Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av ett internationellt institut för fredsoch konfliktforskning i Sverige

1966-03-11 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:76, Angående inrättande av ett internationellt institut för fredsoch konfliktforskning i Sverige

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1966

1

Nr 76

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande

av ett internationellt institut för freds- och konfliktforskning

i Sverige; given Stockholms slott den 11

mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen ministern

för utrikes ärendena hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett institut, benämnt internationella institutet

för freds- och konfliktforskning (International Institute for Peace and

Conflict Research), inrättas. Institutet skall ha till uppgift att bedriva vetenskaplig

forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell

fred och säkerhet. Institutet skall i stiftelsens form verka som

en självständig forskningsinstitution. I denna skall eftersträvas medverkan

av utländska forskare och i dess ledning bör finnas internationell representation.

För budgetåret 1966/67 föreslås statens bidrag till verksamheten uppgå

till 900 000 kr. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 76

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1966

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 11 mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist

Gustafsson.

Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med

statsrådets övriga ledamöter fråga om inrättande av ett internationellt institut

för freds- och konfliktforskning i Sverige och anför.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 11 december

1964 sex utredningsmän1 för att utreda frågan om inrättande av ett internationellt

institut för freds- och konfliktforskning i Sverige. Utredningen,

vilken antog benämningen fredsforskningsutredningen, avgav den 21 januari

1966 betänkandet »Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige»

(SOU 1966: 5), i vilket föreslogs att ett internationellt institut inrättas med

uppgift att bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor

av betydelse för internationell fred och säkerhet.

Över betänkandet har yttranden avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket,

universitetskanslersämbetet — som hört fakultetsheredningarna —

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet samt Svenska Fredsoch

Skiljedomsföreningen.

Utredningen

Utredningen använder sig av en arbetsdefinition av freds- och konfliktforskningen

enligt vilken forskningens huvudsakliga ämnesområden är

studiet av

a) grundläggande betingelser för stabil fred och för fredliga lösningar

av internationella konflikter,

b) spörsmål om konflikters uppkomst och karaktär samt deras förebyggande

och fredliga biläggande, 1

1 Ambassadören Alva Myrdal (ordförande), professorn Hannes Alfvén, docenten Karl E. Birnbaum,

generaldirektören Martin Fehrm samt professorerna Bror Rexed och Anders Wedberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kiingl. Maj:ts proposition nr 7(i dr 1006

c) frågor om de internationella konfliktproblemens bakgrund samt möjliga

vägar att mildra spänningstillstånd, undanröja oroshärdar och effektivt

utnyttja de internationella organisationerna som värn för freden,

d) problem som är av intresse i samband med förhandlingar om nedrustning

och rustningsreglering samt FN:s fredsbevarande verksamhet.

Utredningen finner det både möjligt och lämpligt alt ett internationellt institut

för freds- och konfliktforskning upprättas i Sverige. Avgörande för

utredningens ställningstagande är främst insikten om ämnesområdenas

betydelse och förvissningen att en forskningsinsats på dessa kan vara av

stort värde. Av betydelse är också förhållanden som gör det naturligt för

Sverige att uppmärksamma de internationella freds- och konfliktproblemen.

Inte minst gäller detta den på landets neutralitet inriktade politiken,

som växt fram under en lång fredstradition. Vidare anser sig utredningen

kunna konstatera att ett forskningsinstitut kan få vissa i förhållande till

flertalet andra institutioner betydelsefulla och intressanta särdrag för forskningen.

Utredningen betonar därvid den internationella och oberoende karaktär

som bör prägla institutets verksamhet. Utredningen har vid sina kontakter

med organisationer och vetenskapsmän i olika länder mött sympati

och utlovats stöd för upprättande av ett sådant institut.

Placeringen i Sverige av ett institut av detta slag kan medföra vissa

problem i fråga om forskarkontakter, dokumentationsresurser, rekryteringssvårigheter

m. m. Utredningen anser dock att sådana problem kan bemästras.

Utredningen har alltså funnit att ett freds- och konfliktforskningsinstitut

bör upprättas i Sverige samt angett till vilka områden forskningsverksamheten

enligt dess mening bör koncentreras. Den har vidare framlagt

förslag i fråga om institutets omfattning och organisation. En grundläggande

princip har varit, att de rekommendationer som läggs fram skall

vara flexibla och att stort utrymme skall ges institutets ledning och forskarna

att själva bedöma vilka program som bör komma i fråga.

Utredningen har valt att för behandlingen av dessa frågor först söka

analysera sådana internationella insatser, som f. n. görs inom ramen för

freds- och konfliktforskningen. Härvid ges anvisningar om institutets förhållande

till vissa internationella och nationella organ på detta område.

Samtidigt bildar denna redogörelse bakgrund till de förslag om riktlinjer

för institutets forskningsverksamhet, som utredningen lägger fram. I

I fråga om arbetsområdena har utgångspunkten varit att det studium

som skall bedrivas bör söka ge väsentliga bidrag till förståelsen av

betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för

en stabil fred. Ett på praktiskt-politiska frågor inriktat studiearbete bör

enligt utredningen givetvis äga rum i ständig växelverkan med en mer teoretiskt

inriktad konfliktforskning. Utredningen lägger vidare vikt vid att

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 76

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1966

forskningen inte endast hänför sig till relationer mellan stormakterna utan

också i hög grad uppmärksammar den konfliktproblematik som finns latent

i de underutvecklade ländernas ekonomiska och sociala förhållanden.

Utredningen förordar att forskningsarbetet i första hand inriktas på nedrustnings-

och rustningsreglerimgsfrågorna. Denna rekommendation motiveras

av utredningens övertygelse, att inom detta område väsentliga vetenskapliga

insatser kan göras som har stor relevans för internationella fredssträvanden.

Institutets internationella prägel kan också på detta studiefält

tjäna forskningens allsidighet och bidra till både dess vetenskapliga och

dess politiska utbyte.

Forskningen bör från denna utgångspunkt ha goda möjligheter att utvidgas

till andra frågeställningar och ämnesområden. Utredningen har haft

i tankarna sådana vidsträckta problem som studium av aktuella konflikter,

deras uppkomst, utveckling och biläggande — varvid inte minst den

inverkan som kan åstadkommas genom kommunikationsprocesser och

massmedia bör uppmärksammas — vägar att minska spänningen i de mellanstatliga

relationerna och undanröja konfliktanledningar, internationella

organisationers roll för konfliktlösning samt speciella teoretiska och metodologiska

studier i samband med projekt inom dessa områden.

Utredningen skisserar några specifika projekt som kan infogas i den

angivna ämnesramen och på vilka utredningen prövat sina förslag om organisationsplan,

kostnadsramar etc. Dessa forskningsuppgifter av skiftande

natur bör övervägas av ledningen för institutet som lämpliga arbeten i

själva uppbyggnadsperioden. De har valts inom följande områden, av vilka

vissa rekommenderats av olika internationella forskargrupper: internationell

jämförelse mellan nationella seismologiska data, närmast deras betydelse

i samband med ett provstoppsavtal, vissa specifika studier kring

biologiska stridsmedel, informationstekniska studier (pressanalys) av skildringen

av olika faktorers betydelse för valda lokaliserade konflikter samt

förebyggandet av potentiella internationellt-rättsliga konflikter vid användning

av nya tekniska möjligheter, t. ex. för vattenutvinning.

Utredningen har funnit att endast allmänna anvisningar bör ges i fråga

om forskarnas tillhörighet till vissa vetenskapliga discipliner eller om deras

inriktning på specifika forskningsmetoder. En tvärvetenskaplig arbetsform

med användande av såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga

discipliner bör eftersträvas och nya forskningsmetoder bör prövas vid

institutet.

Utredningen har prövat frågan om institutets rättsliga ställning.

Utredningen föreslår att institutet bildas i form av en av staten

upprättad stiftelse.

Utredningen har övervägt de lämpliga formerna för institutets finansiering.

Utgångspunkten har varit att, såsom angetts i direktiven, Sverige

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kiingl. Maj.ts proposition nr 7ti är 1966

skall lämna avgörande finansiella bidrag för institutets tillkomst och drift.

Utredningen har övervägt om bidrag bör få mottagas eller sökas för institutets

verksamhet från andra stater, från internationella organ eller

från enskilda. Under förutsättning att institutets ställning som en helt internationell''

och strängt vetenskaplig institution ej äventyras vill utredningen

inte utesluta, att institutet får möjlighet att mottaga sådana bidrag. Dessa

bör kunna lämnas såväl till institutet utan projektbindning som till ett särskilt

projekt eller till en enskild forskare. Under de nämnda förutsättningarna

bör institutet också kunna söka bidrag för sin verksamhet på andra

håll än hos svenska statliga myndigheter. Utredningen anser dock lämpligt

att detta sker endast i begränsad omfattning och huvudsakligen för enskilda

projekt.

Som redan framhållits fäster utredningen stor vikt vid att institutets oberoende

och självständiga ställning framgår klart även för en internationell

publik. Vidare har utredningen påpekat att forskningen vid institutet måste

kunna planeras för relativt långa tidsperioder. Utredningen önskar därför

att en finansieringsordning skapas för institutet som garanterar dess självständiga

verksamhet under en längre tidsperiod på omkring fem år. Formen

för en sådan utfästelse om finansiellt stöd har utredningen inte funnit

anledning att närmare gå in på.

Vid behandlingen av institutets rättsliga ställning har utredningen tagit

upp dess förhållande till andra organ. Den beaktar i fråga om relationerna

till svenska statliga myndigheter kravet att forskningens internationella

och strängt objektiva karaktär ej bör kunna ifrågasättas. Utredningen

lämnar särskilda rekommendationer om institutets förhållande till internationella

organisationer och forskningsinstitutioner i andra länder. Nära

kontakter och samarbete bör även eftersträvas med dessa organ, däribland

med dem som är verksamma i grannländerna.

Utredningen har tämligen utförligt behandlat institutets organisation.

I ledningen för institutet bör finnas en styrelse med åtta ledamöter,

som skall ha ansvaret för viktigare beslut rörande planeringen

av institutets arbete och dess administrativa skötsel, ett vetenskapligt råd

med högst 30 ledamöter, som skall vara rådgivande såväl vid planeringen

av projekten som vid värderingen av dessa, samt en institutsdirektör, vars

uppgifter skall omfatta organisering och uppbyggnad av institutet samt allmän

planering och ledning av studieverksamheten.

För institutets ledning och dess forskarstab föreslår utredningen en internationell

rekrytering. Kungl. Maj :t bör förordna styrelsens ledamöter.

Av det vetenskapliga rådet bör första gången två tredjedelar utses av Kungl.

Maj:t. Rådet bör självt tillsätta övriga ledamöter liksom ny ledamot när

någon avgår. Institutsdirektören bör tillsättas av styrelsen.

Den nämnda principen om flexibilitet och om frihet för institutets led
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1966

ning och personal att besluta om verksamhetens inriktning har varit bestämmande

för utredningens förslag om beslutsordningen vid forskningsprojekt

och planeringen av studiearbetet.

I fråga om institutets storlek och finansiering framlägger utredningen

förslag, som innebär en gradvis uppbyggnad av institutet under

en första femårsperiod med en forskarstab i fullt utbyggt skick på 15—25

personer som bör vara övervägande erkänt kvalificerade forskare. Ett visst

antal yngre forskare med kvalifikationer motsvarande svensk doktorandnivå

bör ingå i denna beräkning. Utredningen ånger som ett önskemål att

även personer med erfarenheter av praktiskt internationellt politiskt arbete

anlitas i institutets forskarkader.

Utredningen föreslår för budgetåret 1966/67 förutom institutsdirektören

följande fast anställd personal vid institutet, nämligen en direktörsassistent,

en bibliotekarie och fyra tjänstemän i kontorskarriären. Härutöver

bör enligt utredningens förslag finnas tre professorer, tre yngre forskare,

två gästforskare och en assistent.

Utredningen föreslår vidare en successiv utökning av personalen under

budgetåren 1967/71. Vid slutet av detta inledningsskede bör institutet enligt

utredningen ha fått en organisation som kräver ett årligt anslag av

omkring 2,4 milj. kr.

För budgetåret 1966/67 beräknar utredningen kostnaderna för institutet

till 495 000 kr. för avlöningar, 270 000 kr. för löpande omkostnader och

140 000 kr. för utrustning och lokaler eller sammanlagt 905 000 kr.

Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran utredningens

förslag om inrättande av ett internationellt freds- och konfliktforskningsinstitut.

Dock har universitetskanslersämbetet rest vissa invändningar

mot utredningens förslag i fråga om institutets allmänna uppläggning.

Ämbetet, som finner det önskvärt att freds- och konfliktforskningen

främjas, har ansett att institutets verksamhet bör inriktas

på allmänt befrämjande och samordnande uppgifter. Institutet bör således

enligt ämbetets mening inte primärt ägna sig åt egen forskning utan huvudsakligen

verka som ett sammanhållande och stimulerande organ för den

på skilda håll förekommande forskningen på området. Ämbetet anser att

en verksamhet av detta slag under ett inledningsskede bör få försökskaraktär

och prövas på nytt sedan tillräckliga erfarenheter vunnits.

Några remissinstanser ställer sig tveksamma till den inriktning av

institutets forskningsverksamhet på nedrustnings- och

rustningsregleringsfrågor som förordats av utredningen. Internationella

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Mnj:ts proposition nr 7(1 är 10(1(1

Kvinnoförbundet för Fred och Frihet anser att avsikten med det planerade

institutet bör vara att få till stånd en internationell vetenskaplig miljö för

forskning på hela fältet av freds- och konfliktfrågor. Denna vetenskapliga

miljö kan, enligt förbundets mening, bli mera fruktbar om forskarna vid

val av problemområden känner sig obundna av de i betänkandet föreslagna

forskningsprojekten.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen finner att de forskningsuppgifter

som nämns i betänkandet förefaller väl snävt valda. Teknisk nedrustningsforskning

och strävanden att åstadkomma perfekta kontrollmaskinerier

anser föreningen vara av ringa betydelse. I stället bör institutets forskning

ägnas orsakerna till misstron i förhållandena mellan stater. Som lämpliga

problem för studium inom institutet anger föreningen icke-militärt försvar,

problem kring en värld utan krig och rustningars konfliktskapande

effekt. Föreningen framhåller också att institutet genom sin internationella

karaktär kan gripa sig an med och genomföra uppgifter som ett nationellt

institut inte skulle mäkta och inte ha någon utsikt att vinna internationellt

gehör för.

Universitetskanslersumbetet framhåller att forskning på här avsedda områden

— i första hand teknisk och naturvetenskaplig forskning — inte kan

beräknas a priori ge resultat som är gynnsamma för fredssyftet. Det är således

inte helt uteslutet, att vissa resultat av forskningen kan utnyttjas i

motsatt syfte, t. ex. för att uppnå krigsmål med medel, som enligt vad som

framkommit genom forskningen svårligen låter sig motverkas. Ämbetet anser

att genom den förordade inriktningen på nedrustnings- och rustningsregleringsfrågor

institutets personal kan förväntas få ett större inslag av

naturvetenskapliga forskare än vad som vanligtvis är fallet i andra fredsforskningsinstitut.

Vidare anför ämbetet.

Enligt ämbetets mening är det i och för sig väsentligt att naturvetenskaplig

forskning inriktas på de frågeställningar, som sammanhänger med nedrustning

och rustningskontroll. Mycket starka och enligt ämbetets uppfattning

också helt avgörande skäl kan emellertid anföras som stöd för uppfattningen

att institutets verksamhet i första hand bör inriktas på den i

sammanhanget grundläggande konfliktsproblematiken med uppmärksamhet

fäst särskilt vid reella, ekonomiska och andra intressemotsättningar sådana

dessa framträder i historiens perspektiv och i nutiden.

Särskilt när det gäller utvecklingen på längre sikt torde sådana bidrag

till fredens sak, enligt ämbetets mening, vara av större betydelse än utarbetande

av avancerade system för rustningskontroll. Som förslag till en

konkret studieuppgift nämnes problemet hur resultat på freds- och konfliktforskningens

område skall kunna spridas och på önskat sätt påverka

samhällsorganens och enskilda gruppers eller människors beteenden.

I fråga om institutets rättsliga ställning och organisation

har de remissinstanser som här yttrat sig i stort tillstyrkt utredning
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1966

ens förslag. Statskontoret finner inte anledning att erinra mot utredningens

förslag att institutet bör arbeta oberoende av svenska statliga myndigheter

och att det ej bör knytas till den svenska universitetsorganisationen. Statskontoret

understryker nödvändigheten av att institutet ges en smidig organisationsform

som medger en betydande grad av ekonomisk och administrativ

rörelsefrihet. Statskontoret anser därför att stiftelseformen erbjuder betydande

fördelar.

Vissa remissinstanser kommenterar de förslag utredningen framlägger i

fråga om ledningen för institutet. Statskontoret anser att ett vetenskapligt

råd med de uppgifter utredningen förordat är väl ägnat att sprida kännedom

om institutets forskningsresultat och deras användbarhet i det praktiska

politiska handlandet. Statskontoret ansluter sig till utredningens förslag

om styrelsens uppgifter. Statskontoret föreslår att institutsdirektören

i vart fall under den avsedda försöksperioden tillsätts av Kungl. Maj :t. Universitetskanslersämbetet

framhåller att det av utredningen förordade vetenskapliga

rådet liksom institutets internationella förankring synes vara av

väsentlig betydelse för kanaliseringen av institutets forskningsresultat. Ämbetet

framhåller att från forskningssynpunkt det förordade antalet ledamöter

i det vetenskapliga rådet utan nackdelar kan reduceras väsentligt.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen önskar att en representant för

fredsrörelsen bereds plats i det vetenskapliga rådet.

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet anser att betänkandets

framställning av ansvarsfördelningen i ledningen för institutet är oklar.

Man bör tydligt markera, anser förbundet, att styrelsen och institutsdirektören

är beslutande, medan det vetenskapliga rådet och forskarna har rådgivande

uppgifter. Vidare anser man att det vetenskapliga rådets uppgifter

bör preciseras närmare. I fråga om institutets namn anser kvinnoförbundet

det vara olämpligt att bruka benämningen »internationell». Statskontoret

föreslår att institutet benämns internationella institutet för fredsforskning.

Institutets finansiering och kostnaderna för verksamheten

behandlas av flera remissinstanser. Statskontoret instämmer

i utredningens slutsats att forskningsarbetet bör planeras på lång sikt och

ansluter sig till utredningens förslag om en femårig finansieringsordning.

Man framhåller att institutets arbete under inledningsskedet blir av försökskaraktär

och att statsmakterna får avgöra i vilka former och under vilka

ekonomiska betingelser verksamheten därefter bör bedrivas. Riksrevisionsverket

anser att medel för institutets löpande verksamhet bör anvisas endast

för ett budgetår i taget. Ämbetsverket anser att på riksstaten bör uppföras

särskilda anslag för avlöningar och omkostnader med uppdelning på sedvanligt

sätt i fastställda stater. För lönegradsplacerade tjänster vid institutet

bör upprättas en personalförteckning i vanlig ordning. Kungl. Maj :t bör

förordna revisorer för institutets räkenskaper.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 dr 1966

9

Departementschefen

Problemen rörande de internationella konflikterna har på senare tid

väckt allt större uppmärksamhet. Rådande politiska och sociala förhållanden

förändras snabbt och i förening med den naturvetenskapliga och tekniska

utvecklingen kan sådana processer utgöra anledning till att även lokala

konflikter mellan och inom stater utvecklas till en väsentlig fara för

internationell fred och säkerhet. Behovet av att öka vår kunskap om betingelserna

för fredliga lösningar av internationella konflikter och för en

stabil fred framstår i detta läge som uppenbart.

Den långvariga fredsperioden Sverige upplevt och vår strävan att föra en

konsekvent neutralitets- och fredspolitik gör det naturligt att vi söker bidraga

till belysningen av problemen hur internationella konflikter uppstår,

hur de skall kunna undgås och hur de skall kunna biläggas på fredlig väg.

Därmed kan vi öka kunskapen om de internationella konfliktproblemens

bakgrund samt om möjliga vägar att mildra spänningstillstånd, undanröja

oroshärdar och effektivt utnyttja FN som ett värn för freden. Inte minst

behövs forskningsinsatser för att utreda problem som aktualiseras i samband

med förhandlingar om nedrustning. Den forskning som bedrivs inom

t. ex. social- och beteendevetenskaperna bör kunna ge väsentliga bidrag i

syfte att öka vår kunskap om de problem som är förknippade med internationella

konflikter.

Insikten om hur betydelsefullt det är att de internationella konfliktproblemen

blir belysta har medfört att intresset för freds- och konfliktforskningen

ökat starkt i flera länder. I allmänhet koncentreras dock uppmärksamheten

på nationella utrikespolitiska problem. Det är därför önskvärt

att vi i Sverige söker skapa förutsättningar för sådan forskning i freds- och

konfliktproblem som har en klart internationell prägel.

Fredsforskningsutredningen har lagt fram förslag om att ett internationellt

institut inrättas med uppgift att bedriva vetenskaplig forskning i konflikt-

och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet.

Förslaget har i huvudsak bedömts positivt av remissinstanserna. Universitetskanslersämbetet

har förordat, att ett organ skapas med främst allmänt

befrämjande och samordnande uppgifter för den på skilda håll förekommande

forskningen på området.

Av överväganden som legat till grund såväl för direktiven till utredningen

som för dess nu framlagda förslag följer, att den forskningsverksamhet som

skall bedrivas i Sverige bör få ett starkt internationellt inslag. Vid rekrytering

av forskare och ledning för verksamheten bör därför eftersträvas, att

länder med olika politiska och ekonomiska system blir representerade. Utredningen

har efter kontakter med forskningsinstitutioner och enskilda ve
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1966

tenskapsmän i andra länder fått belägg för att möjligheter till en sådan rekrytering

finns. Önskemål om ett samarbete mellan vetenskapsmän från

olika länder tillgodoses bäst i en sammanhållen arbetsenhet som är helt

inriktad på forskningsuppgifter inom ämnesområdet. En sådan ger möjlighet

till koncentrerade forskningsinsatser på områden som bedöms vara

väsentliga och till en mera långsiktig och målinriktad planering av verksamheten.

Som anförts vid remissbehandlingen kan ett särskilt institut med

internationell karaktär ha större möjligheter än andra forskningsinstitutioner

att allsidigt belysa vissa problem och vinna gehör för vunna forskningsresultat.

Eftersom forskningsuppgifternas karaktär således kommer

fullt till sin rätt endast i verksamhet som bedrivs i en särskild arbetsenhet,

förordar jag att ett institut inrättas med i huvudsak den struktur som utredningen

föreslagit.

Utredningen har förordat att forskningen vid institutet i första hand inriktas

på nedrustnings- och rustningsregLeringsfrågorna. Jag biträder

denna syn på inriktningen av institutets arbete. Det bör framhållas att

detta inte innebär att huvudsakligen naturvetenskaplig forskning kommer

att bedrivas vid institutet. Nedrustnings- och rustningsregleringsproblematiken

lämpar sig i hög grad för samhälls- och beteendevetenskapligt studium.

Mot bakgrund av farhågor som uttryckts i några remissyttranden

finner jag det angeläget understryka, att institutets uppgift inom detta område

inte är att t. ex. utarbeta avancerade system för rustningskontroll.

Forskningen bör i stället söka belysa problemen kring rustningars betydelse

för konflikter mellan stater, möjligheter att reducera rustningsvolymen

eller svårigheter av politisk, psykologisk, ekonomisk eller teknisk karaktär

att uppnå överenskommelser om nedrustning m. m. Jag lägger vidare

vikt vid att den konfliktproblematik som finns latent i de underutvecklade

ländernas ekonomiska och sociala förhållanden belyses genom institutets

forskning.

Som utredningen föreslagit bör forskningen få möjligheter att utvidgas

till andra frågor och problem inom freds- och konfliktstudiet. De projektförslag

som utredningen lagt fram för övervägande av institutet i inledningsskedet

tillgodoser detta önskemål. Utvidgningen av verksamheten bör

i betraktande av de resurser institutet kommer att förfoga över ske successivt,

varvid självfallet ledning bör hämtas i institutets erfarenheter av verksamheten

i inledningsskedet.

I fråga om institutets ställning och organisation har utredningen framhävt

betydelsen av att sådana villkor skapas, att forskningens internationella

och strängt objektiva karaktär ej skall kunna ifrågasättas. Som redan

framgått tillstyrker jag en internationell rekrytering av forskare och

ledning för institutet. Någon påverkan från svenska statliga myndigheter

på innehållet i institutets forskning bör enligt min mening ej förekomma.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1966 11

Helt allmänt bör framhållas det önskvärda i att institutet eftersträvar nära

kontakter med internationella organisationer och forskningsinstitutioner i

andra länder. Särskilt vill jag betona att samråd och samarbete bör etableras

med de institutioner i de övriga nordiska länderna som ägnar sig åt

forskning i freds- och konfliktproblem. Jag förutsätter också att en praktisk

samverkan kommer till stånd med svenska institutioner på närliggande

områden, t. ex. i fråga om utnyttjandet av biblioteksresurser.

Såsom utredningen föreslagit tillgodoses de syften som utgör grund för

institutets tillkomst bäst om institutet ges en självständig karaktär i form

av en stiftelse, till vars verksamhet staten tillskjuter rörelsekapital. En

sådan ställning torde medföra att den speciella miljö som man vill skapa för

forskningen inom området blir tillgodosedd. Som framhållits redan i direktiven

för utredningen är det av stor vikt att forskningens internationella,

strängt objektiva inriktning inte kan ifrågasättas. Institutet torde under

en sådan verksamhetsform vara oförhindrat att söka och mottaga bidrag

till institutets arbete från andra än staten samt att förmedla och förvalta

bidrag till enskilda forskare som är knutna till institutets verksamhet.

Utredningen har ansett att vittgående befogenheter måste ges institutets

ledning och personal att besluta om verksamhetens inriktning. Jag instämmer

i utredningens uppfattning att en betydande flexibilitet måste prägla

institutets uppgifter, organisation och personaluppsättning. Det blir en

uppgift för institutets ledning att mot bakgrunden av de beslut som fattas

om studieprojekt och de rekryteringsförhållanden som kan föreligga bestämma

hur forskarstaben vid institutet skall vara sammansatt. Inom en

given budgetram och allmänna riktlinjer som dras upp bör vidare möjlighet

finnas till omdisponeringar för att nå största aktualitet och effektivitet i

forskningsuppgifterna.

Utredningen har föreslagit att ledningen för institutet skall utgöras av en

styrelse, ett vetenskapligt råd och en institutsdirektör. Jag ansluter mig

till dessa förslag men förordar, att antalet ledamöter i det vetenskapliga

rådet begränsas till omkring 20. Det bör utses på det sätt som utredningen

föreslagit. Vidare är det lämpligt att Kungl. Maj :t utser institutsdirektör

och förordnar revisorer för räkenskapsgranskning.

Institutets fast anställda personal bör redovisas i en av Kungl. Maj:t

fastställd personalförteckning. Mot utredningens förslag till fast personalorganisation

för budgetåret 1966/67 har jag i huvudsak ingen erinran.

Tjänsten som institutsdirektör bör enligt min mening placeras i lönegrad

B 5. Avtal om anställnings- och arbetsvillkor för den fasta personalen i övrigt

har under förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande träffats mellan statens

avtalsverk och berörda personalorganisationer. Kungl. Maj :t har denna

dag överlämnat avtalet till riksdagens lönedelegation för godkännande. Lönedelegationens

beslut torde senare få överlämnas till vederbörande riksdagsutskott.

Statens avtalsverk bör få befogenhet att i framtiden utöva förhand
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 7966

lingsrätten för institutet i fråga om tjänster inom den fasta personalorganisationen.

Riksdagen torde därför böra föreskriva, att Kungl. Maj :t eller

myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer skall medverka vid reglering av

anställningsvillkoren för här avsedda tjänster.

Utredningens förslag om antalet forskare för nästa budgetår föranleder

ingen erinran från min sida. I likhet med utredningen finner jag det angeläget

med en flexibel lönesättning för denna personal. Jag anser därför att

en individuell lönesättning bör få tillämpas. Med hänsyn till institutets

självständiga ställning synes det dock ej lämpligt att lönefrågorna underställs

kontraktsdelegationen, som enligt riksdagens beslut är inrättad för

att pröva sådana frågor. Enligt min mening bör dessa frågor kunna avgöras

av institutets styrelse. En förutsättning härför är dock att styrelsen

tillförsäkras löneteknisk expertis.

Jag förordar att ett statligt bidrag av 900 000 kr. ställs till institutets förfogande

för budgetåret 1966/67 att fördelas enligt en stat som Kungl. Maj :t

fastställer. Vid avvägningen av bidragets storlek har jag utgått från utredningens

beräkningar och kostnaden för den fasta personalen enligt föreliggande

avtal. Beträffande denna personal har jag beräknat lön för helt år i

motsats till utredningen som, utom vad gäller tjänsterna såsom institutsdirektör

och direktörsassistent, räknat kostnader endast för två tredjedels

år.

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) godkänna av mig förordade grunder för bidrag till ett

internationellt institut för freds- och konfliktforskning,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att fatta de beslut och vidtaga

de åtgärder som fordras för att genomföra vad jag föreslagit

rörande institutet,

c) föreskriva att Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.

Maj :t bestämmer skall medverka vid reglering av anställningsvillkoren

för tjänster som förs upp på institutets personalförteckning,

d) till Bidrag till internationella institutet för freds- och

konflikt forskning för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

anvisa ett anslag av 900 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göte Magnusson

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 6602 72

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:203 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående inrättande av ett internationellt institut för fredsoch konfliktforskning i Sverige a1 i texten
  2. SU 1966:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående inrättande av ett internationellt institut för fredsoch konfliktforskning i Sverige jämte i ämnet v s. 1 i texten