Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till etl institut för rationalisering av storhushållen

1966-03-11 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:72, Angående bidrag till etl institut för rationalisering av storhushållen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1966

1

Nr 72

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bidrag till etl

institut för rationalisering av storhushållen; given

Stockholms slott den 11 mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bemyndigande för Kungl. Maj :t att träffa avtal

om inrättande av ett institut för rationalisering av storhushållen. Institutet

skall drivas gemensamt av staten och en för ändamålet bildad stiftelse

med företrädare för kommunförbunden och restaurangnäringen. Institutets

syfte skall främst vara att främja och samordna sådan rationaliserings-,

utvecklings- och utbildningsverksamhet, som väsentligt kan bidra

till att höja produktiviteten hos storhushållen.

Det förutsätts att staten under en avtalstid av fem år skall bidra till

verksamheten med 200 000 kr. per budgetår och stiftelsen med minst 300 000

kr. per budgetår. Medelsanvisning föreslås till statens bidrag för budgetåret

1966/67. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 72

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1966

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

11 mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om bidrag till ett

institut för rationalisering av storhushållen och anför.

Företrädare för den offentliga måltidsverksamheten och restaurangnäringen

uppdrog i september 1963 åt en arbetsgrupp1 att närmare analysera

frågan om möjligheterna att få till stånd en effektiv samordning av och

stimulera sådant rationaliserings- och utvecklingsarbete som väsentligt kan

bidra till att höja storhushållens produktivitet. Med skrivelse den 30 september

1964 har arbetsgruppen till chefen för finansdepartementet inkommit

med ett förslag om inrättande av ett institut för storhushållans rationalisering.

Institutet har föreslagits skola drivas gemensamt av staten och

en för ändamålet bildad stiftelse.

Över arbetsgruppens förslag har efter remiss yttranden avgetts av kriminalvårdsstyrelsen,

försvarets intendenturverk, medicinalstyrelsen, centrala

sjukvårdsberedningen, rådet för sjukhusdriftens rationalisering, statens

institut för folkhälsan, byggnadsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket,

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska

landstingsförbundet, Kooperativa förbundet, Sveriges centrala restaurangaktiebolag

samt Sveriges hotell- och restaurangförbund. Vidare har Sveriges

slakteriförbund inkommit med yttrande i ärendet.

Genom beslut den 21 maj 1965 förordnade Kungl. Maj:t att förslaget

och däröver avgivna yttranden skulle överlämnas till statskontoret. Kungl.

Maj :t uppdrog samtidigt åt statskontoret att, med beaktande av vad som

anförts i yttrandena, verkställa den ytterligare utredning som behövdes och

inkomma med nytt förslag i ärendet till Kungl. Maj :t.

1 I arbetsgruppen har ingått direktören Folke Winbladh, Sveriges hotell- och restaurangförbund,

ordförande, direktören Folke Hildestrand, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, direktören

Åke Nohrlander, Kooperativa förbundet, direktören Sverre Royen, Svenska landstingsförbundet,

och översten Bror Sandberg, statskontoret.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 72 ur 1966 3

Med skrivelse den 4 januari 1966 har statskontoret redovisat det erhållna

uppdraget.

Arbetsgruppen

Arbetsgruppen erinrar inledningsvis om storhushållens ekonomiska betydelse

och konstaterar att den offentliga måltidsverksamhetens och restaurangnäringens

storhushåll omsätter betydande belopp. Verksamheten kräver

också avsevärda investeringar. Den offentliga målstidsverksamhet som

bedrivs av staten, primärkommunerna och landstingen har sålunda en

årlig omsättning av ca 3 miljarder kr. Huvuddelen härav hänför sig till

primärkommunerna och landstingen. Sammanlagt omsätter storhushållen

ca 5 miljarder kr. per år. Enbart den offentliga sektorns investeringar inom

storhushållens område rör sig f. n. om 300 å 400 milj. kr. per år.

Enligt arbetsgruppen finns det utrymme för en betydande och i dag

nödvändig rationalisering och ekonomisering av storhushållens drift. Detta

förutsätter dock ett avsevärt effektivare samspel än hittills mellan olika

moment från tillverkning till konsumtion.

Arbetsgruppen har undersökt hur tillräckliga resurser skall kunna anslås

för sådana forsknings- och utvecklingsprojekt som kan höja storhushållens

effektivitet. Därvid har gruppen funnit, att ett särskilt institut bör tillskapas.

Det föreslås få namnet Institutet för storhushållens rationalisering.

Institutets uppgift skall vara att främja, samordna samt medverka i sådant

rationaliserings-, utvecklings och forskningsarbete, som väsentligt kan

förbättra storhushållens produktivitet. Institutet förutsättes skola i sitt

arbete eftersträva samordning med den näringsfysiologiska forskningen och

övrigt forsknings- och utvecklingsarbete av väsentlig betydelse för storhushållen.

Avsikten är att institutets arbete skall inriktas på främst sådana utvecklings-

och forskningsprojekt som bedöms snabbt kunna ge ekonomiskt

betydelsefulla resultat. Såsom förstahandsuppgifter för institutets verksamhet

nämns utredningar beträffande varutransporter, portionsindelning, bearbetning

och färdigställande, driftskostnadskontroll, resultatkontroll, emballage

samt förvaring.

Arbetsgruppen föreslår att institutet skall drivas gemensamt av staten

och övriga intressenter. De sistnämnda skall för detta ändamål bilda en

stiftelse. Stiftelsens grundare förutsätts bli Svenska landstingsförbundet,

Svenska kommunförbundet, Svenska stadsförbundet, Sveriges hotell- och

restaurangförbund, Sveriges centrala restaurangaktiebolag och Kooperativa

förbundet. Varje företag och organisation inom institutets verksamhetsområde

skall ha möjlighet att lämna bidrag till stiftelsen och därigenom

få del i institutets verksamhet efter samma grunder som gäller för övriga

stödjande organisationer och företag,

lf Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 72

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1966

I fråga om personal för institutet anser arbetsgruppen en fullt utbyggd

verksamhet kräva en chef och två kvalificerade medarbetare samt tre

biträden. Den totala personalkostnaden beräknas bli ca 270 000 kr. för helt

år. Omkostnaderna beräknas för denna organisation till ca 80 000 kr. Totala

årskostnaden, som sålunda uppskattas till ca 350 000 kr., föreslås delas

lika mellan staten och stiftelsen.

Remissyttrandena

Vid remissbehandlingen har flertalet hörda remissinstanser tillstyrkt

att man inrättar det föreslagna institutet. Några remissinstanser har dock

förordat ytterligare utredning. I ett fall har man ifrågasatt behovet av

institutet.

De remissinstanser, som biträtt förslaget om inrättande av ett institut

för storhushållens rationalisering, är kriminalvårdsstyrelsen, försvarets intendenturverk,

centrala sjukvårdsberedningen, rådet för sjukhusdriftens

rationalisering, byggnadsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket, Svenska

kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Kooperativa förbundet,

Sveriges centrala restaurangaktiebolag samt Sveriges hotell- och

restaurangförbund.

Svenska stadsförbundet anser, att ytterligare utredning krävs innan beslut

kan fattas i frågan. Förbundet konstaterar, att det finns behov av ett

sakkunnigt och auktoritativt organ för rådfrågning, vägledning, övervakning

och samordning av olika verksamhetsgrenar inom storhushållens område.

De närmare arbetsformerna för ett sådant organ och dess utrustning

med erforderliga personella och ekonomiska resurser anses dock vara

problem av betydligt större storleksordning och räckvidd än vad arbetsgruppen

tänkt sig. Förbundet anser därför att hithörande frågor bör utredas

grundligare och mera allsidigt innan närmare ställning tas till frågan

om inrättande av ett sådant organ.

Ytterligare utredning i ärendet föreslås även av statens institut för folkhälsan

och Sveriges slakteriförbund.

Medicinalstyrelsen finner det i och för sig värdefullt med en samordning

av rationaliserings- och utvecklingsarbete för storhushåll. Styrelsen

pekar dock på de divergerande målsättningarna mellan de statliga storhushållen

och restaurangnäringen. Vidare framhåller styrelsen, att det redan

nu finns institutioner, som förser de statliga storhushållen med information.

Styrelsen finner det därför mycket tveksamt om de statliga institutionella

storhushållen kan ha ett sådant intresse av institutet att det finns

tillräckliga skäl att träffa avtal om detsamma.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 är IDOG

5

Statskontoret

Med hänsyn till den snabba utveckling som sker inom storhushållens område

anser statskontoret det önskvärt, att hithörande frågor samordnas och

behandlas enhetligt och sakkunnigt. Verket framhåller, att varje rationaliseringsåtgärd

inom detta område har väsentlig ekonomisk betydelse med

hänsyn till de avsevärda belopp som där omsätts.

Statskontoret konstaterar, att något samordnande rationaliseringsorgan

inte finns inom storhushållens område. Någon möjlighet till samordning av

verksamheten med annan nu befintlig institution bedömer ämbetsverket

inte vara tänkbar. Verket konstaterar, att flertalet statsdepartement samt

institutioner av skilda slag är sysselsatta med problem som berör livsmedel

och kollektiv utspisning. Många av dessa saknar behövlig expertis. Staten har

även genom omfattande bidragsverksamhet engagerat sig i dessa frågor vad

avser den offentliga sektorn i övrigt.

Verket erinrar om att särskilda institut har inrättats på olika områden

för samarbete mellan staten och enskilda intressenter. Verket finner denna

samarbetsform vara den mest ändamålsenliga i förevarande fall. Verket biträder

därför arbetsgruppens förslag att man inrättar ett institut och grundar

en stiftelse för detta ändamål.

Institutet bör enligt statskontoret i första hand fungera som ett rådgivande,

samordnande samt — i begränsad mening — utredande organ. Därjämte

bör institutet bedriva informations- och utbildningsverksamhet. Någon

forskningsverksamhet anses däremot inte böra ske inom institutet. Erforderliga

utredningar föreslås i stället skola uppdras åt andra organ eller

åt konsulter.

Beträffande institutets styrelse tar statskontoret formellt inte ställning.

Denna fråga förutsätts bli föremål för förhandlingar mellan staten och stiftelsen.

Vid ett antaget antal styrelseledamöter av nio finner dock verket,

att staten bör representeras av tre ledamöter och den icke-statliga sektorn av

sex ledamöter.

I fråga om institutets personal anser statskontoret i likhet med arbetsgruppen,

att personaluppsättningen bör begränsas till ett fåtal befattningshavare.

Verket föreslår en chef, tre kvalificerade befattningshavare samt

tre biträden. Detta innebär en förstärkning med en kvalificerad person jämfört

med arbetsgruppens förslag.

Institutet föreslås skola förläggas till Stockholm. Erforderliga lokaler kommer,

enligt vad som under hand uppgetts, att ställas till förfogande av en

av medlemmarna i den blivande stiftelsen.

Revision av institutets räkenskaper skall enligt förslaget göras av två

revisorer. Den ene av dessa utses av Kungl. Maj :t och den andre av stiftelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1966

I fråga om kostnaderna framlägger statskontoret följande stat för institu
-

tets verksamhet.

1. Styrelse och revisorer ................ 10 000

2. Avlöningar.......................... 285 000

3. Sociala kostnader jämte övriga pensionskostnader

.......................... 55 000

4. Experter och konsulter .............. 75 000

5. Resekostnader ...................... 20 000

6. Publikationstryck.................... 30 000

7. Inventarier och expenser.............. 10 000

8. Lokalhyra .......................... 10 000

9. Övriga utgifter ...................... 5 000

Summa kr. 500 000

De totala kostnaderna överstiger arbetsgruppens förslag med 150 000 kr.

Detta beror i huvudsak på att verket i sin beräkning tagit med sociala kostnader

jämte en post för arvoden till experter och konsulter.

Sammanfattningsvis föreslår statskontoret, att ett institut för storhushållens

rationalisering inrättas samt att staten och en för ändamålet grundad

stiftelse tillskjuter de till 500 000 kr. beräknade årliga kostnaderna.

Grunderna för fördelningen av kostnaderna mellan staten och stiftelsen

förutsätts skola fastställas efter förhandlingar.

Departementschefen

Den måltidsverksamhet som ombesörjs av storhushållen är i dag mycket

omfattande. Staten, landstingen och primärkommunerna svarar för sådan

verksamhet bl. a. genom den utspisning som sker vid sjukhus, vårdanstalter,

militära förband och skolor. De statliga och kommunala storhushållen

beräknas omsätta ca 3 miljarder kr. per år. Härav faller drygt 1 miljard kr.

på staten. Härtill kommer restaurangnäringen med en omsättning av omkring

2 miljarder kr. per år. Sammanlagt kan den totala omsättningen inom

storhushållen sålunda beräknas till i runt tal 5 miljarder kr. per år. Enbart

den offentliga sektorns investeringar inom området har uppskattats till 300

å 400 milj. kr. årligen. Varje rationalisering inom storhushållen innebär

alltså en avsevärd besparing för samhället.

Mot denna bakgrund har en arbetsgrupp med företrädare för statskontoret,

Svenska landstingsförbundet och restaurangnäringen utarbetat förslag

till ett institut för rationalisering av storhushållen. Vid remissbehandlingen

av förslaget ställde sig flertalet remissinstanser positiva till att ett

sådant institut inrättades. I några fall ansåg man dock att ytterligare ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 ur W(i(i

7

redning erfordrades, bl. a. i fråga om institutets organisation. Kungl. Maj:l

uppdrog därför på min hemställan åt statskontoret att göra en kompletterande

utredning i ärendet. Statskontoret har nu avgett ett nytt förslag. Ämbetsverket

konstaterar, att något samordnande organ inte finns på storhushållens

område och att ett särskilt organ härför bör inrättas. I väsentliga

delar bygger statskontorets förslag på det tidigare förslaget av arbetsgruppen.

Med beaktande av de mycket stora belopp som omsätts inom storhushållen

anser jag det väsentligt, att det där sker en fortgående rationalisering.

Den snabba och starka expansion som karakteriserar storhushållen gör det

särskilt angeläget, att nya rön och rationaliseringsåtgärder kartläggs och

samordnas. .lag ansluter mig därför till arbetsgruppens och statskontorets

förslag att ett särskilt institut bör inrättas för rationalisering av storhushållen.

Institutets uppgift skall främst vara att främja och samordna sådan rationaliserings-

och utvecklingsverksamhet som väsentligt kan bidra till att

höja produktiviteten inom storhushållen. Institutet skall dessutom bedriva

informations- och utbildningsverksamhet inom sitt område. Någon egen

forskning är däremot inte avsikten att institutet skall ägna sig åt. Jag finner

denna inriktning av institutets arbete vara ändamålsenlig. Någon ytterligare

precisering av verksamheten bör dock enligt min mening inte göras,

innan man har fått närmare erfarenhet av ifrågavarande arbete. Jag förutsätter,

att erforderliga utredningar inom storhushållen kommer att göras av

olika intressenter och att dessa då har ett nära samråd med institutet.

Vad beträffar institutets organisation har statskontoret ansett det mest

ändamålsenligt, att institutet organiseras som ett fristående organ. Institutet

avses skola drivas gemensamt av staten och en särskild stiftelse, som

bildas för ändamålet. Stiftelsens grundare har i första hand tänkts bli kommunförbunden

samt företag och organisationer inom restaurangnäringen.

Stiftelsen skall dock vara organiserad på sådant sätt att även andra intressenter

kan lämna bidrag till densamma och därigenom bli delaktiga i institutets

verksamhet. Denna form för samverkan mellan staten och andra intressenter

har använts inom flera andra områden. Jag finner det i likhet

med statskontoret lämpligt, att den tillämpas även för det nu ifrågavarande

institutet.

Med hänsyn till att institutet närmast skall ha en samordnande, styrande

och informerande funktion har såväl arbetsgruppen som statskontoret utgått

från att institutets personalorganisation bör vara begränsad. Statskontorets

förslag innebär en personal av sju tjänstemän, varav fyra kvalificerade.

De sammanlagda kostnaderna har därvid beräknats bli ca 500 000 kr.

per år. Jag har inget att erinra mot denna omfattning av personalorganisationen

hos institutet.

Statskontoret har i sitt förslag inte närmare angett hur kostnaderna för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1966

institutet bör fördelas mellan staten och stiftelsen. Under ärendets beredning

har denna fråga diskuterats med företrädare för arbetsgruppen. På

grundval av dessa överläggningar förordar jag, att statens bidrag till verksamheten

bestäms till 200 000 kr. per budgetår. Jag förutsätter härvid, att

stiftelsen kommer att bidra med minst 300 000 kr. per budgetår. I den mån

flera intressenter lämnar bidrag till stiftelsen, kommer den totala medelsramen

för institutet i motsvarande mån att kunna ökas. Den nu angivna

fördelningen av bidragen har förutsatts skola gälla under en tid av fem år.

Om mera betydande kostnadsökningar skulle inträffa under denna tid, bör

möjlighet dock föreligga att ompröva storleken av bidragen.

Institutet bör ledas av en styrelse med nio ledamöter. Av dessa bör ordföranden

och ytterligare två ledamöter utses av Kungl. Maj :t. Övriga ledamöter

bör utses av stiftelsen.

Verksamheten inom institutet bör regleras genom avtal mellan staten och

stiftelsen samt stadgar för institutet, som Kungl. Maj :t fastställer. Förslag

till avtal och stadgar har utarbetats på grundval av statskontorets utredning.

Dessa förslag bör fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilagor (Bilaga 1 och 2).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om drift av

ett institut för storhushållens rationalisering i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående angivna

grunder;

b) till Bidrag till ett institut för storhushållens rationalisering

för budgetåret 1966/67 under sjunde huvudtiteln anvisa

ett anslag av 200 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Bo Josephson

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1966

9

Bilaga 1

Förslag till avtal ang. driften av ett institut för storhushållens

rationalisering

Mellan svenska staten och undertecknad stiftelse har denna dag träffats

följande avtal.

§ 1.

Staten och stiftelsen åtaga sig att i enlighet med detta avtal svara för

driften av ett institut för storhushållens rationalisering.

Institutets syfte är att främja och samordna samt medverka i och informera

om sådan rationaliserings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet,

som väsentligt kan bidraga till att höja produktiviteten hos storhushållen.

Institutet skall i sitt arbete eftersträva samordning med den näringsfysiologiska

forskningen och övrigt forsknings- och utvecklingsarbete av

väsentlig betydelse för storhushållen.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal och genom stadgar, vilka

skola fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning och kompletterande

föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets styrelse.

§ 3.

Institutet skall vara lokaliserat till stockholmsområdet i lokaler, som

emot hyresersättning ställas till förfogande genom stiftelsens försorg enligt

närmare överenskommelse med institutet.

§ 4.

Vid institutet skall finnas anställd en direktör som chef samt den personal

i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgång på

medel bestämmer.

§ 5.

Staten bidrager till kostnaderna för institutets verksamhet med ett belopp

av 200 000 kronor per budgetår, räknat från och med den 1 juli ena året

till och med den 30 juni efterföljande år.

§ 6.

Stiftelsen förbinder sig att bidraga till institutets verksamhet med ett belopp

av minst 300 000 kronor per budgetår.

§ 7.

Medel, som institutet erhåller såsom ersättning för utförda uppdrag, skola

användas för institutets verksamhet.

§ 8.

Institutet är arbetsgivare för den personal som är anställd hos institutet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1966

§ 9.

Varje företag och organisation inom det område, som är föremål för institutets

verksamhet, skall ha möjlighet att genom bidrag till stiftelsen efter

samma grunder, vilka gälla för övriga stödjande organisationer och företag,

bliva delaktiga i institutets verksamhet.

§ 10.

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1966 och skall gälla till utgången av

juni månad 1971.

Uppsäges avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång, skall det anses

förlängt för fem år.

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka staten tagit

ett och stiftelsen ett.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 72 år 19G6

11

Bilaga 2

Förslag till stadgar för Institutet för storhushållens rationalisering

§ 1.

Institutet för storhushållens rationalisering har till ändamål att främja

och samordna samt medverka i och informera om sådan rationaliserings-,

utvecklings- och utbildningsverksamhet, som väsentligt kan bidraga till att

höja produktiviteten hos storhushållen. Institutet skall i sitt arbete eftersträva

samordning med den näringsfysiologiska forskningen och övrigt

forsknings- och utvecklingsarbete av väsentlig betydelse för storhushållen.

§ 2.

Institutets angelägenheter handhas av en styrelse, som består av nio ledamöter.

Av dessa utses ordföranden och ytterligare två ledamöter av Kungl.

Maj :t. Övriga ledamöter utses av stiftelsen.

Styrelsens ordförande och ledamöter utses för en tid av högst tre år.

§ 3.

På styrelsen ankommer

att tillse, att verksamheten vid institutet utövas enligt de riktlinjer som

anges i § 1;

att fastställa arbetsordning och de föreskrifter i övrigt, som utöver stadgarna

fordras för institutets verksamhet;

att utse direktör samt på förslag av denne tillsätta samt fastställa löner

och anställningsvillkor för övrig vid institutet fast anställd personal med

undantag av assistenter och biträden;

att fastställa arbetsprogram för institutets verksamhet;

att före utgången av juni månad varje år fastställa stat för det kommande

budgetåret, vilket räknas från och med den 1 juli ena året till och med

den 30 juni efterföljande år;

att årligen före utgången av september månad till Kungl. Maj :t samt stiftelsen

avlämna redogörelse för institutets verksamhet under det sist förflutna

budgetåret;

att i övrigt vidtaga de åtgärder, som enligt dessa stadgar eller eljest ankomma

på styrelsen.

§ 4.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden och så ofta ärendena

påfordra det. Styrelsen är beslutför då minst fem ledamöter äro närvarande.

Såsom styrelsens beslut gäller den mening varom de flesta förena sig eller

vid lika röstetal den mening som ordföranden biträder. Vid styrelsens sammanträden

föras protokoll.

§ 5.

Institutets direktör skall leda och övervaka arbetet inom institutet. Det

åligger direktören att vara föredragande inom styrelsen och tillse att styrelsens

beslut verkställas. Direktören skall vidare tillsätta samt fastställa

löner och anställningsvillkor för assistenter och biträden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1966

§ 6.

De resultat, som framkomma vid institutets arbete, skola ställas till allmän

disposition, såvitt icke enligt styrelsens bedömande särskilda hinder

häremot föreligga. Resultaten böra, om så anses lämpligt, publiceras.

§ 7.

Institutets räkenskaper skola för varje budgetår vara avslutade före utgången

av påföljande augusti månad.

§ 8.

Revision av räkenskaperna utövas av två för tre år utsedda revisorer, av

vilka den ene utses av Kungl. Maj :t och den andre av stiftelsen. Av revisionsberättelsen

skall ett exemplar inges till Kungl. Maj :t och ett till stiftelsen.

§ 9.

Skulle institutet upphöra med sin verksamhet skola dess tillgångar disponeras

enligt överenskommelse mellan staten och stiftelsen.

§ 10.

Ändring av dessa stadgar må endast ske efter överenskommelse mellan

staten och stiftelsen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660275

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:237 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillskott till Norrbottens järnverk aktiebolag. a1 i texten
  2. SU 1966:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till ett institut för rationalisering av storhushållen jämte i ämnet väckta motioner. s. 12 i texten