Sök i Ratio Lex

Angående viss ändring i statens pensionslöneförordning, m. m

1966-03-18 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:91, Angående viss ändring i statens pensionslöneförordning, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1966

1

Nr 91

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående viss ändring i

statens pensionslöneförordning, m. m.; given Stockholms

slott den 18 mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels anta härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §

2 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286);

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Hans Gustafsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring i statens pensionslöneförordning som

innebär att pensionslönen höjs för provinsialläkare. Vidare föreslås vissa

ändringar i statens allmänna tjänstepensionsreglemente som bl. a. berör

pensioneringen vid de kungl. teatrarna och de statsunderstödda symfoniorkestrarna.

Slutligen läggs förslag fram om reglering av pension eller livränta åt vissa

personer.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 91

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 91 år 1966

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj

1959 (nr 286)

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning den

28 maj 1959 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

3

2 mom. Som pensionslön gäller

för lönegradsplacerad tjänst med

lön enligt löneplan A eller B månadslönen

för den lönegrad i vilken

tjänsten är placerad. Som pensionslön

gäller vidare för tjänst i lönegrad

C 1 eller D 1 månadslönen för

lönegrad A 23 och för tjänst i lönegrad

E 1 månadslönen för lönegrad

A 1. Inom lönegrad med flera löneklasser

gäller som pensionslön månadslönen

i den högsta löneklassen

och inom löneklass med flera månadslönebelopp

det belopp efter vilket

tjänstemannens lön bestämmes.

I pensionslönen-------

(Föreslagen lydelse)

§•

2 mom. Som pensionslön gäller

för lönegradsplacerad tjänst med lön

enligt löneplan A eller B månadslönen

för den lönegrad i vilken tjänsten

är placerad. Som pensionslön

gäller vidare för tjänst i lönegrad

C 1, D 1 och E 1 månadslönen för

lönegrad A 25, A 23 respektive A 1.

Inom lönegrad med flera löneklasser

gäller som pensionslön månadslönen

i den högsta löneklassen och

inom löneklass med flera månadslönebelopp

det belopp efter vilket

tjänstemannens lön bestämmes.

-----lönegrad B 7.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 91 år 1966

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 18

mars 1966.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lindström,

Länge, Kling, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, vissa pensionsfrågor m. m.

och anför.

I. Pensionslön för provinsialläkare

1961 års riksdag (prop. 181, SU 186, rskr 394) beslöt att huvudmannaskapet

för provinsialläkarväsendet skulle överföras från staten till landstingen

den 1 juli 1963. Samtidigt godkändes grunder för statsbidrag till

landstingen för deras kostnader för provinsialläkarväsendet. Enligt dessa

grunder, vilka utformats efter överläggningar mellan företrädare för staten

och svenska landstingsförbundet, skall statsbidraget täcka kostnaderna för

provinsialläkarnas löner med viss förhöjning till bestridande av vikariatskostnader

m. m. Provinsialläkarna skall även efter landstingsövertagandet

tills vidare pensioneras genom statens försorg. Ett fåtal provinsialläkare

står kvar i statliga tjänster i lönegrad C 1 på övergångsstat. Deras pensionslön

beräknas enligt 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning den

28 maj 1959 (nr 286) efter 23 lönegraden på löneplan A.

Löne- och anställningsvillkoren för landstingsanställda provinsialläkare

regleras genom en överenskommelse, som ingicks den 15 mars 1965 mellan

landstingens centrala lönenämnd och Sveriges läkarförbund och som gäller

fr. o. m. den 1 januari samma år. Dessa läkare uppbär lön enligt lönegrad

A 21 på kommunal löneplan och åtnjuter dessutom inkomster i form av ersättningar

enligt taxa samt i vissa fall även lönetillägg.

Statens allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959 (nr 287)

— SPR — äger tillämpning på de landstingsanställda läkarna. Liksom för

de statsanställda provinsialläkarna beräknas pensionslönen efter 23 lönegraden

på löneplan A. Detta följer av beslut av statens personalpensionsverk

med tillämpning av 3 § 7 mom. statens pensionslöneförordning. Staten

svarar helt för pensionskostnaderna.

Bihang till riksdagens protokoll t966. t samt. Nr 91

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 91 år 1966

Svenska landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund tar i gemensam

skrivelse den 23 juni 1965 upp fråga om ändrad pensionslön för de landstingsanställda

provinsialläkarna. Av skrivelsen framgår att frågan behandlats

vid de förhandlingar som föregick nämnda överenskommelse den 15

mars 1965. I skrivelsen anförs vidare.

Problemet gällde närmast huruvida den gällande pensionslönen kunde

anses vara tillräcklig med hänsyn till att provinsialläkartjänsterna får betraktas

som sluttjänster och att befattningshavarnas samlade inkomster på

grund av tjänsten väsentligt överstiger slutlönen i lönegrad A 23. Resultatet

av förhandlingarna i denna del blev att parterna i en protokollsanteckning

förklarade sig vara ense om att i gemensam framställning till Kungl. Maj :t

hemställa om sådan ändring i nu gällande pensionsbestämmelser att pensionslönen

för provinsialläkare kommer att utgöra lönegrad A 25.

Under hänvisning till det anförda hemställer de båda förbunden att Kungl.

Maj :t måtte föranstalta om att pensionslönen för de landstingsanställda

provinsialläkarna höjs till angiven nivå fr. o. m. den 1 januari 1965.

Departementschefen. I anledning av vad svenska landstingsförbundet och

Sveriges läkarförbund anfört i sin skrivelse anser jag mig kunna förorda

att de landstingsanställda provinsialläkarnas pensionsförmåner förbättras

genom att pensionslönen bestäms att motsvara månadslön enligt lönegrad

A 25. Samma pensionslöneförhöjning bör genomföras för det fåtal provinsialläkare

som ännu kvarstår i statlig tjänst. Förhöjningen bör i princip

gälla fr. o. m. den 1 januari 1965.

För att genomföra vad jag nu förordat påkallas sådan ändring i 3 § 2

mom. statens pensionslöneförordning att pensionslönen för statligt anställd

provinsialläkare i lönegrad C 1 bestäms att motsvara lönegrad A 25. Beträffande

de landstingsanställda läkarna föreslår jag den ändringen i förhållande

till nuvarande ordning att föreskrift om pensionslönen tas in i bilagan

till pensionslöneförordningen.

Inom civildepartementet har utarbetats förslag till förordning om ändrad

lydelse av 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning, vilket förslag torde

underställas riksdagen för antagande. Kungl. Maj :t bör vidare inhämta riksdagens

bemyndigande att ändra bilagan till förordningen så att samma pensionslön

föreskrivs för landstingsanställda provinsialläkare som för de

statsanställda. Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1966. Kungl. Maj :t

bör emellertid äga meddela erforderliga övergångsbestämmelser för att möjliggöra

retroaktiv tillämpning fr. o. m. den 1 januari 1965.

II. Pensioneringen vid de kungl. teatrarna och de statsunderstödda symfoniorkestrarna
SPR

äger tillämpning på anställningar vid de kungl. teatrarna. Pensioneringen

är av s. k. icke-statlig typ. För reglementets tillämpning förutsätts i

sådana fall att huvudmannen erlägger föreskrivna pensionsavgifter. Efter

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 91 år 1966

framställning av styrelserna för teatrarna har i prop. 1966: 1 (bil. 10, s. 34)

föreslagits att pensioneringen vid teatrarna fr. o. m. den 1 juli 1966 förändras

till s. k. helstatlig typ, vilket innebär att SPR blir tillämpligt utan att

avgifter erläggs.

SPR äger tillämpning på musikerpersonal men däremot ej på andra anställda

vid de statsunderstödda symfoniorkestrarna. Även denna pensionering

är av icke-statlig typ. I anledning av framställning från Göteborgs orkesterförening

har i nyssnämnda prop. (bil. 10, s. 46) föreslagits att även

annan personal vid orkestrarna skall omfattas av denna pensionering.

Vid bifall till angivna förslag påkallas vissa ändringar i SPR. Kungl.

Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att vidta dessa ändringar.

III. Pensionsrätt för tjänsten som vaktmästare vid Thielska galleriet

Stiftelsen Thielska galleriet bildades år 1924 i syfte att för det allmännas

räkning bevara de på egendomen Eolskulle på Djurgården förvarade omfattande

och värdefulla Thielska konstsamlingarna och att hålla dessa tillgängliga

för den konstintresserade allmänheten. Genom ett penninglotteri

erhölls medel för att inköpa egendomen med samlingar m. m. och bilda en

fond, vars avkastning används för stiftelsens verksamhet. Även statsbidragsmedel,

f. n. 25 000 kr. för budgetår, jämte inkomster i form av inträdesavgifter

står till förfogande för verksamheten.

Stiftelsens styrelse tar i skrivelse den 6 april 1964 på anförda skäl upp

fråga om pension av statsmedel för vaktmästaren vid galleriet G. E. Johansson.

Denne är född den 22 oktober 1918 och uppbär i sin anställning vid

galleriet samma löneförmåner som statlig museivakt. Under erinran att föregående

tjänstinnehavare vid sin avgång tillerkändes pension av statsmedel

hemställer styrelsen att även Johansson måtte beredas sådan pension när

han avgår ur tjänst.

Statens personalpensions verk avstyrker framställningen. Frågan om pension

av statsmedel för Johansson bör enligt pensionsverket i varje fall inte

upptas till prövning förrän i samband med hans framtida avgång.

Departementschefen. Jag finner det motiverat att redan nu ta ställning

till förevarande pensionsfråga. Med hänsyn till stiftelsens karaktär anser

jag att Johansson bör beredas rätt till pensionsförmåner som om han innehaft

statlig tjänst. Jag förordar att SPR får tillämpas på vaktmästartjänsten

vid galleriet. Anledning synes ej föreligga att föreskriva att pensionsavgifter

erläggs. Viss ändring i bilagan till SPR fordras för att genomföra

förslaget. Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att vidta

denna ändring.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 91 år 1966

IV. Förbättring av pension för f. d. meteorologen M. V. Törnbom

F. d. meteorologen vid flygvapnet M. V. Törnbom har i sin tjänst fullgjort

regelbunden flygtjänstgöring från år 1946 till och med den 30 september

1963, då han avgick med ålderspension enligt SPR. Såsom kommenderad

till flygtjänstgöring uppbar Törnbom flygtillägg från och med den dag —

den 1 juli 1951 — när flygvapnets meteorologpersonal tillerkändes rätt till

sådant tillägg. Vid flygtjänstgöringen utgick dessförinnan flygtraktamente.

Eftersom Törnbom börjat uppbära flygtillägg först den 1 juli 1951 har

hans ålderspension, i anslutning till föreskrift i bilagan till statens pensionslöneförordning,

bestämts med beaktande av en pensionslön, som avvägts

till fyra femtedelar efter månadslönen för avgångstjänstens lönegrad

och till återstående del efter månadslönen för en lönegrad som är två enheter

högre.

Törnbom anhåller att hans pensionslön måtte uppräknas med hänsyn till

att han varit kommenderad till flygtjänstgöring sedan år 1946.

Samtliga remissmyndigheter, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning

och statens personalpensionsverk, finner skäl tala för bifall till ansökningen

och tillstyrker att pensionslönen för Törnbom får beräknas som

om han börjat uppbära flygtillägg redan år 1946.

Enligt uppgift från flygstaben kan förutses högst 3 liknande fall, som

även de avser meteorologpersonal.

Departementschefen. I likhet med remissmyndigheterna förordar jag att

Törnboms pension räknat från tidpunkten för hans avgång helt avvägs efter

en lönegrad som är två enheter högre än den som då gällde för hans meteorologtjänst.

Kungl. Maj :t bör äga meddela beslut av samma innebörd i

det fåtal likartade fall som kan väntas bli aktuella.

V. Omreglering av skadeståndslivränta för Elsa Lundberg

Elsa Lundberg, som är född den 24 juli 1903, blev i juli 1906 påkörd av

ett tåg inom Simrishamns hamnområde. Hon fick högra armen avklippt

strax nedanför armbågen och bär därefter protes. Genom dom den 25 maj

1908 förpliktigade rådhusrätten i Simrishamn Malmö—Tomelilla Järnvägsaktiebolag

som ägare av ifrågavarande spårsystem att på grund av skadan

utge bl. a. skadestånd till Lundberg med 350 kronor årligen under hennes

återstående livstid. Skadeståndsskyldigheten grundades på 2 § lagen den

12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs

drift.

Den 16 november 1942 träffades avtal mellan järnvägsstyrelsen och Malmö

järnvägars Aktiebolag, som då ägde järnvägen Malmö—Tomelilla, om

förvärv för statens räkning av bolagets järnväg och övriga tillgångar. Enligt

detta avtal övertog staten bl. a. bolagets förpliktelser »sådana de be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1966

finnas på tillträdesdagen» och därmed också skyldigheten att utge livräntan

till Lundberg.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 14 juni 1965 underställt Kungl.

Maj :ts prövning frågan om och i vad mån samt för vilken tid Lundbergs

ifrågavarande livränta skall omregleras.

Riksförsäkringsverket har avgett yttrande över skrivelsen och redogör i

detta inledningsvis för de föreskrifter om dyrtidstillägg och omreglering

som meddelats beträffande skadeståndslivräntor av typ II. Dessa är numera

omräknade med tillämpning av grunderna för omreglering av vissa ersättningar

för yrkesskador m. m. En tillämpning av dessa grunder på Lundbergs

livränta skulle medföra en förhöjning av den årliga livräntan med

sammanlagt omkring 1 380 kr. fr. o. m. den 1 juli 1961, 1 900 kr. fr. o. m.

den 1 januari 1963 och 775 kr. från och med månaden näst efter den — juli

1970 — då hon fyller 67 år.

Riksförsäkringsverket framhåller att den livränta som tilldömdes Lundberg

för nära 60 år sedan numera har kvar bara en liten del av sitt ursprungliga

värde. Den skada hon åsamkades vid olyckshändelsen har medfört

ett besvärligt lyte och torde även ha ekonomiska konsekvenser för

henne. Eftersom hon i sin anställning som kontorist i ett privat företag år

1964 hade en årslön av 12 300 kr., synes dock skadan ej ha kommit att betyda

synnerligen mycket för hennes utkomstmöjligheter. En uppräkning av

livräntan finner ämbetsverket i och för sig skälig, oaktat livränterätten inte

grundas på någon skadeståndsskyldighet som åvilar staten.

En höjning av Lundbergs livränta i ungefärlig proportion till levnadskostnadsutvecklingen

efter den tidpunkt, då staten övertog betalningsansvaret

för livräntan, skulle enligt riksförsäkringsverket medföra att livräntans

årsbelopp stiger från 350 till 734 kr.

Departementschefen. Lundberg har sedan 1906 ett besvärande lyte som

kan förutsättas ha haft vissa följder i ekonomiskt hänseende för henne. Det

reella värdet av den livränta på 350 kr. för år som tillerkänts henne på

grund av skadan har med hänsyn till inträffad försämring av penningvärdet

i avsevärd grad minskats.

Att Malmö järnvägars Aktiebolag förstatligades innebar att statsverket

övertog bolagets förpliktelser sådana de befanns vara vid tidpunkten för

övertagandet. Statsverkets skyldighet gentemot Lundberg är alltså begränsad

till att utbetala den utdömda livräntan. I likhet med riksförsäkringsverket

anser jag emellertid billighetsskäl tala för att livräntan nu uppräknas.

Enligt min mening bör uppräkningen ske i viss anslutning till de grunder,

som tillämpats vid förbättring av pensioner för sådana förutvarande anställningshavare

vid numera förstatligade enskilda järnvägar som avgått ur

tjänst innan järnvägen förstatligats eller ombildats till statligt bolag. Dessa

pensionärer har fått sina pensioner uppräknade till 80 % av nivån för mot
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1966

svarande statliga pensioner enligt vederbörligt tjänstepensionsreglemente

av år 1947.

Jag förordar att Lundbergs livränta uppräknas med belopp som svarar

mot 80 % av den förhöjning som i allmänhet medgivits personer med rätt

till statliga skadeståndslivräntor av typ II. Angivna förhöjning bör hon få

tillgodonjuta retroaktivt från och med budgetåret 1963/64. Hennes livränta

kommer vid bifall härtill att höjas med omkring 1 520 kr. för år för tiden

fr. o. m. juli 1963 t. o. in. juli 1970, då hon fyller 67 år, och med omkring

620 kr. för år för tid därefter. Dessa belopp bör ändras i samma mån som

nyssnämnda statliga skadeståndslivräntor. Förhöjningen av livräntan bör

betraktas som sådan förmån som enligt 17 kap. 2 § lagen den 25 maj 1962

(nr 381) om allmän försäkring medför minskning av pension.

Vid bifall till vad jag nu förordat bör det uppdragas åt riksförsäkringsverket

att utbetala livräntan. Kostnaderna för densamma bör liksom hittills

bestridas av trafikmedel.

VI. Hemställan

Vad jag förordat i det föregående bör tråda i kraft den 1 juli 1966, om

annat ej angetts särskilt. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de

övergångsbestämmelser som kan behövas.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) anta förenämnda förslag till förordning om ändrad

lydelse av 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning den

28 maj 1959 (nr 286),

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta den ändring i bilagan

till statens pensionslöneförordning som föranleds av

förslaget under I,

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i statens

allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959

(nr 287) som föranleds av förslagen under II och III,

4) medge att f. d. meteorologen M. V. Törnboms pension

och Elsa Lundbergs livränta uppräknas enligt vad jag förordat

i det föregående under IV och V.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

S. Jarvin

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1966

9

Innehållsförteckning

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning

den 28 maj 1959 (nr 286).................... 2

I. Pensionslön för provinsialläkare.............................. 3

II. Pensioneringen vid de kungl. teatrarna och de statsunderstödda

symfoniorkestrarna ......................................... 4

III. Pensionsrätt för tjänsten som vaktmästare vid Thielska galleriet .. 5

IV. Förbättring av pension för f. d. meteorologen M. V. Törnbom .... 6

V. Omreglering av skadeståndslivränta för Elsa Lundberg.......... 6

VI. Hemställan................................................. 8

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 460285

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i statens pensionslöneförordning, rrv. m. a1 i texten
  2. SU 1966:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i statens pensionslöneförordning, m. m. s. 1 i texten