Sök i Ratio Lex

Angående förstatligandet av uppbördsverken och omorganisation av de lokala skattemyndigheterna, m. m

1966-03-18 · 75 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 69 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:66, Angående förstatligandet av uppbördsverken och omorganisation av de lokala skattemyndigheterna, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 är 1966

1

Nr 66

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förstatligandet

av uppbördsverken och omorganisation av de lokala

skattemyndigheterna, m. mgiven Stockholms slott den

18 mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av 1964 års principbeslut om uppbördsverkens förstatligande

föreslås i propositionen att uppbördsväsendet i de 29 städer som har egen

uppbördsförvaltning skall förstatligas den 1 januari 1967.

övertagandet skall omfatta både uppbördsverkens arbetsuppgifter och

den personal som finns anställd och är villig att gå över till den statliga organisationen.

Huvudmannaskapsreformen berör i runt tal 1 900 tjänstemän.

Vidare framläggs förslag om lokal skattemyndighets arbetsuppgifter efter

det att ADB-systemet införts inom folkbokförings- och uppbördsväsendet

under år 1968. Bl. a. skall myndigheten i högre grad än nu biträda de lokala

taxeringsnämnderna i deras arbete och intensifiera den arbetsgivarkontroll

i fråga om skatter och avgifter som redan i dag ankommer på lokal skattemyndighet.

I propositionen redovisas även principer för en ny fögderiindelning. Dessa

innebär att antalet lokala skattemyndigheter minskas från 185 till ca 120

genom att kontor på samma orter slås samman och vissa stationeringsorter

dras in. Ny fögderiindelning föreslås bli genomförd den 1 januari 1967.

Omorganisationen föranleder nya personalplaner för hela fögderiorganisationen,

omfattande ca 3 200 tjänster. Under en övergångstid tills datareformen

är genomförd behålls dock i huvudsak all personal inom den nuvarande

statliga och kommunala organisationen.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Avtal har under förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande slutits mellan

statens avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer om lönesättning

m. m. fr. o. m. 1967 års ingång för den fasta personalen inom den

nya fögderiorganisationen. Av tjänsterna inom denna föreslås 1 080 bli

ordinarie och övriga extra ordinarie. Härtill kommer tillfällig personal.

För budgetåret 1966/67 föreslås att anslagen till avlöningar och omkostnader

för fögderiorganisationen förs upp med 44 260 000 resp. 4 700 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

3

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 18 mars

1966.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lindström,

Länge, Kling, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet Lundkvist fråga om förstatligandet av uppbördsverken och omorganisation

av de lokala skattemyndigheterna, m. m. och anför.

I statsverkspropositionen (bil. 13 s. 52) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, beräkna till Häradsskrivarna

m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag av 44 500 000 kr. och till

Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.

Beredningen av denna fråga är nu avslutad.

Inledning

I den omfattning gällande bestämmelser föreskriver handhas väsentliga

uppgifter inom folkbokförings-, taxerings- och uppbördsväsendet i varje län

av lokala skattemyndigheter som är underställda länsstyrelsen. Inom fögderi,

dvs. på landet och i stad eller del av stad som enligt förordnande av

Kungl. Maj:t tillhör fögderi, är häradsskrivaren lokal skattemyndighet.

Antalet fögderier är 156. För lokal skattemyndighet i fögderi är staten

huvudman. I stad med egen uppbördsförvaltning, dvs. stad eller del av stad

som inte tillhör fögderi, är kronokamreraren (i Stockholm uppbördsdirektören)

lokal skattemyndighet och chef för stadens upphördsverk. Antalet

städer med kommunala upphör dsverk är f. n. 29. Uppbördsväsendet i dessa

städer bekostas i huvudsak av städerna själva.

På grundval av Kungl. Maj :ts förslag i prop. 1963: 32 angående riktlinjer

för organisationen av folkbokförings- och uppbördsväsendet, m. m. har 1963

års riksdag (SU 41, rskr 101) fattat principbeslut om övergång till automatisk

databehandling (ADB) inom ifrågavarande verksamhetsområden.

ADB-systemet avses bli genomfört omkring årsskiftet 1967—1968. Vidare

har 1964 års riksdag (prop. 1964: 157, SU 164, rskr 342) fattat principbeslut

om att staten skall överta huvudmannaskapet för uppbördsväsendet i de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

städer som nu har egen uppbördsförvaltning. Huvudmannaskapsreformen

har föreslagits skola genomföras senast den 1 januari 1967.

Vid sin anmälan av nyssnämnda prop. 1963: 32 uttalade föredragande

departementschefen, att den föreslagna datareformen får betydande återverkningar

för de lokala skattemyndigheternas del. Påbörjad utredning om

dessa myndigheters framtida organisation och verksamhet borde fullföljas

och utredningsarbetet planläggas så, att i varje fall huvuddragen av den

framtida organisationen kunde föreligga utarbetade vid tidpunkten för övergången

till ADB-system. Utredningsarbetet har sedermera uppdragits åt centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU), som också fått i uppdrag

att undersöka de organisatoriska förutsättningarna och formerna samt

den närmare tidpunkten för uppbördsverkens förstatligande.

Under hösten 1965 har CFU avgett tre betänkanden (stencilerade), betänkande

1 den 20 augusti 1965, benämnt »Uppbördsverkens förstatligande»,

betänkande 2 den 27 oktober 1965 om »Lokal skattemyndighets arbetsuppgifter

och organisation» och betänkande 3 den 16 december 1965 »angående

den lokala skattemyndigheten i Stockholm, dess arbetsuppgifter och organisation

m. m.»

I betänkande 1 föreslår nämnden att de kommunala uppbördsverken förstatligas

den 1 januari 1967. Vidare lämnas förslag till övergångsanordningar

och författningsreglering av övergångsfrågorna. Nämnden rekommenderar

att statsverket övertar uppbördsverken med deras nuvarande arbetsuppgifter

och personalorganisation.

Remissyttranden över detta betänkande har avgetts av riksförsäkringsverket,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket, statens nämnd

för förhandlingar med kommuner, exekutionsväsendets organisationsnämnd,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i samtliga län utom Gotlands, Skaraförvaltningens

personalnämnd, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförvaltningens

personalnämnd, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO),

Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Föreningen

Sveriges kronokamrerare. överståthållarämbetet har bifogat yttrande

av Stockholms stad och länsstyrelserna yttranden av städerna Södertälje,

Uppsala, Nyköping, Eskilstuna, Norrköping, Linköping, Jönköping,

Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Hälsingborg, Lund, Landskrona,

Halmstad, Göteborg, Uddevalla, Borås, Karlstad, Kristinehamn, Örebro,

Västerås, Gävle, Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå, dvs. de 29 städer

där det f. n. finns kommunal uppbördsförvaltning.

Nämnden redogör i betänkande 2 för de ändringar av lokal skattemyndighets

arbetsuppgifter som datareformen kommer att medföra och lämnar

förslag rörande verksamhetens art och omfattning i fortsättningen. I betänkandet

föreslår nämnden också att den nuvarande distriktsindelningen för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr (>6 är Ut Cd 5

lokal skattemyndighet revideras den 1 januari 1967. Vidare lägger nämnden

fram förslag till personalorganisation för de nya lokala skattemyndigheterna.

Remissyttranden över sistnämnda betänkande har avgetts av riksförsäkringsverket,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, kammarrätten, riksrevisionsverket,

riksskattenämnden, riksarkivet, exekutionsväsendets organisationsnämnd,

överståthållarämbetet och länsstyrelserna i samtliga län, landskontorsutredningen,

Civila statsförvaltningens personalnämnd, Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunförbundet, Sveriges industriförbund, SACO,

TCO, Föreningen Sveriges kronokamrerare, Sveriges häradsskrivarförening

och Taxeringsnämndsordförandcnas riksförbund. Vid länsstyrelsernas remissyttranden

har fogats yttranden från fyra kronofogdemyndigheter, 61

häradsskrivare, nio kronokamrerare och fem lokalavdelningar för länens

häradsskrivare, vidare från 56 kommunala samarbetsnämnder eller kommunförbund,

54 kommuner och två försäkringskassor.

I nämndens betänkande 3 slutligen lämnas vissa återstående förslag, som

främst berör den lokala skattemyndigheten (uppbördsverket) i Stockholm

och avser dess framtida arbetsuppgifter och personalorganisation m. m. Remissyttranden

häröver har avgetts av riksförsäkringsverket, byggnadsstyrelsen,

statskontoret, kammarrätten, riksrevisionsverket, riksskattenämnden,

riksarkivet, exekutionsväsendets organisationsnämnd, överståthållarämbetet,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Civila statsförvaltningens personalnämnd,

Svenska kommunförbundet, Sveriges industriförbund, SACO,

TCO, Föreningen Sveriges kronokamrerare och Taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund. Vid överståthållarämbetets remissvar har fogats yttrande

från Stockholms stad, åtföljt av utlåtanden av uppbördsdirektören i Stockholm,

stadens kammarkontor, uppbördsdirektion och drätselnämnd.

Avtal har den 13 mars 1966 slutits mellan statens avtalsverk och statstjänstemannens

huvudorganisationer angående anställnings- och arbetsvillkor

m. m. för tjänstemän inom den blivande statliga fögderiorganisationen

fr. o. m. den 1 januari 1967. Sedan Kungl. Maj :t överlämnat avtalet till riksdagens

lönedelegation för prövning, har delegationen denna dag godkänt

avtalet under förbehåll att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar

som legat till grund för avtalet.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få ta upp frågor om förstatligandet

av de kommunala uppbördsverken och organisationen för lokal

skattemyndighet för tiden fr. o. m. 1967 års ingång.

De lagstiftningsfrågor som aktualiseras av förstatligandet och organisationsförändringarna

avser jag att anmäla i ett sammanhang senare i dag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Uppbördsverkens förstatligande

Nuvarande förhållanden

Enligt 2 § 2 inom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) förstås

med lokal skattemyndighet på landet häradsskrivare och i stad med egen

uppbördsförvaltning kronokamrerare. Häradsskrivarens tjänstgöringsområde

är fögderiet och hans expedition benämns häradsskrivarkontor. Kronokamrerarens

tjänstgöringsområde är staden. I stad finns uppbördsverk

för vilket kronokamreraren är chef.

De lokala skattemyndigheterna i stad resp. fögderi har i huvudsak likartade

funktioner. Arbetsuppgifterna för lokal skattemyndighet omfattar

medverkan inom folkbokföringen, som består i att bl. a. förrätta mantalsskrivning

och ombesörja uppgifter som har samband därmed, föra kortregister

m. m. över personer och fastigheter inom verksamhetsområdet samt

komplettera och färdigställa röstlängder. I fråga om källskattearbetet är

lokal skattemyndighet första instans och har att utfärda debetsedlar å preliminär

skatt, besluta om jämkning av sådan skatt och om anstånd samt

utöva kontroll av att arbetsgivarna fullgör sina skyldigheter enligt uppbördsförordningen.

Lokal skattemyndighet medverkar i taxeringsarbetet

främst genom att åt taxeringsnämnderna sortera inkomna självdeklarationer

och kontrolluppgifter, fördela taxeringsmaterialet mellan lokala och

särskilda taxeringsnämnder samt ombesörja längdföringen av taxeringsnämndernas

beslut. Debitering m. m. av slutlig och tillkommande skatt

samt fastställande av pensionsgrundande inkomst åvilar lokal skattemyndighet.

Därutöver har de lokala skattemyndigheterna tillagts åtskilliga lokala

administrativa uppgifter inom folkbokföring, taxering, uppbörd och allmän

försäkring.

Lokal skattemyndighet i stad med egen uppbördsförvaltning har tillagts

ytterligare arbetsuppgifter som i fögderi inte utförs vid häradsskrivarkontoren

utan i stället åvilar bl. a. länsstyrelserna.

För Stockholm och Göteborg gäller i fråga om folkbokföringen särskilda

bestämmelser, enligt vilka uppbördsverken medverkar i kyrkobokföringen

som i övriga delar av landet ankommer på pastor. Uppbördsverken i dessa

städer skall sålunda bl. a. ta emot flyttningsanmälningar, avgöra frågor om

rätt kyrkobokföringsort, m. m. Vidare ombesörjer de i stället för pastor

erforderlig för-skrivning. Uppbördsverken i de båda städerna har fortlöpande

civil bokföring av stadens befolkning, centralbokföring, vid sidan av den

kyrkliga registreringen. Den civila registreringen, som är av gammalt datum,

sker i s. k. folkregister med därtill hörande extraregister av olika slag. Vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

7

flyttningar till och från staden samt inom staden sker pastorsämbetenas

utväxling av personakter via uppbördsverket.

Uppbördsverken i Stockholm, Göteborg och Malmö är liksom länsstyrelserna

länsbyråer för folkbokföringen. I denna egenskap skall de bl. a. föra

tryckande register över befolkningen och fastigheterna i staden, upprätta

stommar till mantals-, taxerings- och röstlängder, m. m. Utöver uppgifter

som eljest åligger länsbyrå skall uppbördsverket i Stockholm föra tryckande

register över personer som inte är skrivna i riket men kan antas bli taxerade

1 staden.

Kostnaderna för de tryckande registren hos uppbördsverken i Stockholm,

Göteborg och Malmö ersätts delvis av statsmedel. För budgetåret 1964/65 har

denna ersättning utgjort 191 000 kr. Övriga uppbördsverk, som inte har egna

tryckande register, betalar ersättning till statsverket för tryckningsarbeten

som utförs av länsstyrelserna, en ersättning som för motsvarande tid kan

beräknas till i runt tal 680 000 kr.

Bland övriga säruppgifter för lokal skattemyndighet i stad med egen uppbördsförvaltning

kan nämnas inom folkbokföringsområdet mottagning och

sortering av mantalsuppgifter, inom taxeringen större service gentemot taxeringsnämnderna

och deklaranterna än vad som sker i fögderierna, inom

uppbörden bl. a. kreditering av skatt samt arbetsgivarkontroll med i huvudsak

egen personal. I fråga om medverkan vid handhavandet av den allmänna

försäkringen är uppbördsverk och häradsskrivarkontor helt likställda.

Dock skall i Stockholm pensionsgrundande inkomst bestämmas samt

arbetsgivaruppgifterna tas emot och granskas av överståthållarämbetet i

stället för av uppbördsverket.

Gottgörelse för den medverkan i taxeringsarbetet som lämnas av lokal

skattemyndighet i stad med egen uppbördsförvaltning utgår enligt 129 §

taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623) av statsmedel. I enlighet

härmed har för budgetåret 1963/64 betalats ut i runt tal 1 400 000 kr. till

Stockholm, 750 000 kr. till Göteborg och 1 500 000 kr. till övriga uppbördsstäder.

Enligt 62 § uppbördskungörelsen den 16 oktober 1953 (nr 628) skall

stad med egen uppbördsförvaltning ersätta postverket dess kostnader för

uppbörd av skatt m. m., såvitt angår skattskyldiga i staden. Städernas

avgifter för postens medverkan utgjorde år 1964 i runt tal sammanlagt

4 722 000 kr., varav för Stockholm 1 538 000 kr., för Göteborg 704 000 kr.

och för Malmö 441 000 kr. samt för övriga städer 2 039 000 kr.

För städernas medverkan i ATP-arbetet utgår viss ersättning från allmänna

pensionsfonden. För år 1964 har sålunda betalats ut i runt tal 135 000

kr. till Stockholm, 807 000 kr. till Göteborg, 474 000 kr. till Malmö och

2 535 000 kr. till övriga städer.

Utan att detta framgår av föreskrifter i folkbokförings-, taxerings- eller

uppbördsförordningarna har uppbördsverken f. n. också att fullgöra vissa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

andra beskattningen närliggande säruppgifter, främst i deras egenskap

av kommunala organ.

Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning bor i de 29 städer som har egen

uppbördsförvaltning. Personalbehovet vid uppbördsverken i dessa städer

påverkas självfallet i hög grad av invånarantalet, som varierar mellan lägst

ca 20 000 och högst ca 800 000. Totalt uppgår personalen till ca 1 900 personer

(årsarbetskrafter), varav drygt 300 är chefs- och assistentpersonal.

Av uppgifter rörande folkmängd, personalstyrka och lönekostnader för

varje uppbördsverk som nämnden redovisat framgår emellertid att det

även relativt sett finns vissa skillnader uppbördsverken emellan. Skillnaden

beror sannolikt på lokala förhållanden samt på faktorer som inte tillåter

en rättvisande jämförelse.

Som kommunalt organ sorterar uppbördsverk i regel under stadens drätselkammare

i administrativt och ekonomiskt hänseende. Uppbördsverkets

chef — kronokamreraren — lyder emellertid under länsstyrelsen i de avseenden

och den omfattning som anges i särskilda bestämmelser.

I fråga om personalens nuvarande anställningsvillkor framgår att flertalet

är i kommunal mening ordinarie tjänstemän med viss ömsesidig uppsägningstid.

Den som har innehaft ordinarie tjänst hos kommunen under

minst 15 år eller, om han fyllt 40 år, under minst 10 år, kan sägas upp från

kommunens sida endast om uppsägningen föranleds av att tjänsten har

dragits in. I sistnämnda fall skall staden iaktta en uppsägningstid av ett år.

I övrigt finns vid uppbördsverken extra tjänstemän och annan tillfällig

personal.

Liksom i fråga om personalstyrkan föreligger skillnader uppbördsverken

emellan också i den inre organisationen. Det medelstora eller mindre uppbördsverket

fungerar i allmänhet som en enda arbetsenhet under kronokamrerarens

ledning. Vid de större uppbördsverken kan urskiljas två organisationsformer.

I det ena fallet, t. ex. i Stockholm och Norrköping, har indelningen

skett enbart med hänsyn till arbetsuppgifternas art, dvs. i specialavdelningar.

För allmänheten finns en gemensam central expedition. Utmärkande

för den andra organisationsformen — t. ex. i Göteborg, Malmö,

Uppsala — är att indelningen har skett efter geografisk grund församlingseller

stadsdelsvis på olika avdelningar, som var och en sköter det stora

flertalet arbetsuppgifter i den mån de berör stadsdelen. Vid sidan av dessa

avdelningar finns ett fåtal specialavdelningar. Varje avdelning har i regel

egen expedition.

Nämnden

Nämnden tar först upp frågan om uppbördsverkens övertagande i befintligt

eller reviderat skick. Inledningsvis erinrar nämnden om att denna fråga

tidigare har behandlats av 1955 års stadsutredning som framhöll (SOU

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr (>(> år

1962: 9) att datareformen kunde väntas medföra betydande omläggningar

av den lokala organisationen varvid begränsning och omflyttning av personal

kunde förutses. Enligt stadsutredningen borde det statliga huvudmannaskapet

principiellt avse en reviderad organisation och sålunda inte

den tidigare kommunala. En av utredningens experter lade emellertid i

särskilt yttrande fram skäl för ett förstatligande i befintligt skick och framhöll

bl. a. att statsverket hade intresse av att tillvarata och utnyttja uppbördsverkens

specialutbildade personal.

Nämnden redogör för frågans vidare bedömning av de remissinstanser,

som avgav yttranden över en inom finansdepartementet upprättad, den 20

november 1963 dagtecknad »PM angående avveckling av vissa av städernas

särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten». Departementspromemorian

och remissvaren finns omnämnda i prop. 1964: 157, som

låg till grund för 1964 års riksdags principbeslut om att uppbördsverken

skall förstatligas (SU 164, rskr 342). Av redogörelsen där framgår att flertalet

av dem som yttrade sig i denna fråga ansåg att statsverket borde ikläda

sig ansvaret för uppbördsverkens organisation i befintligt skick. Föredragande

departementschefen framhöll, att det i avbidan på ytterligare utredning

rörande förutsättningarna för förstatligandet inte fanns skäl för honom

att då gå in på vilken personalorganisation som staten skulle överta. Inte

heller riksdagen gjorde något uttalande på denna punkt.

Vppbördsverkens säruppgifter

Enligt nämnden har man anledning att först diskutera uppbördsverkens

säruppgifter och ta ställning till om uppbördsverk och häradsskrivarkontor

behöver likriktas med avseende på verksamheten. Bl. a. för datareformens

genomförande är det angeläget att man söker komma ifrån rådande olikheter,

men det är inget som hindrar, att man tills vidare har kvar vissa

säruppgifter.

I fråga om kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg anför nämnden,

att avvikande rutiner och därav föranledd särlagstiftning måste beaktas, så

snart administrativa ändringar övervägs i ett eller annat avseende. Man

måste därför i samband med de nu förestående reformerna ta ställning till

om den hittills tillämpade ordningen i de båda städerna skall bestå tills

vidare eller om man skall gå över till det förfarande som tillämpas för landet

i övrigt.

För att kunna medverka på föreskrivet sätt i kyrkobokföringen har de

båda uppbördsverken ca 10 % mer personal än som annars skulle behövas.

Denna medverkan i kyrkobokföringen innebär emellertid fördelar både för

uppbördsverken själva och för allmänheten vid handläggning av bl. a.

skatte- och uppbördsfrågor. Kontakten med andra myndigheter, t. ex. försäkringskassa,

polisväsendet och arbetsmarknadsstyrelsen, samt med industrin

och allmänheten i arbetet med taxering och uppbörd har också i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1966

praktiken visat sig vara till nytta när lokal skattemyndighet avgör kyrkobokföringsfrågor.

Utan att gå in på för- och nackdelar med den särskilda ordningen för kyrkobokföringen

i Stockholm och Göteborg finner nämnden det vara tillräckligt

att påpeka, att frågan om primärregistreringen skall ske hos pastor eller hos

annat organ kommer att tas upp av nämnden i anslutning till det utredningsarbete

som pågår inom 1958 års utredning kyrka—stat. Att upphäva särbestämmelserna

om kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg skulle visserligen

medföra arbetslättnad och personalreducering för uppbördsverken,

men å andra sidan skulle pastorsämbetena då behöva förstärkas i motsvarande

grad. I avvaktan på den slutliga utformningen av folkbokföringen i

landet synes det inte vara rationellt att nu vidta någon genomgripande ändring

av det inarbetade förfarandet. De rationaliseringar, som det finns möjlighet

att göra, kommer att övervägas ytterligare.

En särskild fråga är hur kyrkobokföringen skall ordnas i områden som

inkorporeras med Stockholm eller Göteborg. I samband med de inkorporeringar

som har skett tidigare har man gjort motsvarande justeringar av

uppbördsverkens verksamhetsområden, varvid kyrkobokföringen i de nytillkomna

stadsdelarna samtidigt har anpassats till de för storstaden gällande

särbestämmelserna. Att döma av tidigare erfarenheter har dylik ändring

kunnat ske utan svårighet, framhåller nämnden. Inte minst med hänsyn till

befolkningens stora rörlighet skulle ett förfarande med två olika system i en

och samma stad bli besvärande såväl från administrativ synpunkt som för

allmänheten.

Nämnden föreslår, att kyrkobokföringssystemet i Stockholm och Göteborg

lämnas utan ändring i avvaktan på kommande översyn av kyrkobokföringen

i landet samt att den centralbokföring m. m., som nu åvilar de båda kommunala

uppbördsverken, får bestå t. v. även efter huvudmannaskapsreformen.

I den mån nya områden inkorporeras med Stockholm eller Göteborg

föreslås att även de nya stadsdelarna omfattas av ifrågavarande storstadssystem.

Att länsbyråverksamheten i Stockholm, Göteborg och Malmö hittills har

ankommit på resp. uppbördsverk grundar sig på avtal mellan staten och

de tre städerna, som uppbär ersättning för sin medverkan.

Uppbördsverket i Stockholm, som har tillstånd att övergångsvis använda

ADB-maskiner för vissa arbetsuppgifter inom folkbokföring, taxering och

uppbörd, utnyttjar sin adressmaskinanläggning endast för den löpande

registreringen av fysiska personer i staden samt för avisering, upplyser

nämnden. I övrigt är förfarandet vid verkets länsbyrå automatiserat. Genom

att länsbyråverksamheten för storstäderna är förlagd till uppbördsverken

avlastas berörda länsstyrelser motsvarande arbetsuppgifter.

Anläggningarna i Stockholm och Göteborg utnyttjas i stor utsträckning

för serviceverksamhet, bl. a. framställning av registerkort o. d. som behövs

i andra verksamhetsgrenar eller som underlag för befolkningsstatistik m. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

K ungt. Maj.ts proposition nr <>6 år 19(if>

11

såvitt angår dessa städer. Nämnden anför att också de politiska partierna,

försäkringsbolagen in. fl. i inånga avseenden är kunder hos ifrågavarande

båda kommunala länsbyråer.

Länsbyråverksamheten vid länsstyrelserna och vid de nämnda tre uppbördsverken

är enligt nämnden avsedd att upphöra i och med att datareformen

genomförs. Avveckling av de nuvarande tryckande registren beräknas

kunna ske successivt i samband med att de med ADB-maskiner utrustade

datakontoren hos länsstyrelserna börjar sin verksamhet. Länsbyråerna skall

emellertid dessförinnan medverka i omläggningsarbetet genom att framställa

vissa extra längder och avtryckskort över fastighets- och personbestånden,

vilka behövs för genomförandet.

För Stockholms vidkommande måste åtskilliga problem lösas, bl. a. samordningen

av redan pågående ADB-mässig verksamhet med övergång till ett

med övriga landet likartat ADB-system. I Göteborg, som har större invånarantal

än Göteborgs och Bohus län i övrigt, skall länsbyråfunktioner både

i tekniskt och lokalt hänseende flyttas till datakontoret. Liknande fastän

mindre betydande problem föreligger också i Malmö stad.

Erforderliga extra arbetsuppgifter som föranleds av datareformen kan

enligt vad nämnden anför vid enhetligt, statligt huvudmannaskap utföras

utan att särskilda avtal behöver träffas med de tre städerna om när och hur

det skall ske eller vilken ekonomisk gottgörelse som skall utgå. Dessutom

kan den personal som friställs vid ifrågavarande länsbyråer omdisponeras

successivt för arbetsuppgifter i det nya systemet i samma takt och efter

samma regler som för länsstyrelsernas motsvarande personal.

Det är de hos länsbyråerna registrerade uppgifterna, som skall föras över

till hålkort och magnetband. Omläggningsarbetet anser nämnden då böra

ske efter i stort sett enahanda regler i hela landet. Detta innebär emellertid

inte att länsbyråerna i Stockholm, Göteborg och Malmö måste i avvecklingsskedet

skiljas administrativt och lokalt från de tre uppbördsverken och flyttas

över till det regionala organet.

Nämnden föreslår, att länsbyråverksamheten i Stockholm, Göteborg och

Malmö t. v. även efter huvudmannaskapsreformen skall ankomma på lokal

skattemyndighet och där avvecklas i den takt ADB-genomförandet medger.

Den extra serviceverksamhet, som nu utövas av nämnda länsbyråer, bör

därvid i princip fortgå i oförändrad omfattning.

Uppbördsverk liksom häradsskrivarkontor skall medverka i taxeringsarbetet

i den omfattning Kungl. Maj :t eller länsstyrelsen föreskriver. Stad

med egen uppbördsförvaltning får viss ersättning av statsmedel för denna

medverkan. Nämnden har undersökt omfattningen av uppbördsverkens

arbetsinsats härvidlag och kommit fram till att uppbördsverken — utöver

föreskriven sortering och längdföring åt taxeringsnämnderna — i större

eller mindre omfattning lämnar biträde vid taxeringsarbetet i första instans.

I detta hänseende anmärker nämnden följande.

Några uppbördsverk fungerar som kansli åt taxeringsnämnderna och om
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

besörjer hämtning och expediering av post, kontrollerar att deklarationsplikten

har fullgjorts och skriver ut erforderliga anmaningar. Inkomna

deklarationer och uppgifter kompletteras sedan med fjolårshandlingar, allmänna

avdrag kontrolleras och nämnderna får besked om fastighetsförsäljningar

m. m. samt hjälp med bl. a. kontrollräkning av deklarationer. En del

uppbördsverk biträder vid åsättande av skönstaxeringar genom att beträffande

dem som har försummat att deklarera inhämta upplysningar hos

vederbörande exekutiva tjänsteman om ekonomi och sysselsättning samt

genom att komplettera med uppgift om erlagd skatt m. m. Frågor om samtaxering

och existensminimum utreds åt taxeringsnämnderna, ortsavdrag

kontrolleras med hjälp av personregister eller dylikt, blanketter för inkomststatistik

fylls i och taxeringsstatistik upprättas.

Det förekommer inte sällan, fortsätter nämnden, att svar på anmaningar

och frågor begärs under adress uppbördsverket, något som har till naturlig

följd att allmänheten vänder sig till uppbördsverkets personal och där lämnar

sina skriftliga svar eller muntliga redogörelser. Över huvud taget är

servicen gentemot allmänheten i taxeringsfrågor omfattande året runt —•

blankettutlämning, inlämning av taxeringshandlingar, konsultationer i anledning

av nämndernas beslut, hjälp med besvär sskrifter. Måhända är expeditionsarbetet

stort och besöken många av bl. a. den anledningen att verket

ligger i en centralort som utgör arbetsplats både för stadens befolkning och

för dem som är bosatta i närheten av staden.

Vidare erinrar nämnden om att det i elva av städerna finns kommunala

taxeringsrevisorer jämte biträden. De är anställda hos drätselkammaren

eller i vissa fall hos uppbördsverket med uppgift bl. a. att bevaka stadens

beskattningsintressen. Statsbidrag utgår för denna verksamhet.

Eftersom uppbördsverkens nuvarande stundom förhållandevis stora arbetsinsats

på taxeringsområdet ligger i linje med de blivande uppgifterna, är

det enligt nämnden angeläget att dessa i princip redan nu statliga funktioner

också omfattas av huvudmannaskapsreformen. Länsstyrelserna och taxeringsnämnderna

bör alltså även fortsättningsvis kunna påkalla biträde i

taxeringsarbetet, åtminstone i den grad som dylik medverkan hittills har

förekommit vid många av uppbördsverken.

Förstatligandet ger inte heller, anför nämnden, anledning att ifrågasätta

någon ändring av systemet med taxeringsrevisorer som kommun anställer

och avlönar. Samordningen av deras arbete med länsstyrelsernas taxeringsrevisioner

får med stöd av taxeringsförordningen organiseras från fall till

fall efter vad som är mest praktiskt.

Vad slutligen angår de övriga säruppgifter som förekommer vid uppbördsverken

gör verken enligt vad nämnden framhåller en stor insats som serviceorgan

åt staden och dess invånare i fråga om folkbokföring och beskattning.

I det störa sammanhanget är detta att räkna som en fördel, och förstatli
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

13

gandet bör självfallet inte medföra försämring härvidlag. Den service uppbördsverken

nu lämnar myndigheter och allmänhet bör alltså fortsätta men

efter förstatligandet ske enligt de grunder som gäller för lokal skattemyndighet

över lag, vilket innebär att verken skall biträda — förutom med ren

upplysningsverksamhet — med att la fram uppgifter ur de register som

normalt skall föras och utfärda bevis mot gällande expeditionsavgifter.

Viss begränsning inträder dock, nämligen i fråga om rent kommunala

funktioner.

Arbetsgivarkontrollen finner nämnden vara en viktig arbetsuppgift som

kräver stor insats. Kontrollen kommer enligt nämndens uppfattning att successivt

öka i betydelse. De särskilda befattningshavare härför, uppbördskontrollanter

eller assistenter jämte biträdespersonal som redan finns hos uppbördsverken,

behövs också framdeles. Även om kronofogdemyndighetens

resurser kan komma att ökas på detta område och omfatta bistånd inte bara

i fögderi, anser nämnden att kontrollen i första hand bör åvila lokal skattemyndighet.

Genom den förestående datareformen kommer skatteuppbörden och redovisningen

av skatt att i allt väsentligt flyttas över till länsstyrelsernas datakontor

och uppbördssektioner. Uppbördsverkens säruppgifter på detta område

faller då automatiskt bort, och de lokala skattemyndigheterna blir helt

likställda med varandra i detta hänseende. Att övergångsvis vid förstatligandet

men före datareformen flytta över de nuvarande uppbördsverkens säruppgifter

i fråga om skatteuppbörd på länsstyrelserna samt tillfälligt öka

länsstyrelsens personal med tjänstemän, som skall utföra samma arbete som

uppbördsverken hittills har brukat fullgöra, synes inte ändamålsenligt. Arbetet

bör utföras under statligt huvudmannaskap men —■ även om stad och

fögderi skall bilda gemensamt distrikt — såvitt angår staden ligga kvar hos

det lokala organet efter förstatligandet tills arbetsmetoderna automatiseras

genom datareformen.

Uppbördsverkens personal

Uppbördsverkens personalstyrka är relativt sett högre än häradsskrivarkontorens,

framhåller nämnden. Detta har delvis sin grund i att uppbördsverken

har säruppgifter, att de i regel själva ombesörjer uppbördskontroll

och att deras arbetsinsats är stor i fråga om service gentemot bl. a. allmänheten.

Oavsett hur man framdeles dimensionerar arbetsuppgifterna måste

man enligt nämndens bedömande räkna med att den personal som finns

vid förstatligandet också behövs så länge arbetsuppgifterna står kvar oförändrade.

Omläggningen till ADB-system kommer att ske successivt med

början hösten 1967. Under denna omställningsperiod sker fortlöpande avveckling

av de nuvarande uppbördsverkens säruppgifter, men också under

viss tid efter förstatligandet skall de ha samma funktioner som f. n. Även

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

om viss personalbesparing skulle kunna åstadkommas dessförinnan, måste

en eventuell rationalisering föregås av organisationsundersökningar och

jämförelser mellan de olika kontoren. Nämnden anser att tiden härför är

knapp och att resultatet kan nyttiggöras endast under kort tid innan arbetsrutinerna

ändå i vissa delar måste läggas om i anledning av datareformen.

Det finns ytterligare motiv för att i samband med förstatligandet ta över

personalen utan reducering. Nämnden anför att det torde ligga i linje med

andra tidigare förstatliganden att staten tar på sig ansvaret både för verksamheten

och personalen. Sammanslagningen av uppbördsverk och häradsskrivarkontor

liksom också den genom ADB-systemet efterföljande rationaliseringen

är åtgärder som för med sig personalproblem. Dessa bör om

möjligt inte belasta städerna.

De kvalificerade arbetsuppgifterna avses i ADB-systemet bli kvar i oförminskad

utsträckning och fördelas mellan länsstyrelse och lokal skattemyndighet

i huvudsak på samma sätt som f. n. Nya arbetsuppgifter torde komma

till, bl. a. vissa kontrollfunktioner som föranleds av det nya systemet. Dessutom

övervägs att tillföra lokal skattemyndighet ytterligare arbetsuppgifter

utöver dem som redan har tillkommit eller beslutats under mellantiden samt

att intensifiera och utöka den kontroll- och serviceverksamhet som nu förekommer

hos de lokala skattemyndigheterna. Vidare kan lokal skattemyndighets

arbetsuppgifter komma att påverkas av blivande organisationsförslag

av landskontorsutredningen m. fl.

Mot denna bakgrund anser nämnden det realistiskt att räkna med att den

personal hos de lokala skattemyndigheterna som har förvärvat erfarenhet

av skatte- och uppbördsfrågor i nuvarande system också kommer att behövas

framdeles. Det är då angeläget, att man söker inom organisationen

behålla den kunniga och erfarna personal som finns vid uppbördsverken.

Viss personalavgång äger rum genom befordringar, pensionering m. m. och

framförallt genom att yngre personal ofta byter anställning. Detta minskar

farhågorna för att man efter förstatligandet kommer att ha personalöverskott.

Om det skulle anses påkallat får man givetvis räkna med viss vakantsättning

t. v. av lediga tjänster.

Personal- och anslagsfrågor, inventarieköp etc. för uppbördsverken handläggs

i regel under drätselkammarens överinseende av kronokamrerarna

eller dem närmast underställda medhjälpare. Härvidlag innebär statens

övertagande av huvudmannaskapet, att länsstyrelserna kommer att få överta

hithörande frågor. Liksom redan nu sker i viss utsträckning i fråga om

häradsskrivarkontoren bör emellertid länsstyrelsen kunna delegera en del

av dessa arbetsuppgifter till lokal skattemyndighet. Sannolikt torde det därvid

visa sig ändamålsenligt att denna delegering görs mer omfattande för

de största nya kontoren, som helt eller till huvudsaklig del utgörs av f. d.

uppbördsverk och som redan har särskild personal som sysselsätts med dessa

arbetsuppgifter och organisationsfrågor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr l>6 år t!)6(i

15

Av dessa skäl föreslår nämnden, alt staten övertar de kommunala uppbördsverken

med de arbetsuppgifter och den personal som verken har f. n.

Tidpunkten för förstatligandet

Vad sedan gäller tidpunkten för förstatligandet erinrar nämnden om att

denna fråga har diskuterats av stadsutredningen, som har uttalat att tidpunkten

i och för sig skulle kunna väljas så att den sammanfaller med dalareformens

genomförande eller förläggs till tiden efteråt, men alt starka

skäl också talar för en huvudmannaskapsreform redan före övergången

till automatisk databehandling. I prop. 1964: 157 har emellertid föredragande

departementschefen framhållit som angeläget, att förstatligandet

genomförs senast den 1 januari 1967. Också statsutskottet har berört frågan

i sitt utlåtande (SU 1964: 164 s. 3) och därvid förutsatt, att förstatligandet

samordnas med åtgärderna för att införa automatisk databehandling och

genomförs senast den 1 januari 1967.

För de berörda städerna kommer uppbördsverkens förstatligande, anför

nämnden, att i första hand medföra att städerna befrias från att själva bära

kostnaden för lokal skattemyndighets verksamhet och att de sålunda i ekonomiskt

hänseende blir likställda med övriga kommuner. Men övertagandet

resulterar också i att uppbördsväsendet kommer att lyda under ett och

samma huvudmannaskap i hela riket. Detta är till fördel, eftersom verksamheten

i ADB-systemet skall drivas efter enhetliga rutiner. Både städernas

ekonomiska intresse och den förestående datareformen motiverar alltså att

övertagandet inte fördröjs.

Övergången från nuvarande i många avseenden manuella förfarande inom

folkbokförings- och uppbördsväsendet till ADB är en genomgripande procedur

för berörda regionala och lokala myndigheter. Omläggningen, som skall

ske samtidigt för hela landet, kräver enligt nämnden stadga och likformighet

i det nuvarande systemet. Förberedelsearbetet för datareformen pågår f. n.

och bedrivs så, att reformen skall kunna genomföras vid årsskiftet 1967/68.

Det är angeläget, att själva övergången till nytt tekniskt system inte vid

den tidpunkten störs av ändringar som inte hänger samman med den tekniska

omläggningen.

När förstatligandet väl har ägt rum — eller i direkt anslutning till förstatligandet

—- finns enligt nämnden också möjlighet att justera indelningen i

tjänstgöringsområden för lokal skattemyndighet och på lämpligt sätt anpassa

dessa områden efter folkmängd och ytvidd, kommunblocksgränser och

förekomsten av lämpliga centralorter för stationering av sådan myndighet.

Kommunsammanslagningar har tid efter annan aktualiserat frågan om en

åtminstone partiell revision av distriktsindelningen, men det kommunala

huvudmannaskapet för vissa lokala skattemyndigheter har varit till hinders

för önskvärda ändringar.

Nämndens uppdrag innefattar bl. a. att avge förslag rörande den närmare

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

tidpunkten för huvudmannaskapsreformen. Eftersom principbeslut redan

föreligger om övertagande senast den 1 januari 1967 har nämnden följaktligen

att ta ställning till om förstatligandet skall ske vid nämnda tidpunkt

eller om det bör äga rum dessförinnan. Frågan torde få bedömas med hänsyn

till dels den tid som behövs för att utfärda nödvändiga författningar, handlägga

frågor om tillsättning av personal och i övrigt slutbehandla förstatligandet,

dels i vad mån den ena eller den andra tidpunkten kan vara fördelaktigast

mot bakgrunden av arbetet med övergång till ADB-system som

kommer att pågå under åren 1966 och 1967.

Förutsättningar bör enligt nämnden finnas att till 1966 års riksdag lägga

fram proposition i sådan tid att den kan behandlas av vårriksdagen. Under

hösten 1965 och våren 1966 kan arbetet med att utarbeta erforderliga ändringar

i de administrativa författningarna fullföljas så att detta är i huvudsak

klart, när riksdagsbehandlingen är avslutad.

Även om alla detaljer är så väl förberedda att förstatligandet kan ske omedelbart

efter det riksdagsbeslut föreligger, behövs ändock viss tid för ärendenas

handläggning. Nämnden anför, att erfarenheterna från statens övertagande

av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt rådhusrätterna ger

vid handen, att det om möjligt bör finnas åtminstone några månaders rådrum

mellan beslutet om förstatligande och genomförandet därav.

Arbetsbelastningen inom såväl Kungl. Maj :ts kansli som hos de myndigheter

vilka berörs av förstatligandet är enligt vad nämnden anför betydande

under månaderna före ett budgetårsskifte. Man bör därför undvika att forcera

fram övertagandet redan till den 1 juli 1966, om inte särskilda omständigheter

gör det nödvändigt.

Mot bakgrund härav förordar nämnden, att huvudmannaskapet för de

kommunala uppbördsverken övertas av staten den 1 januari 1967.

Formerna för personalövertagandet

Formerna m. m. för övertagandet av personal bör enligt nämnden bli

huvudsakligen desamma som har tillämpats vid tidigare förstatliganden.

Åtskilliga tjämsterättsliga eller praktiska problem har lösts genom förhandlingsöverenskommelser

mellan staten och statstjänstemännens huvudorganisationer

dels den 5 mars 1964 för personal inom polis-, åklagar- och

exekutionsväsendet m. m., dels den 10 november 1964 för personal inom domstolsorganisationen.

Dessa överenskommelser innefattar bl. a. förslag till

övergångsanordningar för att skydda sådana tjänstemän som övergår till

statlig tjänst inom någon av de nämnda verksamhetsgrenarna mot löneminskning

och underlätta genomförandet av omorganisationen.

I fråga om uppbördsverkens personal finns emellertid också andra problem,

som måste övervägas. Härtill kommer de ändringar som följer av

tjänstemännens nya förhandlingsrätt.

I betänkandet tar nämnden upp frågor som ankommer på den blivande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 ur 1966

17

arbetsgivaren — staten — att själv avgöra, men också spörsmål som skall

lösas genom förhandlingar. Till frågor av sistnämnda slag kan hänföras

bl. a. principerna för lönegrads- och löneklassplacering, personlig lönefyllnad,

tillgodoräkning av tidigare tjänstgöring, tjänsteår sberäkning i pensionsavseende,

rätt att stå kvar på de kommunala pensionsbestämmelserna,

möjlighet till förtidspensionering etc.

Enligt nämnden har uppbördsverkens tjänstemän inte ovillkorlig rätt

att vid ett förstatligande få gå över till motsvarande statliga tjänster. Inte

heller föreligger det någon skyldighet för tjänstemännen att söka över till

eller ta emot likvärdig tjänst hos staten, övergången kräver därför någon

form av viljeförklaring både från vederbörande tjänstemäns och från statens

sida. Detta sker enligt nämnden lämpligen genom att den som är villig

att övergå till den nya organisationen söker motsvarande statliga tjänst och

att staten som ny huvudman anställer vederbörande. I fråga om biträdespersonal

eller vissa grupper av denna personalkategori torde ansökningsförfarandet

kunna förenklas till anmälan enligt lämpligt formulär huruvida

vederbörande önskar motsvarande tjänst hos staten eller inte.

Om sålunda tillsättningen i princip endast innebär att fortsatt förordnande

på tidigare eller likvärdig befattning beslutas, bör enligt nämndens

förslag tjänstetillsättningen — i motsats till vad som gällde polistjänsterna

m. fl. — inte handhas av någon särskild tillsättningsnämnd utan kan

ske i vanlig ordning i varje län för sig. Det synes därvid lämpligt, att Kungl.

Maj :t efter förslag av vederbörande länsstyrelse utser chef för den lokala

skattemyndigheten och att övriga kungjorda tjänster sedan tillsätts av länsstyrelsen.

För den händelse någon tjänsteman inte har kommit i fråga

till sådan utannonserad tjänst, torde länsstyrelsen få anmäla förhållandet

till Kungl. Maj:t och vid behov begära utökning av planen med personlig

tjänst inom landsstaten.

Vid uppbördsverken förekommer i viss omfattning fast biträdespersonal

som är anställd för deltidstjänstgöring. Även de statliga bestämmelserna

lämnar enligt nämnden utrymme för deltidsanställning, i första hand i form

av partiell tjänstledighet. Inom landsstaten har man dock inte f. n. några

sådana deltidstjänster i personalplanen. Metoden att bevilja partiell tjänstledighet

är inte tillfredsställande från den synpunkten att dubblering av

halvtidstjänsten då måste ske utom planen utan möjlighet för »vikarien» att

bli fast placerad. Anställningsformen deltid synes få allt större betydelse

1 den hårdnande konkurrensen om personal och bör enligt nämnden därför

prövas i fortsättningen.

Lönesättningen för de olika tjänsterna är i sista hand en förhandlingsfråga,

påpekar nämnden. För uppbördsverkens tjänstemän torde dessutom

frågan om befordringsmöjligheterna efter förstatligandet få aktualitet. Rekryteringsbasen

för de högre tjänsterna vid uppbördsverk eller motsvarande

kommer att vidgas genom att tjänsterna i fråga görs tillgängliga också

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 66

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

för den redan tidigare statliga personalen vid länsstyrelser och häradsskrivarkontor.

Nämnden betonar emellertid, att uppbördsverkens personal självfallet

har rätt att konkurrera om lediga tjänster vid länsstyrelse och landsstaten

i övrigt på lika villkor som gäller för personal som redan är anställd

där. Den kommunala tjänstgöringen bör därvid i merithänseende tillgodoräknas

efter samma grunder som skulle ha gällt om vederbörande under

samma tid i stället hade haft statlig anställning.

I detta sammanhang påpekar nämnden, att det vid en del uppbördsverk

föreligger stort behov av personalutbildning. Utbildningskur ser måste därför

komma till stånd både i central och regional regi. Det synes dock uppenbart

att någon mera omfattande kompletterande utbildning inte behövs av

dem som i många år har tjänstgjort inom organisationen och förvärvat erfarenhet

där. I förekommande fall torde sådan personal kunna beviljas dispens

från särskilda kompetenskrav. Härutöver kommer emellertid att finnas ett

stort antal som behöver utbildning. Att genomföra sådan utbildning måste

bli en fråga på relativt lång sikt. Dels medger inte nuvarande resurser hos

länsstyrelsernas utbildningsnämnd ett väsentligt utvidgat program och dels

kommer uppbördsverken sannolikt att få svårt att avvara personal.

Remissyttrandena

Nämndens förslag i fråga om uppbördsverkens förstatligande har tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av så gott som alla remissinstanser.

Man godtar sålunda allmänt att huvudmannaskapet för de kommunala

uppbördsverken fr. o. m. den 1 januari 1967 läggs hos staten och förslagen

i övrigt föranleder i stort sett endast smärre påpekanden från vissa håll.

Uppbördsverkens säruppgifter

Nämndens förslag att inte ändra kyrkobok föri ngssystemet i

Stockholm och Göteborg och att tillämpa storstadssystemet med

centralbokföring hos lokal skattemyndighet också på nya områden som

inkorporeras tillstyrks av Stockholms stad och Göteborgs stad och lämnas

utan erinran av överståthållaråmbetet och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län.

Förslaget att behålla särbestämmelserna för kyrkobokföringen i landets

båda största städer kritiseras däremot av statskontoret, som visserligen kan

acceptera det som ett provisorium men reagerar mot att systemet skall

tillämpas på områden som inkorporeras. Enligt statskontoret kan kyrkobokföringen

i sådana områden utan nämnvärd olägenhet t. v. ske på samma

sätt som hittills, särskilt med tanke på att de båda städernas länsbyråfunktioner

kommer att upphöra. Härigenom kommer också de av nämnden

befarade olägenheterna från administrativ synpunkt med två olika kyrkobok
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1<>

Kungl. Maj.ts proposition nr ti''6 år 1966

föringssystem inom samma stad praktiskt taget att bortfalla. Statskontoret

framhåller vidare att registreringsförfarandet inom kyrkobokföringen i de

båda städerna, som tillgodoser inte endast rena folkbokföringssyften utan

även kommunala ändamål, är kostsamt oeh omständligt. Man kan också,

säger statskontoret, med fog förutsätta att den blivande översynen av kyrkobokföringen

i landet inte kommer att resultera i ett förslag till folkregistrering

i första instans enligt de bestämmelser som nu gäller för Stockholm

eller Göteborg. Allt talar sålunda enligt statskontorets mening för att man

inte bör bygga ut denna särordning annat än i absolut tvingande undantagsfall.

Förslaget att länsbyrå verksam heten i Stockholm, Göteborg

och Malmö t. v. även efter huvudmannaskapsreformen skall ankomma

på lokal skattemyndighet och avvecklas i den takt ADB-genomförandet

medger biträds av dem som yttrat sig i frågan, bl. a. av statskontoret,

Stockholms stad och Göteborgs stad.

Vad beträffar uppbördsverkens säruppgifter inom taxeringen

tillstyrker remissinstanserna eller lämnar utan erinran förslaget

att uppbördsverken skall medverka i taxeringsarbetet på samma sätt som nu

och att huvudmannaskapsreformen sålunda inte skall leda till minskad

arbetsinsats på detta område.

Mot förslaget på denna punkt har statskontoret inte någon erinran under

förutsättning att avsikten är att i samband med ADB-reformens genomförande

skapa likformighet i detta avseende samtliga lokala skattemyndigheter

emellan i fråga såväl om arbetsuppgifterna som den personal som

behövs.

Göteborgs stad erinrar om att stadens uppbördsverk biträder taxeringsnämnderna

i stor omfattning och att uppbördsverket är väl rustat för de

uppdrag i fråga om taxeringsarbetet som nämnden avser att tillföra lokal

skattemyndighet.

Frågan om de kommunala taxeringsrevisorernas ställning berörs i några

yttranden. Länsstyrelsen i Södermanlands län och Stockholms stad delar

nämndens uppfattning att förstatligandet inte bör leda till någon ändring av

systemet med taxeringsrevisorer som kommun anställer och avlönar.

Malmö stad betonar vikten av att systemet med sådana revisorer behålls,

även efter förstatligandet av uppbördsverken och att systemet blir oförändrat

även i fråga om rätt att få statsbidrag för denna verksamhet.

Västerås stad anför, att taxeringsrevisorn förvaltningsmässigt är underställd

uppbördsverket och att han efter förordnande av vederbörande taxeringsintendent

har att utföra helt statliga arbetsuppgifter. När nu uppbördsverket

föreslås bli förstatligat anser staden det vara mest ändamålsenligt

att även taxeringsrevisorn och hans biträde förs över till statliga tjänster.

Blir dessa tjänstemän kvar i kommunal tjänst bör kostnaderna för deras

verksamhet i vart fall helt ersättas av staten, anser staden. Länsstyrelsen i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Västmanlands län, som tar upp denna fråga, föreslår att den kommunala

taxeringsrevisorn och hans biträde inlemmas i länsstyrelsens taxeringssektion.

I fråga om uppbördsverkens övriga säruppgifter har

vissa remissinstanser uttalat sig på några punkter.

I fråga om arbetsgivarkontrollen anför sålunda exekutionsväsendets organisations

nämnd.

F. n. kan lokal skattemyndighet, som inte har särskild personal för uppgiften,

erhålla biträde av kronofogdemyndigheten för kontroll över att

arbetsgivare fullgör skyldigheten att verkställa skatteavdrag och redovisa

innehållen skatt. I betänkandet uttalas: »Även om kronofogdemyndighetens

resurser kan komma att ökas på detta område och omfatta bistånd inte bara

i fögderier, anser nämnden att denna kontroll i första hand bör åvila lokal

skattemyndighet.»

Exekutionsväsendets organisationsnämnd vill framhålla, att någon utökning

av kronofogdemyndighetens resurser för att bistå lokal skattemyndighet

vid arbetsgivarkontrollen inte är planerad och inte heller är lämplig.

De i och för sig viktiga arbetsuppgifter det här är fråga om, är för exekutionspersonalen

en bisyssla bredvid de exekutiva. Exekutionspersonalen

utbildas inte heller för dessa arbetsuppgifter. Mest ändamålsenligt synes

vara att arbetsgivarkontrollen helt ombesörjes av specialutbildad personal

hos de lokala skattemyndigheterna.

Statskontoret godtar att de nuvarande säruppgifterna för uppbördsverken

får ligga kvar t. v. även efter huvudmannaskapsrefonnen. I den mån lokal

skattemyndighet i fortsättningen skall fullgöra några funktioner som är

att hänföra till kommunal serviceverksamhet är det enligt statskontoret

angeläget, att kostnaderna tas ut av vederbörande kommun och inte belastar

statsverket.

Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller det angelägna i att den betydande

serviceverksamhet, som uppbördsverken har utövat i samband med

taxeringsarbetet både mot allmänheten och mot taxeringsfunktionärer och

nämnder i möjligaste mån behålls också i fortsättningen.

Serviceverksamheten har berörts också av länsstyrelserna i Uppsala län

och Göteborgs och Bohus län, som anser det angeläget att den särskilda

service gentemot allmänhet och kommunala organ som uppbördsverken

lämnar inte minskar efter förstatligandet.

I fråga om sådana serviceåtgärder mot andra kommunala myndigheter,

som utförs av uppbördsverken utan att egentligen åligga dem eller direkt

ha samband med tjänsten, finner länsstyrelsen i Södermanlands län att en

viss inskränkning kommer att följa av förstatligandet. Länsstyrelsen anser

det dock angeläget att de blivande lokala skattemyndigheterna inom ramen

för tillgängliga resurser biträder kommunala myndigheter på sätt tidigare

skett.

Åtskilliga av de städer som berörs, nämligen Stockholm, Nyköping, Eskilstuna,

Linköping, Jönköping, Växjö, Hälsingborg, Göteborg, Uddevalla,

opaginerad Kontrollera mot PDF

2!

Kanyl. Maj:ts proposition nr (iti ur Itillti

liorås, Karlstad, Kristinehamn och Västerås, framhåller att uppbördsverken

f. n. är kvalificerade serviceorgan åt städernas invånare och att förstatligandet

självfallet inte får medföra en försämring. liorås stad uttalar att en

förutsättning för staden att tillstyrka förslaget om förstatligandet är att det

inte resulterar i sådana organisatoriska ändringar, som blir till men för

allmänheten eller de myndigheter och organ, som samverkar med den lokala

skattemyndigheten.

Uppbördsverkens personal

Nämndens förslag att staten tar över uppbördsverkens personalstyrka i

befintligt skick tillstyrks av praktiskt taget alla remissinstanser.

Svenska stadsförbundet framhåller att de förslag som nu lagts fram utgör

en konkretisering och utformning mera i detalj av det principbeslut som

statsmakterna tidigare har fattat angående uppbördsverkens förstatligande.

I betänkandet tas emellertid också ställning till vissa för berörda städer

betydelsefulla frågor som tidigare har lämnats helt öppna. Så är fallet beträffande

spörsmålet om staten skall ta över uppbördsverken i befintligt

skick, dvs. med den personal som nu är anställd, eller först efter den omorganisation

som kan antas bli nödvändig till följd av bl. a. datareformens

genomförande. När nämnden för sin del har stannat för det förstnämnda

alternativet, att ta över verken i befintligt skick, kan förbundet inte annat

än uttrycka sin tillfredsställelse med detta.

Enligt TCO, som tillstyrker att staten tar över huvudmannaskapet med

den verksamhet uppbördsverken nu bedriver, är det logiskt och riktigt att

staten också tar över den personal som finns vid tidpunkten för förstatligandet.

Föreningen Sveriges kronokamrerare uttalar också sin tillfredsställelse

över att staten skall ta över de kommunala uppbördsverken i befintligt

skick. Föreningen anser sig kunna räkna med att nämndens förslag i denna

del skall bidra till en lugnare situation på personalsidan. Tidigare ovisshet

har medfört en viss avgång och rörlighet bland personalen till men för

arbetet.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför, att personalbehovet hos uppbördsverken

åtminstone under en övergångstid kan antas bli av i huvudsak

samma omfattning som f. n. För att undvika störningar på grund av eventuella

ändringar i personalbeståndet under övergångstiden anser länsstyrelsen

det ofrånkomligt att staten tar över all den personal som vid tidpunkten

för förstatligandet är anställd vid uppbördsverken. Härför talar

också svårigheten att vid samma tidpunkt överblicka det personalbehov som

på längre sikt kommer att finnas i de nya fögderierna efter datareformen.

Åtskilligt tyder på att uppbördsverkens nuvarande personal helt kan nyttiggöras

i den nya organisationen.

Enligt länsstyrelsen i Stockholms län kan man räkna med att den personal

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

som inte behövs för de nuvarande arbetsuppgifterna utan svårighet skall

kunna omdisponeras för de ytterligare uppgifter inom taxeringen, den allmänna

försäkringen och arbetsgivarkontrollen som kan komma att läggas

på lokal skattemyndighet.

Liknande synpunkter anför bl. a. länsstyrelserna i Uppsala, Kristianstads,

Västernorrlands och Västerbottens län.

I detta sammanhang erinrar riksförsäkringsverket om att de lokala skattemyndigheterna

har arbetsuppgifter i fråga om den allmänna försäkringen.

Verket nämner särskilt det viktiga och omfattande arbetet med beräkning

av pensionsgrundande inkomst samt granskning och kontroll av de arbetsgivaruppgifter,

som skall ligga till grund för beräkning av arbetsgivaravgift.

Enligt riksförsäkringsverkets erfarenhet är uppbördsverken f. n. såväl i

fråga om de personella resurserna som den organisatoriska formen för

arbetet bättre rustade för att ha hand om nämnda arbetsuppgifter än flertalet

övriga lokala skattemyndigheter. Dessa resurser bör nödvändigtvis tas

tillvara. En reduktion av uppbördsverkens personal skulle kunna befaras

gå ut över den personal som särskilt har utbildats för arbetet med beräkning

av pensionsgrundande inkomst och kontroll av arbetsgivaruppgifter och

således kunna allvarligt äventyra möjligheterna att utföra arbetet i föreskriven

ordning. I den framtida organisation för de lokala skattemyndigheterna,

som nu övervägs, måste enligt riksförsäkringsverkets mening ökade

resurser ges för de kvalificerade arbetsuppgifter inom allmänna försäkringen

som ligger på myndigheterna. Av särskild vikt synes därvid vara

att behovet av kvalificerade tjänstemän blir väl tillgodosett. Riksförsäkringsverket

tillstyrker bifall till nämndens förslag att uppbördsverken bör

tas över av staten i befintligt skick.

Statskontoret anför att det inte är möjligt att utan utredningsmaterial

som belyser den framtida verksamhetens innehåll och organisation bedöma

om det förslag som lagts fram är det lämpligaste.

Skulle något överskott på personal uppstå, bör enligt civila statsförvaltningens

personalnämnd vederbörande arbetsmarknadsmyndigheter snarast

orienteras om läget. Då emellertid i varje fall inte till en början något överskott

synes uppkomma, anser personalnämnden att något ingripande från

dess sida f. n. varken är nödvändigt eller befogat.

Tidpunkten för förstatligandet

Nämndens förslag att huvudmannaskapet för de kommunala uppbördsverken

skall övertas av staten den 1 januari 1967 tillstyrks eller lämnas utan

erinran av samtliga remissinstanser.

Formerna för personalövertagandet

Nämndens redovisning av tidigare förhandlingsöverenskommelser i samband

med förstatligandet av kommunal verksamhet och uttalande att mot
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 dr U)66 2.‘1

svarande principer i huvudsak kan tillämpas också nu godtas i stort sett av

remissinstanserna.

Länsstyrelsen i Stockholms län har inte något att erinra mot förslaget i

fråga om tjänstetillsättning, lönegrads- och löneklassplacering, personlig

löncfyllnad och tjänsteårsberäkning i pensionshänseende, och länsstyrelsen

i Uppsala län förordar att man tillämpar liknande regler nu som vid polis-,

åklagar- och exekutionsväsendets förstatligande.

Riksrevisionsverket anför.

I betänkandet föreslås att tjänsteman, som omedelbart före reformens

ikraftträdande är anställd vid uppbördsverk och erhåller tjänst i den nya

organisationen äger att — om detta är till fördel för honom — behålla sin

lönegrad. Med hänsyn till statens förestående inträde som arbetsgivare för

uppbördsverkens personal kan vid bifall till förslaget ifrågasättas, om inte

statens avtalsverk bör beredas tillfälle delta i eventuella förhandlingar

mellan Svenska stadsförbundet och berörda personalorganisationer rörande

lönesättningen beträffande tiden intill förstatligandet för de tjänster varom

här är fråga.

Frågan om lönesättningen för personalen kommer att lösas förhandlingsvägen,

påpekar länsstyrelsen i Södermanlands län, som anser det tillräckligt

för de tjänstemän som berörs att veta, att deras ekonomiska villkor inte

kommer att försämras.

SACO framhåller dock att det inte är givet att samma lösningar av personalproblem

m. m. som förhandlingsvägen har kommit till stånd vid tidigare

huvudmannaskapsreformer direkt kan tillämpas i fråga om uppbördsverken.

TCO utgår från att det i vanlig ordning skall ges tillfälle att vid förhandlingsbordet

noga penetrera alla de personalproblem, som hör samman med

huvudmannaskapsreformen. I några speciella personalfrågor anför TCO

vissa synpunkter och nämner bl. a. att tjänstemän i den kommunala organisationen

som inte har haft möjlighet att genomgå sådan utbildning som

krävs för vissa kvalificerade tjänster bör ges generell dispens från formella

krav i största möjliga utsträckning. Vidare måste utbildningsfrågorna uppmärksammas.

TCO framhåller att man har att utbilda inte bara den personal

som vid förstatligandet ges dispens utan alla kategorier anställda för

att göra dem bättre skickade att motsvara de ökade krav som en ny och

effektivare skatteorganisation kan väntas ställa.

Utbildningsfrågorna berörs också av bl. a. länsstyrelsen i Jönköpings län,

som anser det angeläget att uppbördsverkens tjänstemän inte kommer i ett

sämre utgångs- och befordringsläge än fögderikontorens tjänstemän.

Biträdespersonalens utbildning är närmast ett problem som skall lösas

av vederbörande länsstyrelse, påpekar länsstyrelsernas utbildningsnämnd.

Ifråga om den utbildning av uppbördsverkens assistent-, revisors- och kamrerspersonal,

som behövs för att denna kategori skall kunna utnyttjas och

få tjänster inom landskanslistkarriären, är utbildningsbehovet mer kompli
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

cerat. Utbildningsnämnden anför att det redan nu finns möjlighet för denna

personal att bevista landskanslistkursen. Denna möjlighet har emellertid

inte i någon större omfattning tagits tillvara av uppbördsverkens personal,

vilket enligt utbildningsnämnden främst synes ha berott på att städerna i

allmänhet inte har velat bekosta denna utbildning.

Utbildningsnämnden anser att för befordran till kvalificerade tjänster i

princip skall krävas att vederbörande gått genom den nuvarande landskanslistutbildningen

men pekar på möjligheten för förtjänta tjänstemän

hos uppbördsverken att genom dispens från behörighetsvillkor söka och få

högre tjänst inom de statliga lokala skattemyndigheterna. Någon möjlighet

för utbildningsnämnden att i nämnvärd omfattning, inom ramen för nuvarande

utbildningsverksamhet, öka intagningen av sökande från uppbördsverken

utan att eftersätta länsstyrelsernas utbildningsbehov finns inte

inom de närmaste budgetåren. Det är enligt utbildningsnämnden emellertid

möjligt att vissa extra kurser kan anordnas av någon eller några länsstyrelser

om så skulle behövas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1666

25

Lokal skattemyndighets arbetsuppgifter och organisation m. m.

Datareformens inverkan på arbetsuppgifterna

Utgångsläget inför datareformen, som beräknas bli genomförd omkring

årsskiftet 1967/68, är att lokal skattemyndighet kommer att avlastas kvantitativt

betydande rutingöromål främst inom taxering, debitering och uppbörd.

Samtidigt tillkommer hos myndigheten en del kontrollfunktioner som

en följd av dess medverkan i ADB-systemet.

Lokal skattemyndighets bestyr med folkbokföringen blir i huvudsak detsamma

som f. n. Möjligen kan arbetet med att komplettera och färdigställa

röstlängder bli något mindre arbetskrävande efter en övergångsperiod.

Genom ADB-systemet befrias lokal skattemyndighet däremot från en betydande

del av sitt nuvarande arbete på taxeringsområdet. Sålunda kommer

uträkning av beskattningsbar inkomst och beskattningsbar förmögenhet

liksom längdföring, anteckning i taxeringslängd om skatt m. m. och summering

av taxeringslängderna att i allt väsentligt ske på datakontoren. Även

längdavskrifter och uppgifter om taxeringsutfallet kommer att framställas

maskinellt.

Innan lokal skattemyndighet lämnar dekiarationsmaterialet till datakontoret

för stansning av taxeringsdata, skall myndigheten i vissa avseenden

granska och lägga materialet till rätta. Denna beredning skall bl. a. innefatta

viss kontrollsummering av taxeringarnas sammanfattningar, kontroll

av vissa koder, kontroll och uträkning av ortsavdrag när sådant avdrag

skall medges med reducerat belopp samt kollationering av anteckningar angående

taxerade inkomster och skattepliktig förmögenhet och av uppgifter

angående sjömän som har erlagt sjömansskatt. Vid beredningen skall otydliga

siffror och övriga anteckningar göras fullt läsliga. Lokal skattemyndighet

skall även anteckna yrkeskod för maskinell framställning av underlag

för inkomststatistik. Beredningsarbetet beräknas komma att kunna fullgöras

med ca 60 % tidsbesparing jämfört med den tid som i dag går åt för

att längdföra taxeringsnämndernas beslut samt räkna ut beskattningsbar

inkomst och förmögenhet m. m.

Lokal skattemyndighets särskilda göromål i fråga om fastighetstaxering

kommer att förenklas i ADB-systemet, bl. a. på så sätt att de maskinellt

framställda stommarna till fastighetslängd kommer att innehålla de uppgifter

om taxeringsvärden m. m. som nu förs in manuellt genom myndighetens

försorg.

Den minskning av arbetsbelastningen hos lokal skattemyndighet som datareformen

medför blir mest påtaglig inom området för debitering och upp
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

bord. Myndighetens bestyr med att utfärda debetsedlar begränsas i regel

till visst förberedelsearbete. Detta avser granskning och i förekommande

fall rättelse av vissa koder, som angetts i den maskinellt framställda stommen

till mantalslängd och som visar efter vilka grunder preliminär skatt

skall utgå. Arbetet med att framställa och expediera debetsedlar för preliminär

och slutlig skatt överflyttas nästan helt till datakontoren. Lokal skattemyndighet

kominer också att befrias från större delen av sitt arbete med att

räkna ut skatter, avgifter och vissa räntor, att föra debiteringslängd samt att

summera denna längd och att upprätta sammandrag av den. Vidare kommer

förteckningar över skattskyldiga med överskjutande preliminär skatt, s. k.

överskottsförteckningar, att upprättas och tillställas taxeringsintendent och

kronofogdemyndighet genom datakontorens försorg. Uppbördsverkens säruppgifter

i fråga om skatteuppbörd och redovisning av skatt — skattekreditering,

tillhandahållande av uppgifter för återbetalning av överskjutande skatt

och göromål avseende inbetalningar till det centrala skattekontot — kommer

att flyttas över till länsstyrelsernas datakontor eller uppbördssektioner.

Lokal skattemyndighets göromål inom den allmänna försäkringen kommer

i viss mån att underlättas i ADB-systemet. För beräkning av pensionsgrundande

inkomst skall myndigheten bestämma dels bruttobeloppen av inkomst

av anställning och av annat förvärvsarbete, dels kostnadsavdragen

härför, medan arbetet i övrigt till större delen sker maskinellt på datakontoren.

Vidare befrias lokal skattemyndighet från att sända inkomstavier till

de allmänna försäkringskassorna.

Riktigheten av olika produkter som framställs på datakontoret, t. ex.

taxerings- och debiteringslängder, kommer så långt möjligt att kontrolleras

maskinellt i samband med framställningen. Särskilt under en övergångsperiod

beräknas emellertid kompletterande manuella kontroller bli nödvändiga.

Dessa bör utföras hos den myndighet som svarar för att vederbörande

produkt är innehållsmässigt riktig. De lokala skattemyndigheterna

kommer alltså att engageras härvidlag.

Nämnden

De framtida arbetsuppgifterna

Genom datareformen avlastas lokal skattemyndighet vissa arbetsuppgifter

av rutinkaraktär. I konsekvens härmed kan, anför nämnden, en minskning

ske av den biträdespersonal, som är sysselsatt huvudsakligen med arbetsuppgifter

av mindre kvalificerad art. Behovet av kvalificerad personal

blir oförändrat, om man bedömer detta med den utgångspunkten att antalet

befattningshavare svarar mot behovet i dagens läge. I sista hand blir det en

avvägningsfråga, om man genom att så långt som möjligt skära ned personalorganisationen

skall söka utvinna vissa kostnadsbesparingar eller om

man genom att ge myndigheten bättre personella resurser skall öka organi
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr (>6 år l(J6ti

sationens slagkraft och effektivitet. Vid denna avvägning får enligt nämnden

inte bortses från att man genom ADB-systemet kan undgå sådana

personalökningar som eljest skulle bli följden, när den lokala skattemyndighetens

verksamhet utvidgas.

Mot bakgrund av att hela frågekomplexet om folkbokföringen på det

lokala planet, dvs. kyrkobokföringen och mantalsskrivningen, är under utredning

är det enligt nämnden inte möjligt att f. n. göra något uttalande

om hur lokal skattemyndighets framtida verksamhet kan komma att påverkas

av eventuella förändringar inom folkbokföringssystemet. Nämnden

räknar därför i förevarande sammanhang med att lokal skattemyndighets

arbetsuppgifter i fråga om folkbokföringen skall bli i stort sett lika omfattande

som nu.

Frågan om ökad medverkan i taxeringsnämndernas arbete utöver vad

som redan åligger lokal skattemyndighet har enligt vad nämnden påpekar

övervägts i olika sammanhang, bl. a. av 1955 års taxeringssakkunniga (SOU

1955:51) och uppbördsorganisationskommittén (SOU 1962:18). Nämnden

återger en del yttranden i anslutning därtill och konstaterar, att kritik har

riktats mot den ordning som f. n. gäller för arbetet inom lokal taxeringsnämnd

i fråga om både taxeringen för inkomst och förmögenhet och den

särskilda fastighetstaxeringen. Härvid har bl. a. uttalats att, så som taxeringsnämnderna

är organiserade och verkar, rättssäkerhetssynpunkter inte

alltid blir tillgodosedda och att organisationen som får anses otidsenlig bör

effektiveras.

För taxeringsarbetet i första instans kan det enligt nämnden övervägas

antingen att för de lokala nämnderna tillskapa en ordning som motsvarar

den som gäller för de särskilda nämnderna eller att ge lokal skattemyndighet

sådana resurser att myndigheten i större omfattning än nu kan biträda de

lokala nämnderna i deras arbete. Under de diskussioner som har förts sedan

taxeringssakkunniga hade frågan uppe torde man inte ha varit inne på tanken

att för de lokala nämnderna tillskapa motsvarighet till taxeringsassistentorganisationen.

Däremot har i olika sammanhang ifrågasatts om

inte lokal skattemyndighet kunde åläggas att i samband med övergången till

ADB-systemet i större utsträckning än nu biträda de lokala nämnderna. Enligt

nämndens mening är den senare vägen till effektivare taxering framkomlig

och lämplig. Eftersom lokal skattemyndighet under årens lopp har

tillförts nya arbetsuppgifter på beskattningsväsendets område, synes det

följdriktigt att denna myndighets medverkan i taxeringsarbetet i första

instans ökas. Detta ligger också hell i linje med vad som är förutsatt i taxeringsförordningen

(16 § 1 mom.).

Nämnden har funnit angeläget att klarlägga i vilken utsträckning personal

hos de lokala skattemyndigheterna lämpligen kan sysselsättas med nya

göromål i fråga om taxeringsarbetet i första instans. Därvid kommer i

främsta rummet sådant arbete i fråga som kan utföras av biträdespersonal.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Efter redovisning av nuvarande arbetsfördelning och arbetsuppgifter inom

taxeringen, diskussion av olika lösningar m. m. lämnar nämnden en översikt

över göromål, som anses vara av sådan art att de i och för sig bör kunna

utföras hos de lokala skattemyndigheterna. Nämnden framhåller dock att

alla de arbetsuppgifter i fråga om ökad medverkan i taxeringsarbetet, som

har räknats upp, inte torde kunna tilläggas lokal skattemyndighet annat

än på längre sikt. Nämnden har därför angett ett önskvärt minimum för

sådan medverkan fr. o. m. år 1968. Detta avser följande.

Kansligöromål: bl. a. omfattande utskrift och expediering av erinringar

och anmaningar att avge deklaration, utskrift av vissa sammanställningar

som skall överlämnas till vederbörande taxeringsintendent och utarbetande

av ersättningsstatistik.

Förberedande åtgärder med avseende på särskild fastighetstaxering: kontroll

av i stomme till fastighetslängd införda uppgifter om fastighets ägare,

kontroll av i fastighetsdeklaration lämnade uppgifter om fastighetsbeteckning

och areal, kontrollräkningar och införskaffande från byggnadsnämnd

eller annat kommunalt organ av uppgifter om ny-, till- eller ombyggnad på

fastighet, m. m.

Förberedande granskning av självdeklarationer: summering och kontrollräkning

av samtliga deklarationer med bilagor, kontroll av att olika belopp

i deklarationerna och bilagorna blivit riktigt överförda samt förberedande

åtgärder för beräkning av ortsavdrag m. m.

Nämnden finner det sannolikt att de lokala skattemyndigheterna fr. o. m.

år 1968 och i varje fall på något längre sikt i regel kan medverka i de lokala

taxeringsnämndernas arbete även i andra avseenden än de nyss nämnda.

Härvid kan komma i fråga inte endast göromål som nämnden har räknat

upp utan också andra uppgifter, som med hänsyn till lokala förhållanden

anses lämpliga. Ett successivt genomförande av medverkan i taxeringsarbetet

utöver den som nämnden generellt har tänkt sig kan ske på olika

vägar. Ett första år kan den måhända inriktas på ett eller några distrikt

inom verksamhetsområdet. Det är också möjligt att i stället låta den lokala

skattemyndigheten biträda samtliga eller flertalet nämnder i någon eller

några ytterligare detaljer. Vilken väg man här väljer finner nämnden ytterst

bero på personalresurserna vid de olika kontoren, främst biträdenas kompetens

och skicklighet. Även den enskilde taxeringsnämndsordförandens erfarenhet

anses ha betydelse i detta sammanhang.

Av det anförda anser nämnden framgå att det i dagens läge inte är möjligt

att mer exakt ange i vilken omfattning lokal skattemyndighet lämpligen

bör medverka i taxeringsarbetet i första instans. Enligt nämndens mening

bör en grundlig organisationsundersökning göras i syfte att klarlägga hur

detta arbete bör bedrivas på sikt. En förutsättning för att de samlade personella

resurserna inom taxeringsnämnder och hos lokala skattemyndigheter

skall kunna utnyttjas på bästa sätt och de fördelar som ADB-tekniken ger

verkligen blir tillvaratagna är att formerna för samverkan mellan de olika

organen blir klarlagda. Efter samråd med statskontoret föreslår nämnden,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1666 29

atl sådan undersökning utförs av statskontoret under medverkan av bl. a.

riksskattenämnden och nämnden.

överståthållarämbetet förordnar årligen en taxeringsnämnd i Stockholm

att som en för landet gemensam taxeringsnämnd bl. a. taxera skattskyldiga

som saknar hemortskommun i landet. Överståthållarämbetet fullgör vissa

expeditionsgöromål och andra kansliuppgifter åt denna taxeringsnämnd.

Dessa arbetsuppgifter föreslås nu skola föras över till den lokala skattemyndigheten

i Stockholm.

En annan fråga som nämnden också tar upp är eftergranskning av taxeringarna

med ledning av t. ex. överskottsförteckningar, kontrolluppgifter

som kommit in sedan taxeringsnämnderna har avslutat sitt arbete etc.

Ett särskilt skäl att i möjligaste mån utnyttja lokal skattemyndighets

resurser för eftergranskning av deklarationer är, anför nämnden, att arbetsbördan

vid länsstyrelsernas taxeringssektioner är stor under höstmånaderna,

då ifrågavarande arbete i första hand bör utföras, samtidigt som arbetsbelastningen

hos den lokala skattemyndigheten efter ADB-reformens genomförande

väntas bli relativt sett låg under motsvarande tid.

Nämnden förordar att den eftergranskning som redan nu sker hos lokal

skattemyndighet bl. a. i samband med att pensionsgrundande inkomst fastställs

intensifieras. I den mån myndigheten inte har befogenhet att själv

rätta felaktigheter som upptäcks bör den så långt möjligt utreda ärendena.

Nämnden förordar vidare att lokal skattemyndighet skall ta hand om de

kontrolluppgifter m. m. som kommer in sedan taxeringsnämnderna har

avslutat sitt arbete och vidta åtgärder som behövs med anledning av uppgifterna.

Myndigheten bör också utföra den eftergranskning som skall ske

med ledning av överskottsförteckningarna.

Nämndens förslag i dessa hänseenden anses böra genomföras successivt

med början under andra halvåret 1968.

Även i det nya systemet, anför nämnden, kommer lokal skattemyndighet

att få viktiga uppgifter i fråga om slcattedebiteringen. Särskilt gäller detta

den preliminära skatten, i fråga om vilken de grundläggande beslutsfunktionerna

avses skola ligga kvar hos lokal skattemyndighet. Beträffande den

slutliga skatten nämns de göromål avseende särskild skatteberäkning i vissa

fall för äkta makar som nyligen har ålagts myndigheten. Mot bakgrund härav

har nämnden stannat för att den lokala skattemyndigheten bör anses vara

debiteringsförrättare även sedan datareformen har genomförts. I detta hänseende

blir datakontoret myndighetens serviceorgan.

Nämnden förutsätter alltså att lokal skattemyndighet såsom debiteringsförrättare

även i fortsättningen i samma utsträckning som nu skall verkställa

omräkning av skatt på grund av beslut om ändrad taxering och debitering,

oavsett om sådan omräkning föranleder utfärdande av debetsedel för

tillkommande skatt respektive ny debetsedel för slutlig skatt eller medför

restitution eller avkortning av skatt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Arbetsgivarkontrollen på skattesidan är enligt nämnden eftersatt på

många håll. Detta beror främst på att personalresurserna är otillräckliga

både kvalitativt och kvantitativt. De lokala skattemyndigheternas möjligheter

att verkställa räkenskapsgranskningar anses i särskilt hög grad begränsade

till följd av bristen på härför lämplig personal. Inom nämnden

bearbetade statistikuppgifter angående 1963 års arbete synes utvisa, att man

bos de lokala skattemyndigheterna i regel ägnar påfallande kort tid åt ifrågavarande

kontrollverksamhet. Med hänsyn härtill torde kritiken mot dessa

myndigheters nuvarande organisation få speciell tyngd. Det sagda ger enligt

nämndens mening starkt belägg för att intensifiering av denna del av lokal

skattemyndighets verksamhet bör komma till stånd.

Nämnden konstaterar att flertalet arbetsgivare fullgör sina skyldigheter

på uppbördsområdet. Gruppen försumliga arbetsgivare är relativt sett liten.

Kontrollverksamheten bör därför syfta till att genom regelbundna undersökningar

ringa in denna mindre grupp och att fortlöpande och snabbt vidta

åtgärder för att skatteförluster skall undvikas. Härvid står arbetsgivarregistret

i centrum. Myndigheten får efter varje uppbördstermins utgång

uppgifter om de skattebelopp som arbetsgivarna har betalt in. Fall av försummelse

kommer fram bl. a. genom de skattskyldigas klagomål över påförd

slutlig skatt. Men också andra möjligheter kan och bör utnyttjas. Man bör

exempelvis följa upp tillgängliga uppgifter om bctalningsförelägganden,

växelprotester och konkurser. Bl. a. i syfte att kontrollera skatteredovisningen

kan man med debiteringslängden eller motsvarande handling som

utgångspunkt undersöka orsaken till att större kvarstående skattebelopp

har uppkommit. Framför allt bör kontrollåtgärderna dock inriktas på att i

större omfattning än f. n. avse granskning av arbetsgivarnas räkenskaper.

Granskningen bör i första hand avse lönebokföringen men även sådana kostnadskonton

som kan antas vara belastade med lönekostnader. Verksamheten

bör vidare innefatta kontroll och uppföljning av att arbetsgivarna iakttar

gällande föreskrifter om hur deras bokföring eller anteckningar skall vara

ordnade i fråga om löner och skatteavdrag m. m.

Vid uppbördsverken står särskilda uppbördskontrollanter f. n. regelmässigt

till förfogande för arbetsgivarkontroll. Häradsskrivarkontoren har

inte någon motsvarighet till kontrollanterna. Emellertid har, framhåller

nämnden, både häradsskrivare och kronokamrerare i allmänhet tillgång till

biträdespersonal, som är väl skickad att ombesörja den löpande, rutinmässiga

delen av kontrollverksamheten. Åtskilliga biträden kan också göra

insatser genom viss medverkan vid räkenskapsgranskningar. Sällsynt är

däremot att ett biträde har de bokföringskunskaper m. m. som fordras för

att på egen hand utföra sådana granskningar. Nämnden finner det angeläget

att de lokala skattemyndigheterna i större utsträckning än vad som hittills

har varit fallet får tillgång till befattningshavare, som är kompetenta att

självständigt verkställa också mer omfattande bokföringsgranskningar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966 31

Nämnden förutsätter att kronofogdemyndighet skall biträda vid arbetsgivarkontrollcn

i ungefär samma omfattning som f. n.

Inom socialförsäkringen medverkar lokal skattemyndighet (i Stockholm

överståthållarämbetet) bl. a. genom att räkna fram och fastställa pensionsgrundande

inkomst enligt lagen om allmän försäkring. Detta sker med ledning

av den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt samt vissa kontrolluppgifter

m. m. Besluten skall aviseras försäkringskassorna.

Nämnden erinrar om att lokal skattemyndighet äger anmana försäkrad

och dennes arbetsgivare att lämna upplysningar för beräkning av den pensionsgrundande

inkomsten. I vissa fall skall myndigheten bereda försäkrad

tillfälle att yttra sig före beslut om sådan inkomst. Myndigheten har även

skyldighet att i vissa fall underrätta försäkrad om sitt beslut. Om besvär

anförs åligger det myndigheten att yttra sig över besvären. Lokal skattemyndighet

har möjlighet att själv rätta vissa felaktigheter vid beräkning av

pensionsgrundande inkomst. Vid taxeringsändring eller eftertaxering skall

sådan beräkning justeras, om taxeringsändringen eller eftertaxeringen föranleder

avvikelse från beräkningen med minst 500 kr. Arbetet med att fastställa

pensionsgrundande inkomst pågår mest koncentrerat under tiden

april—oktober.

Arbetet med att bereda deklarationsmaterialet för stansning är koncentrerat

till andra kvartalet. Om nämndens förslag att lokal skattemyndighet

i ökad omfattning skall biträda taxeringsnämnderna i deras arbete genomförs,

kommer detta enligt nämnden att medföra ytterligare koncentration av

göromål till denna tidsperiod. Genom att i större utsträckning än hittills

förlägga arbetet med att fastställa pensionsgrundande inkomst till tredje i

stället för till andra kvartalet bör man kunna undvika den svårbemästrade

arbetstopp som eljest skulle uppkomma. Den personal som är erfaren i taxerings-

och ATP-arbete kan härvid utnyttjas bättre för lämpliga arbetsuppgifter

och förutsättningarna ökar att nå den jämna arbetsbelastning under

året som är önskvärd från personalsynpunkt. Härtill kommer att det för

datakontorens vidkommande är angeläget att stansningen av taxeringsdata

respektive ATP-data sprids ut över så lång tid som möjligt.

I fråga om beräkning och uppbörd av arbetsgivaravgifter erinrar nämnden

om att allmänna skatteberedningen i sitt förslag till nytt skattesystem

(SOU 1964: 25) bl. a. har förordat viss omläggning av avgiftsfinansieringen

inom folkpensioneringen och sjukvårdsförsäkringen. I sitt yttrande över

förslaget har nämnden anfört, att beredningen av olika skäl har stannat för

att inte föreslå att enhetligt avgiftsunderlag för finansiering av socialförsäkringen

i dess olika former tillskapas. Vidare har framhållits att genomförande

av förslaget innebär, att den oenhetlighet som vidlåder det nuvarande

systemet i stor utsträckning behålls. Nämnden har även strukit under att

en mera långsiktig planläggning — särskilt för de lokala skattemyndigheternas

befattning med arbetsuppgifter inom socialförsäkringsområdet — sna
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

rast bör komma till stånd. Tills det har skett finner sig nämnden inte böra

förorda att de lokala skattemyndigheterna skall medverka i det egentliga

arbetet med beräkning och uppbörd av arbetsgivaravgifter i vidare omfattning

än nu.

Arbetsgivarkontrollen på avgiftssidan bör emellertid ägnas skärpt uppmärksamhet,

anför nämnden. I olika sammanhang har uttalats att de resurser

som står till förfogande för kontrollverksamheten inte är tillräckliga.

En intensifiering av verksamheten har ansetts i hög grad påkallad. Det har

ifrågasatts om inte avgiftsredovisningen borde kontrolleras lika ingående

som i första hand rörelseidkarnas deklarationer. Med hänsyn bl. a. till omfattningen

av övriga göromål hos lokal skattemyndighet sker granskningen

av arbetsgivaruppgifterna på många håll under stor tidsnöd. Följden blir

viss schablonmässighet. Av olika uttalanden att döma har man hos flertalet

lokala skattemyndigheter hittills inte verkställt några granskningar av arbetsgivares

bokföring eller anteckningar med tanke på avgiftskontrollen.

De granskningar av detta slag som har kommit till stånd synes enligt nämnden

ha skett inom riksförsäkringsverket. De pågående utredningarna rörande

lokal skattemyndighets framtida arbetsuppgifter m. m. kan ha bidragit

till att man har iakttagit viss återhållsamhet när det har gällt personaltilldelningen

åt lokal skattemyndighet för här avsedda arbetsuppgifter.

Arbetsgivarna beräknas under år 1965 ha erlagt ca tre miljarder kr. i form

av arbetsgivaravgifter påpekar nämnden och anger som jämförelse att statens

inkomster av direkta skatter för budgetåret 1964/65 utgjorde ca elva

miljarder kr. och av indirekta skatter likaså ca elva miljarder kr. Mot bakgrund

av bl. a. den betydande storleken på dessa avgifter och då nämnden

finner det vara av intresse för såväl pensionskollektivet och sjuk- och olycksfallsförsäkringarnas

underlag som arbetsgivarna att avgiftspåföringen blir

riktig och rättvis bedöms det vara angeläget att samhället har väl avvägda

resurser för den kontrollverksamhet som behövs. Nämnden anser det naturligt

att kontrollen skärps allteftersom avgifterna ökar.

Nämnden anför, att en första kontroll av arbetsgivaruppgifterna i fortsättningen

liksom hittills måste ske under tiden mars—juni, dvs. innan

det ena exemplaret av uppgifterna lämnas över till riksförsäkringsverket.

Det förutsätts att lokal skattemyndighet därutöver fr. o. m år 1968 skall

eftergranska arbetsgivaruppgifterna. Detta bör ske företrädesvis under månaderna

oktober—januari. Det anses vidare önskvärt att lokal skattemyndighet

bereds möjlighet att i viss omfattning — vid sidan av den revisionsverksamhet

som äger rum hos riksförsäkringsverket — kontrollera avgiftsredovisningen

genom att granska arbetsgivares bokföring eller anteckningar.

Huruvida det skall kunna ske är enligt nämnden helt beroende av de personalresurser

— kvalitativt sett — som myndigheten får till sitt förfogande.

I Stockholm åligger det överståthållarämbetet i stället för lokal skattemyndighet

att fastställa pensionsgrundande inkomst och utföra därmed för
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 19G6

enade göromål. I förberedelsearbetet biträds ämbetet av ordförande och

kronoombud i taxeringsnämnderna, överståthållarämbetet skall också ta

emot, sortera och granska de arbetsgivaravgifter, som lämnas till ledning

för beräkning av arbetsgivarnas ATP-avgifter. Vidare förvaras deklarationsmatcrialct

beträffande Stockholm på de olika taxeringskontoren hos överståthållarämbetet.

Nämnden föreslår att ifrågavarande funktioner övertas

av den lokala skattemyndigheten i Stockholm. Som motivering anför nämnden

att det får anses principiellt riktigt att överståthållarämbetets åligganden

på socialförsäkringsområdet flyttas över till den lokala skattemyndigheten

i Stockholm. Härigenom uppnås den enhetlighet beträffande arbetsfördelningen

mellan regionala och lokala organ som från praktisk synpunkt

bör eftersträvas i det för riket gemensamma ADB-systemet. För en sådan

överflyttning talar också bl. a. att möjlighet därigenom skapas att bättre

än nu samordna arbetet med å ena sidan fastställande av pensionsgrundande

inkomst och å andra sidan det granskningsarbete som nu sker i anslutning

till taxeringsstansningen och som efter det lokal skattemyndighet

har tillagts befogenhet att företa rättelser av vissa taxeringsfel i framtiden

kommer att bli en följd av detta förfarande.

Nämnden föreslår att överståthållarämbetets åligganden i fråga om bestämmande

av pensionsgrundande inkomst — även för i riket ej bosatt

eller mantalsskriven försäkrad — och kontrollen in. m. av arbetsgivaruppgifterna

fr. o. m. år 1967 förs över till den lokala skattemyndigheten i Stockholm.

Också sedan denna omorganisation har genomförts bör av praktiska skäl

accepteras att taxeringsnämndsordförande och kronoombud biträder i Stockholm

vid det förberedande arbetet med att fastställa pensionsgrundande

inkomst. I vad mån också detta arbete skall flyttas över till den lokala skattemyndigheten

bör enligt nämndens mening övervägas närmare.

Nämnden anlägger synpunkter också på serviceverksamheten och uttalar

bl. a. att de lokala skattemyndigheterna har en viktig uppgift som serviceorgan

åt ett flertal andra myndigheter och utövar omfattande upplysningsoch

rådgivningsverksamhet gentemot allmänheten. Deras uppgifter i dessa

avseenden har under senare tid fått allt större betydelse med hänsyn till

reformer, som har genomförts framför allt på socialförsäkringsområdet.

I och för sig medför enligt nämnden datareformen ingen ändring av de

lokala skattemyndigheternas funktioner i de avseenden som har nämnts nu.

Deras uppgift att vara upplysnings- och rådgivningsorgan gentemot allmänheten

kommer däremot att få ännu större betydelse i den mån verksamheten

utvidgas på det sätt som nämnden har föreslagit. Uppgiften att i större

omfattning än nu biträda de lokala taxeringsnämnderna torde dessutom -—•

i förening med åliggande att rätta vissa formella taxeringsfel —• komma att

medföra att lokal skattemyndighets kontor framstår som ett kansli för de

lokala taxeringsnämnderna. Medverkan vid eftergranskning av självdekla3

— Bihang till riksdagens protokoll 196G. t saml. Nr 66

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

rationer kan också, liksom intensifierad arbetsgivarkontroll på såväl skattesom

avgiftssidan, väntas öka omfattningen av expeditionsgöromålen hos de

lokala skattemyndigheterna.

Sammanfattningsvis anför nämnden bl. a. följande i fråga om den framtida

verksamheten hos lokal skattemyndighet.

Lokal skattemyndighets resurser i syfte att effektivera verksamheten inom

uppbörds- och taxeringsområdena kan inte ökas förrän i anslutning till att

ADB-systemet genomförs. Huruvida effektiveringen skall avse endast uppbördsverksamheten

eller taxeringsverksamheten eller avse båda dessa verksamhetsområden

blir en avvägningsfråga.

Från de synpunkter som nämnden i sin egenskap av centralt organ på

uppbördsväsendets område närmast har att företräda bedömer nämnden

det som mycket angeläget att lokal skattemyndighet får resurser för att

aktivera sin verksamhet. Nämnden förordar därför sådan upprustning av

organisationen att lokal skattemyndighet får ökade möjligheter att inom

ramen för nuvarande åligganden intensifiera främst den verksamhet som

avser arbetsgivarkontroll på skattesidan, fastställande av pensionsgrundande

inkomst och kontroll av arbetsgivarnas redovisning som skall ligga till

grund för beräkning av bl. a. avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen.

Såvitt nämnden kan bedöma är det möjligt att efter viss förstärkning av

organisationen för här angivna ändamål tidsmässigt disponera lokal skattemyndighets

arbetsuppgifter på sådant sätt att arbetsbelastningen blir i stort

sett jämn under hela året.

Genom att ytterligare bygga ut organisationen öppnas enligt nämnden

möjlighet att på lokal skattemyndighet lägga dels vissa kanslifunktioner åt

de lokala taxeringsnämnderna, dels vissa funktioner på taxeringsområdet.

Omfattningen av lokal skattemyndighets insats i dessa hänseenden måste i

viss mån bestämmas av möjligheten att fördela samtliga arbetsuppgifter så

att man får jämn arbetsbelastning. Myndighetens medverkan i taxeringsarbetet

i första instans bör mot bakgrund härav begränsas till en början tills

erfarenhet har vunnits.

Nämnden har i samråd med statskontoret funnit sig böra föreslå, att

statskontoret under medverkan av nämnden och riksskattenämnden utför

organisationsundersökningar i syfte att bl. a. klarlägga dels formerna för

samverkan mellan lokal taxeringsnämnd och lokal skattemyndighet, dels

hur arbetet i övrigt bör bedrivas hos sistnämnda myndighet.

Distriktsindelningen

Nämnden erinrar om de principer som har legat till grund vid bl. a. den

nya kommunindelningen samt indelningen i polis- och kronofogdedistrikt

och som avses skola tillämpas vid bl. a. pågående översyn av domkretsindelningen.

Vad fögderiindelningen beträffar framhåller nämnden att den nu
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 ur W66

varande indelningen av riket i verksamhetsområden för de lokala skattemyndigheterna

hänför sig till tiden för 1!)46 års nppbördsrcform. Den indelning

som då gjordes och som i huvudsak alltjämt gäller har reviderats endast

i sådana fall då kommungränserna har ändrats eller städer med egen uppbördsförvaltning

tillförts fögderi. Genom kungörelse den 18 januari 1946

(nr 18) fastställde Kungl. Maj :t ny indelning i fögderier (häradsskrivardistrikt)

och stationeringsorter för häradsskrivarna. Antalet fögderier, som

sedan inte ändrats, bestämdes vara 156. Härtill kom 32 städer med egen

uppbördsförvaltning, ett antal som sedermera minskat till 29. Åtskilliga fögderier

framstod redan år 1946 som förhållandevis små. En del har sedan

dess ökat sitt invånarantal medan andra till följd av befolkningens flyttning

från landsbygd till större tätorter i dag har färre invånare. Nuvarande indelning

framgår av kungörelsen den 1 juni 1951 (nr 408) angående rikets indelning

i fögderier, ändrad senast 1965: 32.

I och med att uppbördsverken förstatligas är det enligt nämnden möjligt

att göra en översyn och revidering av distriktsindelningen för hela landet

både mot bakgrund av andra indelningar och med hänsyn till befolkningsutvecklingen

m. in.

Nämnden erinrar om att uppbördsorganisationskommittén på sin tid uttalade

(SOU 1962: 18), att ADB-systemet i och för sig inte krävde någon

ändring av fögderiindelningen men att det ändrade personalbehovet gjorde

en översyn av indelningen ofrånkomlig. Man hade i åtskilliga fall att räkna

med sammanslagningar av kommuner som hörde till olika distrikt. Fögderiindelningen

borde anpassas härtill. Vidare borde fögderikontoren utgöra

arbetsenheter som med hänsyn till de framtida arbetsuppgifterna var funktionsdugliga

och effektiva med möjlighet till bl. a. intern arbetsfördelning

efter uppgifternas svårighetsgrad och varierande art. Detta talade enligt uppbördsorganisationskommittén

för stora distrikt. Samtidigt som avsevärd del

av rutingöromålen skulle försvinna genom datareformen, kunde de kvalificerade

arbetsuppgifterna väntas öka i omfattning och ställa högre krav på

ortskännedom och goda kontakter med arbetsgivare, skattskyldiga och olika

myndigheter inom verksamhetsområdet. Detta i sin tur utgjorde skäl för att

begränsa distriktens storlek. 1944 års uppbördsberednings uttalande (SOU

1945:27), att fögderierna inte borde vara större än att de skattskyldiga

utan alltför stora svårigheter kunde komma i personlig förbindelse med

vederbörande häradsskrivare, ägde enligt uppbördsorganisationskommittén

fortfarande giltighet. Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande

begränsade sig flertalet remissinstanser till att konstatera behovet av översyn

av indelningen men de framhöll också genomgående önskvärdheten av

god service från lokal skattemyndighets sida.

Enligt nämnden bör följande huvudprinciper ligga till grund för ny indelning

i verksamhetsområden för de lokala skattemyndigheterna (fögderiindelning).

1. Fögderiet bör ha sådan storlek (folkmängd) att kontorsorganisationen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

blir rationell och ekonomisk. Stor vikt måste emellertid fästas vid att allmänhetens

och myndigheters berättigade krav på fullgod service, även vid

stora avstånd och mindre goda kommunikationer, blir tillgodosedda. Detta

leder till att man även vid ny fögderiindelning bör godta fögderier, vilka

visserligen i fråga om folkmängden blir förhållandevis små men i fråga om

arealen blir stora.

2. Den lokala skattemyndigheten bör vara stationerad på ort inom fögderiet

som är lämplig från bl. a. kommunikationssynpunkt.

3. I likhet med vad fallet är i fråga om indelningen i kronofogdedistrikt

och polisdistrikt bör gälla att fögderigräns skall sammanfalla med kommunblocksgräns

(i förekommande fall med länsgräns i stället för med kommunblocksgräns).

Fögderigräns bör inte skära gräns för kronofogdedistrikt.

I små fögderier med förhållandevis ringa personal blir organisationen

sårbar, framhåller nämnden. Större personalorganisation, dvs. större distrikt,

ger enligt nämnden ökade möjligheter att vid ledigheter och vakanser

göra sådana omdispositioner bland personalen som behövs för arbetets behöriga

gång. Med hänsyn härtill bör som undre gräns för fögderistorlek

sättas en folkmängd om 40 000 å 45 000 personer. Av serviceskäl måste

emellertid också fögderier med lägre befolkningstal godtas. Enligt nämndens

mening bör hos varje lokal skattemyndighet finnas, förutom chefen och erforderligt

antal biträden, minst en tjänsteman i landskanslistkarriären.

Nämnden har kommit till att en sådan tjänsteman behövs, när befolkningstalet

ligger omkring 25 000. Mot denna bakgrund bör enligt nämndens mening

kunna godtas fögderier med minst 25 000 invånare. Undantagsvis, när

särskilda skäl föreligger, kan man bli nödsakad att godta även fögderi med

mindre än ca 25 000 invånare. Det rör sig då främst om fall när servicesynpunkterna

eljest inte blir tillgodosedda. När servicefrågan bedöms bör särskild

vikt fästas vid kommunikationsförhållandena inom området.

Särskild uppmärksamhet har nämnden ägnat frågan om stationeringsorten

kan ligga utanför fögderiet. I endast tre fall har nämnden ansett sig

böra godta sådant förhållande, trots att företrädare för Sveriges häradsskrivarförening,

med vilka överläggningar har ägt rum i bl. a. distriktsindelningsfrågan,

har hävdat att man bör undvika alltför störa distrikt och att

det inte bör vara något hinder att på en centralort stationera flera lokala

skattemyndigheter.

Inom några län förekommer det, säger nämnden, att vederbörande häradsskrivare

har mottagning på annan ort än stationeringsorten. Enligt

nämndens mening bör denna ordning kunna tillämpas även i framtiden i

den mån länsstyrelsen finner det lämpligt.

Nämndens förslag till ny distriktsindelning har föregåtts av skriftväxling

med länsstyrelserna, som har lämnat preliminära förslag med kartskisser

etc. När det har visat sig nödvändigt har nämnden också haft underhandskontakt

med länsstyrelserna för att få ytterligare synpunkter från dem i de

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

37

fall när nämnden för sin del har funnit skäl att avvika från länsstyrelsernas

preliminära förslag.

Med tillämpning av de nyss angivna huvudprinciperna för ny indelning

har nämnden kommit fram till att riket bör indelas i 123 fögderier. Innebörden

av nämndens förslag är att även städerna inbegrips i fögderiindelningen

och att de nya distrikten blir avsevärt större befolkningsmässigt sett

än f. n. Befolkningstalen i de föreslagna fögderierna är följande.

Folkmängd

Nuvarande antal

Föreslaget

antal

fögderier

fögderier

städer

-24 999

32

1

11

25 000-29 999

49

6

9

30 000-39 999

51

5

32

40 000-49 999

17

4

23

50 000-69 999

6

4

23

70 000-99 999

1

6

11

100 000-

-

3

14

Summa

156

29

123

Liksom Stockholms stad föreslås Göteborgs stad och Malmö stad t. v. skola

utgöra särskilda distrikt, medan återstoden av resp. kommunblock förts till

fögderi för områdena omkring. I tre fall har nämnden ansett motiverat att

godta att delar av ett fögderi hänförs till skilda kronofogdedistrikt och i tre

fall att den lokala skattemyndigheten är stationerad utanför fögderiet. I ett

fall har av serviceskäl kommunblock delats på två fögderier.

Enligt förslaget kommer 24 av de nuvarande stationeringsorterna att dras

in och nio att flyttas.

Nämnden föreslår att den nya indelningen genomförs den 1 januari 1967.

I fråga om den inre organisationen framhåller nämnden att denna påverkas

av att de lokala skattemyndigheterna är olika stora. Två organisationsformer

kan urskiljas i fråga om de större uppbördsverken, den ena med

indelning på specialavdelningar och den andra med indelning på olika avdelningar

efter geografisk grund. För häradsskrivarkontorens del förekommer

i allmänhet inte indelning på arbetsdetaljer. Förstatligandet av uppbördsverken

och fögderireformen kommer att medföra organisatoriska problem

för myndigheterna. Enligt nämndens mening är det angeläget att reformens

genomförande inte störs av stora ändringar av den inre organisationen.

Frågan om hur de nya lokala skattemyndigheternas kontor bör vara

organiserade bör enligt nämnden utredas av statskontoret.

När uppbördsverken förstatligas och ny indelning i verksamhetsområden

för den lokala skattemyndigheten genomförs, anser nämnden det lämpligt

att föra in enhetliga beteckningar för dessa områden och enhetlighet i fråga

om tjänstebenämningar för personalen. Genom omorganisationen försvinner

beteckningarna »lokal skattemyndighet i stad» resp. »lokal skattemyndig
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1966

het på landet», yttrar nämnden. Beteckningen lokal skattemyndighet bör

enligt nämndens mening behållas som enhetlig beteckning för myndigheten.

Inom uppbördsverken finns kvalificerade befattningshavare i varierande

löneställning. Någon enhetlighet uppbördsverken emellan i fråga om dessa

befattningshavares tjänstebenämning föreligger inte. Som exempel på tjänstetitlar

anför nämnden uppbördsintendent, mantalskommissarie, uppbördsassistent

och mantalsassistent.

I fråga om beteckningen för lokal skattemyndighets geografiska verksamhetsområde

samt tjänstebenämningarna framhåller nämnden att man

om möjligt bör söka nå ett system med beteckningar som på något sätt

knyter an till myndighetens verksamhet, dess egenskap av lokal skattemyndighet.

I fråga om beteckningen för det geografiska området har dock

nämnden, efter att ha övervägt olika alternativ, stannat för att behålla

»fögderi» som beteckning för verksamhetsområdet vare sig det utgörs av

land eller stad.

Som nyss har sagts används bl. a. prefixen »uppbörds» och »mantals»

i tjänstebenämningarna för personalen. Något motiv för att bibehålla tjänstetitlar

med prefixet »uppbörds» finns inte enligt nämndens mening. Däremot

kan skäl anföras för att man tar upp prefixet »skatte» (skattedirektör,

skatteintendent osv.), eftersom det är fråga om tjänstemän hos den lokala

skattemyndigheten. Mot att införa dessa tjänstetitlar på det lokala planet

anses dock tala att chefen för skatteavdelningen hos överståthållarämbetet

bär titeln skattedirektör. Ytterligare ett skäl skulle möjligen kunna tala mot

att man i detta sammanhang tar upp prefixet »skatte». Om resultatet av

landskontorsutredningens arbete blir att taxerings- och uppbördssektionerna

samt datakontoren bryts ut ur länsstyrelserna och förs samman

till regionala enheter, synes det kunna bli aktuellt att inom en sådan ny

organisation använda benämningar och tjänstetitlar, som innehåller uttrycket

»skatte». Som alternativ till att använda tjänstetitlar med prefixet

»skatte» diskuteras prefixen »mantals» (mantalsdirektör, mantalsintendent

etc.) eller »fögderi» (fögderidirektör, fögderiintendent etc.).

Nämnden anser sig vid sitt slutliga ställningstagande böra särskilt beakta

önskvärdheten från allmänhetens synpunkt, att tjänstemännen hos lokal

skattemyndighet har tjänstetitlar som knyter an till verksamheten. Med

hänsyn härtill förordar nämnden, att prefixet »skatte» används och att

tjänstebenämningarna inom den nya organisationen blir skattedirektör,

skatteintendent och skatteassistent.

Personalbehov och anslagsberäkningar

Nämnden beräknar att datareformen i och för sig medför att arbetsbelastningen

hos de lokala skattemyndigheterna i genomsnitt kommer att

minska med cirka 40 %. Minskningen avser främst mindre kvalificerade göromål.

På grund av redan beslutade och av statsmakterna planerade nya

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

39

arbetsuppgifter av kvalificerad natur antar nämnden att minskningen av

arbetsvolymen kommer att stanna vid omkring en tredjedel. Nämnden har

som framgår av vad tidigare har anförts föreslagit att de lokala skattemyndigheternas

verksamhet ytterligare skall utvidgas bl. a. genom ökad

medverkan i de lokala taxeringsnämndernas arbete, genom intensifierad

arbetsgivarkontroll, som skall innefatta revision av räkenskaper och anteckningar

samt eftergranskning av arbetsgivaruppgifter, och även genom

eftergranskning av självdeklarationer. Nämnden har vidare föreslagit att

lokal skattemyndighet i viss mån skall biträda taxeringsintendenten i länet

vid formell övervakning av taxeringsarbetet i första instans och räknat med

att de föreslagna nya uppgifterna kommer att öka besöksfrekvensen på

myndigheternas expeditioner. De göromål som sålunda skall tillkomma är

enligt nämnden till övervägande del av kvalificerad natur.

Den nuvarande personalstyrkan vid häradsskrivarkontoren och uppbördsverken

uppgår enligt nämnden till — utöver cheferna — ca 275 assistenter

och ca 3 500 biträden. Av assistenterna finns flertalet eller ca 200 vid uppbördsverken.

I fråga om häradsskrivarkontoren har endast de största fast

assistent, medan övriga vid behov har tilldelats personalförstärkning av

länsstyrelserna, som härför disponerar visst antal landskanslisttjänster.

Nämndens förslag till fögderiindelning innebär att antalet distrikt minskar

vilket medför att också antalet chefstjänster reduceras. Behovet av

assistentpersonal ökar emellertid i samma mån som lokal skattemyndighet

får nya kvalificerade uppgifter.

Redan med nuvarande arbetsuppgifter föreligger det, anför nämnden,

ytterligare behov av assistenter på häradsskrivarkontoren, vilket inte har

kunna tillgodoses genom de personalresurser som har funnits att tillgå.

Beaktas de nya arbetsuppgifterna bör enligt nämndens mening hos varje

lokal skattemyndighet i princip finnas en eller flera kvalificerade medhjälpare

över biträdeskarriären. Dessa tjänstemän bör i första hand syssla

med arbetsgivarkontroll på skatte- och avgiftssidan, främst räkenskapsgranskningar

och materiell granskning av arbetsgivaruppgifter, handlägga

svårare ärenden angående pensionsgrundande inkomst och verkställa eftergranskning

av självdeklarationer. De har vidare givna arbetsuppgifter bl. a.

i fråga om rättelse av formella taxeringsfel och vid lokal skattemyndighets

medverkan i taxeringsarbetet i första instans, såvitt avser både inkomsttaxering

och särskild fastighetstaxering. De bör ta del i expeditionsarbetet

— besök från allmänheten — och utöva viss arbetsledning, i varje fall inom

större distrikt.

I distrikt med mindre folkmängd än cirka 25 000 invånare anser nämnden

att en assistent i regel inte får full sysselsättning med lämpliga arbetsuppgifter

under hela året. I dessa distrikt kan behovet av kvalificerad medhjälpare

över biträdeskarriären lämpligen tillgodoses genom att ett mindre

antal landskanslister på landskontor avdelas för tjänstgöring hos de lokala

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kiingl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

skattemyndigheterna enligt länsstyrelsernas bestämmande. Däremot bör

varje distrikt med minst 25 000 invånare i regel tilldelas minst en fast

assistent. I de allra största distrikten (cirka 75 000 invånare och däröver)

behövs enligt nämnden, med hänsyn främst till de kvalificerade arbetsuppgifternas

omfattning — förutom assistenter -— tjänstemän som skall

självständigt handlägga vissa mera kvalificerade arbetsuppgifter.

Assistenttjänster och högre tjänster i den nya organisationen bör enligt

nämnden ha samma anknytning till landsstaten som tjänsterna i den nuvarande

häradsskrivarorganisationen och följaktligen i princip höra till

landskanslistkarriären. Tjänsterna bör i möjligaste mån över lag tillsättas

fr. o. m. den 1 januari 1967. En av anledningarna härtill är att de nuvarande

uppbördsverkens personal på ett smidigt sätt bör inordnas i den nya organisationen.

Förslaget till ny fögderiindelning medför också, anför nämnden, att ett

antal små distrikt med förhållandevis högt antal biträden försvinner. Därigenom

kan ca 120 biträden sparas in. Men behovet av biträdespersonal påverkas

mest av att ADB-systeinet minskar volymen av rutinmässiga arbetsuppgifter.

En närmare analys av biträdespersonalens arbetsuppgifter i den

nya organisationen finner nämnden ge vid handen att ungefär 50 % av

uppgifterna kräver väl kvalificerad och utbildad personal. Eftersom också

sådana arbetsuppgifter emellertid i viss utsträckning bör kunna utföras av

något mindre kvalificerad biträdespersonal ifrågasätter nämnden om inte

antalet kvalificerade biträdestjänster bör begränsas till ca 45 % av totala

antalet sådana tjänster.

I den nuvarande organisationen används tillfällig personal bl. a. för sortering

av taxeringsmaterialet och längdföring av taxeringarna. Sådan personal

behövs också i fortsättningen men enligt nämndens bedömande i

betydligt mindre omfattning än f. n. och i huvudsak endast för sorteringsarbetet

under februari och mars månader. Behovet av sådan extrapersonal

för hela den nya organisationen beräknas till cirka 150 årsarbetskrafter.

Med ledning av arbetsstatistik och andra tillgängliga uppgifter har nämnden

övervägt behovet av biträdespersonal för olika arbetsuppgifter i den nya

organisation som nämnden har föreslagit. Resultatet av dessa överväganden

redovisar nämnden i sitt betänkande nr 2 i form av ett diagram, som månad

för månad visar behovet av sådan personal för arbetsuppgifter av skilda

slag inom ett distrikt med cirka 45 000 invånare. Enligt diagrammet beräknas

behovet av fasta biträden till totalt 13. Härtill kommer tillfällig personal,

främst för sorteringsarbetet i februari—mars, ca 3/4 årsarbetskraft. F. n.

sysselsätts, inklusive tillfällig personal, på ett häradsskrivarkontor av denna

storlek ca 16 biträden (årsarbetskrafter). Denna undersökning lägger nämnden

till grund för den beräkning av behovet av biträdespersonal den 1 juli

1968 i fögderierna utom i Stockholm, Göteborg och Malmö som redovisas

i det följande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1666

I Stockholm, Göteborg och Malmö finns speciella storstadsproblem,

anför nämnden. Vidare kommer säruppgifterna i fråga om kyrkobokföringen

att åtminstone t. v. ligga kvar hos de lokala skattemyndigheterna i Stockholm

och Göteborg. Beträffande Stockholm tillkommer att nuvarande organisation

i väsentliga delar avviker från den som gäller för riket i övrigt.

För dessa tre lokala skattemyndigheter måste personalberäkningen, i

fråga om både assistenter m. fl. och annan personal, uppenbarligen ske efter

särskilda grunder. Nämnden anser sig ha anledning förutsätta att personalbesparingen

för dessa de största distrikten relativt sett blir något större

än genomsnittet för övriga distrikt. Nämnden framhåller bl. a. alt de nuvarande

uppbördsverken i Stockholm, Götehorg och Malmö har funktion

som länsbyrå och att denna speciella säruppgift faller bort i ADB-systemet.

Vid fördelningen av det totala antalet tjänster på å ena sidan assistentpersonal

och å andra sidan biträdespersonal bör för de tre största uppbördsverkens

del stor hänsyn tas till den relation mellan dessa personalgrupper

som råder f. n.

Nämnden redovisar resultatet av sina beräkningar av personalbehovet den

1 juli 1968 vid de föreslagna fögderikontoren i betänkande nr 3 i fråga om

Stockholm och i betänkande nr 2 i fråga om landet i övrigt.

Vid sina beräkningar förutsätter nämnden att ADB-systemet i allt väsentligt

skall ha genomförts vid nämnda tidpunkt och att de personalbesparingar

som blir möjliga genom distriktsindelningsreformen har slagit

igenom. Beräkningarna, som anges ha skett på basis av varje fögderis folkmängd

vid 1965 års ingång, slutar på totalt ca 3 300 tjänstemän, varav 123

chefstjänstemän, 383 i assistent- och ca 2 800 i biträdeskarriären. Beräkningarna

sägs vara approximativa, bl. a. eftersom sådana skillnader i distriktens

struktur inte har beaktats som sammanhänger med befolkningens

sammansättning, befolkningstäthet, flyttningsfrekvens, antal fastigheter,

antal arbetsgivare m. m.

I fråga om Stockholm anför nämnden, att behovet av fast personal den

1 juli 1968 har räknats fram med ledning av en organisationsskiss som har

upprättats av uppbördsdirektören i Stockholm, överföringen av ATP-arbetet

m. m. från överståthållarämbetet till den lokala skattemyndigheten har

beaktats i skissen. Innan de organisationsundersökningar som är nödvändiga

har utförts, finner nämnden det svårt att i detalj bedöma den framtida

utformningen av organisationen inom Stockholms lokala skattemyndighet

och personalbehovet där. Nämnden anser försiktigheten bjuda att

under en övergångstid redovisa endast viss del av tjänsterna i personalplan.

Därför har ca 10 % av assistenttjänsterna och ea 15 % av biträdestjänsterna

redovisats utom ramen för fast personal enligt plan.

Det antal tjänstemän som vid sintet av år 1966 sysselsätts inom fögderiförvaltningen

och vid uppbördsverken behövs emellertid också i den nya

organisationen under hela år 1967, anför nämnden. Visserligen kan en

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

del personalbesparingar i och för sig påräknas genom den nya distriktsindelningen,

men det krävs personal tillfälligt bl. a. för indelningsreformens

genomförande (omsortering av register m.m.). Nämnden anser det vidare

ofrånkomligt att förstärka personalen under första halvåret 1967 för arbetet

med särtaxering av äkta makar och rättelse av taxeringsfel. Under första

halvåret 1968 kan personalbehovet däremot beräknas minska successivt.

Under tiden den 1 januari 1967—den 30 juni 1968 måste sålunda finnas

tillgång till personal utöver vad nämndens beräkningar visar. Också under

en kortare övergångsperiod efter den 30 juni 1968 — innan personalen har

vunnit erfarenhet av ADB-systemet — kan vissa personalförstärkningar

visa sig nödvändiga.

Omorganisationen aktualiserar vissa personalfrågor, anför nämnden, bl. a.

frågor som har samband med den kommunalanställda personalens övergång

till statstjänst. Denna personal och personalen på de nuvarande häradsskrivarkontoren

skall inordnas i en ny fögderiorganisation.

Utgångsläget den 1 januari 1967, då fögderireformen genomförs, är alltså,

framhåller nämnden, att i princip all den personal som vid utgången av år

1966 tjänstgör vid uppbördsverk och häradsskrivarkontor behöver tas i anspråk

för att lokal skattemyndighet skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Antalet chefstjänster reduceras dock medan antalet andra tjänster

över biträdeskarriären ökar. En konsekvens härav blir att en del av de

sistnämnda tjänsterna t. v. bör hållas vakanta så att de tillfälligt kan besättas

av häradsskrivare eller kronokamrerare, som inte får chefstjänst

inom den nya organisationen.

Mot bakgrund av det nuvarande personalläget med brist på personal i

mellangradstjänsterna pekar nämnden på att svårigheter kommer att uppstå

att från början besätta alla tjänster mellan chefstjänsterna och tjänster

i biträdeskarriären. Nämnden förutsätter därför att den upprustning av

fögderiorganisationen som inrättandet av fasta assistenttjänster innebär

måste ske successivt.

Nämnden beräknar att antalet tjänstemän i biträdeskarriären i stort sett

blir oförändrat under år 1967 och in på första halvåret 1968. Att nu närmare

ange när successiv nedskärning kan börja äga rum är enligt nämnden inte

möjligt. Enligt nämndens förslag blir emellertid antalet tjänster för kvalificerade

biträden väsentligt högre än i nuvarande organisation. Antalet

övriga biträden, den kader där de största rekryteringssvårigheterna f. n.

finns, minskar kraftigt i förhållande till nuvarande antal.

Nämnden pekar också på att de gjorda beräkningarna av personalbehovet

inom fögderierna den 1 juli 1968 är mycket approximativa. Beräkningarna

har gjorts med befolkningstalet den 1 januari 1965 som utgångspunkt och

under förutsättning att arbetsuppgifterna kvantitativt och kvalitativt får en

omfattning som ungefär motsvarar den som nämnden för sin del har föreslagit.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Omorganisationen och den successiva förändringen av arbetsuppgifterna,

främst bortfallet av mera rutinbetonat arbete, medför enligt nämnden att

särskild uppmärksamhet måste ägnas frågan om utbildningen av personal.

Det är givetvis ett starkt intresse för det allmänna, anför nämnden, att den

erfarna och kunniga personal som nu finns stannar kvar inom den nya

fögderiorganisationen. Med tanke på de nya och vidgade arbetsuppgifter

som skall läggas på den lokala skattemyndigheten är det angeläget, att den

kursverksamhet som nu bedrivs intensifieras.

Nämnden lägger fram anslagsberäkningar för de närmaste tre budgetåren

och utgår därvid från att uppbördsverken förstatligas den 1 januari

1967, att den nya fögderiindelningen genomförs den 1 januari 1967, att

lokal skattemyndighets framtida arbetsuppgifter blir av den omfattning

som nämnden har föreslagit, att nämndens personalplaner följs, att avvecklingen

av äldre arbetsuppgifter för lokal skattemyndighet är slutförd under

första halvåret 1968, att lokal skattemyndighet i Stockholm tillförs arbetsuppgifter

från överståthållarämbetet enligt nämndens förslag och att utbyggnaden

av den nya verksamheten sker successivt.

Avlöningskostnaderna är framräknade på grundval av 1965 års löneläge

i ortsgrupp 4 (i fråga om Stockholm ortsgrupp 5). De har delats upp på

kostnader för dels »personal enligt plan», dvs. fast personalstyrka nödvändig

även efter den 1 juli 1968, och dels »personal i övrigt». Kostnaden

för »personal i övrigt» omfattar ersättningar till sådan personal, som behövs

inom organisationen under tiden fram till dess att verkningarna av

ADB-reformen helt har slagit igenom, samt de ökade kostnader som kan

föranledas av att tjänstemän inom den nuvarande organisationen i förekommande

fall kan, med bibehållna avlöningsförmåner, bli placerade på

lägre tjänst inom den nya organisationen.

Omkostnaderna för sjukvård, reseersättningar och expenser har beräknats

till 10 % av nettokostnaden för löner. Kostnader för flyttning av kontor

är inte medräknade, inte heller ersättning till postverket för dess medverkan

vid skattekrediteringen.

Nämndens kostnadsberäkningar framgår av följande uppställning.

Iludgetåret 1966/67 (sista halvåret)

Avlöningar

Personal enligt plan .................................................. 31 950 000

Personal i övrigt .................................................. 5 880 000

37 830 000

Ersättning från allmänna pensionsfonden ............................ —7 220 000

Nettoutgift 30 610 000

Omkostnader

10% av 30 610 000 .............................................. 3 070 000

Särskilda ADB-kostnader i Stockholm ................................ 800 000

3 870 000

Intäkter ....................................................... —50 000

Nettoutgift 3 820 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Bugetåret 1967/68

Avlöningar

Personal enligt plan ............................

Personal i övrigt ..............................

63 900 000

13 110 000

77 010 000

Ersättning från allmänna pensionsfonden

—14 440 000

Nettoutgift

62 570 000

Omkostnader

10 % av 62 570 000 ..............................

6 260 000

Särskilda ADB-kostnader i Stockholm ............

800 000

Intäkter .........................................

7 060 000

—100 000

Nettoutgift

6 960 000

Budgetåret 1968/69

Avlöningar

Personal enligt plan .............................

Personal i övrigt ..............................

63 90Ö 000

2 500 000

66 400 000

Ersättning från allmänna pensionsfonden ........

—14 440 000

Nettoutgift

51 960 000

Omkostnader

10 % av 51 960 000 ..............................

5 200 000

Intäkter .......................................

—100 000

Nettoutgift

5 100 000

Nämnden framhåller, att statens verkliga kostnader för fögderiorganisationen

blir väsentligt lägre än de nu angivna om hänsyn tas till de bidrag

vissa städer skall erlägga under en övergångstid i anledning av huvudmannaskapsreformen

i fråga om uppbördsverken.

För länsstyrelserna kommer genomförandet av den nya fögderiindelningen

och uppbördsverkens förstatligande att medföra en del extra arbete av engångsnatur

under sista kvartalet 1966 och första kvartalet 1967. Med anledning

härav bör enligt nämnden medel beräknas för avlöning under ett

halvår av 25 landskanslister och ett 30-tal biträden. Om länsstyrelserna i

framtiden skall ha hand om avlöningsuträkning m. m. för personalen inom

hela fögderiorganisationen, bör viss arbetskraftsförstärkning medges inom

några län. Nämnden räknar med tillskott av ett 20-tal biträden. Å andra

sidan kan länsstyrelsernas avlöningsanslag reduceras med ca 1 milj. kr.,

på grund av att flertalet fögderier får fasta assistenter i stället för de 63

landskanslister som nu är avsedda för tjänstgöring i fögderi.

Den personal vid överståthållarämbetet, som enligt nuvarande ordning är

sysselsatt med arbetsuppgifter inom socialförsäkringsområdet, bör i princip

föras över till den lokala skattemyndigheten i Stockholm fr. o. m. den 1 januari

1967. Överflyttningen torde dock inte påverka medelsbehovet för ämbetets

del, eftersom denna personal avlönas med medel ur allmänna pensionsfonden.

Slutligen erinrar nämnden om att arbetet inom överståthållarämbetet

i fråga om den för riket gemensamma taxeringsnämnden och med

deklarationsförvaring m. m. enligt nämndens förslag skall föras över till

den lokala skattemyndigheten fr. o. m. år 1967. Hänsyn bör tas härtill vid

bedömningen av ämbetets medelsbehov.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ls proposition nr 66 är 1966

45

Remissyttrandena

I åtskilliga av de frågor, som nämnden redovisar beträffande lokal skattemyndighets

framtida funktioner, gör remissinstanserna uttalanden i detaljer

som får beaktas vid utformning av den inre organisationen, arbetsordning

m. m. i ett senare läge. Detta gäller främst förfarandet i taxeringsarbetet

ocii arbetsmetoderna vid arbetsgivarkontrollen m. m. Dessa frågor

tas därför inte upp i detta sammanhang.

Nämndens beskrivning av utgångsläget inför datareformen har i allmänhet

inte föranlett särskilda yttranden. Några remissinstanser ställer sig

emellertid kritiska främst i fråga om de personalbesparingar nämnden förutser

att ADB-systemet bör möjliggöra.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anför att det framlagda förslaget tycks

bygga på den uppfattningen att man efter datareformen kommer att ha

överskott på kvalificerad biträdespersonal. De arbetsuppgifter som avlastas

är emellertid enligt länsstyrelsen av enkel rutinkaraktär.

Datareformen för också med sig ökad arbetsbörda för lokal skattemyndighet,

påpekar Föreningen Sveriges kronokamrerare. Det kommer till inte

bara beredning av deklarationsmaterialet för stansning. Kollationeringen

av röstlängderna blir besvärlig och omständlig, särskilt i störa kommuner.

Lokal skattemyndighet skall fortfarande vara ansvarig debiteringsförrättare,

och göromålen inom socialförsäkringsområdet blir i stort sett desamma

som förut trots att datamaskinerna avlastar något. Statistiken för häradsskrivarkontoren

utvisar 40 % bortfall av arbetsuppgifter, men för uppbördsverken

innebär ADB-systemet endast 35 % besparing. Att då räkna

med 40 % för hela landet är enligt föreningen i överkant.

Länsstyrelsen i Malmöhus län sätter ifråga om det är realistiskt att räkna

med någon personalminskning, innan alla rutiner i det nya systemet har

blivit prövade. Kronokamreraren i Malmö påpekar, att sifferkodning av

fastigheter, kompletteringar i anledning av fastighetsförändringar m. m.

kan väntas kräva ökade arbetsinsatser inom folkbokföringen och att

granskning och rättelse av bl. a. koder för källskattekolumnen kommer

till. Det blir enligt kronokamreraren konkurrens om deklarationsmaterialet

för taxering, stansning och ATP. Vinsten genom ADB-systemet anser

han överskattad. Det blir bara vissa enkla arbetsuppgifter som utförs maskinellt.

Som en allvarlig brist anser han det vara att betänkandet inte

lämnar någon redogörelse för hur man tänker sig att datasystemet skall

fungera i fråga om de manuella kontrollerna av de produkter som framställts

ADB-mässigt. Han anser att betänkandet närmast ger intryck av att

nämnden inte har beaktat omfattningen av manuella kontroller av dataflödet.

Även kronokamreraren i Hälsingborg ifrågasätter om man har analyserat

alla fältrutiner, bl. a. lokal skattemyndighets medverkan. Vid beräkningen

av arbetsminskningen har man enligt hans uppfattning inte tagit

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

hänsyn till arbetsuppgifter som ADB-systemet för med sig i fråga om röstlängderna,

fastighetslängderna, fastighetsregistret och debetsedlarna. Han

framhåller dessutom särskilt, att sorteringen av deklarationsmaterialet —

kontrolluppgifter, deklarationer, taxeringsavier — i förhållande till dagens

system blir mera arbetskrävande.

De framtida arbetsuppgifterna

Att den framtida verksamheten för lokal skattemyndighet bör koncentreras

på de uppgifter som den har redan i dag eller som har nära samband

med dessa uppgifter tillstyrks av så gott som alla remissinstanser. Man anser

allmänt att rationaliseringsvinsten i ADB-systemet bör tas ut genom att

förstärka de lokala skattemyndigheterna.

Landskontorsutredningen anser sig böra kraftigt tillstyrka förslaget att

man inte skall göra sig av med personal utan tvärtom utnyttja det tillfälle

datareformen nu ger att intensifiera verksamhet som redan åvilar lokal

skattemyndighet men som har blivit eftersatt och att ge myndigheterna nya

uPPgifter inom områden där de redan är verksamma, bl. a. taxeringsområdet.

Taxeringen inom de lokala taxeringsdistrikten är, stryker riksskattenämnden

under, behäftad med påtagliga brister. Det ligger i sakens natur att

åtgärder, som syftar till att avhjälpa bristerna, då hälsas med tillfredsställelse

från de synpunkter riksskattenämnden företräder. Den mest rationella

lösningen på längre sikt synes emellertid vara att över hela fältet lägga

taxeringsarbetet på tjänstemän som är anställda på heltid, men detta kräver

i sin tur en avsevärd utbyggnad. Flera skäl, bl. a. planerna på en definitiv

källskatt, talar mot att f. n. vidga verksamheten utöver vad CFU

har föreslagit. Den reform som nu är aktuell bör därför enligt riksskattenämnden

inte vara alltför genomgripande. Att man skall lämna taxeringsnämnderna

viss biträdeshjälp finner riksskattenämnden välbetänkt.

Att arbetsgivarkontrollen inom skatteuppbörden och på socialförsäkringsområdet

behöver intensifieras bekräftas av riksrevisionsverket. Nämndens

uttalande att kontrollåtgärderna bör inriktas på räkenskapsgranskning

inger emellertid betänkligheter, anför verket. Sådana granskningar

är tidsödande och kan därför bara ske i ett fåtal fall. För den eftersträvade

effektiveringen av kontrollverksamheten i stort krävs framför allt att försummelser

från arbetsgivarnas sida uppmärksammas på tidigt stadium

och snabbt åtgärdas på ett sätt som inte kräver alltför mycket arbete men

ändå är effektivt. De ökade personalresurserna bör i första hand utnyttjas

för regelbundna kontroller, som snabbt verkar och som hos indrivningsmyndigheten

kan fullföljas i form av skyndsamma exekutiva åtgärder.

Riksförsäkringsverket framhåller, att verket som central tillsynsmyndighet

inom socialförsäkringen vid flera tillfällen har betonat att lokal skattemyndighet

måste få tillräckliga personalresurser för intensifierade insat
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ls proposition nr 66 år 1966

ser. Verket konstaterar nu med tillfredsställelse att de förslag som liar lagts

fram i betänkandet allmänt sett medför ökade arbetsinsatser på socialförsäkringsfältet.

Slutmålet är emellertid att lokal skattemyndighet tar över

huvudparten av arbetet med beräkning och uppbörd av arbetsgivaravgift

till socialförsäkringen. Myndigheten bör därför få sådan organisation att

den i framtiden kan ta över ytterligare arbetsuppgifter.

Behovet av ökad slagkraft inom dessa områden av statsförvaltningen

vitsordas av länsstyrelsen i Stockholms län.

Av övriga länsstyrelser uttalar flertalet sin stora tillfredsställelse med

förslagen till effektivering av bl. a. taxeringen i första instans och arbetsgivarkontrollen.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anför sålunda bl. a. att det uppenbarligen

måste vara till stor fördel för taxeringsarbetet, om de lokala skattemyndigheterna

genom den avlastning av arbetsuppgifter som datareformen

medför i stället kan utnyttjas för taxeringsarbete på rutinplanet. Utvecklingen

har tydligt visat, att det system som hittills har tillämpats, vari taxeringsarbetet

i första instans till väsentlig del utförs såsom fritidssyssla,

i längden är ohållbart. Den tilltagande svårigheten att rekrytera taxeringsnäinndsfunktionärer

tyder på att man successivt nödgas övergå till att

låta beredningen av hela deklarations- och taxeringsmaterialet utföras av

heltidsanställda tjänstemän. Detta innebär enligt länsstyrelsen givetvis inte

att en ren tjänstemannataxering är önskvärd. Taxeringen bör som hittills

äga rum med lekmannainslag men materialet bör bearbetas och serveras

även de lokala taxeringsnämnderna i likhet med vad som redan sker beträffande

de särskilda nämnderna.

Länsstyrelsen i Kalmar län, som i princip tillstyrker nämndens förslag

på denna punkt, framhåller att erforderlig personal måste ställas till förfogande

och att datareformen måste få vinna stabilitet innan man kan gripa

sig an med att i större omfattning tillföra vidgade arbetsuppgifter.

Enligt länsstyrelsen i Västmanlands län är förslaget alltför allmänt hållet

för att man skall få någon mera konkret uppfattning om hur de lokala

skattemyndigheterna egentligen skall fungera efter 1968 års ingång. Alla

förslagen är formulerade i mer eller mindre allmänna ordalag. Man frågar

sig, anför länsstyrelsen vidare, i hur hög grad en sådan myndighet skall

tillåtas att svälla ut. Detta har ju inte minst sin betydelse i fråga om berörda

myndigheters lokalbehov, som måste bedömas och säkerställas i god

tid innan de många nya aktiviteterna skall sättas in. En ökning med 50 %

av lokala skattemyndigheternas nuvarande personal framstår ju inte som

något orimligt, om man skall försöka omsätta nämndens förslag i antal

anställda. Kansligöromålen åt ca 150 taxeringsnämnder i ett genomsnittslän

kan bli mycket personalkrävande, likaså en mera effektiv kontroll av

arbetsgivarnas skatte- och avgiftsredovisning, anför länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har i princip intet att erinra mot de arbets
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

uppgifter som nämnden har föreslagit. Betänkandet ger emellertid, anför

länsstyrelsen, också vid handen att betydande svårigheter måste uppstå på

det lokala planet för häradsskrivare och kronokamrerare i samband med

att datasystemet genomförs och farhågorna för att åtskilliga arbetsdetaljer

inte skall kunna utföras som har avsetts bli än mer påtagliga inför den

minskning av personalen, som antas bli en följd av systemförändringarna.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har i och för sig inte något att erinra

mot de nya arbetsuppgifter som har föreslagits i följd av att datareformen

genomförs men riktar kritik mot att många aktuella frågor särskilt i fråga

om ökad medverkan vid taxeringsarbetet inte har kunnat behandlas av

nämnden, då de har legat utom ramen för nämndens utredningsuppdrag.

Länsstyrelsen anser att granskningen av självdeklarationerna kan förenklas

och ordningen att ta ut ATP-avgifterna rationaliseras. Länsstyrelsen tar

också upp frågan om taxeringsassistenternas ställning. Enligt länsstyrelsens

mening bör dessa tjänstemän knytas till lokal skattemyndighet. Vidare

anser länsstyrelsen att frågan om definitiv källskatt för löntagare först bör

lösas innan lokal skattemyndighet organiseras om. Denna reform kräver

nämligen enligt länsstyrelsens mening, att den taxering som blir kvar i

fråga om löntagarna läggs på den lokala skattemyndigheten, vilket givetvis

kommer att kräva en helt annan organisation och helt annan tillgång på

personal än nämnden har förutsatt. Länsstyrelsen avstyrker att nämndens

förslag vidare övervägs och föreslår att frågan om den lokala skattemyndighetens

arbetsuppgifter och organisation får tas upp av en utredning som

har kompetens att arbeta ut förslag till alla nödvändiga ändringar för att

lösa frågan om taxeringsarbetet i första instans och om uppbördsväsendet

över huvud taget.

Enligt statskontoret präglas frågan om lokal skattemyndighets framtida

verksamhet av viss osäkerhet trots de förslag som redovisas i betänkandet.

Detta gäller, enligt statskontoret, både arbetsuppgifternas art och omfattning

och formen för deras utförande. Vid den omorganisation av de lokala

skattemyndigheterna som ADB-systemets tillämpning i och för sig nödvändiggör

synes det enligt statskontoret finnas skäl till återhållsamhet med

åtgärder som kan försvåra framtida anpassning främst i fråga om personalorganisationen.

Statskontoret nämner därvid bl. a. att frågorna om den

lokala folkbokföringen och om socialförsäkringens finansiering f. n. utreds.

Frågan om folkbokföringen har i allmänhet inte föranlett några

särskilda uttalanden, utöver att några remissinstanser beklagar att detta

f rågekomplex — kyrkobokföringen och mantalsskrivningen — inte hunnit

lösas i samband med översynen av lokal skattemyndighets arbetsuppgifter.

Statskontoret påpekar, att här avsedda arbetsuppgifter har betydelse för

arbetssystem, personalbehov och arbetsbelastning under skilda perioder av

året, och länsstyrelsen i Blekinge län anför, att en överflyttning till de lo
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1066

49

kala skattemyndigheterna av den på pastorsämbetena nu ankommande civila

delen av folkbokföringen skulle tillföra dessa myndigheter en väl tilltagen

volym av under året förhållandevis jämnt fördelade arbetsuppgifter, som

genom sin beskaffenhet väl skulle låta sig förena med organisationens övriga

verksamhet och som skulle skapa mer enhetlighet och stadga åt organisationen.

I fråga om ökad medverkan i de lokala taxeringsnämndernas

arbete är samtliga remissinstanser positivt inställda

till nämndens förslag och tillstyrker att det genomförs i den omfattning och

vid den tidpunkt som förhållandena medger.

Kammarrätten stryker under angelägenheten av att de lokala taxeringsnämndernas

verksamhet effektiveras och anser förslaget att låta lokal skattemyndighet

fungera som kansli åt nämnderna med uppgift att avlasta dem

göromål som är rutinbetonade vara en önskvärd utveckling. Kammarrätten

anser att överflyttningen av de rutinmässiga arbetsuppgifterna till detta

kansli bör kunna förbättra taxeringsarbetet i första instans genom att

nämnderna får ökad tid för det kvalificerade granskningsarbetet.

Riksrevisionsverket anser det riktigt, att lokal skattemyndighet hjälper

nämnderna med att åsätta sådana taxeringar som måste påföras utan tillgång

till självdeklaration, s. k. skönstaxeringar, och förordar den medverkan

härvidlag som har skisserats i betänkandet.

Länsstyrelsen i Hallands län anser att stora fördelar bör kunna vinnas

genom ytterligare ökad biträdeshjälp åt de lokala taxeringsnämnderna.

Länsstyrelsen anser att den inventering av arbetsmoment, som har gjorts

i betänkandet och som kan utföras hos lokal skattemyndighet, är uttömmande

och förordar att den läggs till grund för en omorganisation av rutinarbetet

och det förberedande och enklare granskningsarbetet. Liknande uttalande

gör länsstyrelsen i Södermanlands län.

Allt beror emellertid på vilka personella resurser som ställs till förfogande,

anför länsstyrelsen i Kristianstads län, och länsstyrelsen i Gotlands

län anser det oklart om de lokala skattemyndigheterna i praktiken kan hinna

med att hjälpa taxeringsnämnderna under den korta tid som står till buds

varje år för taxeringsarbetet i första instans.

Enligt länsstyrelsen i Malmöhus län är det knappast realistiskt att räkna

med någon nämnvärd medverkan, då man utgår från att biståndet skall

lämnas under en i övrigt arbetstyngd period, att personalen skall minska,

att hjälpen till taxeringsnämnderna kräver utbildning och att datasystemets

genomförande kräver arbetsinsatser från lokal skattemyndighets sida

som ej öppet redovisas i betänkandet.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att man under de första

åren, när datareformen skall sättas i kraft, måste inrikta så gott som all

uppmärksamhet på kontroller av produkterna och inskränka sig till att

låta lokal skattemyndighet överta endast de egentliga kansligöromålen vid

4—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 66

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

den årliga taxeringen. Länsstyrelsen har granskat den översikt som lämnas

i betänkandet av göromål, som bör kunna avlastas taxeringsnämndsordförande

och kronoombud, och anser att samtliga uppräknade kansligöromål

i och för sig lämpar sig för lokal skattemyndighet. Enligt länsstyrelsen

är det nödvändigt att lokal skattemyndighets medverkan i taxeringsarbetet

sker i fasta former så att tvekan inte skall behöva uppstå i fråga

om myndighetens skyldigheter mot taxeringsorganen. Bestämmelser härom

bör utfärdas genom författning eller centralt utfärdade direktiv. Ramen för

denna medverkan bör enligt länsstyrelsens uppfattning bestämmas så att

flertalet myndigheter skall kunna fylla den.

Lokal skattemyndighets stationeringsort har avgörande betydelse för den

medverkan som kan lämnas nämnderna, anför länsstyrelsen i Stockholms

län. Vid stora avstånd uppstår svårigheter om nämnderna under taxeringsarbetets

fortgång skall enbart för exempelvis utskriftsarbete behöva skicka

materialet via postverket. Länsstyrelsen anser att — under den tid deklarationerna

finns hos nämnderna — nödvändiga utskrifter av exempelvis förfrågningar,

preliminära underrättelser om avvikelse från självdeklaration

m. in. bör göras av taxeringsnämndens ordförande eller av skrivhjälp på

platsen. Det måste enligt länsstyrelsen undvikas att deklarationer och övriga

handlingar under taxeringsarbetet upprepade gånger sänds mellan taxeringsnämnderna

och den lokala skattemyndigheten bara för att sistnämnda

myndighet har ålagts fullgöra vissa kanslifunktioner.

Länsstyrelsen i Kronobergs län föreslår för sin del att lokal skattemyndighets

medverkan i taxeringsarbetet begränsas till sådana arbetsmoment

som i tiden ligger före taxeringsnämndens sakgranskning av deklarationerna.

Liknande synpunkter förs fram av länsstyrelsen i Värmlands län.

ADB-systemets krav på att förseningar i taxeringsarbetet i första instans

undviks gör det önskvärt, anför statskontoret, att taxeringsnämndens ordförande

avlastas vissa göromål. Statskontoret uttalar emellertid tveksamhet

mot att flytta över uppgifter i den omfattning som i betänkandet anges

vara minimum.

Länsstyrelsen i Uppsala län berör frågan om lokal skattemyndighets

kontroll av taxeringsarbetet i nämnderna. Enligt länsstyrelsen är det viktigt

att arbetet i taxeringsnämnd påbörjas så tidigt som möjligt och att deklarationsanmaningar

skickas ut skyndsamt. Lokal skattemyndighet bör enligt

länsstyrelsen ansvara för att taxeringsarbetet tidsmässigt går i lås och därför

bl. a. ges rätten att meddela anstånd med avgivande av deklarationer.

Att lokal skattemyndighet bör hjälpa till med bl. a. förarbetet för särskild

fastighetstaxering vitsordas av så gott som alla remissinstanser, som uttalar

sig i frågan. Fastighetsredovisningen har grundläggande betydelse för ADBsystemet

påpekar bl. a. länsstyrelsen i Östergötlands län. Länsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län framhåller att det i praktiken visat sig vara värdefullt

vid fastighetstaxeringen att man från byggnadsnämnd eller annat

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr fi(i år lOtiti

kommunalt organ har kunnat skaffa uppgifter angående ny-, till- eller ombyggnad.

Man kan enligt länsstyrelsen lägga dessa uppgifter på lokal skattemyndighet

men enklare är att lagstiftningsvägen lägga uppgiftsskyldighet

ex officio på ett kommunalt organ.

Många remissinstanser anser som nämnden att organisationsundersökning

är nödvändig för att klarlägga hur taxeringsarbetet i första instans

bör bedrivas för att med tillgänglig personal nå bästa resultat. Länsstyrelsen

i Kronobergs län förutsätter att den förutskickade utredningen kommer

med mer preciserade förslag i frågan om takten i överflyttning av

olika arbetsmoment från lokal taxeringsnämnd till lokal skattemyndighet

och föreslår att någon person som är verksam i det praktiska taxeringsarbetet,

t. ex. taxeringsintendent, knyts till utredningen.

Nämndens förslag i fråga om eftergranskning av taxeringarna

tillstyrks eller lämnas utan erinran i flertalet remisser.

Sveriges häradsskrivarförening, som helt biträder nämndens förslag om

att intensifiera eftergranskningen av taxeringarna, anför emellertid att förutsättning

härför är att den kvalificerade biträdespersonalen får lämplig

utbildning, och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser det nödvändigt

att man avdelar personal härför enligt en på förhand uppgjord plan.

Enligt länsstyrelsen är risken i annat fall stor för att granskningsuppgifterna,

åtminstone i dagens personalsituation, får stå tillbaka för andra

arbetsuppgifter, som lokal skattemyndighets chef kanske själv anser vara

mera angelägna.

Eftergranskningsarbetet måste, anför länsstyrelsen i Skaraborgs län,

även när det utförs av de lokala skattemyndigheterna ledas av förste taxeringsintendenten.

Det bör ankomma på honom att årligen genom anvisningar

till myndigheterna dirigera deras arbete härvidlag.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län befarar att eftergranskningen i praktiken

kommer att skötas av biträdespersonalen och godkänner därför förslaget

endast i fråga om den granskning som automatiskt kommer till stånd

i samband med beredningen av deklarationsmaterialet för stansning och

vid ATP-arbetet. I detta instämmer länsstyrelsen i Kristianstads län som

bl. a. tillägger, att eftergranskningen i övrigt som hittills bör utföras av

personal som tillhör länsstyrelsens taxeringssektion.

Landskontorsutredningen anför bl. a. följande.

I betänkandet föreslås, att eftergranskningsarbetet skall utvidgas till att

omfatta jämväl utredning i de fall, där höjning av taxering kan ifrågakomma,

och att ärendet först därefter skall överlämnas till taxeringsintendenten.

På denna punkt har vi en annan mening. Vi anser sålunda, att den

lokala skattemyndighetens arbete bör stanna vid den egentliga eftergranskningen

och att det bör ankomma på vederbörande taxeringsintendent att

avgöra huruvida uppdagad eller ifrågasatt felaktighet bör föranleda utredning.

Om utredning skall ske eller underlåtas är nämligen ofta beroende

på en bedömning huruvida felaktigheten är av sådan art eller storlek, att

taxeringsintendenten kan se sig föranlåten att anföra besvär. Ett annat skal

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kangl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

mot att engagera den lokala skattenmyndigheten i det, utåt sett, flskaliskt

betonade utredningsarbetet på taxeringsområdet är att detta vore ägnat

att i viss mån rubba myndighetens alltmer betydelsefulla ställning som

service- och rådgivningsorgan gentemot allmänheten.

Naturligt är, anför Sveriges Industriförbund, att granskningen bör ske

då felaktigheter upptäcks automatiskt eller genom påpekande från den

skattskyldige. Det är givetvis också nödvändigt att åtgärder vidtas då nytt

material kommer in efter det taxeringsarbetet har avslutats. Däremot anser

förbundet det tveksamt om en organiserad eftergranskning i övrigt bör

vidtas hos den lokala skattemyndigheten. Skall sådan ske bör den ske stickprovsvis

och mera inriktas pa att kontrollera att taxeringsnämnderna i

sådana frågor som berör ett stort antal skattskyldiga har tillämpat skatteförfattningarna

på riktigt och likformigt sätt. En rutinmässig granskning

av hela deklarationsmaterialet hos de lokala skattemyndigheterna skulle

sannolikt inte ge ett utbyte som motsvarar arbetsinsatsen. Enligt förbundets

mening bör därför eftergranskning ske endast i den omfattning som

behövs för att hålla tillgänglig personal fullt sysselsatt under mindre intensiva

arbetsperioder.

Arbetsgiv arkontrollen behöver intensifieras och vidgas både

på skattesidan och avgiftssidan anför praktiskt taget alla remissinstanserna

och uttalar därvid att de biträder nämndens förslag i detta avseende.

En intensifiering av arbetsgivarkontrollen på skattesidan är behövlig

anser Föreningen Sveriges kronokamrerare och tillägger, att i den mån de

lokala skattemyndigheterna inte tidigare har haft tillgång till kontrollanter

de bör få sådana. Detta skulle, om så anses lämpligt, kunna ske i samband

med att kontrollen genom kronofogdeorganisationen successivt avvecklas.

Arbetsgivarkontroll förutsätter enligt föreningen sakkunskap och erfarenhet,

som bäst förvärvas genom att specialister får ägna sig åt arbetet. Befattningen

med arbetsgivarkontrollen i ATP-sammanhang gör också lokal

skattemyndighet särskilt ägnad att själv ta hand om motsvarande kontroll

på skattesidan. Möjlighet bör dock finnas att i speciella fall kunna få biträde

av kronofogdemyndighet.

Landskontorsutredningen erinrar om att skattekontrollen ifråga fullgörs

av lokal skattemyndighet med biträde i viss utsträckning av kronofogdemyndigheten,

medan avgiftskontrollen åligger riksförsäkringsverket och de

lokala skattemyndigheterna samt överståthållarämbetet och sjömansskattekontoret.

Landskontorsutredningen anför vidare, att arbetsgivarkontrollen

både på skattesidan och på avgiftssidan lämnar åtskilligt övrigt att önska.

De lokala skattemyndigheternas i allmänhet otillräckliga personal har hittills

utgjort hinder för en effektiv kontroll. En kvalitativ personalförstärkning

är därför ofrånkomlig och kronofogdemyndighetens medverkan får

bedömas som en provisorisk anordning, som efterhand bör avvecklas för

att helt upphöra när de lokala skattemyndigheterna fått tillräcklig perso
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

nal för denna verksamhet. Landskontorsutredningen anser det föga rationellt

att till arbetsgivarkontroll använda personal, som i huvudsak är avsedd

för helt andra uppgifter. Härmed försvåras också samordningen med

annan kontroll- eller revisionsverksamhet i lråga om skilda slag av taxeringar,

skatter och avgifter. Sambandet mellan skatter och socialförsäkringsavgifter

skulle hli mer markant, om arbetet med avgifterna decentraliserades

från riksförsäkringsverket till de lokala skattemyndigheterna. Det

egentliga hindret mot en sådan decentralisering är att avgiftsunderlaget

för de olika socialförsäkringsavgifterna nu beräknas efter oenhetliga och

delvis komplicerade grunder. Enligt vad landskontorsutredningen inhämtat

finns det goda förutsättningar för att avgiftsreglerna skall kunna förenklas.

Målet uppges vara att nå fram till en ordning, där arbetsgivare har

att erlägga en enda avgift till socialförsäkringen, beräknad på ett enhetligt

och relativt enkelt avgränsbart underlag. En reform i sådan riktning anser

landskontorsutredningen omedelbart aktualisera en förläggning av detta

arbete till de lokala skattemyndigheterna.

Exekutionsväsendets organisationsnåmnd anser också att de lokala skattemyndigheterna

bör få tillgång till tjänstemän, som är kompetenta att

självständigt verkställa också mer omfattande bokgranskningar, och föreslår

i remissyttrandet sådan förstärkning. Enligt organisationsnämnden

skall exekutionsmyndigheterna inte behöva anlitas för dessa arbetsuppgifter

annat än vid exekutiv handräckning för att eftersöka och ta ut räkenskaper

och andra handlingar som arbetsgivare inte frivilligt tillhandahåller.

Kontrollverksamheten får inte splittras, anför Sveriges Industriförbund,

och erinrar om att bokföringsgranskning är en åtgärd av ingripande natur

även om den har ett begränsat syfte och innefattar endast en del av räkenskaperna.

Förbundet anser att biträdespersonalen inte bör användas för

denna uppgift även om den i enstaka fall är kapabel att utföra enklare räkenskapsgranskning.

I den mån kontroll i uppbördshänseende måste ske

genom räkenskapsgranskning bör sådan beslutas av en högt kvalificerad

tjänsteman och utföras av kvalificerad personal, anför förbundet.

Om arbetet med att fastställa pensionsgrundande inkomst

skall koncentreras till tredje kvartalet måste, anför Sveriges håradsskrivarförening,

en förhållandevis stor arbetsstyrka sättas in på denna

svårbemästrade och grannlaga uppgift. En betydligt större del av personalen

än f.n. måste därför utbildas för detta ändamål. Denna utbildning måste

vara genomförd före år 1968, då det i annat fall kan bli omöjligt att

bemästra övergångssvårigheterna. Samråd med riksförsäkringsverket i denna

fråga bör enligt föreningen ske snarast. Även den utökade arbetsgivarkontrollen

på avgiftssidan måste beaktas, då personalplanerna fastställs.

Också här behövs kvalificerad personal som självständigt kan utföra bokgranskning.

Liknande synpunkter anför länsstgrelsen i Västerbottens län.

Göteborgs allmänna försäkringskassa uttalar att det från kassans syn
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

punkt av vissa skäl är fördelaktigt att så snart som möjligt få besluten om

pensionsgrundande inkomst. En koncentrering av lokal skattemyndighets

ifrågavarande arbetsuppgifter behöver emellertid för kassan inte innebära

några problem gentemot nuvarande förfaringssätt, om bl. a. den omfattande

sorteringen av inkomstavier elimineras i ADB-systemet.

Förslaget att pensionsgrundande inkomst i Stockholm

fr. o. in. 1967 års ingång skall fastställas av lokal skattemyndighet i stället

för överståthållarämbetet har inte föranlett några väsentliga erinringar av

de remissinstanser, som berört denna fråga.

överståthållarämbetet kommenterar förslaget och anför därvid bl. a. att

det i Stockholm åligger överståthållarämbetet att fastställa pensionsgrundande

inkomst. Taxeringsfunktionärerna (dvs. ordförande, kronoombud och

taxeringsassistenter) biträder med att i samband med deklarationsgranskningen

upprätta förslag till pensionsgrundande inkomst och verkställa de

utredningar som behövs. Enligt ämbetet är arbetsuppgiften i det stora flertalet

fall inte särskilt betungande men inrymmer en mängd göromål av

sådan rutinmässig karaktär, som nämnden i fråga om taxeringen har föreslagit

att lokal skattemyndighet skall överta. Detta talar i och för sig för att

bestyret med att fastställa pensionsgrundande inkomst i Stockholm liksom

i landet i övrigt helt borde anförtros åt den lokala skattemyndigheten.

Stockholmssystemet har emellertid enligt ämbetet obestridliga fördelar

bl. a. därigenom att arbetet har kunnat bedrivas snabbare än i landet i övrigt,

varigenom exempelvis stansning av taxeringsdata och pensionsdata

har kunnat ske samtidigt. Med hänsyn till fördelarna och till taxeringsarbetets

bedrivande delar överståthållarämbetet således nämndens uppfattning

att någon förändring i fråga om taxeringsfunktionärernas medverkan

i arbetet med att fastställa pensionsgrundande inkomst i vart fall inte f. n.

bör vidtas. I en framtid anser ämbetet det kunna övervägas om inte taxeringsnämnderna

kan fastställa pensionsgrundande inkomst och de lokala

skattemyndigheterna biträda dem i rutingöromålen.

I likhet med nämnden finner statskontoret det motiverat att bestämmandet

av pensionsgrundande inkomst förs över från överståthållarämbetet

till lokala skattemyndigheten i Stockholm. Statskontoret anser emellertid

att frågan om biträde av taxeringsfunktionärerna i detta arbete bör lösas

samtidigt. Skäl till fortsatt dylik medverkan från taxeringsnämndens sida

föreligger inte när lokal skattemyndighet har ansvaret för ifrågavarande

arbetsuppgift. Sådan medverkan har inte ansetts erforderlig i landet i

övrigt.

Att lokal skattemyndighet har viktiga funktioner som serviceorgan

bekräftas i allmänhet av remissinstanserna.

Föreningen Sveriges kronokamrerare anför i detta sammanhang att uppgiften

som serviceorgan åt andra myndigheter, och framför allt åt allmänheten,

kan väntas öka. Enligt föreningen synes detta inte ha beaktats av

nämnden vid beräkningen av personalbehovet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 106ti

Distrikts indelningen

Att den nuvarande fögderiindelningen bör ses över vitsordas eller lämnas

utan erinringar av remissinstanserna som också i allmänhet godtar de angivna

huvudprinciperna för en ny indelning. Man bekräftar att

åtskilliga distrikt nu är för små för att utgöra rationella arbetsenheter och

att sammanslagningar därför bör äga rum. I yttrandena framhåller man

emellertid också att servicekraven och de på sina håll långa avstånden

måste beaktas.

De föreslagna nya stora distrikten bör kunna fungera väl enligt länsstyrelsen

i Västerbottens län och en ytterligare reducering av antalet är möjlig,

anser länsstyrelsen i Västernorrlnnds län.

De grunder som nämnden har följt vid bedömning av distriktsindelningen

anser statskontoret kunna accepteras. Servicesynpunkter synes enligt statskontoret

i en del fall ha utgjort hinder för en från kontorsorganisatorisk

synpunkt rationell storlek på distrikten. Förslaget till distriktsindelning

synes dock enligt statskontorets uppfattning innebära en godtagbar avvägning

mellan de olika faktorer som man har att beakta vid lösningen av

denna fråga.

Riksförsäkringsverket ansluter sig till de huvudprinciper för en ny indelning

i verksamhetsområden för de lokala skattemyndigheterna som nämnden

redovisar i betänkandet. En väsentlig fördel med den övergång till färre

och större arbetsenheter som den nya indelningen innebär är enligt verkets

mening, att den skapar bättre förutsättningar för en önskvärd upprustning

av skattemyndigheternas personalorganisation med kvalificerade

befattningshavare.

Sveriges håradsskrivarförening kritiserar att man inte, i de fall detta

kunnat ske, valt att hellre dela stora distrikt än sammanföra dem till alltför

stora enheter. Föreningen föreslår uppdelning av ett antal distrikt som

anses bli onödigt stora. Även landskontorsutredningen anser att man bör

överväga uppdelning av vissa distrikt med särskild hänsyn till servicesynpunkten.

Att stationeringsorten blir gemensam har underordnad betydelse.

Liknande synpunkter anför bl. a. länsstyrelsen i Östergötlands län, som

uttalar att det med hänsyn främst till kravet på god service kommer att

medföra allvarliga nackdelar att skapa mycket störa fögderier genom sammanslagning

av en större stad och en till ytinnehållet vidsträckt landsbygd

däromkring. Från rent ekonomisk synpunkt kommer alltför stora fögderier

inte heller att innebära några fördelar. Man får nämligen räkna med att

verksamheten inom ett fögderi över en viss storleksgräns kommer att proportionsvis

fördyras genom en alltför tyngande administration. Gränsen är

förvisso enligt länsstyrelsens mening flytande med hänsyn till verksamhetsområdets

omfattning och allmänna struktur samt till befolkningsförhållandena.

Som vägledande principer har vidare angivits, anför länsstyrelsen,

att den lokala skattemyndigheten bör vara stationerad på en inom fögderiet

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

från bl. a. kommunikationssynpunkt lämpligt belägen ort samt att fögderigräns

skall sammanfalla med kommunblocksgräns och inte skära gräns

för kronofogdedistrikt. Enligt länsstyrelsens mening saknas tillräcklig anledning

att alltför rigoröst hålla fast vid det uppställda kravet i fråga om

den lokala skattemyndighetens stationeringsort. Det bör således inte möta

hinder att lokal skattemyndighet stationeras utanför fögderiet, om så av

särskilda skäl skulle anses lämpligt och ändamålsenligt. Inte heller bör det

vara något hinder att mera än en lokal skattemyndighet stationeras på en

och samma ort. Principen beträffande fögderigränsens anpassning till kommunblocksgräns

och gräns för kronofogdedistrikt kan däremot, anför länsstyrelsen,

anses väl motiverad och framför allt ägnad att ge indelningen

stadga.

I de fall nämnden föreslagit indragning av viss stationeringsort för

lokal skattemyndighet har vederbörande kommun eller samarbetsnämnd

i kommunblocket anfört erinringar mot förslaget och därvid främst påtalat

att servicen kommer att bli försämrad om förslaget följs.

Frågan om tidpunkten för en ny distriktsindelning har i allmänhet

lämnats utan erinran. Länsstyrelserna i Södermanlands, Kristianstads, Hallands,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län tillstyrker att ny

fögderiindelning genomförs den 1 januari 1967.

Från de lokala skattemyndigheternas synpunkt hade det emellertid, anför

Sveriges häradsskrivarförening, varit bättre att dröja. Häri instämmer

länsstyrelsen i Värmlands län och kronokamreraren i Hälsingborg.

Den lämpliga tidpunkten för genomförandet synes i och för sig kunna

diskuteras, anför statskontoret. Det är svårt att nu bedöma det praktiska

arbetsutfallet för lokal skattemyndighets del av ADB-systemet och åtskilliga

frågor väntar på sin slutliga lösning. Då emellertid väsentliga fördelar

kan vinnas genom att förlägga distriktsindelningens genomförande till

samma tidpunkt som förstatligandet av uppbördsverken tillstyrker statskontoret

nämndens förslag.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att lokalanskaffningen på vissa håll kan

medföra problem men bedömer det ändå i stort sett möjligt att under medverkan

av berörda kommuner klara lokalfrågorna.

Lämplig inre organisation för de lokala skattemyndigheterna

bör, uttalar några av remissinstanserna, avgöras efter närmare utredning.

Först måste emellertid, anför riksförsäkringsverket, fögderireformen och

verkningarna av ADB-systemet avvaktas. Kronokamreraren i Malmö däremot

anser att organisationsundersökningarna måste komma till stånd

snarast.

Frågan om valet mellan geografisk indelning och indelning på specialavdelningar

har inte föranlett några kommentarer.

Att enhetliga beteckningar bör användas, tillstyrks i yttrandena.

Man är i stort sett enig om att distrikten bör kallas »fögderier». Där
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

emot skiljer sig meningarna om lämpliga tjänstebeteckningar. I vissa remisssvar

förordas prefixet »skatte», medan delta alternativ avvisas i andra yttranden.

Några föredrar »uppbörds», andra godtar beteckningar som föregås

av »fögderi».

Bl. a. länsstyrelserna i Älvsborgs och Värmlands län anser att det inte

finns skäl att slopa hävdvunna beteckningar som fögderi och häradsskrivare.

Personalbehov och anslagsberäkningar

Nämndens personalberäkningar har kritiserats av åtskilliga

remissinstanser, vilka i allmänhet framhåller, att den personaluppsättning

som nämnden har föreslagit fr. o. m. den 1 juli 1968 kommer att bli

otillräcklig. Å andra sidan finns också några remissinstanser som anser

att man bör gå fram med försiktighet vid personaltilldelningen. I några

remissyttranden framhålls att nämnden inte redovisat underlaget för sina

personalberäkningar så att förslaget på denna punkt kan bedömas.

Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar att nämnden har föreslagit

en betydande förstärkning av personalen i mellangraderna och i den kvalificerade

biträdeskarriären. Länsstyrelsen finner denna förstärkning nödvändig

men anser att nämnden i sitt förslag till personaltilldelning för länet

inte beaktat bl. a. den snabba befolkningstillväxten och flyttningsfrekvensen

i Stockholmsområdet. För länsstyrelsen framstår personaltilldelningen

för länet som otillräcklig.

Länsstyrelsen i Uppsala län ifrågasätter om inte den tilltänkta organisationen

kommer att kräva större personal än som har förutsatts i betänkandet.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför, att personalramarna beräknats så

att allvarliga farhågor måste uppstå för hur lokal skattemyndighet skall

kunna lösa sina framtida arbetsuppgifter i det nya systemet och få tillfälle

ägna sig åt den intensifiering av arbetet i vissa detaljer som är önskvärd.

Befolkningstalet är en alltför grov måttstock vid beräkning av personalbehovet,

framhåller länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och lägger

fram ett eget förslag till personalram för länets fögderier med fler tjänster

än som har beräknats i betänkandet.

Sveriges häradsskrivarförening anser de uppgjorda personalplanerna

vara minimum för normalfögderierna. Personalbehovet påverkas enligt föreningen

självklart av t. ex. stark befolkningsökning, närheten till en större

stad eller besvärliga fastighetsförhållanden. Föreningen Sveriges kronokamrerare,

som inte finner nämndens personalberäkningar realistiska,

hemställer att man gör nya sådana.

Enligt SACO finns det skäl att öka slagkraften och effektiviteten genom

större personella resurser. Med detta som utgångspunkt finner SACO den

föreslagna personaltilldelningen i den nya organisationen vara otillräcklig,

främst i fråga om tjänster av mera kvalificerad natur. Redan i den nu varan
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

de organisationen är bristen på medhjälpare ovanför biträdeskarriären mycket

kännbar.

Med hänsyn till den bristsituation, anför Sveriges Industriförbund, som

enligt långtidsutredningen kommer att råda på arbetsmarknaden under

överskådlig tid är det av största vikt att alla möjligheter till inbesparing

av arbetskraft tas till vara. Detta gäller givetvis inte endast inom den statliga

och kommunala verksamheten utan även företagen. Situationen på

arbetsmarknaden kan förväntas bli så allvarlig att det allmänna måste

ålägga sig största återhållsamhet med att sätta igång ny verksamhet, i synnerhet

om man inte därigenom vinner någon motsvarande arbetsavlastning

på annat håll. Det är naturligt, framhåller förbundet, att särskilt sådan

verksamhet som inte har annat syfte än att utöva kontroll i ett dylikt läge

måste sättas i andra hand, om kontrollen inte är synnerligen angelägen.

Statskontoret anför att det i nuvarande läge är svårt att mera exakt bestämma

de lokala skattemyndigheternas personaluppsättning i såväl kvantitativt

som kvalitativt hänseende och även ifråga om personalens fördelning

på resp. myndigheter. De framlagda beräkningsresultaten är också

som anförts i betänkandet att anse som approximativa. Statskontoret framhåller

att personalförstärkning för nya arbetsuppgifter är att anse som

en avvägningsfråga, som inte har något direkt samband med den organisationsförändring

som har aktualiserats genom ADB-systemet. Man bör

enligt statskontoret vara försiktig med att inrätta nya fasta tjänster och

i stället bör den tillfälliga personalen göras relativt sett större än vad som

har förutsatts i nämndens förslag.

Åtskilliga uttalanden görs i fråga om personalutbildningen.

Riksförsäkringsverket delar nämndens uppfattning om utbildningens

betydelse och är för sin del berett medverka i den del som berör verkets

arbetsområde.

Landskontorsutredningen räknar med att det inte blir möjligt att ge mer

än en relativt ringa del av personalen önskvärd utbildning och omskolning

för de nya göromålen på den korta tid som står till buds, innan omorganisationen

träder i kraft. Man måste därför, säger landskontorsutredningen,

räkna med att personalen till en början endast kan anförtros begränsade

uppgifter inom de nya arbetsområdena.

Länsstyrelsen i Kalmar län finner det nödvändigt att kursverksamheten

intensifieras. Särskilt angeläget är det enligt länsstyrelsens mening att man

kan få fram ett rekryteringsunderlag till assistenttjänsterna vid de lokala

skattemyndigheterna utan att landskanslist- och taxeringsassistentkåren

ytterligare tunnas ut.

Cheferna för de lokala skattemyndigheterna bör utbildas i rationalisering,

anför statskontoret, och Föreningen Sveriges kronokamrerare nämner korrespondensstudier

som en lämplig parallellform till centralt anordnade kur
-

ser.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Ciuila statsförvaltningens personalnämnd understryker önskvärdheten av

att den lägre biträdespersonalen erbjuds möjligheter att utbilda sig vidare

för att kunna fullgöra de arbetsuppgifter som kommer att åvila kvalificerad

biträdespersonal och erinrar om att sådan personal beräknas öka med

ca 400 tjänstemän.

Jämsides med de föreslagna organisationsundersökningarna måste enligt

vad TCO framhåller utbildningen av personal på alla nivåer starkt intensifieras

under övergångsperioden 1966—68, vilket givetvis är grundförutsättningen

för att nyordningarna skall bli effektiva och mötas med fullt

förtroende även av personalen. TCO hänvisar till och upprepar tidigare

framförda krav om olika former av kompletteringsutbildning. Enligt TCO:s

förmenande har man från ansvarigt håll inte hittills beaktat detta behov

tillräckligt. Det är nödvändigt, att statsmakterna redan hösten 1966 ställer

erforderliga medel och lärarresurser till förfogande för att effektivt och

ändamålsenligt planera och genomföra det utbildningsprogram, som TCO

under hand fått positiva uttalanden om från både nämndens ledning och

från länsstyrelsernas utbildningsnämnd.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Klingl. Maj. ts proposition nr 66 år 1966

Föredraganden

Inledning

De lokala skattemyndigheterna verkar under länsstyrelserna som lokala

organ inom folkbokförings-, taxerings- och uppbördsväsendet. De har också

viktiga uppgifter inom den allmänna försäkringen. Lokala skattemyndigheter

är häradsskrivare med fögderi som tjänstgöringsområde och häradsskrivarkontor

som expedition och kronokamrerare i vissa städer som

ej hör till fögderi. Kronokamreraren är chef för ett kommunalt uppbördsverk.

F. n. finns 185 lokala skattemyndigheter, nämligen 156 häradsskrivare

i fögderi och 29 kronokamrerare. Lokal skattemyndighet i fögderi är

statlig myndighet. De kommunala uppbördsverken bekostas i huvudsak av

städerna själva.

Enligt statsmakternas principbeslut (prop. 1964: 157, SU 164, rskr 342)

skall staten överta huvudmannaskapet för uppbördsväsendet i de städer som

har kommunala uppbördsverk. Efter Kungl. Maj :ts uppdrag har centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden utrett och lämnat förslag om de

organisatoriska förutsättningarna och formerna samt den närmare tidpunkten

för huvudmannaskapsreformen.

Omkring årsskiftet 1967—1968 avses automatisk databehandling bli genomförd

inom folkbokförings- och uppbördsväsendet. Länsstyrelsernas

datakontor kommer då att ta över en del kvantitativt betydande arbetsuppgifter

från lokal skattemyndighet. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden,

som leder omläggningen till ADB-system, har lagt fram förslag

även i fråga om lokal skattemyndighets arbetsuppgifter och organisation

efter datareformen. Bl. a. föreslår nämnden ökad arbetsinsats inom taxeringsväsendet

och för kontroll av arbetsgivarnas redovisning av skatter

och avgifter. Förslaget innebär vidare att ny fögderiindelning genomförs

den 1 januari 1967 samtidigt som de kommunala uppbördsverken förstatligas.

Förslag till nya personalplaner och kostnadsberäkningar för lokal

skattemyndighet läggs fram.

Uppbördsverkens förstatligande

Uppbördsverk finns i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i ytterligare

26 städer, nämligen Södertälje, Uppsala, Nyköping, Eskilstuna, Linköping,

Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Lund,

Landskrona, Hälsingborg, Halmstad, Uddevalla, Borås, Karlstad, Kristinehamn,

Örebro, Västerås, Gävle, Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå.

Uppbördsverken har samma arbetsuppgifter som häradsskrivarkontoret i

fögderierna men fullgör också vissa uppgifter därutöver.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 66 år 1!)66

(»1

I Stockholm och Göteborg har uppbördsverken i samverkan med pastor

hand om central folkbokföring av invånarna i staden. Uppbördsverken i

Stockholm, Göteborg och Malmö sköter i stället för länsstyrelsen den nuvarande

länsbyråverksamheten, dvs. förandet av tryckande register över

stadens befolkning m. m. Samtliga uppbördsverk fullgör också vissa sådana

åligganden inom skatteuppbörden som för fögderi åvilar länsstyrelsen. Vidare

är uppbördsverk i större utsträckning än häradsskrivarkontor serviceorgan

åt länsstyrelsen, kommunen och allmänheten. Städerna får i viss utsträckning

gottgörelse för sina kostnader för verksamheten. Sålunda utgår

gottgörelse av statsmedel för länsbyråverksamheten och insatsen på taxeringsväsendets

område och av allmänna pensionsfonden för uppgifter inom

det allmänna försäkringsväsendet.

Uppbördsverkens såruppgifter

Frågan om staten skall överta all personal som f. n. är anställd hos uppbördsverken

eller ej har inte lösts i samband med 1964 års principbeslut

om uppbördsverkens förstatligande. Förstatligandet kan ske redan innan

datareformen kan genomföras. Någon omedelbar reducering av nppbördsverkens

personal med hänsyn till att ADB-systemet införs torde därför

inte vara aktuell. Frågan är då om man av andra skäl bör begränsa den

personalstyrka som staten skall överta vid huvudmannaskapsreformen.

Innan denna fråga kan avgöras måste man som nämnden har framhållit

ta ställning till vilka uppgifter som skall åvila de lokala skattemyndigheter,

som vid förstatligandet träder i uppbördsverkens ställe.

Kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg skulle i och för sig kunna

läggas om till det system som tillämpas i övriga delar av landet. Det är

emellertid f. n. en öppen fråga om civil eller kyrklig myndighet skall svara

för kyrkobokföringen i framtiden. Med hänsyn härtill anser jag i likhet

med nämnden att det är lämpligast att t. v. behålla det särförfarande i fråga

om folkregistreringen som är inarbetat i Stockholm och Göteborg. Nämndens

uppfattning att systemet bör göras tillämpligt också i fråga om områden

som kan komma att inkorporeras med dessa städer har vid remissbehandlingen

mött invändningar från statskontorets sida. Enligt min mening

skulle det medföra avsevärda olägenheter för både allmänheten och

pastorsämbetena om man för en och samma stad tillämpade olika registreringssystem,

i synnerhet som de nya områdena kan antas komma att

bebos av personer som flyttar ut från stadens centralare delar. Jag ansluter

mig därför till nämndens förslag. Däremot anser jag att centralbokföring

inte bör tillämpas för de kommuner och församlingar som efter ny fögderiindelning

kan komma att tillhöra samma fögderi som någon av ifrågavarande

städer. I dessa fall skall alltså tillämpas centralbokföring för staden

och pastorsbokföring för övriga områden som tillhör fögderiet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kung!. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Nämndens förslag att länsbyråverksamheten i Stockholm, Göteborg och

Malmö t. v. skall ankomma på lokal skattemyndighet men avvecklas i den

takt ADB-genomförandet medger det har inte föranlett invändningar från

remissinstanserna. Med hänsyn till den korta tid som återstår innan förfarandet

läggs om till ADB bör denna verksamhet också enligt min mening

t. v. ligga kvar hos lokal skattemyndighet i fråga om dessa städer. För områden

som kommer att tillhöra samma fögderi som Göteborg eller Malmö bör

däremot länsstyrelsen alltjämt svara för länsbyråverksamheten.

Jag delar också nämndens uppfattning att det taxeringsarbete och de

övriga säruppgifter som f. n. åligger uppbördsverken bör fullgöras i huvudsakligen

samma omfattning av de förstatligade uppbördsförvaltningarna

som förut av de kommunala, självfallet bortsett från rent kommunala

funktioner, t. ex. kansliarbete åt valnämnderna. Med anledning av vissa

remissuttalanden vill jag vidare framhålla att de kommunala taxeringsrevisorernas

ställning inte bör påverkas av uppbördsverkens förstatligande.

Anordningen med dessa revisorer bör därför inte ändras.

I åtskilliga remissvar har man särskilt pekat på att uppbördsverken

fyller en viktig funktion som serviceorgan och att servicen gentemot allmänheten

inte får försämras. Jag delar uppfattningen att det är viktigt att

lokal skattemyndighet blir inte bara en på debitering och kontroll inriktad

myndighet utan också ett serviceorgan åt allmänheten och myndigheter.

Detta bör beaktas när man bedömer myndighetens personalbehov.

Uppbördsverkens personal

Uppbördsverken har i dag sammanlagt ca 1 900 tjänstemän. Av dessa

återfinns ca 300 i chefs- eller assistentbefattningar. Återstoden utgörs i

huvudsak av biträdespersonal. Tjänstemännen har i regel sådana anställningsförhållanden

som motsvarar statlig ordinarie anställning. Viss del

av kadern är dock extra eller tillfälligt anställd. Skyldighet för vederbörande

att gå över till statlig tjänst föreligger inte. Enligt gällande kollektivavtal

kan tjänsteman emellertid sägas upp bl. a. om tjänsten dras in.

Eftersom arbetsuppgifterna för de lokala skattemyndigheter som övertar

uppbördsverkens uppgifter inte ändras nämnvärt i samband med huvudmannaskapsreformen

föreslår nämnden att staten tar över all den nuvarande

personalen hos uppbördsverken.

Det ligger i statens intresse att personalen vid uppbördsverken, med den

kunnighet och erfarenhet den har i fråga om taxering och uppbörd, tas till

vara inom den statliga organisationen. Under en övergångstid behövs all

nuvarande personal och med undantag för ett antal tjänstemän för rutinarbete

kommer den att behövas också framdeles för samma eller liknande

uppgifter som den har i dag. Jag delar nämndens och samtliga remissinstansers

uppfattning att alla de som är villiga att gå över från kommunal

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

anställning hos uppbördsverken till motsvarande statlig anställning bör få

tillfälle till det. Skulle personalen behöva disponeras om torde det inte möta

större svårigheter att bereda de anställda likvärdiga uppgifter hos andra

statliga organ. Det finns exempelvis vakanser att fylla vid länsstyrelserna.

Härtill kommer att personalomsättningen är hög, åtminstone i de större

centralorterna, vilket underlättar en indragning av tjänster om detta skulle

visa sig påkallat.

Tidpunkten för förstatligandet

I fråga om tidpunkten för förstatligandet har redan i samband med

principbeslutet uttalats att reformen om möjligt bör genomföras senast

den 1 januari 1967. Tiden är så långt framskriden att det inte är möjligt

att hinna med det nödvändiga förberedelsearbetet före nämnda datum.

Valet står därför nu mellan den 1 januari 1967 och en senare tidpunkt.

Med hänsyn till att kommunernas budget löper kalenderårsvis talar

praktiska skäl för att huvudmannaskapsändringen sker vid ett kalenderårsskifte.

Såväl nämnden som remissinstanserna har ansett att de förberedande

åtgärderna kan vidtas till årsskiftet 1966—1967. Också enligt

min mening bör detta vara möjligt. Jag föreslår alltså, att uppbördsverken

förstatligas den 1 januari 1967. Som jag strax skall återkomma till bör ny

fögderiindelning genomföras vid samma tidpunkt.

Formerna för personalövertagandet

De tjänsterättsliga och praktiska problem som kommer upp i samband

med övertagandet av kommunalanställd personal har i väsentliga delar lösts

vid de tidigare huvudmannaskapsreformerna inom polisväsendet m. m. I likhet

med nämnden föreslår jag att dessa lösningar skall få motsvarande tilllämpning

i fråga om övertagandet av uppbördsverkens personal (se prop.

1962: 148 s. 184, SU 183, rskr 387 och prop. 1964: 100, SU 114, rskr 259). De

tjänster som tas upp i personalplan för lokal skattemyndighet fr. o. m. år

1967 bör emellertid formellt sökas av all nuvarande personal som vill komma

ifråga till tjänsterna och sedan tillsättas i vederbörlig ordning. Jag anser det

inte nödvändigt att vid denna begränsade reform centralisera handläggningen

av tjänstetillsättningarna till en särskild tillsättningsnämnd, men

Kungl. Maj :t bör ge vissa direktiv åt länsstyrelserna för att tillsättningsärendena

skall bli så enhetligt bedömda som möjligt. Stora omplaceringar bör

undvikas så långt det kan ske.

Sammanfattningsvis föreslår jag alltså att uppbördsverken förstatligas

den 1 januari 1967 och att verksamheten där t. v. skall fortgå i princip som

förut samt att staten övertar all nuvarande personal vid uppbördsverken

som vill gå över till motsvarande statliga tjänster.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

Lokal skattemyndighets arbetsuppgifter och organisation

Det ADB-system inom folkbokförings- och uppbördsväsendet som efter

vissa förberedande åtgärder skall genomföras vid årsskiftet 1967—1968

kan beräknas medföra väsentlig arbetslättnad för lokal skattemyndighet

i fråga om bl. a. framställning och expediering av debetsedlar, längdföring,

skatteuträkning och slutlig debitering av skatt och försäkringsavgifter.

Dessa rutinbetonade arbetsuppgifter är f. n. mycket personalkrävande. Utan

att gå in närmare på de enskilda detaljerna i systemet har nämnden räknat

med att man kan reducera biträdespersonalen hos lokal skattemyndighet

med närmare 40 % genom datareformen. Gentemot denna beräkning har

remissinstanserna uttalat stor tvekan. De har allmänt gjort gällande att

nämnden inte till fullo har beaktat alla de kontroller m. m. som blir nödvändiga

i ADB-systemet. Personalbesparingarna som gäller anställda med

rutinuppgifter anses därför inte komma till synes förrän det nya systemet

har varit i drift under någon tid.

Enligt min uppfattning är det inte nödvändigt alt söka närmare precisera

hur stor rationaliseringsvinsten av enbart datareformen kan komma

att bli. Också andra omständigheter, framför allt en ny och mera rationell

distriktsindelning, kommer nämligen att återverka på personalbehovet i

den framtida organisationen. Jag anser det därför tillräckligt att i detta

sammanhang slå fast att automatiseringen i och för sig kommer att innebära

ett betydande bortfall av arbetsuppgifter som ger utrymme för att

friställa personal.

Rationaliseringsvinsten genom ADB-systemet kan antingen utnyttjas för

att intensifiera verksamheten på nuvarande områden eller också tas ut i

den formen att personalen och därmed kostnaderna minskas. Det råder

enighet bland remissinstanserna om att man i enlighet med nämndens förslag

bör utnyttja rationaliseringsvinsten i första hand till att öka organisationens

slagkraft genom att sätta in den personal som frigörs genom datareformen

på arbetsuppgifter som hittills har varit eftersatta.

Även jag anser att detta bör vara förstahandsmålet. Som landskontorsutredningen

bar förordat i sitt remissyttrande bör man ta till vara tillfället

att behålla personal, som är erfaren och kunnig i beskattning. Det finns

dock som bl. a. statskontoret och flera länsstyrelser har framhållit anledning

att gå fram med återhållsamhet när det gäller att öka arbetsuppgifterna

för kvalificerad personal hos de lokala skattemyndigheterna, eftersom det

råder brist på tjänstemän i mellangraderna. De kvalificerade biträdena,

som har varit ryggraden i nuvarande organisation, kommer att behövas för

hittillsvarande och ofrånkomliga nya arbetsuppgifter. Den nuvarande personalramen

bör därför i huvudsak behållas. I fråga om personal för rutinuppgifter

bör den reducering som kan bli aktuell ske successivt genom naturlig

avgång.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1066

De framtida arbetsuppgifterna

Den framtida verksamheten för lokal skattemyndighet hör som nämnden

har anfört liksom hittills vara inriktad på folkbokföring, taxering, uppbörd

och allmän försäkring och på serviceverksamhet inom ansvarsområdet.

Utökning av verksamheten till andra områden hör alltså inte komma ifråga

t. v.

Inom folkbokföringen kommer lokal skattemyndighet i enlighet med vad

nämnden har anfört att få vissa nya arbetsuppgifter med den för ADBsystemet

grundläggande fastighetsredovisningen. Vad däremot gäller personredovisningen,

bl. a. kyrkobokföringen, är det f. n. inte möjligt att ta

ställning till om lokal skattemyndighet skall ha hand om primärregistreringen

av befolkningen. Denna fråga får övervägas av nämnden i anslutning

till det utredningsarbete som pågår inom 1958 års utredning kyrkastat.

Jag begränsar mig därför här till att konstatera att folkbokföringen

inte undergår någon nämnvärd förändring genom införandet av ADBsystemet.

I fråga om taxeringsarbetet och arbetsfördelningen mellan å ena sidan

lokal taxeringsnämnd och å andra sidan lokal skattemyndighet och länsstyrelsen

finns det som nämnden har framhållit påtagliga brister f. n. Åtskilliga

av taxeringsnämndernas rutingöromål är väl lämpade att utföras av

lokal skattemyndighet. De förslag nämnden lägger fram om sådan medverkan

från lokal skattemyndighets sida redan vid 1968 års taxering har

föranlett invändningar i en del remissvar. Sålunda har man bl. a. från några

länsstyrelsers sida varnat för att i hög grad satsa på dylik medverkan under

den tid på året som av andra skäl är arbetstyngd för lokal skattemyndighet.

Lokal skattemyndighets medverkan har därför ansetts böra begränsas

till rent förberedelsearbete åt taxeringsnämnderna.

Enligt mtin mening bör liksom hittills Kungl. Maj :t och länsstyrelserna

föreskriva i vilken omfattning lokal skattemyndighet skall biträda de lokala

taxeringsnämnderna i arbetet. I stort sett kan jag biträda nämndens

förslag att de lokala skattemyndigheterna skall få ökade uppgifter i fråga

om taxeringen i första instans. Förslagen bör emellertid genomföras successivt

i den takt som personalresurserna medger.

Jag tillstyrker vidare förslaget att lokal skattemyndighet skall biträda

länsstyrelsens taxeringssektion vid erforderlig eftergranskning av taxeringarna.

Detta arbete lämpar sig väl för det lokala organ som dels normalt

förvarar deklarationshandlingarna, dels kan lämna bistånd under en för

länsstyrelsen arbetstyngd period och dels nyligen har tillagts befogenhet att

rätta vissa taxeringsfel. Vidare förordar jag att den lokala skattemyndigheten

i Stockholm, där f. n. tillämpas ett förfarande som i vissa hänseenden

avviker från det som tillämpas i landet i övrigt, fr. o. m. 1967 skall svara för

överståthållarämbetets nuvarande uppgifter beträffande den gemensamma

taxeringsnämnden och förvaringen av deklarationer.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 66

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1666

Uppbörd och allmän försäkring har bl. a. det gemensamt att arbetsgivarkontrollen

åvilar lokal skattemyndighet i första hand. På båda områdena

behöver denna kontroll intensifieras. Nämnden och remissinstanserna anser

det angeläget att förstärka organisationen så alt arbetsuppgifterna ifråga

blir tillfredsställande utförda och ger resultat. Jag delar denna uppfattning.

Kronofogdemyndigheterna biträder f. n. de lokala skattemyndigheterna

med arbetsgivarkontroll. Som exekutionsväsendets organisationsnämnd anmärker

beror omfattningen av det biträde som kronofogdemyndighet kan

lämna på hur arbetstyngd myndigheten är av sina huvuduppgifter. På

längre sikt hör därför enligt min mening de lokala skattemyndigheterna

få resurser att ombesörja kontrollen med egen personal. I dagens personalsituation

torde det visserligen inte vara möjligt att lita enbart till de lokala

skattemyndigheterna, men jag anser att det är lämpligt att berörda kontrollfunktioner

successivt flyttas över till dessa myndigheter. Slutmålet bör vara

att kronofogdemyndigheten biträder med exekutiva åtgärder men avlastas

själva kontrollarbetet.

Till uppbördsverksamheten hör bl. a. att granska och fördela de skatteinbetalningar

som sker över postgirokonto 300. För städernas del har arbetet

skötts av uppbördsverken. Nämnden föreslår att dessa uppgifter i samband

med datareformen skall flyttas över till länsstyrelserna utom i fråga om

Stockholm, där de skall ligga kvar hos uppbördsverket. Jag biträder förslaget

att uppgifterna skall övertas av länsstyrelserna. Enligt min mening

bör samma ordning gälla även i Stockholm. I likhet med statskontoret anser

jag därför att ifrågavarande arbetsuppgift bör i ADB-systemet utföras inom

ö\ erståthallarämbetets datakontor eller under dess medverkan.

På försäkringsområdet föreslår nämnden beträffande Stockholm den ändringen

att lokal skattemyndighet skall överta överståthållarämbetets arbete

med att fastställa pensionsgrundande inkomst och granska arbetsgivaruppgifter.

Härigenom skulle förfarandet bli enhetligt i hela landet. Förslaget

har tillstyrkts av bl. a. statskontoret och riksförsäkringsverket. Även

jag förordar förslaget som bör genomföras vid 1967 års ingång. Frågan om

den medverkan i ATP-arbetet som taxeringsnämnderna i Stockholm lämnar

bör fortgå som förut har föranlett olika uttalanden vid remissbehandlingen.

Medan överståthållarämbetet tillstyrker sådan ordning förordar statskontoret

att AlP-arbetet i Stockholm liksom i övriga delar av landet skall

skötas av lokal skattemyndighet. Enligt min mening bör omfördelningen

av ATP-arbetet mellan överståthållarämbetet och lokal skattemyndighet

genomföras innan man tar ställning till om sistnämnda myndighet också

skall ombesörja den förberedande handläggning som taxeringsnämnderna

i Stockholm fullgör. Frågan bör därför prövas slutligt först efter genomförandet

av datareformen.

Enligt nämndens förslag som remissinstanserna har tillstyrkt skall stats
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(»7

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

kontoret vidta organisationsundersökningar för att klarlägga bl. a. formerna

för samverkan mellan lokal taxeringsnämnd och lokal skattemyndighet

samt hur arbetet i övrigt bör bedrivas hos sistnämnda myndighet.

Detta är enligt min mening en angelägen uppgift. Undersökningarna bör

kunna medföra kostnadsbesparingar för statsverket. För personalen torde

ändamålsenliga kontorsrutiner, väl avvägda arbetsuppgifter och lämplig

arbetsfördelning öka både effektiviteten och trivseln i arbetet.

Vid dessa undersökningar bör också övervägas vilken form av service från

lokal skattemyndighets sida som allmänheten och myndigheterna är mest

betjänta av. Vidare bör utredas hur arbetet skall bedrivas internt på avdelningar

eller arbetsdetaljer inom de större lokala skattemyndigheterna för

att organisationen skall fungera så effektivt som möjligt och god kontakt

kunna uppehållas med fögderiet och dess invånare.

Distriktsindelningen

Gällande indelning i verksamhetsområden för lokal skattemyndighet är

föråldrad. Den är inte anpassad till den nya kommunblocksbildningen. I

vissa orter finns 1. n. både uppbördsverk och ett eller flera häradsskrivarkontor,

som bör kunna slås ihop. Åtskilliga av de nuvarande distrikten

är för små för att utgöra rationella arbetsenheter. En nyindelning är av

tekniska skäl önskvärd innan ADB-systeinet träder i kraft. Jag anser därför

att tiden nu är mogen att ändra distriktsindelningen. Den bör lämpligen

genomföras i samband med att uppbördsverken förstatligas och de lokala

skattemyndigheterna omorganiseras den 1 januari 1967. I samband härmed

bör som enhetlig beteckning för lokal skattemyndighets verksamhetsområde

införas »fögderi».

Huvudprinciperna för ny fögderiindelning bör enligt nämnden vara att

verksamhetsområdena för de lokala skattemyndigheterna görs så stora att

de ger underlag för en rationell kontorsorganisation. Samtidigt måste myndigheterna

kunna tillgodose rimliga krav på service gentemot andra myndigheter

och allmänheten. Verksamhetsområdena bör bildas på grundval

av de fastställda planerna för ny kommunindelning och ha en befolkning på

i regel minst 45 000 invånare. I särskilda fall måste dock mindre distrikt

godtas. Endast i undantagsfall bör befolkningstalet understiga ca 25 000. Det

indelningsförslag som nämnden lägger fram med tillämpning av dessa riktlinjer

innebär att antalet distrikt minskas från 185 till 123 bl. a. genom sammanslagning

av distrikt med kontor på samma orter och indragning av ett

tjugotal stationeringsorter. Indelningsförslaget har upprättats efter ingående

överläggningar med länsstyrelserna.

I likhet med nämnden anser jag det givet att fögderiindelningen liksom

de nyligen beslutade nyindelningarna i polis-, åklagar- och kronofogde
5*

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 66

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

distrikt skall bygga på den nya indelning som fastlagts genom kungörelsen

den 21 maj 1964 (nr 162) om fastställda planer för länens indelning

i kommuner. Avsteg från denna kommunindelning bör dock ske i de fall

då kommun enligt den nya indelningen f. n. tillhör skilda län. Med dessa

grunder för fögderiindelningen kan fögderierna anpassas till bl. a. indelningen

i kronofogdedistrikt. Sistnämnda indelning bör beaktas såtillvida

att fögderi om möjligt inte kommer att ingå i mer än ett kronofogdedistrikt.

Om dessa utgångspunkter råder enighet bland remissinstanserna.

Också i fråga om fögderiernas storlek har remissinstanserna i allmänhet

godtagit nämndens förslag även om önskemål på en del håll har förts fram

om såväl större som mindre fögderier. Bland dem som har förordat mindre

fögderier hyser man i många fall farhågor för att den indragning av stationeringsorter

som nämndens förslag leder till kommer att medföra försämrad

service och kontakt med allmänheten. Jag vill med anledning härav

erinra om att länsstyrelserna redan f. n. har möjlighet att föreskriva att

lokal skattemyndighet skall ha mottagning för allmänheten även på annan

ort än den där myndigheten är stationerad. Tid och plats härför bestämmer

länsstyrelsen. Denna möjlighet skall givetvis finnas också i fortsättningen.

Härigenom kan servicebehovet enligt min mening tillgodoses i betydande

grad även i vidsträckta fögderier.

Det väsentligaste skälet för nämndens förslag att reducera antalet verksamhetsområden

för lokal skattemyndighet har varit strävan att skapa underlag

för arbetsenheter som skall vara rationella med hänsyn till arbetsfördelning

och personalsammansättning. Förslaget har emellertid utarbetats

även med beaktande av servicebehovet.

Vid en fögderiindelning efter de linjer som nämnden har dragit upp kan

inte undvikas att stor spännvidd kommer att finnas kvar mellan de befolkningsmässigt

största och minsta distrikten. Av de nya fögderierna enligt

nämndens förslag har ca 25 närmare 100 000 invånare eller däröver. Från

vissa synpunkter kunde det kanske vara önskvärt att dela dessa i mindre

distrikt, men kontoren i de uppdelade distrikten måste ändå förläggas till

samma ort. Härigenom försvinner ett av de starkaste motiven för mindre

distrikt, nämligen tillgodoseendet av servicebehovet genom spridning av stationeringsorterna.

Erfarenheterna visar också att de stora enheter som finns

redan i dag, nämligen uppbördsverken i storstäderna, fungerar tillfredsställande.

Det torde från allmänhetens synpunkt vara fördelaktigt att ha ett enda

kontor i orten att vända sig till så att tvekan inte uppstår om tillhörigheten

till det ena eller det andra fögderiet. Om arbetet kräver det kan uppdelning

göras internt på avdelningar som var och en sköter sitt geografiska område.

Inom den stora enheten kan vissa slag av arbetsuppgifter också behandlas

av specialavdelning.

Enligt min uppfattning, som överensstämmer med huvuddelen av remiss
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 är 1966 69

instansernas, innebär förslagets allmänna grunder en lämplig avvägning mellan

de skilda synpunkter som gör sig gällande i detta sammanhang. Jag

föreslår därför att de föreslagna riktlinjerna läggs till grund för ny fögderiindelning.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att enligt dessa riktlinjer fastställa

den nya indelningen. Vid mina överväganden i det följande av personal-

och medelsbehoven för den nya organisationen räknar jag med att antalet

fögderier kommer att bli 120.

Personalbehov och anslagsberäkningar

Nämndens beräkningar av personalbehovet i den nya fögderiorganisationen

tar sikte på förhållandena fr. o. m. år 1968, då ADB-systemet i allt väsentligt

förutsätts ha genomförts. Förslaget grundar sig på den nya fögderiindelningen

som föreslagits gälla fr. o. m. den 1 januari 1967 och som beräknas

medföra vissa personalbesparingar. Totalt skall enligt nämndens förslag

den nya fögderiorganisationen omfatta ca 3 300 tjänster, varav 123

chefstjänster samt 383 i assistentgrader och återstående ca 2 800 i biträdeskarriär.

I antalet biträden har nämnden räknat in ca 150 årsarbetskrafter

utan fasta tjänster.

Vid remissbehandlingen av förslaget har man i allmänhet lämnat frågan

om fördelningen av personalen på chefstjänstemän, assistenter och kvalificerade

biträden resp. övrig personal utan erinran. Däremot har man som

jag förut antytt från många håll i''iktat invändningar mot den personalminskning

som nämnden har ansett kan ske och hävdat att det personalbehov

som kommer att föreligga blir högre än nämnden räknat med. Bl. a.

har man pekat på att åtskilliga distrikt när organisationen genomförs

kommer att ha högre invånarantal än det som nämnden har lagt till grund

för sina överväganden.

Även om de beräkningar som nämnden har gjort är approximativa, utgör

de enligt min mening en tillfredsställande grundval för erforderliga personalplaner

och anslagsberäkningar. Vid min granskning av förslagen har

jag dock funnit vissa smärre justeringar påkallade med hänsyn till befolkningsutvecklingen

i olika fögderier. Särskild uppmärksamhet kräver frågan

om personalbehovet i de största distrikten. Att döma av hittillsvarande

erfarenhet har vissa svårigheter förelegat att bemästra de särskilda problemen

i storstäderna, där bl. a. koncentrationen av arbetsgivare och rörelseidkare

är hög i förhållande till invånarantalet och personalomsättningen är

stor. Med hänsyn till angivna förhållanden har jag funnit det befogat att

öka den av nämnden föreslagna personalen med ett trettiotal fasta tjänster.

Sammanlagt upptar mitt förslag till personalplan 3 183 fasta tjänster, vartill

kommer tillfällig personal, ca 150 årsarbetskrafter. Statskontoret bör få

i uppdrag att vid blivande organisationsundersökningar se över personalbehovet

ytterligare.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

I fråga om tjänstebenämningarna för personalen i den nya fögderiorganisationen

bör man sträva efter ett enhetligt system. Eftersom prefixet

»krono» har tagits i anspråk för tjänsterna inom exekutionsväsendet bör

den nuvarande benämningen kronokamrerare som används inom de kommunala

uppbördsverken inte komma i fråga. Som landskontorsutredningen

har anfört bör vidare prefixet »skatte» reserveras för tjänster inom en framtida

ny taxeringsorganisation. För min del förordar jag att tjänstebenämningen

häradsskrivare, som har vunnit hävd inom den hittillsvarande statliga

organisationen för lokal skattemyndighet, behålls i de mindre och medelstora

fögderierna som tjänstetitel för myndighetens chef. För övriga

tjänster inom den nya organisationen förordar jag att prefixet »fögderi»

utnyttjas. Härigenom kan man direkt genom tjänstebenämningen utläsa

anknytningen till fögderiorganisationen. Chef för större fögderi bör med

tillämpning av denna princip ha tjänstetiteln fögderidirektör.

På grundval av ett inom inrikesdepartementet upprättat organisationsförslag

har statens avtalsverk fört förhandlingar med statstjänstemännens

huvudorganisationer om anställnings- och arbetsvillkor m. m. både för personalen

vid häradsskrivarkontoren och för den personal som i samband

med huvudmannaskapsreformen går över från de kommunala uppbördsverken

till de motsvarande nya statliga lokala skattemyndigheterna. Förhandlingsresultatet,

som framgår av ett den 13 mars 1966, under förbehåll

om Kungl. Maj :ts godkännande, slutet avtal mellan statens avtalsverk och

vederbörande personalorganisationer, innebär bl. a. följande lönegradsplaceringar

för den i organisationsförslaget upptagna fasta personalen i fögderierna.

Chef för lokal skattemyndighet (120 tjänster):

1 fögderidirektör

2 fögderidirektörer

20 fögderidirektörer

17 häradsskrivare

71 häradsskrivare

9 häradsskrivare

Assistentpersonal m. fl. (376 tjänster) :

2 avdelningsdirektörer

3 avdelningsdirektörer

6 fögderisekreterare ....................

27 fögderisekreterare ....................

27 fögderisekreterare ...................

29 fögderiassistenter ....................

59 fögderiassistenter ....................

B 4

B 3

B 1

A 27

A 25

A 23

B 2

B 1

A 27

A 25

A 23

A 21

A 19

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

71

119 fögderiassistenter

104 landskanslister

A 17

A 9/15

Biträdespersonal (2 626 tjänster):

35 förste kontorsskrivare

203 kontorsskrivare

483 kansliskrivare

610 kontorister

611 kanslibiträden

684 kontorsbiträden

högst A 5

A 15

A 13

A 11

A 9

A 7

Expeditionsvaktspersonal m. fl. (61 tjänster):

54 förste expeditionsvakter

4 expeditionsvakter

1 materialförvaltare

2 expeditionsförmän

A 13

A 11

A 9

A 7

Avtalet innefattar även vissa övergångsanordningar som har till syfte att

utgöra skydd mot löneminskning för dem som går över från tjänst vid

uppbördsverk till tjänst i fögderiorganisationen, samt reglerar bl. a. frågor

om ersättning för flyttningskostnader och rätt att behålla vikariatslön under

vissa förutsättningar.

Riksdagens lönedelegation har godkänt avtalet, dock under förbehåll att

riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar som legat till grund

för avtalet.

Av de nyss angivna tjänsterna bör chefstjänsterna och övriga tjänster på

löneplan B, tjänsterna som fögderisekreterare i A 23, fögderiassistent, förste

kontorsskrivare, kontorsskrivare och kansliskrivare inrättas som ordinarie,

medan återstående tjänster inrättas som extra ordinarie. Antalet ordinarie

tjänster blir med angiven fördelning 1 080.

I den mån ordinarie tjänsteman vid uppbördsverk går över till den motsvarande

statliga organisationen men därvid inte kan beredas ordinarie

tjänst, bör han anställas som extra ordinarie tjänsteman. Kan han i den

kommunala anställningen åberopa ordinarie anställning under minst 15

år eller, om han fyllt 40 år, under minst 10 år bör han dock erhålla personlig

statlig ordinarie tjänst i lönegrad motsvarande den kommunala tjänsten.

Jag föreslår att Kungl. Maj :t utverkar riksdagens bemyndigande att vid

behov inrätta sådana ordinarie och extra ordinarie tjänster.

Kungl. Maj :t bör äga föra sådana statliga ordinarie tjänster på övergångsstat,

vilkas innehavare inte får annan likvärdig eller högre ordinarie

tjänst i samband med reformen.

Jag förordar vidare att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

att i likhet med vad som skett vid tidigare förstatliganden och omorganisationer

vidta de övriga övergångsanordningar som kan visa sig bli nödvändiga.

Vid en omorganisation av den omfattning det här gäller är det av praktiska

skäl nödvändigt att samtliga de i den nya personalplanen upptagna

tjänsterna kungörs till ansökan lediga.

För att erhålla kronokamrerar- eller häradsskrivartjänst gäller f. n.

vissa kompetenskrav. Oavsett om man i fortsättningen vill bibehålla särskilda

behörighetsvillkor eller inte bör man av den som skall erhålla chefstjänst

i den nya organisationen fordra — förutom arbetsledarförmåga —•

kunnighet i och erfarenhet av det specialbetonade ämnesområde det här

gäller. Samma bör också gälla för avdelningsdirektörer och fögderisekreterare.

Särskild utbildning för dessa uppgifter ges bl. a. i de kurser som

länsstyrelsernas utbildningsnämnd anordnar för landskontorens landskanslister

och som även tar sikte på häradsskrivartjänst. Det synes därför

naturligt att rekryteringen också i fortsättningen sker bland tjänstemän

med denna utbildning. För fögderiassistenttjänsterna, vilka naturligt sluter

an till och kompletterar landskanslistkarriären på landskontor, bör gälla

samma behörighetsvillkor som för denna karriär.

Vid upphördsverken finns åtskilliga tjänstemän i mellangrad som inte

uppfyller dessa behörighetsvillkor. Som nämnden uttalat bör dispens kunna

komma ifråga för dessa. Sådana frågor får övervägas av Kungl. Maj:t.

Vad härefter angår medelsbehovet för nästa budgetår har länsstyrelserna

i sina anslagsframställningar beräknat detta för den nuvarande statliga

organisationen för tiden den 1 juli—den 31 december 1966. Avlöningskostnaderna

för häradsskrivarorganisationen har därvid angetts till i runt tal

18,2 milj. kr. Denna beräkning anser jag mig kunna godta. På grundval

av den träffade förhandlingsöverenskommelsen och tillgängliga uppgifter

om personalsammansättningen vid uppbördsverken och häradsskrivarkontoren

uppskattar jag i huvudsaklig överensstämmelse med nämndens beräkningar

medelsbehovet till avlöningar i den nya fögderiorganisationen

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1967 till 31,7 milj. kr. för personal

enligt personalplanen och till 6 milj. kr. för personal i övrigt, dvs. den

personal som måste bibehållas tills datareformen genomförs. Totalt beräknar

jag sålunda avlöningskostnaderna för nästa budgetår till 55,9 milj. kr.

Kostnaderna för den personal som skall handha de uppgifter ifråga om

administrationen av den allmänna tilläggspensioneringen som har lagts på

de lokala skattemyndigheterna kan enligt oförändrade grunder beräknas

till 11 640 000 kr. Dessa kostnader skall bestridas av allmänna pensionsfonden.

I avlöningsstaten bör därför tas upp en inkomstpost som svarar

häremot. Jag förordar därför att ett förslagsanslag av 44 260 000 kr. för

nästa budgetår anvisas till avlöningskostnader för fögderiorganisationen.

Som redan har sagts skall arbetet med administrationen av den all
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1666

73

manna tilläggspensioneringen fr. o. m. den 1 januari 1907 föras över från

överståthållarämbetet till den lokala skattemyndigheten i Stockholm. Hänsyn

härtill har inte tagits vid beräkningen av anslaget överståthållarämbetet:

Avlöningar för nästa budgetår. På grund av överföringen kommer såväl

utgifterna som inkomsterna under anslaget att minska med 400 000 kr.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att vidta härav föranledda dispositioner.

Länsstyrelserna har beräknat omkostnaderna för den nuvarande häradsskrivarorganisationen

för tiden den 1 juli 1966—den 31 december 1966 till

ca 1,7 milj. kr. Jag anser mig kunna godta denna beräkning. För tiden

den 1 januari—den 30 juni 1967 har nämnden enligt viss schablon beräknat

den nya fögderiorganisationens omkostnader till 3 870 000 kr. och intäkter

i verksamheten till 50 000 kr. Vissa kostnader i samband med omorganisationen

såsom flyttningskostnader har härvid inte medräknats. Då uppbördsverkens

nuvarande omkostnader inte kan framräknas anser jag att

nämndens beräkningar av de löpande omkostnaderna får godtas. Jag föreslår

emellertid att för vissa engångsutgifter, bl. a. kompletterande inventarieanskaffningar

och flyttningskostnader m. m. i samband med omorganisationen,

beräknas ett belopp av i runt tal 500 000 kr. I omkostnadsstaten

bör även föras upp inkomst från allmänna pensionsfonden för tillläggspensioneringens

administration. Dessa inkomster kan beräknas till

1 320 000 kr. Jag förordar sålunda att ett förslagsanslag till omkostnader

för fögderiorganisationen av 4,7 milj. kr. anvisas för nästa budgetår.

Anslagen till fögderiorganisationen, som i riksstaten för innevarande budgetår

är uppförda under rubrikerna Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar

och Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader, bör fr. o. m. budgetåret 1966/67

betecknas Fögderiorganisationen: Avlöningar resp. Fögderiorganisationen:

Omkostnader.

Den föreslagna omorganisationen påverkar också medelsbehovet för

länsstyrelserna. Vissa arbetsuppgifter som överståthållarämbetet nu har

kommer att fr. o. m. den 1 januari 1967 läggas på fögderimyndigheten i

Stockholm. Vidare kommer ett antal landskanslist^ änster som finns upptagna

på länsstyrelsernas personalplan att kunna dras in. Å andra sidan

kan viss förstärkningspersonal bli nödvändig under någon tid i samband

med övergången till den nya organisationen. Det bör ankomma på Kungl.

Maj :t att ta hänsyn till dessa förhållanden vid fördelningen av anslagen för

nästa budgetår.

Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen att

A. besluta att de kommunala uppbördsverken skall förstatligas

den 1 januari 1967;

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

B. godkänna de av mig angivna riktlinjerna för lokal

skattemyndighets arbetsuppgifter och organisation;

C. bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter och

vidta de åtgärder i övrigt som fordras för genomförande

av de framlagda förslagen samt meddela nödvändiga övergångsbestämmelser;
D.

bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för fögderiorganisationen i överensstämmelse med de

förslag jag har redovisat;

E. godkänna följande avlöningsstat för fögderiorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 17 200 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 38 700 000

Summa kr. 55 900 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från allmänna pensionsfonden ...... 11 640 000

Nettoutgift kr. 44 260 000

F. till Fögderiorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 44 260 000 kr.;

G. till Fögderiorganisationen: Omkostnader för budgetåret

1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 700 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas propositionen av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingemar Reimer

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1666 75

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning........................................................... 3

Uppbördsverkens förstatligande.......................................... g

Nuvarande förhållanden.............................................. g

Nämnden........................................................ g

Uppbördsverkens säruppgifter...................................... 9

Uppbördsverkens personal......................................... 43

Tidpunkten för förstatligandet...................................... 15

Formerna för personalövertagandet.................................. Ig

Remissyttrandena.................................................... 43

Uppbördsverkens säruppgifter...................................... 18

Uppbördsverkens personal......................................... 21

Tidpunkten för förstatligandet...................................... 22

Formerna för personalövertagandet.................................. 22

Lokal skattemyndighets arbetsuppgifter oeh organisation m. m............... 25

Datareformens inverkan på arbetsuppgifterna............................ 25

Nämnden.......................................................... 26

De framtida arbetsuppgifterna...................................... 26

Distriktsindelningen............................................... 34

Personalbehov och anslagsberäkningar............................... 38

Remissyttrandena.................................................... 45

De framtida arbetsuppgifterna...................................... 4g

Distriktsindelningen............................................... 55

Personalbehov och anslagsberäkningar............................... 57

Föredraganden........................................................ gO

Inledning.......................................................... gp

Uppbördsverkens förstatligande....................................... 60

Lokal skattemyndighets arbetsuppgifter och organisation................ 64

Hemställan........................................................... 73

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående förstatligandet av uppbördsverken och omorganisation av de lokala skattemyndighetern a1 i texten
  2. SU 1966:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående förstatligandet av uppbördsverken och omorganisation av de lokala skattemyndigheterna m. m. jämte i a1 i texten
  3. BevU 1966:36 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av huvudmannaskapet för uppbö s. 1 i texten