58

79

30

47

525

636

237

46

919

1 444

1964........

128

172

56

61

39

51

507

584

252

53

889

1 396

Västkusten

1935/39 ....

1 345

496

1 841

1948/52 ....

432

199

347

318

162

—

1 458

660

256

21

937

2 395

1953/57 ....

415

191

297

217

158

125

1 403

688

311

33

1 032

2 435

1958/62 ....

356

172

204

175

109

255

1271

696

362

49

1 107

2 378

1963........

265

151

140

179

81

360

1176

791

408

109

1 308

2 484

1964........

••

••

* *

Samtliga

kuststräckor

1935/39 ----

2 482

5 591

8 073

1948/52 ....

1 580

1 036

490

355

162

—

3 623

4 401

1 876

137

6 414

10 037

1953/57 ....

1 326

1 065

458

286

163

128

3 426

4 375

2 034

251

6 660

10 086

1958/62 ....

938

869

336

288

158

285

2 874

4 321

2 018

395

6 734

9 608

1963........

550

759

288

309

139

422

2 467

4 815

2123

549

7 487

9 954

1964........

••

• *

* ‘

* *

* *

Anm. För år 1964 är uppgifterna preliminära. — I SOS Fiske redovisas också fiskebåtar utan

motor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1966

Tabell 3. Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd och värde samt

procentuell fördelning 1935—1965

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav ilandfört

i utrikes

hamnar

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

0/

/o

Fångstmängd

1935/39

31,9

27

11,9

10

75,6

63

119,4

100

14,8

12

1940/44

37,0

31

19,3

16

64,1

53

120,4

100

1,7

1

1945/49

27,9

17

24,2

14

115,6

69

167,7

100

12,6

8

1950/54

28,2

14

30,4

16

138,2

70

196,8

100

30.2

15

1955

30,1

14

34,1

15

155,3

71

219,5

100

45,0

21

1956

24,3

12

33,1

17

140,0

71

197,4

100

35*8

18

1957

24,2

11

40,0

18

157,9

71

222,1

100

38''0

17

1958

27,2

11

37,8

16

173,0

73

238,0

100

66,8

28

1959

29,6

11

37,1

14

201,3

75

268,0

100

82''o

31

1960

25,7

10

42,6

16

190,8

74

259,1

100

65,2

25

1961

24,8

9

43,4

16

199,1

75

267,3

100

85,3

32

1962

23,8

8

45,4

16

223,6

76

292,8

100

117,6

40

1963

22,6

7

40,7

12

277,1

81

340,4

100

163,1

48

19641

24,0

6

37,0

10

317,0

84

378,0

100

213’0

56

19651

24,5

7

38,0

10

307,5

83

370,0

100

202,5

55

År

Ostkust

en

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav ilandförl

i utrikes

hamnar

Milj. kr.

%

Milj. kr.

%

Milj. kr.

0/

/o

Milj. kr.

0/

/o

Milj. kr.

O/

/o

Fångstvärde

1935/39

8,3

28

3,7

13

17,6

59

29,6

100

3.1

10

1940/44

26,3

31

13,5

16

45,8

53

85,6

100

0,3

o

1945/49

23,8

23

14,0

14

65,4

63

103,2

100

7,0

7

1950/54

24,2

21

18,1

15

74,0

64

116,3

100

10,8

9

1955

23,8

18

23,2

17

88,5

65

135,5

100

16,1

12

1956

22,9

17

21,1

16

88,8

67

132,8

100

16*7

13

1957

23,2

16

25,2

17

100,5

67

148,9

100

17''9

12

1958

23,2

15

24,9

16

106,1

69

154,2

100

29^7

19

1959

26,7

16

26,5

15

117,7

69

170,9

100

33,8

20

1960

25,3

15

27,0

15

120,2

70

172,5

100

30''l

17

1961

28,4

15

29,0

15

130,7

70

188,1

100

40.6

22

1962

26,6

12

31,3

14

159,9

74

217,8

100

69 j 9

32

1963

26,4

12

29,7

14

161,6

74

217,7

100

67''7

31

19641

28,0

12

31,5

13

178,5

75

238,0

100

88,1

37

19651

28,0

11

31,5

12

204,5

77

264,0

100

110,5

42

1 Uppgifterna är hämtade ur den officiella statistiken utom för år 1964 och år 1965, för vilka

de är beräknade av jordbruksnämnden.

Anm. Med »Västkusten» avses fångstområdena Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och avlägsnare

vatten; »Sydkusten» inkluderar Öresund. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna

fr. o. m. år 1949 men däremot icke för åren dessförinnan. Det totala avrenset har för åren

1945/1948 utgjort i genomsnitt 8,7 milj. kg. Fr. o. m. år 1949 är i ilandföringen i utrikes hamnar

inkluderad s. k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot ej i motsvarande siffror för åren dessförinnan

och därmed ej heller i kolumnerna »Västkusten» och »Totalfångst». Före år 1949 torde

ilandföringen av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4. Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1961—september 1965, öre/kg

Tid

Västkusten

Sydkusten

Genom-

snittet av

partinote- ringar på

strömming

i Stock- holm''

Genomsnittliga fiskarpriser1

Minimipriser1

Genomsnittliga

fiskarpriser

Minimipriser1

All

fisk1

Sill

(färsk)

Torsk

Ma-

krill

Annan

fisk1 2 3

Sill

nr 14

Sill

nr 34

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Makrill

nr l4

Sill

Torsk

Sill

nr 1 j

Sill

nr 3

Torsk

nr 15

Torsk

nr 25

1961

3:e kv.

70,1

50,2

102,6

92,1

125,0

64

(48)

44

(33)

75

63

63

(44)

56,0

65,6

68

58

63

60

149,2

4:e kv.

77'',3

50,5

131,6

91,6

136,6

64

(48)

44

(33)

75

63

59

(44)

61,2

71,6

68

58

63

60

150,2

1962

70,1

51,4

87,2

79,1

118,3

53

(43)

35

(24)

75

63

59

(44)

75,2

65,0

68

58

61

58

145,9

2:a kv.

112,8

69,6

111,2

91,6

138,8

53

(43)

35

(24)

75

63

66

(48)

54,4

66,8

68

58

61

58

102,1

65,2

113,1

122,7

135,3

64

(55)

46

(33)

80

65

66

(48)

56,4

67,1

70

61

61

58

4:e kv.

73,9

48,8

135,0

96,1

142,1

64

(55)

46

(33)

80

65

59

(48)

52,4

66,4

70

61

61

58

1963

71,9

45,8

120,0

104,2

142,6

53

(44)

35

(25)

80

65

59

(48)

79,6

64,9

70

61

63

60

166,9

2:a kv.

87,3

47,2

108,1

85,4

124,2

53

(44)

35

(25)

80

65

69

(50)

59,0

66,1

70

61

63

60

74,6

50,5

107,6

128,1

128,2

64

(45)

49

(36)

80

65

69

(50)

57,5

74,8

70

61

63

60

4:e kv.

95,9

42,6

159,5

83,2

148,9

57

(39)

43

(31)

80

65

59

(48)

59,4

71,3

70

61

63

60

101, /

1964

102,6

49,7

118,7

122,3

143,9

55

(37)

40

(25)

80

65

59

(45)

69,7

68,6

70

61

64

61

152,0

2:a kv.

103,9

39,9

130,8

94,4

133,3

55

(35)

40

(27)

80

65

74

(52)

56,0

77,0

70

61

64

61

96''6

54,5

135,2

120,3

141,2

64

(49)

49

(36)

80

65

74

(55)

61,4

86,6

70

61

64

61

158,8

4:e kv.

109,2

55,5

169,7

100,9

148,0

64

(50)

49

(36)

80

70

64

(50)

65,6

88,5

70

61

64

61

1965

97,9

50,7

120,3

113,8

159,5

58

(45)

43

(33)

80

70

64

(50)

93,5

81,7

70

61

72

69

192,3

2:a kv.

123,2

63,3

133,8

103,3

140,4

58

(45)

43

(33)

85

70

79

(52)

64,0

90,0

70

61

70

67

3:e kv.

122,6

68,3

138,1

141,7

145,9

68

(57)

53

(38)

85

70

79

(53)

68,3

87,3

70

61

72

69

1 ji),5

1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,

Kungshamn, Smögen, Lysekil och Strömstad.

2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

3 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på

torsk rensad vara med huvud.

4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för alla

köpare). Inom parentes har angetts minimipriset vid försäljning på

s. k. andra auktion (för exportörer och beredare av sill samt för be
redare

av frysta filéer i fråga om makrill).

6 Under åren 1962 resp. 1963 och 1964 har minimipriserna under

slutet av veckan legat 2 resp. 4 öre per kg under de angivna priserna.

• Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen

fastställt för partihandelns försäljning till detaljhandeln.

Detta är sålunda ej jämförbart med de redovisade fiskarpriserna.

Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna

inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och

fiskarens andel i lådkostnaden.

Kanyl. Maj.ts proposition nr ö6 år 1966

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1966

Tabell 5. Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och blötdjur samt beredd eller konserverad

fisk m. m. tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan

År

Utförsel

Införsel

Kommersiell export

Direkt- land- ningar i

utlandet

Sum-

ma

fisk,

kräft- djur och

blötdjur

kap. 3

beredd

eller kon- serverad

fisk m.m

kap. 16

Sum-

ma

fisk,

kräft- djur och

blötdjur

kap. 3

beredd

eller kon- serverad

fisk m.m

kap. 16

Milj. kg

1935/39 ......

25,1

M

14,8

41,3

44,5

7,1

51 6

1940/44 ......

5,4

0,4

1,7

7,5

11,6

0,4

12,0

1945/49 ......

30,2

2,0

12,6

44,8

21,5

4,7

26,2

1950/54 ......

47,9

2,5

30,2

80,6

25,6

8,8

34^4

1955..........

50,5

2,3

45,0

97,8

34,3

12,5

46,8

1956..........

40,2

2,6

35,8

78,6

33,7

13,5

47*2

1957..........

42,0

1,9

38,0

81,9

30,2

11,8

42*0

1958..........

35,9

2,9

66,8

105,6

33,8

15,9

49*7

1959..........

38,1

2,8

82,0

122,9

30,2

16,8

47,0

1960..........

56,4

3,5

65,2

125,1

31,0

16,5

47,5

1961..........

45,3

2,7

85,3

133,3

37,7

20,2

57,9

1962..........

33,0

3,6

117,6

154,2

38,4

19,4

57,8

1963..........

34,3

3,3

163,1

200,7

42,0

17,7

59,7

1964..........

23,5

2,9

213,0

239,4

40,3

24,2

64^5

1965..........

29,3

3,2

202,5

235,0

45,5

24,9

79,4

Milj. kr.

1935/39 ......

7,8

1,3

3,1

12,2

20,9

4,6

25,5

1940/44 ......

2,8

0,3

0,3

3,4

10,4

1,7

12 1

1945/49 ......

21,0

5,5

7,0

33,5

23,3

7,3

30,6

1950/54 ......

31,9

7,2

10,8

49,9

36,7

14,9

51,6

1955..........

34,2

6,6

16,1

56,9

61,9

24,6

86,5

1956..........

31,7

7,7

16,7

56,1

60,3

27,7

88*0

1957..........

36,9

5,3

17,9

60,1

59,9

28,6

88*5

1958..........

30,6

9,4

29,7

69,7

71,4

37,9

109''3

1959..........

32,5

9,7

33,8

76,0

66,6

38,5

105''l

1960..........

43,4

H,2

30,1

84,7

71,8

39,2

111*2

1961..........

39,2

10,1

40,6

89,9

85,5

46,3

131*8

1962..........

34,0

13,3

69,9

117,2

99,0

47,4

146*4

1963..........

34,5

13,5

67,7

115,7

110,5

50,2

160^7

1964..........

29,5

12,0

88,1

129,6

122,1

66,0

188*1

1965..........

34.4

14,6

110,5

159,5

155,5

78,4

233,9

Differens

Utförselöverskott

(+)

Införselöverskott

(—)

10.3

4,5

18,6

46,2

51,0

31.4

39.9

55.9

75.9

77,6

75.5

96,4

+ 141,0

+ 174,9

+ 164,6

13.3

8.7

2,9

1.7

29.6

31.9

28.4

39.6

29.1

26.3

41.9

29.2

45,0

58.5

74.4

Anm. 1.

. ,.. ...il ....------------v au,, av ii»» ocu sKmujur, som i aen tunaare tull
taxan

hanforts till stat. nr 281:1 och 321:5, ingår i denna tabell fr. o. m. år 1957.

Anm. 2. T. o. m. år 1948 är s. k. skrapfisk inte inkluderad i direktlandningama i utlandet,

j Direktlan^nin8ar > utlandet enligt jordbruksnämndens statistik. Övriga siffror är häm
tade

från handelsstatistiken utom för år 1965, som grundar sig på tullverkets preliminära statistik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 6. Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden 15/41 1946—31/12 1965, kr.

Ar

Västkusten

Sydkusten

Ostkusten (strömming)

Importfisk

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Införsel-

avgifter

1946 1950..............

8 604 534: 36

Pristillägg

m. m.

9 223 575: 36

1 234 318: 23

Pristillägg

m. m.

1 187 022: 99

1 041 366: 05

Prisutjäm-

ningsbidrag8

1 590 487: 20

1 188 025: 25

7 018 342: 03

7 093 614: 84

1Q51 1955..............

10 769 464:15

7 976 061:13

2 439 792: 09

1 102 423: 55

2 342 103: 20

3 751 110:95

7 234 886: 54

1956 1960..............

7 383 640: 09

9 587 783:11

1 454 777: 92

3 339 798: 50

1 973 592: 30

2 727 762: 76

1961....................

1 414 027: 53

1 837 378: 80

293 096: 21

706 015: 09

401 586: 66

488 022: 80

1 709 172:38

1 825 697: 60

1 700 468: —

1 223 257: —

1 421 825:32

1 314 767: 30

1 365 000: —

1 289 978: —

1 386 068: —

1 390 000: —

*-l 533 113: 35

12 447 586: 49

1962....................

1 408 989: 16

1 735 106: —

352 423 :21

701 162: 56

388 175: 24

627 378: —

1963 ...................

1 155 857: 35

1 610 875: —

272 814:16

720 536: 76

354 539: 12

620 513: —

1964....................

728 761:75

2 611 789: 60

243 922: 02

593 742; 71

326 479: 21

562 445: 76

1965 ...................

788 322:44

1 605 665: —

253 452:90

8 544 000: —

332 910:22

8 670 000: —

Omkostnader 1946—1965

Avveckling av statslån

Summa

32 253 596: 83

592 927: 13

2 500 000: —

39 281 161: 13

6 544 596: 74

86 891:98

500 000: —

9 481 594: 14

7 160 752: —

3 154: 80

500 000: —

11 540 875:27

23 180 402:42

Underskott

—7 027 564: 30

—2 936 997: 40

—4 380 123: 27

+ 21 283 303: 94

Överfört 1946 från clearingskassan

för fisk ....

Ränteinkomster........

+ 1 000 000: —

+ 9 742 288:09

Uppbörds- och kontrollkostnader

................

Överfört 1963 till arbetslöshetskassan

____

Total behållning

31/12 1965..............

1 Beträffande strömmingsregleringen den 1 april.

* Bortsett från fonder på tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets

införande ställts till förfogande för prisutjämningsbidrag

och sedermera helt förbrukats.

8 Beloppet är preliminärt.

— 578165: —

— 1 000 000: — * *

+ 30 447 427:03

* Av beloppet utgör 563 012: 55 kr. kostnad för fiskexportrepresen
tanten,

245 100: 80 kr. kostnad för kvalitetskontrollen för fisk och

725 000 kr. anslag till fiskpropaganda.

Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp.

år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »prisutjämningsbidrag»

belöper på resp. år. Specificerade siffror för åren

1946—1955 finns redovisade i prop. 1960: 82 och för åren 1956—

1960 i prop.1963: 49.

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

Statens jordbruksnämnds förslag

Prisregleringen. Statens jordbruksnämnd anför att fiskarorganisationerna

har framhållit att behov finns av en fortsatt prisreglering av fisk. Bl. a. har

de ansett att jordbruksnämnden bör ha rätt att vid behov utvidga prisregleringen

till att omfatta även på sydkusten ilandförd makrill, horngädda och

skrubba samt på ostkusten norr om Blekinge landad torsk. Samtliga representanter

för fiskerinäringen har förordat att gällande förordningar om

reglering av importen och exporten av fisk och fiskprodukter förlängs på

ett år. Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit

att få åtnjuta statlig kreditgaranti för lån i Sveriges kreditbank även

under nästa budgetår.

Jordbruksnämnden anmäler vidare att representanter för handeln med

färsk fisk i stort sett vitsordat lämpligheten av det på väst- och sydkusten

gällande prisregleringssystemet samt förordat en fortsatt prisreglering efter

i huvudsak oförändrade grunder. Inte heller från företrädare för konservindustrin

eller för handeln med salt sill har föreslagits principiella ändringar

av regleringarna på fiskets område. Krav har dock ånyo framförts att

regleringsavgiften slopas för salt sill och dessutom även för annan sill som

inköps för framställning av konserver, önskemål har vidare framställts att

regleringsavgiften på spillånga avskaffas och att importen därav ges fri.

Representanter för handeln med salt sill har åter föreslagit att kungörelsen

den 6 maj 1949 (nr 179) om förbud mot försäljning av islandssill under viss

tid av året hävs. Representanterna för fiskets organisationer har motsatt sig

samtliga dessa yrkanden.

Enligt jordbruksnämndens mening föreligger alltjämt behov av prisstöd

till fiskarna. Nämnden anser därför att -- i avvaktan på resultatet av den utredning

om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område som

pågar prisregleringsverksamheten även under budgetåret 1966/67 bör

bedrivas på väst- och sydkusten i stort sett enligt nu gällande grunder. På

ostkusten bör prisregleringen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de av 1965 års riksdag godkända riktlinjerna i fråga om stödet till

strömmingsfisket. Nämnden gör dock förbehåll för sådana ändringar i fråga

om handeln med fiskprodukter som kan föranledas av åtaganden inom internationella

organisationer.

Jordbruksnämnden anhåller om bemyndigande att även under nästa budgetår

få ta ut regleringsavgifter i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder som nu tillämpas. Av handeln med salt sill och konservindustrin

framförda krav på vissa begränsningar av regleringsavgifterna avser nämnden

att pröva senare.

Jordbruksnämnden erinrar om att införselavgifterna för frysta filéer

från EFTA-länderna avvecklas helt fr. o. m. den 31 december 1966. När

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966 19

dessa avgifter infördes år 1956 slopades då utgående regleringsavgift för

såväl importerad som svenskfångad fisk av de fiskslag, varav tiléei belagts

med införselavgift, ävensom för färska och frysta filéer av dessa fiskslag.

Nämnden framhåller att dessa produkter representerar för näringen mera

väsentliga fiskslag. Det kan därför visa sig önskvärt att återinföra regleringsavgiften.

Om så anses påkallat, avser nämnden efter närmare utredning

och hörande av berörda parter återkomma till Kungl. Maj :t med särskild

framställning i ämnet. Nämnden utgår från att formella hinder inte

skall föreligga att under nästa budgetår återinföra sådan regleringsavgift.

Jordbruksnämnden hemställer att de för regleringsåret 1966/67 inflytande

införselavgifterna, som nämnden uppskattar till 500 000 kr., får på i

huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna disponeras för att täcka

de utgifter som erfordras för att upprätthålla prisregleringen.

För innevarande budgetår får av införselavgiftsmedel disponeras dels

200 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda bedrivna verksamheten,

dels 100 000 kr. för att bestrida kostnaderna för en fiskexportrepresentant,

dels 60 000 kr. för att bekosta viss kvalitetskontroll av fisk.

Centralnämnden för fiskpropaganda har anhållit att under budgetåret

1966/67 få disponera 200 000 kr. för nämndens verksamhet. Jordbruksnämnden

erinrar om sin principiella ståndpunkt att bidrag för fiskpropaganda

bör utgå endast inom ramen för de medel som ställs till prisregleringsföreningarnas

förfogande i prisstödjande syfte och att därför endast begränsade

belopp bör utbetalas direkt ur prisregleringskassan för propagandaändamål.

Med hänsyn till statsmakternas tidigare beslut i ämnet och då

någon höjning nu inte begärs har jordbruksnämnden dock inte något att

erinra mot centralnämndens framställning.

Behov av en fiskexportrepresentant föreligger enligt jordbruksnämndens

mening även under nästa budgetår. Enligt vad nämnden inhämtat delas

denna uppfattning av fiskarorganisationerna och av övriga företrädare för

fiskerinäringen. Jordbruksnämnden hemställer därför att även under budgetåret

1966/67 få disponera högst 100 000 kr. av införselavgiftsmedel för

att bestrida kostnaderna för fiskexportrepresentanten.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning bör även i fortsättningen kvalitetskontroll

upprätthållas på svenska fiskvaror i huvudsakligen samma omfattning

som f. n. sker. För kontroll av fiskkonserver tillgängliga medel och

kontrollavgifter beräknas av nämnden räcka till för att under nästa budgetår

täcka uppkommande kostnader. Avgifterna för kvalitetskontrollen av

andra fiskvaror än konserver beräknas inte täcka kostnaderna. För budgetåret

1964/65 uppgick underskottet till något över 45 000 kr. Jordbruksnämnden

räknar med att underskott uppkommer även nästa budgetår och

hemställer därför att för ändamålet få disponera oförändrat högst 60 000 kr.

av införselavgifter.

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1966

jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även

under nästa budgetår skall få åtnjuta statlig kreditgaranti för lån i Sveriges

kredilbank i samma omfattning som f. n. Behållningen i prisregleringskassan

för fisk bör vidare på de villkor, som fastställts av Kungl. Maj :t den

3 september 1954 och den 11 april 1958, alltjämt få användas för lån till

prisregleringsföreningarna för att tillfälligt finansiera krediter vid försäljning

av fisk på export.

Stödet till strömmingsfisket på ostkusten. Jordbruksnämnden erinrar om

att enligt principbeslut av 1965 års riksdag (prop. 37, JoU 5, rskr 145) skall

fr. o. m. den 1 juli 1966 ett nytt system gälla för stödet till strömmingsfisket.

Det nya systemet innebär att för en tid av sex år ur prisregleringskassan

skall enligt vissa fastställda regler utgå årliga bidrag för bl. a. prisutjämning

av strömming, som inte kan avsättas inom landet för färskkonsumtion

eller rökning. Vidare skall en särskild förening, Ostkustens prisregleringsförening,

bildas för att handha stödet. I föreningens styrelse skall

ingå representanter för staten, fiskets organisationer och för fiskhandeln.

Statlig prisregleringsavgift skall inte längre tas ut på strömming som svenska

fiskare för i land på ostkusten.

Kungl. Maj :t har uppdragit åt jordbruksnämnden att vidta de förberedelser

som erfordras för att genomföra det nya stödsystemet den 1 juli

1966. Under nämndens medverkan har stadgar utarbetats för »Ostkustens

prisregleringsförening, ekonomisk förening» och konstituerande sammanträde

hållits med föreningens medlemmar, varvid stadgar antagits samt

styrelse och revisorer utsetts. Ansökan har inlämnats om föreningens registrering.

Enligt den överenskommelse, som ligger till grund för det nya stödsystemet,

skall stiftelsen Ostkustfisks konjunkturutjämningsfond upphöra

fr. o. m. den 1 juli 1966 och fondens behållning överföras till en stiftelse

knuten till Ostkustens prisregleringsförening. Till stiftelsen skall av det

årliga bidraget från regleringskassan och av övriga till prisregleringsföreningen

inlevererade medel överföras de belopp som avses skola tas i anspråk

först under ett kommande verksamhetsår. En förutsättning för att

genomföra överenskommelsen är att överföringarna inte blir inkomst-, förmögenhets-

eller gåvobeskattade. Jordbruksnämnden har mot denna bakgrund

under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens bifall träffat

överenskommelse med Ostkustens prisregleringsförening om att inrätta stiftelsen

Ostkustens konjunkturutjämningsfond. Denna bör hänföras till stiftelse

som avses i förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid

taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering

bildade stiftelser, m. m. (ändrad 1955:61, 1956:385, 1957: 156).

Under nämnda förutsättning har även överenskommelse träffats mellan

jordbruksnämnden och föreningen Ostkustfisk att stiftelsen Ostkustfisks

konjunktur utjämningsfond skall upphöra med utgången av juni 1966 och

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

att behållningen vid denna tidpunkt skall övertöras till stittelsen Ostkustens

konjunktur utjämningsfond.

Vid bifall till angivna överenskommelser fordras enligt jordbruksnämnden

ändring av nyss nämnda förordning.

Regleringen av utrikeshandeln med fisk. Jordbruksnämnden löieslår att

giltighetstiden för förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur och angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. förlängs

t. o. m. den 30 juni 1967.

Den fortsatta tillämpningen av import- och exportregleringen av fisk

föreslår nämnden skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med de gi under

som nämnden äger tillämpa under innevarande budgetår. Av företrädare

för handeln med salt sill aktualiserad fråga om den fortsatta tillämpningen

av importregleringen på spillånga avser nämnden att pröva senare.

Till skydd för avsättningen inom landet av fladensill gäller särskilda bestämmelser

enligt kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) om förbud mot

försäljning av islandssill under viss tid av året. Dessa bestämmelser innebär

förbud mot att sälja kryddad, salt eller socker saltad islandssill med undantag

för s. k. gaffelbitar i plåtemballage under månaderna augusti—november

såvida inte jordbruksnämnden beslutar annat. Nämnden anför att angivna

förbud inte har upprätthållits under de senaste nio åren. Redan tidigare

har nämnden ansett att bestämmelserna bör upphävas men ej hemställt

härom med hänsyn till att representanterna för fiskarna avstyrkt.

Enligt nämnden vill ej heller i år fiskarnas representanter tillstyrka att

bestämmelserna i fråga avvecklas. Nämnden och företrädare för handeln

med salt sill anser det dock svårt att tillämpa förbudet med hänsyn till att

islandssillen numera i allmänhet tillhandahålls i konservförpackningar.

Nämnden föreslår därför att den förut nämnda kungörelsen upphävs. Om

behov framdeles uppstår att skydda avsättningen av fladensill, avser jordbruksnämnden

att utreda frågan och redovisa de åtgärder som kan bli erforderliga.

Jordbruksnämndens råd i prisregleringsfrågor på fiskets område ansluter

sig till nämndens förslag.

Fiskeristijrelsen har vid samråd förklarat sig i sak biträda jordbruksnämndens

förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1966

Framställning angående bidrag ur prisregleringskassan för fisk

Ostkustfisk, centralförening u. p. a., anhåller om bidrag med 100 000 kr.

in prisregleringskassan för fisk för kostnader i samband med övergången

till nya bestämmelser för handeln med strömming. Föreningen framhåller

att i samband med övergången till det nya stödsystemet för strömmingsfisket

ställs ostkustens fiskarorganisationer inför stora problem när det gäller

att få verksamheten att fungera på ett för alla parter tillfredsställande sätt.

Uppenbart är att den möjlighet, som fiskarna får fr. o. m. den 1 juli 1966

att avyttra sina fångster på andra håll än till fiskförsäljningsföreningarna,

kan medföra en splittring i producentledet. Trots den stadga och styrka,

som de fackliga och ekonomiska organisationerna numera fått, vågar man

inte räkna med en tillräckligt omfattande lojalitet från fiskarnas sida för

att det nya systemet, som förutsätter frivillig samverkan, skall kunna

fungera. Det är därför av allra största betydelse att söka skapa den sammanhållning

i producentledet som är en oeftergivlig förutsättning för att

verksamheten skall kunna bedrivas under de nya betingelserna.

Föreningen anför att något detaljerat handlingsprogram inte ännu föreligger.

Uppenbarligen måste emellertid en intensiv bearbetning ske av fiskarkåren

i form av informationsskrifter som berör de nya förhållandena

och de centrala organisationernas insatser för att säkerställa tryggare villkor

på längre sikt m. m. Självklara åtgärder är också att anordna lokala

informationssammanträden samt personlig närvaro vid fiskarnas sammanträden

m. m. Jämsides härmed bör fiskhandeln fortlöpande informeras

om den verksamhet som bedrivs för att på bästa möjliga sätt tillgodose handelns

intressen.

För att kunna genomföra de skisserade åtgärderna erfordras ekonomiska

lesurser över vilka föreningen inte förfogar. I detta sammanhang framhållei

föreningen att de interna utredningar som sedan länge pågår och som

syftar till att ytterligare rationalisera producentverksamheten redan medfört

betydande kostnader som kommer att öka när utredningarna slutförts.

För att täcka hittills uppkomna kostnader har föreningen nödgats

ta i anspråk medel som fiskarna avsatt för annat ändamål. Det kan ej komma

i fråga att vidare utnyttja dessa medel för angivna verksamhet.

Statens jordbruksnämnd upplyser i remissyttrande att föreningen på

nämndens begäran närmare redovisat de kostnader som avses med föreningens

framställning. Av föreningens skrivelse framgår att föreningen

haft utgifter på ca 46 000 kr. för utredningar m. m. under åren 1961__

1964. För år 1965 redovisar föreningen utgifter för tre föreningskonferenser

med 16 000 kr., för konsultationsarvoden i fråga om stadgar m. m. för

Ostkustens prisregleringsförening med 1 000 kr. samt för del av fören i nas
ö
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

styrelsens resor och traktamenten med 3 000 kr. För år 1966 räknar föreningen

med kostnader på 18 000 kr. för tre föreningskonferenser samt på

10 000 kr. för övriga kostnader i samband med planerade informationsmöten.

Härjämte upplyser föreningen att en trycksak med utförliga informationer

om de nya bestämmelserna förbereds. Denna trycksak, som i

första hand kommer att distribueras till samtliga fiskare på ostkusten, beräknas

kosta ca 17 000 kr. Summan av föreningens kostnader skulle därigenom

komma att uppgå till 110 000 kr. Härtill kommer kostnader, 41000

kr., som Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund har eller beräknas få

för deltagande i föreningen Ostkustfisks föreningskonferenser och utredningar.

Jordbruksnämnden erinrar om att bl. a. omfattningen av det stöd, som

fr. o. m. den 1 juli 1966 skall utgå till strömmingsfisket på ostkusten, grundar

sig på en överenskommelse som träffats mellan nämnden samt föreningen

Ostkustfisk och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund. Med

hänsyn bl. a. härtill har inom nämnden rått tveksamhet om man i särskild

ordning bör av prisregleringsmedel täcka de kostnader som avses med

framställningen. Nämnden har dock stannat för att skäl kan föreligga att

i viss omfattning bestrida föreningens kostnader under år 1966 för information

till strömmingsfiskarna om de nya bestämmelserna. Nämnden tillstyrker

därför att ett engångsbelopp av 35 000 kr. ställs till föreningens förfogande

för ändamålet.

Departementschefen

Statens jordbruksnämnd har efter överläggningar med representanter

för fiskarorganisationerna, fiskhandeln och industrin funnit att behov föreligger

av fortsatt prisreglering på fiskets område. Även jag anser att prisregleringsverksamheten

bör upprätthållas under nästa budgetår. I avvaktan

på resultatet av det uppdrag att utreda utformningen av prisregleringssystemet,

som jordbruksnämnden erhållit, bör prisregleringen på väst- och sydkusten

handhas på samma sätt som hittills, dvs. i stort sett i enlighet med

de uttalanden i ämnet som gjorts av föredragande departementschefen i

prop. 1951:81. På ostkusten bör prisregleringen anordnas i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder för stödet till strömmingsfisket som beslöts

av 1965 års riksdag och som jag återkommer till i det följande.

Statens kostnader för prisregleringen bör liksom hittills täckas av medel

som inflyter till prisregleringskassan för fisk. Statens jordbruksnämnd bör

_utom i fråga om strömming som svenska fiskare för i land på ostkusten

_ äga ta upp prisregleringsavgifter under budgetåret 1966/67 i den omfattning

som gällt sedan den 1 september 1963. Nämnden bör således få ta

ut prisregleringsavgift med högst 3 % av inköpspriset för fisk, som fångas

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

av svenska fiskare och som fors i land på väst- eller sydkusten. På importerad

fisk bör prisregleringsavgift få tas ut med belopp som motsvarar avgifterna

på fisk som svenska fiskare fångar.

Såsom jordbruksnämnden framhållit kommer införselavgifterna för frysta

fiskfiléer från EFTA-länderna att helt avvecklas den 31 december 1966.

När dessa avgifter infördes år 1956 slopades den prisregleringsavgift som

då utgick för importerad och svenskfångad fisk av berörda fiskslag samt

för filéer därav. Nämnden avser att utreda behovet av att på nytt införa

prisregleringsavgift för berörda fiskslag. Jag har ej något att erinra mot

en sådan utredning. Hinder bör ej möta att, om det visar sig erforderligt,

efter beslut av Kungl. Maj :t ta ut prisregleringsavgift för berörda fiskslag

redan under nästa budgetår.

I enlighet med jordbruksnämndens förslag bör inkomsterna av införselavgifterna

på filéer av vissa fiskslag få disponeras på i huvudsak samma sätt

som prisregleringsavgifterna. Sedan i det följande särskilt nämnda belopp

utgått bör införselavgifterna således få användas för att täcka de utgifter

som behövs för att upprätthålla prisregleringen.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör — under särskilda

förhållanden och på de villkor som fastställs av Kungl. Maj :t — behållningen

i prisregleringskassan även nästa budgetår få användas för lån

till prisregleringsföreningarna på fiskets område för att tillfälligt finansiera

krediter vid försäljning av fisk på export. Jag biträder vidare jordbruksnämndens

förslag att prisregleringsföreningarna även under budgetåret

1966/67 bör kunna få statlig kreditgaranti för lån i Sveriges Kreditbank i

samma omfattning som nu gäller.

För innevarande budgetår får centralnämnden för fiskpropaganda för sin

verksamhet disponera högst 200 000 kr. av införselavgiftsmedel. Centralnämnden

har mot bakgrunden av bl. a. behovet av fortsatt propaganda

anhållit att samma belopp får disponeras även under budgetåret 1966/67.

I likhet med jordbruksnämnden har jag ej något att erinra häremot.

För att täcka kostnaden för en befattning som fiskexportrepresentant

har under budgetåret 1965/66 fått tas i anspråk högst 100 000 kr. av införselavgifterna

på fiskets område. Jag biträder jordbruksnämndens förslag

att för nästa budgetår samma belopp får användas för ändamålet. Ej heller

har jag något att erinra mot förslaget att även för budgetåret 1966/67 högst

60 000 kr. av införselavgiftsmedel får disponeras för de av jordbruksnämnden

angivna kostnaderna i samband med kvalitetskontroll av andra fiskvaror

än konserver.

Enligt principbeslut av 1965 års riksdag (prop. 37, Joll 5, rskr 145) skall

nuvarande reglering av handeln med strömming upphöra den 1 juli 1966

och därefter ett nytt system gälla för stödet till strömmingsfisket. Det nya

systemet innebär i huvudsak att från prisregleringskassan för fisk under

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 är 1666

en tid av sex år skall utgå årliga bidrag till kostnaderna för stödet med

belopp so in står i visst samband med storleken av de medel som medlemmarna

i ostkustens fiskförsäljningsföreningar tillskjuter. Det statliga bidraget

skall under nästa budgetår vara lägst 150 000 kr. och högt .1.53 .100

kr. Medlen skall användas bl. a. för tillskott till priserna på strömming som

inte kan avsättas inom landet för färskkonsumtion eller rökning. Någon

statlig pr isregler ingsavgif t på strömning, som svenska fiskare för i land pa

ostkusten, skall ej tas ut. För att handha stödet har bildats en särskild förening,

Ostkustens prisregleringsförening, i vars styrelse ingår representanter

för staten, fiskets organisationer och för handeln. Jordbruksnämnden hai,

såsom förutsatts i det förut nämnda principbeslutet, traffat överenskommelse

dels med Ostkustens prisregleringsförening att inrätta stiftelsen Ostkustens

konjunkturutjämningsfond, dels med Ostkustens prisregleringsforening

och föreningen Ostkustfisk att stiftelsen Ostkustfisks konjunktur utjämningsfond

skall upphöra den 1 juli 1966 och att fondens behållning i

samband därmed skall överföras till stiftelsen Ostkustens konjunkturutjämningsfond.

Kungl. Maj :t har tidigare denna dag godkänt dessa avtal.

Enligt 6 § i avtalet mellan statens jordbruksnämnd och Ostkustens prisregleringsförening

gäller som förutsättning för avtalet att Kungl. Maj:t och

riksdagen före den 1 juli 1966 beslutat alt föreningens inbetalningar till

stiftelsen Ostkustens konjunkturutjämningsfond skall få dras av vid beräkning

av nettointäkt av föreningens rörelse enligt kommunalskattelagen

och förordningen om statlig inkomstskatt, att de till stiftelsen influtna medlen

jämte ränta därå inte beskattas hos stiftelsen samt att medel, vilka utbetalas

till föreningen från stiftelsen, skall upptas som intäkt av föreningens

rörelse under det beskattningsår, för vilket medlen tillgodoförts stiftelsen.

Motsvarande bestämmelser i beskattningshänseende gäller f. n. för föreningen

Ostkustfisk och stiftelsen Ostkustfisks konjunktur utjämningsfond.

Bestämmelserna återfinns i förordningen den 19 februari 1954 (nr

71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts

vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m., sådan förordningen

lyder efter en år 1957 beslutad ändring (SFS 1957:156). I samråd med

chefen för finansdepartementet har jag låtit upprätta författningsförslag

enligt vilket vad i förordningen stadgas om föreningen Ostkusttisk och

stiftelsen Ostkustfisks konjunkturutjämningsfond i stället skall gälla Ostkustens

prisregleringsförening och stiftelsen Ostkustens konjunkturutjämningsfond.

De nya bestämmelserna synes böra träda i kraft den 1 juli 1966,

då Ostkustfisks konjunkturutjämningsfond skall upphöra. Behållningen i

fonden vid den tidpunkten överförs till Ostkustens konjunkturutjämningsfond.

Denna överföring föranleder givetvis inte någon inkomstbeskattning

hos sistnämnda fond. Inte heller kommer gåvoskatt i fråga.

Föreningen Ostkustfisk har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående,

anhållit om bidrag med 100 000 kr. ur prisregleringskassan för fisk

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1966

för kostnader i samband med övergången till nytt system för stödet till

strömmingsfisket. Jordbruksnämnden har tillstyrkt ett bidrag på 35 000 kr.

for vissa kostnader för information till fiskarna och handeln om det nya

systemet. Jag anser att det är angeläget att berörda parter snabbt blir informerade

om innebörden av bestämmelserna. Jag förordar därför att föreningen

för ändamålet erhåller ett engångsbidrag av 35 000 kr. ur prisregleringskassan

för fisk.

Såsom förut nämnts skall den nuvarande regleringen av handeln med

strömming upphöra vid utgången av juni 1966. Hithörande bestämmelser

i förordningen den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med

fisk, m. m„ bör då upphävas. Detta medför också vissa följdändringar i

förordningen; bl. a. bör rubriken ändras till »Förordning om prisregleringsavgift

för fisk m. m.». Samtidigt bör förordningen, som nu gäller

t. o. m. den 30 juni 1966, få sin giltighetstid förlängd med ett år. Förslag

till författning i ämnet har upprättats inom jordbruksdepartementet.

Importen och exporten av fisk m. m. regleras f. n. med stöd av bl. a. förordningarna

den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av

vissa slag av fisk och skaldjur samt (nr 374) angående reglering av utförseln

av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. Dessa förordningar gäller

t. o. m. den 30 juni 1966. Jag föreslår att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens

bemyndigande att förlänga förordningarnas giltighetstid t. o. m. den

30 juni 1967.

Importregleringen bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag fortfalande

tillämpas på i huvudsak samma sätt som innevarande budgetår. Jordbruksnämnden

bör därvid liksom hittills få företa de jämkningar som kan

bh erforderliga på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen eller av

åtaganden inom andra internationella organisationer.

Jordbruksnämnden föreslår i detta sammanhang att den till skydd för

avsättningen inom landet av fladensill gällande kungörelsen den 6 maj

1949 (nr 179) om förbud mot försäljning av islandssill under viss tid av

året upphävs. Jag har ej något att erinra mot detta förslag. Kungl. Maj :t

äger besluta härom.

Regleiingen av exporten av fisk bör under nästa budgetår, såsom jordbruksnämnden

förordat, ordnas efter i huvudsak de grunder som följs under

innevarande budgetår.

r Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, alt

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) anta förslag till förordning angående ändrad lydelse av

förordningen den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering

av handeln med fisk, m. m., och angående fortsatt giltighet

av samma förordning,

2) anta förslag till förordning angående ändrad lydelse

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år t966

av 1 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt

att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som

tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.,

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att t. o. m. den 30 juni 1967

förlänga giltighetstiderna för förordningen den 5 juni 1953

(nr 372) angående reglering av utförseln av vissa slag av

fisk och skaldjur samt förordningen den 5 juni 1953 (nr

374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk

och skaldjur m. m.,

4) medge att för tiden t. o. m. den 30 juni 1967 reglering

av priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk

av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger anordnas

enligt de grunder jag förordat i det föregående,

5) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under

budgetåret 1966/67 för lån i Sveriges Kreditbank mot gängse

ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening u. p. a.,

intill ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta, dels åt Västkustfisk,

förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr.

jämte ränta.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. Sehlstedt

MAPCUS BOKTR. STHLM 1966 6SCIf7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avveckling av nuvarande rättsförhållanden beträffande gruvskogarna jämte en i ämnet vä a1 i texten
  2. JoU 1966:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1966/67. s. 1 i texten