Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som avser fartgg

1966-03-18 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:88, Med förslag till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som avser fartgg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1966

1

Nr 88

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning

på köpekontrakt som avser fartgg; given Stockholms

slott den 18 mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen

för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att rederiföretag och fiskare skall få rätt till avdrag

vid 1967—1974 års taxeringar för avskrivning på köpekontrakt som

avser fartyg med 30 % av det avtalade priset.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1966

Förslag

till

Förordning

om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt

som avser fartyg

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som driver rederirörelse eller yrkesmässigt fiske och som under beskattningsår,

för vilket taxering till statlig och kommunal inkomstskatt i

första instans sker något av åren 1967—1974, slutit skriftligt avtal om leverans

av fartyg med en bruttodräktighet av minst 20 registerton avsett för

stadigvarande bruk i rörelsen, får utan hinder av punkt 1 av anvisningarna

till 41 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) vid taxeringen

nämnda år åtnjuta avdrag för avskrivning på det ej fullgjorda köpekontraktet

med sammanlagt högst 30 procent av det avtalade priset.

Har skattskyldig erhållit avdrag för avsättning till investeringsfond enligt

förordningen den 19 februari 1954 (nr 40) om särskild investeringsfond för

avyttrat fartyg, får avdrag enligt första stycket åtnjutas endast med belopp

varmed 30 procent av det avtalade priset överstiger beloppet av fondavsättningen

vid beskattningsårets utgång.

Vid beräkning av värdeminskningsavdrag enligt kommunalskattelagen

skall avdrag enligt denna förordning anses åtnjutet enligt punkt 1 av anvisningarna

till 41 § nämnda lag.

2 §■

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1966

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 18

mars 1966.

Närvarande :

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lindström, Länge,

Kling, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om avdrag vid inkomsttaxeringen

för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg och

anför.

Inledning

Enligt punkt 1 tolfte stycket anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) (KL) medges avdrag för avskrivning av

värdet på rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt i den mån skattskyldig

visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen

understiger det kontraherade priset eller det görs sannolikt, att dylikt prisfall

kommer att inträffa innan tillgångarna levereras. Med stöd av denna

bestämmelse har riksskattenämnden till ledning vid 1952 1966 års taxe
ringar

utfärdat anvisningar rörande avdrag för avskrivning på kontraherade

fartyg. Medgivna avskrivningsprocenter har varierat. Vid de senaste årens

taxeringar har avdrag medgetts med 10 %, om fartyget skolat levereras året

efter beställningsåret, och med 15 %, om fartyget skolat levereras senare.

Angående riksskattenämndens anvisningar till ledning för taxeringsmyndigheterna

vid 1966 års taxering för avskrivning av fartygskontrakt hänvisas

till nämndens meddelande 1965, serie I, nr 7: 2.

I en till finansdepartementet den 11 november 1965 inkommen, till statsrådet

och chefen för finansdepartementet ställd skrift har Sveriges redareförening

hemställt om ändring av nämnda anvisningar till 41 § KL av innebörd,

att avskrivning av värdet på rättigheter till leverans av fartyg medges

med 30 % av avtalat pris.

Till stöd för framställningen har redareföreningen anfört.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 88

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1966

Det nuvarande systemet, som innebär att anvisningar rörande kontraktsnedskrivningar

kan meddelas för allenast ett år i taget, försvårar långtidsplanering

av rederiernas finansiering. Denna olägenhet blir särskilt framträdande

under nuvarande förhållanden, då det pågår ett intensivt arbete

för att få fram nya konstruktioner av fartyg.

De nu berörda problemen för rederierna skulle minskas, om permanenta

regler för nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av fartyg infördes

i skattelagstiftningen och om tillåten nedskrivningsprocent i likhet

med vad som gäller i Danmark bestämdes till 30 % av avtalat pris. En sådan

avdragsrätt skulle också medföra, att rederier hos vilka bokföringsvärdet

för levererade fartyg tillfälligt är onormalt lågt fick en jämförbar

behandling som rörelseidkare med stora växlingar i varulager. Vid lagerminskning

har nämligen rörelseidkare rätt att avskriva 60 % av medeltalet

av lagervärdena vid utgången av de två närmaste beskattningsåren.

Det kan anmärkas att hänsyn tagits till vissa av rederinäringens speciella

problem i samband med tillfälliga växlingar i beståndet av fartyg därigenom

att de tillförsäkrats avdragsrätt för avsättningar till särskild investeringsfond

för avyttrat fartyg. De ifrågasatta permanenta bestämmelserna om avdragsrätt

för nedskrivning på kontraherade fartyg skulle innebära en fullföljd

av tidigare lagstiftning.

Det må vidare framhållas, att rederier i alla sjöfartsländer av betydelse

frånsett Sverige och Norge subventioneras, skyddas genom lastpreferenser

och/eller privilegieras i skattehänseende. I fråga om subventioner kan nämnas,

att de kontanta bidragen i form av byggnads- och driftssubventioner

till USA:s rederier under de senare åren årligen överstigit 300 milj. dollars.

I Västtyskland lämnas bl. a. stora räntesubventioner och s. k. nedskrotningspremier.

Flottorna i länder där rederierna skyddas — exempelvis öststaterna

och Japan — ökar snabbt. Ryssland låg således för tre år sedan på

elfte plats bland världens sjöfartsnationer men ligger i dag på sjätte plats.

De skattefria ländernas procentuella andel i världshandelstonnaget har

ökat på följande sätt:

1954 1964

% %

Liberia .......................... 2,44 9,51

Grekland ........................ 1,21 4,50

Panama .......................... 4,20 2,79

7,85 16,80

Utöver vad som framgår av tablån åtnjuts total skattefrihet i ett stort

antal länder av sekundär betydelse för sjöfarten. Partiella skattefavörer

åtnjuts vidare i t. ex. Danmark (frihet från ordinär statsskatt vid ren utrikesfart)

och England (40 % investeringsavdrag -f- vanlig avskrivning =

140 % avskrivning). I England har under år 1965 införts lagbestämmelser,

som ger rederier rätt till helt fri avskrivning av fartyg anskaffade efter den

5 april 1965.

Den svenska handelsflottans andel av världstonnaget har minskat under

de senaste åren. Beställningarna av fartyg för svensk räkning ger en ännu

mörkare bild för framtiden. Den ökning av sjöf artsnettot, som förutses i den

reviderade nationalbudgeten, ser ut att förbytas i en minskning. Sålunda

ligger nettot för såväl första som andra kvartalet 1965 under motsvarande

siffra för 1964.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1966

Av det anförda torde framgå, att permanenta bestämmelser rörande kontraktsnedskrivningar

erfordras för att rederierna skall komma i liknande

skattesituation som rörelseidkare med växlande lagerbehållningar. Den

svenska rederinäringen önskar inga subventioner men det synes naturligt,

att bestämmelserna rörande avdragsrätt för kontraktsnedskrivningar ändras

så att de blir mer ändamålsenliga för rederierna än de nu gällande.

Yttranden över redareföreningens skrift har efter remiss avgetts av kammarrätten,

riksskattenämnden, sjöfartsstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, allmänna ombudet

hos mellankommunala prövningsnämnden, Sveriges industriförbund, Sveriges

grossistförbund samt Sveriges lantbruksförbund. Den sistnämnda

organisationen åberopar såsom sitt yttrande ett inom Lantbrukets skattedelegation

upprättat utlåtande.

Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt framställningen. Några har dock

förordat provisoriska bestämmelser framför permanenta regler. Överståthållarämbetet

anser sig inte kunna tillstyrka en permanent lagstiftning av

den innebörd och omfattning, som föreningen yrkat. Kammarrätten finner

sig fi’ån principiellt grundade skattemässiga synpunkter ej kunna tillstyrka

framställningen men framhåller samtidigt, att den favorisering och subventionering

av rederinäringen och varvsindustrin, som i vissa länder uppenbarligen

gått mycket långt, kan motivera överväganden rörande de

motsvarande svenska företagens situation och konkurrensförutsättningar.

Om därvid åtgärder befinns påkallade kan enligt kammarrätten sådana

givetvis vidtas inom skattelagstiftningens ram. Kammarrätten anför.

Kammarrätten finner ett lagfästande av viss procentsats för nedskrivning

av värdet på rättigheter varom nu är fråga möta invändningar. Nuvarande

regler uppbärs av synpunkten att värdet av ett leveranskontrakt kan

under tiden fram till dess fartyget levereras undergå förändringar. Nya fartygskonstruktioner

kan vid sidan av fluktuationer i rederinäringens lönsamhet

inverka på detta värde. Låsningen i en författning av avdragsrättens

omfattning omöjliggör att denna i praxis avvägs med hänsyn till vad den

utifrån de vid varje tillfälle föreliggande förhållandena borde vara. Möjligt

är givetvis att kontinuerligt överse lagregeln i fråga men detta skulle innebära

att kanske till och med förhållandevis obetydliga ändringar i konjunkturerna

på världsmarknaden med därav följande mindre eller större risker

för prisfall skulle ge anledning underställa riksdagen förslag till lagändring.

En sådan ordning ger emellertid inte rederinäringen de efterlysta förbättrade

förutsättningarna för en ekonomisk långtidsplanering.

Kammarrätten anser att en ytterligare sänkning av nybyggnadspriserna

för fartyg med åtföljande prisfallsrisker för redan beställda fartyg inte kan

helt uteslutas. Att prisfallsrisken f. n. skulle vara så betydande som 30 %

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 88 år 1966

finner kammarrätten emellertid föga sannolikt. De procentsatser som återfinns

i riksskattenämndens anvisningar, 10 resp. 15 %, kan enligt kammarrättens

mening knappast antas vara för snävt avvägda. Ett lagfästande av

rätt till avskrivning med 30 % skulle följaktligen, anser kammarrätten, innebära

ett avsteg från de principer som uppbär nuvarande skattelagstiftning.

Riksskattenämnden anför bl. a.

Vid en bedömning av frågan från strikt skatterättsliga synpunkter bör

beaktas, att de för rederierna föreliggande speciella förhållandena redan

tillgodosetts genom speciallagstiftning såtillvida, att möjlighet föreligger

till skattefri avsättning till särskild investeringsfond för avyttrat fartyg" enligt

förordningen den 19 februari 1954 (nr 40). Emellertid bör vid en sådan

bedömning som nyss sagts också beaktas, att rederinäringen intar en

särställning gentemot flertalet andra näringsidkare med hänsyn dels till

sina i allmänhet fåtaliga men stora och dyrbara inventarieenheter (fartygen)

och dels till att lagertillgångarna är ringa jämfört med det i verksamheten

investerade kapitalet.

Enligt nämndens mening är det här fråga om ett näringspolitiskt spörsmål,

sammanhängande med de subventionsåtgärder av olika slag som under

senare år vidtagits i flertalet av de mera betydande sjöfartsländerna. Nämnden

erinrar om att nämnden i sina anvisningar de senare åren tillämpat en

relativt välvillig tolkning av gällande bestämmelser vid bedömning av rätten

till avdrag för avskrivning på fartygskontrakt. Med hänsyn härtill och då

fråga inte är om en definitiv skatteeftergift anser sig nämnden inte ha anledning

motsätta sig, att en specialregel införs på området. Nämnden tilllägger

att med nyssnämnda utgångspunkt — nämligen den näringspolitiska

aspekten — nämnden saknar anledning att uttala sig beträffande

frågan huruvida avskrivningsprocenten bör vara 30 eller bör bestämmas

till ett lägre tal med anknytande till de av nämnden i dess anvisningar rekommenderade

procenttalen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller bl. a. att den stora

konjunkturkänslighet, som utmärker rederinäringen, talar för att lagstiftningen

åtminstone till att börja med görs provisorisk för viss tid — kanske

en tio-årsperiod. Efter denna period bör konsekvenserna av lagstiftningen

bättre kunna bedömas än nu är fallet. Länsstyrelsen förordar därför, att

bestämmelser rörande rätt till avskrivning på fartygskontrakt intas i en

särskild förordning. Med hänsyn till vad föreningen anfört angående rederinäringens

svårigheter samt den mer eller mindre markerade subventionering,

som tillämpas i många länder, vill länsstyrelsen inte motsätta sig

föreningens förslag beträffande procentsatsen. Länsstyrelsen tillägger.

Sedan några år har förekommit, att yrkesfiskarna påyrkat avdrag för

avskrivning på kontrakt avseende fiskefartyg. Mot det berättigade i dylika

yrkanden kan göras gällande, att fiskerinäringen inte är på långt när lika

konjunkturkänslig som rederinäringen. Yrkesfiskarna har emellertid hävdat,

att deras näring är särskilt riskfylld. Sålunda krävs numera stora investeringar

i fartyg och redskap för att på rationellt sätt bedriva fiske. Till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj.ts proposition nr 88 år 1966

gången på fisk tenderar vidare att minska på grund av det intensiva fiske,

som bedrivs av flera nationer i de vatten som vanligen utnyttjas av svenska

fiskare. Slutligen har framhållits, att vissa länder, exempelvis Norge, tillerkänt

yrkesfiskarna favörer i skattehänseende. Det torde därför inte vara

opåkallat att införa motsvarande möjligheter till avskrivning även för beställare

av fiskefartyg. Det kan antecknas att taxeringsnämnderna här i

länet inte torde ha motsatt sig överprisavdrag jämväl för fiskefartyg enligt

de normer riksskattenämnden fastställt för fartyg utnyttjade i rederirörelse.

Det är emellertid inte ovanligt, att yrkesfiskarna vill påyrka avdrag för

kontrakt på smärre båtar under påstående att desamma avses skola användas

för yrkesmässigt fiske. Båtarna i fråga används emellertid i stor utsträckning

för andra ändamål än dylikt fiske. Enligt länsstyrelsens mening

bör en gränsdragning ske, så att till fiskefartyg hänförs endast fartyg av

en viss storleksordning (lägst 20 registerton). En gränsdragning är nödvändig

även av praktiska skäl. Avdrag för kontraktsavskrivning bör sålunda

förbehållas dylika större objekt i den mån reglerna om överprisavdrag för

kontrakt på fartyg över huvud anses böra omfatta jämväl fiskefartyg.

Även länsstyrelsen i Malmöhus län förordar att rederierna under en försöksperiod

på 6—8 år medges rätt att skriva av på värdet av rättigheter till

leverans av fartyg. Med beaktande av att kontraktsavskrivning de senaste

åren godtagits med högst 15 % föreslår länsstyrelsen att den föreslagna

avskrivningen maximeras till 20 U. Eftersom levererade fartyg redan leveransåret

får avskrivas med 30 % på det återstående anskaffningsvärdet,

så innebär detta en total nedskrivning på 44 % av anskaffningsvärdet redan

under leveransåret, vilket länsstyrelsen anser vara fullt betryggande

och i hög grad underlättande för långtidsplaneringen av rederiernas finansiering.

Sjöfartsstyrelsen redovisar i sitt yttrande vissa uppgifter, som belyser

den svenska handelsflottans utveckling och som enligt styrelsen visar att

det svenska tonnaget starkt moderniserats under de senare åren. I anslutning

härtill anför styrelsen bl. a.

Under 1961 till 1965 i form av nybyggen levererade fartyg svarar mot

43 % av dagens samlade tonnage. Den i och för sig höga andelen tonnage

i de lägsta åldersklasserna får emellertid bedömas mot bakgrund av den

snabba omdaningen av världshandelsflottan liksom den internationellt sett

höga svenska kostnadsnivån. Även jämförelsevis nya fartyg synes i många

fall svåra att driva med lönsamhet under svensk flagg. Anledning finns att

förmoda att avgången från den svenska handelsflottan även under de närmast

följande åren kommer att ligga på en hög nivå. Kända nyfayggnadskontrakt

tyder vidare på att nyleveranserna åtminstone under 1966 och

1967 inte kommer att överstiga medeltalet för den gångna delen av 1960- talet, dvs. 400 000 ton per år.

Utvecklingen inom den svenska handelsflottan har kommit att avspegla

sig i betalningsbalansens sjöfartsnetto. Trots en jämförelsevis fördelaktig

utveckling av transportefterfrågan och frakter under 1965 synes nettoinseglingen

— av uppgifterna lör de tre första kvartalen att döma bli lägre

än år 1964, vilket tyder på en minskad förtjänstförmåga räknat per ton.

Detta lär följa av den mycket starkt ökade andelen storbäriga fartyg inom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1966

ramen för ett oförändrat totalt tonnage. Reellt får den svenska handelsflottan

anses ha minskat de senaste åren.

Efter ett konstaterande av att de mycket stora fartygen dominerar den

utestående orderstocken, i vilken ingår starkt kapitalkrävande fartyg av

olika slag, yttrar styrelsen vidare.

Sjöfaidsstyrelsen ser den svenska rederinäringens framtid i hög grad

inom den tekniskt och organisatoriskt mest avancerade delen av

världssjöfarten. Inom vissa avsnitt har redan nåtts långt i detta avseende.

De krav som nu berörda del av sjöfarten ställer på kapital är emellertid redan

mycket stora och kommer sannolikt att öka ytterligare. Samma gäller

det risktagande, som är förbundet med en innovationsinriktad verksamhet.

Motsvarande synpunkter kan till viss del läggas på massgodsfarten.

Mot den angivna bakgrunden finner styrelsen det angeläget att permanenta

regler införs för avskrivningar på beställda ej levererade fartyg. Rederinäringen

har behov av denna speciella konsolideringsmöjlighet. Detta

gäller inte minst nya företag inom näringen. Kontraktsavskrivning är också

motiverad av den ytterligt snabba teknisk-ekonomiska utvecklingen inom

sjöfarten. Styrelsen får därför tillstyrka den remitterade framställningen.

Även Sveriges industriförbund och Sveriges grossistförbund tillstyrker

framställningen under åberopande av förhållandena inom sjöfartsnäringen.

Industriförbundet yttrar bl. a.

En lämplig metod synes vara att en första avskrivning normalt får ske

redan vid tecknande av fartygskontrakt med maximalt 30 % av kontraktsumman,

dvs. samma procentsats som gäller vid räkenskapsenlig avskrivning.

I realiteten betyder detta endast att den första tidens avskrivning

tidigareläggs. Att en sådan regel måste få gynnsamma verkningar för redareföretagens

planeringar ligger i öppen dager.

Lantbrukets skattedelegation uttrycker uppfattningen att redareföreningens

framställning är välgrundad men anser samtidigt att permanenta

regler för avskrivning av leveranskontrakt i fråga om maskiner och inventarier

borde tillskapas jämväl för näringslivet i övrigt. Delegationen föreslår

därför, att den av redareföreningen gjorda framställningen måtte leda

till en allmän översyn av bestämmelserna i nu ifrågavarande hänseende.

Departementschefen

I den tidigare återgivna skrivelsen från Sveriges redareförening framhålls

att nuvarande system för avdrag vid taxeringen för kontraktsavskrivning försvårar

långtidsplanering av rederiernas finansiering, därför att systemet

innebär att man endast för ett år i taget kan veta vilket avdrag som kommer

att godkännas vid taxeringen. Enligt föreningen blir denna olägenhet

särskilt framträdande under nuvarande förhållanden, då det pågår ett intensivt

arbete för att få fram nya konstruktioner av fartyg. Föreningen gör

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kangl. Maj.ts proposition nr 88 år 1966

gällande, att de nu berörda problemen för rederierna skulle minskas, om

permanenta regler för avdrag för avskrivning av värdet på rättigheter till

leverans av fartyg infördes i skattelagstiftningen och om avdrag i likhet med

vad som gäller i Danmark får ske för avskrivning med 30 % av beställningspriset.

Framställningen har i princip tillstyrkts av flertalet remissinstanser.

Några har dock förordat att bestämmelserna görs provisoriska.

Enligt nu gällande regler i anvisningarna till 41 § KL medges avdrag för

avskrivning på kontraherade tillgångar endast i den mån skattskyldig visar,

att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger

det kontraherade priset eller det görs sannolikt att dylikt prisfall

kommer att inträffa innan tillgångarna levereras. Det är således fråga om

en reservering för prisfall, som antingen redan skett eller sannolikt kommer

att inträffa. Det ligger i sakens natur att en bestämd procentsats inte

kan anges i lagen för denna reservering.

Med hänsyn till den utveckling som f. n. äger rum inom sjöfarten mot

allt större och mer kapitalkrävande fartyg och med hänsyn till de subventioner

och lättnader, som beviljas rederinäringen i många länder, vill jag

inte motsätta mig en tillfällig lagstiftning om rätt till större avdrag för avskrivning

på fartygskontrakt. Bestämmelserna bör gälla endast för en kortare

period, förslagsvis åtta år. Huruvida bestämmelserna bör gälla även

efter denna tid får bedömas med hänsyn till utvecklingen inom sjöfartsnäringen.

De speciella reglerna synes böra omfatta alla slags fartyg, således

även fiskefartyg. En begränsning till fartyg om minst 20 bruttoregisterton

bör dock ske.

Jag anser mig även kunna tillstyrka att procentsatsen sätts till 30. Innebörden

av förslaget blir, som Sveriges industriförbund framhållit, att den

första tidens avskrivning tidigareläggs. Fartyg får därmed vid taxeringen

avskrivas något snabbare än andra maskiner och inventarier.

Om kontraktstiden överstiger ett år kan avdrag för avskrivning på kontraktet

ifrågakomma vid flera års taxeringar. Avskrivning behöver inte ske

det år kontraktet tecknas utan först påföljande år och avskrivningen kan

också fördelas på flera år. Sammanlagt får dock under kontraktstiden, dvs.

för tidigare beskattningsår än det då fartyget levereras, inte avskrivas mer

än 30 %.

Till förhindrande av dubbelavdrag bör gälla att, om den som yrkar avdrag

för kontraktsavskrivning enligt nu föreslagen lagstiftning fått avdrag

för avsättning till investeringsfond enligt förordningen den 19 februari

1954 (nr 40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg, avdrag för

kontraktsavskrivning får åtnjutas endast om och i den mån sådant avdrag

överstiger fondavsättningen vid beskattningsårets utgång. En bestämmelse

av motsvarande innebörd återfinns i 3 § nyssnämnda förordning såvitt avser

kontraktsavskrivningar enligt anvisningarna till 41 § KL.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1966

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet

upprättat förslag till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för

avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan-Erik Torsell

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 6 6 0 2 7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:225 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som a1 i texten
  2. BevU 1966:37 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som avser fartgg s. 1 i texten