Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m

1966-03-04 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:71, Med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 71 är 1966

1

Nr 71

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen om val till riksdagen m. m.;

given Stockholms slott den 4 mars 1966.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitieärenden

vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade

förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen;

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar av vallagarnas bestämmelser om

röstlängd i syfte att vidga möjligheterna till rättelse i sådan längd. Har någon

till följd av uppenbart fel inte blivit upptagen såsom röstberättigad i den

för granskning framlagda röstlängden men felet ej blivit påtalat genom

anmärkning i föreskriven ordning hos valnämnden, skall länsstyrelsen enligt

förslaget kunna på ansökan besluta om rättelse, om den som berörs av

felet uppfyllde rösträttsvillkoren även vid anmärkningstidens utgång. Ansökan

om sådan rättelse skall kunna göras av den som felet rör eller av den

lokala skattemyndigheten. Ansökan får inte göras senare än den 1 september

det år röstlängden upprättats. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. A''r 71

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1966

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om

val till riksdagen

Härigenom förordnas, dels att 50—53 §§ lagen den 26 november 1920 om

val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels

att i samma lag skall införas en ny paragraf, betecknad 53 a §, av nedan

angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

50

Då inkommet besvärsmål är i

skick att kunna avgöras, teckne

Konungens befallningshavande å besvärshandlingarna

sitt beslut och

återsände handlingarna till valnämndens

ordförande. De rättelser, som av

Konungens befallningshavandes beslut

föranledas, skola av ordföranden

införas i röstlängden.

Ej må besvärshandlingar till part

återställas.

(Föreslagen lydelse)

§•

Då inkommet besvärsmål är i

skick att kunna avgöras, teckne

Konungens befallningshavande å besvärshandlingarna

sitt beslut och

återsände handlingarna till valnämndens

ordförande. De rättelser, som

av Konungens befallningshavandes

beslut föranledas, skola av ordföranden

införas i röstlängden. Ej må besvärshandlingar

till part återställas.

Över Konungens befallningshavandes

beslut må särskild klagan ej föras.

Anföras besvär över valförrättning,

vid vilken beslutet tjänat till

efterrättelse, må i sammanhang därmed

talan mot beslutet fullföljas.

51

Över Konungens befallningshavandes

beslut må särskild klagan ej föras.

Anföras besvär över valförrättning,

vid vilken beslutet tjänat till

efterrättelse, må i sammanhang därmed

talan mot beslutet fullföljas.

52

Har emot röstlängd, som blivit i

föreskriven ordning framlagd, anmärkning

ej förekommit, eller har

1 Senaste lydelse av 50 och 53 §§ se 1963:127.

Ej må vid klagan över beslut i fråga

om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos valnämnden

varit i laga ordning företedda.

Har emot röstlängd, som blivit i

föreskriven ordning framlagd, anmärkning

ej förekommit eller har i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

i anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där

sådan ifrågakommer, i längden

gjorts, lände den röstlängd vid riksdagsmannaval,

som därefter, intill

dess ny röstlängd på enahanda sätt

kommit till stånd, hålles, till ovillkorlig

efterrättelse, där ej, på sätt

nedan stadgas, rättelse skall i längden

verkställas.

Har på klagan, som i samband

med besvär över valförrättning blivit

förd, röstlängden i någon del förklarats

felaktig, skall, evad felaktigheten

länt till förrättningens upphävande

eller ej, Konungens befallningshavande

i längden införa de av

beslutet föranledda rättelser.

53

Ej må vid klagan över beslut i

fråga om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos valnämnden

varit i laga ordning företedda.

anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där sådan

ifrågakommer, i längden gjorts, lände

röstlängden, om annat ej följer

av 53 § eller 53 a §, till ovillkorlig

efterrättelse vid riksdagsmannaval,

som därefter hålles, intill dess

ny röstlängd på föreskrivet sätt kommit

till stånd.

§•

Har någon till följd av uppenbart

fel icke blivit upptagen såsom röstberättigad

i den för granskning

framlagda röstlängden och har felet

ej påtalats i föreskriven ordning genom

anmärkning hos valnämnden,

äger Konungens befallningshavande

på ansökan av honom eller av den

lokala skattemyndigheten besluta om

rättelse, om den som felet rör vid anmärkningstidens

utgång uppfyllde

vad lag stadgar såsom villkor för

rösträtt. För att kunna upptagas till

prövning skall sådan ansökan hava

inkommit till Konungens befallningshavande

senast den 1 september

det år röstlängden upprättats.

Meddelar Konungens befallningshavande

beslut om rättelse enligt

denna paragraf, skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen underrätta

valnämndens ordförande

därom samt kungöra beslutet. Kungörelsen

skall anslås på vederbörande

kommuns anslagstavla och, där

så kan ske, införas i ortstidningar.

Det åligger valnämndens ordförande

att genast råtta röstlängden i enlighet

med beslutet. Innan detta

skett, äger beslutet icke verkan.

Talan får icke föras mot beslut,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

varigenom ansökan om rättelse avslagits

eller avvisats. Över beslut om

rättelse får klagan föras endast i

samband med besvär över valförrättning,

vid vilken beslutet tjänat till

efterrättelse.

53 a §.

Har på klagan, som förts i samband

med besvär över valförrättning,

röstlängden i någon del förklarats

felaktig, skall, vare sig felaktigheten

länt till förrättningens upphävande

eller ej, Konungens befallningshavande

i längden införa av

beslutet föranledd rättelse.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 jimi 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 10 § kommunala vallagen den 6 juni 1930

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att i 3 kap. samma

lag skola införas två nya paragrafer, betecknade 10 a § och 10 b §, av ne
-

dan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

10

Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven

ordning framlagd, anmärkning

ej förekommit, eller har med

anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där sådan

ifrågakommer, gjorts i röstlängden,

länder längden, i den mån ej enligt

andra stycket rättelse skall verkställas,

till ovillkorlig efterrättelse,

intill dess ny röstlängd på föreskrivet

sätt kommit till stånd.

(Föreslagen lydelse)

$•

Har mot röstlängd, som blivit i

föreskriven ordning framlagd, anmärkning

ej förekommit eller bar

med anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse,

där sådan ifrågakommer, gjorts i

röstlängden, länder längden, i den

mån ej annat följer av 10 a § eller

10 b §, till ovillkorlig efterrättelse

intill dess ny röstlängd på föreskrivet

sätt kommit till stånd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 19GG

5

(Nuvarande lydelse)

Har på klagan, som förts i samband

med besvär över valförrättning

eller annan omröstning, röstlängden

i någon del förklarats felaktig, skall,

sedan beslutet vunnit laga kraft,

länsstyrelsen, ändå alt felaktigheten

ej föranlett omröstningens upphävande,

låta i längden införa av

förklaringen föranledd rättelse.

(Föreslagen lydelse)

10 a §.

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om rättelse av uppenbart fel

i röstlängd äger motsvarande tilllämpning

beträffande röstlängd som

avses i detta kapitel.

10b§.

Har på klagan, som förts i samband

med besvär över valförrättning

eller annan omröstning, röstlängden

i någon del förklarats felaktig, skall,

sedan beslutet vunnit laga kraft,

länsstyrelsen, ändå att felaktigheten

ej föranlett omröstningens upphävande,

låta i längden införa av förklaringen

föranledd rättelse.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

It Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 71

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1966

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

i mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Länge, Kling, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vidgade möjligheter

att råtta fel i röstlängd och anför.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 tillkallades

samma dag hovrättsrådet Gustaf Petrén att såsom särskild utredningsman

verkställa vissa undersökningar rörande upprättande av röstlängd och

framlägga de förslag, vartill utredningen kunde ge anledning. Utredningsmannen,

som för sin utredning antagit benämningen röstlängdsutredningen,

har slutredovisat sitt uppdrag i ett den 15 december 1965 avgivet betänkande,

benämnt »Röstlängdsförfarandet» (SOU 1965: 76).

I betänkandet framlägger röstlängdsutredningen vissa förslag, som syftar

till att förbättra röstlängdsförfarandet och vidga möjligheterna att rätta fel

i röstlängd. Utredningens reformförslag innebär vittgående ändringar av

gällande bestämmelser i ämnet. Enligt vad utredningen framhåller kan

dess förslag till ny ordning för röstlängds upprättande icke genomföras

förrän år 1968 med hänsyn till att förslaget för sin tillämpning förutsätter

att registreringen inom folkbokföringen verkställs hos länsstyrelserna med

hjälp av datamaskiner. Denna förutsättning kommer ej att vara uppfylld i

hela landet förrän nämnda år. Utredningen förordar därför att den föreslagna

reformen får träda i tillämpning först vid upprättandet av 1968 års

röstlängder. Remissbehandlingen av utredningens nu berörda förslag rörande

röstlängdsförfarandet är ännu inte avslutad.

I sitt betänkande har utredningen också övervägt vilka åtgärder som kan

vidtas för att minska riskerna för rösträttsförluster när röstlängderna åren

1966 och 1967 alltjämt upprättas enligt nuvarande ordning. Enligt utredningen

kan denna ordning förbättras provisoriskt genom viss utbyggnad av

rättelsemöjligheterna på så sätt att man möjliggör en tillämpning av de

särskilda rättsmedlen resning och återställande av försutten tid för att

vinna rättelse i fall när den som uppfyller rösträttskvalifikationerna på

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år li)6C>

grund av uppenbart förbiseende ej har medtagits i röstlängden eller däri

antecknats såsom icke röstberättigad. Utredningen framlägger förslag till

vissa ändringar i vallagstiftningen i sådant syfte.

Över utredningens sistnämnda förslag har efter remiss yttranden avgivits

av regeringsrättens ledamöter, statistiska centralbyrån, centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser,

de lokala skattemyndigheterna och valnämnderna i Stockholm, Göteborg

och Malmö, kyrkobokföringsinspektörerna i Stockholms stift och

Lunds stifts södra inspektionsområde, förvaltningsdomstolskommittén,

Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet

samt Föreningen Sveriges kronokamrerare. Vissa länsstyrelser har

överlämnat yttranden från valnämnder, kronokamrerare och häradsskrivare.

Såsom nyss framgått kan inte i nuvarande läge ställning tas till utredningens

huvudförslag. Jag får därför begränsa mig till frågan vad som f. n.

kan göras för att vidga möjligheterna att rätta fel i röstlängd.

Gällande bestämmelser. I 16 § riksdagsordningen har bestämmelser meddelats

om villkoren för rösträtt vid andrakammarval. Bestämmelserna kompletteras

med en föreskrift i samma paragraf att till efterrättelse vid val

skall finnas röstlängd och att rösträtten skall, på sätt i vallagen närmare bestämts,

grundas på förhållandena vid tiden för röstlängdens tillkomst, ändå

att förändring inträffar före valet. Röstlängderna blir därför avgörande för

vilka som äger delta i andrakammarval. Samma betydelse har röstlängderna

när det gäller rätten att delta i kommunalt val.

I 37—53 §§ lagen om val till riksdagen (ValL) har närmare regler meddelats

om röstlängd vid andrakammarval. Enligt dessa regler gäller för röstlängds

iordningställande ett i detalj bestämt handlings- och tidsschema. På

den lokala skattemyndigheten ankommer att upprätta röstlängd för varje

valdistrikt (37 §). Sådan längd skall upprättas varje år före den 30 juni och

efter mantalslängden för samma år uppta alla invånare inom valdistriktet,

som uppnått eller under året uppnår en ålder av tjugo år (38 §). Varje sådan

person, om vilken upplysning ej vinnes att han den 10 juni brister i något

av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, antecknas i röstlängden såsom

röstberättigad. I fråga om den som först under kalenderåret uppnått eller

uppnår en ålder av tjugo år anmärks dock att rösträtt ej tillkommer honom

förrän efter utgången av löpande kalenderår. Senast den 30 juni skall den

upprättade röstlängden vara avlämnad till valnämndens ordförande (39 §).

Fr. o. m. den 6 t. o. m. den 12 juli skall röstlängden vara framlagd för

granskning. Om tid och ställe för framläggandet utfärdar länsstyrelsen

senast den 30 juni kungörelse, som anslås på kommunens anslagstavla och,

där så kan ske, införs i ortstidningar (40 och 41 §§). Valnämndens ordförande

har att ofördröjligen efter röstlängdens mottagande till varje i röstlängden

upptagen person, som däri antecknats såsom icke röstberättigad,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1966

med posten sända underrättelse härom med angivande av skälet för att

vederbörande uteslutits från rösträtt (40 §). Sådan underrättelse behöver

dock inte sändas till den som saknar stadigt hemvist. Såväl den av länsstyrelsen

utfärdade kungörelsen som de särskilda underrättelserna skall

även innehålla upplysning om tid och sätt för framställande av anmärkning

mot röstlängden. Anmärkning mot framlagd röstlängd kan framställas

hos valnämnden senast den 18 juli (42 §). Den skall göras skriftligen.

Anmärkningsrätt tillkommer dels den som anser sig oriktigt utesluten

från rösträtt, dels den som anser att annan oriktigt upptagits som röstberättigad.

Gör någon i rätt tid anmärkning med påstående att annan obehörigen

upptagits som röstberättigad i röstlängden, skall valnämndens ordförande

ofördröjligen med posten sända underrättelse till denne och upplysa

om dagen för anmärkningens prövning (43 §). Anmärkning, som ej

gjorts inom föreskriven tid, kan inte upptas till prövning (44 §). Valnämnden

skall vid offentligt sammanträde den 25 juli eller, om denna dag

är en lördag eller söndag, nästa söckendag pröva de mot röstlängden

framställda anmärkningarna (45 §). Valnämnden skall omedelbart eller

senast dagen efter slutad förhandling meddela beslut beträffande varje i

behörig tid framställd anmärkning och i röstlängden införa de rättelser,

som föranleds av nämndens beslut. Den sålunda rättade röstlängden skall

därefter underskrivas av valnämnden och är därmed i princip i slutgiltigt

skick. För den som är missnöjd med något valnämndens beslut finns emellertid

möjlighet att anföra besvär hos länsstyrelsen. ValL upptar i 46—49 §§

föreskrifter om vad som är att iaktta vid sådan besvärstalan. När till länsstyrelsen

inkommet besvärsmål är i skick att kunna avgöras, skall länsstyrelsen

teckna sitt beslut på besvärshandlingarna samt därefter återsända

dessa till valnämndens ordförande, som har att införa eventuella

rättelser i röstlängden (50 § första stycket). Besvärshandlingarna får inte

återställas till part (50 § andra stycket), över länsstyrelsens beslut kan

klagan inte föras särskilt utan endast i samband med besvär över valförrättning,

vid vilken beslutet tjänat till efterrättelse (51 §). Vid klagan över beslut

i fråga om anmärkning mot röstlängd får inga andra bevis gälla än de

som varit i laga ordning företedda hos valnämnden (53 §). I 52 § har en

regel meddelats om röstlängdens bindande verkan. Har anmärkning ej framställts

mot framlagd röstlängd eller har beslut över framställd anmärkning

meddelats och därav eventuellt föranledd rättelse införts i längden skall

enligt paragrafens första stycke röstlängden lända till ovillkorlig efterrättelse

vid riksdagsmannaval, som därefter hålls, intill dess ny röstlängd

kommit till stånd. Regeln modifieras emellertid i visst hänseende genom

bestämmelserna i paragrafens andra stycke. Däri stadgas att länsstyrelsen

skall, om röstlängden i någon del förklarats felaktig genom beslut i anledning

av klagan som förts i samband med besvär över valförrättning, införa

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1966

de rättelser i längden som föranleds av beslutet, oavsett om felaktigheten

länt till valförrättningens upphävande eller ej.

Bestämmelser om röstlängd vid kommunalval och kommunala beslut

finns upptagna i 6—10 §§ kommunala vallagen (KVL). Bestämmelserna

överensstämmer i stort med motsvarande bestämmelser i .37—53 §§ ValL.

De i ValL och KVL givna bestämmelserna om röstlängd kompletteras av

vissa av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter, intagna i kungörelsen den

18 april 1947 (nr 186) om upprättande av röstlängd för val till riksdagens

andra kammare samt av kommunal röstlängd. I kungörelsen föreskrivs

bl. a. att röstlängd för andrakammarval och kommunal röstlängd skall

upprättas som en gemensam handling.

Av den lämnade redogörelsen framgår att enligt gällande bestämmelser

rättelse av fel i framlagd röstlängd kan ske endast när anmärkningsförfarandet,

eventuellt i förening med det därtill knutna besvärsförfarandet, i föreskriven

ordning utnyttjas för att få felet undanröjt. Har fel begåtts vid

röstlängdens upprättande, så att någon oriktigt inte upptagits såsom röstberättigad

i längden, men denne ej anmärkt häremot inom föreskriven tid,

finns med nuvarande ordning således icke någon möjlighet att rätta felet

även om detta är aldrig så uppenbart. Felet står i sådant fall kvar och vederbörande

blir till följd härav berövad möjlighet att utöva rösträtt under

den tid som röstlängden gäller.

Röstlängdsutredningens förslag. I sitt betänkande redovisar utredningen

resultatet av en undersökning, som utredningen verkställt rörande felfrekvensen

i röstlängderna. Undersökningen har gett vid handen att det i röstlängderna

för Stockholms stad år 1964 förekom drygt 250 fel. Av dessa

kunde dock omkring 80 rättas efter framställda anmärkningar. Vad gäller

landet i övrigt har utredningen från länsstyrelserna inhämtat uppgifter om

felaktigheter som förekommit i röstlängder, framställda åren 1962 och 1964.

En av utredningen gjord sammanställning av dessa uppgifter visar att antalet

konstaterade fel, som upptäckts först efter röstlängds justering, var

48 valåret 1962 och 92 valåret 1964. Till övervägande del har de berörda

felen bestått i att markeringarna i röstlängd av hinder för rösträtt blivit

oriktiga. I viss mindre omfattning har det också förekommit att personer

av misstag antingen ej alls upptagits i röstlängden eller obehörigen upptagits

däri.

I förevarande sammanhang torde endast en summarisk redogörelse för

röstlängdsutredningens huvudförslag vara erforderlig. Utredningens huvudförslag

innebär att arbetet med röstlängdernas upprättande tidigareläggs

och att ett nytt, förkortat tidsschema för röstlängdsförfarandet införs. För

att effektivisera medborgarnas egen kontroll av röstlängds innehåll föreslås

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1966

en viss utbyggnad av det system med underrättelser som tjänar syftet att

varje person, beträffande vilken anteckning om rösträttshinder görs i röstlängden,

skall få kännedom härom. Vad gäller rättelsemöjligheterna utgår

utredningen från att valnämnden icke bör ha rätt att på eget initiativ rätta

fel i röstlängd. Utredningen föreslår att det i stället åläggs lokal skattemyndighet

att bevaka det allmänna intresset av att fel i röstlängd blir rättade

och att myndigheten för detta ändamål tilläggs rätt att på tjänstens

vägnar föra talan om rättelse genom anmärkning eller besvär på samma

sätt som enskild person. I fråga om rättsmedlen föreslås även den nyheten

att besvär skall kunna föras i särskild ordning hos länsstyrelsen i de fall

där anmärkning inte kunnat göras inom föreskriven tid. Möjligheten till

sådana besvär skall stå till buds under hela den tid röstlängden gäller och

besvärsrätt skall tillkomma inte endast den om vars rösträtt är fråga utan

också lokal skattemyndighet. Utredningen föreslår vidare att talan mot beslut

i röstlängdsmål skall kunna även utan samband med valbesvär fullföljas

till regeringsrätten. Även i övrigt innehåller utredningens betänkande

vissa förslag till jämkningar av gällande ordning. Bl. a. föreslås en ändrad

reglering såvitt rör röstlängdens giltighetstid och den tidpunkt som skall

vara avgörande för röstlängdens innehåll i fråga om rösträttsförhållandena.

Såsom redan framhållits har utredningen funnit att dess reformförslag

icke kan genomföras förrän år 1968, när automatisk databehandling införts

i hela landet inom folkbokföringen. Utredningen framlägger emellertid vissa

förslag till provisoriska åtgärder för att minska riskerna för rösträttsförluster

när 1966 och 1967 års röstlängder upprättas. Vad gäller rättelsemöjligheterna

kan det enligt utredningen knappast ifrågakomma att göra några

provisoriska ingrepp i anmärknings- och hesvärsförfarandet. Däremot anser

utredningen det ej vara uteslutet att utan ändring i gällande ordning

öppna möjlighet till särskilda rättsmedel, dvs. till resning och återställande

av försutten tid, för att vinna rättelse i fall när den som uppfyller rosträttskvalifikationerna

på grund av uppenbart förbiseende ej medtagits i röstlängden

eller antecknats däri såsom icke röstberättigad. Utredningen erinrar

om att bestämmelserna i 52 § ValL och de motsvarande bestämmelserna

i 10 § IvVL upptar en regel om röstlängds bindande verkan och att regeringsrätten

i vissa utslag år 1964 tydligen uppfattat dessa bestämmelser

som ett hinder mot resning. Principen om röstlängds orubblighet bör enligt

utredningen givetvis stå fast. Någon rättsosäkerhet skulle emellertid ej uppkomma,

om ett återbrytande genom resning eller ett återställande av försutten

tid skulle vara tillåtligt. Rättsmedlen är kringgärdade med så betryggande

garantier, att några betänkligheter inte möter mot att bruka dem

i fråga om röstlängd. Utredningen föreslår därför att möjlighet öppnas

till rättelse av fel i 1966 och 1967 års röstlängder genom de nämnda särskilda

rättsmedlen. Enligt utredningen synes delta lämpligen kunna ske genom

en mindre justering av bestämmelserna i 52 § ValL och 10 § KVL. I dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år WGH

paragrafer bör enligt utredningen stadgas endast att den i föreskriven oidning

tillkomna röstlängden skall lända till efterrättelse vid val, som hålls

därefter, intill dess ny röstlängd kommit till stånd. En sådan ändring skulle

enligt utredningen innebära alt de hinder för brukande av särskilda rättsmedel

undanröjs, som kan anses ligga i den nuvarande formuleringen »ovillkorlig

efterrättelse, där ej, på salt nedan stadgas, rättelse skall i längden

verkställas.»

Remissyttrandena. Röstlängdsutredningens förslag till sådana provisoriska

ändringar i vallagstiftningen, att de särskilda rättsmedlen resning

och återställande av försutten tid skall kunna användas för att vinna

rättelse av fel i röstlängd, har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan

erinran alv de hörda remissinstanserna. En mera kritisk inställning till forslaget

kommer till uttryck huvudsakligen endast i yttrandena från regeringsrättens

ledamöter, förvaltningsdomstolskommittén, överståthållarämbelet

och valnämnden i Stockholm.

Yttrandena från de remissinstanser, som ställer sig positiva till utredningsförslaget,

är genomgående summariskt utformade. I den mån några

skäl redovisas för ställningstagandet ansluter sig dessa till utredningens.

I en del yttranden har vissa uttalanden gjorts i fråga om behovet av

vidgade möjligheter att rätta fel i röstlängd. Uppbördsdirektören

i Stockholm uppger att det åtskilliga gånger förekommit

att en person i stadens röstlängd stått antecknad såsom saknande rösträtt

ehuru han reellt sett bort vara antecknad såsom röstberättigad. Fall har sålunda

inträffat när hinder för rösträtt förelegat enligt uppbördsverkets register

eller enligt uppgifter, som inkommit till verket, och detta hinder blivit

antecknat i röstlängden vid dess upprättande men det sedermera, före

valnämndens justeringssammanträde, konstaterats att hindret, stundom sedan

lång tid tillbaka, upphört. I dessa fall har någon rättelse av hindermarkeringen

i röstlängden icke kunnat göras eftersom vederbörande icke framställt

anmärkning mot röstlängden. Fel av nu angiven art har normalt inte

berott på förbiseende vid längdens upprättande utan på att statusändringar

ej tidigare varit kända för uppbördsverket. I nämnda situationer har det enligt

uppbördsdirektören tett sig som en brist att möjlighet inte på något sätt

förelegat till rättelse ex officio utan att för ändring krävts medverkan från

den berörda personens sida i form av en anmärkningsskrift. Särskilt kännbar

blev denna avsaknad av ett rättelseförfarande år 1964, då genom speciella

omständigheter ett större antal fel av angiven karaktär men också av

annan typ förelåg. Endast en mindre del av felen kunde då rättas genom anmärkningsförfarandet.

Valnämnden i Stockholm gör liknande uttalanden.

Erfarenheterna från Stockholm tyder enligt nämnden på att det är relativt

många som före valnämndens justeringssammanträde inte hunnit eller haft

möjlighet att ta del av de utskickade underrättelserna om rösträttshinder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1966

Det har emellertid inte varit ovanligt att uppbördsverket i Stockholm underrättat

valnämndens sekreterare om att vissa personer skulle kunna antecknas

som röstberättigade under förutsättning att anmärkning mot röstlängden

framställdes. Påpekandet från uppbördsverket bar i dessa fall inte

inneburit att röstlängden varit felaktig på grund av förbiseende från uppbördsverkets

sida. Förhållandet har — bortsett från år 1964 med de särskilda

svårigheter som övergången till datasystem då medförde — regelmässigt

visat sig vara att uppbördsverket inte tidigare erhållit meddelande om att en

omyndighetsförklaring hävts eller att vederbörande förklarats som svensk

medborgare. I angivna fall har valnämnden inte passivt avvaktat anmärkningstidens

utgång för att se vilka personer, som skulle komma att begära

rättelse av röstlängden. Så snart valnämndens kansli erhållit meddelande

om att en person kan antecknas som röstberättigad har genom nämndens

försorg vederbörande uppmanats att inkomma med anmärkning. Emellertid

har det inte alltid varit möjligt att få fram meddelandet i tid. Om förhållandet

upptäckts alltför sent har nämnden endast kunnat konstatera att rättelse

icke kan vinnas. Valnämnden finner det vara en brist att fel, som konstateias

efter det längden överlämnats till nämnden men innan den håller sitt

justeringssammanträde, inte skall kunna rättas utan att vederbörande själv

gör framställning därom. Enligt Svenska stadsförbundet är det givetvis av

''ikt ätt upprättandet och fastställandet av röstlängd kringgärdas av bestämmelser,

som ger betryggande garantier för objektivitet och en fast grundval

för rösträtten. Med hänsyn till den enskildes rättsskyddsbehov finner förbundet

det emellertid samtidigt vara angeläget att ökade möjligheter till

rättelse av uppenbart felaktiga uppgifter i röstlängd tillskapas, så att ingen

på grund av sådan felaktig uppgift hindras från att utöva sin rösträtt. En

del andra remissinstanser, bl. a. överståthållarämbetet, ger uttryck för samma

uppfattning.

Valnämnden i Malmö, som i och för sig icke har något att erinra mot utredningens

förslag, uppger att den inte har sig bekant att i 1962 och 1964

års röstlängder för staden förelegat några fel, som medfört att personer

oriktigt hindrats eller tillåtits utöva rösträtt. Valnämnden finner det knappast

vara erforderligt med några särskilda åtgärder i syfte att motverka

rösträttsförluster när 1966 och 1967 års röstlängder upprättas enligt gällande

ordning.

Regeringsrättens ledamöter (16 regeringsråd) ställer sig samtliga kritiska

till såväl utredningens huvudförslag som förslaget beträffande 1966

och 1967 års röstlängder.

Enligt vad majoriteten av ledamöterna (15 regeringsråd) framhåller innebär

gällande system att lagstiftningen accepterat en ordning, enligt vilken

fastställd röstlängd skall lända till ovillkorlig efterrättelse, trots att fel kan

tankas förekomma i röstlängden. Detta system utesluter tillämpning av

extraordinära rättsmedel. Härvid hänvisas till ett av regeringsrätten den 10

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1966 13

september 1964 givet utslag (RÅ 1964 I 129). Trots den noggrannhet med

vilken röstlängd upprättas har det inte kunnat undvikas att fel uppstått i

röstlängd. Fel kan uppkomma genom alt mantalsskriven person ej kommer

med i röstlängden eller genom att rösträttshinder inte blir antecknat eller

blir antecknat trots att sådant hinder ej föreligger. Samtliga fel beror på

tekniska ofullkomligheter vid framställningen av stommen till röstlängden,

förbiseenden vid kollationeringen av röstlängden mot mantalslängden och

vid införandet av upplysningar om rösträttshinder eller på att fel finns i

mantalslängden. Felen är sålunda av teknisk natur och torde inte föranleda

några tvister av rättslig art. Med hänsyn till resultatet av den undersökning,

som utredningen verkställt rörande felfrekvensen i röstlängderna, anser sig

ledamöterna dock kunna konstatera att det nuvarande systemet fungerat i

stort sett tillfredsställande. Ledamöterna säger sig dela den uppfattning som

har kommit till uttryck i de givna direktiven för utredningen, nämligen att

man bör gå fram med viss försiktighet när det gäller att ändra nuvarande

system och att framför allt principen om röstlängdens bindande verkan är

av stor betydelse. Det ifrågasätts därför om icke utredningen gått för långt

i sin strävan att möjliggöra rättelser av fel. Ledamöterna finner det visserligen

vara svårt att till fullo bedöma konsekvenserna av utredningens olika

förslag men anser sig likväl böra framhålla att förslagen synes kunna föranleda

praktiska och rättsliga svårigheter. Som exempel på komplikationer,

som kan uppstå genom att förslaget inte låter fastställd röstlängd vinna laga

kraft, anförs att länsstyrelsen kan i extraordinär ordning medge rättelse

så nära ett val att rättelsen ej hinner bli införd i röstlängden. Det framstår

som otillfredsställande att dröjsmål hos administrativ myndighet kan

bli avgörande för någons rösträtt. Utredningen har inte heller angett hur

ett sådant fel, om det påtalas i samband med besvär över valet, skall inverka

pa giltigheten av valet. Utredningens förslag att röstlängdsmål skall kunna

fullföljas till regeringsrätten även utan samband med valbesvär finner

ledamöterna knappast bärande. Utredningen har för övrigt själv konstaterat

att några egentliga tvister inte kan uppkomma i detta sammanhang och

att svårigheterna i stället ligger på det tekniska planet. — Under hänvisning

till det anförda säger sig ledamöterna ej heller vilja tillstyrka utredningens

förslag beträffande 1966 och 1967 års röstlängder. Utredningens

förslag i denna del torde enligt ledamöterna för övrigt ej gå att genomföra

med bibehållande av nuvarande system i övrigt. Det är sålunda inte endast

de ord utredningen vill utesluta ur lagtexten som konstituerar röstlängdens

rattsverkan utan det är hela det nuvarande systemet som omöjliggör användningen

av extraordinära rättsmedel. De uteslutna orden ger närmast

uttryck åt en slutsats, ett konstaterande av den nuvarande ordningens verkan.

För att und\ika stötande konsekvenser av det nuvarande systemet anser

samma regeringsrättsledamöter möjlighet böra öppnas att i vissa fall vinna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 7i år 1966

rättelse i redan fastställd röstlängd utan att i övrigt principerna i systemet

rubbas. I sitt yttrande skisserar ledamöterna en särskild ordning enligt vilken

sådana rättelser skulle kunna erhållas. Något principiellt hinder anses

icke föreligga att med omedelbar verkan införa denna ordning. Ledamöternas

förslag innebär i huvudsak att rättelse av fel, som medfört att någon

oriktigt icke blivit upptagen i röstlängd eller däri antecknats såsom icke

röstberättigad, skall kunna vinnas i särskild ordning efter därom gjord ansökan

hos valnämnden senast viss tid före valet. Med tanke på ärendenas

enkla beskaffenhet kan, framhålls det, något skäl inte anföras mot att i

första hand låta valnämnden pröva sådana ansökningar. Däremot bör valnämnden

inte tilläggas skyldighet eller befogenhet att självmant vidta rättelse

i angivet hänseende. Emellertid kan den lokala skattemyndigheten

lämpligen erhålla befogenhet att jämväl ansöka om sådana rättelser. Besvär

över valnämnds beslut bör få föras endast i samband med besvär över

valet. En prövning av talan mot valnämnds beslut i annan ordning torde

inte medhinnas före valet. — I fråga om vissa enskildheter i förslaget föreligger

mellan de nämnda regeringsrättsledamöterna skilda uppfattningar.

Flertalet av ledamöterna (11 regeringsråd) anser den nya rättelsemöjligheten

böra stå öppen för den som helt fallit bort ur röstlängden eller som

inte bevisligen blivit underrättad om att rösträttshinder antecknats för honom

i längden. En minoritet (4 regeringsråd) anser att förfarandet med

underrättelser om antecknade rösträttshinder inte bör kompletteras med ett

krav om underrättelsernas utsändande i rekommenderade brev med mottagningsbevis.

Enligt dessa ledamöter bör den nya rättelsemöjligheten stå

till buds icke blott för den som helt bortfallit ur röstlängden utan även för

varje sådan person som blivit oriktigt antecknad såsom icke röstberättigad

i längden, oavsett således om han erhållit underrättelse om denna anteckning

eller ej.

Ett regeringsråd har i sitt yttrande förordat en mera vittgående omläggning

av röstlängdsförfarandet. Vad gäller utredningens förslag att genom

anlitande av instituten resning och återställande av försutten tid komma

till råtta med felaktigheter i 1966 och 1967 års röstlängder framhålls i yttrandet,

att detta förslag inte är genomförbart med hänsyn till regeringsrättens

utslag den 10 september 1964, i vilket resning i rörstlängdsärende

ej ansetts kunna beviljas. Det kan nämligen inte påräknas att regeringsrätten

skall komma att ändra inställning allenast av den anledningen

att utredningen tydligen ansluter sig till den skiljaktiga mening, åt vilken

en av regeringsrättens ledamöter i nämnda mål gav uttryck, och genom

att ordet »ovillkorlig» stryks ur lagtexten. Det är oriktigt att föreställa

sig att det var förekomsten av det i och för sig överflödiga ordet

»ovillkorlig» som var avgörande för majoritetens uppfattning i angivna

rättsfall.

Förvaltningsdomstolskommittcn, som också ställer sig kritisk till utred
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1966

ningens förslag, framhåller i likhet med det nyssnämnda regeringsrådet att

det icke torde ha varit den restriktiva formuleringen i 52 § ValL som föranlett

regeringsrätten att år 1964 ej bifalla gjorda ansökningar om resning

eller återställande av försutten tid i ärenden rörande röstlängd. Regeringsrättens

ställningstagande torde enligt kommittén böra ses mot den bakgrunden,

att bestämmelserna om anmärknings- och besvärsförfarandet i

röstlängdslagstiftningen är avsedda att äga tillämpning även beträffande

sådana felaktigheter i röstlängd, som beror på tillfälliga förbiseenden från

myndigheternas sida. Resning torde under sådana förhållanden inte böra

beviljas annat än i fall av extraordinär beskaffenhet och återställande av

försutten tid torde knappast ifrågakomma annat än när vederbörande kan

visa att hans underlåtenhet berott på laga förfall. Möjligheterna att genom

resning och återställande av försutten tid eliminera följderna av felaktigheter

i röstlängderna är således mycket begränsade. De av utredningen

föreslagna ändringarna av 52 § ValL och 10 § KVL spelar ingen avgörande

roll i sammanhanget. I de enkla fall, som det i praktiken rört sig om när

ett antal personer på grund av klart förbiseende antecknats som icke röstberättigade,

ter det sig för övrigt föga ändamålsenligt att rättelse skall vinnas

genom hänvändelse till den högsta förvaltningsdomstolen, som man

eljest konsekvent sökt befria från enkla massärenden. Med avseende på

önskemålet att redan beträffande 1966 och 1967 års röstlängder skapa ökade

garantier mot felaktigheter anser kommittén den säkraste metoden vara att

tillse att erforderlig personal med tillräckliga kvalifikationer står till de

lokala skattemyndigheternas förfogande vid röstlängdernas upprättande.

Med hänsyn till det uppseende, som felaktigheterna vid 1964 års val väckt,

förmodar kommittén att myndigheterna kommer att så noga ge akt på hithörande

fall, att ett upprepande skall kunna undvikas under 1966 och 1967.

Vill man därutöver söka garantier mot nya tillbud — det år 1964 inträffade

ter sig för kommittén så stötande att ytterligare säkerhet i och för sig synes

önskvärd — finner kommittén en utväg vara att redan för åren 1966 och

1967 öppna möjlighet till besvär i särskild ordning hos länsstyrelse på sätt

utredningen föreslagit med avseende på 1968 och följande år. Utredningens

förslag i denna del anser kommittén emellertid böra modifieras i vissa avseenden.

Kommittén är sålunda inte övertygad om att rätten att anföra

besvär i särskild ordning bör stå till buds under hela den tid som röstlängden

gäller, övervägande skäl talar enligt kommittén för att tiden för

sådana besvär bör begränsas, förslagsvis till den 20 augusti närmast efter

röstlängdens fastställande, så att myndigheterna med säkerhet hinner före

de ordinarie riksdags- och kommunalvalen fatta och verkställa beslut i anledning

av anförda besvär. Vidare finner kommittén det mest rationellt att

ej medge rätt att före valet fullfölja talan mot länsstyrelses beslut i röstlängdsmål.

Sådan talan bör enligt kommittén kunna föras endast i samband

med besvär över valförrättning.

O

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1966

Även i en del andra yttranden förordas en annan lösning än den av utredningen

föreslagna för att vidga möjligheterna till rättelse i 1966 och 1967

års röstlängder. Valnämnden i Stockholm vill sålunda för sin del förorda

att redan 1966 sådana regler införs, att rättelse i röstlängd skall kunna

göras utan att den enskilde själv behöver medverka. Resning och återställande

av försutten tid förutsätter sådan medverkan. Enligt valnämndens

förslag bör lokal skattemyndighet eller valnämnd, när rättelse av röstlängd

icke är möjlig genom det ordinarie anmärkningsförfarandet, kunna anmäla

upptäckta fel hos vederbörande länsstyrelse för rättelse, varefter länsstyrelsen

skall äga vidta sådan rättelse i de fall, där det är uppenbart att röstberättigad

inte blivit upptagen som sådan i röstlängden. Med hänsyn till att

det bör finnas garantier för att beslut om rättelse skall hinna meddelas och

verkställas före valdagen, finner valnämnden det vara nödvändigt att bestämma

en sista dag då framställning om rättelse skall få göras. För den

händelse det anses erforderligt att medge klagorätt över länsstyrelsens beslut

i annan form än besvär över valförrättningen anser valnämnden att

även den härav följande tidsåtgången bör beaktas. Valnämnden framhåller

att vad nu sagts har giltighet också i fråga om resning och återställande

av försutten tid, i den mån dessa institut skall komma till användning. Även

i fråga om dessa rättsmedel synes det med hänsyn till verkställighetsfrågan

vara nödvändigt med en tidsbestämning. Överståthållarämbetet förordar

att åtgärder vidtas i enlighet med de av valnämnden angivna riktlinjerna.

Särskilt mot bakgrunden av de erfarenheter, som i förevarande hänseende

gjordes i Stockholm vid 1964 års val, vill ämbetet understryka önskvärdheten

av att uppenbara fel i röstlängderna kan rättas ex officio utan medverkan

av den röstberättigade.

Enligt Svenska stadsförbundet bör den principiella betydelsen av ändamålsenligt

utformade rättelsemöjligheter motivera att andra lösningar övervägs

för den händelse det skulle vara tveksamt om det avsedda syftet kan

uppnås med de av utredningen föreslagna provisoriska lagändringarna. Förbundet

betraktar det som en brist i utredningens ifrågavarande förslag att

lokal skattemyndighet ej kan påkalla rättelse av en materiellt oriktig uppgift

i röstlängd.

Några remissinstanser ifrågasätter om icke vissa delar

av utredningens huvudförslag redan nu bör geno mföras

i stället för de av utredningen förordade provisoriska åtgärderna

med avseende på 1966 och 1967 års röstlängder. Länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län ger uttryck för den uppfattningen att vad utredningen föreslagit

i fråga om bl. a. en utökad anmärkningsrätt och rätt till besvär i särskild

ordning bör genomföras redan fr. o. m. den 1 juli 1966.. Enligt uppbördsdirektören

i Stockholm skulle med en tillämpning av instituten resning

och återställande av försutten tid röstlängdens justering visserligen

icke ha den ovillkorliga innebörd den hittills haft men rättelse i längden

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 196(1

skulle dock inte, vare sig före eller efter justeringssammanträdet, kunna

ske utan medverkan från den berörda personens sida. Det skulle inte vara

förenat med några större svårigheter att redan beträffande 1966 och 1967

års röstlängder införa en rättelseordning av i princip den beskaffenhet som

utredningen föreslagit för framtiden. Uppbördsdirektören vill därför förorda

att så sker. Det anses angeläget att det nuvarande formalistiska förfarandet

snarast avlöses av ett förfarande av modern typ med möjlighet

för myndighet att spontant rätta ett fel i röstlängd. Huruvida rättelsemöjlighet

skall tilläggas lokal skattemyndighet eller valnämnden eller eventuellt

länsstyrelse efter anmälan av nyssnämnda myndigheter torde få närmare

övervägas. Vilken väg som än väljs bör, betonas det, en lösning av

förordad innebörd vara möjlig att införa genom förhållandevis enkla lagstiftningsåtgärder.

I några yttranden, i vilka utredningens förslag tillstyrkts, har vissa

anmärkningar gjorts rörande de särskilda rättsmedlens användande

i röstlängdsärenden. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser möjlighet till rättelse

genom de extraordinära rättsmedlen resning och återställande av försutten

tid böra i första hand föreligga i sådana fall när en person, som uppfyller

kraven för rösträtt, av misstag inte upptagits i röstlängden. Till sådan

person har inte utsänts någon särskild underrättelse. Däremot finner länsstyrelsen

förhållandet vara ett annat när det gäller personer, som visserligen

upptagits i röstlängden men som däri felaktigt antecknats såsom icke

röstberättigade. Dessa personer underrättas genom valnämndens försorg och

har därför möjlighet att i vanlig ordning söka rättelse. I den mån underrättelsen

icke nått vederbörande inom sådan tid, att han kunnat föranstalta

om rättelse, bör enligt länsstyrelsen emellertid möjlighet finnas att återställa

den försuttna tiden. Valnämnden i Hälsingborg anser föreskrift böra ges

om vilket organ som skall införa de av regeringsrättens beslut föranledda

rättelserna i röstlängden.

Departementschefen. I stort sett synes det system, som nu gäller för röstlängdernas

iordningställande, ha fungerat tillfredsställande. År 1964 förekom

visserligen i de för Stockholms stad upprättade röstlängderna ett

större antal fel, av vilka till följd av gällande regler endast en mindre del

blev rättade. Dessa fel synes emellertid ha berott på speciella omständigheter

av övergående natur. I övrigt har, såvitt kunnat utrönas, fel i röstlängder

förekommit endast i mycket ringa utsträckning. Om här bortses från

Stockholms stad har sålunda antalet konstaterade fel, som kvarstått i justerade

röstlängder, sammanlagt uppgått till endast 48 år 1962 och 92 år

1964. Även om felen i de justerade röstlängderna i allmänhet är relativt

fåtaliga, kan de likväl på grund av röstlängdens avgörande betydelse för

rätten att delta i allmänt val medföra den ur demokratisk synpunkt allvarliga

konsekvensen att vissa röstberättigade berövas möjlighet att utöva

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1966

en grundläggande medborgerlig rättighet. Trots felens jämförelsevis sparsamma

förekomst är det därför all anledning att vidta de reformåtgärder

som i nuvarande läge rimligen kan komma i fråga för att i görligaste mån

undvika dylika konsekvenser. Innan remissbehandlingen av utredningens

huvudförslag ännu avslutats, kan ställning icke lämpligen tas till frågan

om eller på vad sätt förfarandet vid röstlängdens upprättande och den därmed

sammanhängande anmärkningsproceduren kan behöva reformeras i

syfte att förebygga att fel förekommer i justerad röstlängd. Vid sådant förhållande

får reformåtgärderna tills vidare i stället inriktas på att vidga möjligheterna

till rättelse av fel i justerad röstlängd.

Röstlängdsutredningen har förordat, att utvidgningen av rättelsemöjligheterna

tills vidare skall åstadkommas på så sätt att man med bibehållande

av gällande regelsystem i huvudsak oförändrat öppnar möjlighet att utnyttja

de särskilda rättsmedlen resning och återställande av försutten tid i röstlängdsärenden.

Utredningens tanke är att de angivna rättsinstituten skall

kunna tillämpas när röstberättigad person på grund av uppenbart förbiseende

ej har medtagits i röstlängden eller antecknats däri såsom icke

röstberättigad. Det synes mig dock tveksamt om den av utredningen anvisade

vägen för att minska rösträttsförluster leder till en ur alla synpunkter

lyckad lösning. Såsom har framhållits under remissbehandlingen

är redan det ordinära anmärknings- och besvärsförfarandet avsett att

komma till användning även vid fall av uppenbara röstlängdsfel, som berott

på förbiseenden från myndigheternas sida. Ehuru förutsättningarna

för beviljande av resning och återställande av försutten tid på förvaltningens

område icke är reglerade i lag och därför icke i allo klarlagda,

torde dock få antas, att det för användning av extraordinärt rättsmedel

krävs någonting mera än som gäller för att få rättelse till stånd i ordinär

väg. Vad som härutöver skulle komma att krävas för användning av extraordinärt

rättsmedel i röstlängdsärende, är osäkert. Skulle för resning

eller återställande av försutten tid det kravet komma att uppställas att

den av felet berörde visar sig ha haft laga förfall för sin underlåtenhet att i

ordinär väg påtala felet, torde värdet av den föreslagna reformen bli tämligen

begränsat. Osäkert är också vilka verkningar som ett i röstlängdsärende

meddelat beslut om resning eller återställande av försutten tid kan

tänkas få med avseende på giltigheten av val som redan blivit förrättat med

användning av den ifrågavarande röstlängden. Om beslut om resning meddelas

nära inpå ett val kan det för övrigt bli svårt att hinna verkställa

de av beslutet föranledda rättelserna i sådan tid att de kan tjäna till efterrättelse

vid valet. Vad särskilt angår återställande av försutten tid synes

detta institut med därav följande upprepning av anmärkningsproceduren

dessutom vara alltför tidskrävande och omständligt för att lämpligen kunna

användas för det ändamål, varom nu är fråga. Ett genomförande av

förslaget synes sålunda kunna föranleda såväl praktiska som rättsliga svå
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

righeter. Härtill kominer alt en tillämpning av de extraordinära rättsmedlen

svårligen låter sig förenas med gällande regelsystem i övrigt på området.

Så t. ex. synes det oegentligt att en fråga om rättelse av fel i röstlängd

skall kunna före valet underkastas regeringsrättens prövning med

anlitande av extraordinära rättsmedel, medan frågan inte före valet kan fullföljas

till regeringsrätten, om det ordinära anmärknings- och besvärsförfarandet

utnyttjas för att få felet undanröjt. Frågor om rättelse av fel i röstlängd

är för övrigt regelmässigt av så enkel beskaffenhet att det icke kan

vara rationellt alt förlägga prövningen av dem till högsta instans.

Av skäl som här har anförts är jag icke benägen att förorda utredningens

förslag till provisorisk utbyggnad av rättelsemöjligheterna. Jag vill i stället

föreslå, att lämplig administrativ myndighet får befogenhet att rätta vissa

fel i justerad röstlängd. Utredningens huvudförslag inrymmer en viss motsvarighet

härtill. Under remissbehandlingen har från en del håll också sympatier

uttalats för att en sådan lösning redan nu åstadkommes. övervägande

skäl talar enligt mitt förmenande för att länsstyrelse bör vara den myndighet

som erhåller nämnda befogenhet.

Som förutsättning för det nya rättelseinstitutets användning bör till en

början gälla, att någon på grund av uppenbart fel inte har blivit upptagen

såsom röstberättigad i den för granskning framlagda röstlängden, dvs,

den på basis av förhållandena den 10 juni upprättade röstlängden. Institutet

tar alltså sikte dels på fall då någon enligt 38 § ValL och 8 § IvVL rätteligen

skolat antecknas såsom röstberättigad men så ej skett, dels på fall

då någon till följd av fel i det primärmaterial, som ligger till grund för

röstlängdens upprättande, kommit att i röstlängden uteslutas från honom

tillkommande rösträtt. Däremot avser det nya rättelseinstitutet inte fall

då någon felaktigt antecknats såsom röstberättigad i röstlängden. Något

praktiskt behov av att vidga rättelsemöjligheterna i dylika fall har icke

framträtt.

Som förutsättning för det nya rättelseinstitutets användning bör vidare

gälla, att felet icke blivit påtalat i föreskriven ordning genom anmärkning

hos valnämnden. Har så skett utan att felet blivit rättat, kan saken bringas

under länsstyrelsens prövning med anlitande av den ordinära besvärsvägen.

En ytterligare förutsättning för rättelse i nu föreslagen ordning bör

vara, att den saken rör även vid anmärkningstidens utgång uppfyllde vad

lag stadgar såsom villkor för rösträtt. Det förhåller sig nämligen så, att om

denne redan från början antecknats som röstberättigad i röstlängden eller

i det ordinära anmärkningsförfarandet gjort anspråk på att bli antecknad

såsom röstberättigad i längden, möjlighet enligt vallagarna funnits att från

allmänhetens sida framställa anmärkning eller jäv häremot och att därvid

också åberopa på rösträtten inverkande omständigheter, som inträffat

efter den 10 juni och fram till anmärkningstidens utgång den 18 juli. Då

frågor om rättelse i nu föreslagen ordning ofta kan antas bli av bråds
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1966

kande natur, låter det sig icke lämpligen göra att före länsstyrelsens beslut

i saken bereda allmänheten tillfälle att bemöta framställningen om rättelse.

Det bör i stället ankomma på länsstyrelsen att kontrollera, att vederbörande

även vid anmärkningstidens utgång uppfyllde vad lag stadgar såsom villkor

för rösträtt. Uttrycket »vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt»

används här liksom i 38 § ValL och 8 § KVL såsom liktydigt med uttrycket

vad lag stadgar som villkor för att någon skall få utöva rösträtt under

röstlängdens giltighetstid eller den del därav, som infaller under nästa kalenderår.

Även den, som först under det år röstlängden upprättas uppnått

eller uppnår en ålder av tjugo år men som exempelvis på grund av felaktig

uppgift om födelseåret inte medtagits i röstlängden, skall alltså kunna få

rättelse i den nu föreslagna ordningen, om övriga förutsättningar härför

föreligger.

Rättelse i nu angivna ordning bör enligt min mening kunna ske endast

efter ansökan. Rätt att hos länsstyrelsen göra sådan ansökan bör givetvis

tillkomma den som berörs av felet. För att det ifrågavarande rättelseinstitutet

skall bli så effektivt och smidigt som möjligt bör även lokal skattemyndighet

få befogenhet att göra ansökan om rättelse av felet. Under remissbehandlingen

har också från flera håll starka önskemål om en sådan

befogenhet för lokal skattemyndighet uttalats. Den senaste dag, då ansökan

om rättelse skall vara inkommen till länsstyrelsen för att kunna upptas till

prövning, kan lämpligen bestämmas till den 1 september det år röstlängden

upprättats. Det nya rättelseinstitutet torde utan hinder av denna tidsgräns

i allt väsentligt fylla det praktiska behov, för vilket det är avsett. Med denna

tidsbestämning undviks vissa svårigheter, som annars skulle kunna uppkomma.

Har beslut om rättelse i röstlängd meddelats i den nu föreslagna ordningen

bör det ankomma på länsstyrelsen att ofördröjligen underrätta valnämndens

ordförande därom. För att beslutet skall bringas till allmänhetens

kännedom synes det lämpligt att rättelseproceduren även innefattar

ett särskilt kungörelseförfarande. Jag föreslår att länsstyrelsen omgående

skall kungöra det meddelade rättelsebeslutet och att kungörelsen på samma

sätt som då fråga är om en enligt 40 § ValL utfärdad kungörelse rörande

röstlängdens framläggande för granskning anslås på vederbörande

kommuns anslagstavla och, om så kan ske, införs i ortstidningar. Det bör

åligga valnämndens ordförande att genast rätta röstlängden i enlighet med

beslutet. Har röstkort redan utsänts till de röstberättigade kan det vara

lämpligt att i samband med rättelsen tillställa den som berörts av beslutet

sådant kort. Ett rättelsebeslut, som meddelas i den nya ordningen, bör inte

få någon verkan förrän rättelsen har blivit införd i röstlängden.

Det kan knappast vara av behovet påkallat att den som uteslutits från

rösträtt i den för granskning framlagda röstlängden skall vid sidan av

anmärkningsförfarandet ha möjlighet att i den nu föreslagna ordningen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1066

föra talan om rättelse i mer än en instans. Jag vill därför förorda att talan

ej får föras mot beslut, varigenom länsstyrelsen har avslagit eller avvisat

ansökan om rättelse i denna ordning. Vissa svårigheter föreligger

för övrigt att i nuvarande regelsystem inbygga en möjlighet till överprövning

av dylika beslut. Däremot finns ett visst utrymme för att ge allmänheten

rätt till besvärstalan mot länsstyrelses beslut som föranlett rättelse

i röstlängd. En sådan klagomöjlighet torde för säkerhets skull böra

finnas med hänsyn till att allmänheten icke lämnas tillfälle att hos länsstyrelsen

bemöta där gjorda ansökningar om rättelse enligt den nya ordningen.

Talan mot länsstyrelses beslut om rättelse bör emellertid få föras

endast i samband med besvär över valförrättning, vid vilken beslutet

tjänat till efterrättelse.

För genomförandet av den här förordade reformen föreslår jag ändringar

av 50—53 §§ ValL och 10 § KVL samt införandet av cn ny paragraf

i ValL, betecknad 53 a §, och två nya paragrafer i KVL, betecknade 10 a §

och 10 b §.

De föreslagna lagändringarna bör tråda i kraft snarast möjligt så att de

nya reglerna kan komma i tillämpning redan beträffande 1966 års röstlängder.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen;

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår

riksdagen att anta nämnda lagförslag.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Rune Persson

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660242

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition nr 71 med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m. a1 i texten