Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av h § förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor
7 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1966:57, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av h § förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Mnj:ts proposition nr 57 år 1060
1
Nr 57
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av h § förordningen
den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa
varor; given Stockholms slott den I mars 1966.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 4 § förordningen
den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
För att täcka kostnaderna i samband med prisutjämningen på vissa livsmedelsprodukter
föreslås i propositionen att utjämningsskatten den 1 juli
1966 höjs från 50 till 60 öre per kg.
1 Bihang till riksdagens protokoll i966. 1 saml. Nr 57
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 1966
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 4 § förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om
utjämningsskatt å vissa varor
Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 3 juni 1960 om utiämningsskatt
a vissa varor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
4
Skatten utgår med 50 öre för kilogram-
I varans vikt inräknas sådant
förefintligt emballage med vilket varor
av ifrågavarande slag försäljas i
detaljhandeln.
§•
Skatten utgår med 60 öre för kilogram-
I varans vikt inräknas sådant
förefintligt emballage med vilket varor
av ifrågavarande slag försäljas i
detaljhandeln.
dn?rnnm--ÖTdning trä,der \klaU den 1 juli 1966‘ Äldre bestämmelser gälla
ikraft trädande t* aVSCende pa forhållanden som hänföra sig till tiden före
Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 1966
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den J mars
1966.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Länge,
Kling, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjning av utjämningsskatten
å vissa varor och anför.
I sin framställning rörande anslag för budgetåret 1966/67, m. m., tog
jordbruksnämnden upp bl. a. frågan om kostnaderna för prisutjämningen
för vissa varor. I anledning härav har kontrollstyrelsen, efter remiss, avgett
utlåtande angående storleken av den med prisutjämningen sammanhängande
utjämningsskatten. över kontrollstyrelsens utlåtande har yttranden
avgetts av generaltullstyrelsen, statens jordbruksnämnd och kommerskollegium.
Kommerskollegium har bifogat yttranden från Sveriges kemiska industrikontor,
Sveriges choklad- och konfektyrfabrikantförening samt Sveriges
grossistförbund.
Förslag och yttranden
Enligt förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa
varor skall sådan skatt erläggas för vissa varor, som tillverkas i Sverige
yrkesmässigt för försäljning eller införs till landet. Hit hör choklad- och
konfektyrvaror (med visst undantag) samt wafers och biscuits. Skatten utgår
med 50 öre per kg.
Utjämningsskatten infördes år 1960 i syfte att täcka kostnaderna för den
prisutjämning beträffande vissa livsmedelsprodukter som då inrättades. I
kostnadsberäkningarna för denna inräknades därvid också visst inkomstbortfall
på grund av minskade skatteintäkter vid systemets inrättande. Prisutjämningen
avser att underlätta den tullavveckling som skall genomföras
inom EFTA. Genom förfarandet ges de inhemska producenterna möjlighet
att få tillgång till råvaror för sin tillverkning till världsmarknadspris utan
hinder av den högre prisnivån i Sverige som är en följd av jordbruksregleringen.
Prisutjämningen avser råvarorna socker, glykos, fettvaror, mjöl
och mjölk.
Skattskyldig tillverkare skall i princip månadsvis till konlrollstyrelsen av
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
t
Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 1966
ge deklaration över sin tillverkning av skattebelagda varor. I deklarationen
D rivar tillverkaren samtidigt utjämningsbidrag för de råvaror som använts
vid tillverkningen och för vilka han är berättigad att erhålla sådant bidrag.
Kontrollstyrelsen erhåller periodvis från jordbruksnämnden belopp motsvarande
de prisutjämningsbidrag som tillgodoförts skattskyldiga.
Kostnaderna för råvaruprisutjämningen på jordbruksområdet bestrids
från förslagsanslag för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. För
budgetåret 1965/66 har för dessa kostnader anslagits ett belopp om 60 milj.
kr.
I sin framställning rörande anslag för budgetåret 1966/67 beräknar jordbruksnämnden,
att kostnaderna för prisutjämningen för innevarande budgetår
kommer att överstiga det anslagna beloppet med omkring 3 milj. kr.
och sålunda uppgå till omkring 63 milj. kr. Beräkningen grundas på det förhållandet
att tillverkningen av berörda varor ökat, vilket bl. a. hänger samman
med sänkningen av den särskilda varuskatten på choklad- och konfeklyrer
den 1 juli 1965. För budgetåret 1966/67 anser nämnden att man bör
räkna med ett medelsbehov på omkring 68 milj. kr. Nämnden utgår härvid
fi ån att varuvolymen fortsätter att öka och att bidragsbeloppen i viss grad
kommer att höjas till följd av en väntad utlösning av det s. k. inflationsskyddet
inom jordbruksregleringen. 1 nämndens framställning den 20 januari
1966 med förslag till provisorisk reglering av priserna på vissa jordbruksvaror,
in. m. beräknas kostnaderna för prisutjämningsförfarandet till
69 milj. kr.
Kontrollstyrelsen uttalar för sin del, att skattesatsen vid oförändrade produktions-
och prisförhållanden skulle behöva höjas till omkring 60 öre per
kg for att kostnaderna för prisutjämningen för de utjämningsskattebelagda
varorna choklad och konfektyrer, wafers och biscuits åtminstone i huvudsak
skall bli täckta. Styrelsen påpekar, att av det belopp som av jordbruksnämnden
beräknats för prisutjämningsbidragen budgetåret 1966/67 omkring
58 milj. kr. torde falla på de utjämningsskattebelagda varorna. Sedan
prisutjämningsförfarandet tillkom år 1960 har utjämningsskatten gett ett
visst överskott varje budgetår. Under senare delen av budgetåret 1964/65
kom emellertid kostnaderna för utjämningsbidragen att överstiga skatteinkomsterna.
Styrelsen väntar att så blir fallet även fortsättningsvis. För innevarande
budgetår beräknar styrelsen ett underskott på 8,5 milj. kr.
Kontrollstyrelsen framhåller att underskottet sammanhänger huvudsakligen
med att bidraget för den i sammanhanget mest betydelsefulla råvaran,
socker, successivt måst höjas i avsevärd grad. Utjämningsbidraget för
socker varierade under de första åren systemet tillämpades mellan 35 och
45 öre per kg men steg under år 1965 till 70 öre per kg. I prognosen för den
kommande utvecklingen utgår styrelsen från att de gällande bidragssatserna
i stort sett skall bli bestående. Mot den väntade kostnaden under budgetåret
Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 19(i(i 5
1966/67 för utjämningsbidrag om 58 milj. kr. skulle med oförändrad skattesats
stå en skatteintäkt på omkring 47 milj. kr. Ett underskott på 11 milj.
kr. beräknas sålunda uppstå.
Jordbruksnämnden har inte något alt erinra mot kontrollstyrelsens beräkningar.
Nämnden påpekar dock den ovisshet som råder om den kommande
prisutvecklingen för socker, varför en inte obetydlig felmarginal måste tas
med i bedömningen.
Även kommerskollegium understryker att den viktigaste orsaken till de
ökade kostnaderna för prisutjämningen är de nuvarande låga världsmarknadspriserna
på socker. Det anses emellertid osäkert om sockerpriset även
fortsättningsvis kommer att bibehållas vid denna extremt låga nivå. Kollegium
erinrar om de stora prissvängningar som förekom i sockerpriset för
några år sedan. Med hänsyn till de internationella strävandena att stabilisera
sockerpriset på en avsevärt högre nivå än den nu rådande anser kollegium
att försiktighet hör iakttas i fråga om åtgärder för att korrigera ett
läge som grundar sig på nuvarande låga priser. Någon justering uppåt av
utjämningsskatten anses därför inte böra övervägas förrän det under en
längre tid visat sig att influten skatt inte täcker utbetalade prisutjämningsbidrag.
Kollegium framhåller vidare att det under nuvarande förhållanden
är önskvärt att undvika ökade pålagor på EFTA-varor, även om en skattehöjning
kan anses tillåten enligt EFTA-konventionen. Kollegium hemställer
därför att kontrollstyrelsens förslag inte skall föranleda någon åtgärd.
Generaltullstyrelsen framhåller för sin del att en höjning av skatten inte
erbjuder komplikationer från administrativ eller teknisk synpunkt. Styrelsen
påpekar dock angelägenheten av att skattesatsen inte ändras med alltför
korta mellanrum.
Departementschefen
Den nu gällande ordningen för prisutjämning på vissa livsmedelsprodukter
infördes vid EFTA:s upprättande och sammanhänger med det förhållandet
att tullarna på en rad manufakturerade livsmedel avvecklas under
det att det med jordbruksregleringen sammankopplade skyddet för råvarorna
kvarstår. Prisutjämningen innebär att man undanröjer den särskilda
kostnadsbelastning på grund av jordbruksregleringen, som annars skulle
missgynna svenska producenter i konkurrens med företag inom andra
EFTA-länder. Detta åstadkoms genom att producenterna kompenseras för
skillnaden mellan den svenska prisnivån och världsmarknadspriserna. För
finansieringen av bidragskostnaderna såvitt avser vissa av de bidragsberättigade
varorna — choklad, konfektyrer, wafers och biscuits — infördes en
särskild utjämningsskatt.
Beräkningar som gjorts av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen visar
— såvitt avser det nu aktuella varuområdet — att ett underskott på 9—10
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 1966
milj. kr. kommer att uppstå under innevarande budgetår och att underskottet
torde stiga till 11 milj. kr. eller mer budgetåret 1966/67. För att
täcka ett underskott på 11 milj. kr. skulle enligt kontrollstyrelsen erfordras
en höjning av utjämningsskatten med omkring 10 öre per kg.
Det beräknade underskottet orsakas främst av att kostnaderna för utjämningsbidragen
beträffande socker undergått en betydande stegring, vilket i
sin tur sammanhänger med prisutvecklingen här hemma och utomlands.
Det är naturligtvis osäkert om det internationella sockerpriset kommer att
bibehållas vid nuvarande låga nivå. De höga sockerpriserna för ett par år
sedan hade dock sin grund i en speciell krissituation. Även om de nu aktuella
strävandena att genom en internationell överenskommelse stabilisera
sockerpriserna skulle nå resultat, torde det få anses osannolikt att någon
betydande höjning av världmarknadspriset på kort sikt skall äga rum. Vad
åter angår den svenska prisnivån för socker torde denna komma att vara i
stort sett oförändrad under det kommande budgetåret. Det är sålunda sannolikt
att nuvarande höga utjämningskostnader för socker blir bestående tills
vidare. Vad beträffar övriga råvaror för vilka utjämning beräknas har sedan
åi 1960 bidragsbeloppen stigit även för flertalet av dessa. De sammanlagda
kostnaderna för prisutjämningen torde sålunda tills vidare komma att ligga
på samma höga nivå som för närvarande.
Såsom ett par av remissinstanserna framhållit bör i och för sig en ändring
av utjämningsskatten inte komma i fråga förrän viss säkerhet vunnits i bedömningen
av utvecklingen. Det ligger emellertid i sakens natur att någon
absolut säkerhet inte kan nås och att man därför alltid måste bygga på ett
antagande om den framtida utvecklingen. Enligt min mening talar f. n. all
sannolikhet för att kostnaderna för prisutjämningen med oförändrad utjämningsskatt
inte kommer att täckas av skatten. En jämkning av skattesatsen
ter sig därför motiverad. Liksom hittills bör skatten vara densamma
för alla berörda varor. Den nya skattesatsen bör i anslutning till kontrollstyrelsens
beräkningar bestämmas till 60 öre per kg. I övrigt vill jag här beträffande
det tidigare föreliggande överskottet endast erinra om att utjämningsskatten
i princip varit avsedd att täcka också ett inkomstbortfall i
samband med systemets inrättande och att någon täckning för det underskott
som uppkommer under innevarande budgetår inte erhålls.
Jag förordar sålunda att utjämningsskatten på choklad- och konfektyrvaror
samt wafers och biscuits höjs till 60 öre per kg. Ändring av 4 § utjämningsskatteförordningen
torde böra ske i enlighet härmed och träda i
kraft den 1 juli 1966.
Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Maj :t i proposition
föreslår riksdagen att antaga ett inom finansdepartementet upprättat
förslag till förordning angående ändrad lydelse av \ § förordningen
den 3 juli 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor.
7
Knngl. Maj.ts proposition nr 57 år 1966
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Hans Ohlsson
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660255
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1966:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 4 § förordningen den 3 juni 1960 a1 i texten
- BevU 1966:35 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 4 § förordningen den 3 juni 1960 s. 2 i texten