Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1966

9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:7, Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1966

1

Nr 7

Kungl. Maj:ts proposition titt riksdagen angående livränta till

vissa personer; given Stockholms slott den 17 december

1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställs riksdagens prövning dels (p. 1) ett ärende

om fortsatt livränta åt änka efter person som avlidit till följd av sjukdom,

ådragen under militärtjänstgöring, dels (p. 2—5) fyra ärenden om livränta

åt personer, som skadats under militärtjänstgöring, dels (p. 6) ett ärende

om livränta åt person, som skadats till följd av trafik med kronans fordon.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj.ts proposition nr 7 år 1966

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 17

december 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson.

1.

Smeden M. A. Berglöf, född den 18 augusti 1925, avled den 19 december

1960 till följd av kronisk njurinflammation ådragen under militärtjänstgöring.

Han efterlämnade hustrun Karin Berglöf, född den 8 augusti 1933,

och två barn i äktenskapet, födda den 5 december 1958 resp. den 29 juni 1961.

Sjukdomen yppades i maj 1946 och äktenskapet ingicks år 1958. På grund

av sjukdomen har enligt förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (1927

års militärersättningsförordning) utgetts ersättning till M. A. Berglöf. Vid

tiden för äktenskapets ingående och fram till dödsfallet utgick livränta till

honom.

Riksförsäkringsanstalten tillerkände genom beslut den 23 januari och

den 12 juli 1961 dödsboet begravningshjälp samt ettvart av makarnas barn

livränta med 100 kr. i månaden, tills det fyllde 16 år. Samtidigt förklarade

anstalten att enligt bestämmelserna i 1927 års militärersättningsförordning

livränta inte kunde tillerkännas Karin Berglöf, eftersom äktenskapet ingåtts

sedan mannens sjukdom yppats.

Kungl. Maj :t medgav den 13 april 1962 med stöd av riksdagens beslut

(prop. 1962:44 p. 3, SU 45, rskr 139) att till Karin Berglöf fick under

fem år fr. o. in. den 19 december 1960 utbetalas den ersättning som vid tilllämpning

av nämnda förordning skulle ha tillkommit henne, om hon varit

gift med M. A. Berglöf när han befanns lida av kronisk njursjukdom med

avdrag beträffande förfluten tid för belopp varmed änkepensionen skolat

minskas, om ersättning enligt förordningen utgått vid änkepensionens bestämmande.

Karin Berglöf anhåller nu om fortsatt livränta. Hon uppger att hon för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Mnj.ts proposition nr 7 dr 1966 ■*

sörjer sig och barnen genom att hjälpa föräldrarna med allehanda syssloi

på deras småjordbruk.

Riksförsäkringsverket anför i yttrande den 25 oktober 1965.

Makarnas två barn tillerkändes livräntor enligt militärersättningsförordningen.

Enligt folkpensioneringslagen beviljades också pensioner till änkan

och barnen. I prop. 1962: 44 redovisades utredning om änkans ekonomiska

situation och förhållanden i övrigt. Departementschefen ansåg det med

hänsyn till änkans svaga ekonomi och betydande försörjningsbörda skäligt,

att i enlighet med myndigheternas förslag livränta tillerkändes henne för

en tid av fem år. Numera utgår såväl livränte- som pensionsförmånerna

med förhöjda belopp. Livräntans årsbelopp är för änkan 3 120 kr. och för

vartdera barnet 1 560 kr. Efter avdrag enligt 1 / kap. 2 § lagen om allmän

försäkring utgör pensionens årsbelopp 2 123 kr. för änkan och 325 kr. föi

vartdera barnet. Därtill kommer kommunalt bostadstillägg om 600 kr.

Sammanlagt utgår 9 613 kr. om året. Livräntan till änkan utlöper i december

1965. Änkepensionen blir därefter 4 245 kr. vid oförändrat pensionspristal.

De sammanlagda livränte- och pensionsförmånerna sjunker då med 998 kr.

om året. Barnens livräntor och pensioner bortfaller vid 16 års ålder. När

det yngsta barnet fyller 16 år minskas änkepensionen enligt 8 kap. 4 §

försäkringslagen med 7/is.

Karin Berglöf bor hos sina föräldrar. Omvårdnaden av de bägge barnen

tar en stor tiel av hennes tid. Karin Berglöfs möjligheter att bereda sig inkomster

av förvärvsarbete torde vara begränsade så länge barnen är i skolåldern.

Det yngsta barnet fyller 16 år först år 1977. Efter makens död

såldes en honom tillhörig fastighet för 18 500 kr. Enligt ansökningen har

Karin Berglöf tillgångar om 22 000 kr., avsedda att bli grundplåt för barnens

utbildning. Hon har upplyst, att tillgångarna utgörs av 19 032 kr. i banktillgodohavanden

och 3 000 kr. i intecknad fordran i den försålda fastigheten

samt att barnen har banktillgodohavanden om 6 586 kr.

Enligt de från år 1955 gällande bestämmelserna i 1950 års militärersättningsförordning

(7 § 2 mom.) utgar livränta till änka oavsett om äktenskapet

slutits före eller efter skadans inträffande. Livränterätten är inte beroende

av ekonomisk behovsprövning. Vid bestämmelsernas tillkomst förutsattes

att uppkommande frågor om livränta till änkor i äldre fall, där äktenskapet

slutits efter skadans inträffande, skulle liksom tidigare prövas av Kungl.

Maj :t och riksdagen gemensamt (prop. 1954: 130, L2U 35, rskr 276). Riksförsäkringsverket

tillstyrker, att Karin Berglöf medges fortsatt livränta

fr. o. in. den 20 december 1965 enligt grunderna i 1927 års militärersättningsförordning.

Någon tidsbegränsning av den fortsatta livräntan finner

verket inte påkallad! Vid utgivandet av retroaktiv livränta bör avdrag ske

för det belopp, varmed änkepensionen skolat minskas på grund av livräntan.

Departementschefen

Enligt den ändring i militärersättningsförordningen den 2 juni 1950 (nr

261) som trädde i kraft den 1 januari 1955 har tidigare inskränkningar i

änkas rätt till livränta bortfallit. Ersättningsanspråk till följd av skada

eller sjukdom, som inträffat före den 1 januari 1955, skall emellertid fortfarande

bedömas enligt de äldre bestämmelserna. Vid behandlingen av änd1*—Bihang

till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 7

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1966

ringsförslaget uttalade andra lagutskottet, att det kunde övervägas om inte

de föreslagna för efterlevande gynnsammare bestämmelserna kunde ge anledning

till omprövning efter skälighet i sådana fall där ersättning till följd

av de äldre bestämmelserna ej kunde utgå och detta tedde sig obilligt i det

enskilda fallet. Uttalandet lämnades utan erinran av riksdagen.

Karin Berglöf är inte berättigad till livränta enligt bestämmelserna i 1927

års militärersättningsförordning eller övergångsbestämmelserna till den

ändring i 1950 års militärersättningsförordning som trädde i kraft den 1

januari 1955. Hon har emellertid efter särskild prövning tillerkänts livränta

för en femårsperiod som utgår den 19 december 1965. Av föreliggande ansökan

och riksförsäkringsverkets yttrande framgår att Karin Berglöfs ekonomiska

förhållanden inte har förbättrats under de förflutna åren och att

hon fortfarande är i behov av visst ekonomiskt stöd till följd av makens

död. Jag anser det därför skäligt att hon tillerkänns fortsatt livränta enligt

grunderna i 1927 års militärersättningsförordning. Då Karin Berglöf endast

är 32 år och såvitt utredningen visar är fullt arbetsför bör livräntan begränsas

till en femårsperiod (jfr prop. 1963: 17 p. 1). Fråga om livränta för tiden

därefter torde framdeles få tas upp till prövning efter särskild ansökan.

För livränterätten skall sedvanliga begränsningar gälla (jfr prop. 1962: 44 p.

1—3).

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medge,

att från anslaget Ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring m. m., under fem år

fr. o. m. den 20 december 1965 till Karin Berglöf utbetalas

den ersättning som vid tillämpning av förordningen den 18

juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring skulle ha tillkommit henne,

om hon varit gift med M. A. Berglöf när han befanns lida

av kronisk njursjukdom med avdrag beträffande förfluten

tid för belopp varmed änkepensionen skolat minskas om

ersättning enligt förordningen utgått vid änkepensionens

bestämmande.

2.

G. H. Olsson, som är född den 22 april 1911 och fabriksarbetare till yrket,

skadades den 7 april 1949 under militärtjänstgöring, då han medföljde som

passagerare på en kronan tillhörig lastbil. Olsson föll av lastflaket och överkördes

av en luftvärnskanon som bogserades av bilen.

Sedan försvarets civilförvaltning och försvarets skaderegleringsnämnd

uttalat att kronan var ersättningsskyldig på grund av skadan, har Kungl.

Maj :t genom särskilda beslut tillerkänt Olsson viss ersättning, bl. a. skadeståndslivränta,

t. o. m. den 25 november 1964 med avdrag av motsvarande

ersättning från riksförsäkringsverket.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 7 ur t!))><> 5

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Olsson livsvarig

livränta efter en invaliditet av 15 %.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från skaderegleringsnämnden,

hemställer nu att Olsson skall tillerkännas livsvarig livränta

fr. o. m. den 2(5 november 1964 efter en invaliditet av 15 % och på grundval

av en årsinkomst om 10 720 kr. att utgå med 1 608 kr. om året till fyllda

67 år och för tiden därefter med 804 kr. om året med avdrag av motsvarande

ersättning från riksförsäkringsverket.

Genom beslut den 12 mars 1965 medgav Kungl. Maj :t att till Olsson fick

l. o. in. den 30 juni 1966 utbetalas livränta enligt civilförvaltningens förslag.

Tillika förklarade Kungl. Maj:t sig vilja framdeles meddela beslut om

livränta för tiden därefter.

Departementschefen

Kronan är ersättningsskyldig för den skada som drabbat Olsson. Beträffande

livränta t. o. in. den 30 juni 1966 föreligger redan beslut av Kungl.

Maj :t. Av utredningen framgår att invaliditeten är livsvarig. För Olssons

återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medge,

att från anslaget Diverse pensioner och understöd m. in.

må på grund av förenämnda olyckshändelse till G. H. Olsson

utgå livsvarig livränta fr. o. in. den 1 juli 1966 till dess

lian fyller 67 år med 1 608 kr. om året och för tiden därefter

med 804 kr. om året med avdrag av vad han i motsvarande

hänseende kan komma att uppbära från riksförsäkringsverket.

3.

G. S. Sangberg, som är född den 25 augusti 1918, skadades under militärtjänstgöring

vid en trafikolycka den 21 april 1954. Genom lagakraftvunnen

dom har kronan befunnits ersättningsskyldig mot Sangberg.

Genom särskilda beslut har Kungl. Maj :t på grund av skadan tillerkänt

Sangberg viss ersättning, bl. a. skadeståndslivränta, t. o. m. den 22 juli 1964

med avdrag av motsvarande ersättning från riksförsäkringsverket.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Sangberg livsvarig

livränta efter en invaliditet av 10 %.

Sangberg yrkar nu livsvarig skadeståndslivränta med 2 000 kr. om året

med avdrag av den från riksförsäkringsverket utgående livräntan. Han är

ekonomiföreståndare på ett fartyg och uppskattar sin årsinkomst inbegripet

fri kost och fritt logi till 21 000 kr.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd,

tillstyrker livränta med yrkat belopp. Civilförvaltningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1966

anser dock att livräntan bör nedsättas till hälften när Sangberg fyller 67 år,

varjämte motsvarande ersättning från riksförsäkringsverket skall avdragas.

Genom beslut den 7 maj 1965 medgav Kungl. Maj :t, att till Sangberg

fick t. o. m. den 30 juni 1966 utbetalas livränta enligt civilförvaltningens

förslag. Tillika förklarade Kungl. Maj:t sig vilja framdeles meddela beslut

om livränta för tiden därefter.

Departementschefen

Kronan är ersättningsskyldig för den skada som drabbat Sangberg. Beträffande

livränta t. o. m. den 30 juni 1966 föreligger redan beslut av

Kungl. Maj:t. Av utredningen framgår att invaliditeten är livsvarig. För

Sangbergs återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens

förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medge,

att från anslaget Diverse pensioner och understöd in. m.

må på grund av förenämnda olyckshändelse till G. S. Sangberg

utgå livsvarig livränta fr. o. m. den 1 juli 1966 till dess

han fyller 67 år med 2 000 kr. om året och för tiden därefter

med 1 000 kr. om året med avdrag av vad han i motsvarande

hänseende kan komma att uppbära från riksförsäkringsverket.

4.

S. R. G. Jansson, som är född den 27 mars 1936, skadades den 7 september

1956 under militärtjänstgöring, då han medföljde som passagerare i en

kronan tillhörig jeep.

Sedan försvarets civilförvaltning och försvarets skaderegleringsnämnd

uttalat att kronan var ersättningsskyldig på grund av skadan, har Kungl.

Maj :t genom särskilt beslut tillerkänt Jansson viss ersättning, bl. a. skadeståndslivränta,

t. o. m. den 28 december 1964 med avdrag av motsvarande

ersättning från riksförsäkringsverket.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Jansson livsvarig

livränta efter en invaliditet av 10 %.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från skaderegleringsnämnden,

hemställer nu att Jansson, som är verkstadsarbetare, måtte tillerkännas

livsvarig livränta fr. o. m. den 29 december 1964 efter en invaliditet

av 10 % och en månadsinkomst av 900 kr. att utgå med 90 kr. i månaden

till fyllda 67 år och för tiden därefter med 45 kr. i månaden med avdrag av

motsvarande ersättning från riksförsäkringsverket.

Genom beslut den 25 november 1965 medgav Kungl. Maj :t, att till Jansson

fick t. o. in. den 30 juni 1966 utbetalas livränta enligt civilförvaltningens

förslag. Tillika förklarade Kungl. Maj:t sig vilja framdeles meddela beslut

om livränta för tiden därefter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ls proposition nr 7 år W6G

Departementschefen

Kronan är ersättningsskyldig för den skada som drabbat Jansson. Beträffande

livränta t. o. in. den 30 juni 1900 föreligger redan beslut av

Kungl. Maj :t. Av utredningen framgår att invaliditeten är livsvarig. För

Janssons återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens

förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medge,

att från anslaget Diverse pensioner och understöd m. m.

må på grund av förenämnda olyckshändelse till S. It. G. Jansson

utgå livsvarig livränta fr. o.m. den 1 juli 1966 till dess

han fyller 67 år med 90 kr. i månaden och för tiden därefter

med 45 kr. i månaden med avdrag av vad han i motsvarande

hänseende kan komma att uppbära från riksförsäkringsverket.

5.

L. A. Molin, som är född den 17 februari 1927, skadades den 23 september

1948 under militärtjänstgöring, då han under färd på motorcykel påkördes

av en kronan tillhörig motorcykel.

Sedan försvarets civilförvaltning och försvarets skaderegleringsnämnd

uttalat att kronan syntes ersättningsskyldig på grund av skadan har Kungl.

Maj :t genom särskilda beslut tillerkänt Molin viss ersättning, bl. a. skadeståndslivränta,

t. o. m. den 30 september 1963 efter en invaliditet av 15 %

och en årsinkomst av 12 672 kr. med avdrag av motsvarande ersättning från

riksförsäkringsverket.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Molin livsvarig

livränta efter en invaliditet av 10 %.

Molin yrkar nu livsvarig skadeståndslivränta med 6 000 kr. om året. Han

är försäljare men var tidigare verkstadsarbetare vid statens järnvägar och

beräknar livräntan efter en högre invaliditet än den medicinska och med

utgångspunkt i årsinkomsten för en verkstadsarbetare hösten 1964. Denna

uppskattar Molin till 18 650 kr.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från skaderegleringsnämnden

och införskaffat utredning från statens järnvägar, tillstyrker att

Molin tillerkänns livsvarig livränta efter en årsinkomst av 18 650 kr. och en

invaliditet av 10 %. Civilförvaltningen anser dock att livräntan bör nedsättas

till hälften när Molin fyller 67 år och att 240 kr. om året skall avdragas

motsvarande den kapitaliserade livränta som riksförsäkringsverket tillerkänt

Molin.

Genom beslut den 15 september 1965 medgav Kungl. Maj :t att till Molin

fick t.o.m. den 30 juni 1966 utbetalas livränta enligt civilförvaltningens

förslag. Tillika förklarade Kungl. Maj:t sig vilja framdeles meddela beslut

om livränta för tiden därefter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1966

De partem en tschefen

Kronan får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat

Molin. Beträffande livränta t. o. m. den 30 juni 1966 föreligger redan beslut

av Kungl. Maj :t. Av utredningen framgår att invaliditeten är livsvarig. För

Molins återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medge,

att från anslaget Diverse pensioner och understöd m. m.

må på grund av förenämnda olyckshändelse till L. A. Molin

utgå livsvarig livränta fr. o.m. den 1 juli 1966 till dess han

fyller 67 år med 1 625 kr. om året och för tiden därefter med

812 kr. 50 öre om året.

6.

Olga Forsberg, som är född den 2 september 1905, skadades den 7 juni

1963, när hon under cykling påkördes av en kronan tillhörig bil. Genom

lagakraftvunnen dom har bilföraren fällts till ansvar för vårdslöshet i trafik.

Olga Forsberg yrkar nu skadeståndslivränta med 100 kr. i månaden.

Riksförsäkringsverket har i avgivet yttrande uttalat att Olga Forsberg

på grund av skadan har en invaliditet av 25 % under återstående livstid.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd,

har uttalat att kronan synes vara skyldig att utge ojämkat

skadestånd. I samband härmed har ämbetsverket utbetalat viss ersättning

till Olga Forsberg, som inte har förvärvsarbete, och med ledning av

föreliggande läkarintyg och ekonomisk utredning tillstyrkt livsvarig livränta

med yrkat belopp.

Genom beslut den 15 september 1965 medgav Kungl. Maj:t att till Olga

Forsberg fick t. o. m. den 30 juni 1966 utbetalas livränta med 100 kr. i

månaden. Tillika förklarade Kungl. Maj :t sig vilja framdeles meddela beslut

om livränta för tiden därefter.

Departementschefen

‘kronan får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat

ölgäkorsberg. Beträffande livränta t. o. m. den 30 juni 1966 föreligger

redan !t>’Älut av Kungl. Maj:t. Av utredningen framgår att invaliditeten är

Ii^s^åid^/!^ör Olga Forsbergs återstående livstid bör livränta utgå enligt

civrl f5K’åitfdij^éhs förslag.

.lag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medge,

ni o . Bil ila J. [''''jdt^från anslaget Diverse pensioner och understöd m. in.

eu jgninlln/iölli^jg dä^rtind av förenämnda olyckshändelse till Olga Forslulaod

fJobbam ft^kvarig livränta fr. o. in. den 1 juli 1966 med

100 kr. i månaden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1966 9

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göran Westlund

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:70 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avveckling av stödet till odling av spånadqlin och hampa jämte i ämnet väckta motioner a1 i texten
  2. SU 1966:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående liv - ränta till vissa personer. s. 1 i texten