Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, m. m

1966-03-11 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:61, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr (it dr 1966

1

Nr 61

Knngl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 29 november

1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och om stadshypoteksföreningar,

m. m.; given Stockholms slott den 11 mars 1966.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 29 november 1963

(nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar;
2)

förordning angående ändring i förordningen den 29 november 1963

(nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar;

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås — till följd av en i november 1965 införd ny låneform

i hypoteksväsendet — höjning av grundfonden för Svenska bostadskreditkassan

från 400 milj,, kr. till 900 milj. kr.

Samtidigt föreslås ändrad konstruktion av Konungariket Sveriges stadshypotekskassas

och Svenska bostadskreditkassans grundfonder. I stället för

att som nu utgöras av statsobligationer avses fonderna komma att bestå av

garantiförbindelser, som utfärdas av riksgäldsfullmäktige. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 61

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1966

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom förordnas, att 16, 17 och 20 §§ förordningen den 29 november

1963 om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

16 §.

Som grundfond för kassan ställer

staten genom riksgäldsfullmäktige

till förfogande svenska statens tre

och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida,

till ett nominellt belopp av en och

en halv miljard kronor.

G rund fondsobligationerna fortfara

att tillhöra staten. Så långe kassans

samtliga förbindelser icke äro fullgjorda,

äger staten dock ej förfoga

över obligationerna för annat ändamål

än här sagts.

17 §.

Efter anmälan till riksgäldskontoret

må kassan taga grundfondsobligationer

i anspråk till fullgörande

av sina förbindelser, då kassan

för tillfället saknar tillgängliga medel

till detta, samt, i den ordning

som sägs i 20 §, då kassan trätt i

likvidation.

Då i annat fall än vid kassans likvidation

grundfondsobligationer tagits

i anspråk, skall kassan ersätta

staten den ränta, som staten med anledning

härav må hava utgivit, och

snarast möjligt tillföra grundfonden

obligationer svarande mot de grund- 1

1 Senaste lydelse av 16 § se 1965:140.

Som grundfond för kassan ställer

staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige

utfärdad garantiförbindelse

på en och en halv miljard kronor.

Efter anmälan till riksgäldskontoret

må kassan taga grundfonden i

anspråk till fullgörande av sina förbindelser,

då kassan för tillfället

saknar tillgängliga medel till detta,

samt, i den ordning som sägs i 20 §,

då kassan trätt i likvidation.

Då i annat fall än vid kassans likvidation

grundfonden tagits i anspråk,

skall kassan ersätta staten

den ränta, som staten med anledning

härav må ha utgivit, och snarast

möjligt återbetala vad som tagits

i anspråk.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr til år 1900

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

fondsobligationer, som tagits i anspråk.

20 §.

Om kassans--------Kungl. Maj :t.

Vid likvidation må grundfonds- Vid likvidation må grundfonden

obligationer tagas i anspråk endast tagas i anspråk endast i den mån ani

den mån annan tillgång saknas, nan tillgång saknas, som svarar för

som svarar för kassans förbindelser, kassans förbindelser.

Vad som —• -— —---av föreningarna.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 29 november 1963 (nr 575) om

Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar

Härigenom förordnas, att 16, 17 och 20 §§ förordningen den 29 november

1963 om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

16 §.

Som grundfond för kassan ställer

staten genom riksgäldsfullmäktige

till förfogande svenska statens fyra

och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida,

till ett nominellt belopp av fyra

hundra miljoner kronor.

Grundfondsobligationerna fortfara

att tillhöra staten. Så länge kassans

samtliga förbindelser icke är o fullgjorda,

äger staten dock ej förfoga

över obligationerna för annat ändamål

än här sagts.

Som grundfond för kassan ställer

staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige

utfärdad garantiförbindelse

på nio hundra miljoner kronor.

1 Senaste lydelse av 16 § se 1965:141.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 61

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1966

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

17 §.

Efter anmälan, till riksgäldskontoret

må kassan taga grundfondsobligationer

i anspråk till fullgörande

av sina förbindelser, då kassan

för tillfället saknar tillgängliga medel

till detta, samt, i den ordning

som sägs i 20 §, då kassan trätt i likvidation.

Då i annat fall än vid kassans likvidation

grnndfondsobligationer tagits

i anspråk, skall kassan ersätta

staten den ränta, som staten med anledning

härav må hava utgivit, och

snarast möjligt tillföra grundfonden

obligationer svarande mot de grundfondsobligationer,

som tagits i anspråk.

Efter anmälan till riksgäldskontor

må kassan taga grundfonden i

anspråk till fullgörande av sina förbindelser,

då kassan för tillfället

saknar tillgängliga medel till detta,

samt, i den ordning som sägs i 20 §,

då kassan trätt i likvidation.

Då i annat fall än vid kassans likvidation

grundfonden tagits i anspråk,

skall kassan ersätta staten

den ränta, som staten med anledning

härav må ha utgivit, och snarast

möjligt återbetala vad som tagits

i anspråk.

20 §.

Om kassans —---—---Kungl. Maj :t.

Vid likvidation må grundfonds- Vid likvidation må grundfonden

obligationer tagas i anspråk endast tagas i anspråk endast i den mån ani

den mån annan tillgång saknas, nan tillgång saknas, som svarar för

som svarar för kassans förbindelser, kassans förbindelser.

Vad som------— —- av föreningarna.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ls proposition nr (il är 1966

;>

Utdrag an protokollet över finansärenden, hället inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

11 mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjning av grundfonden

för Svenska bostadskreditkassan, m. m., och anför.

Inledning

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska bostadskreditkassan

har till uppgift att finansiera stadshypoteks- resp. bostadskreditföreningarnas

utlåning. Finansieringen sker genom obligationsupplåning. Storleken

av denna upplåning bestäms av storleken på de grundfonder som staten

ställer till kassornas förfogande. Upplåningen får inom var och en av

kassorna inte överstiga ett belopp, som motsvarar tio gånger grundfondens

belopp. F. n. har stadshypotekskassan en grundfond om 1,5 miljard kr.

och bostadskreditkassan en grundfond om 400 milj. kr.

Grundfonderna består f. n. av statsobligationer, som tillhandahålls genom

riksgäldsfullmäktiges försorg.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska bostadskreditkassan

har i gemensam skrivelse den 31 januari 1966 till Kungl. Maj :t hemställt

att förslag om höjning av bostadskreditkassans grundfond till 900

milj. kr. föreläggs riksdagen.

I skrivelsen framläggs också förslag till ändring av grundfondernas konstruktion.

Grundfonderna anses böra utgöras av statliga garantiförbindelser

i stället för av statsobligationer.

Över kassornas framställning har efter remiss yttranden avgetts av bankinspektionen

samt av riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1966

Gällande ordning

Bestämmelserna för stadshypotekskassan finns i förordningen den 29

november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och

om stadshypoteksföreningar (SF). Bestämmelserna för bostadskreditkassan

lämnas i förordningen den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan

och om bostadskreditföreningar (BF). Reglerna i SF och BF

stämmer i stora delar helt överens.

Huvudbestämmelserna om grundfond finns i 16 § SF och 16 § BF (ändrade

senast genom SFS 1965: 140 resp. 141). De båda paragraferna har samma

lydelse utom i vad de anger grundfondsbeloppens storlek samt arten av

de obligationer vilka utgör resp. grundfond. Enligt 16 § första stycket SF

ställer staten genom riksgäldsfullmäktige till stadshypotekskassans förfogande

som grundfond svenska statens 3 1/2 % obligationer, ouppsägbara

från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av 1,5 miljard kr. För bostadskreditkassan

utgörs grundfonden, enligt 16 § första stycket BF, av

svenska statens 4 1/2 % obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida,

till ett nominellt belopp av 400 milj. kr. I andra stycket av resp. paragraf

föreskrivs att grundfondsobligationerna fortfar att tillhöra staten men att

staten inte har rätt att förfoga över obligationerna för annat ändamål, så

länge kassans samtliga förbindelser inte är fullgjorda.

Grundfonderna bildar det yttersta underlaget för kassornas verksamhet

i det att de utgör beräkningsunderlag vid bestämmande av upplåningsmaximum.

Sammanlagda beloppet av resp. kassas utelöpande obligationer

får inte uppgå till mera än tio gånger grundfondens belopp (8 § första stycket

SF och 8 § första stycket BF).

Kassorna kan, efter anmälan till riksgäldskontoret, ta grundfondsobligationer

i anspråk till fullgörande av sina förbindelser, när kassorna tillfälligtvis

saknar tillgängliga medel till detta. Vidare kan grundfondsobligationer

tas i anspråk vid kassas likvidation (17 § första stycket SF och 17 § första

stycket BF). Tas grundfondsobligationer i anspråk i annat fall än vid likvidation

skall kassan ersätta staten den ränta, som staten kan ha utgett med

anledning därav, och snarast möjligt tillföra grundfonden obligationer som

svarar mot de ianspråktagna grundfondsobligationerna (17 § andra stycket

SF och 17 § andra stycket BF). Vid likvidation får grundfondsobligationer

tas i anspråk endast i den mån det saknas andra tillgångar som svarar för

kassans förbindelser (20 § andra stycket SF och 20 § andra stycket BF).

Nedgår stadshypotekskassans grundfond genom förluster, som uppkommit

på kassans rörelse i dess helhet, med 15 milj. kr., får kassan inte ta

upp nytt lån om inte Kungl. Maj :t lämnar tillstånd till det. Nedgår grundfonden

av nämnda anledning med 25 milj., kr. får nytt lån inte tas upp

med mindre riksdagen på framställning av Kungl. Maj :t medger detta (8 §

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1960 7

andra stycket SF). Motsvarande föreskrifter gäller för bostadskreditkassan

om denna kassas grundfond skulle nedgå med 2 milj. kr. resp. 5 milj. kr.

(8 § andra stycket BF). Om grundfonderna tas i anspråk för täckande

av förluster skall resp. kassa anmäla detta hos Kungl. Maj :t (8 § tredje

stycket SF och 8 § tredje stycket BF).

Kassornas framställning och remissyttrandena

Kassorna erinrar om att frågan om grundfondernas storlek senast prö-i

vats av 1965 års riksdag (prop. 1965: 89, B:oU 34, rskr 287, SFS 1965: 140

och 141). I den framställning från kassorna som låg till grund för detta

riksdagsbeslut framhöll kassorna bl. a. att nettoutlåningen uppgått till betydande

belopp under den senast förflutna femårsperioden. För stadshypotekskassan

hade beloppen varierat mellan lägst 502 milj. kr. och högst 1 141

milj. kr. Motsvarande siffror för bostadskreditkassan hade varit 143 milj.

kr. och 348 milj. kr. Kassorna uttalade vidare att det från skilda synpunkter

syntes önskvärt att frågan om grundfondernas storlek inte behövde prövas

med alltför korta mellanrum. Den relativt betydande fondökning som beslutades

förra året — för stadshypotekskassan en ökning från 1 till 1,5

miljard kr., för bostadskreditkassan en ökning från 250 milj. kr. till 400

milj. kr. — skulle också, heter det nu i kassornas framställning, ha inrymt

erforderliga upplåningsmöjligheter under ett antal år framåt, om förutsättningarna

för kassornas verksamhet förblivit oförändrade. Mot slutet av

år 1965 inträffade emellertid en förändring, som inte kunde förutses när

frågan om grundfondernas storlek senast prövades. Kassorna syftar därvid

på följande förhållande.

De författningsbestämmelser, som reglerar stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas

verksamhet, bygger på den principen att stadshypoteksinstitutionen

skall utlämna primärlån upp till högst 60 % av ett belåningsobjekts

uppskattningsvärde medan bostadskreditinstitutionen skall tillhandahålla

sekundärlån upp till högst 75 % av nämnda värde. Storleken av

grundfonderna har, påpekar kassorna, hittills avvägts med hänsyn till denna

fördelning av låneverksamheten, som inneburit att stadshypoteksinstitutionen

haft att svara för huvudparten. Efter initiativ av riksbanken infördes

emellertid under november förra året en ny låneform för bostadsbyggandet,

nämligen ett enhetligt amorteringslån från botten och upp till det förutvarande

sekundärlånets övre gräns. Eftersom stadshypoteksinstitutionens

övre belåningsgräns inte får överstiga 60 % av uppskattningsvärdet,

måste utlåningsverksamheten i den nya formen ske helt genom bostadskreditinstitutionen,

som är oförhindrad att utlämna även primärlån. Kassorna

finner anledning anta att den nya utlåningsformen kommer att tillämpas

åtminstone tills vidare. Kassornas obligationsupplåning sägs därmed kunna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1966

väntas bli koncentrerad till bostadskreditkassan. Den lämpliga storleken av

denna kassas grundfond måste därför bedömas från andra utgångspunkter

än som var fallet våren 1965, heter det i framställningen.

Kassorna redovisar härjämte visst siffermaterial till belysning av bostadskreditkassans

möjligheter att på grundval av den nuvarande grundfonden

möta väntade låneanspråk. Det uppges först att kassans outnyttjade

upplåningsrätt den 31 december 1965 uppgick till 1 607 838 000 kr.

Härefter lämnas redogörelse för utvecklingen av stadshypoteks- och bostadskreditkassornas

obligationsskuld och låneverksamhet enligt följande uppställningar.

Nettobelopp utelöpande obligationer i milj. kr.

31/12 Stadshypotekskassan Bostadskreditkassan Summa

1955 .............................. 2 933 515 3 448

1956 .............................. 3 268 586 3 854

1957 .............................. 3 847 731 4 578

1958 .............................. 4 342 880 5 222

1959 .............................. 4 894 999 5 893

1960 .............................. 5 493 1 142 6 635

1961 .............................. 6 137 1 289 7 426

1962 .............................. 7 089 1 628 8 717

1963 .............................. 7 656 1 809 9 465

1964 .............................. 8 879 2 122 11 001

1965 .............................. 9 753* 1 2 392= 12 145

1 Inklusive ett belopp av 94 425 000 kr. avseende försålda men vid årsskiftet icke likviderade

obligationer.

2 Inklusive ett belopp av 48 340 000 kr. avseende försålda men vid årsskiftet icke likviderade

obligationer.

Nettoökning av utestående hypotekslån i milj. kr.

år Stadshypotekskassan Bostadskreditkassan Summa

1955 ............................ 360 75 435

1956 ............................ 337 74 411

1957 ............................ 583 147 730

1958 ............................ 506 155 661

1959 ............................ 561 121 682

1960 ............................ 605 143 748

1961 ............................ 608 145 753

1962 ............................ 1 057 348 1 405

1963 ............................ 502 189 691

1964 ............................ 1 141 290 1 431

1965 ............................ 990 265 1 255

Av den uppställning som visar nettoökningen av utestående hypotekslån

framgår, säger kassorna, att nettoökningen under den senaste femårsperioden

för kassorna sammanlagt varierat mellan lägst 691 milj. kr. och högst

1 431 milj. kr.

Kassorna framhåller att det givetvis inte är möjligt att med någon större

opaginerad Kontrollera mot PDF

y

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1666

grad av säkerhet bilda sig en uppfattning om låneverksamhetens omfattning

under den närmaste framtiden. Det påpekas emellertid att bostadskreditkassans

nuvarande upplåningsmarginal av 1 607 milj. kr. inte ens når upp till

beloppet av den balans av redan beviljade låneansökningar som kassorna

ännu inte kunnat effektuera till följd av läget på kapitalmarknaden. Med

hänsyn härtill och med beaktande av omfattningen av det planerade bostadsbyggandet

synes bostadskreditkassan böra vara beredd att tills vidare

möta låneanspråk av minst samma omfattning, som under de senaste åren

riktats mot båda kassorna tillsammans. Bostadskreditkassans upplåningsmarginal

kan därvid visa sig otillräcklig för att medge erforderlig rörelsefrihet

under de cirka fem kvartal som skulle återstå om prövning av frågan

om en ökning av bostadskreditkassans grundfond skulle anstå till 1967 års

riksdag, framhåller kassorna.

Höjningen av grundfonden bör enligt kassorna ge bostadskreditkassan

samma upplåningsmöjligheter som kassorna tillsammans erhöll genom 1965

års riksdagsbeslut. Höjningsbeloppet sägs således inte böra understiga 500

milj. kr. Kassorna anför dessutom.

Kassorna har i tidigare framställningar om fondökningen framhållit att

de är väl medvetna om kraven på en stram kreditpolitik men har samtidigt

ansett sig böra understryka att ifrågavarande låneanspråk i främsta rummet

är beroende av omfattningen av det bostadsbyggande, som statsmakterna

efter prövning ur bostadspolitiska utgångspunkter finner vara av den

angelägenhetsgrad att det bör ges utrymme i investeringsplanerna. I de tidigare

framställningarna har kassorna vidare framhållit att en grundfondshöjning

endast skapar formella förutsättningar för en ökad obligationsutgivning

och sålunda inte i och för sig bereder möjligheter till en ökad kreditgivning.

Kreditgivningens omfattning och inriktning är beroende av andra

faktorer. Slutligen har kassorna, som redan i det föregående nämnts, understrukit

önskvärdheten av att frågan om storleken av grundfonderna inte

skulle behöva prövas med alltför korta mellanrum. Kassorna anser att dessa

uttalanden äger tillämpning även beträffande den nu aktuella höjningen.

Kassorna övergår härefter till att behandla frågan om grundfondernas

konstruktion. Kassorna erinrar i detta sammanhang om riksgäldskontorets

remissyttrande i anledning av kassornas senaste framställning om grundfondshöjning.

Remissyttrandet återgavs i prop. 1965: 89 (s. 7). Fullmäktige

framhöll att den omständigheten att grundfonderna utgjordes av obligationer

till visst nominellt belopp och löpande med fastställd ränta innehar

att det faktiska värdet av grundfonderna varierade allt efter ändringar i

ränteläget på den långa obligationsmarknaden. Om man ville undvika en

sådan konsekvens av bestämmelsernas nuvarande utformning borde man

lämpligen välja att — vilket tidigare skett beträffande garantifonderna i

lantbruksnäringarnas primär- och sekundärkreditaktiebolag och som av

fullmäktige tillstyrkts även beträffande skeppshypotekskassans garantifond

— låta grundfonderna i stället för obligationer utgöras av garantiförbindelser,

utfärdade av fullmäktige på resp. grundfondsbelopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1966

Enligt kassornas mening synes skäl föreligga att nu ändra konstruktionen

av kassornas grundfonder i enlighet med riksgäldsfullmäktiges

förslag. Bestämmelserna torde därvid kunna utformas i huvudsak efter

mönster av bestämmelserna för Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens

sekundärlånekassa i motsvarande hänseende (se SFS 1965: 139),

heter det slutligen i kassornas framställning.

Kassorna har på grundval av de i framställningen framförda synpunkterna

upprättat ett förslag till ändrad lydelse av 16, 17 och 20 §§ SF samt 16,

17 och 20 §§ BF.

Remissinstanserna har lämnat kassornas framställning utan erinran.

Departementschefen

Stadshypotekskassans och bostadskreditkassans grundfonder, som bl. a.

bildar underlag för beräkning av kassornas rätt till obligationsupplåning

och därmed för kassornas möjlighet till utlåning, höjdes senast förra våren.

Kassorna uttryckte i den framställning, som föranledde denna höjning,

bl. a. önskvärdheten av att frågan om grundfondernas storlek inte skulle

behöva prövas med alltför korta mellanrum. Orsaken till att kassorna

ånyo, efter så kort tid, gjort framställning om grundfondshöjning är emellertid

att kassorna efter initiativ av riksbanken så sent som i höstas introducerade

en ny låneform för bostadsbyggandet. Sålunda har man konstruerat

ett enhetligt amorteringslån, som lämnas mot säkerhet från botten

och upp till det förutvarande sekundärlånets övre gräns. Med hänsyn

till de utlåningsbestämmelser som f. n. gäller för stadshypoteks- resp. bostadskreditinstitutionerna

måste det nya lånet helt administreras inom

bostadskreditinstitutionen. Härav följer att motsvarande upplåning måste

ske av bostadskreditkassan.

Som kassorna framhåller är det givetvis inte möjligt att med någon

större grad av säkerhet bilda sig en uppfattning om låneutveeklingen under

den närmaste framtiden. Kassorna har på grundval av en sammanställning

av material från sin verksamhet visat att nettoökningen under den

senaste femårsperioden för kassorna sammanlagt varierat mellan lägst

691 milj. kr. (år 1963) och högst 1 431 milj. kr. (år 1964). Kassorna påpekar

vidare att bostadskreditkassans nuvarande upplåningsmarginal,

1 607 milj. kr., inte ens når upp till beloppet av de balanser av inneliggande

beviljade låneansökningar som kassorna ännu inte kunnat effektuera till

följd av läget på kapitalmarknaden. Det synes sålunda finnas risk för att

bostadskreditkassans upplåningsmarginal inte räcker till för att medge

erforderlig rörelsefrihet under de cirka fem kvartal som skulle återstå ifall

frågan om höjning av bostadskreditkassans grundfond skulle anstå till

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 är 1966

1967 års riksdag. Jag finner därför i likhet med kassorna att bostadskreditkassans

grundfond redan nu bör höjas som en beredskapsåtgärd.

Höjningen bör ske med 500 milj. kr., således från nuvarande 400 milj. kr.

till 900 milj. kr. Mot en sådan höjning har heller ingen invändning rests

från remissinstansernas sida. Den föreslagna höjningen kräver ändring

av 16 § BF.

I sammanhanget är det värt att påpeka att grundfondshöjningen endast

innebär formella möjligheter till ökad obligationsupplåning. Den faktiska

upplåningen måste liksom hittills följa de normer som förestavas av den

allmänna kreditpolitiken.

Kassorna har också tagit upp frågan om en ändring av grundfondernas

konstruktion. I detta hänseende föreligger som nämnts i det föregående

ett tidigare initiativ av riksgäldsfullmäktige. Som fullmäktige påvisat innebär

den nuvarande ordningen med grundfonderna bestående av räntebärande

obligationer att grundfondernas reella värde varierar i förhållande

till ändringarna i ränteläget på marknaden för långfristiga obligationer.

Kassornas förslag, som anknyter till den lösning som föreslagits av

riksgäldsfullmäktige, innebär att grundfonderna skall utgöras av garantiförbindelser,

vilka utfärdas av riksgäldsfullmäktige och ställs till förfogande

av staten. En sådan konstruktion av motsvarande fond kan man

återfinna i förordningen den 26 maj 1965 (nr 139) om Svenska skeppshypotekskassan

och Skeppsfartens sekundärlånekassa. Jag ansluter mig

helt till kassornas förslag i denna del och förordar således en härav betingad

ändring i 16 § SF och 16 § BF.

Genomförs den nu föreslagna ändringen krävs vissa konsekvensändringar

i såväl SF som BF. Ändringarna är av teknisk natur och är en

följd av den utformning bestämmelserna f. n. har i fråga om sättet för

grundfondernas ianspråktagande. Någon saklig ändring härutöver i reglerna

om ianspråktagande är inte avsedd. Konsekvensändringarna berör 17 och

20 §§ i resp. SF och BF.

Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl.

Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 29 november 1963

(nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar;
2)

förordning angående ändring i förordningen den 29 november 1963

(nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar;
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1966

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda garantiförbindelser

på sammanlagt högst 2 400 milj. kr. att ingå i kassornas

grundfonder i stället för svenska statens tre och en halv procent obligationer

till ett nominellt belopp av 1 500 milj. kr. och svenska statens fyra

och en halv procent obligationer till ett nominellt belopp av 400 milj. kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bo Josephson

MARCUS BOKTR. STHLM 1466 660246

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 29 november 1963 s. 1 i texten
  2. BU 1966:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 29 november 1963 s. 1 i texten